Översyn av Region Gotlands samlade stöd till föreningslivet

Transkript

1 1 Översyn av Region Gotlands samlade stöd till föreningslivet Sammanfattande rapport Magnus Holmgren och Anders Lundkvist Skandinaviska Utvärderingsinstitutet Stenhuggerivägen 61B Halmstad Uppdraget Uppdraget innebär en utredning av det totala stödet till bidragsberättigade föreningar inom främst kultur och fritidsförvaltningens verksamhetsområde. Rapporten bygger på uppgifter framtagna av förvaltningen där bl.a. följande ingår. Regionens kontanta bidrag har sammanställts och bidragens ekonomiska utfall har beräknats för bidragsberättigade föreningar. Beräkning av lokalsubventioner till föreningar som bedriver verksamhet i kommunala lokaler/anläggningar. Det ekonomiska värdet av driftbidrag till lokaler som föreningar själva äger eller hyr har beräknats. Det totala stödet till föreningslivet i form av kontanta bidrag och lokalsubventioner redovisas. En redovisning av det totala stödet för alla föreningar som erhållit kommunala kontantbidrag och/eller lokalsubventioner. Barn- och ungdomsföreningarnas verksamhet har analyserats med avseende på bland annat typ av verksamhet, åldersfördelning och jämställdhet. Iakttagelser, synpunkter och förslag till åtgärder. Resurser riktade till föreningar via kultur- och fritid 2012 betalade kultur- och fritidsförvaltningen ut drygt 19,3 miljoner i form av kontanta föreningsbidrag. Drygt 12 miljoner kronor som verksamhetsrelaterat kontant stöd och drygt 7,2 miljoner kronor som lokal-/anläggningsrelaterat kontant stöd. Vid sidan av det kontanta stödet erhåller flera föreningar även ett indirekt stöd eller subventioner. Inom Region Gotland är värdet av de tider som föreningslivet bokat i regionens lokaler och anläggningar drygt 8,8 miljoner kronor. Föreningarna betalar totalt en hyra på något mer än 1,8 miljoner kronor vilket innebär att lokalsubventionerna i regionens lokaler och anläggningar som bokas via kultur och fritidsförvaltningen uppgår till ca 7 miljoner kronor. De kommunägda anläggningar där föreningarna bokar tid direkt på plats främst Regionens tre simhallar genererar också subventioner till föreningarna motsvarande drygt 1,4 miljoner kronor. Vissa anläggningar ägs av regionen medan föreningar svarar för driften. Även här uppstår en form av subvention som för 2012 har beräknas till drygt 3,9 miljoner kronor.

2 2 Det totala föreningsstödet kronor Kontanta bidrag kronor Verksamhetsrelaterade Lokal-/anläggningsrelaterade Subventioner kronor Via bokningar i regionens lokaler Via regionägda/föreningsdrivna anläggningar Via inomhusbaden Totalt föreningsstödstöd Kontanta bidrag Kontanta bidrag i olika former utbetalades med följande belopp Verksamhetsrelaterat kontant stöd Kronor Aktivitet Resor Distrikt Social Politik Studieförbund Kulturprojekt Kultur verksamhet Övrigt verksamhetsstöd S:a verksamhetsrelaterat kontant stöd Lokalrelaterat kontant stöd Driftbidrag - Idrott Driftbidrag - Bygdegårdar Driftbidrag - Nykterhetsorg Investering - Idrott Investering - Bygdegårdar Investering - Handikapporg S:a lokalrelaterat kontant stöd Totalt kontant stöd I följande diagram visas summan av de kontanta bidragen på drygt 19,3 miljoner fördelat mellan idrottsföreningar, kulturföreningar inkl. studieförbunden och andra bidragsberättigade föreningar. Dessutom redovisas samma fördelning för de kontanta bidrag som kan ses som verksamhetsrelaterade och lokalrelaterade.

