Vilket kön har idrotten i Botkyrka? En kartläggning av representation, resursfördelning och upplevelse inom idrotten

Transkript

1 Vilket kön har idrotten i Botkyrka? En kartläggning av representation, resursfördelning och upplevelse inom idrotten Post Botkyrka kommun, TUMBA Besök Munkhättevägen 45 Tel Org.nr Bankgiro

2 Innehåll Sammanfattning... 4 Inledning... 5 Bakgrund... 5 Mål och syfte... 5 Metoder för att mäta jämställdhet... 5 Definitioner... 6 Olika typer av idrottande... 6 Åldersgrupper... 6 Jämställdhet enligt Botkyrka... 6 Idrottens infrastruktur i Botkyrka... 8 Bokningsbara idrottsanläggningar... 8 Badhus... 9 Styrketräningslokaler... 9 Spontanidrottsplatser... 9 Idrottens organisering Föreningslivet Organiserad spontanidrott Stöd till föreningslivet Riktat bidrag för att öka tjejers idrottande Hur jämställd är idrotten? Representation Föreningsliv Kommunens anläggningar Privata anläggningar Fritid Resursfördelning Varför titta på resursfördelning? Att mäta resursfördelning Hur har vi räknat? Badhus Föreningsbidrag Anläggningar Kommunens samlade investeringar i idrottsområdet Kultur- och fritidsnämndens egna investeringar Upplevelse Fritid Anläggningar Enskilda anläggningar Analys och förslag till åtgärder Stöd till idrottande utanför föreningslivet Organiserad spontanidrott riktad till tjejer Inspireras av Stockholm kommunalt organiserad gruppträning? Ekonomiskt stöd till ungdomars träning utanför föreningslivet.. 30 Öka chansen att träffa rätt fråga tjejerna själva Öka jämställdheten i föreningslivet Fördelning av föreningsbidrag [34]

3 Fördelning av träningstider Goda exempel hitta det som fungerar Utveckla möjligheterna att jämställdhetsgranska resursfördelningen Mät könsfördelningen på idrottsanläggningarna Redovisa investeringar ur ett könsperspektiv [34]

4 Sammanfattning Rapporten ger en nulägesbeskrivning av idrotten i Botkyrka med fokus på jämställdhet. Rapporten innehåller följande delar: En beskrivning av hur idrottslivet i kommunen är organiserat och vilket stöd kommunen erbjuder till dem som idrottar. En kartläggning av idrotten ur ett könsperspektiv. Kartläggningen är indelad i avsnitten representation, resursfördelning och upplevelse. Analys och förslag till konkreta åtgärder för att öka jämställdheten inom idrotten. Analysen är indelad i avsnitten Stöd till idrottande utanför föreningslivet, Öka jämställdheten inom föreningslivet och Utveckla möjligheterna att jämställdhetsgranska resursfördelningen. Sammanfattningsvis kan man säga att killar utgör majoriteten inom både föreningsidrotten och den organiserade spontanidrotten. Försöket från kommunens sida att främja tjejers idrottande med hjälp av nya bidragsregler har inte lett till att tjejers deltagartillfällen i idrottsföreningarnas verksamhet har ökat. Fotboll är den idrott där skillnaden mellan tjejers och killars deltagande är allra störst. Eftersom kommunen inte mäter könsfördelningen på idrottsanläggningarna saknas det kunskapsunderlag som behövs för få en klar bild av hur resurserna fördelas mellan tjejer och killar. Vikten av att börja mäta könsfördelningen på idrottsanläggningarna är något som lyfts i rapporten, liksom behovet av att satsa på idrott och träning som utövas utanför föreningslivet. 4 [34]

5 Inledning Bakgrund I Botkyrka kommuns idrottspolitiska handlingsprogram fastslås att ett av målen med idrottspolitiken är att kvinnor och män ska ha lika villkor i sitt idrottsutövande och vara jämlikt representerade i beslutande organ. Alla nämnder har också fått i uppdrag av kommunfullmäktige att genom styrning och uppföljning aktivt arbeta med att säkerställa en jämställd resursfördelning och bidra till en positiv utveckling av verksamheternas kvalitet och resultat för båda könen. 1 Startskottet för den här utredningen var en motion från Moderaterna som föreslog att förvaltningen skulle få i uppdrag att utreda flickors fritidsintressen. Den här rapporten gör just det, men med fokus på idrott och rörelse. Anledningen till inriktningen var att kultur- och fritidsförvaltningen upplevde att det fanns ett särskilt behov av en utredning på idrottsområdet. Vi har länge vetat att tjejer generellt idrottar mindre än killar, och genom att sammanställa och analysera förvaltningens samlade kunskapsunderlag om tjejers och killars idrottande kan vi lättare avgöra vad som ska bli nästa steg i utvecklingsarbetet mot ett mer jämställt idrottsliv. Mål och syfte Syftet med den här kartläggningen är att ge en bild av hur jämställd den idrott som stöds av kommunen är i dagsläget. Är kvinnor och män lika representerade i verksamheter och styrelser? Har vi det kunskapsunderlag vi behöver för att kunna mäta resursfördelningen mellan kvinnor och män inom idrottsområdet? Skiljer sig kvinnor och mäns upplevelse av våra idrottsanläggningar åt? Rapporten ska också ge förslag på åtgärder och fortsatt arbete för att öka jämställdheten inom idrottsområdet i Botkyrka. Metoder för att mäta jämställdhet Det finns flera sätt att mäta jämställdheten inom ett verksamhetsområde. Den här rapporten fokuserar på tre områden: representation, resursfördelning och upplevelse. Avsnittet om representation tittar på könsfördelningen inom idrottsutövandet i Botkyrka. Det handlar till exempel om hur många tjejer respektive killar som är medlemmar i idrottsföreningar eller hur könssammansättningen i idrottsföreningarnas styrelser ser ut. Avsnittet om resursfördelning tittar på hur pengarna fördelas mellan kvinnor och män inom idrottsområdet. Det pekar också ut de områden där vi saknar tillräckligt kunskapsunderlag för att kunna göra en beräkning av resursfördelningen. 1 Kommunfullmäktiges ettårsplan 2013, s 24 5 [34]

