Bättre geodata för kust- och strandzonen

Storlek: px

Starta visningen från sidan:

Download "Bättre geodata för kust- och strandzonen"

Ulrika Eliasson
för 5 år sedan
Visningar:

1 Bättre geodata för kust- och strandzonen Geodataseminarium 23 november 2017 Anna Hedenström, SGU

Kust- och strandzonskartering Direktiv för arbetet inom aktivitet 8 SjöV LM Skogsstyrelsen SGU SKL Sjöfartsverket ska, i nära samverkan med Lantmäteriet, SGU, SKL, Skogsstyrelsen samt i samråd med

2 Kust- och strandzonskartering Direktiv för arbetet inom aktivitet 8 SjöV LM Skogsstyrelsen SGU SKL Sjöfartsverket ska, i nära samverkan med Lantmäteriet, SGU, SKL, Skogsstyrelsen samt i samråd med övriga berörda myndigheter och intressenter, beskriva; - hur genomförande av ett nationellt program för kartläggning av Sveriges kustzoner bör utformas - om det går att samordnas med motsvarande omdrevsprogram för laserskanning på land. Arbetet ska utgå från förslagen i projektrapporten Mätning av Grunda Vatten - Metodstudie för insamlingstekniker i Sveriges kustzon, insjöar och vattendrag, Uppdraget redovisas till Geodatarådet 2017

3 Arbetsgruppens sammansättning SjöV LM SGU Sjöfartsverket: Patrik Wiberg Magnus Wallhagen Hans Öiås Christoffer Andersson Skogsstyrelsen SKL SGU: Anna Hedenström Johan Nyberg Lantmäteriet: Jens Rågvall Per-Anders Olsson Gunnar Lysell SKL: Emelie Gullberg Skogsstyrelsen: Svante Larsson

4 Nyttor och Behov

5 Sverige kan i många avseenden betraktas som en ö! 71 % av Sveriges befolkning bor vid kusten Källa:SCB

6 Kust- och strandzonskartering Många behov Maritima strategin Direktiv, lagar och samhällsskydd Havsplaneringsförordningen Vattendirektivet Havsmiljödirektivet Habitatdirektivet Samhällsskydd och beredskap

7 Exploatering

8 Kulturskatter

9 Miljöräddning

10 Undsättning

11 Klimatanpassning Foto: Johan Nilsson/TT

12 Ytan på Mars är bättre karterad Endast 4 % av Sveriges vatten, grundare än 10 meter, är karterat med moderna metoder resten är oftast handlodat

näringsämnen, metaller och organiska ämnen Erosion

13 Bottenbeskaffenhet finns i 5% av den zonen 0-10 m Sedimentens utbredning och egenskaper samt innehåll av näringsämnen, metaller och organiska ämnen Erosion eller ackumulation Lagerföljd på djupet (havsbottnens uppbyggnad)

14 Genomförande av ett kartläggningsprogram för kust- och strandzoner

Kust- och strandzonskartering Ett nationellt program behövs Kartläggning av Sveriges kustzoner

De nationella höjd- och djupdatamodellerna harmoniseras och knytas samman Nyttoeffekter för

kraven i lagar och direktiv Det samlade investeringsbehovet på området minimeras Grund för ökad

15 Kust- och strandzonskartering Ett nationellt program behövs Kartläggning av Sveriges kustzoner (strandzonen och grunda kustområden inkl. de fyra största sjöarna). De nationella höjd- och djupdatamodellerna harmoniseras och knytas samman Nyttoeffekter för användare och samhälle Samlad kunskapsbas för hela samhället Offentlig sektor kan svara upp mot kraven i lagar och direktiv Det samlade investeringsbehovet på området minimeras Grund för ökad samverkan stat-kommun kring Digitalt först Sjöfartsverket och SGU har tagit fram en metodstudie publicerad på MSB webbsida för mätning av grunda vatten.

områden med extrem kvalité Tydliggörande (Styrmedel) om att informationen ska användas

16 Intressenterna vill ha; Rikstäckande data - snabbt Framtagna med enhetliga metoder och kvalitetsnivåer Hellre nationellt enhetliga och förutsägbara grunddata framför enstaka områden med extrem kvalité Tydliggörande (Styrmedel) om att informationen ska användas inom samhällsbyggnadsprocessens specifika delar Flest behov inom 0-6m Anslagsfinansierat

