Hantering av alger och tång från Hallands stränder -En förstudie

Transkript

1 Hantering av alger och tång från Hallands stränder -En förstudie Emelie Persson och Bertil Siversson 19 februari 2013

2 Aktuellt uppdrag På uppdrag av HEM, med medfinansiering från Region Halland och Halmstad kommun, genomföra en förförstudie med betoning på: Ekonomiska aspekter Lönsamhetsbedömning Aktuell kunskapsstatus inom området Biogasproduktion, men även alternativa användningsområden

3 Varför samla in tång och alger? Rensa badstränder under sommaren för att göra dem badvänliga. Detta är anledningen till att insamlingen sker idag. Minska övergödning i havet. Eftersom näringsämnen läckt och läcker ut kan insamling av tång vara ett sätt att försöka kompensera detta. Minska lokalpåverkan av ruttnande tång på marina ekosystem och därigenom på sikt försöka att återställa dem. Produktion av förnybar energi för att ersätta fossila alternativ. Sluta kretsloppet av näring genom återföring till åkermark (näring som läckt ut till havet har tagits upp av tång). Dock osäkert om lämpligt pga tångens innehåll av föroreningar och klorid.

4 Processchema -förstudie Insamling Logistik Användningsområde Slutprodukter Möjligheter Möjligheter Möjligheter Möjligheter Risker Risker Risker Risker Miljöaspekter Miljöaspekter Miljöaspekter Miljöaspekter Kostnad Kostnad Kostnad Kostnad Aktörer Aktörer Aktörer Aktörer

5 Hur hanteras tången idag i Halmstad och närliggande kommuner? Insamling Halmstad kommun: Insamling av tång och alger sker med traktor med skopa försedd med grep/gafflar under sommarmånaderna. Insamlad tång läggs på undanskymd plats invid strandkanten. Under 2012 samlades uppskattningsvis ton in för att göra de stora sandstränderna badvänliga.

6 Båstad kommun: Insamling ca ton/år samlas in under badsäsongen Förra året budgeterades kr för strandrensning (uppskattad kostnad för ca ton) Lagts på deponi alternativt skickats till lantbrukare för spridning på mark.

7 Laholms kommun: Insamling ca ton samlades in under förra badsäsongen (10-32 lastbilar a ton), varav ca 50 % bedömdes vara sand. Insamling sker vecka Budgeterad kostnad ca kr exkl. personal för strandrensning. Letar efter annan insamlingsteknik för att minska sand mängden, har bl.a. tittat på nyinköpt utrustning i Ängelholm. Handplockar bort plast från tångmassorna. Förra året användes tången för blandning med latrin från baja-major. Sköttes av lantbrukare med tillstånd. Tidigare även använts som anläggningsjord till vägvallar.

8 Insamling Mängder tång/alger Arkivbild: Hasse Holmberg/Scanpix, Sveriges Radio Mängden tång som kan samlas in varierar stort mellan olika år och beror på väder och vind och tångens/algernas växtcykel. Mängden tång som skulle vara möjlig att samla in i Halland håller på att beräknas inom ett pågående LOVA-projekt som ska presenteras under våren. En möjlig potential på årston tång och alger från Halmstad kommun har antagits i underlaget för regional biogasstrategi (Sandberg m.fl. 2012). Lämplig mängd att samla in beror på syftet med insamlingen. Idag samlas ca 2000 ton/år in i Halmstads, Laholms och Båstads kommuner för att hålla stränderna badvänliga under sommaren.

9 Insamling av tång Insamling Halland har en lång kuststräcka, där de södra delarna domineras av långa sandstränder som i hög grad nyttjas för turism och rekreation under sommarmånaderna. För dessa stränder finns ett behov av att samla in tång för att hålla stränderna badvänliga. Ruttnande tång luktar illa och kan även öka halten bakterier i badvattnet. Behov för insamling finns under badsäsongen (juni, juli, augusti), då stränderna nyttjas för bad. Övriga tider på året kan möjlighet för insamling finnas, men restriktioner kan finnas under vår och höst då tången, och de organismer som lever i tången, kan utgöra viktig föda för exempelvis flyttfåglar. Vissa vikar och stenstränder kan vara olämpliga för insamling av tång av naturskyddsskäl. Exempelvis pga. ålyngel eller häckande fåglar. Tången är en del av det marina och strandnära ekosystemet och hänsyn till detta måste tas. Det kan finnas skillnader i innehåll av föroreningar i tången beroende på art och årstid. Innehållet i tången kan påverka hur man väljer att hantera den. Det finns lagar och regler som reglerar bortförsel av tång från stränder.