6 Avsnittet om upplevelse tittar på om brukarnas upplevelser av våra idrottsanläggningar och utbudet av fritidsaktiviteter skiljer sig åt mellan kvinnor och män, flickor och pojkar. Definitioner Olika typer av idrottande Den idrott som kommunen stöttar på olika sätt kan delas in i tre kategorier: organiserad idrott, spontanidrott och organiserad spontanidrott. Kultur- och fritidsförvaltningen använder följande tre definitioner: Organiserad idrott är idrott som organiseras av en förening, och som kräver medlemskap för att man ska kunna delta. Kommunen stöttar den formen av idrott genom föreningsbidrag och genom att erbjuda idrottsanläggningar och lokaler till subventionerad hyra. Spontanidrott är idrott som utövas på egen hand utan någon annan organisatör än utövarna själva. Kommunen stöttar den formen av idrott genom att erbjuda spontanidrottsplatser som till exempel motionsspår, skidspår och utomhusgym. Kommunen erbjuder också ett antal anläggningar som är öppna för allmänheten. Främst handlar det om badhusen, men även exempelvis vissa konstgräsplaner och ishallar har särskilda tider avsatta till allmänheten. Enskilda kommuninvånare kan också hyra idrottsanläggningar och lokaler av kommunen, men till ett högre pris än föreningarna. Organiserad spontanidrott är idrott som är organiserad av någon (det kan vara en förening eller en annan aktör), är kostnadsfri och inte kräver att man är medlem i en idrottsförening. Kommunen stöttar den formen av idrott genom att dela ut föreningsbidrag till föreningar som vill anordna spontanidrottsaktiviteter, och genom att erbjuda idrottsanläggningar och lokaler till subventionerad hyra. Åldersgrupper I rapporten kommer jag att tala om tjejers och killars idrottande. Med tjejer och killar syftar jag på barn och ungdomar i åldern 6-20 år. Det är den åldersgruppen som idrottsföreningar kan söka grundbidrag från kommunen för. Observera att statistik och tabeller kan handla om andra åldersgrupper (det kommer i så fall att stå utskrivet). Jämställdhet enligt Botkyrka Botkyrka kommun antog 2009 en jämställdhetsstrategi. Strategin utgår från de nationella jämställdhetsmålen: en jämn fördelning av makt och inflytande, ekonomisk jämställdhet, en jämn fördelning av det obetalda hem- och omsorgsarbetet samt ett upphörande av mäns våld mot kvinnor. Enligt Botkyrkas jämställdhetsstrategi ska kommunen: skapa en verksamhet på lika villkor oavsett kön. Det innebär dels att målen inom ramarna för det ordinarie styrsystemet - där inte annat 6 [34]

7 anges - ska uppnås för båda könen, dels att fördelningen av resurser mellan könen ska göras på lika villkor, bidra till uppfyllandet av de jämställdhetspolitiska målen. Det innebär att de jämställdhetspolitiska målen, där så är relevant, ska konkretiseras inom ramarna för det ordinarie styrsystemet och därmed ligga till grund för verksamheten på såväl kommunövergripande som förvaltnings- och verksamhetsnivå. Strategin gäller hela Botkyrka kommun, vilket omfattar alla nämnder, styrelser och helägda kommunala bolag. 7 [34]

8 Idrottens infrastruktur i Botkyrka Botkyrka kommun ansvarar för en mängd ytor som används till olika former av idrottande. Det rör sig om större idrottsplatser, sporthallar, utomhus- och inomhusbad, konstgräsplaner, ishallar, motionsspår, spontanidrottsplatser och andra typer av ytor anpassade för sport och rörelse. Sammanlagt har Botkyrka: 2 badhus 5 utomhusbad 10 konstgräsplaner 4 bemannade idrottsplatser 13 sporthallar 3 ishallar 6 elljusspår Bokningsbara idrottsanläggningar driver och sköter sporthallar, konstgräsplaner, gräsplaner och större grusplaner. Utöver de större anläggningarna driver och sköter förvaltningen också mindre lokaler som styrketräningslokaler, bordtennis- och squashlokaler. Anläggningarna och lokalerna används av skolor, föreningar och allmänhet. Skolorna disponerar anläggningarna under dagtid. På kvällar och helger är de flesta anläggningarna bokningsbara, och föreningarna använder större delen av dessa tider. Ett mindre antal tider finns avsatta för allmänheten och kallas för allmänhetens tider. Privatpersoner kan också boka anläggningarna, men det kostar då mer per pass än för föreningarna. Den mesta träning som bedrivs på anläggningarna är föreningsdriven lagträning som fotboll, basket och innebandy. Nyttjandegraden av anläggningarna har ökat sedan I kommunens lokalutbud ingår också skolornas gymnastiksalar, som drivs och sköts av utbildningsförvaltningen. På dagtid används gymnastiksalarna av skolorna. På kvällstid kan gymnastiksalarna bokas via kommunens lokalbokningssystem och nyttjas av både skolorna och föreningarna. 8 [34]

9 Under de senaste åren har Botkyrka satsat mycket på konstgräsplaner; mellan 2007 och 2012 har kommunen anlagt 8 konstgräsplaner. Totalt finns det 10 konstgräsplaner i kommunen. Konstgräsplanerna används till allra största delen av föreningar, men sedan 2012 är en mindre del av tiderna på några av planerna avsatta till allmänheten. Kommunen har tre ishallar. 28 timmar/vecka var avsatt till allmänhetens åkning under 2012, resten av tiderna var bokningsbara för föreningar. Indikatorer Utfall 2010 Utfall 2011 Utfall 2012 Uthyrning ishallar (timmar) Allmänhetens åkning i ishall (timmar per vecka) 36, Uthyrning konstgräsplaner (timmar) Allmänhetens tider, konstgräsplaner helår (timmar) ,5 Badhus Botkyrka har två badhus, Fittjabadet och Storvretsbadet. Baden har öppet för både allmänheten och för föreningar. Båda baden har, förutom simhallar, också gym som är öppna för allmänheten. Föreningarna kan boka banor i bassängerna på vissa tider, medan gymmen inte är bokningsbara. Indikatorer Utfall 2010 Utfall 2011 Utfall 2012 Allmänhetens bad inomhus (timmar per vecka) Ej mätt Ej mätt 105,5 Öppet för allmänhetens bad helår (timmar) Ej mätt Ej mätt Öppet totalt (timmar) Styrketräningslokaler Utöver badhusens gym finns det ett antal kommunala styrketräningslokaler. Några av dem är knutna till de bokningsbara idrottsanläggningarna och kan bokas av föreningar. Flera av dem finns i anslutning till skolor och används av skolidrottsföreningarna på gymnasieskolorna under dagtid. Kommunen har dock inte gjort någon kartläggning av exakt hur många styrketräningslokaler det finns. Spontanidrottsplatser Riksidrottsförbundet definition av begreppet spontanidrottsplats är att platsen ska vara öppen för alla oavsett ålder, den ska finnas inom bostadsområdet eller i anslutning till skolan och vara lätt att nå. Den ska vara slitstark, kunna användas obehindrat utan tidsbokning samt inte vara anpassad för organiserad tävlingsverksamhet. 2 Spontanidrottsplatserna i Botkyrka utgörs bland annat av 2 Riksidrottsförbundet [34]

