Handlingsplan för projektet Salutogent förhållningssätt inom äldreomsorgen i Katrineholm

Transkript

1 VÅRD- OCH OMSORGSFÖRVALTNINGEN Rapport REVIDERAD (29) Handlingsplan för projektet inom äldreomsorgen i Katrineholm 2010

2 2 (29) Sammanfattning Ny forskning har visat att det är av stor betydelse för människors hälsa och livskvalitet att man har en hög känsla av sammanhang (kasam). Även självständighet är av stor betydelse för en god hälsa och hög livskvalitet. Att bibehålla sin självständighet är en viktig faktor för att individen skall känna en mening med livet samt att förstå och handla utifrån denna. En god hälsa, en god uppfattad livskvalitet, självständighet samt ett högt kasam hänger alltså ihop. Hur kan vi då inom vård och omsorg arbeta för att de äldre skall ha möjlighet till en hög självständighet trots funktionshinder? Hur kan vi arbeta för att de äldre kan känna mening med sitt liv och sin vardag? Hur kan vi bibehålla eller till och med öka den goda hälsan samt en god känsla av livskvalitet hos de äldre inom äldreomsorgen? Under våren 2009 startade projektet salutogent synsätt/förhållningssätt i Katrineholms kommun. Med ett salutogent synsätt menas att man utgår från hälsans ursprung, att arbeta hälsofrämjande utifrån varje individs enskilda förutsättningar, att stimulera till en känsla av självständighet och meningsfullhet. Exempel kan vara att uppmuntra de äldre till att genomföra det som de klarar av att göra och ge stöd i det de inte klarar. Motivera och uppmuntra till egna val för att själv få bestämma över sin vardag. Vara flexibel i sitt omhändertagande, lyssna in varje enskild individ utifrån dennes behov och därefter skapa möjligheter m.m. Projektet riktar sig till områdeschefer, biståndshandläggare, sjuksköterskor och paramedicinare inom äldreomsorgen som får ansvaret att under två år förmedla kunskaper om vad det salutogena synsättet står för till vårdpersonal samt att genomföra och redovisa ett antal förändringsarbeten utifrån det salutogena synsätt. Syftet med projektet är bland annat att öka kunskaperna och förståelse för det salutogena synsättets vinster och förändra verksamheten i riktning mot ett mer salutogent förhållningssätt.

3 3 (29) Innehållsförteckning Bakgrund... 4 Syfte... 6 Mål... 6 Delmål... 6 Projektorganisation... 6 Uppdragsbeskrivning... 8 Verksamhetsplan... 9 Kompetensutveckling... 9 Team/samverkan... 9 Verksamhetsförbättring... 9 Utveckla strukturen (genomförandeplaner, teamträffar och kontaktpersonalskap) Verksamhetsplan för chefer och sjuksköterskor i samarbete Verksamhetsplan för biståndshandläggare Tidsram Våren Hösten Våren Hösten Stöd Utvärdering Referenser Bilagor 1. Spridnings och utvärderingsplan 2. Verksamhetsberättelse för 2009

4 4 (29) Bakgrund Känsla av sammanhang (kasam) Vad är det som gör att en del av oss klarar av de påfrestningar vi omger oss med och ändå har hälsan i behåll? Den frågan ställde sig Aaron Antonovsky, professor i medicinsk sociologi under 1970-talet. Genom sin forskning kom han fram till att människor som har en hög känsla av sammanhang (kasam) har större motståndskraft än andra. Han menade att en känsla av sammanhang är starkt ihopkopplat med att man upplever sin tillvaro som meningsfull, begriplig och hanterbar (Antonovsky, 1991). Senare forskning visar samma sak d v s att en stark känsla av sammanhang har en direkt effekt på den upplevda hälsa samt också har en modererande effekt genom att fungera som en buffert och lindra effekterna av stress. Den nya forskningen visar också att de som har en hög kasam även har en högre upplevd livskvalitet. I ny forskning har man också sett att känslan av sammanhang ökar med åldern (Eriksson, 2007). Det salutogena förhållningssättet Genom att uppmärksamma denna skillnad hos människor har det blivit allt vanligare att man inom vård och omsorg börjat fokusera på att främja hälsan hos individen d v s att se till det friska och positiva hos människor och utgå därifrån. Detta förhållningssätt kallas för det salutogena förhållningssättet, eftersom man fokuserar på hälsans ursprung. Även det salutogena begreppet myntades av Antonovsky. Om man stimulerar individen att känna meningsfullhet i vardagen, att begripa det som händer samt att kunna hantera det som sker kan personen i större utsträckning uppleva en känsla av sammanhang. Därmed öka möjligheterna till en god hälsa, god livskvalitet samt ökade möjligheter till självständighet. Framtiden behöver nya arbetssätt! Prognoserna över framtiden säger att de äldre som är över 80 år kommer att öka i antal inom de närmsta 40 åren. Vi vet idag att många av de äldre som är över 80 år kräver mer omsorg och vård. Om prognosen stämmer, hur skall vi då kunna få de kommunala medlen att räcka? Redan idag vet vi att finanserna inte alltid går ihop utifrån den service kommuner och landsting vill ge sin befolkning. Hur skall vi i framtiden prioritera utifrån behov och kostnader? Ett sätt är att fundera på vilka arbetssätt vi har idag och om det finns andra arbetssätt som gynnar utvecklingen för framtiden. Ett sätt kan vara att arbeta mer salutogent för att öka möjligheten till självständighet långt upp i åldrarna samt minska onödiga funktionshinder. Peter Westlund och Arne Sjöberg har i sina böcker Antonovsky inte Maslow, 2005 och Planera för mirakel, 2008 jämfört dagens äldreomsorg som de anser grundar sig på Maslows behovstrappa. Maslow menade att behoven måste uppfyllas i en bestämd ordning. Behovet att få luft och kunna andas, att inte vara hungrig och törstig, måste uppnås innan vi tillgodoser nästa behov, säkerhet och trygghet. Alla uppnår kanske inte alla trappsteg. Peter och Arne menar i sina böcker att utifrån Antonovskys teori om kasam kan inte Maslows behovstrappa vara den som till varje pris skall vara gällande inom vård och omsorg. En individ som har stora delar av de grundläggande behoven uppfyllda enligt Maslows trappa behöver inte alls vara nöjd med tillvaron. Individen behöver inte anse att den har en god livskvalitet eller hälsa, den kanske inte heller upplever att det finns någon mening med livet. Individen kanske inte alls har en hög känsla av sammanhang. För vem uppfyller man då de grundläggande behoven? Ett nytt sätt att arbeta är att i större utsträckning ha en hälsofrämjande/salutogen inriktning på arbetet inom vård och omsorg. Det vill säga att lyssna på individens egna önskemål, utgå från det