10 Tekniker Insamling Det finns olika metoder för insamling av tång från sandstränder. Vid en inventering på uppdrag av Kalmar kommun identifierades 21 olika maskiner för algskörd (Seaside Consulting, 2010). Olika metoder kan vara lämpliga beroende på mängd och struktur på tångmassorna. Metoden måste anpassas efter hur behandlingen av tången sedan ska ske. Detta gäller framförallt behov av avskiljning av sand. Många tekniker för rötning och biogasproduktion samt förbränning har stort behov av avskiljning av sand. Olika tekniker används idag, men det finns ett utvecklingsbehov och området får sägas vara under utveckling. Troligen behövs mer än en insamlingsteknik för att kunna anpassas till den aktuella tångstrandningen, exempelvis om tången ligger i stora högar/vallar eller är mer tunt utspridda.

11 Utmaningar Insamling Insamling av strandad tång ska helst ske inom 1-1,5 dygn. Detta dels då den annars hinner börja brytas ner och insamlingen väsentligt försvåras, dels då havet kanske annars redan hunnit ta med sig den ruttnande tången ut till havs igen. Sådan ruttnande tång sedimenterar ofta på ca meters djup och påverkar det liv som finns där mycket negativt (Sven-Bertil Johnsson, BioMarin). Att kunna samla in hela den potentiella mängden tång är troligen orealistiskt. Detta då det skulle behövas en mycket stor beredskap i form av bemanning och utrustning för att på endast några få dagar omhänderta stora strandningar av tång. Det vore önskvärt om metoder fanns för att förutsäga när tång och alger är på väg in mot land så att insamling kan planeras! Projekt som undersöker metoder för detta finns, men det får anses vara ett område under utveckling/forskning.

12 Insamling Tidsåtgång I LOVA projektet (Ohlsson, 2010) uppskattades den generella kapaciteten för insamling med den testade tekniken till ca 20 m3 tång/h inkl. transport och tömning av maskinen. Räkneexempel: En insamlingsmaskin skulle behöva arbeta 62 veckor, 40 h/vecka, om årston skulle samlas in (Antagen vikt: 0,5 ton/m3). Fotograf Anette Emanuelsson, källa Hallandsposten.

13 Innehåll i tång/alger Tång och alger är ett inhomogent material som bl.a. beror på art, årstid, ålder, nedbrytningsgrad och innehåll av störämnen såsom sand eller skräp. Tång och alger specialister på upptag av tungmetaller. Detta kan vara både en fördel och en nackdel. Det är troligt att tång/alger binder in metaller i olika grad beroende på art, var de växt samt hur gamla de är. Innehållsanalyser kopplade till tidpunkt för insamling respektive art. Vid genomgång av sammanställd analysdata (se bilaga 1) kan inga slutsatser kring detta dras.

14 Innehåll i tång/alger jmf med gödsel Parameter Tång/alger* Flytgödsel ko TS-halt (%) 19 9 VS-halt (% av TS) Total-kväve (kg/ton) 7,1 4,4 Total-fosfor (kg/ton) 0,4 0,7 Kalium (kg/ton) 3,2 4 Svavel (kg/ton) 5,9 0,6 Kadmium (mg/kg TS) 2 0,2 Cd/P-kvot Bly (mg/kg TS) 3,5 Koppar (mg/kg TS) 8,6 Zink (mg/kg TS) 122 * Medeltal från sammanställning av data från olika studier (se bilaga 1)