10 utomhusgym, motionsspår, fotbollsplaner, basketplaner, skidspår och en skatepark. Det är inte kultur- och fritidsnämnden som ansvarar för alla spontanidrottsplatser, utan ansvaret är uppdelat på olika nämnder. Idrottens organisering Föreningslivet Den organiserade idrotten i Botkyrka som stöttas av kommunen arrangeras av föreningslivet. I Botkyrka finns det totalt 87 registrerade idrottsföreningar med sammanlagt medlemmar, varav är barn och ungdomar i åldern 6-20 år. Av medlemmarna i den nämnda åldersgruppen är 7453 killar och 4135 tjejer. 3 Organiserad spontanidrott Botkyrka har under de senaste åren satsat mycket på spontanidrott, främst i form av att föreningar som organiserar spontanidrottsaktiviteter prioriteras särskilt när kommunen delar ut föreningsbidrag. Satsningen på spontanidrott är något som kommer att fortsätta enligt kultur- och fritidsnämndens framåtsikt Under 2012 erbjöd kultur- och fritidsnämnden 2000 timmar organiserad spontanidrott 4. Aktiviteterna anordnas av olika idrottsföreningar med ekonomiskt stöd från kommunen. Vid tiden för den här kartläggningen erbjöds aktiviteterna bordtennis, basket, fäktning, zumba, ishockey, capoeira, thaiboxning och fotboll. De organiserade spontanidrottsaktiviteterna riktar sig främst till barn och ungdomar. Några av aktiviteterna riktar sig endast till tjejer. Stöd till föreningslivet Idrottsföreningar som är registrerade i Botkyrka och genomför sin verksamhet inom kommunen har rätt att söka föreningsbidrag. Med idrottsförening menas en förening som är ansluten till Riksidrottsförbundet. Det finns tre sorters bidrag: grundbidrag, rörligt bidrag och evenemangsbidrag. Idrottsföreningar med barn- och ungdomsverksamhet kan få ett grundbidrag baserat på föreningens aktiviteter. Barn och ungdomar är bidragsberättigade från det år deltagaren fyller 6 år till och med det år hen fyller 20 år. Grundbidraget för kvartal 1 och baseras på antalet aktiviteter som genomfördes våren Beslut om kvartal 3 och 4 fattas under våren utifrån antalet aktiviteter som genomfördes hösten Det rörliga bidraget är ett kompletterande bidrag som är avsett att stödja och utveckla den del av föreningarnas löpande verksamhet som sammanfaller med kultur- och fritidsnämndens politiska prioriteringar. I praktiken innebär det att nämnden varje år fastställer prioriterade områden och målgrupper, till exempel aktiviteter för pensionärer eller spontanidrottsverksamhet. Föreningar som genomför verksamhet som passar in i de beslutade kategorierna kan få rörligt bidrag. 3 Föreningsregistret i Booking januari Kultur- och fritidsnämndens årsredovisning [34]

11 Eftersom de gällande bidragsreglerna antogs så sent som 2010 har nämnden bara hunnit ta beslut om prioriterade områden och målgrupper fyra gånger (för verksamhetsåren ). Jämställdhet eller särskilda satsningar på något av könen har inte varit ett prioriterat område något av åren. Evenemangsbidrag kan föreningarna söka för tillfälliga eller återkommande evenemang som är öppna för och marknadsförs till allmänheten. Exempel kan vara festivaler, föreställningar eller föreläsningar, dock inte matcher eller cupper. Riktat bidrag för att öka tjejers idrottande I och med de nya bidragsreglerna som började gälla 1 januari 2011 gjorde kultur- och fritidsnämnden en medveten satsning på vissa målgrupper. Förutom att grundbidragen till idrottsföreningar uteslutande delas ut till föreningar med barn- och ungdomsverksamhet är reglerna särskilt utformade för att främja verksamhet för tjejer, äldre ungdomar och personer med funktionsnedsättning. För tjejer multipliceras bidraget per deltagartillfälle med 1,5. Det innebär att idrottsföreningarna får mer pengar när en tjej deltar i en aktivitet än när en kille gör det. Syftet med utformningen av bidragssystemet är naturligtvis att uppmuntra idrottsföreningarna till att satsa på verksamheter för tjejer och försöka locka fler tjejer till existerande verksamheter. Än så länge kan vi dock inte se att de ändrade reglerna har haft någon effekt på antalet delagartillfällen för tjejer. Deltagartillfällen (7-20 år) Flickor Pojkar Tjejers deltagartillfällen har sjunkit från år 2009 till år [34]

12 Hur jämställd är idrotten? Det här avsnittet beskriver hur jämställd idrotten i Botkyrka är. Utgångspunkter för avsnittet är resursfördelning, representation och upplevelse. Representation Att titta på representation innebär att man granskar hur kvinnor och män finns representerade inom verksamheter, i styrelser eller liknande. Genom att granska representationen får man en bild av hur könsmönstret ser ut inom ett område. Om andelen kvinnor och män ligger i intervallet % brukar man räkna det som en jämställd representation av könen. Det är förvaltningens ambition att ha könsuppdelad statistik inom alla områden där det är meningsfullt. Det saknas dock fortfarande viss könsuppdelad statistik, till exempel för besök på idrottsanläggningar och för nyttjande av konstgräsplaner. Föreningsliv Precis som i andra kommuner är Botkyrkas idrottsliv föreningsdominerat. Idrottsföreningarna står för den absoluta merparten av idrottsverksamhet och - aktiviteter. Könsfördelning deltagartillfällen flickor-pojkar (%) Fler killar än tjejer deltar i idrottsföreningarnas verksamheter stod killarna för 63 procent av deltagartillfällena medan tjejerna stod för 37 procent. Andelen tjejer som deltar har ökat med tre procentenheter sedan Som vi såg i den tidigare tabellen har dock både antalet tjejer och antalet killar som deltar i idrottsföreningarnas verksamhet minskat sedan Den ändrade könsfördelningen beror alltså inte på att antalet tjejer som idrottar inom förening har ökat. 12 [34]

13 Andel flickor i idrottsföreningarnas verksamhet 2011 (%), jämförelse mellan kommuner 5 Botkyrka har en litet lägre andel tjejer i idrottsföreningarnas verksamhet jämfört med de övriga Södertörnskommunerna med undantag av Huddinge. Tyresö har högst andel tjejer i idrottsverksamheten med 43 %. Observera att diagrammet inte säger något om hur mycket idrottsverksamhet en kommun har, utan bara om hur förhållandet mellan könen ser ut. Andel av flickorna i åldersgruppen 7-20 år som deltar i idrottsföreningarnas verksamhet Botkyrka 22 % 20 % Haninge 24 % 20 % Huddinge 27 % 26 % Nynäshamn 16 % 19 % Salem 16 % 18 % Södertälje 19 % 21 % Tyresö 37 % 37 % Alla kommuner 25 % 25 % I jämförelse med andra kommuner ligger Botkyrka relativt lågt: 20 procent av tjejerna i åldersgruppen 7-20 år deltog i idrottsföreningarnas verksamhet Av Södertörnskommunerna (exklusive Nykvarn) var det bara Nynäshamn och Salem som låg något lägre. Riket som helhet ligger fem procentenheter över Botkyrka. 5 Riksidrottsförbundet, deltagartillfällen utifrån utdelat LOK-stöd Kolada 13 [34]