5 5 (29) positiva hos individen, lyssna in vad som är bra och vad den klarar av. I Katrineholms äldreomsorgsplan står det att kommunens äldreomsorg skall medverka till att de äldre skall ges förutsättningar att leva och bo självständigt samt ha en aktiv och meningsfull tillvaro i gemenskap med andra. Omvårdnad och omsorg skall erbjudas efter den enskildes behov (ur ett helhetsperspektiv), vara av god kvalitet och bygga på respekt för den enskildes självbestämmande och integritet. För att uppnå detta skall äldreomsorgen i Katrineholm utmärkas av individen i fokus, bra bemötande och ett hälsofrämjande, förebyggande och rehabiliterande arbetssätt. Äldreomsorgsplanen samt verksamhetsplanen fokuserar på att vi i framtiden skall ha ett hälsofrämjande/salutogent förhållningssätt i arbetet med brukarna. Vård - och omsorgsförvaltningen har under 2009 antagit en definition på vad ett hälsofrämjande förhållningssätt är för vår verksamhet. God hälsa och livskvalitet är något vi alla strävar efter. Hälsa kan beskrivas som ett tillstånd då en människa upplever att hon mår bra fysiskt, psykiskt och socialt. Denna syn på hälsa, som bygger på WHO:s tolkning, tar hänsyn till hela människans situation. Det holistiska hälsobegreppet innebär att varje individ har rätt till och är kapabel att avgöra vad hälsa innebär för den egna personen. Att arbeta hälsofrämjande innebär att skapa gynnsamma förutsättningar för en god hälsa. Ett hälsofrämjande förhållningssätt, ofta benämnt salutogent förhållningssätt, är centralt för arbetet inom vård- och omsorgsförvaltningen. En viktig metod är här att fokusera på människors möjligheter till Känsla av sammanhang (KASAM). KASAM innebär ett förhållningssätt som gör att man upplever livet som begripligt, hanterbart och meningsfullt. Ett hälsofrämjande/salutogent förhållningssätt handlar om att ha människors olika behov i fokus och att stärka människors tilltro till sina egna resurser och möjligheter att påverka hälsa och välbefinnande. Möjligheten att känna sig delaktig och kunna påverka sin situation ökar också möjligheterna till hälsa och livskvalitet. Vård- och omsorgsförvaltningens värdegrund utgår från en humanistisk människosyn och är riktmärke för hur vi i vårt arbete bemöter andra människor. Ett gott bemötande är också centralt i det hälsofrämjande förhållningssättet. Förvaltningen har således bestämt sig för att lyfta fram detta sätt att förhålla sig och under våren 2009 startade projektet salutogent förhållningssätt i Katrineholms kommun. Med ett salutogent förhållningssätt menas att man utgår från hälsans ursprung, att arbeta hälsofrämjande utifrån varje individs enskilda förutsättningar, att stimulera till en känsla av självständighet och meningsfullhet. Exempel kan vara att uppmuntra de äldre till att genomföra det som de klarar av att göra och ge stöd i det de inte klarar. Motivera och uppmuntra till egna val för att själv få bestämma över sin vardag. Vara flexibel i sitt omhändertagande, lyssna in varje enskild individ utifrån dennes behov och därefter skapa möjligheter m.m. Att arbeta utifrån den salutogena teorin innebär alltså att ha fokus på individens möjligheter och hälsa. Den salutogena teorin är en positiv hälsoteori där en god hälsa inte är ett mål i sig utan ses som ett medel och en resurs för människan i dennes vardag (Westlund, 2009). Hur kan vi då öka kunskaperna om det salutogena förhållningssättet? Hur kan vi få alla delar som kompetens/kvalitetssäkring, lärande organisation, värdegrund samt det salutogena

6 6 (29) förhållningssättet att hänga ihop i framtidens äldreomsorg? Hur kan vi arbeta mer salutogent? Och kanske den allra viktigaste frågan av alla hur kan vi utifrån dessa komponenter förändra i den verksamhet vi har idag? Det är frågor som vi i det här projektet kommer att ha fokus på, där ledarskapet har en viktig funktion och står i centrum. Syfte Syftet med projektet är att: Verksamheten skall grundas på ett salutogent förhållningssätt och verka för att den enskilde skall känna att denne lever i ett sammanhang där tillvaron är meningsfull, begriplig och hanterbar Öka kunskaper och förståelse för det salutogena förhållningssättets vinster hos brukare, politiker och personal inom äldreomsorgen Lyfta fram goda exempel på salutogena förhållningssätt/arbetsätt Samordna redan pågående insatser (t ex stimulansmedelprojekt) som har den salutogena inriktningen och utveckla samt implementera dessa i verksamheterna Mål Det övergripande målet är att genomföra en utvecklingsprocess för att åstadkomma en verksamhet som skall ge brukaren möjlighet till ett gott vardagsliv Delmål Att göra en översyn över verksamhetens styr - och uppföljningssystem för att skapa goda förutsättningar för det salutogena synsättet Att öka kunskaper om det salutogena synsättet/förhållningssättet hos chefer, biståndshandläggare, sjuksköterskor och paramedicinare inom äldreomsorgen i Katrineholm. Att målgruppen skall förmedla kunskaper om det salutogena synsättet ner i organisationen så att alla har en grund av kunskap att stå på Att chefer, biståndshandläggare, sjuksköterskor och paramedicinare startat förändringar under projektperioden utifrån det salutogena synsättet Förändringsarbetet skall dokumenteras och följas upp. Att utse vinnare till priset för den bästa hållbara förändringen utifrån det salutogena synsättet. Att genomföra två utbildningsdagar med work shops under 2010 där erfarenheter av förändringarna presenteras. Målgrupp alla anställda inom äldreomsorgen Att utveckla webben för att sprida kunskaper om det salutogena synsättet samt vilka förändringsarbeten som pågår i verksamheten Att en långsiktig handlingsplan har tagits fram för implementeringen av det salutogena förhållningssättet inom ÄO Projektorganisation Projektet löper mellan februari 2009-december 2010 och finansieras med hjälp av stimulansmedel från regeringen.

