Sofielunds förskola och skola Sollentuna kommun

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Sofielunds förskola och skola Sollentuna kommun"

Transkript

1 Sofielunds förskola och skola Sollentuna kommun Britt-Marie Hansson Lähdet, Tyresö kommun Anne Hedlund, Danderyds kommun Heléne Portnoff, Tyresö kommun Vecka 45-46, 2010 Helena Boussard, Nacka kommun Berit Lund, Ekerö kommun Vecka 46-47, 2010

2 Innehållsförteckning SOFIELUNDS FÖRSKOLA OCH SKOLA... 1 SOLLENTUNA KOMMUN... 1 INNEHÅLLSFÖRTECKNING... 2 VÅGA VISA... 3 FAKTA OM ENHETEN... 4 Typ av skola... 4 Ledning... 4 Organisation... 5 OBSERVATIONENS METOD... 7 DELENHET 1: SOFIELUNDSSKOLAN... 8 MÅLOMRÅDEN... 8 Normer och värden... 8 Utveckling och lärande/kunskaper Ansvar och inflytande för barn/elever Bedömning och betyg (gäller ej förskola) Styrning och ledning JÄMFÖRELSE MED TIDIGARE OBSERVATION STARKA SIDOR FÖRBÄTTRINGSOMRÅDEN SAMMANFATTANDE SLUTSATS OM ENHETEN DELENHET 2: SOFIELUNDS FÖRSKOLA MÅLOMRÅDEN Normer och värden Utveckling och lärande/kunskaper Ansvar och inflytande för barn/elever Styrning och ledning JÄMFÖRELSE MED TIDIGARE OBSERVATION STARKA SIDOR FÖRBÄTTRINGSOMRÅDEN SAMMANFATTANDE SLUTSATS OM ENHETEN HELA ENHETEN SAMMANFATTANDE SLUTSATS OM ENHETEN SOM HELHET REFERENSER

3 VÅGA VISA VÅGA VISA är ett samarbete om utvärdering inom utbildningsområdet mellan Danderyd, Ekerö, Nacka, Salem, Sollentuna, Tyresö, Upplands Väsby och Värmdö kommuner. VÅGA VISA innehåller fyra delområden: observationer självvärderingar kundundersökningar tester och prov VÅGA VISA ska: ske utifrån ett medborgarperspektiv stimulera till erfarenhetsutbyte och ökat lärande ge kommuner och skolor underlag till förbättring och utveckling ge underlag för analyser och jämförelser mellan kommuner och skolor utgöra en viktig del av kvalitetsuppföljningen bidra till ökad måluppfyllelse. Metoden Observationer genomförs av skolledare och pedagoger. Observatörerna bildar lag som besöker en skola i en annan kommun under en period, ofta en vecka. Observatörerna skaffar sig en så heltäckande bild som möjligt av skolan och dess verksamhet genom verksamhetseller lektionsbesök samt intervjuer med barn, elever, personal och skolledning. I observationsarbetet ingår också att ta del av skolans pedagogiska dokumentation. En metodbok styr och stödjer observatörerna i deras arbete*. Metodboken är gemensam för alla verksamheter från förskola till vuxenutbildning. Observationen redovisas i en rapport som skrivs enligt en särskild mall. Målområden Observatörerna beskriver och bedömer verksamheten på fem områden som följer läroplanernas målområden: Normer och värden. Utveckling och lärande/kunskaper. Ansvar och inflytande för barn/elever/studerande. Bedömning och betyg (gäller inte förskola). Styrning och ledning. * Metodbok och ytterligare information finns på 3

4 Fakta om enheten Typ av skola Sofielundsskolan är belägen i Turebergsområdet mellan Sollentuna centrum och Sollentunavallen vid Edsviken. Verksamheten är kommunal och omfattar barn/elever från 1-16 år. Skolan har en lång historik och är en av de äldsta skolorna i Sollentuna samtidigt som den är en av de modernaste. Inom Sofielundsskolan finns flera olika enheter; förskola, grundskola med klasserna F-9, förberedelseklasser (där de flesta av kommunens alla nyanlända elever från andra länder tas emot) samt Modersmålsenhet. Modersmålsenheten ansvarar för all modersmålsundervisning och studiehandledning på modersmål, som bedrivs i hela kommunen. Skolan har även ett elevstödsteam som består av speciallärare, specialpedagoger, skolsköterska och kurator. Sofielundsskolans förskola är belägen i ett arkitektritat hus i anslutning till skolan. Till nuvarande lokaler flyttade förskolan för tre år sedan. Förskolan var tidigare belägen i lokaler på andra sidan av Sollentunavägen och hade då plats för 52 barn. Nu finns plats för 104 barn. Förskolan bedrivs i kommunal regi. Ledning Skolans ledning består av rektor och fyra biträdande rektorer som delar på ansvaret för förskolan, grundskolan och Modersmålsenheten. Rektor har det övergripande ansvaret. De biträdande rektorerna har varsitt ansvarsområde enligt följande: elevansvar och pedagogiskt ansvar för F-9 backofficeansvar. Det innebär bl a ansvar för personalfrågor, dokumentation, kalendarium och fastighetsfrågor ansvarar för förskolan chef för modersmålsenheten 4

5 Organisation Förskolan är belägen precis invid skolbyggnaden och har i dagsläget ca 100 barn inskrivna. Grundskolan är organiserad i åldershomogena klasser från och med Pedagoger och elever arbetar i två arbetslag F-3, ett arbetslag 4-5, samt två arbetslag 6-9. I dagsläget är det ca 500 elever inskrivna. Skolbarnsomsorgen är integrerad för F-3 och 4-5. Eftermiddagsverksamhet finns på fritids för elever F-6. Antalet elever inskrivna på fritids är ca 250. Antalet anställda på skola och förskola är 130. Förberedelseklasserna och ESTER 1 bildar egna arbetslag. I förberedelseklasserna går de ca 60 eleverna i tre åldersblandade klasser, 1-2, 3-5 och 6-9. Varje arbetslag har en arbetslagsledare. Modersmålsenheten omfattar ca 1300 elever i hela kommunen. Förskolan består av två våningsplan med fyra basgrupper på varje plan. Regnbågens basgrupper är på nedre plan och inriktad mot de yngre barnen. Månstrimmans basgrupp för 11 barn födda -08. En förskollärare 80% (utbildad i Kina) En barnskötare som utbildar sig till förskollärare ca 80% En outbildad pedagog 80% En outbildad pedagog 50% Stjärnfallets basgrupp för 12 barn födda-07. En förskollärare 90% En förskollärare 80% 1 ESTER - skolans elevstödsgrupp 5

6 Solstrålens basgrupp för 11 barn födda sent-07 eller tidigt -08. En barnskötare som utbildar sig till förskollärare ca 80% En barnskötare (lärarutbildad i Iran) 87,50% Vattendroppens basgrupp för 11 barn födda -09. En förskollärare 100% En barnskötare 85%. Galaxens basgrupper är på övervåningen inriktad mot de äldre barnen. Jupiters basgrupp för 15 barn födda -05. En förskollärare 100% En barnskötare som utbildar sig till förskollärare ca 80% En barnskötare 75% Saturnus basgrupp för 15 barn födda-05 En barnskötare 85% En barnskötare 85% Merkurius basgrupp för 15 barn födda-06. En förskollärare 85% En barnskötare 100% Venus basgrupp för 14 barn födda -06. En förskollärare 85% En förskollärare 50% En outbildad pedagog 100% Sedan tillkommer En ansvarig biträdande rektor på 100% En köksassistent ca 70% En del i vaktmästare 17% En städ som skolan ansvarar för. På varje våningsplan samarbetar två basgrupper, ledningen har utsett två arbetslagsledare för varje våningsplan. Det innebär att det är fyra arbetslagsledare som är ledare för sina grupper och tillsammans med ansvarig biträdande rektor leder arbetslagets arbete mot förskolans strävansmål. På morgonen och på eftermiddagen så samarbetar basgrupperna på de olika våningsplanen. 6

7 Observationens metod Observationen omfattar för skolans del, F-8 inklusive fritidsverksamhet samt förberedelseklasserna. År 9 har prao under våra observationsveckor. Vi skolobservatörer besöker skolan under fem dagar vecka Under ordinarie planeringsmöten eller inbokade möten intervjuar vi fritidspersonal förskoleklasspersonal rektor och biträdande rektorer arbetslagsledarna ett arbetslag 6-9 två arbetslag F-3 arbetslaget 4-5 skolutvecklingsråden (bestående av elever med vuxenstöd) 1-5 resp 6-9 ESTER (elevstödsgruppen) förberedelseklassernas personal I samband med besök i verksamheten samtalar vi med elever och pedagoger i F-8. Vi besöker alla klasser. Vi ser samtliga praktiskt-estetiska ämnen samt fritidsverksamhet. Vi deltar i ett personalmöte, där bibliotekarien informerar om sin verksamhet. Vi deltar även i en föreläsning inom Viktoriaprojektet. Inför och under observationen tar vi del av dokument som redovisas i avsnittet Referenser. Vi observerar Sofielundsskolans förskola under vecka 46 samt måndag och tisdag vecka 47 på onsdagen i v 47 skriver vi på annan plats. På förskolan är vi med och observerar den pedagogiska verksamheten i olika basgrupper. Vi observerar samlingar och aktiviteter för yngre och äldre barn, fri lek inomhus och utomhus för både yngre och äldre barn. Vi observerar lunchsituationer och påföljande vila för olika åldersgrupper. Vi observerar hämtning och lämning och pratar med föräldrar. Vi samtalar med barn och pedagoger när tillfälle ges och intervjuar arbetslagsledare och ansvarig biträdande rektor. Vi tar del av förskolans dokument samt information som finns på hemsidan. Vi samtalar med köksassistenten och med vikarier. Vi tar del av en tidigare observationsrapport. 7

8 Delenhet 1: Sofielundsskolan Målområden Normer och värden Beskrivning I Likabehandlingsplanen läser vi: Sofielundsskolan har sedan många år arbetat med att skapa ett tryggt och trivsamt klimat på skolan för att ge en god grund för barn och elevers lärande. Skolan har två övergripande värdeformuleringar som ska prägla mötet mellan alla på skolan: Trygghet, trivsel, goda kunskaper genom delaktighet och ansvar Medvetet ansvarstagande för vår gemensamma miljö i vardagen. I Likabehandlingsplanen beskrivs det förebyggande arbetet, handlingsplaner för olika kränkningar, trivselregler, kompetensutveckling inom området samt förankring hos elever och föräldrar. Det råder ett positivt klimat på skolan. Vi får ett trevligt och välkomnande mottagande av såväl skolledning, pedagoger som elever. Pedagogerna bjuder in till sina verksamheter. Eleverna på skolan är öppna och nyfikna, de berättar och visar och är nöjda och positiva till skolan. I alla klassrum finns trivselregler uppsatta. Vi märker på flera sätt att trivselreglerna är kända hos eleverna. Vi får veta av de äldre eleverna att de varit med och påverkat reglerna för mobiler på skolan. Skolan genomför ett utvecklingsarbete med att implementera ett antimobbningsprogram. Det heter Olweus efter grundaren av detta forskningsbaserade arbetssätt. Alla klasser har på något sätt Olweus på schemat. I förskoleklassen arbetas med EQ (emotionell intelligens) under rubriken Livskunskap. Elever berättar att Olweusarbetet ser olika ut i olika klasser. Vissa är mycket nöjda med hur det fungerar, vissa tycker inte att det ger så mycket. Under vår vecka besöker vi flera Olweustimmar. En av timmarna har blivit en håltimme för eleverna och två andra byts ut mot klassråd. Olweustimmen kan enligt skolans Arbetsplan för Lokalt Utvecklingsarbete (ALU) bytas mot klassråd varannan vecka. I en klass tittar man på en film som handlar om mobbning. Innan klassen ska se på filmen berättar pedagogen att när de sett filmen klart så ska eleverna få byta platser. Men innan de får byta platser så diskuterar de innehållet i filmen. Klassen hamnar här lite utanför ämnet. Sofielundsskolan har en sanktionstrappa 2. Dokumentet ingår som en bilaga i Likabehandlingsplanen. I framtagandet deltog ett par elever, föräldrar, två lärare, en fritidspedagog, biträdande rektor samt rektor. En grupp elever F-3 gjorde under en temadag för hela skolan en modell av sanktionstrappan, den är nu placerad i en korridor på skolan. När vi frågar elever hur de ska göra om de ser en kamrat bli mobbad, svarar de att vi ska försöka säga ifrån själva och om det inte hjälper ska man berätta det för en vuxen. En elev berättar för oss lärarna försöker ta bort mobbningen på skolan, vilken mobbning, det finns ingen och en annan elev fyller i vi ser aldrig någon vara ensam. När vi besöker en klass 2 Sanktionstrappa - åtgärdstrappa vid mobbning 8

