KALLELSE KOMMUNFULLMÄKTIGE

Transkript

1 KALLELSE KOMMUNFULLMÄKTIGE 8 mars 2017

2 Information Kan du inte närvara? Både ledamöter och ersättare ska meddela om man inte kan närvara vid sammanträdet. Anmälan sker till eller till Annika Thorström, te! alt. Anna-Lena Lundin, te! Adressändring? Om du byter adress eller telefonnummer ska detta anmälas till kommunledningskontoret (e-post eller telefon se ovan). Interpellationer Ska du lämna en interpellation ska den vara inkommen till kommunledningskontoret, administrativa avdelningen, senast kl. 12:00 dagen före sammanträdet får att kopieras upp och lämnas ut vid sammanträdet. Ska du svara på en interpellation skall svaret vara inkommet senast kl. 12:00 dagen fåre sammanträdet. Dessutom skall interpellanten få ta del av svaret senast dagen fåre sammanträdet. Detta kan kommunledningskontoret, administrativa avdelningen, hjälpa till med om du inte själv har möjlighet. Motioner Ny motion skalllämnas till kommunledningskontoret, administrativa avdelningen, senast kl. 12:00 dagen före sammanträdet får att kunna kopieras upp till sammanträdet. Motioner som inkommer senare får motionären själv kopiera upp om det skalllämnas på sammanträdet. Allergi, astma, doftöverkänslighet Tänk på att visa hänsyn vid mötet och använd inte parfym, rakvatten eller andra starkt doftande hygienartiklar. Ta inte med citrusfrukter och nötter! Saknar du något i kallelsen eller har andra synpunkter? Hör av dig till Annica Åberg annica.aberg@uddevalla.se alt te!

3 Kallelse Föredragningslista Kommunfullmäktige 1(3) Sammanträde Kommunft!llmäktigc Plats och lid Bohusläns muscum kl. 17:30 onsdagen den 08 mars 2017 Ordförande sekreterare Alf Gillberg Annie<! Abcrg Föredragningslista Föredragande l. Upprop och val av justerande samt bestämmande av lid för justering DnrKS Jämställdhetsarbete i Uddevalla kommun Dnr KS Sara Gustafsson, Siren Linde, J\nna-1-Iclcna Wiechcl, 30 min 3. Interpellation från David Sahlsten (KD) till kommunstyrelsens ordförande avseende arrangemang av Bo och leva-mässa D nr KS 2017/ Interpellation från Magnus Jacobsson (KD) till socialnämndens ordförande avseende gratis broddar till äldre Dnr KS 2017/ Motion från Carin Ramneskär (M) om att Uddevalla kommun införskaffar en ordförandekedja Dnr KS 2015/ Motion från Ann-Charlott Gustafsson (UP) om förskola på Sundstrand Dnr KS 2016/ Motion från Rolf Carlson (SD) angående samnyttjande av kommunala resurser DnrKS 2016/ Motion från Ann-Charlott Gustafsson (UP) och Christer Hassiebäck (UP) angående start av utvecklingsbolag för exploatering av mark och fasligheter Dnr KS 2015/ Utbetalning av partistöd 2017 Dnr KS 2016/00593

4 Kallelse Föredragningslista Kommunfullmäktige 2(3) Föredragningslista Föredragande 10. Översyn av påverkanskanaler Dnr KS 2015/00415 Il. Sammanställd budgel 2017 samt revidering av kommunfullmäktiges styrkort D nr KS 2016/ Räddningstjänstförbundet Mitt Bohusläns taxa och avgifter 2017 Dnr KS 2017/ Markanvisningsavtal för segel hotellet, del av Herrestad s-torp 1:3 Dnr KS 2017/ Marköverlåtelseavtal Facklan 1 Dnr KS 20J 7/ Avropportering av aktiviteter i energiplan för Uddevalla kommun Dnr KS 2017/ Riktlinjer för åtgärder mot kränkande särbehandling o c h trakasserier Dn r KS 2017/ Granskning av lokalförsörjningsproc essen, revisionsrapport D nr KS 2016/ Hälso- och sjukvårdsavtalet i Västra Götaland gäller från Dnr KS 2016/006 J Demokratiberedningens verksamhetsberättelse 2016 Dnr KS 2016/ Granskning av det systematiska kvalitetsarbetet inom skolan, revisionsrapport Dn r KS 20 J 7/00 l Avsägelse från Petra Ekerum (S) för uppdraget som ledamot i kommunfullmäktige Dnr KS 2017/ Avsägelse från Elving Andersson (C) avseende uppdraget som ersättare för ombud för Uddevalla Utvecklings AB Dnr KS 2017/ Anmälningsärenden till kommunfullmäktige 2017 Dnr KS 2017/0000 l

5 Kallelse Föredragningslista Kommunfullmäktige 3(3) Föredragningslista Föredragande 24. Nya motioner, interpellationer, enkla frågor, medborgarförslag Dnr KS Ledamot och ersättare som är hindrad all delta i sammanträdet ska anmäla detta till kommunledningskonlqxe(@uddevalla.sq eller till Annika Thorström, te l alt. till Anna Lena Lundin, tel Tänk på att visa hänsyn vid mötet och använd inte parfym, rakvatten eller andra starkt dollande hygienartiklar.

6 ~\',V/(( 4":,) ~ f:;)..,. +.. :J~ OA1~1-A\J Protokollsutdrag Kommunfullmäktige Dnr KS 2017/00086 Interpellation från David Sahlsten (KD) till kommunstyrelsens ordförande avseende arrangemang av Bo och Leva-mässa Beslut Kommunfullmäktige beslutar att interpellationen får ställas och ska besvaras på kommunfullmäktiges nästa sammanträde. Vid protokollet Annica Åberg Justerat AlfGillberg, Marie-Louise Ekberg, David Sahlstcn Justeringen tillktlnnagiven på anslagstavlan intygar Anniea Åberg Expedierat Ingemar Samuelsson David Sahlstcn J usterandcs signalur Utdragsbestyrkande

7 Kristdemokraterna Interpellation Uddevalla Till Ingemar Samuelsson (S) ordförande Kommunstyrelsen Avseende Bo & Leva-mässa Uddevalla kommun har under Oera år arrangerat en mycket populir Bo & Leva--mässa diir företag och kommunen har kunnat marknadsföra sig samt dc boendemöjligheter som finns i vår vackra kommun. Efter fiirra årets miissa kunde man läsa följande i kommunens informationstidskrift NAIUNCSLJVET (nr 3). Välbesökt.. massa om boende på Bohusläns museum Årets Bo & Leva-mässa i Uddevalla drog tusentals besökare under några timmar. Under lördagen den 16 april besökte personer mässan på Bohusläns museum, nästan 300 fler besökare än förra året. På mässan kunde man bekanta sig med många delar av Uddevalla kommuns verksamheter, men ocks<1lokala företag och de kommunala bolagen. Trots an bomiissan har varit uppskattad av både aktörer samt bostadssökande har kon1111uncn beslutat: au inte a.t"rangcra n~lgon 111~issa på detta tcn1a i åt. Detta sker i ett läge cliir bostadsbyggandet har kommit igång på allvar. Många privata företag har stora projekt på gång och Uddevallahem kommer att under det närmsta året släppa ca 150 nya lägenheter. Beslutet att inte ha någon bostadsmässa kommer innebära att en viktig arena för bostadsmarknaden_... storpas:vilkcratcljl1j5cbcklaglip;f Jag undrar därför, varför kommunen valt att inte arrangera en Bo & Leva-mässa i år? David Sahlsten (KD) Vice ordförande Uddevallahem

8 Protokollsutdrag Kommunfullmäktige D nr KS 2017/00057 Interpellation från Magnus Jacobsson (KD) till socialnämndens ordförande avseende gratis broddar till äldre Beslut Kommunfullmäktige beslutar att interpellationen får ställas och ska besvaras på ntisla sammanträde. Vid protokollet Annica Åberg Justerat AlfGillberg, Marie-Louise Ekberg, David Sahlsten Justeringen tillk~i1111agivcn Anniea Åberg Expedierat Magnus Jacobsson Stefan Skoglund på anslagstavlan l 3 intygar Justerandes signalur Utdragsbestyrkande

9 Kristdemokraterna Uddevalla Interpellation Till Stefan Skoglund (S) Ordf. soc Avseende gratis broddar till äldre Åldrandet är en utmaning och när kroppen förändras leder det till att risken för olyckor ökar. Det är därför positivt att kommunen har delat ut broddar under vintern. Jag har dock blivit uppvaktad av äldre som har läst i media att vi i kommunen delar ut broddar men när dom hör av sig till kommunen får dom beskedet att det inte längre finns några broddar vilket leder till besvikelse. Jag undrar därför hur arbetet med broddar har gått till? Hur många broddar har vi delat ut? Finns det planer på att köpa in fler broddar så att fler äldre får möjlighet ta del av denna service? Jämför man den kostnader som uppstår när kommunen köper in och ger bort broddar med de besparingar man kan göra i from av personligt lidande och vårdkostnader för alla de som slipper att trilla och bryta sig så är detta en god samhällsinvestering som sparar pengar samtidigt som det gör att enskilda äldre slipper personligt lidande. Magnus Jacobsson (KO) Gruppledare

10 Protokollsutdrag Kommunstyrelsen Dnr KS 2015/00619 Motion från Carin Ramneskär (M) om att Uddevalla kommun införskaffar en ordförandekedja Sammanfattning Carin Rameskär (M) och Björn Skår (M) inkom 2015 med motion om att Uddevalla kommun införskajtar en ordförandckcdja. Som bakgrund till förslaget hänvisas till Uddevallas tradition av vänortssamarbete och värdet av att fira högtider. Vid utformandel villmotionärerna att hänsyn tas till stadens vapen. Kommunfullmäktiges presidium har berett ärendet. Kontakt har tagits med bl.a. Västra Götalandsregionen, som för några år sedan införskaftade kedjor till fullmäktiges presidieledamöter. Det kan också noteras att några svenska primärkommuner har ordförandekedjor, dock ingen av Uddevallas grannkommuner. Kontakt har också tagits med kommunens vänorter i Norge och Danmark där det är mer vanligt. Dessa länders politiska system på lokal nivå skiljer sig på vissa punkter J1 ån det svenska, bl.a. med den danska borgmästarrollen. Erfarenheterna J1 ån de danska och norska vänorterna uppges dock vara att användningen av kedjorna i praktiken är begränsad. I Sverige avskaitades borgmäslarämbetct olliciellt 1971 och även om svenska kommuner ofta använder motsvarigheten i engelskans mayor för våra ordförandeskap vid internationella kontakter, så saknar det stöd i kommunallagen. Kommunfullmäktigepresidiets majoritet bedömer all det i nuläget inte finns behov av att införskafta en ordförandekedja och J()rcslår därför att motionen ska avslås. Carin Ramneskär (M), Rolf Jonsson (L) och Magnus Jacobsson (KD) yttrar sig i ärendet. Beslutsunderlag Kommunledningskontorets tjänsteskrivelse Kommunfullmäktiges protokoll Motion hån Carin Rameskär (M) och Björn Skår (M). Yrkanden Carin Ramneskär (M), RolfJonsson (L) och Magnus Jacobsson (KD): bil~1ll till motionen. Propositionsordning Ordförande stiiller proposition på förslaget i handlingarna mot Carin Ramneskärs (M) m.il. yrkande och finner kommunstyrelsen bil~1lla förslaget i handlingarna. Beslut Kommunstyrelsen föreslår kommunfullmäktige besluta att avslå motionen ~ Justerandes signalur Utdragsbestyrkande

11 Protokollsutdrag Kommunstyrelsen forts. 29 Reservation Carin Ramneskär (M), Mikael Staxäng (M), Rolf Jonsson (L) och Magnus Jacobsson (KD) reserverar sig mot beslutet till flinnån för eget yrkande. Vid protokollet Annica Åberg Justerat Ingemar Samuelsson (S), Mikael Stax~ing (M) Justeringen tillkhnnagiven på anslagstavlan intygar An nies Åberg Justerandes signatur ~ ~ '" -~ Utdragsbestyrkande

12 Tjänsteskrivelse Kommunledningskontoret (1) Dnr KS 2015/00619 Handläggare Utredare Markus Hurtig Telefon se Motion från Carin Ramneskär (M) om att Uddevalla kommun införskaffar en ordförandekedja Sammanfattning Carin Rameskär (M) och Björn Skår (M) inkom 2015 med motion om att Uddevalla kommun införskaffar en ordförandekedja. Som bakgrund till förslaget hänvisas till Uddevallas tradition av vänortssamarbete och värdet av att fira högtider. Vid utformandet vill motionärerna att hänsyn tas till stadens vapen. Kommunfullmäktiges presidium har berett ärendet. Kontakt har tagits med bl.a. Västra Götalandsregionen, som för några år sedan införskaffade kedjor till fullmäktiges presidieledamöter. Det kan också noteras att några svenska primärkommuner har ordförandekedjor, dock ingen av Uddevallas grannkommuner. Kontakt har också tagits med kommunens vänorter i Norge och Danmark där det är mer vanligt. Dessa länders politiska system på lokal nivå skiljer sig på vissa punkter från det svenska, bl.a. med den danska borgmästarrollen. Erfarenheterna från de danska och norska vänorterna uppges dock vara att användningen av kedjorna i praktiken är begränsad. I Sverige avskaffades borgmästarämbetet officiellt 1971 och även om svenska kommuner ofta använder motsvarigheten i engelskans mayor för våra ordförandeskap vid internationella kontakter, så saknar det stöd i kommunallagen. Kommunfullmäktigepresidiets majoritet bedömer att det i nuläget inte finns behov av att införskaffa en ordförandekedja och föreslår därför att motionen ska avslås. Beslutsunderlag Kommunledningskontorets tjänsteskrivelse Motion från Carin Rameskär (M) och Björn Skår (M). Förslag till beslut Kommunstyrelsen föreslår kommunfullmäktige besluta att avslå motionen. Peter Larsson Kommundirektör Expediera till Carin Rameskär (M) och Björn Skår (M)

13 Protokollsutdrag Kommunfullmäktige Dnr KS 2015/00619 Motion från Carin Ramneskär (M) om att Uddevalla kommun införskaffar en ordförandekedja Beslut Kommunfullmäktige beslutar att remittera motionen till kommunstyrelsen. Vid protokollet Annica Åberg Justerat Jaana Järvitalo, Majvor Abdon, Ingemar Samuelsson Justeringen tillkännagiven på anslagstavlan intygar Annica Åberg Expedierat Justerandes signatur Utdragsbestyrkande

14 moderaterna Motion från Moderaterna i Uddevalla Kommun. UDDEVALLA KOMMUN Kommunstyrelsen Kommunledningskontoret o OllliR' 2ol5} bl'j Olat~ Tillskapa en "borgmästarkedja" till Kommunfullmäktiges ordförande Bakgrund Uddevalla kommun har ett mycket långt förflutet med internationella kontakter. Vårt vänortssamarbete är bland de längre i landet - vilket är positivt. Internationella kontakter är oerhört värdefulla, lika värdefulla är olika högtider som firas där också våra förtroendevalda medverkar. T.ex välkomnandet av nya svenska medborgare, jubileum mm Vid utformning av en sådan kejda bör hänsyn tas till stadens vapen som har mångårig tradition och är symbolen för vår stads utveckling. Förslag: Att man inom Uddevalla Kommun införskaffar en för ändamålet anpassad ordförande kedja. Uddevalla den /tj--/ /-/O ~y Björn Skår, ordförande

15 Protokollsutdrag Kommunstyrelsen Dnr KS 2016/00289 Motion från Ann-Charlott Gustafsson (UP) om förskola på Sundstrand Sammanfattning Ann-Charlott Gustafsson (UP) inkom med motion angående förskola på Sundstrand. Motionen beskriver att det råder stor brist på förskolcplatser inom Uddevalla kommun och att föräldrar riskerar att behöva åka långa omvägar mr att lämna och hämta barn. Vidare skriver motionären att det finns en tomt för byggnation av förskola inom bostadsområdet Sundstrand och att möjliga förskolcplatser värdesätts av barnfamiljer i detta expansiva område. I motionen föreslås att Uddevalla kommun omgående uppdrar åt barn och utbildningsnämnden och samhällsbyggnadsnämnden att starta byggandet av förskolan på Sundstrand. Barn och utbildningsnämnden har berett motionen och hänvisar i sitt svar till sin hemställan till kommunfullmäktige om att få starta projektering av förskola vid Sundstrand/Dammen enligt genomförd förstudie. Kommunfullmäktige beslutade att bifalla barn och utbildningsnämndens hemställan. Christer Ilasslebiick (UP) yttrar sig i ärendet. Beslutsunderlag Kommunledningskontorets tjiinsteskrivelse Kommunfullmäktiges protokoll Barn och utbildnings komplettering till tjänsteskrivelse gällande mrskola Sundstrand Barn och utbildnings tjtinsteskrivelse Skiss situationsplan Dammen Barn och utbildnings tjänsteskrivelse Barn och utbildnings tjänsteskrivelse l. Barn och utbildningsnämndens protokoll Motion från Ann-Charlott Gustafsson (UP) Yrkanden Christer Hassicbäck (UP): bil~lll till motionen. Propositionsordning Ordförande ställer proposition på förslaget i handlingarna mot Christer Hassicbäcks (UP) yrkande och finner kommunstyrelsen bilalla förslaget i handlingarna. Beslut Kommunstyrelsen föreslår kommunfullmäktige besluta att med ovan anse motionen besvarad. Vid protokollet Justerandes signatur " ~ "- - ~ Utdragsbcstyrkande

16 Tjänsteskrivelse Kommunledningskontoret (2) Dnr KS 2016/00289 Handläggare Lokalstrateg Mattias Hagelberg Telefon Motion från Ann-Charlott Gustafsson (UP) om förskola på Sundstrand Sammanfattning Ann-Charlott Gustafsson (UP) inkom med motion angående förskola på Sundstrand. Motionen beskriver att det råder stor brist på förskoleplatser inom Uddevalla kommun och att föräldrar riskerar att behöva åka långa omvägar för att lämna och hämta barn. Vidare skriver motionären att det finns en tomt för byggnation av förskola inom bostadsområdet Sundstrand och att möjliga förskoleplatser värdesätts av barnfamiljer i detta expansiva område. I motionen föreslås att Uddevalla kommun omgående uppdrar åt barn- och utbildningsnämnden och samhällsbyggnadsnämnden att starta byggandet av förskolan på Sundstrand. Barn- och utbildningsnämnden har berett motionen och hänvisar i sitt svar till sin hemställan till kommunfullmäktige om att få starta projektering av förskola vid Sundstrand/Dammen enligt genomförd förstudie. Kommunfullmäktige beslutade att bifalla barn och utbildningsnämndens hemställan. Beslutsunderlag Kommunledningskontorets tjänsteskrivelse Kommunfullmäktiges protokollsutdrag Barn och utbildnings komplettering till tjänsteskrivelse gällande förskola Sundstrand Barn och utbildnings tjänsteskrivelse Skiss situationsplan Dammen Barn och utbildnings tjänsteskrivelse Barn och utbildnings tjänsteskrivelse l. Barn och utbildningsnämndens protokollsutdrag Motion från Ann-Charlott Gustafsson (UP) om förskola på Sundstrand Förslag till beslut Kommunstyrelsen föreslår kommunfullmäktige besluta att med ovan anse motionen besvarad.

17 Tjänsteskrivelse Kommunledningskontoret (2) Dnr KS 2016/00289 Peter Larsson Kommundirektör 4 \ <i,/,;. 1 i;(,,/l/1 //f/ /.. /'.. ~ 11/..!!..~. ;/~dmtt~::f l!ulat!i:t/ljy' 1 t/., /j.4,/, Mattias Hagelberg () Lokalstrateg Expediera till Ann-Charlott Gustafsson (UP)

18 Protokollsutdrag Kommunfullmäktige Dnr KS 2016/00507 Barn och utbildningsnämndens förfrågan om att starta projektering av förskola vid Sundstrand/Dammen enligt genomförd förstudie Sammanfattning Barn och utbildningsnämnden har inkommit med hemställan om att få starta projektering av förskola vid Sundstrand/Dammen enligt genomförd förstudie. Nämnden framhåller att den lokalförsörjningsplan som kommunens lokalförsötjningsgrupp tagit fram och som låg till grund för budgetdialogen innehåller många objekt inom barn och utbildningsnämndens verksamheter. Till detta bidrar ökande elevvolymer och gamla slitna lokaler. Befolkningstillväxten gäller samtliga verksamheter inom nämndens ansvar men behovet är mest akut inom förskola och grundskola. Kommunfullmäktige fattade den 8 juni 2016 beslut om flerårsplan för perioden Beslutet omfattade ramar för investeringsverksamheten och att varje objekt ska prövas ytterligare gentemot tidigare beslut och kommunens finansieringsprinciper. Som grund ligger också lokalförsörjningsgruppens prioriteringar. I Sundstrand/Dammen finns en fårdig tomt med beviljat bygglov. Det är den plats i kommunen där en förskola snabbast kan fårdigställas. Området Forshälla-Ljungskile Ammenäs är ett av de områden i kommunen där befolkningen förväntas växa snabbast enligt befolkningsprogno sen. Arbetsmiljöförhållandena vid Forshälla förskola behöver åtgärdas och Forshälla skola måste få mer utrymme. Allt detta talar för att en förskola i området snarast måste komma på plats. Investeringsutgiften enligt forstudien är mnkr. Driftskostnader och investeringsutgifter finansieras inom barn och utbildningsnämndens ram. I 2017 års tilldelning av resurser har kommunfullmäktige ökat barn och utbildningsnämndens ram med 60,8 mkr. Denna ökning var till riktade åtgärder med 20 mkr och ytterligare 40,8 mkr för 2017 som inkluderar demografi och ökade kapitalkostnader för investeringar. Som underlag för dessa beräkningar fanns både Sundsstrand förskola och några moduler. Förutsättningar torde därför föreligga för nämnden att finansiera den driftskostnad som uppkommer. F ör kommande år redovisas den samlade kostnadsbilden i budgetdialogen Cecilia Sandberg (S), Magnus Jacobsson (KD), Kenneth Engelbrektsson (S) och Majvor Abdon (UP) yttrar sig i ärendet. Beslutsunderlag Kommunstyrelsens protokoll Kommunledningskontorets tjänsteskrivelse Barn oeh utbildningsnämndens protokoll Barn och utbildnings tjänsteskrivelse l. Justerandes signatur Utdragsbestyrkande

19 ""\'.V<'!.( ~ < :::;, 'P' +: ~ ) ~ o At~"' Protokollsutdrag Kommunfullmäktige forts. 308 Barn och utbildnings komplettering till tjänsteskrivelse, Barn och utbildningsnämndens protokoll Förstudie förskola Sundstrand Drammen. Karta över Råssbyn. Yrkanden Cecilia Sandberg (S) och Majvor Abdon (UP): bifall till kommunstyrelsens förslag i handlingarna. Magnus Jacobsson (KD): avslag på kommunstyrelsens förslag i handlingarna och istället bygga förskola i Råssbyn. Propositionsordning Ordförande ställer proposition på kommunstyrelsens förslag i handlingarna mot Magnus Jacobssons (KD) yrkande och finner kommunfullmäktige bifalla kommunstyrelsens förslagt i handlingarna. Beslut Kommunfullmäktige beslutar att bifalla barn och utbildningsnämndens hemställan om att få starta projektering av förskola vid Sundstrand/Dammen enligt genomförd förstudie. Reservation Ledamöterna från (KD)-gruppen, (M)-gruppen, (L)-gruppen och (C)-gruppen i kommunfullmäktige reserverar sig mot beslutet till förmån för eget yrkande. Vid protokollet Annica Åberg Justerat AlfGillberg, Per-Erik Holmberg, Rose-Marie Antonsson Justeringen tillkännagiven på anslagstavlan intygar Annica Åberg Expedierat Barn och utbildningsnämnden Ekonomiavdelningen Justerandes signatur Utdragsbestyrkande

20 Protokollsutdrag Barn och utbildningsnämnden Dnr BUN 2016/00450 Motion från Ann-Charlott Gustafsson (UP) om förskola på Sundstrand Sammanfattning Ann-Charlotte Gustafsson (UP) har i en motion föreslagit att en förskola byggs i Sundstrand. Beslutsunderlag Barn och utbildningsförvaltningens tjänsteskrivelse i dnr 2016/00441 Barn och utbildningsförvaltningens tjänsteskrivelse daterad Beslut Barn och utbildningsnämnden beslutar att besvara motionen med hänvisning till förvaltningens tjänsteskrivelse daterad Protokollsanteckning Magnus Jacobsson (KO) lämnar följande protokollsanteckning: "Argumentation Alliansen är överens med övriga partier avseende behovet av nya förskolor längs med Fräknestranden. Men enligt vår mening är det väsentligt att man bygger förskolor/skolor på ett sådant sätt att det också blir en del av den framtida kommunutvecklingen. Vi har därför argumenterat för att vi istället för Sundstrand skall bygga en förskola på den kommunala marken som finns vid Råssbyn. Vi anser också att man redan nu skall påbötja en utredning av förutsättningarna för en framtida skola vid Råssbyn. Med det beslut som nämnden nu har tagit kommer vi att försvåra utvecklingen av Råssbyn samtidigt som vi minskar fårskolan på Forshälla. Det senare får i sig som konsekvens att föräldrarna i denna del av kommunen kommer att tvingas att köra barn till två platser istället för en plats, vilket vi anser är djupt olyckligt. På alla andra landsbygdsskolor samlokaliserar vi skola och förskola vilket underlättar för familjerna. Utöver detta noterar vi också att väldigt många av de som flyttar till Ljungskile och Fräknestranden kommer ifrån Göteborg och många av dessa fmtsätter att jobba i Göteborg. Råssbyn är utifrån detta perspektiv en mer central placering än Sundsstrand. Magnus Jacobsson, (KO) Inge la Ruthner, (M) Camilla Olsson, (C) Claes Dahlgren, (L)" Justerandes signatur Utdragsbestyrkande

21 Tjänsteskrivelse Barn och utbildning 1(3) D nr BUN 2016/00441 Handläggare Skolchef Hans-Lennart Schylberg Teleton hans-lennart.schylberg@uddevalla.se Igångsättningsbeslut investeringsobjekt Sundstrands förskola (återremiss) SammanfaHning Den lokalförsöt:jningsplan som kommunens lokalförsöt:jningsgrupp tagit fram och som låg till grund för budgetdialogen innehåller många objekt inom barn och utbildningsnämndens verksamheter. Till detta bidrar ökande elevvolymer och gamla slitna lokaler. Befolkningstillväxten gäller samtliga verksamheter inom nämndens ansvar men behovet är mest akut inom förskola och grundskola. Kommunfullmäktige fattade den 8 juni 2016 beslut om flerårsplan för perioden Beslutet omfattade ramar för investeringsverksamheten och att vat:je objekt ska prövas ytterligare gentemot tidigare beslut och kommunens finansieringsprinciper. Som grund ligger också lokalförsötjningsgruppens prioriteringar. Mot bakgrund av detta hemställer barn och utbildningsnämnden till kommunstyrelsen att få starta projektering av förskola vid Sundstrand enligt genomförd förstudie. Beslutsunderlag Förstudie Sundstrands förskola, Kompletterat underlag Barn och utbildnings tjänsteskrivelse Förslag till beslut Barn och utbildningsnämnden beslutar att hemställa hos kommunstyrelsen att få starta projektering av förskola vid Sundstrand/Dammen enligt genomförd förstudie. Ärendebeskrivning Den lokalförsörjningsplan som kommunens lokalförsötjningsgrupp tagit fram och som låg till grund för budgetdialogen innehåller många objekt inom barn och utbildningsnämndens verksamheter. Nämndens lokalbehov är omfattande beroende på en snabbare befolkningsökning än vad tidigare befolkningsprognoser visat. Bara under läsåret 2015/2016 ökade grundskolans elevantal med 324 elever, vilket motsvarar en normal grundskola. Befolkningstillväxten gäller samtliga verksamheter inom nämndens ansvar men behovet är mest akut inom förskola och grundskola. Förskolan har under de två senaste åren inte

22 Tjänsteskrivelse Barn och utbildning l 2(3) D nr B UN 20 16/00441 kunnat erbjuda plats inom lagstiftningens tidsramar, vilket negativt påverkar föräldrarnas möjligheter att börjajobba eller studera som i sin tur leder till mindre skatteintäkter till kommunen. Grundskolan startar hösten 2016 åtta fler försko leklasser än året innan. För att klara detta måste traditionella skolplaneringsmönster brytas och stora olägenheter skapas för barn, föräldrar och personal. Möjligheterna att önska skola försvinner i stort sett helt. Kommunfullmäktige fattade den 8 juni 2016 beslut om flerårsplan för perioden Beslutet omfattade ramar för investeringsverksamheten och att vat:je objekt ska prövas ytterligare gentemot tidigare beslut och kommunens finansieringsprinciper. Som grund ligger också lokalförsörjningsgruppens prioriteringar. Lokalbehovet inom förskolan är akut. Förvaltningen har de senaste två åren inte kunnat tillgodose efterfrågan enligt lagstiftningens krav. För närvarande pågår planering av flera förskolor på olika platser i kommunen, bl.a. genomförs en fördjupad förstudie för en förskola för åtta avdelningar på Kurveröd och detaljplanearbete pågår för en förskola på Dalaberg. Dessa båda objekt kommer upp för genomförandebeslut när underlagen är klara. l Sundstrand/Dammen finns en fårdig tomt med beviljat bygglov. Det är den plats i kommunen där en förskola snabbast kan fårdigställas. Området Forshälla-Ljungskile Ammenäs är ett av de områden i kommunen där befolkningen förväntas växa snabbast enligt befolkningsprognosen. Arbetsmiljöförhållandena vid Forshälla förskola behöver åtgärdas och Forshälla skola måste få mer utrymme. Allt detta talar för att en förskola i området snarast måste komma på plats. Investeringskostnaden enligtförstudienär mnkr. Barn och utbildningsnämnden har begränsade möjligheter till effektivisering av verksamheten för att skapa det utrymme som krävs för att täcka den tillkommande hyreskostnaden. Dock är lokalanskaffningen nödvändig för att kommunen ska kunna genomföra sitt åtagande. Frågan om nämndens tillkommande lokalkostnader måste fortsatt lyftas i kommande budgetdialoger. Mot bakgrund av detta hemställer barn och utbildningsnämnden till kommunstyrelsen att få starta projektering av en förskola för sex avdelningar vid Sundstrand/Dammen enligt genomförd förstudie. Hans-Lennart Schylberg Skolchef Expediera till Kommunstyrelsen Lokalplanerare BUN

23 Tjänsteskrivelse Barn och utbildning l (l) Dnr BUN 2016/00450 Handläggare Lokalplanerare Tony Andersson Telelon tony.andersson@uddevalla.se Motion från Ann-Charlott Gustafsson (UP) om förskola på Sundstrand Sammanfattning Ann-Charlotte Gustafsson (UP) har i en motion föreslagit att en förskola byggs i Sundstrand. Beslutsunderlag Barn och utbildningsf6rvaltningens tjänsteskrivelse l i d nr 2016/00441 Barn och utbildningsförvaltningens tjänsteskrivelse daterad Förslag till beslut Barn och utbildningsnämnden beslutar att besvara motionen med hänvisning till f6rvaltningens tjänsteskrivelse daterad J 8 Ärendebeskrivning Ann-Charlotte Gustafsson (UP) har i en motion föreslagit att en förskola byggs i Sundstrand. Samma fråga handläggs i ärende BUN 2016/00441, varför hänvisning görs till detta ärende. Hans-Lennart Schylberg Skolchef Tony Andersson Lokalplanerare Expediera till Ann-Charlotte Gustafsson

24 ANVÄNC. U-VAG L -VÄG i NATUR ANVÄ.N[ r--8 L-~- r-p~- L. ' '/... "'-. ~./. UTFOR! Lek c.q.o + -- Skala 1 10 o lrshälla-sund? '" j~-- :::::~=~ ~ 1t-~.~====="" '~ ~~--- ' ' -< Il --

25 Delrapport Förstudie Förskola Sundstrand Dammen l (2) D nr: Handläggare Projektledare Bo Kleberger Telefon bo.kleberger@uddevalla.se Förstudie Förskola Sundstrand, Dammen. l. Bakgrund l detaljplan FO 115 för Sundskogen finns kvmtersmark avsatt till att bygga förskola. Detaljplanen vann laga kraft 20 l Samhällsbyggnad har fått i uppdrag från Bo U att göra en enkel forstudie på nybyggnad av forskola med 5-6 avdelningar. 2. Syfte och mål Syftet medförstudien är att bedöma möjligheten att bygga forskola på tomten och att översiktligt uppskatta kostnaderna. Målet är att skapa beslutsunderlag för kommunen att starta projektet. 3. Avgränsningar I denna förstudie har forskolan Kreatören fungerat som mall. Detaljplanen anger dock 5 meter som högsta byggnadshöjd och detta kan inte innehållas då teknikutrymmen med fördel placeras på plan l tr. Vidare utredningar måste göras med avseende på följande. :1> Tomtarea och fastighetsbildning. Tomten är inte avstyckad. Den i detaljplanen redovisade kvmtersmarken är troligtvis for stor. :1> Geoteknisk utredning skall fördjupas. :1> Uppvärmningssätt måste utredas. lojättvärme saknas i området. Samhällsbyggnad Postadress UDDEVALLA Besöksadress Telefon (vx)

26 Delrapport Förstudie Förskola Sundstrand Dammen (2) D nr: 4. Tidplan Då detaljplan finns för den aktuella placeringen är vår bedömning att förskolan kan vara fårdigställd för inflyttning ca 24 månader efter projektbeställning. Detta förutsätter att byggnaden i fonn och omfattning kan utföras som förskolan Kreatören. 5. Budgel och finansiering Kostnadsuppskattning av nybyggnad av förskola med 6 avdelningar är milj. Uppskattningen grundar sig på erfarenhetsvärden från byggda förskolor och tidigare gjorda kalkyler i andra projekt. l projektet Sundstrand tillkommer också kostnad för pumpstation med ca l - 2 milj. 6. Återrapportering Denna delrapport med bilaga Skiss daterad med förslag till placering av byggnaden på tomt lämnas till Bo U lokalplanerare Tony Andersson. Samhällsbyggnad Bo Kleberger Projektledare Bil Skiss daterad

27 20 J 6- J 0- J 4 J(3) Handläggare Hans-Lennart Schylberg Förvaltningschef Telefon Komplettering till tjänsteskrivelse gällande igångsättningsbeslut för förskola på Sundstrand -återremiss Barn och utbildningsnämnden har beslutat återremittera rubricerat ärende för komplettering av underlaget. Bl.a. efterfrågades en tydligare behovsbild samt en undersökning av möjligheterna att etablera i förskola i Råssbyn inom rimlig tid som alternativ till Sundstrand. Behovsläget Det finns en akut brist på färskoleplatser på flera platser i kommunen. Bristen gör sig påmind även i de södra kommundelarna Forshälla-Ammenäs-Ljungskile. Befolkningsprognosen för denna del av kommunen pekar på att invånarantalet ökar mest i den norra delen, Forhälla-Ammenäs. Befolkningsprognosen är uppdelad på kommundelar, s.k. nyckelkodsområden, de närmaste fem åren, den senaste omfattar alltså perioden Därefter finns prognos enbart för kommunen som helhet. Fram till 2020 ges följande behovsbild baserat på en kapacitetsberäkning som innebär en barngruppsstorlek på 18 barn per avdelning/grupp samt en nyttjandegrad på 90 % av barnkullarna: L}ungskile Barn och vtblldnin Förvaltningskontoret Under perioden har kapaciteten utökats med två avdelningar vid Strumpans förskola i och med att socialförvaltningen lämnar lokaler på plan 3 i den byggnad där Matildaskolan driver förskola. Kommunen kan då överta de moduler som finns på Postadress Besöksadress Telelon UDDEVALLA Varvsvägen l nat In t +46 (0) E-POST hans-lennart schylberg@uddevaiiq se Telefax nat int +46 (0) \ \udn.ds\dfs\home\ghi\hsg\documents\dala\lokaler\20 16\sundstrand-återremiss kompleltering docx

28 (3) gården och använda dom på plats, om behov finns, eller flytta dem till annan plats i kommunen där behovet eventuellt är större. Dessutom ökar kapaciteten med två avdelningar på 1-lälle förskola 2019, en tillbyggnad som kommunfullmäktige nyss godkänt. Som tabellen visar innebär de planerade utökningarna att behovet av förskoleplatser i området täcks under planperioden. Forshälla-Ammenäs antal barn 1-5 år 10 "' ( l 65 7( C totalt antal barn 1 5 år antal platser 90% 156 m la förskola c o o c o o 1Sveoska Kyrkao ; 2( C 20 2C l ; ~antal platser l Jantal barn Tabellen visar att behovet av förskoleplatser ökar mer i detta område och inom fyra år finns behov av ytterligare sex avdelningar. Bilden förstärks av att Forshällaskolan måste ha mer utrymme läsåret 2018/2019 och då tränger ut en avdelning från Forshälla förskola. Därefter kommer skolan att behöva ett nytt klassrum per år p. g. a. volymökning: Verksamheterna i Forshälla får sin vattenförsötjning via en lokal brunn, som inte alltid klarar den förbrukning som verksamheterna medför. Det är därför svårt att utöka den totala verksamheten på fastigheten, när skolan växer behöver förskolan flytta. Någon möjlighet att flytta elever från Forshällskolan till Ljungskil e finns inte då elevökningen där är än större än i Forshälla: Barn och utblldnln Förvaltningskontoret Postadress Besöksadress Telefon UDDEVALLA Varvsvägen l not Ini +46 (0) EMPOST hansmiennarl schylberg@uddevalla.se Telefax not ini +46 (0) \ \vdn.ds\dfs\home\ghi\hsg\documenfs\data\lokaler\2016\sundstrand-återremiss komplettering docx

29 (3) Förvaltningen föreslår därfor att forskolan på Sundstrand snarast byggs för att dels svara mot befolkningsökningen i området, dels kunna ta emot barn från Forshälla forskola under läsåret 2018/2019 så som tjänsteskrivelsen beskriver. Råssbyn Mot bakgrund av nämndens vilja att undersöka möjligheterna att bygga forskola vid Råssbyn inom rimligt tid har kommunledningskontorets avdelning för strategisk samhällsplanering efterfrågat underlag från samhällsbyggnadsförvaltningen. Svaret från planenheten är följande (e-post ): Kommunen äger lite men osammanhängande mark i området Råssbyn. Marken räcker inteför att bilda ett vettigt sammanhängande nytt samhälle i området och kommer att ligga i strid med bestämmelser i miljöbalken, ÖP (översiktsplan) och genomforande plan. Byggnation i området Råssbyn kan uteslutas minst inom en l O-års period. Om byggnation ska genomforas ska mark köpas in och där~fier området utpekas i ÖP. Stor riskför att länsstyrelsens yttrande för ÖP går emot etablering i området. Eventuellt kan kommunen ~fler ny ÖP med stor ansträngningl/ånga processer satsa i området. Aven en skola(förskola av lite storlek kan anses behöva pekas ut i kommande ÖP. Betydligtfler nya bostäder planeras i Sundsstrand än övriga kuststräckan till Ljungskile. Förvaltningen ser därför inget alternativ till nybyggnad av en förskola i Sundstrand. /I-lans-Lennart Schylberg Förvaltningschef Barn och utblldnln Förvaltningskontoret Postodress Besöksadress Telefon UDDEVALLA Varvsvägen l naf In! +46{0) EwPOST hans-lennort.scbylberq@tjddevalla.se Telefax n af in! +46 (0) \ \udn.ds\dfs\home\ghi\hsg\documents\data\lokaler\20 16\sundstrand-återremiss komplettering docx

30 Protokollsutdrag Kommunfullmäktige Dnr KS 2016/00289 Motion från Ann-Charlott Gustafsson (UP) om förskola på Sundstrand Beslut Kommunfullmäktige beslutar att remittera motionen till barn och utbildningsnämnden. Vid protokollet Annica Åberg Justerat 20 J J 3 AlfGillberg, Gösta Dahlberg, Ewa Espling J usleringen tillkännagiven på anslagstavlan intygar Annica Åberg Expedierat 20 J Ann-Charlott Gustafsson Barn och utbildningsnämnden Justerandes signatur Utdrags bestyrkande

31 RTIET Motion angående förskola på Sundstrand. Sammanfattning: Uddevallapartiet vill att Uddevalla kommun snarast börjar lösa problemet med bristande färskoleplatser genom att bygga förskolan på Sundstrand. Ärende: Det råder mycket stor brist på färskoleplatser i Uddevalla kommun. Om det är ont om färskoleplatser innebär det att föräldrar riskerar att behöva åka långa omvägar för att lämna och hämta barn. På Sundstrand finns en tomt redan reserverad för byggandet av en förskola. Den tomten är så väl förberedd att byggnationen kan starta tämligen omgående, utan långdragna ansökningar och annat byråkratiskt arbete. Att bygga där spar avsevärd tid jämfört med om man skall starta från grunden på något annat ställe, något som uppenbarligen är under diskussion. Uddevallapartiet anser att en annan placering än Sundstrand naturligtvis är välkommen också, men först efter att Sundstrands förskola är byggd. Vi förstår inte varför byggandet skall försenas med upp till ett par år, vilket blir följden om hela bygglovsprocessen måste starta från början l det här området, från Ammenäs i norr till Ljungskile i söder sker en nybyggnation av 400 villor som riktas just mot barnfamiljer och en färskoleplats i närheten av hemmet värdesätts mycket av stressade barnfamiljer. Det är också i detta område som Uddevalla kommun satsat stort och grävt ner en överföringsledning, just för att få till en bostadsexpansion där. Ny Uddevallapartiet uppmanar majoriteten i BUN (s,v,mp) att snarast besluta om att bygga förskolan på Sundstran d. Att bygga där spar åtskilligt med tid och tid är något som barnfamiljer har ont om. Om det finns farhågor om att det i framtiden skulle bli svårt attfylla lokalen med barn, så kan den lätt göras om till bostäder. Uddevallapartiet vill alltså: Att Uddevalla kommun omgående uppdrar åt BUN och Samhällsbyggnadsnämnden att starta byggandet av förskolan på Sundstrand.

32 Protokollsutdrag Kommunstyrelsen Dnr KS 2016/00424 Motion från Rolf Carlson (SD) angående samnyttjande av kommunala resurser Sammanfattning Martin Petlersson (SD) och Rolf Carlsson (SD) har inkommil med motion om samnylljande av kommunala resurser. Detmer preciserade samnylljandet som beskrivs i motionen handlar om sponlanidrollsplatscn vid Norrskolan densamma innehåller en grusfotbollsplan med belysning. Belysningen stängs dock av vid skoldagens slut, enligt motionären, och barnen får då spela i(ltboll i mörker. Motionärerna anser all ytor som fotbollsplanen och andra utevistelseytor borde samnylljas på cll bällre säll, till förmån för spontanidrolt, oberoende av olika förvaltningars respektive ansvarsområden. Motionärerna yrkar alllämplig instans ges i uppdrag all utreda möjligheter till samnylljande och all ansvarsfrågan utreds. Kultur och Jl itidsnämnden har berell ärendet. l remissvaret 11 amgår all nämnden, i likhel med motionärerna, anser all dc kommunala resurserna ska nylljas så effektivt som möjligt för att generera mesta möjliga medborgarnylla. Kultur och li itidsförvaltningcn har tillsammans med barn och utbildningsförvaltningen bl. a. utvecklat näridrollsplats Dalaberg, en näridrottsplats som dagtid kan fungera för skolidroll och kväller/helger/lov fungera som just näridrollsplats. Näridrottsplats Dalaberg används mycket och belysningen möjliggör användning även efter skoltid den mörka årstiden. Kultur och fritidsförvaltningen har av niimnden uppdraget att utreda och kartlägga bellntlig näridroll/spontanidrollsylor sam! möjlighelerna för att bygga nya. Det är viktigtmed aktivitetsytor för barn och unga i närhettill hem och skola. Dessa ytor ger en utökad möjlighel för barn och unga all mötas och vara aktiva tillsammans, vilket är en förutsättning för positiv utveckling av folkhälsan. En utredning behöver göras som bland annal svarar på: l. Vilken målgrupp som näridrottsplatser ska rikta sig till, samt vad olika målgrupper är intresserade av all göra på platsen. 2. Vilka demograllska aspekter ska tas med i övervägningen av näridrottsplatsers placering. 3. Kostnader och finansiering av dessa ytor. Kartläggningen av be11ntliga ytor bör innehålla information om driftsansvar av desamma... delta med anledning av all ansvaret i dagslägel är uppdelat på olika förvaltningar och att ytorna då hanteras olika beroende på respektive förvaltnings ansvarsområde. Målsättningen är att skapa en gemensam syn på dessa ytor som en av de olika resurser som kommunen tillhandahåller för att nå sin övergripande vision. Rolf Carlson (SD), Annelic Högberg (S), Christer Ilassiebäck (UP), Evy Gahnslröm (V) och Stefan Skoglund (S) yttrar sig i ärendet. Juslerandes signalur Utdragsbestyrkande

33 Protokollsutdrag Kommunstyrelsen forts. 31 Beslutsunderlag Kommunledningskontorets tjänsteskrivelse 20 l Kultur och fi"itidsnämndens protokoll Kultur och fritids tjänsteskrivelse Kommunfullmäktiges protokoll Motion från Martin Pettersson (SD) och Rolf Carlson (SD). Yrkanden Rolf Carlson (SD): bifall till motionen. Propositionsordning Ordförande ställer proposition pc1 förslaget i handlingarna mot Rolf Carlsons (SD) yrkande och finner kommnnslyrclscn bifalla förslaget i handlingarna. Beslut Kommunstyrelsen föreslår kommunfullmäktige besluta att med ovan anse motionen besvarad. Reservation Rolf Carlson (SD) reserverar sig mol beslutettill förmån för eget yrkande. Annica Åberg Justerat Ingemar Samuelsson (S), Mikael Stax~ing (M) Justeringen tillkännagiven på anslagstavlan 20 J intygar Ann i ca Åberg Justerandes signatur Utdragsbestyrkande

34 Tjänsteskrivelse 1(2) Dnr KS 2016/00424 Handläggare Utredare Markus Hurtig Telefon Motion från Rolf Carlson (50) angående samnyttjande av kommunala resurser Sammanfattning Martin Pettersson (SD) och Rolf Carlsson (SD) har inkommit med motion om samnyttjande av kommunala resurser. Det mer preciserade samnyttjandet som beskrivs i motionen handlar om spontanidrottsplatsen vid Norrskolan-densamma innehåller en grusfotbollsplan med belysning. Belysningen stängs dock av vid skoldagens slut, enligt motionären, och barnen får då spela fotboll i mörker. Motionärerna anser att ytor som fotbollsplanen och andra utevistelseytor borde samnyttjas på ett bättre sätt, till fårmån får spontanidrott, oberoende av olika fårvattningars respektive ansvarsområden. Motionärerna yrkar att lämplig instans ges i uppdrag att utreda möjligheter till samnyttjande och att ansvarsfrågan utreds. Kultur- och fritidsnämnden har berett ärendet. I remissvaret framgår att nämnden, i likhet med motionärerna, anser att de kommunala resurserna ska nyttjas så effektivt som möjligt får att generera mesta möjliga medborgarnytta. Kultur- och fritidsförvaltningen har tillsammans med barn och utbildningsfårvaltningen bl.a. utvecklat näridrottsplats Dalaberg - en näridrottsplats som dagtid kan fungera får skolidrott och kväller/helger/lov fungera som just näridrottsplats. Näridrottsplats Dalaberg används mycket och belysningen möjliggör användning även efter skoltid den mörka årstiden. Kultur och fritidsfårvattningen har av nämnden uppdraget att utreda och kartlägga befintlig näridrott/spontanidrottsytor samt möjligheterna får att bygga nya. Det är viktigt med aktivitetsytor får barn och unga i närhet till hem och skola. Dessa ytor ger en utökad möjlighet får barn och unga att mötas och vara aktiva tillsammans, vilket är en fårutsättning får positiv utveckling av folkhälsan. En utredning behöver göras som bland annat svarar på: l. Vilken målgrupp som näridrottsplatser ska rikta sig till, samt vad olika målgrupper är intresserade av att göra på platsen. 2. Vilka demografiska aspekter ska tas med i övervägningen av näridrottsplatsers placering. 3. Kostnader och finansiering av dessa ytor. Kartläggningen av befintliga ytor bör innehålla information om driftsansvar av desamma- detta med anledning av att ansvaret i dagsläget är uppdelat på olika fårvaltningar - och att ytorna då hanteras olika beroende på respektive fårvaltnings

35 Tjänsteskrivelse 2(2) D nr KS 2016/00424 ansvarsområde. Målsättningen är att skapa en gemensam syn på dessa ytor som en av de olika resurser som kommunen tillhandahåller för att nå sin övergripande vision Beslutsunderlag Kommunledningskontorets tjänsteskrivelse 20 l Kultur- och fritidsnämndens protokoll Kultur- och fritidsförvaltningens tjänsteskrivelse Motion från Martin Pettersson (SD) och Rolf Carlsson (SD). Förslag till beslut Kommunstyrelsen föreslår kommunfullmäktige besluta att med ovan anse motionen besvarad. a c Peter Larsson Kommundirektör Utredare Expediera till Martin Pettersson (SD) Rolf Carlsson (SD Kultur- och fritidsnämnden

36 Protokollsutdrag Kultur och fritidsnämnden Dnr KFN 2016/00113 Remiss: Motion från Rolf Carlson (50) angående samnyttjande av kommunala resurser Sammanfattning Sverigedemokraterna i Uddevalla har lämnat in en motion angående samnyttjande av kommunala resurser. Det mer preciserade samnyttjandet som beskrivs i motionen handlar om spontanidrottsplatsen vid Norrskolan-densamma innehåller en grusfotbollsplan med belysning. Belysningen stängs dock av vid skoldagens slut, enligt motionären, och barnen får då spela fotboll i mörker. Motionären anser att ytor som fotbollsplanen och andra utevistelseytor borde samnyttjas på ett bättre sätt, till förmån för spontanidrott, oberoende av olika förvaltningars respektive ansvarsområden. Kultur och fritidsförvaltningen anser i likhet med motionären att de kommunala resurserna ska nyttjas så effektivt som möjligt för att generera mesta möjliga medborgarnytta. Förvaltningen har tillsammans med barn och utbildningsförvaltningen bl.a. utvecklat näridrottsplats Dalaberg - en näridrottsplats som dagtid kan fungera för skolidrott och kväller/helger/lov fungera som just näridrottsplats. Näridrottsplats Dalaberg används mycket, belysningen möjliggör användning även efter skoltid den mörka årstiden. Kultur och fritidsförvaltningen har av nämnden uppdraget att utreda och kartlägga befintlig näridrott/spontanidrottsytor samt möjligheterna för att bygga nya. Det är viktigt med aktivitetsytor för barn och unga i närhet till hem och skola. Dessa ytor ger en utökad möjlighet för barn och unga att mötas och vara aktiva tillsammans, vilket är en förutsättning för positiv utveckling av folkhälsan. En utredning behöver göras som bland annat svarar på: l. Vilken målgrupp som näridrottsplatser ska rikta sig till, samt vad olika målgrupper är intresserade av att göra på platsen. 2. Vilka demografiska aspekter ska tas med i övervägningen av näridrottsplatsers placering. 3. Kostnader och finansiering av dessa ytor. Kartläggningen av befintliga ytor bör innehålla information om driftsansvar av desamma- detta med anledning av att ansvaret i dagsläget är uppdelat på olika förvaltningar- och att ytorna då hanteras olika beroende på respektive förvaltnings ansvarsområde. Målsättningen är att skapa en gemensam syn på dessa ytor som en av de olika resmser som kommunen tillhandahåller för att nå sin övergripande vision. Beslutsunderlag Kultur och fritidsförvaltningens tjänsteskrivelse KFN2016/00113, Delegationsbeslut KS ordförande, KS20 16/00424, Motion från Sverigedemokraterna Justerandes signatur Utdrags bestyrkande

37 Protokollsutdrag Kultur och fritidsnämnden Beslut Kultur och fritidsnämnden beslutar att anta förvaltningens tjänsteskrivelse som sitt remissvar på motionen från Sverigedemokraterna. Kultur och fritidsnämnden värnar om platser som inspirerar till möten mellan människor och vill med sin verksamhet främja folkhälsan. Möteplatser för en del ungdomar är just spontanidrottsplatser-dessa blir en viktig resurs som nämnden anser ska nyttjas optimalt för att nå kommunens övergripande vision om god livskvalite för medborgarna. Vid protokollet Anna-Helena Wiechel Justerat 20 I Annelie Högberg, Monica Bang Lindberg Justeringen tillkännagiven på anslagstavlan 20 I intygar Anna-Helena Wiechel Expedierat I -23 Kommunstyrelsen Justerandes signatur Utdragsbestyrkande

38 Tjänsteskrivelse Kultur och fritid 1(2) Dnr KFN 2016/00113 Handläggare Tf avdelningschef Anna Reinhardt Telefon Remiss: Motion från Rolf Carlson (SD) angående samnyttjande av kommunala resurser Sammanfattning Sverigedemokraterna i Uddevalla har lämnat in en motion angående samnyttjande av kommunala resurser. Det mer preciserade samnyttjandet som beskrivs i motionen handlar om spontanidrottsplatsen vid Norrskolan-densamma innehåller en grusfotbollsplan med belysning. Belysningen stängs dock av vid skoldagens slut, enligt motionären, och barnen får då spela fotboll i mörker. Motionären anser att ytor som fotbollsplanen och andra utevistelseytor borde samnyttjas på ett bättre sätt, till förmån för spontanidrott, oberoende av olika förvaltningars respektive ansvarsområden. Kultur och fritidsförvaltningen anser i likhet med motionären att de kommunala resurserna ska nyttjas så effektivt som möjligt för att generera mesta möjliga medborgarnytta. Förvaltningen har tillsammans med barn och utbildningsförvaltningen bl.a. utvecklat näridrottsplats Dalaberg-en näridrottsplats som dagtid kan fungera för skolidrott och kväller/helger/lov fungera som just näridrottsplats. Näridrottsplats Dalaberg används mycket, belysningen möjliggör användning även efter skoltid den mörka årstiden. Kultur och fritidsförvaltningen har av nämnden uppdraget att utreda och kartlägga befintlig näridrott/spontanidrottsytor samt möjligheterna för att bygga nya. Det är viktigt med aktivitetsytor för barn och unga i närhet till hem och skola. Dessa ytor ger en utökad möjlighet för barn och unga att mötas och vara aktiva tillsammans, vilket är en förutsättning för positiv utveckling av folkhälsan. En utredning behöver göras som bland annat svarar på: l. Vilken målgrupp som näridrottsplatser ska rikta sig till, samt vad olika målgrupper är intresserade av att göra på platsen. 2. Vilka demografiska aspekter ska tas med i övervägningen av näridrottsplatsers placering. 3. Kostnader och finansiering av dessa ytor. Kartläggningen av befintliga ytor bör innehålla information om driftsansvar av desamma - detta med anledning av att ansvaret i dagsläget är uppdelat på olika förvaltningar- och att ytorna då hanteras olika beroende på respektive förvaltnings ansvarsområde. Målsättningen är att skapa en gemensam syn på dessa ytor som en av de olika resurser som kommunen tillhandahåller för att nå sin övergripande vision.

39 Tjänsteskrivelse Kultur och fritid (2) Dnr KFN 2016/00113 Beslutsunderlag Kultur och fritidsförvaltningens tjänsteskrivelse KFN2016/00113, Delegationsbeslut KS ordförande, KS2016/00424, Motion från Sverigedemokraterna Förslag till beslut Kultur och fritidsnämnden beslutar att anta förvaltningens tjänsteskrivelse som sitt remissvar på motionen från Sverigedemokraterna. Kultur och fritidsnämnden värnar om platser som inspirerar till möten mellan människor och vill med sin verksamhet främja folkhälsan. Möteplatser för en del ungdomar är just spontanidrottsplatser-dessa blir en viktig resurs som nämnden anser ska nyttjas optimalt för att nå kommunens övergripande vision om god livskvalite för medborgarna. Katarina Hansson Kultur och fritidschef Anna Reinhardt tf avdelningschef Expediera till Kommunstyrelsen

40 Protokollsutdrag Kommunfullmäktige Dnr KS 2016/00424 Motion från Rolf Carlson (SD) angående samnyttjande av kommunala resurser Beslut Kommunfullmäktige beslutar att remittera motionen till kommunstyrelsen. Vid protokollet Annica Åberg Justerat Alf Gill berg, Magnus Jacobsson, Kerstin W alls by Justeringen tillkännagiven på anslagstavlan intygar Annica Åberg Expedierat Justerandes signatur Utdragsbestyrkande

41 UDDEVALLA KOMMUN Kommunstyrelsen Kommunledningskeintoret Motion- Samnyttjande av kommunala resurser Oberoende kommunala politikers och tjänstemäns arbete med stadsplaneringen kommer alltid en lekplats att vara en lekplats i ett barns ögon oavsett vad detaljplanen reglerar... och således kommer alltid gungor och fotbollsplaner flitigt nyttjas i anslutning till skol- och fritidsgårdar även efter skoltid. Det är fullt naturligt att eleverna efter skoltid söker upp de platser som de brukar på skoltid. Fotbollsplanen och basketplanen vid Norrskolan är exempel på ytor som nyttjas flitigt efter skoltid även vid höstens tidigt infallande mörker. Allt för tidigt på året tvingar mörkret barnen i grannskapet till mer stillasittande inomhusaktiviteter trots att en mild höstemperatur medger fortsatt utevistelse. De barn som är lyckligt lottade att innefattas av foreningslivets försorg fortsätter med sina uteaktiviteter tack vare de strålkastare som omger idrottsytorna. Fotbollsplanen vid Norrskolan har tillika denna typ av strålkastare men då skolan är slut för dagen är de släckta trots att spelet är i full gång. Ett gott exempel i linje med vår intention vore att komplettera med en tryckkknapp mejd timerfunktion som barnen och ungdomarna kan sköta själva. Detta är blott ett exempel på hur en liten kompletterande investering kan göras i en befintligt miljö for att maximera nyttjandet. Mer rimligt borde ytor som fotbollsplanen vid Norrskolan och andra utevistelseytor kunna samnyttjas på ett bättre sätt till förmån för spontanidrott oberoende de olika f"orvaltningars respektive ansvarsområden. En klok strategi vore att nyttja kommunens investeringar till fullo genom samnyttjande. Med anledning av ovanstående yrkar Sverigedemokraterna att fullmäktige uppdrar åt lämplig instans att utreda möjligheter till samnyttjande. att kommunjuristen får i uppdrag att utreda ansvarsfrågan for ett sådant samnyttjande. Uddevalla Uddevalla M art n Pettersson (SD) Ledamot Samhällsbyggnadsnämnden Ledamot Barn- och Utbildningsnämnden

42 Protokollsutdrag Kommunstyrelsen Dnr KS 2015/00038 Motion från Ann-Charlott Gustafsson (UP) och Christer Hassiebäck (UP) angående start av utvecklingsbolag för exploatering av mark och fastigheter Sammanfattning Ann-Charlott Gustafsson (UP) och Christer Hassiebäck (UP) inkom under 2015 med motion om all kommunen ska starta e11 "Uddevalla Förädlings AB", som ska vara ett utvecklingsbolag för strategisk och aktiv exploatering av mark och f~\sligheter. Förslagetmotiveras med att drift i bolagsform skulle innebära effektivare hantering, underhåll och utveckling av kommunens fasligheter samt bidra till snabbare beslutsvägar vid företagsetableringar. Motionärerna hänvisar också till en av grannkommunerna som driver motsvarande verksamhet i bolagsform. l samband med sammanslagning av tekniska kontoret och miljö och stadsbyggnad fick kommundirektören i uppdrag av kommunstyrelsen a11 utreda ansvaret för "strategiska markfrågor". Samtidigt har förändringar gjorts på förvallningsnivå för a11 skapa cll närmare samarbete mellan kommunledningskontorets avdelning för strategisk samhällsplanering och mark- och exploalcringsvcrksamhclen vid samhällsbyggnadsförvaltningen. Både utredningsuppdraget, som nu är i slutfasen, och förändringarna på förvaltningsnivå har samma syl'le, d.v.s. effektivare beslulsvägar, ökad tydlighel gentemot näringslivet och tydligare styrning mol övergripande strategier på samhällsbyggnadsområdet. Därmed ges också bäure möjligheter till markberedskap på lång och kort sikt. l utredningsarbetet inför sammanslagningen av miljö och stadsbyggnadsnämnden och tekniska nämnden som gjordes av kommunstyrelsen organisationsberedning diskuterades även Ji ågan om bolagsbildning enligt motionens förslag. Beredningen valde all inte utreda fi'ågan vidare. Kommunledningskontorets bedömning är all ell närmare samarbete mellan kommunlcdningskonlorcl och mark- och exploatering och dc möjligheter som finns i fördelning av politiskt ansvar inom kommunen är tillräckligt för all nå en syj'tel. Bildande av cll bolag har därför inte ansclls som ell eftektivt säll utveckla verksamheten och avses inte utredas vidare inom ramen för kommundirektörens uppdrag. Christer Hassiebäck (UP),!]ving Andersson (C), Carin Ramneskär (M), Rolf Jonsson (L), Magnus Jacobsson (KD), Anna-Lena Heydar (S), Evy Gahnström (V) och Mikael Staxäng (M) yllrar sig i ärendet. Beslutsunderlag Kommunledningskontorets tjänsteskrivelse l-27. Kommunfullmäktiges protokoll Motion hån Ann-Charlolie Gustafsson (UP) och Christer Hassicbäck (UP) Juslerandes signalur Utdragsbestyrkande

43 Protokollsutdrag Kommunstyrelsen forts. 32 Yrkanden Christer Hassiebäck (UP), El ving Andersson (C), Carin Ramneskär (M), Rolf Jonsson (L) och Magnus Jacobsson (KD): bil'alltillmotionen. Evy Gahnslröm (V): bifall till försiagel i handlingarna. Propositionsordning Ordförande ställer proposition på förslaget i handlingarna mot Christer Hassicbäcks (UP) m.fl. yrkande och linner kommunstyrelsen bil~llla försiagel i handlingarna. Beslut Kommunstyrelsen föreslår kommunfullmäktige besluta att avslå motionen. Reservation El ving Andersson (C), Magnus Jacobsson (KD), RolfJonsson (L), Carin Ramneskär (M), Mikael Staxäng (M) och Christer Hassicbäck (UP) reserverar sig mot beslutettill förmån för eget yrkande. Annica Åberg Justerat Ingemar Samuelsson (S), Mikael Staxiing (M) Justeringen tillkännagiven på anslagstavlan ~24 intygar J\nnica Åberg Juslerandes signalur Utdragsbestyrkande

44 Tjänsteskrivelse (2) Dnr KS 2015/00038 Handläggare Utredare Patrik Petre Telefon Motion från Ann-Charlott Gustafsson (UP) och Christer Hassiebäck (UP) angående start av utvecklingsbolag för exploatering av mark och fastigheter Sammanfattning Ann-Charlott Gustafsson (UP) och Christer Hassiebäck (UP) inkom under 2015 med motion om att kommunen ska starta ett "Uddevalla Förädlings AB", som ska vara ett utvecklingsbolag för strategisk och aktiv exploatering av mark och fastigheter. Förslaget motiveras med att drift i bolagsform skulle innebära effektivare hantering, underhåll och utveckling av kommunens fastigheter samt bidra till snabbare beslutsvägar vid företagsetableringar. Motionärerna hänvisar också till en av grannkommunerna som driver motsvarande verksamhet i bolagsform. I samband med sammanslagning av tekniska kontoret och miljö- och stadsbyggnad fick kommundirektören i uppdrag av kommunstyrelsen att utreda ansvaret för "strategiska markfrågor". Samtidigt har förändringar gjorts på förvaltningsnivå för att skapa ett närmare samarbete mellan kommunledningskontorets avdelning för strategisk samhällsplanering och mark- och exploateringsverksamheten vid samhällsbyggnadsförvaltningen. Både utredningsuppdraget, som nu är i slutfasen, och förändringarna på förvaltningsnivå har samma syfte, dvs effektivare beslutsvägar, ökad tydlighet gentemot näringslivet och tydligare styrning mot övergripande strategier på samhällsbyggnadsområdet Därmed ges också bättre möjligheter till markberedskap på lång och kort sikt. I utredningsarbetet inför sammanslagningen av samhällsbyggnadsnämnden och tekniska nämnden som gjordes av kommunstyrelsen organisationsberedning diskuterades även frågan om bolagsbildning enligt motionens förslag. Beredningen valde att inte utreda frågan vidare. Kommunledningskontorets bedömning är att ett närmare samarbete mellan kommunledningskontoret och mark- och exploatering och de möjligheter som finns i fördelning av politiskt ansvar inom kommunen är tillräckligt för att nå en syftet. Bildande av ett bolag har därför inte ansetts som ett effektivt sätt utveckla verksamheten och avses inte utredas vidare inom ramen för kommundirektörens uppdrag. Beslutsunderlag Tjänsteskrivelse kommunledningskontoret Protokollsutdrag kommunfullmäktige Motion från Ann-Charlotte Gustafsson (UP) och Christer Hassiebäck (UP) angående start av utvecklingsbolag för exploatering av mark och fastigheter

45 "1'. v <1( " <' :;;, ~ + - ~ O At~"' Tjänsteskrivelse (2) Dnr KS 2015/00038 Förslag till beslut Kommunstyrelsen föreslår kommunfullmäktige besluta att avslå motionen -;);.. f!f!i;(.. Petei Larsson Kommundirektör Patrik Petre Utredare Expediera till Motionärerna

46 Protokollsutdrag Kommunfullmäktige l (l) Dnr KS 2015/00038 Motion från Ann-Charlotte Gustafsson (UP) och Christer Hassiebäck (UP) angående start av utvecklingsbolag för exploatering av mark och fastigheter Beslut Kommunfullmäktige beslutar att remittera ärendet till kommunstyrelsen. Vid protokollet Annica Åberg Justerat AlfGillberg, Rolf Jonsson, E vy Gahnström Justeringen tillkännagiven på anslagstavlan intygar Annica Åberg Expedierat Kommunstyrelsen Utdragsbestyrkande

47 E Motion: Ang. start av utvecklingsbolag för exploatering av mark & fastigheter. Sammanfattning. Uddevallapartiet vill att Uddevalla kommun startar "Uddevalla Förädlings AB", utvecklingsbolag för exploatering av mark & fastigheter. Ärende. Ett bra företagsklimat är förutsättningarna för ett bra samhällsklimat som skapas av en mängd faktorer. Kommunen råder inte ensam över dem, men kan inom sina ansvarsområden medverka till att näringslivet ges bra förutsättningar. Uddevalla måste erbjuda ett konkurrenskraftigt företagsklimat för att kunna konkurrera med de främsta nationella och internationella regionerna om goda näringslivsförutsättningar. Uddevalla har idag ett stort antal "små" företag vilket är stark och positivt för kommunen men ställer större krav på kommunen i deltagande i utveckling av mark och fastigheter. Uddevalla har många invånare med bakgrund i andra kulturer. Kraften i mångfald, jämställdhet och skilda perspektiv gynnas av företagsutveckling och tillväxt. Med vår motion vill vi verka för ett företagsklimat som skall ses som ett av de bästa i Sverige. Uddevalla skall vara ett självklart alternativ för företagare som arbetar på lokal, regional, nationell och internationell marknad. starta "Uddevalla Förädlings AB", utvecklingsbolag för strategisk och aktiv exploatering av mark och fastigheter. För att få fler nya företagsetableringar i Uddevalla krävs att kommunen förbereder byggklar mark med god logistik och infrastruktur. Förslaget om bolagsbildning innebär effektivare hantering, underhåll och utveckling av kommunens fastigheter samt bidrar till snabbare beslutsgångar vid företagsetableringar i kommunen. Vinsten med ett utvecklingsbolag är känt från bl.a. vår grannkommun där man använt detta arbetssätt under ett antal år med för dem mycket gott resultat. När näringslivet och kommunen utvecklas ger detta både ett för kommunen ekonomiskt plus samt ökat antal arbetstillfälle. Uddevallapartiet vill alltså A TT Uddevalla Kommun startar ett utvecklingsbolag för exploatering av mark & fastigheter. A TT Uddevalla Kommun omgående gör en översyn över vilka resurser och kompetens som skall tillföras ett framtida utvecklingsbolag. För Uddevallapartiet

48 Protokollsutdrag Kommunstyrelsen Dnr KS 2016/00593 Utbetalning av partistöd 2017 Sammanfattning Den l O december 2014 antog kommunhillmäktige nya riktlinjer för partislöd med anledning av nya regler i kommunallagen (KL) för kommunalt partistöd. Partistödet ska betalas ut i förskoll under februari månad efter beslut av kommunfullmäktige. Riktlinjerna anger att mottagare av partistöd årligen ska lämna en skrinlig redovisning som visar att partistödet har använts för det ändamål som anges i 2 kap. 9 första stycket KL. Till redovisningen ska ett granskningsintyg bifogas. Redovisningen ska gälla perioden l januari 31 december och lämnas in till kommunstyrelsen senast sex månader efter räkenskapsårets utgång. Har redovisning och granskningsintyg inte lämnats till kommunstyrelsen inom föreskriven tid utbetalas inget partistöd för nästkommande år. Riktlinjerna för partistöd tillämpades J~Jll! ut första gången Samtliga partier representerade i kommunl1jllmäktige, förutom Vänsterpartiet, lämnade senast in redovisning och granskningsintyg. Vänsterpartiet inkom med redovisning och granskningsintyg. Sonny Persson (S), Carin Ramncskär (M), Stefan Skoglund (S), Christer 1-lasslebäck (UP), Magnus Jacobsson (KD), Kenneth Engelbrektsson (S), Rolf Jonsson (L), David Sahlsten (KD), Mikael Staxäng (M) och Monica Bang Lindberg (L) yttrar sig i ärendet. Beslutsunderlag Kommunledningskontorets tjänsteskrivelse Riktlinjer för partistöd, antagna av kommtm1~lllmäktige O 233. Yrkanden Sonny Persson (S): att Vänsterpartiet beviljas riitt till partistöd. Propositionsordning Ordförande ställer proposition på förslaget i handlingarna mot Sonny Perssons (S) yrkande och linner kommunstyrelsen besluta i enlighet med yrkandet. Beslut Kommunstyrelsen föreslår kommunlt!llmäktige besluta att betala ut partistöd för år 2017 till samtliga partier representerade i kommunfullmäktige. Jäv På grund av jäv deltar ej E vy Gahnström (V), Lars-Olof Laxrot (V) och David Höglund Velasqucz (V) i handläggning och beslut av ärendet. Justerandes signatur Utdragsbestyrkande

49 Protokollsutdrag Kommunstyrelsen forts. 13 Protokollsanteckning Carin Ramneskär (M), Mikael Staxäng (M), El ving Andersson (C), Rolf Jonsson (L), Magnus Jacobsson (KO), David Sahlstcn (KO), Monica Bang Lindberg (L) noterar till protokollet: Vi noterar all Kontmtm/itllmäktiges ordflirande har lagt ner ett stortfiirankringsarbete.f!ir samtligafiillmäktiges partier medflera it<fhrmalionslräffär riktattill utsedda partifiireträdare. Vi noterar också alltro/s en stor arbetsinsatsfån komnn111/itllmäktiges ord/hrande på detta tema så har detnya regelverket intefungeratfitl/1 ut. Vi ser dock att det är mänskligt attfeta och den som är oskyldigfår väl i så.fall kasta fiirsta stenen. Vid protokollet Annica Åberg Justerat Ingemar Samuelsson (S), Kenneth Engelbrcktsson (S) Justeringen tillkännagiven på anslagstavlan intygar Ann i ca Åberg Justerandes signatur Utdragsbestyrkande

50 Tjänsteskrivelse Kommunledningskontoret l (l) D nr KS 2016/00593 Handläggare Förvaltningssekreterare Annica Åberg Telefon annica.aberg@uddevalla.se Utbetalning av partistöd 2017 Sammanfattning Den l O december 2014 antog kommunfullmäktige nya riktlinjer får partistöd med anledning av nya regler i kommunallagen (KL) för kommunalt partistöd. Partistödet ska betalas ut i förskott under februari månad efter beslut av kommunfullmäktige. Riktlinjerna anger att mottagare av partistöd årligen ska lämna en skriftlig redovisning som visar att partistödet har använts får det ändamål som anges i 2 kap. 9 första stycket KL. Till redovisningen ska ett granskningsintyg bifogas. Redovisningen ska gälla perioden l januari - 31 december och lämnas in till kommunstyreisen senast sex månader efter räkenskapsårets utgång. Har redovisning och granskningsintyg inte lämnats till kommunstyrelsen inom fåreskriven tid utbetalas inget partistöd får nästkommande år. Riktlinjerna får partistöd tillämpades fullt ut fårsta gången Samtliga partier representerade i kommunfullmäktige, fårutom Vänsterpartiet, lämnade senast in redovisning och granskningsintyg. Vänsterpartiet inkom med redovisning och granskningsintyg. Beslutsunderlag Kommunledningskontorets tjänsteskrivelse Riktlinjer för partistöd, antagna av kommunfullmäktige Förslag till beslut Kommunstyrelsen fåreslår kommunfullmäktige besluta att med hänvisning till gällande riktlinjer betala ut pmtistöd för år 2017 till samtliga partier representerade i kommunfullmäktige, fårutom till Vänsterpartiet. Peter Larsson Kommundirektör..--) (. /,,.... 'f. - c-) J(. -,, ' ( / l ; / \~tcccl, _, J Annica Åberg.. Förvaltningssekreterare Expediera till

51 UaFS Blad l Riktlinjer för partistöd Antagna av kommunfullmäktige , 233. I kommunallagen (1991 :900) finns grundläggande bestämmelser om kommunalt partistöd. I Uddevalla kommun ska därutöver följande gälla. Rätt till partistöd Det lokala partistödet i Uddevalla kommun utgår till partier som är representerade i fullmäktige i enlighet med vad som föreskrivs i 2 kap. 9 andra stycket kommunallagen (1991 :900, KL). Grundstöd och mandatstöd Partistödet består av: ett grundstöd, som uppgår till 42% av ett prisbasbelopp per parti och år samt ett mandatstöd, som uppgår till 45% av ett prisbasbelopp per mandat och år. Fördelning av partistöd Vid fördelning av partistöd beaktas endast mandat för vilken en vald ledamot är fastställd enligt 14 kap. vallagen (2005:837). Partistöd utgår inte efter det att representationen upphört. Redovisning och granskning En mottagare av partistöd ska årligen lämna en skriftlig redovisning som visar att partistödet har använts för det ändamål som anges i 2 kap. 9 första stycket KL. Till redovisningen ska fogas ett granskningsintyg. Redovisningen ska gälla perioden l januari - 31 december och ges in till kommunstyrelsen senast sex månader efter räkenskapsårets utgång. Årlig utbetalning Partistödet betalas ut årligen i förskott under februari månad efter beslut av fullmäktige. Har redovisning och granskningsintyg enligt 2 kap. Il andra stycket kommunallagen inte lämnats in till kommunstyrelsen inom föreskriven tid utbetalas inget stöd för nästkommande år.

52 Protokollsutdrag Kommunstyrelsen Dnr KS 2015/00415 Översyn av påverkanskanaler Sammanfattning Kommunledningskontoret har nltt i uppdrag av kommunstyrelsen och demokratiberedningen att genomhira en översyn av kommunens övergripande påverkanskanaler för att skapa tydliga och effektiva arbetssätt både för kommunmedborgare och för kommunorganisationen. Översynen har genomförts genom kartläggning av inkomna förslag/synpunkter!l1 ågor genom dc olika kanalerna, påverkansgrad, kostnadsberäkningar, insamling av underlag från förvaltningarna samt omvärldsanalys. UtiJi ån översynens resultat föreslogs påverkanskanalerna att omstruktureras. Medborgarnas möjlighet att påverka på ett reellt, effektivt och enkelt sätt samt effektivare arbetssätt för kommunen har hall särskilt fokus i dc förändringar som förcslagis i rapporten "Over.syn av påverkanskanaler ". Förslagen fi ån översynen har skickats på remiss till samtliga nämnder, kommunövergripande samrådsorgan (ungdomsji.!llmäktige och kommunala rådet för äldre och personer med Ji.mktionsnedsättning) samt samtliga partier som är representerade i kommunfullmäktige. Kommunledningskontoret har nu sammanställt inkomna remissvar och arbetat vidare med förslag till åtgärder. Beslutsunderlag Kommunledningskontorets tjänsteskrivelse Ungdomsfullmäktiges protokoll Synpunkter hån ungdomsli.!llmäktige Centerpartiets remissvar angående påverkanskanaler Miljöpartiets remissvar angående påverkanskanaler Uddevallapartiets remissvar angående påverkanskanaler Kommunala rådet J(jr äldre och personer med fi.mktionsnedsättnings protokoll Barn och utbildningsnämndens protokoll Barn och utbildnings tjänsteskrivelse Kultur och Ji itidsnämndens protokoll l 02. Kultur och 11 itids tjänsteskrivelse Kristdemokraternas remissvar angående påverkanskanaler Samhällsbyggnadsnämndens protokoll Samhällsbyggnads tjiinsteskrivelsc Socialnämndens protokoll Socialtjänstens tjänsteskrivelse Sverigedemokraternas remissvar angående påverkanskanaler Rapport - Översyn av påverkanskanaler Yrkanden Ingemar Samuelsson (S): att sista attsatsen utgår. Justerandes signatur Utdragsbestyrkande

53 \)\:.V-'1 < <;l <!' ::::J., 1' j ~ o Af M.\) Protokollsutdrag Kommunstyrelsen forts. 12 Propositionsordning Ordförande ställer proposition på eget yrkande och finner kommunstyrelsen så besluta. Beslut Kommunstyrelsen föreslår kommunii.tllmäktige besluta att ge kommunstyrelsen i uppdrag att revidera det systematiska arbetssättet med medborgardialog utif1 ån syfte och mål med dialogen samt att tydliggöra vad medborgarna kan förvänta sig hån respektive kanal, att avveckla F rågepanel en, att ge kommunstyrelsen i uppdrag att vidareutveckla Ris och Ros inför en kommande hantering av synpunktshanteringen inom kommunens medborgarccntcr, att i samband med revidering av ungdomsii.!llmäklige och råden för äldre och personer med funktionsnedsättning säkerställa likvärdighet mellan de båda samrådsorganen, att avskaffa Vi Vill i Uddevalla!, samt att Vi Vill i Uddevalla! omgående slängs för möjlighel att lämna förslag genom kanalen och att dc förslag som i dagslägel är akt.iva på hemsidan avslutas succesivl. Kanalen avslutas och stängs ned i samband med all det sista förslaget återkopplas till förslagsställaren. Vid protokollet Annica Åberg Justerat Ingemar Samuelsson (S), Kenneth Engelbrcktsson (S) Justeringen ti!lkhnnagivcn på anslagstavlan 20 17HO 1-27 intyghr Annica Åberg --:----c Justerandes signatur Utdragsbestyrkande

54 Protokoll Demokratiberedning Dnr KS 2015/00415 Översyn av påverkanskanaler Sammanfattning Kommunledningskontoret har fåll i uppdrag av kommunstyrelsen och demokratiberedningen att genomföra en översyn av kommunens övergripande påverkanskanaler för att skapa tydliga och ejtektiva arbetssäll både för kommunmedborgare och för kommunorganisationen. Översynen har genomförts genom kartläggning av inkomna förslag/synpunkterlil ågor genom de olika kanalerna, påverkansgrad, kostnadsberäkningar, insamling av underlag från förvaltningarna samt omvärldsanalys. Utif1 ån översynens resultat föreslogs påverkanskanalerna att omstruktureras. Medborgarnas möjlighet att påverka på ett reellt, ejtektivt och enkelt sätt samt effektivare arbetssätt för kommunen har haft särskilt fokus i de förändringar som föreslagis i rapporten" Oversyn av påverkanskanaler ". Förslagen 11 ån översynen har skickats på remiss till samtliga nämnder, kommunövergripande samrådsorgan ( ungdomsfullmäktige och kommunala rådet för äldre och personer med funktionsnedsättning) samt samtliga partier som är representerade i kommunfullmäktige. Kommunledningskontoret har nu sammanställt inkomna remissvar och arbetat vidare med förslag till åtgärder. Beslutsunderlag Kommunledningskontorets tjänsteskrivelse Sammanfattning av remissvar Ungdomsii.illmäktiges protokoll Synpunkter fl ån ungdomsfullmäktige Centerpartiels remissvar angående påverkanskanaler Miljöpartiets remissvar angående pilverkanskanaler Uddevallapartiets remissvar angående påverkanskanaler Kommunala rådet för äldre och personer med funktionsnedsättnings protokoll Barn och utbildningsnämndens protokoll Barn och utbildnings tjänsteskrivelse Kultur och!! i tidsnämndens protokoll l 02. Kultur och fritids tjänsteskrivelse Kristdemokraternas remissvar angöende påverkanskanaler Samhällsbyggnadsnämnelens protokoll Samhällsbyggnads tjänsteskrivelse Socialnämndens protoko Socialtjänstens tjänsteskrivelse Sverigedemokraternas remissvar angående påverkanskamder Rapporl-Översyn av påverkanskanaler Justerandes signatur Utdragsbestyrkande

55 Protokoll Demokratiberedning forts. 34 Beslut Demokratiberedningen föreslår kommunfullmäktige besluta att ge kommunstyrelsen i uppdrag ah revidera det systematiska arbetssättet med medborgardialog utiji ån syfte och målmed dialogen samt alt tydliggöra vad medborgarna kan förvänta sig Ji-ån respektive kanal, att avveckla Frågepanelen, att ge kommunstyrelsen i uppdrag att vidareutveckla Ris och Ros inför en kommande hantering av synpunktshanteringen inom kommunens medborgarcenter, att i samband med revidering av ungdomsfullmäktige och råden för äldre och personer med funktionsnedsättning säkerställa likvärdighet mellan de båda samrådsorganen, att avskaffa Vi Vill i Uddevalla!, att Vi Vill i Uddevalla! omgående stängs för möjlighet att lämna förslag genom kanalen och att dc förslag som i dagsläget är aktiva på hemsidan avslutas succesivt. Kanalen avslutas och stängs ned i samband med att det sista förslaget återkopplas till förslagsställaren, samt att vmje nämnd reserverar en del av sin budget för genomförande av medborgarförslag. Justerandes signatur Utdragsbestyrkande

56 Tjänsteskrivelse Kommunledningskontoret (7) Dnr KS 2015/00415 Handläggare Utvecklare Comelia Kirpensteijn Telefon Översyn av påverkanskanaler Sammanfattning Kommunledningskontoret har fått i uppdrag av kommunstyrelsen och demokratiberedningen att genomföra en översyn av kommunens övergripande påverkanskanaler för att skapa tydliga och effektiva arbetssätt både för kommunmedborgare och för kommunorganisationen. Översynen har genomförts genom kartläggning av inkomna förslag/synpunkter/frågor genom de olika kanalerna, påverkansgrad, kostnadsberäkningar, insamling av underlag från förvaltningarna samt omvärldsanalys. Utifrån översynens resultat föreslogs påverkanskanalerna att omstruktureras. Medborgamas möjlighet att påverka på ett reellt, effektivt och enkelt sätt samt effektivare arbetssätt för kommunen har haft särskilt fokus i de förändringar som föreslagis i rapporten "Översyn av påverkanskanaler ". Förslagen från översynen har skickats på remiss till samtliga nämnder, kommunövergripande samrådsorgan (ungdomsfullmäktige och kommunala rådet för äldre och personer med funktionsnedsättning) samt samtliga partier som är representerade i kommunfullmäktige. Kommunledningskontoret har nu sammanställt inkomna remissvar och arbetat vidare med förslag till åtgärder. Beslutsunderlag Kommunledningskontorets tjänsteskrivelse Ungdomsfullmäktiges protokollsutdrag Synpunkter från ungdomsfullmäktige Centerpartiets remissvar angående påverkanskanaler Miljöpartiets remissvar angående påverkanskanaler Uddevallapartiets remissvar angående påverkanskanaler Kommunala rådet för äldre och personer med funktionsnedsättnings protokollsutdrag Barn- och utbildningsnämndens protokollsutdrag Kultur- och fritidsnämndens protokollsutdrag Kristdemokraternas remissvar angående påverkanskanaler Samhällsbyggnadsnämndens protokollsutdrag Socialnämndens protokollsutdrag Sverigedemokraternas remissvar angående påverkanskanaler Kultur- och fritidsnämndens tjänsteskrivelse Socialtjänstens tjänsteskrivelse Barn- och utbildningsnämndens tjänsteskrivelse Samhällsbyggnads tjänsteskrivelse Rapport- Översyn av påverkanskanaler

57 Tjänsteskrivelse Kommunledningskontoret (7) Dnr KS 2015/00415 Förslag till beslut Demokratiberedningen föreslår kommunfullmäktige besluta att ge kommunledningskontoret i uppdrag att revidera det systematiska arbetssättet med medborgardialog utifrån syfte och mål med dialogen samt att tydliggöra vad medborgama kan förvänta sig från respektive kanal att avveckla Frågepanelen att ge kommunledningskontoret i uppdrag att vidareutveckla Ris och Ros inför en kommande hantering av synpunktshanteringen inom kommunens medborgarcenter att i samband med revidering av ungdomsfullmäktige och råden för äldre och personer med funktionsnedsättning säkerställa likvärdighet mellan de båda samrådsorganen samt Alternativ l att avskaffa medborgarförslag att ge kommunledningskontoret i uppdrag att vidareutveckla ViVill i Uddevalla! att samtliga kanaler för påverkan hanteras utifrån principen "En dörr in" så frågor/förslag som kommer in genom de olika kanalerna kan kanaliseras till rätt forum oavsett vilken väg de kommer in till kommunen eller: Alternativ 2 att avskaffa ViVill i Uddevalla att varje nämnd reserverar en del av sin budget för genomförande av medborgarförslag Ärendebeskrivning Bakgrund Kommunledningskontoret har fått i uppdrag av kommunstyrelsen och demokratiberedningen att genomföra en översyn av kommunens övergripande påverkanskanaler. Syftet med översynen är att skapa tydliga och effektiva arbetssätt både för kommunmedborgare och för kommunorganisationen. Översynen har genomförts genom kartläggning av inkomna förslag/synpunkter/frågor genom de olika kanalerna, påverkansgrad, kostnadsberäkningar, insamling av underlag från förvaltningarna samt omvärldsanalys. Kanalerna som har ingått i översynen är: ViVill i Uddevalla! (e-petitioner)

58 Tjänsteskrivelse Kommunledningskontoret (7) D nr KS 2015/00415 Medborgarfårslag Ris och Ros ( synpunktshantering) Frågepanelen Ungdomsfullmäktige Kommunala rådet får äldre och personer med funktionsnedsättning Utifrån översynens resultat fareslogs påverkanskanalerna att omstruktureras. Medborgarnas möjlighet att påverka på ett reellt, effektivt och enkelt sätt har haft särskilt fokus i de fårändringar som fareslogs i rapporten "Översyn av påverkanskanaler ". Förslagen från översynen har skickats på remiss till samtliga nämnder, kommunövergripande samrådsorgan ( ungdomsfullmäktige och kommunala rådet får äldre och personer med funktionsnedsättning) samt samtliga partier som är representerade i kommunfullmäktige. Samtliga nämnder och kommunövergripande samrådsorgan har svarat på remissen. Ungdomsfullmäktige har inte inkommit med ett formellt remissvar utan har diskuterat frågan på deras sammanträde i oktober och har lämnat synpunkter från smågruppsdiskussioner. Från de politiska partierna har svar inkommit från; Miljöpartiet, Kristdemokraterna, Centerpartiet, Uddevalla partiet och Sverigedemokraterna. Kommunledningskontoret har nu sammanställt inkomna remissvar och arbetat vidare med fårslag till åtgärder. Nedan redogörs får de slutsatser som kommunledningskontoret drar och de fårslag som lämnas utifrån genomfård översyn av påverkanskanaler efter remissomgången. slutsatser och förslag Utveckla det systematiska arbetssättet med medborgardialog Kultur- och fritidsnämnden, samhällsbyggnadsnämnden, miljöpartiet och uddevallapartiet är positiva till fårslaget som lämnas i översynen om att vidareutveckla det systematiska arbetssättet med medborgardialog samt förslaget om att tydliggöra varje kanals syfte och användningsområde. Vidare framhåller kultur- och fritidsnämnden att det är viktigt att det tydligt framgår på vems initiativ dialog tas och vilka arbetsmetoder inom organisationen som finns knutet till de olika formerna får dialog. Sverigedemokraterna fareslår att vidareutveckla plattformen får dialog mellan medborgare och politiker. Kommunledningskontoret fareslår att det systematiska arbetssättet med medborgardialog revideras utifrån syfte och mål med dialogen samt att tydliggöra vad medborgarna kan fårvänta sig från respektive kanal. "En dörr in" De remissinstanser som tagit ställning till fårslaget om att vidareutveckla principen "En dörr in" är barn- och utbildningsnämnden, samhällsbyggnadsnämnden, miljöpartiet och

59 Tjänsteskrivelse Kommunledningskontoret (7) D nr KS 2015/00415 uddevallapartiet och de är positiva till översynens förslag om att vidareutveckla principen "En dörr in" så att medborgama inte behöver ta ställning till vilken kanal som ska användas till vilket ändamål. Förslag som kommer in genom medborgarförslag måste hanteras enligt lagstiftningen vilket gör att "En dörr in- principen" inte kan vidareutvecklas om medborgarförslagen är kvar. Genom att bevara och vidareutveckla ViVill i Uddevalla! där kommunen själva äger att besluta om hanteringen av inkomna förslag kan principen "En dörr in" utvecklas och implementeras. Tanken med att vidareutveckla "En dörr in" är att internt kanalisera rätt förslag/frågor/synpunkter som inkommer så att medborgama inte behöver ta ställning till vilken kanal som ska användas till vilket ändamål. Kommunens kommande medborgarcenter bör ansvara för att kanalisera rätt förslag/frågor/synpunkter som inkommer till kommunen. Exempelvis, om ett förslag inkommer som är av karaktären av en synpunkt kan medborgarcenter "styra om" förslaget så att det hanteras inom ramen för synpunktshanteringen. Genom detta effektiviseras den interna hanteringen då rätt frågor hanteras inom rätt kanal. Kommunledningskontoret förordar, i enlighet med förslaget som lämnades i översynen, att samtliga kanaler för påverkan hanteras utifrån principen "En dörr in". Om medborgarförslag beslutas att kvarstå utgår förslaget om att vidareutveckla principen "En dörr in" som lämnades i översynens slutrapport. Frågepanelen De remissinstanser som har tagit ställning till förslaget om att avskaffa frågepanelen är barn- och utbildningsnämnden, samhällsbyggnadsnämnden, centerpartiet, kristdemokratema, miljöpartiet och sverigedemokraterna- och de ställer sig bakom förslaget att avskaffa frågepanelen. Ungdomsfullmäktige har skilda meningar om Frågepanelen ska vara kvar eller inte, men majoriteten av ledamöterna är positiva till att kanalen avvecklas. Kommunledningskontoret föreslår att Frågepanelen avskaffas omgående och att frågor till politiska representanter istället hänvisas direkt till de politiska partierna. Ris och Ros - synpunktshantering Samhällsbyggnadsnämnden och sverigedemokraterna föreslår att avskaffa Ris och Ros och istället använda samhällbyggnadsförvaltningens ärendehanteringssystem för synpunktshantering inom hela kommunen. Kultur och fritidsnämnden är positiva till nuvarande rutiner för Ris och Ros. Socialtjänsten framför att Ris och Ros är en viktig kanal för verksamhetsutvecklingen. Centerpartiet anser att Ris och Ros är en bra modell för synpunktshantering och att kanalen bör vara likartad för alla nämnder och förvaltningar så medborgama känner igen sig i modellen. Kristdemokraterna anser att Ris och Ros bör bevaras. Miljöpartiet och uddevallapartiet ställer sig bakom förslaget som lämnas i översynen om att vidareutveckla Ris och Ros.