14 Andel av pojkarna i åldersgruppen 7-20 år som deltar i idrottsföreningarnas verksamhet Botkyrka 40 % 34 % Haninge 30 % 29 % Huddinge 45 % 46 % Nynäshamn 27 % 27 % Salem 26 % 28 % Södertälje 30 % 33 % Tyresö 45 % 45 % Alla kommuner 35 % 35 % När det gäller andel av killarna i åldersgruppen 7-20 år som deltar i idrottsföreningarnas verksamhet är siffran högre: 34 procent av killarna i Botkyrka deltog i idrottsverksamheten Det är nästan i nivå med landet som helhet där siffran var 35 procent. Av Södertörnskommunerna var det bara Huddinge och Tyresö som låg högre. Det skiljer dock så mycket som 11 respektive 12 procentenheter mellan dem och Botkyrka. Idrottsföreningar (%) Pojkdominerade Flickdominerade Varken eller Botkyrka Genomsnitt i landet Stockholms län Förortskommun till storstäder var andelen idrottsföreningar i Botkyrka med pojkdominerad verksamhet 57 procent, medan andelen idrottsföreningar med flickdominerad verksamhet var 16 procent. 8 Andelen idrottsföreningar med varken flick- eller pojkdominerad verksamhet var 26 procent samma år. Mönstret vi ser finns i hela landet, men Botkyrka hade fler idrottsföreningar som dominerades av killar än landet som helhet 2011, dock ungefär lika stor andel som Stockholms län. Andelen flickdominerade idrottsföreningar var lägre än i både landet och länet Andelen idrottsföreningar i Botkyrka där verksamheten varken är flick- eller pojkdominerad var 26 % samma år jämfört med 21 procent i länet och 22 procent i landet. Vi ligger alltså en aning bättre 7 Kolada 8 Att en verksamhet är flickdominerad eller pojkdominerad betyder att det ena könet svarar för mer än 60 procent av inrapporterade deltagaraktiviteter i föreningen. Observera att det betyder att det i en verksamhet som domineras av det ena könet kan dölja sig ett stort antal deltagare av det andra. 14 [34]

15 till när det gäller andel föreningar med relativ balans mellan könen (om man ser det som ett mål vi vill uppnå). Av dem som var medlem i någon idrottsförening i Botkyrka 2012 var 34 procent kvinnor och 66 procent män var första gången som könsfördelningen bland medlemmarna i idrottsföreningar mättes, så det finns ännu inga jämförelsetal. Könsfördelningen i idrottsföreningarnas styrelser 2012 speglar medlemsantalet: 67 procent av styrelseledamöterna var män, 33 procent var kvinnor. 15 [34]

16 De tio största flickidrotterna 2011 (deltagartillfällen, åldersgruppen 7-20 år) 9 Antal deltagartillfällen Andel (%) av all flickverksamhet Idrott flickor Fotboll % Gymnastik % Ridsport % Handboll % Innebandy % Karate % Tennis % Konståkning % Friidrott % Orientering % Fotboll är den största flickidrotten i Botkyrka sett till antal deltagartillfällen Gymnastik, ridsport och handboll ligger dock inte långt efter. Jämfört med 2008 har fotbollens dominans bland tjejer minskat från deltagartillfällen till deltagartillfällen. Det är en minskning med mer än 50 procent. De tio största pojkidrotterna 2011 (deltagartillfällen, åldersgruppen 7-20 år) 10 Antal deltagartillfällen Andel (%) av all pojkverksamhet Idrott pojkar Fotboll % Ishockey % Innebandy % Handboll % Tennis % Karate % Taekwondo % Boxning % Gymnastik % Orientering % Fotboll är också den största pojkidrotten i Botkyrka. Fotbollens dominans är avsevärt större bland killar än bland tjejer nästan hälften av idrottsverksamheten 2011 var fotbollsverksamhet sett till antal deltagartillfällen. Ishockey som är den näst största sporten utgjorde bara 12 9 Riksidrottsförbundets statistik 2011, deltagartillfällen utifrån utdelat LOK-stöd 10 Riksidrottsförbundets statistik 2011, deltagartillfällen utifrån utdelat LOK-stöd 16 [34]

17 procent av deltagartillfällena samma år. Lägg också märke till skillnaden mellan tjejers och killars deltagande i fotboll. Slår man ihop deltagartillfällena för all fotbollsverksamhet ser man att flickverksamheten bara utgjorde 16 procent av den totala fotbollsverksamheten. Killarna stod för 84 procent. När det gäller den organiserade spontanidrotten så mäter man idag inte könsfördelningen bland deltagarna. Det gör att man inte kan följa upp om de aktiviteter som riktas speciellt till tjejer verkligen lockar den tänkta målgruppen. Kommunens anläggningar Könsfördelningen på badhusen var relativt jämn ungefär 40 procent av de unika besökarna 11 var kvinnor och 60 procent var män. Skillnaden ökade dock Tittar man på de totala besöken är skillnaden större av de totala besöken stod kvinnor för 31 procent och männen för 69 procent Män besökte också anläggningarna mer frekvent än kvinnor. 12 Utifrån vår statistik får vi ingen bild av hur stor andel av dem som använder våra övriga idrottsanläggningar som är kvinnor respektive män. Det finns ännu ingen könsuppdelad statistik över besökare eller fördelning av träningstider. Privata anläggningar Den här rapporten fokuserar på den idrottsverksamhet som kommunen stödjer ekonomiskt. Det kan dock vara intressant att nämna något om representationen på privata träningsanläggningar. 11 Antalet unika besökare innebär att en person som besöker simhallen bara räknas första gången hen är där. Det totala antalet besökare är summan av alla besök, oavsett om samma person har besökt simhallen flera gånger. 12 Kultur och fritid i Botkyrka en gender budget-analys ( SKL 2010) 17 [34]