9 hör vi hur pedagogen ber eleverna att som vanligt dela in sig i grupper. Vi ser en pojke som står ensam kvar mellan en pojk- och flickgrupp som bildats. En pojke säger gå dit du, eleven tvekar och efter en stund säger en annan pojke kom hit och då går han till den gruppen. I en klass hos de yngre eleverna utses genom lottning en elev till Veckans Stjärna. Under veckan är alla kamrater extra snälla mot denna elev som t ex i högre grad får bestämma lekar. Kamraterna tillverkar också små bilder med en vänlig text vilka monteras som ram runt ett foto på den aktuella eleven. Alla elever blir någon gång under läsåret utsedd till Veckans Stjärna. Pedagoger som arbetar i F-3 arbetslagen har genomfört en studiecirkel i LIP 3. Vi ser ett positivt förhållningssätt mellan elever och pedagoger, elever och elever och mellan pedagoger och pedagoger. Alla elever har sina bestämda platser i klassrummet. I samtliga klassrum (F-5) finns dagens schema uppskrivet på Whiteboardtavlan, för 6-9 finns veckoscheman uppsatta på anslagstavlor. Här kan eleverna se vad som kommer att hända under dagen/veckan och vad de förväntas göra. Skolan har regler och flera av de elever vi talar med säger att de efterföljs. T ex går de inte utanför skolans område utan lov. I de flesta klassrummen finns klassregler anslagna. När vi besöker en av förskoleklasserna, påtalar en flicka för pedagogen att två pojkar förstör en lek. Pedagogen går fram till pojkarna och får dem, med sitt förhållningssätt, att flytta fokus till annan aktivitet. Undantagsvis ser vi konflikter. Då de uppstår ser vi att flera pedagoger samarbetar och hjälps åt att lösa konflikten. När vi frågar pedagogerna om hur de arbetar med genus, så berättar de att det sitter i bakhuvudet. De säger att de fördelar ordet jämlikt, att de medvetet styr placeringar och att de försöker få en balans mellan pojkar och flickor. De berättar vidare att det inte finns någon nedskriven plan. Vi ser inget exempel på hur pedagogerna arbetar för att öka jämställdheten för eleverna, varken i skolan eller på fritids. Alla elever vi pratar med beskriver att skolklimatet är gott och att det är en trevlig stämning. Vi ser olika strategier för att få arbetsro. För att få elevernas uppmärksamhet, så lyfter exempelvis pedagogen upp sin tumme/två fingrar och genast tystnar klassen och fokus riktas mot pedagogen. Eleverna räcker upp handen och väntar tills de får ordet, det är endast vid några få tillfällen som eleverna pratar rakt ut. Vid våra besök i klasserna ser vi mestadels elever som för samtal i låg samtalston. De säger att arbetsro råder. Vi hör ofta Kan jag be att få en...? och Vill du vara snäll och ge mig..? Eleverna lyssnar på varandra och på pedagogerna. Pedagogerna lyssnar på eleverna. Det har hänt jättemycket berättar en elev, förut var det rörigt men nu har de organiserat om och vi har hemklassrum, det är jättebra. Vid enstaka tillfällen ser vi att eleverna tänjer på skolans regler. Exempelvis ser vi att eleverna har tuggummi på lektioner och de berättar att säger läraren till oss så går vi och spottar ut det. Undantagsvis ser vi elever nonchalera tillsägelser från pedagoger. 3 LIP Lösningsinriktad pedagogik 9

10 I en klass ser vi hur pedagogen avslutar lektionen med att summera, ge positiv återkoppling kring elevernas arbete på lektionen samt prata om vad som händer följande dag. Eleverna lyssnar och när de blir uppmanade att resa sig och skjuta in stolarna gör alla det. När det återigen är tyst avslutar pedagogen lektionen. Pedagoger vi pratar med uttrycker att det är trångt i de allmänna utrymmena i den äldre delen av skolan. Pedagoger berättar att eleverna ibland tycker att det är för långt att gå bort till cafeterian och att de då istället sitter på golvet vid sina skåp. Vid ett tillfälle när elever har muntliga redovisningar måste pedagogen gå ut i korridoren och tysta elever som står och pratar vid sina skåp. Äldre elever spelar pingis i trapphuset, de är glada och tackar när vi hjälper dem att kasta tillbaka bollen som studsat nedför trappan. Elever vi möter i korridorerna hälsar och håller upp dörren efter sig. Vi ser många rastvakter ute på rasterna. De har västar på sig för att synas och de är utspridda över skolgården. Det finns stora ytor på skolgården och många möjligheter till olika aktiviteter för elever, som t ex olika bollplaner, lekställningar och det finns även en damm på skolgården som några leker vid. Varje dag deltar också rastfaddrar utöver det vanliga rastvaktsschemat. Dessa är pensionärer som kommer i par varsin veckodag. De äter lunch i skolan. På ett personalmöte låter de hälsa, genom rektorn, att de även vill komma på klassbesök. Vi ser flera pedagoger bejaka detta. Pedagoger och skolledning äter lunch tillsammans med eleverna i matsalen. Under vår observation äter vi varje dag i matsalen. De yngre eleverna har bestämda platser. De äldre eleverna har klassbord och periodvis även bestämda platser som de själva varit med och påverkat. Matsalen är liten, eleverna får äta i omgångar för att alla inte ryms samtidigt. Vi ser att ledningen ofta finns ute i verksamheten och vid våra frågor till elever vet alla vem rektor och biträdande rektor är. Eleverna berättar att de är imponerade av en biträdande rektor för att hon kan alla elevers namn. Sofielundsskolan genomför en trivselenkät 1-2 ggr/läsår och där framkommer det att de allra flesta elever känner sig trygga på skolan. Vi får också höra att eleverna trivs på skolan och de säger det märks att rektorn vill göra skolan bättre. Skolan har blivit så mycket bättre, värsta förändringen. Cafeterian är värsta drömmen. När vi ställer frågan: Vad är bäst med skolan, så varierar svaren mellan cafeterian och att det är bra lärare på skolan. Bedömning i text Vårt första intryck att ett positivt klimat råder förstärks under hela vår observation. Vi bemöts artigt av elever i alla åldrar. Vår bedömning är att pedagogerna arbetar med normer och värden. Det råder ett tryggt, positivt arbetsklimat med ett avspänt och respektfullt förhållningssätt eleverna emellan och i deras förhållande till vuxna. Pedagogerna är engagerade i eleverna. Trivselreglerna är väl förankrade hos eleverna. I Likabehandlingsplanen läser vi att de regelbundet arbetar med förebyggande arbete, några klasser arbetar med EQ och andra med Olweus. Vår bedömning är att det inte sker regelbundet. Vad gäller genusarbetet så finns inte någon plan nedskriven. Vår bedömning är att det inte finns något gemensamt tänk kring detta. 10

11 Eleverna känner stor trygghet och blir sedda i skolan. I de klasser vi besöker råder oftast ett lugnt arbetsklimat. Det är tyst under genomgångar, handuppräckning används. Eleverna talar till varandra på ett lågmält och respektfullt sätt. Den fysiska miljön i de äldre byggnaderna kan påverka eleverna negativt, t ex på grund av lyhörda lokaler. Rastvakterna sprider en trygg och lugn atmosfär. Att ha ett samarbete med pensionärer ser vi som ett gott exempel. Miljön i matsalen är lugn och avspänd trots att den förhållandevis lilla lokalen är fylld till bristningsgränsen. Att eleverna blir sedda och lyssnade på av skolledningen anser vi bidrar till ökad trygghet på skolan. Vår bedömning gällande normer och värden, är att verksamheten uppvisar goda lösningar och förhållanden som visar att skolan har kommit långt i sin strävan att nå målen. Bedömning enligt skala 4 Ej tillfredsställande Tillfredsställande God kvalitet Mycket god kvalitet 1 1,0 2,0 3 3,0 4,0 X Utveckling och lärande/kunskaper Beskrivning Sofielundsskolan har en lång historik och är en av de äldsta skolorna i Sollentuna samtidigt som den är en av de modernaste. Den nybyggda skoldelen flyttade de in i 2004 och i augusti 2007 flyttade förskolan in i nya lokaler i direkt anslutning till skolan. Fritidsverksamheten är integrerad i skolans lokaler. Fritidspersonalen arbetar i klasserna hela skoldagen. De har ett gemensamt möte en timme i veckan. På fritidsverksamheten kan eleverna välja aktivitet, t ex att leka, rita, måla, spela spel, aktiviteter i idrottshallen eller utevistelse. Vi ser att leken får stor plats. Fritidshemmen samordnar gemensamma aktiviteter, exempelvis gemensam skridskoåkning för alla avdelningar. 4 SKALA : 4.0 MYCKET GOD KVALITET verksamheten uppvisar goda lösningar och förhållanden som visar att den kommit långt i sin strävan att nå målen GOD KVALITET verksamheten har i huvudsak god kvalitet med vissa förbättringsområden TILLFREDSSTÄLLANDE verksamheten är i huvudsak tillfredsställande, men har varierande kvalitet eller vissa brister. 1.0 EJ TILLFREDSSTÄLLANDE verksamheten är utifrån gällande styrdokument inte tillfredsställande. 11

