Projektrapport. Aptit för livet
|
|
- Gunnar Nilsson
- för 8 år sedan
- Visningar:
Transkript
1 Projektrapport Aptit för livet Projektledare: Linnéa Adolfsson, Maria Boesen, Emma Davachi, Marie Åhs Dietistmottagningen Länssjukhuset Ryhov December 2012
2 Projektets hemsida hittar du på sök Aptit för livet. 2
3 Innehållsförteckning BAKGRUND... 5 PROJEKTBESKRIVNING OCH ORGANISATION... 6 Problemformulering... 6 Syfte... 6 Mål... 6 DELPROJEKT... 7 DELPROJEKT: KARTLÄGGNING AV DOKUMENTATION OCH ÖVERRAPPORTERING... 7 DELPROJEKT: RUTINER FÖR NUTRITIONSBEHANDLING PÅ VÅRDAVDELNING INOM AKUTSJUKVÅRD... 7 DELPROJEKT: LÄRANDESEMINARIER... 7 DELPROJEKT: LUST ATT ÄTA ETT SAMVERKANSPROJEKT MELLAN HEMSJUKVÅRD OCH HEMTJÄNST... 7 SPRIDNING... 8 STUDIEBESÖK... 8 KONFERENSER, UTBILDNINGAR OCH GRUPPER... 8 APTIT FÖR LIVET INSPIRATIONSDAG... 8 SPRIDNING VIA MEDIA... 8 REDOVISNING AV DELPROJEKTEN KARTLÄGGNINGAR AV DOKUMENTATION OCH ÖVERRAPPORTERING Syfte Metod Resultat Konklusion Jämförelse RUTINER FÖR NUTRITIONSBEHANDLING PÅ VÅRDAVDELNING INOM AKUTVÅRDSAVDELNING Vad vill vi uppnå? Vad ville vi testa? Hur gjorde vi? Resultat LÄRANDESEMINARIER MED START HÖSTEN 2011 OCH VÅREN Vad ville vi uppnå? Hur gjorde vi? Resultat LUST ATT ÄTA ETT SAMVERKANSPROJEKT MELLAN HEMSJUKVÅRD OCH HEMTJÄNST Vad ville vi uppnå? Vad ville vi testa? Hur gjorde vi? Patientfall Dagens måltider Frukost Mellanmål Lunch Kvällsmåltid Inköp Nutritionsvårdsprocessen Tidiga tecken Dokumentation Resultat DISKUSSION FRAMGÅNGSFAKTORER KARTLÄGGNING AV DOKUMENTATION OCH ÖVERRAPPORTERING RUTINER FÖR NUTRITIONSBEHANDLING PÅ VÅRDAVDELNING INOM AKUTSJUKVÅRD LÄRANDESEMINARIER LUST ATT ÄTA FRAMTIDEN
4 REFERENSER BILAGOR BILAGA 1. SAMMANFATTNING ÄLDRE PATIENTER MED RISK FÖR UNDERNÄRING DOKUMENTATION OCH ÖVERRAPPORTERING BILAGA 2. SAMMANFATTNING DOKUMENTATION AV NUTRITIONSOMHÄNDERTAGANDET FÖR ÄLDRE MED RISK FÖR UNDERNÄRING EN STUDIE PÅ RYHOVS SJUKHUS BILAGA 3. NUTRITIONSRIKTLINJER PÅ AKUTVÅRDSAVDELNING BILAGA 4. PGSA-HJULET BILAGA 5. PRESENTATION AV TEAMENS UTVECKLINGSARBETE UNDER LÄRANDESEMINARIUM BILAGA 6. CHECKLISTA FÖR BISTÅNDSHANDLÄGGARE BILAGA 7. CHECKLISTA VID VÅRDPLANERING BILAGA 8. DAGORDNING PÅ KLAS-MÖTE BILAGA 9. PROGRAM FÖR LÄRANDESEMINARIUM BILAGA 10. ENKÄT TILL DELTAGARNA LÄRANDESEMINARIUM BILAGA 11. ENKÄT TILL DELTAGARNA TOTAL UPPLEVELSE AV LÄRANDESEMINARIUM BILAGA 12. VIKTIGA NÄRINGSÄMNEN BILAGA 13. PATIENTFALL I LUST ATT ÄTA BILAGA 14. INFORMATION TILL HEMTJÄNSTPERSONAL OM BRA FRUKOSTVANOR BILAGA 15. POSTER OM FRUKOSTVANOR BILAGA 16. FRUKOSTFÖRSLAG BILAGA 17. ENERGIHUTT BILAGA 18. PLANERING OCH POSTER MELLANMÅL BILAGA 19. ENKÄT OM BISTÅNDSBEDÖMDA MATLÅDOR BILAGA 20. POSTER MATLÅDA BILAGA 21. ENKÄT OM GEMENSAM MÅLTID BILAGA 22. POSTER LEDSAGNING TILL RESTAURANG BILAGA 23. DAGBOK ÖVER KVÄLLSMÅLTIDEN BILAGA 24. POSTER KVÄLLSMÅLTID BILAGA 25. RECEPT PÅ ENKLA KVÄLLSMÅLTIDER BILAGA 26. INKÖPSLISTA BILAGA 27. ENKÄT TILL PERSONALEN LUST ATT ÄTA
5 Bakgrund Seniorerna utgör en allt större andel av befolkningen och förväntas öka kraftigt de närmsta tio åren. De flesta seniorer lever ett friskt och aktivt liv, men med stigande ålder ökar risken för akut och kronisk sjukdom och därmed även för undernäring. Undernäring har allvarliga konsekvenser både för sjukdomsförlopp och för samhällsekonomi. Idag finns övertygande bevis för att nutritionsstöd i samband med medicinsk behandling och omsorg av seniorer minskar komplikationer och dödlighet. Fler seniorer bor idag kvar hemma och får ofta hjälp av hemtjänst och hemsjukvård. Behovet av nutritionsinsatser i hemmet kommer därmed att öka. Undernäring är undervärderat och underbehandlat. Det kan hos seniorer inte förklaras av enbart en orsak utan oftast är det ett resultat av flera samverkande medicinska, sociala, psykologiska och ekonomiska faktorer. Eftersom orsaken är komplex krävs tvärprofessionellt samarbete. Det har visat sig att undernäring är lättare att förebygga än att behandla och det är därför viktigt att identifiera de patienter som är i riskzonen för att utveckla undernäring och snabbt vidta åtgärder där undernäring är ett faktum. Nutritionsbehandling är ett långsiktigt arbete och startas, pågår och avslutas ofta hos olika vårdgivare. Det är därför viktigt med tydliga riktlinjer, arbetssätt och fungerande rutiner för överrapportering samt gemensamma mål med nutritionsbehandlingen. På detta sätt undviks dubbelarbete och patienten kan erbjudas en säker och effektiv nutritionsbehandling. Enligt Socialstyrelsens vägledning Näring för god vård och omsorg ska personer som vid screening visar sig vara undernärda eller ha risk för undernäring följas upp med en utredning av de bakomliggande orsakerna. En vårdplan som innehåller nutritionsdiagnos, målsättning, åtgärder, ansvarsfördelning samt plan för uppföljning bör upprättas gemensamt av teamet i samråd med patienten. Detta benämns nutritionsvårdsprocessen, se bild 1. Bild 1. Exempel på nutritionsvårdsprocess. Screening Utredning Vårdplan Åtgärder Uppföljning Goda matvanor utgör grunden för nutritionsbehandlingen som inbegriper måltidsordning, livsmedelsval, specialkost, måltidsmiljö och livsmedel för särskilda näringsändamål. Mat är inte bara näring utan också en del av det sociala livet. Vårdtagaren kan behöva psykosocialt stöd eller fysisk hjälp i samband med måltid. Ökad fysisk aktivitet eller måltider i en social gemenskap kan vara viktiga åtgärder. I Jönköpings län är det numera vanligt att man screenar för att hitta seniorer med risk för undernäring både på sjukhus, boende och i hemsjukvård. Det räcker dock inte att hitta personer med risk för undernäring utan man måste finna en orsak till undernäringen för att därefter kunna sätta in åtgärder som bidrar till att förbättra nutritionstillståndet. En genomgång av kvalitetsregistret Senior Alert 2012 visar att cirka 58 procent av patienter över 70 år i Landstinget i Jönköpings län som screenades hade risk för undernäring. Fördelningen var 59 % inom slutenvården och 38 % inom primärvården. På boenden i Sverige är cirka 70 procent av patienterna i riskzon för eller drabbade av 5
6 undernäring. Sjuksköterskor och läkare har visat sig ha bristande kunskaper i nutrition, något som visar sig både i dokumentation och i arbetssätt. Projektbeskrivning och organisation Aptit för livet är ett projekt finansierat med stimulansmedel från Socialstyrelsen där dietister tillsammans med vård- och omsorgspersonal arbetar med undernäringsproblematik hos multisjuka seniorer. Det är sjukvårdens ansvar att erbjuda god och säker nutritionsvård för undernärda seniorer. För att klara detta åtagande krävs kompetens, tydlig ansvarsfördelning och tydliga rutiner. Problemet med undernärda seniorer behöver uppmärksammas och kunskapsnivån behöver öka hos vårdgivare, omsorgspersonal och politiker. Preventiva insatser, direkt mot de drabbade och deras anhöriga, är också nödvändigt. Projektet har skett i samverkan mellan kommun och landsting. Styrgruppen har bestått av tio personer från Länssjukhuset Ryhov, Jönköpings kommun och primärvården Bra Liv. Problemformulering För att få en uppfattning om hur nutritionsinformationen dokumenteras och överförs mellan olika vårdgivare gjordes en kartläggning av detta under Vi studerade också vilka åtgärder som satts in för att förebygga och behandla undernäring. En uppföljning gjordes Kartläggningen visade oss viktiga förbättringsområden. Dokumentation Överrapportering och kommunikation mellan vårdgivare Kunskap om åtgärder för att förebygga undernäring Rutiner kring nutritionsarbetet Dessa förbättringsområden har legat till grund för de olika delprojekten i Aptit för livet. Syfte Många seniorer har flera vårdgivare. Vi ville med hjälp av förbättringsarbeten öka kunskapen om nutritionens betydelse, förbättra informationsöverföringen mellan olika vårdgivare och utveckla rutiner och arbetssätt genom hela vårdkedjan. Mål Ökad kunskap hos personal, vårdtagare och anhöriga runt nutritionens betydelse för ett gott åldrande. Ökad kunskap om mat och nutrition för personal, vårdtagare och anhöriga i hela kedjan. Utarbetade rutiner för samverkan mellan olika yrkeskategorier i nutritionsprocessen. Ökad förståelse och kunskap om de olika professionernas arbete i nutritionsprocessen. Införande av åtgärder vid undernäring och risk för undernäring som utvärderas tillsammans med vårdtagare, eventuellt anhörig och personal runt vårdtagaren. 6
7 Delprojekt I Aptit för livet har vi arbetat med olika delprojekt och startat utvecklingsarbeten i olika delar av vårdkedjan specialistsjukvård, primärvård, kommunens boende och hemtjänst. Projektet påbörjades 2009 och avslutades Delprojekt: Kartläggning av dokumentation och överrapportering För att få en uppfattning om hur nutritionsinformationen dokumenteras och överförs mellan olika vårdgivare har kartläggningar gjorts av dokumentationen kring patienter med risk för undernäring. Åtgärder som har satts in för att hjälpa patienterna att förebygga och behandla undernäring har också kartlagts. Delprojekt: Rutiner för nutritionsbehandling på vårdavdelning inom akutsjukvård Tillsammans med personalen på en vårdavdelning på Länssjukhuset Ryhov har vi, för att få en bättre dokumentation samt förbättrade rutiner, arbetat med att ta fram gemensamma riktlinjer för nutritionsarbetet. Målet var ökad patientsäkerhet och likvärdig vård. Delprojekt: Lärandeseminarier För att arbeta med hela nutritionsprocessen är det viktigt att kunna samverka och att vi ser hela vårdkedjan som ett gemensamt system. För att åstadkomma förbättringar krävs både kunskap inom nutritionsområdet och förbättringskunskap. Därför har lärandeseminarier anordnats tillsammans med Qulturum 1. Tvärprofessionella team har arbetat med förbättringsarbete runt mat och seniorer. Delprojekt: Lust att äta ett samverkansprojekt mellan hemsjukvård och hemtjänst I detta delprojekt har hemtjänst och hemsjukvård i Eksjö och Tabergsdalen ingått. Målet för projektet var att förbättra energi- och näringsintaget för sjuka seniorer i eget boende med hemtjänst och/eller hemsjukvård. 1 Qulturum är Jönköpings läns landstings centrum för utveckling av arbetssätt och nya arbetsmetoder, utvärdering inom strategiskt viktiga förbättringsområden och ledarskap i hälso- och sjukvården. 7
