Barn och ungdomars tillgänglighet

Transkript

1 Publikation 2005:103 Barn och ungdomars tillgänglighet - pilotprojekt Mönsterås tätort Region Sydöst

2 ISSN-nummer:

3 Innehållsförteckning 1 Bakgrund, syfte och omfattning...1 Uppdraget...1 Bakgrund...1 Syfte och omfattning Frågor som berör barn och ungdomars tillgänglighet...3 Trafiksäkerhet...3 Buller...3 Luftföroreningar...3 Skönhet och trevnad...4 Trygghet och orienterbarhet...4 Växter och vegetation Genomförande av pilotprojektet i Mönsterås...6 Bakgrundsfakta Mönsterås tätort...7 Utredning och analys av stråk...8 Trafiksäkerhet...9 Buller...9 Luftföroreningar...12 Skönhet och trevnad...12 Trygghet och orienterbarhet...12 Växter och vegetation Barn och ungdomars beskrivningar och upplevelser...13 Ljungnässkolan...14 Mölstadskolan...21 Parkskolan...28 Sammanställning skolresor och fritidsresor Primära stråk...37 Stråket Ljungnäs Parkskolan...41 Stråket Kuggås Parkskolan...44 Stråket Hjältens väg Parkskolan Framtida förändringar Slutsatser...50 Bilagor: Vägverkets policy i barnfrågor 1 Vägverkets inriktningsdokument Barn 2 Enkät 3

4

5 Barn och ungdomars tillgänglighet Pilotstudie Mönsterås tätort 1 1 Bakgrund, syfte och omfattning Uppdraget Uppdraget har omfattat att utföra en pilotstudie av barn- och ungdomars tillgänglighet i Mönsterås tätort. Uppdragsgivare har varit Vägverket Region Sydöst, Trafiksäkerhet och miljö, i Jönköping med Catrine Petersson som ombud och Maria Hellqvist som projektledare. Uppdragsansvarig hos Vägverket Konsult i Kalmar har varit Bengt Johansson. Utrednings- och utvecklingsarbetet har utförts av Sten Holmström och Daniel Niklasson. Projektet har krävt ett nära samarbete med Mönsterås kommun där Eje Wadebro samordnat kontakter med olika förvaltningar och berörda skolor. Bakgrund Regeringen har i den transportpolitiska propositionen framhållit att barn är starkt beroende av transportsystemets egenskaper och effekter framförallt med avseende på tillgänglighet, säkerhet och god miljö. I Regeringens proposition, Strategi för förverkligande av FN:s konvention om barnets rättigheter i Sverige, betonas att barnperspektivet ska utvecklas så att barnets bästa sätts i centrum. Med barn avses personer 0 till 18 år. Enligt FN:s barnkonvention ska barnets bästa komma i främsta rummet vid alla åtgärder som myndigheter och offentliga organisationer vidtar och som rör barn. Staterna ska vidta alla lämpliga åtgärder för att säkerställa barns överlevnad och utveckling, skydda barn mot alla former av fysisk och psykiskt våld, möjliggöra ett aktivt deltagande i samhället och erkänna barns rätt till lek och rekreation. Vägverket har antagit en policy för barnfrågor för att, inom sitt ansvarsområde, medverka till att uppfylla kraven i FN:s konvention om barn rättigheter, se bilaga 1. Vid alla beslut som rör barn ska barns rörelsefrihet, tillgänglighet, barriäreffekter, miljö, hälsa och säkerhet beaktas. Enligt Vägverkets inriktningsdokument, Barn, ska barn ha goda möjligheter att påverka beslut som rör deras närmiljö, vara delaktiga i planeringsprocessen och kunna uttrycka sina åsikter i trafikfrågor, se bilaga 2. Syfte och omfattning En levande demokrati förutsätter att medborgarna ges möjlighet att delta i beslut om gemensamma frågor, men även att medborgarna känner engagemang för beslut som påverkar deras vardag, livsvillkor och framtid. Detta förutsätter en öppen dialog om planeringsfrågor med berörda myndigheter, kommuner och organisationer. Den fysiska miljön omkring oss har betydelse för hur vi lever våra liv, detta gäller inte minst för barn och ungdomar. Närmiljöns olika platser utgör viktiga resurser för barn och ungdomars utveckling och självständighet genom att erbjuda möjlighet till lek, fri rörlighet, utmaningar och ansvar. Dessa platser är inte alltid kända av vuxna med deras synsätt, värderingar och tolkning av miljöer. Pilotprojektet i Mönsterås tätort har haft som mål att få skoleleverna och lärarna delaktiga i planeringsprocessen samt att ge ett ökat kunnande och inflytande inom trafiksäkerhetsområdet och miljöförhållandena. Pilotprojektet har även syftat till att försöka klarlägga vilka faktorer som bedöms vara av störst betydelse för att med en rimlig insats, både ekonomisk och tidsmässig, kunna genomföra liknande studier på ett större antal orter.

6 2 Barn och ungdomars tillgänglighet Pilotstudie Mönsterås tätort Redovisningen och beskrivningen har sammanställts för att omfatta de mest frekventa gång- och cykelstråken som används av skolbarnen för deras färd till skolor och fritidsaktiviteter. Stråken har klassificeras i tre olika indelningar med utgångspunkt från Vägverkets publikation 2001:122, VU94. God standard (grönt) Mindre god standard (gult) Ej godtagbar standard (röd) - inga åtgärder behöver vidtas - smärre åtgärder bör vidtas - stora förbättringar behöver genomföras Klassificeringen kan ligga till grund för framtida förbättringsåtgärder och som ett diskussionsunderlag i trafiksäkerhetsfrågor och jämförelse mellan olika orter. Det är viktigt att påpeka att klassningen är gjord för att påvisa brister och inte för att ge förslag på konkreta åtgärder för att lösa bristerna.