17 Metoder finns och vi kommer att behöva använda flera olika typer av tekniker

18 Upplägg av Mätplan Inledande Laserbatymetri/LIDAR-mätning: (djup, optisk reflektivitet för växtlighet och bottentyp, multispektrala ortofoton, miljövariabler) År 1-5 Mätning längs hela Sveriges kuststräcka och större insjöar så man säkert täcker in alla områden 0-10m. Ger snabbast möjliga resultat och skapar ett mer användbart resultat för många ändamålen i de absolut grundaste och strandnära områdena där vi idag endast har glesa handlodningarna. Ger ett bra underlag inför mätning med mindre båtar, vilket minimerar riskerna och effektiviserar sådan mätning. Mätning bör ske i större sammanhängande områden, med möjlighet för entreprenören att mäta i fler områden beroende på rådande väderförhållanden och aktuella siktdjup. Prioritering att mäta norrlandskusten då den har mycket begränsat tidsfönster för mätning med LIDAR

19 Upplägg av Mätplan Kompletterande fartygsmätningar (djup, bottenbeskaffenhet, miljövariabler) Prioriteras inom områden mätning med LIDAR/Laserbatymetri har genomförts De mest bebodda delarna av kusten De områden som har störst behov av klimatanpassningsåtgärder Övriga områden av stort miljöintresse eller som är planerade för infrastrukturutbyggnad.

Kostnader Kostnadskalkyler i Metodstudierapport från 2015 uppräknade till en uppskattad nivå 2019 År Lidar 1 (mnkr) Båt 2 (mnkr) Totalt (mnkr) År 1 65 15 80 År 2 70 32 102 År 3 70 32 102 År 4 70 32

20 Kostnader Kostnadskalkyler i Metodstudierapport från 2015 uppräknade till en uppskattad nivå 2019 År Lidar 1 (mnkr) Båt 2 (mnkr) Totalt (mnkr) År År År År År År 6-> Totalt ) Kostnaderna för lidarmätning avser till ca 90 % upphandlad lidarskanning och till ca 10% efterbearbetning av data 2 ) Kostnaderna för båtbaserad mätning av djup och geologiska parametrar avser till ca 90 % mätning med egna båtar och till ca 10% efterbearbetning av data

Möjligheter till samordning med omdrevsmätning på land med LIDAR Förutsätter att programmen genomförs inom samma tidsperiod Det kan vara lämpligt att; samordna aktiviteter i upphandlingsskedet samt

21 Möjligheter till samordning med omdrevsmätning på land med LIDAR Förutsätter att programmen genomförs inom samma tidsperiod Det kan vara lämpligt att; samordna aktiviteter i upphandlingsskedet samt ha en samordnad projektledning Därutöver torde det finnas en viss potential för effektivisering och kostnadsbesparing om efterbearbetningen av insamlade data samordnas. Olikheter Olika system/tekniker Olika krav på flyghöjd Sekretesskraven

22 Tillhandahållande av resultat Viktigt att resultatet kan tillgängliggöras så enkelt och fritt som möjligt för att framförallt de innovativa nyttorna ska kunna inträffa. Hinder: - Avgifter - Sekretess Viktigt att fortsätta driva frågan med våra huvudmän för att få bort så mycket av hindren som möjligt.

23 Rekommendationer till Geodatarådet att; 1. gå vidare med en framställan till Regeringen och föreslå att ett nationellt och anslagsfinansierat kartläggningsprogram för strand- och kustzonen upprättas enligt förslagen i denna rapport. [Stöd för detta samt eventuellt inleda med pilotkartering över delområde] 2. överväga om framställan kan göras i motsvarande mötesforum som tidigare initierats av Näringsdepartementet, där SGU, LM och SjöV gemensamt möter sina myndighetshandläggare eventuellt kompletterat med representant från Miljödepartementet. [Stöd för detta] 3. överväga lämpligt tidpunkt för en sådan framställan [Tidigt 2018] 4. vägleda arbetsgruppen om ytterligare insatser behöver göras, t.ex. i arbetet med en ev. framställan [Färdigställ rapporten, till referensgruppen sent november] 5. diskutera om det finns ett behov av att beräkna värdet av de strand- och kustnära fastigheterna för att kunna motivera geodatarelaterade åtgärder för att lösa de samhällsutmaningar vi identifierat i kustzonen [Efterfrågat av flera, försök pågår]

24 Tack

Relevanta dokument

Peter Nyhlén, Lantmäteriet

Peter Nyhlén, Lantmäteriet Innovation och tillväxt Digitaliseringen av offentlig förvaltning En effektivare samhällsbyggnadsprocess Klimatanpassningen och miljöhoten Tillgången på relevanta och bra geodata