Varia 563. Mätning av bottentopografi och kustlinjer med laserbatymetri STATENS GEOTEKNISKA INSTITUT SWEDISH GEOTECHNICAL INSTITUTE.

Transkript

1 STATENS GEOTEKNISKA INSTITUT SWEDISH GEOTECHNICAL INSTITUTE Mätning av bottentopografi och kustlinjer med laserbatymetri Pilotstudie BENGT RYDELL HENRIK NYBERG Varia 563 LINKÖPING 6

2

3 STATENS GEOTEKNISKA INSTITUT SWEDISH GEOTECHNICAL INSTITUTE Varia 563 Mätning av bottentopografi och kustlinjer med laserbatymetri Pilotstudie BENGT RYDELL HENRIK NYBERG LINKÖPING 6

4 Varia Beställning ISSN ISRN Dnr SGI Statens geotekniska institut (SGI) Linköping SGI Informationstjänsten Tel: Fax: E-post: info@swedgeo.se Internet: SGI-VARIA-/563--SE

5 FÖRORD Stranderosion orsakar på många platser stora skador och medför omfattande ekonomiska förluster. I Ystads kommun finns flera områden som är utsatta för skadlig erosion, och för att skydda investeringar i form av byggnader och anläggningar liksom för turistindustrin värdefulla områden har åtgärder vidtagits. Kommunen följer sedan slutet av 199-talet kustutvecklingen genom uppföljande mätningar och stöds av en referensgrupp med representanter för myndigheter, länsstyrelsen, kommunen och högskolan. Statens geotekniska institut (SGI) har genom regeringens uppdrag ett samordningsansvar för stranderosion och arbetar dessutom med teknikutveckling för att minska risker för skador till följd av stranderosion. Ett arbetsområde är därmed att värdera och vidareutveckla strandnära mätteknik som underlag för bedömning av risker och behov av åtgärder. En mätningsmetod, som är baserad på flygburen laserteknik (laserskanning), används regelbundet utomlands. Denna metod har dock inte hittills använts för mätningar av havsbottnar. SGI beslöt att genomföra en laserskanning som en pilotstudie i samarbete med Ystads kommun inom samma områden i kommunen där uppföljande mätningar genomförts tidigare. Denna pilotstudie har genomförts som ett led i ett utvecklingsarbete och som underlag för bedömning av metodens lämplighet i liknande sammanhang. Projektet har finansierats av SGI och Ystads kommun. Projektet har kunnat genomföras genom att mätningarna delvis finansierats genom Admiralty Coastal Surveys AB (ACSAB). Resultaten från mätningarna och pilotstudien har redovisats för ovan nämnda referensgrupp vid möte i maj 6. Rapporten redovisas med tillstånd från Försvarsmakten (dnr 186:686 8). Tillstånd till inrättande av databas med geografiska data har erhållits från Lantmäteriverket (dnr 555/171). Linköping i juni 6 Bengt Rydell Henrik Nyberg

6 SGI Laserbatymetri

7 SGI Laserbatymetri INNEHÅLLSFÖRTECKNING Förord Sammanfattning Bakgrund och syfte... 7 Laserbatymetri som undersökningsmetod Laserbatymetriska mätningar Mätsystem Mätdata Laserbatymetrimätningar vid kusten i Ystad-området Metod och genomförande Dataanalys Resultat av mätningar av bottentopografi... 1 Värdering av mätningar med laserbatymetri Utvecklingsbehov... Referenser... Bilagor 1. Mätsektioner för Ystad Sandskogen... B1. Mätsektioner för Löderups strandbad... B11 3. Mätsektioner för Sandhammarens bank... B5 5