7 Barn och ungdomars tillgänglighet Pilotstudie Mönsterås tätort 3 2 Frågor som berör barn och ungdomars tillgänglighet Trafiksäkerhet Riksdagen har i sin proposition om transportpolitik för en hållbart utveckling (prop 1997/98:56) fastslagit att följande ska gälla Det långsiktiga målet för trafiksäkerheten är att ingen ska dödas eller skadas allvarligt till följd av trafikolyckor, samt att transportsystemets utformning och funktion ska anpassa till de krav som följer av detta. (Etappmålet är att antalet dödade och allvarligt skadade till följd av trafikolyckor inom alla transportslag bör, i enlighet med nollvisionen, fortlöpande minska. Särskilt bör åtgärder som syftar till att förbättra barns trafiksäkerhet prioriteras). För att studera denna fråga krävs en kartläggning av skolvägar och vägar till fritidaktiviteter tillsammans med eleverna för att identifiera valda gång- och cykelstråk och deras trafiksäkerhetsbrister. I enkätmaterial har barnen möjlighet att markera de stråk de använder mest samt de trafiksäkerhetsproblem om de upplever. Elevernas synpunkter bidrar till klassificeringen av olika stråk och ligger till grund för fortsatt åtgärdsarbete. Inventering genomförs samtidigt av kön, färdsätt och tiden för transporten mellan bostaden och skolan eller fritidsaktiviteten som kan användas för fortsatta fördjupade studier. Buller Naturvårdsverket har fastställt riktvärden för acceptabel bullerexponering för bostäder, kontor och undervisningslokaler och verksamhet intill trafikleder liksom för friluftsområden avsatta i kommunala planer. Bullernivåerna beräknas med hjälp av Naturvårdsverkets beräkningsmodell. En del kommuner har kartlagt bullernivåerna utefter väg- och gatusystemen vilket kan användas i arbetet. Vägtrafikbuller beskrivs som medelvärde över dygnet, ekvivalentnivå och som maximal ljudnivå som alstras av passerande tunga fordon. Riktvärden för dem som periodvis vistas i gaturummet saknas. Gång- och cykelvägar i miljö som är ostörd av buller ger ökad trevnad men även att samtal kan föras i normal samtalston. Samtal i normal samtalston förs vid ca 65 db(a). Trafikbuller längs de viktigaste skolvägarna bör ha en nivå som inte överstiger normal samtalston. Talmaskering, dvs att bullernivån blir så hög att det blir svårt att uppfatta tal, uppkommer då skillnaden mellan tal och buller blir mindre än 10 db(a). Vid ljudnivåer över ca 60 db(a) krävs förhöjd röststyrka för samtal på 2 m avstånd. I handboken Lugna gatan föreslås följande kvalitetsnivåer för gång- och cykelbanor: Grön kvalitetsnivå Gul kvalitetsnivå Röd kvalitetsnivå Mindre än 60 db(a), ekvivalentnivå db(a), ekvivalentnivå Mer än 65 db(a), ekvivalentnivå Luftföroreningar För närvarande finns det gällande nationella gränsvärden, riktvärden och bedömningsgrunder samt miljökvalitetsnormer (MKN) och EG-direktiv för luftkvalitet med angivna gränsvärden som ska uppfyllas vid olika tidpunkter i framtiden. Naturvårdsverket har angivit riktvärden för god luftkvalitet i tätorter för boende och dem som stadigvarande vistas i gatumiljön. Gående och cyklister uppehåller sig periodvis under kortare tider i gaturummet. I tabellen nedan anges gränsvärden för luftkvalitet i tätorter, för skydd av hälsa (SNV,1994).

8 4 Barn och ungdomars tillgänglighet Pilotstudie Mönsterås tätort Ämne Medelvärdestid Gränsvärde Anmärkning NO 2 1 timme 110 ug/m 3 98-percentil för vinterhalvår 1 dygn 75 ug/m 3 98-percentil för vinterhalvår 1 vinterhalvår 50 ug/m 3 aritmetiskt medelvärde Sot 1 dygn 90 ug/m 3 98-percentil för vinterhalvår 1år 40 ug/m 3 aritmetiskt medelvärde Riktvärde CO 6 mg/m 3 8 timmar, glidande medelvärde I Sverige föreligger gränsvärden och rekommendationer för luftkvalitet i tätorter. För NO 2 gäller dessa fram till den 31 december 2005, då miljökvalitetsnormen ska vara uppfylld (se kapitel 4.2). För SO 2 gäller från den 1 januari 1999 miljökvalitetsnormen. Utöver miljökvalitetsnormer och gränsvärden förekommer också riktvärden och långsiktiga mål. Dessa anger vanligtvis den nivå under vilken inga, eller obetydliga, effekter är troliga. Miljökvalitetsnormer (MKN) har utarbetats av Naturvårdsverket med samma syfte och för samma ämnen som EG-direktiven, fast på nationell skala. Tanken bakom miljökvalitetsnormerna som verktyg i luftvårdsarbetet är att de ska vara en del i en process som leder till åtgärdsplaner och till genomförandet av normer. När en MKN meddelats ska statliga myndigheter och kommuner vid planering, tillståndsprövning tillsyn och liknande, iaktta att normerna uppfylls. Normerna ska spegla den lägsta godtagbara miljökvaliteten som människa och miljö tål enligt befintligt vetenskapligt underlag och utan att ta hänsyn till ekonomiska eller tekniska förhållanden. Kommunerna ska kontrollera att luftkvalitetsnormerna uppfylls. Generellt är problemen med luftföroreningar som är klassade som skadliga små i Sverige. Riskerna är störst vid höga trafikmängder, i täta miljöer samt på platser med köbildningar. Skönhet och trevnad De värden som finns i omgivande natur eller bebyggelseområden bör ligga till grund för bedömningen av skönhet och trevnad i kombination med upplevelsen av den fysiska trafikmiljön. Arbetet koncentreras på trista och tråkiga miljöer respektive vackra miljöer som berör barn- och ungdomar. Upplevelse av skönhet och trevnad är subjektiv. Vid bedömningen är det barn och ungdomars synsätt som ska råda. En genomgång bör göras av de stråk som barn- och ungdomar använder där positiva och negativa intryck kan identifieras. Dessa intryck är subjektiva och kan dessutom variera med årstiderna. Kartläggningen av skönhet och trevnad bör därför göras tillsammans med skolan och helst med hjälp av eleverna. Trygghet och orienterbarhet För barn och ungdomar innebär trygga trafikmiljöer ofta att det finns belysning och att inga mörka eller skymda partier måste passeras. Mörka avsnitt kan vara ensligt belägna parker eller grönområden som kanske inte nyttjas av så många vuxna. En bra miljö med trygghet och orienterbarhet är därför belyst eller passerar genom bostadsområden och som innebär närhet till andra trafikanter. Ytterligare aspekter på trygghet är att gångvägen är separerad från cykelvägen i områden med många vuxna cyklister som cyklar fort. Kartläggningen av trygghet bör därför identifiera trygga och otrygga sträckor i ett stråkperspektiv.

9 Barn och ungdomars tillgänglighet Pilotstudie Mönsterås tätort 5 Växter och vegetation Pollen och vissa växter kan vålla problem för personer med allergi. Den allergiska reaktionen kan vara så stark att den sätter ner eller omöjliggör förmågan att kommunicera eller förflytta sig. Offentliga platser och viktiga gångstråk ska därför befrias så lång det är möjligt från växter som framkallar allergiska reaktioner. Växter ska inte placeras på ett sådant sätt att de inkräktar på gångstråk och därmed förhindrar framkomligheten. Platser som är särskilt viktiga att hålla fria från allergiframkallande växter är daghem, skolor busshållplatser etc. Växter som är starkt allergiframkallande för personer med överkänslighet och som bör undvikas vid starkt trafikerade stråk är: Björk, sälg, hassel, al, Starkt doftande växter som syren, ginst, schersmin, hyacint, spirea, hägg. Växter från familjen korgblommiga som prästkrage, ringblomma, krysantemum Gråbo, vissa grässorter etc. Exempel på funktionskrav: Växter ska placeras på sådant sätt att nedhängande grenar inte understiger 2,4 m på gång- och cykelytor. Skrymmande växter ska placeras så långt från belysningsstolpar att en färdigvuxen växt inte skymmer belysningen. Placering av träd och buskar får inte medföra att miljön känns otrygg. Vid busshållplatser bör endast lågväxande växter placeras. Undvik växter som har rötter som ligger grunt eller tom över marken intill gångvägar. Detta kan medföra snubbelrisk (gäller särskilt poppel och pil).