7 7 (29) Organisationsstruktur Styrgrupp: äldreomsorgschef, samordnare sjuksköterskechef, utb. ledare biståndshandläggarchef hemtjänstchef, säbochef Projektgrupp Projektledare Tina, områdeschefer, samordnare för anhörigstöd, samordnare kost och nutrition, biståndshandläggare, sjuksköterskor, samordnare för salutogena projektet, undersköterskor, 1paramedicin Verksamheten chefer, medarbetare Uppdragsgivare är vård - och omsorgsförvaltningen i Katrineholms kommun. Styrgruppens syfte är att vid fyra gånger om året träffas och diskutera projektets inriktning och arbete. Projektgruppens syfte är att: Arbeta fram en handlingsplan för en långsiktig implementering av det salutogena synsättet inom äldreomsorgen i Katrineholm Vara motor och stöd i processen med att öka det salutogena synsättet/förhållningssättet inom äldreomsorgen Vara lyhörd för goda exempel och lyfta fram dem I verksamheten skall genomförandet av arbetet ske. Områdeschefer, biståndshandläggare, sjuksköterskor och paramedicinare kommer att ha ansvaret för att sprida kunskaper om det salutogena förhållningssättet samt att tillsammans med medarbetare/kollegor arbeta fram olika förslag på förändringar. Tillsammans skall därefter förändringarna genomföras, dokumenteras och följas upp.

8 8 (29) Spridningsplan Chefer Vård - boende, Hand - läggare Demens - boende Hemtjänst Processen, spridning, kunskap m.m Brukare Närstående Effekter SSK Kortids - boende Para - med i cin Uppdragsbeskrivning Projektet leds av tjänsteman anställd på vård - och omsorgsförvaltningen. Dennes uppdrag är att samordna projektgruppens arbete, delta i planeringen av projektet, ta fram förslag till handlingsplan, vara inspiratör åt målgruppen vid frågor som rör projektets inriktning, leda forskningsgrupper, fokusgrupper och handledning samt organisera utbildningstillfällen. Vidare skall projektledaren motivera och inspirera till att målen uppfylls samt att uppföljningar och utvärderingar görs. Projektledaren kan även hålla i utbildningstillfällen för personal när cheferna så önskar och tid finns. Under 2009 får projektet även på halvtid stöd av tjänsteman från vård- omsorgsförvaltningen som tidigare arbetat med att handleda i hälsofrämjande, förebyggande och rehabiliterande arbetssätt till hemtjänstpersonal. Denne kommer att arbeta med att den grundläggande strukturen d v s att kontaktpersonalskap, genomförandeplaner och teamträffar blir välfungerande. Föreläsare kommer att anlitas vid behov. Beteendevetare från kommunens personalkontor kommer att finnas som stöd vid vissa utbildningstillfällen samt vid teamträffar för att få samarbetet att fungera fullt ut. Ett önskemål är också att i samarbete med FOU Sörmland samt Nyköpings

9 9 (29) kommun samarbeta och tillsammans anordna lärseminarier kring förbättringsarbeten utifrån det salutogena förhållningssättet inom äldreomsorgen. Huvudansvaret för projektet är äldreomsorgschefen. En återkoppling och samverkan mellan projektledaren och äldreomsorgschefen kommer att ske med jämna mellanrum. Verksamhetsplan Kompetensutveckling Under största delen av 2009 kommer projektet att rikta in sig på att kompetensutveckla målgruppen i den salutogena teorin och salutogent ledarskap. Utifrån denna kompetens förväntas målgruppen att därefter kunna förmedla vidare kunskapen vidare i organisationen samt att driva förbättringsarbete utifrån det salutogena förhållningssättet. Utbildningstillfällena består av storföreläsningar med externa föreläsare, föredrag i verksamheten, forskningsgrupper samt fokusgrupper. Under 2010 kommer fokus att vara att förankra kunskaperna vidare i organisationen samt påbörja förbättringsarbete inom varje område. Fokus kommer också att i större utsträckning vara att samverka mellan professionerna genom teamarbete. Team/samverkan Övergripande plan för samtliga i målgruppen är att under projekttiden utveckla teamarbetet mellan professionerna. Syftet är att i än större utsträckning sätta brukarens mål, behov och önskemål i fokus. För att kunna göra det är en samverkan och en god kommunikation nödvändig. Under våren planeras en föreläsning om teamarbetets vinster och möjligheter samt om grupp-processer Tvärprofessionella fokusgrupper planeras att under våren anordnas där metoden kommer att vara att genomlysa individfall. Syftet är att få mer kunskaper om varandras perspektiv och yrkesroll samt reflektera kring hur vi tillsammans kan samverka för att nå bra lösningar för varje brukare i vår verksamhet. Verksamhetsförbättring En viktig del i projektet är att målgruppen av projektet ställer frågan till sig själv och sina medarbetare Vad gör vi som är bra och vad kan vi förbättra inom vår verksamhet för att brukaren skall känna att den äger sin tillvaro, har en begriplighet, hanterbarhet över sin situation samt känner en mening med sin tillvaro? Äldreomsorgen i Katrineholm är en bra verksamhet men kan bli ännu bättre och då krävs att man återkommande har viljan att utveckla. Områdeschefer, sjuksköterskor, biståndshandläggare och paramedicinare har ett stort ansvar att motivera till vilja att utveckla och förbättra. Att förbättra kan innebära att förändra i både det lilla och i det stora inom varje område. En metod som kan rekommenderas vid förbättringsarbete är att man systematiskt följer följande schema. Detta är en schematisk bild som används i genombrottsmetoden:

10 10 (29) Källa: Langly, Nolan et al Mål: Fundera på vad vi vill förändra utifrån det salutogena förhållningssättet. Tänk på att det kan vara små förändringar samt större. Ta med kollegor, medarbetare i arbetet. Mått: Hur kan vi mäta att det sker någon förändring. T ex Agda är gladare, Nisse har blivit mer rörlig osv. Använd teamträffar och genomförandeplaner som hjälpmedel för uppföljning och dokumentation av vad som händer. Idéer: Var kreativ och se möjligheterna framför hindren. Vilka förbättringar ser ni kan leda till ett mer flexibelt arbete utifrån den salutogena tanken samt utifrån varje enskilt behov? Tänk i stort och smått. PGSA Hjulet: Utgå från att planera, göra, studera/följa upp/utvärdera/dokumentera samt agera/bibehålla Alla i målgruppen för projektet kommer att erbjudas att starta igång genombrottsprojekt under våren Utveckla strukturen (genomförandeplaner, teamträffar och kontaktpersonalskap) En viktig del för att kunna vara lyhörd och värna om brukarens mål, behov och önskemål är att det finns kontaktmän för varje brukare. Syftet med ett kontaktpersonalskap är att skapa möjligheten till en mer ingående relation till sin/sina brukare och på så sätt kunna lyssna in dennes behov och önskemål samt värna om dennes integritet och självbestämmande. Därför är det viktigt att målet för varje område är att varje brukare och närstående vet vem som är dennes kontaktman samt att en god kontakt skapas. En annan viktig del är att genomförandeplaner skrivs, används och följs upp där brukarens mål, behov och önskemål är fokus. Kontaktpersonen har ansvaret att skriva dessa planer. Teamträffarna är en tredje del som måste prioriteras högt och vara välfungerande. Teamträffarna är navet för att individen behov skall kunna lyftas, kommuniceras och stå i centrum. På teamträffarna har de professioner som möter brukarna möjlighet att följa upp genomförandeplanerna, lyfta och reflektera över brukarnas mål, behov och önskemål. Här kan man på ett bra sätt bygga upp en teamsamverkan och planera för att varje brukare skall få det stöd och den hjälp de behöver samt en meningsfull tillvaro Verksamhetsplan för chefer och sjuksköterskor i samarbete 2010 Under hösten 2009 har områdeschefer: Tagit fram minst ett gott exempel från sin verksamhet utifrån ett salutogent synsätt Tagit fram ett fall/problem per personalgrupp som sedan har använts vid diskussionstillfällen kring det salutogena synsättet ute i organisationen samt vid utbildningstillfällen med projektledaren och Peter. Arbetat aktivt med att få strukturen kring individens behov att bli välfungerande, d v s genomförandeplan, kontaktpersonalskap och teamträffar