12 Klassrummen är små (F-5), och det finns grupprum i anslutning till klassrummen. De flesta klassrum är möblerade gruppvis alternativt i rader om 4. Lokalerna samutnyttjas hela dagen. År 4 och 5 samarbetar parallellt i närliggande lokaler. Elever i F-5 har sitt arbetsmaterial i lådor medan elever i 6-9 har låsbara skåp utanför sina hemklassrum. En damm som bl a används för NO-studier ligger mellan skolans äldre byggnader. Pedagoger berättar att de följer livet i dammen under olika årstider. I de yngre elevernas klassrum ser vi elevarbeten uppsatta på väggarna. De äldre elevernas klassrum har i många fall kala väggar. I nästan alla klassrum finns mål uppsatta, framför allt i kärnämnena men i några klassrum ser vi även andra ämnesmål. Vi ser under vår observation att väggar och hyllor i korridorerna fylls på med nytt material efter elevens val (EV). IT-parken har ökat det senaste året. Nu finns det antingen en ActiveBoard 5 eller en projektor i alla klassrum. I förberedelseklasserna och år 6-9 finns projektorer i klassrummen. Alla pedagoger har en egen laptop och i varje klassrum finns en eller några stationära datorer att tillgå. Alla elever med diagnosen dyslexi och/eller andra inlärningssvårigheter har också fått en egen laptop. Skolan har tillgång till Liber espresso 6. Vi ser Activeboards användas vid två mattegenomgångar hos de yngre eleverna. Vi ser ingen projektor användas i klassrummen för de äldre eleverna. Digitala fotoramar har köpts in till klasserna. Arbetet med att montera ramarna har påbörjats, vid ett klassrum ser vi att den är uppsatt och bildspelet är igång. Vid grupparbeten ser vi att de elever som hamnar i en grupp med tillgång till en laptop använder sig av denna för att söka fakta och göra sin presentation i Word eller PowerPoint. De elever som inte har tillgång till dator använder istället penna och papper. Vid flera tillfällen har pedagogerna bokat in klassen i mediateket så att alla elever har tillgång till en dator. Det finns ett skolbibliotek (mediatek) på Sofielundsskolan. Skolan har tillgång till en bibliotekarie 1,5 dagar per vecka. Här finns det datorer och en ActiveBoard att tillgå. Bibliotekarien säger på ett personalmöte att hon gärna vill användas mer i undervisningen. Vid vårt besök ser vi övervägande traditionell undervisning, med det menar vi lektioner som till största delen är styrda av pedagogerna. Elever arbetar med samma bok och i stort sett på samma sidor, ibland ser vi att vissa elever får hoppa över några sidor. Vi märker att pedagoger konsekvent går runt och hjälper eleverna. Vi ser vid ett fåtal tillfällen att pedagoger arbetar aktivt med att utveckla elevernas förmåga att tillsammans reflektera och samarbeta kring en uppgift. Pedagoger möter högpresterande elever genom att ge dem svårare böcker eller extra böcker/material. Vi ser inga andra exempel på individualisering vad gäller svårighetsgrad. I en klass bland de yngre eleverna berättar en elev att när de är klara med en uppgift får de arbeta i ett annat ämne och vänta in sina klasskamrater. 5 ActiveBoard interaktiv Whiteboardtavla 6 Liber espresso är ett webbaserat läromedel som täcker alla ämnen för F-6. Det är indelat i tre nivåer förskoleklass, år 1-3 och år 4-6. Innehållet är framtaget för att skapa aktivitet i klassrummet. Bl a finns mängder av korta filmer och lärspel. Det finns också en nyhetsservice som tar upp sådant som visas i media, men på ett sådant sätt som är anpassad till barnens nivå. 12

13 Vi ser i flera klasser att undervisning bedrivs på en grundläggande nivå. När vi besöker en klass har pedagogen en genomgång, det här kan ni egentligen redan, säger pedagogen och fortsätter genomgången. De flesta eleverna är aktiva och räcker upp handen. I en annan klass har pedagogen högläsning. Eleverna lyssnar och ställer frågor. Efter högläsningen får eleverna i uppgift att rita något ur berättelsen. Flera elever protesterar, måste vi?. Några elever kommer igång medan andra går omkring och pratar samt går till angränsande rum. Pedagogen säger efter en stund att de kan måla en av figurerna ur berättelsen och tar fram en bild från nätet. Vi hör flera elever säga är det så den ser ut? och börjar rita av bilden som de fått av pedagogen. Vi ser pedagoger som tar tillvara på elevernas intressen. I en klass arbetar eleverna med veckans ord. Eleverna är engagerade och har full fokus på uppgiften. En elev frågar sin pedagog om ett ord, vad det betyder och varför de ska lära sig det ordet. Pedagogen förklarar och avslutar med att säga vad bra att du frågar och att du är nyfiken. Då svarar eleven jag är inte nyfiken, jag vill bara veta. När vi kommer in i en annan klass har de genomgång av ett prov. Eleverna är aktiva och får vid flera tillfällen gå fram till tavlan och redovisa sina svar. När elever använder fel begrepp korrigerar pedagogen i positiv anda. Det språkutvecklande arbetet börjar i förskoleklassen med språkträning bl a efter Bornholmsmodellen. Mycket sång, rim och ramsor ingår. I år 1 har klasserna en styrd arbetsgång i bokstavsinlärningen. Många klasser har tyst läsning på schemat. Förberedelseklassernas speciallärare berättar för oss om genreskrivning. Det är en språkutvecklande metod som utvecklar textskrivande. Alla skolans pedagoger utbildas nu i denna metod. Någon organiserad fadderverksamhet ser vi inte på skolan. Flera pedagoger berättar att de tidigare har haft det. Den nuvarande organisationen med åldershomogena klasser gör att det nu pågår diskussioner om att återinföra det. Skolledningen berättar att de vill att pedagogerna ska arbeta ämnesintegrerat. Ett par av arbetslagsledarna har varit med i en schemagrupp för att möjliggöra ett samarbete inom arbetslagen rent organisatoriskt. Flera pedagoger berättar att de haft önskemål om att kunna ämnesintegrera men inte fått gehör för detta. De berättar också att några pedagoger har en dialog och kopplar sina ämnen till samma tema. En annan pedagog säger att det finns möjlighet men att det är mycket schemabrytande aktiviteter vid andra tillfällen. Under vår observation har eleverna schemabrytande aktiviteter i samband med eget EV, när undervisande pedagog är involverad i EV för andra årskurser, när mentorer tar ut sina mentorsdagar och vid pedagogs frånvaro. Vi ser flera exempel på samarbete kring lokala pedagogiska planeringar (LPP) inom de olika ämnena. Ett exempel på detta är när vi besöker två klasser som arbetar med samma uppgift. Pedagogerna berättar att de alltid arbetar efter en gemensam LPP med sina klasser. Alla pedagoger har fått en mall för LPP och de flesta använder sig av denna, inför nya moment i alla ämnen. Pedagogerna berättar att eleverna i F-3 arbetar ofta i teman planerade av arbetslagets pedagoger, vi ser dokumentation anslagen i klassrummen. 13

14 På Sofielundsskolan finns det förberedelseklasser i år 1-9. Vi besöker de tre åldersblandade klasserna. Knuten till detta arbetslag finns en speciallärare. Hon arbetar just nu intensivt med tio elever i behov av särskilt stöd. Hon kartlägger elevernas kunskaper. Specialläraren är tillika talpedagog och gör som sådan fem lektioner/vecka med olika elever i skolan. Eleverna i förberedelseklasserna har stor spridning vad gäller kunskapsnivå, analfabeter kan gå i samma klass som elever med gymnasiekompetens. Deras gemensamma nämnare är att de inte behärskar det svenska språket. Pedagogerna betonar nödvändigheten av individualisering. Vi får ta del av gången för hur en nyanländ elev tas emot. Fokus ligger på det första mottagandet. Eleverna har två timmars studiehandledning per vecka. De går ungefär ett år i förberedelseklass. Elevernas skoldagar är ganska korta och pedagogerna förklarar att eleverna inte orkar längre dagar eftersom de arbetar så intensivt. Förberedelseklassernas rum är utrustade med projektorer. Pedagogerna påtalar de stora möjligheter som ITanvändandet skapar. De utnyttjar ofta mediateket då de inte har så många datorer i sina klassrum. I klasserna finns språk representerade. Ingen undervisning i engelska bedrivs. I de äldre elevernas klasser arbetar två pedagoger tillsammans. Pedagogen i 1-2 är oftast ensam med sin klass, som består av 8 elever. Under en praktisk-estetisk lektion arbetar eleverna med lera, de gör olika grönsaker. En pedagog har gjort några modeller som eleverna kan titta på. I klassrummet finns fyra vuxna som hela tiden pratar svenska med eleverna och repeterar korrekta begrepp. Vi hör att eleverna använder sig av det svenska språket och vi ser hur de hjälper varandra. Alla är aktiva och fokuserade på uppgiften. Under en annan lektion säger en av eleverna det här är den roligaste skolan som finns. Skolans elevstödsgrupp kallas ESTER, elevstöd från experter och resurser. ESTER består av speciallärare, specialpedagoger, kurator, skolsköterska och resurslärare. De har möte tre timmar i veckan. ESTER fördelar sina insatser i samråd med arbetslag och skolledning. Om arbetslagen önskar stöd från ESTER så efterföljs en viss arbetsgång. Exempel på insatser kan vara enskild undervisning under en intensivperiod, ofta sex veckor med efterföljande utvärdering. Det kan också handla om speciellt utformade läromedel och pedagogisk utrustning. De hjälper även de elever med dyslexidiagnos som har egna bärbara datorer att lära sig olika mjukvaruprogram. ESTERs pedagoger är också behjälpliga vid utformande av åtgärdsprogram samt deltar vid vissa utvecklingssamtal. Ett resurscentrum finns för år 6-9 där en pedagog tar emot alla elever som vill ha stöd, t ex inför ett prov, utan att de formellt är inskrivna. En elev berättar att det är lätt att få extra stöd om man vill, då säger jag bara till min mentor som kollar med resurscentrum om de har tid. Flera olika diagnoser och screeningar används för att kartlägga elevernas resultat. Speciallärarna sammanställer och analyserar resultaten. Dessutom tillkommer de nationella proven. När ESTERs insatser inte räcker till finns ett kontaktnät för konsultationer, utredningar, handledning samt hjälp och stöd utanför skolan där kommunen köper tjänster, bl a av ett företag som heter Villmer. Där arbetar psykologer och specialpedagoger. 14

15 Alla skolans elever har en IUP 7. Det är vid utvecklingssamtalen som en ny IUP upprättas. Mentorerna har mentorsdagar där de tillsammans med eleverna förbereder utvecklingssamtalen och går igenom elevernas IUP. Föräldrarna får före utvecklingssamtalet ta del av skriftliga omdömen i de olika ämnena utifrån kunskapsmål och sociala mål. I en klass ser vi eleverna göra egna inbjudningskort till sina utvecklingssamtal. I år 6-9 använder pedagogerna Dexter 8 när de förbereder sig inför utvecklingssamtalen. Klasslärare samarbetar med modersmålslärarna om studiehandledning i olika ämnen. All modersmålsundervisning ligger utanför ordinarie skoltid. Skolan samarbetar med Lärarhögskolan och tar emot lärarstudenter (VFU 9 ). Klasserna har flera aktiviteter utanför skolan. De besöker muséer, Naturskolan på Järvafältet samt skogspartier en bit bort från skolan. Naturskolan är en kommungemensam verksamhet som skolan abonnerar på. Här erbjuds samtliga pedagoger och elever utbildning i och om naturen och miljön. Samarbete finns med närliggande kyrka för t ex kyrkvandringar och skolavslutningar. Kommunens bibliotek erbjuder flera kulturella upplever främst för yngre elever. År 6-9 har idrottslyftet. 10 Bedömning i text Vår bedömning är att samarbetet mellan lärare och fritidspersonal fungerar bra. Vi bedömer att IT-användningen behöver utvecklas som pedagogiskt verktyg alla klasser har tillgång till antingen ActiveBoards eller projektorer men vår bedömning är att de projektorer och ActiveBoards som finns i klassrummen används sparsamt. Mycket av undervisningen är lärarstyrd och variationen av metoder är liten, vilket gör att eleverna utmanas och stimuleras i sitt lärande till liten grad. Vår bedömning är att flera lektioner är ineffektiva för högpresterande elever, då de inte får den handledning som de behöver för att nå de högre betygen. Användningen av LPP hjälper eleverna att få en struktur över sin inlärning. Den visar tydligt för eleverna vad som krävs för att nå de olika målen. Pedagogerna är väldigt engagerade och stödjande gentemot sina elever, framförallt i förberedelseklasserna. ESTER hanterar skolans elever i behov av särskilt stöd på ett förtjänstfullt sätt. En tydlig gång finns för deras arbete, de ställer också upp för elever som behöver tillfälligt stöd. Speciallärarnas gedigna arbeten med screeningar och uppföljningar bör säkerställa att elever får den hjälp de behöver. Dokumentation, uppföljning och utvärdering är tydlig och bra i samband med utvecklingssamtalen. 7 IUP individuell utvecklingsplan 8 Dexter ett digitalt system för skriftlig information 9 VFU verksamhetsförlagd utbildning 10 Idrottslyftet - ett samarbete med olika idrottsföreningar i kommunen. 15

