SALUTOGEN ÄLDREOMSORG PÅ LÖVÅSEN
|
|
- Lisa Marie Öberg
- för 8 år sedan
- Visningar:
Transkript
1 VÅRD- OCH OMSORGSFÖRVALTNINGEN Andersson, Projektledare SLUTRAPPORT SALUTOGEN ÄLDREOMSORG PÅ LÖVÅSEN Slutrapport stimulansmedel Andersson
2 Sammanfattning Enligt kommunens äldreomsorgsplan skall vår kommun ge individen möjlighet att leva ett självständigt, innehållsrikt och meningsfullt liv. Äldreomsorgen skall bevaka alla brukarens behov utifrån ett helhetsperspektiv. Med det menas att äldreomsorgen måste tillgodose de fysiska, psykiska, sociala och de själsliga behoven. Vi måste värna att individens möjligheter sätts i fokus och att brukaren har rätten att få vara delaktig över sitt liv. Äldreomsorgen i Katrineholms kommun har beslutat att verksamheten skall grunda sig i det hälsofrämjande/salutogena förhållningssättet. För att testa hur man i större utsträckning kan implementera detta förhållningssätt beslutades att starta ett projekt på Lövåsens äldreboende. Lövåsen har också stora behov av ombyggnation, vilket gjorde att man också beslutade att använda sig av den salutogena ansatsen vid planeringen av denna. I samband med att det salutogena projektet startade bestämde man sig också för att driva ett annat projekt som hade syftet att utveckla teknik i vården. Pengar till detta projekt sökte man från EU. Med hjälp av stimulansmedel anställdes en projektledare som hade till uppgift att tillföra kunskaper om det salutogena synsättet samt att påbörja ett utvecklingsarbete där man utifrån detta synsätt förhåller sig till att öka begripligheten, hanterbarheten och meningsfullheten för brukarna. Projektledarens uppgift var också att vara delaktig i planeringen av ombyggnationen samt planeringen av teknik i vården. Under projekttiden har projektledaren sett att kunskaperna ökat. Man har också startat upp mindre förbättringsprojekt vid måltids - och duschsituationerna. Planeringen av ombyggnationen är så gott som klar och man har identifiera teknik som stödjer patienter/boende till högre livskvalitet samt testat denna teknik.
3 Innehållsförteckning Inledning 4 Bakgrund 4 Uppdragsbeskrivning 5 Syfte 5 Mål 6 Delmål 6 Projektorganisation 6 Tidsram 7 Resultat 7 Kompetensutveckling 7 Vad har hänt i verksamheten? 8 Vad har hänt i ombyggnationsprojektet? 8 Teknik i vården 9 Vad har hänt i delprojektet Iris medicinsk teknik i vården. 9 Vad har hänt i delprojektet teknik och färg i vården 9 Koppling till projektet salutogent förhållningssätt inom äldreomsorgen 10 Reflektioner inför framtiden 10 Referenser 11
4 Inledning Lövåsens sjukhem är en anläggning som rymmer särskilt boende för äldre, korttidsboende för rehabilitering, avlastning för anhöriga och väntan på plats på särskilt boende, palliativ vård, växelvård. Lövåsens sjukhem rymmer också dagrehabilitering, hobbyverksamhet, hemtjänstlokaler och personallokaler. Under hösten 2007 startade med hjälp av stimulansmedel ett projekt som hade till utgångspunkt att skapa ett äldreboende som sätter individens behov i fokus och som skapar möjlighet till delaktighet. Projektets övergripande syfte var att arbeta för att verksamheten skall utgå från det salutogena synsättet, dvs att sätta brukaren begriplighet, hanterbarhet och meningsfullhet främst och därigenom skapa en hög känsla av sammanhang. Förutom att utveckla det salutogena synsättet/förhållningssättet i verksamheten har det också ingått i projektet att vara delaktig vid planering av ombyggnation av lokaler på Lövåsens äldreboende utifrån ett salutogent perspektiv samt att utveckla tekniken i vården. Bakgrund Känsla av sammanhang (kasam) Vad är det som gör att en del av oss klarar av de påfrestningar vi omger oss med och ändå har hälsan i behåll? Den frågan ställde sig Aaron Antonovsky, professor i medicinsk sociologi under 1970-talet. Genom sin forskning kom han fram till att människor som har en hög känsla av sammanhang (kasam) har större motståndskraft än andra. Han menade att en känsla av sammanhang är starkt ihopkopplat med att man upplever sin tillvaro som meningsfull, begriplig och hanterbar (Antonovsky, 1991). Senare forskning visar samma sak d v s att en stark känsla av sammanhang har en direkt effekt på den upplevda hälsa samt också har en modererande effekt genom att fungera som en buffert och lindra effekterna av stress. Den nya forskningen visar också att de som har en hög kasam även har en högre upplevd livskvalitet. I ny forskning har man också sett att känslan av sammanhang ökar med åldern (Eriksson, 2007). Det salutogena förhållningssättet Genom att uppmärksamma denna skillnad hos människor har det blivit allt vanligare att man inom vård och omsorg börjat fokusera på att främja hälsan hos individen d v s att se till det friska och positiva hos människor och utgå därifrån. Detta förhållningssätt kallas för det salutogena förhållningssättet, eftersom man fokuserar på hälsans ursprung. Även det salutogena begreppet myntades av Antonovsky. Om man stimulerar individen att känna meningsfullhet i vardagen, att begripa det som händer samt att kunna hantera det som sker kan personen i större utsträckning uppleva en känsla av sammanhang. Därmed öka möjligheterna till en god hälsa, god livskvalitet samt ökade möjligheter till självständighet. Framtiden behöver nya arbetssätt! Prognoserna över framtiden säger att de äldre som är över 80 år kommer att öka i antal inom de närmsta 40 åren. Vi vet idag att många av de äldre som är över 80 år kräver mer omsorg och vård. Om prognosen stämmer, hur skall vi då kunna få de kommunala medlen att räcka? Redan idag vet vi att finanserna inte alltid går ihop utifrån den service kommuner och landsting vill ge sin befolkning. Hur skall vi i framtiden prioritera utifrån behov och kostnader? Ett sätt är att fundera på vilka arbetssätt vi har idag och om det finns andra arbetssätt som gynnar utvecklingen för
5 framtiden. Ett sätt kan vara att arbeta mer salutogent för att öka möjligheten till självständighet långt upp i åldrarna samt minska onödiga funktionshinder. Peter Westlund (P) och Arne Sjöberg (A) har i sina böcker Antonovsky inte Maslow, 2005 och Planera för mirakel, 2008 jämfört dagens äldreomsorg som de anser grundar sig på Maslows behovstrappa. Maslow menade att behoven måste uppfyllas i en bestämd ordning. Behovet att få luft och kunna andas, att inte vara hungrig och törstig, måste uppnås innan vi tillgodoser nästa behov, säkerhet och trygghet. Alla uppnår kanske inte alla trappsteg. P och A menar i sina böcker att utifrån Antonovskys teori om kasam kan inte Maslows behovstrappa vara den som till varje pris skall vara gällande inom vård och omsorg. En individ som har stora delar av de grundläggande fysiska behoven uppfyllda enligt Maslows trappa behöver inte alls vara nöjd med tillvaron. Individen behöver inte anse att den har en god livskvalitet eller hälsa, den kanske inte heller upplever att det finns någon mening med livet. Individen kanske inte alls har en hög känsla av sammanhang. För vem uppfyller