10 6 Barn och ungdomars tillgänglighet Pilotstudie Mönsterås tätort 3 Genomförande av pilotprojektet i Mönsterås I projektet har barn och ungdomar avgränsats till att innefatta barn som går i grundskolan, dvs årskurs 1-9 och omfattar åldersgrupperna 7-16 år. Utifrån de mer generella faktorerna som påverkar en tillgänglig miljö för barn och ungdomar har projektet försökt att finna möjliga analysmetoder men även försökt att avgränsa faktorerna för att vikta vilka faktorer som bör prioriteras och vilka faktorer som kan utredas mer översiktligt i ett inledande skede. Mönsterås tätort, turistkarta 2003.

11 Barn och ungdomars tillgänglighet Pilotstudie Mönsterås tätort 7 Bakgrundsfakta Mönsterås tätort Mönsterås tätort ligger ca 45 km norr om Kalmar och har cirka 5000 invånare. Tätorten har en utbredning på cirka fyra kilometer i nordsydlig riktning och knappt två kilometer i östvästlig riktning. Europaväg 22 med en trafikmängd av närmare 7000 fordon per dygn tangerar tätorten i väster. I öster begränsas Mönsterås av Mönsteråsviken som är en del av Östersjön. Genomfartstrafik förekommer på ett flertal vägar med anknytning till bl.a. Oknö med bad, camping och fritidsområde. Genomfartstrafik förekommer även på de något större vägarna mot Blomstermåla och Fliseryd. Inom tätorten finns två skolor med verksamhet från åk 1-6, Ljungnässkolan och Mölstadskolan, belägna i Mönsterås norra respektive södra del. Skola för åk 7-9, Parkskolan, samt gymnasium ligger i Mönsterås mellersta del. En mindre resurskola är belägen i centrala Mönsterås. Antalet elever i Mönsterås skolor uppgår till närmare 1000 (exkl. gymnasium och Komvux) och fördelas enligt nedan på respektive skola: Parkskolan Ljungnässkolan Mölstadskolan. Totalt 369 elever 354 elever 236 elever 959 elever Av Parkskolans elever åker ungefär hälften av eleverna skolskjuts till skolan. På Mölstadskolan åker cirka 35 % av eleverna skolskjuts och på Ljungnässkolan cirka 15 %, enligt kommunen. Merparten av gator och vägar inom Mönsterås tätort har kommunen som huvudman. Ett antal vägar är dock statliga med Vägverket som huvudman. Statliga vägar i Mönsterås: E 22 förbifart väster om tätorten 632 Älgerum-Mönsterås Älgerumsvägen, S Tingsgatan, Sjögatan, Storgatan 633 Mönsterås-Nynäs Kuggåsvägen 635 Stubbemåla-Nynäs-Oknö Drakenäsvägen 626 Blomstermåla - Mönsterås 630 Koverhult - Mönsterås 641 Fliseryd Mönsterås Ombyggnad kommer att ske av E22 i befintligt läge. Detta kommer att medföra att en del infarter till Mönsterås tätort kommer att stängas av vilket medför en omfördelning och en kraftig ökning av trafiken på vissa gator. Ombyggnaden är föreslagen till år i Vägverkets förslag till nationell plan för vägtransportsystemet

12 8 Barn och ungdomars tillgänglighet Pilotstudie Mönsterås tätort Huvudvägvätet i Mönsterås tätort. Utredning och analys av stråk I ett inledande skede var förhoppningen att barn och ungdomars resvanor skulle kunna kartläggas genom intervjuver med skolpersonal, fritidsledare och andra inom kommunen med kunskaper om barn och ungdomars skolvägar, fritidsaktiviteter och liknande. Ganska snart stod det klart att den information som interjuverna gav inte var tillräckliga varvid en enkätundersökning genomfördes i skolorna. Information om projektet har därför delgivits rektorer och alla lärarna i Park-, Ljungnäs- och Möllstadskolorna, vid en genomgång i respektive skola. Dessutom har den kommunala fritidsverksamheten informerats. All information har genomförts den 13 augusti Vid informationen har syfte och mål med undersökningen redovisats samt att intervjuer ska genomföras med eleverna i klasserna 3, 6 och 9, motsvarande ca 25 % av det totala elevantalet. Eleverna i klasserna 3, 6, och 9 har därefter under en period av två veckor genom lärarnas försorg på en karta ritat in sin skolväg och väg till fritidsaktiviteter, samt markerat de platser som var och en uppfattats som trafikfarliga. Eleverna har dessutom besvarat frågor om kön, färdsätt och tider för transporternas längd i tid. Enkäten finns redovisad i bilaga 3. I skolorna har enkätundersökning utförts enligt nedan: Parkskolan 369 elever varav 128 barn i åk 9 har intervjuats Ljungnässkolan 354 elever varav 44 barn i årskurs 3 och 47 barn i åk 6 har intervjuats. Mölstadskolan. 236 elever varav 17 barn i åk 3 och 42 barn i åk 6 har intervjuats.

13 Barn och ungdomars tillgänglighet Pilotstudie Mönsterås tätort 9 Trafiksäkerhet En sammanställning på karta utifrån enkäterna har gjorts för barnens färdvägar för respektive skola som sedan sammanställt för hela tätorten. De mest frekventerade färdvägarna har därefter pekats ut och en inventering av trafikmiljön har genomförts av dessa stråk. Materialet finns redovisat på bilagorna. Uppgifter om trafikens storlek, hastighet har inhämtats från Vägverkets ordinarie trafikmätningar och barnens åldersfördelning och boendelokalisering har inhämtats från Mönsterås kommun. För att underlätta redovisningen har uppgifterna sammanställts i ett GIS-system. Uppgifter har inhämtas om stora väg/gatuombyggnader som kan medföra stora trafikförändringar på gatunätet. Trafikmängderna redovisas på sidan 10. Buller I Mönsterås har en enklare och mer generell bedömning gjorts utifrån tillgängliga trafikmängder och en mer schablonmässig beräkning har utförts vilket ändå ger en god bild av bullerproblematiken. Bullersituationen redovisas på sidan 11.

14 10 Barn och ungdomars tillgänglighet Pilotstudie Mönsterås tätort Trafikmängder i Mönsterås, dagsläge. Ur Vägverkets pågående utredningsarbete för E22.