18 I en studie som Göteborgs stad gjorde 2012 framgick det att medlemsantalet hos privata aktörer som Sportlife, Friskis & Svettis, SATS med flera dominerades av kvinnor (från 53 procent av medlemmarna hos en aktör upp till 100 procent hos en annan). Kommunen stödjer inte dessa aktörer ekonomiskt och priset ligger ofta avsevärt högre än priset för att idrotta i en förening i Botkyrka. Det innebär att tjejer i större utsträckning bekostar sin träning själva, medan killars idrottande stöds av kommunen. Vi har inte gjort någon granskning av könsfördelningen hos de privata aktörerna i Botkyrka. För att få en helhetsbild av tjejers och kvinnors idrottande vore det önskvärt med en kartläggning även av könsfördelningen hos privata träningsaktörer. Fritid LUPP-undersökningen 13 visar att man ser tydliga skillnader när det gäller vilka fritidsaktiviteter som tjejer och killar ägnar sig åt på fritiden. 41 procent av tjejerna idrottar/motionerar i klubb eller förening (varje dag eller varje vecka), mot 54 procent av killarna. Vi ser också att 50 procent av tjejerna idrottar/motionerar men inte i klubb eller förening, mot 65 procent av killarna. Det är värt att notera att både andelen tjejer och andelen killar som idrottar i förening är större än vad siffrorna från Kolada visade (se tabellerna på s 14) enligt dem var det 22 procent av tjejerna i åldersgruppen 7-20 år som deltog i idrottsföreningarnas verksamhet 2010, och 40 procent av killarna i samma åldersgrupp. Att andelen är större enligt LUPP-undersökningen kan bero på att urvalet är mindre (totalt 599 personer ingick i undersökningen), och därför mindre representativt. Det är också en annan åldersgrupp. Om man ändå ska använda LUPP-undersökningen är den sammanfattande bilden att tjejer idrottar och rör sig mindre på fritiden än killar, både i organiserad och i oorganiserad form. Både tjejer och killar idrottar/motionerar i större utsträckning utanför föreningslivet än inom. 13 LUPP står för lokal uppföljning av ungdomspolitiken. Det är en enkätundersökning om ungdomars livssituation som genomfördes av Ungdomsstyrelsen i Botkyrka [34]

19 Enligt Ungdomsenkäten 2012 deltog 56 procent av tjejerna i årskurs nio ofta eller ibland i någon ledarledd fritidsaktivitet eller träning. Motsvarande för killarna var 67 procent. I gymnasiet årskurs två deltog 53 procent av tjejerna i sådana aktiviteter, mot 63 procent av killarna. Som vi ser av kommunjämförelsen ovan är skillnaden mellan tjejers och killars deltagande större i Botkyrka än i Södertörnskommunerna eller Stockholm. Det varierar i de andra kommunerna om det är större andel av de tillfrågade tjejerna eller killarna som svarat ja på frågan. Det är intressant att jämföra de här siffrorna med statistiken över deltagandet i idrottsföreningarnas aktiviteter, där killarna är i överlägsen majoritet i alla kommuner. En tolkning är att tjejer är lika intresserade som killar av att delta i ledarledda aktiviteter eller träning, men inte inom ramen för en förening. Ledarledda aktiviteter kan också syfta på aktiviteter som inte handlar om motion och rörelse, till exempel att sjunga i kör eller gå en skrivarkurs. En annan tolkning kan därför vara att tjejer är mer intresserade av andra sorters aktiviteter än av idrott. Resursfördelning Varför titta på resursfördelning? De ekonomiska resurserna är det styrmedel som kommunen har för att styra samhällsutvecklingen och göra prioriteringar mellan olika behov och grupper. En resursfördelning ska därför alltid göras utifrån en medveten analys av vad kommunen vill uppnå och hur vi bäst når dit. Inom kultur- och fritidsområdet kan prioriteringarna till exempel handla om ifall man ska bygga en ny sporthall eller ett nytt bibliotek, eller om vilka föreningar som ska få bidrag och på vilka grunder. I kommunens ettårsplan 2013 fick alla nämnder i uppdrag att aktivt arbeta med att genom sin styrning och uppföljning säkerställa en jämställd resursfördelning 19 [34]

20 och bidra till en positiv utveckling av verksamheternas kvalitet och resultat för båda könen. Uppdraget innebär att kultur- och fritidsnämnden måste börja granska hur nämndens resurser fördelas mellan kvinnor och män. Först när vi vet det kan vi göra eventuella förändringar. Att mäta resursfördelning Att räkna ut hur kultur- och fritidsförvaltningens resurser har fördelats mellan kvinnor och män, tjejer och killar inom idrottsområdet är en komplex uppgift. Det finns ingen given formel för hur man ska räkna. Vad ska ingå i beräkningen? Räknas kulturskolans danskurser som idrott? Ska vi endast ta med kultur- och fritidsförvaltningens egna investeringar, eller ska vi också räkna med samhällsbyggnadsförvaltningens investeringar i idrottsanläggningar? Räknas utomhusbad som en idrottsanläggning? Och så vidare. I det här avsnittet kommer vi att granska områdena anläggningar, badhus, föreningslivet och investeringar, och se om det är möjligt att dra slutsatser om hur resurserna har fördelats mellan kvinnor och män, flickor och pojkar. Hur har vi räknat? Den kommunala budgeten är uppdelad på driftskostnader och investeringskostnader. Driftskostnaderna består av de löpande kostnaderna, medan investeringskostnaderna är de pengar som läggs på investeringar. För att få en rättvisande bild av vart kommunens resurser går måste man titta på både driftskostnaderna och investeringskostnaderna. Observera att vi har utgått från utfallet, det vill säga de faktiska kostnaderna, inte från budgeten. I driftskostnaderna ingår kapitalkostnader (ränta och amorteringar) samt kostnader för personal, hyra och drift (i de fall där det är aktuellt). Eventuella intäkter har dragits från kostnaderna. Overheadkostnaderna (kostnader för den centrala förvaltningen) ingår inte i beräkningarna eftersom det vore näst intill omöjligt att avgöra hur de resurserna har fördelats mellan kvinnor och män. Vi har valt att begränsa oss till driftskostnaderna hos vår egen nämnd, trots att vissa kostnader för idrottsområdet ligger hos andra nämnder. Det innebär att kostnader för spontanidrottsplatser inte är medräknade eftersom de ligger hos tekniska nämnden. Kostnaderna för skolornas gymnastiksalar ingår inte heller eftersom de ligger hos utbildningsnämnden. Under avsnittet om investeringar tittar vi däremot på både samhällsbyggnadsnämndens och kultur- och fritidsnämndens investeringar i idrottsområdet, eftersom samhällsbyggnadsnämnden gör de största investeringarna och resultatet skulle bli mycket missvisande om de inte inkluderades. Vi har inte räknat med kulturskolans verksamhet eller den verksamhet som studieförbunden driver som skulle kunna falla inom begreppet idrott, till exempel danskurser. Vi har också valt att utesluta kostnaderna för utomhusbaden eftersom de inte är att anse som idrottsanläggningar. 20 [34]