60 Tjänsteskrivelse Kommunledningskontoret (7) D nr KS 2015/00415 För att effektivisera hanteringen av synpunkter och frigöra tid for handläggarna fareslår kommunledningskontoret att kommande medborgarcenter ska hantera inkomna synpunkter. Därför är det önskvärt att synpunktshanteringen används inom ramen for medborgarcenters ärendehanteringssystem. Samrådsorgan Kristdemokraterna vill avskaffa ungdomsfullmäktige då man anser att kanalen inte fungerar på ett bra sätt vidare fareslår de att kommunala rådet for äldre och personer med funktionsnedsättning ska kvarstå. Inga andra remissinstanser har argumenterat for att avskaffa ungdomsfullmäktige. Samhällsbyggnadsnämnden har i sitt remissvar uttalat att i större utsträckning använda sig av ungdomsfullmäktige som ett forum for dialog med unga. Kultur- och fritidsnämnden, ungdomsfullmäktige, miljöpartiet, sverigedemokraterna och uddevallapartiet instämmer med översynens forslag att skapa likvärdighet mellan samrådsorganen. Socialnämnden framhåller att utmaningen med kommunala rådet for äldre och personer med funktionsnedsättning är att öka kännedomen bland nämnderna och att råden ses som den resurs de är. Barn- och utbildningsnämnden och centerpartiet har inte tagit ställning till forslaget att skapa likvärdighet mellan de kommunövergripande samrådsorganen som lämnades i översynen. Nuvarande samrådsorgan fareslås kvarstå enligt befintliga riktlinjer och gällande arbetsordning. Utvecklingsarbete pågår kring både råden för äldre och personer med funktionsnedsättning samt ungdomsfullmäktige. Detta arbete fortlöper utanfor ramen for översynen av kommunens påverkanskanaler. Utvecklingsarbetet bör genomföras med hänsyn till det som framkommit i översynen kopplat till de kommungemensamma samrådsorganen, det vill säga, bör sträva efter att skapa likvärdighet mellan de olika forumen. Med borgarforslag Remissinstanserna är i stort sett överens om att medborgarforslagen bör kvarstå men att det är önskvärt att sortera upp och begränsa antalet påverkanskanaler. Kultur- och fritidsnämnden, uddevallapartiet och ungdomsfullmäktige är positiva till att avskaffa medborgarforslag enligt översynens forslag. Samhällsbyggnadsnämnden fareslår att ha kvar medborgarförslag men att utveckla kanalen. Barn- och utbildningsnämnden, kommunala rådet for äldre och personer med funktionsnedsättning, centerpartiet, kristdemokratema, miljöpartiet och sverigedemokraterna föreslår att medborgarforslagen ska vara kvar. Socialnämnden framhåller att medborgarfårslag är en viktig kanal for medborgamas påverkan men att hanteringen är tidskrävande då forslag som inkommer som medborgarforslag alltid kräver en formell hantering oavsett frågans relevans, laglighet eller överensstämmelse med nämndens ekonomi. Då hanteringen av medborgarfårslag är styrd i kommunallagen är utvecklingsutrymmet kraftigt begränsat. Möjligheten att utveckla medborgarfårslagen har utretts i samråd med kommunjurist får att säkerställa att en eventuell utveckling av medborgarfårslag inte strider mot kommunallagen. Möjligheten att forenkla hanteringen av

61 Tjänsteskrivelse Kommunledningskontoret (7) D nr KS 2015/00415 medborgarförslag ytterligare har tittats närmare på. Genom lagen (2007:68) om ändring i kommunallagen som trädde i kraft l juli 2007 infördes regler som ska göra det enklare att hantera vissa medborgarförslag. I denna lagändring tillfördes fullmäktige möjlighet att överlåta beslutanderätten till nämnd. I propositionen som ledde tilllagen (2007:68) rekommenderas att möjligheten för kommunfullmäktige att överlåta beslutanderätten till nämnd ska användas med stor försiktighet och i de fall beslutanderätten överlåts är det viktigt att detta kommuniceras till förslagsställaren. Det framgår av kommentaren till kommunallagen att medborgarförslag ska hanteras på samma sätt som övriga ärenden nämnden bereder. Detta innebär att en formaliserad beredning krävs. Slutsatsen är att ytterligare förenklingar kring hanteringen av medborgarförslag inte är lagenliga. Möjlig utveckling av medborgarförslag skulle vara att ekonomiska medelavsätts för genomförande av medborgarförslag. Avsätta medel för genomförande av medborgarförslag Varje nämnd reserverar en del av sin budget för medborgarförslag. Vid en sådan utveckling är det viktigt att ta hänsyn till kommande driftskostnader. Detta för att öka påverkansgraden och det reella inflytandet genom påverkanskanalen. Kommunledningskontoret framhåller att hanteringen av medborgarförslag är omfattande och ineffektiv samt att kanalen innehåller en låg påverkansgrad för medborgarna. Detta stämmer överens med de slutsatser regeringens Demokratiutredning 2014 kommer fram till i sitt betänkande som överlämnades till regeringen i januari Demokratiutredningen föreslår i sitt betänkande att avveckla medborgarförslag från kommunallagen och istället införa en så kallad folkmotion. Folkmotionen bygger i stort sett på samma principer som beskriven vidareutveckling av ViVill i Uddevalla! som redogörs för nedan. För att stärka medborgamas påverkan föreslår kommunledningskontoret, om medborgarförslag beslutas vara kvar, att kanalen utvecklas genom att varje nämnd reserverar en del av sin budget för att genomföra medborgarförslag. Om medborgarförslag beslutas avskaffas föreslår kommunledningskontoret att detta görs i samband med att vidareutveckling av de andra kanalerna fårdigställts och satts i drift, för att inte skapa ett glapp mellan de olika kanalerna. ViViii i Uddevalla! Det finns en större politisk enighet för att avskaffa ViVill i Uddevalla! än medborgarförslagen. Barn- och utbildningsnämnden, kristdemokraterna och sverigedemokraterna föreslår att avveckla Vi Vill i Uddevalla!. Kultur- och fritidsnämnden, ungdomsfullmäktige och uddevallapartiet ställer sig bakom översynens förslag att avveckla medborgarförslag för att istället vidareutveckla ViVill i Uddevalla!. Centerpartiet anser att ViVill i Uddevalla behöver vidareutvecklas för att säkerställa att de förslag som kommer in genom den kanalen fångas upp och besvaras. Samhällsbyggnadsnämnden och miljöpartiet ställer sig bakom översynens förslag förutom den del som gäller att avveckla medborgarförslag och vidareutveckla ViVill i

62 Tjänsteskrivelse Kommunledningskontoret (7) D nr KS 20 15/00415 Uddevalla!. Det framgår dock inte i deras remissvar om de vill avveckla eller bevara Vi Vill i Uddevalla!. Att kommunledningskontoret fores1år att ViVill i Uddevalla! ska kvarstå trots den låga påverkansgraden är baserat på att det är en kanal som kommunen själva äger att besluta om hanteringen for. Då kanalen inte fungerar ändamålsenligt i dagsläget forutsätts en vidareutveckling av påverkanskanalen. En vidareutveckling av ViVill i Uddevalla! innebär att infora en kvalificeringsgräns, det vill säga att ett forslag ska samla ett visst antal underskrifter under en begränsad tid for att forslaget ska hanteras i fullmäktige eller nämnd. Om ett forslag når kvalificeringsgränsen hanteras forslaget så som hanteringen idag är for medborgarforslag - det vill säga att en beredning sker av forslaget innan beslut i fullmäktige eller nämnd. För att även nå de medborgare som inte använder dator öppnas for möjligheten att även lämna forslag på papper som sedan fors in i systemet for ViVill i Uddevalla! och möjlighet finns då att samla underskrifter både manuellt och digitalt genom hemsidan. Genom att fler personer stödjer ett forslag och bildar opinion ökar chansen att forslagen hanteras seriöst och påverkansgraden for de forslag som når kvalificeringsgränsen antas med detta öka. Om Vi Vill i Uddevalla! beslutas att avskaffas foreslår kommunledningskontoret att det omgående stängs for möjlighet att lämna forslag genom kanalen och att succesivt avsluta de forslags om i dagsläget är aktiva på hemsidan. Om Vi Vill i Uddevalla! ska stängas ned görs detta i samband med att det sista forslaget återkopplas till forslaggställaren. Kommunledningskontoret forordar att bevara och vidareutveckla ViVill i Uddevalla! och att avveckla medborgarforslag enligt beskrivningen ovan. Peter Larsson Kommundirektör Comelia Kirpensteijn Utvecklare

63 Protokollsutdrag Ungdomsfullmäktige Dnr KS 2015/00415 Översyn av påverkanskanaler En översyn av kommunens övergripande påverkanskanaler har gjorts. Målet är att skapa tydliga och effektiva arbetssätt för både kommunmedborgare och kommunorganisationen. De kanaler som ingått i översynen är ViVill i Uddevalla! Medborgarförslag Ris och Ros F rågepanelen Ungdomsfullmäktige Kommunala rådet för äldre och personer med funktionsnedsättning Utifrån översynen föreslås vissa förändringar i påverkanskanalerna: Tydliggöra respektive kanals syfte och vad medborgama kan förvänta sig från respektive kanal. Principen "En dörr in" bör vidareutvecklas så att medborgama inte behöver fundera på vilken kanal de ska använda till vilket ändamål. Avskaffa medborgarförslagen och istället utveckla ViVill i Uddevalla! som har ett större utrymme för att utvecklas utifrån organisationens behov och önskemål. Avskaffa frågepanelen mot bakgrund av den låga aktiviteten i kanalen och det faktum att det finns enklare sätt att kontakta förtroendevalda i Uddevalla kommun. Vidareutveckla Ris och Ros (någon form av synpunktshantering måste finnas enligt lagstiftning). I samband med att ungdomsfullmäktige revideras säkerställa likvärdighet mellan ungdomsfullmäktige och råden för äldre och personer med funktionsnedsättning. De föreslagna ändringarna finns att läsa i rapporten Översyn av påverkanskanaler. På demokratiberedningens sammanträde beslutades att lägga till alternativet att Avvakta med att avskaffa medborgarförslag och ViVill i Uddevalla! tills om och när folkmotion införs. Rapporten har varit ute på remiss till samtliga nämnder och till de politiksa partierna. Comelia Kirpensteijn från kommunledningskontoret informerar om översynen på sammanträdet. Ungdomsfullmäktiges ledamöter lämnar sina synpunkter på översynen och föreslagna ändringar. Justerandes signatur Utdragsbestyrkande

64 Att skapa likvärdighet mellan ungdomsfullmäktige och råden för äldre och personer med funktionsnedsättning.,a" J o.. j ~ WJIAI- J ehv vvo ' o. taah{j v:-(_ (cf ffc"'- _,//.~ -' _,C. //v~ e-v< a;.._ ~;f lr { ::::=.(,v. ~f/1-"c: c.;;;> 7 '- -ttj... - (l clgtd- V\.()r t.aae,w\ uj- tjlå {f& 9~ou1.ur-CJG{A 01~ar-

65

66 Avskaffa medborgarförslag och vjdareutveckla ViVill. v:. ~ l- L-\.. '(it a t-r- \l ~ \j '~ ~ ""' e\w~ ~- ( y1 ~, \1 {',, l4\ 0..,' VI.-\ e;( ~ -~ "'CA-v'-~ cd u 'r-~ \Q'\'<" ~ e... ~v:o.. ""'-t. Avskaffa Frågepanelen. \&\ ~~t~~ 0'-.~ ~,,~~t4t~t1 "!:>'-lo..\~ \Jc..f'o.. Lc.vo..\ M~ cxy..~ tm.o.v, 0..\l ~ ~\A..~'-~~(t' - u-." to.~ l:) o,~ ~~ HU. ~a\~ So~ ~e. ~~oo..~, l.c...c'l.v'\ S,\.\\<..'-'" ',\o~ \,;\o '\. 'a~ t;;~,~\~:;.q ft If~ ':.0(\~~ ~\- 'f "'-l\. ~- \\.r\""' "t._ ~"C"' \Y\~ V\ E.M- Att skapa likvärdighet mellan ungdomsfullmäktige och råden för äldre och personer med funktionsnedsättning.

67 CENTERPARTIET Remiss ang. påverkanskanaler. Centerpartiet har fått ett förslag om översyn av påverkanskanaler på remiss. Vi anser att det är viktigt att det finns tydliga och lätt tillgängliga kanaler får medborgama att framfåra synpunkter och förslag på. Den grundläggande påverkanskanalen är självklart de politiska partierna och kommen bör tydligt på sin hemsida redovisa kontkatuppgifter till de politiska partierna och hänvisa medborgarna att i fårsta hand kontakta dessa. När det gäller övriga påverkanskanaler anser vi att Medborgarförslagen skall behållas, eftersom det är den modell som garanterar en seriös behandling av ett fårslag. Vi tycker och att Ris och Ros är en bra modell får synpunkter och bör vara likartad för alla nämnder och fårvaltningar så man känner igen sig i modellen oavsett om synpunkter handlar om utfård hemtjänst eller dåligt gatuunderhåll. Frågepanelen kan med fördel avvecklas och i ställer hänvisas direkt till de politiska partierna. När det gäller ViVill så behöver den kanalen utvecklas så att frågor som kommer in den vägen verkligen fångas upp och besvaras. Avslutningsvis vill vi också framhålla att de olika kanalerna som finns får påverkan måste ha en bra tillgänglighet, även for personer med olika slag av funktionsnedsättning. Centerpartiet i Uddevalla Elving Andersson Gruppledare

68 Från: AnnaTora Huss Skickat: den 29 september :50 Till: Cornelia Kirpensteijn Ämne: Svar frän mp remiss påverkanskanaler Hej Comelia! Är det ok att skicka svaret på remissen från MP till dig? Om ja så kommer svaret från m p nedan. När vi diskuterade remissen på medlemsmöte for mp var budskapet väldigt tydligt att medborgarförslag skall behållas som påverkanskanal. De andra forslagen till åtgärder i rapporten tycker mp är bra. Hoppas det är bra med dig! Annatora

69 Svar på remiss ang. översyn av påverkans kanaler Uddevalla partiet ställer sig bakom förslaget. Då medborgarnas upplevelse av sin möjlighet att vara med och påverka inte har stärkts utan tvärtom upplevts minska, bör man se på ett annat upplägg. När det gäller medborgardialog är det viktigt att den sker på ett tidigt stadie i processen och inte efteråt tjänstemän har skrivit ihop förslag. Det är inte en dialog i sig som är viktigast, utan den upplevda känslan att faktiskt kunna vara med och påverka. Uddevalla partiet Ann-Charlott Gustafsson t UOOf v l\: _ t~ l( O M MuN ~ - J n,...,.., ~t-,- y ~ljs )r Kon,,.,.,,. \ : - ~ :r)ret

70 Protokoll Kommunala rådet för äldre och personer med funktionsnedsättning Dnr KS 2015/00415 Översyn av påverkanskanaler Sammanfattning I handlingama till dagens sammanträde är rapporten om översynskanalerna utsänd. Rådet ska lämna synpunkter till kommunledningskontoret Comelia Kirpensteijn, som arbetar som demokrati och jämställdhetsutvecklare på kommunledningskontoret, förklarar bakgrunden och varför man gör denna översyn. Bakgrunden är att man vill få ett tydligare och effektivare arbetssätt både för medborgama och för kommunen. Man har tittat på medborgarförslag, ViVill, frågepanelen (politiker), ris och ros, ungdomsfullmäktige och kommunala rådet för äldre och personer med funktionsnedsättning. Samtidigt som Uddevalla genomför sin översyn genomför regeringen en utredning, Statens demokratiutredning. Där förslår man bland annat att avskaffa medborgarförslagen, att inrätta obligatorisk folkmotion, att stärka ungas inflytande genom sänkt rösträttsålder samt att lagstifta om rådgörande medborgardialoger. Uddevallas översyn har kommit fram till att Uddevalla bör: utveckla hemsidan så att medborgama har "en dörr in" och inte behöver ta ställning till vilken kanal de ska använda för vad. utveckla det systematiska arbetssättet med medborgardialog med de övergripande påverkanskanalerna för att skapa en röd tråd mellan olika sätt att påverka i kommunen. tydliggöra vad medborgama kan förvänta sig från de olika kanalerna. avskaffa medborgarförslag och vidareutveckla ViVill. avskaffa Frågepanelen. att skapa likvärdighet mellan ungdomsfullmäktige och råden för äldre och personer med funktionsnedsättning (interna frågor såsom ersättningar och stöd av förvaltningarna) Demokratiberedningen gjorde ett tilläggsförslag i samband med att förslaget skickades på remiss: Att avvakta med att avveckla medborgarförslag och ViVill i Uddevalla tills om och när folkmotion införs. Ordförande tackar för informationen. Bildspelet läggs på hemsidan tinder presentationsmaterial Rapporten diskuteras och åsikter framförs. De åsikter som framför från rådet är främst att alla har inte en dator, man måste kunna framföra sina förslag och åsikter brevledes. Detta är ett viktigt demokratiperspektiv så att man inte utestänger någon. Man vill därför ha kvar medborgarförslagen. Justerandes signatur Utdragsbestyrkande

71 Protokollsutdrag Barn och utbildningsnämnden Dnr BUN 2016/00388 Kommunstyrelsens remiss- Översyn av påverkanskanaler Sammanfattning Kommunledningskontoret har fått i uppdrag av kommunstyrelsen och demokratiberedningen att genomföra en översyn av kommunens övergripande påverkanskanaler för att skapa tydliga och effektiva arbetssätt både för kommunmedborgare och för kommunorganisationen. Översynen har genomförts genom kat1läggning av inkomna förslag/synpunkter/frågor genom de olika kanalerna, påverkansgrad, kostnadsberäkningar, insamling av underlag från förvaltningarna samt omvärldsanalys. Kanalerna som har ingått i översynen är: - Vi Vill i Uddevalla! (e-petitioner) - Medborgarförslag - Ris och Ros (synpunktshantering) - Frågepanelen - Ungdomsfullmäktige - Kommunala rådet för äldre och personer med funktionsnedsättning Utifrån översynens resultat som finns redogjorda för i rapporten föreslås påverkanskanalerna att omstruktureras. Syftet med att förändra sätten medborgarna kan påverka kommunen handlar inte om att inskränka på medborgarnas möjlighet att påverka. Genom att omorganisera och omstrukturera kommunens övergripande påverkanskanaler avses medborgarnas möjlighet till att påverka stärkas. Medborgamas möjlighet att påverka på ett reellt, effektivt och enkelt sätt har särskilt fokus i de förändringar som föreslås. Följande åtgärder föreslås för att skapa tydliga och effektiva arbetssätt för såväl kommunmedborgare och för kommunorganisationen: l. Utveckla det systematiska arbetssättet med medborgardialog. 2. Tydliggöra respektive kanals syfte och vad medborgarna kan förvänta sig från respektive kanal. 3. Principen "En dörr in" bör vidareutvecklas så att medborgarna inte behöver fundera på vilken kanal de ska använda till vilket ändamål. 4. Avvakta med att avskaffa medborgarförslag och ViViii i Uddevalla! tills om och när folkmotion införs. 5. A v skaffa frågepat1elen mot bakgrund till den låga aktiviteten i kanalen och det faktum att det finns enklare sätt att kontakta förtroendevalda i Uddevalla kommun. 6. Vidareutveckla Ris och Ros. Någon form av synpunktshantering behöver kvarstå för att uppfylla de krav som ställs genom lagstiftning, och i samband med att "En dörr in" principen utvecklas tydliggöra vilka frågor som hanteras inom ramen för synpunktshantering. 7. I samband med att ungdomsfullmäktige revideras säkerställa likvärdighet mellan ungdomsfullmäktige och råden för äldre och personer med funktionsnedsättning. Justerandes signatur Utdragsbestyrkande

72 Protokollsutdrag Barn och utbildningsnämnden Forts. 122 Samtliga förändringar föreslås gälla från och med l. Förslaget har sänts på remiss till samtliga nämnder, ungdomsfullmäktige, kommunala rådet för äldre och personer med funktionsnedsättning samt till samtliga partier med sista svarsdag Barn och utbildningsförvaltningen lämnar efter dialog med nämndens presidium följande synpunkter på kommunstyrelsens remiss: Det finns för många kanaler idag och en minskning är önskvärd Tanken på "en dörr in" är bra Lägg ner Vi Vill Lägg ner frågepanelen Ha kvar Medborgarförslag Beslutsunderlag Barn och utbildnings tjänsteskrivelse Demokratiberedningens protokoll Kommunstyrelsens protokoll Kommunledningskontorets tjänsteskrivelse Rapport- Översyn av påverkanskanaler Yrkanden Robert Wendel (S): bifall till forslaget i handlingarna. Beslut Barn och utbildningsnämnden beslutar att stödja remissförslaget om en minskning av medborgarnas kanaler till kommunen, att fdreslå att kanalen Vi Vill slopas, att fdreslå att kanalen F rågepanelen slopas samt att foreslå att kanalen Medborgarförslag finns kvar. Vid protokollet Pernilla Gustafsson Justerat Cecilia Sandberg (S), Erdin Pirqe (V) Justeringen tillkännagiven på anslagstavlan intygar Peruilla Gustafsson Expedierat Kommunstyrelsen Justerandes signatur Utdragsbestyrkande

73 Tjänsteskrivelse Barn och utbildning 1(2) Dnr BUN 2016/00388 Handläggare Utredare Alexandra Sjöborg Telefon Kommunstyrelsens remiss - Översyn av påverkanskanaler Sammanfattning Kommunledningskontoret har ratt i uppdrag av kommunstyrelsen och demokratiberedningen att genomföra en översyn av kommunens övergripande påverkanskanaler för att skapa tydliga och effektiva arbetssätt både för kommunmedborgare och för kommunorganisationen. Översynen har genomförts genom kartläggning av inkomna förslag/synpunkter/frågor genom de olika kanalerna, påverkansgrad, kostnadsberäkningar, insamling av underlag från förvaltningarna samt omvärldsanalys. Kanalerna som har ingått i översynen är: - ViVill i Uddevalla! (e-petitioner) - Medborgarförslag -Ris och Ros (synpunktshantering) - Frågepanelen - Ungdomsfullmäktige - Kommunala rådet för äldre och personer med funktionsnedsättning Utifrån översynens resultat som finns redogjorda för i rapporten föreslås påverkanskanalerna att omstruktureras. Syftet med att förändra sätten medborgarna kan påverka kommunen handlar inte om att inskränka på medborgamas möjlighet att påverka. Genom att omorganisera och omstrukturera kommunens övergripande påverkanskanaler avses medborgamas möjlighet till att påverka stärkas. Medborgamas möjlighet att påverka på ett reellt, effektivt och enkelt sätt har särskilt fokus i de förändringar som föreslås. Följande åtgärder föreslås för att skapa tydliga och effektiva arbetssätt för såväl kommunmedborgare och för kommunorganisationen: Utveckla det systematiska arbetssättet med medborgardialog Tydliggöra respektive kanals syfte och vad medborgama kan förvänta sig från respektive kanal. Principen "En dörr in" bör vidareutvecklas så att medborgama inte behöver fundera på vilken kanal de ska använda till vilket ändamål. Avvakta med att avskaffa medborgarförslag och ViVill i Uddevalla! tills om och när folkmotion införs. A v skaffa frågepanelen mot bakgrund till den låga aktiviteten i kanalen och det faktum att det finns enklare sätt att kontakta förtroendevalda i Uddevalla kommun. Vidareutveckla Ris och Ros. Någon form av synpunktshantering behöver kvarstå för att uppfylla de krav som ställs genom lagstiftning, och i samband med att "En dörr in" principen utvecklas tydliggöra vilka frågor som hanteras inom ramen för synpunktshantering.

74 Tjänsteskrivelse Barn och utbildning (2) Dnr BUN 2016/00388 I samband med att ungdomsfullmäktige revideras säkerställa likvärdighet mellan ungdomsfullmäktige och råden får äldre och personer med funktionsnedsättning. Samtliga fårändringar föreslås gälla från och med l. Förslaget har sänts på remiss till samtliga nämnder, ungdomsfullmäktige, kommunala rådet får äldre och personer med funktionsnedsättning samt till samtliga partier med sista svarsdag Barn och utbildningsförvaltningen lämnar efter dialog med nämndens presidium följande synpunkter på kommunstyrelsens remiss: Det finns får många kanaler idag och en minskning är önskvärd Tanken på "en dörr in" är bra Lägg ner Vi Vill Lägg ner frågepanelen Ha kvar Medborgarförslag Beslutsunderlag Barn och utbildnings tjänsteskrivelse Demokratiberedningens protokoll Kommunstyrelsens protokoll Kommunledningskontorets tjänsteskrivelse Rapport- Översyn av påverkanskanaler Förslag till beslut Barn och utbildningsnämnden beslutar att stödja remissförslaget om en minskning av medborgarnas kanaler till kommunen, att föreslå att kanalen Vi Vill slopas, att föreslå att kanalen Frågepanelen slopas samt att föreslå att kanalen Medborgarförslag finns kvar. Hans-Lennart Schylberg Skolchef Alexandra Sjöborg Utredare Expediera till Kommunstyrelsen

75 Protokollsutdrag Kultur och fritidsnämnden Dnr KFN 2016/00067 Remiss, översyn av påverkanskanaler Sammanfattning Kommunledningskontoret har fått i uppdrag av kommunstyrelsen och demokratiberedningen att genomföra en översyn av kommunens övergripande påverkanskanaler i syfte att skapa tydliga och effektiva arbetssätt både för kommunmedborgare och för kommunorganisationen. Översynen resulterade i ett antal förslag till förändringar som kultur och fritidsnämnden nu ges möjlighet att lämna synpunkter kring. De påverkanskanaler som ingått i översynen är: - ViVill i Uddevalla! (e-petitioner) - Medborgarförslag - Ris och Ros ( synpunktshantering) - Frågepanelen - Ungdomsfullmäktige - Kommunala rådet för äldre och personer med funktionsnedsättning I rapporten framgår att syftet med översynen var att undersöka vilket syfte de olika påverkanskanalerna har, vilka målgrupper som nås, hur de används, samt omfattning och resultat ur ett medborgarperspektiv. Från kommunorganisationens perspektiv har man också undersökt nyttan och kostnad för de olika påverkanskanalerna. För att undersöka hur kultur och fritid ställer sig till förslagen i rapporten har samtal förts med chefer vars verksamheter ofta tar emot ris och ros, tjänstemän som ofta handlägger och utreder medborgarförslag samt tjänstemän som har förvaltningsövergripande tjänst med administrativ inriktning Beslutsunderlag Tjänsteskrivelse, kultur och fritidsförvaltningen Protokollsutdrag, kommunstyrelsen Protokollsutdrag, demokratiberedningen Rapport- Översyn av påverkanskanaler, kommunledningskontoret Tjänsteskrivelse, kommunledningskontoret Justerandes signatur Utdrags bestyrkande

76 Protokollsutdrag Kultur och fritidsnämnden Förvaltningens förslag till beslut Kultur och fritidsnämnden lämnar följande reflektioner som svar på remissen l. Det är positivt att en översyn av kommunens gemensamma påverkanskanaler genomförts och att förslagen till förändringar till stor del poängterar vikten av att tydliggöra kanalernas syfte och vad medborgaren kan förvänta sig från respektive kanal. 2. Det är bra att utveckla det systematiska arbetet med medborgardialog och det är viktigt att det tydligt framgår på vems initiativ dialog tas och vilka arbetsmetoder inom organisationen som finns knutet till de olika formerna för dialog. 3. Det är viktigt att säkerställa principen om likvärdighet mellan ungdomsfullmäktige och råden för äldre och personer med funktionsnedsättning. 4. Genom påverkanskanalen Ris och ros ges medborgare möjligheten att på ett enkelt sätt framföra beröm, missnöje eller lämna förslag på förbättringar; anonymt eller med kontaktuppgifter och namn. Informationen och förslag på förbättringar är viktig vid genomförandet av enklare utveckling av verksamheten. På kultur och fritid fungerar rutinerna kring ris och ros bra. 5. Kultur och fritidsnämnden tycker att det är bra att hitta alternativa lösningar istället för att fortsätta arbeta med nuvarande medborgarförslag, då arbetssättet är resursineffektivt och påverkansgraden låg. Huruvida medborgarförslagen borde avskaffas vid årsskiftet eller inte, kan inte nämnden ta ställning till. Förslag till beslut på mötet Monica Bang Lindberg, (L), Niklas Moe (M) och Anibal Rojas Jourquera (KD) föreslår att ersätta förslaget i handlingarna med följande: Alliansen (M, L, KD, C) föreslår att för ett tydligare och bättre resultat ur medborgarperspektiv skall "en dörr in" utvecklas och anpassas efter behov och resurs. Medborgarna skall inte behöva fundera på vilket sätt de skall skicka sina förslag. Detta ger en resurseffektivisering på alla plan, inte minst ekonomiskt utan också förtroendegivande mellan kommun och medborgare. Caroline Henriksson (UP) och Thommy Carlin (SD) föreslår bifall till Bang Lindbergs (L) m fl. förslag till beslut. Beslutsgång Ordförande ställer förvaltningens förslag till beslut mot Bang Lindbergs (L) m. fl. förslag till beslut och finner att nämnden beslutar enligt förvaltningens förslag till beslut. Omröstning begärs. Justerandes signatur Utdragsbestyrkande

77 Protokollsutdrag Kultur och fritidsnämnden Nämnden godkänner följande beslutsgång: Ja-röst för förvaltningens förslag Nej -röst för Bang Lindbergs (L) m.fl. förslag Omröstningsresultat Beslutande: Parti Ja Nej Avstår Annelie Högberg, ordförande s x Niklas Moe M x Monica Bang Lindberg FP x.e~a +ill~t~-1eer C:>rofl 1-1 e- /k., r; k 55 et"') e- UP x Anibal Rojas Jourquera KD x Thommy Carlin SD x Josef Sannholm s x Asa Noord s x David Skälegård MP x Christer Johansson v x Lars Eide Andersson MP x Summa 6 5 Med 6 ja-röster mot 5 nej-röster finner ordförande att nämnden beslutar enligt förvaltningens förslag till beslut. Beslut Kultur och fritidsnämnden lämnar följande reflektioner som svar på remissen l. Det är positivt att en översyn av kommunens gemensamma påverkanskanaler genomförts och att förslagen till förändringar till stor del poängterar vikten av att tydliggöra kanalemas syfte och vad medborgaren kan förvänta sig från respektive kanal. 2. Det är bra att utveckla det systematiska arbetet med medborgardialog och det är viktigt att det tydligt framgår på vems initiativ dialog tas och vilka Justerandes signatur Utdrags bestyrkande

78 Protokollsutdrag Kultur och fritidsnämnden arbetsmetoder inom organisationen som finns knutet till de olika formerna för dialog. 3. Det är viktigt att säkerställa principen om likvärdighet mellan ungdomsfullmäktige och råden för äldre och personer med funktionsnedsättning. 4. Genom påverkanskanalen Ris och ros ges medborgare möjligheten att på ett enkelt sätt framföra beröm, missnöje eller lämna förslag på förbättringar; anonymt eller med kontaktuppgifter och namn. Informationen och förslag på förbättringar är viktig vid genomförandet av enklare utveckling av verksamheten. På kultur och fritid fungerar rutinerna kring ris och ros bra. 5. Kultur och fritidsnämnden tycker att det är bra att hitta alternativa lösningar istället för att fortsätta arbeta med nuvarande medborgarförslag, då arbetssättet är resursineffektivt och påverkansgraden låg. Huruvida medborgarförslagen borde avskaffas vid årsskiftet eller inte, kan inte nämnden ta ställning till. Reservation Monica Bang Lindberg (L), Niklas Moe (M), Anibal Rojas Jourquera (KD), Thommy Carlin (SD) och Caroline Hemiksson (UP) reserverar sig mot beslutet till förmån för sitt förslag. Ajournering Under handläggningen av detta ärende ajournerade sig nämnden kl Protokollsanteckning (M), (L), (KD) och (C) gruppen villlägga följande anteckning till protokollet: Alliansen (M, L, KD, C) föreslår att för ett tydligare och bättre resultat ur medborgarperspektiv skall "en dörr in" utvecklas och anpassas efter behov och resurs. Medborgarna skall inte behöva fundera på vilket sätt de skall skicka sina förslag. Detta ger en resurseffektivisering på alla plan, inte minst ekonomiskt utan också förtroendegivande mellan kommun och medborgare. Vid protokollet Anna-Helena Wiechel Justerat Annelie Högberg, David Skälegård Justeringen tillkännagiven på anslagstavlan intygar Anna-Helena Wiechel Expedierat Kommunfullmäktige Justerandes signatur Utdragsbestyrkande

79 Tjänsteskrivelse Kultur och fritid 1(5) D nr KFN 2016/00067 Handläggare Utvecklare Sofie Ludvigsson Telefon sofie.ludvigsson@uddevalla.se Remiss, översyn av påverkanskanaler Sammanfattning Kommunledningskontoret har fått i uppdrag av kommunstyrelsen och demokratiberedningen att genomföra en översyn av kommunens övergripande påverkanskanaler i syfte att skapa tydliga och effektiva arbetssätt både för kommunmedborgare och för kommunorganisationen. Översynen resulterade i ett antal förslag till förändringar som kultur och fritidsnämnden nu ges möjlighet att lämna synpunkter kring. De påverkanskanaler som ingått i översynen är: - Vi Vill i Uddevalla! (e-petitioner) - Medborgarförslag - Ris och Ros ( synpunktshantering) - Frågepanelen - Ungdomsfullmäktige - Kommunala rådet för äldre och personer med funktionsnedsättning I rapporten framgår att syftet med översynen var att undersöka vilket syfte de olika påverkanskanalerna har, vilka målgrupper som nås, hur de används, samt omfattning och resultat ur ett medborgarperspektiv. Från kommunorganisationens perspektiv har man också undersökt nyttan och kostnad för de olika påverkanskanalerna. För att undersöka hur kultur och fritid ställer sig till förslagen i rapporten har samtal förts med chefer vars verksamheter ofta tar emot ris och ros, tjänstemän som ofta handlägger och utreder medborgarförslag samt tjänstemän som har förvaltningsövergripande tjänst med administrativ imiktning Beslutsunderlag Tjänsteskrivelse, kultur och fritidsförvaltningen Protokollsutdrag, kommunstyrelsen Protokollsutdrag, demokratiberedningen Rapport- Översyn av påverkanskanaler, kommunledningskontoret Tjänsteskrivelse, kommunledningskontoret Förslag till beslut Kultur och fritidsnämnden lämnar följande reflektioner som svar på remissen l. Det är positivt att en översyn av kommunens gemensamma påverkanskanaler genomförts och att förslagen till förändringar till stor del poängterar vikten av att

80 Tjänsteskrivelse Kultur och fritid (5) D nr KFN 2016/00067 tydliggöra kanalernas syfte och vad medborgaren kan förvänta sig från respektive kanal. 2. Det är bra att utveckla det systematiska arbetet med medborgardialog och det är viktigt att det tydligt framgår på vems initiativ dialog tas och vilka arbetsmetoder inom organisationen som finns knutet till de olika formerna för dialog. 3. Det är viktigt att säkerställa principen om likvärdighet mellan ungdomsfullmäktige och råden för äldre och personer med funktionsnedsättning. 4. Genom påverkanskanalen Ris och ros ges medborgare möjligheten att på ett enkelt sätt framföra beröm, missnöje eller lämna förslag på förbättringar; anonymt eller med kontaktuppgifter och namn. Informationen och förslag på förbättringar är viktig vid genomförandet av enklare utveckling av verksamheten. På kultur och fritid fungerar rutinerna kring ris och ros bra. 5. Kultur och fritidsnämnden tycker att det är bra att hitta alternativa lösningar istället för att fortsätta arbeta med nuvarande medborgarförslag, då arbetssättet är resursineffektivt och påverkansgraden låg. Huruvida medborgarförslagen borde avskaffas vid årsskiftet eller inte, kan inte nämnden ta ställning till. Ärendebeskrivning Kommunledningskontoret har fått i uppdrag av kommunstyrelsen och demokratiberedningen att genomföra en översyn av kommunens övergripande påverkanskanaler i syfte att skapa tydliga och effektiva arbetssätt både för kommunmedborgare och för kommunorganisationen. Översynen med förslag till ändringar av de olika påverkanskanalerna beslutade kommunstyrelsen att skicka ut på remiss till samtliga nämnder, ungdomsfullmäktige, kommunala rådet för äldre och personer med funktionsnedsättning, samt till partier representerade i kommunfullmäktige med sista svarsdag De påverkanskanaler som ingått i översynen är; - ViVill i Uddevalla! (e-petitioner) - Medborgarförslag - Ris och Ros ( synpunktshantering) - Frågepanelen - Ungdomsfullmäktige - Kommunala rådet för äldre och personer med funktionsnedsättning Översynens övergripande frågeställningar var att undersöka vilket syfte de olika påverkanskanalerna har, vilka målgrupper som nås, hur de används, samt omfattning

81 Tjänsteskrivelse Kultur och fritid 3(5) D nr KFN 2016/00067 och resultat ur ett medborgarperspektiv. Från kommunorganisationens perspektiv har man också undersökt nyttan och kostnad för de olika påverkanskanalerna. I rapporten presenteras ett antal förslag till förändringar som kultur och fritidsnämnden ombeds ta ställning till; -Utveckla det systematiska arbetssättet med medborgardialog - Tydliggöra respektive kanals syfte och vad medborgarna kan förvänta sig från respektive kanal. - Principen "En dörr in" bör vidareutvecklas så att medborgama inte behöver fundera på vilken kanal de ska använda till vilken ändamål. -Avskaffa medborgarförslag från och med l januari 2017 och istället utveckla ViVill som har ett större utrymme för att utvecklas utifrån organisationens behov och önskemål. - Avskaffa frågepanelen mot bakgrund till den låga aktiviteten i kanalen och det faktum att det finns enklare sätt att kontakta förtroendevalda i Uddevalla kommun. -Vidareutveckla Ris och Ros. Någon form av synpunktshantering behöver kvarstå för att uppfylla de krav som ställs genom lagstiftning, och i samband med att "En dörr in" principen utvecklas tydliggöra vilka frågor som hanteras inom ramen för synpunktshantering. - I samband med att ungdomsfullmäktige revideras säkerställa likvärdighet mellan ungdomsfullmäktige och råden för äldre och personer med funktionsnedsättning. Demokratiberedningen beslutade att lägga till ett förslag; -att avvakta med att avskaffa medborgarförslag och ViViii i Uddevalla! tills om och när folkmotion införs. För att undersöka hur kultur och fritid ställer sig till förslagen i rapporten har samtal förts med chefer vars verksamheter ofta tar emot ris och ros, tjänstemän som frekvent handlägger och utreder medborgarförslag samt tjänstemän som har förvaltningsövergripande tjänst med administrativ inriktning. Generella reflektioner och synpunkter Kultur och fritids verksamheter bygger på medborgamas frivilliga deltagande och deras lust och vilja att ta del av kultur och fritidsutbudet A v den anledningen är det mycket viktigt att medborgarperspektiven tillvaratas med möjligheter att påverka och delta i utformningen av våra verksamheter. Det är därför positivt att en översyn av kommunens gemensamma påverkanskanaler genomförts och att förslagen till förändringar till stor del poängterar vikten av att tydliggöra kanalemas syfte, vad medborgaren kan förvänta sig från respektive kanal och att arbeta systematiskt med medborgardelaktighet Kultur och fritid ser att medborgarpåverkan kan åstadkommas genom att kommunen använder sig av olika metoder för att tillvarata medborgamas åsikter och initiativ. Möjlighet att påverka ges till medborgare på kommunorganisationens initiativ genom exempelvis medborgardialog. Medborgarpåverkan sker också genom de forum där medborgare och kommunorganisation har ett delat initiativ, exempelvis brukarråd eller

82 Tjänsteskrivelse Kultur och fritid 4(5) Dnr KFN 2016/00067 samråd i verksamheterna. Påverkan sker också genom initiativ från medborgaren själv, exempelvis genom medborgarförslag eller förslag till förbättringar i ris och ros. Inom kultur och fritid används generellt begreppet medborgardialog som de arbetsmetoder och riktlinjer som finns kopplade till när kommunalorganisationen tar initiativ till dialog, genom att arbeta med delaktighetstrappans fyra steg; information, tycka, göra och bestämma. Vidgar man begreppet medborgardialog till att även innefatta olika sätt som medborgaren kan ta eget initiativ till påverkan, så är det viktigt att de arbetsmetoder, rutiner och förhållningssätt som finns inom respektive område tydliggörs. När en medborgare använder sig av ris och ros ges möjligheten att lämna synpunkter och ge förslag till förbättringar anonymt, vilket försvårar en dialog (i bemärkelsen samtal). Samtidigt är det värdefullt att det finns möjlighet att lämna synpunkter anonymt då vissa synpunkter, av olika anledningar kan kännas svåra att framföra. Det är sådana typer av gränsdragningar mellan vad som kan betraktas som en dialog och inte, som är viktiga att tydliggöra, samt att kornmunorganisationen har tydliga riktlinjer för hur informationen, synpunktema och ideema ska tas emot och behandlas inom respektive område. Ris och ros är en viktig kanal för att inhämta synpunkter och förslag till förbättringar i verksamheterna från medborgare och besökare. Hanteringen av ris och ros sker enligt en mycket tydlig arbetsrutin och fungerar bra på kultur och fritid. Försvinner möjligheten att lämna förslag till förändringar genom ris och ros, så återstår enbart möjligheten att ge berörn eller uttrycka missnöje. Det kan i sig medföra att det blir något svårare att använda informationen som ett underlag i verksamhetsutveckling och för konkreta förbättringar. För kultur och fritid är det mycket viktigt att säkerställa att ungdornars initiativ, ideer, engagemang och vilja tillvaratas och bejakas. Många av verksamheterna organiserar ungdornar och existerar för att göra deras fritid mer meningsfull. Förslaget att säkerställa likvärdighet mellan ungdornsfullmäktige och råden för äldre och personer med funktionsnedsättning är därför en princip som kultur och fritid tycker är mycket viktig. Avskaffande av medborgarförslag och demokratiberedningens tillägg En central fråga i översynen handlar om medborgarförslagen och hur man kornmunövergripande ska arbeta med den påverkan som sker på medborgarens eget initiativ till ideer och förslag. Kultur och fritid får många medborgarförslag vilket kan uppfattas som att det finns ett stort engagemang och intresse från medborgama i kulturoch fritidsfrågoma. Många förslag som kornmer in handlar om en relativt specifik fråga och att förslagsställaren vill att någonting nytt som inte finns eller erbjuds i kommunen ska tillföras. Utmaningarna kring medborgarförslagen handlar bland annat om att nämnden får en del förslag som inte berör deras ansvarsområde och att det ibland är svårt att se en koppling mellan förslaget och nämndens imiktningar vad gäller strategier och prioriteringar.

83 Tjänsteskrivelse Kultur och fritid (5) D nr KFN 20 16/00067 Upplevelsen på förvaltningen är att medborgarförslagen tar mycket tid i anspråk vad gäller handläggning och utredning. Att forslagen mycket sällan realiseras gör också att påverkansgraden blir väldigt låg. Förslagen kan däremot fungera som en indikator på vad medborgama efterfrågar och mer långsiktigt påverka olika beslut och prioriteringar, speciellt i de fall där många medborgarförslag som berör samma eller liknande fråga kommer in. Ett sådant exempel är beslutet att bygga en aktivitetspark Översynen som kommunledningskontoret gjort visar att medborgarförslagen och de lagstadgade arbetssätt som finns kring dem är resursineffektiva och att påverkansgraden är låg. Förslaget i rapporten är istället att utveckla Vivill, som då blir en digital form av e-petition där personer kan skriva under olika medborgares förslag. Efter ett visst antal underskrifter tas frågan upp för handläggning och politisk beredning. Kultur och fritid tycker att det är bra att hitta alternativa lösningar istället för att fortsätta arbeta med nuvarande medborgarforslag. Huruvida medborgarförslagen borde avskaffas vid årsskiftet eller inte är svårare att ta ställning till. Eftersom påverkanskanalerna Frågepanelen och Vivill är direkta kanaler till de politiska representanterna, kan inte kultur och fritidsförvaltningen lämna några synpunkter kring dem. Katarina Hansson Kultur och fritidschef Sofie Ludvigsson Utvecklare Expediera till kommunstyrelsen

84 Uddevalla Kommunstyrelsens remiss- Översyn av påverkanskanaler Från kristdemokratiskt håll anser vi att kommunen har för många ingångar vilket i praktiken gör det svårt för folk att hitta. De vägar som bör prioriteras är partierna, hemsida, mail, tele samt medborgarfröslag, Ris o Ros och kommunala rådet för äldre och personer med funktionsnedsättningar. Övriga "påverkansmöjligheter" anser vi att man kan stänga ner då dom ändå inte fungerar på ett bra sätt. - ViViii i Uddevalla! (e-petitioner) - Medborgarförslag - Ris och Ros (synpunktshantering) - Frågepanelen - Ungdomsfullmäktige -Kommunala rådet för äldre och personer med funktionsnedsättning Magnus Jacobsson (KD)

85 Protokollsutdrag Samhällsbyggnadsnämnden 2ol5/ '-fis Dnr SBN 2016/00359 Remiss från Kommunstyrelsen gällande Översyn av påverkanskanaler Sammanfattning Kommunledningskontoret har gjort en översyn av kommunens övergripande påverkanskanaler för att skapa tydliga och effektiva arbetssätt för kommunmedborgare och för kommunorganisationen. Resultatet har sammanställts i en rapport vilken kommunstyrelsen ( ) beslutade att skicka på remiss till kornmunens samtliga nämnder inklusive ungdomsfullmäktige samt kommunala rådet för äldre och personer med funktionsnedsättning. Sista svarsdag är Samhällsbyggnadsförvaltningen föreslår nämnden att ställa sig bakom rapportens förslag utom vad gäller vidareutvecklande av synpunktshanteringen Ris och Ros som föreslås avskaffas. Istället föreslår man i yttrandet att utveckla Samhällsbyggnadsförvaltningens synpunkts- och felanmälningssystem att hantera synpunkter och felanmälningar för alla kommunens verksamheter och på det sättet uppfylla de krav som ställs genom lagstiftning. Rapportförfattaren föreslår att kommunen redan nu i årsskiftet avskaffar möjligheten att lämna in medborgarförslag till kommunen och istället lägga kraft på att utveckla Vi vill Uddevalla. Demokratiberedningen har beslutat att till förslagen lägga ett förslag på att vänta med att avskaffa medborgarförslag i kommunen för att invänta regeringens beslut om den nationella demokratiutredningens förslag om folkmotion. Samhällsbyggnadsförvaltningen föreslår nämnden att ställa sig bakom rapportens förslag. Beslutsunderlag Samhällsbyggnadsförvaltningens tjänsteskrivelse Beslut demokratiberedningen Beslut kornmunstyrelsen Tjänsteskrivelse kommunledningskontoret Rapport- Översyn av påverkanskanaler Yrkanden Roger Johansson (L), Mikael Staxäng (M), Stig Olsson (C) och Jonas Sandwall (KD) yrkar bifall till förvaltningens förslag till beslut. Susanne Grönvall (S) yrkar bifall till förvaltningens förslag till beslut förutom den del som berör medborgaförslagen. Därefter yrkar hon på en tilläggsatt-sats som lyder "att ha kvar och utveckla medborgarförslagen och utnyttja ungdomsfullmäktige ännu mer som påverkanskanal." Justerandes signatur Utdragsbestyrkande

86 Protokollsutdrag Samhällsbyggnadsnämnden Forts. 328 Propositionsordning Ordföranden ställer proposition på förvaltningens förslag mot Susanne Grönvalls (S) yrkande. Ordföranden finner att nämnden beslutar att ställa sig bakom Susanne Grönvalls (S) yrkande. Ordföranden ställer därefter proposition om ytterligare en beslutssats om att ha kvar och utveckla medborgarförslagen och att utnyttja ungdomsfullmäktige ännu mer som påverkanskanal. Ordföranden finner att nämnden beslutar att ställa sig bakom Susanne Grönvalls (S) yrkande. Beslut Samhällsbyggnadsnämnden beslutar att förorda att utveckla medborgarförslagen och utnyttja ungdomsfullmäktige ännu mer som påverkanskanal samt att ställa sig bakom yttrandet och översända det till kommunstyrelsen förutom den del som berör medborgarförslagen Reservation/Protokollsanteckning Roger Johansson (L), Mikael Staxäng (M), Stig Olsson (C) och Jonas Sandwall (KD) reserverar sig till förmån för eget förslag. Vid protokollet Sebastian Johansson Justerat Gunilla Magnusson Roger Johansson Kenneth Engelbrektsson Justeringen tillkännagiven på anslagstavlan l intygar Sebastian Johansson Expedierat Samhällsbyggnad Kommunstyrelsen Justerandes signatur Utdragsbestyrkande

87 Tjänsteskrivelse Samhällsbyggnad 1(3) Dnr SBN 2016/00359 Handläggare Avdelningschef A ya Norvell Telefon aya.norvell@uddevalla. se Remiss från Kommunstyrelsen; Översyn av påverkanskanaler Sammanfattning Kommunledningskontoret har gjort en översyn av kommunens övergripande påverkanskanaler for att skapa tydliga och effektiva arbetssätt för kommunmedborgare och för kommunorganisationen. Resultatet har sammanställts i en rapport vilken kommunstyrelsen ( ) beslutade att skicka på remiss till kommunens samtliga nämnder inklusive ungdomsfullmäktige samt kommunala rådet för äldre och personer med funktionsnedsättning. Sista svarsdag är Samhällsbyggnadsförvaltningen föreslår nämnden att ställa sig bakom rapportens förslag utom vad gäller vidareutvecklande av synpunktshanteringen Ris och Ros som föreslås avskaffas. Istället föreslår man i yttrandet att utveckla Samhällsbyggnadsförvaltningens synpunkts- och felanmälningssystem att hantera synpunkter och felanmälningar för alla kommunens verksamheter och på det sättet uppfylla de krav som ställs genom lagstiftning. Rapportförfattaren föreslår att kommunen redan nu i årsskiftet avskaffar möjligheten att lämna in medborgarförslag till kommunen och istället lägga kraft på att utveckla Vi vill Uddevalla. Demokratiberedningen har beslutat att till fårslagen lägga ett förslag på att vänta med att avskaffa medborgarförslag i konununen for att invänta regeringens beslut om den nationella demokratiutredningens förslag om folkmotion. Samhällsbyggnadsförvaltningen föreslår nämnden att ställa sig bakom rapportens förslag. Beslutsunderlag Samhällsbyggnadsförvaltningens tjänsteskrivelse Beslut demokratiberedningen Beslut kommunstyrelsen Tjänsteskrivelse kommunledningskontoret Rapport- Översyn av påverkanskanaler Förslag till beslut Samhällsbyggnadsnämnden beslutar att ställa sig bakom yttrandet och översända det till kommunstyrelsen.

88 Tjänsteskrivelse Samhällsbyggnad 2(3) D nr SBN 2016/ Ärendebeskrivning I rapporten ställs antalet inkanrna förslag i kommunens olika påverkankanal er, gentemot hur många förslag som genomforts eller tagits med i fortsatt arbete år I rapporten har också en beräknad kostnad för beredningen för de olika påverkanskanalerna tagits. På det sättet framträder en tydlig bild över medborgamas påverkansgrad i relation till resursåtgången för beredning. Rapporten behandlar dock endast de kommunövergripande påverkanskanalerna. Kopplat till samhällsbyggnadsförvaltningen finns också ett eget system för felanmälningar och synpunkter. Systemet nämns kort i rapporten men tas inte upp i sammanställningen av påverkanskanaler. Genom systemet, Infra Control, inkom under 2015 runt felanmälningar och synpunkter. Idag finns inte möjligheten att, i systemet, se vilka ärenden som kan klassa som synpunkter respektive felanmälningar, eller hur många ärenden som beviljats respektive länmats utan åtgärd. Genom att tillsammans med leverantören göra en översyn av uppbyggnaden av systemet kan det vara möjligt att ta fram sådan statistik. Vad gäller de övergripande påverkanskanalerna kan Samhällsbyggnadsnämnden och dess förvaltning instämma i rapportförfattarens slutsatser gällande medborgarförslag. Medborgarförslagen är tidskrävande i och med sin formella natur. Rappotten räknar på en kostnad på l 000 till 3000 kronor i kostnad per förslag respektive möte. Andra kommuner har gjort beräkningar som ligger högre än så: Nyköping har räknat på en kostnad på 2600 kr per medborgarf6rslag medan Karlstad menar att det kostar så pass mycket som kr totalt att bereda ett medborgarförslag. Beredningen av fårslagen borde inte skilja särskilt mycket kommunerna emellan då beredningssättet är så pass styrt lagstiftningen. Många gånger har medborgarförslagen som Samhällsbyggnadsnämnden hanterar kunnat besvaras som en inkommen synpunkt eller en felanmälan effektivt genom ett mail eller ett telefonsamtal direkt till medborgaren. Detta får konstateras var mer smidigt och effektivt både för medborgaren och får kommunens handläggande tjänstemän. Dagens hantering gör det omständigt och svårt att svara på en enkel fråga från medborgaren. Det händer också att kommunfullmäktige delegerar handläggning och beslut till Samhällsbyggnadsnämnden gällande medborgarförslag som inte hör till nämndens verksamhetsområde. I de senare fallen tenderar hanteringen bli omfattande då nämnden formellt måste återsända medborgarförslaget till kommunfullmäktige som i sin tur får delegera beredning och beslut till rätt nämnd. Samhällsbyggnadsförvaltningen stöder därmed rapportens förslag om att redan nu i årsskiftet avskaffa möjligheten att lämna in medborgarförslag till kommunen och istället lägga kraft på att utveckla Vi vill i Uddevalla.

89 Tjänsteskrivelse Samhällsbyggnad (3) Dnr SBN 2016/00359 I rapporten beskrivs tydligt fördelarna med Vi Vill i Uddevalla som den främsta kanalen for medborgarpåverkan. Framförallt ska möjligheten att anpassa Vi vill Uddevalla till en kanal in for eventuella framtida folkmotioner enligt regeringens demokratiutrednings forslag betonas. Att redan nu använda förvaltningens och politikens tid till att möta en trolig framtid i folkmotioner gör oss inte bara mer effektiva i stunden utan ger också Uddevalla kommun ett visst försprång i den kommande nationella utvecklingen av medborgarpåverkan. Skulle demokratiutredningens förslag inte gå igenom har vi i Uddevalla ändå konstaterat att Vi Vill i Uddevalla är ett bättre sätt att hantera medborgarnas inkomna förslag då kommunen har en större frihet i att bestämma hur handläggningen av förslaget ska gå till. Samhällsbyggnadsförvaltningen vill också betona vikten av rapportens förslag på att initialt sortera inkomna förslag/synpunkter/felanmälningar in i rätt kanal. Med rätt vägledning och hänvisning i ett tidigt skede kan tid och personella resurser användas på ett bättre och mer ändamålsenligt sätt. Inom samhällsbyggnadsförvaltningen ser man inget behov av att behålla Ris och Ros for synpunktshantering utan föreslår istället att hela kommunen använder det felanmälnings-och synpunktshanteringssystem man använder inom samhällsbyggnad idag. Systemet är lätt att förstå och kan med enkla grepp vidareutvecklas for att användas i kommunens andra verksamheter. Från samhällsbyggnadsförvaltningen finns också en önskan att samordna sammanträden för Ungdomsfullmäktige och Kommunala rådet for äldre och personer med funktionsnedsättning till samma dag for att utnyttja kommunens personalresurser bättre. Ofta har samma tjänstemän ärenden till båda forsamlingarna. Carina Johansson Förvaltningschef Aya Norvell Avdelningschef Expediera till Kommunstyrelsen

90 Protokoll Socialnämnden Dnr SN 2016/00121 Remiss från kommunstyrelsen angående översyn av påverkanskanaler SammanfaHning Kommunstyrelsen har beslutat att sända fårslag angående översyn av påverkanskanaler på remiss till bl.a. socialnämnden. Förslaget grundar sig i en rapport genomförd av kommunledningskontoret Syftet med fårslaget är att skapa tydligare och effektivare arbetssätt får medborgare och kommunorganisationen. Socialtjänsten har i tjänsteskrivelsen sammanfattat synpunkterna på förslaget. Beslutsunderlag Arbetsutskottets protokoll , 50. Socialtjänstens tjänsteskrivelse Kommunstyrelsens protokollsutdrag , 152. Demokratiberedningens protokollsutdrag , 16. Kommunledningskontorets tjänsteskrivelse Kommunledningskontorets rapport Översyn av påverkanskanaler. Beslut Socialnämnden beslutar att till kommunstyrelsen sända socialtjänstens tjänsteskrivelse som remissvar angående översyn av påverkanskanaler. Vid protokollet Florence Johansson Justerat Stefan Skoglund Lars-Olof Laxrot Justeringen tillkännagiven på anslagstavlan intygar Florence Johansson Expedierat Kommunstyrelsen Socialtjänstens ledningsgrupp Socialtjänstens utredare/utvecklare Justerandes signatur Utdragsbestyrkande

91 Tjänsteskrivelse Socialtjänsten (2) Dnr SN 2016/00121 Handläggare Utredare Åsa Jarhag Håkansson Telefon Remiss från kommunstyrelsen angående översyn av påverkanskanaler Sammanfattning Kommunstyrelsen har beslutat att sända forslag angående översyn av påverkanskanaler på remiss. Förslaget grundar sig i en rapport genomförd av kommunledningskontoret Syftet med förslaget är att skapa tydligare och effektivare arbetssätt för medborgare och kommunorganisationen. Socialtjänsten har sammanfattat synpunkterna i remissvaret. Beslutsunderlag Socialtjänstens tjänsteskrivelse Kommunstyrelsens protokollsutdrag Demokratiberedningens protokollsutdrag Kommunledningskontorets tjänstskrivelse Rapport- Översyn av påverkanskanaler Förslag till beslut Socialnämnden beslutar att till kommunstyrelsen sända socialtjänstens tjänsteskrivelse som remissvar angående översyn av påverkanskanaler. Ärendebeskrivning Kommunstyrelsen har beslutat att sända fårslag angående översyn av påverkanskanaler till samtliga nämnder, ungdomsfullmäktige, kommunala rådet för äldre och personer med funktionsnedsättning samt till partier representerade i kommunfullmäktige på remiss. Förslaget angående översyn av påverkanskanaler grundar sig i en rapport genomförd av kommunledningskontoret Syftet med förslaget är att skapa tydligare och effektivare arbetssätt for medborgare och kommunorganisationen. Socialtjänsten har bidragit till rapporten avseende kartläggning av de olika påverkanskanalerna. Översynen har fokus på kommunens övergripande påverkanskanaler. A v dessa berörs socialnämnden främst av medborgarforslag, ris och ros samt kommunala rådet för äldre och personer med funktionsnedsättning. Socialtjänsten har utöver dessa, egna lokala samrådsorgan, forum och metoder för dialog med brukare. Dessa används i stor utsträckning för att utveckla kvaliteten i verksamheten och har en annan och central plats i socialtjänstens kvalitetsarbete och verksamhetsutveckling.

92 Tjänsteskrivelse Socialtjänsten (2) D nr SN 2016/00121 ViViii i Uddevalla och frågepanelen hanteras av de politiska representanterna, varför inga synpunkter kring dessa lämnas. Medborgarförslag, som ibland bereds eller avgörs av socialnämnden, är få till antalet. Några utmaningar med dessa är dock att de alltid kräver en formell hantering oavsett frågans relevans, laglighet eller överensstämmelse med nämndens vision och ekonomi. Socialtjänsten ser att medborgarfårslag är en viktig kanal får medborgaren. Ris och ros är en synpunktshantering och en frekvent använd kanal i socialtjänsten. Den är en av många källor till det systematiska kvalitetsarbetet och utgör en viktig del att ta hänsyn till i utvecklingen av verksamheten. En utmaning är se syftet med synpunktshanteringen och betrakta den som en möjlighet till kvalitetsfårbättring i verksamheterna. Likaså är en utmaning att utifrån inkomna synpunkter ge en systematisk återkoppling till berörda verksamheter. I översynen ingår enbart det kommunövergripande rådet för äldre och personer med funktionsnedsättning. Ytterligare två nämndråd finns varav det ena är inom socialnämndens ansvar. Utmaningen med det kommunövergripande rådet är främst att öka kännedomen om råden bland övriga nämnder och att se alla råd som den resurs de är. En generell synpunkt är att översynen är bra. Fokus bör vara att kommunen har få, kvalitativa och effektiva kanaler. Det är lika viktigt att organisationen kommunen och verksamheten ges fårutsättningar till arbeta i enlighet med de påverkanskanaler som ska vara gällande. Inte minst när det gäller det systematiska arbetssättet med medborgardialog. Socialtjänsten är positiv till genomfård översyn. Malin Krantz Socialchef Asa J ar hag Håkansson Utredare Expediera till Kommunstyrelsen Socialtjänstens ledningsgrupp och utredare/utvecklare

93 UDDEVALLA KOMMUN Kommunstyraisen KommunledningskQntoret ~,2oJ5 )VIs I:Ac~ Remissvar avseende ärende Översyn av påverkanskanaler All dialog mellan väljarna och de som för mandatperioden lårärats privilegiet att föra väljarnas talan måste präglas av öppenhet, enkelhet och lårtroende. Vi Sverigedemokrater står upp för rätten till en lagskyddad medborgerlig initiativrätt och därmed ett konkret medborgerligt inflytande. Vi värnar utan förbehåll den enskilde medborgarens rätt att kunna göra sin röst hörd. Vi ser det inte som fördelaktigt att i det närmsta ersätta en påverkanskanal som präglas av det förtroende som Medborgarförslaget innebär till förmån för påverkanskanaler som präglas av anonyma svar från ett mindre antal partier, som till exempel Vi Vill i Uddevalla!. Vi emotsätter oss vidare all form av inskränkning i initiativrätten då vi tror att en öppen dialog med medborgare inte bara kan främja utvecklingen av vår kommun, utan även fungera som ett första steg in i politiken för några av dessa. A v den anledningen vill vi hålla fast vid Medborgarförslaget som en av huvudformerna lår påverkan. Oberoende Sveriges kommuners och landstings mätverktygs premierande av antalet påverkanskanaler tror vi omvänt att ett minskat antal kanaler kan uppfattas enklare för den enskilde. Enkelhet ger god kunskap om de påverkanskanaler som finns och med detta följer ett högre förtroende. Gemensamt får många påverkanskanaler är att de endast syftar till att ge svar på ställda frågor. Fokus för arbetet med översynen av kommunens påverkanskanaler bör vara att sträva mot en dialog mellan medborgarna och de förtroendevalda, för att skapa former för ett medborgerligt inflytande. Med anledning av ovanstående yrkar Sverigedemokraterna att vidareutveckla plattformen för dialog mellan medborgare och politiker att avveckla Frågepanelen att avveckla Vi Vill att behålla Medborgarförslaget att avveckla Ris & Ros till förmån för vidareutvecklingavinfra Controll systemet att säkerställa likvärdighet mellan Ungdomsfullmäktige och Kommunala rådet för äldre och personer med funktionsnedsättning. Uddevalla Marti Pettersson Ordfårande (SD)

94 Rapport- Översyn av påverkanskanaler Dnr: 2015/415 l (10) Handläggare Utvecklare Cornelia Kirpensteijn Telefon comelia.kirpensteij n@uddevalla. se Översyn av påverkanskanaler Bakgrund Uddevalla kommun tillhandahåller en rad kanaler för medborgama att påverka kommunens service och utveckling. Kommunledningskontoret har fått i uppdrag av kommunstyrelsen och demokratiberedningen att genomföra en översyn av kommunens övergripande påverkanskanaler för att skapa tydliga och effektiva arbetssätt både för kommunmedborgare och för kommunorganisationen. Under flera år har Uddevalla kommun arbetat med medborgardialog i projektform. Sedan våren 2014 finns ett systematiskt arbetssätt med medborgardialog beslutat av kommunfullmäktige och ingår i kommunens Riktlinjer för styrning. Parallellt med att kommunen har arbetat aktivt med att i större utsträckning involvera medborgarna i beslutsprocessen har medborgamas förtroende och upplevelse av möjlighet att påverka minskat. Sveriges kommuner erbjuds två ggr/år att delta i SCB:s medborgarundersökning. Uddevalla kommun har deltagit i undersökningen vid fem tillfällen, 2005, 2007, 2008, 2011 samt Vid undersökningen noterar Uddevalla kommun upprepande låga resultat gällande förtroende och möjlighet till påverkan. Trots omfattande insatser för att öka medborgamas möjlighet till påverkan under åren syns inga effekter av detta i attitydundersökningen. Enligt "Kommunens Kvalitet i Korthet" (KKiK) befinner sig Uddevalla på en andra plats av alla kommuner i Sverige när det gäller att möjliggöra för medborgarna att påverka kommunala beslut. V ad denna undersökning inte tar hänsyn till är kvaliten i respektive kanal utan mäter snarare antalet kanaler som kommunen tillhandahåller medborgama för att kunna vara med och påverka. Syfte och mål Syftet med utredningen har varit att belysa kommunens övergripande påverkanskanalers syfte, målgrupp, användningsområde, omfattning och resultat ur ett medborgarperspektiv samt kommunorganisationens nytta och kostnad :för desamma. Målet för utredningen har varit att översynen ska leda till tydligare och effektivare arbetssätt :för både kommunmedborgare och kommunorganisation. Kommunledningskontoret Ekonomlavdelningen Postadress UDDEVALLA Besöksadress Sladshuset Varvsvägen l Telefon (vx) Fax lax E-post kommunledningskontoret@uddevalla.se

95 Rapport- Översyn av påverkanskanaler Dnr: 2015/415 2 (10) Genomförande och metod Kanalerna som har ingått i översynen är: ViVill i Uddevalla! (e-petitioner) Medborgarförslag Ris och Ros ( synpunktshantering) Frågepanelen Ungdomsfullmäktige Kommunala rådet för äldre och personer med funktionsnedsättning Utöver dessa kanaler har nämnderna flera lokala samrådsorgan och andra forum för dialog med sina brukare. Dessa ingår inte i översynen utan enbart de kommunövergripande påverkanskanalerna har kartlagts och utretts inom ramen för översynen. Översynen har genomförts genom kartläggning av inkomna förslag/synpunkter/frågor genom de olika kanalerna, insamling av underlag från förvaltningarna samt omvärldsanalys. För att beräkna kostnaden för de olika kanalerna har en schablonlönekostnad på kr (inkl sociala avgifter) använts samt kostnader för system eller motsvarande.

96 Rapport- Översyn av påverkanskanaler Dnr: 2015/415 3 (10) Resultat Medborgarförslag och ViVill i Uddevalla! är kommunens uttalade påverkanskanaler. Frågepanelen är ett forum för medborgare att ställa frågor till politiska representanter och Ris och ros är en kanal för synpunktshantering och Ungdomsfullmäktige och kommunala rådet för äldre och personer med funktionsnedsättning är kommunövergripande samrådsorgan Uttalade påverkanaler Forum för Synpunkts- Kommunövergripande samrådsorgan frågor hantering Medborgarförslag ViViii Frågepanelen Ris och Ros Ungdomsfullmäktige Kommunala rådet för äldre och personer med l ~ funktions nedsättnine Antal inkomna förslag (8)* Inga konkreta förslag, information Antal beredda förslag (8) -II- Antal genomförda förslag 6 J, -II- Antal förslag tas med i fortsatt arbete II- Antal förslag som ej rör l Il (2) -11- kommunen Genomsnittlig 3-9h... l h 0,25 h 2h 9h/möte ( 4/år) 9h/möte (4/år) beredninestid Påverkansgrad 10% 8% Kostnad per förslag/möte (kr) Systemkostnad Kostnad/år Kommentar: Siffrorna är avrundade * förslag som ungdomsfullmäktige själva beslutar kring, medborgarförslag alternativt förslag från ungdomar som ledamöterna i ungdomsfullmäktige kan besluta att lämna som medborgarförslag. ViViii i Uddevalla! ViVill i Uddevalla! är kommunens version av e-petitioner. ViVill i Uddevalla! är en påverkanskanal för alla som har ideer om hur Uddevalla kan utvecklas. Det finns inga begränsningar i form av ålder eller att man måste vara folkbokförd i kommunen. Systemet bygger på att medborgare lämnar förslag och sedan samlar stöd för sitt förslag i form av underskrifter. Forskning visar att formaliserade e-petitioner i förhållande till traditionella förslag från medborgarna har ett visst mått av dagordningsmakt i systemet. A v görande för detta är hur många underskrifter som krävs för att petitionen ska uppmärksammas av politiken (SOU:2016:5). Uddevalla har valt att inte införa någon gräns för hur många underskrifter som behöver samlas för att ett förslag ska lyftas till politiken. Samtliga förslag hanteras av kommunfullmäktiges presidium som har det yttersta ansvaret för att besvara och lyfta förslagen till den politiska dagordningen. Kartläggningen visar att under 2014 har det inkommit 12 förslag genom ViVill i Uddevalla,

97 Rapport- Översyn av påverkanskanaler Dnr: 2015/415 4 (10) av dessa är ett förslag genomfört, ett av de inkomna förslagen har varit utanför den kommunala kompetensen. Samtliga förslag har hanterats i kommunfullmäktiges presidium och i samtliga fall har förslagslämnaren fått återkoppling. Påverkansgraden som har framkommit genom översynen är att 8 % av de inkomna förslagen har genomförts. Den totala beredningstiden inkluderar moderering av inkomna förslag samt hantering i kommunfullmäktiges presidium. Kostnaden för ViVill i Uddevalla uppgår till 500 kr/förslag vilket är baserat på den totala beredningstiden. Internt i organisationen är kännedomen för kanalen relativt låg, varken positiva eller negativa erfarenheter har framförts från förvaltningarna. Detta har en naturlig förklaring eftersom förslagen hanteras av de politiska representanterna. I de fall kommunfullmäktiges presidium inte själva kan besvara ett förslag skickas det vidare till ansvarig nämnds ordförande för besvarande. Antalet förslag som inkommit under 2014 är det lägsta antal sedan Vi Vill infördes Tidigare år har det inkommit ca förslag genom kanalen. Under åren som ViVill har använts har få förslag samlat underskrifter. Orsaken till den kraftiga nedgången under 2014 är oklar. Majoriteten av förslagen är endast inlämnade och förslagslämnaren har sedan inte samlat några underskrifter. Endast ett fåtal förslag har väckt intresse bland medborgarna och samlat stöd. Som mest har ett förslag under åren ViVill varit i drift samlat ca 150 underskrifter. I övrigt har det varit mellan 0-1 O underskrifter/förslag. Trots den låga aktiviteten på hemsidan har besöksstatisken sedan införandet 2011 stadigt legat på i genomsnitt ca 300 unika besökare/månad. Medborgatförslag Medborgarförslag är en påverkanskanal för personer som är folkbokförda i kommunen. Syftet med medborgarförslag är att medborgarna får lämna förslag på utveckling inom ramen för den kommunala kompetensen. Det finns riktlinjer och rutiner för hur medborgarförslagen ska hanteras vilka regleras i kommunlagen och kommunfullmäktiges arbetsordning. Samtliga medborgarförslag bereds alternativt avgörs av nämnd. Förslagsställaren bjuds in för att komma till nämnden och presentera sitt förslag. Detta gör att digniteten kring medborgarförslag kan uppfattas som stark och att förslagsställaren får ett ökat inflytande genom den formaliserade processen kring hur medborgarförslag hanteras. Regeringens demokratiutredning (SOU:2016:5) framför kritik mot medborgarförslag. Exempelvis att förtroendevalda inte har en möjlighet att föra dialog med medborgarna, det finns heller ingen transparens - medborgarna lämnar förslag och väntar sedan på svar ifall det kommer att genomföras eller inte vilket varken främjar aktiva medborgare eller ger en indikation på om det finns en stark opinion för frågan som väcks. Demokratiutredningen (SOU:2016:5) föreslår i sitt betänkande att avskaffa medborgarförslagen och istället satsa på kanaler som skapar opinion och främjar multidialog. Enligt betänkandet föreslås medborgarförslag ersättas av folkmotioner. Folkmotioner påminner i stor utsträckning av e-petitioner, med undantaget att folkmotioner ska vara tvingande för samtliga kommuner och landsting att införa. Folkmotionerna föreslås också ha en lägstanivå att l %av befolkningen ska stödja förslaget innan det blir ett ärende på den politiska dagordningen. Kartläggningen visar att det 2014 inkom 58 medborgarförslag, av dessa är sex förslag bifallna

98 Rapport- Översyn av påverkanskanaler Dnr: 2015/415 5 (10) vilket innebär en påverkansgrad på l O %. Kostnaden för beredningen av medborgarförslag uppskattas till ca l kr/förslag. Kostnaden är baserad på den uppskattade tiden som kartläggningen kommit fram till att beredningen av medborgarförslag tar i anspråk. Kartläggningen visar att den allmänna uppfattningen inom organisationen är att medborgarförslagen är tidskrävande då samtliga förslag kräver ett formellt svar som ska hanteras inom ansvarig nämnd. Många av de förslag som inkommer som medborgarförslag hade kunnat hanteras som en enklare fråga och besvarats med ett mail alternativ telefonsamtal alternativt hanteras inom ramen för felanmälan eller synpunktshanteringen. Detta gör att känslan är att arbetsinsatsen inte motsvarar nyttan, vilket också framgår av andelen förslag som faktiskt lett till resultat. Genom att hanteringen av medborgarförslag är reglerat i kommunallagen gör det att det inte går att hantera förslagen på det mest effektiva sätt utan samtliga förslag ska hanteras genom en utredning och beslut i ansvarig nämnd alternativt kommunfullmäktige. Ris och Ros Ris och Ros är Uddevallas synpunktshantering. Ris och Ros ger medborgama möjlighet att komma med synpunkter/klagomål/beröm och dessa synpunkter går vidare till chefen för den berörda verksamheten. När medborgama använder sig av Ris och Ros kan de välja om de vill få återkoppling genom att lämna sina kontaktuppgifter. Under 2014 inkom 125 synpunkter/klagomål/beröm, varav majoriteten var riktade till socialtjänsten och samhällsbyggnadsförvaltningen. Kostnaden är i genomsnitt 1000 kr per synpunkt/klagomåliberörn och är beräknad på den uppskattade beredningstiden som har framkommit i kartläggningen. Många väljer att inte lämna sina kontaktuppgifter vilket resulterar i att hanteringen av synpunkter/klagomål/beröm, i många fall, inte återkopplas till avsändaren. När kontaktuppgifter inte lämnas omöjliggörs också dialog med avsändaren. Kartläggningen har visat att Ris och Ros av förvaltningarna anses vara ett viktigt underlag i verksamhetsutvecklingen och det systematiska kvalitetsarbetet. Skollagen kräver att det ska finnas en synpunktshantering och således är det en särskilt viktig kanal för barn- och utbildningsnämnden. Frågepanelen Frågepanelen är ett system som är till för medborgama att via en webbsida ställa frågor till representanter för de politiska partierna som är representerade i kommunfullmäktige. När en fråga kommer in, går ett mail till en ansvarig tjänsteman som har möjlighet godkänna det eller att inte publicera frågan ifall rnailet är kränkande, innehåller sekretessbelagda uppgifter eller på annat sätt bedöms som olämpliga. Många kommuner i Sverige använder sig av frågepaneler och det finns flera tankar kring hur de kan utvecklas. Ett förslag är att det ska finnas information om vilka uppdrag kontaktpolitikerna har, på det sättet blir det enklare för medborgama att ta kontakt med rätt politiker. Det finns även många kommuner som använder sig av "allmänhetens frågestund", vilket innebär att medborgama har möjlighet att ställa frågor på plats till politikerna i

99 Rapport- Översyn av påverkanskanaler Dnr: 2015/415 6 (lo) kommunfullmäktige. Uddevalla Kommun ligger i framkant i det här området, eftersom Uddevalla har både frågepanel med information om kontaktpolitikerna på websidan och även frågestund i kommunfullmäktige. Utöver detta finns även kontaktuppgifter till samtliga ledamöter i kommunfullmäktige, kommunstyrelsen och övriga nämnder på kommunens hemsida. Under år 2014 besvarades samtliga frågor av någon av de utsedda politiska representanterna, däremot är det ett fåtal partier som besvarar de frågor som inkommer. Under 2014 var det i regel de partier som hade majoritet i kommunfullmäktige som svarade på frågorna, medan oppositionen var mindre aktiva. En förklaring till varför frågorna har en låg svarsfrekvens är att vissa partier har ett samarbete och därför en gemensam linje. Ifall ett av partierna svarar känner de andra samarbetspartierna att det inte finns ett behov att svara då den gemensamma linjen har angivits. Totalt inkom 11 frågor och beredningskostnaden per fråga är ca 100 kr. Utöver beredningstiden tillkorner en systemkostnad på 30000kr/år. Ungdomsfullmäktige Ungdomsfullmäktige är en kanal för att ungdomar ska kunna ha inflytande i samhället genom att vara delaktiga i frågor som berör dem. Dessutom får de kunskap om hur den demokratiska processen i en kommun fungerar. Ungdomsfullmäktige är till för ungdomar som går i årskurs sju upp till årskurs tre på gymnasiet. Ungdomsfullmäktige hanterar medborgarförslag, information från förvaltningarna och även förslag från unga. Det finns en osäkerhet kring hur stor påverkan ungdomsfullmäktige har haft i de frågor de har beslutat om. Det går inte att fastställa om nämnderna har beslutat i linje med ungdomsfullmäktige på grund av att de har tagit in deras synpunkter eller att det helt enkelt beror på tillfälligheter. Under 2015/2016 pågår ett omfattande förändringsarbete kring ungdomsfullmäktige och en arbetsgrupp bestående av ungdomar har arbetat fram ett nytt förslag på hur ungdomsfullmäktige ska fungera i framtiden. Det har i kartläggningen framkommit synpunkter kring att administrationen av ungdomsfullmäktige anses som omfattande och att nyttan motsvarar inte tiden och administrationskostnaderna. Kanalen används i låg utsträckning som en resurs i beslutsprocesserna vilket till viss del kan förklaras av en låg intern kännedom kring ungdomsfullmäktige. Detta är en faktor som arbetas med i det pågående förändringsarbetet kring ungdomsfullmäktige. Under 2014 sammanträde ungdomsfullmäktige tre gånger, ett möte ställdes in. I beräkningen av kostnaden har det räknats på 4 sammanträden/år då det är normalfallet. Ungdomsfullmäktige hade 28 inkomna förslag för 2014, varav åtta kom från ungdomar, resterande förslag består av medborgarförslag som ungdomsfullmäktige tagit ställning till. Den uppskattade beredningstiden för varje sammanträde är 9 timmar. Ungdomarna som är med i ungdomsfullmäktige arvoderas inte men har vid vissa tillfållen fått en biobiljett vid slutet av en termin som en symbol för uppskattning av deras engagemang. Kostnaden per sammanträde blir i genomsnitt kr vilket gör ungdomsfullmäktige det till det mest kostsamma forumet för inflytande. Kostnaden omfattar lokalhyra, fika, administrativt stöd samt beredningstiden beräknad på schablonlönekostnad.

100 Rapport- Översyn av påverkanskanaler Dnr: 2015/415 7 (10) Kommunala rådet för äldre och personer med funktionsnedsättning Kommunala rådet för äldre och personer med funktionsnedsättning är ett organ för samråd. Rådet består av representanter från pensionärs- och handikapporganisationer. Organisationernas medlemmar bereds genom sina representanter som har möjlighet att framföra synpunkter på den kommunala verksamhetens utformning och föreslå förändringar och förbättringar i frågor som är aktuella för denna medborgargrupp. Det kan även ha funktionen som remissorgan när det gäller frågor som berör dem. Majoriteten av de ärenden som hanterats av kommunala rådet för äldre och personer med funktionsnedsättning är informationsärenden, där ledamöterna lyft en fråga som bevaras vid nästa sammanträde.. Kanalen används i låg utsträckning som en resurs i beslutsprocesserna vilket till viss del kan förklaras av en låg intern kännedom kring forumet. Organisationen för Råden för äldre och personer med funktionsnedsättning reviderades under 2014 och från att ha varit ett pensionärsråd och ett handikappråd inrättades ett kommunalt råd för äldre och personer med funktionsnedsättning samt två nämndråd som täcker in samtliga nämnders ansvarsområden. Det är bara det kommunala rådet för äldre och personer med funktionsnedsättning som har ingått i översynen då det endast är de kommunövergripande påverkanskanalerna som har belysts. Det är dock viktigt att understryka att det finns två ytterligare nämndråd inom socialnämndens ansvarsområde samt ett nämndråd under kommunstyrelsen med ansvar för barn- och utbildning, kultur och fritid samt samhällsbyggnadsfrågor. Detta innebär en särskild och ökad satsning på den specifika målgruppen. Synpunkter kring detta har kommit fram i kartläggningen där frågan lyfts ifall det finns ytterligare målgrupper vars möjligheter till inflytande särskilt bör stärkas. Det går inte att mäta i siffror hur stor påverkansgrad det kommunala rådet för äldre och personer med funktionsnedsättning har haft då det i första hand hanterat informationsäreden. Rådet sammanträder fyra gånger/år och beredningstiden för varje möte är 9 timmar. Kostnaden per sammanträde är i genomsnitt kr. I den totala kostnaden ingår lokalhyra vid utlokaliserade sammanträden, fika, arvoden och beredningstid. slutsatser och rekommendationer Översynen av kommunens övergripande påverkanskanaler har visat en låg påverkansgrad. Medborgarförslag och ViVill som är uttalade påverkanskanaler noterar en i stort sett lika låg påverkansgrad. Den största skillnaden mellan kanalerna ärattvivill äger kommunen själva att besluta om hur förslagen ska handläggas och hanteras. Varje kommun kan själva välja om de vill införa medborgarförslag men om de införs är det reglerat i kommunallagen hur handläggningen ska ske. Vid en jämförelse mellan ViVill och medborgarförslag framgår det att medborgarförslag är den kanal som är mest kostsam och har även en lång beredningstid. Utifrån ett medborgarperspektiv är det inte lämpligt att ha två olika kanaler för att lämna förslag. Det skapar otydlighet kring vilken kanal man ska välja för vilka förslag. Därför bör endast en kanal för medborgama att lämna förslag kvarstå.