15 N meter Mölstadskolan Parkskolan Ljungnässkolan Bullerstörningar från trafik <60dBA dba >65dBA REGION SYDÖST Barns tillgänglighet Mönsterås tätort Bullerstörningar Generell beräkning Dagens trafiksituation KALMAR D Niklasson OBJEKT NR BILAGA NUMMER REV

16 12 Barn och ungdomars tillgänglighet Pilotstudie Mönsterås tätort Luftföroreningar Luftföroreningarna kan beräknas med hjälp av Naturvårdsverkets modeller. Enligt Mönsterås kommun finns inga problem med luftföroreningar i Mönsterås tätort varvid inga ytterligare beräkningar har utförts. Skönhet och trevnad I den generella delen har en mer omfattande inventering av skönhet och trevnad visat sig vara svår att göra. En mer grov uppskattning av stråkens trevnad har gjorts i den fördjupade inventeringen av respektive stråk. Trygghet och orienterbarhet Uppgifter om trygghet och orienterbarhet har hämtats ifrån de kommentarer som lämnats i enkätmaterialet. Kompletterande studier i fält har gjorts på de senare utpekade stråken. Växter och vegetation En fullständig vegetationsinventering visade sig vara allt för omfattande att genomföra. I enkätmaterialet framkom synpunkter på skymmande träd och buskar varvid en grov analys ur det perspektivet har kunnat genomföras. Inventering och åtgärder för att minimera allergirisker bör hänskjutas till ett senare projekteringsskede.

17 Barn och ungdomars tillgänglighet Pilotstudie Mönsterås tätort 13 4 Barn och ungdomars beskrivningar och upplevelser Beskrivningen bygger på den enkätundersökning som gjorts bland elever i åk 3, 6 och 9 i Mönsterås grundskolor. Resultaten i tabellerna anges i procent av andelen intervjuade. Totalt har omkring 25 % av samtliga elever intervjuats vilket gör att de angivna resorna motsvarar omkring en fjärdedel av de verkliga resorna för barn och ungdomar i Mönsterås. I tabellerna finns följande alternativ: Cykel själv Cyklar med vuxen Går själv Går med vuxen Skolskjuts Buss Bil Cyklar till skola/aktivitet själv eller tillsammans med kompis/kompisar. Cyklar till skola/aktivitet tillsammans med någon vuxen. Går till skola/aktivitet själv eller tillsammans med kompis/kompisar. Går till skola/aktivitet tillsammans med någon vuxen. Åker skolskjuts till skolan. Åker buss till aktivitet. Skjutsas med bil till skola/aktivitet. Notera att många barn- och ungdomar reser på olika sätt till skola och aktiviteter under veckan, exempelvis att de skjutsas vissa dagar och cyklar vissa dagar eller att de bor varierande på olika adresser. I de kartbilder som redovisas efter respektive skola redovisas de förflyttningar (minst en gång per vecka) som de interjuvade barnen gör.

18 14 Barn och ungdomars tillgänglighet Pilotstudie Mönsterås tätort Ljungnässkolan Totalt antal elever (åk 1-6) Andel intervjuer i åk 3 och st 91 st Ljungnässkolan är belägen i Mönsterås södra del med ett väl utbyggt gång- och cykelvägnät i skolans närhet. Bebyggelsen i skolans direkta närhet är från perioden med tydliga mönster av säckgator med utifrånmatning. Söder om den mer trafikerade Drakenäsvägen finns senare tillkomna småhusområden. Skolans upptagningsområde är i huvudsak Mönsterås södra delar samt den närmast omgivande landsbygden. I den intervju som utfördes vid Ljungnässkolan för årskurs 3 framgår att övervägande delen av eleverna cyklar till skolan, 57 % cyklar flera gånger i veckan. Däremot åker övervägande delen bil till sina fritidsaktiviteter. För årskurs 6 framgår att övervägande delen cyklar, 70 % cyklar flera gånger i veckan till skola och 64 % cyklar flera gånger i veckan till fritidsaktivitet. 30 % går flera gånger i veckan till skolan. En stor del av transporterna sker även med bil till fritidsaktiviteterna. Fritidsaktiviteterna förekommer för båda åldersgrupperna inom området och i tätortens centrala delar. En intressant jämförelse är strukturen för skol- och fritidsresorna vilken visar att mönstren skiljer sig åt. Fritidsresorna är mer utspridda vilket gör att dessa resor ofta blir längre i tid vilket undersökningen även visar. Den lilla andelen gång- och cykeltrafik samt den relativt stora andelen bilresor för de yngre barnens fritidsaktiviteter tyder även på att många föräldrar väljer att skjutsa sina barn till fritidsaktiviteter belägna på längre avstånd från bostaden. För både skol- och fritidsresor minskar andelen barn som cyklar eller går tillsammans med någon vuxen mellan årskurs 3 och årskurs 6. Andelen barn som blir skjutsade med bil till skolan minskar också. Resvanor och resmönster för årskurs 3 och 6 redovisas på följande sidor.

19 Barn och ungdomars tillgänglighet Pilotstudie Mönsterås tätort % 14% 16% 7% 16% 16% 9% 18% 75% 20% 36% 50% 7% 2% 36% 27% 57% 75% 50% Ej svar Aldrig Sällan 25% 57% 32% 9% 1 gång/vecka Flera gånger i veckan 0% 20% 7% 20% 9% 7% 9% 7% 16% Cykel m vuxen Skolskjuts Bil Resvanor skolresor årskurs 3 Ljungnässkolan 100% 2% 23% 21% 26% 75% 4% 50% 79% 36% 91% 85% Ej svar Aldrig 57% Sällan 70% 11% 1 gång/vecka 25% Flera gånger i veckan 19% 30% 2% 6% 0% 2% 4% 2% 2% 13% 9% Cykel m vuxen Skolskjuts Bil Resvanor skolresor årskurs 6 Ljungnässkolan

20 16 Barn och ungdomars tillgänglighet Pilotstudie Mönsterås tätort 100% 5% 16% 18% 18% 18% 18% 7% 16% 75% 45% 43% Ej svar 50% 66% 68% 41% Aldrig 77% Sällan 25% 16% 27% 1 gång/vecka Flera gånger i veckan 16% 32% 0% 7% 9% 14% 9% 2% 2% 5% 5% Cykel m vuxen Buss Bil Resvanor fritidsresor årskurs 3 Ljungnässkolan 100% 4% 4% 4% 4% 4% 4% 11% 17% 13% 75% 9% 57% 49% 19% Ej svar 50% 83% 87% Aldrig 32% Sällan 25% 64% 30% 32% 1 gång/vecka Flera gånger i veckan 28% 0% 6% 15% 11% 2% 6% 2% Cykel m vuxen Buss Bil Resvanor fritidsresor årskurs 6 Ljungnässkolan

21 N meter Mölstadskolan Parkskolan Ljungnässkolan Skolresor åk 3 Ljungnässkolan 1-5 förflyttningar 6-10 förflyttningar förflyttningar förflyttningar REGION SYDÖST Barns tillgänglighet Mönsterås tätort Skolvägar åk 3 Ljungnässkolan förflyttningar KALMAR D Niklasson OBJEKT NR BILAGA NUMMER REV