man då de grundläggande behoven? Ett nytt sätt att arbeta är att i större utsträckning ha en salutogen inriktning på arbetet inom vård och omsorg. Det vill säga att lyssna på individens egna önskemål, utgå från det positiva hos individen, lyssna in vad som är bra och vad den klarar av. I Katrineholms äldreomsorgsplan står det att kommunens äldreomsorg skall medverka till att de äldre skall ges förutsättningar att leva och bo självständigt samt ha en aktiv och meningsfull tillvaro i gemenskap med andra. Omvårdnad och omsorg skall erbjudas efter den enskildes behov (ur ett helhetsperspektiv), vara av god kvalitet och bygga på respekt för den enskildes självbestämmande och integritet. För att uppnå detta skall äldreomsorgen i Katrineholm utmärkas av individen i fokus, bra bemötande och ett hälsofrämjande, förebyggande och rehabiliterande arbetssätt. Äldreomsorgsplanen samt verksamhetsplanen för i år fokuserar på att vi i framtiden skall ha ett salutogent förhållningssätt i arbetet med brukarna. Uppdragsbeskrivning Följande uppdragsbeskrivning har projektledare haft att förhålla sig till under projekttiden Att skapa ett boende som är välfungerande utifrån brukarens möjligheter till ett aktivt vardagsliv utifrån den enskildes förutsättningar och ge goda förutsättningar för ett meningsfullt liv i gemenskap med andra. Att genomföra omvärldsbevakning utifrån ombyggnation ur ett salutogent perspektiv Att planera renovering och ombyggnation av bostäder och lokaler till modern standard som kan uppfylla de krav som nutidens och framtidens brukare har rätt att ställa och anpassa dessa till god arbetsmiljöstandard och de krav som följs av regelverk. Att knyta specialistkompetens till ombyggnationsarbetet t ex färgsättning, boendefunktion, arbetsmiljöperspektiv och övriga funktioner som bör finna på ett framtida boende. Att arbeta för en teknik som underlättar vardagen för boende och personal Syfte Syftet med projektet har varit att: grunda verksamheten på det salutogena synsättet och verka för att den enskilde brukaren skall känna att denne lever i ett sammanhang där tillvaron är meningsfull, begriplig och hanterbar i verksamheten förhålla sig till det salutogena synsättet och utveckla arbetsmetoder som gynnar brukarens begriplighet, hanterbarhet och meningsfullhet d v s känsla av sammanhang.
6 planera för ombyggnation av lokaler utifrån ett salutogent synsätt samt evakuering av brukare som följer utav ombyggnationen delta i planeringen av teknik i vården Mål Det övergripande målet har varit att genomföra en ombyggnation och en verkamhetsutvecklingsprocess på Lövåsens äldreboende för att åstadkomma ett boende och en verksamhet som skall ge brukaren möjlighet till ett gott vardagsliv. Delmål Att implementera den salutogena teorin till samtliga medarbetare på äldreboendet Att utveckla nya arbetsmetoder som syftar till ökad begriplighet, hanterbarhet och meningsfullhet för brukarens vardagsliv Att samordna planeringen av ombyggnationen Att vara delaktig i utvecklingen av teknik i vården på Lövåsen Att planera för evakuering i samband med ombyggnationen Projektorganisation Projektledare/samordnare Med hjälp av statliga stimulansmedel har en projektledare varit anställd sedan hösten Projektledarens roll har varit att vara motor i arbetet med att förankra den salutogena teorin samt arbeta för att nya arbetsmetoder utifrån teorin prövas. Projektledaren har också haft uppgiften att samordna arbetsgruppen och personalgruppens möten. Projektledaren har också varit delaktig i arbetet kring ombyggnationen och evakueringen av brukare samt medverka i arbetet med den tekniska utvecklingen i vården. Styrgrupp: äldreomsorgschef, utredare/lokalansvarig, områdeschefer på Lövåsen och KFAB representanter. Syftet har varit att se till så att projektet gått i rätt riktning. Arbetsgrupp: arbetsplatsombud, rehabiliteringspersonal, arkitekt, utredare och områdeschefer samt fackrepresentant från kommunal. Syftet har varit att hjälpa till att sprida det salutogena synsättet till verksamheterna samt att vara med vid planeringen av ombyggnationen Personalgrupp: 14 undersköterskor och 3 sjuksköterskor. Syftet har varit att aktivt arbeta med spridning ner i verksamheten Referensgrupp har innefattat KPR, handikapprådet, anhöriga och brukare. Byggkommitté har bestått av politiker från förvaltningens nämnd Förutom stöd från arbetsgrupp, personalgrupp, referensgrupp, byggkommittén och styrgrupp har projektledaren fått stöd av utredare från vård- och omsorgsförvaltningen samt handledning av Peter Westlund, expert på den salutogena teorin utifrån ett äldreperspektiv.
7 Tidsram Projektet startade september 2007 och avslutades sista december Därefter har projektet övergått i andra projektformer September januari, planering av vårens upplägg av projektledare 2008 Storföreläsning, handledning, dialogforum Arbetsgrupp och personalgrupp startade arbetet med att förankra det salutogena synsättet ut i verksamheterna Arbetsgruppen började planera ombyggnation Observationer av verksamheten i hur man arbetar salutogent genomfördes av projektledare 2009 Reflektion och återblick i arbetsgrupp av vad som hänt under 2008 Arbete med planering av ombyggnation och evakueringsplaner Arbete med medicinsk teknik i vården Arbete med att utveckla teknik och färg/belysning utifrån det salutogena synsättet Projektledaren medverkar i styrgrupp för det salutogena synsättet inom hela äldreomsorgen Resultat Följande har hänt i projektet. Kompetensutveckling Studieresa som syftade till att få inspiration inför planeringen av ombyggnationen. (se rapport) Storföreläsning av Peter Westlund till all personal på Lövåsen samt alla områdeschefer inom äldreomsorgen. Föreläsningen syftade till att ge alla anställda en kunskapsbas inför det kommande förbättringsarbetet utifrån det salutogena synsättet. Arbetsgruppen och personalgruppen har fått fördjupade kunskaper av Peter samt grupparbeten för att utveckla nytänk och nya metoder. Arbetsgruppen samt personalgruppen har haft ett större ansvar att förankra det salutogena synsättet och hur man förhåller sig till detta ut i personalgrupperna och behövde därför mer ingående kunskaper kring synsättet. Förankringen har bland annat skett på arbetsplatsträffar. Arbetsgruppen träffar Peter W återkommande för att få handledning kring ombyggnationen utifrån det salutogena synsättet. Projektledaren tillsammans med Peter har haft dialogforum med personalgrupp samt arbetsgrupp för att reflektera och öka kunskaperna kring förbättringsarbetet. Arbetsgruppens roll har också varit är att ta fram ett underlag till hur de framtida lägenheterna, allmänna utrymmena och personalrummen skall utformas. Var och en i arbetsgruppen har fått i uppgift att utifrån det salutogena synsättet samt utifrån riktlinjer från annan kommun börja fundera på utformning av lägenheter och allmänna utrymmen. Alla som är delaktiga i projektet har varit på Äldreomsorgsdagarna där temat handlade om det salutogena synsättet.