15 Förhållningssätt avseende innehållet i tång och spridning på åkermark LAGAR OCH REGLER: De regelverk som finns som reglerar metallinnehåll för spridning på åkermark gäller avloppsslam (slamförordningen) samt de biogasanläggningar som tillverkar certifierad biogödsel enligt SPCR120. För avloppsslam gäller för närvarande gränsvärdet 2 mg Cd/kg TS och för SPCR120 certifierad biogödsel gränsvärdet 1 mg Cd/kg TS. För avloppsslam och SPCR120 certifierad biogödsel finns även regler kring hur mycket metaller som får spridas per hektar. Det finns även ett gränsvärde för handelsgödsel som är 100 mg Cd/kg TS. Det finns ingen lagstiftning som reglerar metallinnehåll i stallgödsel och andra organiska gödselmedel för spridning på åkermark. Det finns därmed inget gränsvärde avseende metaller för spridning av tång och alger på åkermark. Det som reglerar spridningen är istället maxgiva av fosfor respektive kväve. Det finns inget absolut gränsvärde för metaller i ingående substrat för SPCR120 certifierad biogödsel. Däremot får inte en mindre ingående substratmängd på ett betydande sätt bidra till biogödselns metallinnehåll. Av denna anledning har SPCR120 vid förfrågan sagt nej till tång/alger som ingående substrat till certifierad biogasanläggning. ÖVRIGT: Det finns ett ökat fokus på kadmiumintag sedan nyligen gjorda beräkningar visar att intaget av kadmium från mat i Sverige kan ligga i nivå med eller över det maximala rekommenderade intaget enligt EFSA (European Food Safety Authority). Identifierade riskgrupper med avseende på kadmium är vegetarianer och personer med järnbrist. (Livsmedelsverket) Lantbrukare som producerar för Svenskt Sigill åtar sig att upprätta en kadmiumbalans för sin åkermark för att visa att inte föroreningar ackumuleras i marken. KRAV omnämner alger och tång som ett tillåtet organiskt gödselmedel för odling.

16 Sammanfattning juridiska- och övriga aspekter avseende spridning Det finns inget regelverk som reglerar innehållet av metaller i tång och alger för spridning på åkermark. För att kunna samla in större mängder tång måste acceptans för spridning eller alternativa avsättningsmöjligheter undersökas. Ett sätt att slippa hantera tång med mycket högt kadmiuminnehåll kan vara att först analysera kadmiuminnehåll i insamlad tånghög invid strandkanten innan den tas in på en anläggning.

17 Hantering av insamlad tång Logistik Transport av tång och alger med lastbil från strand till mellanlager eller behandlingsanläggning. Kostnad för transport, ca 25 kr/ton och mil Maximal transportsträcka som tången kan transporteras om max 5 % av energiinnehållet (biogaspotentialen) får förbrukas för transport är 5 mil. Lagring av tång och alger för biogasproduktion Lagring sker genom ensilering, vilket gör att tången konserveras och energivärdet för biogasproduktion bibehålls. Kostnad 10 kr/ton Ytbehov för 2000 årston, ca 800 kvm (substrat + rötrest) Ytbehov för årston, ca 7000 kvm (substrat + rötrest) Val av plats måste ske med tanke på att lukt kan uppstå vid hantering av substrat och rötrest. Fler fack för ensileringen jämfört med ensilering av majs bedöms behövas pga lukthantering. Förlagring av alger och tång för förbränning Om tången ska förbrännas kan torkning av tången vara en potentiell metod för att öka värmevärdet. Upplägg i strängar för torkning skulle eventuellt även kunna minska sandmängden något.

18 Våtmarksmassa I Laholm och Halmstad kommuner har omfattande projekt med att anlägga våtmarker för att minska näringsläckaget till vattendrag genomförts. De senaste 10 åren har ca 250 ha våtmarker anlagts i kommunerna. Ingen skörd av våtmarksmassa sker i dagsläget i Båstad eller Halmstad kommun. I Laholm görs vid behov en skörd av vegetation på kommunens våtmarker vart 10:e till 15:e år, men dessa massor uppskattas vara mycket små. Tidpunkt för skörd av våtmarksmassa måste anpassas efter djurlivet. En senare skörd ger ett material med mer lignin, som kan kräva förbehandling för att ge ett bättre biogasutbyte. Sen skörd är annars att föredra då djurlivet störs mindre och våtmarken kan vara mer lättillgänglig då den är torrare. I en inventering identifierades 15 olika maskiner för vasskörd (Seaside Consulting, 2010). I underlag till regionens biogasstrategi har 250 ton TS/år antagits kunna samlas in (skörd av 10 % av Halmstads och Laholms kommuns våtmarker). Detta uppskattades kunna ge 0,4 GWh/år vid rötning. Foto: Geraldine Thiere, källa Sveriges Radio