101 Rapport- Översyn av påverkanskanaler Dnr: 2015/415 8 (10) Mot bakgrund av den låga påverkansgraden, den höga kostnaden för administration och den byråkratiska styrningen av medborgarförslag föreslås att medborgarförslag avskaffas. Demokratiutredningen (SOU:2016:5) når liknande slutsatser och har i sitt betänkande föreslagit att medborgarförslagen ska avskaffas. I betänkandet motiveras detta med att trots de förenklingar som infördes 2007 då bestämmelserna för medborgarförslag ändrades i kommunallagen så att fullmäktige fick möjligheten att överlåta till styrelsen eller annan nämnd att besluta i ärenden som väckts genom medborgarförslag är administrationen tung. Ä ven de förslag som avslås kräver en utredning vilket gör att handläggningen är administrativt betungande. Medborgarförslagen främjar heller inte dialog i den utsträckning som är önskvärt och demokratiutredningen föreslår att istället satsa på verktyg som främjar dialog och således ersätta medborgarförslag med folkmotion (SOU 2016:5). Folkmotioner påminner i stor utsträckning av ViVill, med undantag att folkmotionerna föreslås ha en lägstanivå att l %av de som är folkbokförda i kommunen ska stödja förslaget innan det blir ett ärende på den politiska dagordningen. De förslag och rekommendationer som lämnas i betänkandet ska inte ses som kommande ändringar, utan förslag på sådana. Riksdagen kommer under 2016/20 l 7 att ta ställning till dessa förslag och besluta om vilka förändringar som ska genomföras för att främja demokratin. Hur detta kommer att påverka de lokala påverkanskanalerna är omöjligt att fastställa i dagsläget därför föreslås en lokalpåverkanskanal att kvarstå och vidareutvecklas. Möjligheten för medborgama att kunna vara med och påverka genom att lämna förslag till kommunen är viktig och ska inte inskränkas på genom att avskaffa medborgarförslag. F ör att kunna skapa effektiv hantering av förslag från medborgama föreslås ViVill, som är den påverkanskanal kommunen själva kan styra hanteringen av, kvarstå och vidareutvecklas. Medborgarförslag föreslås vara kvar i sin nuvarande form fram till och med 31 december 2016 medan utvecklingsarbete av ViVill pågår. En vidareutveckling av ViVill är nödvändigt då det i sin nuvarande form inte fungerar ändamålsenligt. En gräns för hur många underskrifter som behövs för att ett ärende ska beredas bör införas. Genom detta kvalificeras initiativrätten och den sammantagna arbetsbördan kommer sannolikt att minska. Gränsen för hur många underskrifter som ska samlas innan ett ärende väcks bör vara tillräckligt låg för att medborgama ska uppleva att det är värt att engagera sig och tillräckligt hög för att förtroendevalda ska ta förslagen som ett tydligt opinionsuttryck ViVill kan också användas som ett forum för medborgardialog där, utöver de förslag medborgama själva lämnar in, kommunen kan initiera frågor där man vill ha medborgamas synpunkter och åsikter och använda ViVill som ett forum för medborgama att ta ställning till olika förslag och som ett komplement till dialogen som sker i samband med fysiska möten. F rågepanelen är inte välanvänd utan det är i stort sett bara den politiska majoriteten som svarar på frågor, utöver den låga svarsfrekvensen är det också få frågor som kommer in genom kanalen. Det finns många andra kanaler för att ställa frågor till förtroendevalda och med detta som bakgrund föreslås Frågepanelen att avskaffas. Kommunala rådet för äldre och personer med funktionsnedsättning har gjort förändringar under 2015 och det pågår ett utvecklingsarbete kring ungdomsfullmäktige. Vad som

102 Rapport - Översyn av påverkanskanaler Dnr: 2015/415 9 (10) konstateras är att samrådsorganen hanteras olika. De tilldelas olika grad av möjlighet till påverkan. Det finns tre råd för äldre och personer med funktionsnedsättning som totalt sammanträder i genomsnitt 12 ggr/år. Även ungdomar har pekats ut som en politiskt viktig grupp vilka genom forumet ungdomsfullmäktige sammanträder 4 ggr/år. Rådet för äldre och funktionsnedsättning får arvode, vilket ungdomsfullmäktige inte får enligt nuvarande arbetsordning. Det finns även skillnader kring hur sekreterarskapet hanteras där ungdomsfullmäktige betalar ca kr/sammanträde medan kommunala rådet för äldre och personer med funktionsnedsättning inte bekostar sekreterarskapet. Reflektionerna från förvaltningarna visar att kännedomen för båda samrådsorganen är låg. För att öka kännedomen behövs information spridas till samtliga nämnder och förvaltningar om organens uppdrag och ansvarsområde. skillnaderna mellan nuvarande samrådsorgan bör minimeras och ett enhetligt arbetssätt för hur samrådsorgan hanteras bör tas fram. För att undvika förväntansglapp mellan vad medborgarna kan förvänta sig av kanalerna och vad kommunen avser med kanalerna samt för att på lång sikt stärka medborgarnas förtroende för Uddevalla kommun likväl som för de demokratiska processerna är det viktigt att det finns tydliga och effektiva arbetssätt med medborgardeltagandet Det finns tydliga beskrivningar av arbetet med medborgardialog där utgångspunkten är att kommunen initierar vilka frågor som önskas diskuteras med medborgarna. För de kanaler medborgama använder när de själva initierar vilka frågor de vill ha inflytande över, så som de övergripande påverkanskanalerna, finns inga sådana beskrivningar. Det systematiska arbetssättet med medborgardialog bör vidareutvecklas och även omfatta de kommunövergripande påverkanskanalerna för att tydliggöra vad kommunen avser med dem och således vad medborgarna kan förvänta sig av dem. Det är svårt för medborgarna att veta vilken kanal de ska använda för vilka frågor/förslag/synpunkter. Många förslag som inkommit genom såväl medborgarförslag som ViVill borde hanterats inom ramen för samhällsbyggnadsnämndens felanmälan eller genom Ris och Ros. Principen "En dörr in" bör vidareutvecklas så att medborgarna inte behöver fundera på vilken kanal de ska använda till vilket ändamål. Genom införandet av ett medborgarcenter skapas förutsättningar för detta arbetssätt. Medborgarcenters uppgift är att fungera enligt "En dörr in" principen för invånarna. Syftet med det nya medborgarcentret är att underlätta och förenkla för medborgama i kontakten med kommunen. Kommunens kommande Medborgarcenter bör ansvara för att kanalisera rätt medborgarnas frågor/förslag/synpunkter. Kommunledningskontoret kommer att se över vilka tekniska möjligheter som finns för att underlätta för medborgarna i kontakten med kommunen i samband med att formerna för Medborgarcenter arbetas fram. Ris och Ros föreslås förändras. Någon form av synpunktshantering behöver kvarstå för att uppfylla de krav som ställs genom lagstiftning, och i samband med att "en dörr in" principen utvecklas tydliggöra vilka frågor som hanteras inom ramen för synpunktshantering. Vad som hanteras inom ramen för nuvarande Ris och Ros bör omprövas så att hanteringen såväl internt som för medborgama blir så enkel och effektiv som möjligt.

103 Rapport- Översyn av påverkanskanaler Dnr: 2015/415 l O (l O) Följande åtgärder föreslås: Utveckla det systematiska arbetssättet med medborgardialog Tydliggöra respektive kanals syfte och vad medborgama kan förvänta sig från respektive kanal. Principen "En dörr in" bör vidareutvecklas så att medborgarna inte behöver fundera på vilken kanal de ska använda till vilken ändamål. Avskaffa medborgarförslag från och med l januari 2017 och istället utveckla ViVill som har ett större utrymme för att utvecklas utifrån organisationens behov och önskemål. Avskaffa frågepanelen mot bakgrund till den låga aktiviteten i kanalen och det faktum att det finns enklare sätt att kontakta förtroendevalda i Uddevalla kommun. Ris och Ros föreslås vidareutvecklas. Någon form av synpunktshantering behöver kvarstå för att uppfylla de krav som ställs genom lagstiftning, och i samband med att "En dörr in" principen utvecklas tydliggöra vilka frågor som hanteras inom ramen för synpunktshantering. I samband med att ungdomsfullmäktige revideras säkerställa likvärdighet mellan ungdomsfullmäktige och råden för äldre och personer med funktionsnedsättning. Samtliga förändringar föreslås gälla från och med 20 l l.

104 Protokollsutdrag Kommunstyrelsen Dnr KS 2016/00600 Sammanställd budget 2017 samt revidering av kommunfullmäktiges styrkort Sammanfattning En sammanställd budget görs i syfte att få en helhetsbild av kommunkoncernen för kommande år. Den sammanställda budgeten utgör grunden för den ekonomiska uppföljningen under Den sammanställda budgeten utgår tl ån flerårsplanen som beslutades av kommunfullmäktige i juni. Den revideras med tillkommande beslut under resten av året samt uppdateras med prognosen hån senaste delårsrapport. Den består även av niimndcrnas och förelagens inrapportering i slutet av Följande förändringar har skett av 11erårsplanen som kommunfullmäktige antog i juni: Korrigering har skett för 2016 års resultatprognos från senaste delårsrapport. Nämndernas beslut om investeringar under hösten samt ny låneskuld. Dc Jlnansiella kostnaderna och intäkterna har korrigerats för e!tekterna av en högre låneskuld. Om rökning av kommunbidragen hån fast tilllöpande pris, reglering av effekter pga. sänkt internränta f1 ån 2,5% till 1,75 %, införande av kompantentredovisning av anläggningstillgångar f1 ån 2017 samt omfördelning av kommunbidrag för bland annal avveckling av nämndernas egna kapital och omorganisationer mellan förvaltningarna. Ett uppdrag för samhällsbyggnadsnämnden om ökat underhåll faller bort på grund av ett tekniskt fel i flerårsplanen från juni Kommunbidraget minskades med samma belopp. Den största förändringen Jl ån nerårsplanen i juni är all kommunens investeringsnivåer sänkts både i prognos 2016 och budget Däremot har bolagens upplåningsbehov ökat till följd av planerade investeringar. Förändringarna ger ett behov att justera kommunfullmäktiges tidigare beslut omlåneram hån mkr till mkr. Nämnderna har i samband med verksamhetsplansarbetet uppmanals till all komma med förslag till förändringar i kommunfullmäktiges styrkort vad gäller målsättningar på beilntliga mått För mer information hänvisas till Flerårsplan och sammanställd budget Beslutsunderlag Kommunledningskontorets tjänsteskrivelse Flerårsplan ()] 9 med sammanställd budget Förslag till revidering av kommunfullmäktiges styrkor!. Kommunfullmäktiges styrkort 20 I Justerandes signatur Utdragsbestyrkande

105 Protokollsutdrag Kommunstyrelsen forts. 11 Beslut Kommunstyrelsen föreslår kommunfullmäktige besluta: att upphäva 4:e att-satsen i kommunfullmäktiges beslut , att bemyndiga kommunstyrelsen att verkställa upplåning inom en låneram på mkr för kommunen, kommunens bolag och stiftelser för år 2017, att under förutsättning att de långsiktiga driftskostnaderna för investeringarna ryms inom tilldelade kommunbidrag godkänna investeringarna för 2017 till 316 mkr, att investeringarna för prövas på nytt i samband med nerårsplan , att godkänna revidering av kommunfullmäktiges styrkort , samt att uppdra till barn och utbildningsnämnden och kommunstyrelsen att återkomma till kommunfullmäktige med förslag till revidering av måtten: andel behöriga till gymnasieskolan, andel elever med gymnasiccxamcn samt andel ofi ivilliga deltider senast30mars Vid protokollet Ann i ca Åberg.lustcrat Ingemar Samuelsson (S), Kenneth Engelbrektsson (S) Justeringen tillkännagiven på anslagstavlan 20 17~ intygar Annica Åberg Justerandes signatur. - ~,- --~~-.. " ----~-~-""'""'~' ----~~ Utdragsbestyrkande

106 Tjänsteskrivelse Kommunledningskontoret (3) D nr KS 2016/00600 Handläggare Controller Magnus Södergren Telefon magnus.sodergren@uddevalla.se Sammanställd budget 2017 samt revidering av kommunfullmäktiges styrkort Sammanfattning En sammanställd budget görs i syfte att få en helhetsbild av kommunkoncernen får kommande år. Den sammanställda budgeten utgör grunden för den ekonomiska uppföljningen under Den sammanställda budgeten utgår från flerårsplanen som beslutades av kommunfullmäktige i juni. Den revideras med tillkommande beslut under resten av året samt uppdateras med prognosen från senaste delårsrapport. Den består även av nämndernas och företagens inrapportering i slutet av Följande förändringar har skett av flerårsplanen som kommunfullmäktige antog i juni: Korrigering har skett för 2016 års resultatprognos från senaste delårsrapport Nämndernas beslut om investeringar under hösten samt ny låneskuld De finansiella kostnaderna och intäkterna har korrigerats för effekterna av en högre låneskuld Omräkning av kommunbidragen från fast tilllöpande pris, reglering av effekter pga. sänkt internränta från 2,5% till 1,75 %, införande av kompantentredovisning av anläggningstillgångar från 2017 samt omfördelning av kommunbidrag för bland annat avveckling av nämndernas egna kapital och omorganisationer mellan förvaltningarna. Ett uppdrag för samhällsbyggnadsnämnden om ökat underhåll faller bort på grund av ett tekniskt fel i flerårsplanen från juni Kommunbidraget minskades med samma belopp. Den största förändringen från flerårsplanen i juni är att kommunens investeringsnivåer sänkts både i prognos 2016 och budget Däremot har bolagens upplåningsbehov ökat till f6ljd av planerade investeringar. Förändringarna ger ett behov att justera kommunfullmäktiges tidigare beslut om låneram från mkr till mkr. Nämnderna har i samband med verksamhetsplansarbetet uppmanats till att komma med förslag till förändringar i kommunfullmäktiges styrkort vad gäller målsättningar på befintliga mått

107 Tjänsteskrivelse Kommunledningskontoret (3) D nr KS 2016/00600 För mer information hänvisas till Flerårsplan och sammanställd budget Beslutsunderlag Kommunledningskontorets tjänsteskrivelse 20 I Flerårsplan med sammanställd budget 2017 F örslag till revidering av kommunfullmäktiges styrkort Kommunfullmäktiges styrkort Förslag till beslut Kommunstyrelsen föreslår kommunfullmäktige besluta: att upphäva 4:e att-satsen i kommunfullmäktiges beslut , att bemyndiga kommunstyrelsen att verkställa upplåning inom en låneram på mkr för kommunen, kommunens bolag och stiftelser för år 2017, att under förutsättning att de långsiktiga driftskostnaderna för investeringarna ryms inom tilldelade kommunbidrag godkänna investeringarna för till 316 mkr, att investeringarna för prövas på nytt i samband med flerårsplan , att godkänna revidering av kommunfullmäktiges styrkort att uppdra till barn- och utbildningsnämnden och kommunstyrelsen återkomma till kommunfullmäktige med förslag till revidering av måtten: andel behöriga till gymnasieskolan, andel elever med gymnasieexamen samt andel ofrivilliga deltider senast30mars Peter Larsson Kommundirektör Magnus Södergren Controller

108 Förslag till revidering av Kommunfullmäktiges styrkort l (3) D nr: Handläggare Utvecklare Camilla Karlsson Telefon camilla.a.karlsson@uddevalla.se Förslag till revidering av Kommunfullmäktiges styrkort Nämnderna har i samband med verksamhetsplansarbetet 2016 uppmanats till att komma med förslag till förändringar i kommunfullmäktiges styrkort vad gäller målsättningar på befintliga mått Revidering av komunfullmäktiges styrkort föreslås enligt följande (gul/skuggad markering är förändringar) Mått Föräldrars nöjdhet med förskolan (egen undersökning) Elevers syn på skolan (årskurs 5) (SKL's elevundersökning, Öppna jämförelser) brukarundersökning sker vartannat år Elevers syn på skolan (årskurs 8) (SKL's elevundersökning, Öppna jämförelser) brukarundersökning sker vartannat år Andel behöriga till något nationellt program på gymnasiet (SCB, Skolverket) * Nytt namnförslag-andel elever med gymnasieexamen inom tre år (skolverket) * Utbildningsnivå på eftergymnasial nivå (SCB) ljrgeemafs El~ltagamle il<~ IM eeh ffitiesalitivi~etef {f1c,tierell eeiol egef\statistil<) ** Förbättrat företagsklimat (SKL) Nya företag per 1000 invånare (Nyföretagarcentrums företagsbarometer) Förvärvsarbetande invånare år (SCB) Integrationen skall förbättras i form av minskat utanförskap (SCB) Boendesegregationen skall minska i kommunen (SCB) Förutsättningarna för god och jämlik hälsa ska öka (index) Medborgarnas möjlighet till delaktighet och inflytande (SKL) Brukarnas nöjdhet med särskilt boende (Socialstyrelsen) Brukarnas nöjdhet med hemtjänsten (Socialstyrelsen) Andel hushåll med försörjningsstöd som uppburit bistånd i mer än 3 år (egen statistik) Kvalitetsaspekter inom LSS grupp- och serviceboenden (SKL) Målsättning ,9 77,4 64,5 35 1, Målsättning ,0 77, ,9 1, Kommunlednio skontoret Ekonomlovdelningen rostadress UDDEVALLA Besöksadress Stadshuset Varvsvägen l Telefon (vx} Fax

109 Förslag till revidering av Kommunfullmäktiges styrkort (3) D nr: Kollektivresandet med stadstrafiken ska öka (Västtrafik) 66 Andelen inköpta ekologiska livsmedel (SKL) 25 sjukfrånvaron bland Uddevalla kommuns medarbetare ska minska Mer jämställd löneutveckling där kvinnornas genomsnittliga lönesumma ska öka i 100 förhållande till männens 94% Andel ofrivilliga deltidstjänster * Nettokostnadsandelen in kl finansnetto i% av skatter 98 soliditeten ska öka (%) 63 Investeringsnivå i% av skatteintäkter 7 Egenfinansiering av investeringar(%) 75 God ekonomisk hushållning 7S K()mrn~nen har)loq ekj'norniskhl.lsh~jiningn.är 75% av.rnålsättningarl!a i.n.om perspektivenl'l1e!lborgareoch medarbetare(~ "verks~mheten" enligt kommunallagen) samt perspektivet ek.o.nomi är uppnådda. 6,5 7,2 o 67, , % o 97,4 63, IIlDessa mått i kommunfullmäktiges styrkort bör revideras på grund av på kort sikt onåbara målsättningar. Barn- och utbildningsnämnden och kommunstyrelsen uppdras att återkomma till kommunfullmäktige med förslag till revidering av måtten senast den 30mars **Mått i kommunfullmäktiges styrkor!: Ungdomars deltagande i kultur- och fritidsaktiviteter (nationell och egen statistik) (Protokollsutdrag KFN 2016/001 09) l kommunfullmäktiges styrkort finns måttet "Ungdomars deltagande i kultur- och fritidsaktiviteter". Bakgrunden till att måttet finns i styrkortet var att kommunfullmäktige skulle ha möjlighet att följa utvecklingen av ungdomars deltagande i kultur- och fritidsaktiviteter och formulera målsättningar om deltagandet. En ambition var att måttet skulle gå att jämföra mot andra kommuners resultat, för att på det sättet synliggöra hur Uddevalla kommuns utveckling ser ut i relation till nationell utveckling. Den absoluta merparten av övriga mått som finns i kommunfullmäktiges styrkort bygger på nationell statistik, där Uddevalla kan jämföra sig mot andra kommuner. Sveriges kommuner och landsting har gjort en kartläggning av den tillgängliga statistiken som finns i dagsläget. Där fastslår SKL att den nationella statistiken som samlas in inom kultur- och fritidsområdet är oerhört begränsad. l de fall där statistik finns, samlas den in av olika organisationer, med olika årsintervaller, där öppna databaser ofta saknas. l kommun- och landstingsdatabasen Kolada följs kommunernas verksamheter från år till år, där statistik inom kultur och fritidsområdet hämtas från bland annat myndigheten för kulturanalys, kungliga biblioteket, SCB och statistik som kommuner på egen hand redovisar och rapporterar in.

110 Förslag till revidering av Kommunfullmäktiges styrkort (3) D nr: statistiken som finns i Ko lada behandlar inte ungdomars deltagande i kultur och fritidsaktiviter på ett sammantaget jämförbart sätt, utan mäter istället andra aspekter av verksamheten, deltagande och i bredare ålderskategorier. Öppna jämförelser som drivs och utvecklas av bland annat SKL och rådet för främjande av kommunala analyser, har i idag inget nationell samordnat tema kring kultur och fritid vilket försvårar jämförelser ytterligare. Detta innebär att det är mycket svårt att idag hitta ett relevant nationellt jämförbart mått som redovisas på årlig basis som svarar mot frågan om ungdomars kultur och fritidsaktiviteter. Jämföra kommunens egen utveckling över tid Kultur och fritid arbetar särskilt med att hitta nya metoder för att kunna samla in mer information i syfte att öka det statistiska underlaget om besökarna och verksamheterna. Detta är ett omfattande arbete som förvaltningen för närvarande befinner sig i. Det handlar bland annat om att se över de registersystem som finns och hur informationsinsamlande kan utvecklas. Den egna lokala statistiken som samlas in genom våra befintliga registersystem idag täcker inte in uppgifter som kan sammanfogas till ett statistiskt fullgott mått för både kultur och fritidaktiviteter. All verksamhet som sker inom kultur och fritid bygger på frivilligt deltagande från kommunens medborgare där en stor del av verksamheterna inte samlar in uppgifter om enskilda individer på ett heltäckande sätt. l vissa fall är det omöjligt eller praktiskt svårt att samla in sådana uppgifter, medan det i andra fall handlar om att olika system inte kommunicerar med varandra. Att ta fram statistiskt underlag blir därför tidskrävande eftersom mycket manuellt arbete krävs och många av uppgifterna är osäkra. l dagsläget är det omöjligt att konstruera ett sammansatt, tillförlitligt och meningsfullt mått som gör det möjligt att följa vår egen utveckling över tid kring ungdomars deltagande i kultur och fritidsaktiviteter. Avslutande reflektioner Om det är kommunfullmäktiges önskan att följa utvecklingen och jämföra sig nationellt behöver kultur och fritidsverksamheten åtminstone representeras av flera olika separata mått. Dessa mått är dock inte kvalitetssäkrade nationellt, utan är så kallade utvecklingsnyckeltal Det innebär bland annat att nyckeltalen inte omfattas av det sedvanliga kravet på en statistikproducent som kritiskt granskar kvaliteten i informationen samt att en årlig planerad produktion av data inte finns. Av den anledningen är det mer fördelaktigt och resurseffektivt att invänta utvecklingen av kvalitetssäkrad statistikproduktion på nationell nivå inom kultur och fritidsområdet, än att lägga till fler separata mått i styrkortet. l avvaktan på statistikutveckling inom kultur och fritidsområdet på nationell basis, ser kultur och fritidsförvaltningen att det för närvarande inte finns ett tillförlitligt och meningsfullt mått att använda. Med den anledningen anser kultur och fritidsförvaltningen att måttet kan anses avrapporterat och därmed plockas bort från kommunfullmäktiges styrkort

111 Styrkort Kommunfullmäktige Utvecklingsperspektiv Övergripandemål Prioriterade områden Mått Målsättning 2015 Målsättning 2016 Målsättning 2017 Målsättning 2018

112 FLERÅRSPLAN MED SAMMANSTÄLLD BUDGET 2017 Flerårsplan med sammanställd budget 2017 UDDEVALLA KOMMUN 1

113 Innehåll Flerårsplan med sammanställd budget 2017 FLERÅRSPLAN KOMMUNSTYRELSENS ORDFÖRANDE HAR ORDET...3 STRATEGISK PLAN...4 KOMMUNFULLMÄKTIGES STYRKORT EKONOMISKA FÖRUTSÄTTNINGAR...8 RESULTAT-, BALANS- OCH KASSAFLÖDESBUDGET DRIFTSBUDGET KOMMUNENS ORGANISATION NÄMNDERNAS BUDGET OCH VERKSAMHET KOMMUNFULLMÄKTIGE KOMMUNSTYRELSEN BARN OCH UTBILDNINGSNÄMNDEN SOCIALNÄMNDEN SAMHÄLLSBYGGNADSNÄMNDEN KULTUR- OCH FRITIDSNÄMNDEN VALNÄMNDEN SAMMANSTÄLLD BUDGET FRÅN FLERÅRSPLAN TILL SAMMANSTÄLLD BUDGET KOMMUNKONCERNENS ORGANISATION BOLAGEN UDDEVALLA UTVECKLINGS AB (UUAB)-KONCERNEN UUAB MODERBOLAGET (100 %) UDDEVALLA ENERGI AB (100 %) UDDEVALLA HAMNTERMINAL AB (100 %) UDDEVALLA OMNIBUS AB (100 %) UDDEVALLA TURISM AB (100%) STIFTELSERNA BOSTADSSTIFTELSEN UDDEVALLAHEM (100 %) HSB:S STIFTELSE JAKOBSBERG I UDDEVALLA (100 %) STIFTELSEN LJUNGSKILEHEM (100 %) GUSTAFSBERGSSTIFTELSEN (100 %) ÖVRIGA FÖRETAG UDDEVALLA VATTEN AB (100 %) VÄSTVATTEN AB (53 %) RÄDDNINGSTJÄNSTFÖRBUNDET MITT BOHUSLÄN (64 %) RESULTATBUDGET BALANSBUDGET KASSAFLÖDESBUDGET KOMMUNENS INVESTERINGAR KOMMUNFULLMÄKTIGES BESLUT

114 Kommunstyrelsens ordförande har ordet Visionen i den strategiska planen är att skapa förutsättningar för en god livskvalitet. Skall vi klara detta behöver vi ha en ekonomi som i ett långsiktigt perspektiv är i balans. Vi behöver säkerställa den kvalitet i verksamheterna som medborgarna har rätt att förvänta sig. Uddevalla befinner sig, likväl som de flesta kommuner i landet, i ett ansträngt läge. Samtidigt som vi har behov av kvalitetsförbättringar inom flera områden, så har vi en mycket kraftig demografisk utveckling att möta. Skall vi klara detta på ett sådant sätt att dom som är i störst behov av samhällets hjälp också kommer i åtnyttjande av detta, då måste vi aktivt söka förändringar i vårt sätt att arbeta så att vi kan göra mer service med samma resurser. Vi väljer i den här budgeten att möte de framtida problemen med investeringar i verksamheten. Flerårsplan med sammanställd budget 2017 Vi gör punktinsatser för att höja personaltätheten inom äldreomsorgen. Vi satsar mer resurser för att minska storleken på barngrupperna i förskolan. Vi gör förbättringar inom elevhälsan. Vi gör en omfattande satsning för att minska sjukskrivningstalen för vår personal. Vi fortsätter med utökade insatser med arbetsmarknadsåtgärder. Delar av arbetsmarknadsåtgärderna förs över till Vuxenutbildningen för att där kunna göra förstärkta insatser på utbildningar som ger jobb. För att klara den verksamhet vi vill genomföra kommer det att behövas investeringar i lokaler i en omfattning som är unikt för Uddevalla. Under treårsperioden kommer vi att ha påbörjat byggnationen av stora objekt som Badhuset, Källdalsskolan och Brandstation i Uddevalla. Dessa byggnationer har en kostnad runt 750 mkr. Därutöver behöver vi bygga mer förskolor, skolor, äldreboenden och påbörja översvämningsskyddet i centrum. Detta är prioriterade objekt varför andra som finns upptagna i investeringsplanen kommer att ges låg prioritet och endast fullföljas om särskilda skäl gör att dom inte kan senareläggas i tid. Uddevalla Ingemar Samuelsson (S) Kommunstyrelsens ordförande 3

115 STRATEGISK PLAN FÖRUTSÄTTNINGAR FÖR GOD LIVSKVALITET Vår främsta uppgift är att skapa förutsättningar för god livskvalitet. Detta gör vi genom att bygga välfärden på en solidarisk och jämlik grund. Genus- och jämställdshetsperspektivet kommer att genomsyra all verksamhet. I Uddevalla ska det vara möjligt att kunna leva sitt liv utan att begränsas av intolerans och fördomar. Uddevalla ska vara i framkant vad gäller öppenhet och tillgänglighet och detta ska även genomsyra vårt ledarskap. Uddevalla har länge arbetat med resurshushållning, miljö- och klimatarbete. Det är vår ambition att stärka den positionen ytterligare. Tillsammans verkar vi för en hållbar utveckling, god folkhälsa, friskare invånare samt en bättre värld utan miljöförstöring och klimatförändringar. Flerårsplan med sammanställd budget 2017 En ekonomi i balans är en förutsättning för att långsiktigt säkerställa de behov och den kvalitet i verksamheten som medborgarna kan förvänta sig. De kommunala resurserna tillhör medborgarna, vår uppgift är att med största möjliga omsorg förvalta dessa. Den verksamhet som finansieras av kommunen ska kommunen ha full insyn och kontroll över. Vår ambition är att stärka verksamheten som drivs i egen regi inom skola och omsorg. På detta vis kan vi långsiktigt säkerställa kvalité och service för alla medborgare inom dessa områden. Alla människor ska omfattas av en offentligt finansierad trygghet som garanteras av allas vårt ansvarstagande. Trygghet finansieras solidariskt och ska inte äventyras av enskilda vinstintressen. Mycket är bra, men samhället förändras och vi måste hela tiden omformulera vår politik så att den svarar mot de utmaningar som vi ställs inför idag och i framtiden. Det finns fortfarande människor som hamnar utanför och inte får det stöd och den hjälp de behöver för att kunna komma in i gemenskap och ut i arbetslivet. Det är vår uppgift att förändra detta. Betyget på vårt välfärdssamhälle är hur vi tar hand om våra gamla, sjuka, funktionsnedsatta och övriga behövande medborgare. Vi ska bedriva en social, ekologisk och ekonomisk hållbar samhällsplanering samt ha en god hushållning med natur- och kulturresurserna. Vi anser att en arbetsmarknad som ständigt utvecklas är en förutsättning för ett välmående samhälle och ska fortsätta skapa förutsättningar för nya och redan etablerade företag i vår kommun. Det är lika viktigt att också värna om privata organisationer och myndigheter vilket medverkar till den mång- skiftande arbetsmarknaden vi eftersträvar. Vi ska som arbetsgivare uppfattas som en förebild. Hur vi ser på, och hur vi hanterar den egna personalen ska vara en spegelbild av hur vi vill att arbetsmarknaden i övrigt ska fungera. För att skapa legitimitet och trovärdighet måste invånarna känna igen sig i kommunens verksamheter. VISION Uddevalla Hjärtat i Bohuslän Liv, Lust och Läge ger livskvalitet LIV I Uddevalla känner sig alla välkomna mångfald och tolerans stimulerar utveckling. Vår kommun är det naturliga valet för ett gott liv. LUST Uddevallas medborgare mår bra, är stolta, har framtidstro och stor lust att utveckla sig själva och sin omgivning. Här finns mötesplatser som inspirerar och utvecklar den kreativa förmågan. 4 LÄGE Uddevalla är en del av tillväxtregionerna Oslo och Göteborg. Växtkraften i kommunen är stark tack vare det attraktiva läget i hjärtat av Bohuslän och den unika kombinationen av hav, fjäll och fjord.

116 MEDBORGARE Vi vill fortsätta utveckla medborgarinflytandet. Genom att systematiskt använda och utveckla de metoder för medborgardialog som är framtagna inom kommunen, skapa mötesplatser och teknik för medborgarinflytande vill vi verka för ökad samverkan och delaktighet. Uddevalla står, i likhet med många andra kommuner, inför en av sina största utmaningar. Vi ser stora demografiska förändringar, vilket medför förändrade behov inom bl.a. skola och omsorg. Alla äldre ska känna trygghet, delaktighet i samhället och leva ett värdigt liv. Detta möjliggörs genom bl.a. förbättrad kvalitet och ökad personaltäthet inom äldreomsorgen. Vi ska fokusera på folkhälsa genom förebyggande och fördröjande insatser som lägger fler bra år till livet. Vi anser att konsekvenserna för de mest utsatta grupperna i samhället särskilt ska beaktas i kommunala beslut och verksamheter. För att utjämna möjliga skillnader i livsvillkoren kommer vi bl.a. att arbeta med olika arbetsmarknadsåtgärder samt för en ökad integrering och inkludering. Vi ska kontinuerligt kartlägga, utreda och analysera kommunens verksamheter för att identifiera och åtgärda eventuella kvalitetsskillnader. Flerårsplan med sammanställd budget 2017 Alla barn i kommunen ska erbjudas en bra och pedagogisk förskola och barnomsorg. Vi vill ha en jämlik skola för alla, där alla ska ha samma möjligheter till en likvärdig och jämställd skolgång oavsett förutsättningar, kön, var man bor eller var man kommer ifrån. Vi vill främja ett livslångt lärande där alla människor ges möjlighet till en god utbildning, från förskola till högre utbildning och genom folkbildning. I samarbete med föräldrar/familjen ska förskolan skapa bästa möjliga förutsättningar för varje barn att lära och utvecklas. Vi kommer arbeta för ökad kvalité och trygghet i förskolan och i grundskolans lägre åldrar genom att minska barnantalet i de största grupperna såväl som utveckla omsorgen för barn under obekväm tid. Vi anser att eleverna behöver möta fler bra lärare och övrig personal i skolan vilka ska samarbeta med lärarna som istället kan ägna sig mera åt undervisning, betygsättning och planering. Vi vill ha ett levande centrum som har sin utgångspunkt i handel, service, kultur, fritid, turism och bostäder med varierande upplåtelseformer. De kommunala bostadsstiftelserna är mycket viktiga aktörer och skapar möjligheter att utveckla boende för olika grupper i Uddevalla kommun. Kommunens viktigaste roll är att medverka till verksamheter som skapar aktiviteter. Mot denna bakgrund ska vi verka för tillkomsten av ett kulturhus och planeringen av ett centralt beläget stadshus. Vi vill att det ska vara alla människors rättighet att kunna delta i kultur, idrott, evenemang och föreningsliv och vill förbättra villkoren för alla grupper att ta del av detta i Uddevalla. Ett levande kulturliv tillhör grunden för ett hållbart samhälle. Med sin färgstarka och mångfasetterade befolkning har Uddevalla förutsättningar för ett rikt och levande konst- och kulturliv, vilket är en kraft till utveckling och förändring. Ett konkurrenskraftigt näringsliv, för att kommunen ska upplevas som positiv i vår omvärld, skapas utifrån fysisk planering, vilket påverkar företagsklimatet likväl som medborgares vilja att stanna eller flytta till en ort. För att näringslivet i Uddevalla ska bli bättre måste vi tillsammans med regionen utveckla infrastrukturen och verksamhets- och bostadsområden ska planeras med hänsyn till behov av transporter såsom gång/cykelvägar och tillgång till kollektivtrafik. För att ge goda förutsättningar för näringslivet och kommunen att upplevas som positiv i vår omvärld behövs rätt kompetens, en aktiv samverkan mellan kommunen och företagen och möjligheter att expandera med större lokaler eller ny mark. Vi vill i vår upphandlingsprocess stimulera till ny miljöinriktad energiteknik och smarta materialval vid bostadsbyggande. Vi vill också ställa tydligare krav gällande miljö och etik vid inköp av varor och tjänster. Kommunens upphandling ska genom tydliga kravspecifikationer med ökad satsning på ekologiska och närproducerade produkter inom hela den kommunala verksamheten. 5

117 MEDARBETARE Vi vill att Uddevalla ska vara en attraktiv arbetsgivare där medarbetarna kan påverka både arbetets utförande och sin egen situation. Detta kan bara åstadkommas genom ett konsekvent och målmedvetet arbete tillsammans med personalens egna företrädare. För många är en heltidsanställning som grund en förutsättning för att säkerställa en självständig försörjning. Mot denna bakgrund är det för kommunen strategiskt viktigt att erbjuda heltidstjänster för att klara framtida rekryteringar. Deltider ska vara en möjlighet men inte en styrande anställningsform. Personalsammansättningen ska återspegla befolkningssammansättningen vad gäller både genus och etnisk tillhörighet. EKONOMI I budgetarbetet ska ingen beslutad aktivitet sakna finansiering och varje beslutad budget ska vara i balans. Varje använd kommunal skattekrona ska syfta till att uppfylla det övergripande politiska målet att skapa förutsättningar till en god livskvalitet. Varje möjlighet till rationaliseringar som inte går ut över kvalitén ska tas tillvara. Flerårsplan med sammanställd budget 2017 Användningen av statistik i budgetarbetet och verksamhetsplaneringen ska förbättras. Genomförda kartläggningar och analyser ska ligga till grund för arbetet med överenskommelser, verksamhetsplanering och detaljbudget. ÖVERGRIPANDE MÅL En social, ekologisk och ekonomisk hållbar samhällsutveckling för medborgarna Medarbetarna mår väl, är delaktiga och känner stolthet över att utveckla Uddevalla kommun Medborgarna känner förtroende för hur kommunens resurser används PRIORITERADE OMRÅDEN EN JÄMLIK SKOLA FÖR ALLA genom till exempel Ett livslångt lärande God utbildning Kvalitet ETT LEVANDE CENTRUM genom att bidra till exempelvis Aktiviteter i centrum Samverkan med aktörer i centrum Utnyttja det vattennära läget EKOLOGISK HÅLLBAR UTVECKLING genom till exempel Kommunens miljöarbete Klimatförbättrande åtgärder Upphandling ATTRAKTIV ARBETSGIVARE genom till exempel God arbetsmiljö Ledarskap Kompetensutveckling ETT RIKT KULTUR-OCH FRITIDSLIV genom att bidra till exempel Tillgänglighet Kreativitet GODA FÖRUTSÄTTNINGAR FÖR NÄRINGSLIVSUTVECKLING genom till exempel Fysisk planering Infrastruktur RESURSEFFEKTIVITET genom tillexempel Ekonomi i balans Effektivitet i processerna Kvalitet i verksamheterna Prioritering och analys Medborgardialog FÖREBYGGANDE ARBETE genom till exempel Arbetsmarknadsåtgärder Folkhälsa Integration Omsorg 6

118 Flerårsplan med sammanställd budget 2017 styrkort Kommunfullmök~ge Utvecklingsperspektiv Övergripandemål Prioriterade områden Mått Medbofgore En social, ekologisk och ekonomisk hållbar Ea jä.n skola för ada -till.._) Ea Jn-.llqt lirmclt God albi1daidc K'U... En Jonado uatn till.,._)\" Akm.iteca l cealnlm Smn-.d:m mod ak-.t...,... Ua.yuja cloc,._up< En rib bliv- oda frilidsliv pdcxd ~ badd till aemptl\'ls T~ Krutn-d.t Fönldnn...,-mod tmkolm (-UDdonölaUu&l!!lo\-.n S)'D pi sloolm (llr..m. S) (SXL., M'UDiionölaåDc o-. jjmfcinhor) l!lo\-.n S)'Dpi sloolm(inl<un 8)(SXL'soJo,-.lonoi<DiDc. o--j---) ADdo! bohonp till D1aoc.-nr pro.,... pi II}'IIIUsioc (SCB, Skohwbc) ADdo!Mw mod C)'IDDO...,. IDOID In lr(slohwb<) u~ 1 pi~.w.n-t(scb) FOIWam~ (SXL) Nyofönulpo<IOOO=imn~~-) Fon"Ön~ =1un I.(SCB) (SCB) ~ sblllllimb i- (SCB) samhlllsutveckling för Goda fönlsänaiapr för llåriaplinalvtctjiac -ap '-"-sblj-.s 1 fond av..m.bt medborgama -till.._) F,.W.,W...U,. IDfnstruktur y.,.... och jimlik lyba... 4ib (iadox) ICoU.kti\1nfik -... m6jbpot till-.-. och iallytoaolt (SKL) Förtbyuudt arllott -~ mod--~ -till.._) Bn>!wDas..ojclhoc mod bomrj-(socwstynlmd) ~- IDcopotioa ADdo! bu>h1ji mod ~stöd som~~ biståad i 1D8" iid 3 Or(-SUbstiJc) FolldWso K,~;...LSS.,_och... ~(SXL) EbJocjsk Wbar an-.ddia& -till.._) Kollokti\...cloc mod mdstnfiltm sb ob (V -) Komaatom mil)oorlto<o Klima-...1rpdo. ADdolm mkopu tl<olopsb ln=odol (SKL) Uppbmdlutc Medarbelare S)11kftinvuOD blmd Ucldo.-.1!. ko...,dto<btl>ouro sb minska Attnlttiv arbotspvaro Medarbewna mår väl. är Geoom till OlWDpOl delaktiga och känner stolthet - God ubotsmiljö ~~=~dir"'...,..poolllsoinliplöuo-=sl obi över an utveckla Udde, alla Lodusbp kommun Ko---.clditt& ADdo! om-illip doltidstj-.. Mål- Målsättning sättning & S 90 7S 7S S,7 s, ) 63,S 64 3S) 3S,l l,os l,os ,S ,1 7,0 100 o Målsättning n S.9 77,4 64,S 3S 1, S 1) 94 o Q<;>~'E.Y4(< :;, " 10 ~~ "'"' Målsättning ,0 77,6 6S 34,9 1, ,S 30 6,7 9S o KOMMUNFULLMÄKTIGES STYRKORT Ru ursdfektivitet Nattok~lm iokl finmmtuo i ~-. ~v sbtter,... tilio>wdpol Ekonomi Soliditotm.!<a öb (%) Ekoooati i bolms Medborgama känner Eff'Utn'itet i prottuenu ln\-esteri:dpoivi i~- av sk<1ttt:intäkttr fcirtroeocle f6r bur resurserna Kvditeti\~elm används Priorituin&: och IZW)"S ~.,in,...:..u.cu ('/o) M~ Godtl<oaomisk ~ , S 7S 7S 7S S 7S 97,4 63,S 8 7S 7S 7

119 EKONOMISKA FÖRUTSÄTTNINGAR Sammanfattning Svensk ekonomi har växlat upp i tempo. Under 2015 ökade BNP med nästan 4 %. För 2016 beräknas tillväxten bli över 3 %. Snabbt växande investeringar och kraftigt ökad offentlig konsumtion är det som framför allt driver på de höga tillväxttalen. Mest anmärkningsvärt är den offentliga konsumtionens mycket starka tillväxt i år. Sammantaget beräknas ökningen uppgå till drygt 5 % vilket är det högsta ökningstalet sedan Särskilt stor beräknas ökningen bli i kommunerna. Den starka utvecklingen förklaras till betydande del av det omfattande flyktingmottagandet. Flerårsplan med sammanställd budget 2017 Kommande års prognoser för kommunen visar att skatteintäkterna ökar snabbt men kostnaderna ännu snabbare. Det är förorsakat av att en kraftig uppväxling av kostnaderna sker för en ökad befolkning som är i de åldrar som efterfrågar den kommunala servicen. Den största delen av förändringen är en följd av den åldersfördelning som nuvarande invånare har och den byggs på ytterligare genom en starkare befolkningstillväxt som blir en följd av den ökade flyktingsströmmen. En starkare befolkningstillväxt ger också mer skatteintäkter och den ekonomiska utmaningen hade funnits även utan den ökade flyktingsströmmen. Den kraftiga ökningen av kostnaderna för en ökad befolkning i de åldrar som har behov av kommunal service delas med i princip alla Sveriges kommuner. Sveriges kommuner och landsting beräknar att en kommunal skatteökning om ca 1,25 kr behövs för att klara finansieringen. Flerårsplanen var resultatmässigt för svag och de finansiella målen nåddes inte. En finansiering för de ökade kostnaderna för befolkningsförändringarna och ökade driftskostnader för investeringar behöver skapas och denna volym ökar över tid. Nämnderna fick på grund av detta i uppdrag att långsiktigt redovisa åtgärder som minskar kommunbidragen med 5 % 2019 i förutsättningarna inför planeringen. Flerårsplanen som här presenteras baseras på oförändrad skattesats om 22,16 kronor. Detaljerna och förändringarna till nämnderna framgår under avsnittet Kommunbidrag och investeringar nämndsvis redovisning. Utfördelningen av kommunbidrag 2017 är omfattande och kan enbart delvis finansieras via den starka tillväxten. Det ger avtryck i kommande år i planen där viss avsättning till de ökade demografiska kostnaderna görs men det resulterar i ett finansierings-/effektiviseringsbehov som måste ge resultat i form av reducerade nettokostnader alternativt höjd skatt för att ekonomin ska vara i balans. Det är betydande belopp och uppgår till 79 respektive 104 mkr för Nedanstående tabell över utfallet för de finansiella målen sammanfattar effekten av det scenario som beskrivs i denna skrivelse. De fyra finansiella målen är färgmarkerade och det som är markerat med rött uppfyller inte målen. Tabellen visar att nettokostnadsmålet är uppnått under och att investeringsnivån på mkr gör att tre av fyra finansiella mål inte nås De nu planerande investeringarna kan inte egenfinansieras i tillräckligt stor omfattning vilket påverkar soliditeten. Därför bedömer ekonomiavdelningen att investeringsnivån är för hög alternativt måste resultatnivån ökas. Samtidigt måste blicken riktas framåt för att skapa förutsättningar att klara den efterfrågeökning som den demografiska utvecklingen ger på lite längre sikt. 8

120 Utfall Prognos Budget Plan Plan Mål Nettokostnadsandel (%) 97,1 98,2 98,0 97,0 97, ,4 Soliditet (%) 63,1 68,4 62,5 59,0 53,2 Öka Egenfinansering (%) 117,5 94,0 54,1 49,7 36,2 75,0 Investeringsnivå (%) 5,3 5,4 9,9 13,1 18,4 7-8 Investeringsnivå (mkr) Låneskuld (mkr) Egen låneskuld (mkr) Resultat (mkr) Finansiellt mål nås Finansiellt mål nås inte Flerårsplan med sammanställd budget 2017 God ekonomisk hushållning I kommunallagen anges att det ska finnas mål och riktlinjer för den kommunala verksamheten som är av betydelse för god ekonomisk hushållning. Målen och riktlinjerna ska omfatta såväl ekonomi som verksamhet. God ekonomisk hushållning ur ett finansiellt perspektiv kan också beskrivas som att varje generation ska bära kostnaden för den service som den konsumerar. I god ekonomisk hushållning inryms också kommunens förmåga att bedriva sin verksamhet på ett kostnadseffektivt och ändamålsenligt sätt. Kommunfullmäktiges styrkort visar övergripande mål och målsättningar fram till 2018 utifrån tre perspektiv, medborgare, medarbetare och ekonomi. God ekonomisk hushållning uppnås då en större andel av målsättningarna inom respektive perspektiv nås. Sveriges Kommuner och Landstings bedömningar av ekonomin Hög tillväxt i både skatteunderlag och kostnader Svensk ekonomi har växlat upp i tempo. Under fjolåret ökade BNP med nästan 4 %. I år beräknas tillväxten bli över 3%. Snabbt växande investeringar och kraftigt ökad offentlig konsumtion är det som framför allt driver på de höga tillväxttalen. Inte minst kommunernas kostnader växer snabbt till följd av det omfattande flyktingmottagandet. Den starka tillväxten i den svenska ekonomin för med sig att sysselsättningen och skatteunderlaget växer snabbt. I reala termer växer skatteunderlaget med närmare 3 % i år vilket är den största ökningen sedan förra konjunkturtoppen Samtidigt beräknas kommunsektorns kostnader öka med närmare det dubbla. Svensk ekonomi mot högkonjunktur Den svenska ekonomin utvecklas för närvarande betydligt starkare än ekonomin i de flesta andra länder. En starkt bidragande faktor är en mycket stark utveckling av investeringarna och då inte minst investeringarna i nya byggnader och anläggningar. Särskilt bostadsbyggandet har under de senaste två åren ökat mycket kraftigt. Den relativt svaga utvecklingen i vår omvärld gör att den svenska exporten får en betydligt måttligare utveckling, även om en tydlig förstärkning kom att ske under andra halvåret i fjol. Även hushållens konsumtionsutgifter fick under slutet av fjolåret bättre fart. I år bedöms exporten och hushållens konsumtionsutgifter växa i ungefär samma takt som under Tillväxten i investeringarna antas mattas något, men uppvisar ändå fortsatt höga tal. Mest anmärkningsvärt för i år är den offentliga konsumtionens mycket starka tillväxt. Sammantaget beräknas ökningen i år uppgå till drygt 5 % vilket är det högsta ökningstalet sedan Särskilt stor beräknas ökningen bli i kommunerna. Den starka utvecklingen förklaras till betydande del av det omfattande flyktingmottagandet. 9 Även fortsättningsvis beräknas utvecklingen av kommunal konsumtion bli snabb, med ökningstal kring 3 % per år. Samtidigt ökar antalet invånare i landet med omkring 1,5 % årligen. De historiskt stora ökningstalen är en följd av en förutsedd mycket omfattande nettoinvandring. Tillväxten i

121 svensk ekonomi beräknas, bland annat av detta skäl, bli stark också nästa år. Därefter beräknas BNP-tillväxten mattas av beroende på en försvagad utveckling av exporten, investeringarna och hushållens konsumtionsutgifter. Det bör understrykas att den bedömning som här görs för utvecklingen efter 2016 är högst osäker. Det är svårt för att inte säga omöjligt att göra mer precisa bedömningar av samhällsekonomins och skatteunderlagets utveckling på längre sikt än månader. Bedömningen av utvecklingen åren ska därför inte uppfattas som en prognos utan istället som en kalkyl gjord utifrån vissa på förhand givna förutsättningar. Nedanstående tabell innehåller nyckeltal för perioden där det bl.a. framgår att BNP förväntas öka relativt kraftigt för att sedan sjunka tillbaka något. Flerårsplan med sammanställd budget BNP* 3,8 3,1 2,8 1,8 1,8 Sysselsättning, timmar* 1,0 1,3 1,6 0,4 0,3 Timlön, konjunkturlönestatistiken 2,5 3,1 3,4 3,6 3,7 Konsumentpris, KPIX 0,6 1,1 1,5 1,9 2,0 Realt skatteunderlag** 2,2 2,2 2,1 1,1 0,7 Befolkning 1,1 1,2 1,4 1,6 1,5 Utgångsläge inför planeringen Som utgångspunkt för denna planeringsomgång finns gällande plan för Förutsättningarna i den planen är för närvarande relativt oförändrad. Resultatet för 2015 är positivt och prognosen för 2016 blir marginellt något bättre än planen. För Uddevalla kommun kan vi konstatera att 2015 års resultat blev bättre än planerat både genom engångsintäkter och överskott i verksamheten. Den bedömning som nu kan göras avseende 2016 är något bättre än gällande plan på grund av starkare tillväxt i skatteunderlaget. Socialnämnden aviserar ett underskott i verksamheten för 2016 och är just nu den enda nämnden som gör det. Kostnaderna för försörjningsstödet har ökat sedan mitten av 2008 och har gått från en årstakt på 25 mkr till ca 48 mkr i dagsläget. Ökningstakten har avtagit under de senaste åren och en utplaning har skett på denna nivå. Den tidigare centralt budgeterade posten för försörjningsstöd har utfördelats till nämnden i förutsättningarna. Merparten av socialnämndens ökade kostnader några år tillbaka finns i den ökade efterfrågan på hemtjänst som närmast exploderade Under planade efterfrågan ut för att återigen ta fart under Ett trendbrott synes ha skett efter halvårsskiftet 2015 med en nedgång av antalet timmar. (se nedanstående diagram) Årstakt -antal timmar hemtjänst och boendestöd, inkl delegerad hemsjukvård jan-10 jun-10 nov-10 apr-11 sep-11 feb-12 jul-12 dec-12 maj-13 okt-13 mar-14 aug-14 jan-15 jun-15 nov-15

122 Arbetsmarknaden Följande diagram visar arbetslösheten i Uddevalla, riket och Västra Götaland fr.o.m. februari 2011 t.o.m. februari Arbetslösheten redovisas som andel av den registerbaserade arbetskraften. Arbetslösheten i Uddevalla var i februari ,5 %, vilket är en högre nivå än både länet (7,2 %) och riket (7,9 %). Jämfört med motsvarande tidpunkt förra året är arbetslösheten i kommunen i det närmaste oförändrad. Västra Götalands län (10,9 %) har en lägre ungdomsarbetslöshet än riket (12,7 %). Uddevalla noterade i februari 2016 en ungdomsarbetslöshet på 12,2 %, vilket ligger under riket men över länet. Under senaste året har ungdomsarbetslösheten i Uddevalla minskat med knappt 3 procentenheter. Motsvarande minskning är 1,7 procentenheter i länet och 1,6 i riket. Könsuppdelad statistik visar att kvinnor har en lägre arbetslöshet än män i både Uddevalla, länet och riket. Särskilt tydligt är detta i gruppen ungdomar år där arbetslösheten i Uddevalla är ca 10 % för kvinnor och ca 14 % för män. Sett till hela arbetskraften var ca 7,5 % av kvinnorna och ca 9,5 % av männen i Uddevalla arbetslösa eller i program med aktivitetsstöd. Jämfört med februari 2015 har arbetslösheten i Uddevalla ökat något för kvinnor och minskat något för män. Flerårsplan med sammanställd budget 2017 Utrikes födda är en grupp som möter särskilda utmaningar på arbetsmarknaden. Drygt 28 % av de utrikes födda i Uddevalla är antingen öppet arbetslösa eller i program med aktivitetsstöd. Detta är en högre nivå än både riket (21,5 %) och länet (20,4 %). 11

123 Uddevalla kommuns ekonomi i jämförelse med Västra Götaland och Halland Finansiell ranking för Uddevalla 2015 Sammanställningen är baserad på Kommunforskning i Västsveriges (KFi) finansiella profil för Uddevalla för Uddevalla har förbättrat sin placering 2015 med två steg jämfört med 2014, från plats 33 till 31 bland Västra Götalands och Hallands 55 kommuner. Årets (dvs års) mål är minst plats 27, dvs. Uddevalla ska vara på övre halvan. Målet är därmed inte uppnått. Flerårsplan med sammanställd budget 2017 Gul färg = de mittersta 50% av kommunerna Röd= de nedre 25% I rankingsammanställningen framgår att Uddevalla förbättrat sig för fem nyckeltal, försämrat sig i två medan ett är oförändrat. De nyckeltal som förbättrats mest är Budgetföljsamhet och Skattefinansieringsgrad av investeringar. Det nyckeltal som försämrats mest är Skattesats. För nyckeltalet Kassalikviditet har vi förbättrat oss fyra platser till plats 47. Denna placering ser vi egentligen inte som något negativt utan ligger helt i linje med vår finansiella strategi att inte ha högre likviditet än absolut nödvändigt. Likviditeten används för att amortera på lånen. I rankingen borde detta snarast premieras. Rankingplaceringen visar att Uddevalla fortfarande ligger strax under genomsnittet i Västra Götaland och Halland. I den övergripande bilden hamnar Uddevalla i den grupp som har ett Starkt resultat (genomsnitt ) och Varken stark eller svag finansiell ställning (soliditet 2015 inkl. pensionskulden mellan 0 20 %). Sammanfattningsvis skriver KFi Uddevalla redovisade, under perioden och 2015, en resultatnivå som kan betraktas som god ekonomisk hushållning. Detta har dock uppnåtts genom skattehöjningar. Kommunen bör i framtiden försöka bibehålla nuvarande resultatnivå. Det är viktigt då de närmaste åren för många kommuner förväntas innebära ökade investeringar och ökade kostnader på grund av befolkningsförändringar. Detta måste finansieras och en viktig grundpelare är då att redovisa ett resultat som finansierar merparten av investeringarna för att slippa öka skuldsättningen alltför kraftigt i kommunen. Då kommer framtida generationer inte tvingas finansiera vad tidigare generationer har konsumerat, utan kan få använda sina skatteintäkter fullt ut för egen konsumtion. Invånarantal och befolkningsprognos Invånarantalet uppgick till personer 31 december 2015, vilket är en ökning med 664 personer under året. Ökningen utgörs till största delen av ett positivt inflyttningsnetto om 632 personer, men även ett positivt födelsenetto om 32 personer bidrar. Befolkningsökningen 2015 är större än år 2013 och 2014, då kommunen ökade med ca 500 invånare per år. Den befolkningsframskrivning, som gjordes hösten 2015 för kommunen, indikerade ca invånare 31 december Prognoserna pekar på en fortsatt växande befolkning, till största delen beroende 12

124 på en hög inflyttning till kommunen. År 2019 beräknas det finnas ca invånare. Osäkerheten i prognosen är dock, som en följd av situationen i omvärlden, ovanligt stor. Demografiska förändringar Före 2013 uppgick de demografiskt betingade behovsökningarna till cirka 0,5 % per år i kommunerna. Den situationen har förändrats dramatiskt. De närmaste åren ökar behoven enligt Sveriges kommuner och landstings prognoser med ca 2 %. Som framgår av diagrammet nedan fanns denna kostnadsökning redan före den ökade flyktingsströmmen och trenden har förstärkts av den snabbt ökande befolkningen. Diagram. Kommunala utgiftsförändringar till följd av demografiska förändringar Flerårsplan med sammanställd budget 2017 Flyktinginvandringen påverkar beräkningarna av kommunernas och landstingens kostnader på flera sätt. Under den första tiden som kommunplacerade asylsökande påverkas mottagningskostnaderna. Ökade kostnader uppstår i socialtjänsten som blir hårt belastad av t.ex. mängden ensamkommande barn, i barnomsorgen och skolan behöver det beredas ett stort antal nya platser och sjukvården ska kunna ta emot asylsökande med stora vårdbehov. Staten ersätter kommuner och landsting för mottagandekostnaderna under en begränsad tid. Under åren sökte i snitt nära personer asyl per år, vilket ger ett snitt på drygt 700 personer per vecka. Under 2015 uppgick antalet asylsökande till nära personer, ett snitt över året på drygt personer per vecka. Av de var drygt ensamkommande barn. 13 Den kraftigt ökade flyktinginvandringen till Sverige under hösten 2015 har lett till att prognoserna på riksnivå för befolkningsökningen har gått upp från ca 1 % ökning per år till 2 %. Uddevallas

125 befolkningsprognos har därför reviderats upp inför förutsättningarna för planeringen och ökat enligt nedanstående diagram. Flerårsplan med sammanställd budget 2017 De närmaste åren sker fortsatta demografiska förändringar. De kommande åren förväntas trycket på såväl förskolan, grundskolan som gymnasiet öka. De yngre äldre ökar och även åldersgruppen över 80 år växer. Demografin är en av våra viktigaste utmaningar i den resursfördelning som ska ske. De demografiska förändringarna måste klaras av genom omfördelningar inom kommunen. Ibland kan dessa vara inom samma nämnds område men även omfördelningar mellan nämnder kan bli aktuellt. Ökning av antalet invånare i åldersgrupper Tabell Antal invånare i olika åldersgrupper prognos 2015 Prognos Avrundade värden Ålder w Summa

126 Nämnderna bör kompenseras för den ökade efterfrågan på kommunala tjänster som ett ökat antal invånare medför. I annat fall medför en ökad efterfrågan ett dolt sparbeting om verksamhetens anslag inte utökas i samma takt. Nedanstående tabell visar antalsförändring per åldersgrupp utifrån befolkningsprognosen från 2015 samt förändringen jämfört med föregående befolkningsprognos. Antalsförändring 1-5 år 6-15 år år år år 85 år och uppåt 2016 föregående prognos ny prognos Justering Flerårsplan med sammanställd budget 2017 Ny prognos Prognos antal I flerårsplanen har avsättningen 2018 och 2019 för de demografiska förändringarna beräknats utifrån antalsförändringen enligt ovan. Kostnaderna beräknas med ett fast belopp per invånare i respektive åldersgrupp som förväntas erhålla verksamhet från nämnden. Beloppet är schablonmässigt beräknat utifrån flera olika antaganden och indexeringar. I dagsläget beräknas kostnader för verksamheterna förskola, grundskola/fritidshem, gymnasium samt äldreomsorg avseende särskilt boende och ordinärt boende. Långtidsprognos t.o.m Prognoser på kommunnivå görs regelbundet för den närmaste 10-årsperioden. På delområdesnivå omfattar prognoserna vanligtvis den kommande 5-årsperioden. Denna längre framskrivning redovisar en bedömning av befolkningsutvecklingen de kommande 25 åren fram till Fokus har lagts på utvecklingen i de åldrar som är viktigast ur planeringssynpunkt, dvs. barn och ungdomar samt äldre. Prognososäkerheten ökar ju längre fram i tiden prognosen sträcker sig. Nedanstående långtidsframskrivning ska ses som en möjlig utveckling utifrån de förutsättningar som var kända vid prognostillfället i maj Ökningen av antalet asylsökande under senare delen av 2015 medför att den faktiska befolkningsutvecklingen i framför allt de yngre åldrarna på kort sikt troligtvis kommer vara högre än vad som framkommer i diagrammet. Det faktiska utfallet kan på lång sikt bli både högre och lägre men prognosen tydliggör ändå ett viktigt budskap: vi kan i framtiden förvänta oss en kraftig ökning av antalet äldre och vi kommer på sikt även att ha fler barn och unga. Den arbetande delen av befolkningen ökar i antal men minskar i andel, framförallt i förhållande till de äldre generationerna befann sig 56 % av Uddevallas befolkning i det som kan räknas till yrkesverksamma åldrar, år förväntas 52 % tillhöra denna grupp. Antalet personer i åldern år förväntas under prognosperioden öka med knappt 10 % jämfört med idag. 15

127 Prognosticerad befolkningsutveckling Index År 0-19 år år 65 år- Andelen som är 65 år och äldre ökar och befolkningens medelålder stiger var 21 % av Uddevallas befolkning ålderspensionärer. Antalet pensionärer ökar stadigt under hela prognosperioden och andelen som är 65 år och äldre väntas ha ökat till ca 24 % vid prognosperiodens slut. Flerårsplan med sammanställd budget 2017 Under prognosens senare del ser vi en kraftig ökning i åldersgrupperna år respektive 85 år och äldre. Antalet ålderspensionärer förväntas öka med ca 35 % fram till I åldergruppen år väntar vi en ökning om knappt 60 % medan vi bland de allra äldsta, 85 år och äldre, väntar en ökning på hela 70 %. Index Prognosticerad befolkningsutveckling i de äldre åldrarna År år år 85 år-w Utvecklingen i de yngre åldersgrupperna är svår att förutse och är beroende av flera faktorer. Med såväl ett positivt födelse- som flyttnetto antas även de yngre åldersgrupperna komma att öka förväntas antalet barn och unga i åldern 0-19 år vara ca 25 % fler än idag. Störst ökning väntas inom grundskolan och gymnasiet, men även förskolan kommer att påverkas. Prognosticerad befolkningsutveckling i de yngre åldrarna Index År 1-5 år 6-15 år år 16

128 Några av de förväntade förändringarna fram till 2040: Uddevallas befolkning bedöms öka med drygt personer. Antalet barn i förskoleåldrarna, 1-5 år, ökar med knappt 15 % Antalet barn i grundskoleåldrarna, 6-15 år, ökar med ca 30 % Antalet ungdomar i gymnasieåldern, år, ökar med ca 30 % Antalet personer i åldern år ökar med ca 10 % Antalet ålderspensionärer ökar med ca 35 % Åldersklassen år ökar med drygt 20 % Åldersklassen år ökar med drygt 60 % Åldersklassen 90 år och uppåt ökar med ca 80 % Utmaning på längre sikt bortom planeringsperioden! Ovanstående befolkningsutveckling ger att den stora utmaningen fram till 2040 är att klara de ökade kostnaderna både för en åldrande befolkning och ökningen i de yngre åldrarna. Det kommer att leda till en högre kostnadsutveckling för de demografiska förändringarna än vad som hittills varit fallet. En uppväxling ses redan under planeringsperioden och kommer att fortsätta framöver. Det ser ut att bli mycket svårt att möta detta med den normala tillväxten utan kräver förändringar i skatteuttag alternativt nya sätt att ge service som leder till lägre kostnadsutveckling. Flerårsplan med sammanställd budget 2017 Pensionskostnader Enligt de av kommunfullmäktige antagna riktlinjerna för pensionsåtaganden ska en utjämning av de framtida pensionskostnaderna ske genom inlösen av hela eller delar av ansvarsförbindelsen. Ambitionen i detta beslut anses vara genomförd i och med den avsättning som gjordes på 96 mkr i bokslutet för Resultatet av denna strategi har inneburit att utbetalningarna från ansvarsförbindelsen inte ökar särskilt mycket och ökningen i nedanstående tabell är föranledd av intjänandet av ny pension till de anställda. Pensionskostnaderna är fortsatt en viktig fråga att hantera resultat- och likviditetsmässigt de kommande åren då kostnaden för dessa relativt sett ökar och undantränger utrymme för andra verksamhetskostnader. Dessutom förstärker de den utmaning om ökade framtida kostnader som redovisades ovan. mkr Pensionskostnader (brutto) Skatt, utjämning och bidrag Ökningen under perioden beräknas till 20 % i förhållande till bokslut I nedanstående tabell redovisas den beräknade utvecklingen av egna skatteintäkter, inkomst- och kostnadsutjämning samt regleringsbidrag/-avgift. Utvecklingen påverkas starkt av den ökade befolkningen. I intäkterna ingår det särskilda statsbidraget som utlovats i vårpropositionen med preliminärt 36 mkr årligen. mkr Bokslut Prognos Plan Skatt, utjämning och bidrag Förändring (%) - 5,5 5,9 3,7 4,0 Ackumulerad förändring (%) 100,0 105,5 111,8 115,9 120,5 17 Ändring jämfört med gällande plan (mkr) Utveckling av skatteintäkter, utjämning och bidrag

129 Pris- och lönereserv Pris- och löneutveckling Arbetsmarknadsläget innebär en något högre löneökningstakt de kommande åren. Den finansiella beredskapen uppgår till nedanstående %-satser. Dessa står i överensstämmelse med underlaget för skatteintäktsberäkningen. Den fortsatta utvecklingen på arbetsmarknaden kommer att avgöra nivån på de faktiska löneökningarna genom de kommande avtalsförhandlingarna. Reserven bygger på att arbetsgivaravgifterna är oförändrade. % Löneökningstakt 3,4 3,6 3,7 Löneökningstakt gällande plan 3,4 3,5 - Prisutveckling 1,5 1,9 2,0 Prisutveckling gällande plan 1,7 1,8 - Löneökningstakt i procent Flerårsplan med sammanställd budget 2017 Med ovanstående utgångspunkter uppgår pris- och lönereserven till följande belopp för den kommande perioden (ackumulerade belopp): mkr Lönereserv Prisreserv (varor och tjänster) Summa Ändring jämfört med gällande plan Pris- och lönereserv Taxor och avgifter Eventuell förändring av taxor och avgifter ska anpassas till kommunens kostnadsutveckling i enlighet med självkostnadsprincipen. De index som ska användas för detta är den lönekostnadsutveckling och inflation som anges under pris- och löneutveckling. Eventuella förändringar av taxor och avgifter utöver denna nivå ska särskilt motiveras. Finansnetto Genomsnittsräntan för låneskulden har beräknats till 2,05 % för 2017, 2,30 % för 2018 och 2,40 % för Det faktiska utfallet för 2015 blev 1,81 % och genomsnittsräntan för de senaste 12 månaderna uppgick till 1,72%. Ett sjunkande ränteläge i kombination med att nästan hela låneskulden är vidareutlånad till bolagen och stiftelserna medförde ett positivt finansnetto för Den ökande låneskulden framöver innebär ett mindre positivt finansnetto. Internränta För 2017 är internräntan 1,75%, en sänkning med 0,75 %-enheter jämfört med SKL har bytt metod för att beräkna internräntan. Tidigare har den långa statsobligationsräntan varit utgångspunkt för internräntan. Den nya metoden innebär att huvudkällan är Kommuninvests skulddatabas som bättre återspeglar den genomsnittliga upplåningskostnaden för hela kommunsektorn. 18

130 Upplåning mkr Bokslut Prognos Plan Total låneskuld Varav vidareutlåning till bolagen och stiftelser Varav kommunens egen låneskuld Tabell upplåning Som framgår av tabellen ökar låneskulden med ca mkr under perioden Kommunens andel av detta är ca 600 mkr då investeringarna är omfattande under Resterade avser bolagens upplåning som preliminärt antas öka med ca 200 mkr per år i planen. Flerårsplan med sammanställd budget 2017 Investeringsnivå Motivet till en begränsning av investeringar inom den skattefinansierade verksamheten är att dessa investeringar normalt inte ger någon avkastning. En lånefinansiering av dessa investeringar innebär en ökad finansiell belastning vilket tar resurser från verksamheterna. Följande tabell visar att de nivåer som finns med i beräkningarna hittills. De önskemål som nämnderna utöver detta kommer in med måste antingen prioriteras eller skapas ekonomiskt utrymme för lägre önskemål ger motsatt effekt. mkr Bokslut Prognos Plan Investeringar Investeringar skattefinansierad verksamhet Investeringar i % av skatter och bidrag 5,3 5,4 9,9 13,1 18,4 Skattesats I flerårsplanen är grunden för beräkningarna att skatten behålls oförändrad från 2016 års nivå om 22,16 kronor. Jämförelse görs nedan med Västra Götalandsregionens kommuner. Detta är en känd och homogen grupp med likartade förutsättningar beträffande gjorda skatteväxlingar mellan kommunerna och regionen. Skillnaden i skattesats har som mest varit 85 öre och som minst 13 öre (2013). För 2016 uppgår den till 53 öre. Kommunal skattesats % 22,6 22,4 22, ,8 21,6 21,4 21, ,8 20, Skatteväxling 43 öre Uddevalla Västra Götaland Skattesatsens utveckling i jämförelse med Västra Götaland

131 Känslighetsanalys Olika inre och yttre faktorer påverkar kommunens ekonomi. I nedanstående tabell redovisas de effekter som händelserna har: Händelse Årseffekt 2017 i mkr Löneförändring med 1 %-enhet Förändring av antalet anställda med Inflationsförändring med 1 %-enhet +- 3,5 Skatteunderlagsförändring med 1 %-enhet (riksnivå) Förändrad kommunalskatt med 1 kr Förändrad kommunalskatt med 10 öre Förändrat nettokostnadsmål med 0,1% -enhet +- 3,1 Genomsnittlig ränta med 1%-enhet +- 4,0 Ändrad befolkning med 100 personer +- 5 * Flerårsplan med sammanställd budget 2017 * exkl. effekter på kommunal service Finansiella mål En långsiktigt stark ekonomi sträcker sig längre än balanskravets nollresultat. Balanskravet är endast en miniminivå. För att bygga upp en långsiktigt stark ekonomi krävs också kortsiktigt stark ekonomi, även om man tillfälligt kan acceptera en svacka. De finansiella målen måste därför även fortsättningsvis prioriteras för att skapa förutsättningar för en god ekonomisk hushållning. Enligt styrprinciperna ska de finansiella målen antas en gång per mandatperiod och prövas varje år inför arbetet med flerårsplan och budget. Följande finansiella mål gäller för perioden Målen har skrivits fram för 2019 enligt samma principer. Nettokostnadsandel inkl. finansnetto Soliditet * Investeringsnivå Egenfinansiering av investeringar *Mäts från 2015 utan kommunens upplåning som gjorts för bolag och stiftelser. Utgångspunkten är att soliditeten ska öka från senaste boksluts värde. Mål enligt strategisk plan Nettokostnadsandel inkl. finansnetto i % av skatter och bidrag 98,0 98,0 98,0 97,4 97,4 Soliditet % 62 62, ,5 64 Investeringsnivå i % av skatteintäkter Egenfinansiering av investeringar % 75,0 75,0 75,0 75,0 75,0 20

132 Ekonomiskt resultat av beräknade kommunbidrag enligt bifogad driftsredovisning Nedan följer de effekter som flerårsplanen får på finansiella mål och övriga nyckeltal. Det kan konstateras att endast ett finansiellt mål uppnås. För uppnås nettokostnadsmålet medan de tre övriga finansiella målen inte nås på grund av den höga investeringsnivån. Det är först om investeringsnivån begränsas till det finansiella målet som soliditeten och den finansiella styrkan har möjlighet att öka. Följande tabell och diagram visar utvecklingen över planeringsperioden. Utfall Prognos Budget Plan Plan Mål Nettokostnadsandel (%) 97,1 98,2 98,0 97,0 97, ,4 Soliditet (%) 63,1 68,4 62,5 59,0 53,2 Öka Egenfinansering (%) 117,5 94,0 54,1 49,7 36,2 75,0 Investeringsnivå (%) 5,3 5,4 9,9 13,1 18,4 7-8 Investeringsnivå (mkr) Låneskuld (mkr) Egen låneskuld (mkr) Resultat (mkr) Flerårsplan med sammanställd budget 2017 Finansiellt mål nås Finansiellt mål nås inte 20,0 15,0 10,0 150,0 100,0 50,0 0,0 5,0 0,0 Investeringsnivå (%) Utfall Prognos Budget Plan Plan Egenfinansering (%) Utfall Prognos Budget Plan Plan Låneskuld (mkr) ,5 98,0 97,5 97,0 96,5 96,0 Resultat (mkr) Utfall Prognos Budget Plan Plan Nettokostnadsandel (%) Utfall Prognos Budget Plan Plan Soliditet (%) ,0 60,0 40,0 20,0 0, Utfall Prognos Budget Plan Plan Utfall Prognos Budget Plan Plan Varför ökar låneskulden? (mkr) Egen låneskuld (mkr) Utgifter Finansiering Upplåning Resultat o avskrivningar Utlåning bolag Avsättningsutbetalning Investeringar Utfall Prognos Budget Plan Plan 21

133 RESULTAT-, BALANS- OCH KASSAFLÖDESBUDGET RESULTATBUDGET mkr Bokslut Prognos Budget Plan Plan Verksamhetens intäkter Verksamhetens kostnader Avskrivningar Jämförelsestörande poster VERKSAMHETENS NETTOKOSTNADER Skatteintäkter Generella statsbidrag och utjämning Finansiella intäkter Finansiella kostnader ÅRETS RESULTAT Nettokostnadsandel inkl finansnetto 97,1% 98,2% 98,0% 97,0% 97,1% Finansnettos andel av skatter och bidrag 0,4% 0,6% 0,3% 0,1% -0,1% Resultat i % av skatter och bidrag 2,9% 1,8% 2,0% 3,0% 2,9% Flerårsplan med sammanställd budget 2017 BALANSBUDGET mkr Bokslut Prognos Budget Plan Plan Anläggningstillgångar varav långfristiga fordringar Omsättningstillgångar varav kassa, bank och korta placeringar SUMMA TILLGÅNGAR Eget kapital varav årets resultat Avsättningar varav pensionsskuld Skulder varav långfristiga lån SUMMA EGET KAPITAL, AVSÄTTNINGAR OCH SKULDER Låneskuld exkl vidareutlåning till bolagen Soliditet 63,1% 68,4% 62,5% 59,0% 53,2% KASSAFLÖDESBUDGET mkr Bokslut Prognos Budget Plan Plan Finansieringsbehov Investeringar Försäljning Summa investeringar Finansiering Från den löpande verksamheten Utlåning (-) / amortering (+) Utbetalning av övriga avsättningar Upplåning (+) / amortering (-) Ökning (+) / minskning (-) av övriga långfr skulder Ökning (-) / minskning (+) av likvida medel Summa finansiering Investeringsnivå (andel av skatter och bidrag) 5,3% 5,4% 9,9% 13,1% 18,4% 22

134 DRIFTSBUDGET Prognos Budget Budget Plan Plan Fast pris Löpande Nämnd/Styrelse Kommunfullmäktige och revision -9,6-9,6-9,8-9,8-9,8 Kommunstyrelse -218,3-223,3-232,5-217,5-217,5 Barn och utbildningsnämnd , , , , ,9 Socialnämnd * , , , , ,7 Samhällsbyggnadsnämnd -117,6-114,6-88,8-88,8-88,8 Kultur- och fritidsnämnd -132,8-134,8-136,5-136,5-136,5 Valnämnden -0,1-0,1-0,1-1,6-0,1 Driftreserv för nytt badhus -8,0-12,0-12,0-16,0-20,0 Försörjningsstöd -14,0-14,0-14,0-14,0-14,0 Utökat demografisk ersättning ,8-46,8 Utökat demografisk ersättning ,0 överskott ,8 Finansieringsbehov/Effektiviseringsbehov ** 9,3 9,3 79,3 104,3 Summa nämnder/styrelser , , , , ,8 Flerårsplan med sammanställd budget 2017 Övriga ej fördelade poster *** -146,0-221,0-140,2-250,9-360,9 Eliminering internt finansnetto 43,0 50,0 34,0 38,0 41,0 Summa verksamhetens nettokostnad , , , , ,7 Skatteintäkter 2 343, , , , ,0 Generella statsbidrag och utjämning 684,0 725,0 725,0 735,0 758,0 Finansiella intäkter 62,0 72,9 75,5 91,5 99,1 Finansiella kostnader -45,0-65,4-65,6-87,4-102,2 Resultat efter finansiella poster 53,4 44,6 63,7 100,9 101,2 REDOVISAT RESULTAT 53,4 44,6 63,7 100,9 101,2 Specifikation ej fördelade poster: Arbetsgivaravgifter 8,0 1,0 1,0 1,0 1,0 Avtalsförsäkringar 1,5 Pensioner -69,6-74,0-74,0-88,0-92,0 Pris och lönereserv -55,3-146,0-65,2-161,9-267,9 Riktade statsbidrag tillskott 0,0-2,0-2,0-2,0-2,0 Flyktingsstatsbidrag - kostnader -26,0 Utbetalning social investeringsreserv -4,6 Summa ej fördelade poster -146,0-221,0-140,2-250,9-360,9 * exkl försörjningsstöd 14 mkr ** inkl effektiviseringskrav korpenprojekten Budget fast pris 2017 är i 2016-års prisnivå och motsvarar kommunfullmäktiges beslut i juni om kommunens flerårsplan Budget löpande 2017 är i 2017-års prisnivå. Justeringar har även gjorts för övriga omfördelningar som beslutats under hösten. 23

135 KOMMUNENS ORGANISATION KOMMUNFULLMAKliGE Flerårsplan med sammanställd budget 2017 FC FC 24

136 NÄMNDERNAS BUDGET OCH VERKSAMHET Belopp i miljoner kronor (mkr). KOMMUNFULLMÄKTIGE År Kommunbidrag Ändring Kommunbidrag Investeringar , , , ,6 Kommunbidragsförändring Kommunfullmäktiges kommunbidrag är oförändrat för kommande år. Flerårsplan med sammanställd budget 2017 Verksamhetsbeskrivning Kommunfullmäktiges samlade ram omfattar kommunfullmäktige, kommunens revisorer, överförmyndaren och vänortskommittén. Kommunfullmäktige Kommunfullmäktiges budget omfattar kostnader för arvoden och ersättningar till ledamöter och ersättare, lokalhyra, TV/webb-sändningar, annonskostnader, nyårsmottagning på rådhuset samt kostnader kring ungdomsfullmäktige. Ny arbetsordning för ungdomsfullmäktige beräknas träda i kraft juli Detta medför också en viss ökning av kostnaderna, dock inte full effekt för Kommunens revisorer Revisorernas budget omfattar kostnader för sakkunnigt biträde till revisorerna beträffande administration och granskningsarbete, lokalhyra i stadshuset, arvoden och ersättningar till de förtroendevalda revisorerna samt utbildning och utveckling. Den största kostnaden avser konsulttjänster vad beträffar fördjupad verksamhetsrevision. Överförmyndare Överförmyndarens budget omfattar främst kostnader för arvoden och ersättningar till gode män, förvaltare (även kallad ställföreträdare), överförmyndaren, dess ersättare samt lön och omkostnader för handläggare. Det råder en viss osäkerhet beroende på den stora tillströmningen av ensamkommande barn som ankom hösten 2015 och vad detta medför i arvodeskostnader när de under 2017 får uppehållstillstånd. Regeringskansliet har under 2016 föreslagit ett nytt ersättningssystem för ensamkommande barn, som enligt förslaget medför negativ ekonomisk påverkan. Detta innebär osäkerhet för överförmyndarens verksamhet och kan medföra en väsentlig sänkning av arvodesnivån, för 2017 blir det i så fall del av året. Vänortskommittén Vänortskommitténs budget omfattar kostnader för ungdomsutbyte, arbetsmöte, övrig kontaktverksamhet samt arvoden till ledamöter kommer det vara vänortsmöte, nästa vänortskonferens är 2018 och kommer då att äga rum på Island. Ekonomisk översikt mkr Bokslut Budget Budget Fast pris Budget Löpande pris Plan Plan Kommunbidrag 9,6 9,6 9,6 9,8 9,8 9,8 Investeringar 0,0 0,0 0,0 0,0 - -

137 KOMMUNSTYRELSEN År Kommunbidrag Ändring Kommunbidrag Investeringar , ,0 223,3 15, ,0 208, ,0 208,3 - Kommunbidragsförändring Kommunstyrelsens kommunbidrag ökar med 5,0 mkr 2017 för att därefter minska med 10,0 mkr Under 2017 har kommunstyrelsen fått i uppdrag att: Flerårsplan med sammanställd budget 2017 Använda 5 mkr till arbetsmarknadsåtgärder avseende i första hand ungdomar. Åtgärderna ska bl.a. skapa fler sommarjobb som ska hjälpa ungdomar utan egna kontakter att få sin första arbetserfarenhet till stöd för framtida jobbsökanden. I 2016 års budget avsattes 10 mkr till arbetsmarknadsåtgärder. 5 mkr kvarstår i kommunstyrelsens ram och resterande 5 mkr överförs till vuxenutbildningen, se vidare under Barn och utbildningsnämnden. Använda 10 mkr för att minska omfattningen av de ökade sjukskrivningarna bland personalen. För att sänka sjukskrivningstalen görs en särskild insats vilken kan bestå av en mängd olika åtgärder, riktat till de verksamheter som har högst sjukskrivningstal. Respektive nämnd har fortfarande ansvar för de egna sjukskrivningarna. De riktade åtgärder är insatser därutöver för att komma till rätta med en del av sjukskrivningsproblematiken. Personalutskottet ges i uppdrag att se över personalomkostnader såsom arbetskläder, uppvaktningar mm, i syfte att harmonisera villkoren mellan olika förvaltningar. Uppstart av projektet ny brandstation i Uddevalla tätort. Kommundirektören ges i uppdrag att leda arbetet med att tillsammans med förvaltningarna utreda möjliga strukturella förändringar i organisation och arbetsmetoder som långsiktigt minskar kostnaderna. Målet är att klara en del av de effekter om 104 mkr till 2019 som är inlagda i flerårsplanen som effektiviseringsbehov. Det pågående arbetet med effektiviseringar inom och mellan förvaltningar (KORPEN) ska fortsätta under kommande år. Nämnderna har möjlighet att söka extra kommunbidrag för omstruktureringskostnader som kan uppstå på grund av förändringar i organisation eller arbetsmetoder. Det finns inget anslag upptaget i denna del och eventuella omstruktureringskostnader belastar resultatet om det blir aktuellt. Upphandlingseffekter förväntas ge ett överskott på minst 0,7 mkr. Verksamhetsbeskrivning Kommunstyrelsen är kommunens ledande politiska förvaltningsorgan och har ansvar för hela kommunens utveckling och ekonomiska ställning och ska rapportera till kommunfullmäktige samt bereda ärenden som ska beslutas av kommunfullmäktige. Kommunfullmäktige beslutar om kommunens övergripande vision och strategier samt finansiella mål, fördelar resurser, antar verksamhetsplan och beviljar ansvarsfrihet samt tar ställning till frågor av principiell beskaffenhet eller av större vikt för kommunen. Därvid leder och samordnar kommunstyrelsen förvaltningen av kommunens angelägenheter och ekonomi samt har uppsikt över nämnders, bolags, kommunalförbunds och stiftelsers verksamhet. 26

138 Kommundirektören biträder kommunstyrelsen i dess uppsiktsplikt över nämnder, bolag, kommunalförbund och stiftelser och ska ta de initiativ som erfordras med anledning av uppsiktsplikten. Kommundirektörens uppdrag är att leda, utveckla och effektivisera kommunen som organisation genom att tillse att principer för styrning, ledning, uppföljning, utvärdering och kontroll finns och används. Vidare ska kommundirektören skapa helhetssyn i organisationen samt driva och leda de kommunövergripande strategiska frågorna. Arbetsmarknadsavdelningen ansvarar för arbetet med övergripande arbetsmarknadsfrågor och har det samordnande ansvaret för integrationsfrågor. I avdelningens arbete ingår att hantera arbetsmarknadsprogram och insatser för särskilt utsatta grupper som personer med funktionshinder och utrikes födda, insatser för ungdomar samt arbetslivsutvecklande projekt. I avdelningens ansvar för integrationsfrågor ingår bl.a. etableringsinsatser och samhällsorientering. Uddevalla är också ett finskt förvaltningsområde, vilket innebär att minoriteten medborgare i staden med finska som modersmål ska erbjudas särskilda insatser, vilket sköts av personal hos arbetsmarknadsavdelningen Flerårsplan med sammanställd budget 2017 Avdelningen för juridik och administration leder och samordnar förvaltningens interna gemensamma processer och lämnar kvalificerat administrativt och juridiskt stöd till bl. a. kommunfullmäktige, kommunstyrelse, valnämnd, nämnder och förvaltningar, kommunens bolag och kommunledning. Vidare lämnas stöd till samverkande överförmyndare i Norra Bohuslän samt räddningstjänstförbundet MittBohuslän. Även kommunens arkiv och förvaltning av kommunens ärende- och dokumenthanteringssystem samt kommunledningskontorets ekonomifrågor ingår i avdelningens verksamhet. Kommunstyrelsens personuppgiftsombud finns inom avdelningen. Avdelningen för strategisk samhällsplanerings ansvar är anpassat till kommunstyrelsens verksamhetsansvar och omfattar områdena översiktlig planering av användning av mark och vatten, kommunens långsiktiga samhällsbyggnadsstrategi, verksamhetsplanen/genomförandeplanen för samhällsbyggnad, förprövning av planbesked, markanvisningar och större exploateringsprojekt, vatten och avloppsverksamheten, bostadsförsörjning, övergripande transportinfrastruktur, kollektivtrafik samt inomkommunala och regionala kollektivtrafikfrågor i samverkan med kollektivtrafikmyndigheten i Västra Götaland samt lokalförsörjning. Ekonomiavdelningen uppdrag är att ge kommunens politiska ledning, kommundirektör och förvaltningar bra information och beslutsunderlag samt stöd inom avdelningens ansvarsområden. Avdelningens huvudsakliga kommunövergripande ansvarsområden är: styrning och ledning, planering, redovisning, uppföljning, internbank, in- och utbetalningar, inköpsprocessen samt kommunövergripande upphandlingar. IT-avdelningen har systemansvar för kommunens tekniska plattform och datanät samt för kommunens gemensamma telefonsystem. Avdelningen deltar i IT-upphandlingar, tillhandahåller användarstöd och på förvaltningarnas uppdrag sköter drift av verksamhetssystem. Kommunens växel och reception, ingår också i IT-avdelningen. Kommunikationsavdelningen har det övergripande ansvaret för kommunikationsarbetet i kommunen såväl internt som externt. Kommunikationsavdelningen utvecklar och driver kommunens interna och externa kanaler för kommunikation via bland annat Inblicken, Insidan, uddevalla.se, sociala media, presskontakter mm, utarbetar policys och riktlinjer samt ger stöd och råd i kommunikationsfrågor. Avdelningen ansvarar även för kris och säkerhet, medborgarkontoret, konsumentrådgivning, budget- och skuldrådgivning samt ombud för äldre och personer med funktionsnedsättning. Under 2016 pågår förberedelse och planering för start av ett nytt medborgarcenter under 2017 med ca 15 medarbetare. Under 2016 har även en ny försäkringsorganisation etablerats som en del i kommunikationsavdelningen. Personalavdelningen ansvarar för kommunens övergripande styrdokument och processer inom personalpolitiken. Avdelningens övergripande uppdrag är att stödja organisationens chefer till ökad måluppfyllelse samt verka för att kommunen uppfattas som en attraktiv arbetsgivare. 27 Tillväxtavdelningen ansvarar för kommunens tillväxtarbete, inklusive folkhälsoutveckling. Arbetssättet är att möta tillväxt och utveckling i samverkan med det omgivande näringslivet, samhället, samt regionala, nationella och externa intressenter inom högskola och andra kunskapsintensiva organisationer. Ett starkt fokus är att positionera Uddevalla utanför kommunen, genom att

139 ingå i partnerskap, samverka eller leda regionala utvecklingsprojekt. Inriktningen för folkhälsoutvecklingen kopplas till förvaltningar, den sociala ekonomin, samt knutet till samverkansavtal med Västra Götalandsregionen. Avdelningen har fem verksamhetsområden, vilka är näringslivsutveckling, maritim utveckling, strategisk kompetensförsörjning, folkhälsoutveckling, samt tillväxtprojekt. Ekonomisk översikt Mkr Bokslut Budget Budget Fast pris Budget Löpande pris Plan Plan Kommunbidrag 189,1 218,3 223,3 232,5 217,5 217,5 Investeringar 3,2 7,1 15,3 15,3 - - Andel av kommunbidrag kommunledningskontoret Flerårsplan med sammanställd budget 2017 Personalavdelning 23% IT-avdelning 2% Kommunikationsavdelning 7% Tillväxtavdelning 7% Ekonomiavdelning 15% Förvaltningsledning 13% Avd för strategisk samhällsplanering 3% Avd för juridik o administration 5% Arbetsmarknadsavdelning 25% Andel av kommunbidrag övrig verksamhet kommunstyrelsen Anslag minskad sjukfrånvaro 1% Kommundirektör 2% KS omkostnader 21% Medlemskap Mitt Bohuslän 50% Partistöd 2% Sponsring 2% Infrastruktur 9% Övriga medlemskap, bidrag mm 13% 28