8 Vad har hänt i verksamheten? Enligt projektledarens uppfattning har alla anställda på Lövåsens äldreboende övergripande kunskap om den salutogena teorin. Personalen har arbetat med att alla skall arbeta lika dvs utifrån det salutogena synsättet. Måltidssituationen, den sociala samvaron har förbättrats då personalen sitter med under måltiderna, måltiderna får också ta tid. Personalen har pratat om att påminna varandra när man tycker att någon arbetar på ett icke salutogent sätt. Att i större grad ta ansvar för brukarens bästa. Avdelning Linden har fått en mindre matsal iordningställd, den blev mycket trevligare. Den gamla matsalen var alldeles för stor då det ofta bara är några få personer som satt uppe och åt. Den inbjöd inte till social samvaro. Ett grupparbete har pågått för att ta fram synpunkter på hur vi skall arbeta med duschsituationen. Utifrån lokalernas utformning har man titta på vilka möjligheter som finns för att förbättra för den boende. Att i högre grad bevaka boendens integritet och egna önskemål. Personalen har arbetat med att göra skillnad på vardag och helg genom att göra det festligare på helgerna med t e x finporslin, findukar m.m. Personalen har också använts sig av årstiden när man dukat för att i högre grad stimulera brukarnas syn och doft intryck. Vad har hänt i ombyggnationsprojektet? Arbetsgruppen började med att planera vilka brukare som skulle bo i de olika lägenheterna beroende på om man är en brukare som bor permanent på Lövåsen eller om man bara bor tillfälligt dvs är på rehab, kortids, växelvård och avslastning. Arbetsgruppen var delaktig tillsammans med upphandlingskontoret i att välja ut vilken arkitekt som skulle rita planlösningen av ombyggnationen. Det innebar att läsa in sig på olika arkitekters inriktningar och göra studiebesök samt tittade på olika boenden som de arkitekter som var aktuella hade ritat. Man upphandlade en av arkitekterna och arbetsgruppen har därefter varit väldigt aktiva och engagerade i planritningen. Möte med arkitekten har skett ca en gång i månaden och förutom dessa har man träffats utan arkitekten en gång i månaden för att ta ställning de frågor som uppkom på mötet med arkitekten. Planritningen har på så sätt kommit tillunder en lång process där alla fått komma till tals. Efter att ha valt arkitekt har man varit och titta på boenden som arkitekten ritat. Arbetsgruppen har med hjälp av dessa studiebesök kunnat använda sig av de för och nackdelar man sett i sitt eget arbete. I arkitektgruppen d v s den person som ritar planlösningen, inredningsarkitekt, konstruktör m.m. planerade ett seminarium som handlade om färgens och ljusets betydelse för det boende. På seminariet deltog arbetsgruppen, personalgruppen, anhöriga, personer från KFAB samt anställda inom kommunen Efter sommaren 2009 har projekteringsmöte påbörjats och kommer att pågå även under nästa år. Projektledaren har i detta arbete deltagit på mötena som rört verksamheten och varit delaktig i planeringen.
9 Teknik i vården Delprojektet teknik och färg inom Nova Medtech s ram, finansierat med EU medel och av Katrineholms kommun. I projekt teknik och färg inom Nova Medtech s ram (EU-finansiering) har man under 2009 och även under 2010 testat viss medicinsk teknik som avser att stödja patienter/boende till högre livskvalitet genom att den tekniska utvecklingen integreras med verksamhetsutveckling i samverkan med individen (patienten). Förutom projektledaren för det salutogena synsättet på Lövåsen är en delprojektledare anställd för att pröva teknik. En läkare är också kopplad till projektet. Teknik som testas är överföring av ljud och bildsignaler från stetoskop och EKG via dator och trådlös överföring till läkare på vårdcentralen. Tillvägagångssättet är att sjuksköterskan tar kontakt med läkaren och talar om den boendes problem gällande hjärta eller lungor. Det är läkaren som ordinerar att ett EKG skall tas, sjuksköterskan tar ett EKG som sedan skickas via dator till läkaren. Därefter ordinerar läkaren behandling. Delmålet är att få testa utrustningen på minst 20 boenden. Projektet i Katrineholms kommun, Lövåsen, är ett pilotprojekt och samarbete sker med projektledare från Linköpings Universitet. Denne person är också projektledare för NovaMedTech, som finansierar ett antal projekt i Södermanland, Östergötland, Västmanland och Örebro län, med medel från EU. Målet med detta delprojekt teknik och färg är att de boende skall kunna få en snabb diagnos i hemmet, behandling kan sättas in på plats, slippa ett besök på akuten (besök kan ev. medföra lång väntetid) slippa mötet med andra människor (dementa svårt att känna igen andra), trygghet att få vårdas i hemmiljö. Det kan även medföra att läkaren ser att patienten behöver snabb insats från akutsjukvården och man kan då som sjuksköterska rapportera över till akuten vad som är på gång. Beräknade resultat med projektet är minskade samhällskostnader b l a inga ambulanstransporter i onödan, ingen extra personal som behöver följa med patienten/boende till sjukhuset. Läkemedelskostnaderna kan minska genom att rätt behandling sätts in snabbt, eller att läkare kan konstatera att ingen behandling behövs. Även annan teknik som underlättar vardagen för brukare och personal skall prövas under Delprojektet teknik och färg i vården finansierat av hjälpmedelsinstitutet och Katrineholms kommun. Annan form av teknik har också studerats och testats där man har prövat att använda den som hjälp i brukarens vardagsliv. Tex i form av en panel som påminner dig och hjälper dig när du skall gå upp på morgonen eller talar om för dig när det är natt, i vilken ordning du utför dina duschuppgifter. Denna teknik har främst använts på Lövåsens rehabiliteringsenhet som ett hjälpmedel för att brukaren bättre skall kunna klara sitt ordinarie boende Projektledaren för denna del har deltagit i lövåsenprojektets styrgrupp för verksamhetsutveckling och byggplanering.