19 Rötning och biogasproduktion Användningsområde Alternativet: Samrötning i befintlig biogasanläggning med våtrötning (totalomblandad tank med olika substrat i vilken biogas produceras) Möjligheter: Ingen ny biogasanläggning behöver byggas. Insamlad tång levereras till en biogasanläggning som själv ansvarar för den vidare hanteringen. Sand från tången avskiljs genom rätt insamling och förbehandling. Hela gaspotentialen i tången kan erhållas. Risker: Innehållet av sand i tången skadar biogasanläggningens mekaniska utrustning. Sand från tången bygger upp i botten på rötkammaren och orsakar kostsamma driftstopp. Innehållet av kadmium i tången omöjliggör certifiering av biogödseln eller minskar acceptansen för rötresten hos lantbruket. Mekanisk bearbetning och finfördelning av tången blir svår och kostsam.

20 Användningsområde Sammanfattande slutsatser samrötning: Svårigheten att garantera lågt sand- och metallinnehåll i insamlad tång gör tång till ett oattraktivt substrat för en samrötningsanläggning. Då gårdsanläggningar för närvarande inte arbetar med certifiering av biogödseln bedöms de vara möjliga anläggningar för samrötning av tång i våtrötningsprocess (dock med hänsyn till ovanstående punkt). Gaspotentialen i tången bedöms kunna bli uppåt 250 Nm3 metan/ton VS. Ingen kostnadsuppskattning av alternativet har gjorts då för många osäkra parametrar först behöver klarläggas.

21 Användningsområde Alternativet: Separatrötning i en 2-stegs torrötningsanläggning (vätska strilas genom tången, varefter vätskan förs till ett metanbildningsfilter) Möjligheter: Kadmiuminnehållet kan reduceras med 50 % i processen. Sand från tången utgör inget problem för rötningsprocessen eller hanteringen. Ingen mekanisk bearbetning av tången krävs. Kväve från tången kan separeras ut och distribueras som ammoniumsalt till lantbruk. Risker: En mindre andel av det organiska materialet omvandlas till biogas då processen inte är omrörd. Innehållet av kadmium i tången ger låg acceptans för rötresten hos lantbruket.

22 Användningsområde Förutsättningar inledande kostnadsuppskattning för torrötning: 2 olika anläggningsstorlekar har bedömts;» 2000 årston» 5000 årston 2 olika anläggningstyper har bedömts;» Satsvis» Kontinuerlig Kostnaderna omfattar en komplett anläggning inkl. rötning, gashantering för intern uppvärmning, svavelvätekontroll med luftinblåsning/syresättning, mellanlager och bemanning. För de antaganden som gjorts vid uppskattning av kostnaderna, se bilaga 2. Intäkt för försäljning av biogasen är inkluderad i beräkningarna. Kostnadsuppskattningarna baseras på projekteringar av liknande anläggningar samt BioMils erfarenhet av tångrötning.

23 Användningsområde Resultat inledande kostnadsuppskattning separat torrötning: Anläggningsstorlek Satsvis (kr/ton) Kontinuerlig (kr/ton) 2000 årston årston

24 Användningsområde Sammanfattande slutsatser separatrötning i torrötningsanläggning: Separat rötning av tången innebär att kadmiuminnehållet inte späds ut. Kväve kan fällas ut från vätskefasen till ammoniumsalt, vilket kan användas som gödningsmedel. Gaspotentialen i tången bedöms kunna bli ca Nm3 metan/ton VS. Alternativet med satsvis torrötning bedöms ge 60 % nyttjandegrad av gaspotentialen, medan ingen reduktion bedöms för det kontinuerliga anläggningsalternativet. Det kontinuerliga alternativet är enligt gjorda antaganden och uppskattningar ekonomiskt mest fördelaktigt. Även om kadmium potentiellt kan reduceras med 50 % (försök i Trelleborg) är kadmiumhalterna i rötresten hög. Acceptansen för rötresten kan därför bli låg.