3 3 Driftbidrag Driftbidrag till föreningar som äger/driver lokaler och anläggningar Regionen stödjer föreningar som äger/driver egna lokaler och anläggningar via ett särskilt driftbidrag. Driftbidrag till idrottsföreningar omfattas av ett regelverk och föreningar som äger/driver egna samlingslokaler av ett annat. Driftbidrag idrottsanläggningar 45 idrottsföreningar fick del av driftbidraget Totalt betalade regionen kr till dessa föreningar i form av driftbidrag. Föreningarnas redovisade och godkända kostnader uppgick enligt ansökningarna till kr. Det innebär att regionen täcker idrottsföreningarnas godkända driftkostnader till 70 %. Föreningarna kan dock ha andra kostnader utöver de av regionen godkända vilket innebär att den faktiska kostnadstäckningen kan vara lägre. Driftbidrag - samlingslokaler 63 föreningar företrädesvis bygdegårdsföreningar fick driftbidrag Totalt betalade regionen kr i form av driftbidrag till samlingslokaler. Föreningarnas samlade kostnader uppgick enligt ansökningarna till kr. Det innebär att regionen täcker föreningarnas driftkostnader med i snitt 15 %. Kostnadstäckningen via driftbidraget varierar föreningsvis i ett spann mellan 5 % och 51 %. Subventioner Beräkning av subventioner i regionens lokaler/anläggningar via lokalbokningen Sammanfattning bokade timmar av föreningar timmar Regionens bruttokostnad kr Betald hyra av föreningar kr Regionens subvention kr 79 % Tabell över de 10 föreningar som toppar listan över erhållna subventioner Regionens Förening Bokade timmar kostnader brutto Betald hyra Subvention kr Subvention % Visby-Roma Hockey-Klubb Ungdom % Visby-Roma Hockey % FC Gute % Visby AIK % Gotlands Friidrottsförbund % Fårösunds GoIK % P18 Idrottsklubb % Gotlands Innebandyförbund % Gotlands Fotbollförbund % Endre Idrottsförening % Idrottens dominans när det gäller den här typen av subventioner är nästan total. I nedanstående diagram redovisas subventionerna på kr som uppkommer via regionens lokalbokning fördelat mellan idrottsorganisationer och andra bidragsberättigade föreningar.

4 4 Subventioner via inomhusbaden Regionens tre bad kostade brutto kronor under 2012 medan intäkterna uppgick till kronor. Den totala tillgängligheten räknat i bantimmar uppgick till bantimmar varav föreningslivet bokat bantimmar eller 15 % av den totala kapaciteten vilket är något högre i jämförelse med andra kommuner vi utrett. Övrig tid har använts av bl.a. allheten och skolan. Badens subventioner till föreningar framgår av nedanstående tabell. Subventioner till föreningar Bad Bantimmar Bruttokostnad Inbetald hyra Subvention kronor Subvention procent Hemsebadet kr kr kr 60 % Romabadet kr kr kr 32 % Solbergabadet kr kr kr 94 % Summa kr kr kr 77 % Subventioner via regionägda men föreningsdrivna anläggningar I utredningen finns 11 föreningar redovisade som driver lokaler/anläggningar som ägs av regionen. 9 av dem är idrottsanläggningar. Regionens driftkostnader för de 11 lokalerna/anläggningarna var kr. Regionen betalade dessutom driftbidrag motsvarande kr till de 11 föreningarna. Det innebär att regionens totala kostnad uppgick till kr. Beloppet anser vi kan betraktas som en kommunal subvention. Diagrammet redovisar subventionerna på kr som uppkommer genom de anläggningar som drivs av föreningar och ägs av regionen. Det totala föreningsstödet sammanfattning Det totala föreningsstödet uppgick 2012 till kronor varav kronor eller 62 % utgör lokal-/anläggningsrelaterat stöd d.v.s kr i lokalrelaterade kontanta bidrag och kr i lokalsubventioner.