140 BARN OCH UTBILDNINGSNÄMNDEN År Kommunbidrag Ändring Kommunbidrag Investeringar , , ,3 159, , , , ,3 - Kommunbidragsförändring Barn- och utbildningsnämndens kommunbidrag ökar med 60,8 mkr 2017 och För 2019 ökar kommunbidraget med 55,8 mkr. Flerårsplan med sammanställd budget 2017 Den demografiska utvecklingen för nämndens olika verksamheter innebär ett ökat antal barn och elever i samtliga årskullar, vilket medför att behovet av förskola, fritids, grundskola F-9 och gymnasieskola ökar under hela planeringsperioden. Nämnden har förutom nedanstående riktade 20 mkr, tillförts medel om 40,8 mkr för 2017 som inkluderar demografi och ökade kapitalkostnader för investeringar. Under 2017 har Barn- och utbildningsnämnden fått i uppdrag att Använda 10 mkr för att minska barngruppernas storlek inom förskolan. De barngrupper som i dagsläget är störst ska prioriteras. Använda 5 mkr till kvalitetshöjande åtgärder avseende elevhälsoarbetet i grundskolan. Använda 5 mkr till vuxenutbildning för ytterligare satsningar på de utbildningar som gör att personer kommer snabbare ut i sysselsättning. Utökningen är en engångssatsning under 2017 och Verksamhetsbeskrivning Barn och utbildningsnämnden svarar för att Uddevallas invånare har tillgång till barnomsorg och utbildning. Även genomförandeansvaret för cirka gymnasieelever från närliggande kommuner inom Fyrbodal ingår i nämndens ansvar genom samverkansavtal. De olika verksamheterna ska uppmuntra till utveckling och lärande, ge stöd och ha positiva förväntningar på varje individ med tydlig fokusering på mål, resultat, uppföljning och en god livskvalitet. All förskole- och utbildningsverksamhet för barn och ungdomar, även enskild och fristående verksamhet, finansieras över barn och utbildnings budget. Inom gymnasieskolan och vuxenutbildningen erhålls statsbidrag för att stödja lärlingsutbildningen. Inom vuxenutbildningen finns utbildningar som helt eller delvis finansieras med statsbidrag. De senaste åren har flera riktade statsbidrag införts som måste sökas av barn och utbildningsförvaltningen och alltså inte tilldelas kommunen generellt (automatiskt) och kanaliseras via kommunbidraget. Förskola och pedagogisk omsorg Kommunen erbjuder förskola och pedagogisk omsorg utifrån familjers olika behov. I kommunen kan föräldrar välja mellan kommunala och fristående verksamheter som vänder sig till åldersgruppen 1-6 år. Fristående pedagogisk omsorg vänder sig till åldersgruppen 1-13 år. Den fristående verksamheten är dock inte en del av nämndens uppdrag men den står under nämndens tillsyn. Förskoleklass Förskoleklass är en frivillig skolform för alla sexåringar, men med lagstadgat krav på kommunen att erbjuda den. Förskoleklassen är lokal- och verksamhetsmässigt knuten till grundskolan. 29

141 Grundskola Grundskolan utgör det obligatoriska skolväsendet för elever 7-16 år. Inom kommunen finns kommunala och fristående grundskolor med delvis olika profiler. Kommunen ansvarar för att alla barn och ungdomar, vars hemkommun är Uddevalla, får tillgång till grundskola. Grundsärskola Grundsärskola är en skolform för elever 7-16 år med utvecklingsstörning. Grundsärskolan ligger under verksamhetschefen för grundskolas ansvar och samorganiseras i viss mån med grundskolan. Fritidshem Kommunen ansvarar för tillgång till fritidsverksamhet för barn från sex till och med tolv års ålder. Verksamheten är lokal- och verksamhetsintegrerad inom grund- och grundsärskola. Samverkan sker med kultur- och fritidsförvaltningen i öppen verksamhet i vissa kommundelar för barn mellan tio och tolv år. Även fristående fritidshem finns i kommunen. Flerårsplan med sammanställd budget 2017 Gymnasieskola Gymnasieskola är en frivillig skolform för ungdomar år. Den förbereder för yrkesverksamhet eller högskolestudier. På senare tid har elevens rätt att välja program och skola ökat. I kommunen finns kommunala Uddevalla gymnasieskola och flera fristående gymnasieskolor som tillsammans erbjuder ett stort antal utbildningar. Uddevalla gymnasieskola får ca 50 % av sina elever från andra kommuner, främst inom Fyrbodal. Gymnasiesärskola Gymnasiesärskola är en frivillig skolform för elever med utvecklingsstörning i åldersgruppen år. Gymnasiesärskolan ligger inom Verksamhetschefen för gymnasieskolas ansvar och är lokalintegrerad i Uddevalla gymnasieskola. Liksom gymnasieskolan tar gymnasiesärskolan emot elever från andra kommuner. Det förekommer också att elever från Uddevalla går i gymnasiesärskola på annan ort. Vuxenutbildning Vuxenutbildningen består av kommunal vuxenutbildning på grundläggande och gymnasial nivå inkl. yrkes- och lärlingsutbildningar, särskild utbildning för vuxna (särvux), utbildning i svenska för invandrare (sfi) samt utbildningar inom Yrkeshögskolan. Barn och elevhälsa Elevhälsa ska enligt skollagen finnas i grund- och gymnasieskolan. I Uddevalla utgör elevhälsan ett eget verksamhetsområde Barn och elevhälsan. Verksamheten omfattar till viss del även förskolan. Verksamhetschefen har ett övergripande ansvar för att elevhälsan fungerar enligt lagstiftningens krav i samtliga berörda skolformer. För elevhälsans medicinska del finns en skolsköterska med medicinskt ledningsansvar som också är Lex Maria-ansvarig i förvaltningen. Skolläkare upphandlas för närvarande. Barn- och elevhälsan är en resurs- och stödfunktion till de kommunala förskolorna och skolorna. Här arbetar specialpedagoger, kuratorer, psykologer, talpedagoger, logopeder och skolsköterskor och de ingår i rektorernas elevhälsoteam eller arbetar mot förskolan som verksamhetsområde. Personal inom Barn- och elevhälsan har uppdraget att främja barns/elevers lärande och utveckling, att vara en garant för elevens rättsäkerhet och likvärdighet samt verka för att det förebyggande och hälsofrämjande arbetet prioriteras. Elevhälsopersonal som arbetar i förskola, grundskola och grundsärskola organiseras ansvarsmässigt under verksamhetschefen för barn och elevhälsa. Elevhälsopersonal inom gymnasieskola och gymnasiesärskola organiseras ansvarsmässigt under en rektor i varje gymnasiehus. 30

142 Ekonomisk översikt mkr Bokslut Budget Budget Fast pris Budget Löpande pris Plan Plan Kommunbidrag 1 214, , , , , ,9 Investeringar 61,7 85,5 159,0 159,0 - - Andel av kommunbidrag per verksamhet Vuxenutbildning 4% Särskola 4% Gemensam verksamhet 1% Gymnasieskola 14% Flerårsplan med sammanställd budget 2017 Förskola och barnomsorg 27% Grundskola och fritids 50% 31

143 SOCIALNÄMNDEN År Kommunbidrag Ändring Kommunbidrag Investeringar , , ,6 21, , , , ,6 - Flerårsplan med sammanställd budget 2017 Kommunbidragsförändring Socialnämndens kommunbidrag ökar med 33,0 mkr Den demografiska utvecklingen för nämndens olika verksamheter innebär ett ökat antal personer i samtliga ålderskategorier år ( yngre äldre ), år ( äldre ) och w år ( äldre äldre ). Det är framför allt kategorin yngre äldre som ökar de närmaste åren. Utvecklingen har centralt beräknats till ett ökat behov av kommunbidrag på 3 mkr för 2017, 9 mkr 2018 och 18 mkr För 2017 tillförs nämnden kompensation i ovanstående kommunbidragsökning. Under 2017 har Socialnämnden fått i uppdrag att Återställa personaltätheten på Skogslyckan så att den harmoniserar med den personaltäthet som kommunen har på övriga särskilda boenden. Samverka med andra aktörer för att skapa ett härbärge. Fortsätta utveckla och eventuellt utöka aktivitetscentrum för äldre. I dagsläget finns aktivitetscentrum i centrum vid Ryttaren. Utanför socialnämndens kommunbidrag upptas 14 mkr som ställs till kommunstyrelsens förfogande att användas under året för tillfälligt tillskott till nämnden avseende kostnader för försörjningsstödet som överstiger 34 mkr. Om den totala kostnaden för försörjningsstödet överstiger 48 mkr finansieras dessa utanför nämndens kommunbidrag. Inget anslag är dock upptaget i denna del och belastar resultatet om det blir aktuellt. Verksamhetsbeskrivning Socialnämndens verksamhetsområde fastställs av kommunfullmäktige i ett reglemente för socialnämnden. Enligt reglementet ska socialnämnden fullgöra kommunens uppgifter avseende: Socialtjänsten och vad som i socialtjänstlagen (SoL) sägs om socialnämnd. I huvudsak regleras detta genom biståndsparagrafen 4 kap 1. Socialnämnden ansvarar även för speciallagstiftningarna LVU (lag om vård av unga) och LVM (lag om vård av missbrukare) samt familjerätt genom föräldrabalken Den kommunala hälso- och sjukvården som reglerar kommunens primärvårdsansvar för sjuksköterskor, rehab- och vårdpersonal. Lagen om stöd och service till vissa funktionshindrade (LSS) som uppfylls genom bland annat boenden, dagliga verksamheter och personlig assistans. Invandrar- och flyktingverksamhet där socialtjänsten idag framför allt ansvarar för mottagandet av ensamkommande barn/ungdomar. Färdtjänst och riksfärdtjänst enligt särskild lagstiftning Alkohollagen, tillsyn över tobaksförsäljning enligt tobakslagen, tillsyn över detaljhandel med nikotinläkemedel, tillsyn över handel med vissa receptfria läkemedel samt yttranden enligt automatspelslagen Borgensåtagande för hyreskontrakt när medborgare på egen hand inte kan få tillgång till bostad. 32

144 Socialnämnden är en myndighet som utreder och fattar beslut enligt gällande lagstiftningar. Det innebär att utreda behov och ge barn, unga eller vuxna med behov det stöd, omsorg, vård eller hjälp som den har rätt till och i olika former Socialtjänsten är organiserad i fyra verksamhetområden och 2 avdelningar. Varje område/avdelning leds av en avdelningschef. Flerårsplan med sammanställd budget 2017 Ekonomisk översikt mkr Bokslut Budget Budget Fast pris *Exkl. utökat kommunbidrag för försörjningsstöd 14 mkr. Andel av nettobudget per verksamhet Individ- och familjeomsorg 15% Gemensam verksamhet 4% Budget Löpande pris Plan Plan Kommunbidrag 1 193, ,6* 1 209,6* 1 245,7* 1 245,7* 1 245,7* Investeringar 20,0 26,0 21,0 21,0 - - Insatser enligt LSS/SFB 24% Omsorg om äldre och funktionsnedsatta 57% 33

145 SAMHÄLLSBYGGNADSNÄMNDEN År Kommunbidrag Ändring Kommunbidrag Investeringar , , , ,6 Kommunbidragsförändring Samhällsbyggnadsnämndens kommunbidrag är minskat med 3 mkr 2017 och sedan oförändrat för Minskningen är en effekt av att överskottskravet på fastighetsförvaltningen upphör. Under 2017 har Samhällsbyggnadsnämnden fått i uppdrag att Flerårsplan med sammanställd budget 2017 generera effektiviseringsvinster i den nya organisationen på sammantaget 3 mkr vilket ger motsvarande utrymme för ökade kapitalkostnaderna till följd av nya investeringar. rymma ökade kapitalkostnader inom befintlig ram för att trafiksäkra och tillgänglighetsanpassa gång- och cykelmiljöer, infrastruktur i framförallt stadskärnan samt följdinvesteringar i gator och vägar på grund av nyinvesteringar. fortsätta med ökade underhållsinsatser på gator och gångbanor. Det ökade anslaget i budget 2016 för underhållsinsatser finns kvar i 2017 års budget. fortsätta arbetet med översvämningsstrategin. överskottskravet om 3 mkr från 2016 tas bort och används istället i enlighet med internhyrespolicyn till ökat fastighetsunderhåll. (faller bort genom att kommunbidraget minskats 2017) Verksamhetsbeskrivning Samhällsbyggnadsnämnden har till uppgift att åstadkomma en god livskvalitet genom att skapa en social och ekologisk hållbar kommun med god teknisk försörjning. Samhällsbyggnadsnämnden ansvarar för detaljplanering, bygglov, kartor, miljö och hälsoskyddsfrågor, gator och vägar, trafiksäkerhet, trafikplanering, exploatering, allmän platsmark, tomtmark och natur- och skogsmark, drift och skötsel av kommunala fastigheter och måltidsverksamhet. Nämnden är också hamnmyndighet och huvudman för renhållningen. 34

146 Verksamhetsstöd Avdelningens grunduppdrag är att ge förvaltningsövergripande stöd och styrning inom områdena ekonomi, verksamhet och politik. Inom avdelningens ansvarsområde ligger idag ekonomi, kundtjänst, internkontroll, styr- och ledningsstöd, nämndadministration, arkivvård/stöd, ITsamordning och utveckling samt verksamhetsutveckling. Avdelningen ansvarar även för viss samordning och styrning av förvaltningens verksamhetsnära administration. Planering Avdelningens uppdrag är att samordna planeringen av samhället och ansvara för en enhetlig fysisk planering. Planeringsavdelningen har till uppgift att skapa, utveckla och driva processer som möjliggör en effektiv plan- och exploateringsprocess. Avdelningen svarar också för att förvärva strategisk mark och förvalta kommunens markinnehav. Här finns ansvaret för kommunens Geografiska informationssystem (GIS) och energi och klimatrådgivning. De strategiska styrdokumenten som tas fram på kommunledningskontoret ger förutsättningar för det fortsatta arbetet inom planeringsavdelningen. Flerårsplan med sammanställd budget 2017 Genomförande Genomförandeavdelningen ansvarar för byggnation, drift- och underhåll av alla kommunala byggnader samt gator, vägar och parker. Avdelningen ansvarar också för den kommunala trafikövervakningen och kommunala parkeringsplatser. Projektenheten inom avdelningen har ett samlat ansvar för projektledning för bygg- och anläggningsprojekt. Myndighet Avdelningen ansvarar för information och rådgivning samt myndighetsutövning genom tillsyn, kontroll och handläggning enligt framförallt miljöbalken, livsmedelslagen, plan- och bygglagen samt lagen om bostadsanpassningsbidrag. Inom avdelningen finns den kommunala lantmäteriverksamheten, vilken utgör en egen myndighet. Enheten ansvarar för lantmäteriförrättningar och rådgivning, plansamråd vid detaljplaner, samt ansvarar för och framställer kartor. Enheten upprättar även fastighetsförteckningar och utför kartoch mätningstjänster inom kommunala verksamheter och åt allmänheten. Service Serviceavdelningens grunduppdrag är att ge bästa möjliga interna service till kommunens förvaltningar och verksamheter i enlighet med behov, efterfrågan och önskemål. I avdelningen ingår måltidsservice, lokalvårdsservice samt facilitet och fordon. Servicen består i huvudsak av att tillhandahålla kommunens måltider (förskola, skola och socialtjänst), lokalvård i kommunens befintliga lokaler samt administration och samordning av kommunens fordon, kommuntryckeri, posthantering och konferensservice på stadshuset. Ekonomisk översikt mkr Bokslut Budget Budget Fast pris Budget Löpande pris Plan Plan Kommunbidrag 116,7 114,6 114,6 88,8 88,8 88,8 Investeringar 64,1 90,2 94,2 94,2 - - * I Budget 2017 Löpande pris ingår justering på grund av effekter vid införande av komponentredovisning av anläggningstillgångar från 2017, -24,2 mkr. 35

147 Andel av kommunbidrag per verksamhet Gemensam verksamhet 10% Verksamhetsstöd 0% Planering 9% Service 2% Myndighet 14% Genomförande 65% Flerårsplan med sammanställd budget

148 KULTUR- OCH FRITIDSNÄMNDEN År Kommunbidrag Ändring Kommunbidrag Investeringar , ,0 134,8 24, ,0 134, ,0 134,8 - Kommunbidragsförändring Kultur och fritidsnämndens kommunbidrag ökar med 2,0 mkr för Flerårsplan med sammanställd budget 2017 På särskild rad i driftbudgeten, Driftreserv för nytt badhus, upptas ett utrymme på ackumulerat 12, 16 respektive 20 mkr t.o.m för att skapa ett ekonomiskt utrymme för drift- och kapitalkostnader för ett nytt badhus. Den bedömda slutliga kostnaden för drift- och kapitalkostnader uppgår till ca 20 mkr när anläggningen är klar. Under perioden motsvaras inte detta utrymme av faktiska kostnader utan uppstår först den dag då badhuset tas i drift. Under 2017 har Kultur- och fritidsnämnden fått i uppdrag att utveckla området Bodele/Gustavsberg/Landbadet/Skeppsviken upprusta Landbadet så att verksamheten kan bedrivas anlägga en aktivitetspark öka tillgängligheten för ungas deltagande i aktiviteter som bedrivs av kultur- och idrottsföreningar. Verksamhetsbeskrivning För att ett samhälle ska fungera krävs någon form av social sammanhållning. Något som binder samman människor som annars inte har några relationer till varandra, för att människor ska känna att de ingår i en helhet större än dem själva. Detta är grunden för kultur och fritid; att bidra till det demokratiska samhällets utveckling genom att stimulera till delaktighet, engagemang, lust och nyfikenhet under människors fritid. Kultur och fritids verksamhet spänner över många fält och intar olika skepnader. Vi har fasta institutioner, som bygger på ett spontant deltagande, exempelvis biblioteket, bowlinghallen, fritidsgårdarna, badhuset, motorikpark, nationaldagsfirande. Vi har även fasta institutioner som bygger på organiserad verksamhet, exempelvis idrottsanläggningarna och kulturskolan. Vi har också verksamhet av mer flytande karaktär, som bygger på den egna individens eller gruppens organisation, exempelvis giraffstöd och cumuluskraft. Slutligen arrangerar vi olika tillfälliga evenemang som bygger på spontant deltagande, såsom Häng på hamngatan och Gömda glömda gårdar. På kultur och fritidsförvaltningen finns kompetenser inom olika specialområden för att på bästa sätt göra meningsfulla aktiviteter tillgängliga för så många som möjligt. Specialkompetensen finns inom i huvudsak fyra verksamhetsgrenar: Avdelningen för Unga bedriver öppen fritidsgårdsverksamhet för barn och ungdomar. Arbetet med ungdomsinflytande genom bland annat ungdomsfullmäktige handhas av avdelningen, liksom en lantgård, för alla åldrar. Avdelningen arbetar med att stärka de ungas vägar för inflytande och öka förtroendet för kommunens demokratiska system. Genom vår fritidsgårdsverksamhet främjar vi ungas engagemang och tillvaratar deras initiativ och kreativitet på ett respektfullt sätt. 37

149 Avdelningen kultur åstadkommer olika typer av kulturarrangemang, upprätthåller kontakter med kulturföreningar, erbjuder frivillig undervisning i musik, dans, drama och bild för barn och unga, samt arbetar med kommunens konst och kulturmiljöer. Ur många olika perspektiv fokuserar avdelning kultur på att göra det möjligt för fler invånare och besökare att möta, uppleva, utöva och bli utmanade av kultur. Biblioteken är mötesplatser att användas av alla, fritt tillgängliga och kostnadsfria. Biblioteken värnar om det fria, öppna kunskapssamhället och yttrandefriheten, genom att erbjuda fri tillgång till litteratur och information. Biblioteken ger människor möjlighet att ta del av kulturella upplevelser och olika arrangemang. Avdelningen fritid ansvarar för de kommunala idrotts- och rekreationsanläggningarna, liksom för badplatser, vandringsleder och motionsspår samt uthyrning av fritidslokaler. Fritidsavdelningen stödjer, ger råd, och administrerar bidrag till ideella föreningar i kommunen, för att på så sätt skapa förutsättningar för rikt och brett kultur och fritidsliv i samverkan med civilsamhället. Flerårsplan med sammanställd budget 2017 Administrativa avdelningen är en stöd- och specialistfunktion för förvaltningsledning, nämnd, chefer och övriga anställda. Avdelningen stödjer verksamhetsgrenarna genom att praktiskt och i dialog med verksamheterna, driva och samordna övergripande processer. Ansvarsområden är administrativa och strategiska frågor inom ekonomi, arbetsmiljö, personaladministration, lokaler, information, nämndadministration, säkerhet, inköpssamordning, miljösamordning, utredning och kartläggning. Ekonomisk översikt mkr Bokslut Budget Budget Fast pris Andel av nettobudget per verksamhet Budget Löpande pris Plan Plan Kommunbidrag 134,2 132,8 134,8 136,5 136,5 136,5 Investeringar 7,2 16,0 26,4 26,4 - - Gemensam verksamhet 8% Unga 12% Kultur 24% Bibliotek 15% Fritid 41% 38

150 VALNÄMNDEN År Kommunbidrag Ändring Kommunbidrag Investeringar , , ,5 1, ,1 Kommunbidragsförändring Nästa planerade val är Verksamhetsbeskrivning Valnämnden ansvarar för att genomföra allmänna val till kommun, landsting och riksdag som äger rum vart fjärde år. Valnämnden ansvarar också för valen till EU-parlamentet som äger rum vart femte år samt för folkomröstningar. Valnämnden har 7 ledamöter och 4 ersättare. Flerårsplan med sammanställd budget 2017 Ekonomisk översikt mkr Bokslut Budget Budget Fast pris Budget Löpande pris Plan Plan Kommunbidrag 0,1 0,1 0,1 0,1 1,6 0,1 Investeringar 0,0 0,0 0,0 0,

151 SAMMANSTÄLLD BUDGET 2017 FRÅN FLERÅRSPLAN TILL SAMMANSTÄLLD BUDGET En sammanställd budget görs i syfte att få en helhetsbild av kommunkoncernen för kommande år. Den sammanställda budgeten utgör grunden för den ekonomiska uppföljningen under Den utgår från flerårsplanen som beslutades av kommunfullmäktige i juni och har sedan reviderats med tillkommande beslut under hösten. Den består av nämndernas och företagens inrapportering i slutet av Alla sammanställningar i prognos 2016 för företagen och kommunen bygger på den senaste resultatprognos som gjorts under Följande förändringar har skett av flerårsplanen som kommunfullmäktige antog i juni: Flerårsplan med sammanställd budget 2017 Korrigering har skett för 2016 års resultatprognos från senaste delårsrapport Nämndernas beslut om investeringar under hösten samt ny låneskuld De finansiella kostnaderna och intäkterna har korrigerats för effekterna av en högre låneskuld Omräkning av nämndernas kommunbidrag från fast till löpande pris, reglering av effekter på grund av sänkt internränta från 2,5 % till 1,75 %, införande av komponentredovisning av anläggningstillgångar från 2017 samt omfördelning av kommunbidrag för bland annat avveckling av nämndernas egna kapital och omorganisationer mellan förvaltningar. Ett uppdrag för samhällsbyggnadsnämnden om ökat underhåll faller bort på grund av ett tekniskt fel i flerårsplanen från juni Kommunbidraget minskades med samma belopp. Resultatkommentarer kommunkoncernen Diagrammen och tabellerna nedan sätter in resultatet och de ekonomiska nyckeltalen i ett historiskt perspektiv. Det sammanlagda resultatet för kommunen och företagen är ungefär i nivå med de närmast föregående åren. Under åren har omfattande engångsintäkter för arbetsmarknadsförsäkringar drivit upp kommunens resultatnivå. Det egentliga resultatet är därför klart lägre för kommunen och därmed koncernen för dessa år. Resultatet ska också ställas i ljuset av de senaste årens stora finansieringsbehov av investeringar och kommande planerade investeringar Resultat, mkr 2011 Kommunens resultat Företagens resultat 2015 Prognos 2016 Budget 2017 Omsättning kommunkoncernen (mkr) och resultatandel (%) % Omsättning Årets resultat i % av omsättning 2015 Prognos 2016 Budget % 2% 1% 0% -1% -2% -3% -4% -5% 100% 90% 80% Investeringar (mkr) och egenfinansiering (%) % 30% Soliditet % 70% 60% % 50% % 40% 30% 20% 10% 0% Prognos Budget Investeringsvolym, mkr Egenfinansiering av investeringar % 10% 5% 0% Prognos Budget

152 Kommunkoncernens investeringar Investeringarna har haft en tydligt trend uppåt de senaste åren och är fortsatt omfattande i budget För första gången någonsin överstiger nivån mkr för ett budgetår. Samtidigt har koncernens förmåga att egenfinansiera dessa försvagats påtagligt från 2010 och framåt. Effekten av detta är att koncernens soliditet sjunker och låneskulden ökar. Ur ett ekonomiskt perspektiv är kommunkoncernens utveckling inte tillfredställande. En minskning av soliditeten ger en allt högre låneskuld som med dagens ränteläge inte är alltför påtaglig men kan förändras över tid och då blir den finansiella belastningen mer kännbar. En förbättrad soliditet kan åstadkommas genom en bättre balans mellan resultatnivå och investeringsnivå. Den faktiska utvecklingen går istället i motsatt riktning oförändrat resultat och ökande investeringar. Följande tabell visar investeringar per företag. För mer detaljer se Kommunens investeringar 2017 samt avsnitten om Verksamhet 2017 för respektive företag. Flerårsplan med sammanställd budget 2017 mkr Bokslut Prognos Budget Plan Plan Kommunen Uddevalla Energi AB Uddevalla Hamnterminal AB Uddevalla Omnibus AB Uddevalla Turism AB Bostadsstiftelsen Uddevallahem HSB stiftelse Jakobsberg i Uddevalla Stiftelsen Ljungskilehem Gustafsbergsstiftelsen Uddevalla Vatten AB Västvatten AB Mitt Bohuslän Totalt

153 Nyckeltal - historik Progn Budget 2017 Omsättning Årets resultat Balansomslutning Investeringsvolym Egenfinansiering av investeringar 31 % 14 % 95 % 90 % 85 % 75 % 63 % 66 % 62 % 44 % Låneskuld Soliditet 32 % 26 % 29 % 29 % 30 % 31 % 31 % 31 % 30 % 28 % Flerårsplan med sammanställd budget

154 KOMMUNKONCERNENS ORGANISATION UDDEVALLA KOMMUN UOOEVALlA VATTEN AB 100'1 UDOEVAL-A UTVECKUHGS AB loq ~ Sos-ADSSTIFTELSEN UDDEVALLAHEM UD!)fi{A~,.LA ENEPGI A9! 00 ' UDDEVALLAHEM HOLDING Ae (100 %) UDDEVA_LA ENERGI EiNÄT A6 100" UDDEVALLAHEM SUNDBERG A8i100 %) UOOEVA...LA f!~!:pgf VÄRME A6100~ UDDEV J>UAHOM SiAOSMUREN AS (100 ~' Flerårsplan med sammanställd budget 2017 t.::j~=va:.!.a J RAF: AB 100'5 SO-USGAS AS 100% ö'ie.gifo<~ l -H~ OCH IJ A 50~ ud:eva.. LJ\ HAMH79MINA.L AS 100'1 SWANFALK SHIPPING AB 100!l; t;.ddeva~l.a CMHIBUS AB JOO "- ~DDEV AllAHEM SA.S ilone"' AS 50~-.t.::::-IFTEL$E l t.jv./..:-~ It i1em LOSTIF AS 100% 43

155 BOLAGEN UDDEVALLA UTVECKLINGS AB (UUAB)-KONCERNEN Ekonomisk översikt mkr Budget Prognos Budget Bokslut Nettoomsättning Resultat efter finansiella poster Balansomslutning Investeringar Antal anställda Flerårsplan med sammanställd budget 2017 I bolagskoncernen UUAB - ingår koncernmoderbolaget Uddevalla Utvecklings AB med dotterföretagen Uddevalla Energi AB (100 %) som i sin tur har dotterföretagen Uddevalla Energi Elnät AB (100 %), Uddevalla Energi Värme AB (100 %), Uddevalla Kraft AB (100 %), Bohusgas AB (100 %) och Energi Fokus i Trollhättan och Uddevalla AB (50 %), Uddevalla Hamnterminal AB (100 %) med dotterföretaget Swan Falk Shipping AB (100 %), Uddevalla Omnibus AB (100 %), Uddevalla Turism AB, tidigare Uddevalla Turisttrafik AB, (100 %). Under 2016 har koncernmoderbolaget löst in resterande aktier (0,1 %) i Uddevalla Turism AB och dotterbolaget Uddevalla Event AB har avvecklats genom fusion med koncernmoderbolaget Samtliga resultat är efter finansiella poster, dvs. före ev. bokslutsdispositioner och skatt. Bolagens andel av koncernens nettoomsättning Uddevalla Omnibus AB 15% Uddevalla Turism AB 1% Uddevalla Utvecklings AB 0% Uddevalla Hamnterminal AB 13% Uddevalla Energi AB 71% Resultatkommentar bolagskoncernen UUAB UUAB-koncernen budgeterar ett resultat på 56 mkr för Prognosen för 2016 uppgår till 39 mkr. Resultatutvecklingen har varit relativt stabil sedan 2010 och relationen mellan resultat och investeringar har gjort att soliditeten successivt ökat, dock från en mycket låg nivå. Investeringarna för 2017 budgeteras till 122 mkr och redovisas under respektive bolag. 44

156 Verksamhetens utveckling kan beskrivas i nyckeltal med ett historiskt perspektiv, se tabell. UUABkoncernen Nyckeltal - historik Prognos 2016 Budget 2017 Antal anställda Omsättning Årets resultat efter finansiella poster Balansomslutning Investeringsvolym Låneskuld Soliditet % Flerårsplan med sammanställd budget

157 UUAB MODERBOLAGET (100 %) Ekonomisk översikt mkr Budget Prognos Budget Bokslut Nettoomsättning 1,4 1,0 1,0 1,0 Resultat efter finansiella poster -1,3-1,0-1,8-1,4 Balansomslutning 117,6 126,5 118,1 127,5 Investeringar Antal anställda Flerårsplan med sammanställd budget 2017 Verksamhet 2017 Kommunfullmäktige har gett bolaget i uppdrag att jämte kommunstyrelsen utöva aktiv ledning, styrning, tillsyn och uppföljning av koncernbolagen. Detta innebär bland annat att bolaget löpande ska utvärdera koncernbolagens verksamheter och verksamhetsformer, strategier och mål samt styrelsers och bolagslednings skötsel av bolagsverksamheten. Bolaget har till uppgift att upprätthålla och utveckla en helhetssyn i koncernen och för koncernen i relation till kommunen. Samordning och samverkan ska ske i de fall då vinst kan uppstå för kommunkoncernen som helhet. Kommunen ska ha en effektiv finansförvaltning som omfattar hela kommunkoncernen. Bolaget ska samordna all finansförvaltning för koncernbolagen. Bolaget beslutar om koncernbolagens koncernbidrag i anslutning till årsbokslut. Bolagets rörelsekostnader är koncerngemensamma och består av bland annat av administration, arvode för VD och styrelse, revision mm. Handlingsplan: Genomföra planeringsdialoger med bolagskoncernens presidier och Vd:ar. Samråd med dotterbolagen angående ärenden av större vikt eller av principiell betydelse. Se till att säkerställa rutiner så att kommunstyrelsen löpande får underlag från bolagen som för att kunna utöva sin uppsiktsplikt över bolagen i koncernen. Initiera utredning för att undersöka förutsättningarna för att införliva Uddevalla Vatten AB i UUAB-koncernen. Bidra i delfinansiering vid anställningen av en koncerncontroller med placering på kommunledningskontorets ekonomiavdelning för att möta upp de nya bolagsdokumentens krav på uppföljning och rutiner. UUABs VD sammankallar till löpande möten med dotterbolagens VD. 46

158 UDDEVALLA ENERGI AB (100 %) Ekonomisk översikt mkr Budget Prognos Budget Bokslut Nettoomsättning 500,6 475,4 465,7 415,3 Resultat efter finansiella poster 56,5 42,2 45,9 15,4 Balansomslutning 1 558, , , ,8 Investeringar 94,4 87,5 89,9 228,9 Antal anställda Flerårsplan med sammanställd budget 2017 Verksamhet 2017 Koncernen Uddevalla Energi består av moderbolaget Uddevalla Energi AB och dotterbolagen Uddevalla Energi Elnät AB, Uddevalla Energi Värme AB, Uddevalla Kraft AB samt Bohusgas AB. EnergiFokus i Trollhättan och Uddevalla AB är samägt med Trollhättan Energi AB (50 %). Energikoncernens verksamhet ska vara att med hög leveranssäkerhet, bedriva produktion, förädling, distribution, köp, försäljning och handel med el, värme, bioenergi (pellets), biogas, kyla och teleoch datakommunikation samt därmed förenlig verksamhet. Energikoncernen ska vidare utföra insamling, återvinning, behandling och annan bortskaffning av avfall. Verksamheterna ska bedrivas utifrån långsiktigt hållbara principer. Energikoncernen ska tillgodose kundernas behov av konkurrenskraftiga och miljövänliga energilösningar samt tillhandahålla kunder uthålligt stabila och konkurrenskraftiga priser för el, fjärrvärme, elnät och fibernät. Energikoncernen ska ha konkurrenskraftiga taxor och avgifter i förhållande till jämförbara kommuner. Energikoncernen ska medverka till utveckling inom verksamhetsområdet så att kommunens och regionens utveckling och konkurrenskraft stärks. Energikoncernen ska sträva efter en samverkan med andra aktörer regionalt såväl som nationellt. Bolagen ska anlägga ett långsiktigt perspektiv vid bedömning av affärsmässigheten i olika projekt. Energikoncernen ska aktivt driva klimat- och miljöfrågor i sin verksamhet. Fjärrvärme Budget 2017 förutsätter några väsentliga komponenter: fortsatt god tillgänglighet i Lillesjö kraftvärmeverk med >97% drifttid, ökade intäkter på mottagningsavgifterna samt minskade biobränslekostnader. Nyanslutningarna antas motsvara gjorda effektiviseringar. Ingen fjärrvärmetaxa höjs avseende Elnät El nät står inför avsevärda investeringar de kommande 8 åren varför en taxehöjning på l % har genomförts. Energi Fokus inkorporeras i elnät som en egen entreprenadavdelning vilket medför sänkta kostnader. Transiterad energi budgeteras likvärdig som för Renhållning Renhållningen genomför en taxehöjning med drygt 2 % för att finansiera införandet av papperspåsar till rötbart hushållsavfall. Västvatten höjer slammottagningsavgiften väsentligt. För att hantera detta kommer slamtömningsavgiften att höjas med ca 7 %, vilket inte motsvarar kostnadsökningarna för bolaget. Därutöver kommer kostnaden för kvittblivningen av verksamhetsavfall att öka i takt med marknadens förändring. 47 Pellets Pelletsfabriken förutsätts fungera bättre tekniskt sett under kommande driftsäsong samtidigt som pris på inkommande spån förutsätts kunna sänkas.

159 Elhandel Antalet elhandelskunder beräknas öka samtidigt som marginalen sänks, vilket totalt sett inte påverkar resultatet nämnvärt om resultatet 2017 jämförs med Stadsnät Affärsområde stadsnät är satt i stark utveckling avseende tillkommande kunder, vilka ger effekt på resultatet. Kraftproduktion Beräknat elpris för 2017 års produktion är satt till 25 öre/kwh, vilket naturligtvis kan svänga under året. UDDEVALLA HAMNTERMINAL AB (100 %) Ekonomisk översikt Flerårsplan med sammanställd budget 2017 mkr Budget Prognos Budget Bokslut Nettoomsättning 87,9 86,8 82,4 81,7 Resultat efter finansiella poster 4,5 4,5 3,0 5,5 Balansomslutning 117,6 108,2 121,6 103,8 Investeringar 20,5 20,0 32,0 5,8 Antal anställda Verksamhet 2017 Uddevalla Hamnterminal, inkl. dotterbolaget SwanFalk Shipping, verkar på en internationell och konkurrensutsatt marknad och det som sker i omvärlden, både i Sverige och inom världsekonomin, har påverkan på det som sker i den dagliga verksamheten i hamnen. Förväntade godsvolymer över Uddevalla hamn, och därmed intäkter, är som alltid svårbedömt och svängningar sker snabbt. Trots många osäkerhetsfaktorer så ser bolaget positivt på det kommande året. Fokusområden i verksamheten för kommande år kommer t. ex. vara att utveckla Sörviksområdet, för att på sikt kunna lämna ytterligare ytor i inre hamnen, samt att arbeta mot stabila och ökade godsvolymer. Kommande års budgeterade godsvolymer över kaj beräknas till tusen ton, vilket motsvarar beräknat utfall för Ser man på de olika godsslagen så är inga stora förändringar beräknade. Alla intäkter och godsvolymer i budget är noggrant analyserade och beräknade utefter samtal med hamnens kunder. De totala kostnaderna beräknas öka något jämfört med året innan. Orsaken är främst allmänna kostnads- och löneökningar. Marknadsarbetet är fortsatt intensivt i syfte att hitta nya segment samt en breddning av marknadsområdet. Det innebär också satsningar för att expandera affärerna med existerande kunder och bearbeta både befintliga och tidigare kunder för att öka kundbasen ytterligare. För 2017 budgeteras investeringarna till 20,5 mkr. Den största delen avser investeringar i befintliga kranar samt reinvestering i maskiner och tillbehör. Det finns också några större investeringar i markanläggningar inom hamnområdet. 48

160 UDDEVALLA OMNIBUS AB (100 %) Ekonomisk översikt mkr Budget Prognos Budget Bokslut Nettoomsättning 104,3 123,5 129,4 158,0 Resultat efter finansiella poster 1,0 1,3 2,5-5,0 Balansomslutning 109,9 108,9 96,7 106,4 Investeringar 7,0 16,4 18,5 24,6 Antal anställda Flerårsplan med sammanställd budget 2017 Verksamhet 2017 Under verksamhetsåret 2016 avvecklades trafikåtagandet Bohusexpressen, som motsvarade nästan 30 % av bolagets verksamhet. Efterdyningarna av nedläggningen är bland annat försäljning av de bussar som användes för denna verksamhet på en marknad med överutbud och som konsekvens starkt pressade priser. Ovannämnda desinvestering speglar en stor osäkerhet i bolagets budget för De tjugo expressbussar som ännu inte avyttrats innebär kostnader i form av avskrivningar alternativt kostnader för leasing samt löpande underhåll med mera för tillgångar som inte genererar intäkter. Ytterligare prispress nedåt på en kärv marknad för begagnade bussar innebär realisationsförluster som betydligt överstiger avsättningar som gjordes härför i bokslutet Uddevalla Omnibus fokuserar på marknadsaktiviteter med mål att attrahera fler resenärer. Och än mer nöjda resenärer. NKI mätningar (Nöjd Kund Index) under 2016 ger som resultat att mer än 95 % är nöjda med sin resa tillsammans med Omnibus (NKI för andra kvartalet 2016 redovisades till all-time-high med 99 % nöjda resenärer). Fler resenärer och fler nöjda resenärer, i vår stadstrafik, innebär incitamentersättning till Uddevalla Omnibus enligt aktuella trafikeringsavtal. Bolaget har budgeterat för en investering i två nya hybridbussar i stadstrafiken under kalenderåret Samtidigt projekteras för att inom befintligt avtal med Västtrafik trafikera utvald linje i stadstrafiken med elbuss. Projektet innebär att flertal intressenter involveras, till exempel såväl kommunen som regionen, Västtrafik, energibolag och fastighetsägare med flera. En avstamp av projektet under 2017 kan innebära att investeringar i hybridbussar skiftas till elbussar. UDDEVALLA TURISM AB (100%) Ekonomisk översikt mkr Budget Prognos Budget Bokslut Nettoomsättning 5,4 4,8 5,2 3,9 Resultat efter finansiella poster -4,4-7,9-5,4-9,7 Balansomslutning 7,9 16,2 14,3 17,1 49 Investeringar 0,3 0,7 0,5 0,2 Antal anställda

161 Verksamhet 2017 Besöksnäringen omsätter 282 miljarder, genererar ett exportvärde på 113 miljarder och levererar jobb i Sverige och Uddevalla Turism AB bidrar till detta genom sina affärsområden: Skärgårdsbåtarna i Uddevalla Bassholmens gästhem & gästhamn Uddevalla gästhamn med sommarkafé Uddevalla Turistcenter inkl. inspirationssajten Fastigheten Gamla Badhuset Samtliga affärsområden förstärker Uddevalla som maritim kommun och berikar det lokala varumärket samt är viktiga för besöksnäringens tillväxt och utveckling inom Uddevalla - en del av Bohuslän. Flerårsplan med sammanställd budget 2017 Skärgårdsbåtarna med sina resenärer/år anses vara av stort kulturhistoriskt värde och möjliggör produkten båtluffa i Bohuslän, då främst med sina reguljära trafiklinjer från Uddevalla till Gustafsberg, Lyckorna, Orust, Lysekil och öarna Bassholmen och Käringön. Temakryssningar med skaldjur, sill och musik körs hela året, liksom berättarbåten med målet: Lär dig mer om Uddevalla. Bassholmen med sin unika natur och fantastiska kulturhistoria med sill och båtbyggeri, möjlighet för övernattning i gästhamnen på ön eller i den gamla mangårdsbyggnaden som har en av Bohusläns högsta beläggningssiffror under högsäsong. Ökad satsning på målgruppen skolelever under vår och höst. Uddevalla Turistcenter inryms i gamla badhuset tillsammans med rederi- och gästhamnkontor. Under sommarmånaderna erbjuds kafé, cykeluthyrning och stadsvandringar. Turistcentret samverkar med föreningar och näringslivet inom besöksbranschen, för att förmedla relevant och aktuell information på hemsidan samt upprätta InfoPoints och mobil turistinformation med god kännedom om destinationens utbud och ett gott värdskap. Utöver utveckling och förädling av affärsområdena jobbar bolaget med delaktighet att utveckla resandeanledningarna genom ökad tillgänglighet. Och samverkar aktivt med föreningar och näringslivet för att få en gemensam marknadskordinerande organisation. Uddevalla ligger geografiskt bra till för att utveckla och erbjuda samtliga målgrupper en aktiv semester. 50

162 STIFTELSERNA BOSTADSSTIFTELSEN UDDEVALLAHEM (100 %) Ekonomisk översikt mkr Budget Prognos Budget Bokslut Nettoomsättning 299,9 292,2 290,6 283,2 Resultat efter finansiella poster 29,1 37,2 41,5 34,6 Balansomslutning 1 923, , , ,7 Investeringar 394,5 269,2 269,2 167,0 Antal anställda Flerårsplan med sammanställd budget 2017 Verksamhet 2017 Verksamheten kommer under 2017 i huvudsak att omfattas av nyproduktion, förvaltnings- och ombyggnation av fastighetsbeståndet. Stiftelsen äger och förvaltar vid utgången av år 2016, lägenheter och 646 lokaler. Härtill kommer garage och parkeringsplatser. Under 2017 slutförs stamrenoveringen av fastigheterna på Aftonbrisvägen (Skiffern och Sandstenen) och renoveringen av fastigheten Rödingen på Timmerbergsvägen på Tureborg slutförs också. Stamrenovering på Östanvindsvägen och på Fjällvägen påbörjas. Totalt planerar stiftelsen att stam- och badrumsrenovera närmare 200 lägenheter under 2017, en investering på ca 111 mkr. Under 2017 planerar stiftelsen för att påbörja nybyggnation av fastigheten Sundberg, Eol och Rudan. Kostnaden för dessa tre projekt uppgår till 468 mkr, varav 171 mkr belastar Fastigheten Sundberg och Eol förväntas slutföras under 2018 och Rudan i slutet av HSB:s STIFTELSE JAKOBSBERG I UDDEVALLA (100 %) Ekonomisk översikt mkr Budget Prognos Budget Bokslut Nettoomsättning 34,1 33,7 33,8 33,7 Resultat efter finansiella poster -11,6 4,1-2,1-0,4 Balansomslutning 262,6 254,1 248,7 257,2 Investeringar 26,0 0,1 0 2,0 Antal anställda Verksamhet 2017 Stiftelsen Jakobsberg äger och förvaltar 401 bostadslägenheter och 16 lokaler inom kommunen. Stiftelsens fastigheter är i gott skick men står inför en stamrenovering i det äldre fastighetsbeståndet de närmaste åren. 51 Hyresförhandlingarna för 2017 beräknas vara klara i april, fram till dess är intäkterna för 2017 något osäkra. Utöver sedvanlig förvaltning kommer stiftelsen att ha fokus på planerat stambyte i 87 lägenheter på Jakobsberg, utveckla trygghetsboendet Sofiedal i Ljungskile samt nya bostäder i Herrestad.

163 STIFTELSEN LJUNGSKILEHEM (100 %) Ekonomisk översikt mkr Budget Prognos Budget Bokslut Nettoomsättning 13,1 12,5 12,5 12,4 Resultat efter finansiella poster 0,7 0,9 0,9 1,9 Balansomslutning 84,2 84,5 83,4 63,2 Investeringar 5,1 22,1 22,1 1,5 Antal anställda Flerårsplan med sammanställd budget 2017 Verksamhet 2017 Verksamheten kommer under 2017 i huvudsak att omfattas av förvaltning av fastighetsbeståndet. Stiftelsen äger och förvaltar vid utgången av 2016, 180 lägenheter jämte 20 lokaler. Härtill kommer garage och parkeringsplatser. Stiftelsen planerar för uppbyggnad av en personal och maskinhall under 2017, en investering om 4 mkr. Fiber kommer också att installeras för 0,9 mkr. GUSTAFSBERGSSTIFTELSEN (100 %) Ekonomisk översikt mkr Budget Prognos Budget Bokslut Nettoomsättning 2,6 4,7 3,2 2,6 Resultat efter finansiella poster 0,0 1,4 0,0-1,3 Balansomslutning 7,7 7,9 8,5 8,1 Investeringar 0,0 0,4 0,0 0,0 Antal anställda Verksamhet 2017 Stiftelsens huvuduppgift är att främja ungdomars utbildning och uppfostran i enlighet med donator Anders Knapes vilja. För närvarande sker detta genom årlig utdelning av stipendier. Sedan 2013 delar stiftelsen ut kr eller kr/stipendiat/år. Förutom löpande underhåll av stiftelsens byggnader, parkmark och vägar genomförs 2017 bl a. restaurering av Ladugården och Bikupan. Detta kräver delvis extern finansiering. En byggnadsvårdsplan för stiftelsens 33 byggnader, varav 26 är byggnadsminnen, följs. Under 2017 kommer också byggnaderna Lunnebräcka och Hålan att rivas då de är i mycket dåligt skick och inte används av stiftelsen. Av stiftelsens 493 hektar mark är ca 331 hektar skogsmark. Avverkning av skog sker årligen genom en långsiktig skogsbruksplan. 52

164 ÖVRIGA FÖRETAG UDDEVALLA VATTEN AB (100 %) Ekonomisk översikt Mkr Budget Prognos Budget Bokslut Nettoomsättning 105,5 97,0 106,5 95,5 Resultat efter finansiella poster 0,0 0,0 0,0 0,0 Balansomslutning 855,4 763,5 837,6 700,0 Investeringar 153,6 111,4 164,9 43,1 Antal anställda Flerårsplan med sammanställd budget 2017 Verksamhet 2017 Uddevalla Vatten AB äger de allmänna VA-anläggningarna i Uddevalla kommun och förser kollektivet med dricksvatten, behandlar avlopp i reningsverken samt tar hand om dagvattnet. Tillsammans med Färgelanda, Munkedal och Sotenäs är de ett av fyra ägarbolag till Västvatten AB som sköter drift, underhåll och utveckling. För år 2017 budgeteras det investeringar för 153,6 mkr. Reinvesteringar är 63 mkr av dessa och de största investeringarna inom detta område är råvattenledning Marieberg och Sjöledning till Orust. Omvandlingsområden är budgeterade till 60 mkr och är till övervägande del Fräknestranden. Exploateringsområden 2017 är 30,6 mkr och de största investeringarna är Sundskogen E2, Furuhall E3 och Åh 1:20. Intäkter för omvandlingsområden och exploateringsområden är budgeterade till 58 mkr. Driftbudgeten är lagd med en oförändrad brukningsavgift Detta på grund av det låga ränteläget, nya abonnenter till följd av omvandlings- och exploateringsområdena samt genomgång av verksamhetsområden som pågått under Budget 2017 är lagd med ett överuttag på 11,9 mkr som är tänkt att fonderas. VÄSTVATTEN AB (53 %) Ekonomisk översikt mkr Budget Prognos Budget Bokslut Nettoomsättning 65,0 57,7 51,9 59,4 Resultat efter finansiella poster 0,0 0,0 0,0 0,0 Balansomslutning 14,4 14,1 12,1 13,6 Investeringar 0,3 0,9 0,0 0,0 Antal anställda Verksamhet 2017 Västvatten AB ska tillsammans med de kommunala bolag som är huvudmän för VAanläggningarna, svara för drift, underhåll och utveckling av den allmänna vattenförsörjningen och avloppshanteringen i kommunerna. Från och med 1 januari 2017 är Sotenäs Vatten AB med som en

165 delägare till Västvatten AB. Detta har förändrat ägarandelarna i Västvatten och bland annat har Uddevalla Vatten ABs ägarandel minskat från 65 % till 53 %. Budgeterat resultat för 2017 är 0 mkr, vilket är i linje med bolagets resultatkrav. Bolagets alla kostnader och intäkter fördelas mellan ägarbolagen. I 2017 års budget har övergripande kostnader för Sotenäs Vatten AB räknats med som till exempel systemkostnader, medlemsavgifter och pensionskostnader. När det gäller personal och fordon är dessa inte medräknade och kommer generera ökade personal- samt fordonskostnader under 2017 och framåt. De ökade kostnaderna hamnar i princip som kostnad för Sotenäs Vatten AB. I 2017 års budget har IT-kostnader ökat vilket beror på dubbla kostnader under en övergångsperiod då allt IT flyttas från Uddevalla kommun till Uddevalla Energi. Ett resultat av IT-flytten är att Västvatten med alla sina ägarbolag implementerar och kommer ha ett nytt ekonomisystem och lönehanteringssystem från och med Ekonomisystemet är budgeterat som en investeringskostnad RÄDDNINGSTJÄNSTFÖRBUNDET MITT BOHUSLÄN (64 %) Flerårsplan med sammanställd budget 2017 Ekonomisk översikt mkr Budget Prognos Budget Bokslut Nettoomsättning 78,1 76,3 74,9 76,1 Resultat efter finansiella poster 0,0 0,0 0,0 8,0 Balansomslutning 35,8 34,9 35,7 31,6 Investeringar 1,0 6,0 6,0 17,0 Antal anställda Verksamhet 2017 Räddningstjänsten Mitt Bohuslän är ett kommunalförbund som omfattar Uddevalla, Lysekil och Munkedals kommuner. Förbundet styrs av en förbundsdirektion som består av två politiker från vardera medlemskommun. Direktionens inriktning för 2017 sker genom handlingsprogram samt verksamhetsplan med budget Förbundets uppdrag är att sköta räddningstjänstverksamheten åt medlemskommunerna enligt lag och förordning samt i övrigt stödja i arbetet med samhällets säkerhet. Budgetår 2017 kommer att präglas av professionalisering, organisationsutveckling, samverkan inom Västra Götaland, arbetsmiljöfrågor, lokalförsörjning och ett tätare samarbete med medlemskommunerna i krisledningssammanhang. 54

166 RESULTATBUDGET Koncernen Kommunen Belopp i mkr Budget Prognos Budget Prognos Verksamhetens intäkter Verksamhetens kostnader Avskrivningar Jämförelsestörande poster VERKSAMHETENS NETTOKOSTNADER Skatteintäkter Generella statsbidrag och utjämning Andel i intressebolags resultat 4 Finansiella intäkter Finansiella kostnader RESULTAT FÖRE EXTRAORDINÄRA POSTER Flerårsplan med sammanställd budget 2017 Extraordinära intäkter Extraordinära kostnader Skatt Minoritetsandel i årets resultat ÅRETS RESULTAT

167 BALANSBUDGET Koncernen Kommun Budget Prognos Budget Prognos Belopp i mkr TILLGÅNGAR Anläggningstillgångar Immateriella anläggningstillgångar Materiella anläggningstillgångar Mark, byggnader och tekniska anläggn Maskiner och inventarier Pågående arbete Finansiella anläggningstillgångar Värdepapper, andelar och bostadsrätter Långfristiga fordringar Summa anläggningstillgångar Flerårsplan med sammanställd budget 2017 Omsättningstillgångar Förråd/lager och exploateringsområden Kortfristiga fordringar Kortfristiga placeringar Kassa och bank Summa omsättningstillgångar SUMMA TILLGÅNGAR EGET KAPITAL, AVSÄTTNINGAR OCH SKULDER Eget kapital Balanserat eget kapital Uppskrivning av andelsvärde Årets resultat Summa eget kapital Avsättningar Avsättningar för pensioner Uppskjuten skatteskuld Övriga avsättningar Summa avsättningar Skulder Minoritetsintresse - - Långfristiga skulder Kortfristiga skulder Summa skulder SUMMA EGET KAPITAL, AVSÄTTNINGAR OCH SKULDER

168 KASSAFLÖDESBUDGET Koncernen Kommunen Belopp i mkr Budget Prognos Budget Prognos DEN LÖPANDE VERKSAMHETEN Årets resultat Justering för ej likviditetspåverkande poster Verksamhetsnetto före förändring av rörelsekapital Justering för rörelsekapitalets förändring Förändring av förråd/lager Förändring av kortfristiga fordringar Förändring av kortfristiga skulder Medel från den löpande verksamheten Flerårsplan med sammanställd budget 2017 INVESTERINGSVERKSAMHETEN Inköp av materiella tillgångar Avyttrade materiella tillgångar Inköp av finansiella tillgångar Avyttrade finansiella tillgångar Medel från investeringsverksamheten FINANSIERINGSVERKSAMHETEN Kortfristig utlåning Långfristig utlåning Återbetald utlåning Långfristig upplåning Utbetalning av avsättningar Medel från finansieringsverksamheten FÖRÄNDRING AV LIKVIDA MEDEL Likvida medel vid årets början Likvida medel vid årets slut

169 KOMMUNENS INVESTERINGAR Belopp i mkr Total investering t.o.m Efter 2019 KOMMUNSTYRELSEN Nyinvesteringar: Åtgärder inom statens särskilda stadsmiljöavtal 3,0 1,5 1,5 E-arkiv 1,5 1,0 0,5 IT-investeringar (IT-avdelningen) 8,7 3,2 2,7 2,9 Beslutstödssystem 3,8 2,6 1,2 Lokaler, möbler, IT (Tillväxtavdelningen) 1,0 0,4 0,3 0,3 Ombyggnation Medborgarcenter 2,0 2,0 Brandstation Ljungskile 16,0 4,0 12,0 Brandstation Uddevalla 152,0 1,0 1,0 10,0 140,0 Reinvesteringar: IT-investeringar (IT-avdelningen) 3,8 1,3 0,9 1,7 Summa 191,7 15,3 20,1 16,3 140,0 Flerårsplan med sammanställd budget 2017 BARN OCH UTBILDNINGSNÄMNDEN Förskola Blekets förskola nybyggnad 25,0 10,0 15,0 Äsperöd förskola om- och tillbyggnad 36,0 1,0 10,0 25,0 Evakuering för Äsperöds förskola under ombyggnad 5,0 5,0 Ny förskola norr 36,0 1,0 10,0 25,0 Nya Killingen 2x3 avd 35,0 10,0 25,0 Ny förskola Söder/Centrum 36,0 1,0 10,0 25,0 Skansens förskola, ombyggnad 10,0 10,0 Malögården, ombyggnad 5,0 5,0 Ny förskola Kurveröd 45,0 1,0 9,0 35,0 Ny förskola Sundstrand 35,0 1,0 9,0 25,0 Tillbyggnad Hälle 1 12,0 1,0 8,0 3,0 Ny förskola Hälle 2 36,0 1,0 10,0 25,0 Förskolebussar 6,0 6,0 Bokenäs förskola 20,0 1,0 9,0 10,0 Helenedals förskola 35,0 1,0 34,0 Dalabergs förskola 35,0 1,0 34,0 Herrestad förskola ombyggnad 25,0 1,0 24,0 Källdals förskola 35,0 1,0 34,0 Grundskola Källdalsskolan ink storlek+, Sär och Idrott (ej Kulfdel) 250,0 2,0 15,0 65,0 168,0 0,0 Norgården ombyggnad bibliotek 5,0 5,0 Sandersdal 20,0 3,0 10,0 7,0 Unneröd 20,0 3,0 10,0 7,0 Ramnerödskolan 150,0 1,0 9,0 70,0 70,0 Äsperöd skola ombyggnad 70,0 2,0 26,0 20,0 20,0 2,0 Övrigt gemensamt Ombyggnad fordon/transport 10,0 5,0 5,0 Brandlarm skolor/förskolor 3,0 1,0 1,0 1,0 Inventarier & IT verksamheter 60,0 20,0 20,0 20,0 20,0 20 per år Summa 1 060,0 28,0 159,0 358,0 407,0 128,0 SOCIALNÄMNDEN Äldre- och handikappomsorg Gruppbostad LSS Vildvinet/ 15,0 5,0 10,0 Gruppbostad LSS Enskilt anpassat borende 20,0 10,0 10,0 Gruppbostad LSS 15,0 5,0 10,0 Akutboende LSS 3,0 3,0 Utrustning och inventarier, nybyggnation 12,0 3,0 8,0 2,0 58 Reinvesteringar: Inventarier, (utbyte) i befintlig verksamhet 31, Summa 96,0 0,0 21,0 43,0 33,0

170 Belopp i mkr Total investering t.o.m Efter 2019 SAMHÄLLSBYGGNADSNÄMNDEN Effekter pga komponentredovisning Planerat underhåll - fastigheter 120,0 40,0 40,0 40,0 Planerat underhåll - gator och vägar 21,0 7,0 7,0 7,0 Summa komponentredovisning 141,0 47,0 47,0 47,0 Flerårsplan med sammanställd budget 2017 Gata/Park Mindre investeringar för genomf av handlingsplaner 29,8 10,0 10,0 9,8 Centrumutveckling 8,8 3,0 2,8 3,0 Kungsgatan och delar av Norra Drottninggatan 35,0 10,0 9,0 10,0 6,0 Investeringar pga nya samhällsbyggnadsprojekt: Kvarteret EOL 2,0 0,2 1,8 Källdalsskolan 5,5 0,5 5,0 Kv Sundberg 1,1 0,1 1,0 Kurveröds förskola 1,0 0,1 0,9 Cirkulationsplats Östergatan -Kungsgatan 5,0 5,0 Vändzon Äsperödsskolan och Rydingsberg 1,0 0,5 0,5 Övriga gatuprojekt: Flyttning Skarsjövägen/Skälläckerrödsvägen 0,6 0,6 Gatuombyggnad i samband med VA-saneringar 6,0 2,0 2,0 2,0 Summa Gata/Park 95,8 31,5 28,0 30,3 6,0 Övrigt Samhällsbyggnadsnämnden Fastighetsförvärv: strategiska & lokalförsörjning 30,0 10,0 10,0 10,0 Inventarier, utrustning, fordon 4,3 2,2 0,7 0,7 0,7 Inventarier, städ/service/bygg 1,5 0,5 0,5 0,5 Översvämningsskydd, åtgärder 383,0 2,0 3,0 6,0 6,0 366,0 Summa Övrigt 418,8 2,0 15,7 17,2 17,2 366,7 Summa 655,6 2,0 94,2 92,2 94,5 372,7 KULTUR- OCH FRITIDSNÄMNDEN Framtidens bad 400,0 2,0 8,0 15,0 175,0 200,0 Källdalsskolan, delfinansiering 50,0 10,0 10,0 30,0 Källdalsskolan, inventarier 2,4 2,4 Rimnershallen etapp ll 13,0 10,0 3,0 Rimnershallen etapp lll 8,2 8,2 Bodele/Gustafsberg och aktivitetspark 6,0 6,0 Reinvesteringar: Inventarier och maskiner 15,0 5,0 5,0 5,0 Landbadet 5,6 2,2 3,4 Summa 500,2 4,2 26,4 46,0 223,6 200,0 TOTALT

171 KOMMUNFULLMÄKTIGES BESLUT Förslag till beslut att upphäva 4:e att-satsen i kommunfullmäktiges beslut , att bemyndiga kommunstyrelsen att verkställa upplåning inom en låneram på mkr för kommunen, kommunens bolag och stiftelser för år 2017, att under förutsättning att de långsiktiga driftskostnaderna för investeringarna ryms inom tilldelade kommunbidrag godkänna investeringarna för 2017 till 316 mkr, att investeringarna för prövas på nytt i samband med flerårsplan att godkänna revidering av kommunfullmäktiges styrkort att uppdra till barn- och utbildningsnämnden och kommunstyrelsen återkomma till kommunfullmäktige med förslag till revidering av måtten: andel behöriga till gymnasieskolan, andel elever med gymnasieexamen samt andel ofrivilliga deltider senast 30 mars Flerårsplan med sammanställd budget 2017 Tidigare beslut kommunfullmäktige Beslut Komponentredovisning från och med 2017 att minska samhällsbyggnadsnämndens kommunbidrag för 2017 med 24,2 mkr till 88,8 mkr, att öka budgeterat resultat för 2017 med 24,2 mkr till 68,8 mkr, att öka investeringsramen för 2017 med 33,2 mkr till 333,2 mkr samt att ge kommunstyrelsen i uppdrag att se över internhyrespolicyn. Beslut Omkostnader vid anskaffning och avyttring av anläggningstillgångar samt investeringsprojekt att tillföra samhällsbyggnadsnämnden 800 tkr i utökat kommunbidrag från och med 2017 för täckande av omkostnader vid investeringsprojekt respektive avyttring av anläggningstillgångar, samt att finansiering sker genom den positiva resultatförändring som uppstår vid införandet av komponentredovisning från och med Beslut Kommunens flerårsplan inklusive budget 2017 att fastställa skattesatsen för år 2017 till 22,16 kronor, att fastställa budget för år 2017 med angivna kommunbidrag för kommunfullmäktige, kommunstyrelse samt nämnder på totalt 2 990,9 mkr, att fastställa flerårsplan för åren inkl. preliminära kommunbidrag på totalt 2 958,6 mkr respektive 2 977,1 mkr, att bemyndiga kommunstyrelsen att verkställa upplåning inom en preliminär låneram på mkr för kommunen, kommunens bolag, stiftelser och kommunalförbund för år 2017, 60 att de finansiella målen för år fastställs i enlighet med kommunfullmäktiges styrkort,

172 att uppdra till kommunstyrelsen att inom ramen för avsatta medel i pris- och lönereserven besluta om kompensation till nämndernas kommunbidrag för pris- och löneökningar samt eventuella mindre justeringar av kommunbidragen i övrigt, att uppdra till kommunstyrelse och nämnder att genomföra de satsningar och uppdrag som redovisas, att uppdra till kommunstyrelsen att fördela de kommungemensamma effektiviseringarna efterhand som de uppstår hos nämnderna, att införa möjlighet för nämnderna att söka ersättning utöver kommunbidragen för omstruktureringskostnader som leder till långsiktigt minskade kostnader, att vid väsentliga förändringar från flerårsplanens befolkningsantaganden ska reglering av kommunbidraget till barn och utbildningsnämnden ske, att fastställa internräntan för år 2017 till 1,75 % och reglera kommunbidragen för effekterna av förändringen, att nämnderna ska besluta om sina verksamhetsplaner inkl. internbudget för år 2017 senast under november månad 2016, Flerårsplan med sammanställd budget 2017 att en investeringsram antas om 300 mkr för 2017, 400 mkr för 2018 samt 600 mkr för 2019, att nämndernas investeringsbudget fastställs i nämndernas internbudget och beslutas i den sammanställda budgeten för 2017, att ytterligare prövning av investeringarna sker i enlighet med kommunfullmäktiges tidigare beslut och kommunens ekonomistyrprinciper, att samtliga externa hyreskontrakt med en årskostnad på minst 1 mkr ska godkännas av kommunstyrelsen genom aktualisering från finansieringsansvarig nämnd innan beställning lämnas till samhällsbyggnadsnämnden, att finansieringsansvarig nämnd ska till respektive ärende enligt ovan redovisa hur nämnden avser att finansiera den åtföljande årskostnaden för hyreskontraktet, att uppdra nämnderna att söka och använda de riktade statsbidragen som finns tillgängliga. Tidigare beslut kommunstyrelsen Beslut Omräkning av kommunbidrag 2017 till löpande pris att godkänna omräkningen av kommunbidragen för år 2017 från fast till löpande pris, att nettoökningen av kommunbidragen med totalt 38,9 mkr finansieras genom disposition ur prisoch lönereserven, att fastställa de omräknade kommunbidragen enligt redovisning i bilaga. Beslut Justering av kommunbidrag 2017 att nämnderna tillförs 29,4 mkr för ökade personalkostnader pga. nytt löneavtal 2016, att socialnämnden tillförs ett preliminärt kommunbidrag om 14 mkr avseende kostnader för försörjningsstöd, 61 att kommunbidragsväxling sker för övriga omfördelningar enligt tabell, att fastställa de justerade kommunbidragen enligt bilaga 1.

173 Flerårsplan med sammanställd budget

174 Protokollsutdrag Kommunstyrelsen D nr KS 2017/00071 Räddningstjänstförbundet Mitt Bohusläns taxa och avgifter 2017 Sammanfattning Räddningstjlinstförbundct Mitt Bohuslän föreslår reviderade taxor för dels myndighetsutövning och dels service och tjänster för Taxan för myndighetsutövning avser tillsyn och tillstand enligt Lagen om Skydd mot olyckor (LSO) respektive Lagen om brandfarliga och explosiva varor (LBE). Service och tjänster avser serviceuppdrag och tjlinster i form av uthyrning av personal och utrustning. Förslaget till nya taxor redovisas i bilaga ("Taxor och avgifter 20 17"). Uppräkningen är 3, l %jämfört med 2016 och motsvarar ungellir löncuppräkningen mellan 2016 och PK V -index enligt Sveriges Kommuner och Landstings budgetcirkulär i oktober 2016 var 2,7 %, varav löncdelen svarade för 3,0 %, för De nya taxorna kan träda ikraft tidigast l på grund av mötesordningen i de tre medlemskommunernas respektive fullmäktigeförsamlingar. I enlighetmed tidigare beslut om "Taxa för rengöring (sotning) och brandskyddskontroll" föreslås att förbundet bemyndigas all från och med 2018 även besluta om dessa taxor/avgifter baserat på Sveriges Kommuner och Landstings så kallade PKV -index enligt budgetcirkuläret för oktober månad respektive år. Samtliga taxor och avgifter som Jlnns inom förbundet kommer därmed att ha bemyndigats förbundet alt fatta beslut om. Christer Hassiebäck (UP) yttrar sig i ärendet. Beslutsunderlag Kommunledningskontorets tjänsteskrivelse Räddningstjänstförbundet Mitt Bohuslän, protokoll direktionen l. Räddningstjänstförbundet Mitt Bohusläns tjänsteskrivelse O. Räddningstjänstförbundet Mitt Bohuslän, Taxor och avgifter 2017 Beslut Kommunstyrelsen J'öreslår kommunl~lllmäktige besluta att Räddningstjänstförbundet Mill Bohusläns laxa för myndighetsutövning, enligt redovisad bilaga, fastställs för perioden l , att Räddningstjänstförbundet Mitt Bohusläns avgifter för service och tjänster, enligt redovisad bilaga, l~lstställs för perioden , Juslerandes signatur Utdragsbestyrkande

175 -~ --~ ~ ~ ~ Protokollsutdrag Kommunstyrelsen forts. 34 att taxa och avgifter ärligen justeras och räknas upp med PKV -index enligt SKLs budgetcirkulär för oktober månad året innan, samt att Räddningstjänstförbundet Mitt BohusWn bemyndigas att justera taxa och avgifter enligt beslutat index och att detta skall gälla Jl ån och med Annica Åberg Juslcral '1 Ingemar Samuelsson (S), MiktiC l StaxHng (M) Justeringen tillkännagiven på anslagstavlan 20 l intygar Annica Åberg - "" Justerandes signatur U tdragsbestyrkandc -...

176 "~V-t<..y ' < ::J _, )' + --~-- ~ 0111~\.) Tjänsteskrivelse Kommunledningskontoret (2) D nr KS 20 17/00071 Handläggare Ekonomichef Kenneth Erlandsson Telefon kenneth.erlandsson@uddevalla.se Räddningstjänstlärbundet Mitt Bohusläns taxa och avgifter 2017 Sammanfattning Räddningstjänstförbundet Mitt Bohuslän föreslår reviderade taxor för dels myndighetsutövning och dels service och tjänster för Taxan för myndighetsutövning avser tillsyn och tillstånd enligt Lagen om Skydd mot olyckor (LSO) resp. Lagen om brandfarliga och explosiva varor (LBE). Service och tjänster avser serviceuppdrag och tjänster i form av uthyrning av personal och utrustning. Förslaget till nya taxor redovisas i bilaga ("Taxor och avgifter 2017"). Uppräkningen är 3,1% jämfört med 2016 och motsvarar ungefår löncuppräkningen mellan 2016 och PKV-index enligt Sveriges Kommuner och Landstings budgetcirkulär i oktober 2016 var 2,7 %, varav lönedelen svarade för 3,0 %, för De nya taxorna kan träda ikraft tidigast pga. mötesordningen i de tre medlemskommunernas resp. fullmäktigeförsamlingar. I enlighet med tidigare beslut om "Taxa för rengöring (sotning) och brandskyddskontroll" föreslås att förbundet bemyndigas att from 2018 även besluta om dessa taxor/avgifter baserat på Sveriges Kommuner och Landstings s.k. PKV -index enligt budgetcirkuläret för oktober månad resp. år. Samtliga taxor och avgifter som finns inom förbundet kommer därmed att ha bemyndigats förbundet att fatta beslut om. Beslutsunderlag Kommunledningskontorets tjänsteskrivelse Räddningstjänstförbundet Mitt Bohuslän, protokoll direktionen l Räddningstjänstförbundet Mitt Bohuslän, Taxor och avgifter 2017 Förslag till beslut Kommunstyrelsen föreslå kommunfullmäktige besluta att Räddningstjänstförbundet Mitt Bohusläns taxa för myndighetsutövning, enligt redovisad bilaga, fastställs för perioden att Räddningstjänstförbundet Mitt Bohusläns avgifter för service och tjänster, enligt redovisad bilaga, fastställs för perioden

177 Tjänsteskrivelse Kommunledningskontoret (2) Dnr KS 2017/00071 att taxa och avgifter årligen justeras och räknas upp med PKV -index enligt SKLs budgetcirkulär för oktober månad året innan att Räddningstjänstförbundet Mitt Bohuslän bemyndigas att justera taxa och avgifter enligt beslutat index och att detta skall gälla från och med Ärendebeskrivning Nuvarande taxa för myndighetsutövning är beslutad av kommunfullmäktige i februari I underlaget för beslutet fanns ett förslag att överföra beslutanderätten för denna taxa till förbundet. Ekonomiavdelningen avstyrkte detta vid det tillfället då förutsättningarna inte var helt klarlagda. Istället föreslogs att denna fråga skulle beredas inför beslutet om taxor för Kommunfullmäktige har i juni 2017 beslutat om reviderad "Taxa för rengöring (sotning) och brandskyddskontroll för Uddevalla kommun". Detta beslut innefattade även ett överförande av den fortsatta beslutanderätten för denna taxa till förbundet genom en koppling till det s.k. "sotningsindexet". Detta sistnämnda, att koppla beslutanderätten till given/givna förutsättningar, är nödvändigt för att inte komma i konflikt med den av förbundet nämnda domen från Högsta förvaltningsdomstolen. Ekonomiavdelningen anser att principen med överförande av beslutanderätten till förbundet bör fortsätta med de nu aktuella taxorna och avgifterna. Därmed kommer beslutanderätten för samtliga taxor och avgifter som förbundet använder att ha flyttats till förbundet. Förutsättning för detta är i sin tur att alla tre medlemskommunernas resp. fullmäktige tar likalydande beslut. Således föreslås att beslut om taxan för myndighetsutövning from 2018 överföres till forbundet och kopplas till Sveriges Kommuner och Landstings s.k. "PKV -index" i deras oktobercirkulär. Detta index, fast då från motsvarande cirkulär i februari, används numera för beräkning av förslaget till kommande års medlemsavgift till förbundet. Principen om detta har beslutats av kommunstyrelsen i november 2016 ("Överenskommelse avseende medlemsavgift till Räddningstjänstförbundet Mitt Bohuslän"). Motsvarande hantering föreslås ske av avgifterna för service och tjänster. Skälettillvalet av PKV-index per oktober istället för februari är en Önskan att få så ak~ tuellt indextal som möjligt inför det år som taxanlavgifterna avser. Ikraftträdandet av de nya taxorna kan ske tidigast pga. mötesordningen för de olika fullmäktigeförsamlingarna i de tre medlemskommunerna. Peter Larsson Kommundirektör Kenneth Erlandsson Ekonomichef

178 1 RÄDDNINGSTJÄNSTEN MITT BOHUSLÄN Uddevalla - l ysekil - Munkedal T JÄNSTESKRIVELSE Handläggare: Mats Johansson Titel: Avdelningschef Datum Dn r Räddningstjänstförbundets taxa och avgifter 2017 Sammanfattning Räddningstjänstförbundet Mitt Bohuslän tar ut ersättning för myndighetsutövning d.v.s. tillsyn och tillstånd enligt Lagen om Skydd mot olyckor (LSO) och Lagen om brandfarliga och explosiva varor (LBE) samt för serviceuppdrag och tjänster i form av uthyming av personal och utrustning. Då Munkedal och Lysekil bildade Räddningstjänstförbundet 2010 beslutade dåvarande förbundsdirektionen att fastställa ny taxa och nya avgifter för myndighetsutövning, service och tjänster. När Uddevalla blev medlem i förbundet 2015 gjordes initialt ingen revidering av taxorna inför sammanslagningen utan de "gamla" taxoma från respektive organisation användes parallellt under 2015 och fram till dess att beslut om reviderad taxa togs av kommunfullmäktige under våren Räddningstjänstens förslag för årligjustering enligt index fastställdes inte utan skulle beredas inför Efter beslut i Högsta förvaltningsdomstolen den 12 december 2013 (mål ) konstaterar domstolen att 8 kap. regeringsformen ska tolkas så att föreskriftsrätt delegeras kommun men däremot inte till kommunalförbund. Som en följd av detta avgörande ska beslut om bl.a. taxor och avgifter för verksamhet som drivs i kommunalförbund beslutas av ingående medlemskommunema och inte av kommunalförbundet. Detta innebär att räddningstjänstförbundets direktion inte varit behörig att fatta dessa beslut utan detta skall tas av kommunfullmäktige. Under hösten 2016 har f<ireträdare för Räddningstjänstförbundet MittBohuslän och ekonomichefema i Uddevalla, Lysekil och Munkedal arbetat fram ett förslag till överenskommelse som anger förutsättningama för förbundets begäran om medlemsavgill i respektive års budgetprocess. Kommunstyrelsen i respektive medlemskommun har fattal beslut om att godkänna överenskommelsen vilken gäller från och med l. Förbundetlägger hänned fram förslag om atttaxan och avgifterna fastställs tlir 2017 och att årlig justering av taxan, vilket avser myndighetsutövning, samt de avgifter som tas ut för service och tjänster enligt överenskommelsen med den skillnaden att justeringen av taxan görs enligt SKL's oktobercirkulär för beslutat PKV-index. Som förslag ligger också att förbundet bemyndigas att justera enligt beslutat index från och med 2018 års taxa. RÄDDNINGSTJÄNSTEN MITT BOHUSLÄN Postadress Bastiongalon Uddevalla Telefon vx Fax 0\ Hemsida YJ.Y:f.W.,1Jl.i_j_tp_pb_~I.~!.9!L~ E-poM raddningstjansten@miltbohuslan.se Org.nr

179 2 RÄDDNINGSTJÄNSTEN MITT BOHUSLÄN Uddevalla - Lysekil - Munkedal TJÄNSTESKRIVELSE Beslutsunderlag Räddningstjänstf6rbundets taxa och avgifter for Överenskommelse avseende medlemsavgift Förslag till beslut Förbundsdirektionen f6reslår kommunfullmäktige i respektive medlemskommun besluta att att f6rbundcts taxa f6r myndighetsutövning, enligt redovisad bilaga, fastställs f6r perioden fårbundets avgifter får service och tjänster, enligt redovisad bilaga, fastställs får perioden att taxa och avgifter årligen justeras och räknas upp med PKV -index enligt SKL s budgetcirkulär for oktober månad året innan. att f6rbundet bemyndigas att justera taxa och avgifter enligt beslutat index och att detta skall gälla fr.o.m års taxa. RÄDDNINGSTJÅNSTEN MITT BO HU SLÅN ~~~ ' Bernt Eriksson Förbunds-/ Räddningschef RÄDONINGSTJÄNSTEN MITT BOHUSLÄN Postadress Telefon vx Sasliongatan Uddevalla Fax Hemsido 'f\(~wjnltl.\;:l_qjl\l~lqo.sq E-post raddningstjansten@mittbohuslan.se Org.nr

180 SAMMANTRÄDESPROTOKOLL 2 RÄDDNINGSTJÄNSTFÖRBUNDET MITT QOHUSLÄN FÖRBUNDSDIREKTIONEN Räddningstjänstförbundets taxa och avgifter 2017 Räddningstjänstförbundet Mitt Bohuslän tar ut ersättning för myndighetsutövning d.v.s. tillsyn och tillst~nd enligt Lagen om Skydd mot olyckor (LSO) och Lagen om brandfarliga och explosiva varor (LBE) samt för serviceuppdrag och tjänster i form av uthyrning av personal och utrustning. D~ Munkedal och Lysekil bildade Räddningstjänstförbundet 2010 beslutade d~varande förbundsdirektionen att fastställa ny taxa och nya avgifter för myndighetsutövning, service och tjänster. När Uddevalla blev medlem i förbundet 2015 gjordes initialt ingen revidering av taxorna inför sammanslagningen utan de "gamla" taxorna fr!ln respektive organisation användes parallellt under 2015 och fram till dess att beslut om reviderad taxa togs av kommunfullmäktige under v!! ren Räddningstjänstens förslag för ilrlig justering enligt index fastställdes inte utan skulle beredas inför Efter beslut i Högsta förvaltningsdomstolen den 12 december 2013 (mill ) konstaterar domstolen att 8 kap. regeringsformen ska tolkas s!! att föreskriftsrätt delegeras kommun men däremot inte till kommunalförbund. Som en följd av detta avgörande ska beslut om bl. a. taxor och avgifter för verksamhet som drivs i kommunalförbund beslutas av ingilende medlemskommunerna och inte av kommunalförbundet. Detta innebär att räddningstjänstförbundets direktion inte varit behörig att fatta dessa beslut utan detta skall tas av kommunfullmäktige. Under hösten 2016 har företrädare för Räddningstjänstförbundet Mitt Bohuslän och ekonomicheferna i Uddevalla, Lysekil och Munkedal arbetat fram ett förslag till överenskommelse som anger förutsättningarna för förbundets begäran om medlemsavgift i respektive 1lrs budgetprocess. Kommunstyrelsen i respektive medlemskommun har fattat beslut om att godkänna överenskommelsen vilken gäller fr~ n och med Förbundet lägger härmed fram förslag om att taxan och avgifterna fastställs för 2017 och att!lrlig justering av taxan, vilket avser myndighetsutövning, samt de avgifter som tas ut för service och tjänster enligt överenskommelsen med den skillnaden att justeringen av taxan görs enligt SKL s oktobercirkulär för beslutat PKV-index. som förslag ligger också attförbundet bemyndigas att justera enligt beslutat index fr~ n och med lrs taxa. Beredning Förbunds-/räddningschefens tjänsteskrivelse Överenskommelse avseende medlemsavgift

181 SAMMANTRÄDESPROTOKOLL 3 RÄDDNINGST3ÄNSTFÖRBUNDET MITT BOHUSLÄN FÖRBUNDSDIREKTIONEN Beslut Förbundsdirektionen föreslår kommunfullmäktige i respektive medlemskommun besluta att förbundets taxa för myndighetsutövning, enligt redovisad bilaga, fastställs för perioden att förbundets avgifter för service och tjänster, enligt redovisad bilaga, fastställs för perioden att taxa och avgifter årligen justeras och räknas upp med PKV-index enligt SKLs budgetcirkulär för oktober månad året innan. att förbundet bemyndigas att justera taxa och avgifter enligt beslutat index och att detta skall gälla från och med 2018 års taxa. Expedieras Kommunfullmäktige Uddevalla kommun Kommunfullmäktige Lysekils kommun Kommunfullmäktige Munkedals kommun UtdragsbestyrKande

182

183 Taxan och avgifterna är fastställda av fullmäktige i respektive medlemskommun och gäller för perioden Uddevalla kommun Lysekils kommun Munkedals kommun Taxan och avgifterna justeras årligen enligt SKL's oktobercirkulär för beslutat PKV-index. Vid ersättning för räddningstjänst och viss sanering tillämpas rekommenderad taxa från Myndigheten för samhällskydd och beredskap. Vid ersättning för restvärdearbete tillämpas rekommenderad taxa från Försäkringsbranschens restvärdesräddning. Där limdebitering tillämpas räknas påbörjad timma som hel timma. Där dygnsdebitering tillämpas räknas påbörjat dygn som helt dygn. För de kostnader som har koppling till myndighetsutövning under kap. 1 tillkommer ingen moms. För de kostnader som har koppling till service och tjänster, under kap.2, tillkommer lagstadgad moms på samtliga priser. Taxan och avgifterna gäller i normalfallet. Förbundschefen kan i särskilda fall besluta om avvikelse i taxan och då debitera enligt särskild kostnadsredovisning.

184 1 TAXA FÖR MYNDIGHETSUTÖVNING 1.1 TILLSYN LSO- LBE INLEDANDE BESTAMMELSER Enligt lag (2003:778) om skydd mot olyckor (lso) och lag (2010:1011) om brandfarlig och explosiv vara (lbe) är kommunen tillsynsmyndighet med skyldighet att kontrollera efterlevnaden av dessa lagar. Räddningstjänstförbundet är utsedd av medlemskommunerna att utföra denna tillsyn. BERÄKNING AV AVGIFT Kommunen får föreskriva om att en avgift får tas för tillsynsbesök Avgiften kostnadsberäknas utifrån den tidsåtgång som krävs för genomförande av tillsynsbesöket. Taxan består av en grundavgift och en rörlig timavgift. Grundavgiften bedöms vara ett medelvärde som de flesta små och medelstora tillsynsobjekten får erlägga. Grundavgiften innefattar bl.a. kostnadstäckning för personal, lokal, fordon, transport, utrustning, skyddskläder, registerhållning, förberedelsetid, restid, samråd med andra myndigheter, objektsbesök samt upprättande av protokoll. GRUNDBELOPP Grundavgift lso eller lbe Grundavgift vid samordnad tillsyn lso och lbe Timavgift, rörlig Övrig myndighetsutövning som tjänster, uppdrag eller utlåtande/lim Uppföljning/Efterkontroll av utförd tillsyn/lim kr kr 949 kr 949 kr 949 kr Underlag för beräkning av tidsomfattning för tillsyn enligt LSO/LBE TILLSYNST AXA Grundavgiften innefattar Bokning av tillsyn Tillsyn LSO eller LBE Timmar 0,33 Samordnad tillsyn LSO och LBE Timmar 0,33 Beräkning Genomsnittstid 20min Förberedelse inför tillsynsbesök 0,5 0,75 Genomsnittstid 30 min. Samordnad tillsyn 45 min. Granskning av ritningar, brandskyddsdok. tidigare protokoll, skriftlig redogörelse, klassningsplaner m. m. Restid 0,42 0,42 Genomsnittslig restid 25 min, tur och retur Protokollskrivning 1,5 2,0 Genomsnittstid 90 min. Samordnad tillsyn 120 min. Summa 2,75 3,50 Rörlig tirnavgift Uppföljning/efterkontroll Tid för besöket på tillsynsobjektet Tlmdebiterlng fillämpas per påbörjad timme, l den mån uppföljning kan göras via telefon alt. svarsintyg ingår detta i grundavgiften efter första besöket. l de fall återbesök behöver ske på plats tillämpas debitering per påbörjad timme.