25 Användningsområde Övrigt rörande rötning av tång och alger: Separatrötning genom torrötning av tång är möjlig att kombinera med substrat som ökar gasproduktionen men ej TS-mängden (ex. vassle eller fettavskiljarslam). Tillskott av sådana substrat kan väsentligen öka gasutbytet, och därmed potentiellt även lönsamheten. Rötning av färsk tång/alger kan vara svårt alternativt ge sämre gasutbyte (S. Haghighatafshar, J. Ejlertsson, Siverssons försök i Smygehamn). En trolig förklaring är inhiberande ämnen. Tång innehåller mycket svavel. Hantering av de sulfatreducerande mikroorganismerna i processen och bildat svavelväte i biogasen är nödvändig. Studier har gjorts med olika sorters förbehandling av tång för ökat biogasutbyte, exempelvis enzymtillsats eller tryckkokning, samt metoder för reduktion av kadmium. Samtliga metoder bedöms vara kostsamma.

26 Slutprodukter Biogasutbyte En sammanställning av erhållna biogasutbyten från olika studier på tång/alger har gjorts i bilaga 1. Studierna visade i medeltal ca 160 Nm3 metan/ton VS. Detta kan jämföras med exempelvis flytgödsel från nöt eller svin som ger ca 210 respektive 270 Nm3 metan/ton VS. Bladvass uppskattas kunna ge Nm3 metan/ton VS (Gregeby, 2011).

27 Hantering av producerad biogas Slutprodukter Användningsområden för biogas: Värme Kraftvärme Fordonsgas Logistik Transport/distribution via gasledning eller transport på flak Gaslager

28 Hantering av rötrest Slutprodukter Avsättningsmöjligheter Gödsel till åkermark Tillsats av handelsgödsel fosfor för förbättrad Cd/P-kvot Användning vid tillverkning av jordprodukter Anläggningsjord till bullervallar, deponitäckning m.m. Kompostering med latrin för hantering av baja-major. Förbränning Logistik Lagring Transport

29 Slutprodukter Spridningsarealer för rötrest En uppskattning av behov av spridningsarealer för alternativet spridning på åkermark har gjorts, dels m.a.p. näringsinnehåll, och dels kadmiuminnehåll (om nuvarande slamförordning förutsätts innehållas avseende årlig maximal giva). Beräkningarna återfinns i bilaga 2. Anläggningsstorlek Minsta totala spridningsareal baserat på näringsinnehåll (ha) Total spridningsareal baserat på Cd (i enlighet med slamförordningens årliga maxgiva) (ha) 2000 årston årston årston Maximal årlig giva baserat på näringsinnehåll: 21 ton/ha och år Maximal årlig giva baserat på kadmiuminnehåll: 1,9 ton/ha och år

30 Förbränning Användningsområde Krav på reduktion av sand, < 10% Problem med kloridinnehållet Kostnad, 1100 kr/ton Direkt eller av rötrest efter biogasproduktion Förbehandling av tång för förbränning kan behövas för borttag av sand

31 Övriga alternativ Användningsområde Återbördning till havet (kräver ingen behandling) Agar-tillverkning Gödning av energiskog Spridning som gödningsmedel på åkermark utan föregående rötning Jordprodukter Kompostering för tillverkning av jordförbättringsmedel eller anläggnings-/industrijord Inblandning till latrin för baja-major

32 Juridiska/legala förutsättningar Tillstånd från markägaren krävs för insamling av tång och alger från strand och vattenbryn. Insamling Samråd enligt 12 kap. 6 MB ska genomföras. Följande ska ingå: Utpekande av geografiskt område Beskrivning av planerad åtgärd/verksamhet Tidpunkt för åtgärd/verksamhet Översyn av om geografiskt område omfattas av kända natureller kulturvärden Tillstånd/medgivande från berörda markinnehavare

33 Sammanställning av uppskattade kostnader Delmoment Kostnad Insamling, kr/ton Transport, kr/ton och mil 25 Ensilering, kr/ton 10 Rötning, kr/ton Förbränning, kr/ton 1100 Uppskattningarna baseras på uppgifter från upphandlingar och projekteringar för liknande tjänster/anläggningar. Rötning baseras på en anläggningsstorlek på årston med 2-stegs separat torrötning av tången (se bilaga 2 för detaljer) % högre kostnader för de olika delmomenten bedöms kunna tillkomma.