21 Badhus Kan vi mäta resursfördelningen idag? Vi behöver: Badhusens kostnader per år Könsfördelningen på badhusen per år Ja Utfall drift 2012 netto (tkr) kapitalkostnader verksamheten övrigt totalt Badhusen Tabellen ovan visar kostnaderna för badhusen 2012 i tkr. Av brukarundersökningen 2012 vet vi att könsfördelningen bland de unika besökarna på badhusen 2012 var 40 procent kvinnor och 60 procent män. Det går inte att göra en säker beräkning av resursfördelningen utifrån detta eftersom vi inte vet hur ofta en person kom till badhusen. En person som besöker badhuset tio gånger per år får naturligtvis större del av resurserna än en person som bara kommer fem gånger. Men resultatet ger oss ändå en ungefärlig uppfattning om hur resurserna fördelas mellan kvinnor och män. Om vi utgår från de unika besökarna gick cirka 4,4 miljoner kronor till kvinnor och 6,6 miljoner kronor till män under Föreningsbidrag Kan vi mäta resursfördelningen idag? Delvis Vi behöver: Utbetalat grundbidrag till idrottsföreningar under året, könsuppdelat Utbetalat rörligt bidrag till idrottsföreningar under året, könsuppdelat Utbetalade övriga bidrag under året, könsuppdelat I dagsläget har vi tillgång till det utbetalade grundbidraget uppdelat på kön. Övriga bidrag finns inte könsuppdelade. Resursfördelningen i grundbidraget år 2012 var 41 procent till flickidrotten och 59 procent till pojkidrotten. Det innebär att ca 1,7 miljoner kronor gick till tjejerna och 2,4 miljoner kronor gick till killarna. Anläggningar Kan vi mäta resursfördelningen idag? Vi behöver: Driftskostnad per idrottsanläggning och år Könsfördelningen per idrottsanläggning och år Nej 21 [34]

22 I dagsläget mäter förvaltningen inte könsfördelningen bland dem som använder idrottsanläggningarna. Det gör det svårt att beräkna resursfördelningen mellan kvinnor och män gjorde UVI AB en översyn av lokaltaxor och bidragsregler åt kultur- och fritidsförvaltningen. I utredningen ingick bland annat en kartläggning av förvaltningens kostnader för varje enskild anläggning per år. Man satte också ett timpris på varje anläggning för att kunna beräkna hur stora kommunens subventioner av lokalerna var. Alla idrottsanläggningar utom badhusen, spontanidrottsplatser och motionsspår ingår. Om vi utgår ifrån att timpriset fortfarande är aktuellt skulle det teoretiskt sätt vara möjligt att utifrån antal deltagartillfällen som varje förening har rapporterat göra en grov uppskattning av resursfördelningen mellan tjejer och killar. Problemen med det sättet att räkna är bland annat: Vi fångar inte in dem som tränar på allmänhetens tider utanför föreningslivet. En sådan beräkning är för tids- och resurskrävande för förvaltningen att göra regelbundet med befintliga resurser. Resultatet blir alltså svårt att följa upp. För att trots allt få en fingervisning om hur resursfördelningen på anläggningssidan ser ut kan vi ändå ta UVI AB:s utredning till hjälp. Utredningen konstaterade att värdet av de tider som bokades i kommunens uthyrningsbara lokaler och anläggningar under 2008 var cirka 11,6 miljoner kronor. Samma år stod tjejerna för 37 procent av idrottsföreningarnas deltagartillfällen och killarna stod för 63 procent. Resursfördelningen för de bokade tiderna blev då 4,3 miljoner kronor till tjejer och 7,3 miljoner kronor till killar. Då har man dock inte tagit hänsyn till att en mindre del av tiderna bokades av privatpersoner. Man har heller inte räknat in att olika anläggningar kostar olika mycket att driva och att könsfördelningen på de enskilda anläggningarna kan skilja sig åt. Dessutom fångar man som sagt inte upp dem som tränar utanför föreningslivet. Kommunens samlade investeringar i idrottsområdet Kan vi mäta resursfördelningen idag? Nej Vi behöver: Kostnaden för investeringar per år Förväntad könsfördelning per investeringsobjekt En stor del av kultur- och fritidsförvaltningens investeringar görs inom idrotten eftersom det är där de stora anläggningsbehoven anses finnas. Kultur- och fritidsförvaltningen står inte för alla idrottsinvesteringar, utan större delen av investeringarna ligger hos samhällsbyggnadsförvaltningen. 22 [34]

23 Projekt, mkr Kultur- och fritidsnämnden: Bokslut Konstgräsplan Fittja 0, Bollplan Fittja Markarbeten -0, Hacksjöns skjutbana -1, Underhåll elljusspår -0, Skyltning motionsspåren -0, Inventarier Storvretsbadet -0, Inventarier Fittjabadet -0, Konstgräs Norra Tullinge -1, Botkyrka rackethall, ventilation mm -0, Konstgräs Broängen -4, Skyltar -0, Utegym -0, Rödstu Hage förstudie -0, Maxihallen fotbollshall -2, E-utveckling baden 0,28 Tekniska nämnden: 3843 Läktare Tumba idrottshus -14, Rikstenshallen -28, Storvretsskolans sporthall -47, Eklidsskolans sporthall -10, Boxningslokal Botkyrkahallen -1, Brantbrinks orienteringsklubbstuga -1,31 Summa idrottsinvesteringar -114,43 Tabellen ovan visar kultur- och fritidsnämndens samt tekniska nämndens (inom samhällsbyggnadsförvaltningen) investeringar i idrottsområdet under åren Totalt investerade båda nämnderna 114,43 mkr i anläggningar och lokaler ämnade för idrottsverksamhet. De största investeringarna gjordes av tekniska nämnden, 103,23 mkr. Kultur- och fritidsnämndens investeringar låg på 11,2 mkr. De största investeringsbeloppen gick till sporthallar: Rikstenshallen (28,84 mkr), Storvretsskolans sporthall (47,35 mkr), Tumba idrottshus (14,36 mkr) och Eklidsskolans sporthall (10,33 mkr). Som redan nämnts kan vi inte bedöma den förväntade könsfördelningen på anläggningarna som kommunen investerat i. Vad som döljer sig under varje investeringsobjekt framgår inte heller en sporthall kan innehålla olika typer av idrottsytor som lockar olika målgrupper. Vi känner heller inte till könsfördelningen på investeringsobjekt som exempelvis motionsspår eller utegym. Det är tydligt att vi saknar tillräckligt kunskapsunderlag för att kunna bedöma vem som får ta del av investeringspengarna. 23 [34]

