Innehållsförteckning

Transkript

1

2 Innehållsförteckning Sida Norrbottens läns landsting 2 Division primärvård 6 Division Opererande specialiteter 29 Division Medicinska specialiteter 47 Division Diagnostik 61 Division Vuxenpsykiatri 68 Division Folktandvård 78 Division Kultur och utbildning 84 Division Länsteknik 90 Division Service 99 2

3 Månadsrapport januari april Ekonomiskt resultat Periodens utfall Resultatet för perioden januari-april visar ett överskott på 35 mkr före finansiella poster, vilket är 109 mkr bättre än samma period föregående år. Resultatet efter finansnetto är ett överskott på 38 mkr, vilket är 67 mkr bättre än Verksamhetens nettokostnad har ökat med 0,3 procent perioden januari-april jämfört med samma period föregående år. Skatter, statsbidrag och utjämning har ökat med 5 procent jämfört med samma period föregående år, vilket är högre än budgeterat. Resultaträkning (mkr) Ack utfall Ack utfall Avvikelse utfall - budget Prognos Avvikelse prognos - budget Verksamhetens intäkter Verksamhetens kostnader varav personalkostnader varav övriga kostnader varav avskrivningar Verksamhetens nettokostnad Skatteintäkter Generella statsbidrag och utjämning Resultat före finansiella poster Finansiella intäkter Finansiella kostnader Periodens resultat Årsprognos Årsprognosen pekar på ett överskott på 143 mkr, vilket är 17 mkr sämre än budget. Prognosen före finansiella poster visar ett plus på 147 mkr, vilket är 91 mkr bättre än föregående år. Prognosen visar att verksamhetens intäkter ligger på samma nivå som utfallet I prognosen beräknas övriga kostnader öka med 1 procent och personalkostnader med 3 procent, jämfört med Nettokostnaden beräknas öka med 1,5 procent. Skatteintäkter, generella statsbidrag och utjämning bedöms öka med 3 procent medan de i budget för 2010 beräknades öka med 2 procent. I samband med årsbokslutet 2009 gjordes en reservation för beräknade kostnader avseende influensavaccin A(H1N1) som beställts under Sveriges Kommuner och Landsting har nu tillsammans med leverantören kommit överens om att landstingen endast ska betala 75 procent av antalet beställda doser. Detta innebär för landstinget att 7,8 mkr av reserverade kostnader kan återföras. Divisionerna och de gemensamma verksamheternas prognoser pekar på ett underskott på 103 mkr, en försämring med 93 mkr jämfört med bokslut Utfall 3

4 2009. I budget 2010 minskades ramarna exklusive sänkta arbetsgivaravgifter med 150 mkr. Verksamheterna har krav på kostnadsminskningar med 147 mkr, varav 70 mkr bedöms genomföras under året. Kostnadsökningar på 11 mkr inom andra områden har försämrat resultatet. Detta innebär att åtgärder för att minska kostnaderna måste fortsätta. Nedanstående graf visar hur landstingets ackumulerade resultatkurva såg ut 2009, verkligt resultat och prognos före finansnetto 2010 samt budget Resultat före finansnetto (Mkr) jan fe mar ap maj jun jul au se ok nov de Utfall Utfall 2010/prognos 2010 Budget 2010 Personalkostnader och arbetad tid Personalkostnaderna exklusive pensionskostnader har under perioden ökat med 5 mkr netto eller 0,4 procent, jämfört med samma period föregående år. Övertidskostnaden för perioden har ökat med 3 procent jämfört med samma period Antalet anställda har minskat med 133 personer jämfört med april Av dessa är 78 tillsvidareanställda. Sedan årsskiftet har antalet tillsvidareanställda minskat med 15 personer och antalet vikarier ökat med 29 personer. I efterföljande graf visas hur den arbetade tiden har förändrats de senaste två åren när jämförelsen görs med rullande 12 månader, det vill säga att varje mätpunkt visar summan av de senaste 12 månaderna. Antalet årsarbetare har minskat med 87 personer mellan mätperioden och Antal årsarbetare* utveckling rullande 12 månader *Arbetad tid 12 månader/1760 4

5 Övriga kostnader Övriga kostnader har under perioden ökat med 25 mkr eller 3 procent jämfört med samma period förra året. Läkemedelskostnaderna har totalt ökat med 4 mkr jämfört med samma period Ökningen för läkemedel i verksamheten har ökat med 2,7 procent, och läkemedel på recept har ökat 1,3 procent. Målet för 2010 är att minska kostnaderna totalt med 30 mkr jämfört med I årsprognosen antas läkemedelskostnaderna öka med 1,8 procent jämfört med Riks- och regionsjukvård har en kostnadsökning på 8 mkr, vilket motsvarar 6 procent. Den största ökningen är inom barnsjukvård, öron/näsa/hals och kirurgi. I årsprognosen beräknas kostnaderna öka med nästan en procent. Kostnaderna för inhyrda läkare uppgår till 37 mkr för perioden vilket är 2,7 mkr lägre än samma period Primärvården står för 54 procent av totala kostnaderna för inhyrda läkare. Division Opererande specialiteter samt Primärvården har minskat sina kostnader med 2,6 mkr respektive 0,5 mkr. Skatteintäkter, generella statsbidrag och utjämning Den preliminära utbetalningen av landstingsskatt baseras på uppräkningsfaktorerna som regeringen fastställer i september året före räkenskapsåret. Sveriges Kommuner och Landsting gjorde i april en ny bedömning av skatteunderlagsutvecklingen. De bedömer att den preliminära utbetalningen för 2010 är 59 mkr för låg på årsbasis, vilket är 80 mkr mer än vad som antogs i Landstingsplanen i november De bedömer även att skatteunderlaget för 2009 kommer att bli högre än vad de antog inför bokslutet Det innebär att 14 mkr påverkar resultatet positivt Generella statsbidraget och utjämning visar en negativ budgetavvikelse. Detta beroende på att landstinget får lägre inkomstutjämningsbidrag och statsbidrag för läkemedel än budgeterat. Kapitalförvaltning och finansiella intäkter Landstingets totala portfölj utgörs av 24 procent aktier och 76 procent räntebärande värdepapper, vid utgången av april månad. Marknadsvärdet på portföljen uppgår till 1 537,1 mkr, vilket är 55,6 mkr högre än vid årsskiftet. Den totala avkastningen för portföljen hittills i år är 3,8 procent, vilket är 1,3 procentenheter under index. Indexjämförelsen baseras på en så kallad normalportfölj med 25 procent aktier och 75 procent räntebärande. Avkastningen på aktier för perioden är plus 12,9 procent, 0,7 procentenheter under index. Avkastningen för räntebärande är plus 1,2 procent, motsvarande 1,1 procentenheter under index. I tabellen nedan specificeras periodens finansiella intäkter. Finansiella intäkter, mkr Ack Utfall 1004 Ack Utfall 0904 Ränteintäkter koncernkonto 1,5 3,1 Dröjsmålsränta 0,2 0,2 Ränteintäkter portfölj 12,8 15 Utdelning på aktier 3 5,7 Vinst och förlust vid försäljning av värdepapper 0-0,3 Upp-/nedskrivning av aktier 0 44,2 Upp-/nedskrivning av räntebärande papper -5,4-3,2 Summa finansiella intäkter 12,1 64,7 5

6 Likviditet Medelsaldot för landstingets likvida medel exklusive pensionsfond och bolag uppgick under april till mkr, vilket är en ökning med 240 mkr jämfört med medelsaldot december Landstingets likviditetsmål är lägst 10 procent av nettokostnaden per helår, vilket motsvarar ca 637 mkr. Resultat per division Tabellen på efterföljande sida visar divisionernas utfall. Under rubriken gemensamma verksamhetskostnader finns bland annat landstingsbidraget till divisionerna, pensionskostnader samt övriga landstingsgemensamma kostnader (kollektivtrafik, regional utveckling, patientförsäkring med mera) Divisionerna redovisar till och med april ett underskott på 42 mkr, vilket är 32 mkr sämre än budget och 34 mkr sämre än samma period föregående år. (Division/verksamhet mkr) Ack utfall Avvikelse mot budget Prognos Avvikelse mot budget Utfall Primärvård Opererande specialiteter Medicinska specialiteter Vuxenpsykiatri Diagnostik Folktandvård Kultur och utbildning Service Länsteknik Summa divisioner Politik Gemensamma personalrelaterade kostnader LD med stab och sekretariat Gemensamma avskrivningar Gemensamma verksamhetskostnader Verksamhetens nettokostnad Skatter, statsbidrag och finansnetto Resultat

7 Månadsrapport Division: 94 Primärvården Period: Januari-april 2010 Ekonomiskt resultat 25,0 Resultatutveckling Division Primärvård Mkr 20,0 15,0 10,0 5,0 0,0-5,0 jan feb mar apr maj jun jul aug sep okt nov dec -10,0-15,0-20,0-25,0 Prognosbedömning okt Prognos per april Prognos per aug Resultat 2009 Resultat 2010 Resultatmål Antal årsarbetare Antal årsarbetare* Division Primärvård Divisionen uppvisar ett negativt ackumulerat resultat på 22,6 mkr, det är 9,3 mkr sämre än plan. Det finns några större poster som förklarar detta. Kostnaderna för köp av verksamhet i form av privat vård är en intermittent verksamhet som har högre kostnader än plan. Divisionen har blivit mer försiktig i sin bedömning med att boka upp förväntade intäkter för nollbesök vårdval, då de visat sig bli lägre än väntat, analys pågår. Läkemedelskostnaderna varierar också i utfall beroende på vilken månad det är på året. Divisionen har fortsatt höga kostnader för inhyrd sjukvårdspersonal, de är dock i nivå med föregående år, ligger på 19,8 mkr i ackumulerat utfall till och med april månad *Arbetade timmar under 12 månader/1760 7

8 Antal årsarbetare har under perioden minskat med 90 medarbetare, det motsvarar drygt 7 %. Prognos Divisionens årsprognos pekar mot en nettoavvikelse totalt om -8,3 mkr. Vi kan trots det beräknade underskottet konstatera att den handlingsplan för ekonomi som togs fram under 2009 haft och kommer att ge en fortsatt positiv effekt under Det är framförallt minskade personalkostnaderna genom avveckling av tillsvidareanställda samt användande av färre vikarier som bidrar till resultatet Några vårdcentraler visar dock fortfarande underskott. Underskotten sammanhänger framförallt med läkarsituationen samt att inhyrd sjukvårdspersonal måste anlitas. Divisionen beräknar att kostnaden för inhyrd sjukvårdspersonal under 2010 kommer att vara i ungefär samma omfattning som under Överskott beräknas även under innevarande år uppkomma på läkemedelskostnaderna i öppen vård. I föreliggande prognos har hänsyn tagits till minskade marknadsandelar pga nyetableringar i Luleå och Piteå. I prognosen har även följande beaktats: 1 Kostnad för införande och planering av sjukvårdsrådgivning/1177, 1,0 mkr 2 Uppbyggnad av NEP-team har påbörjats, beräknad kostnad ,2 mkr 3 Minskning av budgetram vid Haparanda vårdcentral med anledning av beslut om nedläggning OBS-platser, 4,6 mkr 4 Beräknade kostnader för två särskilt dyra hemsjukvårdspatienter i Luleå och Gällivare, 1,3 mkr 5 Vissa kvarvarande kostnader från vaccineringen mot den nya influensan som genomfördes 2009, 1,7 mkr Uppföljning av sparåtgärder Divisionen har tagit fram en handlingsplan för ekonomi i balans och årets första resultatdialog med respektive region visar att föregående års sparprogram har varit verksamt med fortsatta helårseffekter i år. Ekonomi i balans Handlingsplan 2010 för ekonomi i balans Utveckling ekonomi i balans Helår Helår Tertial 1 Mål Andel basenheter med ekonomi i balans 17,2 % 51,4 % 60,0 % 100 % Andel basenheter med underskott 0-1 mkr 25,7 % 20,0 % 2,9 % 0 % Andel basenheter med underskott -1 mkr - w 57,1 % 28,6 % 37,1 % 0 % 8

9 70,0% 60,0% 50,0% 40,0% 30,0% 20,0% 10,0% 0,0% Helår 2008 Helår 2009 Tertial Andel basenheter med ekonomi i balans Andel basenheter med underskott 0-1 mkr Andel basenheter med underskott -1 mkr - w Investeringar (Tkr) Investeringar Summa beslutade investeringar Årets investeringsutgifter Kalkylbelopp för årets utfall Planerade investeringar - beslut Akuta investeringar - beslut Övriga investeringar - beslutade före 2010, men effektuerade under året Summa Verkligt utfall Produktion Besök i primärvården jämförelse mellan åren 2009 och 2010 Verksamhetsuppgift Utfall Förändring tertial tertial Antal % Läkarbesök primärvård ,4 % Besök hos sjukgymnast ,4 % Besök hos sjuksköterska ,5 % Besök MVC ,3 % Besök BVC ,4 % Vårdtillfällen primärvård ,8 % Medelvårdtid primärvård ,0 % Fastställda vårdplatser ,7% Registrerade besök till sjuksköterska har minskat med knappt 18 procent i jämförelse med samma period i fjol. Minskningen är generell bland regionerna och på vårdcentralerna. Vid en första analys bedöms förändringen bero på en kombination av att besöken blivit avgiftsbelagda sedan årsskiftet och att man registrerar annorlunda mer rätt beroende på de utbildningsinsatser som gjorts vid och efter årsskiftet. Besöken till sjuksköterska och läkare har också närmat sig varandra från mars och under april. Under hela 2009 har det varit ca fler sjukskö- 9

10 terskebesök än läkarbesök varje månad, kurvorna möts nu, se diagram nedan. Mål 2010 Primärvården jobbar utifrån landstingets inriktningsmål om: attraktiv region, god vård, god hälsa, engagerade medarbetare och stark ekonomi, med tyngdpunkt på de fyra sistnämnda. Prioriterade mål Av delmålen under inriktningsmålen har divisionen sex prioriterade mål på region- och vårdcentralsnivå. Målet ger en övergripande bild över läget på respektive region och vårdcentral: 1. Tillgänglighet telefoni. Andel som får kontakt med vårdgivare samma dag, 0:an i vårdgarantin 2. Tillgänglighet läkarbesök. Alla med bedömt vårdbehov ska erbjudas träffa läkare inom 7 dagar, 7:an i vårdgarantin. 3. Patienternas förtroende. Andel patienter som har stort förtroende för hur vård och behandling fungerar på vårdcentralen. 4. Nöjda patienter. Andel patienter som ger högt sammanfattande betyg på sitt besök på vårdcentralen. 5. Nöjda medarbetare. Andel som kan rekommendera en kollega eller vän att börja arbeta på vårdcentralen/enheten. 6. Ekonomi i balans. Andel vc som klarar ekonomi i balans Prioriterade mål T :an i vårdgarantin 7:an i vårdgarantin. Patienternas förtroende Nöjda patienter Nöjda medarbetare Ekonomi i balans 10

11 Utvecklingen av divisionens prioriterade mål de tre senaste åren har varit tämligen stabil. Det mål som har förändrats mest över tid är ekonomi i balans. Över 60 procent av vårdcentralerna har nu ekonomi i balans var det 17 procent av vårdcentralerna som hade ekonomi i balans. Attraktiv region Genom att primärvården utgör den första linjens sjukvård och är tillgänglig dygnet runt i hela länet bidrar divisionen med trygghet och säkerhet för norrbottningen. Mottagningarna är öppna minst och utöver det har divisionen telefonrådgivning, jour och beredskap för att täcka dygnets övriga timmar. Divisionen har under planeringsperioden varit engagerad i lokala samhällsfrågor och lokal utveckling samt deltagit i samverkan med andra huvudmän och organisationer. Ett av divisionens bidrag till attraktiv region är att personalen ska trivas genom att det ska vara möjligt att kombinera arbete, familj och fritid när man arbetar inom division Primärvård. Attraktiv region tertial 1 Finns möjlighet att kombinera arbete, familj och fritid? Mål kort och lång sikt 85 % 85,1 % 83,0 % 90 % % Utvecklingsområden som divisionen arbetat med under 2010 inom Attraktiv region är bla fortsatt strävan att utveckla vårdcentralernas öppettider vårdcentraler har testat alternativa öppettider (tex Björknäs VC). Divisionen har under 2009 varit en aktiv part i länets E-hälsoprojekt och deltar i utveckling av alternativ teknik. Under våren 2010 har Björknäs VC deltagit i fortsättningen på SARAHprojektet - FIA. VC Sanden deltar i My health@age. Primärvårdsregion Östra Norrbotten leder projektet Fritt vårdval inom den funktionella regionen Tornedalen. Fas 1 - förstudien, avslutades med goda resultat den 31 maj En ny ansökan lämnades in i juni och den beviljades i oktober. Projektstart i november 2009, projektet pågår 21 månader. Total budget för landstinget är cirka 5,2 Mkr, varav 1,4 Mkr (27 procent) finansieras av landstinget. Seminariedagar genomfördes 20-21/1 i Övertorneå folkets hus. Då togs aktivitetsplaner fram för fem arbetsgrupper. Inbjudna gäster till seminariet var ledningsgruppen för epsos. Eva Karlsson har anställts som projektledare för projektet. Ett styrgruppsmöte och två ledningsgruppsmöten har hållits under perioden. Arbetsgruppsmöten har hållits och de har påbörjat sina respektive arbete. Focus har varit att starta upp pilottester av webb kameralösning för jourkonsultationer. Under perioden har projektet presenterats på Finnish national Conference och Vitalis mässan i Göteborg. Former för konsultationer mellan vårdcentral och specialistenhet inom området hud har fortsatt våren Distanskonsultation mellan vårdcentral och specialistenhet. Syftet är att analysera, beskriva och testa olika typer av konsultationer/kontaktvägar som kan utföras på distans med distansöverbryggande teknik mellan Primärvården och Hudkliniken. Försöken som är 11

12 gjorda hittills ser lovande ut. Patienterna är hittills mkt nöjda med distanskonsultation tack vare tidsbesparingen. Detsamma gäller även personalen på hudmottagningen. Konsultationerna är också ett tillfälle till kunskapsspridning mellan specialist och generalist om sjukdomar och differentialdiagnostiska överväganden. Det finns dock svårigheter att få in e-konsultation som en del av det dagliga arbetet där gamla rutiner ligger djupt rotade i verksamheterna. Vad gäller själva tekniken så är vare sig bild, ljud eller ljussättning ännu fullt tillfredsställande. Fokus på att stötta ett förändrat arbetssätt samt finna acceptabel teknik kommer att prioriteras i fortsatta tester. Vidare deltar divisionen i Renewing HEALTH (CIP) som beviljades medel av EU i juli. Projektet är en storskalig europeisk pilot inriktad på implementering av existerande teknik och på den baserade e-hälsatjänster. I Norrbotten ingår landstinget och centrumbildningen för e-hälsa som en av nio regioner i ett konsortium lett av Veneto i Italien. Norrbottens medverkan inriktas på hjärt- och kärl samt diabetes. Landstingets medverkan stöds av Socialdepartementet. Finansieringen för Norrbottens medverkan sker genom centrumbildningen (och omfattar 5 miljoner, ca 46 procent av den totala kostnadsbilden för Norrbotten) av en total budget om 11 miljoner under tre år. Division Primärvård är projektägare. Tanken är att projektet ska finna metoder och arbetssätt som kan förenkla vardagen för kroniskt sjuka genom att erbjuda rådgivning och vård via mobiltelefon. Det ger exempelvis diabetes-, hjärtoch kärlsjuka möjligheten att med nödvändig utrustning själva ta prover på blodsocker, blodfett, blodtryck, med mera som sedan via mobiltelefon skickas till läkare vid vårdcentral. Fyra vårdcentraler är engagerade; Övertorneå, Grytnäs, Björknäs och Sanden. De praktiska fältproven i Norrbotten förbereds och planeras under 2010 (kickoff med all personal 3 maj) och startar skarpt första kvartalet Metoder och teknisk utrustning ska kalibreras parallellt med att 400 patienter rekryteras till projektet. 12