8 SGI Laserbatymetri SAMMANFATTNING Stranderosion orsakar på många platser stora skador och medför omfattande ekonomiska förluster. Vid sådana områden är sedimenttransport en avgörande fråga, både för att klarlägga i vilken utsträckning sedimenten eroderar och ackumuleras och för att få underlag till åtgärder för att begränsa erosionen. Det erfordras därvid bland annat mätningar av havsbottnens nivåförhållanden för att klargöra erosionsförhållandena. I ett pilotprojekt har laserbatymetriska mätningar utförts för att bestämma bottentopografin och efterföljande beräkning av sedimenttransport till följd av stranderosion. Mätningarna har utförts inom tre strandområden i Ystadområdet och har genomförts med flygburen laserutrustning. Mätningarna har utvärderats och jämförts med de sektioner som framtagits vid tidigare mätningar genom avvägning. En utvärdering har gjorts av de laserbatymetriska mätningarnas användbarhet med avseende på beskrivning av bottentopografi och eventuella begränsningar hos mätmetoden. Mätningarna visar god överensstämmelse med tidigare utförda avvägningar. Eftersom lasermätningarna ger ett avsevärt större antal mätpunkter erhålls en mer detaljerad beskrivning av bottennivåerna. Lasermätningarna ger också bottenprofilen på längre avstånd från strandlinjen jämfört vad som är möjligt med avvägningar. Pilotstudien har visat att laserbatymetri kan vara en lämplig och kostnadseffektiv metod för att bestämma land- och bottentopografi i strandområden. Genom flygburna lasermätningar kan stora områden på såväl stränder som i havet snabbt mätas. Mätdata erhålls med stor täckning vilket gör att det finns underlag för detaljerade studier av topografin. Valfria sektioner och ytor kan redovisas beroende på behovet av information. Om mätningar utförs återkommande finns goda möjligheter att följa strandlinjens och havsbottnarnas utveckling över tiden. Noggrannheten i höjddata bedöms för de flesta tillämpningar vara fullt tillfredsställande eftersom speciellt havsbottnar kan variera snabbt i höjd. Beräkning av förändrade volymer av sediment kan enkelt genomföras om mätuppgifter från olika tillfällen finns tillgängliga. Metoden har vissa begränsningar. Vattendjupet bör vara större än,3 m för att få tillförlitliga data och mätningar kan försvåras om siktdjupet är begränsat. Viss försiktighet måste iakttagas om människor vistas på stränder eller i båtar till havs för att undvika ögonskador vid viss del av laserljuset. Kostnaderna för laserbatymetrimätningar utgörs av en etableringskostnad och en volymbaserad del. Etableringskostnaden beror på var mätplatsen är belägen i förhållande till basen för mätflygplanet. Kostnaden vid mätning på plats är av storleksordningen SKR 1 per km i 5 års prisnivå. Mätkapaciteten uppgår till 3-5 km /tim. Det är en fördel om mätningar för flera intressenter kan genomföras vid samma tillfälle för att fördela etableringskostnaden. 6