24 Kultur- och fritidsnämndens egna investeringar Kan vi mäta resursfördelningen idag? Delvis Vi behöver: Kostnaden för investeringar per år Förväntad könsfördelning per investeringsobjekt Projekt, mkr Bokslut Konstgräsplan Fittja 0, Bollplan Fittja Markarbeten -0, Hacksjöns skjutbana -1, Underhåll elljusspår -0, Skyltning motionsspåren -0, Inventarier Storvretsbadet -0, Inventarier Fittjabadet -0, Konstgräs Norra Tullinge -2, Botkyrka rackethall, ventilation mm -0, Konstgräs Broängen -4, Skyltar -0, Utegym -0, Rödstu Hage förstudie -0, Maxihallen fotbollshall -2, E-utveckling baden 0,28 Summa Idrott & Anläggningar -11,20 När vi försöker avgöra vem som har fått ta del av kultur- och fritidsnämndens egna investeringar i idrottsområdet har vi naturligtvis samma problem som med kommunens samlade investeringar. Det går inte att säga något säkert om resursfördelningen mellan könen. Men eftersom kultur- och fritidsnämndens investeringsbudget är mindre (totalt 13,22 miljoner under åren , varav 11,2 miljoner gick till idrottsområdet) och gick till mindre komplexa projekt är det lättare att dra slutsatser om vem som fått ta del av dem, även om vi saknar säkra siffror. Vi måste dock vara medvetna om att det rör sig om antaganden och att vi behöver mer kunskap för att kunna uttala oss med säkerhet. Av kultur- och fritidsnämndens egna investeringar gick de största beloppen till konstgräsplanerna i norra Tullinge (1,61 mkr), Broängen (4,29 mkr) och Maxihallen (2,22 mkr). Det utgör 72,5 procent av nämndens investeringskostnader inom idrottsområdet Tittar man på redovisningarna av investeringar för 2009 och 2010 kan man se att merparten av investeringarna även dessa år gick till konstgräsplaner; 4,01 mkr av 5,20 mkr (2010) respektive 3,46 mkr av 3,58 mkr (2009). Sett till de senaste fyra 24 [34]

25 åren utgjorde investeringar i konstgräsplaner alltså cirka 78 procent av kulturoch fritidsförvaltningens investeringsbudget för idrottsområdet. Det finns inga mätningar av könsfördelningen på konstgräsplanerna, men vi kan ändå dra slutsatser om hur nyttjandet ser ut. Vi vet till exempel att tjejerna står för endast 16 procent av den totala fotbollsverksamheten. Det ger en fingervisning om könsfördelningen under den tid då konstgräsplanerna är bokade och används till organiserad idrott. I rapporten Spontanidrott för vilka? En studie av kön och nyttjande av planlagda utomhusytor för spontanidrott under sommarhalvåret från 2012 kartlägger Ulf Blomdahl med flera könsfördelningen bland dem som använder spontanidrottsplatser i Stockholm och några kranskommuner. Kartläggningen är baserad på sammanlagt 570 observationer, och litet mer än hälften av dem är gjorda vid planer för fotboll. Vid de tider då konstgräsplanerna användes till spontanidrott var 82 procent av de observerade användarna killar och 18 procent var tjejer. Sifforna gäller inte de organiserade lag som tränat på bokad tid eller som tränat utan att ha bokat tid. Det är svårt att få fram en exakt siffra på hur mycket av kultur- och fritidsnämndens totala investeringskostnader som går till tjejer/kvinnor respektive killar/män, men det är uppenbart att de 78 procent av investeringskostnaderna som gått till konstgräsplaner främst är en satsning på killars idrottande. Det stämmer att fotboll är den populäraste idrotten bland tjejer i Botkyrka sett till det totala antalet utövare, men det är också den idrott där skillnaden i antal deltagartillfällen mellan tjejer och killar är störst. Som Blomdahl skriver i sin utredning Missgynnas kvinnor av de offentliga satsningarna på fritidsområdet (1996) har man under hela 1900-talet investerat i anläggningar efter påtryckningar från mansdominerade idrottsföreningar. Det innebär att driftskostnaderna för dessa anläggningar under många år också tillfaller män. En investering kan därför inte ses enbart som en engångskostnad, utan har konsekvenser för resursfördelningen även på lång sikt. 25 [34]

26 Upplevelse Fritid I LUPP-enkäten fick ungdomar i årskurs nio bland annat svara på frågan Hur mycket av det du är intresserad av finns det att göra på fritiden?. Frågan är inte begränsad till just idrott utan handlar om det allmänna fritidsutbudet. Den är ändå relevant för oss eftersom idrottsverksamheterna utgör en stor del av fritidsutbudet som finns i kommunen. Svaren visar inte på någon könsskillnad. 72 procent av tjejerna uppger att det finns väldigt eller ganska mycket att göra, mot 73 procent av killarna. 28 procent av tjejerna säger att det finns litet eller ingenting att göra, mot 27 procent av killarna. Bryter man däremot ner resultatet på kommundelar ser vi tydliga skillnader. I Alby tycker endast litet över 50 procent av tjejerna att det finns väldigt/ganska mycket att göra, jämfört med nästan 70 procent av killarna i Alby och 80 procent av tjejerna och killarna i Tumba som ligger högst. Killarna i Fittja är också missnöjda cirka 55 procent tycker att det finns väldigt/ganska mycket att göra på fritiden, jämfört med 65 procent av tjejerna i Fittja. Tjejerna i Alby och killarna i Fittja sticker alltså ut som dem som i lägst grad tycker att det finns mycket av det de är intresserade av att göra på fritiden. Resultatet visar hur viktigt det är att bryta ner statistik på fler faktorer än kön. Genom att bryta ner statistiken får vi möjlighet att göra mer riktade insatser, och chansen att uppnå det önskade resultatet ökar. Att bryta ner statistik på område kan vara ett första steg till att fånga in sådana faktorer som etnicitet 26 [34]