34 Uppskattade inkomster/kostnader för slutprodukter från rötning Biogas produktion vid en anläggning för 2000 årston tång kan ge en intäkt på tkr/år (ca kwh/ton tång). Värdet av producerad värme vid förbränning har ej uppskattats. Rötrest (kvarvarande tång efter biogasproduktion) bedöms inte utgöra någon källa till inkomst, utan är snarare en kostnad. Kostnadens storlek beror på avsättning och acceptans.

35 Moment Sammanställning uppskattade kostnader för biogasproduktion Lägsta intervall 2000 årston (tkr) Lägsta intervall 5000 årston (tkr) Högsta intervall 2000 årston (tkr) Högsta intervall 5000 årston (tkr) Insamling Transport, 1 mil Ensilering Rötning Transport rötrest, 1 mil SUMMA: SUMMA per ton:

36 Tillkommande kostnader Kostnader som kan tillkomma är: Lagring av rötrest om denna inte tillhandahålls av mottagaren. Biogashanteringsutrustning om biogasen ska vidareförädlas i egen regi. Kostnad för avsättning av rötrest.

37 Projektets affärsmässighet LÖNSAMHET: Kostnad hantering idag: Idag uppskattas de tre kommunerna tillsammans budgetera 900 tkr/år för insamling och hantering av tång och alger. Kostnad blir då ca 450 kr/ton tång (2000 årston) Insamling och rötning av tång och alger för biogasproduktion ger ingen ekonomisk vinst, utan innebär en uppskattad kostnad på ca kr/ton.

38 Projektets affärsmässighet MERVÄRDEN: Genom insamling av tång kan; Övergödande kväve från havet användas istället för konstgödsel på åkermark Förnyelsebar energi i form av biogas produceras Förhållandena i marina ekosystem förbättras Turism- och rekreationsvärden från strandbad främjas

39 Projektets affärsmässighet SLUTSATSER: Skillnaden mellan kommunernas uppskattade kostnader idag för hanteringen av tång och alger skiljer sig förvånansvärt lite från uppskattade kostnader för insamling av tång och alger inkl. biogasproduktion. Orsaken till detta skulle behöva undersökas. Det finns tydliga mervärden, framförallt avseende miljö, med att samla in tång och alger för biogasproduktion.

40 Aktörer Aktörer för insamling, transport, lagring, biogasproduktion, biogasförädling och rötresthantering krävs. Insamling: entreprenörer för insamling, kommun, leverantör av utrustning Logistik: transportbolag, lagrings anläggning, maskinentreprenör, kommun Användningsområde rötning: entreprenör biogasanläggning, anläggningsägare, driftorganisation anläggning, kommun, HEM Slutprodukter: avnämare av biogas, HEM, kommun, tillverkare av industri/anläggningsjord (ex. Kuskatorpet), lantbrukare

41 Samarbete/samordnings möjligheter Det är lämpligt att samarbeta över kommungränserna för att bygga en gemensam anläggning. För förädling av biogasen kan samlokalisering med befintligt reningsverk eller biogasanläggning vara attraktivt, alternativt i närheten till annan verksamhet som vill använda den. För att minska transportavstånden är närhet till insamlingsplats samt mottagare av rötrest viktig att beakta. Då tång luktar bör plats väljas med tanke på detta. Kanske i anslutning till annan verksamhet som kräver luktreducerande åtgärder.

42 Sammanställning -insamling Möjligheter Rena badstränder och blommande badturism Risker Ökad börda på kommunerna för att handha insamlingen Ansvar för att hantera insamlad tång på rätt sätt Miljöaspekter Kostnad Minskad övergödning Restaurering av marina ekosystem Återtag av tungmetaller som släppts ut i havet Insamlingen måste utformas så att skada inte sker på stränders ekosystem eller fågelliv Ca kr/ton Aktörer Kommunen Entreprenörer för insamling

43 Sammanställning -logistik Möjligheter Inte ha insamlade tånghögar kvar liggandes invid badstränderna. Risker Fördyrande borttransport från stranden motiverad endast om man har behandlingsmetoder och avsättningsmöjligheter för tången. Miljöaspekter Kostnad Aktörer Minskad luktproblematik och minskad avgång av växthusgaser från tånghögar vid stranden. Transporten bör ej vara längre än att transporten kan kompenseras av tångens eget energiinnehåll. Kortare transportavstånd ger mindre miljöpåverkan. Ca 25 kr/ton och mil för transport Ca 10 kr/ton för ensilering (tången konserveras för att kunna behandlas i en rötningsanläggning. Kommunen Transportbolag