22 N meter Mölstadskolan Parkskolan Ljungnässkolan Skolresor åk 6 Ljungnässkolan 1-5 förflyttningar 6-10 förflyttningar förflyttningar förflyttningar REGION SYDÖST Barns tillgänglighet Mönsterås tätort Skolvägar åk 6 Ljungnässkolan förflyttningar KALMAR D Niklasson 2003_09-22 OBJEKT NR BILAGA NUMMER REV

23 N meter Mölstadskolan Parkskolan Ljungnässkolan Fritidsresor åk 3 Ljungnässkolan 1-5 förflyttningar 6-10 förflyttningar förflyttningar förflyttningar REGION SYDÖST Barns tillgänglighet Mönsterås tätort Fritidsvägar åk 3 Ljungnässkolan förflyttningar KALMAR D Niklasson OBJEKT NR BILAGA NUMMER REV

24 N meter Mölstadskolan Parkskolan Ljungnässkolan Fritidsresor åk 6 Ljungnässkolan 1-5 förflyttningar 6-10 förflyttningar förflyttningar förflyttningar REGION SYDÖST Barns tillgänglighet Mönsterås tätort Fritidsvägar åk 6 Ljungnässkolan förflyttningar KALMAR D Niklasson OBJEKT NR BILAGA NUMMER REV

25 Barn och ungdomars tillgänglighet Pilotstudie Mönsterås tätort 21 Mölstadskolan Totalt antal elever (åk 1-6) Andel intervjuer i åk 3 och st 59 st Mölstadskolan är belägen i Mönsterås norra del i den något äldre bebyggelsen från perioden I anslutning till skolan finns en hel del randbebyggelse utmed de gamla vägarna mot Oskarshamn och Fliseryd. Skolans upptagningsområde är främst den norra delen av Mönsterås och den närmast omgivande landsbygden. I den intervju som genomfördes vid Mölstadskolan för årskurs 3 framgår att övervägande delen åker bil eller skolskjuts, 88 % flera gånger i veckan medan 60 % går eller cyklar till skolan flera gånger i veckan. Större delen av barnen skjutsas i bil till sina fritidsaktiviteter. För årskurs 6 framgår att en stor del går eller cyklar till skolan, 83 % går eller cyklar flera gånger i veckan. 64 % cyklar eller går medan 38 % åker bil flera gånger i veckan till sina fritidsaktiviteter. Fritidsaktiviteterna är belägna främst i de centrala delarna av Mönsterås men även väster om själva tätorten. För både skol- och fritidsresor minskar andelen barn som cyklar eller går tillsammans med någon vuxen mellan årskurs 3 och årskurs 6. Andelen barn som blir skjutsade med bil till skolan minskar också. Resvanor och resmönster för årskurs 3 och 6 redovisas på följande sidor.

26 22 Barn och ungdomars tillgänglighet Pilotstudie Mönsterås tätort 100% 12% 18% 12% 29% 29% 35% 12% 75% 24% 47% 24% Ej svar 50% 47% 47% 24% Aldrig Sällan 12% 59% 1 gång/vecka 25% 59% Flera gånger i veckan 29% 18% 24% 29% 0% 6% 6% Cykel m vuxen Skolskjuts Bil Resvanor skolresor årskurs 3 Mölstadskolan 100% 2% 2% 21% 31% 75% 43% 52% 21% 69% 83% Ej svar 50% 7% 36% Aldrig 24% 12% Sällan 2% 2% 1 gång/vecka 25% 48% 14% Flera gånger i veckan 24% 31% 33% 0% 14% 2% 2% 2% 19% Cykel m vuxen Skolskjuts Bil Resvanor skolresor årskurs 6 Mölstadskolan

27 Barn och ungdomars tillgänglighet Pilotstudie Mönsterås tätort % 6% 24% 29% 29% 29% 29% 13% 75% 41% Ej svar 50% 35% 47% 47% 53% 53% Aldrig Sällan 1 gång/vecka 25% 0% 29% 18% 12% 6% 12% 6% 6% 6% 12% 12% 6% 41% Flera gånger i veckan Cykel m vuxen Buss Bil Resvanor fritidsresor årskurs 3 Mölstadskolan 100% 26% 31% 75% 10% 60% 50% 17% 76% 88% 81% 12% 19% Ej svar Aldrig Sällan 1 gång/vecka 25% 48% 17% 24% 5% 12% 38% Flera gånger i veckan 0% 5% 12% 10% 2% 2% 7% Resvanor fritidsresor årskurs 6 Mölstadskolan

28 N meter Mölstadskolan Parkskolan Ljungnässkolan Skolresor åk 3 Mölstadskolan 1-5 förflyttningar 6-10 förflyttningar förflyttningar förflyttningar REGION SYDÖST Barns tillgänglighet Mönsterås tätort Skolvägar åk 3 Mölstadskolan förflyttningar KALMAR D Niklasson OBJEKT NR BILAGA NUMMER REV

29 N meter Mölstadskolan Parkskolan Ljungnässkolan Skolresor åk 6 Mölstadskolan 0-5 förflyttningar 6-10 förflyttningar förflyttningar förflyttningar REGION SYDÖST Barns tillgänglighet Mönsterås tätort Skolvägar åk 6 Mölstadskolan förflyttningar KALMAR D Niklasson OBJEKT NR BILAGA NUMMER REV

30 N meter Mölstadskolan Parkskolan Ljungnässkolan Fritidsresor åk 3 Mölstadskolan 1-5 förflyttningar 5-10 förflyttningar förflyttningar förflyttningar REGION SYDÖST Barns tillgänglighet Mönsterås tätort Fritidsvägar åk 3 Mölstadskolan förflyttningar KALMAR D Niklasson OBJEKT NR BILAGA NUMMER REV

31 N meter Mölstadskolan Parkskolan Ljungnässkolan Fritidsresor åk 6 Mölstadskolan 1-5 förflyttningar 6-10 förflyttningar förflyttningar förflyttningar REGION SYDÖST Barns tillgänglighet Mönsterås tätort Fritidsvägar åk 6 Mölstadskolan förflyttningar KALMAR D Niklasson OBJEKT NR BILAGA NUMMER REV

32 28 Barn och ungdomars tillgänglighet Pilotstudie Mönsterås tätort Parkskolan Totalt antal elever (åk 7-9) Andel intervjuer i åk st 128 st Parkskolan är belägen i mellersta Mönsterås västra del i nära väg E22 och är samordnad med bland annat gymnasium, simhall och idrottsplats. Parkskolan har ett betydligt större upptagningsområde än Mölstadskolan och Ljungnässkolan. Omkring 40 % av eleverna åker skolskjuts till skolan från den omgivande landsbygden och mindre tätorter som t.ex. Fliseryd. I den intervju som genomfördes vid Parkskolan för åk 9 framgår att en stor del cyklar eller går till skolan, 72 % flera gånger i veckan. En betydande del åker skolskjuts, 43 % flera gånger i veckan. Bland högstadieeleverna finns många kombinationsresor där man går eller cyklar för att ta sig till skolskjutsen. Övervägande delen cyklar eller går till sina fritidsaktiviteter. Fritidsaktiviteterna är belägna främst i de centrala delarna samt väster därom. Ungdomarna som går och cyklar nyttja i stort hela tätortens väg- och gång/cykelvägsystem. Andelen ungdomar som går eller cyklar tillsammans med någon vuxen är i det närmaste försumbart. Merparten av resorna som oskyddad trafikant sker på egen hand eller tillsammans med kompisar. Resvanor och resmönster för årskurs 9 redovisas på följande sidor.