27 och socioekonomisk bakgrund, eftersom vi vet att befolkningssammansättningen ser olika ut i olika delar av kommunen. Anläggningar gör uppföljningar vartannat år i form av en brukarundersökning. Fokus för undersökningen är att ta reda på hur brukarna upplever de olika verksamheterna inom områdena idrott, kultur, fritidsverksamhet och bibliotek. Syftena är att mäta i vilken grad vi har uppfyllt våra politiska mål och att få verktyg till att utveckla verksamheten. Eftersom antalet idrottsanläggningar i kommunen är stort har det inte varit praktiskt möjligt att genomföra brukarundersökningen på samtliga idrottsanläggningar, utan fem har valts ut: Alby, Brunna, Brantbrink, Tumba och Storvreten. Storvreten är ny för 2012 och ingick inte Av de personer som besvarade brukarenkäten på en idrottsanläggning var 815 (ca 66 procent) män och 392 (ca 32 procent) kvinnor (övriga angav inte kön). Eftersom urvalet av dem som besvarade enkäten inte skedde på något kontrollerat sätt (enkäterna delades ut till de personer som råkade vara på anläggningen vid de olika utdelningstillfällena) är det svårt att dra några slutsatser om könsfördelningen på anläggningarna. Att det är fler män som har besvarat enkäten skulle kunna betyda att det var fler män på anläggningen vid utdelningstillfället, men det skulle också kunna betyda att det var fler män som tillfrågades, eller att det var fler män som valde att svara på enkäten. Vi vet heller inte hur representativa svaren är även om det var fler män på anläggningen vid utdelningstillfället betyder det inte att det är fler män än kvinnor som använder anläggningen totalt sett. Resultatet av brukarundersökningen 2012 visar att det finns vissa skillnader mellan hur kvinnor och män upplever idrottsanläggningarna och badhusen. Ser man till det totala resultatet för idrottsanläggningarna rör det sig oftast inte om några stora skillnader. 80 procent av kvinnorna är nöjda totalt sett med den anläggning som de tillfrågades om, jämfört med 78 procent av männen. Kvinnor är generellt sätt mer nöjda än män på de flesta områden, och ger också en mindre andel negativa svar, även om skillnaden oftast inte är mer än 2-4 procentenheter. Skillnaderna mellan könen har minskat med 7 procentenheter sedan De största skillnaderna (där det skiljer 5 procentenheter eller mer mellan könen om man ser till andelen positiva svar) mellan kvinnor och män i upplevelsen av anläggningarna ser vi när det gäller påståendena Jag får den hjälp av personalen som jag behöver och Den information som finns om anläggningen är bra. 83 procent av kvinnorna ger ett positivt svar på frågan om de får den hjälp av personalen som de behöver, mot 77 procent av männen. 73 procent av kvinnorna tycker att den information som finns om anläggningen är bra, mot 67 procent av männen. Enskilda anläggningar Bryter man ner resultatet på enskilda anläggningar kan man se större skillnader mellan kvinnors och mäns upplevelser. På Botkyrka rackethall var det till exempel endast 41 kvinnor (23 procent) som besvarade enkäten, mot 137 män 27 [34]

28 (77 procent). Kvinnorna är också betydligt mindre nöjda med rackethallen som helhet: 76 procent av kvinnorna ger ett positivt svar jämfört med 90 procent av männen. Endast 65 procent av kvinnorna anser att personalen är trevlig, mot 91 procent av männen, och färre kvinnor än män är nöjda med det de kan göra i rackethallen. Däremot är det betydligt större andel av kvinnorna som anser att de kan vara med och påverka hur rackethallen fungerar, 74 procent jämfört med männens 54 procent. På badhusen känner sig män och kvinnor lika välkomna, och det är ungefär lika många män som kvinnor som har besvarat enkäten. Däremot besöker männen badet oftare. 77 procent av männen besöker badet minst en gång i veckan mot 71 procent av kvinnorna. Skillnaden mellan könen har minskat sedan 2010, eventuellt beroende på att förvaltningen har utökat antalet timmar för motionssimning, något som kvinnorna ofta kommer för att göra. Männen kommer oftare för att besöka gymmet eller bara duscha och basta. En annan skillnad är att kvinnorna tycker det är mindre rent och snyggt än männen (58 procent mot 63 procent). Att skillnader framträder tydligare när man bryter ner resultatet på enskilda anläggningar visar återigen på vikten av att bryta ner statistiskt underlag för att kunna göra pricksäkra analyser och åtgärder. 28 [34]

29 Analys och förslag till åtgärder Den bild vi får av jämställdheten inom idrotten är komplex. Det är utan tvekan så att killarna utgör majoriteten bland utövarna både när det gäller föreningsidrott och spontanidrott. De flickdominerade idrotterna är få. Situationen är likartad över hela landet, även om skillnaden mellan grupperna tjejer och killar kan variera i storlek mellan kommuner. Om vi vill få fler tjejer att idrotta, inom eller utom förening, är det en uppgift som måste angripas från flera håll. Det handlar både om att bryta mönster som finns i den traditionella idrottsstrukturen, och om att tänka helt nytt för att locka nya målgrupper. 1. Stöd till idrottande utanför föreningslivet Idrotten i Botkyrka är till allra största delen är föreningsbaserad. Merparten av idrottsresurserna går till föreningarna. Dels i form av föreningsbidrag, men framför allt i form av subventionerade idrottsanläggningar. Vissa föreningar erbjuder organiserade spontanaidrottsaktiviteter för barn och ungdomar där det inte krävs att man är medlem i en idrottsförening, men i jämförelse med det omfattande utbudet för föreningsmedlemmar utgör det en mindre del av idrottsverksamheten. Ett sätt att främja tjejers idrottande kan därför vara att stödja idrottande som sker utanför det traditionella föreningslivet. Organiserad spontanidrott riktad till tjejer Kommunen har under de senaste åren gjort en ökad satsning på organiserad spontanidrott. Organiserad spontanidrott kan mycket väl utgöra en del av en jämställdhetssatsning, men i dagsläget är det svårt att veta om det har effekt eftersom man inte mäter könsfördelningen bland deltagarna. En viktig åtgärd vore därför att börja mäta könsfördelningen vid spontanidrottsaktiviteterna. Ett sätt att nå framgång kan vara att göra fler medvetna satsning på spontanidrottsaktiviteter riktade specifikt till tjejer. Kommunen satsar redan i viss mån på spontanidrottsaktiviteter för tjejer och det finns flera goda exempel, men ambitionsnivån behöver höjas och syftet bli mer uttalat. För att hamna rätt i en sådan satsning kan det vara en idé att ställa sig frågan: vad är det kommunen (inräknat föreningarna som får kommunala bidrag) kan erbjuda för utbud idag? Vad saknas? Hur stort är utbudet av kvinnodominerade träningsformer som till exempel gympa, zumba och dans? Inspireras av Stockholm kommunalt organiserad gruppträning? Att föreningar organiserar spontanidrottsaktiviteter med ekonomiskt stöd från kommunen är inte det enda sättet att kunna erbjuda fler träningsformer som lockar tjejer. Ett exempel på detta är Stockholms kommun som erbjuder kommunalt organiserad gym- och gruppträning i många av sina idrotts- och simhallar. I den här diskussionen måste man vara medveten om risken för snedvriden konkurrens enligt konkurrenslagen. Kommuner får inte bedriva affärsverksamhet som konkurrerar ut privata företag. Men för Botkyrkas del handlar det inte om att bygga upp en omfattande kommunal 29 [34]