13 God hälsa Divisionens folkhälsoarbete utgår från landstingets egna Folkhälsopolitisk strategi för Norrbotten som i huvudsak fokuserar på: 1 Ett hälsofrämjande helhetsperspektiv med stödjande miljöer 2 Alla barn och ungdomar i Norrbotten ska ha en trygg, god och hälsosam uppväxt 3 Ett bra och tryggt liv mellan ungdom och ålderdom 4 Trygg ålderdom MPR mässling, påssjuka och röda hund är ovanliga sjukdomar men förekommer bland ovaccinerade människor i alla åldrar. Om vaccinationsprogrammet helt upphör eller om en allt för stor del av befolkningen väljer att avstå från vaccination kommer sjukdomarna att åter ta fart. Därför har divisionen som mål att länet ska vaccinera 96 procent av barnen samt att ingen enskild vårdcentral ska gå under 94 procent vaccinerade. Sju av 33 vårdcentraler når inte 94 procents vaccinationstäckning. Detta kommuniceras med de berörda vårdcentralerna. Uppföljning av aktuella målområden God hälsa tertial 1 Mål kort och lång sikt Tobaksanvändning bland gravida: Andel gravida kvinnor som röker i v 32 8,4 % 6,4 % 6,4 % < 5 % < 3% Hembesök till föräldrar: Andel nyblivna 34 % 40% 40% 75% föräldrar där hembesök genomförts Andel fyraåringar med övervikt (flickor) Andel fyraåringar med övervikt (pojkar) 18,7 % Data ej fullständigt 12,2 % Data ej fullständigt 100% <10 % <8 % <10 % <8 % Antal utskrivna Far-recept per år (FaR-recept förstabesök) st st Fysisk aktivitet vid manifest sjukdom: Andel med diagnos astma, KOL, hjärtsjukdom 11 % 33% 23% 20 % % eller diabetes som sökbar dokumentation om fysisk aktivitet. Alkoholvanor: Andel patienter 13-w med dokumenterade alkoholvanor 2 % 0,6 0,4 10 % % Rökvanor: Andel patienter 13-w som har dokumenterade rökvanor 37 % 36,8 34,7 50 % % Andel influensavaccinerade 65 år 51% 56 % 32% 70 % % Utvecklingsområden I enlighet med primärvårdens vision om En god hälsa hela livet pågår en hel del förbättringsarbeten inom området. Här följer en sammanfattning av det som skett under årets första tertial. Barn och ungdom I Haparanda har beslut tagits om att starta upp efter sommaren en familjecentral i samverkan mellan primärvården och kommunen. Implementering av Norrbus pågår i varierande omfattning runt om i länet. Arbete med lokala samverkansrutiner är gjort eller pågår i alla kommuner utom Jokkmokk och Pajala. I östra Norrbotten ingår Norrbus-fokuset i 13

14 arbetet modellområde Barn och Unga som leds av SKL. Luleå/Boden genomförde under mars en stor endagsutbildning för 280 personer från samtliga aktörer. Ett problem som uppmärksammats men inte hittats någon lösning till är hur samarbete med friskolorna ska ske, man kan ju då tänka att liknande problematik kan uppstå när nya vårdcentraler kommer in i sammanhanget. Den genomförandeplan som ingår i riktlinjerna måste också involveras det påbörjade arbete med samordnad individuell plan (SIP). Mellan ungdom och ålderdom Riskbruk: I februari anordnades två endagars utbildningar för BVC-personal i länet under temat Hur pratar man alkohol med föräldrarna. Syftet var att ge personalen verktyg och metoder om hur man kan ta upp och prata om alkoholvanor i föräldragruppsutbildningen och vid enskilda möten. Utbildningen var mycket uppskattad och ca 60 personer deltog. I april genomfördes en tvådagars utbildning i motiverande samtal med 35 deltagare från primärvården, skolhälsovården, socialtjänsten och sluten vården. I mars var riskbruksprojektet i Norrbotten ansvarigt för en nationell nätverksträff för distriktssköterskor från hela landet. Olika utvecklingsprojekt i Norrbotten presenterades (Björknäsmodellen, förebyggande hembesök och fallprevention samt E-hälsa). Presentationerna imponerade och uppskattades. Utbildning för att bli utbildare i levnadsvanor kommer att avslutas för två ST-läkare under våren. Två distriktssköterskor har påbörjat en liknande utbildning i april. Tobak: Satsningen på att utbilda fler tobaksavvänjare har fortsatt. I mars hölls ytterligare en diplomeringsutbildning i tobaksavvänjning. Deltagare var förutom personal från vårdcentralerna i länet även skolsköterskor och psykiatrin. En satsning för att utbilda utbildare inom Mödrahälsovården och Barnhälsovården under temat Tobaksfri gravididet respektive Tobaksfria barn har påbörjats. Länets vårdcentraler har deltagit i kampanjen Ett Friskare Sverige, uppmärksamhetsvecka om matvanor och fysisk aktivitet v 16 Trygg ålderdom Den 28 april och 5 maj har det erbjudits videokonferens för samtliga Vårdcentraler om Vårdprevention förebygga fall, trycksår och undernäring. Där det informerades bl a om dokumentation i VAS (GE41) och införande av Senior Alerts kvalitetsregister. Alla VC utom 1 deltog. Deltagarantalet var 114. Vårdcentralerna Jokkmokk, Pajala och Överkalix planerar att börja registrera i Senior Alerts kvalitetsregister redan nu i maj. Vid PPM trycksår i mars deltog samtliga OBS-enheter, medelvärdet för trycksårsförekomst vid dessa enheter var 15 %. 4 vårdcentraler har under perioden arbetat aktivt med förebyggande arbete inom fall och malnutrition hemma hos listade äldre personer i ordinärt boende. Positiva effekter med minskade fallskador hos äldre personer noteras. Samverkan med kommunerna är av vikt för att åstadkomma förbättring inom området. 14

15 God vård Norrbottningen ska utifrån behov ges rätt behandling, vid rätt tidpunkt, på rätt nivå. I förhållande till patienterna innebär god vård att verksamheterna regelmässigt ska motsvara patienternas förväntningar i mötet med hälso- och sjukvården. Detta gäller såväl det rent professionella yrkesutövandet som andra faktorer som kan vara lättare för patienten att bedöma, t ex bemötande och information om vilka möjligheter och begränsningar som föreligger med hänsyn till patienten hälsotillstånd. Uppföljning av aktuella målområden God vård tertial 1 Missnöjda patienter. Andel patienter som ger lågt sammanfattande betyg på sitt besök på vårdcentralen Andel patienter som inte känner sig delaktig i sin vård och behandling. Mångbesökare akuten: Andel patienter som besöker akutmottagning 4 ggr eller fler per halvår Andel som får kontakt med vårdgivare samma dag. 0:an i vårdgarantin Andel patienter med bedömt behov som fick komma på ett läkarbesök i primärvården inom sju dagar. 7:an i vårdgarantin Andel vårdcentraler som aktivt deltar och registrerar i NDR. Riskfyllt läkemedelsanvändande 1: Andelen 80 år och äldre som använder läkemedel med risk för D-interaktioner Riskfyllt läkemedelsanvändande 2: Andel 80 år och äldre som använder 10 eller fler läkemedel. ACE-hämmare: Följsamhet till läkemedelskommitténs kriterier Simvastatin: Följsamhet till läkemedelskommitténs kriterier: Listade patienters (>40 år) sammanlagda användning av hypertoniläkemedel och statiner Riskfylld antibiotikaförskrivning: Andel kinoloner ska utgöra mindre än 10 procent av totala antalet urinvägsantibiotika till kvinnor 18 år och äldre med okomplicerad urinvägsinfektion. Mål kort och lång sikt 8,7 % 9,5 % 10,1 5 % % % 13 % 13,2 10 % % ,4 % 18,5 % 15 % % % 93,7 % 96,3% 100 % % % 92,3 % 86% 95 % % ,8 % 96,7 % 75 % % K: 3,05% M: 2,01% K: 12,1% M: 8,0% Nya data finns ej (Ö.J) Nya data finns ej (Ö.J 2009) Nya data finns ej (Ö.J) Nya data finns ej (Ö.J 2009) 2 % för båda kön % % för båda kön % för båda kön ,0% 63,2% 62,6% 70 % % % 76% 76% 80 % % ,5% 10,6% 10,5% 10% % Andelen använt fenoximetylpenicillin (penicil- 70,7% 73,7% 73,5% 80%

16 lin V) av sammanlagt använt an-tibiotika hos listade barn (0-6 år) 75% Följande målområden är under utveckling 2010 och kan ännu inte presentera data Kontinuitet Andel patienter med minst fyra läkarbesök under året som träffat samma läkare vid minst tre tillfällen. Aktivt deltagande i Palliativa registret. Andel som bedöms/registreras i palliativa registret PV-kvalitet: Antal registrerade diagnosområden i PVkvalitet.se Individuell plan enl HSL: Andel hemsjukvårdspatienter som har en aktuell vårdplanering Listade barns (0-6 år) sammanlagda användning av luftvägsantibiotika; Förskrivningsandel rekommenderade läkemedel till listade patienter. Utfall av övrig läkemedelsförskrivning utifrån länsmål för kostnadseffektiv läkemedelsanvändning; kvartalsvis uppföljning. Utvecklingsområden Kvinnofrid/mäns våld mot kvinnor. När det gäller Kvinnofrid pågår det just nu centrala aktiviteter i denna fråga. Regionchefen Östra rapporterar detta med jämna mellanrum till Landstingsdirektören. 11 mars genomfördes en samverkans/utbildningsdag för alla landstingets representanter i Kvinnofridsgruppen. Revideringar av handlingsplaner (kvinnofrid) är inom de flesta kommuner genomförda men det saknas fortfarande handlingsplaner gällande hedersrelaterat våld (utom i Luleå/Boden) Informatikarbetet; Primärvårdens informatikgrupp formerades under senhösten 2009, och har haft en intensiv arbetsperiod under första tertialen av Gruppens uppdrag är att: 1. Förvalta och utveckla primärvårdens journalstruktur En utvärdering av vårdpersonalens erfarenheter efter att de flesta enheter har använt PAP`s gemensamma journalstruktur i ca ett år har gjorts under perioden. De metoder man använt är dels en enkät till journalanvändare i primärvården, dels specialbeställd statistik från Tieto. Materialet håller på att sammanställas och kommer att utmynna i en rapport med åtgärdsförslag. 2. Arbeta för enhetliga termer och begrepp i vårdadministration Vid årsskiftet infördes enhetliga kodregister för besökstyper och besöksformer, vilket var ett stort steg framåt för uppföljningskvaliteten. Dessa kodregister är landstingsgemensamma och grundar sig på Socialstyrelsens riktlinjer. Enhetliggörandet har även möjliggjort automatiska rapporteringar av tillgänglighet när det gäller 7:an i vårdgarantin. Den manuella mätningen i mars avblåstes, och i början av april överfördes den första elektroniska rapporten till SKL. 16

17 En grundläggande inriktning mot enhetlighet har även gjorts för kodregistren för mottagningar och besöksorsaker. Dessa ligger till grund för nya kliniker som startar. Genomförandet i den etablerade verksamheten måste planeras in 3. Arbeta för enhetliga registreringsrutiner i vårdadministration I och med att primärvårdens ersättningssystem fr o m årsskiftet till en del bygger på de vårdkontaktsregisteringar som görs i VAS har ett omfattande arbete lagts ned under årets första månader för att åstadkomma enhetliga registreringsrutiner. Mest vildvuxet visade sig användningen av avgiftstyperna vara. Olika insatser har gjorts för att utbilda i de avgiftsregler som gäller, och hur avgiftstyperna i VAS ska användas för att verifiera vilken avgiftsregel som tillämpats: - utbildning via videokonferenser - återkoppling till cheferna via rapporter och vårdcentralsspecifika analyser - deltagande i arbetsplatsträffar För Mödra- och barnhälsovården har fullständiga registreringsrutiner tagits fram och tagits i bruk i samarbete med samordnarna inom dessa områden. 4. Support till användarna. Under de första månaderna efter dessa stora omställningar har supporten till användarna prioriterats, och inflödet av frågor via mail och telefon har varit omfattande. Som en hjälp för verksamheten att göra rätt har Handbok i vårdkontaktsregistrering för primärvården satts ihop och publicerats. Länets kommuner och landstinget arbetar vidare 2010 tillsammans med implementering av de nationella riktlinjerna för missbruks- och beroendevård. Bla har den nationella baskurs Riskbruk, missbruk och beroende Kunskap till praktik genomförts för sista gången under våren. Kursen omfattar fyra utbildningsdagar och riktar sig till alla de yrkesgrupper inom offentlig, privat och ideell sektor som möter och/eller arbetar med personer med riskbruk, missbruk och/eller beroende. Baskursens alla fyra dagar är en förutsättning för att kunna ta del av den fördjupningsutbildning som kommer att erbjudas senare. Tillsammans med kommunerna håller ett styrdokument på att färdigställas för implementering under 2010 Dokumentation av vårdplaneringar; Vårdplansöversikten i VAS är ett viktigt verktyg för att synliggöra vårdplaneringar och beslut om hemsjukvård. Under tertialen har totalt 1035 vårdplaneringar dokumenterats i den landstingsgemensamma översikten Denna siffra är ca hälften av det antal patienter som registreras med hemsjukvårdsbesök, och pekar på att bara ca hälften av hemsjukvårdspatienterna har haft ett dokumenterat vårdplaneringstillfälle inom perioden. Fördelningen per månad: - januari 384 vårdplaneringar - februari 215 vårdplaneringar - mars 258 vårdplaneringar 17

18 - april 178 vårdplaneringar Översikt vårdplan har nu utökats med ett fält för att synliggöra bedömd egenvård. Förbättringsarbete inom ramen för Mina vårdkontakter / Min hälsoportal / Vården på webben har inte kommit igång under perioden. Ett antal aktiviteter för att ge stöd till teamarbete på vc har genomförts inom framförallt rehabiliteringsgaranti-satsningen. En grupp inom Utvecklingsenheten har arbetat fram gemensamt material som stöd för diskussion och reflektion i vårdarbetet. Inom primärvårdstaben pågår arbete att skapa effektiva resultattavlor för såväl vårdcentral som division. Vid regionträffar har synpunkter samlats in från samtliga vårdcentralsledningar och systemet ska testas i större skala efter sommaren. Primärvården är aktiva i arbetet med att reducera undvikbara besök vid akutmottagningarna. Under perioden har listor med mångbesökare analyserats vid vårdcentralerna för att identifiera patientgrupper med behov av förbättrade processer. Arbetet kommer att avrapporteras och planeras vidare under maj. Sjukvårdsrådgivning 1177 I februari startade projektet Länsövergripande sjukvårdsrådgivning (SVR ) inom Norrbottens läns landsting. Norrbottens läns landsting kraftsamlar för att öka medborgarnas tillgänglighet till god och kvalitetssäkrad vård och sjukvårdsrådgivning i länet. Huvudmålen är att införa 1177systemet från SVR AB för sjukvårdsrådgivning med beslutsstöd samt ett nummer in till hela primärvården oavsett tid på dygnet 1177 via LISA och CallME till rätt vårdcentral/jourcentral. From 1 januari 2011 är NLL inkopplat i det nationella kortnumret Tillgänglighet Vårens mätning av tillgängligheten i primärvården ägde rum mellan mars Divisionen har för första gången, och som första landsting i Sverige, levererat data direkt från datalagret via filöverföring. Andelen patienter som fick träffa läkare samma dag de kontaktade vårdcentralen var 65 procent. Inom vårdgarantins sju dagar fick 86 procent i Norrbotten mot 93 procent i genomsnitt för riket fick träffa en läkare. Ingen vårdcentral kan, enligt mätningen, erbjuda 100 procent av patienterna att träffa läkare inom sju dagar, högst andel har Sanden och Bergnäsets vårdcentral som erbjuder 98 respektive 97 procent av patienterna en läkartid inom sju dagar. Det är lägsta värdet för primärvården i länet sedan Division PV:s nya kontakt/besökstyper (nybesök, planerat - nybesök, oplanerat - återbesök, planerat - återbesök, oplanerat) har gjort det möjligt för divisionen att ta ut uppgifter om prestationer runt vårdgarantin automatiskt via datalagret därmed slipper man manuell registrering framledes. Trots att de mest orimliga väntetiderna makulerats från materialet (patienter som väntat 50 dagar eller fler) förekommer felregistreringar av typen att en återkommande planerad patient har fått etiketten nybesök. Det som krävs är att divisionen är noga med att skilja på återbesök och nybesök. Under året kommer fler utbildningssats- 18

19 ningar för att uppnå högre kvalitet i registreringarna. Detta kommer att ge större träffsäkerhet i den automatiska filöverföringen av väntetidsdata. 7:an mars ,00% 90,00% 80,00% 70,00% 60,00% 50,00% 40,00% 30,00% 20,00% 10,00% 0,00% Arjeplog Arvidsjaur Bergnäset Björknäs Björkskatan Erikslund Furunäset Gammelstad Grytnäs Haparanda Harads Hertsö Hortlax Jokkmokk Kalix Malmberget Mjölkudden Norrfjärden Pajala Piteå Porsön Råneå Stadsviken Vittangi Forsen Graniten Malmen Sanden Älvsbyn Öjebyn Örnäset Överkalix Övertorneå Norrbotten Divisionen analyserar telefontillgängligheten tekniskt löpande under året och finner att telefontillgängligheten är fortsatt god. Vid mätningen av telefontillgänglighet under perioden 1-31 mars deltog 30 av 33 vårdcentraler och de tog emot ca samtal under mätningen. Riksgenomsnittet för andelen besvarade samtal var 88 procent, medan Norrbottens siffra var 96 procent. De är tre vårdcentraler (Arjeplog, Hortlax och Vittangi)som inte deltog i mätningen på grund av att de saknar automatiserat talsvar, men manuella mätningar visar att dessa vårdcentraler har god tillgänglighet. 0:an VG mars ,00% 90,00% 80,00% 70,00% 60,00% 50,00% 40,00% 30,00% 20,00% 10,00% 0,00% Arjeplog Arvidsjaur Bergnäset Björknäs Björkskatan Erikslund Furunäset Gammelstad Grytnäs Haparanda Harads Hertsö Hortlax Jokkmokk Kalix Malmberget Mjölkudden Norrfjärden Pajala Piteå Porsön Råneå Stadsviken Vittangi Forsen Graniten Malmen Sanden Älvsbyn Öjeby Örnäset Överkalix Övertorneå Norrbotten Bilderna nedan visar utvecklingen av vårdgaranti 0 och 7 över tid. 19

20 Vårdgaranti 0:an % 90% 80% 70% 60% 50% 40% Division Primärvård NLL Riket 30% 20% 10% 0% 2006 mars 2006 oktober 2007 mars 2007 oktober 2008 mars 2008 oktober 2009 mars 2009 oktober 2010 mars Vårdgaranti 7:an % 90% 80% 70% 60% 50% Division Prim ärvård NLL Riket 40% 30% 20% 10% 0% mars oktober mars oktober mars oktober mars oktober mars oktober mars oktober mars oktober mars 20

21 Engagerade medarbetare Divisionens medarbetare ska bidra till att verksamheternas mål uppfylls. Detta förutsätter att medarbetarna ser utvecklingsmöjligheterna och är motiverade och delaktiga i utvecklingen av det dagliga arbetet samt att de har en helhetssyn och förståelse för hur de bidrar till verksamhetsmålen genom sitt arbete. Chefer och medarbetare har under april deltagit i landstingets gemensamma medarbetarenkät och resultatet från den enkäten redovisades i maj Uppföljning av aktuella målområden Engagerade medarbetare* Mål kort och lång sikt Delaktighet 72,9 72,3 73,8 85 % % Ledarskap % % Medarbetarskap 82,6 82,6 81,2 90 % % Målkvalitet 53,3 53,3 54,7 65 % % Dynamiskt fokustal 66,5 66,5 67,1 70 % % Nöjda medarbetare (OBS olika frågor jämför ej) 91,4 82,8 81,1 95 % % Mobbning och trakasserier ska ej förekomma 13,7 13,3 13,9 0 % % Etik, alla har lika värde 77,7 80,7 78,1 85 % % Öka frisknärvaron % % *Målområdena följs upp i samband med medarbetarundersökningen som görs av Sprinlife en gång per år april månad Divisionen noterar att målen runt nöjdsamhet, mobbning och etik visar på en negativ utveckling. Frisknärvaro har ökat med 2 enheter vilket också ger genomslag i en minskad sjukfrånvaro i hela divisionen under första kvartalet Divisionens resultat i Springlifes medarbetarenkät visar att chefer och medarbetare har en arbetstillfredsställelse som uppvisar ett normalt utfall inte högre eller lägre i jämförelse med liknande resultat från tidigare enkätresultat. Av 11 mätområden i enkäten uppnår divisionen riktvärdet på x områden. På 3 områden arbetsrelaterad utmattning, delaktighet och målkvalitet finns det däremot krav på förbättringsinsatser för att divisionens chefer och medarbetare skall svara att de kan säga att vårt interna arbete uppnått riktvärdets nivå. Ledningen har satt fokus på dessa områden i det fortsatta utvecklingsarbetet. Utvecklingsområden Det intensiva arbetet med att få balans i enhetens ekonomi samt införandet av vårdvalsmodellen har det senaste året engagerat mycket av chefernas ar- 21