16 Bedömning enligt skala Ej tillfredsställande Tillfredsställande God kvalitet Mycket god kvalitet 1 1,0 2,0 3 3,0 4,0 X Ansvar och inflytande för barn/elever Beskrivning Eleverna på Sofielundsskolan är medvetna om att de har en egen IUP för sin kunskapsutveckling. Vid frågan till flera elever om vad de får vara med och bestämma om i sin planering, får vi beskrivet att alla elever oftast arbetar i samma bok. När de är klara får de fortsätta med fördjupningsuppgifter eller byta ämne. Under vår observation ser vi många exempel på att hela klassen jobbar med samma bok och sida samtidigt. Elever i F-5 har egna planeringsböcker. Oftast används de för att utvärdera veckan som gått. I några klasser ser vi att eleverna har klistrat in aktuella mål. Vi ser pedagoger som lockar elever till reflektion och eget ställningstagande. T ex har en pedagog i en av förskoleklasserna högläsning för eleverna. De sitter i en ring på kanten av en rund matta. Efteråt får de berätta vad de tycker om det som de fått höra och pedagogen ställer följdfrågor till eleverna om hur och varför de tycker som de gör. Avslutningsvis får en elev ställa sig i mitten och leda klassens rörelser till den traditionella avslutningssången. Eleverna turas om att ta ansvar för rörelserna till sången. Elever i de högre årskurserna berättar att de kan få använda olika redovisningsformer, exempelvis PowerPoint eller muntlig redovisning. Eleverna berättar att även fast det är fritt att välja redovisningsform så blir det nästan alltid så att alla redovisar på samma sätt. På slöjden i år 6-7 går pedagogerna igenom de tekniker som eleverna ska kunna och när sen eleverna kommer upp i år 8-9 får eleverna själva välja vad för typ av arbete de vill göra. När vi besöker flera av dessa lektioner sjuder det av aktivitet. Eleverna kan välja mellan att göra fritt broderi, förvaring eller klädsömnad, det är inte säkert att man hinner med allt. Vi ser elever som syr shorts, tröjor, skjortor och elever som gör broderier efter egen design. På väggarna finns tittskåp med olika material samt elevarbeten. Alla elever har varsin mapp där de ska dokumentera sitt arbete efter varje lektion samt göra en utvärdering kring sitt färdiga arbete. Vi ser flera elever som avslutar sitt lektionsarbete med att ta fram och skriva in dagens arbete i mappen. På frågan vad man ska göra i de olika ämnena för att nå de högre målen hänvisar eleverna till ämnenas LPP (lokal pedagogisk planering). De flesta pedagoger använder sig av LPP, där det oftast framgår för eleverna vad som krävs för att nå MVG. När vi ställer mer ingående frågor till eleverna blir de mer osäkra kring vad som krävs för att nå de högre betygen, vi får svar som man ska nog vara lite mer noggrann och man ska kunna mer. 16

17 Sofielundsskolan har Elevens val (EV) med indelningen F-1, 2-3, 4-5 och 6-9. Här kan eleverna välja fördjupning inom olika ämnen. Vi deltar i elevens val under en förmiddag för F-1. Eleverna har i förväg fått bestämma de olika aktiviteter som de sen fått välja mellan. Det är t ex målning, sömnad, lera, dans, musik, pjäser och instrumenttillverkning. Vi ser full aktivitet i alla rum. Eleverna vill gärna visa upp sina arbeten. Vissa elever planerar att göra pjäser och vi ser att pedagogen avsiktligt lämnar eleverna för att de själva ska ta ansvar. Vi hör hur eleverna diskuterar rollfördelning. I år 6-9 har pedagogerna valt att sprida ut EV på några heldagar och halvdagar som fördelats över året. Eleverna väljer för hela året, men vi hör också pedagoger som säger att de nog byter till våren. Vi ser inte att de åldersintegrerade grupperna utnyttjas på något särskilt sätt. På frågan om hur detta upplägg av EV fungerar, svarar en pedagog att det kan kännas lite strukturlöst och en nackdel är att man inte alltid känner alla elever. Cirka nio elever har valt NO och de berättar att de arbetar praktiskt på dessa lektioner med olika laborationer som de själva varit med och bestämt, samt att pedagogen också visar experiment som de själva inte får göra. Temat för dagen är tvåltillverkning. Eleverna gör gruppvis två sorters tvål för att de sedan ska kunna göra jämförelser. Om fyra veckor ska de smälta om de då färdiga tvålarna och designa dem till form och doft. De elever som valt bild som EV är uppdelade i tre grupper eftersom många valt just bild. Här bestämmer pedagogerna att eleverna ska arbeta med vissa moment, exempelvis förstoring. Eleverna får välja vad de vill förstora. Några elever väljer att förstora sin mobiltelefon. Eleverna arbetar med kartong. Pedagogerna berättar att eleverna behöver bestämma sig för i vilken skala förstoringen skall bli och att vara noga med att mäta ut allting innan de börjar med sin förstoring. Vi ser att alla elever är aktiva. Många elever väljer att samarbeta med varandra. 45 elever i år 6-9 har valt att fördjupa sig i engelska på EV. Här berättar en pedagog att hon alltid startar med att gå igenom kursplanemålen och även grundpelarna (skriva, läsa, lyssna och tala) med eleverna. De får sedan välja vad de vill göra, exempelvis läsa en bok. Vi får höra att ett populärt alternativ är att välja en låt som de översätter och svarar på frågor kring. Eleverna sporras till att tolka låten och beskriva budskapet med låten. Sista tillfället på terminen kommer sedan alla att ha en muntlig redovisning på engelska kring sitt arbete. Vi ser två elever som sitter vid en dator och skriver en saga. När pedagogen kommer och säger att nu kan man ta rast om man vill väljer eleverna att sitta kvar även när pedagogen säger att man inte kan välja att ta rast senare. Pedagogerna i förberedelseklasserna påtalar de stora möjligheter som ITanvändandet skapar. De utnyttjar ofta mediateket då de inte har så många datorer i sina klassrum. Pedagogerna säger att Om elever hade egna datorer med t ex talsyntes och olika översättningsprogram så tror vi att förutom att elevernas språkinlärning skulle effektiviseras så skulle även föräldrakontakten kunna förbättras. Skolan har fyra demokratiska råd, miljöråd, matråd och två stycken skolutvecklingsråd. Vi läser i dokument att det ska finnas dataråd men enligt pedagogerna existerar det inte. 17

18 Vi får höra från pedagoger att eleverna ges möjlighet att ventilera sina åsikter i samband med klassråd. På dessa möten tar man även upp punkter som ska vidare till skolutvecklingsrådet. Eleverna är medvetna om detta forum, men när vi frågar om hur ofta de har klassråd så berättar eleverna att de förekommer sällan. Nästan alla berättar att de har en ordförande och en sekreterare, de varierar från gång till gång. I några klasser är det de elever som varit klassvärdar som också tar hand om klassråden. I andra klasser används handuppräckning och därefter lottar eller röstar klassen fram en ordförande och en sekreterare. Vi besöker två klassråd. I den ena klassen går pedagogen igenom, innan klassrådet ska börja, vad som förväntas av en ordförande och av en sekreterare. Ordförande och sekreterare väljs genom handuppräckning. Ordföranden och sekreteraren blir hela tiden guidade i hur de ska göra och vad de ska säga samtidigt som pedagogen behåller mycket av talutrymmet. I den andra klassen är ordförande och sekreterare redan utsedda när vi kommer in. Här styr eleverna klassrådet. En dagordning är fastställd och uppskriven på Whiteboardtavlan. Pedagogerna finns med i bakgrunden och stöttar eleverna vid behov. Vi är med vid två skolutvecklingsrådsmöten, ett för 1-5 och ett för 6-9. År 1-5 tar upp frågor som kommit från klassråden. Många elever uttrycker sin åsikt. Det finns ingen styrelse. Ordförande och sekreterare roterar. Den ansvarige pedagogen berättar hela tiden för ordföranden och sekreteraren vad de ska säga och skriva ned. Den ansvarige pedagogen leder mötet och behåller talutrymmet till stor del. På skolutvecklingsrådsmötet (andra mötet för terminen) med år 6-9 utses en ordinarie ordförande och sekreterare utan någon demokratisk process. En elev föreslår att elever i år 9, som för tillfället är på prao, kan utses till vice ordförande och sekreterare när de är tillbaka. Pedagogerna bejakar detta. Under mötets gång framkommer att flera klasser ännu inte haft något klassråd denna termin. En elev berättar att hon trivs bra på skolan och att hon känner sig trygg. Hon berättar också att hon tycker att skolledningen och lärarna lyssnar till vad eleverna vill, t ex att de nu får ha mobiler på under rasterna. De gör så gott de kan för att det ska bli bra. Alla mentorer skriver veckobrev om vad som händer i skolan och de mailar/skickar dessa till föräldrarna. Skolan har en hemsida med information som alla kan ta del av. Skolan har en föräldraförening, öppen för alla föräldrar. Det finns också ett föräldraråd med två föräldrarepresentanter från varje klass. På föräldrarådsmötena deltar rektor och en pedagog från varje arbetslag. Bedömning i text Det är positivt att alla elever känner till sin IUP för sin kunskapsutveckling. Eleverna ges ansvar för de uppgifter som de blir tilldelade, men de ges lite utrymme till inflytande över sin undervisning. Vi ser många goda exempel på där eleverna får vara med och påverka innehållet i de praktiskt estetiska ämnena. 18

19 Även om eleverna får utrymme för att exempelvis välja redovisningsform så är vår bedömning att de inte tar chansen, de flesta gör på samma sätt. Eleverna har koll på att de i ämnets LPP kan läsa vad som krävs för de högre betygen. På elevens val får eleverna vara med och påverka i flera av de fördjupningsområden som de kan välja mellan, dock ej i alla ämnen. Vår bedömning är att eleverna tar ansvar och får inflytande i detta ämne. Skolan har fyra demokratiska råd. Dessa råd är till för att eleverna ska få vara med och påverka och lära sig den demokratiska processen. Vår bedömning är att det är de vuxna som styr mötena, vilket gör att eleverna inte får tillfälle att ta ansvar och utöva inflytande i demokratisk anda. Vår bedömning är att samarbetet med föräldrar fungerar väl. Vi bedömer att föräldrar har goda förutsättningar att veta vad som händer på skolan och vara med och delta i sitt barns skolgång. Bedömning enligt skala Ej tillfredsställande Tillfredsställande God kvalitet Mycket god kvalitet 1 1,0 2,0 3 3,0 4,0 X Bedömning och betyg (gäller ej förskola) Beskrivning I år 2 gör specialläraren ett läsförståelsetest varje termin. Elever med låga resultat arbetar tillsammans med specialläraren i TIL 11 under 12 veckor. GLUS 12 används i år 1-3. I år 6-7 använder man sig av ett screeningmaterial som heter lässtandarder. Mentorer använder Skolverkets diagnosmaterial Språket lyfter i år 1-5. I matematik använder några mentorer diagnosmaterialet Diamant medan andra använder diagnoser Förstå och använda tal. Förstå och använda tal används av alla elever i år 1, 2, 4, 5, 6 och 7 som underlag för analys och uppföljning. I klassrummen ser vi betygskriterier och mål för olika ämnen anslagna. När vi frågar eleverna hur de vet vad de ska lära sig, svarar de olika p g a ålder. De yngsta eleverna svarar att det bestämmer fröken. De lite äldre eleverna hänvisar till sina planeringsböcker (vi ser att deras mål finns inklistrade i dessa). De äldsta eleverna refererar till målen som finns uppsatta i klassrummen och till den lokala pedagogiska planeringen (LPP). I den står Skolverkets mål och lokalt konkretiserade mål/betygskriterier. Här ser eleverna också hur de ska arbeta med området och hur de blir bedömda. När vi ställer följdfrågor på vad som krävs för att nå ett 11 TIL - tidig intensiv lästräning 12 GLUS - schema för god läsutveckling 19