33 Barn och ungdomars tillgänglighet Pilotstudie Mönsterås tätort % 4% 5% 6% 6% 3% 5% 75% 50% 34% 9% 4% 84% 55% 87% 52% 2% 1% 38% Ej svar Aldrig Sällan 25% 49% 19% 43% 47% 1 gång/vecka Flera gånger i veckan 5% 0% 7% 16% 3% 3% 4% 4% 7% Cykel m vuxen Skolskjuts Bil Resvanor skolresor årskurs 9 Parkskolan 100% 5% 6% 8% 6% 4% 8% 75% 31% 35% 54% 50% 8% 10% 83% 88% 74% 32% Ej svar Aldrig Sällan 25% 45% 20% 6% 1 gång/vecka Flera gånger i veckan 0% 9% 5% 15% 4% 1% 1% 10% 3% 6% 23% Cykel m vuxen Buss Bil Resvanor fritidsresor årskurs 9 Parkskolan

34 N meter Mölstadskolan Parkskolan Ljungnässkolan Skolresor åk 9 Parkskolan 1-5 förflyttningar 6-10 förflyttningar förflyttningar förflyttningar REGION SYDÖST Barns tillgänglighet Mönsterås tätort Skolvägar åk 9 Parkskolan förflyttningar KALMAR D Niklasson OBJEKT NR BILAGA NUMMER REV

35 N meter Mölstadskolan Parkskolan Ljungnässkolan Fritidsresor åk 9 Parkskolan 1-5 förflyttningar 6-10 förflyttningar förflyttningar förflyttningar REGION SYDÖST Barns tillgänglighet Mönsterås tätort Fritidsvägar åk 9 Parkskolan förflyttningar KALMAR D Niklasson OBJEKT NR BILAGA NUMMER REV

36 32 Barn och ungdomars tillgänglighet Pilotstudie Mönsterås tätort Fritidsverksamhet Fritidsverksamheten har kartlagts genom enkätintervjuverna samt genom intervju av kommunens fritidsledare. De viktigare målpunkterna anges på kartan målpunkter på nästa sida. Utmärkande för barn och ungdomars fritidsaktiviteter i Mönsterås är att merparten av aktiviteterna är koncentrerade i tätortens norra delar. En av de mest frekvent markerade målpunkterna för fritidsresor är simhallen och idrottsanläggningarna i anslutning till Parkskolan. Fritidsresornas mönster varierar med årstiderna och exempel på viktiga målpunkter under sommarhalvåret är: Oknö med bad och aktiviteter Bad och minigolf vid Mönsteråsviken Idrottsanläggningen öster om Ljungnäs Skateboardrampen i hamnen De större målpunkter som påverkar stråken på ett tydligt sätt är simhallen och idrottsanläggningarna vid Parkskolan i kombination med fritidsgården i samma område. I Ljungnäsområdet är främst idrottsanläggningen den målpunkt som genererar flest fritidsresor.

37 ÊÚ Ridskola Mölstadskolan Parkskolan Fritidsgård Idrottsanl Simhall Samlingsplats Musikskola S ÊÚ SÊÚ ÊÚ ÊÚ ÊÚ ÊÚ ÊÚ Körverksamhet ÊÚ ÊÚ N meter Föreningshus Skateboardramp Bibliotek Samlingsplats ÊÚ Bad Minigolf S ÊÚ Ljungnässkolan Samlingsplats ÊÚ ÊÚ Idrottsanl S S ÊÚ Målpunkter Högstadieskola Låg- och mellanstadieskola Fritidsaktiviteter REGION SYDÖST KALMAR D Niklasson Barns tillgänglighet Mönsterås tätort Målpunkter Skola och fritid OBJEKT NR BILAGA NUMMER REV

38 34 Barn och ungdomars tillgänglighet Pilotstudie Mönsterås tätort Sammanställning skolresor och fritidsresor En sammanställning av de undersökta barn- och ungdomarna visar på en rad tydliga tendenser. Merparten går eller cyklar till skolan själva eller tillsammans med kompisar och enbart ett fåtal har sällskap med någon vuxen. Resor tillsammans med vuxen är vanligast bland elever i de lägre årskurserna. Omkring en tredjedel åker skolskjuts till skolan i form av taxi eller linjetrafik. Noterbart är även att omkring 12 % skjutsas med bil till skolan flera gånger i veckan. En intressant iakttagelse är att många barn noterat trafiksäkerhetsproblem i form av för stor trafik i direkt anslutning till skolornas entréer. Det finns troligen en konfliktsituation mellan barn- och ungdomar som går och cyklar till skolan och den trafik som alstras av föräldrar som hämtar och lämnar sina barn vid skolan med bil. 100% 5% 7% 6% 8% 5% 4% 25% 30% 75% 44% 50% 13% 4% 71% 81% 59% Ej svar Aldrig 25% 53% 23% 6% 3% 1% 46% Sällan 1 gång/vecka Flera gånger i veckan 0% 16% 22% 8% 2% 4% 4% 32% 8% 12% Cykel m vuxen Skolskjuts Bil Samtliga skolor Skolresor Sammanställningen av fritidsresorna visar att merparten av barn och ungdomarna cyklar eller går till sina fritidsaktiviteter. Lejonparten av dessa resor sker ensamma eller tillsammans med kompisar. Andelen resor som sker tillsammans med någon vuxen är i det närmaste försumbar. De resor som sker tillsammans med någon vuxen är bilresorna där drygt en fjärdedel skjutsas med bil flera gånger per vecka till sina fritidsaktiviteter.

39 Barn och ungdomars tillgänglighet Pilotstudie Mönsterås tätort % 8% 9% 8% 9% 8% 4% 75% 29% 26% 50% 12% 11% 69% 55% 82% 77% 22% 20% Ej svar Aldrig Sällan 1 gång/vecka 25% 21% Flera gånger i veckan 40% 0% 17% 4% 9% 4% 12% 7% 1% 1% 1% 2% 5% 28% Cykel m vuxen Buss Bil Samtliga skolor Fritidsresor En sammanläggning av barn- och ungdomars skol- och fritidsvägar ger en tydlig bild av de vägar som används. En tydlig tyngdpunkt kan avläsas mot parkskolan med simhall och idrottsanläggningar. En sammanställning av samtliga förflyttningar på karta bland de undersökta barn och ungdomarna redovisas på nästa sida.