10 Koppling till projektet salutogent förhållningssätt inom äldreomsorgen Som ett ytterligare led i att skapa en äldreomsorg som arbetar utifrån det hälsofrämjande synsättet startade under 2009 projektet Salutogent synsätt/förhållningssätt inom äldreomsorgen i Katrineholm med hjälp av stimulansmedel från regeringen. Projektet syftar till att implementera det salutogena förhållningssättet inom hela äldreomsorgen i Katrineholms kommun. Projektledaren för projektet på Lövåsens äldreboende har under året även varit delaktig i styrgruppen som sakkunnig utifrån sina erfarenheter. Reflektioner inför framtiden Äldreomsorgen i Katrineholm har beslutat sig för att arbeta hälsofrämjande utifrån ett salutogent förhållningssätt. I och med detta beslut innebär det att man går från ett paradigm till ett annat. Verksamheten inriktar sig mer på att lyfta individens behov utifrån ett helhetsperspektiv dvs att man utgår från de fysiska, psykiska, sociala och själsliga behoven. De mjuka frågorna får en mer framträdande plats i organisationen och strävan efter att skapa en tillvaro som förefaller begriplig, hanterbar och meningsfull sätts i fokus. Att förändra i en organisation tar tid och särskilt när det gäller attityder och förhållningssätt. Därför krävs det en långsiktig planering som är väl förankrad inom alla led i organisationen. Det är också svårt att få personalen att hänga i, därför är det viktigt med att det finns motorer inom organisationer som påminner och kommer med idéer. Projektet salutogen äldreomsorg på Lövåsen kan i framtiden komma att bli ett gott exempel på hur ett äldreboende kan utformas utifrån ett hälsofrämjande/salutogen perspektiv (förhållningssätt, arbetsmetoder, teknik, lokalutformning m.m.). Arbetet som jag som projektledare gjort under projekttiden har varit omfattande och berört många delar för att det i slutänden skall kunna gå att få ihop till en helhet. Det har ibland känts för stort för att man skall kunna greppa allt och känna att man till fullo räcker till. Det är därför viktigt att tillsätta tillräckligt med resurser redan från början för att projektet skall kunna bli så bra som möjligt. Det är också viktigt att en ordentlig planering från början tillåts samt att förankring hos personal och chefer sker ordentligt innan start. Under projekttiden har ett flertal händelser på Lövåsen påverkat möjligheten att implementera det salutogena förhållningssättet som t ex besparingar, chefsbyten. Många av personalen har även haft svårt att ta till sig att det är ett annorlunda sätt att tänka och handla och egentligen inget nytt som skall göras. Vissa av personalen har vart mindre positivt inställda till projektet medan andra har varit engagerade och vågat ställa frågorna om varför gör vi som vi gör, hur kan man göra annorlunda för brukarens bästa. Det är viktigt att tänka på att få med de positivt inställda som sedan kan vara ambassadörer för spridningen av förhållningssätt/arbetsmetoder. Det har varit en mycket rolig och lärorik tid för mig som projektledare! Andersson
11 Referenser Aaron Antonovsky (1991) Hälsans mysterium. Natur och kultur Monica Eriksson (2007) Unravelling the mystery of salutogenesis. Folkhälsan research centre health promotion research programme. Report 2007:1. Turku Peter Westlund & Arne Sjöberg (2005) Antonovsky inte Maslow. Fortbildningsförlaget. Solna Peter Westlund & Arne Sjöberg (2007) Planera för mirakel. Fortbildning AB/Tidningen äldreomsorg. Solna
12 Rapport salutogen äldreomsorg Lövåsen
Handlingsplan för projektet Salutogent förhållningssätt inom äldreomsorgen i Katrineholm
VÅRD- OCH OMSORGSFÖRVALTNINGEN Rapport REVIDERAD 2009-09-09 2010-01-07 1 (29) Handlingsplan för projektet inom äldreomsorgen i Katrineholm 2010 2 (29) Sammanfattning Ny forskning har visat att det är av
Läs merMeningsfullhet Begriplighet Hanterbarhet Salutogent förhållningssätt
Meningsfullhet Begriplighet Hanterbarhet Salutogent förhållningssätt Enköpings kommun Enköpings kommun, vård- och omsorgsförvaltningen 2013. Reviderad oktober 2014. Ett salutogent syn- och förhållningssätt
Läs merSalutogent förhållningssätt
Salutogent förhållningssätt i vård och omsorg om de äldre Socialförvaltningens ledningsförklaring Vi utgår från medborgarens egen förmåga och resurser för att främja hälsa. Det vi tillsammans åstadkommer
Läs merSalutogent förhållningssätt och ledarskap
Salutogent förhållningssätt och ledarskap ETT SÄTT ATT STÄRKA ELEVMOTIVATIONEN Utvecklingsledare Tomelilla 1 Utvecklingsledare Tomelilla 2 Det du tänker om mig Så du ser på mig Sådan du är mot mig Sådan
Läs merSlutrapport 2010. Samtalsledare och reflektionsgrupper. Siv Tagesson
Slutrapport 2010 Samtalsledare och reflektionsgrupper Delprojektet har utbildat samtalsledare och startat upp reflektionsgrupper på kommunens gruppboenden för personer med en demenssjukdom. Satsningen
Läs merOm- och tillbyggnad av Lövåsens vårdboende
TJÄNSTESKRIVELSE 1 (6) VÅRD- OCH OMSORGSFÖRVALTNINGEN Jan Nilsson Om- och tillbyggnad av Lövåsens vårdboende Vård- och omsorgsnämnden beslutade i oktober 2007 att fastställa direktiv för ombyggnation av
Läs merOmsorgsförvaltningens övergripande verksamhetsplan 2014-2017. Furuliden
Omsorgsförvaltningens övergripande verksamhetsplan 2014-2017 Furuliden Omsorgsnämndens verksamhetspolicy Livskvalitet Hela livet Vision Livskvalitet Hela livet Värdegrund Människan bär med sig en önskan
Läs merÖVERTORNEÅ KOMMUN. Antagen av Socialnämnden 5 2014-02-12 2013/42
ÖVERTORNEÅ KOMMUN Antagen av Socialnämnden 5 2014-02-12 2013/42 Lokal Värdegrund Övertorneå Äldreomsorg 1 januari 2011 infördes en nationell värdegrund i socialtjänstlagen (5 kap. 4~ SoL 2001:453) De nya
Läs merEtt salutogent förhållningssätt. Om meningsfullhet och livskvalitet
Ett salutogent förhållningssätt Om meningsfullhet och livskvalitet Anor från 1700-talet Fattighuset Vegahusen Änggårdsbacken Otium Kommunfullmäktige utser Tre Stiftelsers styrelse Samma förutsättningar
Läs merAle Vision 2025 Lätt att leva. Se mig! Äldreplan för Ale kommun,
Ale Vision 2025 Lätt att leva Se mig! Äldreplan för Ale kommun, 2019-2026 1 Uppdrag Arbeta fram förslag på en äldreplan som beskriver kommunens riktning gällande äldrefrågor de kommande åren (2019-2026).
Läs merKontaktmannaskap LSS. Vård- och omsorgsförvaltningen
Kontaktmannaskap LSS Vård- och omsorgsförvaltningen Vad är kontaktmannaskap? Att vara kontaktansvarig är inte bara ett uppdrag utan också en förtroendefull relation som bara du har med kunden. Förtroendet
Läs merBÄTTRE LIV FÖR SJUKA ÄLDRE
BÄTTRE LIV FÖR SJUKA ÄLDRE Slutrapport för förbättringsarbete Tidiga och samordnade insatser vid demenssjukdom Team Berg Bakgrund Omsorgen i Bergs kommun ska präglas av ett salutogent och rehabiliterande
Läs merFrågor att diskutera. Frågor att diskutera. Hälsofrämjande arbete. Inledning. Syfte med materialet
DISKUSSIONSUNDERLAG FÖR FÖRSKOLAN Frågor att diskutera Hälsofrämjande arbete Inledning Nätverket för hälsofrämjande förskole- och skolutveckling i Halland 1 har sammanställt ett diskussionsunderlag som
Läs merVerksamhetsplan för Hemvårdsområdet Hästen
Verksamhetsplan för Hemvårdsområdet Hästen Socialnämnden 2006-04-26 2 Verksamhetsplan för hemvården Hästen... 3 Uppdrag... 3 Värdegrund synsätt... 3 Respektfullt bemötande... 3 Engagemang... 3 Flexibilitet...