5 5 Det totala föreningsstödet på kronor fördelat mellanolika kategorier ser ut så här. I kolumnen lokaler/anläggningar ingår kontant stöd som kan relateras till lokaler och anläggningar samt subventionerna. I kolumnen verksamhet ingår de kontanta bidragen som kan relateras till föreningarnas verksamhet. Föreningskategori Totalt stöd Varav till verksamhet Lokaler/ anläggningar Barn o ungdom kr kr kr Handikapp kr kr kr Idrott kr kr kr Kultur kr kr kr Pensionärer kr kr 102 kr Totalt kr kr kr Verksamhetsbeskrivningar och statistik De största idrotterna på Gotland 2011/12 Riksidrottsförbundet (RF) har under sitt paraply ett 70-tal olika specialidrotter. RF redovisar årligen verksamhetsvolymer för alla dessa idrotter. Den senaste statistiken som finns tillgängliga för att skapa en års bild är från hösten 2011 och våren Uppgifterna baseras på de ansökningar föreningarna gör för att få statligt lokalt aktivitetsstöd. Totalt sett har föreningar med hemvist på Gotland redovisat verksamhet till RF inom 37 olika idrotter. Uppgifterna om bidragsberättigad verksamhetsvolym nedan avser antal deltagartillfällen totalt för pojkar och flickor. Med deltagartillfällen menas att om en förening genomför en träning med 10 deltagare registreras 10 deltagartillfällen. De 10 största idrotterna 2011/12 Idrott Deltagartillfällen* Andel % Flickor % Pojkar Fotboll % 35 % 65 % Innebandy % 32 % 68 % Ishockey % 1 % 99 % Gymnastik % 85 % 15 % Ridsport % 95 % 5 % Friidrott % 83 % 17 % Simidrott % 50 % 50 % Basket % 45 % 55 % Handboll % 40 % 60 % Handikappidrott % 33 % 67 % Totalt % 39 % 61 % *Med deltagartillfällen menas att om en förening genomför en träning med 10 deltagare registreras 10 deltagartillfällen Fotbollen är den klart största idrotten med innebandy på andra plats och ishockey på tredje plats. Samma förhållande gäller i alla kommuner i landet. Liksom i de flesta kommuner är ridsporten med på fem i topplistan. Situationen på Gotland kan sägas utgöra en Sverigebild i miniatyr. Ska några skillnader lyftas fram är det att gymnastik och friidrott är starka idrotter på Gotland medan handboll, tennis och basket inte når den position de har på riksnivå.

6 6 Föreningar med den största verksamheten 2011/ i topp Deltagar- Förening tillfällen % Flickor % Pojkar Fotbolls Club Gute % 98 % Visby Innebandyklubb % 89 % Idrottsföreningen Hansa-Hoburg % 79 % Visby-Roma HK Ungdomsklubb % 100 % P18 Idrottsklubb % 7 % Wisby Ridklubb % 3 % Visby Allna Idrottsklubb % 82 % Väskinde Allna Idrottssällskap % 87 % IFK Visby % 60 % Motions & Dansföreningen Mad % 8 % Totalt alla föreningar % 61 % Medlemsstatistik från 2012 Medlemmar i olika föreningskategorier och i bidragsberättigade åldrar Kategori Alla Flickor Pojkar Idrott ,2 % ,1 % ,1 % Pensionärer ,0 % ,8 % ,7 % Handikapp ,0 % ,3 % ,2 % Religiösa 439 2,0 % 239 2,0 % 200 1,9 % Barnverksamhet 206 0,9 % 100 0,8 % 106 1,0 % Övriga 193 0,9 % 131 1,1 % 62 0,6 % Djur och Natur 178 0,8 % 88 0,7 % 90 0,9 % Nykterhet 49 0,2 % 10 0,1 % 39 0,4 % Hobby 25 0,1 % 0 0,0 % 25 0,2 % Totalt % % % Idrottsföreningar, pensionärsföreningar, och handikapporganisationer står för drygt 95 % av medlemskapen. Idrotten dominerar - nästan 6 av 10 medlemmar kommer från idrottsföreningar års kultur- och fritidsvaneundersökning några resultat utifrån frågor med föreningsanknytning I anslutning till utredningen av föreningsstödet har också en kultur- och fritidsvaneundersökning genomförts i form av en enkät riktad till ett representativt urval av innevånare i åldern år. Syftet med undersökningen är att mäta i vilken omfattning regionens innevånare deltar i olika verksamheter och/eller besöker olika anläggningar inom främst kultur- och fritidsområdet. Vissa resultat i kultur- och fritidsvaneundersökningen kan användas för att komplettera och ytterligare tydliggöra den verksamhetsstatistik som redovisas i vår rapport. Eftersom regionens bidrag och det statliga aktivitetsstödet sträcker sig upp till 20 år har vi valt att redovisa åldersgruppen år även om antalet svarande endast uppgår till 92 personer. Några exempel på resultat utifrån frågor om föreningsdeltagande.