40 N meter Mölstadskolan Parkskolan Ljungnässkolan Skol- och fritidsresor 0-20 förflyttningar förflyttningar förflyttningar förflyttningar förflyttningar REGION SYDÖST KALMAR D Niklasson Barns tillgänglighet Mönsterås tätort Sammanställning av alla intervjuvade barn i alla skolor OBJEKT NR BILAGA NUMMER REV

41 Barn och ungdomars tillgänglighet Pilotstudie Mönsterås tätort 37 5 Primära stråk De primära stråk som analyserats fram och studerats mer ingående är: Ljungnäsområdet Parkskolan Kuggåsområdet Parkskolan Hjältens väg Parkskolan Stråken har översiktligt inventerats genom platsbesök och fotografering varvid säkerheten och tillgängligheten bedömts utifrån OR-metoden som använts av Vägverket Region Stockholm. En översiktskarta över de studerade stråken redovisas på nästa sida. På därefter följande sidor redovisas en två kartor med kommentarer till respektive stråk samt en beskrivning av stråken med texter och bilder.

42 Hjältens väg S S N meter Mölstadskolan Parkskolan SS S S S SS S Resecentrum S S S S S S S S Kuggås S Ljungnässkolan Ljungnäs S Mest använda gång- och cykelstråk REGION SYDÖST Barns tillgänglighet Mönsterås tätort Inga åtgärder behöver vidtas Smärre åtgärder bör vidtas Större åtgärder behöver vidtas KALMAR D Niklasson Mest använda stråk av alla intervjuvade barn i alla skolor OBJEKT NR BILAGA NUMMER REV

43 S N meter Farlig korsning S E22 Idrottsgatan Mölstadskolan Simhall Parkskolan Komplex trafiksituation Jacobs gränd S S S S S Farliga korsningar Dålig sikt Smala gångbanor S S Åsevadsgatan S Mest använda gång- och cykelstråk REGION SYDÖST Barns tillgänglighet Mönsterås tätort Inga åtgärder behöver vidtas Smärre åtgärder bör vidtas Större åtgärder behöver vidtas KALMAR D Niklasson Beskrivning av primära stråk med utgångspunkt från enkäterna OBJEKT NR BILAGA NUMMER REV

44 S Tingsg. S Trångt Dålig sikt S S S Komplex trafiksituation, dålig sikt, trånga gångbanor S Komplex trafiksituation N meter S Farlig korsning S S S Komplex trafiksituation Kuggåsgatan Södra vägen S Farlig korsningspunkt Ljungnässkolan Farlig korsningspunkt S Mest använda gång- och cykelstråk REGION SYDÖST Barns tillgänglighet Mönsterås tätort Inga åtgärder behöver vidtas Smärre åtgärder bör vidtas Större åtgärder behöver vidtas KALMAR D Niklasson Beskrivning av primära stråk med utgångspunkt från enkäterna OBJEKT NR BILAGA NUMMER REV

45 Barn och ungdomars tillgänglighet Pilotstudie Mönsterås tätort 41 Stråket Ljungnäs Parkskolan Ett av Mönsterås mest använda stråk för barn- och ungdomar för både skol- och fritidsresor är mellan Ljungnäsområdet och Parkskolan. Stråket omfattar Södra vägen-sjögatan-södra Tingsgatan-Jacobs gränd. Stråket omfattar flera olika delar och innehåller allt från väl utbyggda, separerade gång- och cykelvägar till högtrafikerade gator med nästintill oanvändbara gångbanor. I Ljungnäsområdet utgörs stråket av separerade gång- och cykelvägar som samlar upp merparten av de som går eller cyklar mot centrum och mot Parkskolan. Stråket innefattar flest resor mellan Ljungnäs norra delar och kommunhuset vid Sjögatan. Fram till korsningen med Sjögatan är stråket lättorienterbart och överskådligt. Resterande del mellan Sjögatan och Parkskolan är mycket svårorienterat och uppdelat på ett flertal olika sektioner med mycket varierande standard. Uppdelningen gör att det inte finns en naturlig väg att följa utan stråket delar upp sig i flera delar vid bland annat Jakobs Gränd. Stråket leds genom kommunhusets trädgård och upplevs som smalt med dålig sikt. Fortsättningen ut på Tingsgatan och Älgerumsvägen är en av de sämsta sträckorna i studien. Vägen ligger i kurva och har smala gångbanor som inte kan nyttjas då de blockeras av uppvuxna träd. Situationen kompliceras ytterligare av flera korsningar och utfarter med skymd sikt. På sträckan ska dessutom gång- och cykeltrafikanter korsa vägen. Genom bostadsområdet Jakobs gränd finns flera alternativa vägar vilka en del utnyttjar gångstråk genom bostadsbebyggelsen på i strikt mening inte är allmänt tillgänglig utan privat kvartersmark. Utmed södra delen av stråket finns flera korsningspunkter som bör åtgärdas: Drakenäsvägen/Södra vägen (röd) Kalmarsundsgatan/Södra vägen (röd) Långgatan/Södra vägen (gul) Järnvägen/Södra vägen (gul) Sjögatan/Södra vägen (röd) Utmed den norra delen av stråket finns korsningspunkter som bör åtgärdas: S Tingsgatan/Häradshövdingegatan (röd) S Tingsgatan/Storgatan ( röd) Älgerumsvägen/Parkgatan (röd) Åsevadsgatan/Jacobs gränd (röd) Inom stråket bör främst följande sträckor åtgärdas: Korsningen Södra vägen/sjögatan - Korsningen Åsevadsgatan/Jacobs gränd

46 42 Barn och ungdomars tillgänglighet Pilotstudie Mönsterås tätort Stråket från korsningen med Ängsgatan söderut. Korsningen med Sjögatan. I enkäterna är korsningen utpekad med för många bilar, bilar kör för fort samt farlig cykel- och gångbana. Stråket mot kommunhuset,norrut från Sjögatan. Stråket passerar genom kommunhusets trädgård. Bilden tagen ifrån Kvarngatan österut. I enkäterna är partiet utpekat med dålig sikt. Korsning med Kvarngatan västerut. I enkäterna utpekad med dålig sikt och svårt att se. Södra Tingsgatan från korsningen med Kvarngatan sedd västerut. I enkäterna utpekad med dålig sikt, ingen gång- och cykelbana, svårt att se.

47 Barn och ungdomars tillgänglighet Pilotstudie Mönsterås tätort 43 Stråket korsar genom bostadsområdet Jacobs gränd. Bilden tagen norrifrån. Jacobs gränd mot norr och korsningen med Åsevadsgatan. Korsningenenkäterna utpekad med bilar kör för fort och svårt att se.