9 SGI Laserbatymetri 1 BAKGRUND OCH SYFTE Stranderosion orsakar på många platser stora skador och medför omfattande ekonomiska förluster. För att skydda investeringar i form av byggnader och anläggningar liksom för turistindustrin värdefulla områden kan åtgärder behöva vidtas. Vid sådana områden är kännedom om sedimenttransportens omfattning en avgörande fråga, både för att klarlägga i vilken utsträckning sedimenten eroderar och ackumuleras och för att få underlag till åtgärder för att begränsa erosionen. Det erfordras därvid bland annat mätningar av havsbottnens nivåförhållanden för att klargöra dessa förhållanden. Ystad kommun har med stöd av Naturvårdsverket under senare delen av 199-talet vidtagit flera olika åtgärder för att motverka skadlig erosion i Ystadbukten och vid Löderups strandbad. För att utvärdera dessa åtgärder genomförs ett uppföljningsprogram där havsbotten mäts genom terrester mätning (avvägning) i ett antal sektioner. Beräkning av sedimenttransporten görs därefter genom jämförelse med tidigare års mätningar. Den referensgrupp som följer kommunens utvärdering har diskuterat att som komplement till pågående mätningar även undersöka förutsättningarna för tillämpning av nyare mätmetoder. En sådan metod är s.k. laserbatymetriska mätningar, där såväl land- som bottengeometrin mäts med flygburna laserinstrument, vilket möjliggör yttäckande mätningar över stora områden på kort tid. Ystads kommun och Statens geotekniska institut (SGI) beslöt att genomföra ett pilotprojekt med laserbatymetriska mätningar för två delsträckor, i Ystadbukten respektive vid Löderups strandbad. I samband med upphandling av mätföretaget utvidgades mätningarna till att även omfatta del av Sandhammarens bank. Syftet med detta pilotprojekt har varit att undersöka och värdera användningen av laserbatymetriska mätningar för att bestämma bottentopografin och efterföljande beräkning av sedimenttransport till följd av stranderosion. Genom att tillämpa metoden på väl avgränsade strandavsnitt med kända förhållanden kan en bedömning göras av metodens noggrannhet och tillämpning i dessa sammanhang. Det har inte ingått i pilotstudien att jämföra laserbatymetri med andra metoder som kan tillämpas för mätning av stränder och havsbottnar. 7

10 SGI Laserbatymetri LASERBATYMETRI SOM UNDERSÖKNINGSMETOD.1 Laserbatymetriska mätningar Nivåmätningar med laserteknik bygger på principen att sända ut laserljus från ett flygplan eller helikopter och mäta den tid det tar för det utsända ljuset att reflekteras tillbaka till flygplanet. Genom att ljusets hastighet är känd kan avståndet mellan till mark och vattenytor bestämmas genom att flygplanets höjd är känd. Tekniken är etablerad utomlands under beteckningen LIDAR (Light detection and ranging), och tillämpas för både batymetriska och topografiska mätningar. Vid lasermätningar av bottnar i hav och sjöar samt landområden används laserljus med två olika våglängder, infrarött ljus för mätning av landtopografin och grönt ljus för mätning av topografin under vatten. Principen är att det infraröda ljuset reflekteras mot land och vattenytor medan det gröna ljuset tränger ned genom vattnet och reflekteras mot bottnen. Härigenom kan bottnens nivå bestämmas som skillnaden mellan mätvärden för reflektion från vattenytan respektive bottnen. Systemets uppbyggnad framgår av Figur.1. Figur.1 Systemuppbyggnad för laserbatymetriska mätningar. Illustration: ACSAB. Laserljuset sänds ut i mycket korta men täta pulser med hög intensitet. Samtidigt som flygplanet förflyttar sig framåt sveper laserstrålen i sidled och täcker genom en svepande rörelse ett område av ca 1 m bredd, se Figur.. Härmed erhålls en heltäckande datainsamling i ett rutnät med ca 1,6 m sidlängd under vatten och ca, m på land. 8