7 7 Deltagit i föreningsverksamhet - någon gång i veckan Ålder totalt totalt % svar i resp. ålder år % 6 20 % % år 7 10 % 6 11 % % år % % % år % % % år 18 9 % % % 360 Alla % % % % av samtliga tjejer i åldern år har deltagit i föreningsverksamhet någon gång i veckan. Motsvarande siffra för killar i samma ålder är 20 % Deltagit i föreningsverksamhet - minst någon gång i månaden Ålder totalt totalt % svar i resp. ålder år % % % år % % % år % % % år % % % år % % % 360 Alla % % % 1180 Deltagit i föreningsverksamhet - minst någon gång per år Ålder totalt totalt % svar i resp. ålder år % % % år % % % år % % % år % % % år % % % 360 Alla % % % 1180 Drygt varannan innevånare på Gotland har deltagit i föreningsverksamhet minst någon gång per år 53 %. I åldersgruppen år är andelen flickor som deltar i föreningsverksamhet större än andelen pojkar när det gäller deltagandet någon gång i veckan, minst någon gång per månad och minst någon gång per år. Våra iakttagelser, slutsatser och förslag Föreningslivets situation på Gotland Föreningslivets verksamhet inom kultur- och fritidsområdet är mycket omfattande. Den verksamhet som bedrivs för barn- och ungdomsgrupperna är liksom i alla kommuner starkt dominerad av idrott - framförallt av de stora lagidrotterna. Bland pojkar i åldern 7-20 år utgör fotboll, innebandy och ishockey ca 70 % av all idrottsverksamhet. Enligt vår uppfattning är villkoren för föreningslivets barn-och ungdomsverksamhet på Gotland generellt sett goda. När det gäller lokalt aktivitetsstöd - där vi kan göra jämförelser på idrottsområdet - når regionens bidragsnivå drygt 70 % av nivån för det statliga aktivitetsstödet. Utifrån tidigare analyser vi gjort i ett 10-tal kommuner är en nivå på % vanlig.

8 8 Övriga barn- och ungdomsföreningar vid sidan av idrotten minskar sin verksamhet i nästan alla kommuner och riskerar på många håll att helt försvinna. Det gäller främst traditionella s.k. idéburna organisationer inom områden som politik, religion och nykterhet. Samma förhållande gäller troligen även på Gotland där endast 6 % av verksamheten bland barn och ungdomar är annat än idrott. Detta är en situation som bör uppmärksammas. Driftbidrag Driftbidragen till idrottsföreningar som driver egna anläggningar/lokaler uppgick 2012 till drygt 4,4 miljoner kronor och täckte 70 % av föreningarnas godkända lokalkostnader. Nivån är betydligt högre på Gotland än i andra kommuner vi granskat. et föreningar som omfattas av bidraget är dessutom betydligt fler än i andra kommuner. Vi anser att traditionen med hög kostnadstäckning av dessa föreningars anläggningskostnader är viktig ur ett rättvisperspektiv. Därför bör förvaltningen inför framtiden vara observant på att de godkända kostnaderna som ligger till grund för driftbidraget så långt möjligt kan jämföras med de kostnader regionen har för egna lokaler och anläggningar. Driftbidragen till samlingslokaler betalas - under förutsättning att uthyrning skett - i form av ett grundbidrag kronor - och ett uthyrningsbaserat bidrag med 15 kronor per uthyrning samt 15 kronor därutöver till studiecirkel eller verksamhet riktad till åldersgrupp enligt bidragsregler för ungdomsorganisationer uppgick driftbidraget till drygt kronor och täcker i snitt 15 % av föreningarnas driftkostnader. 63 föreningar fick del av driftbidraget där kostnadstäckningen varierade mellan som lägst 5 % och som högst 51 %. Bidragsbeloppen varierade mellan som lägst kr och som högst kr. Variationen i kostnadstäckning beror på bidragets konstruktion med ett grundbidrag och ett uthyrningsbaserat bidrag. Bevaka jämställdheten inom idrotten För landets totala idrottsverksamhet redovisar Riksidrottsförbundet en könsfördelning med 61 % pojkverksamhet och 39 % flickverksamhet. Inom region Gotland är andelen pojkverksamhet och flickverksamhet densamma. Påpekas bör att de stora pojkdominerade lagidrotterna fotboll, innebandy och ishockey troligen tränar oftare än vissa flickdominerade idrotter. Det kan betyda att antalet individer som deltar i idrottsverksamhet har en större andel flickor än vad verksamhetsstatistiken från Riksidrottsförbundet visar. Förhållandet verifieras av den medlemsstatistik som finns över bidragsberättigade medlemmar. Inom idrotten utgör flickorna 47 % och pojkarna 53 % av andelen medlemmar i åldern 7 20 år. Resultaten i årets kultur- och fritidsvaneundersökning - som redovisar deltagandet i olika föreningsverksamheter på individnivå ger en helt annan könsfördelning inom idrotten än statistiken från det statliga lokala aktivitetsstödet. För åldersgruppen år är andelen flickor 68 % och andelen pojkar 32 %. Det finns enligt vår mening anledning att följa utvecklingen under de närmsta åren vad gäller jämställdheten inte bara inom idrotten. Förutom att basera beräkningen på Riksidrottsförbundets statistik och regionens egen medlemsstatistik är regelbundet genomförda kultur-och fritidsvaneundersökningar som bl.a. mäter ungdomars deltagande i föreningsverksamhet på individnivå att föredra. Diskutera insatser för att stärka föreningar vid sidan av idrotten Idrotten är dominerande i alla kommuner och självklart beror detta på popularitet och stort engagemang från många ideellt arbetande ledare. Men de stödsystem som tillämpas i kommunerna är också skräddarsydda för idrott och framförallt lagidrott. Om vi undantar pensionärs- och handikapporganisationer finns det på Gotland ett 25-tal föreningar vid sidan av idrotten som tillsammans endast svarar för ca 6 % av den totala barn-