20 högre betyg får vi svar som att man måste vara mer noggrann och vid enstaka tillfällen svarar eleven kunna reflektera och koppla ihop olika saker med varandra. En lärare berättar att om elever inte når målen talar lärare med elever och föräldrar. Vi får veta att läraren alltid går igenom målen vid start och slut av ett område men att fokus ligger på att ge eleverna instruktioner och verktyg för att klara av uppgifterna. På en lektion visar eleverna sin LPP med konkretiserade mål upp till MVG-nivå. Vi hör en elev som frågar pedagogen om hjälp och eleven får då reda på vad han ska skriva för att uppfylla MVG-kriteriet, eleven blir glad och säger du är tung. En annan elev berättar att när de frågar pedagogen om en förklaring så berättar pedagogen det rätta svaret i stället för att förklara uppgiften. På skolan pågår ett utvecklingsarbete kring utvecklingssamtalen genom att ett arbetslag har börjat använda Unikum, ett webbaserat underlag för hela IUP-processen, där det ska finnas konkretiserade målkriterier samt matriser kopplade till dessa. Tanken med Unikum är, enligt skolledningen, att möjliggöra för elever, lärare och föräldrar att mötas kring elevernas lärande. Alla pedagoger i år 6-9 fyller i elevomdömen i Dexter, ett digitalt system för skriftlig information. Dexter finns på nätet och här kan elever och föräldrar följa elevens utveckling genom skoltiden. De personliga målen i IUP:n är kända av eleverna. Alla mentorer har två dagar till att förbereda utvecklingssamtalen. Kollegor tar då hand om eleverna. I de lägre årskurserna förbereder mentorerna tillsammans med eleverna. I År 6-9 har de valt olika tillvägagångssätt men de pedagoger vi pratar med berättar att de inte har med eleverna i förberedelsearbetet utan att eleverna får hem dokument att fylla i hemma tillsammans med sina föräldrar. Underlaget från pedagogerna och eleverna diskuteras sedan vid utvecklingssamtalet tillsammans med föräldrarna och en ny IUP upprättas. Om någon elev behöver extra åtgärder för att nå målen upprättas ett åtgärdsprogram (ÅP). I åtgärdsprogrammet beskrivs historik, nuläge, mål, åtgärder och skolans respektive elevens och föräldrarnas åtagande. Åtgärdsprogram kan skrivas för kortare eller längre tidsperiod och klassläraren/mentorn får ofta hjälp av speciallärare i denna process. Vi ser få exempel på hur eleverna utvärderar sitt lärande kontinuerligt. Den utvärdering och återkoppling vi ser dokumenterad sker i samband med utvecklingssamtalen en gång per termin. En elev berättar att när de haft en redovisning i grupper om fyra tillsammans med en pedagog så fick de i direkt anslutning till denna en muntlig återkoppling om hur de hade presterat. Vi frågar hur skolan säkrar en likvärdig bedömning. Den sambedömning som finns i organiserad form är kring de nationella proven. Pedagogerna får två dagar till förfogande för rättning och har då möjlighet att sambedöma proven. Enligt pedagogerna sker inget utbyte med annan skola. Flera pedagoger berättar att de saknar ämneskonferenser. Nu samarbetar de vid behov. De upplever att det fungerar, men tror inte att det håller i längden. Vissa pedagoger gör sin LPP gemensamt och får då gemensamma kriterier för ämnet och en pedagog berättar att tanken var att alla även skulle utveckla matriser för bedömning men att det nu avstannat på grund av annan gemensam fortbildning. 20

Arbetsplan för Långareds skola Läsåret 2013/2014

Arbetsplan för Långareds skola Läsåret 2013/2014 Arbetsplan för Långareds skola Läsåret 2013/2014 Barn- och ungdomsförvaltningens vision: Lust att lära Lärande Samskapande Styrkebaserad Vi sätter Lärandet i centrum för barn, elever, medarbetare och ledare

Läs mer

Stjärneboskolan Läsåret 2007-2008. Kvalitetsredovisning

Stjärneboskolan Läsåret 2007-2008. Kvalitetsredovisning Stjärneboskolan Läsåret 2007-2008 Kvalitetsredovisning STJÄRNEBOSKOLAN Skolan ligger vid norra infarten till Kisa, mellan Kisasjön och ett närliggande skogsområde. I detta skogsområde finns skolans uteklassrum

Läs mer

Systematiskt kvalitetsarbete

Systematiskt kvalitetsarbete Systematiskt kvalitetsarbete Rälsen Förskola Norrviken 2014 Enhet Mia Elverö Systematiskt kvalitetsarbete i fristående enhet Förskolechefens/rektorns namn Ansvarig uppgiftslämnare Mia Elverö 1/13 Inledning

Läs mer

Strategier för att alla barn & elever ska nå målen i Askersunds kommun

Strategier för att alla barn & elever ska nå målen i Askersunds kommun Strategier för att alla barn & elever ska nå målen i Askersunds kommun Förord Barn- och utbildningsnämnden har gett förvaltningschefen i uppdrag att ta fram en strategi för att alla elever ska nå målen.

Läs mer

Plan mot diskriminering och kränkande behandling

Plan mot diskriminering och kränkande behandling Plan mot diskriminering och kränkande behandling Läsåret 12/13 Vision Alla på Min Skola, såväl elever som personal ska känna att det är meningsfullt, stimulerande och tryggt att studera eller att arbeta

Läs mer

Verksamhetsplan för Norrtullskolan 2013/2014

Verksamhetsplan för Norrtullskolan 2013/2014 BARN OCH UTBILDNING Verksamhetsplan för Norrtullskolan 2013/2014 Verksamhetsidé På vår skola ges alla elever möjlighet att utvecklas utifrån sina förutsättningar! Det viktiga för alla på skolan är att

Läs mer

Verksamhetsbeskrivning 11/12. Solbackens Föräldrakooperativ Förskoleklass

Verksamhetsbeskrivning 11/12. Solbackens Föräldrakooperativ Förskoleklass Verksamhetsbeskrivning 11/12 Solbackens Föräldrakooperativ Förskoleklass 1 Innehåll Föräldrakooperativet i organisation och struktur 3 Språk 3 Motorik/Rörelse 4 Socialt samspel 4 Matematik 4 Skapande 4

Läs mer

Agenda. Bakgrund om VÅGA VISA Observationer Kundundersökning Självvärdering Vad leder det till? Starka sidor och utvecklingsområden

Agenda. Bakgrund om VÅGA VISA Observationer Kundundersökning Självvärdering Vad leder det till? Starka sidor och utvecklingsområden Agenda Bakgrund om VÅGA VISA Observationer Kundundersökning Självvärdering Vad leder det till? Starka sidor och utvecklingsområden Observatörer Skola Föräldrar och elever Medarbetare Utvärderingssamarbetet

Läs mer

Arbetsplan 140905 Nolhagaskolan Grundskolan

Arbetsplan 140905 Nolhagaskolan Grundskolan Arbetsplan 140905 Nolhagaskolan Grundskolan Läsåret 2014/2015 Barn- och ungdomsförvaltningens vision: Lust att lära Lärande Samskapande Styrkebaserad Vi sätter Lärandet i centrum för barn, elever, medarbetare

Läs mer

Systematiskt kvalitetsarbete

Systematiskt kvalitetsarbete Systematiskt kvalitetsarbete Rälsen Förskola Norrviken 2012 Enhet Mia Elverö Systematiskt kvalitetsarbete i fristående enhet Förskolechefens/rektorns namn Ansvarig uppgiftslämnare Mia Elverö 1/12 Inledning

Läs mer

Kungsgårdens skolas arbetsplan 2012-2013

Kungsgårdens skolas arbetsplan 2012-2013 Grundskola Handläggare Vårt diarienummer Datum Sidan 1(7) Jennika Pettersson 2012-07-24 Kungsgårdens skolas arbetsplan 2012-2013 Kunskapsnämndens mål 2012 under MEDBORGARperspektivet Resultaten för lärande

Läs mer

2013-04-03 1 (8) Herrestorpskolan

2013-04-03 1 (8) Herrestorpskolan 2013-04-03 1 (8) Herrestorpskolan Elevhälsoplan 2012/2013 2013-04-03 2 (8) Inledning Elevhälsoarbetet på Herrestorp är betydelsefullt för att lyckas med uppdraget att ge varje barn/elev ledning och stimulans

Läs mer

+ + åk 1-3 åk 4-6 åk 7-9. annan utbildning: Tänk på den skola där du har huvuddelen av din tjänstgöring när en specifik skola efterfrågas

+ + åk 1-3 åk 4-6 åk 7-9. annan utbildning: Tänk på den skola där du har huvuddelen av din tjänstgöring när en specifik skola efterfrågas 1 Var har du huvuddelen av din tjänstgöring? Ange ett alternativ. Grundskola: åk 1-3 åk 4-6 åk 7-9 Gymnasieskola: studie-/högskoleförberedande program yrkesförberedande program/yrkesprogram annan utbildning:

Läs mer

Kvalitetsredovisning Förskolan Slottet läsåret 2010 2011

Kvalitetsredovisning Förskolan Slottet läsåret 2010 2011 Kvalitetsredovisning Förskolan Slottet läsåret 2010 2011 1 Inledning Förskolan Slottet har med sina fyra avdelningar ännu mer än tidigare blivit ett hus istället för fyra olika avdelningar. Vi jobbar målmedvetet

Läs mer

Verksamhetsplan för Avesta centrala rektorsområde läsåret 2013/2014

Verksamhetsplan för Avesta centrala rektorsområde läsåret 2013/2014 Verksamhetsplan för Avesta centrala rektorsområde läsåret 2013/2014 Avesta centrala rektorsområde omfattar Markusskolan, Bergsnässkolan samt fritidsverksamheten på båda skolorna. Skolledningen består av

Läs mer

Arbetsplan för Sollebrunns fritidshem Läsåret 2015/2016

Arbetsplan för Sollebrunns fritidshem Läsåret 2015/2016 150417 Arbetsplan för Sollebrunns fritidshem Läsåret 2015/2016 Syftet med detta dokument, Arbetsplanen är att synliggöra verksamheten. Ett sätt att skapa en gemensam bild av verksamheten och hur man arbetar

Läs mer

1 Utbildningsinspektion i Stockholms kommun Tallkrogens skola Dnr 53-2006:962 Utbildningsinspektion i Tallkrogens skola, förskoleklass och grundskola

1 Utbildningsinspektion i Stockholms kommun Tallkrogens skola Dnr 53-2006:962 Utbildningsinspektion i Tallkrogens skola, förskoleklass och grundskola 1 Utbildningsinspektion i Stockholms kommun Tallkrogens skola Dnr 53-2006:962 Utbildningsinspektion i Tallkrogens skola, förskoleklass och grundskola årskurs 1 6 Innehåll Inledning...1 Underlag...1 Beskrivning

Läs mer

Tyresö kommun Förskolan Båten Lokal Arbetsplan 2013/2014

Tyresö kommun Förskolan Båten Lokal Arbetsplan 2013/2014 Tyresö kommun Förskolan Båten Lokal Arbetsplan 2013/2014 Förskolan Båten Simvägen 37 135 40 Tyresö 070-169 83 98 Arbetsplan 2013/2014 Vårt uppdrag Förskolan ska lägga grunden för ett livslångt lärande.

Läs mer

KVALITETSREDOVISNING LÄSÅRET 2010/2011

KVALITETSREDOVISNING LÄSÅRET 2010/2011 KVALITETSREDOVISNING LÄSÅRET 2010/2011 REGNBÅGEN Fritidshemmet för särskoleelever på Noltorpsskolan ALINGSÅS Telefon: 0322-61 60 00 Fax: 0322-61 63 40 E-post: barn.ungdom@alingsas.se 1. Förutsättningar

Läs mer

Kvalitetsanalys för Lyckolundens föräldrakooperativ läsåret 2013/14

Kvalitetsanalys för Lyckolundens föräldrakooperativ läsåret 2013/14 Datum 1 (9) Kvalitetsanalys för Lyckolundens föräldrakooperativ läsåret 2013/14 Varje förskola har enligt skollagen ansvar för att systematiskt och kontinuerligt planera, följa upp och utveckla utbildningen.

Läs mer

Lokal arbetsplan för Österåsens skola läsåret 2010/2011

Lokal arbetsplan för Österåsens skola läsåret 2010/2011 2010-10-19 Lokal arbetsplan för Österåsens skola läsåret 2010/2011 Lust att lära och utvecklas hela livet Den lokala arbetsplanen anger skolans prioriterade utvecklingsmål för läsåret, med åtaganden enskilt

Läs mer

Kvalitetsredovisning läsåret 2012/2013. Fritidshemmen i Ulvsby skolområde

Kvalitetsredovisning läsåret 2012/2013. Fritidshemmen i Ulvsby skolområde Kvalitetsredovisning läsåret 01/013 Fritidshemmen i Ulvsby skolområde Innehållsförteckning 1. Grundfakta om Fritidshemmen vid Vallargärdets skola.... Underlag och rutiner för kvalitetsredovisningen...

Läs mer

Kvalitetsredovisning Fritidshem

Kvalitetsredovisning Fritidshem Kvalitetsredovisning Fritidshem Läsåret 2012/2013 Edvinshems fritidshem Väster Ansvarig rektor: Jonas Thun Inledning Skollagens krav på systematiskt kvalitetsarbete innebär att huvudmän, förskole och skolenheter

Läs mer

Arbetsplan för Nolbyskolans fritidshem Läsåret 2014/2015

Arbetsplan för Nolbyskolans fritidshem Läsåret 2014/2015 november Arbetsplan för Nolbyskolans fritidshem Läsåret 2014/2015 Syftet med detta dokument, Arbetsplanen är att synliggöra verksamheten. Ett sätt att skapa en gemensam bild av verksamheten och hur man

Läs mer

Kvalitetsredovisning Särskolan 2012-06-11

Kvalitetsredovisning Särskolan 2012-06-11 Kvalitetsredovisning Särskolan 2012-06-11 Kvalitetsredovisning för Läsår 2011-2012 1. Grundfakta Enhetens namn: Kristinaskolan Brotorpsskolan - Lindeskolan Verksamhetsform: Grundsärskola Grundsärskola

Läs mer

Förskoleklass Mariaskolan. Läsåret 2013/2014

Förskoleklass Mariaskolan. Läsåret 2013/2014 KVALITETSRAPPORT Förskoleklass Mariaskolan Läsåret 2013/2014 1. Inledning Underlaget till denna Kvalitetsrapport har varit förskoleklassens uppföljningar och dokumentation under läsåret 2013/2014 samt

Läs mer

Lokal arbetsplan 2013/2014. Kilbergets förskola

Lokal arbetsplan 2013/2014. Kilbergets förskola Lokal arbetsplan 2013/2014 Kilbergets förskola Vår förskola består av fyra avdelningar, två avdelningar för barn mellan 1-3 år och två avdelningar för barn mellan 3-5 år. På Kilbergets förskola arbetar

Läs mer

Kvalitetsredovisning läsåret 2014-15 Verksamhetsplan läsåret 2015-16. Göran Åkerberg rektor

Kvalitetsredovisning läsåret 2014-15 Verksamhetsplan läsåret 2015-16. Göran Åkerberg rektor Kvalitetsredovisning läsåret 2014-15 Verksamhetsplan läsåret 2015-16 Göran Åkerberg rektor Kunskap och lärande Var är vi? Hur gör vi? Delaktighet och inflytande Vart ska vi? Hur blev det? Normer och värden

Läs mer

Arbetsplan 2015/2016 för förskolorna:

Arbetsplan 2015/2016 för förskolorna: Arbetsplan 2015/2016 för förskolorna: Eklunda Ekängen Fåraherden Gåsapigan Höskullen Kryddgården I Ur och Skur Lergöken Stallbacken Äventyret Örebro kommun Skolområdet Ängen orebro.se Innehållsförteckning

Läs mer

Skogsgläntans förskola

Skogsgläntans förskola REVIDERAT UNDERLAG 2009-05-05 /GF Skogsgläntans förskola Rektor Britt-Marie Eliasson 2011-08-30 REVIDERAD 110830 Förordningar om kvalitetsredovisning SFS (Svensk författningssamling) 2005:609 Utbildnings-

Läs mer

Verksamhetsplanen 2015-2016 Segrande Liv Grundskola

Verksamhetsplanen 2015-2016 Segrande Liv Grundskola Verksamhetsplanen 2015-2016 Segrande Liv Grundskola Information om verksamhetsplanen Verksamhetsplanen är en del av det ständigt pågående kvalitetsförbättringsarbetet i skolan. I verksamhetsplanen formuleras

Läs mer

Systematiskt kvalitetarbete Grundskolan Kvalitetsrapport 2013-2014

Systematiskt kvalitetarbete Grundskolan Kvalitetsrapport 2013-2014 Systematiskt kvalitetarbete Grundskolan Kvalitetsrapport 2013-2014 2014-06-03 1. GRUNDFAKTA Stadsskogsskolan 1 191 elever, 113 pojkar och 78 flickor 42 med annat modersmål 22 lärare Andel lärare med högskoleexamen

Läs mer

Systematiskt kvalitetsarbete Gubbo förskola 2012/2013

Systematiskt kvalitetsarbete Gubbo förskola 2012/2013 Systematiskt kvalitetsarbete Gubbo förskola 2012/2013 Barnantal Gubbo Förskola Systematiskt kvalitetsarbete Gubbo Förskola Födda -08 Födda -09 Födda -10 Födda -11 Födda -12 7 st 5 st 5 st 2 st 3 st Personal

Läs mer

VÄLKOMNA TILL ORMSTASKOLAN

VÄLKOMNA TILL ORMSTASKOLAN VÄLKOMNA TILL ORMSTASKOLAN En kort beskrivning av skolan Vi är en grundskola med klasserna F-6 samt förskoleverksamhet och fritids Vi har ca 500 elever Personalen består av ca 90 personer med olika kompetens

Läs mer

LOKAL ARBETSPLAN 2014

LOKAL ARBETSPLAN 2014 LOKAL ARBETSPLAN 2014 GRUNDSKOLA: Bålbro skola 1. UNDERLAG - Självvärdering, riktad till pedagoger - Våga Visa-enkäten riktad till barn/elever och föräldrar - Skolans andra underlag Pedagoger Övergripande

Läs mer

Kvalitetsredovisning Läsåret 2010/2011

Kvalitetsredovisning Läsåret 2010/2011 1(10) Kvalitetsredovisning Läsåret 2010/2011 Asklanda skola 2(10) Innehåll 1 Förutsättningar Nyckeltal...3 2 Arbetsprocesser i grundskolan...3 2.1 Med utgångspunkt från resultaten i förra årets redovisning

Läs mer

Kvalitetsredovisning och verksamhetsplan för Tällbergs skola

Kvalitetsredovisning och verksamhetsplan för Tällbergs skola Kvalitetsredovisning och verksamhetsplan för Tällbergs skola Kvalitetsredovisning 2013/2014 Varje huvudman inom skolväsendet ska på huvudmannanivå systematiskt och kontinuerligt planera, följa upp och

Läs mer

Plan för att främja likabehandling och motverka kränkande behandling i förskolan

Plan för att främja likabehandling och motverka kränkande behandling i förskolan 2014-08-05 Plan för att främja likabehandling och motverka kränkande behandling i förskolan Vår vision är att Vi lär med glädje för livet. Vi vill att alla barn, personal och vårdnadshavare inom förskoleverksamheten

Läs mer

Kvalitetsanalys läsåret 2014/15

Kvalitetsanalys läsåret 2014/15 Kvalitetsanalys läsåret 2014/15 Klättenskolan Postadress Besöksadress Telefon Internet Giro och org nr Sunne kommun Stöpafors 0565-160 00 växel www.sunne.se 744-2684 bankgiro 79. Klättenskolan 686 93 Sunne

Läs mer

IUP-plan för Sofia skola

IUP-plan för Sofia skola IUP-plan för Sofia skola För pedagogerna! I denna IUP-plan finns beskrivning av hur vi på Sofia skola kommunicerar runt elevers lärande. Här finns också en beskrivning av hur vi organiserar utvecklingssamtalen.

Läs mer

Kvalitetsredovisning 2007/2008

Kvalitetsredovisning 2007/2008 UKFF Område Kungsberget/Linghem Kvalitetsredovisning 2007/2008 Linghems förskoleverksamhet 1 Innehållsförteckning Grundfakta om Linghems förskoleverksamhet.3 Underlag och rutiner för att ta fram kvalitetsredovisningen.3

Läs mer

Systematiskt kvalitetsarbete för Läsåret 2011-2012

Systematiskt kvalitetsarbete för Läsåret 2011-2012 Systematiskt kvalitetsarbete för Läsåret 2011-2012 Lärkeskolans fritidshem Nora kommun 1 Arbetsgång för kvalitetsarbetet... 3 Åtgärder för utveckling enligt föregående års kvalitetsredovisning... 3 Verksamhetens

Läs mer

KVALITETSREDOVISNING

KVALITETSREDOVISNING KVALITETSREDOVISNING Enhet Lundabyns fritidshem Läsår 2010-2011 Elisabeth AnderssonHult Rektor FÖRUTSÄTTNINGAR FÖR KVALITET ENHET Lundabyns fritidshem TIDSPERIOD Läsåret 2010-2011 GRUNDFAKTA OM ENHETEN

Läs mer

Rapport från tillsynsbesök. Beskrivning av verksamheten: Sammanfattning: RAPPORT 2012-06-11. BARN- OCH GRUNDSKOLAN Charlotte Bergh

Rapport från tillsynsbesök. Beskrivning av verksamheten: Sammanfattning: RAPPORT 2012-06-11. BARN- OCH GRUNDSKOLAN Charlotte Bergh RAPPORT 2012-06-11 BARN- OCH GRUNDSKOLAN Charlotte Bergh Rapport från tillsynsbesök Faktauppgifter Mätdatum:2011-10-15 Heltidstjänster I barngrupp: 4,75 Tjänster med högskoleutb: 3,0 (60%) Antal barn:

Läs mer

Likabehandlingsplan för Skå skola. Mål och vision. Trygghet Glädje - Lärande. Lagen

Likabehandlingsplan för Skå skola. Mål och vision. Trygghet Glädje - Lärande. Lagen Likabehandlingsplan för Skå skola Mål och vision Trygghet Glädje - Lärande Vi vill skapa en miljö där vi visar varandra hänsyn och ömsesidig respekt, vi vill att eleverna ska känna sig sedda och ingen

Läs mer

Lokal arbetsplan. Pjätteryds naturförskola 2014-2015

Lokal arbetsplan. Pjätteryds naturförskola 2014-2015 Utbildningsförvaltningen Pjätteryds naturförskola Lokal arbetsplan Pjätteryds naturförskola 2014-2015 1 Innehållsförteckning 1. Presentation av grundfakta...3 2. Årets utvecklingsområden 4 3. Normer och

Läs mer

Teamplan Ugglums skola F-3 2011/2012

Teamplan Ugglums skola F-3 2011/2012 Teamplan Ugglums skola F-3 2011/2012 2015 har 10 åringen nått statens och våra mål men framförallt sina egna och har tagit ansvar för sin egen utveckling med stöd av vuxna. 10 åringen tror på sig själv

Läs mer

Arbetsplan för Sollebrunns skola årskurs 6-9 Läsåret 2014/2015

Arbetsplan för Sollebrunns skola årskurs 6-9 Läsåret 2014/2015 140821 Arbetsplan för Sollebrunns skola årskurs 6-9 Läsåret 2014/2015, Barn- och ungdomsförvaltningen, Utvecklingsenheten Telefon: 0322-61 60 00 Fax: 0322-61 63 40 E-post: barn.ungdom@alingsas.se Barn-

Läs mer

Kvalitetsarbete för Smedby förskola period 4 (april-juni), läsåret 2013-2014.

Kvalitetsarbete för Smedby förskola period 4 (april-juni), läsåret 2013-2014. Kvalitetsarbete för Smedby förskola period 4 (april-juni), läsåret 2013-2014. 1 Systematiskt kvalitetsarbete Enligt Skollagen (SFS 2010:800) ska varje huvudman inom skolväsendet på huvudmannanivå systematiskt

Läs mer

Mottagande av nyanlända och. flerspråkiga barn/elever

Mottagande av nyanlända och. flerspråkiga barn/elever Mottagande av nyanlända och flerspråkiga barn/elever 1 Vision Varje barn och elev med utländsk bakgrund ska ges den kunskap de har rätt till för att nå målen för utbildningen. Mål Öka likvärdigheten mellan

Läs mer

STORVIKEN MARIEBY- TANDSBYNS förskolor. Arbetsplan för systematiskt kvalitetsarbete (ASK) 2012-2013

STORVIKEN MARIEBY- TANDSBYNS förskolor. Arbetsplan för systematiskt kvalitetsarbete (ASK) 2012-2013 STORVIKEN MARIEBY- TANDSBYNS förskolor Arbetsplan för systematiskt kvalitetsarbete (ASK) 2012-2013 Förutsättningar Presentation av enheten Förskolorna Backen, Dungen, Storviken, Marieby och Tandsbyn med

Läs mer

Elever i behov av särskilt stöd

Elever i behov av särskilt stöd Elever i behov av särskilt stöd Handlingsplan för Ekebyhovskolan 2014 Ekebyhovskolan Ansvarig chef: Inga-Lill Håkansson INNEHÅLL SYFTE OCH MÅL...3 VÅRA STYRDOKUMENT...4 ELEVSTÖDSTRAPPAN...5 STÖDTEAMET...7

Läs mer

Utbildningsinspektion i Gnarps skola, förskoleklass och grundskola årskurs 1 6

Utbildningsinspektion i Gnarps skola, förskoleklass och grundskola årskurs 1 6 Utbildningsinspektion i Nordanstigs kommun Gnarps skola Dnr 53-2005:786 Utbildningsinspektion i Gnarps skola, förskoleklass och grundskola årskurs 1 6 Innehåll Inledning...1 Underlag...1 Beskrivning av

Läs mer

Systematiskt kvalitetsarbete ht12/vt13 Rönnbäret

Systematiskt kvalitetsarbete ht12/vt13 Rönnbäret Läroplanens mål 1.1 Normer och värden. Förskolan skall aktivt och medvetet påverka och stimulera barnen att utveckla förståelse för vårt samhälles gemensamma demokratiska värderingar och efterhand omfatta

Läs mer

Kvalitetsredovisning. Rimforsa skola. läsåret 12/13

Kvalitetsredovisning. Rimforsa skola. läsåret 12/13 Kvalitetsredovisning Rimforsa skola läsåret 12/13 Till grund för redovisningen ligger personalens utvärderingar av verksamheten och skolans planer, elevernas trivselenkäter, resultaten från nationella

Läs mer

Arbetsplan för Nolby förskola Läsåret 2014/2015

Arbetsplan för Nolby förskola Läsåret 2014/2015 140805 Arbetsplan för Nolby förskola Läsåret 2014/2015, Barn- och ungdomsförvaltningen, Utvecklingsenheten Telefon: 0322-61 60 00 Fax: 0322-61 63 40 E-post: barn.ungdom@alingsas.se Barn- och ungdomsförvaltningens

Läs mer

Kvalitetsarbete för förskolan Stallgården period 3 (jan mars), läsåret 2014-2015.

Kvalitetsarbete för förskolan Stallgården period 3 (jan mars), läsåret 2014-2015. Kvalitetsarbete för förskolan Stallgården period 3 (jan mars), läsåret 2014-2015. 1 Systematiskt kvalitetsarbete Enligt Skollagen (SFS 2010:800) ska varje huvudman inom skolväsendet på huvudmannanivå systematiskt

Läs mer

PLAN MOT DISKRIMINERING OCH KRÄNKANDE BEHANDLING

PLAN MOT DISKRIMINERING OCH KRÄNKANDE BEHANDLING PLAN MOT DISKRIMINERING OCH KRÄNKANDE BEHANDLING KULLINGSBERGSSKOLAN Alingsås Augusti 2015 Definition av kränkande behandling Definitionen är hämtad ur boken Ny Skollag i praktiken, som gäller fr.o.m.

Läs mer

Kvalitetsredovisning

Kvalitetsredovisning Kvalitetsredovisning 2005-2006 STRÖMSTADS KOMMUN Barn & Utbildningsförvaltningen Tångens förskola Inlämnad av: Annika Back 1 Inledning Denna kvalitetsredovisning innehåller en beskrivning av i vilken mån

Läs mer

Enhetsplan för Nödingeskolan 2012-2013

Enhetsplan för Nödingeskolan 2012-2013 Enhetsplan för Nödingeskolan 2012-2013 Gemensamma mål för hela enheten Gemensam för såväl grundskola som förskoleklass och fritidshemmet ligger som grund för våra mål? Skolinspektionens rapport Vilka mål

Läs mer

Förskolan Villa Solvi Danderyds kommun

Förskolan Villa Solvi Danderyds kommun Förskolan Villa Solvi Danderyds kommun Susanne Arvidsson Marianne Taxèn Vecka 41,42 2011 Nacka Nacka Innehållsförteckning INNEHÅLLSFÖRTECKNING... 2 VÅGA VISA... 3 SAMMANFATTNING... 4 JÄMFÖRELSE MED TIDIGARE

Läs mer

Lokal IKT-plan för Förskolorna Hans & Greta, Lönneberga och Rida - Ranka

Lokal IKT-plan för Förskolorna Hans & Greta, Lönneberga och Rida - Ranka Lokal IKT-plan för Förskolorna Hans & Greta, Lönneberga och Rida - Ranka Bakgrund I januari 2010 antog Lunds Kommun styrdokumetet IKT-strategi för Lunds skolor från förskola till vuxenutbildning. Skriften

Läs mer

Dokumentationen avser läsåret 2013-2014 Förskoleklass Lillsjöskolan Mikael From 2014-08-15

Dokumentationen avser läsåret 2013-2014 Förskoleklass Lillsjöskolan Mikael From 2014-08-15 Dokumentationen avser läsåret 2013-2014 Förskoleklass Lillsjöskolan Mikael From 2014-08-15 1. Kort beskrivning av den egna verksamheten Lillsjöskolan ligger i Östra Odensala och ingår i Odensala skolområde.

Läs mer

VISÄTTRASKOLANS MATEMATIKUTVECKLINGSPLAN

VISÄTTRASKOLANS MATEMATIKUTVECKLINGSPLAN VISÄTTRASKOLANS MATEMATIKUTVECKLINGSPLAN Syftet med den här utvecklingsplanen är att synliggöra hur vi på Visättraskolan ska arbeta för att all undervisning på vår skola ska vara matematik- och kunskapsutvecklande.

Läs mer

Förväntansdokument. Utfärdat augusti 2012

Förväntansdokument. Utfärdat augusti 2012 Förväntansdokument Utfärdat augusti 2012 Skolans och vårdnadshavarnas gemensamma ansvar för elevernas skolgång ska skapa de bästa möjliga förutsättningarna för barns och ungdomars utveckling och lärande.

Läs mer

Arbetsplan för Lövsångarens förskola Avdelningen Holken

Arbetsplan för Lövsångarens förskola Avdelningen Holken Köpings kommun Arbetsplan för Lövsångarens förskola Avdelningen Holken Läsår 2015 2016 Josefin Gardh, Therese Jakobsson, Sukanya Vikman, Frida Uppsäll 2015 09 18 Vad är en arbetsplan? Förskolan är en egen

Läs mer

Pedagogisk planering Verksamhetsåret 2014/15. Förskolan Bergabacken

Pedagogisk planering Verksamhetsåret 2014/15. Förskolan Bergabacken Förskoleverksamheten Pedagogisk planering Verksamhetsåret 2014/15 Förskolan Bergabacken Förskoleverksamhetens vision Vi vill arbete för en verksamhet där alla mår bra, har inflytande, känner glädje, trygghet

Läs mer

Kvalitetsredovisning 2009 IS Atlas fritidshem

Kvalitetsredovisning 2009 IS Atlas fritidshem Kvalitetsredovisning 2009 IS Atlas fritidshem 1 Innehållsförteckning Kvalitetsredovisning 2009 - VERKSAMHETENS NAMN... 1 Sammanfattning av läsåret 2008/2009... 3 Grundfakta om - Skolans/fritidshemmets

Läs mer

PLAN MOT DISKRIMINERING OCH KRÄNKANDE BEHANDLING

PLAN MOT DISKRIMINERING OCH KRÄNKANDE BEHANDLING UPPSALA KOMMUN VÅRD & BILDNING PLAN MOT DISKRIMINERING OCH KRÄNKANDE BEHANDLING Grundskola Tunabergsskolan Ansvarig för planen Rektor: Lena Engebrand Nikou Planens giltighetstid: Augusti 2014 januari 2016

Läs mer

Systematiskt kvalitetsarbete för fritidshem läsåret 2012/2013. Rektor

Systematiskt kvalitetsarbete för fritidshem läsåret 2012/2013. Rektor Systematiskt kvalitetsarbete för fritidshem läsåret 2012/2013 Rektor Innehåll 1 Redovisning av särskilda insatser och åtgärder enligt föregående kvalitetsredovisning och effekter av dessa som genomförts

Läs mer

Karlshögs Fritidshem

Karlshögs Fritidshem rlshögkarlshögkarlshögkarlshögkarlshögkarlshögkarlshögkarlshögkarlshögkarlshögkarlshögkarls högkarlshögkarlshögkarlshögkarlshögkarlshögkarlshögkarlshögkarlshögkarlshögkarlshögkarlshö gkarlshögkarlshögkarlshögkarlshögkarlshögkarlshögkarlshögkarlsögkarlshögkarlshögkarlshögka

Läs mer

Murgårdsskolans 7-9 Arbetsplan läsåret 2013/2014

Murgårdsskolans 7-9 Arbetsplan läsåret 2013/2014 Murgårdsskolans 7-9 Arbetsplan läsåret 2013/2014 Murgårdsskolans vision Murgårdsskolan F-9 ska vara en plats där varje elev får förutsättningar att utvecklas till en individ som har goda kunskaper och

Läs mer

Kvalitetsarbete för förskolan Smultronstället period 3 läsåret 2014-2015.

Kvalitetsarbete för förskolan Smultronstället period 3 läsåret 2014-2015. Kvalitetsarbete för förskolan Smultronstället period 3 läsåret 2014-2015. 1 Systematiskt kvalitetsarbete Enligt Skollagen (SFS 2010:800) ska varje huvudman inom skolväsendet på huvuvdmannanivå systematiskt

Läs mer

Kvalitetsarbete för Garpenbergs skola period 3 (jan mars), läsåret 2012/2013

Kvalitetsarbete för Garpenbergs skola period 3 (jan mars), läsåret 2012/2013 Kvalitetsarbete för Garpenbergs skola period 3 (jan mars), läsåret 2012/2013 1 Systematiskt kvalitetsarbete Enligt Skollagen (SFS 2010:800) ska varje huvudman inom skolväsendet på huvuvdmannanivå systematiskt

Läs mer

Kvalitetsanalys för Nyckelpigan läsåret 2014/15

Kvalitetsanalys för Nyckelpigan läsåret 2014/15 Datum 1 (11) Kvalitetsanalys för Nyckelpigan läsåret 2014/15 Varje förskola har enligt skollagen ansvar för att systematiskt och kontinuerligt planera, följa upp och utveckla utbildningen. Denna kvalitetsanalys

Läs mer

SKOLLEDNINGENS LEDARDEKLARATION

SKOLLEDNINGENS LEDARDEKLARATION SKOLLEDNINGENS LEDARDEKLARATION Ledarskap Det vi tycker är särskilt viktigt med vårt ledarskap är att skapa ett öppet klimat på skolan, där elever, föräldrar och personal kan känna att de med förtroende

Läs mer

Arbetsplan för Västra Bodarna skola Läsåret 2014/2015

Arbetsplan för Västra Bodarna skola Läsåret 2014/2015 140929 Arbetsplan för Västra Bodarna skola Läsåret 2014/2015 Syftet med detta dokument, Arbetsplanen är att synliggöra verksamheten. Ett sätt att skapa en gemensam bild av verksamheten och hur man arbetar

Läs mer

LOKAL ARBETSPLAN 2014 Vigelsjö Gårds förskola

LOKAL ARBETSPLAN 2014 Vigelsjö Gårds förskola LOKAL ARBETSPLAN 2014 Vigelsjö Gårds förskola LOKAL ARBETSPLAN 2014/2015 Vi ska göra alla barn och elever i Norrtälje till vinnare FÖRSKOLA: Vigelsjö gårds förskola 1. UNDERLAG - Våga Visa-enkäten riktad

Läs mer

Förskolans årliga plan för att främja likabehandling och förebygga diskriminering, trakasserier och kränkande behandling

Förskolans årliga plan för att främja likabehandling och förebygga diskriminering, trakasserier och kränkande behandling Förskolans årliga plan för att främja likabehandling och förebygga diskriminering, trakasserier och kränkande behandling SÅNGSVANENS FÖRSKOLA november 2012- november 2013 1. Vision I vår förskoleverksamhet

Läs mer

Kvalitetsredovisning

Kvalitetsredovisning Kvalitetsredovisning Detta är skolans kvalitetsredovisning enligt Förordning om kvalitetsredovisning inom skolväsendet: 2 Arbetet med kvalitetsredovisning skall främja /.. / skolornas, förskolornas och

Läs mer

Enheten arbetar tillsammans med övriga skolor och förskolor för att uppnå kommunens mål att bli en av Sveriges 10 bästa skolkommuner.

Enheten arbetar tillsammans med övriga skolor och förskolor för att uppnå kommunens mål att bli en av Sveriges 10 bästa skolkommuner. 1 1. Nuläge Förskolan minskade åter antal avdelningar till tre under höstterminen 2011, men kommer att ha fyra avdelningar från januari 2012. Utvecklandet av förskolans pedagogiska arbetssätt och rutiner

Läs mer

Lokal verksamhetsplan. för. Björkhagaskolan

Lokal verksamhetsplan. för. Björkhagaskolan Lokal verksamhetsplan för Björkhagaskolan 2012/2013 Verksamhetsbeskrivning Enheten Skolans verksamhet omfattar två arbetslag med elever från förskoleklass tom årskurs 3 med integrerad fritidsverksamhet,

Läs mer

Plan för elevhälsan Berghult-Tolleredsenheten

Plan för elevhälsan Berghult-Tolleredsenheten 1(6) Plan för elevhälsan Ledstjärnor för elevhälsan är ett salutogent förhållningssätt och inkludering. Inkludering innebär; Anpassning och utveckling i barnets närmiljö Fördjupade kunskaper/resurser skall

Läs mer

Uppföljning 2010. Utvärdering av Skolplan 2007

Uppföljning 2010. Utvärdering av Skolplan 2007 Uppföljning 2010 God och trygg arbetsmiljö för barn och elever Utvärdering av Skolplan 2007 Barn- och utbildningsnämnden Barn- och utbildningsförvaltningen Birgitta Bresell 2011-06-08 Innehåll 1 Sammanfattning

Läs mer

Kvalitetsarbete för förskolan Tunet period 4 (april-juni), läsåret 2012-2013

Kvalitetsarbete för förskolan Tunet period 4 (april-juni), läsåret 2012-2013 Kvalitetsarbete för förskolan Tunet period 4 (april-juni), läsåret 2012-2013 1 Systematiskt kvalitetsarbete Enligt Skollagen (SFS 2010:800) ska varje huvudman inom skolväsendet på huvuvdmannanivå systematiskt

Läs mer

Systematiskt kvalitetsarbete Helhetsanalys av Väskolans fritidshem Läsår 14 15

Systematiskt kvalitetsarbete Helhetsanalys av Väskolans fritidshem Läsår 14 15 2015-08-05 Systematiskt kvalitetsarbete Helhetsanalys av Väskolans fritidshem Läsår 14 15 Emma Niklasson, rektor Väskolan F-3 och fritidshem emma.niklasson@kristianstad.se 044-134060 1 Innehåll 1. Våra

Läs mer

Elevhälsoplan Storvretaskolan 2014-15. Bakgrund. Elevhälsoplanens syfte. Styrdokument. Elevhälsans uppdrag

Elevhälsoplan Storvretaskolan 2014-15. Bakgrund. Elevhälsoplanens syfte. Styrdokument. Elevhälsans uppdrag Elevhälsoplan Storvretaskolan 2014-15 Bakgrund Skolan ska ge alla barn och elever den ledning och stimulans som de behöver i sitt lärande och sin personliga utveckling. Den ska ge eleverna möjlighet att

Läs mer

Kommentarer till kvalitetshjulet 130815

Kommentarer till kvalitetshjulet 130815 Kommentarer till kvalitetshjulet 130815 Augusti juni Kartläggning av barngruppen Under året skolas nya barn in och vi får en ny barn- och föräldragrupp. Kartläggningen sker genom inskolningssamtal, föräldrasamtal,

Läs mer

Svarteskolan, förskoleklass och fritidshems plan mot diskriminering och kränkande behandling

Svarteskolan, förskoleklass och fritidshems plan mot diskriminering och kränkande behandling Svarteskolan, förskoleklass och fritidshems plan mot diskriminering och kränkande behandling Verksamhetsformer som omfattas av planengrundskola, förskoleklass och fritidshem Grunduppgifter Verksamhetsformer

Läs mer

Kvalitetsarbete för förskolan Ekorren period 1 (juli-sept), läsåret 2013-2014.

Kvalitetsarbete för förskolan Ekorren period 1 (juli-sept), läsåret 2013-2014. Kvalitetsarbete för förskolan Ekorren period 1 (juli-sept), läsåret 2013-2014. 1 Systematiskt kvalitetsarbete för förskolan Enligt Skollagen (SFS 2010:800) ska varje huvudman inom skolväsendet på huvuvdmannanivå

Läs mer

Verksamhetsplan för Sundby förskola och skola 2011

Verksamhetsplan för Sundby förskola och skola 2011 Datum Verksamhetsplan för Sundby förskola och skola 2011 1. Nuläge Enheten har bytt chef under året. Ny chef började 1 september. Enheten behöver en förnyelse vad gäller både pedagogiska diskussioner,

Läs mer

Kvalitetsarbete för förskolan Stallgården period 4 (april-juni), läsåret 2013/2014

Kvalitetsarbete för förskolan Stallgården period 4 (april-juni), läsåret 2013/2014 Kvalitetsarbete för förskolan Stallgården period 4 (april-juni), läsåret 2013/2014 1 Systematiskt kvalitetsarbete Enligt Skollagen (SFS 2010:800) ska varje huvudman inom skolväsendet på huvudmannanivå

Läs mer

Barn- och Elevhälsoarbete i Timrå kommun

Barn- och Elevhälsoarbete i Timrå kommun Barn- och Elevhälsoarbete i Timrå kommun 1. Elevhälsa och barn- och elevhälsoarbete 2 2. Allmänt om förskolans barnhälsoarbete 4 3. Allmänt om grundskolans och gymnasiets elevhälsoarbete. 5 Detta dokument

Läs mer

Kvalitetsrapport läsåret 2013/2014. Förskolan Skäggetorp Centrum 30A Utveckling och lärande

Kvalitetsrapport läsåret 2013/2014. Förskolan Skäggetorp Centrum 30A Utveckling och lärande Kvalitetsrapport läsåret 2013/2014 Förskolan Skäggetorp Centrum 30A Utveckling och lärande 2 Innehåll UTVECKLING OCH LÄRANDE... 3 SAMMANFATTNING... 3 Mål... 3 Resultat... 3 Föräldrasamverkan och språk...

Läs mer

Oluff Nilssons vägs plan mot diskriminering och kränkande behandling

Oluff Nilssons vägs plan mot diskriminering och kränkande behandling Oluff Nilssons vägs plan mot diskriminering och kränkande behandling Verksamhetsformer som omfattas av planen Förskoleverksamhet 1/8 Grunduppgifter Verksamhetsformer som omfattas av planen Förskoleverksamhet

Läs mer

Förskolans och skolans plan för särskilt stöd

Förskolans och skolans plan för särskilt stöd 2011-08-10 Sid 1 (5) Förskolans och skolans plan för särskilt stöd Detta dokument är reviderat i juli 2011 och gäller tillsvidare. Rutinerna för arbetet med särskilt stöd kommer under hösten 2011 att noggrannare

Läs mer

Utvecklingsplan och prioriterade utvecklingsområden för Stagneliusskolan 2014 2015

Utvecklingsplan och prioriterade utvecklingsområden för Stagneliusskolan 2014 2015 Utvecklingsplan och prioriterade utvecklingsområden för Stagneliusskolan 2014 2015 Bakgrund Vid läsårsavslut analyserar ämneslag, arbetslag och skolledning de olika resultat som finns för verksamheten.

Läs mer

Arbetsplan för Lindens förskola Lendahls enhet Läsåret 2014/2015

Arbetsplan för Lindens förskola Lendahls enhet Läsåret 2014/2015 Barn- och ungdomsförvaltningens vision: Lärande Samskapande Styrkebaserad Lust att lära Vi sätter Lärandet i centrum för barn, elever, medarbetare och ledare Vi skapar delaktighet som präglas av att vi

Läs mer

HJÄLMSTASKOLAN 2014. Utvärdering av mål och resultat 2013-14

HJÄLMSTASKOLAN 2014. Utvärdering av mål och resultat 2013-14 HJÄLMSTASKOLAN 2014 Utvärdering av mål och resultat 2013-14 Innehåll 1. Förskolan... 3 2. Grundskolan... 4 2.1 Egna mål... 4 2.2 Analys av resultat i matematik... 6 2.3 Analys av resultat i läs- och skrivutveckling...

Läs mer