22 betsvardag och tid att utveckla de utpekade förbättringsområden i medarbetarenkäten har inte funnits för att prioritera arbetsinsatser inom de tre områdena arbetsrelaterad utmattning, delaktighet och målkvaliet som krävs för att utveckla arbetet. Divisionens arbete med förbättringsprocesser inom läkarrekryteringsområdet med fokus på uppföljningsinstrument fortsätter. Som ett första led i detta arbete har en läkarrekryterare anställts inom staben och detta har skett genom en omprioritering av en personalspecialisttjänst. Inom läkarrekryterartjänsten skall arbetet fokuseras på att utveckla redovisningen av läkarsituationen inom divisionen, genomlysa lokala stödbehov vid läkarrekryteringar, genomföra bättre marknadsföringsaktiviteter samt skapa nya rutiner för hanteringen av inkomna mailförfrågningar från läkare. Vidare skall arbetet med att förstärka det lokala mottagandet av AT-läkare inom divisionens enheter fortsätta genom regionala aktiviteter under våren och hösten varje år. Under våren har divisionen utrett frågan om införandet av en egen bemanningsbyrå för läkare i syfte att stötta de vårdcentraler med många läkarvakanser i framtiden. Beslut har vidare tagits att upphöra med projektet Mini-AT som var en försöksverksamhet för att hjälpa icke svensktalande läkares ingång i primärvårdens enheter. ST-läkare inom divisionen Division Primärvård är i toppskiktet i landet när det gäller antal ST-läkare per capita. I april 2010 har divisionen 60 ST-läkare, placerade runt om i länet. Detta är en ökning med 2 ST-läkare i jämförelse med december 2009 och flera nya ST-läkare kommer att anställas under kommande månader. Rekryteringsbehov av distriktsläkare Divisionen har ett fortsatt rekryteringsbehov av minst 40 distriktsläkare till hela länet. Primärvården i Kiruna, Hertsö vc, Arjeplog, Arvidsjaur och Övertorneå är exempel på enheter där behovet av fler tillsvidareanställda distriktsläkare är stort. I april hade divisionen totalt 120 tillsvidareanställda distriktsläkare, samt 11 vikarierande läkare på länets vårdcentraler. Totalt fanns 191 läkare verksamma inom division primärvård i april Till detta kommer ett antal inhyrda läkare, stafettläkare och AT-läkare som gör allmäntjänstgöring. Under hösten kommer ett relativt stort antal distriktsläkare att pensionera sig i Piteå-området vilket kommer att kräva extraordinära rekryteringsinsatser på kort och lång sikt. 22

23 Anställda läkare i primärvården Kompetensutveckling Divisionens största utbildningssatsning under 2010 har varit att utbilda fler sjuksköterskor till distriktssköterskor. Divisionen har beviljat 10 sjuksköterskor studieförmåner under utbildningen till distriktssköterska, barnmorska samt till akutsjukvård med inriktning mot ambulansverksamhet under våren Basenheternas behov av kompetensutveckling har styrt utbildningsteman på kortare utbildningar och konferenser. Ett utbildningsområde som också är påtaglig i divisionens satsning på kompetensutveckling är att ge bl.a. beteendevetare och läkare ökade kunskaper inom det kognitiva området. Divisionen har satsat på utbildning i kognitivt förhållningssätt och kognitiv psykoterapi samt mindfulness. Andel frisk personal Inom divisionen har 87 procent av de anställda inom divisionen inte haft en registrerad sjukfrånvaro över 5 dagar under tidsperioden januari april 2010 en ökning från 85 procent jämfört med samma tidsperiod Sjukfrånvaron Inom divisionen har det under perioden skett ett stort trendbrott innebärande att sjuktalet har minskat från 4,8 procent under år 2009 (januari april) till 3,52 procent av bruttoarbetstiden under samma tidsperiod Divisionens uppsatta mål för en sänkt sjukfrånvaro under 5 procent från år 2004 har bibehållits med stor marginal. Enheternas arbete har gett stort arbete tillsammans med den stora samhällsdebatten kring riskerna av de långa sjukskrivningarna. Sjukfrånvaro jan-april 2009 och 2010 Sjukfrånvaro Differens Skillnad i procent Dag ,75-0,05 Dag ,59 0,63 0,04 Dag ,16 0,15 0,01 Dag 91-1,52 0,68-0,84 Sjukers 0,73 0,31-0,42 Totalt 4,80 3,52-1,28 * procent av bruttoarbetstid 23

24 Kort sjukfrånvaro Den korta sjukfrånvaron har minskat med 0,05 under år 2010 i jämförelse med föregående år. Lång sjukfrånvaro Det är en tydlig positiv utveckling av den långa sjukfrånvaron där den största skillnaden i materialet är de mycket långa sjukfallen som kraftigt minskat under året. I verksamheten kan vi se tydliga trender; fler långtidssjukskrivna återgår snabbare i arbete och tidigare rehabiliteringsinsatser ger effekter i form av återgång i arbete. Attityden till dessa frågor bland chefer och medarbetare har förändrats vilket gör att insatser sätts in i ett tidigare skede jämfört med tidigare år. Försäkringskassans minskade beslut om sjukersättningar får ett tydligt genomslag i uppföljningen. Antal anställda I april 2010 fanns det tillsvidareanställda inom division Primärvård, vilket är en minskning med 48 personer jämfört med april år Orsaken till denna minskning av anställda inom divisionen är ett resultat av ett omfattande omställningsarbete i syfte att få budgeten i balans. Genom beslut om omställningsstöd och vakanshållning när personal slutar så har personalen totalt minskats från 1365 personer december 2008 till 1297 personer i april 2010, en minskning med 64 personer. Under samma tidsperiod har antalet vikarier minskat från 81 personer till 67 personer, - 14 personer. Den största personalminskningen kan direkt härledas till indragningen av OBS-platserna vid Haparanda vårdcentral som medförde att 11 anställda avslutade sina anställningar med avgångsvederlag och en anställd omplacerades till annan ort och vårdcentral. Antal anställda i primärvården april 2009 och 2010 April 2009 April 2010 Differens Tillsvidareanställda Vikarie Överanställning Summa LAS 2000 I april 2009 hade 35 anställda en s.k. LAS-anställning och den nivån har ökat med 2 anställda jämfört med Denna marginella nivåhöjningen är ett resultat av enheternas arbete med att minska inflödet av långa vikariat och det minskade behovet av personal pga minskad sjukfrånvaro. Vikarier Divisionen har minskat behovet av vikarier i verksamheten och i april 2010 fanns det 67 personer med vikariatsanställning inom verksamheten. Det är en minskning med 12 personer jämfört med april Vikarier behövs främst inom grupperna distriktssköterskor, sjuksköterskor, undersköterskor och läkare AT-projektet Gammelstad Divisionen är i slutfasen av sitt AT-projekt vid Gammelstads vårdcentral med inriktning att anställa AT-läkare på en s k hemvårdcentral. Projektet har genomförts under ledning av distriktsläkaren Anna-Karin Fahlén som arbetar 24

25 på Gammelstads vårdcentral. Projekt är unikt för vårt landsting och det är första gången som divisionen har ett helhetsansvar för AT-läkare i sin verksamhet. Inom ramen för detta projekt är i dag fyra AT-läkare anställda och övriga delar av AT-randningen genomför läkarna på Sunderby sjukhus. Målet är att anställningarna skall övergå till tillsvidareanställningar som ST-läkare. En av AT-läkarna har under hösten 2009 övergått till en ST-tjänst vid Björknäs vårdcentral i Boden och dialoger förs nu med övriga i gruppen om framtida anställningar i divisionens verksamhet. Inom divisionen förs nu diskussioner om att pröva denna arbetsform på orter där det i dag råder stor läkarbrist. Landstingsövergripande utvecklingsprojekt Primärvården rapporterar från ett antal landstingsövergripande utvecklingsprojekt. Länsenheten Särskilt stöd/funktionshinder/vuxenhabilitering Bakgrund I Norrbottens läns landsting har primärvården förstahandsansvaret för medicinska och enskilda habiliterande/rehabiliterande insatser till barn och ungdomar samt fullt ansvar efter 18 års ålder. Under 2007 startade ett projekt mellan division primärvård, medicin och vuxenpsykiatrin för att tillsammans med handikapprörelsen forma framtidens habilitering i Norrbotten. Länsenheten Särskilt stöd/funktionsnedsättning som är organiserad i division Primärvård, har fått uppdraget att under bygga upp en kvalificerad vuxenhabilitering i länet. Uppdraget är: 1. Att ge stöd till vuxna personer med stora funktionsnedsättningar som har behov av insatser från flera kompetensområden samt har behov av samordning av insatserna 2. Att ansvara för utredning/behandling och stöd till personer med neuropsykiatriska funktionsnedsättningar tillsammans med vuxenpsykiatrin i länet. Uppbyggnaden Uppbyggnaden av neuropsykiatriskt team för vuxna är på plats och från och med maj månad tar vi emot remisser för utredning. Gemensam struktur för stöd Vi strävar efter att i samverkan med den kvalificerade vuxenhabiliteringen samt övrig primärvård och vuxenpsykiatrin skapa en gemensam struktur för utredning och stöd av vuxna personer med neuropsykiatriska funktionsnedsättningar i Norrbotten. Vi ska utreda misstänkta ADHD, autismspektrumstillstånd mm och utgöra länets spetskompetens inom området med ansvar för kunskaps/metodutveckling, utbildning och konsultativa insatser. Vuxenpsykiatrin och vuxenhabiliteringen Vuxenpsykiatrin har huvudansvaret för utredningar av personer med misstänkt neuropsykiatrisk diagnos i kombination med psykiatrisk problematik. 25

26 Vuxenhabiliteringen ska utreda personer med neuropsykiatriska tillstånd utan psykiatrisk problematik, men där det finns uttalade funktionsnedsättningar som ger stora konsekvenser i vardagen. Kvalificerade vuxenhabiliteringsteam Uppbyggnaden av lokala kvalificerade vuxenhabiliteringsteamen över länet är också påbörjade. Första etappen är Kalix kvalificerade vuxenhabilitering. Rekrytering av personal är pågående och vårt mål är at de ska vara på igång hösten Nästa etapp är Piteå, rekryteringen av personal påbörjas inom snarast. Sjukskrivningsprocessen Sjukskrivningsprocessen ska ingå i landstingets ledningssystem innan årets utgång. En försäkringsmedicinsk kommitté ska bildas med en anställd ordförande på 20 %. Bengt Dahlblom distriktsläkare och försäkringsmedicinsk rådgivare är anställd på 2,5 år. Kvaliteten på medicinska underlag vid sjukskrivning ska förbättras och dialogen med FK ska fördjupas. Det försäkringsmedicinska beslutstödet ska användas. Kortsiktiga och långsiktiga handlingsplaner för jämställd sjukskrivning ska skrivas och genusstatistiken ska analyseras. De fördjupade utredningar som tidigare ha tillhandahållits av Försäkringskassan ska nu göra i Landstinget regi från och med sommaren Den digitala överföringen av de medicinska underlagen med en fråga/svar funktion ska vara klar och i funktion Planering pågår. Ohälsotalet är nu 38,4 och ska i slutet på 2010 vara 34,8. För att nå detta finns det ett antal projekt att förkorta köer, ev. skjuta upp operationer via bättre rehabilitering, mer fokus på hälsofrågor in i läkargruppen och 14 rehabiliteringskoordinatorer på 15 vårdcentraler. Rehabiliteringsgarantin Socialdepartementet och Sveriges Kommuner och Landsting har tecknat en överenskommelse om en rehabiliteringsgaranti för evidensbaserade och medicinska rehabiliteringsinsatser i syfte att åstadkomma en återgång i arbete. Landstingen ska erbjuda multimodal rehabilitering (sammansatta åtgärder av flera kompetenser) för patienter med långvarig smärta i axlar, nacke och rygg samt Kognitiv beteende terapi för personer som har depression, ångest eller stress, detta för att stödja flera personer att återgå i arbete eller att förebygga en sjukskrivning. För år 2010 omfattar överenskommelsen mellan SKL och staten mkr. Av de nationella medlen ska 40 mkr avsättas årligen för forskningsinsatser. Norrbottens läns landstings befolkningsandel av återstoden av avsatta medel utgör ca 26 mkr. Landstinget får ersättning per patient och påbörjad behandling enligt följande: kr för multimodal rehabilitering vid diffus smärta i rygg, axlar och nacke kr för kognitiv beteendeterapi vid lätt eller medelsvår ångest, depression eller stress. 3 Utöver denna ersättning får landstinget ett påslag med 25 procent för organisatoriska ändringar eller andra nödvändiga förberedelser för en fullt utbyggd rehabiliteringsgaranti. 26

27 4 Landstinget skall redovisa hur många patienter som har påbörjat eller avslutat behandling/rehabilitering var tredje månad till Försäkringskassan. Efter redovisningen utbetalar Försäkringskassan pengarna till landstinget. Rehabiliteringsgarantin i Norrbotten Landstingsstyrelsen beslutade i mars 2009 att det skall göras genom att: 1 Utveckla behandlingsöverenskommelser på områden där sådana är nödvändiga för att utveckla och förbättra insatserna. 2 Öka kapaciteten i den egna verksamheten avseende såväl multimodal rehabilitering som kognitiv beteendeterapi inom såväl primärvården som den specialiserade vården. 3 Upphandling av multimodal rehabilitering av externa aktörer Fortsatt arbete Målet för år 2009 gällande rehabiliteringsgarantin nåddes. Målsättning för detta år är 310 multimodala rehabiliteringsperioder. Arbetet fortsätter enligt planeringen och multimodal rehabilitering kommer att erbjudas inom specialistvården på Garnis Rehab och Rehabiliteringsmedicin i Sunderbyn. Primärvården har en viktig funktion i tidig identifiering och insättande av adekvata rehabiliteringsåtgärder gällande smärtpatienter. Inom primärvården sker mycket utvecklingsarbete kring team och multimodal rehabilitering. För att stimulera vårdcentraler att arbeta i team och med multimodal rehabilitering kommer de vårdcentraler som uppfyller kraven för multimodal rehabilitering få ta del av den statliga ersättningen som rehabiliteringsgarantin innebär. Handläggningsöverenskommelsen gällande långvarig smärta har arbetats fram och kommer att bli det styrinstrument som ska förbättra rutiner och arbetssätt. Målsättning för detta år är att rapportera in 640 KBT behandlingsperioder. Två KBT steg 1 utbildningar pågår. 30 personer med steg1 kompetens skall vara färdiga med sin utbildning till sommaren De studerande börjar med samtalsbehandlingar under handledning, detta innebär en begränsad produktions ökning under utbildningstiden. Primärvården får samma ekonomiska ersättning som 2009 för att kunna frigöra personal till att arbeta som KBT-behandlare. Uppföljning och utvärdering Socialstyrelsen har fått i uppdrag av regeringen att följa upp rehabiliteringsgarantin. I uppdraget ingår att bedöma om de insatser som landstingen erbjuder motsvarar de evidens- och kvalitetskarv som avses i överenskommelsen. Från Norrbotten har Garnis rehabcenter, Luleå Närpsykiatri, Bergnäsets vc, Erikslunds vc, Grytnäs vc, Jokkmokks vc, Malmbergets vc, Stadsvikens vc och Mjölkuddens vc varit uttagna i utvärderingen. Karolinska Institutet har fått ett uppdrag att utvärdera om personer som genomgår behandling/rehabilitering inom ramen för rehabiliteringsgarantin 27

28 återfår arbetsförmåga och återgår i arbetet. Detta sker dels genom en registerstudie där alla patienter som fått rehabilitering enligt rehabiliteringsgarantin ingår. Dels innefattar studien enkätstudier av vissa utvalda arbetsplatser och de patienter som deltar i rehabilitering enligt rehabiliteringsgarantin. Från Norrbotten har Garnis rehabcenter valts ut för multimodal rehabilitering. Jokkmokks, Erikslunds, Stadsvikens/Mjölkuddens och Grytnäs vårdcentraler samt Luleå Närpsykiatri har valts ut för studien om KBT behandling. Läkemedel Det övergripande målet för landstingets läkemedelsarbete, är att läkemedlen används ändamålsenligt med dokumenterad evidens och beprövad erfarenhet som grund. Landstingets läkemedelsanvändning och förskrivning ska även vara rationell, kostnadseffektiv, säker och miljöanpassad. Den landstingsövergripande läkemedelsstrukturen utgör både stöd och ledning i detta arbete. Patientsäker och kostnadseffektiv läkemedelsanvändning Läkemedelskommitténs nya rekommendationslista fastställdes januari 2010 med de lämpligaste förstahandsvalen utifrån öppenvårdperspektivet. Tillsammans med det nyligt fastslagna landstingsgemensamma bassortimentet och läkemedelskommittén uppföljningsparametrar finns nu goda förutsättningar för att öka kostnadseffektiviteten i primärvårdens läkemedelsförskrivning. Förutsättningarna för bättre patientsäkerhet har ökat sedan december 2009 då apodos-receptet (E-dos) integrerats i VAS/LM och lokala riktlinjer för läkemedelsordination fastställts i landstingets nya kvalitetshandbok för läkemedelshantering. Under 2010 pågår också ett patientsäkerhetsprojekt med fokus på lokala åtgärder baserat på SKL s patientsäkerhetsriktlinjer kring läkemedel. Inom Division Primärvård har vid årsskiftet avslutats de av stimulansmedel apoteksstödda läkemedelsplanerna och läkemedelsgenomgångarna. Vårt huvudsakliga arbete inom lm-området består idag av 38 Varje vårdcentral har en namngiven läkemedelsansvarig läkare 39 Primärvården har tillskapat en länsövergripande läkemedelsgrupp (chefläkare samt 2 distriktsläkare med särskild avsatt tid för uppdraget) 40 LMK:s 16 uppföljningparametrar har kompletterats med antibiotikamål, och primärvårdens stab med stöd av NLL:s apotekare tar nu fram statistik ned på förskrivarnivå för samtliga dessa parametrar. Dessa kommer sedan att presenteras vid personliga besök på vårdcentralerna (4 st i Piteå-regionen före sommaren) och sedan delges samtliga vårdcentraler tertialvis. 41 Under 2010 kommer samtliga vårdcentraler att gå med i pvkvalitet.se, där ett av två områden blir ett antibiotikarelaterat mål 42 Övertorneå-projektet (läkemedelsgenomgångar för äldre i eget boende) kommer att presenteras på PV-dagen 11 maj, och en bredare implementering planeras 28

29 Övrigt Vårdval Vårdvalet kommer att väsentligt påverka division Primärvård under Inte minst påverkas divisionen av den tydliga ramsänkning landstingsstyrelsen presenterat i samband med spelreglerna för ekonomin i vårdvalet. Denna i samverkan med prognostiserad befolkningsminskning kapar 141 mkr från division Primärvårds budget under de kommande tre åren. Ett antal vårdcentralschefer har fullföljt en entreprenörsutbildning i Umeå i syfte att stimulera kreativt tänkande samt förbereda cheferna inför att arbeta på ett mer affärsinriktat sätt. Divisionsledningen har inlett strategiarbete för att möta den förutspådda konkurrensen inom primärvården. Inom divisionsstaben pågår ett utvecklingsarbete i ett antal olika grupper för att möta den nya situationen. Tex arbetar staben med olika ämnen som marknadsföring och riktat kompetensstöd. 29

30 Månadsrapport Division: Opererande specialiteter Period: April 2010 Ekonomiskt resultat Mkr Resultatutveckling Division Opererande Specialiteter jan feb mar apr maj jun jul aug sep okt nov dec Prognos per april Prognos per aug Prognosbedömning okt Resultat 2010 Resultat 2009 Resultatmål 2010 Divisionens ackumulerade resultat per april, -11,6 mkr, överensstämmer med resultatmålet enligt divisionsplanen. 1 Divisionens verksamheter redovisar en positiv avvikelse mot mål med 6,4 mkr vilket delvis förklaras av att sparåtgärderna gett bättre effekt än planerat under årets första tertial. Personalkostnader avviker positivt med 3,3 mkr, främst på grund av färre vikarietimmar och mindre nyttjande av inhyrd personal. Divisionen följer löpande ett antal strategiska parametrar såsom kostnader för inhyrd personal, vikarietimmar, övertidstimmar, se diagram nedan. 2 Kostnader för sjuktransporter redovisar en negativ avvikelse mot mål med -1,7 mkr vilket främst förklaras av en kraftig volymökning (150 timmar eller 100 procent) av flygtimmar med helikopter samt av högre flygtimpris än beräknat för flygambulans. 3 Kostnader för riks- och regionsjukvård redovisar en negativ avvikelse mot mål med -4,6 mkr. Kostnaderna har ökat med 17 procent jämfört med samma period Under samma period har antalet specialistvårdsremisser utanför länet ökat med 3 procent. Kostnadsökningen avser främst Akademiska sjukhuset och återfinns inom ortopedi, neurokirurgi och ÖNH. Inom ortopedi avser det några akuta traumapatienter. Inom ÖNH är det fler patienter som har remitterats för neurokirurgisk vård. Kostnaderna vid NUS har inte ökat jämfört med