44 Möjligheter Sammanställning användningsområde rötning Producera förnybar energi genom produktion av biogas som kan användas till värme, el eller fordonsbränsle. Risker Problem att få avsättning för rötresten. Miljöaspekter Kostnad Producera förnybar energi genom produktion av biogas. Minska halterna av övergödande näringsämnen och tungmetaller såsom kadmium som läckt ut i havet. Möjlighet att återföra kväve till åkermark. Ca kr/ton (anläggning dimensionerad för 2000 årston) Ca kr/ton (anläggning dimensionerad för 5000 årston) Aktörer Kommunen HEM Byggare av biogasanläggning

45 Sammanställning användningsområde förbränning Befintlig behandlingsanläggning för förbränning kan utnyttjas. Möjligheter Risker Miljöaspekter Kostnadskrävande. Svårt att erhålla tillräckligt låga halter av sand i tången så att förbränningsutrustningen ej tar skada. Tångens TS-halt är för låg för att tillföra någon energi/värmevärde. Producera förnybar energi genom förbränning i kraftvärmepanna. Minska halterna av övergödande näringsämnen och tungmetaller såsom kadmium som läckt ut i havet. Genom att omhänderta askan på rätt sätt kan kadmium tas ur kretsloppet. Kostnad 1100 kr/ton (under förutsättning att sandinnehållet < 10 %, uppgift från år 2012 från svensk förbränningsanläggning) Aktörer Kommunen HEM

46 Sammanställning slutprodukter vid rötning Möjligheter Kunna distribuera biogas, exempelvis som fordonsbränsle till kommunens fordon. Hitta en lämplig avsättning av en restprodukt så att den kan nyttiggöras. Risker Miljöaspekter Kostnad Öka åkermarkens innehåll av kadmium om rötresten direkt används för gödning av åkermark. Svårt att hitta lämplig avsättning för rötresten. Möjligt att återföra kväve som läckt ut i havet till åkermark, genom spridning av rötrest eller utfällt ammoniumsalt från perkolatvätska. Minska växthusgasutsläppen genom att ersätta fossil energi med förnybar biogas. Ca 25 kr/ton och mil för transport av rötrest. Kostnad för lagring och avsättning hos mottagare av rötrest kan tillkomma. Pris för producerad biogas beror på bl.a. användningsmöjligheter för gasen. Aktörer Kommunen Tillverkare av industri/anläggningsjord (ex. Kuskatorpet) Lantbrukare HEM (om förbränning av rötrest blir aktuell)

47 Sammanfattande slutsatser Det finns tekniker för insamling och rötning av tång och alger att köpa på marknaden. Tekniker för insamling och hantering av tång och alger får ses som ett utvecklingsområde och kunskapsnivån kan förväntas öka genom ökad efterfrågan. Intresset för att omhänderta tång som förts in till stränderna på ett bättre sätt har ökat under de senaste åren, exempelvis pågår utvecklingsprojekt i Trelleborgs och Kalmar kommuner. Insamling och rötning av tång och alger är inte någon vinstdrivande verksamhet. De inledande kostnadsuppskattningarna för biogasproduktion av tång och alger visar att kostnaderna nödvändigtvis inte behöver bli mycket större än vad de är idag för hanteringen av tång. Det kan finnas flera mervärden avseende miljöaspekter om tång samlas in från stränderna. Försiktighet och hänsyn till djurliv och andra naturvärden måste göras vid insamling av tång. Om inte befintlig kunskap och riktlinjer följs vid insamlingen kan allvarliga konsekvenser erhållas. Tångens innehåll av tungmetaller, framförallt kadmium, utgör en mycket central fråga vad gäller hur och i vilken omfattning tången kan samlas in och hanteras.