48 44 Barn och ungdomars tillgänglighet Pilotstudie Mönsterås tätort Stråket Kuggås Parkskolan Stråket mellan Kuggåsområdet och Parkskolan används av barn- och ungdomar både som skolväg och på fritiden. Stråket omfattar Kuggåsvägen-Sjögatan-Repslagaregatan-Åsevadsgatan. Stråket utgörs till övervägande del av huvud- och lokalgator med varierande trafikmängder. I Kuggåsområdet utgörs stråket av Kuggåsgatan som är en komplex trafikmiljö med exempelvis många utfarter, inga särskilda cykelbanor och skymd sikt på grund av parkerade bilar. Utmed Sjögatan finns separat gång- och cykelbana. Mellan resecentrum och Parkskolan innefattar stråket Repslagaregatan och Åsevadsgatan där bedömningen är att stora åtgärder behöver vidtas. Trafiksituationen är komplex med många korsningar, smala gångbanor, skymd sikt på grund av parkerade bilar och uppvuxna trädgårdar. Utmed stråket finns korsningspunkter som bör åtgärdas: Kuggåsgatan/Sjöfartsgatan (röd) Repslagaregatan/Storgatan (röd) Åsevadsgatan/Storgatan (röd) Åsevadsgatan/Parkgatan (röd) Åsevadsgatan/Blomvägen (röd) Åsevadsgatan/Ringvägen (röd) Åsevadsgatan/Bäckstigen (röd) Åsevadsgatan/Torggatan (röd) Inom stråket bör främst följande sträckor åtgärdas: Kuggåsvägen (Hembygdsgården) korsningen Kuggåsvägen/Sjögatan Korsningen Sjögatan/Repslagaregatan Korsningen Åsevadsgatan/Torggatan

49 Barn och ungdomars tillgänglighet Pilotstudie Mönsterås tätort 45 Kuggåsvägen vid Lotsgatan mot väster. I enkäten utpekad med att bilar kör för fortsamt ingen gångoch cykelbanaa Korsning vid Sjögatan vid Resecentrum mot väster. Korsningen Storgatan/Repslagaregatan mot väster. Åsevadsgatan från Storgatan mot väster. I enkäten utpekad med att bilar kör för fortsamt ingen gångoch cykelbana. Korsningen Åsevadsgatan/Blomvägen. Korsningen Åsedvadsgatan/Ringvägen. I enkäten utpekas flera korsningar med dålig sikt.

50 46 Barn och ungdomars tillgänglighet Pilotstudie Mönsterås tätort Stråket Hjältens väg Parkskolan Stråket Hjältens väg Parkskolan är det viktigaste stråket för barn och ungdomar i Mönsterås norra delar och förstärks av Mölstadskolan och trafik från Mölstadsvägen. Stråket utgörs till största del av separata gång- och cykelbanor samt lågtrafikerade lokalgator. I norr utgörs stråket av separat gång- och cykelväg som korsar väg E22 i en tunnel under vägen. En kritisk punkt i stråket är korsningen med Storgatan i anslutning till E22. I undersökningen noteras även att elever angett att de inte använder tunneln utan istället korsar E22 i plan i korsningen. Utefter stråket finns en korsningspunkt som bör åtgärdas: Korsning gc-väg/storgatan vid E22 Inom stråket bör följande sträckor åtgärdas: Korsningen Parkgatan/Idrottsgatan korsningen Idrottsgatan/Bryggerigatan.

51 Barn och ungdomars tillgänglighet Pilotstudie Mönsterås tätort 47 Gång- och cykelväg mellan E22 och Skogsvägen, mot norr. passage under E22 mot öster. Passage över Storgatan. Utpekad i enkäterna med bl.a. för många bilar, farlig gång- och cykelnbana. Idrottsgatan mot söder. Iddrottsgatan ca 100 m norr om Bryggerigatan, mot söder.

52 48 Barn och ungdomars tillgänglighet Pilotstudie Mönsterås tätort 6 Framtida förändringar Genom att jämföra åldersstatistik för Mönsterås kan man se möjliga förändringar och tendenser för framtida förändringar. En möjlig bild av elevantalet år 2009 jämfört med år 2003 visar att andelen skolbarn i Ljungnäsområdet tenderar att minska medan barn andelen barn i mellersta och norra Mönsterås tenderar att öka. Generationsväxlingar och flyttningar mellan områden kan innebära att bilden förändras. Exempelvis kan man konstatera att det finns ett stort antal pensionärer i Ljungnäsområdet liksom även i delar av centrala och norra Mönsterås. En sannolik utveckling är därför att det mycket spridda boendemönstret i Mönsterås i stort kommer att bibehållas under den kommande 6-årsperioden. Barn och ungdomar i årskurs resp 2009 redovisas på karta på nästa sida. Den planerade ombyggnaden av väg E22 kommer att påverka trafiken i centrala Mönsterås. Det är därför viktigt att de förändringar i trafiken som ombyggnationen kan ge upphov till jämförs med barn och ungdomars verkliga rörelsemönster.

53 KALMAR BILAGA NUMMER OBJEKT NR REV Barns tillgänglighet Mönsterås tätort Barn i åk resp meter N REGION SYDÖST D Niklasson Barn i årskurs 1-9 år 2003 Barn boende i Mönsterås Barn i årskurs 1-9 år 2009

54 50 Barn och ungdomars tillgänglighet Pilotstudie Mönsterås tätort 7 Slutsatser Traditionellt har Vägverket och kommunerna uppmärksammat skolvägarna när det gäller prioriteringar för trafiksäkerhetsåtgärder. Inom ämnesområdet skolvägar finns en rad undersökningar och studier genomförda. För fritidsresor finns nästan inga studier gjorda. Andelen barn och ungdomar som skadas i trafiken är idag större på resor som sker på fritiden än till och från skolan. I undersökningen finns tydliga exempel på att barn och ungdomars rörelsemönster skiljer sig betydligt åt vad det gäller resor till skolan respektive till fritidsaktiviteter. Lokaliseringen av fritidsaktiviteter får stort genomslag på mönstret och i Mönsteråsstudien visas detta tydligast för Ljungnässkolan där skillnaderna är markanta för skolresor och fritidsresor. Genom enkätundersökningen har mönster som inte varit kända för vare sig kommunen eller Vägverket kommit till känna samtidigt som mer kända brister har bekräftats. Genom enkätundersökningen har barn- och ungdomarna själva fått ange sina vägar och inte via ombud i form av föräldrar eller trafiksäkerhetsexperter. Detta ger troligen en mer rättvisande bild av den verkliga situationen. I fortsatt studier på andra orter bör därför enkäten ägnas mer utrymme för att ligga till grund för kompletterande intervjuer med kommunala företrädare och andra ombud. Tids- och resursmässigt är enkäten den största delen att genomföra men den tydliga bild av barn- och ungdomars resor hade inte gått att få fram utan undersökningen. Inriktningen med bristanalys på de mest använda stråken ger ett bra underlag för vidare arbete med åtgärder. Det är därefter enkelt att arbeta vidare med analys av fler stråk.

55

56

57

58

59

60

61

62

63

64 Region Sydöst JÖNKÖPING Telefon (vx) Kalmarkontoret Malmbrogatan KALMAR Telefon (vx)