31 Prognos Divisionens årsprognos visar ett underskott på -47,2 mkr vilket är en negativ avvikelse mot resultatmålet (-45 mkr) med -2,2 mkr. Avvikelsen mot resultatmålet är hänförligt till 1 divisionens verksamheter -3,5 mkr 2 sjuktransporter -2,9 mkr 3 riks- och regionsjukvård -2,1 mkr 31

32 4 avvecklings- och omställningskostnader +4,0 mkr 5 divisionsgemensamt +2,3 mkr. Trots positivt resultat per april bedöms divisionens verksamheter inte riktigt uppnå resultatmålet på årsbasis, se kommentarer nedan under rubriken Uppföljning av sparåtgärder. Den beräknade kostnadsreduceringen på sjuktransporter uppnås ej, huvudsakligen på grund av kraftig volymökning av helikoptertransporter samt högre flygtimpriser än beräknat på flygambulansen. Kostnader av engångskaraktär för avveckling- och omställning beräknas bli lägre i år (+ 4,0 mkr) jämfört med 2009 då vi gjorde större personalförändringar. Kostnaderna för riks- och regionsjukvård har ökat kraftigt under en följd av år (se diagram nedan). Antalet skickade specialistvårdsremisser har dock inte ökat i samma omfattning utan till och med minskat under Eftersom ramökningen, som följer avtalet med NUS, inte har varit i samma storleksordning som kostnadsökningen så har det medfört att divisionens ekonomi har försämrats med -32 mkr sedan Hittills i år har kostnaderna fortsatt att öka och bedöms inte minska nämnvärt under resten av året. Utveckling av kostnader för riks- och regionsjukvård 25,0% 20,0% 15,0% 10,0% 5,0% Förändr totala kostnader Förändr kostnader NUS Budgetökn (avtalsförändr NUS) Antal specialistvårdsremisser 0,0% ,0% Uppföljning av sparåtgärder Uppföljning av sparåtgärder 2010 Division Op Progn per april Progn per aug Progn per okt Utfall 2010 Sparmål

33 Enligt divisionsplan för 2010 ska beslutade sparåtgärder från 2009 fullföljas för att nå 2009 års resultatkrav. Det innebär sparåtgärder med 7,2 mkr. Dessutom har nya sparåtgärder beslutats med 13,4 mkr. Totalt ska sparåtgärder genomföras med 20,6 mkr under år 2010, se tabell nedan. För att nå beslutade ekonomiska resultatmål har divisionens verksamheter tagit höjd och definierat sparåtgärder som ska reducera kostnaderna med 23,8 mkr (se diagram ovan). Till och med april har 11,4 mkr effektuerats, vilket är 3,4 mkr bättre än planerat. Huvudsakligen är det personaleffektiviseringar som gett ett bättre utfall under jan-april. På årsbasis beräknas 17 mkr av sparåtgärderna kunna effektueras vilket är 6,8 mkr mindre än det mål som verksamheterna tagit höjd på. Jämfört med divisionens mål är det en avvikelse med -3,6 mkr. Personaleffektiviseringar inom ambulansverksamheten och operationsverksamheten uppnås ej fullt ut, delvis på grund av att åtgärder inte kommit igång i tillräcklig omfattning. IVAK i Piteå klarar inte att nå beslutad personaleffektivisering. Läkarkostnader inom kvinnosjukvården och ortopedin beräknas öka resten av året på grund av att inhyrda läkare måste nyttjas då flera läkare valt att avsluta sin anställning och några går på föräldraledighet. Mkr Beslutade sparåtgärder enligt divisionsplan 2009 Effekt av sparåtgärder 2009 Beslutade sparåtgärder enligt divisionsplan 2010 Effekt av sparåtgärder per 1004 Prognos 2010 VO Akutsjukvård 17,8 14,7 7,1 3,8 6,2 VO Allmänkirurgi/urologi 10,4 7,7 2,8 1,6 3,0 VO Kvinnosjukvård 4,0 3,3 2,2 1,6 1,9 VO Ortopedi 5,4 5,3 5,2 2,7 3,6 VO ögon 1,5 2,3 1,0 0,5 0,8 VO ÖNH/Käk 2,1 2,0 0,8 1,2 1,5 Sjuktransporter - - 1,5 0 0 Summa enl divisionsplan Investeringar (Tkr) 41,2 35,3 20,6 11,4 17,0 Investeringar Summa beslutade investeringar Årets investeringsutgifter Kalkylbe-lopp för årets utfall Verkligt utfall Planerade investeringar - beslut Akuta investeringar - beslut Övriga investeringar - beslutade före 2010, men effektuerade under året Hjälpmedel Summa avseende div ram Övervak- och anestesiapparater SY Biobanksprojekt Summa övriga investeringar Investeringarna följer planen. 33

34 God vård Verksamhetsvolymer Bilaga 1 visar utvecklingen av vissa verksamhetsparametrar över tid. Korta kommentarer nedan. Nybesök Jämfört med samma period förra året minskade nybesöken något inom alla verksamhetsområden utom ortopedin. Där noteras istället en märkbar ökning (+14 procent). Återbesök Antalet återbesök har ökat marginellt med ca 3 procent. Jämfört med samma period förra året är ökningen störst inom Ögon, ca 9 procent. Inom ortopedin och kvinnosjukvården minskade däremot antalet återbesök. Oplanerade läkarbesök Antalet oplanerade besök i hela länet är ungefär detsamma som Inom ögonsjukvården minskade däremot antalet oplanerade besök markant med 139 st eller 25 procent. Minskningen är resultat av rutinförändringar som förändrat patientflödet. Vid samtliga akutmottagningar i länet förutom Sunderbyn är antalet besök ungefär desamma som förra året. Däremot minskar besöken vid primärvårdens jourcentraler i Gällivare, Kalix och Piteå. Vid akutmottagningen i Sunderbyn fortsätter den ökning som pågått under flera år. Från 2005 till 2009 ökade antalet besök med närmare Mellan 2008 och 2009 ökade antalet besök med närmare 1100 (motsv ca 4 procent), större delen (950 besök) kom från Luleåområdet. Denna tendens fortsätter under det första tertialet i år: besök (5 procent) jämfört med samma period 2009 varav drygt 350 kommer från Luleå-Boden. Om man räknar med en genomsnittlig handläggningstid om 3 timmer per besök så inser man att detta har en tydlig påverkan på verksamheten. Dessutom sker ungefär hälften av ökningen under jourtid. Majoriteten av patienterna registreras som medicinpatienter när de inkommit till akutmottagningen. Mot bakgrund av den ovan beskrivna utvecklingen anser divisionen att man i vårdvalet bör införa något slags ekonomiskt incitament inom primärvården för att hejda denna utveckling (täckningsgradsersättning). Operationer på operationsavdelningar Totalt sett är antalet operationstillfällen på operationsavdelningar inom både sluten- och öppenvård något färre än förra året (ca 4 procent). Inom allmänkirurgin har framförallt öppenvårdsoperationerna minskat, 30 procent jämfört med samma period förra året. Minskningen har skett i Kalix och Kiruna. Slutenvårdsoperationerna inom kirurgin är ungefär desamma men har ökat med ca 9 procent i Sunderbyn. Inom ortopedin har både sluten- och öppenvårdsoperationerna minskat något (9 resp 7 procent). När det gäller slutenvårdsoperationer är minskningen störst i Piteå och Sunderbyn. Dessa minskningar är i stort sett i enhetlighet med gällande produktionsplan. 34

35 Inom kvinnosjukvården har öppenvårdsoperationerna minskat. Störst är minskningen i Kiruna och Gällivare. Ögonsjukvården har däremot en betydande ökning av antal operationstillfällen 16 procent. Den största ökningen återfinns vid Sunderby sjukhus. Dagkirurgi Antalet dagkirurgiska operationer ligger på samma nivå som motsvarande period i fjol. Ögonsjukvården har däremot en tydlig uppgång, + 30 procent. Ökningen är störst vid Sunderby sjukhus. Minskningar har skett inom allmänkirurgi/urologi, kvinnosjukvård och ÖNH (främst käkkirurgin). Vårdtillfällen Vårdtillfällena är totalt sett desamma som förra året. Inom ortopedin finns däremot en märkbar minskning om ca 8 procent. I övrigt kan nämnas att antalet vårdtillfällen ökat inom kirurgin i Gällivare och Sunderbyn. Generellt sett ökar antalet vårdtillfällen i Sunderbyn för varje år. Förlossningar Antalet förlossningar ligger relativt stabilt över tid. Under tertial 1 var antalet totalt i länet i Gällivare och 651 i Sunderbyn. Gällivare hade något färre förlossningar än samma tertial Tillgänglighet Från och med i år har divisionen justerat sitt sätt att mäta tillgängligheten utifrån de kriterier som gäller nationellt för uppfyllelse av den s k Kömiljarden. I och med detta går det inte att göra jämförelser bakåt i tiden. Divisionen följer varje vecka hur tillgängligheten utvecklas. Andel väntande < 90 dgr division Opererande 100,00% 90,00% 80,00% 70,00% 60,00% 50,00% Besök Behandling 40,00% 30,00% 20,00% 10,00% 0,00% Diagrammet ovan visar hur stor andel av patienterna som väntat kortare än 90 dagar för besök resp behandling vid de första två mättillfällena enligt den nya metoden. 35

36 Mottagningsbesök Inom samtliga verksamhetsområden utom Kvinnosjukvården har över 90 procent väntat kortare än 90 dagar till första mottagningsbesök. För Kvinnosjukvården är siffran 89 procent. Behandling På behandlingssidan mäts numera tillgängligheten till samtliga kirurgiska åtgärder. Då når divisionen totalt ett resultat på 82 procent väntande kortare än 90 dagar. För att kvalificera sig för Kömiljarden krävs en tillgänglighet om minst 80 procent. De verksamheter som har störst problem med att klara den nivån är ortopedin, plastikkirurgin och urologin. För närvarande pågår ett omfattande arbete med att gå igenom väntelistor och rutiner för att säkerställa följsamhet till de nya kriterierna för mätning och vilka patienter som ska stå som väntande. Mål och mått Måluppfyllelse enligt diagrammet Mål och mått i divisionsplanen enligt fyra perspektiv; patient, process, lärande/förnyelse och resurser. Div Op tertial Mål Resultat Beläggning vårdavd** Sparåtgärder Resultatmål Telefontillgänglighet* 100 Besök inom 90 dgr Op inom 90 dgr 50 Akutmott läkarkontakt inom 30 min Sjukfrånvaro 0 Akutmott handläggn.tid inom 180 min Frisknärvaro Halvering högfrekventa besökare akutmott Opstart utsatt tid, vecka 1012 Diagnossättning inom 14 dgr Op höftfraktur inom 24 h Nyttjad tid/tilldelad Pe & Kx Vissa av måtten kommenteras nedan: Se avsnitt ovan. Tillgänglighet besök & operation Tillgänglighet akutmottagningar Inga tydliga trendbrott märks i väntetiderna vid akutmottagningarna i länet. Fortfarande är resultaten långt ifrån målvärdena, i synnerhet då det gäller väntetid till första läkarkontakt. Ungefär 40 procent av patienterna får träffa läkare inom 30 min och 72 procent har en total handläggningstid som understiger 180 min. Det sistnämnda måttet får trots allt anses vara det mest väsentliga ur patientperspektiv och där är måluppfyllelsen högre. Vid Gällivare och Sunderby sjukhus planeras utbildning i triage för att både öka patientsäkerhet och korta ledtiderna. 36

37 Djupa infektioner ortopedi Divisionen mäter från och med i år antalet djupa infektioner för elektiva höft- och knäplastiker enligt samma metod som VRISS (vårdrelaterade infektioner ska stoppas). Dessvärre har inga data inkommit för första tertialet och därför görs ingen redovisning denna gång. Dessutom mäter man i Sunderbyn postoperativa infektioner för höftfrakturer. Där är resultatet 1,7 procent och målet < 2 procent. Operation av höftfraktur inom 24 h 78 procent av samtliga höftfrakturer opereras inom 24 timmar från ankomst till akutmottagning under tertial I siffran ingår även patienter som av medicinska skäl inte kan opereras. Detta är en försämring jämfört med förra tertialet. Nyttjad optid Den nyttjade tiden på de elektiva openheterna i Kalix och Piteå i förhållande till tilldelad tid ligger på 90 procent vilket är en ökning jämfört med tidigare. Nyttjandegraden är högre i Piteå än vid Kalix sjukhus. Operationsstart på utsatt tid Ett viktigt mått för ett optimalt nyttjande av operationsenheten under dagen är att den första opstarten sker på utsatt tid. Utvecklingen av denna parameter följs genom kontroll av tre mätveckor under året. 66 procent av operationerna kom igång på utsatt tid under den senaste mätveckan; vecka Opstarter utsatt tid 5-15 min efter min efter >30 min % Sy 0913 Sy 0920 Sy 0942 Sy 1012 Sy 10xx Sy 10yy Gve 0913 Gve 0920 Gve 0942 Gve 1012 ge 10xx ge 10yy Pe 0913 Pe 0920 Pe 0942 pe 1012 pe 10xx pe 10yy Kx 0913 Kx 0920 Kx 0942 kx 1012 kx 10xx kx 10yy Ka 0913 Ka 0920 Ka 0942 ka 1012 ka 10xx ka 10yy Sjukhus år vecka I Piteå kommer 90 procent av operationerna igång senast kl och 95 procent har startat inom 15 min. Vid Kalix sjukhus kommer 89 procent av operationerna igång inom 15 min från utsatt tid. Vid Sunderby sjukhus startar 79 procent inom 15 min efter utsatt tid, i Gällivare är motsvarande andel 70 procent och i Kiruna 71 procent. Störst andel längre förseningar (mer än 30 min) finns i Gällivare. Piteås goda resultat kan kopplas till deras deltagande i det nationella förbättringsarbetet Bättre flyt på operation som inneburit en rad rutinförändringar för att effektivisera operationsflödet. I Sunderbyn har man också gjort för- 37

38 ändringar för att förbättra sina resultat, t ex går narkosläkarna efter en kort samling på morgonen går direkt till operation. Man har också haft dialog med personal från mottagningar och avdelningar samt läkargruppen, kring problematiken med försenad operationsstart. Högfrekventa besökare vid akutmottagningar Ingen förändring av andelen högfrekventa besökare vid akutmottagningarna har skett. Detta förändringsarbete ansvarar primärvården för att driva men resultat kan ännu ej avläsas i statistiken. Ett särskilt projekt kommer att drivas under året för att minska undvikbara besök på akutmottagningen. Beläggning vårdavdelningar Totalt sett i divisionen ligger medelbeläggningen på 80 procent. Den högsta beläggningen återfinns vid kirurgvårdavdelningarna vid Sunderby sjukhus Engagerade medarbetare Antal årsarbetare* Division Opererande specialiteter *Arbetade timmar under 12 månader/1760 Under hösten 2008 stabiliserades antalet årsarbetare på en nivå omkring Divisionsledningen fattade beslut om att minska antalet årsarbetare med ca 5 procent. Under 2009 har antalet årsarbetare stadigt minskat och nu har divisionen omkring 1270 årsarbetare. Det innebär en minskning med drygt 5 procent. Sjukfrånvaro/Frisknärvaro Nyckeltal - Andel i förhållande till bruttoarbetstid Förändr, antal Förändr, % (anges i %, 1 decimal) Sjukfrånvaro totalt 3,62 % 4,31 % 0,69 Andel frisk personal (< 5 dgr sjukfrånvaro/år) 85,42% 85,00 % 0,42 Divisionens mål är en sjukfrånvaro som inte överskrider 4,5 procent. Resultat visar att målet nåtts med råge. När det gäller frisknärvaron är målet att 75 procent av personalen ska ha mindre än fem sjukdagar per år. Även här har divisionen mer än nått målet 85,42 procent. Övertid Jämfört med april 2009 har övertiden i förhållande till den totala arbetstiden minskat en aning från 3,15 till 3,12 procent. 38

39 Övrigt personal För att ge elever från universitetets vårdutbildningar bättre handledning planeras tillsammans med universitetet inrättande av klinisk adjunkt på 25% för kirurgi/urologi, ortopedi och kvinnosjukvård samt en klinisk adjunkt på 25% för akutsjukvården i Sunderbyn. Sommaren Rekryteringen inför sommaren klaras med hjälp av sommarförmåner, bemanningsbolag och neddragning av planerad verksamhet. Det handlar i huvudsak om svårigheter med vikariebemanningen av sjuksköterskor inom intensivvård och ambulans samt barnmorskor. Precis som tidigare år klaras sommaren genom en optimal personalplanering och att egen personal är flexibel vad gäller semesteruttag, byte av arbetspass etc. Ett av problemen är den akuta verksamheten som ofta har ett ökat patienttryck på sommaren på grund av neddragningar inom övriga verksamheter i landstinget. Medarbetarenkät Redovisning av medarbetarenkäten till chefer och övriga medarbetare pågår. Resultatet visar en liten förbättring jämfört med föregående år men fortfarande är divisionens problemområden målkvalitet, ledarskap och delaktighet. Svarsfrekvensen är oroande. Jämfört med 2009 minskade antal svarande med 10 procent från 76 till 66 procent i år. Arbetet med nedbrytning av verksamhetsmålen till varje arbetsplats fortsätter. En klar koppling mellan verksamhetsmål och den enskilde medarbetarens prestationer eftersträvas. Läkarförsörjning För att klara läkarförsörjningen och den stora jourbördan genomförs överanställningar i Sunderbyn. Målet är att få till stånd en personalrörlighet där man tillsammans tar ansvar för sitt verksamhetsområde på samtliga sjukhus i länet. Övrigt Effektivisering av ambulanstransporter Divisionen arbetar sedan november 2009 aktivt med att effektivisera ambulanstransporterna med målet att bl a minska ambulansflygvolymen. Kusttrafiken till och från NUS ska i första hand utföras med vägambulans. För flygtrafiken mellan Malmfälten och NUS/Sunderbyn är strategin att öka samordningen för alla normalpatienter genom att koncentrera dessa flygningar till färre dagar i veckan. Vidare kommer de flygtransporter som idag kräver läkarassistans i första hand att läggas över till helikopter eftersom ambulanshelikoptern idag är bemannad med läkare dygnet runt. Förändringen syftar till att styra valet av ambulanstransport beroende på den medicinska prioriteten samt från/till vilket sjukhus patienten ska transporteras. Den kliniska bedömningen kommer alltid i första hand men därefter ska den mest ekonomiska lösningen prioriteras. Det innebär att val av transportsätt framöver, förutom ambulansflyg på längre distanser, även kommer att omfatta vägambulans och ambulanshelikopter. Totalt omfattar förändringsarbetet följande aktiviteter: 1 Förändra uppdraget till SOS Alarm (ändring av larmplaner för flyg, väg och helikopter) med hänsyn till redovisad strategi enligt ovan 39

40 2 Införa en ny webbb-baserad beställningsrutin som gäller alla beställare av sjuktransporter (vid sjukhus och primärvård) 3 Testa/införa en fast vägambulanslinje (vardagar) från kustsjukhusen till NUS avsedd för transport av normalpatienter 4 Tydliggöra distinktionen mellan akut transport och ej akut transport och öka förutsättningen att akuta transporter sker fortast möjligt 5 Minska antalet planerade flygdagar till och från Malmfälten, både för trafiken inom länet men även på sikt trafiken till NUS, genom en bättre samordning av normalpatienter 6 Prioritera nyttjande av helikopter när läkarassistens krävs under transport 7 Uppnå en positiv ekonomisk effekt av genomförda förändringar På längre sikt värdera/överväga: 1 Behov, nytta och ekonomi för att lokalisera ett ambulansflyg till Kallax flygplats. Strikt logistiskt skulle en lokalisering till Kallax sannolikt både minska totala antalet flygtimmar i Norrbotten samtidigt som tillgängligheten för högt prioriterade transporter skulle öka Resultat så här långt Webb-Rutinen Sedan en månad är nu webb-rutinen idrift. Därmed är alla beställningar dokumenterade och spårbara vilket innebär att landstingets larmplaner kan tilllämpas strikt av SOS Alarm. Kvalitén och säkerheten i beställningsprocessen har förbättrats, vilket innebär att begreppet akut/ej akut kan tillämpas av SOS för att koordinera rätt resurs för varje transportbehov. Vägambulanslinje Den etablerade vägambulanslinjen mellan kustsjukhusen (Kalix, Sunderbyn, Piteå) och NUS har gett önskad effekt. I stort sett alla normalpatienter till och från NUS transporteras nu med vägambulans. I diagram 1 framgår att ett 30-tal patienter transporteras varje månad sedan linjen infördes i mitten av november. Målet att transportera alla normalpatienter från kusten till vägambulans är därmed i stort sett uppnått. Kusttrafik med vägambulans till NUS (nov och maj harmultiplicerts med 2 för att motsvara hel månad) Väg ant pat Oktober November December Januari Februari Mars April Maj Diagram 1 40