8 Spridning Under arbetets gång har det varit viktigt att sprida vårt arbete. Detta har skett fortläpande. Vi har också tagit del av andra projekt för att inhämta kunskap och inspiration. Studiebesök Syftet med studiebesöket var att öka kunskapen och få förslag samt diskutera våra erfarenheter om hur man kan arbeta med implementering och rutiner runt nutritionen. Medlemmar från styrgruppen och de olika delprojekten gjorde ett gemensamt studiebesök på Institutionen för folkhälso- och vårdvetenskap i Uppsala. Vi fick ta del av MuMsprojektet och en nystartad hemvårdsenhet, ett samverkansprojekt som handlar om att erbjuda vård i hemmet för de mest sjuka seniorerna. Läs mer på forvaltningar/kontoret-for-halsa-vard-och-omsorg/utveckling---stimulansmedel/kost-- nutrition1. Konferenser, utbildningar och grupper Den första kartläggningen har presenterats under ett flertal tillfällen på lärandeseminarier och inspirationsdagar för kommuner och landsting i Sverige i samband med deltagande i Senior Alert. Spridning av kartläggning har skett i de verksamheter som deltagit i kartläggningen samt för första linjens chefer på Länssjukhuset, för nutritionsansvariga sjuksköterskor och i olika vårdpreventiva grupper och strategigrupper på Länssjukhuset Ryhov. Kartläggningen har presenterats för kostchefer i Jönköpings län och på Höglandet för Esters ledningsgrupp. Sammanlagt har den första kartläggningen presenterats för cirka 600 personer. Utifrån diskussioner kring den första kartläggningen har projektet utökats med olika delprojekt. Aptit för livet har efterhand spridits vid olika konferenser, utbildningar och grupper, se tabell 1. Aptit för livet Inspirationsdag För att sprida goda exempel från de olika delprojekten anordnade vi en inspirationsdag om mat och näring för seniorer den 23 februari Samtliga kommuner, vårdcentraler och kliniker i Jönköpings län bjöds in. Under dagen redovisades de förbättringsarbete som startats upp med postrar och presentationer. Externa utställare och föreläsare var också engagerade. Föreläsningarna berörde bemötande och patientsäkerhet i nutritionsarbetet. På inspirationsdagen deltog 180 personer och utvärderingarna visade att deltagarna var mycket nöjda med dagen. Program och utvärdering finns på Aptit för livets hemsida på Spridning via media Projektet har en egen hemsida där information om projektet läggs ut fortlöpande. På höglandet, med Eksjö i centrum, finns ett nätverket för utveckling av vården, Esther. Aptit för livet presenteras på Esthers hemsida, Projektet har också spridits via lokalpress, Landstingsnytt (landstingets tidning till samtliga hushåll i lanstinget), Eksjö kommuns lokala tidning och Länssjukhuset Ryhovs personaltidning. Under våren 2013 planeras spridning av projektet via Utvecklingskraft, Health Promoting Hospitals & Health services conference och nationell inspirationsdag för Senior Alert samt i lokala grupper. 8
9 Tabell 1. Sammanfattning av spridningstillfällen vid konferenser, utbildningar och grupper. Tillfälle för spridning av projektet Form Ungefärligt antal deltagare Utvecklingskraft * 2010 Poster på kartläggning 1 Nationell konferens Utvecklingskraft 2011 Presentation av resultatet från kartläggning 1 Nationell konferens Aptit för livet - Inspirationsdag Presentation av Aptit för livet Nutritionsrådet på Ryhov ** Presentation av resultatet från 10 kartläggning 2 OKU-gruppen i landstinget Presentation av resultatet från 10 (omvårdnads-, kvalitets- och utvecklingsgruppen) kartläggning 2 Profilområdet Äldres Hälsa och Presentation av resultatet från 15 Vård kartläggning 2 Strategi dag Esther Poster kartläggning 2, poster Aptit för 100 livet samt workshop Hemsjukvården Eksjö Presentation Aptit för livet 10 Medicinkliniken Eksjö Presentation Aptit för livet 10 Lärandeseminarie Presentation Aptit för livet 50 Peppar, peppar *** Information till äldre 200 Inspirum **** Poster kartläggning 2 samt poster 250 utvecklingsarbete Kirurgkliniken Hälsans dag, öppet hus Information till äldre 50 Hemtjänstens hus Eksjö Pensionärsföreningar Information till äldre Seniorgrupper inom landstinget Information till äldre Strokeutbildning för personal Nutrition för äldre med fokus på 30 inom kommun och landsting stroke Seniordialogen***** Poster kartläggning 2 samt poster 70 Aptit för livet Folkhälsorådet Eksjö, landsting Presentation av projektet 10 och kommun Kommunmässa, Nässjö Utställning av resultat från 1000 Informationsdag, Ekbackagårdens äldreboende Nässjö lärandeseminarium Presentation av projektet 40 * Utvecklingskraft är en konferens, arrangerad av Qulturum, där förbättringsarbeten från hela Sverige presenteras och sprids. ** Nutritionsrådet är en grupp med representanter från olika yrkeskategorier från Jönköpings kommun och Jönköpings sjukvårdsområde. Rådet arbetar med att samordna, stödja och driva utveckling av kost och nutritionsfrågor. *** Peppar, peppar är en informationsdag som handlar om säkerhet för seniorer. **** Syftet med Inspirum, är att sprida goda idéer och inspirera till förbättringar i vården. Under två dagar i september 2012 redovisades över 30 utvecklingsarbeten på Länssjukhuset Ryhov. All personal på sjukhuset var inbjudna att delta. ***** Seniordialogen är ett lärande nätverk för utveckling av bästa möjliga vård och omsorg. Arbetet hålls samman av representanter från kommuner, landsting och Hälsohögskolan i Jönköping samt seniorer. 9
10 Redovisning av delprojekten Kartläggningar av dokumentation och överrapportering Syfte För att få en uppfattning om hur nutritionsinformationen, runt patienter med risk för undernäring, dokumenteras och överförs mellan olika vårdgivare samt om denna har förändrats, har två journalgranskningar genomförts. Metod Vi har studerat vilka nutritionsåtgärder som satts in för att hjälpa patienterna att förebygga och behandla undernäring. Data har samlats in under maj 2009 april 2010 samt under november I kartläggningen som gjordes 2009 ingick 58 patienter över 70 år som varit inneliggande på tre olika kliniker på Länssjukhuset Ryhov. Kartläggningen innebar en journalgranskning. En uppföljande kartläggning gjordes under våren 2012, med totalt 74 patienter från samma kliniker. Resultat Kartläggningarna har resulterat i två magisteruppsatser, Äldre patienter med risk för undernäring - dokumentation och överrapportering. av Anna Neymark Wolgast, leg dietist, 2011, och Dokumentation av nutritionsomhändertagande för äldre patienter med risk för undernäring en studie på Ryhovs sjukhus av Andrea Jareteg, leg dietist, För sammanfattningar se bilaga 1 och 2. Uppsatserna i sin helhet finns tillgänglig på I rapporten från den första journalgranskningen skriver Anna Neymark Wolgast följande sammanfattning av resultatet: Journalgranskningen visade ett glapp mellan vad som registrerats i Senior alert och vad som skrivits i journalen. Samtliga patienter hade en vikt angiven i Senior alert, 78 % hade en vikt i journal och för 28 % av patienterna hade vikten överrapporterats till nästa vårdgivare. Av 156 registrerade nutritionsåtgärder i Senior alert var endast 52 journalförda. I den uppföljande granskningen sammanfattar Andrea Jareteg sitt resultat: Dokumentationen i patientjournal var fragmentarisk och ostrukturerad. Det var stor skillnad på registrerad och dokumenterad information. I Senior Alert registrerades inte utredning. Den vanligaste åtgärden i patientjournal var typ av sjukhuskost, som också var den vanligaste överrapporterade variabeln. I journalen fanns vikt för 64 patienter, viktuppföljning för 41 av dessa. Konklusion I båda kartläggningarna drar författarna slutsatserna att journalföring och överrapportering kring nutrition är bristande samt att lokala PM för nutritionsomhändertagandet efterfrågas. Dokumentationen runt nutrition är inte samstämmig mellan kvalitetsregistret Senior Alert och patientjournal. Anna Neymark Wolgast skriver: Det finns betydligt mer information om nutritionsomhändertagandet i kvalitetsregistret än i journalen. Bristerna i journalföringen och överrapporteringen kan antas ge konsekvenser för både patientsäkerheten och 10
11 effektiviteten i vården. En väg till förbättrat nutritionsarbete kan vara att först identifiera den enskilda vårdavdelningens hinder för ett gott nutritionsarbete och sedan utforma speciellt anpassade rutiner för nutritionsomhändertagandet. Andrea Jareget skriver i sin slutsats att: Vid granskning av befintlig dokumentation dras slutsatsen att nutritionsvårdsprocessen inte följdes. För ett bättre nutritionsomhändertagande och överrapportering av densamma efterfrågas lokala PM baserade på nationella riktlinjer kring nutritionsvårdsprocessen, samt strategier för implementering av dessa. Närvaro av nutritionskompetens skulle sannolikt stödja denna process. Som ett led i detta arbete är det också önskvärt att nationellt vedertagna begrepp används. Registreringen i Senior Alert överensstämde inte med dokumentationen i patientjournalen, vilket tyder på att de aktuella klinikerna inte använde Senior Alert som ett stödjande arbetssätt. Då registrerade uppgifter inte speglade vårdtillfället ifrågasätts också trovärdigheten som kvalitetsvärderingssystem. För att, med hjälp av kvalitetsregistret Senior Alert, uppnå bättre kvalitet på nutritionsomhändertagandet krävs studier som utvärderar systemet. Jämförelse Undersökningarna är inte gjorda efter samma granskningsmall och patientunderlaget är inte detsamma. Vid första kartläggningen var patienterna jämt fördelade mellan de tre olika klinikerna. Vid den andra kartläggningen var i huvudsak en klinik representerad. Vi har ändå gjort en jämförelse med de siffror som vi funnit jämförbara. Vi har jämfört nutritionsvariabler i journal och överrapportering, se tabell 2 och 3. Dokumentationen kring nutrition verkar ha ökat. Vi ser en ökning både av viktuppgifter i journal samt vid överrapportering. SF-MNA överrapporteras i större utsträckning. Information om nutrition i omvårdnadsepikrisen samt nutritionsparametrar i den medicinska journalen har ökat väsentligt. Däremot dokumenteras inte viktutveckling varken i journal eller i överrapportering. Rutiner för att upprätta en nutritionsplan saknades. 11
12 Tabell 2. Jämförelse av dokumentation i journal mellan kartläggning 2009 och 2011, procent (%) SF-MNA Ej redovisat 45 Vikt Viktuppföljning Viktutveckling 0 4 BMI Ej redovisat 43 Nutritionsplan 0 1 Vanligaste nutritionsproblem Vanligaste åtgärd Nutritionsparametrar i omvårdnads journal Nutritionsparametrar i medicinsk journal Illamående, kräkningar, åt dåligt, dålig aptit, sväljningssvårigheter Underlätta ät och svälj, parenteral nutrition, energirik kost, information, enteral nutrition Ej jämförbart Preferens/överkänslighet, illamående/kräkning, lågt födointag, munhälsa, nedsatt aptit/smak Kostregistrering, kosttillägg, underlätta ät och svälj, parenteral nutrition, energi- och proteinrik kost Tabell 3. Jämförelse av dokumentation i överrapportering mellan kartläggning 2009 och 2011, procent (%) SF-MNA 7 58 Vikt Viktutveckling 0 1 BMI Ej redovisat 8 Nutritionsplan 0 1 Vanligaste nutritionsproblem Vanligaste åtgärd Information om nutrition i omvårdnads epikris Dålig aptit/äter dåligt, illamående/kräkning, sväljsvårigheter Typ av kost, näringsdryck, matlåda från kommunen Preferens/överkänslighet, lågt födointag, munhälsa, nedsatt aptit/smak, sväljsvårigheter Kosttillägg, underlätta ät och svälj, kostregistrering, energioch proteinrik kost, mellanmål 12
13 Rutiner för nutritionsbehandling på vårdavdelning inom akutvårdsavdelning Första kartläggning visade att det fanns brister i dokumentation och kommunikationen genom vårdkedjan samt att alla åtgärder som registrerades i Senior Alert inte dokumenterades i journal. Vi ville därför arbeta tillsammans med en vårdavdelning för att uppnå ett mer systematiskt arbetssätt runt nutritionsprocessen som skulle kunna leda till ökad trygghet för vårdpersonalen och ökad trygghet och säkerhet för patienten under vårdtiden. Kirurgkliniken, kirurgavdelning A, på Länssjukhuset Ryhov tillfrågades och önskade delta. Vad vill vi uppnå? Vi ville arbeta fram förbättrade rutiner runt nutritionsarbetet för att öka patientsäkerheten och ge likvärdig vård till alla patienter. Vad ville vi testa? Vi ville se om tydliga, dokumenterade PM kring nutritionen för patienter efter whippleoperation, stent i esofagus, esofaguscancer med ventrikelsubstitut samt total gastrektomi gav personalen en ökad kunskap, samsyn och förbättrade rutiner för nutritionsarbetet. Hur gjorde vi? Eftersom det är en stor klinik riktade vi oss till ett team där vi började arbeta med förbättrade rutiner. Inledningsvis togs en enkät fram med tre frågor om kunskapsnivå, fungerande rutiner runt nutritionsarbetet och en gemensam syn runt nutritionsarbetet. Enkäten skickades ut till sjuksköterskor och undersköterskor på kirurgavdelningen under juni I svaren framkom att det fanns brister i rutiner runt nutritionsprocessen och önskemål om gemensamma riktlinjer för sjuksköterskor, undersköterskor, läkare och dietister. Riktlinjer för fyra diagnoser utarbetades därefter av dietist. Riktlinjerna granskades och godkändes av verksamhetschefen på kliniken, nutritionsansvariga sjuksköterskor, teamansvarig sjuksköterska och biträdande vårdenhetschef. Riktlinjerna publicerades av teamansvarig sjuksköterska och finns tillgängliga under klinikens intranät samt i en pärm med gemensamma PM, se bilaga 3. I och med denna implementering har alla i teamet fått kunskap om riktlinjerna och vet var de hittar informationen om dessa. Ny rutin är att ansvarig sjuksköterska tar fram aktuellt PM och sätter i patientens individuella pärm och sedan rapporterar till övrig personal. Ny personal på avdelningen kan genom riktlinjerna enkelt få information om nutritionsrutinerna runt denna patientgrupp. Under våren 2012 hölls en internutbildning, för personal på avdelningen, om de aktuella diagnoserna samt operationsmetoderna. Vid ett senare tillfälle presenterades riktlinjerna i samband med ett teammöte samt information om bland annat lämplig kost efter operation i magtarmkanalen. Personalen ansåg även att dokumentationen runt nutritionsprocessen behövde förbättras. Därför deltog ett team vid lärandeseminarie hösten 2012 för att arbeta vidare med detta. 13
14 Tillsammans med centralköket har en ny veckomatsedel, anpassad till patienter som genomgått operation i magtarmkanalen, tagits fram. Syftet är att öka det nutritionella omhändertagandet och tryggheten för patienterna. Under våren 2013 ska den lättsmälta kosten utvärderas. Resultat Under maj 2012 fick sjuksköterskor och undersköterskor åter svara på samma enkät som vid projektstarten. Resultatet på enkäterna visar att man upplever att man har mer kunskap om nutritionen samt att man upplever att rutinerna kring nutritionen fungerar bättre, se tabell 4. Kommentarer från enkäten antyder att all personal inte lägger samma vikt vid nutrition. Tabell 4. Resultat av enkätundersökning på kirurgavdelningen. Svar 10 motsvarar Instämmer helt/mycket bra och 1 på enkätens tiogradiga skala motsvarar Instämmer inte alls/mycket dåligt. Svar 5-6 är ej redovisade. Resultaten visas i procent. Upplever du att du har den kunskap som behövs om nutritionen för patienter som opereras med stor kirurgi i övre delen av mag- tarmkanalen? Hur upplever du rutinerna på avdelningen runt nutritionen för patienter som opereras med stor kirurgi i övre delen i magtarmkanalen? Upplever du att alla yrkesprofessioner har en gemensam syn på kostbehandlingen för patienter som opereras med stor kirurgi i övre delen av magtarmkanalen? Start, 12 svar Efter 12 månader, 11 svar Svar 1-4 Svar 7-10 Svar 1-4 Svar
15 Lärandeseminarier med start hösten 2011 och våren 2012 För förbättringsarbete krävs både professionell kunskap och förbättringskunskap. Vi har därför arbetat tillsammans med Qulturum i våra lärandeseminarier. Tanken bakom lärandeseminarium är att ett bättre resultat kan åstadkommas genom att starta med en nulägesbeskrivning, därefter målformulering och sedan genomföra systematiska förbättringar i små steg. Därefter ska förbättringarna införlivas i det dagliga arbetet så det blir en rutin. Förbättringarna ska även förankras på arbetsplatsen så alla blir delaktiga och kan följa arbetet. För att arbeta med förbättringsarbetet på ett systematiskt sätt har vi använt oss av modellen med PGSA-hjulet, se bilaga 4. Personal från Jönköpings kommun, Habo kommun, Jönköpings Läns Landsting och Folktandvården bildade tre tvärprofessionella team i den första gruppen som startade hösten Yrkesprofessionerna i teamen var distriktssköterskor, sjuksköterskor, arbetsterapeuter, biståndshandläggare, enhetschef för hemtjänst och vårdcentral, kostchef, kockar, personal inom hemtjänst, tandhygienist och dietist. I den andra gruppen som startade våren 2012 deltog sex grupper från äldreboenden i Sävsjö, Nässjö och Aneby kommun, kirurgavdelningar på Värnamo sjukhus och från Länssjukhuset Ryhov Jönköping samt från ortopedkliniken på Värnamo sjukhus. Teamen bestod av undersköterskor, sjuksköterskor, ekonomibiträde och kokerska. Totalt deltog 49 personer i lärandesemiarierna. De förbättringar som utförts presenteras i bilaga 5 och på Aptit för livets hemsida på Bland annat utarbetades checklistor för biståndsbedömning och vårdplanering, se bilaga 6 och 7. En grupp tog också fram dagordning för teammöten, så kallade KLASmöte, mellan hemtjänst och hemsjukvård, se bilaga 8. Vad ville vi uppnå? Målet var att stimulera till utvecklingsarbete i tvärprofessionella grupper med deltagare från både kommun och landsting och på så sätt lära av varandra. Hur gjorde vi? Varje team fick göra en processbeskrivning av verksamheten runt en senior. Därefter valde teamen ut ett förbättringsområde och startade sedan ett förbättringsarbete med hjälp av PGSA-hjulet. Programmet innehöll kortare föreläsningar om förbättringskunskap, mat och näring för seniorer, förhållningssätt och bemötande runt mat och ätande för seniorer. En senior bjöds in för att berätta om sina erfarenheter om nedsatt aptit i samband med sjukhusvistelse och rehabilitering. Deltagarna fick även ta del av andra goda exempel på förbättringsarbeten som pågår. Den första omgången av lärandeseminarier innefattade en heldag, tre halvdagar samt ett uppföljningstillfälle. Den andra omgången omfattade tre heldagar. Mellan tillfällena arbetade teamen med sina förbättringsarbeten. Program för träffarna finns i bilaga 9. Resultat Teamens upplevelse av nutritionsarbetet mättes med en enkät. Uppföljning av enkäten gjordes efter cirka 3 och 6 månader. Resultatet visar att deltagarna upplever att förbättringar har skett inom samtliga målområden. Till exempel upplever 53 procent av deltagarna vid sista seminariet att kommunikationen mellan berörda professioner är 15
16 tillfredsställande jämfört med endast 10 procent vid första seminariet, se tabell 5. Se enkäten i bilaga 10. Tabell 5. Resultat av enkätundersökning på lärandeseminarier. Svar 10 motsvarar Instämmer helt/mycket bra och 1 på enkätens tiogradiga skala motsvarar Instämmer inte alls/mycket dåligt. Svar 5-6 är ej redovisade. Resultaten visas i procent. Lärandeseminarie start, 42 svar Jag anser att dokumentationen angående/brukarens/vårdtagarens nutrition är tillräcklig för mitt arbete. Jag anser att jag har den information jag behöver kring brukarens/vårdtagarens ätande/nutrition. Jag anser att kommunikationen mellan berörda professioner är tillfredsställande. Jag känner mig trygg i mitt arbete. Jag anser att min kunskap runt brukarens/vårdtagarens matvanor/ätande är god. Jag anser att jag har god kunskap om hur jag kan genomföra förändringar på min arbetsplats. Lärandeseminarie efter 3 månader, 39 svar Lärandeseminarie efter 6 månader, 33 svar Svar 1-4 Svar 7-10 Svar 1-4 Svar 7-10 Svar 1-4 Svar Vi hade även en enkät med frågor om upplevelsen av lärandeseminariet som delades ut vid sista tillfället. Helhetsintrycket från lärandeseminariet upplevdes som mycket positivt av 90 procent av deltagarna. Totalt svarade 77 procent att de var mycket nöjda med innehållet och 96 procent skulle rekommendera utbildningen till en kollega. Kommentarer från enkäten var bland annat att det är mycket spännande och nyttigt, det har varit mycket givande och man har fått nya infallsvinklar på det här med mat, Väckarklocka! Ger tankar och idéer om hur man kan förändra något för våra boende/patienter, En innehållsrik kurs som har gett kött på benen, en mycket trevlig och inspirerande kurs, den bästa jag varit på och Inspirerande och motiverande utbildning. Man får inspiration att förbättras samt att sprida kunskapen vidare. För enkät se bilaga 11. Samtliga team startade utvecklingsarbeten på hemmaplan inom olika områden. De förbättringsarbeten som teamen, med start 2011, arbetat med presenterades under inspirationsdagen Mat och näring för äldre som hölls 23 februari Resultaten från lärandeseminarium med start 2012 har spridits på olika sätt. Bland annat presenterades utvecklingsarbetena vid utbildningsdag för all personal på Ekbackagårdens äldreboende, Nässjö. Syftet med utbildningsdagen var att öka kunskapen runt nutritionsarbetet och sprida förbättringsarbetet till alla avdelningar på äldreboendet. Teamet från Nässjö presenterade också sitt arbete och projektet Aptit för livet på kommunmässa i Nässjö, hösten
17 Lust att äta ett samverkansprojekt mellan hemsjukvård och hemtjänst I den första kartläggning såg vi att det fanns brister i överföringen av dokumentation och kommunikationen genom vårdkedjan. Vi ville därför tillsammans med hemtjänst och hemsjukvård arbeta mer systematiskt runt nutritionsvårdsprocessen hos seniorer i hemmet. Hemtjänst och hemsjukvård i Eksjö respektive Tabergsdalen visade intresse och projektet Lust att äta startades i augusti I hemtjänsten och hemsjukvården i Eksjö arbetar cirka 100 personer med ca 400 brukare inskrivna i hemtjänsten och i Tabergsdalen arbetar cirka 30 personer med ca 100 brukare. Vad ville vi uppnå? Målet för projektet var att skapa goda rutiner för nutritionsarbetet för seniorer med hemtjänst och/eller hemsjukvård för att förbättra energi- och näringsintaget för sjuka seniorer i eget boende med risk för undernäring. Vad ville vi testa? Vi ville genom olika utvecklingsarbeten öka vård- och omsorgspersonalens kunskap om nutritionens betydelse för hälsan hos sjuka äldre, förbättra rutiner kring nutritionsarbetet och att tydliggöra personalens roller. Utvecklingsarbetena bestod i olika små förbättringsprojekt om dagens måltider, inköp, nutritionsprocessen samt dokumentation. Hur gjorde vi? Inför start skickades en enkät ut till all personal inom hemtjänst och hemsjukvård angående arbetet kring nutrition. Utifrån enkäten och gruppdiskussioner, där personal från hemtjänst och hemsjukvård deltog, framträdde fem viktiga utvecklingsområden: Kommunikation mellan hemtjänst, hemsjukvård, patient/brukare, anhörig Information mellan hemtjänst, hemsjukvård, patient/brukare, anhörig Dokumentation Kontinuitet i arbetet runt brukaren Social samvaro i samband med måltid Eksjö hemtjänst har ett kostråd med åtta kostombud från olika hemtjänstgrupper. Ansvarig för kostrådet är en kvalitetsledare. Förbättringsarbetet har skett genom dessa personer. Kostombuden träffades under projektets gång vid 13 tillfällen. I Tabergsdalen har personalen arbetat i grupper med små förbättringsarbeten. Uppstarten var en halvdag med all personal inom hemtjänst och hemsjukvård. Vid sex storteamsmöten hölls utbildning och planering av förbättringsarbeten gjordes. Arbetet har utgått från PGSA hjulet. Parallellt gjordes individuella nutritionsbedömningar samt behandling av dietist hemma hos ett urval patienter med risk för undernäring. Patientfall Syftet med att träffa några patienter individuellt var att se hur dietist, hemtjänst och hemsjukvård kan samarbeta runt patienter med risk för undernäring. Dietisten gjorde riskbedömning genom SF-MNA och MNA. Bakomliggande orsaker analyserades enligt Senior Alert. Patienterna förde matdagbok under fyra dagar. Matdagboken näringsvärdesberäknas och analyserades varpå konkreta matförslag gavs av dietisten. Patienten fick då en ökad förståelse för vilka förändringar som krävs för att täcka energioch näringsbehovet. Därefter gjordes en måltidsplan i samarbete mellan dietist och patient, Mina måltider. Uppföljning skedde efter två och fyra månader. Arbetet med patienterna gav kunskap och erfarenhet som sedan användes i det fortsatta arbetet med Lust att äta. 17
18 Näringsvärdesberäkning av matdagböckerna visade att förutom lågt energiintag var intaget av protein, vitamin C och D lågt. För att öka personalens kunskap om både energioch näringsbehov diskuterades viktiga näringsämnen, se bilaga 12. För översikt av arbetet med patienterna, se bilaga 13. Dagens måltider Utvecklingsarbetet runt dagens måltider innefattade frukost, mellanmål, lunch och kvällsmål. Syftet var att få en bild av hur brukarna upplevde sin aptit, hur måltiderna såg ut, fånga upp brukarnas önskemål och problem runt måltiderna, öka kommunikationen runt maten samt öka personalens kunskap. Frukost Hemtjänstpersonalen fick information om bra frukostvanor, se bilaga 14. Därefter förde 48 brukare i Tabergsdalen och i Eksjö frukostdagbok under två veckor och samtalade om frukosten med personalen. Av deltagarna uppgav 22 stycken att de hade nedsatt aptit vid frukost. De flesta åt en varierad frukost men saknade ofta frukt eller grönsak till måltiden. För poster om frukostvanor, se bilagor 15. För att belysa att brukarna har olika behov av energitäthet i maten togs tre frukostförlag fram, se bilaga 16. Vidare testades energität gröt och filmjölk av ett antal utvalda brukare med sänkt aptit. Flera brukare äter numera havregrynsgröt kokt på mjölk och energiberikning med rapsolja. Mellanmål För personer med sänkt aptit, som äter små portioner, är mellanmålet en viktig måltid. Bland annat testades energihutt som mellanmål, se bilaga 17. Några brukare intervjuades om sina mellanmål, för planering och poster se bilaga 18. Energihutten har accepterats väl och används som energitillskott av flera brukare. Exempel på andra bra mellanmål togs också fram i samarbete med personalen. Lunch I samarbete med kostenheten i Eksjö kommun fick personer med biståndsbedömda matlådor svara på frågor angående maten, se bilaga 19. Varje dag levereras cirka 130 biståndsbedömda matlådor i Eksjö, Mariannelund och Ingatorp. Drygt 60 procent av kunderna tyckte att maten smakade bra, se bilaga 20. Utifrån enkäten framkom fem förbättringsområden: Krydda maten mer. Förbättra kvalitén av den kokta potatisen. Helt kött ska vara välkokt. Att lyssna mer på kundernas individuella önskemål. Satsa mer på vällagad mat, tillagad från grunden. Kostchefen i Eksjö har deltagit vid två kostråd och ett närmare samarbete har påbörjats. Vid fyra tillfällen erbjöds seniorer i Tabergsdalen ledsagning till kommunens restaurang. Seniorerna fick svara på frågor om gemensam måltid påverkade deras aptit. Fem av elva deltagare upplevde att aptiten stimulerades och en person tyckte att aptiten blev sämre, se bilaga 21 och
19 Kvällsmåltid Hemtjänstpersonalen fick information om bra kvällsmåltider samt att kvällsmålet är en viktig huvudmåltid tillsammans med frukost och lunch. Vikten av högst elva timmars nattfasta för personer med risk för undernäring diskuterades också. Under två veckor förde 40 brukare i Tabergsdalen och Eksjö dagbok över kvällsmåltiden, se bilaga 23. Smörgås var den vanligaste kvällsmåltiden. Fem personer åt lagad mat till kvällsmat. Kräm och mjölk till kvällsmål var vanligare bland de som uppgav nedsatt aptit, för poster se bilaga 24. Trots att kvällsmåltiden såg ut att vara mer bristfällig än frukost och lunch hade färre brukare biståndsbedömd hjälp eller sällskap vid den måltiden, se tabell 6. Tabell 6. Biståndsbedömda måltidsinsatser i Eksjö under v Antal brukare med beviljad Hjälp med tillagning och servering Hjälp under måltiden Sällskap under måltiden Frukost Middag 4 57 matlådor 18 Kvällsmål Detta har vi arbetat vidare med och även diskuterat med biståndsbedömare samt i kostrådet. Personalen har uppmärksammat brukare som har svårt att komma igång med måltiden. Insatserna vid de olika måltiderna har jämförts vid ett flertal tillfällen. Utgångspunkten har varit att behov av hjälp vid frukostmåltiden även kräver hjälp vid lunch och kvällsmåltid. En viss ökning av hjälp vid måltid kan ses, se diagram 1. Diagram 1. Antal brukare, Eksjö hemtjänst, med sällskap av hemtjänstpersonal respektive hjälp med maten Antal seniorer som har hjälp med tillagning, matlåda eller ledsagning till restaurang Frukost Lunch Kväll Hjälp med tillagning, matlåda eller ledsagning till restaurang v 49, 2011 Hjälp med tillagning, matlåda eller ledsagning till restaurang v 14, 2012 Hjälp med tillagning, matlåda eller ledsagning till restaurang v 23, 2012 Hjälp med tillagning, matlåda eller ledsagning till restaurang v 36, 2012 Hjälp med tillagning, matlåda eller ledsagning till restaurang v 45, 2012 Antal seniorer som har sällskap under måltiden Utifrån resultatet av att många brukare inte äter en komplett måltid utifrån tallriksmodellen togs recept på enkla kvällsmåltider fram, se bilaga 25. Tanken bakom recepten var att de skulle vara lättlagade, energirika, innehålla få ingredienser samt vara en komplett måltid Sällskap under måltid v 49 Sällskap under måltid v 14 Sällskap under måltid v 23 Sällskap under måltid v 36 Sällskap under måltid v 45
20 Inköp Inköp av livsmedel såg personalen också som ett problem. Seniorer som inte handlar själva får ofta ett begränsat och minskande livsmedelsval. Detta påverkar aptiten. Personalen har tagit fram en inköpslista som kan användas som inspiration för både brukare och personal, se bilaga 26. De lokala livsmedelsbutikernas reklamblad har använts som inspiration. Vissa brukare har genom detta utökat sitt livsmedelsval. Nutritionsvårdsprocessen Processen, som förklaras i bakgrunden, har legat till grund för arbetet i delprojektet Lust att äta. Nutritionsarbetet kräver ofta ett långsiktigt arbete med ett gemensamt mål och insatser från flera personalkategorier. Projektet inriktades på att tydliggöra processen och aktörernas olika roller och uppgifter. I Tabergsdalen och i Eksjö har man beskrivit sin nutritionsvårdsprocessen på liknande sätt, se bild 2. Bild 2. Nutritionsvårdsprocess beskriven av Tabergsdalen. Vid KLASträffar möts personal från hemtjänst och hemsjukvård varje vecka för samordning runt brukare. Vårdcentral (VC), distriktssköterska (DSK), distriktsarbetsterapeut (DAT), distriktssjukgymnast (DSG), Mini Nutritional Assesment (MNA). Riskfaktorer Gjord MNA på sjukhus, vårdcentral eller korttids Genomförandeplanen uppdateras efter samtycke tillsammans med brukare, kontaktman, DSK, DAT el DSG KLAS träff Ev. Riskbedömning utav VC bakomliggande faktorer Behov utav åtgärder KLAS träff Ny vårdplanering med biståndshandläggare Genomförandeplanen uppdateras efter samtycke tillsammans med brukare, kontaktman, DSK, DAT el DSG JA Kan åtgärderna utföras inom biståndet? NEJ Den nya rutinen innebär att alla uppmärksammar förändringar i mat och allmäntillstånd, tidiga tecken, samt rapporterar detta vid KLASträff. Distriktssköterska, arbetsterapeut eller sjukgymnast gör en riskbedömning; SF-MNA. Vid risk görs en åtgärdsplan av distriktssköterska eller hemtjänstpersonal tillsammans med brukaren. Dokumentet Mina måltider upprättas. Utvärdering av åtgärder samt vägning görs av distriktssköterska eller hemtjänst. Vid KLASträffarna samordnas och diskuteras insatserna runt brukaren. Tidiga tecken Det är viktigt att tidiga tecken på undernäring hos brukaren uppmärksammas. Personalen har gemensamt diskuterat och kommit fram till följande viktiga tidiga tecken : 20
21 Dålig aptit/har ingen lust att äta Slänger mat Mat kvar i kylskåpet Ingen disk Ensidig handlingslista Avbeställer matlåda Vill äta senare eller säger att man precis har ätit Trötthet, förvirring och yrsel Har man stort hjälpbehov ökar risken för minskat matintag. Dokumentation Grupperna har också arbetat med riskbedömningar, dokumentation och vägning av brukare. Ett problem var att det inte fanns gemensam dokumentation för hemsjukvård och hemtjänst. I förbättringsarbetet runt kommunikation och dokumentation har hemtjänsten och hemsjukvården samarbetat. I Tabergsdalen har hemtjänsten och hemsjukvården enats om följande: Gemensam dokumentation samlas i den pärm hos brukaren, som brukaren får när hemtjänst beviljas. Papper om mat och Mina måltider sätts i brukarens pärm. Vikt skrivs på primärvårdens blad i brukarens pärm. Distriktssköterska ansvarar för att vikten dokumenteras i brukarens journal. I systemet för hemtjänstens tidsplanering hänvisas till Mina måltider för de brukare som har avtalade åtgärder runt måltiden. I Mina måltider dokumenteras överenskommelsen mellan personal och brukare avseende brukarens måltider. Här synliggörs brukarens måltidsordning och om brukaren till exempel behöver energi- och proteinberikning, extra mellanmål, energihutt eller näringsdryck. I Eksjö kommun har genomförandeplanen utökats med en rad för dokumentation om nutrition. Vikt förs in i brukarens pärm och i genomförandeplanen. Resultat För att utvärdera Lust att äta har en enkät använts, se bilaga 27. Syftet med enkäten var att mäta personalens synpunkter inom de områden där projektet gjort insatser: Arbetsuppgifter inom nutritionsområdet Information mellan vårdgivare Kommunikation mellan vårdgivare Kunskap om nutrition Dokumentation Rutiner runt nutritionsarbetet Enkäten lämnades ut, i pappersform och digitalt, till all personal inom hemtjänsten i Eksjö och Tabergsdalen samt i hemsjukvården i Tabergsdalen. Enkäten som gjordes vid projektstarten följdes upp efter 9 månader, samt i Eksjö även efter 14 månader. Den uppföljande enkäten som gjordes efter 9 månader visar att personalen upplever att rutinerna runt nutritionsarbetet förbättrats. Man upplever också att kommunikationen och informationen mellan vårdgivarna är bättre. Vidare anser man att man fått mer kunskap och känner sig säkrare i arbetet, se tabell 7 och 8. 21
22 Tabell 7. Enkätsvar från hemtjänsten och hemsjukvården i Tabergsdalen. Svar 10 motsvarar Instämmer helt/mycket bra och 1 på enkätens tiogradiga skala motsvarar Instämmer inte alls/mycket dåligt. Svar 5-6 är ej redovisade. Resultaten visas i procent. Jag får den information jag behöver från andra vårdgivare/omvårdnadspersonal för att jag på bästa sätt kan hjälpa Klas/Esther att behålla lusten att äta. Det finns rutiner/arbetssätt/kultur som hjälper mig i arbetet för att Klas/Esther ska behålla lusten att äta. Jag bedömer rutinerna kring nutritionsarbetet på en skala från Jag har den kunskap som behövs för att hjälpa Klas/Esther att behålla lusten att äta. Jag känner mig säker i arbetet med att Klas/Esther ska behålla lusten att äta. Jag anser att lusten att äta är en viktig del för den äldres hälsa. Start, 19 svar Avslut efter 9 månader, 19 svar Svar 1-4 Svar 7-10 Svar 1-4 Svar Tabell 8. Enkätsvar från hemtjänsten och hemsjukvården i Eksjö. Svar 10 motsvarar Instämmer helt/mycket bra och 1 på enkätens tiogradiga skala motsvarar Instämmer inte alls/mycket dåligt. Svar 5-6 är ej redovisade. Resultaten visas i procent. Start, 38 svar Uppföljning efter 9 månader, 32 svar Avslut efter 14 månader, 30 svar Jag får den information jag behöver från andra vårdgivare/ omvårdnadspersonal för att jag på bästa sätt kan hjälpa Klas/Esther att behålla lusten att äta. Det finns rutiner/arbetssätt/kultur som hjälper mig i arbetet för att Klas/Esther ska behålla lusten att äta. Jag bedömer rutinerna kring nutritionsarbetet på en skala från Jag har den kunskap som behövs för att hjälpa Klas/Esther att behålla lusten att äta. Jag känner mig säker i arbetet med att Klas/Esther ska behålla lusten att äta. Jag anser att lusten att äta är en viktig del för den äldres hälsa. Svar 1-4 Svar 7-10 Svar 1-4 Svar 7-10 Svar 1-4 Svar
23 Diskussion Framgångsfaktorer Vårt angreppssätt genom hela projektet har varit att tänka i system och process eftersom nutritionsarbetet med patienten löper genom många vårdgivare och är komplext. Detta anser vi har varit en styrka. Teamarbete har varit en röd tråd i de olika delprojekten. Kartläggningen synliggjorde de olika förbättringsområdena, bland annat glappet i dokumentation mellan olika vårdgivare och att struktur saknades för nutritionsarbetet. Identifierade problemområden blev grunden i det fortsatta arbetet med projektet. Det underlättade förankring både hos beslutsfattare och medarbetare. Vi har arbetat lösningsfokuserat. Det innebär att projektdeltagarna har fått testa olika åtgärder, vilket gav snabba resultat. Personalen har fått konkreta verktyg i sin vardag för att kunna förbättra nutritionsstatusen hos brukare och patienter. Detta gjorde att projektdeltagarna kände sig delaktiga. Goda exempel som framkommit under projektets gång har spridits och skapat motivation hos personal för fortsatt arbete. För oss har det varit viktigt att förmedla att förbättringsarbete handlar om att använda både hjärta och hjärna samt ställa sig frågorna Till vilken nytta? För vem? och Varför?. Det har också varit en styrka att inom projektet ha god kompetens inom nutritionsområdet och inom förbättringskunskap. Lyhördhet och respekt för människor och situationer man möter anser vi också är viktigt för att få ett gott klimat för förbättringsarbete. Kartläggning av dokumentation och överrapportering Eftersom kartläggningarna inte är gjorda efter samma granskningsmall och har olika urvalsmetod är de inte helt jämförbara. Den andra kartläggningen visar högre frekvens av dokumentation och överrapportering av resultatet av riskbedömning (SF-MNA) än den första. Därför tror vi att erfarenhet och kunskap om riskbedömning har ökat, tack vare användning av kvalitetsregistret Senior Alert. Vi tror också att medvetenheten om nutritionens betydelse har ökat eftersom dokumentationen och överrapporteringen av nutrition har ökat mellan den första och andra kartläggningen. Vikt tas och dokumenteras i större utsträckning i journalen. Däremot journalförs inte viktutveckling för att synliggöra risk för undernäring. Vi tror därför inte att viktförlust används som riskbedömning för undernäring. Vi upplever fortfarande att riskpatienter med övervikt eller normalvikt blir underbehandlade. Nutritionsvårdsprocessen följs inte och nutritionsplaner görs ej. Det kan bero på att vårdpersonalen inte känner sig ansvarig för nutritionsarbetet och att djupare kunskap saknas inom området. För att kunna följa nutritionsvårdsprocessen och göra en nutritionsplan krävs, förutom god kunskap inom nutritionsområdet, teamarbete mellan olika personalkategorier, gemensamma mål samt lokala riktlinjer. Vi anser att dietist ska vara en del av teamet eftersom dietister är den yrkesgrupp som har högst nutritionskompetens. Alla yrkesgrupper behöver ha basal kunskap om mat men dietisten har spetskompetensen. Idag arbetar dietisten som konsult mot olika vårdavdelningar men 23
- En kartläggning i slutenvården
Dokumentation av nutritionsomhändertagandet för äldre patienter med risk för undernäring - En kartläggning i slutenvården Andrea Jareteg Leg. dietist, med. magister Fördjupningsarbete i klinisk nutrition,
Läs merMAS-riktlinjer. Att identifiera och förebygga undernäring Reviderad Upprättad:
MAS-riktlinjer Att identifiera och förebygga undernäring Upprättad: 2011-01-01. Reviderad 2017-07-20 Inledning Undernäring är ett tillstånd av obalans mellan intag och förbrukning av näringsämnen. Ett
Läs merNutrition. Regel för hälso- och sjukvård Sida 1 (6)
Sida 1 (6) 2016-03-09 MAS/MAR stadsdelsförvaltningarna Kungsholmen, Norrmalm, Södermalm och Östermalm. www.stockholm.se/masmarinnerstaden Sida 2 (6) Innehåll Inledning... 3 Ansvar... 3 Vårdgivaren... 3
Läs merNutrition. sid. 1 av 5. Styrdokument Riktlinjer. Beslutat av Förvaltningschef. Gäller från och med
Nutrition Styrdokument Riktlinjer Dokumentansvarig MAS och SAS Beslutat av Förvaltningschef Gäller för Vård- och omsorgsförvaltningen Gäller från och med 2016-01-15 Senast reviderad 2019-04-24 sid. 1 av
Läs merGERIATRISKT STÖD. Kost och nutrition Smått och gott
GERIATRISKT STÖD Kost och nutrition Smått och gott Nutritionsdagen 30 april Nutritionsrådet Region Jämtland Härjedalen Nutrition vid sjukdom Ingvar Boseaus Hur identifierar, utreder och behandlar vid undernäring
Läs merSenior alert - ett nationellt kvalitetsregister men också ett sätt att tänka och agera
Senior alert - ett nationellt kvalitetsregister men också ett sätt att tänka och agera Susanne Lundblad, Projektledare Senior alert, Utvecklingsledare Qulturum Landstinget i Jönköpings län Qulturum, Landstinget
Läs merTeam 4 Team 5 Team 6
Bilaga 4. Presentation av teamens utvecklingsarbete under lärandeseminarium A. Identifierade förbättringsområden B. Vad ville teamen uppnå? C. Vad gjordes samt fortsättning Team 1 A. Det finns ett glapp
Läs merNutritionsproblem och åtgärder
Nutritionsproblem och åtgärder RCC-Utbildningsdag Maria Röjeteg och Kristina Öhlén leg dietister Kirurgklinikens dietister, Västmanlands sjukhus Västerås Kirurgdietisterna i Västerås arbetar mot: Kirurgklinikens
Läs merLinnéor med identifierad risk för undernäring -ett förbättringsarbete om överrapportering till kommunen
Linnéor med identifierad risk för undernäring -ett förbättringsarbete om överrapportering till kommunen Av: Hanna Gustafsson, Ewy Magnusson, Liselott Svanberg, Jenny Andersson, Gunilla Benjaminsson Handledare:
Läs merFörebyggande nutritionsåtgärder och behandling av undernäring
RUTINER HÄLSO- OCH SJUKVÅRD Sid 1 (5) Förebyggande nutritionsåtgärder och behandling av undernäring Övergripande styrdokument Riktlinjer Hälso- och sjukvård, Nutrition (2017-11-10). Communis, riktlinjer
Läs merDietistprojekt Slutrapport 2007-09-01 2012-12-31
Dietistprojekt Slutrapport 2007-09-01 2012-12-31 Innehållsförteckning Dietistprojekt... 1 Innehållsförteckning... 2 Bakgrund... 3 Syfte... 3 Metod... 3 Styrgrupp... 3 Resultat... 4 Fastemätningar och undernäring...
Läs merRutin för förebyggande nutritionsåtgärder och behandling av undernäring
RUTINER HÄLSO- OCH SJUKVÅRD Sid 1 (5) Rutin för förebyggande nutritionsåtgärder och behandling av undernäring Rutinen bygger på Socialstyrelsens föreskrifter SOSFS 2014:10 Förebyggande och behandling av
Läs merRiktlinje vårdprevention Fall, trycksår, undernäring, ohälsa i munnen. Slutenvård, Landstinget i Jönköpings län
Riktlinje vårdprevention Fall, trycksår, undernäring, ohälsa i munnen Slutenvård, Landstinget i Jönköpings län Säker vård - alla gånger Patientsäkerhet är ett av Landstinget i Jönköpings läns strategiska
Läs merRiktlinjer Mat & måltider, äldreomsorgen i Nacka
Mat & måltider, äldreomsorgen i Nacka 2012-04-17 Carina Smith Innehållsförteckning 1 Bakgrund... 3 2 Mål... 3 3 Kundens behov, vanor och önskemål... 3 3.1 Kundens behov... 3 3.2 Kundens vanor... 4 3.3
Läs merRiktlinjer för kost och nutrition Vård och Omsorg
Riktlinjer för kost och nutrition Vård och Omsorg 1. BAKGRUND... 5 2. MÅL... 5 3. MÅLGRUPPER... 5 4. DEFINITIONER... 5 5. KOSTREKOMMENDATIONER... 6 5.1. Måltidsordningen... 6 5.2. Matsedel... 7 5.3. Konsistensanpassning...
Läs merSenior alert - plan för att arbeta med vårdprevention
(Version 2018-08-24) Senior alert - plan för att arbeta med vårdprevention Verksamhet Datum Sida 2 (17) Innehåll Plan att komma igång med Senior alert 3 Ett preventivt arbetssätt 4 Bakomliggande orsaker
Läs merPLAN för att komma igång med Senior alert inom hemvården
PLAN för att komma igång med Senior alert inom hemvården Verksamhet Datum Sida 2 (18) Innehåll Plan att komma igång med Senior alert sid 3 Ett preventivt arbetssätt sid 4 Bakomliggande orsaker sid 7 Förebyggande
Läs merRiktlinjer för måltider inom omsorg och stöd för personer med funktionsnedsättning (OF) i Västerviks kommun
Riktlinjer för måltider inom omsorg och stöd för personer med funktionsnedsättning (OF) i Västerviks kommun Livsmedelsverkets kostråd Mat och näring - för sjuka inom vård och omsorg ligger till grund för
Läs merRUTIN. Dokumentnamn Riktlinje för att förebygga och behandla undernäring. Gemensam med Regionen: Ja Nej
RIKTLINJE RUTIN Dokumentnamn Riktlinje för att förebygga och behandla undernäring Framtagen av: Eva-Karin Stenberg Eva Lydahl Tillvägagångssätt Gäller from: 17-11-13 Gemensam med Regionen: Ja Nej Gäller
Läs merKVALITETSSYSTEM Socialförvaltningen
Socialförvaltningen Dokumentnamn Kost Kosttillägg-Näringsdryck Fastställt av Eva Blomberg Regelverk Verksamhet HSL Vård och omsorg Utarbetad av Länsövergripande VKL, Petra Ludvigson Skapat datum 150525
Läs merMaria Boesen Journalgranskning på 9 patienter från Leg. dietist medicinavdelning och 3 patienter från kirurgavdelning
Aptit för livet Maria Boesen Journalgranskning på 9 patienter från Leg. dietist medicinavdelning och 3 patienter från kirurgavdelning Bakgrundsfakta Retrospektiv kartläggning av 58 patienter från kirurg-,
Läs merRätt vård på rätt nivå. Multisviktande. Multisjuk
Trygghet Att patienten känner sig trygg i sin situation,vet att vården samverkar och vet vem han/hon ska/kan vända sig till Vårdsamverkan Säkerhetsställa att flöden och kommunikation mellan olika vårdgivare
Läs merNLL 2015-08. Kost till inneliggande patienter
NLL 2015-08 Kost till inneliggande patienter Bakgrund Maten och måltidsmiljön Att få sitt energi- och näringsbehov tillgodosett är en mänsklig rättighet. På sjukhuset kan den kliniska nutritionen vara
Läs merPRIORITERA MATEN - PRIOMAT
PRIORITERA MATEN - PRIOMAT Sigrid Odencrants, Med Dr, leg ssk, universitetslektor Karin Blomberg, Anne-Marie Wallin, Jenny Windahl Vetenskaplig titel i ansökningar NUTRITIONSPROCESSEN OCH VÅRDINFORMATIK
Läs merNutritionsvårdsprocessen
Nutritionsvårdsprocessen Ett gott näringstillstånd är en förutsättning för att undvika sjukdom och återvinna hälsa. Alla individer, friska, sjuka, unga och gamla har rätt att erhålla en adekvat, till individen
Läs merSenior alert ett nationellt kvalitetsregister för vård och omsorg. Joakim Edvinsson och Magnus Rahm Qulturum, Landstinget i Jönköpings län
Senior alert ett nationellt kvalitetsregister för vård och omsorg Det här gör vi ju redan Den verkliga upptäcktsresan består inte av att söka efter nya vyer och platser utan att se det gamla invanda med
Läs merSamverkan inom kost och nutrition är inte aktuellt, var och en av kommunerna genomför sina projekt och Länssjukhuset har sitt projekt.
Samverkan mellan landstinget och kommunerna i länet angående Socialstyrelsens stimulansmedel för 2007 när det gäller vården av äldre, 2007-08-24 Ledningen för Landstingets Primärvård bjöd in representanter
Läs merMELLERUDS KOMMUN KOMMUNAL FÖRFATTNINGSSAMLING Flik Titel Riktlinje och rutin för att upptäcka risk för, förebygga och behandla undernäring
MELLERUDS KOMMUN KOMMUNAL FÖRFATTNINGSSAMLING Flik Titel Riktlinje och rutin för att upptäcka risk för, förebygga och behandla undernäring Fastställd av SN 78 Den 29 september 2015 Sida Ersätter Utbytt
Läs merRIKTLINJER FÖR ÄLDREOMSORGENS MAT
1(11) Hammarö 2008 RIKTLINJER FÖR ÄLDREOMSORGENS MAT Antagen av servicenämnden 2008 2(11) Inledning Mat är ett av livets glädjeämnen. Maten är för många dagens höjdpunkt och innebär inte bara njutning
Läs merKost- och nutritionsprojekt Projektavslutsrapport
Kost- och Upprättad Ansvarig: Eva Brandt, distriktssköterska Rebecka Persson, dietist Förvaltning:Hyllie SDF och Sociala Resursförvaltningen projektavslutsrapport 1 Innehållsförteckning 1. BASFAKTA...
Läs merKulturförändring med Senior alert
Kulturförändring med Senior alert Susanne Lundblad och Maria Johansson Senior alert Qulturum, Landstinget i Jönköpings län Agneta Bakir, Töreboda kommun Hur går det? Blir det bättre? Zackarias Lundblad
Läs merMetod Samma distriktssköterskor som 2007. Kontakterna har skett via hembesök och telefon.
Redovisning av 2008 års projekt Hembesök av distriktssköterska till sjuka äldre över 65 år som inte är inskrivna i hemsjukvården, för Primärvårdsområdena, och Bakgrund För beviljade medel från stimulansbidrag
Läs merKOST- OCH MÅLTIDSPOLICY
KOST- OCH MÅLTIDSPOLICY För vård- och omsorgsboende inom socialnämnden, Antagen av socialnämnden 2012-02-14, SN 29 Dnr 2012/25-735, Hid 2012.146 2 (5) INLEDNING En fullvärdig kost är en förutsättning för
Läs merVision. Syfte. Eksjö kommun - Småland som bäst. Matglädje för alla!
Fastställd av kommunfullmäktige 2013-04-25 91 Tillägg fastställt av kommunfullmäktige 2013-06-19 132 Revidering fastställd av kommunfullmäktige 2017-09-21 161 Måltidspolicy Vision Eksjö kommun - Småland
Läs merStrategi för måltider vid ordinära boenden
Strategi för måltider vid ordinära boenden Antagen av kommunstyrelsen 2016-11-01 Omsorgsnämnden 2016-06-15 Antagen av: Kommunstyrelsen 208/2016 Omsorgsnämnden 52/2016 Dokumentägare: Förvaltningschef Konsult-
Läs merREGEL FÖR HÄLSO OCH SJUKVÅRD I SÄRSKILT BOENDE OCH DAGLIG VERKSAMHET ENLIGT LSS. VÅRDPLANERING
Region Stockholm Innerstad Sida 1 (5) 2014-05-16 Sjuksköterskor REGEL FÖR HÄLSO OCH SJUKVÅRD I SÄRSKILT BOENDE OCH DAGLIG VERKSAMHET ENLIGT LSS. VÅRDPLANERING Sida 2 (5) INNEHÅLLSFÖRTECKNING REGEL FÖR
Läs merSlutrapport Multisjuka äldreprojektet
Slutrapport Multisjuka äldreprojektet I oktober 2007 startades utvecklingsgruppen för Multisjuka äldre patienter på uppdrag av ReKo s chefsgrupp. Utvecklingsgruppen har bestått av två representanter från
Läs merRutinbeskrivning för förebyggande av undernäring
1 2017-02-08 ersätter 2015-01-20 Rutinbeskrivning för förebyggande av undernäring inom särskilt boende för äldre. Inledning Nutritionsbehandling ska betraktas på samma sätt som annan medicinsk behandling.
Läs merBättre liv för sjuka äldre - team Stockholms län -
Välkomna! Kristina Malmsten, Viktoria Loo & Ingrid Liss Senior alert-coacher Vad betyder det? Vad innebär vårdprevention för er? Hur jobbar ni med det idag? Andel med risk för fall, undernäring och trycksår
Läs merTeori - Mat och näring
Teori - Mat och näring Webbplats Kurs Anpassad bok Utskriven av Socialstyrelsen utbildning Ett fall för teamet Teori - Mat och näring Gästanvändare Datum lördag, 12 oktober 2019, 19:01 Mat och näring:
Läs merBra mat i äldreomsorgen
Bra mat i äldreomsorgen LIVSMEDELS VERKET Verksamhetsansvariga Biståndshandläggare Att anpassa måltiderna efter den äldres önskemål kan innebära att respektera kulturella högtider, smak och tradition.
Läs merSenior alert. Ett nationellt kvalitetsregister för äldres vård och omsorg. Så här kan din organisation gå med
Senior alert Ett nationellt kvalitetsregister för äldres vård och omsorg Så här kan din organisation gå med Vad är Senior alert? Processinriktat register som följer systematiska arbetssätt med att förebygga
Läs merNolltolerans mot UNDERNÄRING
En stark röst för seniorerna Kost och Nutrition Nolltolerans mot UNDERNÄRING Den bortglömda folkhälsorisken Diskussions- och faktaunderlag 181001 Ann-Christine Baar ac@baar.se Tel 037082835 11 Nolltolerans
Läs merMed Senior Alert som verktyg gör vi skillnad
Med Senior Alert som verktyg gör vi skillnad Nordingrå hemtjänst och hemsjukvård Kramfors kommun Anna Böhlenius, arbetsterapeut Inga-Lill Sjöberg, undersköterska Therese Hörling, sjukgymnast Kramfors kommun
Läs merVerksamhetsberättelse
2012-11-07 Rosengård stadsdelsförvaltning Vård och omsorg Verksamhetsberättelse Teamarbete kring mat i Riddargårdens hemtjänstgrupp Riddargårdens hemtjänstgrupp består av sektionschefen, och med alla yrkeskategorier
Läs merProjektspecifikation
Handläggare Vårt diarienummer Datum Sidan 1(9) 2010-04-19 Projektspecifikation Projekt: Kost/Nutrition 2262 Beställare: Äldreomsorgsförvaltningen Skriven av: Wera Ekholm Datum: 100407 Godkänd av: Karin
Läs merVerksamhetsberättelse Esther 2011
Verksamhetsberättelse Esther 211 1. Sammanfattning Esther-nätverkets vision: Esther ska uppleva trygghet och oberoende samt leva ett självständigt liv som förstärks av ett handlingskraftigt nätverk. Nätverket
Läs merRutin för riskbedömning enligt Senior Alert
Ansvarig för rutin: Medicinskt ansvarig sjuksköterska Upprättad (av vem och datum) Carina Andersson, MAS, 2012-10-22 Reviderad (av vem och datum) Beslutad (datum och av vem): Socialförvaltningens ledningsgrupp,
Läs merRiktlinjer för nutrition och kost inom äldreomsorgen
Riktlinjer för nutrition och kost inom äldreomsorgen 2014-04-25 Tjörn Möjligheternas ö Varför riktlinjer? Andelen äldre i Sverige ökar, idag finns det en halv miljon människor över 80 år som kommer att
Läs merFörslag till nya råd om måltiderna i äldreomsorgen
Förslag till nya råd om måltiderna i äldreomsorgen med de äldre i centrum Anna-Karin Quetel Nationellt kompetenscentrum för måltider i vård, skola och omsorg, Livsmedelsverket Monica Pehrsson Socialstyrelsen
Läs merOhälsosamma matvanor- kvalificerat rådgivande samtal, behandlingsplan
Godkänt den: 2017-11-22 Ansvarig: Karin Salomonsson Wohlin Gäller för: Region Uppsala Ohälsosamma matvanor- kvalificerat rådgivande samtal, behandlingsplan Innehåll Syfte och mål med besöket...2 Bakgrund...2
Läs merPATIENTSÄKERHETSBERÄTTELSE 2016 OCH PATIENTSÄKERHETSPLAN FÖR 2017 TRYGGHETENS VÅRD- OCH OMSORGSBOENDE ALERIS OMSORG
+- PATIENTSÄKERHETSBERÄTTELSE 2016 OCH PATIENTSÄKERHETSPLAN FÖR 2017 TRYGGHETENS VÅRD- OCH OMSORGSBOENDE ALERIS OMSORG Inledning Patientsäkerhetslag (2010:659) gäller from 1 januari 2011. Syftet med lagen
Läs merFörebygga och behandla undernäring
SOCIALFÖRVALTNINGEN Medicinskt ansvarig sjuksköterska Annika Nilsson 2014-08-27 Förebygga och behandla undernäring God hälsa och livskvalitet förutsätter ett gott näringstillstånd. Kosten är ett viktigt
Läs merKostpolicy. Särskilt boende
Kostpolicy Särskilt boende Inledning I Sollentuna kommun är vård- och omsorgsnämnden ansvarig för kommunens äldreomsorg. Nämndens värdegrund är att Alla ska ha förutsättningar för att leva sina liv med
Läs merKomUPP! En fördjupad uppföljning av KomHem
KomUPP! En fördjupad uppföljning av KomHem Ulf Grahnat Marie Ernsth Bravell 1 1 Mer information på vår webbplats: www.komhem.net 2 Bakgrund varför följa upp? Socialstyrelsen har identifierat områden som
Läs merNutrition i palliativ vårdv. Ylva Orrevall, leg dietist, med dr Karolinska Institutet och Karolinska Universitetssjukhuset, Stockholm
Nutrition i palliativ vårdv Ylva Orrevall, leg dietist, med dr Karolinska Institutet och Karolinska Universitetssjukhuset, Stockholm Bakgrund Flertal studier visar att viktnedgång och undernäring i samband
Läs merRegler och rutiner för nutrition inom äldre och handikappomsorgen
Regler och rutiner för nutrition inom äldre och handikappomsorgen the022 2008 11 26 Syfte Vid all vård av sjuka personer är maten i sig en del av behandlingen och omvårdnaden. Detta dokument syftar till
Läs merSamverkansmöte 27/9. Agenda
Agenda Samverkansmöte 27/9 Nya lagen om samverkan vid utskrivning från sluten hälso- och sjukvård from 1/1-18. Kristina Jungmar, chef avdelningen för myndighetsutövning Information från Maria Kittel, verksamhetschef
Läs merDet går att förebygga ohälsa! Socialstyrelsens Nationella riktlinjer för sjukdomsförebyggande metoder
Det går att förebygga ohälsa! WHO bedömer att Socialstyrelsens Nationella riktlinjer för sjukdomsförebyggande metoder Tobak, alkohol, fysisk aktivitet och matvanor 80 % av hjärt-/kärlsjukdomar 90 % av
Läs merHandlingsplan för nutrition- och kostområdet inom vård- och omsorg
Styrdokument Dokumenttyp: Policy Beslutat av: Socialnämnden Fastställelsedatum: 2008-05-22, 48, Ansvarig: Stefan Augustsson Revideras: Varje mandatperiod Följas upp: Reviderad 2012-02-15 Handlingsplan
Läs merPAL Alvesta Väckelsång
Linneaprojekt 3, våren 2008-1 - INLEDNING Inom Linneaprojektet ingår det att göra undersökningar i olika arbetsgrupper som leder till förbättringar inom vårdkedjan för äldre, multisjuka personer. Gruppens
Läs merUndernäring - att förebygga undernäring hos patienter över 18 år
Dok-nr 09658 Författare Version Jenni Fock, Sjuksköterska, Verksamhetsutveckling vård och hälsa 2 Godkänd av Giltigt fr o m Martin Magnusson, vårddirektör, Regionledning lednstab 2017-10-25 Undernäring
Läs merJÄMLIK STROKEVÅRD JÄMLIK STROKEVÅRD. Boka in. Det här utvecklingsarbetet är så oerhört viktigt när det gäller den fortsatta strokevårdskedjan.
JÄMLIK STROKEVÅRD FYRBODAL OKTOBER 2016 JÄMLIK STROKEVÅRD Alla invånare i Västra Götaland ska ha tillgång till bästa möjliga strokevård i en sammanhållen vårdkedja oavsett, ålder, kön, utbildning, etnicitet,
Läs merPatientsäkerhetsarbetet under 2011 Strategi 2012 Mål 2012 Långsiktiga mål
1 Patientsäkerhetsarbetet under 2011 Strategi 2012 Mål 2012 Långsiktiga mål Antal fall med kroppsskada Uppföljningar årligen av har under 2011 minskat från 2,7 per 100 patienter till 2,3. Dock har antalet
Läs merUtbildningar för personal inom äldreomsorgen i Stockholm stad
Planera för våren 2013! Utbildningar för personal inom äldreomsorgen i Stockholm stad Äldrecentrum arrangerar i samarbete med äldreförvaltningen utbildningar med olika teman inom ämnesområdet nutrition,
Läs merNutritionsvårdsprocessen; verktyg för sjuksköterskor
1 Nutritionsvårdsprocessen; verktyg för sjuksköterskor För att identifiera, bedöma, diagnostisera och behandla nutritionsproblem krävs en strukturerad process som följer samma struktur som en vårdprocess.
Läs merVid ett body mass index som understiger 22 anses en risk för undernäring för personer över 70 år föreligga och fortsatt riskbedömning ska ske.
MAS Riktlinje Riktlinje för arbete med nutrition Inledning Enligt Hälso- och sjukvårdslagen ska vården bedrivas så att den uppfyller kraven på god vård. Det innebär att vården ska vara av god kvalitet,
Läs merRedovisning av dietistmedverkan i enskilda ärenden 2009-2010
HEMVÅRDSFÖRVALTNINGEN Projekt: Beställare: Projektansvarig Uppdragstagare: Kost & Nutrition Maria Claes, MAS, Hemvårdsförvaltningen Pia Holmström, enhetschef, Hemvårdsförvaltningen Stina Grönevall, leg.dietist,
Läs merTankar & Tips om vardagsutveckling
Tankar & Tips om vardagsutveckling Sammanställning från gruppdiskussioner på kompetensombudsträff den 16 september 2010. Till Kompetensombudspärmen, under fliken Verktygslåda Temat under denna förmiddag
Läs merRapport Kartläggning av nutritionsstatus bland de äldre på ålderdomshem och sjukhem
1 (6) HANDLÄGGARE Sara Tylner 08-535 312 59 sara.tylner@huddinge.se Kartläggning av nutritionsstatus bland de äldre på ålderdomshem och sjukhem Bakgrund Sedan 2003 har mätningar av längd och vikt regelbundet
Läs merChefsdag 20 mars på Träcentrum i Nässjö
Chefsdag 20 mars på Träcentrum i Nässjö Träffen på Träcentrum den 20 mars inleddes av senior Inge Werner som välkomnade de cirka 60 deltagarna till samverkansdagen genom att beskriva sina erfarenheter
Läs merNutritionspolicy för Kiruna Kommun
Nutritionspolicy för Kiruna Kommun Reviderad 090505,110318,111114 och 131009 av Britt-Marie Hannu, MAS Innehåll: Sida: Inledning 2 Lagar och föreskrifter 2 Ansvar 3-4 Dokumentation 4 Daglig aktivitet 4
Läs merLUDVIKA KOMMUN TJÄNSTESKRIVELSE 2 (5)
LUDVIKA KOMMUN TJÄNSTESKRIVELSE 1 (5) Gun-Britt Hedsten Vård- och omsorgsnämnden Riktlinjer för Vård- och omsorgsnämndens måltidsverksamheter Bakgrund Hos de flesta äldre människor minskar energiförbrukningen
Läs merOmråde Rehabilitering
Redovisning av avslutade projekt och aktiviteter finansierade av statliga stimulansbidrag för utveckling av vården och omsorgen om äldre personer. Område Rehabilitering KomSam projektet Äldreenheten, Nacka
Läs merUtvärdering Inspirationsdag 2012-02-23
Utvärdering Inspirationsdag 2012-02-23 Utvärdering inspirationsdag 2012-02-23 "Jag tycker dagen som helhet har varit" antal svar 70 60 50 40 30 20 10 0 1 mycket dålig 2 3 4 5 mycket bra Utvärdering Inspirationsdag
Läs merFör bästa omhändertagande av sårbara äldre med behov av vård och omsorg. Projekt Vårdkedja Anne-Charlotte Larsson
För bästa omhändertagande av sårbara äldre med behov av vård och omsorg Känd problematik det saknas kontinuitet, överblick och samverkan i vård och omsorg för äldre sårbara personer Ålder = riskfaktor
Läs merBra måltider grunden för en bra äldreomsorg!
Bra måltider grunden för en bra äldreomsorg! 2018-10-18 Anna-Karin Quetel Nationellt kompetenscentrum för måltider i vård, skola och omsorg Det ska vara gott att bli gammal! Vad är nytt i Livsmedelsverkets
Läs merPLAN Förebyggande arbetssätt att arbeta systematiskt och strukturerat för att förebygga undernäring, trycksår och fall
PLAN Förebyggande arbetssätt att arbeta systematiskt och strukturerat för att förebygga undernäring, trycksår och fall Verksamhet Datum 110824 Version 2 Innehåll Vår vision...3 Våra mål...3 Riskbedömning...4
Läs merNutritionsvårdsprocessen
Nutritionsvårdsprocessen Omkring 30 % av alla svenskar över 70 år riskerar att bli undernärda*. Mål för nutritionsbehandling Ett gott åldrande Bästa möjliga livskvalitet och funktion *Näring för god vård
Läs merHemsjukvård i Hjo kommun
Hemsjukvård i Hjo kommun Kommunal hälso- och sjukvård Kommunal hälso- och sjukvård/hemsjukvård är till för dig som bor i en särskild boendeform eller i bostad med särskild service vistas på en biståndsbedömd
Läs merVårdplanering och informationsöverföring i en samlad modell. Solveig Sundh och Annika Friberg www.visamregionorebro.se
Vårdplanering och informationsöverföring i en samlad modell Solveig Sundh och Annika Friberg www.visamregionorebro.se En del i regeringens äldresatsning 2010-2014 Bättre liv för sjuka äldre Syfte med försöksverksamheten
Läs merFörebyggande arbete. Att förebygga trycksår, undernäring, fallolyckor samt ohälsa i munnen. Socialförvaltningen
Socialförvaltningen Förebyggande arbete Att förebygga trycksår, undernäring, fallolyckor samt ohälsa i munnen Ersätter version från 2013-10-28 Monica Örmander, Medicinskt ansvarig sjuksköterska 2 Innehållsförteckning
Läs merProjekt Multi7 -bättre liv för sjuka äldre
Projekt Multi7 -bättre liv för sjuka äldre Samarbete mellan Umeå kommun och Västerbottens läns landsting. Bättre liv för sjuka äldre Kan vi höja kvaliteten i vård och omsorg och samtidigt göra den mer
Läs merAnsökan till Socialstyrelsen om stimulansmedel för att utveckla äldreomsorgen
ENSKEDE-ÅRSTA-VANTÖRS STADSDELSFÖRVALTNING AVDELNINGEN FÖR ÄLDR EOMSORG TJÄNSTEUTLÅTANDE SID 1 (7) 2010-06-29 Handläggare: Marie Kelpe Telefon: 08 508 20583 Till Enskede-Årsta-Vantörs stadsdelsnämnd Ansökan
Läs merNutrition. Riktlinjer för. i Särskilt boende. 2010-11-11 Sjuksköterska Caroline Lundberg. Vård- och omsorgsförvaltningen
Vård- och omsorgsförvaltningen Riktlinjer för Nutrition i Särskilt boende 2010-11-11 Sjuksköterska Caroline Lundberg C:\Users\ADM\Desktop\Demens\KostNutrition\Riktlinjer för nutrition.doc 2013-02-04 Innehållsförteckning
Läs merTeamwork ökar patientsäkerhet & minskar undernäringsrisk & kostnader i Norrtälje kommun. Maggie Page Rodebjer BSc RD leg dietist.
Teamwork ökar patientsäkerhet & minskar undernäringsrisk & kostnader i Norrtälje kommun Maggie Page Rodebjer BSc RD leg dietist. Norrtälje Kommun Ca 55000 medborgare (180000 under sommar) >20% (>11000)
Läs merMätning av nattfasta på särskilt boende, november 2017
1(5) Datum 2017-12-19 Handläggare Leg Dietist Annika Hansson Giunti Omsorgsförvaltningen 0451-26 87 50 0709-818750 annika.hansson@hassleholm.se Mätning av nattfasta på särskilt boende, november 2017 Bakgrund
Läs merKunskap och inspiration för dig som arbetar med äldre Utbildningar från Hushållningssällskapet
KUNSKAP FÖR LANDETS FRAMTID Kunskap och inspiration för dig som arbetar med äldre Utbildningar från Hushållningssällskapet Mat är en källa till glädje! Mat är ett stort och brett ämne! Måltiderna är centrala
Läs merPATIENTSÄKERHETSBERÄTTELSE 2014 OCH PATIENTSÄKERHETSPLAN FÖR 2015 TRYGGHETENS VÅRD- OCH OMSORGSBOENDE ALERIS OMSORG
PATIENTSÄKERHETSBERÄTTELSE 2014 OCH PATIENTSÄKERHETSPLAN FÖR 2015 TRYGGHETENS VÅRD- OCH OMSORGSBOENDE ALERIS OMSORG Inledning Patientsäkerhetslag (2010:659) gäller from 1 januari 2011. Syftet med lagen
Läs merJÄMLIK STROKEVÅRD JÄMLIK STROKEVÅRD. Boka in. Det är en stor skillnad från tidigare utvecklingsprojekt vi varit med i det här är mycket mer konkret.
JÄMLIK STROKEVÅRD SIMBA-OMRÅDET NOVEMBER 2016 JÄMLIK STROKEVÅRD Alla invånare i Västra Götaland ska ha tillgång till bästa möjliga strokevård i en sammanhållen vårdkedja oavsett, ålder, kön, utbildning,
Läs merVälkomna! Aptit för livet Mat och äldre. Lärandeseminarie 2 30 augusti 2012
Välkomna! Aptit för livet Mat och äldre Lärandeseminarie 2 30 augusti 2012 Dagens erbjudande Förmiddag I backspegeln Frukost ur perspektivet energi- och näring Presentations av förbättringsarbeten - nuläget
Läs merProjekt: Fallprevention Svedala kommun
Projekt: Fallprevention Svedala kommun Projektperiod: 110901-121231 Projektledare: Sofia Fredriksson, Leg sjukgymnast Projektansvarig: Anita Persson, Mas Yvonne Lenander, Enhetschef Hemsjukvården Beskrivning
Läs merHandlingsplan va rdegrundsarbete fö r Bjö rkens Ä ldreböende
2016-10-13 1 (4) Handlingsplan va rdegrundsarbete fö r Bjö rkens Ä ldreböende Information och marknadsföring Biståndshandläggarna lämnar ut om nationella värdegrunden och vad lokala värdighetsgarantierna
Läs merKvalitet inom äldreomsorgen
Revisionsrapport* Kvalitet inom äldreomsorgen Mora kommun Februari 2009 Inger Kullberg Innehållsförteckning 1 Sammanfattande bedömning...3 2 Inledning och bakgrund...4 2.1 Revisionsfråga...5 2.2 Revisionsmetod...5
Läs merNutrition vid KOL Varför är nutritionsbehandling viktigt?
Nutrition vid KOL Varför är nutritionsbehandling viktigt? Leg. dietist Sylvia Bianconi Svensson Dietistverksamheten Division Primärvård, Skånevård KrYH 2015-10 KOL och nutritionsstatus Undervikt Ofrivillig
Läs merBästa vård för multisjuka äldre hur gör vi inom primärvården?
Bästa vård för multisjuka äldre hur gör vi inom primärvården? Läkardagarna i Örebro 2010 Barbro Nordström Distriktsläkare i Uppsala Här jobbar jag 29 vårdcentraler, 8 kommuner Hemsjukvården i kommunal
Läs mer