185 1.2 TILLSTANDSTAXA ENLIGT LBE INLEDANDE BESTÄMMELSER Enligt Lag (2010:1011) om brandfarlig och explosiv vara (LBE) är kommunen tillståndsmyndighet för hantering av brandfarliga och explosiva varor. Räddningstjänstförbundet är utsedd av medlemskommunerna att handlägga dessa ärenden. BERÄKNING AV AVGIFT Debitering av tillståndsärenden grundar sig på en rörlig tirnavgift som motsvarar tirnavgiften för tillsyn och fast grundavgift för olika typärende n. Grundavgifterna är beräknade utifrån den uppskattade tiden det normalt ska ta att handlägga ett ärende. För speciella ärenden, t.ex. områdestillstånd och transporter i rörledning, liksom förhandsbesked, mer komplexa ärenden eller ansökningar som inte är fullständiga och kräver större arbetsinsats samt avsyning som inte ingår i den normala tillståndshanteringen enligt ovan tillämpas limdebitering per påbörjad timme.. l avgifterna ingår bl.a. registrering och registerhållning, granskning av inkomna handlingar, kontakt med sökande, remissutskick till berörda myndigheter, arkivhantering, utfärdande av protokoll och tillstånd, resekostnader, besiktning på plats samt avsyning BRANDFARLIGA VAROR Ärende Tillstånd Timtid Avgift kr Mind re anläggning Medelstor anläggning Storanläggning Mindre komplettering av gällande tillstånd (ej utökad tid) - ""'"'w- -~ - - '~-- ~".. ~... ~... ~. Nytt ""-""-'"><O.. ><>- ~"'MM> > M<O>. Förlängt r-j~u Förlängt Nytt - - ~~» o> M~ w Förlängt Avslag m det gamla tillståndet förlängs och ansökan innehåller alla nödvändiga dokument för tillståndsprövningen debiteras en lägre avgift. Har någon förändring skett i verksamheten behöver verksamheten söka nytt tillstånd. Med mindre-anltiggning avses: -anläggning där hantering sker av brandfarliga varor i lösa behållare i begränsad omfattning, t ex gasall skolor, restauranger, privatbostäder och försäljning l detaljhandeln Med medelstor anläggning avses: -anläggning med omfattande hantering av lösa behållare, t ex grossistlager och transportlager -anläggning som för försäljning från cistern, t ex bensinstationer -anläggning med industriell hantering l begränsad omfattning, t ex billackeringar och verkstäder Med stor anläggning avses: -anläggning med omfattande hantering brandfarliga varor i såväl elsterner som lösa behållare, t ex processindustrier, bränsledepåer och oljehamnar

186 1.2.2 EXPLOSIVA VAROR Ärende Tillstånd Timtld Avgift kr Handei/Försä l j n i ng Nytt upp till100 kg Förlängt H ande 1/Försä l j n i ng Nytt över tillloo kg Förlängt Förvaring/Förvärv upp till100 kg Nytt Förlängt Nytt Förvaring/Förvärv över tillloo kg N ~- --~ ~ ~--~- Förlängt Överföring Nytt Förlängt l 949 Nytt - Ingår Godkännande av Föreståndare Förnyat 2 l 949 Mindre komplettering av gällande tillstånd (ej utökad tid) Förlängt 3 - Ingår Avslag l m det gamla tillståndet förlängs och ansökan innehåller alla nödvändiga dokument för tillståndsprövningen debiteras en lägre avgift. Har någon förändring skett i verksamheten behöver verksamheten söka nytt tillstånd. 2 ' Avgift tas ut vid byte av föreståndare i de fall där nytt tillstånd inte söks. 31 VId förlängning av tillstånd ingår godkännande av föreståndare

187 2 AVGIFTER FÖR TJÄNSTER OCH SERVICE 2.1 SERVICE och UTBILDNING PERSONA L Utbildning, instruktör, föreläsare Service uppdrag, säkerhetsvakt UTBILDNING (Kursinnehåll kan hämtas Räddningstjänstens hemsida) -'----'---'---- Brandutbildning, grund 3 tim max 15pers. (kostnad för släckare tillkommer) Brandskyddsombud 3!im max 15 pers. Företagsbesök "brand" 2 tim, max 15pers. Första hjälpen inkl. HLR 3,5 lim max 12 pers. (236 kr/pers. tillkommer för kursmtrl) Första hjälpen exkl. HLR 2 tim max 12 pers. (163 kr/pers. tillkommer för kursmtrl) Barn HLR, 1,5 lim, max 8 pers. (kursmtrl ingår) Vuxen HLR, 2 tim, max 15 pers. (50 kr/pers. tillkommer för kursmtrl) Kundanpassade utbildningar Kostnad l Pris kr tim 798 lim 798 Kostnad f Pris kr Kurs 3592 Kurs 3592 Kurs 2594 Kurs 3991 Kurs 2594 Kurs 1810 Kurs 2594 Pris offereras AUTOMATISKT BRANDLARM Avgifterna styrs av räddningstjänstens merkostnader för administration, beredskaps hållning, kontroll och återställning av larm. Avgifterna är fastlagda av Förbundsdirektionen och justeras årligen. Vid upprättande av nytt avtal debiteras kunden en anslutningsavgift, därefter kommer en årlig avgift debiteras. Anslutnings- och mottagningsavgift* Avgift för anslutning och mottagning av larmanläggning till räddningstjänsten samt administration kring upprättande av avtalet och automatlarmsunderlag samt larminstruktioner och insatskort * Anläggningsägaren står för kostnad av larmsändare och kostnader i samband med montering av denna, samt kostnader det medför då anläggningen primärt ansluts till SOSAiarm. Anläggning som är primärt ansluten till: RMB Pris kr 4468 sos Alarm Pris kr Årsavgift Avgiften skall täcka det merarbete som automatlarmsanläggningen medför för räddningstjänsten..o.<:h.omfatta r.. kostn~der för.särskild beredskap,.uppföljning, nyckelhantering, intern utbildning, fördjupad orientering och kännedom om objektet, uppdatering av automatlarmsregister, larminstruktioner och insatskort. Onödigt larm Omfattar räddningstjänstens kostnad för utryckning, äterställning och undersökning av larmorsak i de falllarmet beror på brister i larmorganisationen eller tekniska brister i anläggningen. Räddningstjänstuppdrag enligt l kap. 2 Lagen(2003:78) om skydd mot olyckor är kostnadsfria. 3~

188 (jvr/ga LARM- OCH SERVICEUPPDRAG Kostnad l Pris kr Anslutningsavgift* Avgift för anslutning för övriga larm eller kameraövervakning till räddningstjänsten och administration kring upprättande av avtal * Anläggningsägaren står för kostnad av larmsändare och kostnader i samband med montering av denna. objekt 4468 Årsavgift Driftslarm Passagesystem Inbrottslarm Årsavgift Hisslarm Överfallslarm 3298 Åtgärd teknisk service/fellarm/hissöppning utryckning 3086 ~-~~_l'l~~~s~_kyoo -.k.()".!!.?ll och service (ej för uthyrning) Komplett andningsapparat Regulator Mask med andningsventil Fyllning av luftflaska Hanteringskostnad för provtryckning av luftflaska(exkl. frakt) Övrigt arbete rökskyddsarbete Reservdelar tillkommer, debiteras en/. lnterspiros/drägers prislista ÖVRIGT Flagglina, montering (endast inom Lysekils och Uddevallas tätorter) Rullbandstest (gäller ej anställda och säkande till RMB} Kostnad l Pris kr st 798 st 399 st 399 st 133 st 199 tim 798 Kostnad l Pris kr tim person 798

189 2.2 UTHYRNING- RÄDDNINGSUTRUSTNING Uthyrning av fordon och materiel skall ses som en service när de företag som normalt hyr ut motsvarande utrustning på grund av olika orsaker inte kan erbjuda dessa tjänster, t.ex. nätter och helger när företagen hålls stängda. FORDON/BÅTAR (kostnad för personal tillkommer) Höjdfordon 30 m Tungt fordon> 3.5 ton, stor båt lätt fordon> 3.5 ton, liten båt Kostnad l Pris kr Vattentank10m3 dygn Vid vattentransport tillkommer kostnad för vatten (en!. aktuejj Va~taxa för respektive medlemskommun) t im tim tim MOTORSPRUTOR OCH länspumpar (ink!. bränsle) Motorspruta > 500 l/min Motorspruta l/min Motorspruta >1000 l/min (personalkostnad tillkommer} Eldriven länspump< 350 l/min Eldriven länspump >350 i/min Vattendammsugare l ersättningen ingår kostnad för smörjmedel, förslitning, försäkring, rengöring och iordningställande. Motorspruta utlämnas fulltankad och skal/6terlämnas med full tank enligt anvisad bränsle kvalitet. Ev. transportkostnad tillkommer. Kostnad l t im t im tim dygn dygn dygn Pris kr EL VERK OCH FlÄKTAR El-generator< 5 kw El-generator> 5 kw Eldriven rökgasfläkt Kostnad l ,-- dygn dygn dygn Pris kr -" länsor Kostnad l Pris kr Oljelänsa, ink!. tillbehör (personalkostnad för rengöring/lagning tillkommer} dygn/längd 255 Engångslänsa Inköpspris+ 30% SLANG OCH ARMATURER Brandslang " " Tvättning och provtryckning Lagning Omkoppling {exkl. m tri} Byte av packning {exkl. mtrl} Packning av slang Gren- och stråirör " " 1-7 dygn 8-14 dygn dygn 1-7 dygn 8-14 dygn dygn Kostnad l Pris kr längd 485 längd 675 längd 835 längd 165 vu l k 106 st 106 st 86 st 86 st 217 st 268 st 387

190 HANDBRANDSLÄCKARE Hyra handbrandsläckare (exkl. ev. omladdning) Omladdning: - kolsyresläckare, C02 -pulversläckare 2kg -pulversläckare 3kg -pulversläckare 6kg -pulversläckare >10kg -skumsläckare 10 liter ÖVNINGSOOCKOR ~-~~-~ - " - - ~ - ~ Brand/räddningsdocka FÖRBRUKNINGSMATERIEL Skumvätska, drivmedel, sorptionsmedel m.m. Kostnad/ Pris kr dygn 103 st 350 st 217 st 284 st 443 st 634 st 371 Kostnad f Pris kr - --~~ - dygn 361 Kostnad l Pris kr +30%

191 3 TILLHANDAHÄLLANDE AV ALLMÄNNA HANDLINGAR För tillhandahållandet av allmänna handlingar finns bestämmelser i tryckfrihetsförordningen. Enligt förordningens 2 kap 13 har den som önskar ta del av allmän handling att få avskrift eller kopia av handlingen till den del den lår lämnas ut. skyldighetföreligger dock ej att lämna ut ADB-upptagning i annan form än utskrift. Ej heller töreligger skyldighet att framställa kopia av karta, ritning, bild eller andra tekniska uppdrag än ADB upptagningar om svårighet möter och handlingen kan tillhandahållas på stället. Följande avgifter gäller tills vidare: För kopia av allmän handling i svart/vitt tas en avgift ut om beställningen omfattar tio (10) sidor eller mer. Avgiften för en beställning om tio sidor är 86 kr. För varje sida därutöver är avgiften 7 kr. För kopia av allmän handling i färg tas en avgift ut om beställningen omfattar tio (10) sidor eller mer. Avgiften för en beställning om tio sidor är 111 kr. För varje sida därutöver är avgiften 12 kr. För utskrift av upptagning för automatisk databehandling tas en avgift ut på motsvarande sätt som tör kopia av allmän handling. Ovanstående gäller även när handlingen sänds via fax. Förbundet skall, när avgift tas ut, samtidigt ta ut ersättning för portokostnad samt för eventuell postförskottsavgift eller annan särskild kostnad för att med post, bud eller liknande förmedling sända begärda handlingen eller kopian till mottagaren. Avgiften betalas kontant om ej särskilda omständigheter föranleder annan ordning.

192 Protokollsutdrag Kommunstyrelsen D nr KS 2017/00026 Markanvisningsavtal för Segelhotellet, del av Herrestads-Torp 1:3 Sammanfattning tecknades ett markanvisningsavtal mellan Norden Etablering AB och Uddevalla kommun där exploatören gavs ensamrätt att unelersöka möjligheten att etablera hotell- och konferensanläggning vid sydvästra Torp. Exploatören gavs positivt programtillstånd av miljö och staclsbyggnaclsnämnclen Ett tillägg till avtalet gjordes där man förlängde avtalstiden till och bytte avtalspart till Herrestads Etablering AB som skulle driva planarbetel Undersökningarna avstannade dock på grund av attman inväntat besked från Trafikverk et. Exploatören har nu fått positiva besked fi i\n Trailkvcrket och vill återuppta planarbctct. Ett nytt markanvisningsavtal har diirför upprättats mellan Herrestads-Etablering AB och Uddevalla kommun. Avtalets syfte är att ge exploatören ensamrätt att undersöka möjligheten att upprätta detaljplan för del av den kommunägda fastigheten Herrestads Torp l :3 med avsikt att skapa hotell- och konferensanläggning samt ge option om markförvärv, se karta. Avtalet gäller till och med Innan detaljplanen antas skall ett marköverlåtelseavtal upprätlas mellan parterna. Överenskommen köpeskilling för marken är 417kr/kvm tomt yta. Summan är baserad på en marknadsmässig bedömning. Marköverlåtelseavtalet kommer att villkoras med byggnadsskyldighel Aktuellt område utgörs idag av avröjd skogsmark samt förslyad ängsmark och är ej planlagt. Exploatören skall enligt avtalet svara för samtliga utrednings- och projekteringskostnader i planarbetet samt all markberedning inklusive hantering av eventuella markföroreningar och fornlämningar som krävs för den tänkta exploateringen. Exploatören skall också ansvara och bekosta samtliga bygg och anläggningskostnader som krävs för genomförandet av planen, inom allmän platsmark och k vartersmark. Rolf Jonsson (L), Magnus Jacobsson (KD), Mikael Staxäng (M), J anno Uusitalo (MP), Christer Hassicbäck (UP) och Rolf Carlson (SD) yttrar sig i ärendet. Beslutsunderlag Kommunledningskontorets tjänsteskrivelse Markanvisningsavtal , inklusive bilagorna Markanvisningsavtal , Tilläggsavtal , samt kart bilaga. Yrkanden Rolf Jonsson (L), Magnus Jacobsson (KD), Mikael Staxäng (M), Christer Hassiebäck (UP) och Rolf Carlson (SD): bifall till förslaget i handlingarna. Justerandes signatur Utdragsbestyrkande

193 Protokollsutdrag Kommunstyrelsen forts. 35 Beslut Kommunstyrelsen föreslår kommunfullmäktige att besluta att godkänna markanvisningsavtal upprällat mellan Herrestads Etablering AB och Uddevalla kommun. Protokollsanteckning.J anno Uusitalo (MP) och Gunilla Magnusson (MP) noterar till protokollet ah På vårt gruppmöte infor kommunslyre/se den 2212 ullryckte Miljöpartiels partigrupp stark kritik mol estetik och utjijrmning.fhr det.fdreslagna Segelhoteller. Förutom rent estetiska perspektiv och.1ynpunkter på visuell påverkan på omgivningen, så handlade kritiken bland annat om att det skissade.förslaget helt saknar lokal.fdrankring, utan bara är en upprepning av tidigare hotell runt om i världen. Vi vill med denna protokollsanteckning uppmärksanuna.fhrvaltningen på denna kritik, och uppmana.f!irvalrningen att/a med sig.1ynpunkterna i sin.fijrl.\'ct/ta handläggning. Vid protokollet /\nnica Åberg Justerat Ingemar Samuelsson (S), Mikael Staxäng (M) Justeringen til!ktlnnagivcn på anslagstavlan intygar J\nnica Åberg Justerandes signatur Utdragsbestyrkande

194 Tjänsteskrivelse Kommunledningskontoret (2) D nr KS 2017/00026 Handläggare Mark- och exploateringsingenjör Helen Tisell Telefon hel en. tisell@uddevalla. se Markanvisningsavtal för Segelhotellet, del av Herrestads-Torp 1:3 Sammanfattning tecknades ett markanvisningsavtal mellan Norden Etablering AB och Uddevalla kommun där Exploatören gavs ensamrätt att undersöka möjligheten att etablera Hotell och konferensanläggning vid sydvästra Torp. Exploatören gavs positivt programtillstånd av Miljö och stadsbyggnadsnämnden Ett tillägg till avtalet gjordes där man förlängde avtalstiden till och bytte avtalspart till Herrestads Etablering AB som skulle driva planarbetet Undersökningarna avstannade dock på grund av att man inväntat besked från Trafikverket Exploatören har nu fått positiva besked från Trafikverket och vill återuppta planarbetet Ett nytt markanvisningsavtal har därför upprättats mellan Herrestads-Etablering AB och Uddevalla kommun. Avtalets syfte är att ge exploatören ensamrätt att undersöka möjligheten att upprätta detaljplan för del av den kommunägda fastigheten Herrestads Torp l :3 med avsikt att skapa hotell-och konferensanläggning samt ge option om markförvärv, se karta. Avtalet gäller till och med Innan detaljplanen antas skall ett marköverlåtelseavtal upprättas mellan parterna. Överenskommen köpeskilling för marken är 417krlkvm tomtyta. Summan är baserad på en marknadsmässig bedömning. Marköverlåtelseavtalet kommer att villkoras med byggnadsskyldighet Aktuellt område utgörs idag av avröjd skogsmark samt förslyad ängsmark och är ej planlagt. Exploatören skall enligt avtalet svara för samtliga utrednings- och projekteringskostnader i planarbetet samt all markberedning inklusive hantering av eventuella markföroreningar och fornlämningar som krävs för den tänkta exploateringen. Exploatören skall också ansvara och bekosta samtliga bygg och anläggningskostnader som krävs för genomförandet av planen, inom allmän platsmark och kvartersmark Beslutsunderlag Kommunledningskontorets tjänsteskrivelse 20 l Markanvisningsavtal Karta Markanvisningsavtal , inkl. tilläggsavtal

195 Tjänsteskrivelse Kommunledningskontoret (2) Dn r KS 2017/00026 Förslag till beslut Kommunstyrelsen föreslår kommunfullmäktige att besluta att godkänna markanvisningsavtal upprättat mellan Herrestads Etablering AB och Uddevalla kommun 0\ -,... ~ -, Grytingen r " j. D... _ Cc ~ (1/;~d{~ ei en Tisell Mark- och exploateringsingenjör Expediera till kommunfullmäktige

196 MARKANVISNINGSAVTAL Bakgrund Ett markanvisningsavtal, roravtal, tecknades mellan Norden Etablering AB och Uddevalla kommun Ett tillägg till avtalet gjordes där man förlängde avtalstiden fram till och samtidigt överläts avtalet till Herrestads Etablering AB som skall driva planarbetet, bilaga l. Undersökningarna har dock efter detta avstannat på grund av att man inväntat besked från Trafikverket Exploatören har erhållit positiva besked från Trafikverket och önskar återuppta planarbetet, därav detta avtal. l. Parter Herrestad Etablering AB (org nr: ) c/o Trollhättans Bygg och Industritjänst Fabriksvägen Trollhättan, nedan kallade exploatören Uddevalla kommun (org nr: ) Uddevalla, nedan kallad kommunen 2. Avtalets syfte Detta avtal träffas i syfte att ge exploatören ensamrätt att undersöka möjligheten att upprätta detaljplan för del av fastighetenherrestads-torp l :3, med avsikt att skapa hotell- och konferensanläggning. 3. Markanvisning Denna markanvisning ger exploatören ensamrätt till och med förhandla med kommunen om exploatering och markförvärv inom den del av fastigheten UddevallaHerrestads-Torp l :3 som har markerats ungefårligt med röd linje på kartan, bilaga Planprogram och detaljplan Området är inte detaljplanerat och utgör avröjd skogsmark och forstyad ängsmark. E.. att möjliggöra byggnation av hotell-och konferensanläggning skall ett program detaljplan och en detaljplan upprättas för området.

197 Exploatören har fått positivt programtillstånd av Miljö-och stadsbyggnadsnämnden, Markområdets avgränsning enligt bilagd karta, bilaga 2, är preliminär och kan justeras under planarbetet Beslut om att anta detaljplanen fattas av Samhällsbyggnadsnämnden/ Kommunstyrelsen/Kommunfullmäktige. Sakägare har rätt att överklaga beslutet att anta planen. Länsstyrelsen kan vidare besluta om överprövning av planen. Om projekt avbryts till följd av beslut under planprocessen ger detta inte Exploatören någon rätt till ersättning eller ny markanvisning från kommunen. 5. Ekonomi 5.1 Utredningskostnader Exploatören svarar för samtliga utrednings- och projekteringskostnader i samband med detaljplanens upprättande. Kommunen, genom sin planeringsavdelning, kan komma att ställa krav på att ett planavtal skall tecknas. 5.2 Markberedningskostnader Exploatören utför och bekostar all markbearbetning inklusive hantering av eventuella markföroreningar och fornlämningar som krävs för den tilltänkta exploateringen, samt ansvarar för alla kostnader som uppstår därav t.ex. stilleståndskostnader. 5.3 Bygg- och anläggningskostnader Kvartersmark Exploatören ska ansvara för och bekosta samtliga bygg- och anläggnings-åtgärder inom den blivande kvartersmarken. Allmän platsmark Exploatören ska svara för och bekosta projektering samt byggande av allmänna gator och parker. Exploatören ska också svara för och bekosta projektering samt genomförande av de återställande- och anslutningsarbeten som krävs för planens genomförande. Anläggnings och anslutningsavgifter Exploatören ska svara för de anläggnings- och anslutningsavgifterna som är nödvändiga för exploateringen så som fiber, tele, el samt vatten och avlopp. Dagvatten Exploatören ansvarar för allt dagvatten inom fastigheten, även det från omgivningen naturligt inkommande, omhändertas och fördröjs. Dagvattnet skall omhändertas enligt kommunens riktlinjer. Åtgärderna för dagvattenhanteringen skall ske i takt med planerad utbyggnad. Detta ska samordnas med den övergripande dagvattenhanteringen och det är viktigt att hanteringen inte generera problem nedströms. Lantmäteri Kommunen svarar för ansökan om avstyckning samt kostnader för densamma. Övriga lantmäteriärenden och fastighetsbildningsåtgärder som detaljplanen kräver ansöker, / och bekostar exploatören. /

198 6. Marköverlåtelseavtal ItUlan detaljplanen antas av kommunfullmäktige skall ett marköverlåtelseavtal som reglerar köpeskilling, partemas ansvar och åtaganden samt övriga villkor för exploateringens genomtorande upprättas mellan parterna. Köpeskilling för marken skall i avtalet baseras på en marknadsmässig prissättning utifrån den exploatering som den blivande detaljplanen tillåter och partema har utifrån det kommit överens om en köpeskilling på 417 kr/kvm tomtyta. Den överenskomna köpeskillingen gäller 24 månader från detta avtals antagande i KommWlSfullmäktige, efter dessa 24 månader kan ny förhandling om köpeskilling göras om endera part begär det. Från köpeskillingen skall avräkning för planavgiften göras. Om köpet inte blir aktuellt, oavsett anledning, så står exploatören själv för planavgiften. Om Exploatören och kommunen inte kommer överens om formerna och villkoren för överlåtelsen av marken äger kommunen rätt att återta markanvisningen utan någon rätt till ersättning för Exploatören. Detsamma gäller om Exploatören väljer att avstå från att utnyttja markanvisningen eller uppenbart inte avser/förmår att genomföra projektet i den takt eller på det sätt som avses. Det kommande marköverlåtelseavtalet kommer att vara villkorat med en byggnadsskyldighet, vilket iiulebär att Exploatören skall ha fårdigställt grundbotten 24 månader efter det att avtalet antogs i Kommunfullmäktige. 7. Giltighet Detta markanvisningsavtal är för sin giltighet heroende av följande: - Att det godkänns genom beslut av Kommunfullmäktige i Uddevalla kommun senast , vilket vinner laga kraft. Vidare är detta avtal till alla delar förfallet utan någon rätt till ersättning för någon av partema för utfört arbete eller nedlagda kostnader om marköverlåtelseavtal inte tecknats mellan kommunen och exploatören senast Kommunen har dock möjlighet att förnya markanvisningen efter detta datum om rimliga skäl för detta föreligger. planarbetet avbrutits. 8. Överlåtelse Detta avtal f'ar inte överlåtas av Exploatören till annan utan Kommunens skriftliga godkännande. Vid sådan medgiven överlåtelse ska Exploatörens kvarstående åtaganden enligt detta avtal överföras på övertagande part. 9. Tvist Tvist rörande tolkningen eller tillämpningen av detta avtal ska avgöras enligt svensk lagstiftning av allmän domstol om parterna inte skriftligen enas om annat.

199 Detta avtal har upprättats i två likalydande exemplar varav partema tagit var sitt. Uddevalla Uddevalla f - l 'l. För Uddevalla kommun Kommunfullmäktige För Herrestad Etablering AB Ingemar Samuelsson Ordf. Kommunstyrelsen -c:;[j;>.t:ef.. ==~ Arild A erud '..., / Peter Larsson Kommundirektör Bilagor Bilaga l: Markanvisningsavtal, foravtal, samt tilläggsavtal, Bilaga 2: Kartbilaga

200 m ---~. - UDDEVALLA KOMMUN Tekniska kontoret l ( 4) MARKANVISN INGSA VT AL Del av Herrestads-Torp l :3 Uddevalla kommun Följande avtal om exploatering på del av fastigheten Herrestads-Torp l :3 vid Torp köpcentrum i Uddevalla kommun har träffats mellan Kommunen och Exploatören: Kommunen Uddevalla kornmun Uddevalla Org nr Exploatören Norden Etablering AB Box Strömstad Org.nr l A v talets syfte Detta avtal träffas i syfte att ge Norden Etablering AB ensamrätt att undersöka möjligheten att upprätta detaljplan för del av Herrestads- Torp l :3, med avsikt att skapa hotell- och konferensanläggning. 2 Del av Herrestads-Torp 1:3 Det toreslagna projekteringsområdet enligt handlingama till programtillståndet från Miljöoch stadsbyggnad inryms inom både Herrestads- Torp l :3 och l :26. Herrestads-Torp l :26 är i privat ägo, medan Herrestads-Torp l :3 är kommunal ägo. Skissema på hotellområdet har sedan justerats så projektområdet endast hamnar inom Herrestads-Torp 1 :3. Detta a\<tal reglerar endast den del av Herrestads-Torp l :3 som markerats på kartan. bilaga l. nedan kallat Hotellområdet. 3 Markanvisning Denna markanvisning ger Exploatören ensamrätt att till och med förhandla med kommunen om exploatering och markförvärv inom den del av fastighetenherrestads-torp l :3 som markerats på bilaga l. Markförvärvet kommer framförallt avse den del av en lagakraftvunnen detaljplan som utgörs av byggrätt for hotell/konferens.

201 Planprogram och detaljplan Området är inte detaljplanerat och utgör avröjd skogsmark och forslyact ängsmark. För att möjliggöra byggnation av hotell- och konferensanläggning ska ett program till detaljplan o~.: h en detaljplan upprättas för området. 1(4) Exploatören har fatt positivt programtillstånd av Miljö- och stadsbyggnadsnämnden, Programhandlingarna ska vara tärdigställda ln.om två år från beslutat programtill stånd. :Vfiljö- och stadsbyggnadsnämnden tar ställning till plantillstånd efter genomfort programsamråd. Exploatören ska teckna plananal med.'vliljö- och stadsbyggnad. samt ombesörja och bekosta upprättande av planprogram och detaljplan. Bebyggelsen ska i huvudsak uppföras i enlighet med bifogade illustrationer och beskrivning. bilaga rtredningar och tillstånd Exploatören är införstådd med att Kommunen ej tar ansvar för markens skick. Samtliga utredningar och tillstånd som behövs för upprättande av detaljplan åligger Exploatören att ta fram och bekosta. 6 Exploateringsavta l [onan detaljplanen antas ska exploateringsav1al som reglerar köpeskilling, partemas ansvar och åtaganden samt övriga villkor för exploateringens genomforande upprättas mellan parterna. 7 Fastighetsbildning, gemensambetsaaliggning, servitut mm Exploatören har inte rätt att söka fastighetsbildning eller anläggningsåtgärd. Däremot kan Exploatören ta fram fårslag på framtida fastighetsutformning. gemensamhatsanläggningar och servitut. Eventuella belastningar på Hotellområdet, så som befintliga rättigheter, ska tillsvidare fortsätter gälla. Rättighetshavare har samma torfoganderätt som tidigare. 8 Til1fart Exploatören utreder möjlighet att tillskapa tillfan direkt frän rondellen (en fjärde am1j strax efter avfarten tran E6 i syd! i g riktning. I annat fall ska tillfart ske från väg 161. "ia infarten till Trestads Buss/Svenssons bilservice. Infarten är fastlagd i detaljplanen för Herrestad 1:41 och l :45 m.fl. med enskilt huvudmannaskap. F ör kännedom har T ratik verket tidigare ställt kra" av seende åtgärder på väg 161, för att medge nya byggrätter. Ett avtal har träffats mellan Trafikverket, Kommunen och Västragötalandsregionen beträffande bland annat kostnadsfordelning för ombyggnationen. Tekniska kontoret har i samband tramtagande av nya detaljplaner i området meddelat att del av Kommunens kostnader for byggnationen övergår till e.xploatörema. Detta innebär att Exploatören i ett kommande exploateringsavial åläggs att betala en summa per tillkommande bruttoarea (BT A)_

202 9 A v talets giltighet Detta avtal är i sin giltighet beroende av att det: Dels godkänns genom beslut av Tekniska nämnden i Uddevalla kommun senast Dels att upprättat planprogram antas av Miljö- och stadsbyggnadsnämnden senast l och att den vinner laga kraft. 3 (4) Kommunen är inte skyldig att ersätta Exploatören for utredningskostnader eller andra kostnader, utfört arbete. utebliven vinst eller i övrigt med anledning av detta avtal, om kommunen beslutar att inte godkänna detta avtal eller anta upprättat planprogram före angivet datum. Det samma gäller om planprogram efter antagande ändras eller upphävs efter överklagande. 10 Överlåtelse Detta avtal får inte överlåtas av Exploatören till annan utan Kommunens skriftliga godkännande. Vid sådan medgiven överlåtelse ska Exploatörens kvarstående åtaganden enligt detta avtal överfåras på övertagande part. ll Sidoöverenskommelser Partema har inte träffat någon överenskommelse eller åtagit sig någon förpliktelse utöver vad som ovan angivits.. 12 Avtalsexemplar Detta avtal bar upprättats i två likalydande exemplar vara\ partema tagit var sitt. Strömstad 2012-'1-1 Z:.. Norden Etablering AB cfit~_o Arild Aaserud Uddevalla L:DDEV ALLA KOM.\1UN TEKNISKA NÄMNDEN Zeidi Ström Ordrurande Patrik Petre Teknisk chef Bilagor: Bilaga 1 Bilaga 2 Bilaga 3

203

204 ' l

205 v~ mm Hoteflet uppmrs l 20 vlnlnpr enl nedansden : Entr~vinint IMtl bad, relax.gym &dl til!bdlcull'ymmen. VIn 2-3 med lobby/rw.epdou. resta.,.. och tonrenjnsrum VIn U, hotellrum Vån 20, *v-r-sviter Anno1n vettsamhet!110m Flfanllanl.., bmnts..llllr*'l. MIMieliliM ~inb~ itan ramen f6r prajektet. Aust~d mellan hotl!llbyunad och Svenssons Brtwatstiod UI'PIIr ttl a1 95 m. ' a ' ~ Becl&ndby... Den totala bygrladlytan ftlr hoteijanlianiftll!!l'l bwtknas tll ca m 2 Bad och SPA-a~en berana' komma upptidl ca UII m 2 Totalt berlkn.u dm komma att.n~ ca 2.50 p-tlllatse. Antal...,_och... fanlanu'llwlt " Hotellbesöken bertlenas Inte~ med de SliDra ltunclr&mma som pne1115.., iwtu verltsamheter (handetj Inom Torp-ornrtdel Traflkt.tastninpn bedbias dli'fllr lnll! lromm att 6ka under den llrttisb tld.w II!M!IIIM mellln klt Hotellet beflknas ha den Sl6rstl bellgninpn meflan 111inda1 odl hndq. Hoteflal:stema berlllnas kommit jimt Ynder"hfllt dlcen. De flesta inchedminprrt3 lwltna1 t~odt slce efter kl U. UtchM:Icni,.._n ir htmmtuldipn tgmmtnnt tll tidpunkten Id ,00, dl en del u.nc kommer att genereras. Belastnlnpn år dbct lten l fthhll.. nde till vad handrantridet pnen!rw l Dvrllt- Elt stor dll 'IN huteiiijstl!ma beräknas lven att anflndl nwd bvss. Med utdnisijui'ikt från L2 boende/hatelrum, b@flanlnl pi S~ odt med en blandel pi~ ~l nid W. l b«a:rurt anlill bilresor pi 0,92/dac och rum. Med 240 hotdrum skllle det Innebira q 221 bllrft8r/dac- Till äventyrsbadet m@d SM b@rätnas i senomsnitt ca 150 besihcldl&. l en beriknfnc med 1,5 bilresor/besök odl att 15" urprs w hotelitlister kom~mr bad~a-anläanintjen att.-n 191 bill'llsor/dij.. A\lwttyrsbadet med SPA f&vlrås huwclsalclllen nyttjas under hel&er dl homi~i3gnlf1ben lr Iii och ersliter al botellballwrt. Krlftgrlffeldlar, arbelstll,_len KonferenshotetJet med bild «h 5PA-anllanlrw ökar attnktiwltetm for komnt nen och dess ilwtnan!. Hobtlllmlble...,. bef'lknas &e ca;&. arbetstillfållen beritenat pol Msbasis. Under bwaperioden tillkommer ftt kraftlit tilllidit vad Iller ~- lnvest~ ~knas uppgå till ca SEK 350 milj.. ' 'jj\ '\;o,q~--

206 l (2) TILLÄGG TILL MARKANVISNINGSAVTAL, föravtal Del av Herrestads-Torp 1:3 Uddevalla kommun, daterat Bakgrund Ett markanvisningsavtal, föravtal, tecknades mellan Norden Etablering AB och Uddevalla kommun Syftet med avtalet var att ge Norden Etablering AB ensamratt att undersöka möjligheterna att upprätta detaqplan för del av den kommunalägda fastigheten Herrestads-Torp 1:3. Undersökningarna har efter detta gått stadigt framåt men har nu avstannat i väntan på en trafikutredning som Uddevalla kommun och trafikverket gemensamt beställt Norden Etablering AB har därför hört av sig till kommunen med önskan om en förlangning av avtalstiden och samtidigt med detta överlåta avtalet till Herrestads Etablering AB som handhar planläggningsarbetet Parter Norden Etablering AB Box Strömstad Org.nr Herrestads Etablering AB c/o Trollhättans Bygg och Industritjänst AB Fabriksvägen Trollhättan Org.nr Uddevalla kommun Uddevalla Org.nr Förtängning av Markanvisningstiden Med detta tilläggsavtal förlängs Markanvisningstiden med ett år. Datumet i Markanvisningsavtalet 3 ändras härmed till Överlåtelse av Markanvisningsavtal Norden Etablering AB överlåter harmed Markanvisningsavtal, tecknat , till Herrestad Etablering AB. Uddevalla kommun godkänner härmed Herrestads Etablering AB som ny avtalspart enligt 1 O i Markanvisningsavtalet~Herrestads Etablering AB ikläder sig härmed samtliga skyldigheter och åtaganden i Markanvisningsavtalet och övertar avtalet i alla dess delar.., ~ /~ U? 'l.-/;~- {_f) l f

207 2 (2) Tllligguvt.lets giltighet Detta avtal är i sin giltighet beroende av att det godkänns genom beslut av Tekniska nämnden i Uddevalla kommun senast Detta tillägg till markanvisningsavtal, föravtat. har upprattats i tre likalydande exemplar, av vilka parterna tagit var sitt. Strömstad Norden Etablering AB ~ Arild A serud... :.f'\ 'V Herrestads Etablering AB H~~tads Etablering AB l6~ /h!.... Hans Christer Klint Uddevalla UDDEVALLA KOMMUN TEKNISKA NÄMNDEN Zeidi Ström Ordförande Patrik Petre Teknisk chef Bilaga Mat1<anvisningsavtal

208 l ~ l l l l i / l. ) l.: ~ ' l..,, l. l. l ' \ ' l... '... l.. i. ' i 1. ' ' ' t l l l.. l : - l l ' i l.' ' l l l J J l l '. l

209 Protokollsutdrag Kommunstyrelsen D nr KS 2017/00059 Marköverlåtelseavtal Facklan 1 Sammanfattning Uddevalla kommun skrev år 20 Il ett markanvisningsavtal med Riksbyggen vilket gav dem ensamrätt att undersöka möjligheten att upprätta detaljplan för kvarteret Facklan. Exploatören fullgjorde sina förpliktelser, däribland upprättande av detaljplan. När detaljplanen 2014 vann laga kraft skrevs ett marköverlåtelseavtal för den första etappens genomförande. Redan året därpå tecknades avtal för andra etappens genomförande och under 2015 och 2016 genomförs byggnation på dc båda etapperna. Nu står dc l v å första byggnaderna snart klara och dc 57 lägenheterna kommer under våren 2017 att vara klara för inflyttning. Mikael Staxäng (M) och Christer Hassicbäck (UP) yttrar sig i ärendet. Beslutsunderlag Kommunledningskontoret \iänsteskrivelsc Samhällsbyggnadsnämndens protokoll Samhällsbyggnads tjänsteskrivelse Marköverlåtelseavtal gällande Facklan l. Karta över Facklan l. Yrkanden Mikael Staxäng (M): bifall till förslaget i handlingarna. Beslut Kommunstyrelsen föreslår kommunitdlmäktigc besluta att godkänna marköverlåtelseavtal upprätlat mellan Uddevalla kommun och Riksbyggen ekonomisk förening. Jäv På grund av jäv deltar inte Paula Berger (S), Stcfan Skoglund (S), Kenneth Engclbrektsson (S) och At111a-Lcna Heydar (S) i handläggning och beslut av ärclidct. Vid protokollei Annica Åberg.luslerat Ingemar Samuelsson (S), Mikael StaxHng (M) Justeringen tillkännagiven på anslagstavlan intygar Annica Åberg ''"' Justerandes signatur Utdragsbestyrkande

210 Tjänsteskrivelse Kommunledningskontoret (2) D nr KS 2017/00059 Handläggare Lokalstrateg Mattias Hagelberg Telefon mattias.hagelberg@uddevalla.se Marköverlåtelseavtal Facklan l Sammanfattning Uddevalla kommun skrev år 2011 ett markanvisningsavtal med Riksbyggen vilket gav dem ensamrätt att undersöka möjligheten att upprätta detaljplan för kvarteret Facklan. Exploatören fullgjorde sina förpliktelser, däribland upprättande av detaljplan. När detaljplanen 2014 vann laga kraft skrevs ett marköverlåtelseavtal för den första etappens genomförande. Redan året därpå tecknades avtal för andra etappens genomförande och under 2015 och 2016 genomförs byggnation på de båda etapperna. Nu står de två första byggnaderna snart klara och de 57 lägenheterna kommer under våren 2017 att vara klara för inflyttning. Det nu aktuella marköverlåtelseavtalet reglerar de områden som från början benämndes som etapp tre och fyra. På grund av flera samordningsvinster har de två sista etapperna slagits samman till en sista stor etapp. Priset per Bruttoarea (BTA) är precis som i tidigare avtal l l 00 kronor per BT A bostadsändamål ovan mark. Enligt exploatören hamnar byggnadernas BTA på sammanlagt drygt 7 400m 2 vilket ger ett totalt pris om ca 8 l kronor. Antallägenheter förväntas bli totalt 82 stycken. Exploatörens byggnadsskyldighet består i att denne senast ska ha fårdigställt två av totalt tre bottenplattor. På området finns byggnader som tidigare använts som gymnastiksal samt matsal med mera. Byggnaderna ingår i marköverlåtelsen och exploatören står alla rivningskostnaderna. Exploatören står också alla kostnader vid eventuella markföroreningar och fornlämningar. Beslutsunderlag Kommunledningskontoret tjänsteskrivelse Samhällsbyggnadsnämndens protokollsunderlag Samhällsbyggnadsförvaltningens tjänsteskrivelse Marköverlåtelseavtal gällande Facklan l. Karta över Facklan l. Förslag till beslut Kommunstyrelsen föreslår kommunfullmäktige besluta att godkänna marköverlåtelseavtal upprättat mellan Uddevalla kommun och Riksbyggen ekonomisk förening.

211 Tjänsteskrivelse Kommunledningskontoret (2) Dnr KS 2017/00059 Peter Larsson Kommundirektör Mattias Hagelbe g Lokalstrateg Expediera till Samhällsbyggnadsnämnden

212 Protokollsutdrag Samhällsbyggnadsnämnden Dnr SBN 2016/00526 Marköverlåtelseavtal Facklan 1 Sammanfattning Uddevalla kommun skrev år 2011 ett markanvisningsavtal med Riksbyggen vilket gav dem ensamrätt att undersöka möjligheten att upprätta detaljplan för kvarteret Facklan. Exploatören fullgjorde sina förpliktelser, däribland upprättande av detaljplan. När detaljplanen 2014 vann laga kraft skrevs ett marköverlåtelseavtal för den första etappens genomförande. Redan året därpå tecknades avtal för andra etappens genomförande och under 2015 och 2016 genomförs byggnation på de båda etapperna. Nu står de två första byggnaderna snart klara och de 57 lägenheterna kommer under våren 2017 att vara klara för inflyttning. Beslutsunderlag Tjänsteskrivelse, Markanvisningsavtal Anna-Lena Heydar (S) och Kenneth Engelbrektsson (S) anmäler jäv och deltar inte i handläggning eller beslut i ärendet. Yrkanden Kenneth Olsson (S): Bifall till förslaget i handlingarna men att ändra ordet markanvisningsavtal till marköverlåtelseavtal i beslutssatserna. Beslut Samhällsbyggnadsnämnden beslutar att godkänna marköverlåtelseavtal upprättat mellan Uddevalla kommun och Riksbyggen ekonomisk förening. att föreslå kommunfullmäktige att godkänna marköverlåtelseavtal upprättat mellan Uddevalla kommun och Riksbyggen ekonomisk förening. Vid protokollet Sebastian Johansson Justerat Gunilla Magnusson, Stig Olsson Justeringen tillkännagiven på anslagstavlan intygar Sebastian Johansson Expedierat Samhällsbyggnad Kommunstyrelsen Riksbyggen ekonomisk förening Justerandes signatur Utdrags bestyrkande

213 Tjänsteskrivelse Samhällsbyggnad 1(3) D nr SBN 2016/00526 Handläggare Mark- och exploateringsing. Christine Gunnarsson Telefon christine.gunnarsson@uddevalla.se Marköverlåtelseavtal Facklan 1 Sammanfattning Uddevalla kommun skrev år 2011 ett markanvisningsavtal med Riksbyggen vilket gav dem ensamrätt att undersöka möjligheten att upprätta detaljplan för kvarteret Facklan. Exploatören fullgjorde sina förpliktelser, däribland upprättande av detaljplan. När detaljplanen 2014 vann laga kraft skrevs ett marköverlåtelseavtal för den första etappens genomförande. Redan året därpå tecknades avtal för andra etappens genomförande och under och genomförs byggnation på de båda etapperna. Nu står de två första byggnaderna snart klara och de 57 lägenheterna kommer under våren 2017 att vara klara för inflyttning. Det nu aktuella markanvisningsavtalet reglerar de områden som från början benämndes som etapp tre och fyra. På grund av flera samordningsvinster har de två sista etapperna slagits samman till en sista stor etapp. Priset per Bruttoarea (BT A) är precis som i tidigare avtal l l 00 kronor per BTA bostadsändamål ovan mark. Enligt exploatören hamnar byggnadernas BT A på sammanlagt drygt m 2 vilket ger ett totalt pris om ca 8 l kronor. Antal lägenheter förväntas bli totalt 82 stycken. Exploatörens byggnadsskyldighet består i att denne senast ska ha fårdigställt två av totalt tre bottenplattor. På området finns byggnader som tidigare använts som gymnastiksal samt matsal mm. Byggnaderna ingår i marköverlåtelsen och exploatören står alla rivningskostnaderna. Exploatören står också alla kostnader vid eventuella markföroreningar och fornlämningar. Beslutsunderlag Tjänsteskrivelse, Markanvisningsavtal Karta Förslag till beslut Samhällsbyggnadsnämnden beslutar att godkänna markanvisningsavtal upprättat mellan Uddevalla kommun och Riksbyggen ekonomisk förening. att föreslå kommunfullmäktige att godkänna markanvisningsavtal upprättat mellan Uddevalla kommun och Riksbyggen ekonomisk förening.

214 Tjänsteskrivelse Samhällsbyggnad (3) D nr SBN 2016/00526 Ärendebeskrivning Uddevalla kommun skrev O ett markanvisningsavtal med Riksbyggen vilket gav dem ensamrätt att undersöka möjligheten att upprätta detaljplan för kvarteret Facklan. Detaljplanen upprättades och vann laga kraft. Detaljplanens syfte är att skapa möjligheter för byggnation av flerbostadshus, ca 150 bostäder samt kontor. I dagsläget är det endast lägenheter som byggts och det är också lägenheter det planeras för i denna sista etapp. Kvarteret Facklan är beläget i de södra delarna av Uddevalla centrum med före detta Folkets Park i väster och området Kapelle i söder. Kommunen har tidigare tecknat två marköverlåtelseavtal inom kvarteret Facklan. Första etappen bestod av området där gamla Söderskolan stod och etapp två innebar byggnation på området direkt väster om före detta skolan. På dessa två första etapper pågår just nu byggnationen av ett tre- respektive niovåningshus vilka sammanlagt inrymmer 57 lägenheter. För denna tredje och sista etapp har ett marköverlåtelseavtal upprättats vilka ger Riksbyggen rätt att köpa området till ett pris om l l 00 kronor per BT A för bostadsändamål ovan mark. Riksbyggen planerar att bygga tre hus på området bestående av fyra våningar plus källare. Totat BTA beräknas vara m 2 vilket ger ett totalpris om kronor. Handpenningen om ska betalas senast två veckor efter att beviljat bygglov erhållits samt att kommunfullmäktige godkänt marköverlåtelseavtalet. I denna etapp bygger exploatören inget garage under jord utan all boendeparkering planerar man bygga i carp01i i områdets södra del. Exploatören ska enligt avtalet senast ha beviljats bygglov i enlighet med detaljplanen. Skulle beviljat bygglov inte finnas inom avtalad tid har kommunen rätt att häva överlåtelsen av fastigheten och behålla 50 % av handpenningen. Liksom i tidigare etapper belastas exploatören i detta avtal med att stå alla kostnader i samband med rivning av byggnaderna på området. Exploatören belastas också med att stå alla kostnader vid eventuell markförorening samt står risken vid eventuellt påträffande av fornlämning. Exploatören har en byggnadsskyldighet vilken består i att denne senast ska ha fårdigställt två av totalt tre bottenplattor. Skulle så inte ske har kommunen rätt att häva köpet och behålla 80 % av handpenningen. Det bokförda värdet på hela exploateringsprojekt Facklan uppgår till ca kronor.

215 Tjänsteskrivelse Samhällsbyggnad (3) D nr SBN 2016/00526 Carina Johansson Förvaltningschef Christine Gunnarsson Mark- och exploateringsingenjör Expediera till Samhällsbyggnad Kommunstyrelsen Riksbyggen ekonomisk forening

216 Facklan, ~ \ l \ \.. \ ~'.. / --( \. "' J "/ ~? 1 /~ :./.,r / ~ /,/..; l l l J l... - /,..- ~,- 1_, / Koordinatsystem: SWEREF Utskriven o Kartredovisningen har inte rättsverkan, jmfr mot beslut i lantmäterihandlingar Skala 1: [m]

217 MARKÖVERLÅTELSEAVTAL l. Parter Riksbyggen ekonomisk förening (org. nr: ) Stockholm, nedan kallade exploatören Uddevalla kommun (org. nr: ) Uddevalla, nedan kallad kommunen 2. Bakgrund och syfte Riksbyggen tecknade 2011 ett avtal med Uddevalla kommun (TN/2010:127) som gav Riksbyggen ensamrätt att undersöka möjligheten att upprätta detaljplan får fastigheten Facklan l med avsikt att skapa bostäder i flerfamiljhus. Planen upprättades och 2013 skrevs ett markanvisningsavtal (TN/2012:85) med ovan nämnda parter i syfte att reglera kostnader och ansvar får den fårsta etappen av planens genomfårande tecknades nästa avtal (SBN 2015/00442) vilket reglerar kostnader och ansvar får andra etappen i planens genomförande. Partema är överens om att fortsätta arbetet med genomförandet av planen och detta avtal träffas i syfte att reglera exploatörens och kommunens ansvar får åtgärder och kostnader samt markförvärv vid genomförande av detaljplanens sista etapp. 3. Detaljplan Detaljplan får "Facklan l m fl." lagakraftvunnen , nedan kallad detaljplanen. Se plankarta i bilaga l. 4. Marköverlåtelser 4.1 Marköverlåtelser Kommunen överlåter härmed till exploatören fastigheten Uddevalla Facklan l, nedan kallad fastigheten, vilken utgör kvartersmark i detaljplanen och som har markerats med röd skraffrering på bifogad karta, bilaga 2. Utdrag ur fastighetsregistret finns som bilaga 3. På fastigheten finns byggnader som tidigare använts som gymnastiksal samt matsal mm. Dessa byggnader ingår i marköverlåtelsen. Fastigheten överlåtes i befintligt skick. Köparen har haft tillfälle att på tillfredsställande sätt inspektera fastigheten och att underrätta sig om befintliga inskränkningar i förfogandet över fastigheten Köpeskilling Fastigheten överlåts får en överenskommen köpeskilling av l l 00 kr/m 2 BT A för bostadsändamål ovan mark (inglasade balkonger, carportar, garage, sopförråd,

218 lägenhets-, cykel-, och fastighetsförråd ingår ej) enligt beviljat bygglov. Handpenning om kr erläggs senast två veckor efter att beviljat bygglov erhållits samt att kommunfullmäktige godkänt detta avtal enligt punkt 9.5. Aterstående del av köpeskilling erläggs när exploatören uppfyllt byggnadsskyldigheten i punkt 7.l (beviljat bygglov och påbörjad byggnation). Om betalning ej sker på överenskommen tid skall dröjsmålsränta utges enligt råntelagen på obetalt belopp tills betalning sker. 4.3 Köpebrev När köpeskilling enligt punkt 4.2 till fullo erlagts samt byggnadsskyldigheten enligt 7.l är uppfylld, ska kommunen utfårda köpebrev. Exploatören svarar för inskrivningskostnaderna vid ansökan om lagfart, pantbrev och inteckningar, samt svarar för övriga med köpet :förenade kostnader. Lagfart f'ar endast sökas på köpebrevet Tillträde Tillträde sker då köpebrev upprättats och undertecknas av båda parter. Exploatören har dock rätt att innan tillträdet, efter samråd med kommunen, utföra erforderliga markarbeten för att uppfylla byggandsskyldigheten i punkt 7.l. Om exploateringen inte fullföljs :förbinder sig exploatören att återställa marken i ursprungligt skick, om kommunen så fordrar Kostnader och intäkter Kommunen ska betala skatter, räntor och andra periodiska utgifter :för fastigheten om de avser tiden före tillträdesdagen. Från och med tillträdesdagen övergår betalningsskyldigheten på exploatören, som då också erhåller områdets avkastning från denna tidpunkt. V ad avser fastighetsskatten är parterna införstådda med att betalningsskyldigheten åvilar den av parterna som är ägare till fastigheten den l januari respektive år. Motsvarande gäller för intäkter Penninginteckningar Kommunen garanterar att fastigheten på tillträdesdagen inte besväras av några penninginteckningar Servitut och nyttjanderätter Exploatören har enligt tidigare avtal rätt att utan avgift ha upplag och uppställning på den före detta fotbollsplanen på Facklan l. I och med detta avtals undertecknande upphör den rättigheten. Skulle exploatören vilja nyttja område utanför fastigheten ska parterna teckna nytt avtal for den då aktuella ytan. Kommunen garanterar att fastigheten, på tillträdesdagen, inte belastas av några servitut eller nyttjanderätter.

219 4. 8 Grundförhållanden Kommunen ikläder sig inte något ansvar för fastighetens grundförhållanden. Exploatören erinras om att noga undersöka grundförhållandena innan byggnationen påbörjas. Exploatören påtar sig allt ansvar för de skador som en grundvattensänkning inom fastigheten kan åstadk.omma på omkringliggande fastigheter, orsakat av de arbeten som exploatören utför Mariföroreningar Inga kända markföroreningar finns inom fastigheten, däremot fanns förorening kopplad till tjärasfalt i projektets tidigare etapper. Exploatören står risken vid eventuell markförorening och den därefter följande hanteringen för att kunna genomföra den tänkta exploateringen. Alla kostnader rörande markföroreningar bekostas av exploatören. Friskrivningen gäller även dolda fel. 4.1 O Arkeologi Inga kända lämningar finns inom fastigheten. Exploatören står risken för eventuell påträffande av fornlämning, och den därefter följande hanteringen för att kunna genomföra den tänkta exploateringen. Samtliga undersökning och utgrävningar bekostas av exploatören. Friskrivningen gäller även dolda fel Rivning På fastigheten står i dag en före detta gymnastiksal samt en byggnad som använts till matsal mm. Dessa byggnader ingår i marköverlåtelsen. Exploatören står samtliga kostnader såsom undersökningar, tillstånd och arbetskostnader i samband med rivningen av byggnaderna. Köparen bekräftar att denne med bindande verkan avstår från alla krav och anspråk mot kommunen av vad slag det vara må pga. eventuella fel i fastighet och byggnader. Friskrivningen gäller även dolda fel stillestånd, försening o dyl. Exploatören har ej rätt till ersättning för försening eller stillestånd beroende på av kommunen ovetande eller icke påverkningsbara anledningar som exempelvis punktema Tillstånd Exploatören ansöker om och bekostar de tillstånd avseende exempelvis bygglov med mera som krävs för exploateringens genomförande. 5. Fastighetsbildning 5.1 Marköverlåtelse Marköverlåtelsen enligt punkten 4.1 ovan avser hela fastigheten Facklan l Gemensamhetsanläggning Exploatören ansvarar för att erforderliga gemensamhetsanläggningar bildas inom planområdet Exploatören förbinder sig att i samband med försäljning informera om att fastigheten ifråga kommer att deltaga i gemensamhetsanläggning samt svara för att en samfällighetsforening för förvaltning av gemensamhetsanläggningarna bildas.

220 5.3 Fastighetsbildning Exploatören kan komma att behöva stycka av fastigheten till två fastigheter. Om exploatören ansöker om sådan avstyckning innan äger exploatören rätt att fakturera kommunen halva förrättningskostnaden. Exploatören ansöker om och bekostar all övrig fastighetsbildning inom området. Parterna förbinder sig att vid kommande fastighetsbildningsforrättning, utan särskild kompensation, godta de smärre justeringar som Lantmäterimyndigheten kan komma att påkalla. 6 Allmänna och gemensamma anläggningar 6.1 Va-anläggningar Kontakt ska tas med Uddevalla Vatten AB för att få förbindelsepunkten anvisad. Exploatören ansvarar själv för att bygga ut ledningar inom tomten samt upprätta nödvändiga gemensamhetsanläggningar som krävs för ändamålsenligt användande i området. Eventuella förändringar av projekteringshandlingarna efter att dessa är överenskomna och godkända av båda parter ska bekostas av den part som önskar genomföra förändringen. 6.2 Ovrigt Exploatören ansvarar för och bekostar samtliga nödvändiga anslutningar som t.ex. el och fiber. Renhållningen inom området ska utformas på sätt Uddevalla Energi anser lämpligt. Exploatören kontaktar respektive bolag för upprättande av separata avtal. 7. Husbyggnation och anläggningar inom kvartersmark 7.1 Husbyggnation Exploatören utför och bekostar åtgärder för utbyggnad och iordningsställande på all mark inom området. De gestaltningsprinciper som beskrivs i detaljplanens planbeskrivning och planprogram skall foljas. Exploatören ombesörjer att f'öljande byggnadsskyldighet uppfylls: Komplett bygglovsansökan bör vara inlämnad till Uddevalla kommuns byggavdelning minst 1 O veckor före sista dag för beviljat bygglov, se hävningsvillkoret Detta för att byggavdelningen ska ha möjlighet och tid att hinna handlägga ärendet. Exploatören ska så snart som möjligt, i enlighet med försäljning och rådande marknad och efter beviljat bygglov, påbörja husbyggnationen. Det ska vara tydligt att ambitionen finns att genomföra projektet inom de tidsramar som angetts. Med påbörjad byggnation menas en fysisk igångsättning av arbetena på arbetsplatsen och fårdigställande av bottenplattorna för två av tre hus. Om exploatören inte påbörjat byggnationen har kommunen rätt att häva avtalet, se hävningsvillkoret

221 7. 2 Dagvatten Exploatören ansvarar får att allt dagvatten inom fastigheten, även det från omgivningen naturligt inkommande, omhändertas VA-anslutning Samtliga fastigheter inom planområdet skall anslutas till den kommunala vatten- och avloppsanläggningen. Exploatören betalar V A-anläggningsavgift vid det tillfälle då betalningsskyldighet inträffar. Debitering sker efter att förbindelsepunkt har upprättats. Anläggningsavgift debiteras den som vid dagen får förbindelsepunktens upprättande är ägare till fastighetenl-erna inom området men ska bekostas av exploatören. 8. Plankostnader Exploatörens ansvar får plankostnaderna har reglerats i särskilt avtal. 9. Övrigt 9.1 Skador Exploatören skall iaktta aktsamhet så att skador undviks på befintliga anläggningar utanfår fastigheten. De skador som uppkommer under byggnadstiden och som vållats av exploatören eller av denne anlitad entreprenör skall återställas genom exploatörens fårsorg och på dess bekostnad. Gemensam syn, vilken exploatören kallar till, ska ske före byggstart. Det åligger exploatören att undvika lerspill o.d. som uppkommer vid transporter till och från området i samband med byggnationen. Om skada uppkommer på allmän anläggning och exploatören inte fullgör sina åtaganden enligt denna punkt äger kommunen rätt att återställa uppkommen skada på exploatörens bekostnad. 9.2 Upplag o. d. Uppställning av bodar är bygglovspliktigt. Exploatören ansöker om och bekostar erforderliga lov och tillstånd för sådan uppställning. Upplag eller uppställning av bodar m.m. f'ar inte ske utanfår fastigheten utan skriftligt medgivande från kommunen eller annan markägare Eventuell flytt av ledningar/flytt av transformatorstation Exploatören utför och bekostar all eventuell flytt av ledningar inom området. Kommunen utför dock flytt av befintlig transformatorstation till nytt läge i enlighet med detaljplanen. Efter utförd åtgärd äger kommunen rätt att debitera exploatören halva kostnaden. 9.4 ÖVerlåtelseförbud Detta avtal får inte helt eller delvis, utan kommunens skriftliga medgivande, överlåtas på annan. Vid överlåtelse av fastighet eller del därav som omfattas av detta avtal skall exploatören förbinda den nye ägaren att iaktta vad som åvilar exploatören enligt detta avtal, så att avtalet blir gällande mot varje förvärvare av fastighet eller del därav. Köparen skall förbinda sig att göra motsvarande fårbehåll vid en försäljning av fastigheten.

222 Ändringar och tillägg till detta avtal ska upprättas skriftligen och undertecknas av behöriga foreträdare for parterna Avtalets giltighet Detta marköverlåtelseavtal är för sin giltighet beroende av att det godkänns genom beslut av Kommunfullmäktige i Uddevalla kommun senast , vilket vinner laga kraft Kostnadsansvar vid uteblivet marköverlåtelseavtal Om någon av ovan angivna giltighetsförutsättningar inte uppfylls är detta avtal förfallet i alla delar, varvid vardera parten står for sina egna kostnader och ingen ersättningsskyldighet ska foreligga för någondera part. Om kommunfullmäktige beslutar att inte anta detta marköverlåtelseavtal är kommunen inte skyldig att ersätta exploatören eller annan part for utredningskostnader eller andra kostnader, utfört arbete, utebliven vinst eller annan ersättningspost av vad slag det vara må med anledning av detta avtal och rättsforhållanden som härrör från detta avtal Återgång Om marköverlåtelseavtal ej skulle bli giltigt enligt ovan skall överläggningar upptas mellan parterna beträffande projektets fortsatta handläggning. 9.8Hävning Kommunen har fram till slutbetalning, punkt 4.2, rätt att häva detta avtal om exploatören inte fullgör byggnadsskyldigheten enligt punkt 7.l Hävningpga. icke beviljat bygglov Exploatören ska senast ha beviljats bygglov i enlighet med detaljplan, bilaga l. Skulle beviljat bygglov inte finnas inom avtalad tid, helt eller delvis på grund av exploatören, skall kommunen ha rätt att häva överlåtelsen av fastigheten. Hävning av överlåtelsen skall ske skriftligen senast l Om kommunen nyttjar sin rätt att häva köpet ska 50 % av handpenningen inte återbetalas till exploatören. Resterande del av handpenningen ska omgående återbetalas till exploatören. Ingen av partema har rätt till ersättning för nedlagda kostnader eller skadestånd med anledning av en sådan hävning Hävningpga. icke påbörjad byggnation Exploatören ska senast påbörjat byggnationen. Med påböijad byggnation menas en fysisk igångsättning av arbetena på arbetsplatsen och fårdigställande av bottenplattorna för två av tre hus. Om exploatören inte påbörjat byggnationen skall kommunen ha rätt att häva överlåtelsen av fastigheten. Hävning av överlåtelsen skall ske skriftligen. Om kommunen nyttjar sin rätt att häva köpet ska 80 % av handpenningen inte återbetalas till exploatören. Resterande del av handpenningen ska omgående återbetalas till exploatören. Ingen av parterna har rätt till ersättning for nedlagda kostnader eller skadestånd med anledning av en sådan hävning. 9.9 Tvist Tvist rörande tolkningen eller tillämpningen av detta avtal ska avgöras enligt svensk lagstiftning av allmän domstol om partema inte skriftligen enas om annat.

223 Detta avtal har upprättats i tre likalydande exemplar varav partema tagit var sitt och det tredje genom kommunens fårsorg inlämnats tilllantmäterimyndigheten. Uddevalla För Uddevalla kommun Samhällsbyggnadsnämnden Gunilla Magnusson, ordf. Samhällsbyggnadsnämnden Stockholm 2016-it{)5 F ör Riksbyggen ek. fårening.!lfrta.l7t:: Mårten Lilja Carina Johansson chef Samhällsbyggnadsförvaltningen Bilagor Bilaga l: Plankarta med bestämmelser Bilaga 2: Marköverlåtelsekarta Bilaga 3: Utdrag ur fastighetsregistret

224 /\ 1 PLANKARTA -- ~ ~ ---.-!Bl Eiiil ::X:.::- =- = [E!J ISI 1 --,_..._ ~~ = --- ~ :...: '* PLANBESTÅMMELSER -... ~-...,...,--~ -...; '"--- ~ 0<1\..,_... on. GRÄNSBETECKNINGAR ---t<h -- 1 LOI<ALGATA i L-nll< 1(-- 1 l Anvh:tnlngegin~~ Egt~MMpserMtr ANVÄNDNING AV MARK l lk - -Kcnlo< Taktltsk~ TranstCifTJl.ll.lorDUon UTNYTTJANDEGRAD Inom omrtdren m.rbrad m.cl a, är atorv.la :smwn.nl~e brulloai"n ov.1 m.rk k\lm. Inom omriden ll'laliuhed med 1: är toq.la :samm8fllegde byggnadsarm 2000 kwn. BEGRÄNSNING AV MARKENS BEBYGGANDE f' -: :-.-:-:1 a...,...,.,.,.,.._ ~:=:::~~=r~varportochge~sib f ff ~=:r:~u::.-::,:~~~=~!:cter, byggn&dlill". Planans nr: 1138 Antagen av KF: Laga kraft: 2014-CI-08 PLACERING, UTFORMNING, UTFÖRANDE Utfoti'N'IIng Hijglltol byggnadshejd for komptamenlbyggn&dlllf Ar3.5 met:.r. Il v, ~k Hbgsts tmiinll an~ viiilnlngar. Hög!ila vånlng:~~~höjd 32 meter. S U19rrlngvånlng rlir anordna::. ulthoar angtv81. nögsta.,taj \laniflgat. ByggRad.scl"'ar t -x kal unaar nl~im T3.2 mer.r Ölllll" gruncl<anans nollplijn ska udb.s mtld vattenlit ~er v.l:l:llt'1uiig '"""""'""" ~w~~ ~*'~fyhd.er f:illrej.. lot... ~ u,..,,.,~... ""'Wl.'- kotnplenertlnde... ~...,.lt~ 'Gn ganomfäruulan Åleirder sam medlör en ~nnanflf!t grundvaltenslnltrllng får ejuttöra:j. _ STÖRNINGSSKYDD ::=~~.. ==-..;~ ~.,uv,...,...,..... _~liuddimpad sldil. Mt'tsl on utepl tsfbalkong lill ver~ liigedlet elter.an gcmenym uteplats ska plac.a&/anordnb sa ett d n skllivalenla l)udnlvi.n tar lisfikbuller L...,.. 2>4~ lnt.öwrsfgermd&aodl deon mindmala IJUdrMn L...,_ lnle Ö'ole~Uger 711 dba. MARKENSANORDNANDE Mllk och vegetlllan ej parkering ej 6ek llj PMcering.plab Mr lnla lrmae. ~ al ~ l'lrn WwM.. TrliS $boqi~oi..:tfno:h...,~ lll"$$n.u 9 C'tll0m ~~\tldmoc::~ mlnst15an. AOMINISTRA TIVA BESTÄMMELSER GcnDmlar.~ndedd Genamfrnndedden ir 5 (fem) i r tr6n den <lag f*inen vinntir ~Jeraft. Andrad lovpllkt.lov med kar Utbrt ~ ~ Kärbar In~ och utt1r11irtnte anordnas. DETALJPLAN för Kv FACKLAN Uddevalla, Uddevalla kommun PLANKARTA ~"""... ao}mk» IUct~~ Mll1~ler AB S.~a nerlng "Mif ii ANTAGANDEHANDLING Alllf.llrtdllh ndlln;.r. la~artamtd.,..,_,ii'm'itlsar IZII.anii::~N;Iartll Bf'\IJntl.s~ a Faal:lgh6t5/line;blng s U~illlnoo Skale 1:1000 C-.ti ulaiflffl i.la.fon~~t~ t) loo m ARB 552

225 Facklan 1 Bilaga ' - ' ' ----~.~ J ~ - l ' l ' 1 ' - l ' '"' '... ',,,. "', (-.. Skola. "' ,_, ' ~ " Koordinatsystem: SWEREF Utskriven o as [m],...,... Kartredovisningen har inte rättsverkan, jmfr mot beslut i lantmäterihandlingar Skala 1:1000

226 Metria FastighetSök- Uddevalla Facklan l - ;.....:,. "'. l l - - t l,' - l ~ i - l l f :-.. :-... l. Metria l FastighetSök Fastighet Beteckning Uddevalla Facklan 1 Nyckel: Distrikt Uddevalla Adress Adress Packhusgatan (14), (16), (18) studievägen (5), (7), (9), ( 11) Läge, karta Senaste ändringen i allmänna delen Distriktskod Senaste ändringen i inskrivningsdelen Allmän+ Taxering Aktualitetsdatum i inskrivningsdelen Område N (SWEREF 99 TM) E (SWEREF 99 TM) Registerkarta UDDEVALLA Areal Område Totalareal Därav landareal Totalt B 552 kvm kvm Därav vattenareal Lagfart Ägare Andel Inskrivningsdag Akt / Uddevalla Kommun stadshuset Uddevalla Fångestyp kan ej anges: Ingen köpeskilling redovisad. Anmärkning: Anmärkning Anm~rkning : Övriga fång 44/229, Anmärkning: Kommunens lagfartsförhållanden ej utredda saknas Anmärkning: Fångestyp ll)vrlga fångeshandlingar Sida l av

227 Metria FastighetSök- Uddevalla Facklan l Planer, bestämmelser och fornlämningar Planer Detaljplan: Facklan, Kv Taxeringsuppgifter Datum Laga kraft: Genomf. start: Genomf. slut: Akt 1485K-P14/ Taxeringsenhet Specialenhet, skolbyggnad (825) Utgör taxeringsenhet och omfattar hel registerfastighet Uppgiftsår 2015 Taxeringsär 2016 Taxerad Ägare Andel Juridisk fonn Ägandetyp Uddevalla Kommun stadshuset Uddevalla 1/1 Kommun Lagfart eller Tomträtt Atgärd Fastighetsrättsliga åtgärder Datum Akt Tomtmätning K-39/1945 Sammanläggning K-151/1945 Fastighetsreglering K-15/71 Avskild mark Uddevalla Facklan 2 Ursprung Uddevalla Kapell e 1 :99 Anmärkning: Bih c Uddevalla stadskärnan 1:143 Anmärkning: Bih c Uddevalla Uddevalla 1 :888, 1 :889, 1 :906 Anmärkning: Bih c Tidigare Beteckning Beteckning O-Uddevalla Facklan 1 Ajourforande inskrivningsmyndighet Lantmäteriet Omregistreringsdatum Telefon: Akt /6 Copyright 2015 Metria Källa: Lantmäteriet Sida 2 av

228 Protokollsutdrag Kommunstyrelsen 20J D nr KS 2017/00023 Avrapportering av aktiviteter i energiplan för Uddevalla kommun Sammanfattning Kommunfullmäktige antog i maj 20J 5 energiplan för J 9. Energiplanens handlingsplan innehåller tre nivåer av styrning: l. Fyra övergripande mål 2. Ett antal s.k. ejteklmål kopplade till respektive övergripande mål 3. Aktiviteter kopplade till respektive effektmål Aktiviteterna är drygt 20 till antalet och riktar sig till kommunstyrelsen och/eller till samhällsbyggnadsnämnden. Kommunledningskontoret har tillsammans med samhällsbyggnadsförvaltningen gjort en genomgång av samtliga aktiviteter i syjk att följa upp vad som är genomfört, vad som hanteras eller arbetats in i andra styrande dokument och vad som pågår inom ramen för respektive nämnds ordinarie uppdrag. Rapporteringen ingår i samhällsbyggnadsnämndens verksamhetsberättelse Aktiviteterna redovisas var för sig i bilagan med förslag om fortsatt hantering. Beslutsunderlag Hållbarhetsberedningens protokoll Kommun] cdningskontorcls tj änsleskri vclsc 20 l 7-0 J-3 O. Avrapportering av aktiviteter i energiplan 20 J 5-20 J 9. Energiplan 20 I 5-20 I 9. Beslut Kommunstyrelsen föreslår kommunfullmäktige besluta att godkänna avrapporteringen av aktivileter i energiplan 20 I 5-20 I 9. Vid protokollet Annica Åberg Justerat Ingemar Samuelsson (S), Mikael Staxäng (M) Justeringen tillkännagiven på anslagstavlan 20! intygar Annica A berg Justerandes signatur Utdragsbestyrkande

229 Protokoll Hållbarhelsberedning Dnr KS 2017/00023 Avrapportering av aktiviteter i energiplan för Uddevalla kommun Sammanfattning Kommunfullmäktige antog i maj 2015 energiplan för Energiplanens handlingsplan innehåller tre nivåer av styrning: l. Fyra övergripande mål 2. Ett antal s.k. effektmål kopplade till respektive övergripande mål 3. Aktiviteter kopplade till respektive effektmål Aktiviteterna iir drygt 20 till antalet och riktar sig till kommunstyrelsen och/eller till samhällsbyggnad s nämnd en. Kommunledningskontoret har tillsammans med samhällsbyggnadsförvaltningen gjort en genomgång av samtliga aktiviteter i syilc att följa upp vad som är genomfört, vad som hanteras, eller arbetats in i andra styrande dokument och vad som pågår inom ramen för respektive nämnds ordinarie uppdrag. Rapporteringen ingår i samhällsbyggnadsnämndens verksamhetsberättelse Aktiviteterna redovisas var för sig i bilagan med förslag om fortsatt hantering. Birgitte Johansson, miljöstrateg på avdelningen strategisk samhällsplanering, föresrar ärendet på sammantriidel Beslutsunderlag Kommunledningskontorets tjänsteskrivelse Avrapportering av aktiviteter i energiplan Energiplan (Bilaga 4). Beslut.. Jlållbarhetsbcredningenföreslårkommunfi:rllmäktigebeslum att godkänna avrapporteringen av akliviteter i energiplan Justerandes signatur Utdragsbestyrkande

230 Tjänsteskrivelse Kommunledningskontoret l (l) D nr KS 2017/00023 Handläggare Miljöstrateg Birgitte Johansson Telefon birgitte.johansson@uddevalla.se Avropportering av aktiviteter i energiplan för Uddevalla kommun Sammanfattning Kommunfullmäktige antog i maj 2015 energiplan för Energiplanens handlingsplan im1ehåller tre nivåer av styrning: l. Fyra övergripande mål 2. Ett antal s.k. effektmål kopplade till respektive övergripande mål 3. Aktiviteter kopplade till respektive effektmål Aktiviteterna är drygt 20 till antalet och riktar sig till kommunstyrelsen och/eller till samhälls byggnadsnämnden. Kommunledningskontoret har tillsammans med samhällsbyggnadsförvaltningen gjort en genomgång av samtliga aktiviteter i syfte att följa upp vad som är genomfört, vad som hanteras, eller arbetats in i andra styrande dokument och vad som pågår inom ramen för respektive nämnds ordinarie uppdrag. Rappmieringen ingår i samhällsbyggnadsnämndens verksamhetsberättelse Aktiviteterna redovisas var för sig i bilagan med förslag om fortsatt hantering. Beslutsunderlag Kommunledningskontorets tjänsteskrivelse Avrappmiering av aktiviteter i energiplan Energiplan (Bilaga 4). Förslag till beslut Kommunstyrelsen föreslår kommunfullmäktige besluta att godkänna avrapporteringen av aktiviteter i energiplan Peter Larsson Kommundirektör Expediera till Kommunstyrelsen samhällsbyggnadsnämnden Birgitte Johansson Miljöstrateg

231 Avrapportering av aktiviteter i energiplan Övergripande långsiktiga Effektmål Uppdrag/aktivitet Nämnd Kommentar mål l. Användningen av l. l Andel förnybar energi Solenergianläggningar ska SBN Nämnden har antagit detta mål som sin strategi i styrkortet fossila energikällor ska av totalt tillförd energi i finnas på alla kommunala Ar 2018 ska det finnas l 000 kvm solceller. Solceller har fasas ut mot ur kommunen utgör 46 % år byggnader efter nybyggnation och exempelvis monterats på Östrabo yrkesskola administrativa klimatsynpunkt bättre 2018 och siktar mot vid större tillbyggnader och byggnader och planeras även på den nya Källdalsskolan. alternativ liksom mot fossiloberoende renoveringar som sker från och Uppdraget i styrkortet kan därför avslutas genom att energikällor med låg med 2015 nämnden fortsätter att arbeta med åtgärden som en strategi. primärenergi och energi som annars går till spillo. 1.2 Energiproduktion med Ta fram en strategi för KSoch Utbyggnaden av fjärrvärme styrs framförallt genom hjälp av gemensamma fortsatt utveckling av fjärrvärme SBN ställningstaganden i översiktsplan och fördjupad värmelösningar ökar till och koppla den till Översiktsplanen översiktsplan. En revidering av den fördjupade 2019 jämfört med översiktsplanen pågår och översiktsplanen ska ses över med start våren Uppdraget kan därför avslutas i styrk ortet, i och med att det hanteras i dessa styrande planer. 1.3 Koldioxidutsläppen Verka för snabbladdare och SBN Marknaden har sett till att det nu finns snabbladdare på Torp. från transport sektorn biogaspump på Torp köpcentrum Däremot finns det ett glapp i andra delar av Uddevalla, bland minskar till 2019 genom att annat i centrala Uddevalla och i Ljungskile. Uddevalla Energi 9% av transport-sektorns AB och Uddevalla kommun samarbetar för att placera ut drivmedel då är förnyelsebart. laddstationer med snabbare laddmöjligheter på strategiska platser i Uddevalla kommun. Kommunen har tittat på mark för biogasstation. Uppdraget pekar specifikt ut Torp vilket blir begränsat. Uppdraget kan därför avslutas i styrkortet och istället tas omhand i trafikstrategin för ett långsiktigt ställningstagande och utveckling inom fler relevanta områden i kommen, både för internt och externt bruk Upphandla l 00 % biogas till KS Reglering av val av fordon och drivmedel finns i det nya kommunala organisationens gasfordon reglementet "bestämmelse för tjänstefordon". Ansvar för tjänstefordon har flyttas över till samhällsbyggnadsförvaltningen under fordonsgruppen som ansvarar för leasningavtal av tjänstefordon. Förstavalet kommer att vara el-, altenativt gasfordon och är inskrivet i "bestämmelser för tjänstefordon" som har tagits fram under

232 hösten Ansvar för upphandling av bränsle ligger på fordonsgruppen och är reglerat i bestämmelserna. Uppföljning kommer att ske i kommunens årliga miljöredovisning. Uppdraget kan därför avslutas i styrkortet i och med att det hanteras i andra styrande dokument Prioritera el- och gasfordon KS Reglering av val av fordon finns i det nya reglementet när sådana alternativ finns i "bestämmelse för tjänstefordon". Ansvar för tjänstefordon har kommunala verksamheten. flyttats över till samhällsbyggnadsförvaltningen under fordonsenheten som ansvarar för leasingavtal av tjänstefordon. Förstavalet kommer att vara el-, altenativt gasfordon och är inskrivet i "bestämmelser för tjänstefordon" som har tagits fram under hösten Uppföljning av uppdraget kommer att ske i kommunens årliga miljöredovisning. Uppdraget kan därför avslutas i styrkortet, i och med att det hanteras i andra styrande dokument Ställa miljö-mässiga och KS Reglering av val av fordon finns i nya "bestämmelse för sociala hållbarhetskrav på inköpta tjänstefordon". Ansvar för tjänstefordon har flyttats över till drivmedel. samhällsbyggnadsförvaltningen under fordonsenheten som ansvarar för leasingavtal av tjänstefordon. Förstavalet kommer att vara el-, altenativt gasfordon och är inskrivet i bestämmelserna. Krav vid upphandling av bränsle ansvarar fordonsgruppen för. Uppföljning kommer att ske i kommunens årliga miljöredovisning. Uppdraget kan därför avslutas styrkortet, i och med att det hanteras i andra styrande dokument.

233 2. Samverkan och 2.1 Energi och Genomföra SBN Uppdraget tas omhand genom det löpande arbetet som leds kunskapsspridning ska ske klimatrådgivning utbildningsinsatser för ökad av kommunens miljöstrateg samt genom energi- och mellan olika aktörer i permanentas i kommunala kunskap om betydande klimatrådgivarnas uppdrag. Uppdraget kan därför avslutas i samhället och regionalt Verksamheten miljöaspekter intern i kommunala styr kortet. när detta kan främja motsvarande l heltidstjänst organisationen samt medarbetarens energi omställning. från roll Anordna informationsträffar SBN Hållbarhetsberedningen är tillsatt och har energi och för politiker för att öka kunskap klimatfrågor på sin agenda. och kompetens om energi- och Utbildningsinsatser för politiker i kommunstyrelsen och klimatfrågor 2 ggr/år och kommunfullmäktige planeras av kommunledningskontoret fadderpolitiker utses Utbildning i energi och klimatfrågor för samhällsbyggnadsnämndens ledamöter planeras i nämndens aktivitetsplan årsvis. Information sker också vid delår och årsrapporteringar. Uppdraget hanteras i den löpande planeringen och kan därför avslutas i styrkortet Eldsjälar inom den SBN Inget sådant forum är utsett. Energifrågor hanteras inom kommunala organisationen erbjuds miljöstrategigruppen och följer linjeorganisationen. Det finns ett forum för samverkan och utbyte möjlighet att boka energi- och klimatrådgivarna i samband av ideer och problemställningar med APT eller andra forum för att lyfta energifrågor. kopplat till energi 2 ggr/år Uppdraget kan därför avslutas i styrkortet 2.2 Uddevalla deltar under säkerställa genomförandet av KSoch Ett projektbaset arbetssätt ingår i kommunens projektmodell aktivt och är i överenskommelserna genom ett SBN som tydliggör hur arbetet ska förankras, genomföras, följas vissa fall en drivande part i projektbaserat arbetssätt med upp och implementeras. relevanta regionala tydligt ansvar, uppföljning och Projektmodellen styr arbetet som är projektbaserade. överenskommelser och återkoppling av resultat till Dialogstruktur är upprättad mellan planeringsavdelningen utvecklingsprojekt kopplat beslutsfattare, medarbetare och och avdelning för strategisk samhällsplanering för att mål, till energi. medborgare planer och processer ska löpa smidigare. Pågående överenskommelser inom energi och klimat hanteras i förvaltningens verksamhetskort. Kommunen rapporterar årligen till Västra Götalandsregionen. En av överenskommelsernas målsättningar gäller solceller och följs upp i samhällsbyggnadsnämndens styrkort. Uppdraget kan därför avslutas styrkortet.

234 2.2.2 Uddevalla har kompetens för KS Ingår i kommunens arbetsprocess och möjligheter att söka att kunna söka och ta del av medel bevakas i de projekt som är aktuella att genomföra. regionala utvecklingsmedel med Uppdraget hanteras i den löpande verksamheten och kan koppling till Energiplanens därför avslutas i styrkortet strategiska mål för energiområdet. 2.3 Aktiviteter kopplat till 2.3.l Arets miljöföretag utses KS Årligen utses årets företagare av Uddevalla näringsliv. Att gröna näringar och arbeta fram kriterier och nominering för specifikt miljöföretag bidrar till att miljöföretag kommer inte att prioriteras. tillvarata affårsmöjligheter Uppdraget kan därför avslutas i styrkortet kopplat till energi omställning Uddevalla kommun KS och Samverkan mellan olika aktörer pågår kontinuerligt och är en samverkar med akademi, SBN del av kommunens arbetsprocesser. Bland annat har näringsliv och ideell sektor kring kommunen energi och klimatrådgivare som arbetar som en en årlig aktivitet för att främja länk mellan olika aktörer för att minska energianvändningen lokala resurser, gröna näringar och och klimatpåverkan. landsbygdsutveckling med Seminarier anordnas bland annat i samband med den årliga koppling till hållbar omställning miljökonferensen och Earth Hour. Samhällsbyggnadsförvaltningen har samarbete med skolor och högskolor och har utbyte genom praktikanter och studiebesök. Arbetet följer strategierna i personalförsörjningsplanen. Det pågår samarbete med Innovatum och Chalmers i arbetet med översvämningsproblematiken och klimatanpassningsarbetet. Uppdraget kan därför avslutas i styrkortet 3. Försörjningen av energi 3.l En plan för trygg Aktualisera kris och KS Det finns en plan för att säkra energiförsörjningen inom den för värme och el ska vara energiförsörjning inom beredskapsplan för en trygg energi kommunala verksamheten och denna plan håller på att tillräcklig, trygg och områdena värme, olja och och värmeförsörjning uppdateras. (Planen ingår i säkerhetsarbetet för kommunen bygga i hög grad på el säkerställer till 2016 att och är därför sekretessbelagd.) Uppdraget i styrkortet kan regionalt oberoende av geografisk kommun och därför avslutas. omvärlden. Kommunal organisation är väl rustad för onormala driftsförhållanden och andra krissituationer kopplat till energi.

235 3.1.2 Färdigställa Styrel för trygg KS Trygg elförsörjning för viktiga samhällsfunktioner hanteras elförsörjning till viktiga av statliga myndigheter som håller kommunen uppdaterad samhällsfunktioner vid elbrist med uppgifter kring detta. (Dessa uppgifter är av säkerhetsskäl sekretessbelagda.) Uppdraget i styrkortet kan därför avslutas Ta fram en strategi för Peak KS Hantering av Peak Oil och oljebristsituation sker på nationell Oil och oljebristsituationer nivå och av statliga myndigheter. Att ta fram en egen strategi för kommunen kräver ett stort och omfattande utredningsuppdrag, som beräknas kan ta några år. Sannolikheten att Uddevalla kommun kan agera utifrån en egen strategi är mycket begränsat. Arbetet med att minska oljeberoende pågår genom målet att bli fossiloberoende kommun Uppdraget i styrkortet kan därför avslutas. 4. Den totala 4.1 Den specifika Årligen anordna en temadag i SBN Ingen sådan temadag har planerats av samhällsbyggnad. Det energianvändningen per energianvändningen i energieffektivt byggande för att finns bra seminarier att gå på och de olika kommunala invånare och sektor ska byggnader minskar med 17 främja energieffektivt byggande i bolagen och den kommunala förvaltningen har ansvar att minimeras genom % till i samband med småhussektorn hålla sig uppdaterade om ny teknik. samhällsplanering och ett ny- om och tillbyggnation Förvaltningen omvärlds bevakar genom kontinuerliga träffar aktivt av fastighetsbeståndet, med konsult som ger info om nyheter och nya lagar inom energihushållningsarbete jämfört med bl.a. miljö och klimat. innefattande miljö- och Uppdraget hanteras i den löpande verksamheten och kan energiinformation samt därför avslutas i styrkortet incitament för energibesparing Revidera KSoch Uppföljning och eventuell revidering av Energieffektiviseringsprogrammet SBN Energieffektiviseringsprogrammet kommer att hanteras av för kommunala organisationen hållbarhetsberedningen under under 2015 Ansvarig är avdelningen för strategisk samhällsplanering. Uppdraget kvarstår för kommunsstyrelsen, men avslutas i samhällsbyggnadsnämndens styrkort Planering får en SBN Inom den nya områdesplanen för Bäveån bör det finnas miljöanpassad stadsdel genomförs utrymme att planera för en miljöanpassads stadsdel. till2018

236 4.2 Transportsektoms Utreda kostnader och effekter KS Utredning om gratis kollektivtrafik för ungdomar har specifika energianvändning av gratis kollektivtrafik till genomförts. A vrapportering sker till kommunsstyrelsen. minskar med l 7 % till ungdomar upp till 20 år Uppdraget kan därmed avslutas i styrkortet 2019 jämfört med Utreda möjligheten med KS och En utredning av förutsättningarna för linjetrafik med fartyg linjetrafik året runt på fjorden SBN året runt är resurskrävande. Kommunledningskontorets bedömning är att dessa kostnader i nuläget inte kan motiveras. I takt med stadens utveckling kan det på sikt bli aktuellt att ta upp frågan. Uppdraget föreslås avslutas. 4.3 Näringslivssektoms Genomföra KS och Arbete med utbildningsinsatser inom energieffektivisering specifika energianvändning utbildningsinsatser samt SBN sker inom samhällsbyggnadsnämndens ansvarsområde och minskar med 17 % till samverkan inom området ingår i energi och klimatrådgivarna uppdrag jämfört med belysning, energieffektivisering Uppdraget kan därför avslutas i styrkortet för samt e-handel kommunsstyrelsen och samhällsbyggnadsnämnden. 4.4 Minskat behov av Utreda om avfallsmängderna SBN Uppdraget/inriktningen finns upptaget i direktiven till den jungfruliga material och kan minska med information och nya avfallsplanen och kan därför avslutas i styrkortet energi genom ökad åter- rådgivning för ökad användning och återanvändning och återvinning återvinning i Uddevalla enligt konkret exempel Alelyckans kommun jämfört med kretsloppspark 2015.

237 Bilaga 4 Miljöbedömning av handlingsplanens åtgärder Energi är en nyckelfaktor för att nå många av miljömålen och påverkar alla miljömålen på något sätt, men 6 av målen är centrala; begränsad klimatpåverkan, frisk Juft, bara naturlig försurning, god bebyggd miljö, levande sjöar och vattendrag, storslagen fjöl/miljö. Effektmåll.l Andel förnybar energi av totalt tillförd energi i kommunen utgör 46 % år 2018 och siktar mot fossiloberoende Solenergianläggningar ska finnas på alla kommunala fastigheter efter nybyggnation och vid större tillbyggnader/renoveringar som sker fr.o.m Miljöbedömning av effektmålet: Om vindkraften byggs ut motsvarande de ärenden som idag handläggs (bygglov, tillståndsärenden m.m.) så kommer det orsaka stora förändringar i landskapsbilden och områden kommer i olika omfattning vara utsatta för buller i tidigare ostörd miljö. Det kommer också krävas förstärkning av vissa delar av elnätet. Vindkraftssatsningen kommer att leda till ett betydande tillskott av närproducerad och förnybar energi. Det är dock viktigt att utbyggnad sker med varsamhet om de naturmiljöer/friluftsliv som finns i kommunen och utifrån en landskapsanalys. Vindkraften har framförallt koppling till miljömålen. God bebyggd miljö, Begränsad klimatpåverkan, Frisk Juft, Giftfri miljö, Bara naturlig försurning, Ingen övergödning, Hav i balans samt levande kust och skärgård. De energikällor som har minst miljökostnader är de flödande energikällorna. Vind och Sol. Det är viktigt att det ökade uttaget av biomassa görs med försiktighet så det inte medför att värdefulla biotoper skadas. Miljömålen Levande skogar och l

238 Rikt odlingslanskap kan annars påverkas negativt av en ökad andel bioenergiproduktion. Det är också viktigt att väga in olika produktionsmetoder och val av energigrödor så att landskapets värden bevaras. När det gäller utvinning av bioenergi från skogsmark är det också viktigt att vissa grova fraktioner lämnas kvar när det gäller lite ovanligare trädslag. l annat fall kan miljömålet Ett rikt växt och djurliv påverkas negativt. För att få en långsiktig produktionsförmåga behöver biobränslets aska återföras till skogen. Salixodlingar kan användas både som vegetationsfilter som fångar upp utlakad växtnäring så det inte tar sig till sjöar och hav och bidrar till övergödning. De kan också användas för att rena mark från Kadmium och tungmetaller som på det viset bortförs från ekosystemet. Det är också viktigt att bevaka den lokala luftkvaliten om fler villaägare väljer att elda med fastbränsle istället för med andra alternativ. Miljömålet Frisk luft kan försämras av okontrollerad förbränning av fastbränslen och särskilt i småskaliga kaminer och spisar. Eldningsteknik och utrustning har dock stor betydelse för partikelutsläpp och andra föroreningar. Pellets bidrar till mindre partikelutsläpp än vedpannor och är därför att föredra i tätbebyggt område. Användningen av solenergi har framförallt koppling till miljömålen Begränsad klimatpåverkan, Frisk luft, Bara naturlig försurning och God bebyggd miljö. Effektmål1.2 Energiproduktion med hjälp av gemensamma värmelösningar ökar till (jämfört med 2014) Ta fram en strategi för fortsatt utveckling av fjärrvärmen och koppla den till Översiktsplanering. Miljöbedömning av effektmålet: Ny bebyggelse blir allt effektivare och med låga energibehov så faller valet ofta på ett elberoende alternativ när byggnadens uppvärmning ska väljas. Detta riskerar att öka elonvändningen i bostadssektorn trots att energieffektiva anläggningar väljs. Bostadsområden med låga energibehov är inte omöjliga att kombinera med fjärrvärme/närvärme men det kräver att en genomtänkt planering gjorts tidigt. Småhusen i Uddevalla använde år 201 O, MWh energi och MWh av detta är el. Elen är i Nordisk el mix endast till 23 % förnybar och därför bidrar sektorn till stora koldioxidutsläpp samt till uppkomst av kärnbränsle. 2

239 Åtgärderna har en positiv inverkan på miljömålen Begränsad klimatpåverkan och bara naturlig försurning. Om ett område får ett stort antal individuella eldningsanläggningar så riskerar luftmiljön att försämras kraftigt i området, vilket är negativt för miljömålet Frisk luft och kan få konsekvenser på människors hälsa i form av allergier, sjuklighet i luftvägar m.m. Det är viktigt att undvika många små okontrollerade utsläppskällor och istället ha en gemensam anläggning som är väl kontrollerad och välskött för hela området. Åtgärden bidrar även positivt till miljömålen God bebyggd miljö och Giftfri miljö genom att det den begränsar användningen av ändliga resurser som fossila bränslen och kärnbränslen. Elproduktion förväntas även fortsättningsvis baseras på framförallt kärnkraft och vattenkraft vars kopplingar till miljömålen Säker stråtmiljö och Levande sjöar och vattendrag måste beaktas. Effektmål1.3 Koldioxidutsläppen från transportsektorn minskar till 2019 genom ah 9 % av transportsektorns drivmedel då är förnyelsebart Verka för snabbladdare och biogaspump på Torp köpcentrum under energiplanperioden samt normalladdning på bostadsparkeringar, arbetsplatser och pendelparkeringar Upphandla l 00% biogas till kommunens gasfordon från l.3.3 Prioritera i fordonsupphandling el- och gasfordon när sådana alternativ finns i kommunala verksamheten l.3.4 ställ miljömässiga och sociala hållbarhetskrav på inköpta drivmedel. Miljöbedömning av effektmålet: Transportsektorn förväntas bli allt viktigare för att uppnå miljömålet Begränsad miljöpåverkan. All minskning av energianvändning ses som positiva för miljön och miljömålen och förutom miljömålet Begränsad klimatpåverkan påverkas också miljömålen frisk luft, och bara naturlig försurning då de har en tydlig koppling till energifrågorna. Hur man reser och vilket färdmedel som används har stor betydelse för energianvändningen. Det samma gäller transporter av gods där skillnaden är stor på transportenergi vid transport med tåg eller lastbil. Effektmålet har en tydlig koppling till miljömålet Begränsad klimatpåverkan och andra miljömål som kan kopplas samman med transporterna. 3

240 Effektmål 2. 1 Energi- och klimatrådgivning permanentas i kommunala verksamheten motsvarande l heltidstjänst från Utbildningsinsatser för ökad kunskap om betydande miljöaspekt internt i kommunala organisationen samt medarbetarens roll Informationsträffar anordnas för politiker för att öka, kunskap och kompetens om energi- och klimatfrågor 2 ggr per år och fadderpolitiker utses Eldsjälar i den kommunala organisationen erbjuds ett forum för samverkan och utbyte av ideer och problemställningar kopplat till energi 2 ggr per år från Miljöbedömning av effektmålet: All minskning av energianvändning ses som positiva för miljön och särskilt för miljömålen, Begränsad klimatpåverkan, Frisk luft, Bara naturlig försurning, Ingen övergödning och God bebyggd miljö, då de har en tydlig koppling till energifrågorna. Inom industri- och jordbrukssektorn är andelen fossila bränslen och drivmedel högre än i andra sektorer (bortsett från transportsektorn j Det finns därför goda möjligheter att nå långt med miljömålet Begränsad klimatpåverkan genom att jobba för effektivisering och omställning. Kopplingar finns även till andra miljömål som levande sjöar och vattendrag, storslagen fjällmiljö och säker stråtmiljö m.m. om man väger in e/användningen i sektorn. 4

241 Effektmål 2.2 Uddevalla deltar under aktivt och är i vissa fall en drivande part i relevanta regionala överenskommelser och utvecklingsprojekt kopplat till energi l säkerställ genomförande av överenskommelserna genom ett projektbaserat arbetssätt med tydliga ansvar, uppföljning och återkoppling av resultat till beslutsfattare, medarbetare och medborgare Uddevalla har kompetens för att kunna söka och ta del av regionala utvecklingsmedel med koppling till våra strategiska mål för energiområdet. Miljöbedömning av effektmålet: Överenskommelserna hör samman med den regionala energi- och klimatstrategin och har en tydlig koppling till miljömålet Begränsad miljöpåverkan. All minskning av energianvändning och omställning till förnybara energislag ses som positiva för miljön och särskilt för miljömålen, Begränsad klimatpåverkan, Frisk luft, Bara naturlig försurning, Ingen övergödning och God bebyggd miljö, då de har en tydlig koppling till energifrågorna. Kopplingar finns även till andra miljömål som levande sjöar och vattendrag, storslagen fjällmiljö och säker strå/miljö m.m. om man väger in överenskommelser och utvecklingsprojekt med koppling till elanvändning. Effektmål 2.3 Aktiviteter kopplat till gröna näringar och miljöföretag bidrar till att tillvarata affärsmöjligheter kopplat till energiomställning Årets miljöföretag utses Uddevalla kommun samverkar med akademi, näringsliv och ideell sektor kring en årlig aktivitet för att främja lokala resurser, gröna näringar och landsbygdsutveckling med koppling till hållbar omställning. Miljöbedömning av effektmålet: Alla miljömålen påverkas positivt av att gröna näringar och miljöföretag stimuleras. l varje enskild verksamhet måste dock en separat miljöbedömning göras. All minskning av energianvändning och övergång till förnybarenergi bidrar positivt men har också med sig konsekvenser att ta hänsyn till. s

242 Effektmål 3.1 En plan för trygg energiförsörjning inom områdena värme, olja och el säkerställer till 2016 att geografisk kommun och kommunal organisationen är väl rustad för onormala driftsförhållanden och andra krissituationer kopplat till energi Aktualisera Kris- och beredskapsplan för en trygg energi- och värmeförsörjning Färdigställ (Styrel) för trygg elförsörjning till viktiga samhällsfunktioner vid el brist Ta fram en strategi för Peak Oil och oljebristsituationer. Miljöbedömning av effektmålet: Effektmålet har anknytning till området trygg energiförsörjning som inte betonar miljöaspekterna på energianvändningen lika mycket. Det är dock känt att olika typer av situationer med koppling till olyckor och elbrist kan orsaka direkta miljöeffekter. En god planering kan med andra ord lindra konsekvenserna av en olycka, eller bristsituation. Onormala driftsförhållanden kan påverka miljön negativt, både genom att reservkraft kan ha större miljöpåverkan och genom att onormala driftförhållanden kan orsaka utsläpp till vatten, och luft med miljöstörande ämnen. Det har en negativ påverkan på samtliga miljömål och människors hälsa. 6

243 Effektmål 4.1 Den specifika energianvändningen i byggnader minskar med 17 % till 2019 i samband med ny- om och tillbyggnation av fastighetsbeståndet, jämfört med Årlig temadag i energieffektivt byggande från 2015 för att främja energieffektivt byggande i småhussektorn Revidera energieffektiviseringsprogram för kommunala organisationen under Planering för en miljöanpassad stadsdel genomförs till 2018 Miljöbedömning av effektmålet: All minskning av energianvändning och omställning till förnybara energislag ses som positiva för miljön och särskilt för miljömålen, Begränsad klimatpåverkan, Frisk luft, Bara naturlig försurning, Ingen övergödning och God bebyggd miljö, då de har en tydlig koppling till energifrågorna. Kopplingar finns även till andra miljömål som levande sjöar och vattendrag, storslagen fjällmiljö och säker strå/miljö m.m. om man väger in överenskommelser och utvecklingsprojekt med koppling till elanvändning. Effektmål 4.2 Transportsektorns specifika energianvändning minskar med 17 % till (Jämfört med 2008) Utred kostnader och effekter av gratis kollektivtrafik till ungdomar upp till 20 år Utred möjligheten med linjetrafik året runt på fjorden 7

244 Miljöbedömning av effektmålet: Transportsektorn förväntas bli allt viktigare för att uppnå miljömålet Begränsad miljöpåverkan. All minskning av energianvändning ses som positiva för miljön och miljömålen och förutom miljömålet Begränsad klimatpåverkan påverkas också miljömålen frisk luft, och bara naturlig försurning då de har en tydlig koppling till energifrågorna. Hur man reser och vilket färdmedel som används har stor betydelse för energianvändningen. Det samma gäller transporter av gods där skillnaden är stor på transportenergi vid transport med tåg eller lastbil. Effektmålet har en tydlig koppling till miljömålet Begränsad klimatpåverkan och andra miljömål som kan kopplas samman med transporterna. Effektmål 4.3 Näringslivssektorns specifika energianvändning minskar med 17% till2019. (Jämfört med 2008) Utbildningsinsatser samt samverkan inom området belysning, energieffektivisering, hållbara transporter samt e-handel. Miljöbedömning av effektmålet: All minskning av energianvändning ses som positiva för miljön och särskilt för miljömålen, Begränsad klimatpåverka n, Frisk luft, Bara naturlig försurning, Ingen övergödning och God bebyggd miljö, då de har en tydlig koppling till energifrågorna. Inom industri- och jordbrukssektorn är andelen fossila bränslen och drivmedel högre än i andra sektorer (bortsett från transportsektorn) Det finns därför goda möjligheter att nå långt med miljömålet Begränsad klimatpåverkan genom att jobba för effektivisering. Kopplingar finns även till andra miljömål som levande sjöar och vattendrag, storslagen fjällmiljö och säker strå/miljö m.m. om man väger in elonvändningen i sektorn. 8

245 Effektmål 4.4 Minskat behov av jungfruliga material och energi genom ökad återanvändning och återvinning i Uddevalla kommun Utred om avfallsmängderna kan minska med information och rådgivning för ökad återanvändning och återvinning enligt konkret exempel Alelyckans kretslopps park. Miljöbedömning av effektmålet: En stor del av vår energianvändning kan kopplas till hushållen och konsumtion som sker där. Både energi som används direkt i hushållet och energi för produktion av varor och tjänster som hushållet konsumerar. De mest energikrävande delarna i hushållens konsumtion är livsmedel och rekreation (ex. semesterresor) Det har framför allt koppling till miljömålen Begränsad klimatpåverkan och God bebyggd miljö. All minskning av energianvändning och övergång till förnybar energi ses som positiva för miljön och miljömålen 9

246 övergripande fångsiktigt mål Effektmål under Aktiviteter (Komplement till redan beslutade och p6gående aktiviteter i verksamheterna) ). Användningen av fossila energikällor ska fasas ut mot u r klimatsynpunkt bättre altematlv liksom mot energikällor med låg primärenergi och energi som annars går till spillo. u energiplan-perloden Andel förnybar energi av totalt tillförd energi i kommunen utgör 46 %år 2018 och siktar mot fossil-oberoende ; anläggningar ska finnas på alla kommunala framåt kontoret, resp. Kommunala ansvarig bolag och verksamhet bostads- fastigheter efter nybyggnation och vid större tillbyggnader och renoveringar som 111',..1 ':1.1 ',,._,.... li\.q.. <j.-. ~,l., ~~w,. Kostnads 'l, och Tekniska Utanför ram. bedöms av Solenergi- stiftelser : :\'J!L. skerfrån och med u Energiproduktion med hjälp av gemensamma värmelösningar ökar till 2019 jämfört med Inom ram Hur l. Fjärrvärme- MSB (EKS), kombinera strategi KLK (ÖP), TK lågenergi- (Fastighet, byggn. och EKpl.avd), fjärrvärme (Uddevalla för att stärka energi fjärrvärme värme) och dess samhällsnytta. l. 1.3 Koldioxidutsläppen från t ra n sport-sektorn minskar till 2019 genom att 9% av transport-sektorns drivmedel då är förnyelsebart..j.3.1 Inom ram l. Verka för 2015 och TK (Torp Koppling till snabbladdare och framåt växer) fossilfritt biogaspump på 2030 Torp köpcentrum under energi planperioden l Upphandla 100% KLK Merkostnad 1. biogas till 2015 och 1,50 kr per kg Koppling till kommunala framåt fossilfritt l. organisationens 2030 gasfordon från KLK l. Prioritera i 2015 och Koppling till l. fordonsupphandli framåt fossilfritt ngen el- och 2030 gasfordon när sådana alternativ finns i kommunala organisationen KLK l. 1. Ställ miljö-mässiga 2015 och Stöd via och sociala framåt miljöstyrning hållbarhetskrav på s rådet. inköpta drivmedel.

247 ÖVerrrlponde IJn&>lktl&l mil Effektmill under enerslplan-perloden ~ 1.1 s.tmverk; n oc:h Energi- och lumskap:u pndni Q.B ~ klimatrådgivning. ~. rnelt n Q!IU permanentas i ll ~ t ör ar l 'Si1n11l1 1!!!' kommunala oc.h rqiotui~ n'5r verksamheten d e n-. komfr~)a- motsvarande l I!! Ml!!rf om'stilln.lnc.. heltidstjänst från 2015 Aktiviteter (n/lägg till redan beslutade och pdg6er1de aktiviteter i verksamheterna) 2015 och Utbildningsinsatse fram~t r för ökad kunskap om betydande miljöaspekt internt i kommunala organisationen samt medarbetarens roll. MSB Resurser mot svarande cirka 60% tjänst+ andra verks - kostnader Innebär i praktiken fortsatt finansiering 1.. ll:t.2015 och Informationsträffa framåt r anordnas för politiker för att öka kunskap och kompetens om energi- och klimatfrågor 2 ggr permoch fadderpolitiker utses. M ~B Inomram Eldsjälariden 201S och framåt MSB Inom ram l. ~ommunala orkanisationen erbjuds ett forum för samverkan och utbyte av ideer och problemställninga r kopplattill energi 2 ggr per år, ll-2 ~.2. 1 säkerställ 2015 och Uddevalla deltar under aktivt och är i vissa fall en drivande part i relevanta regionala överenskommelser och utvecklingsprojekt kopplat till energl genomförande av framåt överenskommelserna genomett projektbaserat arbetssätt med tydliga ansvar, uppföljning och återkoppling av resultattill beslutsfattare, medarbetare och medborgare och Uddevalla har framåt kompetens för att kunna söka och ta del av regionala utvecklings-medel med koppling till våra strategiska mål för energiområdet KLK KLK Inom ram II'IOm flm l. l. l. 2,3 Aktiviteter kopplat till gröna näringar och mi ljöföretag bidrar till atttillvarata affärsmöjligheter kopplat till energiomställnlng. Arets miljöföretag 2:015 och utses, framåt KLK Inomram Samverkan med Företagarna i Uddevalla l. 1. 2, och Uddevalla framåt kommun samverkar med akademi, näringsliv och Ideell sektor kring en årlig aktivitet förattfrämja lokala resurser, gröna näringar, och landsbygds IJtveckling med kopplingtill hållbar omställning. MSB, KLK Inom ram För närvarande benämt Framtidsdagarna

248 Övergripande långsiktigt mål Effektmål under energiplan-perloden Aktiviteter (Komplement till redon beslutode och pågående aktiviteter i verksamheterna) 3. Försörjningen av energi för värme och el ska vara tillräcklig, trygg och bygga i hög grad på regionalt oberoende av omvärlden. 3.1 En plan för trygg energiförsörjning inom områdena värme, olja och el säkerställer till 2016 att geografisk kommun och kommunal organisation är väl rustad för onormala driftsförhållanden och andra krissituationer kopplat till energi Aktualisera Krisoch beredskapsplan för en trygg energi och värmeförsörjning Räddnings- Inom ram 1. tjänsten Färdigställ Styrel för trygg elförsörjning till viktiga samhällsfunktioner vid el brist Räddnings- Inom ram l. tjänsten l Ta fram en strategi för Peak O il och oljebristsituationer Räddnings- Inom ram ~. tjänsten l.

249 - övergripande långsiktigt mål Effektmål under enerafplan-perfoden Aktiviteter (Komplement till redan beslutade ach pågående aktiviteter i verksamheterna) 4. Den totala energianvändningen per Invånare och sektor ska minimeras genom samhällsplanering och ett aktivt energihush~ Ilningsarbete Innefattande miljö-och energiinformation samt incitament för energibesparing. 4.1 Den specifika energianvändningen l byggnader minskar med 17% till 2019 i samband med ny- om och tillbyggnation av fastighetsbeståndet, jämfört med A.rlig temadag i energieffektivt byggande från 2015 för att främja energieffektivt byggande i småhussektorn och framåt M5B (EK5)(EKR) (BYGG) TK (expl.avd) Tid, Genomförs i Kostnader för samband externa med Bo och föredrag, Leva material Revidera 2015 FillOMierlna ~ - 1, energi MSB (EKS)TK effektiviserings programmet för kommunala organisationen under Tid inom ram, från energi- ( Fastighet) Kostnader för myndigh. KLK externa oklar när (Upphandling föredrag, energi-.savd.) material planen ;ktiv.s. Kommunala bolag, Kommunala bostadsstiftelser Planering för en miljöanpassad stadsdel genomförs till 2018, 2018 MSN (Plan) TK (exp l,avd, fastighet) Uddevalla energi (värme) Tid inom ram 1. l. 4.2 Transportsektorns specifika energianvändning minskar med 17% till 2019 jämfört med Utred kostnader och effekter av gratis kollektivtrafik till ungdomar upp till 20 år. KLK l. l. Tid inom ram Utred möjligheten med linjetrafik året runt på fjorden och framåt Tr.tfikve.rbt HCB(Marln Tid inom ram re~urs l strategi) TK ( arbettl Uddevalla växer) skärgårdsbåtarna, MSB (Plan) KLK (ÖP), U A energ1 4.3 Nä ringslivssektorns specifika energianvändning minskar med 17% till 2019 jämfört med Utbildningsinsatser.samt samverkan inom området belysning, energieffektivisering samt e-handel och framåt MSB (EKS) (EKR). HCB {konceptutveckla re) Med- l. l. Tid inom ram finansiering från näringslivet avgor omfattning 4.4 Uddevalla kommun jämfört med Minskat behov av Utred om avfallsmängderna jungfruliga material och energi genom ökad åter-användning och återvinning i kan minska med Information och tjdgivning för ökad återanvändning och återvinning enligt konkret exempel Alelyckans kretsloppspark, 2015 och framåt TK, MSB, Uddevalla energi Tid inom ram lämpligt som exjobb l. l.

250 Protokollsutdrag Kommunstyrelsen Dnr KS 2017/00031 Riktlinjer för åtgärder mot kränkande särbehandling och trakasserier Sammanfattning Kommunledningskontoret har utarbetat" Riktlinjer för åtgärder mol kränkande särbehandling och trakasserier". Detta dokument ersätter "Policy och handlingsplan mot trakasserier på arbetsplatsen" (KS ). I Arbetsmiljöverkets föreskri il om organisatorisk och social arbetsmiljö (AFS 2015:4) finns krav på att arbetsgivare ska uppmärksamma, förebygga och hantera kränkande särbehandling om det förekommit i verksamheten. Det är viktigt att arbetsgivaren uttrycker och klargör sitt ställningstagande i någon form av policy. Riktlinjerna klargör att arbetsgivaren Uddevalla kommun inte accepterar någon form av kränkande särbehandling eller trakasseri er. Beslutsunderlag Personalutskottets protokoll Kommunledningskontorets tjänsteskrivelse Riktlinjer för åtgärder mot kränkande särbehandling och trakasserier Beslut Kommunstyrelsen föreslår kommunfi.!llmäktigc besluta att anta förslag till "Riktlinjer för åtgärder mot kränkande särbehandling och trakasserier". Vid protokollet Annica Åberg.Justerat Ingemar Samuelsson (S), Mikael Staxäng (M) Justeringen tillkännagiven på anslagstavlan intygar Annica Åberg Justerandes signatur Utdragsbestyrkande

251 Protokollsutdrag Personalutskottet Dnr KS 2017/00031 Riktlinjer för åtgärder mot kränkande särbehandling och trakasserier Sammanfattning HR-enheten har utarbetat "Riktlinjer för åtgärder mot kränkande särbehandling och trakasserier". Detta dokument ersätter "Policy och handlingsplan mot trakasserier på arbetsplatsen" (KS I-I 7 40). I Arbetsmiljöverkets föreskri fl om organisatorisk och social arbetsmiljö (AFS 2015:4) finns krav på att arbetsgivare ska uppmärksamma, förebygga och hantera kränkande särbehandling om det fårekommit i verksamheten. Det är viktigt att arbetsgivaren uttrycker och klargör sitt ställningstagande i någon form av policy. Riktlinjerna klargör att arbetsgivaren Uddevalla kommun inte accepterar någon form av kränkande särbehandling eller trakasserier. Beslutsunderlag Kommunledningskontorets tjänsteskrivelse I -19 Riktlinjer för åtgärder mot kränkande särbehandling och trakasserier Beslut Personalutskottet föreslår kommunfullmäktige besluta att anta förslag till "Riktlinjer för åtgärder mot kränkande särbehandling och trakasseri er". Vid protokollet Elisabeth Johansson Justerat 20 I Rolf Jonsson Ji.istei'iiig, tmkäiiiiagiveiirä.aiislagstavlaii 2o!7:o2:os ;iitygarelisa\jethj6fiaiissoii Expedierat KS Justerandes signatur Utdrags best yrkande

252 Tjänsteskrivelse Kommunledningskontoret l (l) Dnr KS 2017/00031 Handläggare HR-strateg Agneta Andersson Telefon agneta.andersson@uddevalla.se Riktlinjer för åtgärder mot kränkande särbehandling och trakasserier Sammanfattning HR-enheten har utarbetat" Riktlinjer för åtgärder mot kränkande särbehandling och trakasserier". Detta dokument ersätter "Policy och handlingsplan mot trakasserier på arbetsplatsen" (KS ). I Arbetsmiljöverkets föreskrift om organisatorisk och social arbetsmiljö (AFS 2015:4) finns krav på att arbetsgivare ska uppmärksamma, förebygga och hantera kränkande särbehandling om det förekommit i verksamheten. Det är viktigt att arbetsgivaren uttrycker och klargör sitt ställningstagande i någon form av policy. Riktlinjerna klargör att arbetsgivaren Uddevalla kommun inte accepterar någon form av kränkande särbehandling eller trakasserier. Beslutsunderlag Kommunledningskontorets tjänsteskrivelse 20 l Riktlinjer för åtgärder mot kränkande särbehandling och trakasserier Förslag till beslut Personalutskottet föreslår Kommunfullmäktige besluta att anta förslag till "Riktlinjer för åtgärder mot kränkande särbehandling och trakasserier". Peter Larsson Kommundirektör Agneta Andersson HR-strateg Expediera till

253 RIKTLINJER FÖR ÅTGÄRDER MOT KRÄNKANDE SÄRBEHANDLING OCH TRAKASSERIER l (6) Dnr:nr Förhå Ilningssätt Uddevalla kommun som arbetsgivare accepterar inte någon form av kränkande särbehandling eller trakasserier. Alla medarbetare har rätt att mötas med öppenhet, respekt och professionalitet och att arbeta i en miljö som är fri från kränkande särbehandling. Riktlinjen är ett stöd till chefer och medarbetare och den ska tydliggöra de olika parternas ansvar. Alla chefer och medarbetare ska känna till innehållet i denna riktlinje. Syfte Inom Uddevalla kommuns verksamheter ska ett förebyggande arbete planeras och organiseras rutiner finnas som gör det möjligt att på ett tidigt stadium fånga upp signaler om kränkande särbehandling och trakasserier eventuella situationer av kränkande särbehandling och trakasserier hanteras snabbt, relevant och på ett respektfullt sätt för att få situationen att upphöra Vad innebär kränkande särbehandling? Arbetsmiljöverkets föreskrift om organisatorisk och social arbetsmiljö (AFS 2015:4) definierar kränkande särbehandling genom "Handlingar som riktas mot en eller flera arbetstagare på ett kränkande sätt och som kan leda till ohälsa eller att dessa ställs utanför arbetsplatsens gemenskap". Med andra ord- en anställd upplever sig bli förnedrad i ord eller handling, eller annorlunda behandlad. Exempel på detta kan vara: förtal eller smutskastning av en anställd medvetet undanhållande av information eller lämnande av felaktig sådan medvetet saboterande eller försvårande av arbetets utförande uffrvsnlnicosvnhiiiioranaeavenaristana förföljelse, förnedring i olika former samt hot och skapande av rädsla medvetna förolämpningar, överkritiskt, negativt bemötande eller förhållningssätt omotiverad kontroll av en anställd utan dennes vetskap godtyckliga och omotiverade bestraffningar Kommunledningskontoret Personalovdelningen Postodress UDDEVALLA Besöksadress Slodshuset Varvsvägen l Telefon (vx) Fax lax E-post Kommunledningskontoret@uddevollo.se

254 2 (6) Tillfälliga meningsmotsättningar, konflikter och samarbetsproblem i allmänhet betraktas inte som kränkande särbehandling. Vad innebär trakasserier? Med trakasserier menas varje slag av uppträdande som kränker någons värdighet och som har samband med någon av diskrimineringsgrunderna kön, könsöverskridande identitet eller uttryck, etnisk tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning, funktionshinder, sexuellläggning eller ålder. Trakasserierna kan bland annat bestå i att man använder sig av förlöjligande eller nedvärderande generaliseringar. Det kan även vara fråga om osynliggörande eller undanhållande av information som har samband med någon av diskrimineringsgrunderna enligt Diskrimineringslagen. Orsaker till kränkande särbehandling och trakasserier Det kan finnas många olika orsaker till att kränkande särbehandling eller trakasserier uppstår. Det kan handla om brister i arbetsinnehåll, organisatoriska förhållanden, rollfördelning o.s.v. Frågor att fundera på- finns det missnöje och konflikter som har sin grund i arbetsbelastning och fördelning av arbetet? Är rollfördelning tydlig? Vilka är förutsättningarna för samarbete? Kan följder av förändringar påverka motsättningar och hur man beter sig mot varandra? Finns det konkurrens mellan grupper? Det kan även finnas en grund i enskilda personers val av agerande eller beteende. Förebyggande åtgärder Exempel på förhållanden i arbetsmiljön som man måste vara uppmärksam på och regelbundet undersöka: 1. konflikter 2. arbetsbelastning 3. arbetsfördelning 4. förutsättningar för samarbete 5. konsekvenser av förändringar Följande generella åtgärder är viktiga förattförebygga kränka n de särbehandling och trakasserier: o Informera och utbilda ledningsfunktioner i hur man förebygger, identifierar och hanterar fall av kränkande särbehandling och trakasserier. Detta sker bl. a. genom den arbetsmiljöutbildning kommunen anordnar för chefer och skyddsombud. Chefer har ett särskilt ansvar för att förebygga, uppmärksamma och hantera kränkande särbehandling och trakasserier. o Regelbundet följa upp riktlinjerna och informera nyanställda om riktlinjens

255 3 (6) innehåll. Använd gärna medarbetarsamtalet för att prata kring arbetsklimat och samarbete. Medarbetarsamtalsmodellen Uppmärksamma dessa frågor vid regelbundna inventeringsmöten som hålls i kommunens verksamheter. Ansvar Chefens ansvar Chef har ansvaret för arbetsmiljön och har fått arbetsmiljöuppgifter tilldelade sig i det systematiska arbetsmiljöarbetet. l detta ansvar ligger att upprätta handlingsplan och rutiner för arbetsmiljöarbetet på arbetsplatsen samt utöva tillsyn över arbetsförhållanden och analysera, vidta åtgärder samt följa upp arbetsmiljörisker. Detta syftar bl. a. till att kränkande särbehandling och destruktiva konflikter förebyggs samt att signaler om kränkande särbehandling och trakasserier upptäcks tidigt och åtgärdas snabbt. Medarbetarens ansvar Alla anställda har ett ansvar att påtala arbetsmiljöbrister till sin chef eller överordnad chef och bidra till att upprätthålla en arbetsmiljö fri från kränkande särbehandling och trakasserier. Arbetsmiljön ska präglas av öppenhet, respekt och professionalitet, detta innebär att alla har ett ansvar för att rapportera och påtala risker om otillfredsställande arbetsmiljö såsom kränkande särbehandling och trakasserier. Rutiner för hur kränkande särbehandling eller trakasserier ska hanteras - steg för steg:.anmälanom.krä.nk.and.e.. s.ärbehandllngeller... trakass.eri.er... Om du som medarbetare upplever kränkande särbehandling eller trakasserier ska du: Dokumentera vad som hänt och lämna en anmälan till närmaste chef, skyddsombud eller till HR-partner/HR-funktion. Upplever du dig vara utsatt för kränkande särbehandling eller trakasserier av din närmste chef ska du vända dig till chefens överordnade chef alternativt skyddsombud. Anteckna datum, tid, eventuella vittnen, vad den som kränkte/trakasserade sa

256 4 (6) eller gjorde, hur du kände dig och hur du reagerade. Tala om klart och tydligt för den som du upplever trakasserar eller kränker dig att beteendet är oönskat och att du vill att det ska upphöra. Var konkret och prata om de handlingar som du anser vara kränkande. Anmälan om tillbud eller arbetsskada ska göras. Vid anmälan om trakasserier är det av vikt att den trakasserade kan visa på omständigheter som ger anledning att anta att trakasserierna har samband med kön, könsöverskridande identitet eller uttryck, etnisk tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning, funktionsnedsättning, sexuellläggning eller ålder. Arbetsgivarens åtgärder vid anmälan om kränkning eller trakasserier När du som chef får vetskap om missförhållanden är du skyldig att vidta åtgärder för att få situationen att upphöra. Gör en bedömning av situationen för att förhindra att den förvärras och identifiera vilka som är inblandade. Håll omgående ett samtal med den medarbetare som upplever sig kränkt eller trakasserad för att utreda situationen. Informera den utsatte om möjligheten till fackligt stöd om medarbetaren är fackligt ansluten. Dokumentera löpande. Chef har möjlighet att kontakta HR-partner för stöd och hjälp. Stöd och hjälp Chefen ska se till att medarbetaren som är utsatt får stöd och hjälp samt behandlas respektfullt. Stödet ska utformas utifrån det individuella behovet. För stöd och hjälp kan du som chef kontakta företagshälsovården. Utredning En arbetsgivare som får reda på att någon anser sig kränkt eller utsatt för trakasserier på arbetsplatsen har en skyldighet att utreda och i förekommande fall sätta stopp för det. De som är inblandade ska inte hålla i en utredning om kränkande särbehandling eller trakasserier. Det kan då vara nödvändigt att ta in någon utomstående som,,,,,,,,,,, 'Utredäresåsomföretägshälsovårä;vilken'känVaYäenoberoendeexpertresursraennä'' typ av ärende. Den som utreder situationen ska ha tillräcklig kompetens, agera opartiskt och sakligt. Utredaren ska vara objektiv och ska göra en noggrann utredning av fakta. Om chef behöver stöd i utredningen kontakta HR-partner, för att ta ställning till vem som ska utreda situationen. När det rör sig om trakasserier ska arbetsgivaren så snabbt och diskret som möjligt ta reda på vad som hänt genom att intervjua de inblandade och eventuella vittnen.

257 ~"fv4< ~ <!'!:;) '"?' f ' -.:;. 01\f~~ (6) Arbetsgivaren ska genom utredningen försöka skapa sig en egen bild av vad som inträffat. Om arbetsgivaren kommer fram till att trakasserier har förekommit är arbetsgivaren skyldig att vidta åtgärder för att sätta stopp för dem. Åtgärder Chefen ska förtydliga för inblandade parter att Uddevalla kommun som arbetsgivare ser mycket allvarligt på kränkande särbehandling och trakasserier och att det inte accepteras. Chefen kan i samråd med HR-partner vidta lämpliga åtgärder. Dokumentera löpande. Uppföljning Anmälan och vidtagna åtgärder om kränkande särbehandling eller trakasserier ska noggrant följas upp av den som utreder situationen. Uppföljningssamtal ska hållas inom tre månader efter det att trakasserierna upphört. Arbetsrättsliga konsekvenser Kränkande särbehandling och trakasserier ska motverkas främst genom utredning och samtal. Eventuella åtgärder/sanktioner till följd av handlingen ska alltid riktas mot den som kränker/trakasserar och inte mot den som utsätts. Det kan i vissa fall, när man inte kommer till rätta med problematiken vidtas arbetsrättsliga åtgärder mot en anställd som kränker/trakasserar. Arbetsgivaren avgör vad som ska ske med trakasseraren med beaktande av arbetsrättsliga regler. Det kan då handla om exempelvis. disciplin påföljd, omplacering, uppsägning av personliga skäl eller avsked. Innan den frågan väcks måste trakasserarens fackliga organisation kopplas in och alltid i dialog med HR-partner. Åtgärder vid brott l fall där det finns misstankar om att brott begåtts t.ex. ofredande, förtal, olaga hot eller misshandel har den som blivit kränkt/trakasserad alltid möjlighet att göra en polisanmälan. Regelverk AFS 2015:4 13,14 Arbetsgivaren ska klargöra att man inte accepterar kränkande särbehandling på arbetsplatsen- och vidta åtgärder för att motverka förhållanden i arbetsmiljön som kan ge upphov till detta (13 ). Arbetsgivaren ska ha tydliga rutiner för vad man ska göra om kränkande särbehandling inträffar (14 ).

258 ~\'.V-4.( <:> (' ~ "" 1~ -,' ~ OM~~ (6) AFS 2001:1 9 Som en del i det systematiska arbetsmiljöarbetet ska man utreda orsakerna till arbetsrelaterad ohälsa, för att man i fortsättningen ska kunna undvika att något liknande händer. Arbetsmiljölagen (1977:1160) Lagens ändamål är att förebygga ohälsa och olycksfall i arbetet samt att i övrigt uppnå en god arbetsmiljö. Arbetsgivare och anställda ska samverka för att åstadkomma en god arbetsmiljö. Diskrimineringslagen (SFS 2008:567)

259 Protokoll Kommunstyrelsen Dnr KS 2016/00617 Granskning av lokalförsörjningsprocessen, revisionsrapport Sammanfattning EY har på uppdrag av de förtroendevalda revisorerna i Uddevalla kommun genomfört en granskning av lokalförsö!jningsprocessen. Granskningens syfte har varit att bedöma om kommunstyrelsen säkerställt en ändamålsenlig och effektiv l o kal försörj ni ngsprocess. Den samlade bedömningen ulif! ån granskningens syfte och revisionsfrågor är all kommunstyrelsen i allt väsentligt säkerställt en ändamålsenlig och effektiv lokalförsörjningsprocess. r granskningen fl amkommer dock utvecklingsområden kopplat till bland annal lokalförsörjningsgruppens roll och ansvarsonm1den samt prioriteringsordningen för lokalinvesteringar. Därtill bör kopplingen mellan lokawirsörjningsprocesscn och investeringsplaneringen tydliggöras. De förtroendevalda revisorerna vill senast den 6 april 2017 erhålla ett svar på vilka åtgärder som kommunstyrelsen iimnar vidta med anledning av dc fem rekommendationerna som redovisas i rapporlen enligt nedan. Kommunstyrelsen bör tillse att lokalförsöi:jningsgruppens roll och ansvarsområden dokumenteras i större omfattning. Kommunstyrelsen bör tillse all riktlinjerna mr lokalförsöi:jning ses över och anpassas till det nuvarande arbetssättet inom lokalförsö1jningsprocessen. Kommunstyrelsen bör se över om det är möjligt all utveckla befolkningsprognoserna. Kommunstyrelsen bör tillse all prioriteringsordningen vad gäller lokalinvesteringar förankras och tydliggörs. Kommunstyrelsen bör tillse att kopplingen tydliggörs mellan lokalf'örsörjningsprocessen, investeringsplaneringen samt beslutad driftsbudget. På uppdrag av kommundirektören har kommunledningskontoret påbö1:jat översyn av investeringsprocessen. Översynen delas upp i två etapper med hänsyn till bl. a. prioritering av behov och resurser: Etapp l: fl'ån behov till och med slutligt beslut för igångsällning Etapp 2: från beslut om igångsällning till och med slutredovisning. Som en del av denna översyn kommer en genomgång av lokalförsöi:jningsprocesscn all utföras. I samband med delta kommer samtliga av revisorernas rekommendationer att åtgärdas förutom utveckling av befolkningsprognoserna. Denna rekommendation kommer alt utredas i särskild ordning av ekonomiavdelningen. Tidplan för översyn är start l med beslut av kommunfullmäktige mr etapp l i februari 2018 och för etapp 2 augusti Beslutsunderlag Kommunledningskontorets tjänsteskrivelse Granskning av lokalförsöj:jningsproccssen, revisionsrapporl ~----~----.Justerandes signalur Utdragsbestyrkande

260 Protokoll Kommunstyrelsen forts. 39 Följebrev lill granskning av revisionsrapporl Beslut Kommunstyrelsen beslutar att som svar på rapporten hänvisa till pågående översyn av investeringsprocessen samt utredning för utveckling av bcfolkningsprognoscrna. Kommunstyrelsen föreslår kommunfullmäktige besluta att godkänna kommunstyrelsens svar till revisorerna. Vid protokollet Annica Åberg.Justerat Ingemar Samuelsson (S), M ikacl Staxäng (M) Justeringen tillkännagiven på anslagstavlan 20 17~02~24 intygar Annica J\ berg Justerandes signatur Utdragsbestyrkande

261 Tjänsteskrivelse Kommunledningskontoret (2) D nr KS 2016/ Handläggare Lokalstrateg Mattias Hagelberg Telefon mattias.hagelberg@uddevalla.se Granskning av lokalförsörjningsprocessen, revisionsrapport Sammanfattning EY har på uppdrag av de fortroendevalda revisorerna i Uddevalla kommun genomfört en granskning av lokalforsötjningsprocessen. Granskningens syfte har varit att bedöma om kommunstyrelsen säkerställt en ändamålsenlig och effektiv lokalförsötjningsprocess. Den samlade bedömningen utifrån granskningens syfte och revisionsfrågor är att kommunstyrelsen i allt väsentligt säkerställt en ändamålsenlig och effektiv lokalforsörjningsprocess. I granskningen framkommer dock utvecklingsområden kopplat till bland annat lokalförsörjningsgruppens roll och ansvarsområden samt prioriteringsordningen for lokalinvesteringar. Därtill bör kopplingen mellan lokalförsörjningsprocessen och investeringsplaneringen tydliggöras. De fortroendevalda revisorerna vill senast den 6 april 2017 erhålla ett svar på vilka åtgärder som kommunstyrelsen ämnar vidta med anledning av de fem rekommendationerna som redovisas i rapporten enligt nedan. Kommunstyrelsen bör tillse att lokalförsörjningsgruppens roll och ansvarsområden dokumenteras i större omfattning. Kommunstyrelsen bör tillse att riktlinjerna for lokalförsörjning ses över och anpassas till det nuvarande arbetssättet inom lokalförsözjningsprocessen. Kommunstyrelsen bör se över om det är möjligt att utveckla befolkningsprognoserna. Kommunstyrelsen bör tillse att prioriteringsordningen vad gäller lokalinvesteringar forankras och tydliggörs. Kommunstyrelsen bör tillse att kopplingen tydliggörs mellan lokalförsörjningsprocessen, investeringsplaneringen samt beslutad driftsbudget. På uppdrag av kommundirektören har kommunledningskontoret, ekonomiavdelningen påbötjat översyn av investeringsprocessen. Översynen delas upp i två etapper med hänsyn till bl. a. prioritering av behov och resurser: Etapp l: från behov tom slutligt beslut for igångsättning Etapp 2: från beslut om igångsättning tom slutredovisning. Som en del av denna översyn kommer en genomgång av lokalförsörjningsprocessen att utföras. I samband med detta kommer samtliga av revisorernas rekommendationer att åtgärdas forutom utveckling av befolkningsprognoserna. Denna rekommendation kommer att utredas i särskild ordning av ekonomiavdelningen. Tidplan för översyn är

262 Tjänsteskrivelse Kommunledningskontoret (2) D nr KS 20 I 6/006 I 7 start med beslut av kommunfullmäktige för etapp l i februari 2018 och för etapp 2 augusti Beslutsunderlag Kommunledningskontorets tjänsteskrivelse Granskning av lokalförsörjningsprocessen, revisionsrapport Följebrev till granskning av revisionsrapport Förslag till beslut Kommunstyrelsen beslutar att som svar på rapporten hänvisa till pågående översyn av investeringsprocessen samt utredning för utveckling av befolkningsprognoserna. Kommunstyrelsen föreslår kommunfullmäktige besluta att godkänna svaret till revisorerna.?i/&/~-"~ Peter Larsson Kommundirektör Expediera till Förtroendevalda revisorerna Ekonomiavdelningen

263 Kommunens revisorer Till: Kommunstyrelsen Granskning av lokalförsörjningsprocessen EY har på uppdrag av de förtroendevalda revisorerna i Uddevalla kommun genomfört en granskning av lokalförsörjningsprocessen. Granskningens syfte har varit att bedöma om kommunstyrelsen säkerställt en ändamålsenlig och effektiv lokalforsörjningsprocess. Den samlade bedömningen utifrån granskningens syfte och revisionsfrågor är att kommunstyrelsen i allt väsentligt säkerställt en ändamålsenlig och effektiv lokalforsörjningsprocess. I granskningen framkommer dock utvecklingsområden kopplat till bland annat lokalförsörjningsgruppens roll och ansvarsområden samt prioriteringsordningen för lokalinvesteringar. Därtill bör kopplingen mellan lokalförsörjningsprocessen och investeringsplaneringen tydliggöras. Granskningsrapporten innehåller fem rekommendationer och översänds med önskemål att senast den 6 april 2017 erhålla ett svar på vilka åtgärder som kommunstyrelsen ämnar vidta med anledning av rekommendationerna som redovisas i rapporten på sidan 23: Kommunstyrelsen bör tillse att lokalförsörjningsgruppens roll och ansvarsområden dokumenteras i större omfattning. Kommunstyrelsen bör tillse att riktlinjerna för lokalförsörjning ses över och anpassas till det nuvarande arbetssättet inom lokalförsörjningsprocessen. Kommunstyrelsen bör se över om det är möjligt att utveckla befolkningsprognoserna. Kommunstyrelsen bör tillse att prioriteringsordningen vad gäller lokalinvesteringar forankras och tydliggörs. Kommunstyrelsen bör tillse att kopplingen tydliggörs mellan lokalf6rsörjningsprocessen, investeringsplaneringen samt beslutad driftsbudget. Svar önskas elektroniskt till kommunrevisionens ordförande, thomas.ottosson@uddevalla.se. Uddevalla den 21 december 2016 Thomas Ottosson Ordforande Mauritz Eliasson Vice ordförande

264 Revisionsrapport 2016 Genomförd på uppdrag av revisorerna December 2016 Uddevalla kommun Granskning av lokalförsörjningsprocessen lll lllllil ll EV Building a better working world

265 s -- EY Bulldinq a better w«kinq ~or1d Innehållsförteckning Sammanfattning lnledning... S 1.1. Bakgrund Syfte och revisionsfrågor Avgränsning Revisionskriterier Metod Förkortningar Roller, ansvarsområden och styrdokument Roller och ansvarsområden och styrdokument Rutiner och riktlinjer för lokalförsörjningsprocessen Vår bedömning Lokalförsörjningsprocessen Processen för lokalförsörjning Identifiering av lokalbehov Prioritering och bedömning av lokalbehov A. Atgarder for äftefferliv1sera lokalulnyftjanaec Vår bedömning lnvesteringsplaneringen Lokalförsörjningsprocessen och investeringsplaneringen Vår bedömning Samlad bedömning slutsatser Bedömning utifrån revisionsfrågorna Identifierade förbättringsområden och rekommendationer Bilaga 1: Bakgrund Bilaga 2: Revisionskriterier Bilaga 3: Källförteckning... 26

266 EV Buildinq a better workinq ~ortd Sammanfattning På uppdrag av de förtroendevalda revisorerna i Uddevalla kommun har EY genomfört en granskning av lokalförsörjningsprocessen. Syftet med granskningen har varit att bedöma om kommunstyrelsen säkerställt en ändamålsenlig och effektiv lokalförsörjningsprocess. Granskningen avser kommunstyrelsen, socialnämnden, barn- och utbildningsnämnden samt samhällsbyggnadsnämnden. Granskningen visar att det på avdelningen för strategisk samhällsplanering vid kommunledningskontoret finns en lokalstrateg. Lokalstrategen arbetar med lokalfrågor och leder arbetet i den kommunövergripande lokalförsörjningsgruppen. Lokalförsörjningsgruppen består utöver lokalstrategen av ekonomichef, fastighetschef, planarkitekt samt en markoch exploateringsingenjör. Utöver dessa ingår även lokalsamordnare från barn- och utbildningsförvaltningen, socialförvaltningen samt kultur- och fritidsförvaltningen i gruppen. LokalSamordnarna är ansvariga för att identifiera respektive förvaltnings lokalbehov. l granskningen framkommer att lokalförsörjningsgruppens roll och ansvarsområden i större omfattning bör dokumenteras. Detta för att tydliggöra lokalförsörjningsgruppens mandat. Av granskningen framkommer att det finns en kommunövergripande lokalförsörjningsplan samt riktlinjer för lokalförsörjning. lokalförsörjningsplanen finns bland annat en enklare processbeskrivning avseende lokalförsörjningsprocessen. Granskningen visar att delar i riktlinjerna för lokalförsörjning inte är uppdaterat och aktuellt utifrån nuvarande arbetssätt i lokalförsörjningsprocessen. Nämnderna utarbetar årligen förvaltningsspecifika lokalförsörjningsplaner som bland annat innehåller behovsanalyser. Av behovsanalyserna framkommer respektive nämnds lokalbehov. Till grund för behovsanalyserna ligger bland annat befolkningsprognoser, utredningar och förstudier. l granskningen framkommer att det finns utmaningar kopplat till befolkningsprognoserna. Enligt barn- och utbildningsförvaltningen visar befolkningsprognoserna enbart hur befolkningsutvecklingen kommer att förändras i olika delar av kommunen de första fem åren. Vidare är det enligt socialförvaltningen en utmaning att prognosticera antalet individer som är i behov av vissa delar av socialförvaltningens tjänster. Därtill framkommer att det i verksamheten uppfattas som otydligt vem som har mandat att beställa förstudier och utredningar. Lokalförsörjningsgruppen ansvarar för att samordna och prioritera nämndernas lokalbehov genom att utarbeta ett förslag på investeringsprioritering. Granskningen visar att kommundirektören 3

267 EY Buildinq " ~tter workinq world utarbetat en prioriteringsordning som ska beaktas i samband med investeringsprioriteringen. l granskningen framkommer dock att prioriteringsordningen inte är känd i verksamheten. Det är därtill otydligt hur delar i prioriteringsordningen ska tolkas. Lokalinvesteringarna som framkommer i lokalförsörjningsgruppens investeringsprioritering överskrider kommunfullmäktiges beslutade investeringsram för l granskningen framkommer vidare att det inte är tydligt vilka lokalprojekt som ska genomföras och prioriteras inom kommunfullmäktiges beslutade budgetram. Av granskningen framkommer att förvaltningarnas driftsbudget enligt uppgift inte är anpassad till investeringsbudgeten. Därtill framkommer att nämnderna inte har tillräckligt med medel i driftsbudgeten för att täcka driftskostnaden för beslutade investeringar. Detta bedöms i granskningen som bristfälligt. Under granskningen har vi identifierat vissa förbättringsområden och våra rekommendationer framgår nedan: Kommunstyrelsen bör tillse att lokalförsörjningsgruppens roll och ansvarsområden dokumenteras i större omfattning. ~ Kommunstyrelsen bör tillse att riktlinjerna för lokalförsörjning ses över och anpassas till det nuvarande arbetssättet inom lokalförsörjningsprocessen. Kommunstyrelsen bör se över om det är möjligt att utveckla befolkningsprognoserna. Kommunstyrelsen bör tillse att prioriteringsordningen vad gäller lokalinvesteringar förankras och tydliggörs. Kommunstyrelsen bör tillse att kopplingen tydliggörs mellan lokalförsörjningsprocessen, investeringsplaneringen samt beslutad driftsbudget. 4

268 EY Buildinq a better ~inqworfd 1. Inledning 1.1. Bakgrund De förtroendevalda revisorerna har i årets risk- och väsentlighetsanalys bedömt det väsentligt att genomföra en granskning av lokalförsörjningsprocessen. Bakgrunden till granskningen beskrivs i bilaga Syfte och revisionsfrågor Syftet med granskningen är att bedöma om kommunstyrelsen säkerställt en ändamålsenlig och effektiv lokalförsörjningsprocess. Granskningen inriktas på följande revisionsfrågor: Säkerställer kommunstyrelsen att Uddevalla kommun har en ändamålsenlig och effektiv lokalförsörjningsprocess? Finns det någon dokumenterad lokalförsörjningsprocess inom kommunen? Finns det någon gemensam process inom kommunen för att identifiera och prioritera lokalförsörjningen mellan nämnderna för att säkerställa en effektiv lokalförsörjning? Finns underlag för att bedöma verksamheternas lokalbehov på lång och kort sikt? Finns det någon tydlig koppling mellan lokalförsörjningsprocessen och investeringsplaneringen? Vidtas åtgärder med syfte att effektivisera lokalutnyttjandet?.. Finns det någon tydlig ansvarsfördelning inom kommunen med avseende på lokalförsörjningsfrågorna? Hur sker arbetet med att identifiera lokalbehov i respektive nämnd? Vem i respektive nämnd ansvarar för att identifiera lokalbehovet? ~ Efter att respektive nämnd har identifierat sitt lokalbehov, sker någon samordning och prioritering mellan nämndernas respektive behov? Om det sker, vem ansvarar i så fall för denna samordning och prioritering? 1.3. Avgränsning Granskningen avgränsas till att avse kommunstyrelsen, samhällsbyggnadsnämnden, barn- och utbildningsnämnden samt socialnämnden. Barn- och utbildningsförvaltningen samt socialförvaltningen är de två största lokalanvändarna som utnyttjar 56 respektive 20 procent av kommunens totala lokalyta. 5

269 EY Buildinq a better w«kinq world 1.4. Revisionskriterier Revisionskriterier är de bedömningsgrunder som bildar underlag för granskningens analyser, slutsatser och bedömningar. Revisionskriterierna för denna granskning framgår av bilaga Metod Granskningen har genomförts genom dokumentstudier, enskilda intervjuer och gruppintervjuer. Intervju- och dokumentförteckning framgår av bilaga 3. Samtliga intervjuade har beretts tillfälle att sakfelsgranska rapporten Förkortningar l rapporten används olika förkortningar vilka förklaras nedan: Avdelningen för strategisk samhällsplanering (SSP) Kommundirektörens ledningsgrupp (KDLG) Lagen om stöd och service till vissa funktionshindrade (LSS) Lokalförsörjningsgrupp (LFG) Lokalförsörjningsplan (LFP) Miljoner kronor (mnkr) 6

270 EV BY Idinq " IJ.etter wo~ki,.,q.world 2. Roller, ansvarsområden och styrdokument 2.1. Roller och ansvarsområden och styrdokument Av kommunstyrelsens reglemente framkommer att styrelsen är verksamhetsansvarig för kommunens lokalförsörjning. Vid kommunledningskontoret är avdelningen för strategisk samhällsplanering (SSP) placerad. Avdelningen bildades för cirka två år sedan. Inom SSP finns en lokalstrateg som arbetar med lokalfrågor. Avdelningen består av ytterligare cirka fyra medarbetare som bland annat arbetar med bostadsförsörjningsplanen och kollektivtrafikfrågor. Nedan framkommer ett organisationsschema som visar SSP:s och lokalstrategens organisatoriska placering: Kommunstyrelsen Kommunstyrelsens förvaltning Avdelningen förstrategisk samhällsplanering Figur: Förenklat organisationsschema. Lokalstrateg Vid intervju med lokalstrategen framkommer att strategen arbetar med lokalfrågor vilket bland annat innebär samordning av lokalbehov, fastighetsoch markförvärv samt kommunikation med förvaltningar och bolag. l Uddevalla finns en kommunövergripande lokalförsörjningsgrupp (LFG). Av "Lokalförsörjningsplan " (LFP) framkommer att LFG ansvarar för att: Samordna lokalfrågor över förvaltningsgränserna. r-- Vara stöd tilllokalbehövande förvaltning. ~ Initiera interna lokalbyten.... Öka nyttjandegraden av kommunala byggnader. ~ Föreslå ändringar i lokalförsörjningsplanen. LFG består av lokalstrategen som är ordförande och sammankallande i gruppen. Därtill ingår ekonomichef, fastighetschef och en planarkitekt samt mark- och exploateringsingenjör. Utöver dessa ingår även lokalsamordnare från barn- och utbildningsförvaltningen, socialförvaltningen samt kultur- och fritidsförvaltningen i gruppen. 7

271 EV Buildlnq a better worlc in q.vorld Ekonomichefens roll i LFG är att bland annat ansvara för ekonomi- och investeringsfrågor kopplat till lokaler. Enligt lokalstrategen deltar ekonomichefen enbart vid frågor i LFG som avser investeringar och ekonomi. Fastighetschefen, planarkitekten samt mark- och exploateringsingenjören ska inom sina respektive ansvarsområde till exempel bevaka fastighetsfrågor, detaljplaner, markfrågor samt undersöka förutsättningar för att genomföra förändringar av befintliga fastigheter. LFG sammanträder cirka en gång i månaden. Vid intervju med lokalstrateg och lokalsamordnare framkommer att LFG:s arbetssätt och uppdrag är tydligt. Enligt lokalstrategen har LFG bestått av samma representanter under en längre tid vilket bidragit att skapa en kontinuitet vad gäller gruppens arbete. På barn- och utbildningsförvaltningen samt socialförvaltningen finns 1,5 respektive en heltidstjänst som lokalsamordnare. Lokalsamordnarna ansvarar för att tillsammans med berörda medarbetare i förvaltningarna identifiera verksamhetens lokalbehov. Därtill ska lokalsamordnarna ha ett helhetsperspektiv över verksamhetens lokaler genom att till exempel ha kunskap avseende underhållsbehov och behov av nyanskaffning av lokaler. Vid intervju med barn- och utbildningsförvaltningen samt socialförvaltningen framkommer att samtliga frågor i verksamheterna som avser lokaler ska hanteras via lokalsamordnarna. LokalSamordnarna beslutar därefter hur frågan ska hanteras, till exempel internt inom förvaltningen eller via LFG. Vid samhällsbyggnadsförvaltningen finns ingen utsedd lokalsamordnare mot bakgrund av att förvaltningen enligt förvaltningschefen har ett litet lokalbehov. Fastighetschefen och förvaltningschefen vid samhällsbyggnadsförvaltningen ansvarar för förvaltningens behov av verksamhetslokaler. Av LFP framkommer att samhällsbyggnadsförvaltningen utnyttjar två procent av den totala lokalytan i fastighetsbeståndet medan socialförvaltningen samt barn- och utbildningsförvaltningen använder 20 respektive 56 procent1. Enligt samhällsbyggnadsnämndens reglemente har nämnden det övergripande ansvaret för kommunens samtliga lokaler genom att bland annat vara part i alla frågor som avser hyresförhållanden. Nämnden ansvarar även för att underhålla kommunens fasta egendom. Därtill ansvarar nämnden för att uppföra byggnader om inte uppdraget tilldelats någon annan samt exploatera mark för bostäder och andra verksamheter. LFG:s ansvar och arbetssätt är översiktligt dokumenterat i "Lokalförsörjningsplan ". Vid intervjuer framkommer att roller och ansvarsområden inte är ytterligare dokumenterat. Enligt avdelningschef för 1 Kultur- och fritidsförvaltningen är den tredje största lokalanvändaren som utnyttjar 14 procent av den totala lokalytan. 8

272 EY Bu ldinq a better wo"'i"g wot1d SSP är det ett utvecklingsområde att tydliggöra avdelningens ansvarsområden. Avdelningschefen påtalar att avdelningens arbetsuppgifter kan uppfattas som otydligt för vissa medarbetare i kommunen Rutiner och riktlinjer för lokalförsörjningsprocessen Arbetet med kommunens lokalförsörjning regleras i nedanstående styrdokument: ~ Lokalförsörjningsplan Riktlinjer för lokalförsörjning. Av LFP framkommer att syftet med lokalförsörjningsprocessen är att kommunen ska få en helhetssyn över lokaler och lokalförsörjningen samt en gemensam planering och samordning i lokalförsörjningsfrågor. l LFP redovisas bland annat förutsättningarför lokalförsörjningsplaneringen, policy för lokalanvändning, processen för lokalförsörjningsplanering samt nämndernas egna lokalförsörjningsplaner för aktuell period. Därtill framkommer en investeringsprioritering vad gäller lokalprojekt Kommunfullmäktige antog under 2006 "Riktlinjer för lokalförsörjning". l riktlinjerna beskrivs hur arbetet med lokalförsörjning ska bedrivas i kommunen. Vid intervju med lokalstrategen framkommer att delar av innehållet i riktlinjerna inte är aktuellt, till exempel beskrivningen av vilka som ingår i LFG. Kommunledningskontoret, barn- och utbildningsförvaltningen, socialförvaltningen samt samhällsbyggnadsförvaltningen har inte utarbetat egna rutiner och riktlinjer kopplat till lokalförsörjningsprocessen. Vid intervjuer framkommer att de kommunövergripande styrdokument som finns upplevs vara tillräckliga för arbetet med lokalförsörjning. Utöver LFP och riktlinjer för lokalförsörjning finns ytterligare styrdokument som påverkar arbetet med lokalförsörjning, till exempel översiktsplan, samhällsbyggnadsstrategin samt de bostadspolitiska riktlinjerna. styrdokumenten innehåller bland annat övergripande planeringsprinciper som påverkar kommunens utveckling och därmed behovet av samhällsservice i form av lokaler. Samhällsbyggnadsstrategin beskriver samhällsutvecklingen i de olika kommundelarna och ligger till grund för de befolkningsprognoser som kommunledningskontoret utarbetar (se avsnitt 3.2) Vår bedömning Granskningen visar att det vid SSP finns en lokalstrateg som arbetar med framtagandet av lokalförsörjningsplanen. Därtill finns en kommunövergripande lokalförsörjningsgrupp samt lokalsamordnare på socialförvaltningen samt barn- och utbildningsförvaltningen. LokalSamordnarna vid barn- och utbildningsförvaltningen samt socialförvaltningen är ansvariga för att identifiera respektive förvaltnings 9

273 EY Buildlnq a better workinq wor1d lokalbehov. Vår bedömning är att det i stort finns en tydlig ansvarsfördelning inom kommunen vad gäller arbetet med lokalförsörjning men att det finns utvecklingsområden. Enligt vår bedömning bör LFG:s roll och ansvarsområden i större omfattning dokumenteras. Detta skulle enligt vår bedömning bidra till att tydliggöra LFG:s mandat. Av granskningen framkommer att LFP samt riktlinjer för lokalförsörjning är de två styrdokument som i huvudsak reglerar arbetet med lokalförsörjningen. Granskningen visar att delar i riktlinjerna för lokalförsörjning inte är uppdaterat och aktuellt, till exempel beskrivningen avseende vilka som ingår i LFG. Mot bakgrund av detta är vår bedömning att kommunstyrelsen bör se över riktlinjer för lokalförsörjning och anpassa riktlinjerna till det nuvarande arbetssättet inom lokalförsörjningsprocessen. 10

274 EV Buddlnq <t better "'orlo.inq ~orld 3. Lokalförsörjningsprocessen 3.1. Processen för lokalförsörjning Kommunens lokalförsörjningsprocess är dokumenterad i "Lokalförsörjningsplan ". Den nuvarande lokalförsörjningsplanen antogs av LFG i mars 2016 och revideras årligen. Processen är sammankopplad med den årliga verksamhetsplaneringen och budgetprocessen. Nedan framkommer en översiktlig beskrivning avseende kommunens lokalförsörjningsprocess som framkommer i LFP: 1. LFG utarbetar förslag på LFP 2. KDLG behanclar 3. LFP behandlas l förslag Ull LFP respeklive nämnd 4. LFPslutbehandlas l LFG 5. LFP redovisas i planeringsdialogen Figur: Lokalförsörjningsprocessen. 6. LFPbehandlasi 7. LFPbeslutasav budgetarbetet KF 8. Arbetet med ny LFPstartar LFG ansvarar för att senast den 15 december årligen utarbeta ett förslag på LFP (1). Planen bygger på nämndernas behovsanalyser av lokaler. Gruppen ansvarar för att utifrån behovsanalyserna utarbeta ett förslag på LFP som bland annat innehåller en investeringsprioritering av lokalprojekt över en tioårsperiod. LFP behandlas i januari av kommundirektörens ledningsgrupp (KDLG) som godkänner planen för vidare beredning (2). Under februari-mars behandlar och antar nämnderna LFP (3). Nämnderna har möjlighet att lämna synpunkter på innehållet i planen. När nämnderna antagit LFP och lämnat eventuella synpunkter ansvarar LFG för att slutbehandla planen (4). Under slutbehandlingen beaktar LFG nämndernas eventuella synpunkter. Nämnderna ska därefter få återkoppling vad gäller LFG:s slutbehandling avseende LFP av lokalsamordnarna vid nämndens förvaltning samt under budgetarbetet. l april redovisas LFP på planeringsdialogen 2 av lokalstrategen (5) för att därefter behandlas i budgetarbetet (6). Kommunfullmäktige antar LFP i juni och beslutar bland annat om investeringsramen för kommande år (7). Under oktoberdecember arbetar LFG med att revidera LFP inför nästa planperiod (8) Identifiering av lokalbehov Nämnderna ansvarar för att årligen utarbeta förvaltningsspecifika lokalförsörjningsplaner. De förvaltningsspecifika lokalförsörjningsplanerna finns som bilaga i "Lokalförsörjningsplan ". Lokalförsörjningsplanerna innehåller nämndernas lokalbehov över en period om totalt tio år. l förvaltningarnas lokalförsörjningsplaner framkommer bland annat omvärldsanalyser som visar hur omvärldsfaktorer påverkar lokalbehovet 2 Kommunstyrelsen genomför årligen en planeringsdialog med nämnderna. 11

275 EY Buildinq a better worlo.inq world Därtill innehåller planerna behovsanalyser som beskriver förvaltningarnas lokalbehov. LokalSamordnarna på socialförvaltningen samt barn- och utbildningsförvaltningen är ansvariga för framtagandet av respektive lokalförsörjningsplan. Vid socialförvaltningen stödjer och samarbetar lokalsamordnaren med de fem avdelningscheferna i förvaltningen för att utarbeta behovsanalyserna. På barn- och utbildningsförvaltningen arbetar lokalsamordnaren med att utarbeta behovsanalyserna tillsammans med en tidigare rektor som har en halvtidstjänst för lokalarbete. Förvaltningarnas lokalförsörjningsplaner där behovsanalyserna ingår ligger till grund för den kommunövergripande lokalförsörjningsplanen som LFG utarbetar. Till grund för förvaltningarnas behovsanalyser ligger befolkningsprognoser som utarbetas årligen av kommunledningskontoret, inventeringar av lokalbehov samt utredningar och förstudier. Befolkningsprognoserna visar bland annat utvecklingen av antalet barn, unga och äldre i kommunen. Vid intervju med socialförvaltningen framkommer att prognoserna ligger till grund för socialförvaltningens behovsanalyser. Enligt socialförvaltningen är det en utmaning att prognostisera antalet individer som är i behov av förvaltningens verksamhet, till exempel insatser enligt lagen om stöd och service till vissa funktionshindrade (LSS}, vilket skapar en viss osäkerhet i lokalplaneringen. Därtill framkommer att det är otydligt om samtliga förvaltningar arbetar utifrån samma befolkningsprognoser. Socialchefen skulle gärna se att befolkningsprognosen antogs politiskt innan förvaltningarna hanterade prognoserna inom ramen för arbetet med behovsanalyserna. Detta för att säkerställa att samtliga förvaltningar arbetar utifrån samma prognoser. Vid intervju med barn- och utbildningsförvaltningen framkommer att lokalsamordnaren vid förvaltningen använder prognoserna för att prognostisera det framtida behovet av verksamhetslokaler. Enligt barn- och utbildningsförvaltningen är befolkningsprognoserna ett användbart verktyg för att prognostisera lokalbehovet Enligt lokalsamordnare vid förvaltningen är det dock en utmaning att befolkningsprognoserna enbart visar på i vilka delar av kemmunen befolkningen kommer öka de första fem åren. För de efterföljande fem åren innehåller prognoserna enbart information om hur befolkningsstrukturen förändras i kommunen som helhet. Lokalsamordnaren påtalar att detta skapar en utmaning vad gäller den långsiktiga planeringen av skollokaler i kommunen. Inom ramen för behovsanalyserna har nämnderna möjlighet att beskriva vilka konsekvenser som kan uppstå om verksamheten inte får behovet av lokaler tillgodosett. Av socialförvaltningens behovsanalys framkommer till exempel att det finns ett behov av särskilt boende för att kunna hantera kön för personer som väntar på en bostad. Därtill framkommer i barn- och 12

276 EV Buildinq a better won.lnq world utbildningsförvaltningens behovsanalys att det finns en risk för föreläggande från Arbetsmiljöverket om inte elevantalet minskas vid en grundskola i kommunen. Vidare framkommer att förvaltningarna har möjlighet att informera kommunstyrelsen om eventuella konsekvenser i samband med budgetdialogen. Enligt förvaltningschefen vid barn- och utbildningsförvaltningen informeras kommunstyrelsen i samband med budgetdialogen om de eventuella konsekvenser som kan uppstå om verksamheten inte får behovet av lokaler tillgodosett. l samband med behovsanalyserna arbetar socialförvaltningen samt barnoch utbildningsförvaltningen med att inventera det befintliga lokalbeståndet. Därtill framkommer vid intervju med socialförvaltningen att det pågår ett arbete med att inventera befintliga hyresavtal. Detta mot bakgrund av att avdelningschefer i förvaltningen tidigare tecknade hyresavtal vilket numera sker via samhällsbyggnadsförvaltningen. Samhällsbyggnadsförvaltningen kan på uppdrag av nämnderna genomföra förstudier och utredningar för att till exempel analysera kostnaden för lokalprojekt samt förutsättningar för att bygga en lokal på en viss tomt. Resultatet av förstudierna och utredningarna beaktas därefter i nämndernas behovsanalyser. Enligt planarkitekt samt mark- och exploateringsingenjör är det otydligt vem som har mandat att beställa förstudier och utredningar. l dagsläget kan beställningar initieras dels från LFG men även från nämnderna. Därtill framkommer att underlaget till vissa utredningar är bristfälligt vilket ökar utredningstiden. Planarkitekten samt mark- och exploateringsingenjören påtalar att det är av stor vikt att beställningsunderlaget är tydligt samt att det finns en god framförhållning vad gäller beställning av förstudier och utredningar Prioritering och bedömning av lokalbehov LokalSamordnarna kommunicerar respektive förvaltnings lokalförsörjningsplan där bland annat behovsanalysen ingår till LFG. l protokoll för barn- och utbildningsnämnden samt socialnämnden framkommer dock inte om respektive nämnd antagit behovsanalysen. LFG ansvarar för att prioritera förvaltningarnas lokalbehov utifrån behovsanalyserna och utarbeta ett förslag på en investeringsprioritering. l "Lokalförsörjningsplan " framkommer en investeringsprioritering där förvaltningarnas lokalbehov är prioriterade utifrån investeringsprioritet 1, 2 och 3 med beskrivningar av vilka år projekten ska genomföras. Enligt fastighetschefen innebär investeringsprioritet 1 och 2 att lokalprojekten ger stor effekt på kort tid. De lokalprojekt som har investeringsprioritet 3 är enligt fastighetschefen framförallt projekt som inte avser lagstyrda verksamheter såsom till exempel badhus och fritidsgårdar. Vid intervju med kommundirektören framkommer att direktören inför arbetet med prioritering i LFG utarbetade nedanstående prioriteringsordning: 13

277 EY Butldinq a boetter workirtq world ~ stor effekt i förhållande till investeringen... Snabb effekt.,. Politiska beslut... För att lösa arbetsmiljöproblem eller liknande. Enligt lokalstrateg och lokalsamordnare utarbetades förslaget på investeringsprioritering genom dialog i LFG. Vid intervjuer framkommer att gruppen var överens om den investeringsprioritering som utarbetades. Enligt lokalstrategen beaktades bland annat lagkrav vilket innebar att lagstyrda verksamheter såsom skolor och äldreboenden prioriterades högre än ej lagstyrd verksamhet. Genomförda intervjuer visar att kommundirektörens prioriteringsordning inte är känd i förvaltningarna. Vid intervjuer framkommer att det är av stor vikt att lokalprojekten genomförs enligt plan. Om till exempel projekt som ska genomföras inte genomförs enligt plan finns en risk att lokalprojekt som är planerade att starta 2021 inte kan genomföras. Enligt ekonomichefen har planeringen vad gäller lokalprojekt tidigare år varit för optimistisk. Detta har enligt ekonomichefen skapat en situation där kommunen inte investerat i den takt som var planerat Åtgärder för att effektivisera lokalutnyttjandet Av policy för lokalanvändning i "Lokalförsörjningsplan " framkommer att lokaleffektivitet och flexibilitet ska prioriteras vid ny-, om- och tillbyggnad av lokaler. Vidare framkommer att till exempel valet av stomme vid ny-, om- och tillbyggnad ska väljas så att lokalen kan anpassas till flera typer av verksamheter. Vid tillfälliga lokalbehov ska dessa enligt policyn i första hand tillgodoses inom ramen för kommunens befintliga lokalbestånd och i andra hand genom extern förhyrning. Vid intervju med fastighetschef framkommer att samhällsbyggnadsförvaltningen ansvarar för att undersöka möjligheten att använda befintliga lokaler alternativt hyra lokaler innan beslut om nybyggnation fattas. Enligt barn- och utbildningsförvaltningen är det en utmaning för förvaltningen att använda befintliga lokaler inom kommunen till skolverksamhet Det är inte möjligt enligt förvaltningen ett enkelt bygga om eller använda befintliga lokaler så att lokalerna är anpassade till kraven på skolverksamhet. Enligt lokalsamordnaren är det i flera fall enklare och går snabbare att bygga nytt jämfört med att anpassa en redan befintlig lokal till kraven på skolverksamhet Socialförvaltningen har bland annat verksamhetslokaler i form av olika boanden. Enligt socialchefen ska förvaltningen placera brukare i olika former av boenden men verksamheten har en viss möjlighet att besluta hur brukarna ska placeras. Mot bakgrund av detta arbetar förvaltningen enligt socialchefen med att standardisera lokalerna. Enligt lokalsamordnaren vid 14

278 E. Y Buildinq " better \110f1{inq ond socialförvaltningen tar det till exempel minst tre år att bygga bostäder för nyanlända varpå det finns flera fördelar med att standardisera det befintliga lokalbeståndet Detta för att enklare kunna anpassa verksamhetslokalerna till olika former av verksamhet Vår bedömning Granskningen visar att lokalförsörjningsprocessen är översiktligt dokumenterad i "Lokalförsörjningsplan " i form av en enklare processbeskrivning. Beskrivningen visar på ett översiktligt sätt beredningen av LFP. Mot bakgrund av detta är vår bedömning att det finns en dokumenterad lokalförsörjningsprocess inom kommunen. Nämnderna utarbetar årligen förvaltningsspecifika lokalförsörjningsplaner som bland annat innehåller behovsanalyser. Behovsanalyserna visar på respektive nämnds lokalbehov. Av granskningen framkommer att lokalsamordnarna har en central roll vad gäller framtagandet av lokalförsörjningsplanerna. LokalSamordnarna på barn- och utbildningsförvaltningen samt socialförvaltningen stödjer och samarbetar med andra medarbetare i förvaltningen för att utarbeta behovsanalyserna. Vår bedömning är att det finns ett arbetssätt för att identifiera lokalbehov i respektive nämnd. Av granskningen framkommer att det finns underlag för att bedöma verksamheternas lokalbehov genom årliga befolkningsprognoser som kommunledningskontoret utarbetar. Befolkningsprognoserna ligger till grund för att bedöma verksamheternas lokalbehov på kort och lång sikt. Vi noterar dock att det finns brister med befolkningsprognoserna vad gäller att långsiktigt prognostisera hur befolkningsutvecklingen kommer att förändras i olika delar av kommunen. Därtill är det en utmaning att prognostisera antalet individer som är i behov av vissa delar av socialförvaltningens tjänster. Mot bakgrund av detta är vår bedömning att kommunstyrelsen bör se över om det är möjligt att utveckla befolkningsprognoserna. Detta i syfte att beakta de utmaningar vad gäller prognoserna som barn- och utbildningsförvaltningen samt socialförvaltningen påtalar. LFG ansvarar för att samordna och prioritera nämndernas lokalbehov genom att utarbeta ett förslag på investeringsprioritering. Granskningen visar att investeringsprioriteringen utarbetades genom dialog i LFG. Kommundirektören utarbetade en prioriteringsordning som underlag till LFG för att prioritera nämndernas lokalbehov. Vi noterar utifrån genomförda intervjuer att prioriteringsordningen inte är känd i förvaltningarna. Därtill noterar vi att det är otydligt hur prioriteringsordningen ska tolkas, till exempel vad som avses med "politiska beslut". Vår bedömning är att kommunstyrelsen bör förankra och tydliggöra prioriteringsordningen vad gäller lokalinvesteringar. Det är enligt vår mening positivt att det finns en prioriteringsordning men för 15

279 EY Buildinq a IMtter o110rlc inq world att denna ska kunna tillämpas är det enligt vår bedömning av stor vikt att prioriteringsordningen är känd och tydlig. Granskningen visar att lokaleffektivitet och flexibilitet ska beaktas vid ny-, till- och ombyggnad i syfte att effektivisera lokalutnyttjandet Vidare visar granskningen att samhällsbyggnadsförvaltningen innan beslut om en eventuell nybyggnation ansvarar för att undersöka möjligheten att använda befintliga lokaler. Det pågår även ett arbete i socialförvaltningen med att standardisera lokalbeståndet vilket bidrar till att effektivisera lokalanvändandet Utifrån vad som framkommit i granskningen vidtas åtgärder i syfte att kunna effektivisera lokalutnyttjandet enligt vår bedömning. Av granskningen framkommer att det uppfattas som otydligt vem som har mandat att beställa förstudier och utredningar inom ramen för lokalförsörjningsplaneringen. Enligt uppgift kan i dagsläget förstudier och utredningar dels initieras från LFG men även av nämnderna. Vi noterar även att underlaget till vissa utredningar enligt uppgift är bristfälligt vilket ökar utredningstiden. Kommunstyrelsen bör enligt vår bedömning säkerställa att processen för att beställa förstudier och utredningar tydliggörs. 16

280 EV Buildinq a better ~inqworld 4. Investeringsplaneringen 4.1. Lokalförsörjningsprocessen och investeringsplaneringen Kommunfullmäktige antog i juni 2016 en investeringsram om 300 mnkr för 2017, 400 mnkr för 2018 samt 600 mnkr för Investeringsramen avser dels lokaler men även parker, gator och vägar med mera. Vid intervju med kommundirektören framkommer att vissa beslutade lokalprojekt överskrider den beslutade treårsperioden för investeringar. Mot bakgrund av detta har ekonomichefen fått ett uppdrag att se över investeringsprocessen och hur denna kan förenklas kopplat tilllokalförsörjningsprocessen. Enligt ekonomichefen skapar kommunfullmäktiges beslut om att anta en investeringsram en osäkerhet avseende lokalplaneringen. Ekonomichefen påtalar att det inte är tydligt vilka projekt som ska genomföras och prioriteras inom den beslutade investeringsramen. Vidare framkommer att det är otydligt vem som har mandat att starta ett lokalprojekt Enligt ekonomichefen samt barn- och utbildningsförvaltningen är det till exempel inte fastställt om ett lokalprojekt kan påbörjas efter beslut i kommunfullmäktige, kommunstyrelsen eller respektive nämnd. Det är enligt ekonomichefen samt barn- och utbildningsförvaltningen ett utvecklingsområde att tydliggöra hur och vem som har mandat att starta ett lokalprojekt Därtill framkommer vid intervju med ekonomichefen att vissa lokalinvesteringar påbörjats trots att det saknats ekonomisk täckning för investeringen. Enligt lokalstrategen skapar den investeringsprioritering LFG utarbetar förutsättningar till att koppla samman lokalförsörjningsprocessen och investeringsplaneringen. Av investeringsprioriteringen framkommer beslutade projekt samt den totala utgiften för projekten fördelade på de år projekten är planerade att genomföras. Enligt investeringsprioriteringen uppgår den totala investeringen vad gäller lokaler till 279 mnkr 2017, 429,5 mnkr 2018 samt 536,5 mnkr Detta innebär att planerade lokalinvesteringar under 2018 överskrider kommunfullmäktiges beslutade investeringsram om 400 mnkr. Vid intervju med samhällsbyggnadsförvaltningen framkommer att förvaltningarnas driftsbudget inte är anpassad till investeringsbudgeten. Fastighetschefen påtalar att nämnderna inte har tillräckligt med medel i driftsbudgeten för att täcka driftskostnaden avseende genomförda investeringar. Enligt förvaltningschefen och fastighetschefen har förvaltningen informerat kommunstyrelsen om utmaningen i samband med de årliga budgetdialogerna Vår bedömning Granskningen visar att kommunfullmäktige i juni 2016 antog en investeringsram för Av granskningen framkommer dock att 17

281 EV Buildlnq a bettet' ~inqwor1d lokalinvesteringarna som framkommer i investeringsprioriteringen överskrider kommunfullmäktiges beslutade investeringsram för Vi noterar även att det inte är tydligt vilka lokalprojekt som ska genomföras och prioriteras inom den beslutade investeringsramen. Vår bedömning är att det inte finns en tydlig koppling mellan lokalförsörjningsprocessen och investeringsplaneringen. Enligt vår bedömning bör kommunstyrelsen tydliggöra kopplingen mellan lokalförsörjningsprocessen och investeringsplaneringen. Den investeringsprioritering som LFG utarbetar kan skapa förutsättningar för att koppla samman lokalförsörjningsprocessen och investeringsplaneringen. Av granskningen framkommer att förvaltningarnas driftsbudget enligt uppgift inte är anpassad till investeringsbudgeten. Därtill framkommer att nämnderna inte har tillräckligt med medel i driftsbudgeten för att täcka driftskostnaden för beslutade investeringar. Detta är enligt vår bedömning bristfälligt. Det är dock positivt att det pågår en översyn av ekonomichefen vad gäller att se över kopplingen mellan investeringsplaneringen och lokalförsörjningsprocessen samt kopplingen mellan beslutade investeringar och nämndernas driftsbudget. 18

282 EV Buildinq ;t b<.'!tter workinq ~~~~rid 5. Samlad bedömning 5.1. Slutsatser Utifrån granskningens syfte och grunderna för ansvarsprövning är vår sammanfattande bedömning att kommunstyrelsen i allt väsentligt har säkerställt en ändamålsenlig och effektiv lokalförsörjningsprocess men att det finns utvecklingsområden. Vi bedömer att det finns utvecklingsområden kopplat till att bland annat LFG:s roll och ansvarsområden, förankra och tydliggöra prioriteringsordningen för lokalinvesteringar samt tydliggöra kopplingen mellan lokalförsörjningsprocessen och investeringsplaneringen Bedömning utifrån revisionsfrågorna Revisionsfrågor Säkerställer kommunstyrelsen att Uddevalla kommun har en ändamålsenlig och effektiv lokalförsörjningsprocess? Finns det någon dokumenterad lokalförsörjningsprocess inom kommunen? Finns det någon gemensam process inom kommunen för att identifiera och prioritera Bedömning Granskningen visar att kommunstyrelsen i allt väsentligt har säkerställt en ändamålsenlig och effektiv lokalförsörjningsprocess. Av granskningen framkommer dock ett antal utvecklingsområden vilka beskrivs i tabellen nedan. Granskningen visar att det finns en dokumenterad lokalförsörjningsprocess i form av en enklare processbeskrivning som framkommer i "Lokalförsörjningsplan ". Lokalförsörjningsplanen innehåller även förutsättningar för lokalförsörjningsplaneringen, policy för lokalanvändning samt nämndernas egna lokalförsörjningsplaner. Därtill finns riktlinjer för lokalförsörjning. Vår bedömning är att det finns en dokumenterad lokalförsörjningsprocess i kommunen. Vi noterar dock att riktlinjerna för lokalförsörjning inte är uppdaterade. Mot bakgrund av detta är vår bedömning att kommunstyrelsen bör tillse att riktlinjerna ses över och anpassas till det nuvarande arbetssättet inom lokalförsörjningsprocessen. Lokalförsörjningsgruppen ansvarar för att utifrån nämndernas behovsanalyser upprätta ett förslag på investeringsprioritering vad gäller lokalinvesteringar. Av granskningen framkommer att 19

283 EV Builoinq 3 ~tter work ""Q No rid lokalförsörjningen mellan nämnderna för att säkerställa en effektiv lokalförsörjning? Finns underlag för att bedöma verksamheternas lokalbehov på lång och kort sikt? Finns det någon tydlig koppling mellan lokalförsörjningsprocessen och investeringsplaneringen? kommundirektören inför framtagandet av investeringsprioriteringen utarbetade en prioriteringsordning. Granskningen visar att prioriteringsordningen inte är känd i förvaltningarna. Vi noterar även att det är otydligt hur prioriteringsordningen ska tolkas, till exempel vad som avses med "politiska beslut". Vår bedömning är att kommunstyrelsen bör tillse att prioriteringsordningen förankras och tydliggörs. Detta skulle enligt vår mening bidra till att tydliggöra hur prioriteringsordningen ska tillämpas. För att bedöma verksamheternas lokalbehov på kort och lång sikt utarbetar kommunledningskontoret befolkningsprognoser som ligger till grund för förvaltningarnas behovsanalyser. Därtill sker inventeringar av lokaler samt förstudier och utredningar. Befolkningsprognoserna visar bland annat utvecklingen av antalet barn, unga och äldre i kommunen. Både barn- och utbildningsförvaltningen samt socialförvaltningen påtalar att befolkningsprognoserna är ett användbart verktyg för att bedöma lokalbehovet men att det finns brister i prognoserna. Av prognoserna framkommer endast information avseende hur befolkningsutvecklingen kommer att förändras i kommunens stadsdelar för de första fem åren. Vidare är det en utmaning att prognostisera antalet individer som är i behov av vissa delar av socialförvaltningens tjänster, till exempel LSS. Vi noterar även att det finns en osäkerhet om samtliga förvaltningar använder samma prognoser. Vår bedömning är att kommunstyrelsen bör se över om det är möjligt att utveckla befolkningsprognoserna. Detta i syfte att beakta de brister och utmaningar som barn- och utbildningsförvaltningen samt socialförvaltningen påtalar. Kommunfullmäktige antog i JUni 2016 en investeringsram för Granskningen visar att förslaget på lokalinvesteringar som lokalförsörjningsgruppen utarbetat överskrider kommunfullmäktiges beslutade investeringsram för Vi noterar även att det inte är tydligt vilka 20

284 EV Buotdinq d bett':!' "'or~ I<'Q "torld lokalprojekt som ska prioriteras inom den beslutade investeringsramen. Vår bedömning är att det inte finns en tydlig koppling mellan lokalförsörjningsprocessen och investeringsplaneringen. Enligt vår bedömning bör kommunstyrelsen tillse att kopplingen mellan lokalförsörjningsprocessen och investeringsplaneringen tydliggörs. Vi noterar även att förvaltningarnas driftsbudget inte är anpassad till investeringsbudgeten. Nämnderna har enligt uppgift inte tillräckligt med medel i driftsbudgeten för att täcka driftskostnaden för beslutade investeringar vilket enligt vår bedömning är bristfälligt. Vi ser dock positivt på det uppdrag ekonomichefen arbetar med vad gäller att se över kopplingen mellan lokalförsörjningsprocessen och investeringsplaneringen samt kopplingen mellan beslutade investeringar och nämndernas driftsbudget Vidtas åtgärder med syfte att effektivisera lokal utnyttjandet? Finns det någon tydlig ansvarsfördelning inom kommunen med avseende på lokalförsörjningsfrågorna? Av policy för lokalanvändning som framkommer i "Lokalförsörjningsplan " ska lokaleffektivitet och flexibilitet beaktas vid ny-, till- och ombyggnad i syfte att effektivisera lokalutnyttjandet. Därtill framkommer att samhällsbyggnadsförvaltningen innan beslut om en eventuell nybyggnation ansvarar för att undersöka möjligheten att använda befintliga lokaler. Det pågår även ett arbete i socialförvaltningen med att standardisera lokalbeståndet vilket bidrar till att effektivisera lokalanvändandet Vår bedömning är att det vidtas åtgärder med syfte att effektivisera lokalutnyttjandet Av granskningen framkommer att det finns en lokalstrateg som är anställd på kommunledningskontoret Lokalstrategen leder arbetet i lokalförsörjningsprocessen samt är ordförande och sammankallande i den kommunövergripande lokalförsörjningsgruppen. l lokalförsörjningsgruppen ingår ekonomichef, fastighetschef, planarkitekt, mark- och exploateringsingenjör samt 21

285 EY BIJIIdinq.t better ~o~~ o.-k irq "m rid lokalsamordnare från barn- och utbildningsförvaltningen, socialförvaltningen samt kultur- och fritidsförvaltningen. Vår bedömning är att det i stort finns en tydlig ansvarsfördelning med avseende på lokalförsörjningsfrågorna men att ansvarsfördelningen kan tydliggöras. Enligt vår bedömning bör kommunstyrelsen tillse att lokalförsörjningsgruppens roll och ansvarsområden dokumenteras. Detta skulle enligt vår bedömning bidra till att tydliggöra lokalförsörjningsgruppens mandat. Hur sker arbetet med att identifiera lokalbehov i respektive nämnd? Vem i respektive nämnd ansvarar för att identifiera lokalbehovet? Efter att respektive nämnd har identifierat sitt lokalbehov, sker någon samordning och prioritering mellan nämndernas respektive behov? Om det sker, vem ansvarar i så fall Granskningen visar att lokalsamordnarna ansvarar för att identifiera lokalbehovet i respektive nämnd. Lokalsamordnarna samarbetar med medarbetare inom förvaltningarna för att identifiera lokalbehovet som därefter beskrivs i nämndernas behovsanalyser. Till grund för arbetet ligger befolkningsprognoser som kommunledningskontoret utarbetar. Vår bedömning är att det finns ett arbetssätt för att identifiera lokalbehovet i respektive nämnd. Granskningen visar att lokalsamordnarna i respektive nämnd har en central roll vad gäller framtagandet av förvaltningarnas lokalförsörjningsplaner. l lokalförsörjningsplanerna framkommer bland annat nämndernas behovsanalyser som beskriver verksamheternas lokalbehov. Lokalsamordnarna ansvarar för att identifiera lokalbehovet i respektive förvaltning. Vår bedömning är att lokalsamordnarna arbetssätt bidrar till att identifiera lokalbehovet för respektive nämnd. Efter att respektive nämnd identifierat sitt lokalbehov ansvarar lokalförsörjningsgruppen för att samordna och prioritera lokalbehoven mellan nämnderna. Av granskningen framkommer att samordningen och prioriteringen sker genom dialog i lokalförsörjningsgruppen. Vår bedömning är att finns ett arbetssätt för att samordna och prioritera mellan nämndernas lokalbehov. Vi noterar dock, vilket framkommer ovan, 22

286 EY Bujlding a ~r worltinq world för denna samordning och prioritering? att det finns utvecklingsområden vad gäller att förankra och tydliggöra den prioriteringsordning som ska tillämpas vid framtagande av investeringsprioriteringen vad gäller lokaler Identifierade förbättringsområden och rekommendationer Under granskningen har vi identifierat vissa förbättringsområden och våra rekommendationer framgår nedan:,.. Kommunstyrelsen bör tillse att lokalförsörjningsgruppens roll och ansvarsområden dokumenteras i större omfattning.,.. Kommunstyrelsen bör tillse att riktlinjerna för lokalförsörjning ses över och anpassas till det nuvarande arbetssättet inom lokalförsörjningsprocessen.,.. Kommunstyrelsen bör se över om det är möjligt att utveckla befolkningsprognoserna.,.. Kommunstyrelsen bör tillse att prioriteringsordningen vad gäller lokalinvesteringar förankras och tydliggörs.,.. Kommunstyrelsen bör tillse att kopplingen tydliggörs mellan lokalförsörjningsprocessen, investeringsplaneringen samt beslutad driftsbudget. Göteborg den 21 december 2016 ;,i ' / / i./, ;/1 ::.., j\.. t ( {(,.L l)!c{ tr.)fv L(_.f Ludwig Reismer Verksamhetsrevisor Ernst & Young AB Mikaela Bengtsson Certifierad kommunal yrkesrevisor Ernst & Young AB / Hans Gavin Certifierad kommunal yrkesrevisor Kvalitetssäkrare Ernst & Young AB 23

287 EV Buiklinq a better won.lnq ond Bilaga 1: Bakgrund l Uddevalla kommun finns riktlinjer för lokalförsörjning samt en lokalförsörjningsplan för åren Syftet med lokalförsörjningsplanen är att skapa en helhetssyn i kommunen avseende lokalbehovet och lokalförsörjningen. Planen ska även bidra till att skapa en gemensam planering och samordning i lokalförsörjningsfrågor. Avdelningen strategisk samhällsplanering vid kommunledningskontoret ansvarar för lokalförsörjningsplanen. Av riktlinjerna för lokalförsörjning framkommer att det finns en lokalförsörjningsgrupp i kommunen som tekniska kontoret leder och ansvarar för. l gruppen ingår fastighetschef, mark- och exploateringschef, planchef samt en representant från varje förvaltning. Lokalförsörjningsgruppen ansvarar bland annat för att samordna lokalfrågor över förvaltningsgränserna, vara ett stöd till lokalbehövande förvaltningar samt öka användandet av kommunala fastigheter. Gruppens arbete ska resultera i en kommunövergripande lokalresursplan som årligen ska fastställas av kommunfullmäktige tillsammans med budgeten. Kommunrevisionen genomförde under 2015 en årlig grundläggande granskning. Av granskningen framkom bland annat att det fanns utmaningar i till exempel barn- och utbildningsnämnden avseende möjligheten att ordna lokaler för verksamheten i syfte att möta efterfrågan samt att underhålla befintliga lokaler. Därtill framkom att nämndens investeringsbudget inte upplevdes som tillräcklig för att kunna genomföra planerade lokalåtgärder. Det framkom även av granskningen att samhällsbyggnadsnämnden upplevde att det fanns utmaningar kopplade tilllokalförsörjningen i kommunen. Lokalkostnader utgör en väsentlig del i kommunens budget. Därtill är det av vikt att det finns lämpliga lokaler till den verksamhet kommunen är skyldig att bedriva. Det är mot bakgrund av ovanstående av stor vikt att det finns en ändamålsenlig och effektiv lokalförsörjningsprocess som bidrar till att säkerställa kommunens behov av lokaler. l God revisionssed i kommunal verksamhet framgår de grunder som revisorerna använder när de bedömer ansvarstagande i styrelse och nämnder. Ansvarsgrunder som är aktuella i denna granskning är bland annat risken för bristande ledning, styrning, uppföljning och kontroll. 24

288 E. Y Buildinq a better ~inq wrld Bilaga 2: Revisionskriterier Kommunallagen Enligt 6 kap 7 kommunallagen har nämnderna ansvar för att var och en inom sitt område se till att verksamheten bedrivs i enlighet med de mål och riktlinjer som kommunfullmäktige har bestämt samt de föreskrifter som gäller för verksamheten. Likaså ska nämnderna se till att den interna kontrollen är tillräcklig och att verksamheten bedrivs på ett i övrigt tillfredställande sätt. Reglementen för kommunstyrelsen och övriga nämnder i Uddevalla kommun Av reglementet framkommer att kommunstyrelsen är verksamhetsansvarig för kommunens lokalförsörjningsplan. Samhällsbyggnadsnämnden har det övergripande ansvaret för kommunens samtliga lokaler genom att bland annat vara part i alla frågor som avser hyresförhållanden. Samhällsbyggnadsnämnden ska stå som hyresgäst avseende externt förhyrda lokaler. Därtill ansvarar nämnden för att underhålla och förvalta kommunens fasta och lösa egendom samt uppföra byggnader i den mån uppgiften inte givits åt annan. 25

289 EV Buildinq a better wori(lnq world Bilaga 3: Källförteckning Intervjuförteckning,. Telefonintervju med lokalstrateg, Intervju med avdelningschef för strategisk samhällsplanering, Gruppintervju med förvaltningschef och lokalplanerare vid barn- och utbildningsförvaltningen, ~ Gruppintervju med förvaltningschef och fastig hetschef, samhällsbyggnadsförvaltningen, ~ Intervju med kommundirektör, Gruppintervju med förvaltningschef samt lokalansvarig vid socialförvaltningen, Gruppintervju med planarkitekt samt mark- och exploateringsingenjör, Telefonintervju med ekonomichef, Dokumentförteckning lnvesteringspolicy, ,.. Lokalförsörjningsplan som bland annat innehåller nämndernas lokalfqrsörjningsplaner med behovsanalyser, ,. Reglemente för kommunstyrelsen och övriga nämnder i Uddevalla kommun, Riktlinjer för lokalförsörjning, Samhällsbyggnadsstrategi, översiktsplan, Protokoll från kommunfullmäktige, ,

290 Protokollsutdrag Kommunstyrelsen Dnr KS 2016/00618 Hälso- och sjukvårdsavtalet i Västra Götaland gäller från Sammanfattning Inför ny avtalsperiod för Hälso- och sjukvårdsavtaletmellan Västra Götalandsregionen och kommunerna i Västra Götaland har parterna genomfört en gemensam översyn av nuvarande avtal. Hälso- och sjukvårdsavtalet reglerar ansvarsfördelning och samverkan inom dc områden där kommunerna och regionen har ett gemensamt hälso- och sjukvårdsansvar. Del nya avtalet gäller fi.o.m. den l april 2017 l.o.m. den 31 december Avtalet ersätter nuvarande Hälso- och sjukvårdsavlal, som upphör all gälla den l april2017. Hälso- och sjukvårdsavtalet föreslås vara ell huvudavtal där Överenskommelse om samarbete kring personer med psykisk funktionsnedsältning och personer med missbruk samt Ramavtal om läkarinsatser inom kommunernas hälso- och sjukvård blir underavtal Direktionen i Fyrbod al har den 15 december 2016 beslutat alt rekommendera kommunerna i Fyrbodal all ställa sig bakom förslaget till Hälso- och sjukvårdsavtalet i Västra Götaland, Hirslaget till underavtal Överenskommelse om samarbete mellan Västra Götalandsregionen och kommunerna i Västra Götaland kring personer med psykisk Ji.mktionsnedsällning och personer med missbruk samt förslaget om ändrad avtalstid i underavtal Ramavtal om läkarinsatser inom kommunernas hälso- och sjukvård. Socialnämnden har behandlat ärendet och föreslår alt kommunen ska ställa sig bakom förslagen enligt Fyrbodals kommunalförbunds rekommendationer. Beslutsunderlag Kommunledningskontorets tjänsteskrivelse Socialnämndens protokoll Socialtjänstens tjänsteskrivelse 20 l Missiv gällande förslag till nytt hälso~ och sjukvårdsavtal i Västra Götaland. Fyrbodals kommunalförbunds tjänsteutlåtande Översyn av hälso- och sjukvårdsavtalet, november Hälso- och sjukvårdsavtalet i Viistra Götaland med giltighet fi.o.m. 20 I l. Bilaga l -Termer och begrepp - hiilso- och sjukvårdsavtalet i Västra Götalands län. Överenskommelse om samarbete mellan Västra Götalandsregionen och kommunerna i Västra Götaland kring personer med psykisk funktionsnedsättning och personer med missbruk. Justerandes signatur U tdragsbcst yrkande

291 Protokollsutdrag Kommunstyrelsen forts. 40 Beslut Kommunstyrelsen föreslår kommunfullmäktige besluta att s!iilla sig bakom förslaget till Hälso- och sjukvårdsavtalet i Västra Götaland med giltighet E ån den l april 2017 till den 31 december 2020, att ställa sig bakom förslaget till undcravtal, Överenskommelse om samarbete mellan Västra Götalandsregionen och kommunerna i Västra Götaland kring personer med psykisk fi.mktionsnedsättning och personer med missbruk, med giltighet E ån den l april 2017 till den 31 december 2020, samt att ställa sig bakom förslag om ändrad avtalstid i undcravtal, Ramavtal om läkarinsatser inom kommunernas hälso- och sjukvård, till samma avtalstid som Hälso- och sjukvårdsavtalet som är huvudavtal. Vid prolokoilet /\nnica Åberg.luslcral Ingemar Samuelsson (S), Mikael Staxäng (M) Justeringen tillkännagiven på anslagstavlan 20 J intygar Ann i ca Åberg.... ~ ~ ~ Justerandes signatur ~~ Utdragsbestyrkande

292 Tjänsteskrivelse Kommunledningskontoret (2) Dn r KS 2016/00618 Handläggare Utredare Markus Hurtig Telefon markus.hurtig@uddevalla.se Hälso- och sjukvårdsavtalet i Västra Götaland gäller från Sammanfattning Inför ny avtalsperiod för Hälso- och sjukvårdsavtalet mellan Västra Götalandsregionen och kommunerna i Västra Götaland har partema genomfört en gemensam översyn av nuvarande avtal. Hälso- och sjukvårdsavtalet reglerar ansvarsfördelning och samverkan inom de områden där kommunerna och regionen har ett gemensamt hälso- och sjukvårdsansvar. Det nya avtalet gäller fr.o.m. den l april 2017 t.o.m. den 31 december Avtalet ersätter nuvarande Hälso- och sjukvårdsavtal, som upphör att gälla den l april2017. Hälso- och sjukvårdsavtalet föreslås vara ett huvudavtal där Överenskommelse om samarbete kring personer med psykisk funktionsnedsättning och personer med missbruk samt Ramavtal om läkarinsatser inom kommunernas hälso- och sjukvård blir underavtal. Direktionen i Fyrbodal har den 15 december 2016 beslutat att rekommendera kommunerna i Fyrbodal att ställa sig bakom förslaget till Hälso- och sjukvårdsavtalet i Västra Götaland, förslaget till underavtal Överenskommelse om samarbete mellan Västra Götalandsregionen och kommunerna i Västra Götaland kring personer med psykisk funktionsnedsättning och personer med missbruk samt förslaget om ändrad avtalstid i underavtal Ramavtal om läkarinsatser inom kommunernas hälso- och sjukvård. Socialnämnden har behandlat ärendet och föreslår att kommunen ska ställa sig bakom förslagen enligt Fyrbodals kommunalförbunds rekommendationer. Beslutsunderlag Kommunledningskontorets tjänsteskrivelse Socialnämndens protokoli2017-0l Socialtjänstens tjänsteskrivelse Missiv gällande förslag till nytt hälso- och sjukvårdsavtal i Västra Götaland. Fyrbodals kommunalförbunds tjänsteutlåtande Översyn av hälso- och sjukvårdsavtalet, november Hälso- och sjukvårdsavtalet i Västra Götaland med giltighet fr.o.m l. Bilaga l -Termer och begrepp- hälso- och sjukvårdsavtalet i Västra Götalands län. Överenskommelse om samarbete mellan Västra Götalandsregionen och kommunerna i Västra Götaland kring personer med psykisk funktionsnedsättning och personer med missbruk.

293 Tjänsteskrivelse Kommunledningskontoret (2) Dnr KS 2016/00618 Förslag till beslut Kommunstyrelsen föreslår kommunfullmäktige besluta att ställa sig bakom förslaget till Hälso- och sjukvårdsavtalet i Västra Götaland med giltighet från den l april 2017 till den 31 december 2020, att ställa sig bakom förslaget till underavtal, Överenskommelse om samarbete mellan Västra Götalandsregionen och kommunerna i Västra Götaland kring personer med psykisk funktionsnedsättning och personer med missbruk, med giltighet från den l april 2017 till den 31 december 2020, samt att ställa sig bakom förslag om ändrad avtalstid i underavtal, Ramavtal om läkarinsatser inom kommunernas hälso- och sjukvård, till samma avtalstid som Hälso- och sjukvårdsavtalet som är huvudavtal. ~ L---- Peter Larsson Kommundirektör Utredare Expediera till Fyrbodals kommunalförbund

294 Protokoll Socialnämnden Dnr SN 2016/00266 Remiss från kommunstyrelsen avseende Hälso- och sjukvårdsavtalet i Västra Götaland Sammanfattning lnfår ny avtalsperiod får Hälso- och sjukvårdsavtalet mellan Västra Götalandsregionen och kommunerna i Västra Götaland har parterna genomfört en gemensam översyn av nuvarande avtal. Hälso- och sjukvårdsavtalet reglerar ansvarsfördelning och samverkan inom de områden där kommunerna och regionen har ett gemensamt hälso- och sjukvårdsansvar. Det nya avtalet gäller fr.o.m. den l april 2017 t.o.m. den 31 december Avtalet ersätter nuvarande Hälso- och sjukvårdsavtal, som upphör att gälla den l april2017. Hälso- och sjukvårdsavtalet föreslås vara ett huvudavtal där Överenskommelse om samarbete kring personer med psykisk funktionsnedsättning och personer med missbruk samt Ramavtal om läkarinsatser inom kommunernas hälso- och sjukvård blir underavtal Direktionen i Fyrbodal har den 15 december 2016 beslutat att rekommendera kommunerna i Fyrbodal att ställa sig bakom förslaget till Hälso- och sjukvårdsavtalet i Västra Götaland, förslåget till underavtal Överenskommelse om samarbete mellan Västra Götalandsregionen och kommunerna i Västra Götaland kring personer med psykisk funktionsnedsättning och personer med missbruk samt fårslaget om ändrad avtalstid i underavtal Ramavtal om läkarinsatser inom kommunernas hälso- och sjukvård. Kommunstyrelsen har remitterat ärendet till socialnämnden. Beslutsunderlag Socialtjänstens tjänsteskrivelse Kommunstyrelsens ordfårandes delegationsbeslut Missiv gällande förslag till nytt hälso- och sjukvårdsavtal i Västra Götaland. Fyrbodals kommunalförbunds tjänsteutlåtande Översynen av hälso- och sjukvårdsavtal et, november Hälso- och sjukvårdsavtalet i Västra Götaland. Bilaga l -Termer och begrepp - hälso- och sjukvårdsavtalet i Västra Götalands län. Överenskommelse om samarbete mellan Västra Götalandsregionen och kommunerna i Västra Götaland kring personer med psykisk funktionsnedsättning och personer med missbruk. Beslut Socialnämnden beslutar att rekommendera kommunstyrelsen ställa sig bakom fårslaget till Hälso- och sjukvårdsavtalet i Västra Götaland, att rekommendera kommunstyrelsen ställa sig bakom fårslaget till underavtal, Överenskommelse om samarbete mellan Västra Götalandsregionen och kommunerna i Västra Justerandes signatur Utdragsbestyrkande

295 Protokoll Socialnämnden Götaland kring personer med psykisk funktionsnedsättning och personer med missbruk, samt att rekommendera kommunstyrelsen ställa sig bakom forslag om ändrad avtalstid i underavtal, Ramavtal om läkarinsatser inom kommunernas hälso- och sjukvård. Vid protokollet Florence Johansson Justerat Stefan Skoglund Gerd Andersson Justeringen tillkännagiven på anslagstavlan intygar Florence Johansson Expedierat Kommunstyrelsen Avdelningschef Christer Fransson Justerandes signatur Utdrags bestyrkande

296 Tjänsteskrivelse Socialtjänsten (2) Dnr SN 2016/00266 Handläggare Avdelningschef Christer Fransson Telefon christer. alla. se Remiss från kommunstyrelsen avseende Hälso- och sjukvårdsavtalet i Västra Götaland SammanfaHning Socialnämnden föreslås rekommendera kommunstyrelsen att ställa sig bakom Hälso och sjukvårdsavtalet i Västra Götaland med tillhörande underavtal med start Beslutsunderlag Tjänsteskrivelse, socialtjänsten Hälso- och sjukvårdsavtalet i Västra Götaland Överenskommelse om samarbete mellan Västra Götalandsregionen och kommunerna i Västra Götaland kring personer med psykisk funktionsnedsättning och personer med missbruk Ramavtal om läkarinsatser inom kommunernas hälso- och sjukvård Bilaga term och Begrepp Fyrbodals kommunalförbunds tjänsteskrivelse Missiv Fyrboda l Förslag till beslut Socialnämnden beslutar att rekommendera kommunstyrelsen ställa sig bakom fårslaget till Hälso- och sjukvårdsavtalet i Västra Götaland, att rekommendera kommunstyrelsen ställa sig bakom förslaget till underavtal, Överenskommelse om samarbete mellan Västra Götalandsregionen och kommunerna i Västra Götaland kring personer med psykisk funktionsnedsättning och personer med missbruk att rekommendera kommunstyrelsen ställa sig bakom fårslag om ändrad avtalstid i underavtal, Ramavtal om läkarinsatser inom kommunernas hälso- och sjukvård Ärendebeskrivning

297 Tjänsteskrivelse Socialtjänsten (2) Dnr SN 2016/00266 Kommunerna och VGR har tillsammans arbetat fram ett nytt avtal, Hälso- och sjukvårdsavtalet i Västra Götaland, som reglerar hälso- och sjukvården mellan Västra Götalandsregionerna och kommunerna i Västra Götaland, med giltighet från den l april 2017 till den 31 december Det ersätter nuvarande Hälso- och sjukvårdsavtal, som därmed upphör att gälla fr. o. m l april2017. Senast 12 månader före avtalet löper ut har parterna möjlighet att säga upp avtalet. Om ingen part skriftligen säger upp avtalet förlängs det med två år i taget. Ett underavtal till Hälso och sjukvårdsavtalet är ÖVerenskommelse om samarbete mellan Västra Götalandsregionen och kommunerna i Västra Götaland kring personer med psykisk funktionsnedsättning och personer med missbruk med samma avtalstid som huvudavtalet Existerande Ramavtal om läkarinsatser inom kommunernas hälso- och sjukvård ändras till samma avtalstid som Hälso- och sjukvårdsavtalet som är huvudavtal Malin Krantz Socialchef Christer Fransson A v delningschef Expediera till

298 Till Medlemskommunerna i Fyrbodals kommunalförbund Direktionen i Fyr bo dal har den 15 december 2016 ställt sig bakom fårslaget till ett nytt Hälso- och sjukvårdsavtal i Västra Götaland med giltighet fr.o.m. l april2017 t.o.m. 31 december Avtalet ersätter nuvarande Hälso- och sjukvårdsavtal, som upphör gälla den l april Direktionen i Fyrbodal ställde sig också bakom underavtal Överenskommelse kring personer med psykiskfunktionsnedsättning och personer med missbruk med giltighet fr.o.m. l april2017 t.o.m. 31 december Ersätter nuvarande överenskommelse som därmed upphör att gälla den 31 mars Avtalet omfattar patientgrupper där kommunerna och Västra Götalandsregionen har ett gemensamt hälso- och sjukvårdsansvar. (HSL 18) Patientnyttan är vägledande! Direktionen beslutade att rekommendera kommunerna ställa sig bakom förslaget till Hälso- och sjukvårdsavtalet i Västra Götaland, avtal reglerar hälso- och sjukvårdsavtalet mellan Västra Götalandsregionerna och kommunerna i Västra Götaland, med giltighet från den l april 2017 till den 31 december 2020 och som ersätter nuvarande Hälso- och sjukvårdsavtal, som därmed upphör att gälla fr. o. m l april Senast 12 månader före avtalet löper ut har parterna möjlighet att säga upp avtalet. Om ingen part skriftligen säger upp avtalet fårlängs det med två år i taget. att rekommendera kommunerna ställa sig bakom förslaget till underavtal, Överenskommelse om samarbete mellan Västra Götalandsregionen och kommunerna i Västra Götaland kring personer med psykiskfunktionsnedsättning och personer med missbruk, med giltighet från den l april 2017 till den 31 december 2020 och som ersätter nuvarande överenskommelse, som därmed upphör att gälla fr.o.m. den l april2017. att rekommendera kommunerna ställa sig bakom förslag om ändrad avtalstid i underavtal, Ramavtal om läkarinsatser inom kommunernas hälso- och sjukvård, till samma avtalstid som Hälso- och sjukvårdsavtalet som är huvudavtal. att ovanstående beslut är under fårutsättning att Västkom tar beslut om avtalet. Se mer information om HSA på Västkoms hemsida. Information HSA Fyrbodals kommunalforbund -14 kommuner samarbetar for Olivlxt Museigatan 2 Box Uddevalla Vxl Fax kanslj@jyybodal.se

299 FyrQod~l? ~ -~ - ~ F ou-socialtjänst Fyrbod al Tjänsteutlåtande Datum Fyrbodals kommunalförbund Handläggare: Lis Palm, tf. beredningsansvarig E-post: lis.palm@fyrbodal.se Till Kommunfullmäktige i kommunerna i Fyrbodal Avtal som reglerar hälso- och sjukvårdsansvaret mellan Västra Götalandsregionen och kommunerna i Västra Götaland Kommunerna i Fyrbodal föreslås ställa sig bakom nedanstående beslut. Förslag till beslut: 1. ställa sig bakom förslaget till Hälso- och sjukvårdsavtalet i Västra Götaland, avtal som reglerar hälso- och sjukvårdsansvaret mellan Västra Götalandsregionen och kommunerna i Västra Götaland, med giltighet från den 1 april2017 till den 31 december 2020 och som ersätter nuvarande Hälso- och sjukvårdsavtal, som därmed upphör att gälla fr.o.m. den 1 april2017. Senast 12 månaderföre avtalet löper ut har parterna möjlighet att säga upp avtalet. Om ingen part skriftligen säger upp avtalet förlängs det med två år i taget. 2. ställa sig bakom förslaget till underavta l, Overenskomme/se om samarbete mellan Västra Götalandsregionen och kommunerna i Västra Götaland kring personer med psykisk funktionsnedsättning och personer med missbruk, med giltighet från den 1 april 2017 till den 31 december och som ersätter nuvarande överenskommelse, som därmed upphör att gälla from den 1 april ställa sig bakom förslag om ändrad avtalstid i underavtal, Ramavtal om läkarinsatser inom kommunernas hälso- och sjukvård, till samma avtalstid som Hälso- och sjukvårdsavtalet som är huvudavtal. Fyrbodals ko J!!f!!~naHörbund - 14 kommuner sama rbetar för tillväxt.. Muse1gatan 2 8od Uddevalls.J:' ~ Yai 9~2H Fax ~) 54 kansh@lyrbodal se Org nr

300 Sammanfattning av ärendet Inför ny avtalsperiod för Hälso- och sjukvårdsavtalet mellan VGR och kommunerna i Västra Götaland har parterna genomfört en gemensam översyn av nuvarande avtal. Hälso- och sjukvårdsavtalet reglerar ansvarsfördelning och samverkan inom de områdena där kommunen och VGR har ett gemensamt hälso- och sjukvårdsansvar enligt 3 och 18 hälso- och sjukvårdslagen (1982:763). För patienter som får kommunal hälso- och sjukvård har parterna alltid ett gemensamt ansvar genom att kommunen ansvarar för sjuksköterska, arbetsterapeut och fysioterapeut medan landstinget ansvarar för läkarresurser och övriga kompetenser. Såväl sjukhusvården som primärvården och den kommunala hälso- och sjukvården är i ständig förändring och utveckling. För att en patient med insatser från båda huvudmännen ska få en patientsäker, sammanhållen och en god vård med god kvalitet krävs en välfungerande samverkan mellan verksamheterna. Patientens perspektiv ska alltid sättas i första rummet. Alla medarbetare måsta ha kunskap om Hälso- och sjukvårdsavtalet och dess underavtal och tillämpa dessa med fokus på patientnyttan. En delprocess i översynen av Hälso- och sjukvårdsavtalet var att ta fram ett förslag till ny överenskommelse mellan parterna kring personer med psykisk funktionsnedsättning och personer med missbruk. Målsättningen är att överenskommelsen ska ge praktiskt stöd för samverkan mellan huvudmännen och deras företrädare. Förutom representanter från VGR och kommunerna har deltagare från brukarorganisationer deltagit i utarbetat förslag. Hälso- och sjukvårdsavtalet föreslås vara ett huvudavtal där Overenskomme/se om samverkan kring personer med psykisk funktionsnedsättning och personer med missbruk och Ramavtal om läkarinsatser i kommunal hemsjukvård och blir underavta l. Underavtalen har samma avtalstid och förutsätter att huvudavtalet är giltigt. Fördjupad beskrivning av ärendet Gemensam översyn av Hälso- och sjukvårdsavtalet och Overenskomme/se om samarbete kring personer med psykisk funktionsnedsättning och personer med missbruk. Hösten 2014 genomfördes en uppföljning av det nuvarande Hälso- och sjukvårdsavtalet genom inhämtning av synpunkter från berörda verksamheter. Resultatet presenterades för det politiska samrådsorganet, SRO, som beslutade om förlängning av nuvarande avtal för att ge utrymme för en översyn och utveckling av Hälso- och sjukvårdsavtalet. Den gemensamma politiska viljeinriktningen som uttalades om förutsättningarna för översynen var att inga nya gränssnitt eller skatteväxlingar ska ske och att utvecklingen 2

301 ska baseras på inkomna synpunkter med ett tydligare fokus på patientnyttan och samverkan mellan huvudmännen. En processorganisation med arbetsgrupper, operativ ledningsgrupp och politisk styrgrupp har utarbetat förslag på nytt hälso- och sjukvårdsavtal En av arbetsgrupperna har utarbetat förslag på ny överenskommelse om samarbete kring personer med psykisk funktionsnedsättning och personer med missbruk. Parterna har en skyldighet enligt hälso- och sjukvårdslagen och socialtjänstlagen att upprätta en överenskommelse om dessa målgrupper. l länet finns sedan 2011 en sådan överenskommelse. Huvudmännen har konstaterat att överenskommelsen var i behov av revidering och har beslutat att det skulle ske som en del av framtagandet av nytt hälso- och sjukvårdsavtal Båda förslagen har genomgått synpunktsrunda, till alla kommuner i Västra Götaland och förvaltningar inom VGR, och justerats utifrån inkomna synpunkter. Nyheter i Hälso- och sjukvårdsavtalet i Västra Götaland, avtal som reglerar hälso- och sjukvårdsansvaret mellan Västra Götalandsregionen och kommunerna i Västra Götaland Några nya avsnitt har tillkommit för att stärka samverkan och gemensam syn på samverkan mellan parterna. Gemensam värdegrund och gemensamt åtagande Det nya avtalsförslaget poängterar vikten av god samverkan med fokus på individens behov. Genom att Hälso- och sjukvårdsavtalet inte reglerar ansvar på detaljnivå utan vill uppnå ett individbaserat förhållningssätt så finns ett behov av väl fungerande samverkan. En högkvalitativ hemsjukvård som är integrerad med socialtjänst tillsammans med ett gott samarbete med primärvård och slutenvård ger god vård för den enskilde samt samhällsekonomiska vinster. Parterna har ett gemensamt åtagande att säkerställa att Hälso- och sjukvårdsavtalet efterlevs av verksamheter som företräder dem så att hälso- och sjukvården upplevs som en välfungerande helhet. Ny struktur Avtalet har fått en ny struktur i syfte att vara mer lättläst och lättillgängligt för den som ska tillämpa avtalet. Hälso- och sjukvårdsavtalet föreslås vara ett huvudavtal där övriga överenskommelser som enligt hälso- och sjukvårdslagen ska upprättas mellan parterna blir underavtal Underavtalens giltighet förutsätter ett giltigt huvudavtal. Nya avsnitt om avtalsvård och utveckling Avvikelsehantering samt tvister är områden där ökad tydlighet efterfrågades inför översynen. Dessa områden ingår i avsnitt om avtalsvård som i sin helhet sätter fokus på följsamheten till den samverkan som regleras i Hälso- och sjukvårdsavtalet. Särskilda 3

302 tillämpningsanvisningar i form av vägledande patientfall tas fram inför avtalsstart inom ett antal områden som konkretisering av Hälso- och sjukvårdsavtalet. Ett nytt avsnitt som beskriver viktiga gemensamma utvecklingsområden för att stärka kvaliteten för den enskilde och skapa förutsättningar för nya gemensamma vårdformer och använda gemensamma resurser effektivt. Nyheter i Overenskomme/se om samarbete mellan Västra Götalandsregionen och kommunerna i Västra Götaland kring personer med psykisk funktionsnedsättning och personer med missbruk VGR och länets kommuner har en skyldighet enligt hälso- och sjukvårdslagen och socialtjänstlagen att träffa överenskommelse om samverkan kring personer med psykisk funktionsnedsättning och personer med missbruk. l länet finns sedan 2011 en sådan överenskommelse. Huvudmännen konstaterade att överenskommelsen behövde revideras och beslutade att det skulle ske som en del av framtagandet av nytt hälso- och sjukvårdsavtal Översynen har utgått från de förbättringsområden som pekats ut som särskilt angelägna. l linje med den politiska viljeinriktningen har överenskommelsen ett tydligare fokus brukar- och patientnyttan. Nyheter: -Ökad tydlighet genom bättre definierade ansvarsgränser och ansvarsfördelning och särskilt när det gäller samverkan kring personer med missbruk. - Förslag till hantering av avvikelser och tvister - Förslag till hantering av ansvars- och kostnadsfördelning vid delat ansvar vid placering på HVB-hem. -Utvecklingsområden där huvudmännen är överens om att fortsätta arbetet med att utveckla samverkan: o Länsgemensam handlingsplan för psykisk hälsa o Om integrerade arbetssätt och mottagningar o Om insatser för ungdomar med missbruk o Vid upphandling av HVB-platser Ändrad avtalstid i Ramavtal om läkarinsatser inom kommunens hälso- och sjukvård i Västra Götaland Nuvarande ramavtal om läkarinsatser mellan huvudmännen är upprättat enligt hälso-och sjukvårdslagen som ett underavtal till Hälso- och sjukvårdsavtalet. Underavtalens giltighet föreslås sammanfalla med huvudavtalets giltighetstid. Kommunikation Parternas gemensamma åtagande innebär att implementera, kommunicera och säkerställa att innehållet i avtalet med tillhörande tillämpningsanvisningar är kända i samtliga verksamheter. 4

303 Fyrboda l. /~~ Beredning En gemensam politisk styrgrupp har inrättats inför översynen av Hälso- och sjukvårdsavtalet, denna har löpande tagit del av förslag och överväganden under arbetsprocessen. Arbetsprocessen har varit transparent där politiker; tjänstemän och medarbetare regelbundet fått ta del av arbetets aktuella underlag och informerats återkommande nyhetsbrev och via webbsidor. Lis Palm, tf. beredningsansvarig beredning Välfärd, Fyrbodals kommunalförbund 5

304 "'f"~ V Ä STRA y GÖTALANDSREGIONEN ~ VästKom

305 KORT OM Hälso- och sjukvårdsavtalet Hälso- och sjukvårdsavtalet är det huvudavtal som reglerar ansvar och gränssnitt mellan de 49 kommunerna i Västra Götaland och Västra Götalandsregionen. Nuvarande avtal ( ) är det fjärde avtalet sedan regionbildningen 1999 och gäller efter förlängning till och med den 31 mars Hälso- och sjuk~årdsa\'talet \ Västra Götaland Översyn av nuvarande avtal Avtalsförslag till beslut dec 2016-feb 2017, nytt avtal föreslås gälla fr.o.m. 1 april ""f"~västra y GÖTALANDSREGIONEN VästKom

306 KORT OM Målgruppen Avtalet omfattar patientgrupper där kommunerna och Västra Götalandsregionen har ett gemensamt hälso- och sjukvårdsansvar. (HSL 18} Patientnyttan är vägledande T'~ VÄSTRA 'f( GÖTAlANDSREGIONEN VästKom

307 KORT OM Översynen av nuvarande avtal Hösten 2015 startade översynen av nuvarande Hälso- och sjukvårdsavtal i Västra Götaland och en gemensam arbetsorganisation sattes samman. MW :,_~a:.:-:.:.:-!.-::::::. 1\l... t>-.-c~,.... Politisk styrgrupp Operativ ledningsgrupp Delprocessgrupper Processledare Kommunikatör.,..,..VÄSTRA ""f' GÖTALANDSREGIONEN VästKom

308 KORT OM Översynens arbetsprocess JAN-MAJ: Framarbetning av avtalsförslag i dialog med delprocessgrupper, styrgrupp samt politiken. JUNI-AUG: Utkast till avtalsförslag lämnas för synpunktsrunda hos cirka 60 instanser. SEPT-OKT: Justeringar efter synpunktsrundan görs, avtalsförslag för beslut tas fram. NOVEMBER: Beslutsprocessen startar i november 2016 hos 50 parter, (49 kommuner och VGR) "'_. "..!_ -.., Oktober/November Två processledare tillsätts. En för VGR och : en förvgk. Januari-februari Fyra arbetsgrupper arbetar utefter sina deluppdrag. September Justeringar. Ev. överläggningar och dialog. Dec mars 2017 ställningstagande i politiskt samråd med rekommendation till parterna. Beslutsprocess hos 50 parter. November Nuvarande avtal förlängs med ett år, till den31mars Juni-sept Avtalsutkast ute på synpunktsrunda hos samtliga 50 parter. November Beslutsprocessen startar mr1rs/j april Dagens avtal slutar gälla och det nya avtalet träder i kraft. ~ Dialog och kommunikation med parterna via arbetsorganisationen, VästKom och Koncernstab hälso- och sjukvård

309 NYHETER Vilka är nyheterna i avtalsförslag till nytt Hälso- och sjukvårdsavtal? ""f' t:" VÄSTRA 'f' GÖTALANDSREGIONEN VästKom

310 NYHETER i avtalsförslag till beslut,/ Ny struktur Mer lättläst och lättillgängligt för den som ska tillämpa avtalet. Avsnitt 1: Allmänt om avtalet Avsnitt 2: Gemensam värdegrund NY! Avsnitt 3: Parternas ansvar Avsnitt 4: Avtalsvård NY! Avsnitt 5: Gemensamma utvecklingsområden NY!,/ Nytt utseende Hälso- och sjukvårdsawajet i Västra Götaland Röster från synpunktsrunden gällande dessa nyheter: NLättläst och layouten är tilltalande.n N Lätt att hitta i, bra med hänvisningar med länkar.n N Utkastet är mer användarvänligt och tydligare än det nuvarande." "'f" tf' VÄSTRA 'f( GÖTALA DSREGIONE VästKom

311 NYHETER i avtalsförslag till beslut../avsnitt 2. Gemensam värdegrund ( Nytt avsnitt! J Avtalsförslaget poängterar vikten av god samverkan med fokus på individens behov. Genom att Hälsooch sjukvårdsavtalet inte reglerar ansvar på detaljnivå utan vill uppnå ett individbaserat förhållningssätt så finns ett behov av väl fungerande samverkan. v"' En högkvalitativ hemsjukvård som är integrerad med socialtjänst tillsammans med ett gott samarbete med primärvård och slutenvård ger god vård för den enskilde samt samhällsekonomiska vinster. Gemensamt ansvar med individens perspektiv i centrum T C""vÄSTRA y GÖTALANDSREGIONEN VästKom

312 NYHETER i avtalsförslag till beslut v"' Huvudavtal + underavtal Avtalet föreslås vara ett huvudavtal där exempelvis Ramavtal om läkarinsatser i kommunal hemsjukvård och Överenskommelse om samverkan kring personer med psykisk funktionsnedsättning och personer med missbruk blir underavta l. Underavtalen har samma avtalstid och förutsätter att huvudavtalet är giltigt. v"' Avtalstid Avtalet gäller Senast tolv månader innan avtalstiden löper ut har parterna möjlighet att säga upp avtalet. Om ingen part skriftligen sagt upp avtalet förlängs det med två år i taget med tolv månaders uppsägningstid. Häfso- och sjukvårdsavtajet i Västra Götatand "f'"r västra y GÖTALA DSREGIONEN VästKom

313 NYHETER i avtalsförslag till beslut /Avsnitt 3. Parternas ansvar Nu finns samtliga ansvarsområden samlade i ett enda avsnitt. ~Beslut om hemsjukvård Fysiska, psykiska och kognitiva funktionshinder samt rimlighet att ta sig till mottagning vägs nu in i beslut om hemsjukvård. Hälso- och sjukvårdsavtalet i VästJ a Götaland "'f' r V ÄSTRA GÖTALANDSREGIONEN VästKom

314 NYHETER i avtalsförslag till beslut vi'patientens behov är utgångspunkten Flera texter är omarbetade för att patientens behov ska vara den gemensamma utgångspunkten. v' Samordnad individuell plan, SIP Med individens behov och perspektiv i centrum är det naturligt att en gemensam planering där samordnad individuell plan (SIP), eller motsvarande plan, blir underlag vid ansvarsfördelning. Hälso- och sjukvårdsavtajet i Västr a Götaland "rt:'f VÄSTRA y GÖTAlA DSREGIONEN VästKom

315 NYHETER i avtalsförslag till beslut./avsnitt 4. Avtalsvård ( Nytt avsnitt! ) Avvikelsehantering samt tvister är områden där ökad tydlighet efterfrågades inför översynen. Dessa områden ingår i avsnitt om avtalsvård som i sin helhet sätter fokus på följsamheten till den samverkan som regleras i Hälso- och sjukvårdsavtalet../tillämpningsanvisningar Särskilda tillämpningsanvisningar i form av vägledande patientfall tas fram inför avtalsstart inom ett antal områden som konkretisering av Hälso- och sjukvårdsavtalet. Hälso- ooh sjulwårdsa\'talet i Västra Götaland 'f' t:" VÄSTRA y GÖTALANDSREGIONEN VästKom

316 NYHETER i avtalsförslag till beslut../avsnitt 5. Gemensamma utvecklingsområden ( Nytt avsnitt! ) Ett nytt avsnitt som beskriver viktiga gemensamma utvecklingsområden för att stärka kvaliteten för den enskilde och skapa förutsättningar för nya gemensamma vårdformer och använda gemensamma resurser effektivt. Hälso- och sjukvårdsavtajet i Västra Götaland 'f'~västra y GÖTALANDSREGIONEN VästKom

317 NYHETER i avtalsförslag till beslut./bilaga: Termer och begrepp En helt ny underrubrik, 1.6 Termer och begrepp, hänvisar till en bilaga där termer och begrepp som används i avtalet förklaras.,,,,, Hälso- D(;h ~ojul!.~inl~\11alet i \llil.tm GiitlllaJUt läl l~ boo.pbtvuinlr1111cioc0bo:~icpp"'m nv.old>iltai><iocbi)... V~IdO...,k1fOi o n ~ umcboul.,.,.,.mlll>rt1!11i,:dlloij><>-o<il>jua...,...,,_<iid«t<ovuj " l.o<ohlm>tolw..ur w.w~- l"" lnii"''io.""'o.ru l..."l\"'''-""'-1" oo. Jo..J <l~ L\ '-.l J.ool"'" o o ~mo.ml i<...'i' """' "-.IIUo l. """"'~ l~' rj o~r ~"' on.l.oij,.,,...,.,...,,.s.,..,,~,.,, "'' """''"''" '"'"lo>...jonug~> r.,..b,..j.. ' r _.~~'"...,.h., r ~,,,'"-'Il''"'' "~... ~ -,.I'J '""'""'"'',.d.~... <.:...L.,.J, I~UrJo..,.,J) K'"''"'"" " h..- ""' io'-'1> ' ' ""' L'-' l~... " '1"'1... ~~~"'""' omo,.~if" j>.kioloo foln h..j.h- 0<Jo o)lohln... n""1'1 ~... ""~br"'"'"'"'~''"'~ " '"«l v...,~o.~ o<lo'-' ""'"'""''""' =~~ ;~.~:,;:,',,.'~'.::~ : ~ '"""'"'' :~ ~::t:.~"~":l,~ ~... ~: i~,t~:~ ::~~ ~:'.:~~~;-~ ~~~...,p... fl~l..,_...,...,,:....,,\i:ll$1."1!"~""1 ==~...=-.:.,.,.,......,,... ~""""'"'-"'r~ """'"'~""~o~.,,.. ~,...,,.,... twoo n..-.. "''~""''"".LI'~);I' ' ""''""' -..h< ""olrjn.dl.,,ij"~"'''""'' "'"'~! "'l tuaa.._...;.w ~~~~!~~~i1~ ~~;;~ ~= """"'l;""~"'"'''"'r<oi L"'L t)'n.;,;.,... ;.,,.,... _,~. ~~ f~~ \~~~~~~.., _..,,.,~ ' " '~''"''"' _.""'-"' VG ~ L-~o "-~ ' '""'""" :::::.:,~~- """'""' " '~'"'' """ Hälso- och sjukvårdsavtajet i Västra Götaland ""f"~västra y GÖTALANDSREGIONEN VästKom

318 NYHETER Överenskommelse om samarbete mellan Västra Götalandsregionen och kommunerna i Västra Götaland kring personer med psykisk funktionsnedsättning och personer med missbruk. ""f'~ VÄSTRA 'f( GÖTALANDSREGIONEN VästKom

319 KORT OM Förslag till överenskommelse Västra Götalandsregionen och länets kommuner har en skyldighet enligt HSL och Sol att träffa överenskommelse om samverkan kring personer med psykisk funktionsnedsättning och personer med missbruk. l länet finns sedan 2011 en sådan överenskommelse. Huvudmännen konstaterade att överenskommelsen behövde revideras och beslutade att det skulle ske som en del av framtagandet av nytt Hälso- och sj u kvå rdsavta l. överenskommelse om samarbete mellan Västra Götalandsregionen och kommunerna l \läslra Götaland h.rua!! j){'i'!'jhiil'l' nwd p,,\h.l'h. hmkliuu:o.. llt d,..illmu:,! u(.h IU~n.nm r mt tl 1111ssbruh r;.-rl'nlnod>rn.o'..,111(jr~ 201f ~- ~v..-...:.~r~o-.ih' 'f'~västra y GÖTALANDSREGIONEN VästKom

320 NYHETER i förslag till överenskommelse Översynen har utgått från de förbättringsområden som pekats ut som särskilt angelägna: / Tydligare fokus på brukar- och patientnyttan../ Ökad tydlighet genom bättre definierade ansvarsgränser och ansvarsfördelning och särskilt när det gäller samverkan kring personer med missbruk. / Nytt förslag till hantering av avvikelser och tvister / Nytt förslag till hantering av ansvars- och kostnadsfördelning vid delat ansvar vid placering på HVB-hem. överensluun.. etae OIW samartlele Ilielian Vllslra G61alandfll'eiUonea och kommunerna l Väslra Gillaland kf'lll&! pt r:-.oiit'l' tnt~d p!~r~vkl~k runktioii~tu'd!!oällninl;! ot:h pt>;rsont r nu-d mi"'sbruk 6-./1tn«1>'*CIII'IItp'l~ll ~~~~-... -~'OQI~I'-~,...,..VÄSTRA l( GÖTALA DSREC IONE VästKom

321 NYHETER i förslag till överenskommelse Översynen har utgått från de förbättringsområden som pekats ut som särskilt angelägna: V" l förslaget till överenskommelse anges ett antal utvecklingsområden där huvudmännen är överens om att fortsätta arbetet med att utveckla samverkan: länsgemensam handlingsplan för psykisk hälsa om integrerade arbetssätt och mottagningar om insatser för ungdomar med missbruk vid upphandling av HVB-platser ÖVerenskommelse om samartlele mellan Vllsll"ol &illalanlll>re4'onen och kommunerna l Vllstra Götaland krinl! pt r!itoiii'i' nu~d IJM kisk lunklion'"" rwdt-ällnin~ ueh pt~r~ow. r Ult'd rni!ttsbruk Ga.wtnlnO<:n~Oitl1apQ2017 ~..... ~ ~ ~~~.,...,., VÄSTRA y GÖTALANDSREGIONEN VästKom

322 NASTASTEG Beslutsprocess hos 50 parter T r'fvästra y GÖTALANDSREGIONEN VästKom

323 Beslutsprocessen T"r y västra GÖTALANDSREGIONEN VästKom NOVEMBER november: Hälso- och sjukvårdsavtalets politiska styrgrupp, rekommendation till huvudmännen om beslut. 25 november: Samverkansorganet, SRO, mellan Västra Götalandsregionen och kommunerna i länet, rekommendation till huvudmännen om beslut. DECEMBER 2016 Beslutsprocessen tar vid hos respektive huvudman: Västra Götalandsregionen: 5 december: Regionstyrelsen, MBL 19 december: Beslut i Hälso- och sjukvårdsstyrelsen 17 januari: Beslut i Regionstyrelsen 31 januari: Beslut i Regionfullmäktige Kommunerna: 6 december: VästKoms styrelse rekommenderar kommunerna om beslut. December-mars: Beslut i 49 kommuners kommunfullmäktige.

324 HÅLL DIG UPPDATERAD Besök webbplatserna nedan för senaste nytt eller ta del av tidigare nyhets brev. ~r VÄSTRA y GÖTALANDSREGIONEN VästKom

325 KONTAKT Vill du veta mer om översynen eller beslutsprocessen? Sverker Andersson Processledare, VästKom Rose-Marie Nyborg Processledare, Västra Götalandsregionen T"r-VÄSTRA 'y' GÖTALA DSREGIONE VästKom

326 Hälso- och sjukvårdsavtalet l Väst a Gö a a

327 hosovtal hosavtal v v t l/. 'f"c'i'vm "( C. OTA L.AN DSIUGJO NE.,. as "-.Offi Innehåll 1 Allmänt om Hälso- och sjukvårdsavtalet s Egenvård s Bakgrund s Läkemedel s Syfte s Akutläkemedelsförråd s Avtalsparter s Dosexpedition s Avtalstid s Medicintekniska produkter s Omfattning s Personliga hjälpmedel s Termer och begrepp s Läkemedelsnära produkter s Spelvätskor s.10 2 Gemensam värdegrund s.s övriga medicintekniska produkter s Gemensam värdegrund s Livsmedel för särskilda näringsändamål s. lo 2.2 Gemensamt åtagande s.s 3.13 Munhälsa-uppsökande och nödvändig tandvård s.11 3 Parternas ansvar Vårdhygien Lagstiftning s Omhändertagande av avlidna s Gemensamt ansvar och samverkan s Ickesvenska medborgare och asylsökande s Västra Götalandsregionens s Tjänsteköp s.11 åtagande och ansvar 3.4 Kommunens åtagande och ansvar s.7 4 Avtalsvård s Kommunikation, informationsöverföring s Tillämpningsanvisningar s.12 och vårdplanering 4.2 Gemensam stödstruktur s Läkarmedverkan i kommunal s Avvikelser s.12 hälso- och sjukvård 4.4 Tvister s Rehabilitering och habilitering s Uppföljning av Hälso- och sjukvårdsavtalet s Personer med psykisk funktionsnedsättning s.8 och personer med missbruk s Gemensamma utvecklingsområden s.13 Hälso- och sjukvårdsavtalet i Västra Götaland

328 1 Allmänt om Hälso- och sjukvårdsavtalet 1.1 Bakgrund Sedan regionbildningen 1999 har kommunerna i Västra Götaland och Västra Götalandsregionen, VGR, reglerat ansvarsfördelning och samverkan för hälso- och sjukvård genom ett gemensamt hälso- och sjukvårdsavtal Inför ny avtalsperiod har avtalstiden förlängts för att skapa utrymme för en gemensam översyn. Hälso- och sjukvårdens och den tekniska utvecklingen innebär bland annat att hälso- och sjukvård som ges i öppen vård och i hemmet förändras över tid. Den politiska viljeinriktningen med Hälso- och sjukvårdsavtalet fokuserar på individens behov framför alltför skarpa gränser mellan huvudmännens ansvarsområden. Gränsdragning ner på detaljnivå i alla situationer skapar organisatoriska mellanrum som kan leda till att patienten inte får sina behov av hälsooch sjukvård tillgodosedda. En förtroendefull och öppen dialog mellan kommunerna i Västra Götaland och VGR är en förutsättning för att tillsammans möta framtidens gemensamma utmaningar. 1.2 Syfte Hälso- och sjukvårdsavtalet i Västra Götaland ska säkra ett gott, säkert och jämlikt omhändertagande för de personer som har behov av hälso- och tet bidrar till ett tryggt och självständigt liv för individen. 1.3 Avtalsparter Avtalsparter i detta avtal är var och en av kommunerna i Västra Götaland och Västra Götalandsregionen vil- fullmäktige respektive kommunfullmäktige. 1.4 Avtalstid Avtalet gäller under perioden Senast tolv månader innan avtalstiden löper ut har parterna möjlighet att säga upp avtalet. Om ingen part skriftligen sagt upp sjukvårdsinsatser från både ko mm u nen och VGR. Avtalet ska stärka och främja samverkan och samarbete mellan parternas vårdgivare så att resultaka fortsättningsvis i avtalet benämns som parterna. Avtalet gäller under förutsättning att beslut tas av regionavtalet förlängs det med två år i taget med tolv månaders uppsägningstid. Vid väsentliga förändringar av förutsättningarna för avtalet kan initiativ till en översyn tas av det politiska samrådsorganet, SRO, mellan kommunerna i Västra Götaland och VGR. Se avsnitt Omfattning Avtalet reglerar ansvarsfördelning och samverkan inom de områden där kommunen och VGR har ett gemensamt hälso- och sjukvårdsansvar enligt hälso- och sjukvårdslagen, HSL, 3 och 18. Detta avtal är ett huvudavtal för hälso- och sjukvård där övriga överenskommelser som enligt HSL ska upprättas mellan parterna utgör underavtal till detta avtal. Underavtalens giltighet är direkt kopplat till huvudavtalets giltighet. Avtalet omfattar även samverkan mellan VGR:s hälso- och sjukvård och kommunens socialtjänst. Ansvarsfördelningen beskrivs närmare under avsnitt 3 i avtalet och baseras på den lagreglerade ansvarsfördelningen samt de överenskommelser som tidigare gjorts. 1.6 Termer och begrepp Se bilaga Termer och begrepp. Hälso- och sjuk\iårdsavtalet i Västra Giitaland

329 :,...~~~::~~~ OSR {C I O,;E N YVästKom J ;-, \ Ge; ensam; ansvar med individens perspektiv i centrum 2 Gemensam värdegrund 2.1 Gemensam värdegrund Samarbetet mellan parterna ska kännetecknas av att individens behov, inflytande och självbestämmande alltid är utgångspunkt för hälso- och sjukvården.... utifrån patientens perspektiv ska vården vara lättillgänglig, effektiv och säker med god kvalitet och gott bemötande.... varje medarbetare aktivt bidrar med sin kunskap och kompetens samt samarbetar så att hälso- och sjukvården upplevs som en välfungerande helhet. 2.2 Gemensamt åtagande Parternas gemensamma åtagande innebär att implementera och säkerställa att innehållet i avtalet med tillhörande tillämpningsanvisningar är kända i samtliga verksamheter.... ställa krav på att överenskommelser som VGR och kommunen har träffat enligt detta avtal även gäller i avtal med upphandlade entreprenörer enligt lagen om offentlig upphandling, LOU, samt enligt lagen om valfrihetssystem, LOV. Hälso- och sjukvårdsavtalet i Västl'a Götaland

330 ~~~::~NDSRECIONEN V VästKom 3 Parternas ansvar 3.1 Lagstiftning Hälso- och sjukvårdslagen, HSL, är den lag som reglerar grundläggande skyldigheter för VGR och kommunen. Hälso- och sjukvårdsansvaret för VGR och kommunen regleras i 3 och 18 HSL, {1982:763), och ansvaret omfattar även rehabilitering, habilitering och hjälpmedel samt sjuktransporter och omhändertagande av avlidna. För tandvård finns särskilda bestämmelser. Lag (1992:567). Patientgrupper som ingår i kommunernas hälso- och sjukvårdsansvar enligt 18 HSL: - Personer i särskilda boendeformer samt bostäder med särskild service (5 kap. 5 andra stycket, 5 kap. 7 tredje stycket eller 7 kap. l första stycket 2 socialtjänstlagen {2001:453), SoL). - Personer under vistelsetiden vid biståndsbedömd dagverksamhet (3 kap. 6 SoL) samt daglig verksamhet enligt lagen (1993:387) om stöd och service till vissa funktionshindrade, LSS. Sedan regionbildningen 1999 har kommunen även ansvar för hemsjukvård i ordinärt boende enligt 18 HSL andra stycket: "en kommun får även i övrigt erbjuda dem som vistas i kommunen hälso- och sjukvård i hemmet (hemsjukvård)." För personer med psykisk funktionsnedsättning och personer med missbruk är VGR och kommunen, genom likalydande bestämmelser i hälso- och sjukvårdslagen och socialtjänstlagen, skyldig att ha överenskommelse om samarbete (8 a och 8 b HSL respektive 5 kap. 8 a och 9 a SoL). Samordnad individuell plan, SIP, ska upprättas enligt HSL (3 f ) och SoL (2 kap. 7 ) för personer som har behov av insatser från både socialtjänst och hälso- och sjukvård. Planen ska upprättas om kommunen eller VGR bedömer att den behövs för att den enskilde ska få sina behov tillgodosedda, och om den enskilde samtycker till att den upprättas. (Länk) För att stärka individens integritet, självbestämmande och delaktighet kompletterar patientlagen (2014:821) regelverket för hälso- och sjukvård. Utöver det lagstadgade ansvaret för hälso- och sjukvården har VGR och kommunen flera överenskommelser om ansvarsfördelning och samverkan som beskrivs nedan i avsnitt Gemensamt ansvar och samverkan Parterna ska i egenskap av sjukvårdshuvudmän erbjuda en hälso- och sjukvård av god kvalitet samt den kompetens som krävs för att fullgöra sitt hälso- och sjukvårdsansvar. För patienter som får kommunal hälso- och sjukvård har parterna alltid ett gemensamt ansvar genom att kommunen ansvarar för sjuksköterska, arbetsterapeut och fysioterapeut medan VGR ansvarar för läkare och övriga kompetenser. Parterna ansvarar för att hälso- och sjukvårdsinsatser individanpassas och koordineras så att patienten upplever trygghet, säkerhet, kontinuitet och värdighet. Se även avsnitt Patienten ska ges medinflytande i planering av vård och behandling. Även närstående ska ges medinflytande om patienten samtycker. Patientens vård och behandling sker efter beslut eller ordination. Huvudprincipen är att parterna var för sig har ett ekonomiskt ansvar för beslut, ordinationer och förskrivning som görs av respektive huvudman. Hälso- och sjuk\'årdsavtalet i Västra Götaland

331 www. vastkom.se/h os avtal 3.3 Västra Götalandsregionens åtagande och ansvar Parterna har ett gemensamt ansvar för att hälso- och sjukvårdsinsatser individanpassas och koordineras så att patienten upplever trygghet, säkerhet, kontinuitet och värdighet. VGR ska erbjuda en god hälso- och sjukvård till de som är bosatta eller som vistas i Västra Götaland. Ansvaret omfattar öppen och sluten vård, akut och planerad vård. Västra Götalandsregionens hälso- och sjukvårdsansvar omfattar: llll- Patienter som utan större svårigheter kan besöka mottagningar (inom primärvård eller specialistsjukvård). l ansvaret ingår hälso- och sjukvård i hemmet eller annan plats där patienten vistas, då insatserna är av tillfällig karaktär och ingår i pågående behandling, rehabilitering eller utredning. llll- Läkarmedverkan för patienter som omfattas av den kommunala hälsooch sjukvården enligt ramavtal mellan parterna. Se avsnitt 3.6. llll- Rehabiliterings- och habiliteringsinsatser på specialist- samt primärvårdsnivå. För personer över 18 år finns en vägledning som beskriver re ha bi literings-/ha bi l iteri n gsa n s va r et på primärvårds- respektive specialistnivå. (Länk) llll- Handledning och kunskapsöverföring om enskild patient av primärvård eller specialistsjukvård till kommunens personal i vård, omsorg, rehabilitering samt i hantering av medicintekniska produkter. llll- Specialistsjukvård till patienter inom kommunal hälso- och sjukvård enligt gällande vårdprogram och medicinska riktlinjer; eller enligt upprättad vårdplan/ SIP. llll- Omhändertagandet av avlidna. Se avsnitt Kommunens åtagande och ansvar Parterna har ett gemensamt ansvar for att hälso- och sjukvårdsinsatser individanpassas och koordineras så att patienten upplever trygghet, säkerhet, kontinuitet och värdighet. Kommunen ska enligt 18 HSL erbjuda hälso- och sjukvård åt personer med beslut om särskilt boende, bostad med särskild service samt under vistelsetiden åt personer med beslut om dagverk- samhet, (SoL), samt i daglig verksamhet, (LSS). Se bilaga Termer och begrepp. Sedan regionbildningen 1999 har kommunen även ansvar for hemsjukvård i ordinärt boende. Kommunens hemsjukvårdsansvar omfattar: llll- Patienter som på grund av somatisk, psykisk eller kognitiv funktionsnedsättning inte kan ta sig till VGR:s mottagningar utan större svårigheter och där det på grund av Insatsernas omfattning och frekvens motiverar att vården ges i patientens hem. llll- Patienter med behov av hemsjukvård över tid, oavsett ålder eller diagnos, som kan ges med bibehållen patientsäkerhet i patientens hem...,_ Patienter som enligt ovanstående punkter har behov av hemsjukvård kan samtidigt få vissa hälsooch sjukvårdsinsatser utförda på mottagning baserat på upprättad vårdplan/51 P. Se även avsnitt 3.5. Kommunens hälso- och sjukvårdsansvar omfattar även: llll- Att när överenskommelse skett i enskilda fall utföra planerade och/eller förutsägbara hälso- och sjukvårdsinsatser i hemmet under kvälls- och nattetid för patienter som normalt besöker VGR:s vårdcentraler. llll- Hälso- och sjukvårdsinsatser i hemmet till patienter på permission från sluten vård som inte kan ta sig till mottagning. Detta gäller endast under förutsättning att en överenskommelse skett som stöd för de Under mottagningarnas öppethål lan- kommunala insatserna. de har VGR hälso- och sjukvårdsansvaret för dessa patienter. llll- Omhändertagande av avlidna. Se avsnitt 3.15.

332 Informationsöverföring och vårdplanering Beslut om kommunal hemsjukvård förutsätter att en vård- och omsorgsplanering genomförs där parterna är överens om ansvarsfördelning samt där nödvändigt informationsutbyte sker. Patienten ska ges medinflytande i planeringen av sin vård och behandling. Även närstående ska ges medinflytande om patienten samtycker och/ eller inte kan företräda sig själv. Vid utskrivning från sjukhus ska den länsgemensamma rutinen Samordnad vård- och omsorgsplanering, SVPL, tillämpas och vårdgivarna ska använda det gemensamma it-stödet för detta. (Länk) VGR:s verksamheter ska i samband med beslut om kommunal hemsjukvård och vid utskrivning från sjukhus säkerställa att nödvändig information medföljer samma dag som överflyttningen sker. Med nödvändig information avses i första hand: - medicinska epikriser - aktuella läkemedelsordinationer En samordnad individuell plan, SIP, upprättas för personer som behöver insatser från både socialtjänst och hälso- och sjukvård om någon av parterna bedömer att det behövs för att den enskildes behov ska tillgodoses. Den enskilde måste då ge sitt samtycke till SIP. Initiativ till SIP kan tas av den enskilde, närstående eller av personal inom parternas verksamheter. Länsgemensam Riktlinje för SIP i Västra Götaland som kommunerna och VGR tagit fram ska följas. (Länk) 3.6 Lä karmedverkan i kommunal hälso- och sjukvård Läkarinsatser inom kommunal hälso- och sjukvård regleras i underavtalet till Hälso- och sjukvårdsavtalet Ramavtal om läkarinsatser inom kommunernas hälso- och sjukvård i Västra Götaland. (Länk} Ramavtalet avser läkarrnedverkan utifrån patientens behov oberoende av läkarens organisatoriska tillhörighet. Enligt 26 d HSL ska VGR avtala med kommunerna om omfattningen och formerna för läkar- medverkan och avsätta de läkarresurser som behövs för att patienten inom kommunal hälso- och sjukvård ska erbjudas god hälso- och sjukvård Rehabilitering och habilitering Rehabilitering och habilitering är hälso- och sjukvårdsinsatser som bedrivs både av VGR och kommunen i enlighet med detta avtal, se avsnitt I Västra Götalands län finns en särskild vägledning som beskriver samverkan och ansvarsfördelning gällande rehabilitering och habilitering för vuxna personer. (Länk) Det finns också gemensamt framtagna rutiner för tillämpning av SOSFS 2008:20, samordning av insatser för habilitering och rehabilitering i Västra Götaland. (Länk) 3.8 Personer med psykisk funktionsnedsättning och personer med missbruk Personer med psykisk funktionsnedsättning och personer med missbruk ska erbjudas hälso- och sjukvård i enlighet med detta avtal, se avsnitt VGR och kommunerna i Västra Götaland har upprättat en överenskommelse enligt (8 a och 8 b HSL respektive 5 Kap. 8 a och 9 a SoL) om samarbete för personer med psykisk funktionsnedsättning och för personer med missbruk. Överenskommelsen är ett underavtal till hälso- och sjukvårdsavtalet och reglerar samarbete och ansvarsfördelning för de båda målgrupperna. (Länk} Hälso- och sjukvårdsavtalet i Västm Giitaland

333 hosavtal Beslut om egenvård Egenvård är en hälso- och sjukvårdsåtgärd som legitimerad hälso- och sjukvårdspersonal bedömt och beslutat att en patient själv eller vårdnadshavare kan utföra och ansvara för. I de fall då patienten behöver praktisk hjälp med Läkemedelsbehandlingar är en integrerad del i hälso- och sjukvården och ingår därmed i regelverk för samverkan mellan VGR och kommunerna i Västra Götaland. En särskild samverkansgrupp hanterar gemensamma läkemedelsfrågor mellan kommunerna i Västra Götaland och VGR. Läkemedelsgenomgång ska utföras enligt VGR:s regionala medicinska riktlinje. (Länk) Ansvarig sjuksköterska bör medverka vid läkemedelsgenomgång. VGR ansvarar för kostnader, exklusive patientens egenavgift, avseenegenvården behöver den legitimerade yrkesutövaren samråda med den som ska hjälpa patienten, för att bedöma samt dokumentera om hälso- och sjukvårdsinsatsen kan ske på ett patientsäkert sätt. I enlighet med Socialstyrelsens föreskrifter har parterna fastställt gemensamma rutiner som ska tillämpas i Västra Götaland. (Länk) 3.10 Läkemedel de läkemedel som omfattas av läkemedelsförmånen och som är förskrivna enligt lagen om läkemedelsförmåner till enskild patient Akutläkemedelsförråd VGR tillhandahåller akutläkemedelsförråd avsedda för patienter med kommunal hälso- och sjukvård. Akutläkemedelsförråd och dess sortiment beslutas av VGR. (Länk) Läkemedlen i förrådet kan användas för akut ordination eller för att behandla under en begränsad tidsperiod (t.ex. antibiotikakur). VGR an- svarar för läkemedelskostnaderna och kontrollen av de kommunala akutläkemedelsförråden. Kommunen har kostnadsansvaret för transporten av läkemedel till förråden Dosexpedition Dosexpedition beslutas av läkare som tar ställning till att kriterier enligt regional medicinsk riktlinje för dosexpedition är uppfyllda. Samråd ska ske med patienten alternativt närstående och/eller sjuksköterska. (Länk)

334 Medicintekniska produkter Medicintekniska produkter som hälso- och sjukvården tillhandahåller ska vara CE- märkta utifrån det medicin- tekniska direktivet. Förskrivning av medicintekniska produkter (hjälpmedel för det dagliga livet och medicin- teknisk behandling) är en del av vård och behandling och följer hälso- och sjukvårdsansvaret Personliga hjälpmedel Parterna har tagit fram gemensamma riktlinjer och produktanvisningar, Handbok för förskrivning av personliga hjälpmedel, där bland annat kostnadsansvar och förskrivningsrätt beskrivs. (Länk) VGR har kostnadsansvar för personliga hjälpmedel för barn och ungdomar upp till18-årsdagen. Det finns även personliga hjälpmedel för vuxna där VGR alltid har ansvaret. I varje produktanvisning anges fördelning av kostnadsansvar för den aktuella produkten. Förtroendeförskrivning kan ske på annan sjukvårdshuvudmans kostnadsansvar enligt handbokens anvisningar. Detta för att underlätta en obruten vårdkedja Läkemedelsnära produkter Parterna har antagit gemensamma riktlinjer för förskrivning av läkemedelsnära produkter. Dessa är samlade i handböcker för respektive område: - Diabetes - Inkontinens, blås- och tarmdysfunktion - Stomi - Sondmatningstillbehör och nutritionspump. Se avsnitt Förbrukningsartiklar vid blås- och tarmdysfunktion Fördelningen av statsbidrag för inkontinensprodukter regleras i samarbetsavtal mellan parterna. Kommunen ansvarar för förskrivning av förbrukningsartiklar vid blås- och tarmdysfunktion till personer i kommunal hälso- och sjukvård. (Länk) Diabeteshjälpmedel och stomiprodukter VGR bär kostnaden för diabeteshjälpmedel och stomiprodukter. Förtroendeförskrivning kan ske av behörig personal inom kommunen enligt Handbok vid förskrivning av Diabetes- hjälpmedel (Länk) samt Handbok vid förskrivning av Stomihjälpmedel. (Länk) Spolvätskor Spotvätskor för katetersättning och kateterspolning samt behandling som kräver steril produkt och där kranvatten inte bör eller får användas förskrivs på recept. VGR ansvarar för kostnaderna för de produkter som ingår i VGR:s Rutin for forskrivning av CE-märkta produkter. (Länk) Övriga medicintekniska produkter VGR tillhandahåller även andra medicintekniska produkter till patienter som har sin hälso- och sjukvård i hemmet. Medicintekniska produkter som ordineras av läkare är ett ansvar för VGR. Generellt gäller att den vårdgivare som förskriver produkten är kostnadsansvarig. För sårläkningsartiklar och kompressionsförband finns ett avtal där det framgår vilka produkter VGR respektive kommunen har kostnadsansvar för. (Länk) 3.12 Livsmedel för särskilda näringsändamål Barn under 16 år kan erhålla Livsmedel för särskilda näringsändamål enligt läkemedelsverkets föreskrifter (LVFS 1997:13). VGR subventionerar livsmedel för särskilda näringsändamål till barn samt till personer från och med 16 år, enligt särskilt regelverk (HSS ). Kostnadsansvaret mellan VGR och kommunen regleras i tillämpningshänvisningen. (Länk) Hälso- och sjukvårdsavtajet i Västra G(italand

335 Munhälsa-uppsökande och nödvändig tandvård VGR har, enligt tandvårdslagen (1985:125), ansvar för uppsökande verksamhet och nödvändig tandvård till personer med vissa funktionshinder och med stort behov av vård och omsorg för att dessa personer ska ges större möjlighet till god munhälsa. Berörda personer ska årligen erbjudas avgiftsfri munhälsobedömning och individuell rådgivning. Målgrupper: - Personer som har behov av omfattande vård- och omsorgsinsatser enligt HSL och/eller SoL. - Personer som omfattas av LSS. VGR och kommunen är enligt tandvårdsförordningen (1998:1338) skyldiga att samverka så att berörda personer identifieras och får tillgång till det särskilda tandvårdsstödet Kommunen identifierar, utfårdar intyg och informerar berörda personer och deras närstående och VGR erbjuder undersökningar och behandlingar. En gemensam överenskommelse ska upprättas mellan parterna som reglerar samverkan, uppföljning samt utvärdering av målgruppens tillgång till nödvändig tandvård Vårdhygien Både kommunen och Västra Götalandsregionen har ansvar för att förebygga och förhindra smittspridning och infektioner i vård och omsorg. VGR:s vårdhygienenheter har i uppdrag att bistå kommunerna med vårdhygienisk VGR:s riktlinjer. experthjälp enligt 3.15 Omhändertagande av avlidna Det är läkarens ansvar att konstatera dödsfall. Efter överenskommelse kan sjuksköterska utföra undersökningen för att fastställa att döden har inträtt, förutsatt att dödsfallet är förväntat. Att ta hand om och stå för trans- port och förvaring av avlidna ingår i respektive huvudmans ansvarsområde. Transport till och från sjukhus för obduktion eller borttagande av implantat är VGR:s ansvar även om patienten ingår i kommunens hälso- och sjukvårds ansvar. (SOSFS 2005:10) Kommunens hälso- och sjukvårdsansvar i samband med dödsfall regleras i föreskriften HSLF-FS 2015:15. (Länk) 3.16 Asylsökande Hälso- och sjukvård till asylsökande är VGR:s ansvar. För dessa personer har kommunen inget hälso- och sjukvårdsansvar, detta gäller även patien- ter med behov av sjukvård i boendet Tjänsteköp Lokala avtal om tjänsteköp kan ingås under förutsättning att båda parter är överens och att det på alla sätt uppfyller Hälso- och sjukvårdsavtalet i övrigt. I det lokala avtalet kommer parterna överens om formerna för tjänsteköp. I detta bör framgå vem som har mandat att besluta om tjänsteköp och på vilket sätt information och kommunikation sker parterna emellan. Häls&- och sjukvårdsa\ltalet i Väsh a Götaland

336 "'"!"~~::._~NDSREGIO~EN VVästKom Avtalsvård 4.1 Tillämpningsanvisningar För praktisk tillämpning av detta hälso- och sjukvårdsavtal finns av parterna gemensamt framtagna tillämpningsanvisningar, med bland annat vägledande patientfall, som ska an- svarsfördelning som regleras i detta avtal. Syftet är att ge stöd och vägledning för jämlik och patientsäker vård samt att underlätta samarbetet mellan vård givarna. 4.2 Gemensam stödstruktur Den gemensamma stödstruktur som ska förvalta och utveckla intentionerna med det gemensamma Hälso- och sjukvårdsavtalet bygger på den vårdsamverkansstruktur som finns delregionalt samt regionalt i Västra Götaland. Den gemensamma samverkansstrukturen ska fokusera på förbättringsarbete utifrån systematiskt kvalitetsarbete. Varje huvudman ska ställa krav på sina vårdgivare att delta i den gemensamma samverkans- vändas av alla vårdgivare inom VGR och kommuner i Västra Götaland. Tillämpningsanvisningarna fastställs och revideras av Ledning i samverkan, LiSA och utgår från den anstrukturen. Det politiska samrådsorganet, SRO, mellan kommunerna i Västra Götaland och VGR samordnar frågor rörande avtalet och kan vid väsentliga förändringar av förutsättningarna för avtalet, ta initiativ till en översyn. Gemensamma it -stöd En välfungerande informationsöverföring mellan individer och olika aktörer behövs för att information ska kunna överföras på ett säkert och effektivt sätt och samtidigt underlätta koordinering av insatser till den enskilde. Varje part har ansvar för att it-stöd är kända hos berörda verksamheter och att rutinerna följs. Gemensamma it-stöd ska följas upp och utvecklas för att stödja intentionerna i avtalet. 4.3 Avvikelser Varje vårdgivare har rutiner för att identifiera, dokumentera och rapportera negativa händelser och tillbud. Inom ramen för detta avtal sätts fokus på avvikelser gällande åtaganden enligt detta avtal och gemensamma rutiner. Respektive vårdsamverkansområde ansvarar för att gemensam rutin för avvikelsehantering finns framta- 4.4 Tvister Tvister mellan parterna om tolkning av avtalets innebörd ska i första hand lösas lokalt och i andra hand delregionalt, inom vårdsamverkan. Tvist av principiell karaktär kan lyftas till LiSA. Patientens vård och omsorg ska alltid säkerställas oavsett om parterna är överens om ansvarsfördelning eller inte. Parterna har gemensamt ansvar att omgående komma överens om till- gen. Rutinen ska beskriva ärendegång och tidsramar för återkoppling och åtgärder. Varje delregionalt vårdsamverkansområde ska regelbundet rapportera till LiSA. Rapporten ska redovisa de mest frekventa avvikelserna, och identifierade systembrister enligt anvisningar från LiSA. Rapporten ska även innehålla redovisade åtgärder lokalt/delregionalt samt förslag på åtfällig ansvarsfördelning, i väntan på långsiktig lösning. Den rekommendation som utfärdas kan innebära ansvarsjustering i efterhand från den dag gemensam ansvarsfördelning finns. Om tvist inte kan lösas inom 30 dagar på delregional nivå hänförs den direkt till LiSA som ska bereda frågan inom 30 dagar. gärder för hantering på regional nivå. Avvikelser då någon part inte uppfyller det som är överenskommet i detta avtal hanteras inom ramen för uppföljning av Hälso- och sjukvårdsavtalet. Hälso- och sjukvårdsavtalet i Väslnt Giitaland

337 hosovtal hosavtal,..~~~:::"""osji.ecid"'en YVästKom 4.5 Uppföljning av Hälso- och sjukvårdsavtalet Detta avtal ska följas upp årligen. De delregionala vårdsamverkansgrupperna lämnar rapport enligt anvisningar från LiSA. Rapporten bör innehålla: - Följsamhet till avtalet - fokus på uppföljningsområden enligt anvisningar. - Uppföljning av ramavtal om läkarmedverkan. - Uppföljning av länsöverenskommelse personer med psykisk funktionsnedsättning och personer med missbruk. - Uppföljning av rutinen för samordnad vård- och omsorgsplanering, SVPL. - Övriga gemensamma rutiner enligt anvisning. 5 Gemensamma utvecklingsområden Den demografiska, medicinska och tekniska utvecklingen innebär att en ökande andel av sjukvårdsinsatserna kommer att utföras i hemmet. sjukvårdshuvudmännen har en gemensam utmaning i att säkra kvaliteten för den enskilde och skapa förutsättningar för nya gemensamma vårdformer. Utvecklingsåtaganden..,. Gemensamma mobila vårdformer...,. Förebyggande insatser för riskgrupper...,. Förändrad vårdlogik - från reaktivt till proaktivt arbete...,. Utvecklingsarbete kring de mest sjuka äldre...,. Samverkan kring patienter med specialiserad och avancerad vård i hemmet...,. Utarbeta ny överenskommelse utifrån kommande lagförslag Trygg och effektiv utskrivningfrån sluten vård...,. Gemensamma strategiska beslut om e-hälsa, it-stöd och informationsförsörjning. -!t-stöd ska kunna omhänderta överföring av medicinsk information, information om rehabilitering och omsorg, aktuella läkemedelsordinationer samt avvikelserapporter i samverkansfrågor. - Individens perspektiv och behov är i centrum för utveckling av nya digitala lösningar. Gemensamma utmaningar:..,. Utarbeta gemensam strategi för kompetensförsörjning och kompetensutveckling för Västra Götaland. Säkra kompetens till områden med stora avstånd till tätorter...,. Anordna gemensamma utbildningar och kurser inom områden som avtalet reglerar...,. Ta fram länsgemensamma riktlinjer utifrån nationella riktlinjer och vårdprogram för de gemensamma patientgrupperna...,. Resurser - Utforma ersättningsmodeller och patientavgifter så att intentionerna i avtalet stödjs. - Skapa mervärde för patienter genom att använda de gemensamma resurserna effektivt. Hälso- och sjukvårdsavtalet i Västra Götaland

338 ~~~i!'-l'a~dsregion[n YVästKom Avtalets 50 parter Alekommun Alingsås kommun Bengtsfors kommun B ollebygd kommun Borås Stad Dals-Eds kommun Essunga kommun Falköpings kommun Pärgelanda kommun Grästorps kommun Gullspångs kommun Göteborgs Stad Götene kommun Herrljunga kommun Hjokommun Härryda kommun Karlsborgs kommun Kungälvs kommun Lerums kommun Lidköpings kommun Lilla Edets kommun Lysekils kommun Mariestads kommun Marks kommun Melleruds kommun Munkedals kommun Mölndals stad Orust kommun Partilie kommun Skara kommun Skövde kommun Svenljunga kommun Strömstads kommun Sotenäs kommun stenungsunds kommun Tanums kommun Tibro kommun Tidaholms kommun T j örns kommun Tranemo kommun Trollhättans stad Töreboda kommun Uddevalla kommun Ulricehamns kommun Varakommun Vårgårda kommun Vånersborgs kommun Åmåls kommun Öckerö kommun Västra Götalandsregionen Hälso- och sjuk\'årdsavtalet i Västra Giitaland

339 www. vgregion.se/hoso v ta l "f' CÖTALANDSREGIONEN Y västkom Grafisk formgivning: Anna Karlsson, kommunikatör, Västra Götalandsregionen och VästKom

340 osavtal hosavtal Bilaga 1 Hälso- och sjukvårdsavtalet i Västra Götalands län l denna bilaga beskrivs termer och begrepp som används i Hälso- och sjukvårdsavtalet för att klargöra innebörden samt förtydliga hälso- och sjukvårdsansvaret i detta avtal. 1.6 Termer och begrepp l. Dagverksamhet enligt Sol Bistånd i form av sysselsättning, gemenskap, behandling eller rehabilitering utanför den egna bostaden, som drivs av kommunen exempelvis för äldre, psykiskt funktionshindrade eller missbrukare och där insatsen ges med stöd av 4 kap l SoL. Kommunen har hälso- och sjukvårdsansvar under vistelsetiden som framgår av 18 HSL. 2. Daglig verksamhet enligt LSS Insats enligt LSS i form av sysselsättning för personer med funktionsnedsättning som är i yrkesverksamålder, saknar förvärvsarbete och inte är under utbildning. Kommunen har hälsooch sjukvårdsansvar under vistelsetiden som framgår av 18 HSL. (Enligt SKL PM ) 3. Fysioterapeut/sjul<gymnast I avtalet används benämningen fysioterapeut även då sjukgymnast avses. 4. Habilitering Insatser som ska bidra till att en person med medfödd eller tidigt förvärvad funktionsnedsättning, utifrån dennes behov och förutsättningar, utvecklar och bibehåller bästa möjliga funktionsförmåga samt skapar goda villkor för ett självständigt liv och ett aktivt deltagande i samhällslivet. 5. Hemsjukvård Hälso- och sjukvård när den ges i patients bostad eller motsvarande och som är sammanhängande över tiden. 6. Hälso- och sjukvård Enligt HSL definieras hälso- och sjukvård som "åtgärder för att medicinskt förebygga, utreda, och behandla sjukdomar och skador': 7. Rehabilitering Insatser som ska bidra till att en person med förvärvad funktionsnedsättning, utifrån dennes behov och förutsättningar, återvinner eller bibehåller bästa möjliga funktionsförmåga samt skapar goda villkor för ett självständigt liv och ett aktivt deltagande i samhällslivet. 8. Samrådsorganet, SRO Det politiska samrådsorganet, SRO, är en samrådsgrupp som avhandlar och rekommenderar huvudmännen att fatta beslut i frågor som rör samtliga 49 kommuner och Västra Götalandsregionen. SRO består av politiker från Västra Götalandsregionen och kommunerna. 9. Särskilda boendeformer och bostäder med särskild service enligt Sol och LSS där kommunen har hälso- och sjukvardsansvar som framgår av 18 HSL : a Särskilda boendeformer för service och omvårdnad för äldre som avses i 5 kap 5 2 st. SoL. b. Bostäder med särskild service för fysiskt och psykiskt funktionshindrade enligt 5 kap 7 3 st. SoL där insatsen ges med stöd av 4 kap l SoL. c. Bostäder med särskild service för LSS personkrets enligt 5 kap 7 3 st. SoL där insatsen ges med stöd av 9 8. eller 9 9. LSS. d. Korttidsvistelse där insatsen ges med stöd av 4 kap l SoL, där kommunen driver verksamhet med egen personal. De enheter där personer tillfälligt vistas/bor för exempelvis rehabilitering, växelvård eller avlastning är när det gäller hälso- och sjukvårdsansvaret att jämställa med särskilt boende. 10. Särskilda boendeformer och bostäder med särskild service enligt Sol och LSS där kommunen inte har hälso- och sjukvårdsansvar. a. Hem för vård eller boende, HVB ( 6 kap resp. 7 kap l l st l. SoL) är inte en sådan särskild boendeform som avses i 18 HSL. Kommunen har inte hälso- och sjukvårdsansvaret för den som vistas där. b. Korttidsvistelse där insatsen ges med stöd av 4 kap l SoL, där kommunen köper platser från enskild verksamhet som har tillstånd enligt 7 kap l l st 3 SoL (hem för viss annan heldygnsvård). Kommunen har inte hälso- och sjukvårdsansvaret för den som vistas där. c. Korttidsvistelse för LSS personkrets där insatsen ges med stöd av 9 6. LSS. Kommunen har inte hälso- och sjukvårdsansvar enligt 18 HSL för dessa verksamheter. Detta gäller oavsett om korttidshemmet drivs av kommun eller enskild. (Enligt SKL PM ) 11. Ledning i samverkan, LiSA LiSA är den länsövergipande ledningsstrukturen för vårdsamverkan i Västra Götaland. I gruppen sitter direktörer och chefer som företräder de 49 kommunerna och Västra Götalandsregionen. 12. VästKom Västsvenska kommunalförbundens samorganisation är en politiskt styrd organisation som arbetar på uppdrag av de fyra kommunalförbunden i Västra Götalands län. VästKom företräder och samordnar kommunernas intressen på regional nivå samt tillsammans med kommunalförbunden. 13. Västra Götalandsregionen, VGR I hälso- och sjukvårdsavtalet avses VGR som hälso- och sjukvårdshuvudman och som avtalspart gentemot kommunen. Hälso- och sjukvårdsavtalet i Västl'a Götalamt

341 Överenskommelse om samarbete mellan Västra Götalandsregionen och kommunerna i Västra Götaland kring personer med psykisk funktionsnedsättning och personer med missbruk Gäller från och med den 1 april 2017 överenskommelsen är ett underavtal till Hälso- och sjukvårdsavtalet i Västra Götaland.,...,.,VÄSTRA 'Y' CÖTALANDSRECIONEN V västkom

342 ,..,..,..,, vv tv y GÖTALANDSRECIONE;<! as "om Innehåll 1 Allmänt om överenskommelsen s Personer med samsjuklighet s Bakgrund s Barn och ungdomar med s Syfte s.3 sammansatt psykisk/psykiatrisk 1.3 Parter s.3 och social problematik 1.4 Giltighetstid s Ansvar vid placering utanför hemmet s Målgrupper s Personer i psykiatrisk tvångsvård s Samordnad individuell plan, SIP, s.9 verktyg för att verkställa ansvars- 2 Utgångspunkter s Individens behov i centrum s.3 fördelningen 2.2 Brukarinflytande s Lagstiftning s.4 4 Genomförande s Nationella riktlinjer ger s Tillämpning s.10 rekommendationer om insatser 4.2 Avvikelser s Tvister s.10 3 Ansvarsområden s.s 4.4 Uppföljning s Personer med psykisk s.s funktionsnedsättning 5 Gemensamma s.ll 3.2 Personer med missbruk av alkohol, utvecklingsområden narkotika, andra beroendeframkallande medel, läkemedel eller dopningsmedel s.6....,., -~e~ "' --.. ~ ~ ~ ~ -. ' ~... n ---~~~. i ) ~~ ~~ i i ~ gj '1 ' :;~---_) -~.. t 1 Allmänt om överenskommelsen 1.1 Bakgrund Överenskommelsen om samarbete mellan Västra Götalandsregionen, VGR, och kommunerna i Västra Götaland kring personer med psykisk funktionsnedsättning och personer med missbruk är ett underavtal till Hälso- och sjukvårdsavtalet (Länk) och ersätter tidigare överenskommelse för personer med psykisk funktionsnedsättning. Överenskommelsen ska stärka samverkan mellan kommun och VGR för att bättre tillgodose behovet av vård, stöd och behandling för målgrupperna. Den behandlar även hur uppföljning och utvärdering ska bedrivas samt hur tvister ska lösas. Framtagandet av överenskommelsen har skett som en delprocess i hälso- och sjukvårdsavtalsprocessen och representanter för anhörig- och brukarföreneningar har deltagit i den partssammansatta arbetsgruppen. Öven~nskommelse kring personer med psykisk funktionsnedsättning och personer med missbruk

343 www. vastkom.se/hosavtal T"C"v""' y COfALA~OSkEG J ONE \: V V"" as t K om 1.2 Syfte Syftet är att personer inom målgrupperna ska ges möjlighet till återhämtning och delaktighet i samhällslivet på samma villkor som andra. Vård, stöd och insatser ska bidra till att individen behåller och/eller förbättrar sin hälsa regionens verksamheter och upplevs som en välfungerande helhet. In dividen ska inte hamna mellan huvudmännens olika ansvarsområden och därför inte fa den hjälp som hen behöver. 1.3 Parter Parter i denna överenskommelse är var och en av kommunerna i Västra Götaland och Västra Götalandsregionen, vilka fortsättningsvis benämns som parterna. Avtalet gäller under samt sina funktioner inom livsområden som boende, sysselsättning och mellanmänskliga relationer. Den enskilde ska få vård, stöd och insatser som är samordnade mellan kommunens och Västra Götalandsförutsättning att beslut tas av kommunfullmäktige respektive regionfullmäktige. Om kommunen eller VGR tecknar avtal med någon annan och överlåter uppgifter de har ansvar för, ska denna överenskommelse tillämpas. Respektive huvudman ansvarar för att verkställa sitt åtagande inom den egna organisationen. 1.4 Giltighetstid let. Om ingen part skriftligen sagt upp avtalet förlängs det med två år i taget med tolv månaders uppsägningstid. Överenskommelsen är ett underavtal till Hälso- sjukvårdsavtalet i Västra Götaland (Länk) vilket innebär att överenskommelsens giltighet är beroende av ett gällande huvudavtal. Överenskommelsen gäller från och med Senast tolv månader innan avtalstiden löper ut har part möjlighet att säga upp avtal. 5 Målgrupper Målgrupperna för överenskommelsen är personer i alla åldrar med psykisk funktionsnedsättning och personer med missbruk som har behov av in- satser från både kommunen och VGR:s hälso- och sjukvård. Överenskommelsen omfattar även personer med samsjuklighet, barn och ungdomar med sammansatt psykisk! psykiatrisk och social problematik, personer placerade på HVB-hem samt i psykiatrisk tvångsvård. 2 Utgångspunkter 2.1 Individens behov i centrum Vården och stödinsatserna ska planeras och utvärderas tillsammans med den enskilde och med respekt och lyhördhet för de erfarenheter och önskemål som den enskilde och/eller dennes närstående eller företrädare har. Det är viktigt att utgå från individens egen målsättning för insatserna. Verksamheterna ska underlätta för den enskilde och/ eller närstående att vara delaktig och fatta beslut som rör den egna personen. I huvudmännens samverkan är det av särskild vikt att beakta barnens bästa. Verksamheterna inom kommunen och VGR har ett gemensamt ansvar att ha rutiner och arbetssätt så att vård och insatser harmonierar med varandra. Den enskildes intressen får aldrig åsidosättas på grund av att huvudmän har olika syn på verksamhets- och kostnadsansvar. Även om kostnadsansvaret är oklart ska individ ens behov av utredning eller behandling fullföljas utan dröjsmål. Överenskommelse kring personer med psykisk funktionsnedsäuning och personer med missbruk

344 Brukarinflytande En utgångspunkt i samverkan mellan huvudmännen är att öka enskildas och brukarorganisationers medverkan för att utveckla vård- och stödinsatser. Personer med egna erfarenheter av psykisk sjukdom/missbruk är en viktig källa till kunskap. Det är angeläget att deras erfarenheter och önskemål tas tillvara. Brukare och brukarföreträdare ska ges möjlighet till delak- tighet och inflytande när frågor kring samverkan enligt denna överenskommelse planeras och följs upp både på lokal, delregional och regional nivå. 2.3 Lagstiftning Överenskommelsen bygger på en lagstiftad skyldighet om samarbete kring två målgrupper och en generell skyldighet att samverka på individnivå. Samarbete kring personer med psykisk funktionsnedsättning Sedan den l januari 2010 är landsting/region och kommun genom likalydande bestämmelser i hälso- och sjukvårdslagen, HSL (8 a ) och i Socialtjänstlagen, SoL (5 kap 8 a ) skyldiga att ha överenskommelser om samarbetet när det gäller personer med psykisk funktionsnedsättning. Om det är möjligt bör organisationer som företräder dessa personer eller deras närstående ges möjlighet att lämna synpunkter på innehållet i överenskommelsen. Samarbete kring personer med missbruk Sedan den l juli är landsting och kommun genom likalydande bestämmelser i hälso- och sjukvårdslagen, HSL (8 b ) och i socialtjänstlagen, SoL (5 kap 9 a ) skyldiga att ha överenskommelser gällande samarbete i fråga om personer som missbrukar alkohol, narkotika, andra beroendeframkallande medel, läkemedel eller dopningsmedel. Om det är möjligt bör organisationer som företräder dessa personer eller deras närstående ges möjlighet att lämna synpunkter på innehållet i överenskommelsen. Samordnad Individuell plan, SIP Den l januari 2010 infördes en lagstadgad skyldighet i både HSL (3 f ) och SoL (2 kap. 7 ) som innebär att huvudmännen tillsammans ska upprätta en individuell plan när den enskilde har behov av insatser från båda huvudmännen. Planen ska upprättas om kommunen eller VGR bedömer att den behövs för att den enskilde ska få sina behov tillgodosedda, och om den enskilde samtycker till att den upprättas. Initiativ till SIP kan även tas av den enskilde eller närstående. I Västra Götaland har VGR och kommunerna genom VästKom fastställt gemensamma riktlinjer för samordnad individuell plan, SIP. 2.4 Nationella riktlinjer ger rekommendationer om insatser Socialstyrelsen anger, i vissa fall, genom nationella riktlinjer vilka insatser som huvudmännen i första hand ska genomföra för personer som omfattas av överenskommelsen. Nationella riktlinjer för psykosociala insatser vid schizofreni och schizofreniliknande tillstånd och nationella riktlinjer för vård och stöd vid missbruk och bero ende är viktiga exempel på detta. Överenskommelse kring personer med psykisk funktionsnedsättning och personer med missbruk

345 3 Ansvarsområden Kommunen ska främja invånarnas ekonomiska och sociala trygghet, jämlikhet i levnadsvillkor, aktiva deltagande i samhällslivet. Kommunen ska erbjuda stöd till meningsfull sysselsättning, försörjning, bostad och utbildning. Kommunen erbjuder också insatser enligt Hälso- och sjukvårdsavtalet. Västra Götalandsregionen ska medicinskt förebygga, utreda och behandla sjukdomar och skador genom att erbjuda hälso- och sjukvårdsinsatser i så väl öppen som sluten vård. Hälso- och sjukvården ges av primärvården, habiliteringen, tandvården och den somatiska och psykiatriska specialistvården. 3.1 Personer med psykisk funktionsnedsättning Målgruppen består av personer oavsett ålder med psykisk funktionsnedsättning som upplever väsentliga svårigheter att utföra aktiviteter på viktiga livsområden. Dessa svårigheter kan bestå av funktionshinder, det vill säga begränsningar som uppstår i relation mellan en person med en funktionsnedsättning och brister i omgivningen, eller vara direkt effekt av funktionsnedsättningen. Svårigheterna ska ha funnits, eller kan antas komma att bestå, under en längre tid. Vil<tiga delar i l<ommunens ansvar för malgruppen är att Bedriva uppsökande arbete och upplysa om kommunens verksamheter. l nitiera och påtala de behov av stöd från samhället som identifierats för personen i den uppsökande verksamheten. Utreda och utfärda biståndsbesut på grund av psykisk funktionsnedsättning: -Utredning och bistånd/insats enligt Sol och LSS. -Utredning, ansökan om och verkställighet av vård enligt LVU. -Utreda, ansöka om och verkställa vård enligt LVM. Tillhandahålla boende och stöd i hemmet så att personen får möjlighet att bo på ett sätt som är anpassat efter hens behov. Erbjuda meningsfull sysselsättning och/eller stöd till att arbeta eller studera. Tillhandahålla elevhälsa som omfattar medicinska, psykologiska, psykosociala och specialpedagogiska insatser utifrån elevens skolsituation. Erbjuda stöd till anhöriga och närstående. Erbjuda hälso- och sjukvård enligt Hälso- och sjukvårdsavtalet. Viktiga delar i Västra Götalandsregionens ansv<h för målgruppen är att: Erbjuda hälso- och sjukvård enligt Hälso- och sjukvårdsavtalet. Arbeta för tidig upptäckt och med tidiga insatser. Särskilt beakta barns rätt till information, råd och stöd. Motverka somatisk ohälsa, skada och förtida död och även uppmärksamma behovet av tandvård. Uppmärksamma och behandla självskadebeteende. Arbeta med suicidprevention. Erbjuda stöd till anhöriga och närstående. För personer som vistas i hem för vård och boende, HVB, eller hem för viss annan heldygnsvård erbjuda samtliga hälso- och sjukvårdsinsatser hen är i behov av. Bistå med intyg/bedömning av individens funktion, behov och förutsättningar. Ge handledning och kunskapsöverföring till kommunens personal i patientrelaterade ärenden. ÖHwenskurmnelsl\ kring personer med psykisk funktionsnedsättning och personer med missbrok

346 Personer med missbruk av alkohol, narkotika, andra beroendeframkallande medel, läkemedel eller dopningsmedel Målgruppen omfattar personer oavsett ålder med missbruk av alkohol, narkotika, andra beroendeframkallande medel, läkemedel eller dopningsmedel. Missbruk innebär att bruket av drogen påverkar individen eller hens omgivning negativt. Missbruket går ut över individens sociala liv, såsom hem, familj, arbete och skola, men leder också till ökad risk för fysisk skada. I fråga om narkotika räknas ofta en användare som missbrukare oberoende av mängd, eftersom narkotikainnehav/bruk är kriminaliserat. Viktiga delar i kommunens ansvar för målgruppen är att: Bedriva uppsökande arbete och upplysa om kommunens insatser och verksamheter. Initiera och påtala de behov av stöd som identifierats för personen i den uppsökande verksamheten. Göra utredning av behov och bedömning av insatser, stöd och behandling för missbruks- och beroendeproblem: -Utredning och bistånd/insats enligt Sol. -Utredning, ansökan om och verkställighet av vård enligt LVU. -Utredning, ansökan om och verkställighet av vård enligt LVM. Erbjuda stöd till boende och sysselsättning. Arbeta med återfallsprevention. Ge motiverande och familjeorienterade insatser. Särskilt beakta insatser till ungdomar med missbruk. Tillhandahålla elevhälsa som omfattar medicinska, psykologiska, psykosociala och specialpedagogiska insatser utifrån elevens skolsituation. Ge stöd till barn som har en förälder eller annan närstående med missbruks- och beroendeproblem. Erbjuda stöd till anhöriga och närstående. Medverka vid läkemedelsassisterad behandling vid opiatmissbruk. Erbjuda hälso- och sjukvård enligt Hälso- och sjukvårdsavtalet. Viktiga delar i Västra Götalandsregionens ansvar för malgruppen är att: Arbeta för tidig upptäckt och med tidiga insatser. Särskilt beakta insatser till ungdomar med missbruk. Ge tvärprofessionella behandlingsinsatser som. inkluderar psykologiska behandlingsmetoder. Identifiera samsjuklighet och säkerställa att behandling av missbruk och samtidig psykisk sjukdom sker parallellt och integrerat. Erbjuda stöd till anhöriga och närstående. Särskilt beakta barns rätt till information, råd och stöd. Motverka somatisk ohälsa, skada och förtida död samt bedriva smittskyddsarbete och tandvård. För personer som vistas i hem för vård och boende, HVB, eller hem för viss annan heldygnsvård erbjuda samtliga hälso- och sjukvårdsinsatser hen är i behov av. Bistå med intyg/bedömning av individens funktion, behov och förutsättningar. Fullfölja anmälningsskyldighet enligt gällande lagar. Erbjuda hälso- och sjukvård enligt Hälso- och sjukvårdsavtalet Ge handledning och kunskapsöverföring till kommunens personal i patientrelaterade ärenden. Initiera samverkan kring tillnyktring. Öv~n~nskomm~ls~ kring personer med psykisk funktionsnedsättning och personer med missbmk

347 www. vostkom.se/h osavtal 3.3 Personer med samsjuklighet Samsjuklighet innebär att man har två eller flera sjukdomar, psykiska och/ eller somatiska samtidigt. Samsjuklighet fördröjer och försvårar många gånger behandling och återhämtning. Samsjuklighet är ofta vanligt vid psykisk sjukdom och vid missbruksproblem. Personer med samsjuklighet l ö- per en större risk för allvarliga skador, sjukdomar och förtida död. Både kommunen och VGR har ett ansvar för att tidigt identifiera samsjuklighet och att särskilt uppmärksamma denna problematik hos ungdomar. Båda huvudmännen ska säkerställa att behandling av missbruk och samtidig psykisk sjukdom sker parallellt och integrerat. Samsjuklighet får aldrig vara ett skäl till att inte ge vård eller att vård och behandling försenas. Uthållighet och kontinuitet ska prägla vården och insatserna. 3.4 Barn och ungdomar med sammansatt psykisk/psykiatrisk och social problematik (Västbus) Målgruppen är barn och ungdomar med sammansatt psykisk/psykiatrisk och social problematik som behöver tvärprofessionell kompetens från olika verksamheter. Den sammansatta problematiken innebär att barnet/ rutiner för samverkan kring barn och ungdomar med sammansatt psykisk/ psykiatrisk och social problematik, Våstbus. Riktlinjerna omfattar kommunernas socialtjänst och skola och VGR:s primärvård, barn- och ungungdomen har svårigheter inom flera livsområden som exempelvis skola, hemmiljö och socialt samspel. Denna överenskommelsen ska stärka samverkan mellan parterna för att målgruppens behov av vård, stöd och behandling ska tillgodoses. Länets kommuner och VGR har antagit gemensamma riktlinjer och domshabilitering och barn- och ungdomspsykiatri. (Länk) Hantering av avvikelser och tvister ska ske i enlighet med punkterna 4.2 och Ansvar vid placering utanför hemmet av personer med psykisk funktionsnedsättning och personer med missbruk (Hem för vård och boende, familjehem och hem för viss annan heldygnsvård j Hem för vård och boende, HVBhem, är en verksamhet som bedriver behandling, omvårdnad och stöd till barn, ungdomar, vuxna eller familjer frågan om placering aktualiseras ska huvudmännen ha kommit fram till att resurser i närmiljön är uttömda och att den enskildes behov inte kan tilllastning för anhöriga eller rehabilitering för individen. Båda huvudmännen ska sträva efter att minska behovet av placeringar genom att själva tillhandahålla individanpassade vård- och stödinsatser. Innan med någon form av behov inom socialtjänstens ansvarsområde. Hem för viss annan heldygnsvård är ett tillfälligt boende som ger möjlighet till av- godoses på annat sätt än genom placering. Om en placering bedöms nödvändig ska en placering inom det egna länet i första hand väljas. ö\'(~renskomnwlse kring personer med psykisk funktionsnedsättning och personer med missbruk

348 Tl'l'""" V V" tv "f GÖTALANDSREGIONEN as "om Ansvar Varje huvudman ansvarar för bedömning, utredning, insatser och uppföljning utifrån sitt uppdrag. Kommunen ansvarar för sociala insatser enligt SoL, LSS, LVU och LVM samt skolgång enligt skollagen. VGR ansvarar för hälso- och sjukvårdsinsatser. Båda huvudmännen har rätt att själva utföra insatserna eller träffa avtal med annan part som har kompetens att utföra uppdraget. Socialtjänsten har det yttersta samordningsansvaret för placeringen i sin helhet. Vid placering av barn är barnens hälsa och skolgång de enskilt viktigaste faktorerna att ta hänsyn till. Gemensam planering Inför en placering där båda huvudmännen är delaktiga, ska en samordnad individuell plan eller motsvarande upprättas där ansvarsfördelningen tydliggörs. Vid placering ska särskilt beskrivas: - målsättning med placeringen. - individens önskemål. -respektive huvudmans och parts ansvar för de vård- och stödinsatser som ska utföras. -om huvudmännen själva utför insatsen eller om de utförs av annan part. -hur skola/sysselsättning tillgodoses Överenskommelse om kostnadsansvar Huvudregeln är att varje huvudman ansvarar för de kostnader som kan knytas till var och ens ansvar för vård, stöd och insatser, oavsett om insatserna utförs av huvudmannen eller om avtal med annan part upprättats. Varje placering ska föregås av en överenskommelse om kostnadsansvar mellan huvudmännen, oavsett vilken huvudman som gör placeringen. I den skriftliga kostnadsfördelningen ska det framgå: -respektive huvudmans och parts ansvar för de vård- och stödinsatser som ska utföras. - hur hälso- och sjukvårdsinsatser ska tillgodoses. - fördelning av kostnader i kronor eller procent. I de fall HVB tillhandahåller både socialtjänstinsatser och hälso- och sjukvårdsinsatser och fördelningen mellan dessa är oklar kan huvudmännen dela på kostnaden utifrån en schablon där VGR betalar en tredjedel och kommunen två tredjedelar av placeringskostnaden, om inget annat är överenskommet. I takt med att den enskildes behov förändras ska parterna bedöma om och hur kostnadsfördelningen ska justeras. Då placering sker akut bör kostnadsfördelningen vara klarlagd senast 30 dagar efter placeringen. Kostnaden för akutplaceringen ligger kvar på placerande huvudman till dess att ansvars- och kostnadsfördelning fastställts. Uppföljning Uppföljning av den enskildes placering ska ske gemensamt och regelbundet av huvudmännens berörda verksamheter. Inför avslut av placering ska gemensam planering för vidare insatser göras. 3.6 Personer i psykiatrisk tvångsvård En person som lider av allvarlig psykisk störning, som utgör en fara för sig själv eller sin omgivning, och som inte frivilligt samtycker till vård, kan tvingas till vård enligt lagen om psykiatrisk tvångsvård, LPT. En person med allvarlig psykisk störning som begått brott kan som påföljd dömas till rättspsykiatrisk vård enligt lagen om rättspsykiatrisk vård, LRV. En per- son som är häktad eller fångslad och som får en psykisk störning, kan också överföras till rättspsykiatrisk vård. Viktiga delar i kommunens ansvar för målgruppen är: Att medverka vid samordnad vårdplanering inför utskrivning från slutenvård och vid upprättande av SIP. Insatser enligt Sol och LSS vid permission från slutenvård. Insatser enligt Sol och LSS vid öppen psykiatrisk tvångsvård eller öppen rättspsykiatrisk tvångsvård. Hälso- och sjukvårdsinsatser enligt Hälso- och sjukvårdsavtalet, med undantag av tvångsåtgärder. Överenskommelse kring personer med psykisk funktionsnedsättning och personer med missbruk

349 hosavtal hosavtal,.,v... V v t K y GOfAlAND:iREGION[!'oi as om Viktiga delar i Västra Götalandregionens ansvar för malgruppen är att: Erbjuda behandling i slutenvård enligt LPT och LRV. Besluta om permission från sluten tvångsvård. Ansöka till allmän förvaltningsdomstol om övergång till öppen psykiatrisk tvångsvård eller öppen rättspsykiatrisk tvångsvård. Genomföra samordnad vård- och omsorgsplanering, SVPL, vid utskrivning från slutenvård i samråd med kommunen. Erbjuda behandlings- och rehabiliteringsinsatser i öppen psykiatrisk tvångsvård eller öppen rättspsykiatrisk tvångsvård. l samråd med kommunen föreslå förvaltningsdomstolen placering i boende. Vid placering gäller den under punkt 3.5 beskrivna ansvarsfördelningen. Upprätta en SIP vid utskrivning från öppen tvångsvård till frivillig öppenvård om behov finns av insatser från båda huvudmännen. Betalningsansvarslagen är tillämplig även vid psykiatrisk tvångsvård och rättspsykiatrisk vård. En förutsättning är att patienten bedöms vara utskrivningsklar av ansvarig läkare samt att förvaltningsrätt fattat beslut om öppen tvångsvård eller öppen rättspsykiatrisk vård. En patient är utskrivningsklar när behandlande läkare bedömer att behandling i slutenvård inte längre behövs. Kommunens betalningsansvar inträder om personen inte får de insatser som hen har behov av enligt SoL/LSS och därför blir kvar i slutenvård enligt HSL (frivillig vård). 3.7 Vårdplaneringen-verktyg för att verkställa ansvarsfördelningen Samordnad individuell plan, SIP En samordnad individuell plan, SIP, upprättas för personer som behöver insatser från både socialtjänst och hälso- och sjukvård om någon av parterna bedömer att det behövs för att den enskildes behov ska tillgodoses. Den enskilde måste då ge sitt samtycke till SIP. Initiativ till SIP kan tas av den enskilde, närstående eller av personal inom parternas verksamheter. Planen ska innehålla: l. Insatser den enskilde behöver. 2. Huvudmännens ansvar. 3. Vilka åtgärder som vidtas av någon annan än kommunen och landstinget. 4. Vem av huvudmännen som har det övergripande ansvaret för planen. Upprättande och uppföljning av SIP ska ske enligt de riktlinjer som antagits av Våstra Götalandsregionen och Våstkom. (Länk) Samordnad vard- och omsorgsplanering, SVPL Vid utskrivning från sjukhus ska den länsgemensamma rutinen SVPL tilllämpas och vårdgivarna ska använda det gemensamma it-stödet för detta. (Länk) Överenskommelse kring personer med psykisk funktionsnedsähning odl personer med missbruk

350 ,...,,~,., Vv tk y GÖTALANDSREGIO:>I(-. as om www. vgregion.se/hosavtal 4 Genomförande 4.1 Tillämpning Överenskommelsen ska verkställas på lokal nivå, nära brukaren. Detta förutsätter en organiserad delregional och lokal samverkan mellan huvud- männen så att överenskommelsen kan tillämpas lokalt. Vid framtagande av lokala tillämpningar ska brukar- och anhörigföreningarna ges möjlighet att delta. I den lokala samverkan ska också det gemensamma förebyggande arbetet beaktas. 4.2 Avvikelser Avvikelsehantering enligt de principer som anges i Hälso- och sjukvårdsavtalet Detta innebär att: Varje vårdgivare har rutiner för att identifiera, dokumentera och rapportera negativa händelser och tillbud. Här avses avvikelser från åtaganden enligt denna överenskommelse och gemensamma rutiner. Respektive vårdsamverkansområ- de ansvarar för att gemensam rutin för avvikelsehantering finns framtagen. Rutinen ska beskriva ärendegång och tidsramar för återkoppling och åtgärder. Från respektive delregionalt vårdsamverkansområde ska en rapport redovisas regelbundet till Ledning i samverkan, LiSA. Rapporten ska redovisa de mest frekventa avvikelserna, och identifierade systembrister enligt anvisningar från LiSA. Rapporten ska även innehålla redovisade åtgärder lokalt/delregionalt samt förslag på åtgärder för hantering på regional nivå. Avvikelser då någon part inte uppfyller det som är överenskommet i denna överenskommelse hanteras inom ramen för uppföljning av Hälsooch sjukvårdsavtalet. 4.3 Tvister Tvister ska hanteras enligt de principer som anges i Hälso- och sjukvårdsavtalet Detta innebär att: Tvister mellan parterna om tolkning av överenskommelsens innebörd ska i första hand lösas lokalt och i andra hand delregionalt, inom vårdsamverkan. Om en tvist inte kan lösas inom delregional vårdsamverkan kan den lyftas den till LiSA som utfårdar rekommendation om hantering av ärendet. Patientens vård och omsorg ska alltid säkerställas oavsett om parterna är överens om ansvarsfördelning eller inte. Parterna har gemensamt ansvar att omgående komma överens om tillfällig ansvarsfördelning, via SIP, i väntan på lösning. Den rekommendation som ut- fårdas kan innebära ansvarsjustering i efterhand från den dag gemensam ansvarsfördelning finns. Om tvist inte kan lösas inom 30 dagar på delregional nivå hänförs den direkt till LiSA som ska bereda frågan inom 30 dagar. 4.4 Uppföljning Uppföljning av överenskommelsen ska ske enligt de principer som anges i Hälso- och sjukvårdsavtalet Detta innebär att den följs upp årligen enligt anvisningar av LiSA. Tillgänglighet, samordning och kvalitet i insatser ska bland annat vara i fokus. Uppföljning placeringar HVB-hem Gemensam uppföljning av förslaget om tillämpning vid placering HVBhem, (volymer, motiv samt vård och behandlingsinnehåll). Överenskommelse kring personer med psykisk funktionsnedsänning och personer med missbruk

351 >O' ta "'"r~~::t,.~ OS R ( G I Ot.l'i VvästKom s Gemensamma utvecklingsområden Huvudmännen har identifierat några viktiga utvecklingsområden att samverka kring för att säkra kvaliteten för den enskilde och skapa förutsätt- ningar för en sammanhållen vård och omsorg..,.. Länsgemensam handlingsplan psykisk hälsa Genom årliga överenskommelser mellan regeringen och SKL ges huvudmännen stöd i arbetet med att erbjuda befolkningen individanpassade och effektiva insatser av god kvalitet inom området psykisk hälsa. Inom veckla insatser inom området psykisk hälsa, och också för personer som denna länsöverenskommelse omfattar.... lnte~re(ade rn J'rtagningar I de nationella riktlinjerna för vård och stöd vid missbruk och beroende bedömer socialstyrelsen att det krävs en utökad samverkan mellan kommuner och landsting för att kunna införa ramen för detta tas en länsgemensam handlingsplan för psykisk hälsa fram för att stärka förutsättningarna för ett långsiktigt arbete som bygger på ett gemensamt ansvarstagande mellan parterna. Syftet är att tillsammans utriktlinjerna och för att kunna erbjuda ett bredare utbud av insatser samt en integrerad vård och behandling. Utifrån patientens perspektiv ska vården vara lättillgänglig, effektiv och säker med god kvalitet. Integrerade mottagningar underlättar en smidig och integrerad vård och behandling. ofta samordnade insatser. Case ma nagement, vård- och stödsamordning Personer med komplex problematik och omfattande vårdbehov behöver och ACT är exempel på integrerade arbetssätt. Missbruk bland barn, ungdomar och unga vuxna är ofta komplext och samsjuklighet är vanligt. En avgörande framgångsfaktor för denna målgrupp är att huvudmännens insatser samordnas och att behandlingsutbu- det utvecklas. Utvecklingsarbetet bör omfatta samtliga delar av vården samt hur denna organiseras.... Sa nve rl<an kring berusade och drogpåverkade personer Det finns behov av att utveckla samverkan på organisations- och individnivå kring personer med missbruk, för att tidigt fånga upp, lösa vårdbehov i samband med tillnyktring och om möjligt i en samordnad individuell plan ge fortsatt stöd och behandling från primärvård, specialistvård och socialtjänst. Samverkan kan utvecklas tillsammans med polismyndigheten, för omhändertagande av berusade och drogpåverkade personer. Huvudmännen bör utreda förutsättningarna för att utveckla ett samar- bete i upphandlingsförfarandet av HVB-platser. fi.,< n s kon w U' t ~e kring personer med psykisk funktionsnedsättning och personer med missbruk

352 Protokollsutdrag Kommunstyrelsen Dnr KS 2016/00583 Demokratiberedningens verksamhetsberättelse 2016 Sammanfattning Demokratiberedningen ansvarar för au bereda ärenden om utveckling och samordning av kommunens demokratiarbete, dc kommunövergripande samrådsorganens genomförande och utveckling, ansvara för och utgöra jury för Uddevalla kommuns demokratipris samt att initiera demokrati projekt. l verksamhetsberättelsen beskrivs vad som är gjort inom ramen för beredningens ansvarsområde under Demokratiberedningen noterar att beredningen under året även diskuterat förslaget om att sänka rösträttsåldern i val till kommunfullmäktige till 16 år. Demokratiberedningen önskar att kommunen ansöker om att bli testkommun för detta ifallmöjligheten uppstår. Beslutsunderlag Demokratiberedningens protokoll Kommunledningskontorets tjänsteskrivelse Demokratiberedningens verksamhetsberättelse 2016, Beslut Kommunstyrelsen föreslår kommunfullmäktige besluta att godkänna informationen. Vid protokollet Annica Åberg Justerat Ingemar Samuelsson (S), Mikael Staxäng (M) Justeringen tillkhnnagivcn pf1 anslagstavlan 20! intygar Ann i ca Åberg Justerandes signatur Utdragsbestyrkande

353 Protokoll Demokratiberedning Dnr KS 2016/00583 Demokratiberedningens verksamhetsberättelse 2016 Sammanfattning Demokratiberedningen ansvarar för att bereda ärenden om utveckling och samordning av kommunens demokratiarbete, de kommunövergripande samrådsorganens genomforande och utveckling, ansvara för och utgöra jury for Uddevalla kommuns demokratipris samt att initiera demokrati projekt. I verksamhetsberättelsen beskrivs vad som är gjort inom ramen for beredningens ansvarsområde under Demokratiberedningen noterar att beredningen under året även diskuterat förslaget om att sänka rösträttsåldern i val till kommunfullmäktige till 16 år. Demokratiberedningen önskar att kommunen ansöker om att bli testkommun för detta ifall möjligheten uppstår. Beslutsunderlag Kommunledningskontorets tjänsteskrivelse Demokratiberedningens verksamhetsberättelse 20 16, Beslut Demokratiberedningen föreslår kommunfullmäktige att godkänna informationen. Justerandes signatur Utdragsbestyrkande

354 Tjänsteskrivelse Kommunledningskontoret (1) Dnr KS 2016/00583 Handläggare Utvecklare Comelia Kirpensteijn Telefon Demokratiberedningens verksamhetsberättelse 2016 Sammanfattning Demokratiberedningen ansvarar för att bereda ärenden om utveckling och samordning av kommunens demokratiarbete, de kommunövergripande samrådsorganens genomförande och utveckling, ansvara för och utgöra jury för Uddevalla kommuns demokratipris samt att initiera demokratiprojekt I verksamhetsberättelsen beskrivs vad som är gjort inom ramen för beredningens ansvarsområde under Beslutsunderlag Kommunledningskontorets tjänsteskrivelse 20 l Demokratiberedningens verksamhetsberättelse 2016, Förslag till beslut Demokratiberedningen föreslår kommunfullmäktige att godkänna informationen /å L-- Peter Larsson Kommundirektör {/l~ Comelia Kirpensteijn Utvecklare Expediera till

355 VerksamhetsberäHelse 2016 demokratiberedningen l (6) D nr: Handläggare Utvecklare Comelia Kirpensteijn Telefon comelia.kirpensteijn@uddevalla.se Verksamhetsberättelse 2016 demokratiberedningen Ledamöter Alf Gill berg, S ordförande Ralph Steen, L vice ordförande Arma-Malin Björk-Joelsson, C AnnaTora Huss, MP Linn Carlsson, KD Lisbeth Estrada Perez, S Salah Abuarisheh, V Beredningens uppdrag l. Bereda ärenden om utveckling och samordning av kommunens demokratiarbete 2. Ungdomsfullmäktiges genomförande och utveckling 3. Ansvara för och utgörajury för Uddevalla kommuns demokratipris 4. Initiera demokrati projekt l övrigt bereder beredningen de ärenden som fullmäktige beslutar överlämna till den. Beredningen får väcka ärenden i fullmäktige inom sitt ansvarsområde. Beredningen ska följa den verksamhet inom kommunen som hör till dess uppgiftsområde och hos fullmäktige göra de framställningar som beredningen finner påkallade. Verksamhetsbeskrivning Demokratiberedningen sammanträder en gång i månaden, med uppehåll juni, juli, augusti och januari. Under året har ett sammanträde ställts in då beredningen inte var beslutför. Under året har utvecklingsprojektet kring ungdomsfullmäktige, initierad översyn av kommunens påverkanskanaler samt regeringens demokratiutredning upptagit en stor del av beredningens tid. Kommunledningskontoret Ekonomiavdelningen Postadress UDDEVALLA Besöksadress stadshuset Varvsvägen 1 Telefon (vx) Fax E post kommunledningskontoret@uddevalla.se

356 Verksamhetsberättelse 2016 demokratiberedningen (6) D nr: Bereda ärenden om utveckling och samordning av kommunens demokratiarbete Översyn av kommunens påverkanskanaler Demokratiberedningen har initierat en översyn av kommunens övergripande påverkanskanaler. Kommunstyrelsen gav kommunledningskontoret i uppdrag att genomföra en översyn. Syftet med översynen var att belysa kommunens övergripande påverkanskanalers syfte, målgrupp, användningsområde, omfattning och resultat ur ett medborgarperspektiv samt kommunorganisationens nytta och kostnad för desamma. Målet med översynen var att översynen ska leda till tydligare och effektivare arbetssätt för både kommunmedborgare och kommunorganisation. Översynen har lämnat förslag på vilka kanaler som ska kvarstå samt förslag på utveckling inom flertalet kanaler. Under året har förslaget varit på remiss till samtliga nämnder. På demokratiberedningens sista sammanträde i december beslutades att föreslå kommunfullmäktige: att ge kommunledningskontoret i uppdrag att revidera det systematiska arbetssättet med medborgardialog utifrån syfte och mål med dialogen samt att tydliggöra vad medborgama kan förvänta sig från respektive kanal att avveckla Frågepanelen att ge kommunledningskontoret i uppdrag att vidareutveckla Ris och Ros inför en kommande hantering av synpunktshanteringen inom kommunens medborgarcenter att i samband med revidering av ungdomsfullmäktige och råden för äldre och personer med funktionsnedsättning säkerställa likvärdighet mellan de båda samrådsorganen att avskaffa ViVill i Uddevalla att varje nämnd reserverar en del av sin budget för genomförande av medborgarförslag Masterdass - medborgardialog i styrningen Uddevalla kommun är anmälda till ett nätverk kring medborgardialog i styrningen som samordnas av Sveriges kommuner och landsting (SKL). Nätverket har en ny form och benämns som "Masterclass medborgardialog i styrningen". I masterclassen kombineras nätverksarbete där kommunen, landstinget eller regionen genomför ett arbete på hemmaplan och utbyter erfarenheter med varandra i nätverket med utbildning i teori och praktik om medborgardialog i styrning. Utgångspunkten är också att genomföra ett utvecklingsarbete inom specifika områden inom styrkartan som SKL arbetat fram.

357 Verksamhetsberättelse 2016 demokratiberedningen (6) D nr: Styrningsprocess Dialogprocess Kommunikationsprocess RESULTAT Utvärderingsprocess SKL 's styrkartaför medborgardialog Uddevalla kommun har inom ramen för masterclassen fokuserat på att utveckla det systematiska arbetssättet med medborgardialog och diskutera syfte och mål med dialogen. Under året har demokratiberedningen genomfört en utvärdering av kommunens system för medborgardialog. Resultatet av utvärderingen (se bilden) visar att de områden som kommunen främst behöver fokusera på är organisation, styrning och utvärdering. Demokratiberedningen kommer under 20 l 7 att starta upp ett arbete kring att stärka dessa områden. Utvärdering Principer c: o :;:: o ~ "2 ;:) E o ~ o... cc c :s u; c = o :s Dialog Styrning Demokratiberedningen har kommit överens om att inom ramen för masterclassen framgent fokusera på: Varför dialog? - syfte och mål med dialogen Hur mäter vi framgång? - Systematisk utvärdering

358 Verksamhetsberättelse 2016 demokratiberedningen (6) D nr: Intern samordning och uppföljning - Övergripande bild av arbetet för att kunna besluta om kommungemensam inriktning. Regeringens demokratiutredning Det har hänt mycket inom demokratiområdet under året även nationellt och i början av 2016 presenterade regeringens demokratiutredning sitt slutbetänkande. Betänkandet påverkar kommunernas arbete med medborgardialog och inflytande i stor utsträckning och demokratiutredningen har lämnat en rad förslag på lagändringar för att stärka medborgamas möjlighet att delta i den lokala och nationella demokratin. Beredningen har lämnat remissvar till regeringskansliet på demokratiutredningens betänkande och kommunsverige väntar nu på återkoppling efter remissrundan. Ungdomsfullmäktiges genomförande och utveckling Utveckling av ungdomsfullmäktige Uddevalla kommun ingår i ett projekt som Myndigheten för ungdom- och civilsamhällesfrågor (MUCF) driver utifrån ett regeringsuppdrag vilket går ut på att ta fram metoder för att stärka ungas engagemang i kommunpolitiken. Utifrån regeringsuppdraget arbetar Uddevalla kommun med att ta fram en fungerande och välkänd modell för ungdomsfullmäktige. Arbetet med att utveckla ungdomsfullmäktige har genomförts tillsammans med en arbetsgrupp bestående av 8 ungdomar i ålder år. Arbetsgruppen tog fram ett förslag på ett nytt arbetssätt för ungdomsfullmäktige i dialog med ungdomsfullmäktige och demokratiberedningen som legat till grund vid beslut om ungdomsfullmäktiges nya arbetsordning. Den nya arbetsordningen för ungdomsfullmäktige bygger på samma grund som den föregående. Ändringarna är baserade på arbetsgruppens rapport, inhämtade synpunkter samt positiva och negativa erfarenheter från arbetet med ungdomsfullmäktige genom åren. Ändringarna består i stora drag av: mötestillfållen, styrelse, valbara ledamöter, utbildning, arvodering, budget. Den nya arbetsordningen för ungdomsfullmäktige föreslås gälla från och med l juli Ungdomsfullmäktige sammanträder enligt gällande arbetsordning fram till dess. I november beslutade kommunfullmäktige att anta den reviderade arbetsordningen för ungdomsfullmäktige. Samlat grepp kring kommunens samrådsorgan Enligt tidigare arbetsordning ansvarar demokratiberedningen för ungdomsfullmäktiges genomförande och utveckling. För att säkerställa likvärdighet mellan kommunens övergripande samrådsorgan har demokratiberedningen ansvarsområde utökats. Från och med januari 2017 kommer råden att delas upp till ett råd för äldre och ett råd för personer med funktionsnedsättning. I samband med att organisationen för samråd med äldre och personer med funktionsnedsättning reviderades beslutades att råden ska organiseras under demokratiberedningen tillsammans med ungdomsfullmäktige. Detta innebär ökade möjligheter att säkerställa likvärdighet mellan kommunens övergripande samrådsorgan, möjlighet att kunna samordna samrådsprocessen samt utveckla och tydliggöra demokratiaspekterna i samrådsorganen.

359 Verksamhetsberättelse 2016 demokratiberedningen (6) D nr: Ansvara för och utgöra jury för Uddevalla kommuns demokratipris Uddevalla kommun delar årligen ut ett demokratipris for att uppmärksamma och belöna en enskild person/personer, förening eller annan grupp som på ett utmärkande sätt värnar om demokrati, mänskliga rättigheter och/eller motverkar olika former av diskriminering i Uddevalla. Demokratipriset består av ett diplom samt l O tkr som delas ut i samband med firandet av Sveriges nationaldag den 6 juni. Utav de 12 nomineringar som inkommit till kommunen så valde en enig jury att tilldela 2016 års demokratipris till Marieile Pettersson, grundare av Pay It Forward med motiveringen: Demokratins grund är respekten för alla människors lika värde, något som Marielie Pettersson genom Pay!t Forward visar i konkret handling. Genom Pay!t Forward får personer som behöver det som mest, stöd och hjälp med bland annat kläder, husgeråd, möbler, bostad, hygienartiklar, rådgivning och hjälp vid myndighets kontakter. Pay!t Forward har på ett utmärkande sätt visat på styrkan och möjligheterna som ett engagerat civilsamhälle kan ge för att skapa ett hållbart samhälle för alla. Initiera demokrati projekt Arbetet med att utveckla ungdomsfullmäktige som redogjort for ovan har drivits av beredningen som ett projekt under Under början av 2017 går projektet in i slutfasen, vilket innebär att sprida kunskap och kännedom om det nya ungdomsfullmäktige, som kommunfullmäktige bestlutade om i november Övriga frågor som beredningen diskuterat och informerat sig kring Lokal uppföljning av ungdomspolitik (LUPP) SCB- medborgarundersökning

360 VerksamhetsberäHelse 2016 demokratiberedningen (6) D nr: Budget Demokratiberedningen har 2016 haft en budget på 85tkr. 50tkr har varit budgeterat för arvodeskostnader och l Otkr till prissumman för demokrati priset. Till övriga kostnader har 25tkr avsatts, dessa är inte förbrukade utan här redovisas ett överskott på ca 12tkr. Avvikelsen mot budget beror på att utbildning/kurs/konferens inte är genomförts samt att kostnader för annonsering av demokratipriset varit lägre än budgeterat. UtfaU Budget Avvikelse Demokratiberednin~en 2016 (tkr) 2016 (tkr) 2016 (tkr) Demokratipriset lo lo Arvode Övrigt Totalt o l 12 13

361 Tjänsteskrivelse Kommunledningskontoret l (l) D nr KS 2017/00109 Handläggare Förvaltningssekreterare Annica Åberg Telefon annica.aberg@uddevalla.se Granskning av det systematiska kvalitetsarbetet inom skolan, revisionsrapport Sammanfattning På uppdrag av de förtroendevalda revisorerna i Uddevalla kommun har EY genomfört en granskning av det systematiska kvalitetsarbetet inom skolan. Granskningens syfte har varit att bedöma om barn och utbildningsnämnden säkerställt ett ändamålsenligt systematiskt kvalitetsarbete inom skolan. Enligt reglemente för revisorerna 24 (antaget O med giltighet f1 ån och med l) står att de sakkunnigas rapporter ska tillställas kommunfullmäktige så snart en granskning är avslutad, för kännedom och debatt. Beslut i saki1 ågan kan kommunfullmäktige fatta först när ärendet är berett av berörd nämnd/styrelse och när nämndens svar redovisas. Beslutsunderlag Kommunledningskontorets tjänsteskrivelse Granskning av det systematiska kvalitetsarbetet inom skolan, Förslag till beslut Kommunfullmäktige beslutar att notera informationen till protokollet. Peter Larsson Kommundirek!ör... Annica Åberg Eörvaltningssekrelerare...

362 Q01'fj /()Ci Kommunens revisorer Till: Kommunfullmäktige Granskning av det systematiska kvalitetsarbetet På uppdrag av de förtroendevalda revisorerna i Uddevalla kommun har EY genomfört en granskning av det systematiska kvalitetsarbetet. Granskningens syfte har varit bedöma om barn- och utbildningsnämnden säkerställt ett ändamålsenligt systematiskt kvalitetsarbete inom skolan. Den samlade bedömningen utifrån granskningens syfte och revisionsfrågor är att barn- och utbildningsnämnden i all väsentlighet säkerställt ett ändamålsenligt och ettektivt systematiskt kvalitetsarbete. I granskningen framkommer dock utvecklingsområden kopplat till bland annal planering, uppföljning och analys i det systematiska kvalitetsarbetet. Därtill finns det behov av strategisk kompetensförsö1jning för att minska omsättningen av personal som bidrar till bristande kontinuitet i det systematiska kvalitetsarbetet. I granskningen lämnas följande rekommendationer till barn- och utbildningsnämnden: Barn- och utbildningsnämnden bör tillförsäkra att enheterna och verksamheterna 11 ån förvaltningen får återkoppling på sma verksamhetsberättelser. Barn- och utbildningsnämnden bör säkerställa att det finns tillräckligt stöd för hur förvaltningen och enheterna ska bedriva ett ändamålsenligt uppföljnings- och analysarbctc. Barn- och utbildningsnämnden bör se över om enheternas planering tydligare kan sammanfalla med nämndens övergripande planeringsprocess. Barn- och utbildningsnämnden bör säkerställa att det finns ett övergripande strategiskt kompetensförsö1jningsarbete. Barn- och utbildningsnämnden bör säkerställa att enheterna följer ~-~ -~ cie_lj~st~i11111~l <:IJ~Ijgg clglgummt\l!isln s2ml1:ij.mgi'!layri1'-tli.ni.qrn<l.. Granskningsrapporten översänds till kommunfullmäktige för kännedom. Uddevalla den 15 februari 2017 Thomas Ottosson Ordförande Mauritz Eliasson Vice ordförande

363 Revisionsrapport 2016 Genomförd på uppdrag av revisorerna Februari 2017 Uddevalla kommun Granskning av det systematiska kvalitetsarbetet inom skolan

364 Innehållsförteckning Sammanfattning Inledning Bakgrund Syfte och revisionsfrågor Avgränsning Revisionskriterier Metod Organisation, mål och riktlinjer Organisation Nämndens mål Riktlinjer Vår bedömning Det systematiska kvalitetsarbetet enhetsnivå Inledning Planering Genomförande Uppföljning Analys Vår bedömning Det systematiska kvalitetsarbetet huvudmannanivå Verksamhetsnivå Förvaltningsnivå Uppföljning och återrapportering till nämnden Intern kontroll Vår bedömning Stickprov Syfte och urval av kriterier samt skolenheter Resultat av stickprovet Vår bedömning Samlad bedömning Slutsatser Bedömning utifrån revisionsfrågorna Identifierade förbättringsområden och rekommendationer Bilaga 1: Bakgrund... 33

365 Bilaga 2: Revisionskriterier Bilaga 3: Källförteckning Bilaga 4: Stickprov Bilaga 5: Riktlinjer för det systematiska kvalitetsarbetet... 40

366 Sammanfattning På uppdrag av de förtroendevalda revisorerna i Uddevalla kommun har EY genomfört en granskning av det systematiska kvalitetsarbetet inom skolan. Syftet med granskningen har varit att bedöma om barn- och utbildningsnämnden säkerställt ett ändamålsenligt systematiskt kvalitetsarbete inom skolan. Barn- och utbildningsförvaltningen är uppdelad i ett förvaltningskontor och fyra verksamhetskontor. Under respektive verksamhetskontor finns en verksamhetschef samt förskolechefer och rektorer för respektive skolenhet. Barn- och utbildningsnämnden har det yttersta ansvaret för att det bedrivs ett systematiskt kvalitetsarbete. Det systematiska kvalitetsarbetet bedrivs på två nivåer inom barn- och utbildningsförvaltningen; enhetsnivå (skolenhetsnivå) och huvudmannanivå (förvaltningsnivå och verksamhetsnivå). För att styra det systematiska kvalitetsarbetet har nämnden tagit fram kommunala mål, prioriterade läroplansmål och riktlinjer. I granskningen görs bedömningen att det finns en tydlig målstyrning och att det finns dokumenterade riktlinjer. Enheterna kan dock bli bättre på att efterleva riktlinjerna. Av granskningen framkommer att varje skolenhet bedriver sitt eget systematiska kvalitetsarbete och organiserar det på eget vis inom ramen för riktlinjerna. Samtliga enheter följer dock fyra gemensamma faser; planera, genomföra, följa upp och analysera. Samtliga faser ska dokumenteras. Ett stickprov visar att det finns brister i vissa enheters dokumentation. Enligt bedömningen i granskningen finns det brister vad gäller uppföljning och analysarbetet. De fyra verksamhetscheferna inom respektive skolform är ansvariga för det systematiska kvalitetsarbetet på verksamhetsnivån. Verksamhetscheferna har i uppgift att sammanställa de resultat och analyser som legat till grund 3

367 för enheternas verksamhetsberättelse till en verksamhetsövergripande berättelse. Förvaltningens roll i det systematiska kvalitetsarbetet är framförallt att vara samordnande och stödjande. Förvaltningen tar fram en egen verksamhetsberättelse som utgår från verksamhetens och enheternas. Granskningen visar att det finns behov av tydligare återkoppling på verksamhetsberättelserna från förvaltnings- och verksamhetsnivån till enheterna. Vidare framkommer vid granskningen att enheternas planeringsprocess inte fullt ut följer nämndens övergripande planeringsprocess vilket kan innebära att enheterna påbörjat arbete med vissa mål som de sedan får revidera. Granskningen visar att den största utmaningen för ett utvecklat systematiskt kvalitetsarbete är den omsättning av lärare och skolledare som förekommer inom utbildningsväsendet. Det framkommer vid intervjuer att det äventyrar kontinuiteten av det systematiska kvalitetsarbetet men även kunskapen om skolans eget arbete. Under granskningen har vi identifierat vissa förbättringsområden och våra rekommendationer framgår nedan: Barn- och utbildningsnämnden bör tillförsäkra att enheterna och verksamheterna från förvaltningen får återkoppling på sina verksamhetsberättelser. Barn- och utbildningsnämnden bör säkerställa att det finns tillräckligt stöd för hur förvaltningen och enheterna ska bedriva ett ändamålsenligt uppföljnings- och analysarbete. Barn- och utbildningsnämnden bör se över om enheternas planering tydligare kan sammanfalla med nämndens övergripande planeringsprocess. Barn- och utbildningsnämnden bör säkerställa att det finns ett övergripande strategiskt kompetensförsörjningsarbete. Barn- och utbildningsnämnden bör säkerställa att enheterna följer de bestämmelser kring dokumentation som framgår av riktlinjerna. 4

368 1. Inledning 1.1. Bakgrund De förtroendevalda revisorerna har i årets risk- och väsentlighetsanalys bedömt det väsentligt att genomföra en granskning av skolans systematiska kvalitetsarbete. Bakgrunden till granskningen beskrivs i bilaga Syfte och revisionsfrågor Granskningen syftar till att bedöma om barn- och utbildningsnämnden säkerställer ett ändamålsenligt systematiskt kvalitetsarbete inom skolan. I granskningen besvaras följande revisionsfrågor: Har barn- och utbildningsnämnden säkerställt ett ändamålsenligt systematiskt kvalitetsarbete på både nämnds- och enhetsnivå? Har barn- och utbildningsnämnden fastställt tydliga målsättningar för resultat inom skolan och följs detta upp på ett tillfredställande sätt? I granskningen besvaras även följande underliggande frågeområden: Finns rutiner och riktlinjer som styr skolans systematiska kvalitetsarbete? Hur är skolans kvalitetsarbete organiserat och dokumenterat? Finns det målsättningar kring styrning och uppföljning av resultat på samtliga nivåer i organisationen? Hur analyseras skolans resultat och måluppfyllelse samt hur följs det upp? På vilket sätt och med vilken frekvens görs uppföljning av det systematiska kvalitetsarbetet inom skolan? Hur och med vilken frekvens sker återrapportering av skolans systematiska kvalitetsarbete till nämnden? Vilken process finns för att säkerställa att avvikelser i det systematiska kvalitetsarbetet åtgärdas? 5

369 1.3. Avgränsning Granskningen avgränsas till följande skolformer i enlighet med förfrågningsunderlaget; förskola, förskoleklass, grundskola, gymnasium, fritidshem samt vuxenutbildning. Granskningen avser endast de enheter där barn- och utbildningsnämnden är huvudman Revisionskriterier Revisionskriterier är de bedömningsgrunder som bildar underlag för granskningens analyser, slutsatser och bedömningar. Revisionskriterierna för denna granskning framgår av bilaga Metod Granskningen har genomförts genom dokumentstudier, gruppintervjuer och stickprov. Intervju- och dokumentförteckning framgår av bilaga 3. Tillvägagångssätt för stickprovet beskrivs i bilaga 4. Samtliga intervjuade har beretts tillfälle att sakfelsgranska rapporten. 6

370 2. Organisation, mål och riktlinjer Nedan redogör vi för barn- och utbildningsnämndens organisation, ledning och målstyrning Organisation Barn- och utbildningsnämnden ansvarar bland annat för förskola, grundskola, särskola, gymnasium och vuxenutbildning. Barn- och utbildningsförvaltningen är uppdelad i ett förvaltningskontor och fyra verksamhetskontor. Under respektive verksamhetskontor finns en verksamhetschef samt förskolechefer och rektorer för respektive skolenhet. Barn- och utbildningsnämnden Barn- och utbildningsförvaltningen Förskolekontor Grundskolekontor Gymnasiekontor Vuxenutbildning Verksamhetschef Förskolechefer Verksamhetschef Rektorer Verksamhetschef Rektorer Verksamhetschef Rektorer Barn- och utbildningsnämnden har det yttersta ansvaret för att det bedrivs ett systematiskt kvalitetsarbete. Detta ansvar avser hela kedjan från förvaltningsövergripande nivå till enhetsnivå. Förvaltningschefen är den övergripande ansvarige tjänstemannen. Inom förvaltningen finns utredare som stöd för förvaltningsledningen. Utredaren utgör en övergripande samordnande funktion vad avser det systematiska kvalitetsarbetet. Bland annat innebär det att utgöra operativt stöd i och kring ledningssystemet Stratsys. Stratsys används som stöd i det systematiska kvalitetsarbetet. 7

371 Utredaren arbetar halvtid som skolutvecklare för grundskolan. I det uppdraget stöttar hon grundskolan i systematiska kvalitetsarbetet 1. Det systematiska kvalitetsarbetet bedrivs på två nivåer inom barn- och utbildningsförvaltningen; enhetsnivå (skolenhetsnivå) och huvudmannanivå (förvaltningsnivå och verksamhetsnivå). På verksamhetsnivån finns skolutvecklare samt andra funktioner som stöttar enheterna i det systematiska kvalitetsarbetet. I avsnitt 3 beskrivs det systematiska kvalitetsarbetet utifrån dessa nivåer Nämndens mål Kommunfullmäktige har i budget fastställt tre övergripande mål som är gemensamma för samtliga nämnder. Vidare har kommunfullmäktige antagit ett antal prioriterade områden under respektive övergripande mål, se tabell för de övergripande målen och exempel på ett prioriterat område: Övergripande mål En social, ekologisk och ekonomisk hållbar samhällsutveckling för medborgarna Medarbetarna mår väl, är delaktiga och känner stolthet över att utveckla Uddevalla kommun Exempel på prioriterat område EN JÄMLIK SKOLA FÖR ALLA genom till exempel Ett livslångt lärande God utbildning Kvalitet ATTRAKTIV ARBETSGIVARE genom till exempel God arbetsmiljö Ledarskap Kompetensutveckling Medborgarna känner förtroende för hur kommunens resurser används RESURSEFFEKTIVITET genom tillexempel Ekonomi i balans Effektivitet i processerna Kvalitet i verksamheterna Prioritering och analys Medborgardialog Utöver det antar barn- och utbildningsnämnden egna, verksamhetsspecifika mål. Dessa mål kan vara nedbrutna utifrån fullmäktiges mål men även vara fristående från dem. 1 Stöd för övriga skolformer framgår av avsnitt 3.1 nedan. 8

372 Nämnden tillämpar två typer av målstyrning med mål som når verksamheten på olika sätt samt följs upp på olika sätt; mål genom ett styrkort och mål genom nämndens verksamhetsplan. Styrkortet syftar till att uppnå fullmäktiges övergripande mål och prioriterade områden. I styrkortet har nämnden fastställt ett antal strategier inom respektive mål och område. Dessa strategier har omformulerats av nämnden i uppdrag som följs upp genom ett eller flera mått. Prioriterade områden En jämlik skola för alla Strategier Genus- och jämställdhet genomsyrar all verksamhet Uppdrag Flickors upplevda strees ska minska Pojkars lust till lärande ska öka Mått Elevers nöjdhet med grundskolan/grundsärskolan (egen undersökning) Figur 1 Barn- och utbildningsnämndens målstyrning Nämnden har valt att de kommunala mål som framgår av styrkortet inte ska färdas längre ned i organisationen än till verksamhetsnivån (verksamhetschefen). 2 Detta innebär att verksamhetscheferna ansvarar för att rapportera, följa upp och analysera de kommunala målen. Dessa infogas inte i kvalitetsledningssystemet på enhetsnivå. Målen som nämnden antagit i verksamhetsplanen utgår inte från kommunfullmäktiges mål, utan från de mål som finns angivna i nationell lagstiftning, de nationella läroplanerna. Respektive verksamhet föreslår, i verksamhetsberättelsen, vilka läroplansmål som bör prioriteras. Nämnden fastställer därefter i verksamhetsplanen ett antal läroplansmål för respektive skolform som ska prioriteras av verksamheten. Av intervju framgår att nämnden valt detta arbetssätt för att säkerställa att systematiska kvalitetsarbetet ska bidra till att uppfylla de nationella målen enligt Skollagens intentioner. I verksamhetsplanen för barn- och utbildningsnämnden framgår att nämnden fastställt tre prioriterade läroplansmål för respektive skolform. 2 Detta beskrivs mer utförligt i avsnitt 4.1 nedan. 9

373 Verksamhetscheferna ansvarar för att ta fram en handlingsplan för varje prioriterat läroplansmål. Utifrån detta utarbetar enheterna aktiviteter som syftar till att uppfylla målen. Av intervju med nämndens presidium framgår att de prioriterade läroplansmålen avser vara långsiktiga mål och förändras inte per årsbasis. Detta upplever både verksamhetschefer och rektorer vara en avsevärd förbättring från tidigare år. Tidigare kunde flera mål förändras från det ena året till det andra. Detta påverkade, enligt de intervjuade, kontinuiteten i arbetet med målet men också den långsiktiga planeringen Riktlinjer För att styra det systematiska kvalitetsarbetet och tydliggöra processen har nämnden fastställt riktlinjer för det systematiska kvalitetsarbetet. Riktlinjerna utgår från Skolverkets allmänna råd avseende det systematiska kvalitetsarbetet. 3 De allmänna råden beskriver arbetet med att utveckla verksamhetens kvalitet som en cyklisk process innehållande fyra faser. Utgångspunkten för kvalitetsarbetet är att de nationella målen uppfylls. En förutsättning för detta är att arbetet dokumenteras. Genomföra Följa upp - var är vi? Planera - hur gör vi? Analysera - vart ska vi? Figur 2 Det systematiska kvalitetsarbetets fyra faser. 3 Systematiskt kvalitetsarbete för skolväsendet, Allmänna råd,

374 I nämndens riktlinjer fastställs inledningsvis hur kvalitetsarbetet ska dokumenteras. 4 Detta gör förskolechefer, rektorer samt huvudmannen i Stratsys. Vidare framgår hur planering, genomförande, uppföljning och analys ska ske på enhetsnivå respektive på huvudmannanivå. Verksamhetsberättelsen är det dokument som är mest centralt för enheternas och huvudmannens planering och uppföljning. Enheternas verksamhetsberättelser ska vara klara den 30 september. De ligger, tillsammans med november månads uppföljning av aktiviteterna, till grund för verksamhetschefernas verksamhetsberättelser. De ska i sin tur vara klara senast den 30 december. Verksamhetsberättelserna förs sedan vidare till barn- och utbildningsnämnden. Nämnden fattar därefter beslut om en övergripande verksamhetsberättelse. Med den som underlag skapas verksamhetsplanen vari fullmäktiges och nämndens mål och prioriterade läroplansmål inför nästa läsår framgår. Detta sker i februari månad. Enheternas verksamhetsberättelser - senast den 30 sep Verksamhetschefernas verksamhetsberättelser - senast den 30 dec Barn- och utbildningsnämndens verksamhetsberättelse - Beslut i februari Figur 3 Tidplan för utarbetandet av verksamhetsberättelserna Vår bedömning Av skollagen framgår att varje huvudman inom skolväsendet systematiskt och kontinuerligt ska planera, följa upp och utveckla utbildningen. Sådan planering, uppföljning och utveckling ska även genomföras på förskole- och skolenhetsnivå. Inriktningen på det systematiska kvalitetsarbetet ska vara att de mål som finns för utbildningen i skollagen och i andra föreskrifter (nationella mål) uppfylls. Vidare framgår att det systematiska kvalitetsarbetet ska dokumenteras. 4 För fullständig beskrivning av riktlinjerna, se bilaga 5. 11

375 Av skolverkets allmänna råd framgår att huvudmannen bör skapa rutiner för hur kvalitetsarbetet ska bedrivas på såväl huvudmannanivå som enhetsnivå. Vidare framgår att huvudmannen bör se till att styrning, ledning, organisation och uppföljningssystem stödjer kvalitetsarbetet på såväl huvudmannanivå som enhetsnivå. I råden beskrivs arbetet som en cyklisk process innehållande fyra faser; planera, genomföra, följa upp och analysera. Granskningen visar att nämnden har tagit flera steg i att utveckla det systematiska kvalitetsarbetet på senare år. Det finns enligt vår bedömning en tydlig målstyrning som är förankrad både i det kommunala uppdraget (genom kommunala nämndmål) och det statliga (genom prioriterade läroplansmål). Vi bedömer således att det systematiska kvalitetsarbetet är inriktat på att uppfylla de mål som framgår av Skollagen och nationella mål. Det finns dokumenterade riktlinjer för hur det systematiska kvalitetsarbetet ska bedrivas. Riktlinjerna beskriver ansvaret hos både huvudmannen och förskole- och skolenheterna. Vi bedömer att riktlinjerna är tillräckliga då de utgår från de allmänna rådens fyra faser och avser samtliga nivåer i organisationen. 12

376 3. Det systematiska kvalitetsarbetet enhetsnivå Nedan redogör vi för det systematiska kvalitetsarbetet på enhetsnivå samt vad som framkommit under intervju med förskolechefer och rektorer Inledning Varje skolenhet bedriver sitt eget kvalitetsarbete och organiserar det på sitt eget vis inom ramen för nämndens riktlinjer. Förskolechefen eller rektorn på varje enhet är ansvarig för det systematiska kvalitetsarbetet. Inom samtliga skolformer finns det funktioner som utgör ett aktivt stöd i arbetet. 5 Granskningen visar att rektorerna inom respektive skolform ofta tar hjälp av varandra vad avser det systematiska kvalitetsarbetet. Förskolechefer eller rektorer träffas i gemensamma forum där de kan diskutera olika frågor kopplade till utvecklingsarbetet. Förutom dessa mötesformer utbyter också förskolecheferna eller rektorerna erfarenheter och kunskaper emellan varandra genom samtal. Av intervjuerna framkommer att det finns ett kollegialt utbyte och en öppenhet för att sprida goda exempel. Det kollegiala lärandet mellan förskolechefer eller rektorer upplevs vara viktigt. Flera enheter tar hjälp av sina verksamhetschefer när de behöver förtydliga vissa delar av arbetet. De intervjuade anser att det finns ett etablerat stöd i frågor rörande det systematiska kvalitetsarbetet. I vilken utsträckning enheterna tar del utav det stödet varierar utifrån det egna behovet. Barn och elevers deltagande i det systematiska kvalitetsarbetet utövas främst i barn- och elevråden. De flesta enheter inom samtliga skolformer har barn- och elevråd. I enheternas kvalitetsledningssystem finns också tydliga mål och aktiviteter vad avser barn och elevers inflytande. De skolenheter som inte har barn- och elevråd säger sig istället genomföra enkäter, elevintervjuer eller praktiska projekt utifrån önskemål från barn och elever. 5 T.ex. skolutvecklare, kvalitetschef, kanslichef osv. 13

377 Granskningen har visat att vårdnadshavares delaktighet främst sker inom ramen för exempelvis föräldraråd Planering Planeringsfasen påbörjas genom fastställandet av mål och aktiviteter. Fastställandet av mål sker främst vid arbetet med verksamhetsberättelsen. Den ska vara färdig 30 september. Föregående års verksamhetsberättelse och de analyser samt slutsatser som framkommit ska ligga till grund för fortsatt planering. Av intervjuer framkommer att de flesta förskolechefer och rektorer anser att deras planering tar fasta på tidigare utfall. Utöver det som fastställts i de gemensamma riktlinjerna avseende mål och tidplan skiljer sig enheternas arbete med planering mycket åt. Inom vissa skolformer finns det utvecklingsgrupper, som tillsammans diskuterar fram de kommande målen. Inom andra skolformer är det pedagogerna själva som på individnivå arbetar fram aktiviteter som de vill arbeta med under året. Under gemensamma kompetensdagar kan all skolans personal diskutera och planera kommande mål. Nämnden prioriterar ett antal mål ur de nationella läroplanerna för respektive skolform. Det är obligatoriskt för enheterna att arbeta med de prioriterade läroplansmålen. Förskolechefer och rektorer har möjlighet att, utöver de prioriterade läroplansmålen, sätta egna mål. De intervjuade förskolecheferna och rektorerna upplever att de har ett stort utrymme att formulera sina egna mål så som det bäst passar enheten. Dessa mål är oftast mer specifika för enhetens behov. Till målen kopplar förskolechefer och rektorer ett antal aktiviteter vars insats ska bidra till måluppfyllelsen. Av kommunens ledningssystem framgår att det inte finns någon gräns för hur många aktiveter som kan kopplas till respektive mål. Ett utdrag ur förskolans kvalitetsledningssystem illustrerar hur målen bryts ned från läroplan till aktivitet: 14

378 Läroplan för förskolan - Innehåller bland annat ett antal läroplansmål Kommunens prioriterade läroplansmål - Förskolan ska sträva efter att varje barn utvecklar sin förmåga att fungera enskilt och i grupp, att hantera konflikter och förstå rättigheter och skyldigheter samt ta ansvar för gemensamma regler. Enheternas aktiviteter - Beskrivning av aktivitet - Förutsättningar som krävs - Förväntade resultat Figur 4 Kedjan för framtagande av mål och aktiviteter Inom ramen för granskningen framkommer att enheternas läsår inte sammanfaller med nämndens verksamhetsår. Enheterna planerar sin verksamhet när vårterminen (läsåret) är slut. De överlämnar verksamhetsberättelsen vid höstterminens start men utkastet till nämndens verksamhetsberättelse, med prioriterade mål, kommer inte förrän januari månad under nästkommande år. Detta kan innebära att enheterna redan påbörjat vissa mål och aktiviteter som de sedan får revidera, beroende på vilka mål nämnden antar i februari Genomförande Genomförandefasen inleds när enheterna fastställt sina egna mål och aktiviteter utifrån de prioriterade läroplansmålen. Vissa enheter har avsatt en viss procent av pedagogers tjänster till att driva det systematiska kvalitetsarbetet. En förskolechef beskriver till exempel hur en av hennes anställda har tilldelats tid för handledning av övriga medarbetare. Andra enheter har inkluderat samordningen av det systematiska kvalitetsarbetet inom ramen för förstelärarnas uppdrag. Vissa enheter har inte utsett vem som ska samordna eller stötta övriga i det systematiska kvalitetsarbetet. Även sådana enheter har dock, mer 15

379 informellt, samlat ansvaret för till exempel rapportering hos en specifik medarbetare. 6 Genomförandet av det systematiska kvalitetsarbetet handlar om att utföra det som ingått i planeringen. För skolenheterna innebär detta främst att arbeta med de aktiviteter som de har upprättat för respektive mål. Formerna för att löpande följa upp aktiviteterna ser olika ut hos enheterna. Vissa förskolechefer arbetar med loggböcker där pedagogerna antecknar hur deras aktiviteter bidrar till att uppfylla de nationella målen. De flesta beskriver dock genomförandet av det systematiska kvalitetsarbetet som en integrerad del av vardagen. Eftersom de prioriterade målen är hämtade ur läroplanerna genomför pedagogen i sitt vardagliga arbete ständigt kvalitetsarbetet utifrån planeringen. Det är viktigt att förankra målen hos medarbetarna eftersom det ökar insikten om genomförandets syfte. Flera förskolechefer och rektorer uppger att medarbetarna ständigt behöver uppdateras kring vilka mål de arbetar med Uppföljning Uppföljningsfasen ska pågå kontinuerligt under genomförandefasen men påbörjas senast inför att enheternas verksamhetsberättelser ska upprättas. Enheternas uppföljning och rapportering sker främst i kvalitetsledningssystemet Stratsys. Enheternas uppföljning och analys i systemet ligger till grund för enheternas respektive verksamhetsberättelsen som sedan går vidare till verksamhetschefen. Även i detta avseende arbetar enheterna olika. Somliga rapporterar kontinuerligt genomförda aktiviteter som bidrar till uppfyllelsen av målen medan andra gör det vid givna tidpunkter under månaden. Enligt årshjulet ska uppföljning ske kontinuerligt under året. Det finns en samstämmighet hos samtliga förskolechefer och rektorer om nyttan av att kontinuerligt dokumentera i systemet, om än bara i formen av minnesanteckningar. Det anses förbättra kvalitén i rapporteringen. Det finns former för att samla in underlag från medarbetarna men även detta ser olika ut. En del så kallade arbetslagsledare är ansvariga för att 6 Till exempel en arbetslagsledare. 16

380 sammanställa arbetslagets rapport och föra den vidare till rektorn. I andra fall har medarbetarna själva givits inloggningar till systemet och möjlighet att dokumentera. Majoriteten genomför någon form av elevenkät som ligger till grund för planering och uppföljning. Granskningen visar att flera aktiviteter har genomförts som har inhämtats eller lyssnats in hos barn och elever Analys Enheternas analys dokumenteras i Stratsys och sammanställs i verksamhetsberättelsen. Inom ramen för granskningen uppger nästintill samtliga som deltagit i intervjuer att analysarbetet i kommunen kan förbättras. Flera förskolechefer och rektorer upplever att det är den enskilt största utvecklingsområdet för dem själva men även deras medarbetare. Det framkommer vid intervjuer att analyserna ofta är beskrivningar av vad man har gjort snarare än vad det har lett till och förväntas leda till framöver. Flera rektorer lyfter att enheterna ibland inte kan känna igen sig i den övergripande verksamhetsberättelsen. De slutsatser, analyser och den planering som gjorts på enhetsnivå framgår inte alltid i nämndens verksamhetsberättelse eller i de mål som nämnden slutligen antar Vår bedömning Vår bedömning av enheternas systematiska kvalitetsarbete redovisas i avsnitt 4.5 tillsammans med bedömning av huvudmannens systematiska kvalitetsarbete. 17

381 4. Det systematiska kvalitetsarbetet huvudmannanivå Nedan redogör vi för det systematiska kvalitetsarbetet på huvudmannanivå. Huvudmannanivån består av två nivåer; verksamhetsnivån och förvaltningsnivån. I detta avsnitt redogörs också nämndens uppföljning Verksamhetsnivå De fyra verksamhetscheferna inom respektive skolform är ansvariga för det systematiska kvalitetsarbetet på verksamhetsnivån. Ansvaret avser de kommunala målen och de prioriterade läroplansmålen inom ramen för det systematiska kvalitetsarbetet. Vad avser de kommunala målen är det verksamhetschefens uppgift att samla in underlag från enheterna, följa upp arbetet och rapportera. Till stöd finns skolutvecklarna. De prioriterade läroplansmål som nämnden antagit konkretiserar verksamhetscheferna i handlingsplaner. Dessa handlingsplaner ligger sedan till grund för enheternas mål och aktiviteter. Skolutvecklarna utgör stöd i detta arbete. Under genomförandet av det systematiska kvalitetsarbetet på skolenheterna deltar inte verksamhetscheferna i någon större utsträckning. Verksamhetsnivån deltar indirekt genom det stöd som skolutvecklarna utgör för enheterna. Det är dock främst vid uppföljning och analys som verksamhetsnivån åter blir inkopplad. Verksamheternas uppföljning av enheternas arbete sker främst i ledningssystemet Stratsys. Där kan verksamhetscheferna kontinuerligt hämta rapporter. Skolformerna har också interna årshjul där uppföljning av specifika områden sker vid olika tillfällen för att på så vis bedöma hur det pågående arbetet utvecklar sig. Målarbetet är därtill en del av ledningsgruppernas kontinuerliga möten. Av intervju framgår att de fyra verksamheterna använder olika arbetsformer för att följa upp det systematiska kvalitetsarbetet. En del verksamhetschefer genomför 18

382 exempelvis uppföljning inom ramen för medarbetarsamtalet med förskolechefer eller rektorer. Verksamhetscheferna har i uppgift att sammanställa de resultat och analyser som legat till grund för enheternas verksamhetsberättelse till en verksamhetsövergripande berättelse. Verksamhetscheferna tillför sina egna slutsatser och analyser samt föreslår prioriterade mål inför nästkommande år. Under intervjuer har det framkommit att kvalitén på dokumentationen och främst analys kraftigt skiftar mellan olika enheter. Det finns enligt de intervjuade ett kompetensutvecklingsbehov i hur analysarbete bedrivs. Detta har också framkommit i en utredning genomförd inom ramen för internkontrollarbetet. Utredningen granskade efterlevnad av riktlinjerna avseende enheternas dokumentation i Stratsys. Resultatet påvisade att dokumentationen skedde i varierad grad och hade dessutom försämrats i vissa delar sedan Enheterna behövde förbättra sitt arbete med att lägga in sin planering i systemet och ange förväntad effekt. Skapandet av aktiviteter till prioriterade läroplansmål och upprättade handlingsplaner hade försämrats. De intervjuade verksamhetscheferna uppger att personalförsörjning utgör den största utmaningen för att bedriva och utveckla det systematiska kvalitetsarbetet. Ständig rotation av lärare och skolledare leder enligt uppgift till att det systematiska kvalitetsarbetet inte alltid bedrivs kontinuerligt. Om en förskolechef eller rektor slutar kan arbetet avstanna eller försenas, påtalar flera av de intervjuade Förvaltningsnivå Förvaltningens roll i det systematiska kvalitetsarbetet är framförallt att vara samordnande och stödjande, exempelvis genom förvaltningsövergripande utredningar och chefsstöd till verksamhetscheferna. På förvaltningen finns också en controller som kan vara behjälplig med att sammanställa och skicka ut statistik, omdömen, m.m. Under genomförandet av det systematiska kvalitetsarbetet på verksamhets- och enhetsnivå deltar inte förvaltningen i någon större 19

383 utsträckning. En viss styrning sker genom de handlingsplaner som utarbetas utefter målen. Det deltagande som sker avser främst stödet hos utredaren. Det är främst vid uppföljning och analys som förvaltningsnivån åter blir inkopplad. Uppföljningen sker främst genom den verksamhetsberättelse som överlämnas från verksamhetsnivån. Utifrån verksamhetschefernas verksamhetsberättelser utarbetar förvaltningsnivån en förvaltningsövergripande verksamhetsberättelse. På så vis sammanställs enhets- och verksamhetsnivåns samlade analys till grund för de mål som förvaltningsnivån föreslår nämnden. Det genomförs även specifika utbildningsdagar för samtliga chefer i organisationen. Dessa dagar har specifika teman som tillexempelvis resultat. Förvaltningschefen uppger att analysen i den förvaltningsövergripande verksamhetsberättelsen behöver stärkas och att det behövs ökad kompetens avseende målarbete, uppföljning och analys. Förvaltningschefen delar övriga chefers uppfattning att den mest omfattande utmaningen med att fortsatt utveckla kvalitetsarbetet är rotationen och bristen av lärare och skolledare Uppföljning och återrapportering till nämnden I syfte att skapa struktur för hur och när planering, genomförande, uppföljning och analys ska ske har nämnden antagit ett årshjul för sitt arbete. Av årshjulet framgår exempelvis datum för uppföljning och återrapportering Återrapportering och uppföljningen av prioriterade mål och mått till nämnden sker främst genom den förvaltningsövergripande verksamhetsberättelsen. Den redovisas nämnden i ett första utkast under januari månad. Verksamhetsberättelsen med de prioriterade målen antas av nämnden i februari månad. Vid detta tillfälle får också 20

384 verksamhetscheferna för respektive skolform under 15 minuter presentera sina förslag till prioriterade mål för nämnden. Detta sker en gång per år. Nämnden följer även upp verksamheten genom tertialrapporter som redovisas under maj och september månad. I nämndens årshjul framgår att det under året finns kontinuerligt inplanerade informationsärenden. Vid dessa informationstillfällen deltar verksamhetschefer för att informera om mer specifika frågor och aktiviteter. Denna uppföljning avser att tillgodose skollagens krav på huvudmannens uppföljning av det systematiska kvalitetsarbetet. Inom ramen för nämndens övriga verksamhetsår förekommer också rapporter, t.ex. inom ramen för budgetarbetet. Nämnden följer även upp verksamheten genom ett internkontrollarbete Intern kontroll Nämnden antar årligen en intern kontrollplan. Vi har inom ramen för granskningen tagit del av de interna kontrollplanerna för 2015 och Av internkontrollplanerna framgår vilka processer och rutiner som ska kontrolleras. Det framgår också hur kontrollmomentet ska genomföras, vem som ansvarar för det, med vilken frekvens det ska göras och hur det ska återrapporteras. I både 2015 och 2016 års internkontrollplan har det systematiska kvalitetsarbetet granskats genom att kontroller om ledningssystemet Stratsys används. Dels syftade kontrollen till att utröna om arbetet med verksamhetsberättelsen bedrevs i systemet och dels om uppföljning och aktiviteter dokumenterades i systemet års kontroller visade att det generellt fanns brister i planeringen av ett prioriterat mål för lärande inom hållbar utveckling. Vidare hade inte alla verksamheter beskrivit den förväntade effekten av egna mål. Denna granskning utmynnade i ett antal förslag till åtgärder. 21

385 2016 års kontroller visade att dokumentationen vid planeringen 2016/2017 behövde förbättras. Bland annat noterades att enheterna behövde bli skickligare på att ange den förväntade effekten av de egna mål som de formulerat. Åtgärderna som föreslogs var desamma som vid 2015 års granskning med undantaget att åtgärden rörande anpassning av frågorna i brukarenkäten tagits bort. Granskningen visar att det inte finns några andra processer som syftar till att identifiera avvikelser i det systematiska kvalitetsarbetet. Att identifiera avvikelser är avhängigt att kontrollmomentet är en del av internkontrollplanen. Om det systematiska kvalitetsarbetet är del av internkontrollen för året sker uppföljning under december månad då internkontrollen rapporteras. De utredningar som beskrivits ovan var en del av nämndens internkontrollplaner under 2015 och 2016, vilka har följts upp av nämnden Vår bedömning Av skollagen framgår att varje huvudman inom skolväsendet systematiskt och kontinuerligt ska planera, följa upp och utveckla utbildningen. Sådan planering, uppföljning och utveckling ska även genomföras på förskole- och skolenhetsnivå. Kvalitetsarbetet på enhetsnivå ska genomföras under medverkan av lärare, förskollärare, övrig personal och elever. Barn i förskolan, deras vårdnadshavare och elevernas vårdnadshavare ska ges möjlighet att delta i arbetet. Arbetet ska dokumenteras. Av skolverkets allmänna råd framgår att huvudmannen bör se till att styrning, ledning, organisation och uppföljningssystem stödjer kvalitetsarbetet på såväl huvudmannanivå som enhetsnivå. I råden beskrivs arbetet som en cyklisk process innehållande fyra faser; planera, genomföra, följa upp och analysera. De former som används för uppföljning och analys av utbildningen ska vara ändamålsenliga. Dokumentationen ska ge en samlad bild av utbildningens kvalitet. Utifrån analysen ska huvudmannen och enheterna identifiera utvecklingsområden och besluta om utvecklingsinsatser. 22

386 Vår bedömning är att barn- och utbildningsnämnden har säkerställt ett ändamålsenligt systematiskt kvalitetsarbete på enhets- och huvudmannanivå som i all väsentlighet följer de allmänna rådens fyra faser, men att det behöver stärkas vilket framgår nedan. Vår bedömning är att det systematiska kvalitetsarbetet planeras på ett strukturerat sätt utifrån nämndens mål och antagna riktlinjer. Genom ledningssystemet finns en tydlig koppling till de nationella läroplansmålen som nämnden prioriterat. Det finns enligt vår bedömning också ett systematiskt arbetssätt för skolledare och lärare att upprätta aktiviteter med en koppling till målen. Styrning, ledning, organisation och uppföljningssystem stödjer arbetet på såväl huvudmannanivå som enhetsnivå. Även om det finns en variation mellan hur olika enheter arbetar med att planera och genomföra det systematiska kvalitetsarbetet är vår bedömning att nämnden genom riktlinjerna fastställt tydliga ramar. Det finns även flera forum för kollegialt lärande för rektorer, förskolechefer och lärare. Vår granskning har visat att det finns brister och förbättringsområden vad gäller uppföljning och analys av det systematiska kvalitetsarbetet. Granskningen visar att enheterna inte alltid kan identifiera sig med det som framgår av nämndens övergripande verksamhetsberättelse. Målen som överlämnas till enheterna speglar inte alltid enheternas egna analyser och slutsatser. Vi bedömer vi att det finns behov av en tydligare återkoppling mellan rektorer/förskollärare och förvaltningen kring enheternas verksamhetsberättelser. I annat fall riskerar verksamhetsberättelsen inte uppfylla sin funktion och enheterna inte känna förankring i målens riktning och syfte. Granskningen visar också att det finns brister i analysarbetet på flera nivåer. Flera av enheternas verksamhetsberättelser uppges snarare beskriva verksamheten än att dra slutsatser om hur genomförandet av utbildningen påverkat måluppfyllelsen, vilket rektorerna och förskollärarna är skyldiga att göra enligt Skolverkets allmänna råd. Detta försvårar 23

387 verksamheternas och i förlängningen förvaltningsledningens möjlighet att genomföra de övergripande analyserna. Om analyserna inte drar slutsatser om verksamhetens insatser och dess påverkan av måluppfyllelse är vår bedömning att efterföljande delar av det systematiska kvalitetsarbetet försvåras. Vi bedömer att det behövs utökat stöd för hur uppföljning och analys ska bedrivas för att huvudmannen och enheterna ska kunna identifiera relevanta utvecklingsområden och utvecklingsinsatser. Enligt vår bedömning har barn- och utbildningsnämnden säkerställt att det bedrivs ett systematiskt internkontrollarbete för det systematiska kvalitetsarbetet. Vi ser positivt på att nämnden valt att kontrollera det systematiska kvalitetsarbetet i internkontrollplanen. Nämndens interna kontrollarbete har visat att flera enheter inte efterlever riktlinjerna vad gäller dokumentationen av det systematiska kvalitetsarbetet. Enligt vår bedömning bör nämnden fortsatt följa frågan och säkerställa att riktlinjerna efterlevs av hela organisationen. Granskningen visar att den största utmaningen för att fortsätta utveckla ett systematiskt kvalitetsarbete är omsättningen av lärare och skolledare på enheterna. Det påverkar flera förutsättningar för det systematiska kvalitetsarbetet, bland annat tid, kompetens och ansvar. Trots att vi inte granskat kompetensförsörjningen är det enligt vår bedömning väsentligt att nämnden säkerställer att det finns ett övergripande strategiskt kompetensförsörjningsarbete för de chefer som har rekrytering- och personalansvar. I övrigt har granskningen påvisat att eftersom enheternas läsår inte följer nämndens verksamhetsår kan planering och genomförande bedrivas vid olika tidpunkter. Enligt vår bedömning kan detta riskera att försvåra förutsättningarna för det systematiska kvalitetsarbetet. Vi bedömer att nämnden bör utvärdera och följa upp om det går att hitta lösningar så att enheternas planering och den övergripande planeringsprocessen på ett bättre sätt sammanfaller. 24

388 5. Stickprov Nedan redogör vi för resultatet av stickprovet som vi gjort inom ramen för granskningen Syfte och urval av kriterier samt skolenheter Inom ramen för granskningen har vi genomfört ett stickprov på olika enheters planerings- och uppföljningsdokument. Syftet med stickprovsgranskningen samt urval av enheter framgår av bilaga 4. De kriterier vi har valt ut för att avgränsa stickprovet utifrån Skolverkets allmänna råd är: Planering 1. Förskolechefen respektive rektorn bör ange i planeringen vad utvecklingsinsatserna förväntas leda till Förskolechefen respektive rektorn bör ange i planeringen de förutsättningar som behövs för att genomföra utbildningen och utvecklingsinsatserna 8. Uppföljning 3. Förskolechefen respektive rektorn bör sammanställa enhetens resultat och se till att det finns underlag som visar hur förutsättningar för och genomförandet av utbildningen påverkat måluppfyllelsen 9. De kriterier vi har valt ut för att avgränsa stickprovet utifrån kommunens riktlinjer för det systematiska kvalitetsarbetet är: Planering 4. Aktiviteter planeras utifrån de prioriterade målen. 7 Skolverkets allmänna råd, Systematiskt kvalitetsarbete för skolväsendet, s. 36 punkt 6. 8 Skolverkets allmänna råd, Systematiskt kvalitetsarbete för skolväsendet, s. 36 punkt 7. 9 Skolverkets allmänna råd, Systematiskt kvalitetsarbete för skolväsendet, s. 26 punkt 3. Fokus i denna del ligger på huruvida enheten utarbetat underlag som visar hur genomförandet av utbildningen påverkat måluppfyllelsen. 25

389 5.2. Resultat av stickprovet För att illustrera huruvida enheterna uppfyllt stickprovets kriterier har vi i tabellen nedan angivit tre grader av uppfyllelse: Ja vi bedömer att enheten uppfyller kriteriet. Kan utvecklas vi bedömer att enheten delvis uppfyller kriteriet men hade kunnat utveckla sitt arbete. Nej vi bedömer att enheten inte uppfyller kriteriet. Resultatet visar att enheternas uppfyllelse av kriterierna varierar. Resultatet för det första kriteriet är skiftande. Tre av åtta enheter bedöms uppfylla kriteriet medan resterande fem enheter bedöms kunna utveckla arbetet för att nå högre uppfyllelse. Det andra kriteriet redovisar också en skiftande uppfyllelse. Två av åtta enheter uppfyller kriteriet medan ytterligare fyra enheter bedöms kunna utveckla sitt arbete. De återstående två enheterna bedöms inte uppfylla kriteriet. Resultaten av det tredje kriteriet visar att nästan samtliga enheter bedöms kunna utveckla sitt arbete i denna del. En enhet bedöms inte alls uppfylla kriteriet. Endast en av åtta enheter bedöms helt uppfylla kriteriet. Resultaten av uppfyllelsen för det fjärde kriteriet är överlag positivt. Samtliga enheter utom en bedöms uppfylla kriteriet. Denna enhet bedöms kunna utveckla arbetet i denna del. Stickprovet visar att det överlag finns utvecklingsområden för samtliga verksamheter. Enheterna har främst uppfyllt kriteriet att planera aktiviteter utifrån de prioriterade läroplansmålen. 26

390 Äsperöds Dalabergs Forshäll Stråket- Barn- och Gymnas Komvux Komvux 2 förskola förskola -askolan skolan fritidspro- iesärsko 1 grammet lan Kriterier 1 Kan utv. Ja Kan utv. Ja Ja Kan utv. Kan utv. Kan utv. 2 Kan utv. Ja Kan utv. Ja Kan utv. Nej Nej Kan utv. 3 Kan utv. Kan utv. Kan utv. Kan utv. Kan utv. Nej Kan utv. Ja 4 Ja Ja Ja Ja Ja Ja Kan utv. Ja Tabell 1: Sammanställning av stickprovets resultat 5.3. Vår bedömning Stickprovet visar att samtliga enheter kan utveckla sitt arbete med planering och uppföljning. Vi bedömer att enheterna i dagsläget inte uppfyller samtliga kriterier som studerats inom ramen för Skolverkets allmänna råd. Enligt vår bedömning är det väsentligt att nämnden säkerställer att det finns tillräckligt stöd för enheterna att uppfylla de kriterier som framgår av Skolverkets allmänna råd. 27

391 6. Samlad bedömning Nedan redogörs för vår slutsats, svar på revisionsfrågorna och våra rekommendationer Slutsatser Utifrån granskningens syfte och grunderna för ansvarsprövning är vår sammanfattande bedömning att barn- och utbildningsnämnden har säkerställt ett ändamålsenligt systematiskt kvalitetsarbete på enhets- och huvudmannanivå, men att det behöver stärkas. Vi bedömer att det finns utvecklingsområden avseende efterlevnad av nämndens riktlinjer. Vi bedömer också att analyserna som ska ligga till grund för den fortsatta planeringen inom det systematiska kvalitetsarbetet bör stärkas Bedömning utifrån revisionsfrågorna Revisionsfrågor Har barn- och utbildningsnämnden säkerställt ett ändamålsenligt systematiskt kvalitetsarbete på både nämnds- och enhetsnivå? Har barn- och utbildningsnämnden fastställt tydliga målsättningar för Bedömning Nämnden har enligt vår bedömning säkerställt ett systematiskt kvalitetsarbete på både nämnds- och enhetsnivå. Utifrån lagstiftningens bestämmelser planeras, genomförs, följs upp och analyseras det systematiska kvalitetsarbetet. Stickprovet visar att det finns utvecklingsområden i arbetet för samtliga enheter. Vidare har det framkommit att det finns brister vad avser enheternas uppföljning- och analysarbete. Vi bedömer att detta bör utvecklas för att nämndens modell för det systematiska kvalitetsarbetet ska få genomslag i samtliga delar. Nämnden har utarbetat mål för verksamheterna och enheterna. Kommunfullmäktiges mål bryts ned av nämnden i strategier och uppdrag genom 28

392 resultat inom skolan och följs detta upp på ett tillfredställande sätt? Finns rutiner och riktlinjer som styr skolans systematiska kvalitetsarbete? Hur är skolans kvalitetsarbete organiserat och dokumenterat? styrkort. Läroplansmålen prioriteras av nämnden efter förslag från verksamheterna och bryts ned av verksamhetschefer samt rektorer. Uppföljning sker genom framtagande av verksamhetsberättelser på enhets- och huvudmannanivå. Löpande uppföljning sker i enlighet med nämndens årshjul då verksamhetschefer avlägger rapporter. Granskningen visar att uppföljningen sker på ett tillfredsställande vis men att det finns vissa brister. Somliga enheter känner inte igen sig i övergripande verksamhetsberättelser och det återkopplas inte heller till rektorerna kring det som de har skrivit. Vidare finns det olikheter i enheternas och huvudmannens planeringsprocess som upplevs vara besvärliga. Vi bedömer att målsättningarna är tydliga men att planeringsprocessen kan utvecklas och återkoppling till enheterna bör ske. Det finns riktlinjer rörande det systematiska kvalitetsarbetet. De fastställer anvisningar inom samtliga av det systematiska kvalitetsarbetets delar i enlighet med Skolverkets allmänna råd. Vi bedömer att riktlinjerna skapar tydliga ramar för det systematiska kvalitetsarbetet. Skolans kvalitetsarbete är organiserat på två nivåer; huvudmannanivån och enhetsnivån. Huvudmännen består av förvaltning och verksamheter. Utifrån lagstiftningen planerar, genomför, följer upp och analyserar respektive enhet sitt eget systematiska kvalitetsarbete. Detta sker även på huvudmannanivå, främst vad avser planering, uppföljning och analys. Dokumentation sker i kommunens ledningssystem Stratsys. 29

393 Granskningen visar dock att dokumentationens kvalitét är skiftande bland enheterna. Finns det målsättningar kring styrning och uppföljning av resultat på samtliga nivåer i organisationen? Hur analyseras skolans resultat och måluppfyllelse samt hur följs det upp? Det finns målsättningar kring styrning och uppföljning av resultat på samtliga nivåer. Enheterna kan sätta egna mål, mått och aktiviteter. Verksamhetscheferna bryter ned nämndens mål i verksamhetsmål och för dem vidare i organisationen. Nämnden beslutar om de övergripande strategierna och uppdragen, både avseende det kommunala uppdraget och de prioriterade läroplansmålen. Vi bedömer att styrningen och uppföljningen genomsyrar samtliga nivåer i organisationen. Skolans resultat analyseras i verksamhetsberättelserna. Där sker också den mest omfattande uppföljningen. Verksamhetsberättelsen skapas genom den rapportering enheter och verksamheter gör i kommunens ledningssystem Stratsys. Uppföljning sker också i enlighet med nämndens årshjul. Granskningen visar att det finns brister i analysarbetet. Vi bedömer att ett utökat stöd för uppföljning- och analysarbetet behövs. På vilket sätt och med vilken frekvens görs uppföljning av det systematiska kvalitetsarbetet inom skolan? Hur och med vilken frekvens sker Uppföljning sker främst genom verksamhetsberättelserna som upprättas årligen. Utöver detta följer enheterna löpande upp sina aktiviteter och mål. Uppföljning sker också inom ramen för internkontrollen, vari det systematiska kvalitetsarbetet ingått under 2015 och Återrapportering sker årsvis, tertialvis och månadsvis. Årlig återrapport sker genom 30

394 återrapportering av skolans systematiska kvalitetsarbete till nämnden? Vilken process finns för att säkerställa att avvikelser i det systematiska kvalitetsarbetet åtgärdas? verksamhetsberättelserna. Den tertialvisa återrapporteringen sker i rapporter vari måluppfyllelsen redovisas. Utöver detta har nämndens utarbetat ett årshjul som fastställer att månadsvis återrapportering av särskilda områden ska ske. Delar av det systematiska kvalitetsarbetet har varit en del av kommunens internkontrollplan under läsåret 2014/2015 och 2015/2016. Utredningar har utgjort metoder för kontroll av området. Granskningen påvisar inga andra processer som syftar till att upptäcka avvikelser utifall det systematiska kvalitetsarbetet inte upptas som en del av internkontrollarbetet Identifierade förbättringsområden och rekommendationer Under granskningen har vi identifierat vissa förbättringsområden och våra rekommendationer framgår nedan: Barn- och utbildningsnämnden bör tillförsäkra att enheterna och verksamheterna från förvaltningen får återkoppling på sina verksamhetsberättelser. Barn- och utbildningsnämnden bör säkerställa att det finns tillräckligt stöd för hur förvaltningen och enheterna ska bedriva ett ändamålsenligt uppföljnings- och analysarbete. Barn- och utbildningsnämnden bör se över om enheternas planering tydligare kan sammanfalla med nämndens övergripande planeringsprocess. Barn- och utbildningsnämnden bör säkerställa att det finns ett övergripande strategiskt kompetensförsörjningsarbete. Barn- och utbildningsnämnden bör säkerställa att enheterna följer de bestämmelser kring dokumentation som framgår av riktlinjerna. 31

395 Göteborg den 15 februari 2017 Edvin Bahtanovic Verksamhetsrevisor Ernst & Young AB Kristoffer Filipsson Verksamhetsrevisor Ernst & Young AB Mikaela Bengtsson Certifierad kommunal yrkesrevisor Kvalitetssäkrare Ernst & Young AB 32