41 I diagram 2 kan man se att motsvarande förändring skett beträffande antalet patienter som transporterats med ambulansflyget. Man kan även se en svag minskning av antalet flygtimmar som motsvarar ca 12 timmar per månad jämfört med motsvarande period föregående år. Ytterligare en positiv effekt är att vägambulansen kör direkt till/från NUS vilket innebär motsvarande minskning av transfertransporter till flygplatsen i Umeå och på Kallax. Den minskade patientvolymen i ambulansflyget ger också en förbättrad tillgänglighet för patienter med högre prioriterade behov. Flygnyttjande aktuell period och föregående år 160,0 140,0 120,0 100,0 80,0 60,0 40,0 20,0 Flygtid tim Flygtid föreg år Flyg ant pat Flyg ant pat föreg år 0,0 Oktober November December Januari Februari Mars April Diagram 2 Ökat nyttjande av ambulanshelikopter (när läkarassistens krävs) Rutinförändringen beträffande ambulanshelikoptern syftar till att prioritera nyttjande av helikopter när läkarassistens krävs under en transport. Målet är att minska uppdragen till flygläkarjouren i Umeå och nyttja landstingets redan befintliga läkarbemanning dygnet runt i kontrakterad helikopter. För landstinget reduceras kostnaden, allt annat lika, med ca 30 tkr varje gång helikoptern nyttjas enligt denna rutin. Av diagram 7 framgår att helikopternyttjandet har ökat med i storleksordningen uppdrag per månad sedan rutinen infördes. Detta är betydligt mer än vad som är betingat av normalt antal uppdrag. I diagram 8 kan man skönja att uppdragen successivt har minskat till flygläkarjouren under perioden men inte på den nivå som helikopteruppdragen har ökat. Bedömningen är därför att den totala volymen av uppdrag har ökat. Ökningen kan förklaras av följande faktorer: 2 rutinförändringen har gett den allmänna positiva effekten att antalet returtransporter ökat när ändå helikoptern flyger 3 det har blivit en tydlig ökning av patienter på väg till eller ifrån kranskärlsröntgen, Malmfälten Sy, Sy-NUS (jämfört med tidigare period) 4 antalet neuropatienter till NUS har ökat En total bedömning är att den ändrade rutinen för helikoptertransporter har lett till att uppdragen till flygläkarjouren har minskat med nivån 5 st per må- 41

42 nad det första kvartalet. Ökningen av helikopteruppdrag utöver denna nivå bedöms bero på de faktorer som redovisas ovan. Helikopteruppdrag kopplat till den nya larmplanen (data för maj har extrapolerats till hel månad) Hkp November December Januari Februari Mars April Maj Diagram 7 Nyttjande Läk_jour Oktober November December Januari Februari Mars April Läk_jour Diagram 8 Minska flygdagar till Malmfälten En ökad samordning av transport av normalpatienter mellan Malmfälten och Sunderbyn och på sikt till NUS är ett sätt att nyttja flygambulansen bättre. Rutinförändringen syftar till att begränsa antalet planerade flygdagar till måndag, onsdag och fredagar för denna patientgrupp (ca 160 patienter per år till Sunderbyn). Diagram 6 visar antalet tomdagar tisdag/torsdag som förekommit under perioden november-april. För att uppnå full effekt ska antalet tomdagar vara 8-9 st per månad (d v s alla tisdagar och torsdagar ska vara tomma). Man kan skönja en viss ökning i diagrammet. För att nå effekt i form av minskad flygtid måste dock nivån höjas till 100 procent tomma dagar. Den beslutade rutinförändringen har skett i full konsensus med berörda kliniker i både Malmfälten och Sunderbyn, men som synes av diagrammet beställs fortfarande transporter tisdagar och torsdagar! 42

43 Antal tomdagar tisdag och torsdag Tom_ti/to November December Januari Februari Mars April Diagram 6 Ekonomisk effekt Den hittills uppnådda ekonomiska effekten av genomförda förändringar bedöms vara positiv beträffande den införda vägambulanslinjen till NUS (inklusive minskade transferkostnader både i Umeå och till/från Kallax) och den ökade användningen av landstingets helikopter för att nyttja egen läkarbemanning. Däremot kan ingen effekt ännu spåras beträffande målet att öka samordning av flygtransporterna mellan Malmfälten och Sunderbyn/NUS. Det är angeläget att betona att det är svårt att bedöma den totala ekonomiska effekten isolerat till gjorda förändringar eftersom hela transportsystemet är dynamiskt liksom efterfrågan på transporter. Den totala transportvolymen har ökat under mätperioden. Särskilt tydlig är denna ökning på helikoptern och långdistanstransporter med ambulansflyget (transporter längre än till NUS) vilket inte bedöms bero på förändringarna. Effekten är därför att kostnaden för helikopter har ökat mer än minskningen för flygambulans vilket sammantaget ger en negativ effekt för kostnaden flyg plus helikopter. Patientsäkerhet Förbättringsarbete Punktprevalensmätning trycksår (PPM tryck) visar att andelen patienter med trycksår är ca 15 procent. Målet är inga trycksår i samband med vård. Detta är första gången mätning görs och erfarenheten är att när problemet uppmärksammas så minskar frekvensen trycksår. Ortopeden i länet gör riskbedömningar av patienter från 65 år och äldre. De deltar i kvalitetsregistret Senior Alert för att förbättra och utveckla kvaliteten inom områdena undernäring, fall och trycksår. Övriga vårdenheter inom divisionen har börjat med riskbedömningar och är också uppmärksammade på den höga andel trycksår som förekommer. VRISS Spridningsarbetet av resultaten som åstadkom i VRISS (vårdrelaterad infektioner ska stoppas) pågår nu under våren. Främst sker spridningen och implementeringen till länets kliniker för att få gemensamma rutiner i vården. 43

44 Teamen har uppdaterat rutiner gällande enligt det nationella åtgärdspaketet för att förebygga vårdrelaterade urinvägsinfektioner, infektioner vid kärlkatetrar samt förebygga postoperativa sårinfektioner. Bättre flyt på operation Ortopedi deltar sedan september 2009 med en vårdkedja bestående av mottagning, operation och vårdavdelning i förbättringsarbetet Bättre flyt på operation. Resultaten är mycket goda. De var det enda team som under det lärande seminariet i februari som kunde uppvisa resultat mot uppsatta mål. Målet är 100 procentig följsamhet till nationella åtgärdspaketet för ökad patientsäkerhet, ökad antal operationer per tilldelad resurs, reducerat slöseri med patientens resurser, ökad tillfredställelse hos medarbetarna samt förbättrad vårdkvalitet - ökat värde. Slutseminarium hålls i maj samt spridningsseminarium i september. Synergi - avvikelsehanteringssystem Rapporteringen i Synergi kom igång i etapper under förra året och därför finns inte jämförande siffror från Under 2010 genomförs repetitionsutbildningar i Synergi för avvikelseansvariga (enhetschefer) inom alla verksamhetsområden. Information och stöd ges nu kontinuerligt av Synergiansvarig i divisionen till rapportörer på enheterna och till läkargruppen. Händelseanalyser utförs regelbundet när allvarligare avvikelser inträffar eller när risker uppstår. Punkt Prevalens Mätning av vårdrelaterade infektioner (PPM VRI) PPM VRI HT 2009-VT ,0 7,0 7,1 Procent 6,0 5,0 4,0 3,0 4,9 2,4 4,6 2,0 1,0 0,0 VRI% Hösten ,9 Våren ,1 Hösten ,4 Våren ,6 Diagrammet visar de punktprevalensmätningar som utförts från hösten 2008 till våren Mätningarna visar att det infektionsförebyggande arbetet måste fortsätta med full kraft. Divisionen andel av vårdrelaterade infektioner (VRI) har nu ökat från höstens mätning på 2,4 procent till 4,6 procent. Det är fortfarande under det mål som satts på 5 procent men visar också att det är 44

45 viktigt att alla följer de åtgärder som finns beskrivet i den nationella satsningen för att förebygga vårdrelaterade infektioner. Antalet vårdrelaterade infektioner vid PPM den 14 april var nio st. Fyra urinvägsinfektioner efter kateter, två magsäcksdränrelaterade infektioner samt tre infektion i hud och mjukdelar. Patientnämndsärenden Pan ärenden 1:a tertialen 2009 o 2010 Div op Antal äreden Totalt ant Akutssju AllmKir/u Kvinnosju Ortopedi Ögonsjuk Öron/näs Totala antalet anmälningar till patientnämnden har minskat med 20 st (motsv 22 procent) jämfört med samma period 2009 Bemötande ärenden 1:a tertialen 2009 o 2010 Div op Antal Totalt Akutssjukv ård AllmKir/urol ogi Kvinnosjukv ård Ortopedi Ögonsjukvå rd Öron/näsa/ hals/käk Antalet anmälningar till Patientnämnden gällande bemötande har minskat med 17 st (motsv 42 procent) jämfört med första tertialet i fjol. Eftersom divisionen föregående år såg en kraftig ökning av ärenden rörande bemötande påbörjades ett förbättringsarbete under beteckningen Bemötandeår. Följande aktiviteter har genomförts inom divisionen: Gemensam Värdegrund Samtliga enheter har diskuterat värdegrundsarbetet. Kvinnosjukvården, Öron/näsa/hals, akutsjukvården i Piteå, Kalix, Sunderbyn samt ambulansen- 45

46 heterna i Luleå/Boden har faställda värdegrunder. Personal på ambulansenheten i Luleå har gjort en kortlek om våra fördomar vilket har skapat flera allvarliga men även roliga diskussioner och lärande. På operationsenheten i Sunderbyn undertecknar all personal i medarbetarsamtal eller vid nyanställning att man avser att följa den värdegrund som är utarbetad på enheten. Inom Ögon och delar av akutsjukvården kommer det att starta studiecirklar för personalen om bemötande/etik Kirurgi/urologi har arbetat fram tre huvudområden att utveckla. 1. Respekt - yrkesgrupper - patienter/förståelse - för tagna beslut 2. Ansvar och Hänsyn 3.Samarbete - Positiv kritik våga berömma Värdegrundsarbetet är en punkt som lyfts upp vid samverkansmöten med facken och belyser hur lång arbetet har kommit. Eftersom det är så få anställda inom kirurgin i Malmfältet samarbetar man med akutsjukvården i bemötandeärenden Reflextionstid Har införts inom delar av akutsjukvården, ambulanssjukvården, kvinnoklinken samt inom ortopedin i Sunderbyn. Reflexion innebär att alla reflekterar över hur arbetet gått under dagen och om det varit några problem för patienten eller personalen. Arbetsmiljöenkät Akutsjukvården Sunderbyn har genomfört en kompletterad arbetsmiljöenkät med frågor som rör bland annat bemötande mellan varandra på enheten, samt bemötande mot patienter/anhöriga. Enkäten har besvarats sex gånger och ska besvaras två gånger till. Vid dessa tillfällen är det obligatoriskt för personalen att delta. Ambulansen i Boden har även svarat på enkäten med anledning av upplevd mobbing. Enkäten ska på nytt lämnas ut till samtliga anställda efter sommaren för uppföljning. Även ambulansen i Luleå kommer att få svara på denna enkät. Sammantaget finns det flera bra förändringsförslag att ta fasta på. Geriatrik utbildning Akutmottagningen Sunderbyn har under hösten genomfört två dagars geriatrik utbildning för all personal med rubriken bemötande, arbetet har fortsatt under våren. EFA Ett projekt med EFA har startat på AVA i Sunderbyn för att öka samarbetet/samverkan mellan avdelningar där bemötandet kommer vara en del av projektet. Ambulanssjukvården Kiruna har kontakt med EFA för att jobba med bemötande inom enheten. Etikcafé 46

47 Akutsjukvården Piteå Har under flera år arbetat med bemötandefrågor. Man har etikcafé där man regelbundet tar upp och diskuterar etiska frågeställningar samt Patientnämndsärenden som diskuteras och åtgärdas skyndsamt. Etikrond Kvinnokliniken i länet följer upp bemötande med hjälp av etikronder. Enheten strävar de efter en öppnare attityd som leder till gott bemötande SBAR Eftersom divisionen har uppmärksammat brister i kommunikation/information mellan personalkategorier och patienter så har det under våren startats utbildning för effektiv och strukturerad information kallad SBAR inom akutsjukvården i Kalix och Sunderbyn. Information har spridits till kirurgläkarna som jourar på akutmottagningen i Sunderbyn så att de är bekanta med metoden. Övriga enheter kommer att introduceras efter semestern. 47

48 Månadsrapport Division: Medicinska specialiteter Period: April 2010 Ekonomiskt resultat Mkr 20,0 Resultatutveckling Division Medicin 10,0 0,0-10,0-20,0-30,0-40,0-50,0 jan feb mar apr maj jun jul aug sep okt nov dec Prognosbedömn okt Prognos per aug Prognos per april Resultatmål 2010 Resultat 2009 Resultat 2010 Det ekonomiska resultatet visar på minus 19,7 mkr vilket är en försämring med 10,3 mkr jämfört med motsvarande period föregående år. Divisionen har haft lika stora kostnader för verksamheten under första tertialet i år som under Skillnaden är att under 2010 har divisionen en minskad budgetram med 34,8 mkr på helår. Detta motsvarar drygt 11,0 mkr under första tertialet. Underskottet förklaras av: 1 Fortsatt höga kostnader för riks- och regionsjukvård. Under första tertialet uppgår underskottet till 10,5 mkr. Barnsjukvårdens kostnader för riks- och regionsjukvård har ökat med 74,4 procent jämfört med motsvarande period Fler vårddagar och högre pris per vårdtillfälle har bidragit till kostnadsökningen. Inom medicin och rehab minskar kostnaden per vårdtillfälle. Ett fåtal svårt sjuka medicinpatienter har inneburit att kostnaden trots det har minskat marginellt inom internmedicin. 2 För att komma tillrätta med tillgängligheten bland annat inom hjärt/kärl och lungmedicin har divisionen anlitat inhyrda bolag. Under skottet uppgår till 5,9 mkr. Även kostnaderna för egen personal redovisar ett underskott med 2,2 mkr vilket bland annat förklaras av ökat antal timanställda och vikarier och för att klara bemanningen under semesterperioden. 3 Labkostnaderna fortsätter att vara på en hög nivå och underskottet uppgår till 3,2 mkr. Förbättringsarbete pågår för att undvika onödig provtagning och endast ta prov som innebär ett mervärde för diagnostisering av patienten. 4 Kostnaden för hjälpmedel har dubblerats inom divisionen och underskottet uppgår till 1,3 mkr. En bidragande orsak är det kökort- 48

49 ningsprojekt som genomfördes 2009 på Lungmedicin. Inom ramen för projektet erbjöds patienter läkartid vilket ger effekter 2010 på hyra av andningshjälpmedel (CPAP). 5 Patientintäkter redovisar ett överskott med 4,0 mkr. Detta förklaras av periodvis hög beläggning inom internmedicinsk slutenvård i Piteå och Sunderbyn och av medicinskt färdigbehandlade patienter som vårdas i Kiruna och Piteå (2,4 mkr). Även inom barnsjukvården förekommer medicinskt färdigbehandlade patienter. Prognos Divisionens prognos pekar på ett underskott på 46,9 mkr. Divisionen klarar inte att leva upp till uppsatta resultatmål vilket i huvudsak beror på att divisionen inte klarat att minska sina kostnader utifrån ramreduktion. Dessutom ökar kostnaderna med ytterligare 5,9 mkr för specialistläkemedel inom reumatologin, smittskyddsläkemedel samt ökad förskrivning av Cerezyme. Under senare delen av 2009 har verksamheterna tvingats till en tillfällig underbehandling av patienter med Cerezyme. Anledningen är att leverantören haft produktions och leveransproblem. Problemet är nu åtgärdat och förskrivningen är tillbaka på tidigare nivåer. För att underlätta för verksamheterna att klara sitt resultatmål och reducera sina personalkostnader har divisionen avlastat verksamheterna genom att bära kostnader för avgångsvederlag mm. Omställningskostnader är prognostiserade till 4,7 mkr. Internmedicin/rehab i Gällivare och Kalix samt alla verksamheter inom Barnsjukvården, utom barnmedicin Sunderbyn, lämnar en prognos som innebär att de kommer att nå resultatmålet. Övriga verksamheter prognostiserar ett negativt resultat. För att uppnå målet om budget i balans kommer divisionsledningen att föra dialog med respektive VO. Därutöver kommer divisionsledningen att särskilt träffa ledningen för de verksamheter som prognostiserar ett negativt resultat. Riktade och kraftfulla insatser kommer att krävas inom dessa verksamheter. Mkr 20,0 Resultatutveckling VO Internmedicin 10,0 0,0-10,0-20,0-30,0-40,0-50,0 jan feb mar apr maj jun jul aug sep okt nov dec Prognosbedömn okt Prognos per aug Prognos per april Resultatmål 2010 Resultat 2009 Resultat

50 Mkr 20,0 Resultatutveckling VO Rehab/reuma 10,0 0,0-10,0-20,0-30,0 jan feb mar apr maj jun jul aug sep okt nov dec Prognosbedömn okt Prognos per aug Prognos per april Resultatmål 2010 Resultat 2009 Resultat 2010 Mkr 20,0 Resultatutveckling VO Barnsjukvård 10,0 0,0-10,0-20,0-30,0 jan feb mar apr maj jun jul aug sep okt nov dec Prognosbedömn okt Prognos per aug Prognos per april Resultatmål 2010 Resultat 2009 Resultat 2010 Beslutade åtgärder om verksamhet och ekonomi i balans Divisionens budgetram för 2010 har reducerats med 34,8 mkr. Dessutom redovisade divisionen ett underskott för 2009 med 6,4 mkr. Sammantaget innebär det att divisionen för 2010 måste minska sina kostnader med motsvarande 41,0 mkr för att klara ett nollresultat. Verksamheterna fick i uppdrag att föreslå åtgärder i syfte att nå målet om verksamhet och ekonomi i balans. Barnsjukvården reducerade sin ram genom en procentuell fördelning mellan verksamheterna. Nytt resursfördelningssystem Internmedicin och Rehab/reuma beslutade om införande av nytt resursfördelningssystem. Bakgrunden var bland annat skillnader i resursfördelning som medfört ökade skillnader i vårdutbud och kostnader över länet. Basenheternas uppdrag var otydligt definierade och dåligt avgränsade. Målet med det nya systemet är resursfördelning kopplat till verksamheternas uppdrag. Patientarbetet har indelats i bas-, tilläggs- och länsuppdrag på samtliga sjukhus. Budgeten för de sex berörda basenheterna fördelades enligt följande: 50

51 1 En summa för basuppdraget som utgår från befolkningen i upptagningsområdet med hänsyn taget till åldersstrukturen, så kallad kapitering. 2 Basenheterna vid Sunderby sjukhus tilldelades en budget som (kapiterat) motsvarar de boende i Luleå/Bodenområdets andel av länssjukvården. Därutöver intäktsbudgeteras och intäktsfinansieras stora delar av den övriga delen av kostnaderna för länsansvaret. Basenheterna på länsdelssjukhusen får en budget som (kapiterat) motsvarar upptagningsområdets andel av länssjukvården. 3 Respektive basenhet får ett tillägg i budgetramen för varje tilläggsuppdrag. 4 I kapiteringen togs även hänsyn till ramminskningen som fördelades utifrån uppdrag och befolkningsstruktur. Summan av punkterna ovan utgör ekonomisk ram för respektive basenhet. Effekter av systemet tom april månad Att införa ett nytt system kräver omställningsarbete och tar tid. Effekterna av det nya resursfördelningssystemet under årets fyra första månader visar därför endast på resultat inom vissa områden. Fortfarande återstår att definiera länsuppdraget för att styra rätt patient till rätt vårdnivå. Trots det pågår redan arbetet med att aktivt styra patientströmmar. En annan lärdom är vikten av adekvat diagnossättning och kodning av vårdtillfällen/besök. Det innebär en bättre beskrivning av divisionens vårdproduktion i förhållande till resurserna. Verksamheterna visar ett stort engagemang i arbetet. Målsättningen är att systemet bidrar till att långsiktigt och hållbart sänka kostnaderna. Investeringar (Tkr) Investeringar Summa beslutade investeringar Årets investeringsutgifter Kalkylbe-lopp för årets utfall Verkligt utfall Planerade investeringar - beslut ,0 162,0 151,0 Akuta investeringar - beslut ,0 52,0 51,0 Övriga investeringar - beslutade före 2010, men effektuerade 1 294, , ,2 under året Summa , , ,2 Upphandlingar och beställningar avseende beslut för 2010 pågår. Dessutom återstår ett antal beslut från 2009 (ca 1 mkr) som inte är avslutade. God vård Tillgänglighet Divisionen arbetar intensivt för att säkra en god tillgänglighet och följer utvecklingen veckovis. För att möjliggöra uppföljning har verksamheterna etablerat lokala resultattavlor utöver divisionsgemensam resultattavla, Pulsen. En viktig förutsättning för att verksamheterna ska klara tillgängligheten är att patienterna erbjuds vård på rätt vårdnivå och att handläggningsöverenskommelser följs av första linjens vårdgivare. From 1 april 2010 ska patient- 51

52 vald väntan ingå i redovisningen av antalet som väntat längre än 90 dagar. När förutsättningar finns att hämta uppgifter från våra system kommer divisionen att redovisa i enlighet med dessa krav. Andelen som väntat längre än 90 dagar på nybesök i hela divisionen har minskat från 30,4 procent i slutet av september 2009 till cirka 10 procent april 2010 vilket motsvarar cirka patienter. Internmedicin/rehab på länsdelssjukhusen klarar tillgängligheten enligt vårdgarantin. Viss oro finns för framtida problem främst beroende på läkarbrist i Malmfälten och Piteå samt att återbesök har blivit eftersatt då remissbesök prioriterats under hösten Internmedicin Sunderby sjukhus Tillgänglighet hud jan mar maj aug okt dec feb -09 apr -09 jun -09 aug -09 okt-09 dec-09 feb-10 apr-10 Antal väntande Väntat mer än 90 dagar 404 patienter väntar på tid för nybesök varav 6 har väntat längre än 90 dagar Patientvald väntan ingår ej. Mars 2010 var andelen patientvald väntan cirka 16 procent. Inom hudkliniken pågår systematiskt utvecklingsarbete och verksamheten bedömer att de klarar vårdgarantins krav fr.o.m. hösten Tillgänglighet lung jan mar maj aug okt dec feb -09 apr -09 jun -09 aug -09 okt-09 dec-09 feb-10 apr-10 Antal väntande Väntat mer än 90 dagar 280 patienter väntar på tid för nybesök varav 64 patienter har väntat längre än 90 dagar. Inflödet av remisser till sömnapnéutredning är fortsatt på en hög nivå, cirka nya remisser/år. Mars 2010 var andelen patientvald väntan drygt 26 procent. Beslut har fattats om anlitande av stafettläkare respektive ordinarie personal som debiterats utöver ordinarie arbetstid. Läkarrekrytering pågår samtidigt som sektionen har påbörjat kapacitetsplanering. 52

53 Tillgänglighet Kardiologen Jan Mar Maj Aug Okt Dec 09-feb 09-apr 09-jun 09-aug 09-okt 09-dec 10-feb 10-apr Antal väntande Väntat mer än 90 dagar 87 patienter har väntat längre än 90 dagar till kardiologsektionen, Sunderby sjukhus. Beslut har fattats om helgmottagning utöver ordinarie arbetstid. Läkarrekrytering pågår samtidigt som sektionen planerar för kapacitetsplanering. Rehab/reuma Inom Reumatologen är det 7 av totalt 83 patienter som väntat mer än 90 dagar på nybesök. Motsvarande siffra för smärtrehabiliteringen är 3 av 36 patienter. Barnsjukvården Barnsjukvården uppfyller kravet på tillgänglighet inklusive kravet på förstärkt vårdgaranti till nybesök och bedömning inom 30 dagar. Divisionen och VO Barnsjukvård följer särskilt måluppfyllelse av andel väntande till nybesök inom barn- och ungdomspsykiatrin samt andel som väntat på utredning/behandling. Andel väntade > 30 dagar på Nybesök inom BUP (%) 20 Andel Väntat > 30 dagar Andel väntade > 30 dar 0 Okt-09 Nov-09 Dec-90 Jan-10 Feb-10 Mar-10 Apr-10 Månad En patient i Piteå har väntat längre än 30 dagar vilket motsvarar 2 procent i väntetidsstatistiken. 53

54 Andel väntade > 60 dar på fördjupad utredning/behandling BUP (%) 20 Andel Väntat > 60 dagar Andel väntade > 60 dar 0 Dec-09 Jan-10 Feb-10 Mar-10 Apr-10 Månad Den kraftiga ökningen av antalet väntande förklaras i huvudsak av att 7 patienter väntat längre än 60 dagar på BUP i Gällivare. Enligt verksamhetschef har samtliga patienter fått tid inom den förstärkta vårdgarantin vilket talar för fel i registrering. Mål och mått VO Internmedicin I spindeldiagrammet redovisas måluppfyllelse för mål och mått (inklusive tillgänglighet) i VO-plan Internmedicin Endast avvikelser av betydelse jämfört med målen kommenteras nedan. Resultatuppfyllelse, Tertial 1 VO Internmedicin Andel, väntat på nybesök >90 dgr Resultatmål, riks- och regionsjukvård Resultatmål, egen verksamhet Läkemedel, andel Simvastatin Väntetid på akutmottagnin < 30 minuter Väntetid på akutmottagnin <180 minuter Andel Ej diagnosatta vårdtillfällen < 20 dgr Läkemedel, andel ACE-hämmare Antal Ej diagnossatta läkarbeök 20 Sjukfrånvaro 10 Beläggning på vårdavdelnngar 0 Frisknärvaro Hygienrutiner Lärande i arbetet Arbetstillfredsställelse (dynamiskt fokustal) Ledarskap Andel timtid/totalt arbetad tid Klädregler Patientnöjdhet Bemötande, andel låga betyg <5 Andel övertid/totalt arbetad tid Mål Resultat Tillgänglighet akutmottagningar Andelen patienter som har kortare handläggningstid än 180 minuter ligger relativt konstant på cirka 70 procent vid både länsdelssjukhusen och Sunderbyn. Motsvarande siffror för tillgänglighet till läkare inom 30 minuter är i genomsnitt för hela VO Internmedicin 42 procent. Tillgängligheten varierar per basenhet mellan procent. Vid Piteå älvdals sjukhus har andelen 54

55 patienter med första läkarkontakt inom 30 minuter stadigt ökat och ligger nu på 51 procent. Gällivare och Sunderbyn har fortsatt problem och endast 34 respektive 38 procent erbjuds tid inom 30 min. Fortfarande finns problem med att primärvårdspatienter söker direkt till akuten. Ett annat skäl är att vissa patienter får stanna längre tid i syfte att undvika inläggning eller i väntan på vidaretransport. För att skapa bättre flöden från akuten till avdelning kommer internmedicin Sunderby sjukhus att följa Piteås exempel och införa vårdplatskoordinator. Beläggning på vårdavdelningar Beläggningen är i genomsnitt 90 procent vilket motsvarar full beläggning. Under årets första fyra månader har beläggningen tidvis varit mycket hög på vissa orter bland annat kirurgplatser i Malmfälten. Sunderby sjukhus har framförallt problem med patientflöden inom och ut från sjukhuset. En konsekvens av avsaknad av kirurgbakjour i Kalix och Piteå är att allt fler allmänkirurgiska patienter blir inskrivna som medicin alternativt palliativa patienter. Andel ej diagnossatta vårdtillfällen inom 20 dagar April 2010 var andelen ej diagnossatta vårdtillfällen inom VO Internmedicin mellan 5-15 procent. I Kiruna framkommer vid mättillfället att aktiv bevakning från läkarsekreterare och påminnelser till läkarna ger resultat. Inom alla övriga verksamheter är däremot trenden tydlig att antalet ej diagnossatta vårdtillfällen inom 20 dagar stadigt ökar. Nya regelverk med krav på diagnossättning av alla vårdkontakter, även brev och telefonsamtal, har inneburit ökad belastning på läkarsekreterarna inom hela divisionen och fördröjning av journalutskrifter. Dessutom kvarstår brister i rutiner angående diagnossättning vilket ska åtgärdas omgående. Patientsäkerhet Två punktprevalensmätningar rörande trycksår och vårdrelaterade infektioner har genomförts våren Punktprevalensen beräknades på det totala antalet inskrivna patienter, 20 år och äldre, den aktuella mätdagen. För VO Internmedicin framgår att andelen patienter med trycksår var 14,3 procent och av dessa hade 83,6 procent fått förebyggande åtgärder insatta. Den femte nationella mätningen av vårdrelaterade infektioner genomfördes den 14 april. Det preliminära resultatet för divisionen visar att 8,1 procent jämfört 5,4 procent vid föregående mätning i november 2009 hade en vårdrelaterad infektion. Resultatet analyseras och uppgifter kvalitetssäkras inom NLL. Ett slutgiltigt resultat presenteras i början av juni I april genomfördes den senaste mätningen av följsamhet till kläd- och hygienregler. Medelvärdet för Internmedicin var vid mättillfället 82,5 procent. Motsvarande siffra för klädregler var 93,4 procent. Patientnöjdhet Den senaste patientenkäten genomfördes september 2009 och resultatet för VO Internmedicin visade att nästan 95 procent var nöjda/mycket nöjda med sitt besök. Nästa mätning genomförs september Läkemedel Andelen ACE-hämmare av den totala läkemedelsförskrivningen för blodtryck/hjärtsvikt är 56 procent. Målet för divisionen är 70 procent. 55

56 Andelen Simvastatin av den totala läkemedelsförskrivningen för blodfettsänkande är 60 procent. Målet för divisionen är 80 procent. Andel övertid och timtid i förhållande till den totalt arbetade tiden Andelen övertid är 1,4 procent (mål 1 procent) och andelen timtid 6,7 procent (mål 5 procent) i förhållande till den totalt arbetade tiden. Arbetstillfredställelse, ledarskap, lärande i arbetet Resultatet för arbetstillfredsställelse är 70,1 procent, ledarskap 69,7 procent och lärande i arbetet 73,2 procent. Utförligare kommentarer finns under avsnittet Engagerade medarbetare. Frisknärvaro och sjukfrånvaro Resultatet visar på en positiv utveckling vad gäller sjukfrånvaron 4,38 procent jämfört med målet som är 5 men lägre andel frisknärvaro 69 procent jämfört med målet som är 75. Utförligare kommentarer finns under avsnittet Engagerade medarbetare. Mål och mått VO Rehab/reuma Resultatuppfyllelse, Tertial 1 VO Rehab/reuma Andel, väntat på nybesök >90 dgr Resultatmål, riks- och regionsjukvård Resultatmål, egen verksamhet Läkemedel, andel Simvastatin Väntetid på akutmottagnin < 30 minuter Väntetid på akutmottagnin <180 minuter Andel Ej diagnosatta vårdtillfällen < 20 dgr Läkemedel, andel ACE-hämmare Antal Ej diagnossatta läkarbeök 20 Sjukfrånvaro 10 Beläggning på vårdavdelnngar 0 Frisknärvaro Hygienrutiner Lärande i arbetet Klädregler Arbetstillfredsställelse (dynamiskt fokustal) Ledarskap Andel timtid/totalt arbetad tid Patientnöjdhet Bemötande, andel låga betyg <5 Andel övertid/totalt arbetad tid Mål Resultat Tillgänglighet akutmottagningar Andelen patienter som har kortare handläggningstid än 180 minuter är 78 procent på Sunderby sjukhus. Motsvarande siffror för tillgänglighet till läkare inom 30 minuter är 31 procent. Beläggning per slutenvårdsenhet Beläggningen är i genomsnitt 82 procent vilket är något längre eller i nivå med målvärdet. 56

57 Andel ej diagnossatta vårdtillfällen inom 20 dagar Andelen ej diagnossatta vårdtillfällen var april 2010 under 10 procent för verksamheterna geriatrik och reumatologi. Inom rehabmedicin ökar däremot andelen ej diagnosatta vårdtillfällen och är för närvarande 22 procent. Patientsäkerhet Två punktprevalensmätningar rörande trycksår och vårdrelaterade infektioner har genomförts våren För VO Rehab/reuma framgår att andelen patienter med trycksår var 21,0 procent och av dessa hade 93,0 procent fått förebyggande åtgärder insatta. Den femte nationella mätningen av vårdrelaterade infektioner VRI genomfördes den 14 april. Det preliminära resultatet för divisionen visar att 8,1 procent jämfört 5,4 procent vid föregående mätning i november 2009 hade en vårdrelaterad infektion. Resultatet analyseras och uppgifter kvalitetssäkras inom NLL. Ett slutgiltigt resultat presenteras i början av juni 2010 I april genomfördes den senaste mätningen av följsamhet till kläd- och hygienregler. Medelvärdet för Rehab/reuma var vid mättillfället 84,4 procent. Motsvarande siffra för klädregler var 97,5 procent. Patientnöjdhet Den senaste patientenkäten genomfördes september 2009 och resultatet för VO Rehab/reuma visade att 94 procent var nöjda/mycket nöjda med sitt besök. Nästa mätning genomförs september Läkemedel Andelen ACE-hämmare av den totala läkemedelsförskrivningen för blodtryck/hjärtsvikt är 58 procent. Målet för divisionen är 70 procent. Andelen Simvastatin av den totala läkemedelsförskrivningen för blodfettsänkande är 82 procent. Målet för divisionen är 80 procent. Andel övertid och timtid i förhållande till den totalt arbetade tiden Andelen övertid är 1,3 procent (mål 1 procent) och andelen timtid 10,4 procent (mål 5 procent) i förhållande till den totalt arbetade tiden. Arbetstillfredställelse, ledarskap, lärande i arbetet Resultatet för arbetstillfredsställelse är 69,1 procent, ledarskap 69,5 procent och lärande i arbetet 79,3 procent. Utförligare kommentarer finns under avsnittet Engagerade medarbetare. Frisknärvaro och sjukfrånvaro Resultatet visar på en positiv utveckling vad gäller sjukfrånvaro 4,74 procent jämfört med målet som är 5 men en lägre andel frisknärvaro 53 procent jämfört med målet som är 75. Utförligare kommentarer finns under avsnittet Engagerade medarbetare. Mål och mått VO Barnsjukvård I spindeldiagrammet redovisas måluppfyllelse för mål och mått (inklusive tillgänglighet) i VO-plan Barnsjukvård Endast avvikelser jämfört 57

58 med målen kommenteras nedan. Resultatuppfyllelse, Tertial 1 VO Barnsjukvård Andel, väntat på nybesök >90 dgr Resultatmål, riks- och regionsjukvård Väntetid på akutmottagnin < 30 minuter Resultatmål, egen verksamhet Väntetid på akutmottagnin <180 minuter 70 Sjukfrånvaro Andel Ej diagnosatta vårdtillfällen < 20 dgr 40 Frisknärvaro Antal Ej diagnossatta läkarbeök 10 0 Lärande i arbetet Beläggning på vårdavdelnngar Arbetstillfredsställelse (dynamiskt fokustal) Hygienrutiner Ledarskap Andel timtid/totalt arbetad tid Andel övertid/totalt arbetad tid Klädregler Patientnöjdhet Bemötande, andel låga betyg <5 Mål Resultat Tillgänglighet till akutmottagning Andelen patienter som har kortare handläggningstid än 180 minuter är cirka 65 procent för Barnsjukvården som helhet. Motsvarande siffror för tillgänglighet till läkare inom 30 minuter är 88 procent. Beläggning per slutenvårdsenhet Beläggningen är i genomsnitt 77 procent vilket är något längre eller i nivå med målvärdet. Andel ej diagnossatta vårdtillfällen inom 20 dagar Inom barn- och ungdomspsykiatrin Sunderby sjukhus har andelen ej diagnossatta vårdtillfällen ökat kraftigt från dec 2009 vilket i huvudsak beror på läkarbrist. Arbete pågår med att se över rutiner för diagnossättning i syfte att åtgärda problemen. Patientsäkerhet Senaste mätningen av andel vårdrelaterade infektioner var april Det preliminära resultatet för hela divisionen visar att 8,1 procent jämfört 5,4 procent vid föregående mätning i november 2009 hade en vårdrelaterad infektion. Resultatet analyseras och uppgifter kvalitetssäkras inom NLL. Ett slutgiltigt resultat presenteras i början av juni I april genomfördes den senaste mätningen av följsamhet till kläd- och hygienregler. Medelvärdet för Barnsjukvården var vid mättillfället 77,5 procent. Motsvarande siffra för klädregler var 85,5 procent. Patientnöjdhet Den senaste patientenkäten genomfördes september 2009 och resultatet för VO Barnsjukvård visade att 91 procent var nöjda/mycket nöjda med sitt besök. Nästa mätning genomförs september

59 Andel övertid och timtid i förhållande till den totalt arbetade tiden För Barnsjukvården är andelen övertid 5,2 procent (mål 1 procent) och andelen timtid 4,9 procent (mål 5 procent) i förhållande till den totalt arbetade tiden. Det dynamiska fokustalet (arbetstillfredställelse) och Lärande i arbetet (kompetens) Resultatet för VO Barnsjukvård är för arbetstillfredsställelse 72,4 procent, ledarskap 72,1 procent och lärande i arbetet 80,6 procent. Utförligare kommentarer finns under avsnittet Engagerade medarbetare. Frisknärvaro och sjukfrånvaro Resultatet visar på en positiv utveckling vad gäller sjukfrånvaro 4,94 procent jämfört med målet som är 5 men en lägre andel frisknärvaro 64 procent jämfört med målet som är 75. Utförligare kommentarer finns under avsnittet Engagerade medarbetare. Övrigt inom divisionen Palliativ vård Projektet Utveckling av palliativ vård i Norrbotten har påbörjats och palliativa rådgivningsteam har etablerats på alla sjukhus. Öppenvårdsrehabilitering Gällivare Gällivare sjukhus har som andra länssjukhus saknat öppenvårdsrehabilitering. Genom omfördelning av ekonomiska resurser (resursfördelningsmodellen) har medel tillförts Gällivare. Öppenvårdsrehabilitering startar inom kort. Etablering av dialys Kiruna Planering för etablering av dialysenhet i Kiruna har påbörjats. Diskussioner pågår med berörda divisioner för att säkerställa en optimal lösning. Patientnämnden Antalet anmälningar inom divisionen är totalt 31 ärenden under första Tertialet Av underlaget framkommer att kategorin Bemötande, kommunikation minskar och Organisation, regler och resurser ökar. Divisionen avser att närmare analysera uppgifterna och vid behov genomföra förbättringsarbete. Mellanvårdsform inom barn- och ungdomspsykiatrin vid kusten Arbete har påbörjats i syfte att planera för etablering mellanvårdsform i kusten. Målet är minskat behovet av sluten vård och förkortade vårdtider. Förslaget ska även beakta möjliga insatser från BUP-mottagningen i Kalix och Piteå. En kartläggning av patienter från kustområdet som var inskrivna på avd 45 år under 2009 visar att slutentvård kunnat undvikas för nästan hälften av patienterna om någon form av mellanvård funnits. Akutläkare Piteå Medicin/rehab får ansvar för en ny jourstruktur som bygger på ett så kallat akutläkarkoncept. 1 april 2010 koncentrerades kirurgbakjouren till Sunderby sjukhus under icke kontorstid. Basenheten får ta ett ledningsansvar som or- 59

60 sakar merarbete och merkostnader. En närmare beskrivning lämnas i nästa tertialrapport. Om- och tillbyggnation Sunderby sjukhus Planeringen för om- och tillbyggnad är i full gång. En stor del av divisionens verksamheter berörs i de första etapperna. Ett omfattande lokalt arbete med representation från berörda enheter pågår. Det innebär bland annat merkostnader för personal som ska ersättas med vikarier en nödvändighet vid strama bemanningsnivåer. Engagerade medarbetare Antal årsarbetare* Division Medicinska specialiteter *Arbetade timmar under 12 månader/1760 Jämfört med motsvarande period föregående år har antalet årsarbetare i divisionen ökat. Nyrekryteringar har skett till palliativa resursteam. Antalet vikarier har ökat vilket beror på perioder med influensa och vinterkräksjuka bland personalen samt högre beläggning jämfört Enligt verksamheterna beror det på högre vårdtyngd som krävt extravak. Vikarier som ska arbeta i sommar har också anställts för inskolning. Antalet tillsvidareanställa minskar tack vare effekterna av de åtgärder som verksamheterna vidtagit för att anpassa bemanningen till ekonomiska ramar. Ytterligare planerad avveckling av medarbetare kommer att ske under hösten. Arbetstillfredsställelse, ledarskap och kompetens I mars 2010 genomfördes en landstingsgemensam medarbetarenkät. Svarsfrekvensen inom divisionen uppgick till 72 procent. Resultatet visade hög målupppfyllelse inom områdena medarbetarkraft, effektivitet, lärandet i arbetet, ledarskap och återkoppling. I princip samtliga frågekategorier visar på positiva trender. Det dynamiska fokustalet, som är ett sammanvägt värde och 60

61 visar en framtidsprognos över prestationsnivån, har utvecklats positivt och visar på förändringskraft. Det kan konstateras att divisionen har en god psykosocial arbetsmiljö som dock behöver förbättras ytterligare för att fortsätta påverka personalens arbetsglädje, ork och prestationsförmåga i positiv riktning. Förbättringsbehov föreligger främst inom områdena delaktighet och målkvalitet. Resultatet av enkäten har diskuterats och analyserats vid arbetsplatsträffar inom basenheterna och förbättringsåtgärder har identifierats. Frisknärvaro Periodens resultat för frisknärvaro visar på en försämring med 2,0 procentenheter jämfört med 2009 då frisknärvaron var 70,0 procent. Om försämringen håller i sig kommer landstingets och divisionens mål om 75 procent inte att uppnås. Sjukfrånvaro År Andel sjukfrånvaro av bruttoarbetstiden % Målvärde ,45 5, ,09 5, ,72 5,1 Sjukfrånvaron per april är 4,72 procent vilket är en mycket positiv utveckling och divisionens målvärde om 5,1 procent har redan uppnåtts. Kompetens- och personalförsörjning Kompetensutvecklingssatsningar pågår inom många verksamhetsområden. Det anses som en viktig förutsättning för att bibehålla och höja kvaliteten i verksamheten samt för att NLL ska vara en attraktiv arbetsgivare. Inom vissa personalkategorier finns brist på kompetens vilket kräver ett strategiskt rekryteringsarbete inför framtiden. 61

62 Månadsrapport Division: Diagnostik Period: April 2010 Ekonomiskt resultat Resultatutveckling Division Diagnostik Mkr ,2 jan feb mar apr maj jun jul aug sep okt nov dec Prognos per april Prognosbedöm ning okt Resultat 2009 Resultat 2010 Divisionen redovisar för perioden januari- april ett överskott på 0,7 mkr, vilket är 2,2 mkr bättre än samma period föregående år. Verksamhetsområdet Landstingsgemensamt uppvisar ett överskott med 1,1 mkr, varav huvuddelen hänför sig till AT-läkare. Bild och funktionsmedicin redovisar för perioden ett underskott mot budget med minus 1,7 mkr. Resultatet beror dels på ökade materielkostnader för kontrastmedel och sprutor speciellt vid datortomografier samt för katetrar och stentar för perifera angiografier, dels på att det fortfarande finns flera vakanta tjänster, framförallt läkartjänster, där kostnaderna för vikarier har varit höga. Kostnader för drift, underhåll och utbyggnad av lagringsutrymme i PACS samt för hyra av röntgenrör har också varit högre än beräknat. Resultatutvecklingen för Laboratoriemedicin är positiv och avviker kraftigt från föregående års resultat. Man har målmedvetet arbetat med översyn av verksamheten för att skapa en kostnadseffektiv produktion, som ger mervärde för såväl patienter som kunder. Det målmedvetna förändringsarbetet börjar nu ge resultat, som indikerar en ekonomi i balans för Laboratoriemedicin Verksamhetsområdet Divisionsgemensamt visar ett överskott med 0,6 mkr. Prognos Divisionens årsprognos för 2010 pekar mot ett underskott med 2,2 mkr. Prognoserna för de olika verksamhetsområdena varierar dock starkt. Överskott väntas för Landstingsgemensamt på grund av AT-läkartjänster, som inte är tillsatta, och för Laboratoriemedicin, medan underskott förväntas inom Bildoch funktionsmedicin genom att läkarkostnaderna samt driftkostnaderna för PACS har ökat. Även överföringen av endoskopiverksamheten i Piteå till divisionerna Medicinska och Opererande specialiteter bidrar till att försämra 62

63 resultatet. Avvecklingskostnader (SAP), som belastar Divisionsgemensamt med 2,7 mkr, bidrar också till den negativa prognosen. Mkr Verksamhetsområde Uppföljning av sparåtgärder Beslutade sparåtgärder enligt divisionsplan 2010 Resultat per 1004 Årsprognos 2010 Vo Landstingsgemensamt 0 1,1 4,3 VO Bild och funktionsmedicin 5,0-1,7-6,0 VO Laboratoriemedicin 5,5 0,7 0,8 Vo Divisionsgemensamt 0 0,6-1,3 Divisionen totalt 10,5 0,7-2,2 De vidtagna besparingsåtgärderna inom Laboratoriemedicin ger resultat och kostnaderna har nu minskat med 2,5 mkr jämfört med samma period föregående år. Arbetet fortsätter bland annat med stor restriktivitet med vikarier, samordning av utredningsprover till Sunderby sjukhus, översyn av avtal med NUS, sänkning av driftskostnad för datasystem och reducering av övriga omkostnader, vilket också har börjat ge viss effekt. Införande av balanserad verksamhetsstyrning och systematisk processutveckling enligt LEAN förväntas leda till att full effekt av beslutade åtgärder kommer att kunna uppnås under året. Bild- och funktionsmedicin har i första hand arbetat med att förbättra tillgängligheten med oförändrade resurser, varför man inte kommit lika långt med besparingsarbetet. Investeringar Investeringar (Tkr) Summa beslutade investeringar Årets investeringsutgifter Kalkylbelopp för årets utfall Verkligt utfall Planerade investeringar - beslut , , ,4 Akuta investeringar - beslut ,0 51,0 42,0 Övriga investeringar - beslutade före 2010, men effektuerade , , ,5 under året Hjälpmedel Summa , , ,9 Divisionens ram för planerade investeringar har minskats med 617 tkr, som överförts till division Opererande specialiteter som ersättning för en respirator, anskaffad av Opererande men placerad vid Bild- och funktionsmedicin i Sunderbyn för att användas vid vissa MR-undersökningar. Arbetet med divisionens planerade investeringar för 2010 har endast påbörjats i liten skala eftersom tyngdpunkten har legat på att först genomföra de beslut, som togs 2009 och där upphandlingar och leveranser har dragit ut på tiden. Bland de mer omfattande projekten kan nämnas att huvuddelen av den medicintekniska utrustningen till mammografin nu är levererad, installerad och tagen i drift. Däremot har leverantören fortfarande inte kunnat tillhandahålla ett mammografiskt informationssystem, som svarar mot kravspecifikationens alla delar och som ursprungligen skulle ha funnits på plats i november, utan verksamheten får nu använda sig av en tidigare version, som saknar vissa av de utlovade funktionerna. Dessutom återstår att iordningställa nya uppställ- 63

64 ningsplatser för mammografivagnarna i Pajala och Kiruna, som måste flyttas för att tillgodose behov från andra verksamheter. Den nya MR-kameran i Gällivare har installerats och är i full drift, medan förberedelser inför leverans och installation pågår för kameran i Sunderbyn. Attraktiv region Miljö Sedan all verksamhet inom bild- och funktionsmedicin nu är digitaliserad, arbetar divisionen framgångsrikt vidare med att minska kemikalieanvändningen även inom Laboratoriemedicin samt med att ytterligare skärpa rutinerna kring källsortering samt hanteringen av smittförande avfall. God hälsa Divisionens mål vad gäller Smittskydd och screeningverksamhet baseras på statistik, som endast finns tillgänglig på helårsbasis, varför någon uppföljning inte kan göras vid detta tillfälle. God vård En handläggningsöverenskommelse (HÖK) har tagits fram av en arbetsgrupp med representanter från primärvård, ortopedisk specialistvård och bild- och funktionsmedicin. Handläggningsöverenskommelsen har presenterats för och godkänts av en styrgrupp bestående av chefer från de berörda områdena. Syftet med överenskommelsen är att skapa klara regler för kontakterna mellan ortopedi, primärvård och bild- och funktionsmedicin, så att det gynnar patienterna i fråga om kvalitet och tillgänglighet. Arbetet med att ta fram HÖK:ar fortsätter under hösten med utredningar av tjocktarm, där ambitionen är att överflytta en stor del av undersökningarna från konventionell röntgen till datortomografi. Inom Bild- och funktionsmedicin har också en särskild grupp bildats för att utforma gemensamma metoder och rutiner för undersökningar med datortomografi. Undersökning. Tillgänglig vård Undersökningar BFM Faktisk väntetid på utförda undersökningar jan-april 2010 Antal utförda Varav inom 90 Nuläge väntetider Antal som har väntat > 90 dagar undersökningar dagar, procent MR Datortomografi Ultraljud Här redovisas de undersökningstyper inom Bild- och funktionsmedicin, där tillgänglighetsmålet att alla ska undersökas inom 90 dagar inte till fullo är uppfyllt. För att ta ytterligare steg mot målet pågår arbete med kapacitetsplanering för både produktion och granskning i ett länsperspektiv. Ett särskilt projekt har startats för att på ett bättre sätt kunna ta vara på den kompetens, som finns hos radiologerna i hela länet, för att granska MR-undersök-ningar. Laboratoriemedicin uppfyller alla svarstider, som rekommenderas av de olika specialistföreningarna och kvalitetsgranskningsorganen. 64

65 Andel besök inom 90 dagar MR CT ULJ 100% 90% 80% 70% 60% 50% 40% 30% 20% 10% 0% T T T T Tillgängligheten till MR-undersökningar har varierat något, men ligger nu på en relativt hög nivå trots att bara två kameror har varit tillgängliga i länet under flera veckor, medan en ny kamera installerats i Gällivare. Säker vård Divisionens verksamheter ska ha en väl utvecklad patientsäkerhetskultur, som har fokus på såväl människan som organisationen och tekniken. För att kartlägga hur utbredd denna kultur är inom Bild- och funktionsmedicin har en enkät riktad till alla chefer och medarbetare genomförts. Det uppsatta målet om 70 procents svarsfrekvens har dock inte uppnåtts, varför ett nytt försök kommer att göras under hösten. Divisionens rutiner för avvikelsehantering har förbättrats genom att en komplettering av registreringsprogrammet har gjorts, som möjliggör effektivare uppföljning/återkoppling. Kvalitativt likvärdig och jämställd vård Liksom tidigare deltar Laboratoriemedicin framgångsrikt i extern kvalitetssäkring genom en rad olika organ. Exempelvis har EQUALIS för tredje året i rad har utsett kliniskt kemiska laboratoriet vid Piteå älvdals sjukhus till bästa laboratoriet i kvalitetssäkringsprogrammet Hematologi/maskinell klassificering av leucocyter. Som en del i projektet NLL Jämt har divisionen studerat hur könsfördelningen ser ut beträffande antalet undersökningar med och väntetider till MR, datortomografi och ultraljud och därvid glädjande nog inte funnit några signifikanta skillnader. Effektiv vård För att med tilldelade resurser kunna upprätthålla en tillgänglig, säker och högkvalitativ diagnostisk service i hela länet krävs att man har kostnadseffektiva processer på alla nivåer i verksamheten. Ett exempel på detta är att Bild- och funktionsmedicin har infört gemensam beredskap för läkarna vid verksamheterna i Kalix och Piteå. Detta är möjligt tack vare den lösning för digital kommunikation och lagring av bilder (PACS), som finns sedan några år tillbaka. Inom Laboratoriemedicin genomförs en översyn av analyssortiment tillsammans med beställarna. Behovet av laboratorieservice under helger och jour- 65

66 tid kartläggs för närvarande i syfte att så långt möjligt koncentrera verksamheten till de tider på dygnet, då efterfrågan är störst. Engagerade medarbetare Antal årsarbetare Antal årsarbetare rullande 12 mån DIVISION DIAGNOSTIK Antal årsarbetare rullande 12 mån Bild- och funktionsmedicin och Laboratoriemedicin BFM LAB Antalet årsarbetare i divisionen har minskat jämfört med föregående år. Det är en konsekvens av de kostnadsreduceringar som gjorts med hjälp av verksamhetsförändringar, vilka bland annat har inneburit en minskning av antal årsarbetare, framförallt inom laboratoriemedicin. Man har klarat omställningen utan uppsägningar. Istället har särskild avtalspension beviljats i några fall, uppkomna vakanser har inte tillsatts och stor restriktivitet med vikarietillsättningar tillämpas. Även inom Bild- och funktionsmedicin har kostnadsreduceringar gjorts, om än i mindre omfattning. Reduceringen av antal årsarbetare är i huvudsak en konsekvens av restriktivitet med vikarietillsättningar. Arbetstillfredsställelse I den genomförda medarbetarundersökningen anges ett sammanlagt värde för arbetstillfredsställelsen i divisionen. Värdet säger att den psykosociala arbetsmiljön är acceptabel men kan förbättras. Värdet för mätningen 2010 är bättre än värdet för Både Laboratoriemedicin och Bild- och funktionsmedicin har något bättre resultat än föregående år. Det visar att ansträngningarna inom områdena delaktighet, ledarskap och målkvalitet har gett resultat, men att en hel del återstår att göra. Arbetet med att förbättra den 66

67 psykosociala arbetsmiljön är en ständigt pågående process och ansträngningarna måste fortsätta. De områden som bör prioriteras kommande år är målkvalitet, delaktighet och medarbetarskap. För närvarande pågår en omfattande utbildningssatsning för alla medarbetare i Lean-filosofin. Den innebär i korthet att utveckla organisationens förmåga att på ett naturligt sätt väva in förbättringar i det dagliga arbetet. Filosofin bygger på alla medarbetares delaktighet och engagemang i en gemensam ansträngning för att exempelvis nå målet om kortare väntetider. Andra exempel på insatser med anknytning till utfallet av medarbetarundersökningarna är att bearbeta resultatet vid arbetsplatsträffar och planeringsdagar. Några arbetsplatser har anlitat Enheten för arbetslivshälsa eller annan expertis som stöd för att komma vidare. ATL-tid Divisionens redovisade övertid genereras i huvudsak genom aktiv tjänstgöring under jour och beredskap. Den totala övertiden till och med april 2010 har ökat något jämfört med april 2009, från 2,4 % till 3 % av bruttoarbetstiden. Endast en läkare i divisionen har mer än 100 timmar övertid per april 2010, jämfört med fyra föregående år. Dessa fyra var samtliga AT-läkare. I år har ingen AT-läkare hittills mer än 100 timmars övertid, dock är några i närheten. Divisionen uppmärksammar fortlöpande cheferna i de divisioner, där AT-läkarna tjänstgör, på hur utvecklingen av övertiden ser ut. När det gäller övriga yrkeskategorier inom divisionen, finns inget anmärkningsvärt, när det gäller redovisad övertid. Frisknärvaro Andelen medarbetare, som varit sjuka mindre än fem dagar under den senaste tolvmånadersperioden är 70 procent. Motsvarande siffra per april 2009 var 74 procent, således en liten försämring. Sjukfrånvaro Verksamhetsuppgift / Utfall Förändring mot Nyckeltal föregående år Korttidssjukdom dag ,0 2,1-0,1 Långtidssjukdom dag 15-1,2 1,9-0,7 Uppgifterna om sjukfrånvaro anges i procent av bruttoarbetstiden Under perioden januari till april har korttidsfrånvaron minskat något jämfört med föregående år. Den har under de senaste fem åren legat tämligen konstant kring 2 procent av bruttoarbetstiden, ibland något över och ibland något under. Dock är det viktigt att följa den per enhet och analysera eventuella avvikelser. En ökning och/eller upprepad korttidsfrånvaro kan vara en tidig signal om att rehabiliteringsåtgärder behöver sättas in. Långtidssjukfrånvaron för divisionen till och med april 2010 har minskat jämfört med motsvarande period i fjol. Den har minskat både inom Bild- och funktionsmedicin och Laboratoriemedicin. Inom Bild- och funktionsmedicin har långtidssjukfrånvaron minskat från 2,4 till 1,8 procent av bruttoarbetstiden och inom Laboratoriemedicin från 1,6 till 1,1 procent. Divisionen har ett aktivt och ständigt pågående rehabiliteringsarbete, där cheferna får stöd i syfte att hjälpa medarbetare till återgång i arbete alterna- 67

68 tivt avslut, där återgång inte är möjligt. Divisionen ger fortlöpande utbildning i arbetsmiljöfrågor och tidig rehabilitering. Det systematiska arbetsmiljöarbetet följs upp årligen. Ledarskap Resultatet i medarbetarenkäten när det gäller ledarskap har förbättrats. Olika utbildnings- och utvecklingsaktiviteter för chefer pågår kontinuerligt. Det ovan nämnda arbetet med att förbättra organisation och arbetssätt i linje med Lean-filosofin ställer nya och höga krav på chefsrollen, vilket innebär att ytterligare utbildningsinsatser kommer att göras. Divisionen har dessutom förstärkt ledarskapet genom att tillsätta en länschef för Bild- och funktionsmedicin. Kompetens- och personalförsörjning I medarbetarundersökningen finns ett av de högre mätvärdena under lärande i arbetet, vilket innebär att kompetensen är hög och möjligheten att utveckla sig i arbetet upplevs positivt. Det finns fortfarande vakanser när det gäller radiologer i Piteå och Sunderbyn, samt när det gäller specialistkompetens inom klinisk fysiologi och patologi. Divisionen löser situationen med hjälp av vikarier, vilka nästan alltid är desamma och därmed har arbetat i divisionen under lång tid. När det gäller patologin har ett nära samarbete med Umeå etablerats. Det innebär bland annat att NUS har det medicinska ledningsansvaret och att patologer därifrån regelbundet finns på plats vid Sunderby sjukhus. I enstaka fall nyttjar divisionen bemanningsföretag. Tillgången till röntgensjuksköterskor och biomedicinska analytiker är god, dock med viss geografisk variation som innebär att det är något svårare att rekrytera till Malmfälten. 68

69 Månadsrapport Division: Vuxenpsykiatri Period: April 2010 Ekonomiskt resultat Mkr Resultatutveckling Division Vuxenpsykiatri jan feb mar apr maj jun jul aug sep okt nov dec Prognos per april Prognos per aug Prognosbedömning okt Resultat 2009 Resultat 2010 Periodens resultat Divisionens redovisade resultat till och med april uppgår till -0,6 mkr, vilket är ca 0,8 mkr bättre än föregående år. Våra intäkter är 3,7 mkr bättre än periodens budget, varav intäkter för utomlänspatienter svarar för 2,0 mkr. Övriga patientintäkter är +1,2 mkr bättre än budget. Kostnadssidans större budgetavvikelser är -1,5 mkr inhyrd personal, +2,2 mkr egen personal. Årsprognos Årsprognosen pekar mot ett underskott med -8,0 mkr, vilket främst härrör till årets ramminskning på ca 7 mkr. Fortsatta svårigheter med läkarbemanningen kräver att vi på kort sikt måste bemanna med inhyrda läkare. Kostnadsprognosen för inhyrda läkare beräknas uppgå till 12,3 mkr. Nettokostnad per basenhet / verksamhetsområde (mkr) Ack Utfall Ack Utfall Avvikelse mot budget Prognos Avvikelse prognos budget VO Länsgemensamt 0,2-17,8 0,6 4,0 4,3 VO Malmfälten -0,9-18,6 0,3 0,2 0,4 VO Piteå -1,2-19,2-0,4-0,7-0,5 VO Sunderbyn -1,3-46,7 1,2-6,2-5,6 VO Divisionsgemensamt 2,6 100,9-2,3-5,3-6,6 Totalt -0,6-1,4-0,6-8,0-8,0 69

70 Investeringar Investeringar (mkr) Summa beslutade Investeringar Årets investeringsutgifter Kalkylbelopp för årets utfall Verkligt utfall Planerade investeringar - beslut ,6 0,2 Akuta investeringar - beslut ,2 0,1 Övriga investeringar - beslutade före 2010, men effektuerade under året Summa 0,8 0,3 Investeringsramen kommer att nyttjas enligt plan. Uppföljning av sparåtgärder Kostnadsmedvetenheten är fortsatt hög inom hela divisionen. Divisionens pågående genomlysningsprojekt ISLOSSNING, fortsätter under hela året. Projektet som skapat stort engagemang på alla nivåer, har också initierat nya frågeställningar som kommer att belysas. Registrerade patientbesök Verksamhet Utfall 1004 Andelar K / M Utfall 0904 Andelar K / M Total förändring procent Utfall 0912 Andelar K / M VO Malmfältens vuxenpsykiatri - Läkarbesök / / 51-36, / 48 - Sjukvårdande behandlingar / / 41 10, / 39 VO Piteå vuxenpsykiatri - Läkarbesök / / 36-12, / 37 - Sjukvårdande behandlingar / / 32-2, / 31 VO Sunderby vuxenpsykiatri - Läkarbesök / / 49 6, / 48 - Sjukvårdande behandlingar / / 33 5, / 34 Totalt - Division vuxenpsykiatri - Läkarbesök / / 45-5, / 45 - Sjukvårdande behandlingar / / 34 3, / 34 Totalt sett minskar läkarbesöken jämfört med föregående år, vilket beror på läkare som flyttat samt några pensioneringar. Statistiken för Malmfältens vuxenpsykiatri kommer att analyseras närmare. Piteås minskning beror på läkare som slutat. I Sunderbyn har vi upprätthållit läkarbesöken med hjälp av inhyrda läkare. Uppföljning av divisionens mål I det följande redovisas en del av hur långt arbetet kommit med uppföljning av de i divisionsplanen identifierade målen. Ytterligare redovisning kommer att göras i kommande delårsrapport och i årsrapport. Attraktiv region Inom ramen för den Nationella Psykiatrisamordningen ( Miltonsatsningen ) har värdefulla kontaktnät byggts upp och etablerats i länet mellan landstingets verksamheter och kommunernas. Detta gäller både på länsnivå och på lokal nivå. Samverkansstrukturerna underlättar också att finna lokala lösningar på gemensamma problem med patientens behov i centrum. 70

71 Regeringens psykiatrisatsning på bland annat kompetensutveckling för personal inom landsting och kommun bygger på gemensamma ansökningar från de två huvudmännen och förutsätter samlade insatser från landstinget och länets kommuner. I det följande ges några exempel på gemensamma aktiviteter i länet och vuxenpsykiatrins bidrag till att göra Norrbotten till en Attraktiv region. Hospiteringsprojektet är ett tvåårigt samverkansinitiativ mellan vuxenpsykiatrin, länets kommuner, och NSPH (företrädare för patienter, brukare och närstående) och finansieras via medel från Socialstyrelsen. Projektet innehåller två delar - dels att personal från vuxenpsykiatrin, socialtjänsten och primärvården hospiterar i varandras verksamheter och dels gemensamma utbildningsinslag. Exempel på gemensamma utbildningar är: diagnostik och behandling, hur kommunen stöttar personer med psykiska funktionsnedsättningar, hur första linjens psykiatri arbetar samt personliga erfarenheter av psykisk ohälsa. Målet är att utveckla en gemensam kunskapsbas mellan kommuner och landsting för personal som i sitt arbete möter personer med psykisk sjukdom eller psykisk funktionsnedsättning. Malmfälten är pilotområde och utbildning samt hospitering genomförs under våren. De gjorda utvärderingarna visar på mycket nöjda deltagare. Övriga länsdelar planerar att starta under hösten. De erbjudna utbildningsinslagen utgår till allra största delen på den kompetens som finns i länet. Handisam (Myndigheten för handikappolitisk samordning) och NSPH har ett nationellt uppdrag (Attityduppdraget) med syfte att öka kunskapen och förändra attityder hos allmänheten i förhållande till personer med erfarenhet av psykisk sjukdom och psykiska funktionsnedsättningar. Uppdraget innehåller bl a mediekampanjer, utbildning av attitydambassadörer samt att uppnå dialog med arbetsmarknadens parter. Under våren har sex personer från Norrbotten utbildats till ambassadörer. Vuxenpsykiatrin har inlett ett samarbete med Västerbotten, som är utsett till ett av tre kampanjlän inom ramen för Attityduppdraget, och bl a diskuteras möjligheten att starta studiecirklar utifrån materialet Handbok i psykiska första hjälpen. Planering pågår inför Psykiatrins vecka som kommer att genomföras under vecka 40. Namnet Ingen fara, det är bara något psykiskt kommer att användas även i år. Arrangemanget genomförs i samarbete mellan vuxenpsykiatrin, barn- och ungdomspsykiatrin, primärvården, länets kommuner och NSPH. Under veckan kommer olika evenemang att arrangeras på ett flertal platser i länet. Syftet är att förändra attityder till personer med psykisk ohälsa. Målgruppen är i första hand allmänheten. Det gemensamma arbetet med personer med samsjuklighet p g a psykisk sjukdom/störning och samtidigt missbruk (Case Management enligt ACTmodellen) fortgår som planerat. Metodutvecklingen har spridits i länet och CM-verksamhet finns nu etablerad eller under uppbyggnad - inom vuxenpsykiatrins samtliga fyra verksamhetsområden tillsammans med nio av länets kommuner. Erfarenheterna är goda och utvärdering visar positiva effekter för den enskilde patienten. God hälsa Inom området God hälsa kvarstår och förstärks intrycket att vuxenpsykiatrin allt mer ser en naturlig roll i detta sammanhang. 71

72 Hela vuxenpsykiatrin har sedan något år tillbaka rökfri inomhusmiljö. Utifrån Folkhälsomålen 9 och 11 (Ökad fysisk aktivitet respektive minskat bruk av tobak och alkohol, ett samhälle fritt från narkotika och dopning samt minskade skadeverkningar av överdrivet spelande) pågår en rad olika aktiviteter. Flera öppenvårdsenheter har schemalagda gruppaktiviteter med inriktning på livsstilsfrågor såsom kost, motion, alkohol, droger och tobak. Livsstilsfrågor ingår även i enskilda patientsamtal. Provtagning och intervjuer görs för att identifiera och behandla metabola risker hos patienter som medicinerar med neuroleptika är ytterligare exempel på insatser för att främja God hälsa. God vård Uppfyllande av vårdgarantin Vuxenpsykiatrin klarar i nuläget inte vårdgarantiåtagandet fullt ut. De längsta väntetiderna finns inom Sunderby verksamhetsområde. Främsta skälet beror på ojämn tillgång till läkare. Trots detta ökar vi ändå antalet läkarbesök i Sunderbyn, med 6 procent (= 83 besök), jämfört med En del administrativa problem finns, i samband med registreringarna, vilket medför att inrapporterad statistik ger en något sämre bild än den faktiska. Divisionens ambition att ytterligare snabba upp väntetiderna, kvarstår. Mottagningsbesök Faktisk väntetid på utförd vård inom perioden jan april 2010 Verksamhetsområde Totalt antal väntande Varav inom 90 dagar ( % ) Antal patienter som väntat > 90 dagar VO Malmfältens psykiatri VO Psykiatri Piteå VO Psykiatri Sunderbyn Totalt divisionen Deltagande i och inrapportering till de psykiatriska kvalitetsregistren Inom den psykiatriska verksamheten finns nu följande åtta nationella kvalitetsregister anslutna till KCP (Kompetenscentrum för psykiatriska och andra kvalitetsregister): 1 BipoläR Nationellt kvalitetsregister för bipolär affektiv sjukdom 2 RIKSÄT Nationellt kvalitetsregister för ätstörningsbehandling 3 PsykosR Nationellt kvalitetsregister för psykosvård 4 BUSA Nationellt kvalitetsregister för behandlingsuppföljning av säkerställd ADHD 5 RättspsyK Rättspsykiatriskt kvalitetsregister 6 LAROS Läkemedelsassisterad rehabilitering av opiatberoende 7 SBR Svenskt beroenderegister 72

73 8 SÖK Nationellt kvalitetsregister för barn och ungdomar som konstaterats/misstänks ha blivit utsatta för sexuella övergrepp De tre sistnämnda registren är ännu inte etablerade och samlad redovisning saknas. I diagrammet nedan redovisas det sammanlagda antal registreringar per 1000 invånare för riket som helhet och för respektive landsting för de övriga fem registren. Insatser pågår nationellt för att utveckla kvalitetsregistren och för att underlätta inrapportering. Det är angeläget att nära följa detta arbete. Samtliga verksamhetsområden i divisionen deltar i detta kvalitetsarbete men registreringen varierar avsevärt. Gemensamma vårdprogram Vuxenpsykiatrin har arbetat fram två divisionsgemensamma vårdprogram vårdprogram för ätstörningsvård och vårdprogram för suicidprevention. Vårdprogrammet för ätstörningsvård har utformats efter de nationella kliniska riktlinjerna för utredning och behandling av ätstörningar samt utifrån flerårig klinisk erfarenhet av arbete med patienter med ätstörningsproblematik. Vårdprogrammet för ätstörningsvård är väl känt inom divisionen och målet är att kunna erbjuda samtliga patienter med denna problematik evidensbaserad och likvärdig behandling i länet. Det divisionsgemensamma vårdprogrammet för suicidprevention har arbetats fram under Utbildningsinsatser riktade till personalen pågår och kommer att intensifieras under hösten. Samarbetet med företrädare för brukare och närstående Ett nätverk har bildats i Norrbotten av lokala patient-, brukar- och anhörigorganisationer inom det psykiatriska området, NSPH (Nationell Samverkan för Psykisk Hälsa). Nätverket NSPH i Norrbotten består av: Riksförbundet Attention, Schizofreniförbundet IFS, RFHL, RSMH och FMN. Divisionen stödjer aktivt NSPH och ser det som mycket angeläget med kontinuerlig och nära dialog med företrädarna för nätverket. Brukar- och anhörigträffar sker på både lokal nivå och divisionsnivå. NSPH deltar aktivt vid bland annat följande aktiviteter i divisionen: 73

74 1 Synpunkter vid implementeringen av Nationella riktlinjer för missbruks- och beroendevård i länet 2 Synpunkter på de preliminära Nationella riktlinjerna för psykosociala insatser vid schizofreni 3 Utbildningsinslag och erfarenheter vid baspersonalens kompetensutveckling (hospiteringsprojektet) 4 Erfarenheter och ambassadörer vid Attityduppdraget (Handisam) 5 Planering inför Psykiatrins vecka inklusive egna programpunkter Uppgifter från Patientnämnden utgör en grund för vård- och verksamhetsutveckling I tabellen nedan redovisas antalet ärenden för division Vuxenpsykiatri till Patientnämnden under åren 2006 t o m april Bemötande, kommunikation Organisation, regler och resurser Vård och behandlingsfrågor Totalt Som framgår av tabellen har antalet ärenden till Patientnämnden ökat under Uppgifter för den första tertialen 2010 finns också redovisade i tabellen ovan men det är för tidigt att dra några slutsatser om utvecklingen. När det gäller Bemötande/kommunikation och Organisation/regler/ resurser är ökningen generell för divisionerna. En förklaring till att antalet Patientnämndsärenden har ökat kan bero på att divisionerna i större utsträckning än tidigare har blivit tydligare med att hänvisa medborgaren till Patientnämnden. Det är inte osannolikt att förklaringen till det ökade antalet patientklagomål för divisionen åtminstone delvis står att finna utifrån detta intensifierade arbete samt utifrån aktivare information från patientnämndens handläggare. Patientnämndens ärenden och rapporter är en viktig grund för det ständigt pågående utvecklingsarbetet. Det ökade antalet ärenden är ett observandum och divisionens verksamhetsområden arbetar aktivt med att ge tydliga och bra svar på de klagomål som framförs till Patientnämnden. En patient som är föremål för bland annat psykiatrisk tvångsvård har rätt till stödperson. Ett nära samarbete med Patientnämnden bedrivs när det gäller utbildning av stödpersoner. 74

75 Engagerade medarbetare Medarbetarundersökning 2010 För fjärde året i rad, har alla medarbetare haft förmånen att lämna sina synpunkter i en medarbetarenkät som handlar om allt ifrån ledarskap och målkvalitet till delaktighet och medarbetarskap Medarbetarkraft Arb rel utmattning Arbetstakt Effektivitet Division vuxenpsykiatri (Staplarnas ordning 2008, 2009, 2010 ) Delaktighet Socialt klimat Lärande i arbetet Återkoppling Ledarskap Medarbetarskap Målkvalitet Dynamiskt fokustal Riktvärden: Röd Grön Gul Årets enkät gav svarsfrekvensen 74 procent (fg år 82 procent) vilket innebär ett bortfall av 152 respondenter. Svarsfrekvensen för NLL totalt minskade från 81 procent till 74 procent. 75

76 Divisionens övergripande resultat visar resultatförbättringar inom samtliga elva förbättringsområden. En försiktig slutsats blir att, vårt långsiktiga arbete med att skapa en tydlig och effektiv organisation börjar ge effekt. Fortfarande finns mycket att göra, inte minst arbetet med att få alla medarbetare att känna sig delaktiga i de löpande processerna kring verksamhets-, planerings-, och patientfrågor. Vårt pågående arbete med den röda tråden, från landstingsplan via divisionsplan och verksamhetsområdesplan till enhetsplan och individuella mål och planer, måste fortsätta och intensifieras. Arbetstillfredsställelse Generellt kan vi konstatera att divisionen måste arbeta mer med delaktighet och målkvalitet. Vårt pågående genomlysningsprojekt, ISLOSSNING, visar redan nu på ett stort engagemang i hela organisationen. Medarbetarprocessen, dvs medarbetarsamtal samt lönedialog och lönesamtal, måste utvecklas ytterligare. Framförallt behöver vi, i dialog, tydliggöra den enskilde medarbetarens roll, och slå fast hur hon/han ska bidra till verksamhetsmålen. Ledarskap En medveten fokusering på ledarskapet, på alla nivåer, kommer att fortsätta. Tydliga ledare väcker kreativiteten hos medarbetarna, och bidrar till en trygg organisation med stor utvecklingspotential. Vi kommer att fortsätta med riktade aktiviteter kring ledarskapsområdet. Vidare är det viktigt att vi fortsätter att utveckla våra samverkansformer med medarbetare och fackliga organisationer, för att göra rätt från början och därmed effektivisera vår tidsanvändning. Fortsatt utveckling av administrativa stödprocesser som underlättar och ger mer tid till aktivt ledarskap. Kompetens Utbildningskartläggningen som genomfördes 2009, ger en bra grund för vårt fortsatta arbete med rekryterings- och kompetensfrågor. Delprojektet rekrytering och kompetens, inom ISLOSSNING, arbetar vidare med frågan. Arbetade timmar Arbetade timmar Arbetad tid egen + inhyrd personal (exkl arbetad tid vid j/b) Utfall 1004 Utfall 0904 Förändring Procent Utfall 0912 VO Länsgemensam vuxenpsykiatri , VO Malmfältens vuxenpsykiatri , VO Piteå vuxenpsykiatri , VO Sunderby vuxenpsykiatri , Totalt - Division vuxenpsykiatri ,

77 varav vikarier + inhyrd personal , andel vikarier + inhyrd personal 1,5% 11,8 % 14,6 % varav arbetad tid vid jour/beredskap , andel jour/beredskap 0,59% 0,39 % 0,46 % Divisionens totala arbetade timmar ökar något enligt plan. 520 Antal årsarbetare* Division Vuxenpsykiatri *Arbetade timmar under 12 månader/1760 Enligt plan kommer vi att öka antalet årsarbetare. Totalt för divisionen har detta ännu inte fått genomslag. Sjukfrånvaro Verksamhetsuppgift/ nyckeltal Periodens utfall (%) Kort sjukfrånvaro (1 14 dgr) 2,2 2,0 2,2 Sjukfrånvaro (15 59 dgr) 0,8 0,8 0,9 Lång sjukfrånvaro (60 90 dgr) 0,2 0,3 0,3 Lång sjukfrånvaro (>90 dgr ) 1,7 1,6 1,6 Sjukersättning 0,2 0,7 0,8 Total sjukfrånvaro 5,1 5,4 6,0 Total sjukfrånvaro, exkl sjukbidrag 4,9 4,7 5,1 Divisionen har fortsatt positiv utveckling av sjukfrånvaron. Frisknärvaro Andelen medarbetare med högst 5 dagars sjukfrånvaro under senaste 12- månadersperioden (maj 2009 april 2010) uppgår till 69 procent. Divisionens mål är 75 procent. 77

78 Andel medarbetare (procent) med max 5 sjukfrånvarodagar under rullande 12-månader (apr) Vuxenpsykiatri NLL 78

79 Månadsrapport Division: Folktandvård Period: April 2010 Ekonomiskt resultat Resultatutveckling Division Folktandvård Mkr jan feb mar apr maj jun jul aug sep okt nov dec Prognos per april Prognos per aug Prognosbedömning okt Resultat 2009 Resultat 2010 Resultatmål 2010 Divisionen uppvisar ett positivt ackumulerat resultat på 6 mkr för första tertialet vilket är 3 mkr bättre än både plan och föregående års utfall. Den positiva avvikelsen mot plan beror på lägre kostnader och resultatförbättringen jämfört med föregående år förklaras av att intäktsökningen är större än kostnadsökningen. Intäkterna följer plan trots att vårdresurserna är mindre än planerat. Orsaken är att produktiviteten per arbetad timme är bättre. Jämfört med föregående år har intäkterna ökat med totalt 6 procent inklusive en reduktion på drygt 1 procent som sparet på landstingsersättningen har inneburit. Produktiviteten per vårdtimme är däremot lägre än 2009 vilket är rimligt med många nyanställda tandläkare. Kostnaderna för första tertialet är 3 mkr bättre än plan. Orsaken är främst mindre personal- och IT kostnader än planerat. Kostnadsökningen är drygt 4 procent jämfört föregående år. Det är material- och personalkostnader som har ökat, medan övriga kostnader är på samma nivå. Material- och personalkostnadsökningen bedöms utöver sedvanliga pris/löneökningar bero på större vårdvolym som har möjliggjorts genom fler vårdresurser. Prognos Divisionens uppvisar ett gott ekonomiskt resultat för första tertialet varvid prognosen för 2010 skrivs upp till positivt 7 mkr vilket är 0,3 mkr bättre än plan. 79

80 Investeringar (Tkr) Investeringar Summa beslutade investeringar Årets investeringsutgifter Kalkylbelopp för årets utfall Verkligt utfall Planerade investeringar - beslut Akuta investeringar - beslut Övriga investeringar - beslutade före 2010, men effektuerade under året Summa Investering följer plan. God hälsa Hälsomedvetna, välinformerade norrbottningar Drygt 9000 av folktandvårdens patienter har svarat på årets bemötandeenkät. I påståendet att man har fått tillräcklig information instämmer ca 85 procent helt, både när det gäller hälsa/sjukdom och vård/behandling. En något större andel kvinnor än män instämmer helt i påståendena medan andelen som tar helt eller delvis avstånd är lika stor hos båda könen. Jämfört med föregående år ses en liten minskning av andelen missnöjda. I samtliga åldersgrupper utom 75+ tar mindre än en procent helt eller delvis avstånd från påstående om information. Kvinna Tillräcklig information om hälsa/sjukdom Man Frisktandvård, förstahandsval för vuxna Frisktandvård är ett avtal mellan en vuxen patient och Folktandvården till ett riskrelaterat fast pris per år. Fokus är att stärka det friska genom egenvård och hälsofrämjande insatser Avtalen tecknas för tre år. Det långsiktiga målet är att minst hälften av Folktandvårdens patienter ska få sin tandvård med frisktandvårdsavtal, för 2010 är målet 30 procent. Vid årsskiftet hade 16 procent avtal vilket motsvarade ca patienter, sista april hade andelen stigit till drygt 19 procent Variationen mellan kommunerna är stor, från 33 procent i Piteå till sju procent i Älvsbyn. 80

81 God vård Alla ska bli kallade i rätt tid Folktandvården har som mål att patienter ska planeras och kallas utifrån risk och behov. Patienter i hög riskgrupp ska prioriteras och inte drabbas av förseningar. För övriga patienter är målet att ingen kommun ska ha en försening i kallelseplanen som överstiger sex månader. Av Folktandvårdens ca vuxna revisionspatienter var nära 15 procent försenade i kallelse mer än sex månader den sista april. Stor andel försenade ses framförallt i Pajala, Gällivare, Kalix och Kiruna. Tills vidare fortsätter divisionen att arbeta med intern stafettverksamhet till de mest försenade områdena men eftersom rekryteringsinsatserna varit framgångsrika på dessa orter beräknas läget förbättras under året. Patientuppfattning: Undersökning/behandling inom acceptabel tid I bemötandeenkäten instämmer 95 procent av de tillfrågade helt eller delvis i påståendet att de fått undersökning/behandling inom acceptabel tid. Resultaten skiljer sig inte nämnvärt mellan kommuner med respektive utan försening i kallelse. Attraktiv region Arbetstillfredsställelse I 2010 års medarbetarundersökning uppnår Folktandvården ett dynamiskt fokustal på 77, vilket enligt Springlifes tolkning visar på att organisationen befinner sig i zonen för Förändringskraft vilket i sin tur indikerar en mycket god prestationsnivå. Folktandvården har förbättrat sitt dynamiska fokustal 81

82 och uppfyller målet i divisionsplanen. Även divisionens mål att på kliniknivå ska 80 procent av klinikerna befinna sig i grön zon och ingen i röd zon uppfylls. År 2009 var 68 procent av klinikerna gröna och 3 procent (en klinik) röd är ingen klinik röd och förhållandet gröna/gula kliniker 80/20. Medarbetarundersökning, resultat för Folktandvården Resultat från de tre senaste årens medarbetarenkät som visar på en förbättring inom samtliga områden med undantag för Arbetstakten som ligger under det optimala riktvärdet. Ett lågt värde är dock inte ovanligt för planerade verksamheter. Engagerade medarbetare Tydligt och engagerat ledarskap Folktandvårdens mål för områdena ledarskap, återkoppling och målkvalitet är att befinna sig i grön zon vilket årets utfall också är, se bild ovan Medarbetarundersökning, resultat för Folktandvården. Det är ett bättre resultat än föregående år vilket kan vara en indikation att förbättringsåtgärder som har genomförts i samband med GPS 2.0 har gett effekt. Förbättringsområden ur Medarbetarenkäten Område Ledarskap 73,6 77,3 Återkoppling 74,4 76,7 Målkvalitet 65,6 70,7 82