11 SGI Laserbatymetri Figur. Princip vid mätning med laserbatymetri. Illustration: ACSAB. För det mänskliga ögat är detta ljus normalt ofarligt. Det gröna ljuset kan emellertid vara skadligt vid koncentration motsvarande en förstoringsgrad av sju gånger. Flygrörelserna vid mätningar kan medföra intresse hos människor som vistas på land eller till sjöss och kikare kan då användas för att närmare undersöka exempelvis vad det är för slags flygplan. Om laserljuset koncentreras i kikaren kan det medföra skador på ögonen. Vid lasermätningar stängs systemet av då människor finns på land eller på båtar inom mätområdet. Vid mätningar noteras i realtid när mätningarna avbrutits och vid slutet av flygningen görs en komplettering av de områden som inte blivit inmätta tidigare.. Mätsystem För mätningarna i detta projekt har använts mätsystemet Hawkeye II (HE II). Systemet kan användas för att mäta både i vatten och på land. I vatten kan bottentopografin mätas till det djup dit laserljuset har möjlighet att tränga ner, vilket ungefär motsvarar,5 3 gånger Secchi-djupet (ungefär lika med siktdjupet). Teoretiskt mätdjup är 7 m och erfarenheterna visar att normalt kan man mäta till 3 m djup i Östersjön och till 3 6 m djup i Nordsjön. Om siktdjupet är begränsat genom grumligt vatten eller om exempelvis tång eller andra växter förekommer i stor omfattning försvåras mätningarna. Mätningarna kan även utföras över land och föremål med upp till 1 m höjd kan registreras. All insamlad data från det aktuella mätområdet har levererats i formatet (WGS 8). Systemet har även varit försett med en digital kamera, vilken kan användas för att komplettera den digitala bilden från lasern. Det har inte ingått i denna pilotstudie att utvärdera dessa bilder. Mätningarna har utförts med mätsystemet monterat i ett tvåmotorigt flygplan av typen Aero Commander 69 B. Flygplanet har vid mätningarna haft en hastighet av ca km/tim och flyghöjden har varit ca m. Mätningarna har utförts av Admiralty Coastal Surveys AB (ACSAB). 9

12 SGI Laserbatymetri.3 Mätdata Mätdata har kontinuerligt insamlats i mätsystemet och lagrats digitalt. En första avstämning och kontroll att mätdata gjordes direkt i samband med mätningen. Den första databearbetningen (eller efterprocesseringen) utfördes omedelbart efter att flygplanet landat. Slutprocesseringen har genomförts av mätföretaget ACSAB. Vid laserbatymetrimätningar relateras mätdata till mätningar av mark- och vattenytor med kinematiskt differentierad GPS, som bestämmer flygplanets och därmed mätsystemets position för varje laserpuls. Vattenytan och eventuella vågor bestäms vid mättillfället, och vid efterföljande databearbetning kan därmed en kompensation utföras för vågorna så att en plan vattenyta redovisas. Geodetiskt underlag till stöd för flygmätningarna har omfattat mätning av siktdjup med s.k. Secchiskivor vid mätsträckorna. (En Secchi-skiva är en vit skiva som sänks ned i vattnet med ett måttband. Siktdjupet, det s.k. secchidjupet, definieras som det djup där skivan precis kan skönjas.) Vidare har etablerats en markbaserad GPS-station för kalibrering av positioneringar för flygmätningarna. De geodetiska mätningarna (RTK-mätning) har utförts av Ystad kommun i samband med mätningen och data har därefter överlämnats till ACSAB för slutbearbetning av lasermätningarna. För mätning av Secchi-djup har ACSAB tillhandahållit erforderlig utrustning för mätningar som utförts av Ystad kommun. Mätningarna har utförts enligt de internationella kraven IHO Order 1. 1

13 SGI Laserbatymetri 3 LASERBATYMETRIMÄTNINGAR VID KUSTEN I YSTAD-OMRÅDET 3.1 Metod och genomförande De laserbatymetriska mätningarna genomfördes den 18 oktober 5 och omfattade en ca,5 km sträcka vid Ystad Sandskogen, ca 1,6 km vid Löderups strandbad samt del av Sandhammarens bank. Mätningarna har omfattat en bredd av ca 1 m på land samt ca 6 m från strandlinjen vid Sandskogen respektive 1 m vid Löderup. Mätningarna över Sandhammaren har omfattat ca km inom ett område beläget i den nordvästra delen av banken. Mätplatsernas läge framgår av Figur 3.1. Figur 3.1. Omfattning av mätningar med laserbatymetri vid kusten i Ystad-området. Mätningarna har utvärderats och jämförts med de sektioner som framtagits vid tidigare mätningar genom avvägning, utförda av Lunds tekniska högskola (LTH). En utvärdering har gjorts av de laserbatymetriska mätningarnas användbarhet för beskrivning av bottentopografi och eventuella begränsningar hos mätmetoden. 11