9 9 och ungdomsverksamheten Det kan därför finnas skäl att diskutera med dessa föreningar om hur ett optimalt stöd skulle kunna utformas för att på sikt behålla och stärka deras verksamhet. Tydliggör hur föreningsstödet fungerar Vi rekommenderar att regionen tydliggör för föreningarna - och kanske även för regionens innevånare - hur föreningsstödet fungerar. Eftersom lokalsubventioner vanligtvis inte förekommer i samband med redovisning av föreningsstöd vet vi av erfarenhet att alltför få inser att det lokalrelaterade stödet är ett betydligt större stöd än de kontanta bidragen till föreningarnas verksamhet. Genom att tydliggöra det totala stödet skapas bra förutsättningar att föra diskussioner med föreningslivet om eventuella framtida förändringar. Genom att redovisa stödet i form av olika kontanta bidrag och subventioner kan en bättre grund skapas för diskussioner om hur det totala stödet på bästa och mest rättvisa sätt kan utformas. Exempelvis kan det leda till ökad förståelse i de fall regionen önskar förändra avgifter för vissa lokaler. Kunskap om vad lokaler och anläggningar kostar kan även motverka att bokade tider inte utnyttjas. Undersöka föreningarnas och besökarnas åsikter på olika områden För att bedöma kvaliteten på förvaltningens lokalbokning och bidragsgivning bör undersökningar om föreningslivets attityder till bokningen och bidragsgivningen genomföras med jämna tidsintervaller. Eftersom användandet av enkäter blivit allt vanligare samtidigt som kvaliteten på kommunala enkäter enligt vår erfarenhet dramatiskt försämrats under de senaste fem åren är det för att lyckas av vikt att förvaltningen beaktar de enkätetiska regler som finns. Liknande kvalitetsmätningar eller brukarundersökningar bör även övervägas på anläggningar, arrangemang och inom lämpliga verksamheter. En enkätmetod som i analysfasen kan peka på starka respektive svaga sidor inom det undersökta området bör då användas. Fortsätt genomföra kultur- och fritidsvaneundersökningar Som en del av utredningen har en kultur- och fritidsvaneundersökning genomförts. Regionen bör fortsätta att regelbundet genomföra liknande undersökningar kanske inför varje ny mandatperiod. Genom att med jämna tidsintervaller genomföra medborgarundersökningar i form av kultur- och fritidsvaneundersökningar går det t.ex. att följa utvecklingen av innevånarnas deltagande i föreningsverksamhet inom olika föreningskategorier. Utöver detta får förvaltningen och nämnden en bra bild av hur kulturoch fritidsresurserna används. Går det att minska glappet mellan bokade timmar och öppettimmar i regionens egna lokaler och anläggningar?! I vårt uppdrag har ingått att analysera det totala föreningsstödet som främst består av kontanta bidrag och olika former av subventioner. En stor del av subventionerna utgörs av de tider föreningarna bokat i regionens egna lokaler och anläggningar. Vår analys omfattar de timmar som bokats av föreningar. Den totala kapaciteten i form av öppettimmar eller bokningsbara timmar var drygt timmar år Glappet på ca timmar utgörs av bokningar som gjorts av t.ex. privatpersoner, företag, skolan eller andra regionala förvaltningar samt tider som förvaltningen inte lyckats hyra ut. Skolans tider motsvarar enligt våra uppskattningar drygt timmar och övriga bokningar mellan bokade timmar. Det innebär att den lediga kapaciteten utgör drygt timmar. De större idrotthallarna och idrottsanläggningarna samt fotbollsplaner står

