Allmän beskrivning: GSD - Höjddatabanken

Transkript

1 L A N T M Ä T E R I V E R K E T 1 (5) Datum: Version: Allmän beskrivning: GSD - Höjddatabanken Detta dokument ger en allmän beskrivning av GSD-Höjddatabanken. Vid en leverans till kund kan levererade data avvika något från den allmänna beskrivningen. Avvikelserna finns då dokumenterade i den specifika beskrivningen på följesedeln. Innehåll 1 Bakgrund 2 Grundläggande egenskaper 3 Kvalitetsbeskrivning 4 Förvaltning/Distribution Bilaga 1 Geografisk redovisning av använd produktionsmetod 1 BAKGRUND Höjddata, från början i analog form lagrade som profiler graverade på svartfärgade glasskivor, användes ursprungligen i första hand för ortofotoframställning i Gigas- Zeiss-projektorn. Man kunde där även få fram ett höjdmönster vilket kunde redigeras till nivåkurvor. När Avioplan införskaffades i slutet på 70-talet krävdes höjddata i digital form. Det var då vi började framställa de höjdbaser med höjd-värden i varje skärningspunkt i ett 50m-gitter som i första hand krävdes för att producera ortofoton i Avioplan. Man kunde dessutom interpolera fram höjdkurvor ur dessa baser. I A 111/82 beslöts att den s k höjddatabanken skulle bli rikstäckande. I A 103/91 beslutades att LMV skulle slutföra framställningen av höjddatabanken samt göra en översyn enligt en beskrivning i Teknisk specifikation , Översyn av höjddatabanken. För genomförandet av detta skapades ett projekt genom beslut i A 98/91, "GSDhöjddatabank, konnektering samt sjöytehöjdsättning", som bland annat skulle: - kontrollera höjdbaserna och dokumentera felen,

2 LANTMÄTERIVERKET korrigera påträffade fel (främst grova) i höjdbaserna, - scanna/vektorisera topokartans/blå kartans vattenmasker, - lägga in enhetliga höjdvärden inom hela sjöytan, - konnektera kanterna mellan höjdbaser som godkänts för konnektering vid konnektions-test (inom och mellan storrutor) samt slutligen, - rensa ut inaktuella höjdbaser ur arkivsystemet. 2 GRUNDLÄGGANDE EGENSKAPER Basnamn Innehåll och struktur Lagringsformat Geografisk yttäckning Datamängd Databasindelning Koordinatsystem Ajourhållning Q, följt av en alfanumerisk bladbeteckning av en 5x5 km ruta i ekonomiska kartans bladindelning. T ex: Q14b9a. Basen innehåller koordinater för sv-hörnet samt en höjd med heltal och decimal i varje skärningspunkt av ett tänkt 50 m rutnät. Detta gör att basen innehåller 101x101 höjdpunkter. Det blir punkter i varje 5x5 km-bas. Binär fil. En bas för varje 5x5 km ruta i ekonomiska kartans indelning. Rikstäckande Mb 2,5 gon V 1990 i plan och RH 70 i höjd Görs kontinuerligt då fel påträffas. 3 KVALITETSBESKRIVNING Källa - Befintliga glasplåtar med graverade höjdprofiler - Profilmätning i stereomodell - Deloriginal med höjdkurvor från Ekonomiska kartan De glasplåtar som nämns kommer från en äldre, analog metod att lagra höjddata för styrning av LMVs tidigare ortoprojektor GZ1. Av bilaga 1 framgår var i landet respektive metod har använts.

3 LANTMÄTERIVERKET Insamlingsmetod Noggrannhet I huvudsak tre metoder har använts för att samla in höjddata. Dessa är: Digitalisering av de tidigare nämnda profilplåtarna. Dessa är framställda genom profilmätning i stereoinstrument i första hand med hjälp av flygbilder från m. Profilavståndet är 60 m och registreringarna är på var 30:e meter längs profilen. Manuell digitalisering eller scanning av ekonomiska kartans nivåkurvor. Profilmätning i stereoinstrument i bilder från flyghöjd m resp m. Avstånd mellan profilerna är i bägge fallen 60 m men från m registrerar man höjden på var 30:e meter och från m registrerar man på var 60:e meter. Registreringen görs på magnetband, digitalt. Efter datainsamling enligt någon av ovanstående modeller, görs en koordinattransformation till Rikets system och därefter interpoleras dessa data till höjddatabankens rutnätsindelning. Dessa data lagras i s k Q-filer med 101x101 höjdvärden i ett 50m-gitter. Medelfelet i höjd är 2,5 m. Lägen i plan definieras av 50m-gittret. Aktualitet En översyn slutfördes i början av Fullständighet Höjddatabanken omfattar landområden, sjöar samt havsområdet närmast kusten. Den del av en bas som ligger i Finland eller Norge, där vi ej har haft möjlighet att mäta fotogrammetriskt eller på något annat sätt, är utfylld med en slumpmässigt vald höjd vilken som helst. Ibland är den utländska ytan fördelad på några få eller endast en höjd, ibland är det den sista riktiga höjden vid gränsen som fortsätter ut till bladkanten. Vid kusterna, där andelen vattenområde i baserna börjar bli stor, gör den fotogrammetriska mätningen samt interpolationsmetoden att små öar inte blir representerade i höjdbasen. Längre ut från kusten, där fotogrammetrisk mätning ej har varit möjlig och någon annan typ av mätning ej varit ekonomiskt försvarbar, har baserna endast fyllts ut med vattenytans höjd. Detta gör att i enstaka fall har mindre öar som sammanfaller med höjdgittret undgått representation.

4 LANTMÄTERIVERKET FÖRVALTNING/DISTRIBUTION Nyttjanderättsregler Förvaltningsansvar Nyttjande av baserna regleras i licensavtal. Landskapsinformationsenheten inom verksamhetsområdet Landskaps- och fastighetsdata, Lantmäteriverket, GÄVLE Tel: , Fax: Distribution Metria Gävle, GSD-leverans, Tel: Fax: Försäljning och upplysning Gävle Göteborg Karlstad Katrineholm Luleå Norrköping Stockholm Umeå Örebro Gävle. Tel: , fax: Göteborg. Tel: , fax: Box 1068, Karlstad. Tel: , fax: Köpmangatan 18, Katrineholm. Tel: , fax: Box 847, Luleå. Tel: , fax: Tegelängsgatan 13, Norrköping. Tel: , fax: Box 355, Stockholm. Tel: , fax: Box 3044, Umeå. Tel: , fax: Box 525, Örebro. Tel , fax:

5 L A N T M Ä T E R I V E R K E T Bilaga 1. 1 (1) Profilmätning Digitalisering av kurvor Annan metod