48 Rekommendation till fortsatt arbete Framtagning av ett underlag för att principiellt kunna besluta kring hur man ska förhålla sig till problematiken kring kadmium i tång och alger. Detta eftersom det inte finns någon lagstiftning som reglerar kadmium till åkermark från tång/alger. Hur man ställer sig till detta påverkar hur hanteringen bäst utformas. Naturvårdsverkets utredning för återföring av fosfor bör följas upp, liksom den fortsatta utvecklingen vad gäller förhållningssätt inom lantbruk och livsmedelsnäring avseende kadmium till åkermark. En förstudie för utredning av möjlighet till spridnings arealer för rötrest avseende acceptans från lantbruket eller annan avnämare. Spridningsarealer/avsättningsmöjligheter är en väsentlig begränsning för hur mycket tång som kan samlas in för biogasproduktion. Ett fortsatt arbete kring att utreda hur insamling och logistik av tång och alger krävs. En djupare ekonomisk bedömning av kostnad för insamling och rötning av tång och alger för biogasproduktion för att bättre kunna fastställa de faktiska kostnaderna och jämföra dem med kommunernas kostnader för hanteringen idag. Lokalisering och projektering av en torrötningsanläggning för årston.

49 Referenser SKRIFTLIGA REFERENSER Bladh M mfl. (2011). Restriktioner vid utnyttjande av marina substrat för biogasproduktion. Rapport 2011:12, Länsstyrelsen Kalmar län. Davidsson. Å. m.fl. (2008). Trelleborgs kommun: Tång och alger som en naturresurs och förnyelsebar energikälla Sammandrag av Rapport Steg 2. Detox-rapport. Gregeby, E. (2011). Biogas Nya substrat från havet. Haghighatafshar, S. (2012). Management of hydrogen sulfide in anaerobic digestion of enzyme pretreated marine macro-algae. VA-teknik, Lunds Tekniska Högskola, Master Thesis Hellstedt, C. (2010). Kunskapssammanställning biogas nya substrat från havet. WSP-rapport. Jogbratt A. (2011). Kadmium som begränsande faktor för användande av tång som biogassubstrat en laborativ undersökning. Examensarbete vid Högskolan i Halmstad, 17 maj Milenkovski, S. (2009). Tekniska lösningar för uppsamling och bortforsling av alger på strand, hav och längs kustremsan i Trelleborgs kommun Delprojekt inom Kretsloppet. Detox-rapport. Mustafic, A. m.fl. (2009). Tång och alger som en naturresurs och förnyelsebar energikälla Förutsättningar för hållbar rening och rötning av biomassa från hav och våtmarker vid Jordberga. Rapport Detox. Ohlsson, L., Davidsson, L.G. (2010). Strandnära tång- och alginsamling för närsaltsreduktion i havet. LOVA-projekt 2010, Halmstad och Laholms kommuner. Sandberg, A. m.fl. (2012). Underlag till regional biogasstrategi i Hallands län Förslag på vision och mål för produktion och användning av biogas i Halland. Rapportdatum Seaside Consulting AB (2010). Maskiner och utrustningar för vasskörd och algskörd -En studie av befintlig maskinutrustning och tekniker för att skörda vass och alger. På uppdrag av Kalmar kommun och del i projektet "Biogas - nya substrat från havet. Thulin Plate L mfl. (2001). Rättsliga förutsättningar för att skörda alger och öka vattenflödet genom vägbankar. EU-Life Algae (2001:48), Länsstyrelsen Västra Götaland. Trelleborgs kommun (2010). Evaluation of machines for the collection of algae. Wetlands, Algae Biogas (WAB) A southern Baltic Sea Eutrophication Counteract Project. Österling, L. m.fl. (2007). Slutrapport Våtmarksprojektet i Laholms kommun. Laholms kommun. WEB-BASERAT MATERIAL Jörgen Ejlertsson, Forsknings och utvecklingschef på Scandinavian Biogas Fuels AB, Biogas från tång och alger. Presentation nedladdad från Biogas Öst hemsida Livsmedelsverket. Hämtat Sidan senast uppdaterad MUNTLIGA REFERENSER Sven-Bertil Johnsson, Biomarin, telefonsamtal Magnus Skellerup och Johan Mårtensson, Båstad kommun, telefonsamtal Torsten Klint, Laholms kommun, telefonsamtal Charlotte Faiersson och Jonas Hellsten, Laholms kommun, telefonsamtal Lars Ohlsson, Halmstad kommun, telefonsamtal Bo von Bahr, SP, besiktningsman för SPCR120, samtal