10 10 uppskattningsvis för närmare av dessa timmar. Den resterande lediga kapaciteten uppskattas komma från mindre, svåruthyrda och inte särskilt kostsamma lokaler som mindre gymnastisalar, matsalar och andra skolsalar. De icke uthyrda tiderna ligger troligen oftast på mindre attraktiva tider som sen kvällstid, helger och eventuellt öppethållande sommartid. En liknande bild har vuxit fram i samtliga kommuner vi granskat. Genom det underlag som finns i utredningen men framför allt från uppgifter från regionens bokningsfunktion går det att fastställa den exakta omfattningen av lediga tider. Det i sin tur torde leda till en diskussion om huruvida den lediga kapaciteten kan hyras ut eller inte. En aktiv marknadsföring av lediga tider i kombination med differentierade avgifter röda avgångar kan troligen medföra att regionens lokaler och anläggningar får ett ökat utnyttjande. Uthyrning via bibliotek, ungdomsgårdar och inomhusbad I Alemedalsbiblioteket finns utrymmen i form av möteslokaler som i viss utsträckning används av föreningar. Vissa filialbibliotek upplåter också lokaler till föreningar. Detsamma gäller regionens ungdomsgårdar. Omfattningen av upplåtelsen är enligt uppgift ringa. Några beräkningar av subventioner har därför inte gjorts för dessa lokaler. I de fall bedömningen görs att administrationen kan underlättas bör förvaltningen överväga att använda den bokningsfunktion som finns även för dessa uthyrningar. Dessutom bör förekomsten av möteslokaler marknadsföras - kanske som ett komplement och alternativ till de möteslokaler som finns i föreningsregi. Bokning av tider i regionens inomhusbad sker traditionellet direkt via baden. Samma förhållande gäller för Visby Ishall. Förvaltningen bör utreda för och nackdelar med att låta den bokningsfunktion som idag finns även omfatta badens och ishallens bokningar. Även om bokning av tider inte sker direkt via den centrala lokalbokningen bör rutiner övervägas som innebär att bokade tider kan registreras i efterhand. På så sätt samlas de tidsbokningar som går genom kultur- och fritidsförvaltningen på ett och samma ställe. Dokumentera det beräkningssätt som använts i översynen När lokaler och anläggningar prissatts och öppettider beräknats ha förvaltningen lagt ner stor tid och kraft på arbetet. Det har ibland varit svårt att få fram regionens kostnader för olika anläggningar, lokaler och verksamheter. Även om en del beräkningar fått ske med hjälp av uppskattningar och uppgifterna inte på alla områden kan göra anspråk på att vara absolut korrekta är arbetet en bra grund för framtiden. Därför bör underlaget för samtliga beräkningar i den översyn som nu gjorts dokumenteras och sparas för att underlätta kommande beräkningar av det totala föreningsstödet. Diskutera Riksidrottsförbundets ändrade åldersindelning för det statliga aktivitetsstödet Från 1 januari 2014 förändras det statliga aktivitetsstödet till idrotten. Den nuvarande övre åldersgränsen på 20 år höjs till 25 år enl. beslut på det senaste Riksidrottsmötet. Diskutera med berörda föreningar vad förändringen kan innebära t.ex. vad gäller redovisning av aktiviteter till stat respektive region.