14 SGI Laserbatymetri 3. Dataanalys Det företag som utfört lasermätningarna (ACSAB) har levererat bearbetade mätdata som underlag för SGI:s sammanställning. De rådata som erhålls vid lasermätningar behöver bearbetas innan de kan användas till att skapa digitala elevationsmodeller. Data behandlas i en cleaningprocess som tar bort felaktiga värden och anpassar mätdata till vågor och andra störningar. De på så sätt bearbetade mätdata kan sedan användas till att skapa höjdmodeller. ACSAB har levererat mätvärden som textfiler med en stor mängd punkter, där varje punkt har koordinater för plan- och höjdläge (djupvärdet alternativt höjdvärdet för punkten). Bearbetningen av mätdata har genomförts av SGI med programvaran ArcGIS ArcView (ver 9.1) med tilläggsprogrammen 3D analyst och Spatial analyst. Inga särskilda anpassningar av programvaran har gjorts. Resultaten (punktdata) från ACSAB:s mätningar av bottenförhållandena har använts till att skapa ett raster. Då punktdata inte var inordnat i ett grid har en interpolationsmetod använts. Denna metod, TopoToRaster, som använts ingår i programvaran ArcGIS ArcView. Interpolationsmetoden går att justera genom inställning av ett antal parametrar. Metoden bygger på principen att generera en yta mellan indatapunkter som passar så väl som möjligt mot dessa punkter. Interpolationsmetoden är särskilt anpassad för att skapa hydrologiskt korrekta digitala elevationsmodeller. Vid interpoleringen har en parameter för att ta bort sänkor justerats så att dess inverkan på interpoleringen blivit mindre detta för att naturliga sänkor i bottentopografin inte skulle tas bort vid interpoleringen. Mätdata kan också användas för beräkning av förändringar av havsbottnar och därmed sedimentvolymer för olika tidsperioder. Genom att jämföra två höjdmodeller med varandra erhålls ett resultat där det framgår var det skett förändringar och var det skett erosion respektive ackumulation. Sådana beräkningar har emellertid inte ingått i denna pilotstudie. 3.3 Resultat av mätningar av bottentopografi Data från laserbatymetrimätningarna erhålls med ett stort antal mätpunkter fördelade som ett rutnät över den uppmätta ytan. Mätpunkternas avstånd i rutnätet är ca 1,6 m på havsbottnen och ca, m på land. Godtyckliga sektioner och ytor kan redovisas beroende på användningen av mätresultaten. För att kunna värdera lasermätningarna redovisas resultaten nedan för samma sektioner som använts vid mätningar vid tidigare avvägningar i Ystad Sandskogen och Löderups strandbad. För Sandhammarens bank redovisas mätlinjer som längdsektioner från Löderup till banken och tvärsektioner vinkelrätt mot längdsektionerna. 1

15 SGI Laserbatymetri Ystad Sandskogen Resultat från mätningarna vid Ystad Sandskogen har redovisats för sektioner enligt Figur 3.. Figur 3.. Mätområde och redovisade sektioner för Ystad Sandskogen. Ett exempel på uppmätta sektioner baserade på lasermätningar (ACSAB-5) respektive avvägningar (LTH-5) redovisas i Figur 3.3. Övriga sektioner redovisas i Bilaga 1. 13

16 SGI Laserbatymetri Ystad: L ACSAB-5 LTH Avstånd(m) från LTH fixpunkt Figur 3.3. Bottentopografi för sektion L vid Ystad Sandskogen. Mätningarna med laserbatymetri visar god överensstämmelse med tidigare avvägningar. Eftersom lasermätningarna har ett avsevärt större antal mätpunkter erhålls en mer detaljerad beskrivning av bottennivåerna än som varit praktiskt möjligt för avvägningarna (interpolering mellan mätpunkterna är utförd för båda mätsätten). Av sektionerna framgår också att havsbottnen planar ut vid större avstånd från stranden, vilket inte varit möjligt att mäta vid avvägningarna. I några av sektionerna överensstämmer dock inte de båda mätningarna när det gäller dynernas höjdnivåer. Detta beror på att mätdata från lasermätningar saknas på land inom vissa delar, vilket gör att när mätdata interpoleras används ett närliggande, felaktigt höjdvärde. 1