Läs merFrågor att diskutera. Frågor att diskutera. Hälsofrämjande arbete. Inledning. Syfte med materialet
DISKUSSIONSUNDERLAG FÖR GRUNDSKOLAN Frågor att diskutera Hälsofrämjande arbete Inledning Nätverket för hälsofrämjande förskole- och skolutveckling i Halland 1 har sammanställt ett diskussionsunderlag som
Läs merKognitiv nedsättning och anhörigperspektiv
Kognitiv nedsättning och anhörigperspektiv Janina Stenlund, Leg. sjuksköterska, Silviasjuksköterska Uppläggning Kognitiv svikt Anhörigsjukdom och anhörigstöd Nationella riktlinjer för vård och omsorg Metoder/förhållningssätt
Läs merHälsofrämjande ledarskap
Hälsofrämjande ledarskap eller? med 1 globaliserat it-samhälle Kunskapssamhälle? 2 www.halsopromotiongruppen.se 1 Annorlunda Samhälle Arbetsliv Organisationer Livspussel Hälsoutmaning då behövs ett annat
Läs merHur blir det möjligt?
Hur blir det möjligt? - Att skapa förutsättningar för patienten, dig själv och din organisation. - Att implementera, vad är det? Eva Eliasson Fysioterapeut/ Lymfödemterapeut Rehabiliteringsenheten Centralsjukhuset
Läs merSocialförvaltningen informerar
Socialförvaltningen informerar Du ska kunna leva ditt liv som du vill! Vi lyssnar på dig och respekterar din rätt att bestämma själv. Värdighetsgarantier inom äldreomsorgen Lokal värdegrund i Norbergs
Läs merKvalitetskrav. i bostad med särskild service för vuxna enligt LSS exklusive annan särskilt anpassad bostad i Varbergs kommun
Kvalitetskrav i bostad med särskild service för vuxna enligt LSS exklusive annan särskilt anpassad bostad i Varbergs kommun RIKTLINJER Följande kvalitetskrav för bostäder med särskild service för vuxna
Läs merSe mig! Äldreplan för Ale kommun
Se mig! Äldreplan för Ale kommun 2019 2026 Samhället står inför omfattande förändringar i den äldre befolkningen. Detta ställer stora krav på kommunernas förmåga att anpassa sina verksamheter efter förändrade
Läs merÄldreprogram för Sala kommun
Äldreprogram för Sala kommun Fastställd av kommunfullmäktige 2008-10-23 107 Revideras 2011 Innehållsförteckning Sid Inledning 3 Förebyggande insatser 3 Hemtjänsten 3 Hemtjänst och hemsjukvård ett nödvändigt
Läs merSe mig! Äldreplan för Ale kommun
Se mig! Äldreplan för Ale kommun 2019 2026 Kvalitet och effektivitet Jag vill att personalen ska tycka om att komma hem till mig. Strategier Utveckla salutogent förhållningssätt i äldreomsorgen.* All verksamhet
Läs merPLUS + Styrning med kvalitetsplan. Verksamhet: HEMTJÄNST. Version 1.7. 9 juni 1998
PLUS + Styrning med kvalitetsplan Verksamhet: HEMTJÄNST Omvärldsanalys Egenanalys Behovsanalys Restriktioner Vision Långa mål Version 1.7 9 juni 1998 Antagen av socialnämnden 16 juni 1998 Antagen av kommunfullmäktige
Läs merPlan för Funktionsstöd
Plan för Funktionsstöd 2015-2019 Antagen av Socialnämnden 150224 Reviderad 151215, 161220, 171219 1 Page 1 of 10 Förord Du håller i Askersunds kommuns första Plan för Funktionsstöd. Den är en viktig grundkälla
Läs merwww.evalenaedholm.se Eva-Lena Edholm FÖRELÄSARE, SAKKUNNING & HANDLEDARE
Eva-Lena Edholm FÖRELÄSARE, SAKKUNNING & HANDLEDARE Styrkor och resurser - en föreläsning om att starta positiva processer Enligt systemteori är varje människa ett system. Varje människa är ett system.
Läs merProjekt: Unga i JOBB Bjuvs kommun. En sammanfattning av den externa utvärderingen Fokus: Individens perspektiv på sitt deltagande.
23 maj 2014 ESF: Europeiska Socialfonden Programområde 2 Projekt: Unga i JOBB Bjuvs kommun En sammanfattning av den externa utvärderingen Fokus: Individens perspektiv på sitt deltagande Lärande utvärdering
Läs merProjektplan STIL-Lindeprojektet 2011-10-01 2013-03-31
Vård och Omsorg 1. Bakgrund Projektplan STIL-Lindeprojektet 2011-10-01 2013-03-31 STIL som står för Stärkt kontaktmannaskap, Trygghet, Inflytande, Livskvalitet. STIL- Lindeprojektet har sin utgångspunkt
Läs merKompetensutveckling under 2010 samt planering av 2011 års kompetensutveckling
VÅRD- OCH OMSORGSFÖRVALTNINGEN Ingela Lövgren, utvecklingsledare Vård- och omsorgsnämndens handling nr 3/2011 KOMPETENSUTVECKLING 2010/2011 1 (6) VON/2009:60, 2010:114-027 Godkänd av vård- och omsorgsnämnden
Läs merVerksamhetsplan för Bryggarens hemtjänstområde
Verksamhetsplan2009-2011 för Bryggarens hemtjänstområde Reviderad 20110104 Till grund för enhetens verksamhet är Förvaltningen för omsorg och hälsas verksamhetsplan 2009-2011 Vision Vi är till för att
Läs merRiktlinjer för biståndsinsatser enligt Socialtjänstlagen för äldre personer och personer med funktionsnedsättning
1 (6) Riktlinjer för biståndsinsatser enligt Socialtjänstlagen för äldre personer och personer med funktionsnedsättning Version 1 1 2 (6) Inledning Socialförvaltningens verksamheter ska genomsyras av den
Läs merModerna organisationers struktur och kultur
Salutogen kultur och ledarskap Den goda arbetsplatsen från lydnadskultur till ansvarskultur Anders Hanson Anders Hanson 1 Moderna organisationers struktur och kultur 2 www.halsopromotiongruppen.se 1 Salutogen
Läs merInnehåll. Förord 7 Vad menas med värdegrund? 9 Lagstiftning om värdegrund 25
Innehåll Förord 7 Vad menas med värdegrund? 9 Lagstiftning om värdegrund 25 Vad innebär lagtexten om värdegrund för äldre personer? 31 för anhöriga? 37 för personal? 43 Hur kan du stötta dina medarbetare
Läs merFOLKHÄLSOPOLITISKT PROGRAM FÖR SORSELE KOMMUN
Vår vision är ett Sorsele som genomsyras av engagemang, omtanke och generositet. Att leva i Sorsele är att leva friskt och starkt, med kraft och glädje. Att bejaka sig själv och bekräfta sin omgivning.
Läs merEn utvärdering efter två år i Projekt Rehabilitering för äldre
LILLA EDETS KOMMUN KommunRehab Sjukgymnastik/Arbetsterapi En utvärdering efter två år i Projekt Rehabilitering för äldre Nytt arbetssätt för att förbättra kvaliteten på rehabiliteringen riktat mot personer
Läs mer- äldreboende i Landskrona stad BOENDE & HÄLSA. Välkommen till
- äldreboende i Landskrona stad BOENDE & HÄLSA Välkommen till 2 BOENDE & HÄLSA - så att du får ett så bra liv som möjligt Boende och hälsa inom omsorgsförvaltningen ansvarar för Landskrona stads kommunala
Läs merSeminar fra sykt till sunt 19 november 2009, Litteraturhuset i Oslo
Perspektiver - Mestring og folkehelse Seminar fra sykt till sunt 19 november 2009, Litteraturhuset i Oslo Nils Söderman, universitetsadjunkt Högskolan Väst i Trollhättan, Institutionen för omvårdnad, hälsa
Läs merProjektplan hälsosamt åldrande 2014
Tjänsteskrivelse 2014-02-10 Handläggare: Birgitta Spens FHN 2013.0067 Projektplan hälsosamt åldrande 2014 Sammanfattning Karlskoga och Degerfors kommuner har tecknat samverkansavtal med Örebro läns landsting
Läs merPalliativ vård och omsorg på Tre Stiftelsers boenden
Palliativ vård och omsorg på Tre Stiftelsers boenden tema Håkan Johansson 1 Maria Engman 2 1 Enhetschef samt ledare för det Palliativa rådet på Tre Stiftelser. E-post: hakan.johansson@ trestiftelser.se.
Läs merPalliativ vård. Vård vid. slutskede
Palliativ vård Vård vid slutskede Grafisk produktion: Mediahavet Foto: Cia Lindkvist/Mediahavet att leva tills man dör Palliativ vård handlar om sjukdomar som vi inte kan läka och hela. Inför svår sjukdom
Läs merVälkommen till äldreomsorgen i Karlskrona kommun
Välkommen till äldreomsorgen i Karlskrona kommun 1 Denna broschyr har arbetats fram av Birgitta Håkansson, Margareta Olsson, Eleonore Steenari och Ewa Axén Gustavsson, Äldreförvaltningen våren 2004 Layout,
Läs merSalutogen miljöterapi på Paloma
Salutogen miljöterapi på Paloma Innehållsförteckning Bakgrund s.2 Den salutogena modellen s.3 Begriplighet s.3 Hanterbarhet s.3 Meningsfullhet s.3 Den salutogena modellen på Paloma s.4 Begriplighet på
Läs merHanden på hjärtat självbestämmande, delaktighet och inflytande. Bara ord, eller?
Handen på hjärtat självbestämmande, delaktighet och inflytande. Bara ord, eller? Handen på hjärtat Kan metoden reflekterande samtal medverka till en högre grad av brukarnas upplevelse av självbestämmande,
Läs merVision för en psykiatrisamverkan i Världsklass 2015 strategisk samverkan i Örnsköldsvik
Vision för en psykiatrisamverkan i Världsklass 2015 strategisk samverkan i Örnsköldsvik Antagen av Politiska samverkansledningsgruppen i Örnsköldsvik (POLSAM) och Örnsköldsviks Samordningsförbunds styrelse
Läs merVad är delaktighet för dig?
Vad är delaktighet för dig? Inspiration till samtal om delaktighet, självbestämmande och inflytande Detta häfte bygger på rapporten Vad är delaktighet för dig? ett delprojekt i satsningen för en evidensbaserad
Läs merTrygg Hemma. Teamet som ger dig en trygg och fungerande tillvaro efter din sjukhusvistelse
Trygg Hemma Teamet som ger dig en trygg och fungerande tillvaro efter din sjukhusvistelse Trygg Hemma teamet Teamet ska ge dig förutsättningar att så långt det är möjligt få komma tillbaka till din invanda
Läs merDen nationella värdegrunden för äldreomsorg Den lokala värdighetsgarantin för äldreomsorgen i Huddinge. Erika Svärdh, kommunikationschef, SÄF
Den nationella värdegrunden för äldreomsorg Den lokala värdighetsgarantin för äldreomsorgen i Huddinge Erika Svärdh, kommunikationschef, SÄF Nationell värdegrund i socialtjänstlagen Den 1 januari 2011
Läs merPiren. Hjo kommuns korttidsavdelning
Piren Hjo kommuns korttidsavdelning Lite fakta om Piren Piren ligger på andra våning i samma byggnad som Sjöryds äldreboende med närhet till Stadsparken och Vättern. Du ansöker hos biståndshandläggaren
Läs merÄldreomsorgens. värdegrund. Att möta människor i livets slutskede
Äldreomsorgens värdegrund Att möta människor i livets slutskede Värdegrunden gäller ända till slutet Att jobba inom äldreomsorgen innebär bland annat att möta människor i livets slutskede. Du som arbetar
Läs merStimulansmedel inom demensområdet
VÅRD- OCH OMSORGSFÖRVALTNINGEN Stefan Ivarsson Projektledare Rapport Stimulansmedel 1 (6) Stimulansmedel inom demensområdet Katrineholms kommun 2 (6) Sammanfattning Demens är en av de vanligaste folksjukdomarna
Läs merEksjö kommuns HEMTJÄNST. Kvalitet, delaktighet och flexibilitet ger självbestämmanderätt och integritet
Eksjö kommuns HEMTJÄNST Kvalitet, delaktighet och flexibilitet ger självbestämmanderätt och integritet Det trygga alternativet Vi lovar att du ska känna dig trygg med ditt val av Eksjö kommuns hemtjänst
Läs merVÄRDEGRUND. Äldreomsorgen, Vadstena Kommun. SOCIALFÖRVALTNINGEN Antagen av socialnämnden den 16 oktober 2012, 116 Dnr 2012/165-730, 2012.
VÄRDEGRUND Äldreomsorgen, Vadstena Kommun Antagen av socialnämnden den 16 oktober 2012, 116 Dnr 2012/165-730, 2012.1034 INNEHÅLL Bakgrund... 3 Nationellt... 3 Vadstena... 3 Värdegrund för vadstena kommuns
Läs merProjekt Lärandeorganisation i Älvsjö stadsdel
Projekt Lärandeorganisation i Älvsjö stadsdel Slutrapport 2009-01-09 Hans Stavrot Hans Stavrot arbetade vid tidpunkten för projektet som regionchef på Omsorgshuset i Älvsjö stadsdel. Projektet handleddes
Läs merVärdegrund - att göra gott för den enskilde
Värdegrundsdokumentet är framarbetat av och för socialförvaltningen i Degerfors kommun, samt antaget av socialnämnden 2012-10-10. Text: Jeanette Karlsson och Sture Gustafsson. Illustrationer: Bo Qvist
Läs merSocialförvaltningen informerar
Socialförvaltningen informerar Du ska kunna leva ditt liv som du vill! Vi lyssnar på dig och respekterar din rätt att bestämma själv. Värdighetsgarantier inom äldreomsorgen Lokal värdegrund i Norbergs
Läs merAnsökan om stimulansmedel för ökad bemanning ÄO Ansökan avser HEMTJÄNST år: 2016
1 (10) Ansökan om stimulansmedel för ökad bemanning ÄO Ansökan avser HEMTJÄNST år: 2016 Planerar ni att ansöka om stimulansmedel nästa år: Ja Företag/Sdf Enhet Ansvarig chef Tel.nr Mejladress Regiform
Läs merBemötande Äldreomsorg
Bemötande Äldreomsorg En service- och är ett löfte om innehåll och kvalitet på dig som har insatser inom äldreomsorgen. Det första mötet är ofta avgörande för att en relation ska ha förutsättningar att
Läs merAvtalsuppföljning av vård- och omsorgsboende år 2015
2016-01-18 Avtalsuppföljning av vård- och omsorgsboende år 2015 Sammanfattning Staben för kvalitetsutveckling genomför årliga uppföljningar av verksamheten på stadens vård- och omsorgsboenden. Syftet med
Läs merStimulansmedel. till kommuner och landsting för r insatser inom vård v omsorg om äldre personer
Stimulansmedel till kommuner och landsting för r insatser inom vård v och omsorg om äldre personer Stimulansmedel på p 1,35 mdr kr för f r att utveckla äldreomsorgens kvalitet Med fokus på : - att förbättra
Läs mer1:a Hemtjänst och vårdkompaniet
1:a Hemtjänst och vårdkompaniet Hemtjänstkompaniet strävar efter att vara den främsta och mest välrenommerade privata hemtjänstutföraren på vår hemmamarknad. Vi ger det lilla extra i närhet och engagemang!
Läs merVåra liv. som gamla OUR LIFE AS ELDERLY 2004 2006
Våra liv OUR LIFE AS ELDERLY 2004 2006 som gamla Att bli gammal alla har vi både farhågor och förhoppningar för vår egen del när vi tänker på oss själva som pensionärer. Finns det något skyddsnät när jag
Läs merNorra Hisingen. Slutrapport Den visa organisationen Bilaga 6 Intern uppföljning av kompetensinsatser för medarbetare
Norra Hisingen Slutrapport Den visa organisationen Bilaga 6 Intern uppföljning av kompetensinsatser för medarbetare Kompetensinsatser Motiverande samtal (MI) Det har hållits 17 stycken tvådagars workshoppar
Läs merHälsopromotion i arbetslivet -hälsofrämjande som idé, kunskapsområde och strategi
Hälsopromotion i arbetslivet -hälsofrämjande som idé, kunskapsområde och strategi Anders Hanson Anders Hanson 1 Det finns en tradition. 1946 WHO bildas och förespråkar en helhetssyn på hälsan. 1974 Marc
Läs merFörteckning över fördjupningsområden vid utbildnings- och introduktionsanställning
Förteckning över fördjupningsområden vid utbildnings- och introduktionsanställning Denna vägledning kan ses som ett stöd vid framtagandet av medarbetarens utbildnings- och introduktionsplan. Förslag på
Läs merBEMÖTANDEGUIDE RESPEKT FÖR MÄNNISKAN. Primärvårds- och rehabcentrum Region Kronoberg
BEMÖTANDEGUIDE RESPEKT FÖR MÄNNISKAN Primärvårds- och rehabcentrum Region Kronoberg HÄLSA KUNSKAP OMTANKE FÖRORD BEMÖTANDEGUIDE FÖR PRIMÄRVÅRDS- OCH REHABCENTRUM I REGION KRONOBERG I alla undersökningar
Läs merSolgårdens korttidsvistelse. Enköpings kommun
Solgårdens korttidsvistelse Enköpings kommun Välkommen till Solgården Solgårdens korttidsvistelse är ett tillfälligt kommunalt boende. Vi tar hänsyn till vad just du behöver i form av hjälp och stöd, och
Läs merKvalitetsmål för Äldreomsorgen
Kvalitetsmål för Äldreomsorgen Kvalitetsmål för äldreomsorgen i Klippans kommun Kvalitetsmålen är fastställda av socialnämnden 2010-12-07. Äldreomsorgen skall bedrivas i enlighet med socialtjänstlagen,
Läs merDialog Meningsfullhet och sammanhang
Meningsfullhet och sammanhang Av 5 kap. 4 andra stycket i socialtjänstlagen framgår det att socialnämnden ska verka för att äldre personer får möjlighet att ha en aktiv och meningsfull tillvaro i gemenskap
Läs merLOKALA VÄRDIGHETSGARANTIER
LOKALA VÄRDIGHETSGARANTIER Äldreomsorg, Vadstena Kommun Antagen av socialnämnden den 16 oktober 2012, 117 Dnr 2012/100-730, 2012.1036 INNEHÅLL Bakgrund... 3 Nationellt... 3 Vadstena... 4 Värdegrund för
Läs merÄLDREPEDAGOG- COACHEN Inspirerad av ett salutogent arbetssätt
ÄLDREPEDAGOG- COACHEN Inspirerad av ett salutogent arbetssätt Prospektförslag av: Catharina Ljung & Carina Bengtsson Äldrepedagogutbildningen vid Malmö Högskola, Hälsa och samhälle, Maj 2009 Salutogent
Läs merKunskap är nyckeln. Solbohöjden Dagverksamhet och hemtjänst för personer med minnessvikt
Kunskap är nyckeln Bemötande vad skall man tänka på i mötet med demenssjuka och deras anhöriga/närstående Trine Johansson Silviasjuksköterska Enhetschef Solbohöjdens dagverksamhet och hemtjänst för personer
Läs merKommunal vård och omsorg, hur är den organiserad? Pia Olofsson, vårdhygien NU-sjukvården
Kommunal vård och omsorg, hur är den organiserad? Pia Olofsson, vårdhygien NU-sjukvården Ädelreformen Upprinnelsen till ädelreformen Kritik mot opersonliga långvårdssjukhus, sjukhem och ålderdomshem Klinikfärdiga
Läs merTjänsteskrivelse. Uppföljning av åtgärder brukarundersökning 2013. 2014-02-04 Vår referens. Anne Wolf Utvecklingssekreterare. anne.wolf@malmo.
Malmö stad Stadsområdesförvaltning Väster 1 (1) Datum 2014-02-04 Vår referens Anne Wolf Utvecklingssekreterare Tjänsteskrivelse anne.wolf@malmo.se Uppföljning av åtgärder brukarundersökning 2013 SOFV-2014-208
Läs merLokala värdighetsgarantier. Vård- och omsorgsboende Kungälvs Kommun
Lokala värdighetsgarantier Vård- och omsorgsboende Kungälvs Kommun Nationell värdegrund Den nationella värdegrunden för äldreomsorgen som infördes den 1 januari 2011 i socialtjänstlagen (2001:453) SoL
Läs merHandlingsplan 2014 och det fortsatta arbetet
Monica Jonsson Regionförbundet Uppsala län 018 18 21 09 monica.jonsson@regionuppsala.se Handlingsplan 2014 och det fortsatta arbetet Representanter från landstinget och länets kommuner på ledningsnivå
Läs merPlan för Funktionsstöd
Plan för Funktionsstöd 2015-2019 Antagen av Socialnämnden 150224 Reviderad 151215, 161220,171219. 181102 Page 1 of 8 Förord Du håller i Askersunds kommuns första Plan för Funktionsstöd. Den kommer att
Läs merSamordningssjuksköterskan ett stöd till den äldre och den anhöriga
Samordningssjuksköterskan ett stöd till den äldre och den anhöriga sabet ix/eli Scanp Foto: n Omsé 1 Samordningssjuksköterskan ett stöd till den äldre och den anhöriga När jag bjuder in någon till ett
Läs merVåga se framåt, där har du framtiden!
Våga se framåt, där har du framtiden! Det finansiella Samordningsförbundet Västerås Arbetsförmedlingen, Försäkringskassan, Landstinget Västmanland samt Västerås stad har den 1 maj 2010 gemensamt bildat
Läs merProjekt BRA-grupper - för att öka det sociala innehållet för äldre i ordinärt boende 2011-2012
Vård- och omsorgsförvaltningen Projekt BRA-grupper - för att öka det sociala innehållet för äldre i ordinärt boende 2011-2012 Slutrapport Mölndals stad December 2012 Lotta Malm Projektledare Projekt BRA-grupper
Läs merbildarkivet.se, fotograf Stephan Berglund
bildarkivet.se, fotograf Stephan Berglund Så vill vi ha Flens kommuns äldreomsorg i framtiden 2008 2012 Är du intresserad av en god äldreomsorg i Flen? Vi politiker hoppas att du som bor i Flens kommun
Läs merKursutvärdering av kursen för personliga assistenter, våren 2014
FoU Fyrbodal Kursutvärdering av kursen för personliga assistenter, våren 2014 besvarat av assistenternas chefer. På kursen för personliga assistenter har deltagare kommit från åtta av Fyrbodals 14 kommuner.
Läs merVi vill att människor ska leva hela livet
Vi vill att människor ska leva hela livet Yvonné Danielsson, Verksamhetschef, Daljunkaregårdens äldreboende Daljunkaregårdens äldreboende drivs sedan maj 2008 av Temabo. Vårt mål är att skapa ett aktivare
Läs merMålprogram för vård- och omsorgsnämnden 2011 2014
program för vård- och omsorgsnämnden 2011 2014 program för vård- och omsorgsnämnden 2011-2014 Vår vision Köpings kommuns insatser inom vård och omsorg ska vara bland de bästa i Sverige. Det ska kännas
Läs merTrygg hemtjänst i Mörbylånga kommun
Trygg hemtjänst i Mörbylånga kommun Vi tar uppdraget på allvar Hemtjänsten i Mörbylånga kommun har till uppgift att se till att du kan bo kvar hemma så länge som möjligt och känna dig trygg i ditt hem.
Läs merMäta effekten av genomförandeplanen
Vård- och omsorgsförvaltningen Mäta effekten av genomförandeplanen -rapport från utvärderingsverkstad 2014 Utvärderingsverkstad Regionförbundet Uppsala län och Uppsala universitet Birgitta Lind Maud Sandberg
Läs merVård- och omsorgsförvaltningen 2015-10-15 Dnr von/2015:129. Vård- och omsorgsnämnden godkänner demensstrategin
TJÄNSTESKRIVELSE 1[5] Referens Petra Oxonius Mottagare Vård- och omsorgsnämnden Demensstrategi Förslag till beslut Vård- och omsorgsnämnden godkänner demensstrategin Sammanfattning Antalet äldre ökar och
Läs merFilmen Hotell Vistet.
Filmen Hotell Vistet https://www.youtube.com/watch?v=cog3brzm9vm Patienthotell- framtidens nya vårdform som tar tillvara på det friska Bedrivs utifrån ett traditionellt hotellkoncept Erbjuder medicinsk
Läs merProjektplan. Förstärkt läkartillgång i ordinärt boende Verksamhetsår: 2008-2009. Upprättad
Projektplan Förstärkt läkartillgång i ordinärt boende 071128 förstärkt läkartillgång i ordinärt boende.doc Upprättad Ansvarig: Projektledare Bertil Siöström Förvaltning: Malmö stad, Kirsebergs stadsdelsförvaltning
Läs merSamverkan en vinst för alla! Gina Axelsson och Lovisa Anell Anhörigkonsulenter Anhörigcentrum
Samverkan en vinst för alla! Gina Axelsson och Lovisa Anell Anhörigkonsulenter Anhörigcentrum Samverkan en vinst för alla! Två samverkansmodeller Geriatrik - Nätverksträffar Psykiatri - Anhörigutbildning
Läs merProv: Möte i korridor, Medicin Svar elev A.
Prov: Möte i korridor, Medicin Svar elev A. Uppgift 1. Vad gör du och hur bemöter du kvinnan? Svar. Jag går framtill henne och säger att jag är undersköterska och säger mitt namn, och frågar vad det är,
Läs merAkuten och omvärlden ett förbättringsprojekt i samarbete mellan Landstinget i Värmland och Karlstads universitet
Akuten och omvärlden ett förbättringsprojekt i samarbete mellan Landstinget i Värmland och Karlstads universitet Carina Bååth, Klinisk Lektor och Maria Larsson, Docent Institutionen för hälsovetenskaper
Läs merKvalitetsdeklaration. för dig som bor i särskilt boende. Reviderad 2011-04-19
Kvalitetsdeklaration för dig som bor i särskilt boende Reviderad 2011-04-19 Kvalitetsdeklaration särskilt boende Om kvalitetsdeklarationen Kvalitetsdeklarationen anger vilka grundläggande kvalitetskrav
Läs merInformation om vårdbostad. Att bo i vårdbostad
Information om vårdbostad Att bo i vårdbostad Att bo i vårdbostad Den här broschyren ger en kort beskrivning över de krav som äldrenämnden ställer på den vård och omsorg som bedrivs av både privata och
Läs merVård- och omsorgsnämndens Värdegrund och värdighetsgarantier - för dig som ansöker om eller redan bor i särskilt boende
Vård- och omsorgsnämndens Värdegrund och värdighetsgarantier - för dig som ansöker om eller redan bor i särskilt boende Vår värdegrund Vår värdegrund är de värderingar vi arbetar efter och som återspeglas
Läs merAnbud Ekbacken Hus H. Avtalsperiod. Övergripande verksamhetsmål. Värdighetsgarantier. Min-metoden för en personcentrerad äldreomsorg
1(5) Anbud Ekbacken Hus H Avtalsperiod Avtalet gäller i 2 år. Sundbyberg stad äger rätt att förlänga avtalet högst tre (3) 12- månaderspersioder. Frösundas koncept och åtaganden kommer att införas under
Läs merEtt gott liv på äldre dar i Eksjö kommun. Äldrepolitiskt program 2012-2025. Fastställt av kommunfullmäktige 2013-06-19, 130
Ett gott liv på äldre dar i Eksjö kommun Fastställt av kommunfullmäktige 2013-06-19, 130 Fotografer: Duo Fotografi, Johan Lindqvist, Annelie Sjöberg, Inger Nilsson, Laila Mikaelsen, Therese Pettersson,
Läs merStrategi för välfärdsteknik inom vård och omsorg
VÅRD- OCH OMSORGSFÖRVALTNINGEN Vård- och omsorgsnämndens handling nr 13/2017 STRATEGI 1 Vår handläggare Ert datum Er beteckning Jessica Svärd, kommunikatör Godkänd av vård- och omsorgsnämnden 2017-12-07,
Läs merNu är det läge... att arbeta förebyggande i gymnasieskolan! S:t Gertrud, Malmö 2009-01-29. Folkhälsokoordinator Ingela Sjöberg
Nu är det läge..... att arbeta förebyggande i gymnasieskolan! S:t Gertrud, Malmö 2009-01-29 Folkhälsokoordinator Ingela Sjöberg Det finns bara två bestående gåvor vi kan ge våra barn. Den ena är rötter,
Läs merAtt arbeta med våld i nära relationer. Ingrid Hjalmarson Eva Norman
Att arbeta med våld i nära relationer Ingrid Hjalmarson Eva Norman Utvärderingar om Våld i nära relationer Kommunernas och hälso- och sjukvårdens ansvar för insatser mot våld SoL 5 kap reglerar insatserna
Läs merPLAN. Stadskontoret. Plan för vård- och omsorgsverksamheten i Malmö stad. Lättläst
PLAN Stadskontoret Plan för vård- och omsorgsverksamheten i Malmö stad Lättläst Innehåll Inledning... 3 1. Du ska kunna leva ett aktivt liv och ha inflytande i samhället och över din vardag... 5 2. Du
Läs mer