11 11 (29) Under 2010 skall områdeschefer i samarbete med sjuksköterska och medarbetare på varje område: Arbeta för att utveckla teamarbetet mellan de olika professioner som möter brukarna. En nödvändighet för att kunna sätta individens mål i centrum och nå dessa. Genomföra en eller fler verksamhetsförbättringar inom sitt område med hjälp av PGSA hjulet Fortsätta utveckla strukturen så att den blir välfungerande d v s att kontaktpersonalskapet fortsätter utvecklas och förtydligas, att teamträffarna blir välfungerande och prioriteras högt, att genomförandeplanerna används och är ett levande dokument. Fortsätta lyfta goda exempel från verksamheten. Används för reflektion på t ex APT Fortsätta förmedla kunskapen om den salutogena teorin till medarbetare genom t ex KASAM kortlek, reflektionsträffar, APT m.m. Dessutom skall varje områdeschef utse ett antal personer ur sina personalgrupper som gör studiebesök på andra äldreboenden eller hemtjänstområde för att öka lärandet av varandra. Dessa skall sedan dokumentera och sprida sina erfarenheter. Delta aktivt vid de tvärprofessionella fokusgruppsträffarna Verksamhetsplan för biståndshandläggare 2010 Under våren 2010 kommer en utbildning i samtalsmetodik att erbjudas till samtliga handläggare. Beteendevetare på personalkontoret tillsammans med projektledaren planerar och genomför utbildningen. Beroende på vilket beslut vård och omsorgsnämnden tar gällande rambeslut kommer eventuellt insatser att behöva göras för att utveckla kunskaperna om vad det innebär samt vilken roll handläggarna kommer att få. Studiebesök är en planerad insats. Utveckla hur man formulerar mål vid biståndsbeslut samt hur man kan skriva målen som sedan används av kontaktpersonalen när man skriver genomförandeplaner. Delta aktivt vid teamträffarna inom hemtjänsten. Delta aktivt vid de tvärprofessionella fokusgrupperna Tidsram Projektet sträcker sig från februari 2009 till sista december Våren 2009 Februari Projektplanering Mars-April Varje chef har en träff med projektledaren för att kunna ställa frågor kring projektet, hur vi bäst kan samarbeta m.m. Utbildningsdag riktad till samtliga chefer, vissa sjuksköterskor och andra tjänstemän inom äldreomsorgen samt berörda inom stimulansmedelprojekten, utvecklingsledare, politiker, förvaltningsledning, handläggare och samordnare. Maj-juni Vid önskemål av chef föredrag av projektledare till personalgrupper om det salutogena synsättet, definitioner m.m. Tvärsektionella forskningsgrupper chefer á 4 h per person, ca 8 personer i varje grupp. Utbildningsdag för handläggare Juni-juli: Individuella samtal projektledare handläggare

12 12 (29) Hösten 2009 Augusti Första nyhetsbrevet kommer ut Arbetsgrupp startar som skall arbeta med att förtydliga strukturen (genombrottsplaner, teamträffar och kontaktmannaskap) Arbetsgrupp startar för att utveckla biståndsbesluthanteringen som kan gynna det salutogena synsättet inom organisationen Forskningsgrupp chefer September och oktober Fortsättning med föredrag av projektledare till personalgrupper Forskningsgrupp sjuksköterskor Forskningsgrupp handläggare Fokusgrupper för chefer Dialogforum med Peter, halvdag x 2, målgrupp chefer Utbildning sjuksköterskor Peter Westlund Heldagsutbildning i salutogent ledarskap, målgrupp chefer, handläggare, SSK och paramedicinare November Fokusgrupp handläggare December Fokusgrupp chefer Avstämning av projektledaren i form av verksamhetsberättelse och reviderad projektplan Andra nyhetsbrevet kommer ut Mars till december Alla - med inspiration av samordnaren påbörja genomförandet av förändringar enligt plan samt förmedla kunskaper om det salutogena synsättet till samtliga medarbetare. Våren 2010 Januari Start inom områdena med förbättringsarbetet. Individuella möten med områdescheferna. Syftar till att ge stöd i den strategiska planeringen av förbättringsarbetet. Februari Föreläsning av Egon Rommerdal, Teolog och psykoterapeut som föreläser om teamarbete och grupprocesser. (ej klart) Fokusgrupper chefer Mars Tvärprofessionella fokusgrupper. Utbildning nr 1 samtalsmetodik för handläggare Tredje nyhetsbrevet kommer ut April-juni Lärande seminarium för de som i sin verksamhet arbetat med förbättringsområden med hjälp av genombrottsmetoden eller PGSA hjulet. Planeras ske i samarbete med FoU Sörmland och Nyköping Fokusgrupper chefer Ev.Tvärprofessionella fokusgrupper

13 13 (29) Hösten 2010 Juli-november Förbättringsarbetet fortsätter Tvärprofessionella fokusgrupper Fjärde nyhetsbrevet delas ut Fokusgrupp chefer, avstämning och utvärdering Utbildningstillfälle nr. 2 samtalsmetodik biståndshandläggare November Utbildningsdag med workshops. Har vi uppnått målen, vad fattas, hur skall vi fortsätta? Aktivitetsplanen för fortsättningen presenteras. Utnämning av det bästa hållbara förändringsarbetet Slututvärdering av projektet December Projektavstämning Sista nyhetsbrevet delas ut Stöd Individuella stöd finns att få av projektledaren. Stödet kan vara t ex Att vara bollplank vid den strategiska planeringen Stöd vid användning av genombrottsmetoden, PGSA hjulet Stöd vid teamträffar när det gäller att lyfta KASAM begreppen Stöd vid planeringsdagar och APT när det gäller att lyfta KASAM begreppet utifrån fall och goda exempel Handledning i hur man skriver genomförandeplaner Projektledaren kommer också i mån av tid att praktisera i verksamheten för att skapa en tydligare bild av hur verksamheten fungerar och hur den kan utvecklas än mer. Stöd och handledning erbjuds av beteendevetare på personalkontoret när det gäller samverkan/teamprocesser i teamträffarna. Ekonomiska resurser Våren De medel som var avsatta under 2009 som inte använts under 2009 kan föras över till 2010 dvs 80% vikarieersättning per fast anställd. När man använt medel rapporteras detta till Ingela Lövgren i staben. Eventuellt kommer medel att finnas under våren för vikarieersättning vid deltagande av lärseminarier. Utvärdering Se bilaga

14 14 (29) Referenser Aaron Antonovsky (1991) Hälsans mysterium. Natur och kultur Monica Eriksson (2007) Unravelling the mystery of salutogenesis. Folkhälsan research centre health promotion research programme. Report 2007:1. Turku Peter Westlund & Arne Sjöberg (2005) Antonovsky inte Maslow. Fortbildningsförlaget. Solna Peter Westlund & Arne Sjöberg (2007) Planera för mirakel. Fortbildning AB/Tidningen äldreomsorg. Solna

15 15 (29) Bilaga 1. Spridningsplan och utvärderingsplan för det salutogena projektet i Katrineholm Spridningsplan För att få effekt i spridningen av det salutogena synsättet inom äldreomsorgen i Katrineholm behöver vi tydliggöra hur gången i spridningen kommer att vara. Det är också viktigt att titta på vilka effekter spridningen kan föra med sig, därför presenteras även en utvärderingsplan. I första hand kommer chefer, handläggare, sjuksköterskor och paramedicinare att vara ambassadörer för det salutogena synsättet/förhållningssättet. Alla utom paramedicinare får särskilda kunskaper som föreläsningar, forskningsgrupper, fokusgrupper samt personligt stöd av projektledare för att långsiktigt kunna förankra detta perspektiv. De skall i sin tur ansvara för att föra ner dessa kunskaper, detta synsätt ner till medarbetarna på de olika boendeformerna. När sedan medarbetarna har anammat det salutogena synsättet kommer det brukarna till gagn. Vilka effekter kan vi då se? Utvärderingsplan Programteori För att kunna se effekterna av det arbete som skall pågå fram till årskiftet 2010/2011 föreslås att man använder sig av programteori. Enligt Vedung (1998) innebär programteori att ta reda på uppfattningarna om vad man ville uppnå med de åtgärder som vidtas samt hur man tänkte sig att med hjälp av åtgärderna förverkliga dessa. Programteori innebär motiverade uppfattningar om hur och varför en intervention antas påverka. Genom att specificera olika sätt för interventionens inflytande kan man klarlägga vilka mekanismer som fungerar bra. Programteorin är ett viktigt led i bedömningen av effekten och bör utformas genast när utvärderingsfrågan har ställts. Programteorin utarbetas med hjälp av olika slags källor, som väljs till exempel utifrån uppdragsgivarens uppfattningar om effekten eller utifrån de källor som står till förfogande. Med hjälp av programteorin kan man se vad som avses bli utforskat närmare och i vilken ordning. En enskild programteori kan presenteras med hjälp av pilar och rutor, dvs. som en flödesplan. Det är bra om interventionens inverkan kan uttryckas också konkret och åskådliggöras på ett enkelt sätt nästan som ett fast led i det dagliga arbetet. Utöver flödesplanerna är det viktigt att programteorin kan uttryckas också språkligt. En bra programteori består av följande element: en beskrivning av interventionen uppspjälkad i detaljer (vad man i själva verket gör) en beskrivning av de etapper (både önskade och oönskade) som är att vänta mellan interventionen och utfallet en beskrivning av de önskade resultaten (uppspjälkad i detaljer); via principerna för bedömning av effekten anknyts uppfattningarna om resultaten till uppfattningarna om processerna en beskrivning av interventionens eventuella oavsiktliga verkningar

16 16 (29) en beskrivning av de förutsättningar som är avgörande för hur en länk i kedjan leder till nästa länk. Viktigt är att konkretisera de olika delarna struktur, bemötande och praktiskt handlande. Hur kan vi i praktiken utveckla strukturen? Vad menar vi med värdegrund, individens behov, kommunikation, salutogena teorin, reflektion? Hur kan vi applicera det i det vardagliga arbetet? Hur kan vi utveckla en ökad samverkan, verksamhetsutveckla och vilka goda exempel vill vi lyfta och varför? Ett sätt att besvara frågorna är att använda sig av auktionsforskning, vilket innebär att vi använder oss av instrument som kan utvärdera processen som t ex observation, dagboksanteckningar, samtal. Ett annat sätt är att använda oss av kvantitativ forskning i form av enkäter Resultat/effekter: Projektet innehåller olika processer som är viktiga att se effekter på. Dessa är: Kunskapsprocess Spridningsprocess Verksamhetsutvecklingsprocess Följande utvärderingar planerar att genomföras under projekttiden dvs. från våren 2009-årskiftet 2010/2011. Utvärdering av genombrottsprojekt i samarbete med FOU Sörmland samt andra kommuner i länet dvs. metod, process och resultat utvärderingar Utvärdering av genomförandeplaner dvs brukarorienterad utvärdering Kvalitetsbarometern, en kvantitativ brukarorienterad utvärdering Kvantitativ utbildningsutvärdering av projektets utbildningsstruktur Processutvärdering av chefernas verksamhetsutvecklingsarbete Syftet att utvärdera projektet är att påvisa: Effekter/resultat av projektet Ökade kunskaper Utvärderingarna bör användas till: Att lära av nya metoder sprida kunskaper lokalt, regionalt och nationellt Att se om organisationen går i riktning mot ett ökat salutogent arbetssätt Att se om projektet lett till ökad delaktighet, självständighet, begriplighet, hanterbarhet och meningsfullhet hos brukarna Att se om projektet lett till att målgruppen har: Verksamhetsutvecklat Lyft fram goda exempel Ökat samverkan Projektledare för det salutogena projektet i Katrineholm har tagit följande kontakter för förfrågningar om tidigare utvärdering i andra kommuner, forskning på området samt samverkan. FOU Sörmland, projektledare Nyköping, Peter Westlund, SKL, FHI, Äldrecentrum Stockholm. Förankring av utvärderingsplan bör ske till: Äldreomsorgschef Förvaltningschef Politiker

17 17 (29) Projektgrupp Styrgrupp Peter Westlund FOU Sörmland Nyckelpersoner är: Chefer, sjuksköterskor och handläggare Brukare Undersköterskor Projektledare 1. Utvärdering av genombrottsprojekt Under hösten 2009 kommer samtliga chefer, handläggare och sjuksköterskor att bli erbjudna att starta upp genombrottsprojekt utifrån ett salutogent synsätt efter en given metodmodell. I metoden ingår uppföljning samt utvärdering av processer, effekter och resultat. I modellen ingår även ett lärandeutbyte där man under metodens gång presenterar vad man gör, hur man gör, varför och också berättar om hur projektet fortlöpt. Ett samarbete med FOU Sörmland samt andra kommuner som arbetar utifrån det salutogena synsättet planeras. Varje chef ansvarar för att samla in utvärderingar som görs i metoden och förmedlar dem vidare till projektledare. En önskan är att FOU Sörmland därefter sammanfattar utvärderingarna i en rapport under 2011samt ger metodstöd och stöd genom att samordna regionala lärseminarier. Kärnfrågor att besvara är: Vad har metoden lett till? Vad var bra? Vad hade kunnat göras annorlunda? Har metoden lett till att öka brukarnas delaktighet, självständighet, begriplighet, hanterbarhet och meningsfullhet? Genomförande av utvärderingar görs alltså ute i verksamheterna i samråd med chefen. Chefen ansvarar för att det blir genomfört samt samlar in resultatet. FOU sammanställer länets projekt i en slutrapport. 2. Kvalitetsbarometern En brukarenkät som kommer att lämnas ut till brukare inom hemtjänst och särskilt boende. Gemensamma frågor i länet skall exempelvis besvara: Individens upplevelse av meningsfullhet i vardagen Upplevt bemötande av personal Upplevelse av delaktighet vid stöd/hjälp Kvalitetsbarometern genomförs av VOF med vissa gemensamma frågor med övriga kommuner i länet som arbetar efter den salutogena teorin. FOU gör jämförelser kommunvis. 3. Utvärdering av genomförandeplaner Varje år görs genomförandeplaner för varje brukare inom hemtjänst och särskilt boende. Dessa genomförandeplaner skall revideras varje halvår. Planerna kan därför jämföras. I genomförandeplanen ska en egen målsättning sättas upp samt delmål. Dessa målsättningar ska kunna mätas och utvärderas. En jämförelse av målsättningarna skulle kunna genomföras. Övriga frågor man skulle kunna utvärdera är: skillnaderna mellan hur personalen fyller i genomförandeplanen och sambandet med vad man uppnår? Eventuellt skulle man kunna göra en

18 18 (29) jämförelse mellan hemtjänst och särskilt boende. Studenter från universitet kan som en del i deras uppsatsskrivande under våren 2010 jämföra individers genomförandeplaner för att se om förändringar skett samt hur de använts. 4. Processutvärdering Chefer Med hjälp av en participatorisk utvärderingsmodell kan chefernas process under projekttiden utvärderas. Under hösten får varje chef sätta upp långsiktiga mål för sin delaktighet i projektet, kortsiktiga mål, eventuella hinder, behov av stöd samt vilken struktur som behövs. Vid varje fokusgruppsträff sätter man upp nya mål, hinder, stöd och struktur och kan genom jämförelser med tidigare se sin egen process. Slutligen får varje chef göra en sammanfattning av sin process och sitt arbete. Syftet är att öka medvetenheten om de processer som sker i förändringsarbetet samt få ett bra underlag för chefernas verksamhetsutvecklingsarbete. 5. Utvärdering av utbildningstillfällen enkät Syftet med enkäterna är att ta reda på om utbildningstillfällena (föreläsningar, forskningsgrupper, fokusgrupper) har gett det resultat som önskas dvs. ökade kunskaper om det salutogena synsätt, arbetsätt och ledarskap, ta reda på om upplägget var bra eller kunde göras annorlunda. Chefernas processutvärdering samt enkäten om utbildningsupplägget sammanfattas av projektledare. Behov av metodstöd samt utvärderingsstöd Dessa fem olika utvärderingsformer hjälper oss att ta reda på om: Verksamhetsutveckling har skett under projekttiden Effekter/resultat av verksamhetsutvecklingen Projektet lett till ökade kunskaper, ökad känsla av sammanhang hos brukare, om projektets upplägg var bra eller mindre bra, chefens process. För att kunna genomföra dessa utvärderingar behöver Katrineholms kommun externs stöd från FOU, och från studenter vid universitet samt forskare. Om en forskare skulle kunna följa de projekt som pågår i länet skulle det få extra tyngd för det fortsatta långsiktiga arbetet mot en ökad salutogen äldreomsorg. I Katrineholm behöver vi: Metod och utvärderingsstöd från FOU Sörmland Studenter som i sitt arbete med uppsatsskrivning kan göra jämförelsestudier utifrån brukarnas genomförandeplaner. Forskarstöd för att långsiktigt säkra det salutogena synsättets effekter inom äldreomsorg. Samverkan med länets övriga kommuner som arbetar utifrån det salutogena synsättet

19 19 (29) Bilaga 2. Verksamhetsberättelse Projektet startade i slutet av januari, Projektledare anställdes. Styrgrupp samt projektgrupp tillsattes. Under februari månad planerades projektet och en projekt- spridning - och utvärderingsplan togs fram. Planerna togs därefter i styrgruppen. Från början av projektet var målgruppen tänkt att vara områdeschefer. Eftersom projektledaren relativt snabbt in i projektet fick synpunkter på att även sjuksköterskor och biståndshandläggare samt paramedicinare borde vara en del av målgruppen utökades denna. Syftet var att få så många som möjligt att sprida det salutogena förhållningssättet i verksamheterna samt att de som arbetar på tjänstemannanivå skall ha samma grund av kunskaper och därefter förhålla sig till kunskaperna i sitt arbete. Paramedicinarna ansågs ha grundläggande goda kunskaper om det salutogena förhållningssättet och har därför enbart deltagit vid storföreläsningar samt haft en träff med projektledaren. För att kartlägga kunskapsnivån utifrån den salutogena teorin, lyssna in vad målgruppen kan tänkas behöva för stöd i implementeringen av förhållningssättet samt om de hade idéer om förbättringsområde har projektledaren haft individuella samtal med områdescheferna samt biståndshandläggarna. Dessa möten upplevdes som väldigt positiva då de la grunden till planering av projektet. Projektledaren har på grund av att gruppen är så stor inte haft möjligheten att genomföra individuella samtal med sjuksköterskorna. Under året har områdescheferna haft stöd av projektledaren när det gäller att förmedla kunskaper om det salutogena förhållningssättet ut i personalgrupper. Projektledaren har varit ute i alla personalgrupper förutom på Lövåsen samt Björkvik där endast en personalgrupp fått utbildningen. Utbildningsupplägget i form av powerpointpresentation kan ses på forum under verksamhetsutveckling/projekt och därefter under det salutogena förhållningssättet. Några konkreta uppgifter delades ut till områdescheferna under hösten dessa var: Ta fram minst ett gott exempel från sin verksamhet utifrån ett salutogent synsätt Ta fram ett förslag på minst en verksamhetsutvecklingsidé per enhet som gynnar det salutogena synsättet och som man sedan kan arbeta med fram till hösten 2010 Ta fram ett case per personalgrupp som sedan kan användas vid diskussionstillfällen kring det salutogena synsättet ute i organisationen samt vid utbildningstillfälle med Peter. Arbeta aktivt med att få strukturen kring individens behov att bli välfungerande, d v s genomförandeplan, kontaktmannaskap och teamträffar Dessutom skulle varje chef utse ett antal personer ur sina personalgrupper som gör studiebesök på andra äldreboenden eller hemtjänstområde för att öka lärandet av varandra. Dessa skulle sedan dokumentera och sprida sina erfarenheter. På grund av besparingstider med mycket oro i verksamheterna kunde inte verksamhetsutveckling samt studiebesöken genomföras. Dessa sköts upp till våren De goda exemplen och att ta fram fall fullföljdes och redovisades i fokusgrupper samt vid utbildningstillfälle med Peter Westlund. Att vidareutveckla teamträffar, genomförandeplaner och kontaktpersonalskapet har pågått med olika intensitet på de olika områdena. Projektledaren för handledningen har tillsammans med en

20 20 (29) arbetsgrupp arbetat med att förtydliga rollerna och dagordningen på teamträffarna, samt vilket uppdrag man har som kontaktpersonal. Hon har också stöttat skrivandet av genomförandeplaner i verksamheterna. En stor del av projektet har bestått av utbildningar i form av storföreläsningar, forskningsgrupper och fokusgrupper. Områdeschefer, sjusköterskor och biståndshandläggare har alla blivit erbjudna att medverka vid dessa utbildningsformer. För områdescheferna samt sjuksköterskor har flertalet av träffarna varit obligatoriska. Som en del av den utvärderingsplan som tagits fram har webbbaserade enkäter skickats ut efter alla utbildningstillfällena. Syftet är att få reda på hur man upplevt utbildningarna men de har också gett projektledaren en bra chans att få reda på hur man kan förbättra inför framtiden samt få reda på vilket stöd man kan komma att behöva. Utvärderingarna kan också ses som en del i läroprocessen, deltagarna får tänka till och reflektera över det salutogena projektets mål och syfte när man svarar på enkäten. Tyvärr har svarsstatistiken inte varit tillfredställande (cirka 40-50%). Anledningen kan t ex vara att man inte förstår vikten av utvärdering, att man inte har tid eller att man upplever att det är för många utvärderingstillfällen. Av de svar som getts kan man ändå dra lärdomar även om det blir svårt att dra generella slutsatser. Utvärderingarna presenteras under områdena storföreläsningar samt inom målgruppernas olika utbildningstillfällen nedan. Det vill säga forskningsgrupper, fokusgrupper och speciella handledningstillfällen av Peter Westlund. Utbildning Storföreläsningar En storföreläsning av Peter Westlund planerades och genomfördes i mars. Syftet med utbildningen var att bringa mer kunskaper om vad en salutogen äldreomsorg kan innebära. Cirka 60 personer deltog. En enkätutvärdering av föreläsningen skickades ut till områdescheferna fyra månader efter utbildningstillfället. Svarsfrekvensen var låg, endast fyra personer svarade på enkäten. Att svarsfrekvensen var låg kan bero på att enkäten delades ut väldigt sent efter genomförd utbildning. Sammantaget tyckte de svarande att utbildningen varit bra och att den gett inspiration. En av fyra tyckte också att det gett nya kunskaper. Några kommentarer gavs: blandar ihop med övrigt som hör ihop med det Salutogena förhållningssättet att jag inte kan särskilja vilket tillfälle som gav vilken inspiration. Cathrine Forsberg har också pratat ett flertal ggr vilket gett nya tankar. Tänker att arbetet med att ändra inställning hos anhöriga är en viktig bit. Ytterligare en storföreläsning av Anders Hansson genomfördes under hösten med syftet att få mer kunskaper om ett salutogent ledarskap. Samtliga i målgruppen bjöds även in till detta tillfälle samt personal från personalkontoret. 60 personer deltog. Svarsfrekvensen var 24 personer fördelade på områdeschefer, sjuksköterskor, biståndshandläggare, paramedicinare och övrigt som kan vara anställda på personalkontoret. Nio personer tyckte att utbildningen var mycket bra, 12 personer tyckte utbildningsdagen var bra och tre mindre bra. En fråga ställdes om vad utbildningen gett deltagarna. Flera alternativ kunde väljas. Nio personer uppgav att utbildningen gett dem nya kunskaper, 14 tyckte den gav dem inspiration, 12 ansåg att dagen gett dem motivation, fyra tyckte att den inte gett något alls. Kommentarer som gavs var: Fick bekräftelse i mycket, Bra med diskussioner i grupperna, den tiden kan vara lite längre, För mycket teoretiskt perspektiv. På frågan om det var bra att vi placerade deltagarna i tvärprofessionella grupper svarade 15 personer att det var mycket bra, åtta att det var bra och en person att det var mindre bra. En öppen fråga ställdes om vad man kommer ihåg från utbildningen. Följande svar angavs:

21 21 (29) Att han förmedlade att arbeta med det friska hos alla människor. Få alla människor att känna sig sedda. En känsla av att det faktiskt har hänt någonting med vården de senaste 20 åren och att vi - när det gäller synen på människan - är på rätt väg. Att kunna glädjas åt det lilla i livet. Att meningsfullhet, begriplighet och hanterbarhet är viktiga ledord i arbetet med människor i alla sammanhang. Att förstå att alla människor behöver känna samhörighet för att må bra. Viktigt att implementera förhållningssättet i alla led i en organisation från politiker till brukare. ett sätt att tänka i förhållningssätt med medmänniskor. En kompetent föreläsare. Kunnig inom området. Intressanta grupparbeten, Kortleken mycket bra. Att ha KASAM begreppet som underlag i medarbetarsamtalet. Att viktigt ett att ha ett plan och mål Vända klagomål till önskemål, mycket bra sagt och underlättar givetvis i arbetet med "motsträvarna". Världens bästa fråga: Varför? Det du tänker om mig, så som du ser på mig och är mot mig, sådan blir jag. Ta tillvara det som är av värde och betrakta det, ta inte bort drivkraften. Reflektera. Den viktigaste drivkraften finns hos medarbetarna själva. Att det är viktigt att låta medarbetare känna sig delaktigt för att förstå (skapa begriplighet) och få ett sammanhang i situationen. Tipsen om de salutogena samtalen: Vad gjorde vi? Vad ledde det till? Hur kändes det? Vid samma undersökningstillfälle ställdes frågor kring deras eget engagemang samt vad man behöver lyfta i det salutogena arbetet. 20 personer instämmer helt att de är en viktig person i arbetet med att förankra det salutogena förhållningssättet. Fyra instämmer delvis. För att kunna implementera det salutogena förhållningssättet anser man att värdegrunden, att reflektera kring sitt eget arbete, ha en god pedagogisk förmåga och ledarstil är viktiga faktorer för framgång. På frågan om vilket stöd som behövs i framtiden för att kunna förankra det salutogena förhållningssättet i verksamheten lämnades följande svar. Jag har stöd i min utbildning. Behövs en samsyn "uppifrån och ned" (även hos politiker) att det är på detta sätt vi vill arbeta och att det -faktiskt- inte går att göra fullt ut om resurserna när det gäller vårdbiträden och undersköterskor är nedskurna till ett minimum. Pedagogik och ledarskap, dvs handledande förmåga där jag kan implementera det salutogena arbetssättet. Hjälp med strategin Gemensam planeringsstrategi så att budskapet rullas ut ungefär samtidigt i verksamheterna. Utbildning av medarbetare Handledning-Bollplank Kunskapspåfyllnad Fundera över exempel på praktiskt tillämpning Arbetsro, inte för stort område och för många ärenden då det lätt kan uppstå stress vilket kan medföra att man blir mindre lyhörd, tydlig och kommunikativ. Att alla får utbildning i det salutogena synsättet Områdeschefer och undersköterskor och politiker.då kan man diskutera och förstå varandra bättre. Vara kommunikativ Återkoppling i arbetsgruppen Få tid med arbetsgrupperna av områdeschefen Alla förändringar som sker gör att kompetens försvinner och det behövs en del omstart.

22 22 (29) Utbildning, forskningsgrupp och fokusgrupper områdeschefer Under året har områdescheferna haft två utbildningstillfällen med Peter Westlund. Första tillfällen var i form av en storföreläsning under våren (se ovan) det andra tillfället var under hösten och i form av fokusgrupp (tre grupper). Vid det senare tillfället hade cheferna fått uppdraget att tillsammans med sina medarbetare lyfta fram goda salutogena exempel samt några fall (problemområden) från sin verksamhet. Under fokusgrupptillfället reflekterade deltagarna tillsammans med Peter kring de goda exemplen och fallen utifrån KASAM det vill säga individens begriplighet, hanterbarhet och meningsfullhet. Peter lyfte också ledarskapets och medarbetarskapets betydelse för en begriplig, hanterbar och meningsfull äldreomsorg. Resultatet av utvärderingen visar att reflektionstillfället uppskattades. Av nio svarande tyckte samtliga att den var mycket bra eller bra. De svarande tyckte att det gav inspiration, nya kunskaper och motivation. Några av kommentarerna löd: Otroligt bra med smågrupper och tillgång till Peter i ett forum där man kunde diskutera! Alltid bra att diskutera olika fallbeskrivningar. Peters reflektion att det är så mycket salutogent i det som kom upp. Så tänkte inte jag, tänker att det ska vara så stort och då ställer jag för höga krav på mig själv. Flytta fokus från problem till resurser och möjligheter. Hur man kunde vända sitt tänk till att se det ur ett salutogent synsätt. Mycket bra att få tillfälle att ställa frågor och kunna diskutera i smågrupper. Föreläsningsform blir inte lika effektivt alls! Här är man närvarande och delaktig till 100 %, då det är mindre grupper. Cheferna har också träffats i forskningsgrupper (tre grupper) med projektledaren som handledare. Forskningsgrupperna syftade till att lyfta de två teorierna salutogenes och Maslows behovstrappa och analysera behovet av dessa teorier utifrån dagens och framtidens äldreomsorg. Projektledaren hade innan träffarna lämnat ut frågor att reflektera kring. Under träffarna diskuterades även vikten av våra prioriteringar, värdegrund samt ledarskapets betydelse. Av 11 svarande tyckte åtta personer att tillfället var bra, två tyckte det var mycket bra och en mindre bra. För sex av de svarande gav forskningstillfället nya tankar och idéer. Under hösten träffades områdescheferna igen i fokusgrupper (tre grupper). Under träffarna lyftes de goda exemplen från verksamheten. Var och en fick redovisa hur man arbetar med genomförandeplaner, kontaktpersonalskap samt teamträffar. Projektledaren introducerade genombrottsguiden som är ett strukturerat verktyg i förbättringsarbete. Cheferna fick också skriva upp vilka kortsiktiga, långsiktiga mål vilket stöd och vilka hinder de har utifrån det salutogena arbetet, Dessa mål, förväntade hinder och stöd kommer vi att till våren följa upp genom att skriva nya mål, hinder och stöd på så sätt utvärdera var och ens process. Av nio svarande tyckte åtta att träffen var bra och en person tyckte det var mycket bra. Samtliga tyckte att innehållet var bra. Sju personer ansåg att tillfället gett dem inspiration, för fyra av deltagarna gav träffen dem motivation och en person tyckte den fått nya kunskaper. Samtliga tyckte det var bra att lyfta goda exempel som en del av strategin för implementering av det salutogena förhållningssättet. De fick också svara på vilket stöd de behöver ha i framtiden. För att få reda på vad ni behöver för stöd under resten av året samt under våren 2010 har jag (Catherine) listat några förslag nedan. Fyll i det stöd ni tror ni kommer att behöva och skriv gärna ner på övrigt om ni har några egna förslag. Namn Antal A. Reflektionsträffar i chefsgruppen 6 B. Handledning vid reflektionsträffar med personalgrupper 2