17 SGI Laserbatymetri Löderups Strandbad Resultat från mätningarna vid Löderups strandbad har redovisats för sektioner enligt Figur 3.. Figur 3.. Mätområde och redovisade sektioner för Löderups strandbad. Ett exempel på uppmätta sektioner baserade på lasermätningar (ACSAB-5) respektive avvägningar (LTH-5) redovisas i Figur 3.5. Övriga sektioner redovisas i Bilaga. 15

18 SGI Laserbatymetri Löderup: L7 ACSAB-5 LTH Avstånd(m) från LTH fixpunkt Figur 3.5. Bottentopografi för sektion L7 vid Löderups strandbad. Lasermätningarna visar god överensstämmelse med tidigare avvägningar och variationerna närmast land kan noteras i båda mätningarna. Lasermätningarna ger möjlighet att redovisa ett avsevärt större antal mätpunkter, vilket ger en betydligt mer detaljerad beskrivning av bottennivåerna jämfört med avvägningar. Bottnen har här en lutning som fortsätter på samma sätt inom hela det mätta området inkluderande ett antal revlar i profilen. Liksom vid Ystad Sandskogen avviker mätningarna i några av sektionerna när det gäller dynernas höjdnivåer. Även här saknas mätdata från lasermätningar på land. 16

19 SGI Laserbatymetri Sandhammaren Mätningarna har utförts längs ett stråk från fastlandet och åt sydöst till ca 1,3 km från kusten och omfattar ett område av den nordvästra delen av Sandhammarens bank. Resultat från mätningarna över Sandhammarens bank har redovisats för sektioner enligt Figur 3.6. Figur 3.6. Mätområde och redovisade sektioner för Sandhammarens bank. Ett exempel på uppmätta sektioner baserade på lasermätningar redovisas i Figur 3.7. Övriga sektioner redovisas i Bilaga 3. Observera att olika skalor har använts för längd- och tvärsektioner. 17

20 SGI Laserbatymetri Sandhammars bank: Sand ACSAB Längd(m) Figur 3.7. Bottentopografi för sektion Sand vid Sandhammarens bank. Lasermätningarna visar att bankens överyta är belägen på djup mellan 13 m och 16 m under vattenytan. Längdsektionerna sträcker sig från stranden vid Löderup och sydost över banken. Tvärsektionerna indikerar att bankens överyta varierar med ett par meter inom de uppmätta områdena. Uppgifter om bankens nivå genom avvägning är inte tillgängliga, och någon jämförelse mellan olika mätmetoder kan därför inte göras. Bankens nivå överensstämmer i huvudsak med de resultat som erhållits vid tidigare akustiska mätningar inom området (Erlingsson, 199). 18

21 SGI Laserbatymetri VÄRDERING AV MÄTNINGAR MED LASERBATYMETRI Pilotstudien har visat att laserbatymetri är en användbar metod för att bestämma land- och bottentopografi i strandområden. Genom flygburna lasermätningar kan stora områden på såväl stränder som i havet snabbt mätas. Mätdata erhålls med stor täckning vilket gör att det finns underlag för detaljerade studier av topografin. Med användning av GIS-teknik kan valfria sektioner och ytor redovisas utifrån behovet av information hos olika användare. Om mätningar utförs återkommande finns goda möjligheter att följa strandlinjens och havsbottnarnas utveckling över tiden. Noggrannheten i höjddata är enligt mätföretagets uppgifter,1 m i höjd och,5 m i plan för mätningar på land. För bottnar under vatten är noggrannheten,3 m i höjd och 1, m i plan. Denna noggrannhet bedöms för de flesta tillämpningar vara fullt tillfredsställande för bedömning av sedimentförflyttning. Jämförelsen med avvägningarna visar att överensstämmelsen mellan de båda mätmetoderna är tillfredsställande. Beräkning av förändrade volymer av sediment kan enkelt genomföras om mätuppgifter från olika tillfällen finns tillgängliga. Förekomst av områden utsatta för erosion kan då klarläggas som underlag för beslut om åtgärder när erosionen kan komma att orsaka skador för värdefull byggd miljö eller andra områden som behöver skyddas. Det finns vissa begränsningar med lasermätningar. Mätningar kan inte utföras där vattendjupet är mindre än,3 m, vilket innebär att djupförhållandena alldeles intill strandlinjen blir osäkra. Strandlinjen kan emellertid bestämmas väl genom att använda en digital kamera parallellt med lasermätningarna. Mätningar kan försvåras om siktdjupet är begränsat genom grumligt vatten eller om exempelvis tång eller andra växter förekommer i stor omfattning. Viss försiktighet måste iakttagas om människor vistas på stränder eller i båtar till havs för att undvika ögonskador. För att kunna studera dynernas förändring behöver mätningar även utföras inom en viss sträcka innanför strandlinjen. Vid de mätningar som utfördes i Ystad-området uppmättes ett landområde inom ca 1 m från strandlinjen. På grund av mätfel saknas vissa uppgifter om markhöjder på land. Det är också viktigt att klargöra med mätföretaget hur bearbetning och redovisning av mätvärden skall utföras vid övergång mellan land- och vattenområden. Kostnaderna för laserbatymetrimätningar utgörs av en etableringsdel och en volymbaserad del. Etableringskostnaden beror på var mätplatsen är belägen i förhållande till basen för mätflygplanet. Kostnaden vid mätning på plats är av storleksordningen SKR 1 per km i 5 års prisnivå. Mätkapaciteten uppgår till mellan 3 och 5 km /tim beroende på hur flygstråken läggs upp. Detta innebär att det är en fördel om mätningar för flera intressenter kan genomföras vid samma tillfälle för att fördela etableringskostnaden. Sammanfattningsvis bedöms mätning med laserbatymetri vara en lämplig och kostnadseffektiv metod för att klarlägga höjdförhållanden för stränder och havsbottnar. 19

22 SGI Laserbatymetri 5 UTVECKLINGSBEHOV Lasermätningar har under senare år etablerats som en kostnadseffektiv metod att mäta höjd- och planläge. Metoden är under snabb utveckling och mättekniken utvecklas successivt. Det finns flera tillämpningar där lasermätningar kan användas t.ex. som underlag för såväl fysisk planering, erosionsförhållanden, miljöövervakning, inventering av slänters stabilitet m.m. Lasermätningar kan lämpligen kombineras med andra metoder exempelvis akustiska metoder, studier av flyg- och satellitbilder eller videofilmning. Det finns behov av att studera hur olika mätmetoder kan användas var för sig eller i kombination för att optimera datainsamling för olika tillämpningar och målgruppers behov. Vid datainsamling inom strandnära områden är det väsentligt att klargöra behovet av information och vilken utsträckning och omfattning som erfordras, t.ex. hur långt in på land respektive ut i vattenområdet mätningar ska utföras, och till vilka vattendjup. Vid mätningar på land respektive i vatten används olika våglängder för lasermätningarna, och tekniken för att koppla samman dessa mätdata behöver vidareutvecklas, speciellt vid bestämning av strandlinjer. För att erhålla erforderlig information vid mätningar är det väsentligt att kraven på mätningar specificeras vid upphandling av mätningarna, exempelvis omfattning, noggrannhet och andra kvalitetskrav, leverans av mätdata och redovisningsform. Erfarenheter från mätningar i olika sammanhang i Sverige och i utlandet behöver sammanställas för att ligga till grund för en manual för upphandling av lasermätningar. En sådan manual kan även vidareutvecklas och användas för andra strandnära mätningar. REFERENSER Erlingsson, U. (199). Geomorphological development of the bottoms off Österlen, southernmost Sweden. Department of Physical Geography, Uppsala University. UNGI Rapport Nr. 76.

23 Bilaga 1 Laserbatymetrimätning i Ystads kommun Mätsektioner för Ystad Sandskogen Ystad: L1 ACSAB-5 LTH Avstånd(m) från LTH fixpunkt B1

24 Ystad: L3 ACSAB-5 LTH Avstånd(m) från LTH fixpunkt B

25 Ystad: L ACSAB-5 LTH Avstånd(m) från LTH fixpunkt B3

26 Ystad: L6 ACSAB-5 LTH Avstånd(m) från LTH fixpunkt B

27 Ystad: L7 ACSAB-5 LTH Avstånd(m) från LTH fixpunkt B5

28 Ystad: L8 ACSAB-5 LTH Avstånd(m) från LTH fixpunkt B6

29 Ystad: L1 ACSAB-5 LTH Avstånd(m) från LTH fixpunkt B7

30 Ystad: L1 ACSAB-5 LTH Avstånd(m) från LTH fixpunkt B8

31 Ystad: L13 ACSAB-5 LTH Avstånd(m) från LTH fixpunkt B9

32 Ystad: L1 ACSAB-5 LTH Avstånd(m) från LTH fixpunkt B1

33 Bilaga Laserbatymetrimätning i Ystads kommun Mätsektioner för Löderups strandbad Löderup: L1 ACSAB-5 LTH Avstånd(m) från LTH fixpunkt B11

34 Löderup: L3 B Avstånd(m) från LTH fixpunkt ACSAB-5 LTH-5

35 Löderup: L5 B Avstånd(m) från LTH fixpunkt ACSAB-5 LTH-5

36 Löderup: L6 B Avstånd(m) från LTH fixpunkt ACSAB-5 LTH-5

37 Löderup: L7 B Avstånd(m) från LTH fixpunkt ACSAB-5 LTH-5

38 Löderup: L8 B Avstånd(m) från LTH fixpunkt ACSAB-5 LTH-5

39 Löderup: L9 B Avstånd(m) från LTH fixpunkt ACSAB-5 LTH-5

40 Löderup: L11 B Avstånd(m) från LTH fixpunkt ACSAB-5 LTH-5

41 Löderup: L1 B Avstånd(m) från LTH fixpunkt ACSAB-5 LTH-5

42 B Löderup: L Avstånd(m) från LTH fixpunkt ACSAB-5 LTH-5

43 B1 Löderup: L Avstånd(m) från LTH fixpunkt ACSAB-5 LTH-5

44 B Löderup: L Avstånd(m) från LTH fixpunkt ACSAB-5 LTH-5

45 B3 Löderup: L Avstånd(m) från LTH fixpunkt ACSAB-5 LTH-5

46 B Löderup: L Avstånd(m) från LTH fixpunkt ACSAB-5 LTH-5

47 Laserbatymetrimätning i Ystads kommun Mätsektioner för Sandhammarens bank Sandhammars bank: Sand B5 Bilaga Längd(m) ACSAB-5

48 B6 Sandhammars bank: Sand Längd(m) ACSAB-5

49 Sandhammars bank: Sand3 B Längd(m) ACSAB-5

50 Sandhammars bank: Sand B Längd(m) ACSAB-5

51 Sandhammars bank: Tvärsektion Sand11 B Längd(m) ACSAB-5

52 Sandhammars bank: Tvärsektion Sand1 B Längd(m) ACSAB-5

53 Sandhammars bank: Tvärsektion Sand13 B Längd(m) ACSAB-5

54 Statens geotekniska institut Swedish Geotechnical Institute SE Linköping, Sweden Tel: 13 18, Int Fax: , Int sgi@swedgeo.se Internet: