Sofielunds förskola och skola Sollentuna kommun

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Sofielunds förskola och skola Sollentuna kommun"

Transkript

1 Sofielunds förskola och skola Sollentuna kommun Britt-Marie Hansson Lähdet, Tyresö kommun Anne Hedlund, Danderyds kommun Heléne Portnoff, Tyresö kommun Vecka 45-46, 2010 Helena Boussard, Nacka kommun Berit Lund, Ekerö kommun Vecka 46-47, 2010

2 Innehållsförteckning SOFIELUNDS FÖRSKOLA OCH SKOLA... 1 SOLLENTUNA KOMMUN... 1 INNEHÅLLSFÖRTECKNING... 2 VÅGA VISA... 3 FAKTA OM ENHETEN... 4 Typ av skola... 4 Ledning... 4 Organisation... 5 OBSERVATIONENS METOD... 7 DELENHET 1: SOFIELUNDSSKOLAN... 8 MÅLOMRÅDEN... 8 Normer och värden... 8 Utveckling och lärande/kunskaper Ansvar och inflytande för barn/elever Bedömning och betyg (gäller ej förskola) Styrning och ledning JÄMFÖRELSE MED TIDIGARE OBSERVATION STARKA SIDOR FÖRBÄTTRINGSOMRÅDEN SAMMANFATTANDE SLUTSATS OM ENHETEN DELENHET 2: SOFIELUNDS FÖRSKOLA MÅLOMRÅDEN Normer och värden Utveckling och lärande/kunskaper Ansvar och inflytande för barn/elever Styrning och ledning JÄMFÖRELSE MED TIDIGARE OBSERVATION STARKA SIDOR FÖRBÄTTRINGSOMRÅDEN SAMMANFATTANDE SLUTSATS OM ENHETEN HELA ENHETEN SAMMANFATTANDE SLUTSATS OM ENHETEN SOM HELHET REFERENSER

3 VÅGA VISA VÅGA VISA är ett samarbete om utvärdering inom utbildningsområdet mellan Danderyd, Ekerö, Nacka, Salem, Sollentuna, Tyresö, Upplands Väsby och Värmdö kommuner. VÅGA VISA innehåller fyra delområden: observationer självvärderingar kundundersökningar tester och prov VÅGA VISA ska: ske utifrån ett medborgarperspektiv stimulera till erfarenhetsutbyte och ökat lärande ge kommuner och skolor underlag till förbättring och utveckling ge underlag för analyser och jämförelser mellan kommuner och skolor utgöra en viktig del av kvalitetsuppföljningen bidra till ökad måluppfyllelse. Metoden Observationer genomförs av skolledare och pedagoger. Observatörerna bildar lag som besöker en skola i en annan kommun under en period, ofta en vecka. Observatörerna skaffar sig en så heltäckande bild som möjligt av skolan och dess verksamhet genom verksamhetseller lektionsbesök samt intervjuer med barn, elever, personal och skolledning. I observationsarbetet ingår också att ta del av skolans pedagogiska dokumentation. En metodbok styr och stödjer observatörerna i deras arbete*. Metodboken är gemensam för alla verksamheter från förskola till vuxenutbildning. Observationen redovisas i en rapport som skrivs enligt en särskild mall. Målområden Observatörerna beskriver och bedömer verksamheten på fem områden som följer läroplanernas målområden: Normer och värden. Utveckling och lärande/kunskaper. Ansvar och inflytande för barn/elever/studerande. Bedömning och betyg (gäller inte förskola). Styrning och ledning. * Metodbok och ytterligare information finns på 3

4 Fakta om enheten Typ av skola Sofielundsskolan är belägen i Turebergsområdet mellan Sollentuna centrum och Sollentunavallen vid Edsviken. Verksamheten är kommunal och omfattar barn/elever från 1-16 år. Skolan har en lång historik och är en av de äldsta skolorna i Sollentuna samtidigt som den är en av de modernaste. Inom Sofielundsskolan finns flera olika enheter; förskola, grundskola med klasserna F-9, förberedelseklasser (där de flesta av kommunens alla nyanlända elever från andra länder tas emot) samt Modersmålsenhet. Modersmålsenheten ansvarar för all modersmålsundervisning och studiehandledning på modersmål, som bedrivs i hela kommunen. Skolan har även ett elevstödsteam som består av speciallärare, specialpedagoger, skolsköterska och kurator. Sofielundsskolans förskola är belägen i ett arkitektritat hus i anslutning till skolan. Till nuvarande lokaler flyttade förskolan för tre år sedan. Förskolan var tidigare belägen i lokaler på andra sidan av Sollentunavägen och hade då plats för 52 barn. Nu finns plats för 104 barn. Förskolan bedrivs i kommunal regi. Ledning Skolans ledning består av rektor och fyra biträdande rektorer som delar på ansvaret för förskolan, grundskolan och Modersmålsenheten. Rektor har det övergripande ansvaret. De biträdande rektorerna har varsitt ansvarsområde enligt följande: elevansvar och pedagogiskt ansvar för F-9 backofficeansvar. Det innebär bl a ansvar för personalfrågor, dokumentation, kalendarium och fastighetsfrågor ansvarar för förskolan chef för modersmålsenheten 4

5 Organisation Förskolan är belägen precis invid skolbyggnaden och har i dagsläget ca 100 barn inskrivna. Grundskolan är organiserad i åldershomogena klasser från och med Pedagoger och elever arbetar i två arbetslag F-3, ett arbetslag 4-5, samt två arbetslag 6-9. I dagsläget är det ca 500 elever inskrivna. Skolbarnsomsorgen är integrerad för F-3 och 4-5. Eftermiddagsverksamhet finns på fritids för elever F-6. Antalet elever inskrivna på fritids är ca 250. Antalet anställda på skola och förskola är 130. Förberedelseklasserna och ESTER 1 bildar egna arbetslag. I förberedelseklasserna går de ca 60 eleverna i tre åldersblandade klasser, 1-2, 3-5 och 6-9. Varje arbetslag har en arbetslagsledare. Modersmålsenheten omfattar ca 1300 elever i hela kommunen. Förskolan består av två våningsplan med fyra basgrupper på varje plan. Regnbågens basgrupper är på nedre plan och inriktad mot de yngre barnen. Månstrimmans basgrupp för 11 barn födda -08. En förskollärare 80% (utbildad i Kina) En barnskötare som utbildar sig till förskollärare ca 80% En outbildad pedagog 80% En outbildad pedagog 50% Stjärnfallets basgrupp för 12 barn födda-07. En förskollärare 90% En förskollärare 80% 1 ESTER - skolans elevstödsgrupp 5

6 Solstrålens basgrupp för 11 barn födda sent-07 eller tidigt -08. En barnskötare som utbildar sig till förskollärare ca 80% En barnskötare (lärarutbildad i Iran) 87,50% Vattendroppens basgrupp för 11 barn födda -09. En förskollärare 100% En barnskötare 85%. Galaxens basgrupper är på övervåningen inriktad mot de äldre barnen. Jupiters basgrupp för 15 barn födda -05. En förskollärare 100% En barnskötare som utbildar sig till förskollärare ca 80% En barnskötare 75% Saturnus basgrupp för 15 barn födda-05 En barnskötare 85% En barnskötare 85% Merkurius basgrupp för 15 barn födda-06. En förskollärare 85% En barnskötare 100% Venus basgrupp för 14 barn födda -06. En förskollärare 85% En förskollärare 50% En outbildad pedagog 100% Sedan tillkommer En ansvarig biträdande rektor på 100% En köksassistent ca 70% En del i vaktmästare 17% En städ som skolan ansvarar för. På varje våningsplan samarbetar två basgrupper, ledningen har utsett två arbetslagsledare för varje våningsplan. Det innebär att det är fyra arbetslagsledare som är ledare för sina grupper och tillsammans med ansvarig biträdande rektor leder arbetslagets arbete mot förskolans strävansmål. På morgonen och på eftermiddagen så samarbetar basgrupperna på de olika våningsplanen. 6

7 Observationens metod Observationen omfattar för skolans del, F-8 inklusive fritidsverksamhet samt förberedelseklasserna. År 9 har prao under våra observationsveckor. Vi skolobservatörer besöker skolan under fem dagar vecka Under ordinarie planeringsmöten eller inbokade möten intervjuar vi fritidspersonal förskoleklasspersonal rektor och biträdande rektorer arbetslagsledarna ett arbetslag 6-9 två arbetslag F-3 arbetslaget 4-5 skolutvecklingsråden (bestående av elever med vuxenstöd) 1-5 resp 6-9 ESTER (elevstödsgruppen) förberedelseklassernas personal I samband med besök i verksamheten samtalar vi med elever och pedagoger i F-8. Vi besöker alla klasser. Vi ser samtliga praktiskt-estetiska ämnen samt fritidsverksamhet. Vi deltar i ett personalmöte, där bibliotekarien informerar om sin verksamhet. Vi deltar även i en föreläsning inom Viktoriaprojektet. Inför och under observationen tar vi del av dokument som redovisas i avsnittet Referenser. Vi observerar Sofielundsskolans förskola under vecka 46 samt måndag och tisdag vecka 47 på onsdagen i v 47 skriver vi på annan plats. På förskolan är vi med och observerar den pedagogiska verksamheten i olika basgrupper. Vi observerar samlingar och aktiviteter för yngre och äldre barn, fri lek inomhus och utomhus för både yngre och äldre barn. Vi observerar lunchsituationer och påföljande vila för olika åldersgrupper. Vi observerar hämtning och lämning och pratar med föräldrar. Vi samtalar med barn och pedagoger när tillfälle ges och intervjuar arbetslagsledare och ansvarig biträdande rektor. Vi tar del av förskolans dokument samt information som finns på hemsidan. Vi samtalar med köksassistenten och med vikarier. Vi tar del av en tidigare observationsrapport. 7

8 Delenhet 1: Sofielundsskolan Målområden Normer och värden Beskrivning I Likabehandlingsplanen läser vi: Sofielundsskolan har sedan många år arbetat med att skapa ett tryggt och trivsamt klimat på skolan för att ge en god grund för barn och elevers lärande. Skolan har två övergripande värdeformuleringar som ska prägla mötet mellan alla på skolan: Trygghet, trivsel, goda kunskaper genom delaktighet och ansvar Medvetet ansvarstagande för vår gemensamma miljö i vardagen. I Likabehandlingsplanen beskrivs det förebyggande arbetet, handlingsplaner för olika kränkningar, trivselregler, kompetensutveckling inom området samt förankring hos elever och föräldrar. Det råder ett positivt klimat på skolan. Vi får ett trevligt och välkomnande mottagande av såväl skolledning, pedagoger som elever. Pedagogerna bjuder in till sina verksamheter. Eleverna på skolan är öppna och nyfikna, de berättar och visar och är nöjda och positiva till skolan. I alla klassrum finns trivselregler uppsatta. Vi märker på flera sätt att trivselreglerna är kända hos eleverna. Vi får veta av de äldre eleverna att de varit med och påverkat reglerna för mobiler på skolan. Skolan genomför ett utvecklingsarbete med att implementera ett antimobbningsprogram. Det heter Olweus efter grundaren av detta forskningsbaserade arbetssätt. Alla klasser har på något sätt Olweus på schemat. I förskoleklassen arbetas med EQ (emotionell intelligens) under rubriken Livskunskap. Elever berättar att Olweusarbetet ser olika ut i olika klasser. Vissa är mycket nöjda med hur det fungerar, vissa tycker inte att det ger så mycket. Under vår vecka besöker vi flera Olweustimmar. En av timmarna har blivit en håltimme för eleverna och två andra byts ut mot klassråd. Olweustimmen kan enligt skolans Arbetsplan för Lokalt Utvecklingsarbete (ALU) bytas mot klassråd varannan vecka. I en klass tittar man på en film som handlar om mobbning. Innan klassen ska se på filmen berättar pedagogen att när de sett filmen klart så ska eleverna få byta platser. Men innan de får byta platser så diskuterar de innehållet i filmen. Klassen hamnar här lite utanför ämnet. Sofielundsskolan har en sanktionstrappa 2. Dokumentet ingår som en bilaga i Likabehandlingsplanen. I framtagandet deltog ett par elever, föräldrar, två lärare, en fritidspedagog, biträdande rektor samt rektor. En grupp elever F-3 gjorde under en temadag för hela skolan en modell av sanktionstrappan, den är nu placerad i en korridor på skolan. När vi frågar elever hur de ska göra om de ser en kamrat bli mobbad, svarar de att vi ska försöka säga ifrån själva och om det inte hjälper ska man berätta det för en vuxen. En elev berättar för oss lärarna försöker ta bort mobbningen på skolan, vilken mobbning, det finns ingen och en annan elev fyller i vi ser aldrig någon vara ensam. När vi besöker en klass 2 Sanktionstrappa - åtgärdstrappa vid mobbning 8

9 hör vi hur pedagogen ber eleverna att som vanligt dela in sig i grupper. Vi ser en pojke som står ensam kvar mellan en pojk- och flickgrupp som bildats. En pojke säger gå dit du, eleven tvekar och efter en stund säger en annan pojke kom hit och då går han till den gruppen. I en klass hos de yngre eleverna utses genom lottning en elev till Veckans Stjärna. Under veckan är alla kamrater extra snälla mot denna elev som t ex i högre grad får bestämma lekar. Kamraterna tillverkar också små bilder med en vänlig text vilka monteras som ram runt ett foto på den aktuella eleven. Alla elever blir någon gång under läsåret utsedd till Veckans Stjärna. Pedagoger som arbetar i F-3 arbetslagen har genomfört en studiecirkel i LIP 3. Vi ser ett positivt förhållningssätt mellan elever och pedagoger, elever och elever och mellan pedagoger och pedagoger. Alla elever har sina bestämda platser i klassrummet. I samtliga klassrum (F-5) finns dagens schema uppskrivet på Whiteboardtavlan, för 6-9 finns veckoscheman uppsatta på anslagstavlor. Här kan eleverna se vad som kommer att hända under dagen/veckan och vad de förväntas göra. Skolan har regler och flera av de elever vi talar med säger att de efterföljs. T ex går de inte utanför skolans område utan lov. I de flesta klassrummen finns klassregler anslagna. När vi besöker en av förskoleklasserna, påtalar en flicka för pedagogen att två pojkar förstör en lek. Pedagogen går fram till pojkarna och får dem, med sitt förhållningssätt, att flytta fokus till annan aktivitet. Undantagsvis ser vi konflikter. Då de uppstår ser vi att flera pedagoger samarbetar och hjälps åt att lösa konflikten. När vi frågar pedagogerna om hur de arbetar med genus, så berättar de att det sitter i bakhuvudet. De säger att de fördelar ordet jämlikt, att de medvetet styr placeringar och att de försöker få en balans mellan pojkar och flickor. De berättar vidare att det inte finns någon nedskriven plan. Vi ser inget exempel på hur pedagogerna arbetar för att öka jämställdheten för eleverna, varken i skolan eller på fritids. Alla elever vi pratar med beskriver att skolklimatet är gott och att det är en trevlig stämning. Vi ser olika strategier för att få arbetsro. För att få elevernas uppmärksamhet, så lyfter exempelvis pedagogen upp sin tumme/två fingrar och genast tystnar klassen och fokus riktas mot pedagogen. Eleverna räcker upp handen och väntar tills de får ordet, det är endast vid några få tillfällen som eleverna pratar rakt ut. Vid våra besök i klasserna ser vi mestadels elever som för samtal i låg samtalston. De säger att arbetsro råder. Vi hör ofta Kan jag be att få en...? och Vill du vara snäll och ge mig..? Eleverna lyssnar på varandra och på pedagogerna. Pedagogerna lyssnar på eleverna. Det har hänt jättemycket berättar en elev, förut var det rörigt men nu har de organiserat om och vi har hemklassrum, det är jättebra. Vid enstaka tillfällen ser vi att eleverna tänjer på skolans regler. Exempelvis ser vi att eleverna har tuggummi på lektioner och de berättar att säger läraren till oss så går vi och spottar ut det. Undantagsvis ser vi elever nonchalera tillsägelser från pedagoger. 3 LIP Lösningsinriktad pedagogik 9

10 I en klass ser vi hur pedagogen avslutar lektionen med att summera, ge positiv återkoppling kring elevernas arbete på lektionen samt prata om vad som händer följande dag. Eleverna lyssnar och när de blir uppmanade att resa sig och skjuta in stolarna gör alla det. När det återigen är tyst avslutar pedagogen lektionen. Pedagoger vi pratar med uttrycker att det är trångt i de allmänna utrymmena i den äldre delen av skolan. Pedagoger berättar att eleverna ibland tycker att det är för långt att gå bort till cafeterian och att de då istället sitter på golvet vid sina skåp. Vid ett tillfälle när elever har muntliga redovisningar måste pedagogen gå ut i korridoren och tysta elever som står och pratar vid sina skåp. Äldre elever spelar pingis i trapphuset, de är glada och tackar när vi hjälper dem att kasta tillbaka bollen som studsat nedför trappan. Elever vi möter i korridorerna hälsar och håller upp dörren efter sig. Vi ser många rastvakter ute på rasterna. De har västar på sig för att synas och de är utspridda över skolgården. Det finns stora ytor på skolgården och många möjligheter till olika aktiviteter för elever, som t ex olika bollplaner, lekställningar och det finns även en damm på skolgården som några leker vid. Varje dag deltar också rastfaddrar utöver det vanliga rastvaktsschemat. Dessa är pensionärer som kommer i par varsin veckodag. De äter lunch i skolan. På ett personalmöte låter de hälsa, genom rektorn, att de även vill komma på klassbesök. Vi ser flera pedagoger bejaka detta. Pedagoger och skolledning äter lunch tillsammans med eleverna i matsalen. Under vår observation äter vi varje dag i matsalen. De yngre eleverna har bestämda platser. De äldre eleverna har klassbord och periodvis även bestämda platser som de själva varit med och påverkat. Matsalen är liten, eleverna får äta i omgångar för att alla inte ryms samtidigt. Vi ser att ledningen ofta finns ute i verksamheten och vid våra frågor till elever vet alla vem rektor och biträdande rektor är. Eleverna berättar att de är imponerade av en biträdande rektor för att hon kan alla elevers namn. Sofielundsskolan genomför en trivselenkät 1-2 ggr/läsår och där framkommer det att de allra flesta elever känner sig trygga på skolan. Vi får också höra att eleverna trivs på skolan och de säger det märks att rektorn vill göra skolan bättre. Skolan har blivit så mycket bättre, värsta förändringen. Cafeterian är värsta drömmen. När vi ställer frågan: Vad är bäst med skolan, så varierar svaren mellan cafeterian och att det är bra lärare på skolan. Bedömning i text Vårt första intryck att ett positivt klimat råder förstärks under hela vår observation. Vi bemöts artigt av elever i alla åldrar. Vår bedömning är att pedagogerna arbetar med normer och värden. Det råder ett tryggt, positivt arbetsklimat med ett avspänt och respektfullt förhållningssätt eleverna emellan och i deras förhållande till vuxna. Pedagogerna är engagerade i eleverna. Trivselreglerna är väl förankrade hos eleverna. I Likabehandlingsplanen läser vi att de regelbundet arbetar med förebyggande arbete, några klasser arbetar med EQ och andra med Olweus. Vår bedömning är att det inte sker regelbundet. Vad gäller genusarbetet så finns inte någon plan nedskriven. Vår bedömning är att det inte finns något gemensamt tänk kring detta. 10

11 Eleverna känner stor trygghet och blir sedda i skolan. I de klasser vi besöker råder oftast ett lugnt arbetsklimat. Det är tyst under genomgångar, handuppräckning används. Eleverna talar till varandra på ett lågmält och respektfullt sätt. Den fysiska miljön i de äldre byggnaderna kan påverka eleverna negativt, t ex på grund av lyhörda lokaler. Rastvakterna sprider en trygg och lugn atmosfär. Att ha ett samarbete med pensionärer ser vi som ett gott exempel. Miljön i matsalen är lugn och avspänd trots att den förhållandevis lilla lokalen är fylld till bristningsgränsen. Att eleverna blir sedda och lyssnade på av skolledningen anser vi bidrar till ökad trygghet på skolan. Vår bedömning gällande normer och värden, är att verksamheten uppvisar goda lösningar och förhållanden som visar att skolan har kommit långt i sin strävan att nå målen. Bedömning enligt skala 4 Ej tillfredsställande Tillfredsställande God kvalitet Mycket god kvalitet 1 1,0 2,0 3 3,0 4,0 X Utveckling och lärande/kunskaper Beskrivning Sofielundsskolan har en lång historik och är en av de äldsta skolorna i Sollentuna samtidigt som den är en av de modernaste. Den nybyggda skoldelen flyttade de in i 2004 och i augusti 2007 flyttade förskolan in i nya lokaler i direkt anslutning till skolan. Fritidsverksamheten är integrerad i skolans lokaler. Fritidspersonalen arbetar i klasserna hela skoldagen. De har ett gemensamt möte en timme i veckan. På fritidsverksamheten kan eleverna välja aktivitet, t ex att leka, rita, måla, spela spel, aktiviteter i idrottshallen eller utevistelse. Vi ser att leken får stor plats. Fritidshemmen samordnar gemensamma aktiviteter, exempelvis gemensam skridskoåkning för alla avdelningar. 4 SKALA : 4.0 MYCKET GOD KVALITET verksamheten uppvisar goda lösningar och förhållanden som visar att den kommit långt i sin strävan att nå målen GOD KVALITET verksamheten har i huvudsak god kvalitet med vissa förbättringsområden TILLFREDSSTÄLLANDE verksamheten är i huvudsak tillfredsställande, men har varierande kvalitet eller vissa brister. 1.0 EJ TILLFREDSSTÄLLANDE verksamheten är utifrån gällande styrdokument inte tillfredsställande. 11

12 Klassrummen är små (F-5), och det finns grupprum i anslutning till klassrummen. De flesta klassrum är möblerade gruppvis alternativt i rader om 4. Lokalerna samutnyttjas hela dagen. År 4 och 5 samarbetar parallellt i närliggande lokaler. Elever i F-5 har sitt arbetsmaterial i lådor medan elever i 6-9 har låsbara skåp utanför sina hemklassrum. En damm som bl a används för NO-studier ligger mellan skolans äldre byggnader. Pedagoger berättar att de följer livet i dammen under olika årstider. I de yngre elevernas klassrum ser vi elevarbeten uppsatta på väggarna. De äldre elevernas klassrum har i många fall kala väggar. I nästan alla klassrum finns mål uppsatta, framför allt i kärnämnena men i några klassrum ser vi även andra ämnesmål. Vi ser under vår observation att väggar och hyllor i korridorerna fylls på med nytt material efter elevens val (EV). IT-parken har ökat det senaste året. Nu finns det antingen en ActiveBoard 5 eller en projektor i alla klassrum. I förberedelseklasserna och år 6-9 finns projektorer i klassrummen. Alla pedagoger har en egen laptop och i varje klassrum finns en eller några stationära datorer att tillgå. Alla elever med diagnosen dyslexi och/eller andra inlärningssvårigheter har också fått en egen laptop. Skolan har tillgång till Liber espresso 6. Vi ser Activeboards användas vid två mattegenomgångar hos de yngre eleverna. Vi ser ingen projektor användas i klassrummen för de äldre eleverna. Digitala fotoramar har köpts in till klasserna. Arbetet med att montera ramarna har påbörjats, vid ett klassrum ser vi att den är uppsatt och bildspelet är igång. Vid grupparbeten ser vi att de elever som hamnar i en grupp med tillgång till en laptop använder sig av denna för att söka fakta och göra sin presentation i Word eller PowerPoint. De elever som inte har tillgång till dator använder istället penna och papper. Vid flera tillfällen har pedagogerna bokat in klassen i mediateket så att alla elever har tillgång till en dator. Det finns ett skolbibliotek (mediatek) på Sofielundsskolan. Skolan har tillgång till en bibliotekarie 1,5 dagar per vecka. Här finns det datorer och en ActiveBoard att tillgå. Bibliotekarien säger på ett personalmöte att hon gärna vill användas mer i undervisningen. Vid vårt besök ser vi övervägande traditionell undervisning, med det menar vi lektioner som till största delen är styrda av pedagogerna. Elever arbetar med samma bok och i stort sett på samma sidor, ibland ser vi att vissa elever får hoppa över några sidor. Vi märker att pedagoger konsekvent går runt och hjälper eleverna. Vi ser vid ett fåtal tillfällen att pedagoger arbetar aktivt med att utveckla elevernas förmåga att tillsammans reflektera och samarbeta kring en uppgift. Pedagoger möter högpresterande elever genom att ge dem svårare böcker eller extra böcker/material. Vi ser inga andra exempel på individualisering vad gäller svårighetsgrad. I en klass bland de yngre eleverna berättar en elev att när de är klara med en uppgift får de arbeta i ett annat ämne och vänta in sina klasskamrater. 5 ActiveBoard interaktiv Whiteboardtavla 6 Liber espresso är ett webbaserat läromedel som täcker alla ämnen för F-6. Det är indelat i tre nivåer förskoleklass, år 1-3 och år 4-6. Innehållet är framtaget för att skapa aktivitet i klassrummet. Bl a finns mängder av korta filmer och lärspel. Det finns också en nyhetsservice som tar upp sådant som visas i media, men på ett sådant sätt som är anpassad till barnens nivå. 12

13 Vi ser i flera klasser att undervisning bedrivs på en grundläggande nivå. När vi besöker en klass har pedagogen en genomgång, det här kan ni egentligen redan, säger pedagogen och fortsätter genomgången. De flesta eleverna är aktiva och räcker upp handen. I en annan klass har pedagogen högläsning. Eleverna lyssnar och ställer frågor. Efter högläsningen får eleverna i uppgift att rita något ur berättelsen. Flera elever protesterar, måste vi?. Några elever kommer igång medan andra går omkring och pratar samt går till angränsande rum. Pedagogen säger efter en stund att de kan måla en av figurerna ur berättelsen och tar fram en bild från nätet. Vi hör flera elever säga är det så den ser ut? och börjar rita av bilden som de fått av pedagogen. Vi ser pedagoger som tar tillvara på elevernas intressen. I en klass arbetar eleverna med veckans ord. Eleverna är engagerade och har full fokus på uppgiften. En elev frågar sin pedagog om ett ord, vad det betyder och varför de ska lära sig det ordet. Pedagogen förklarar och avslutar med att säga vad bra att du frågar och att du är nyfiken. Då svarar eleven jag är inte nyfiken, jag vill bara veta. När vi kommer in i en annan klass har de genomgång av ett prov. Eleverna är aktiva och får vid flera tillfällen gå fram till tavlan och redovisa sina svar. När elever använder fel begrepp korrigerar pedagogen i positiv anda. Det språkutvecklande arbetet börjar i förskoleklassen med språkträning bl a efter Bornholmsmodellen. Mycket sång, rim och ramsor ingår. I år 1 har klasserna en styrd arbetsgång i bokstavsinlärningen. Många klasser har tyst läsning på schemat. Förberedelseklassernas speciallärare berättar för oss om genreskrivning. Det är en språkutvecklande metod som utvecklar textskrivande. Alla skolans pedagoger utbildas nu i denna metod. Någon organiserad fadderverksamhet ser vi inte på skolan. Flera pedagoger berättar att de tidigare har haft det. Den nuvarande organisationen med åldershomogena klasser gör att det nu pågår diskussioner om att återinföra det. Skolledningen berättar att de vill att pedagogerna ska arbeta ämnesintegrerat. Ett par av arbetslagsledarna har varit med i en schemagrupp för att möjliggöra ett samarbete inom arbetslagen rent organisatoriskt. Flera pedagoger berättar att de haft önskemål om att kunna ämnesintegrera men inte fått gehör för detta. De berättar också att några pedagoger har en dialog och kopplar sina ämnen till samma tema. En annan pedagog säger att det finns möjlighet men att det är mycket schemabrytande aktiviteter vid andra tillfällen. Under vår observation har eleverna schemabrytande aktiviteter i samband med eget EV, när undervisande pedagog är involverad i EV för andra årskurser, när mentorer tar ut sina mentorsdagar och vid pedagogs frånvaro. Vi ser flera exempel på samarbete kring lokala pedagogiska planeringar (LPP) inom de olika ämnena. Ett exempel på detta är när vi besöker två klasser som arbetar med samma uppgift. Pedagogerna berättar att de alltid arbetar efter en gemensam LPP med sina klasser. Alla pedagoger har fått en mall för LPP och de flesta använder sig av denna, inför nya moment i alla ämnen. Pedagogerna berättar att eleverna i F-3 arbetar ofta i teman planerade av arbetslagets pedagoger, vi ser dokumentation anslagen i klassrummen. 13

14 På Sofielundsskolan finns det förberedelseklasser i år 1-9. Vi besöker de tre åldersblandade klasserna. Knuten till detta arbetslag finns en speciallärare. Hon arbetar just nu intensivt med tio elever i behov av särskilt stöd. Hon kartlägger elevernas kunskaper. Specialläraren är tillika talpedagog och gör som sådan fem lektioner/vecka med olika elever i skolan. Eleverna i förberedelseklasserna har stor spridning vad gäller kunskapsnivå, analfabeter kan gå i samma klass som elever med gymnasiekompetens. Deras gemensamma nämnare är att de inte behärskar det svenska språket. Pedagogerna betonar nödvändigheten av individualisering. Vi får ta del av gången för hur en nyanländ elev tas emot. Fokus ligger på det första mottagandet. Eleverna har två timmars studiehandledning per vecka. De går ungefär ett år i förberedelseklass. Elevernas skoldagar är ganska korta och pedagogerna förklarar att eleverna inte orkar längre dagar eftersom de arbetar så intensivt. Förberedelseklassernas rum är utrustade med projektorer. Pedagogerna påtalar de stora möjligheter som ITanvändandet skapar. De utnyttjar ofta mediateket då de inte har så många datorer i sina klassrum. I klasserna finns språk representerade. Ingen undervisning i engelska bedrivs. I de äldre elevernas klasser arbetar två pedagoger tillsammans. Pedagogen i 1-2 är oftast ensam med sin klass, som består av 8 elever. Under en praktisk-estetisk lektion arbetar eleverna med lera, de gör olika grönsaker. En pedagog har gjort några modeller som eleverna kan titta på. I klassrummet finns fyra vuxna som hela tiden pratar svenska med eleverna och repeterar korrekta begrepp. Vi hör att eleverna använder sig av det svenska språket och vi ser hur de hjälper varandra. Alla är aktiva och fokuserade på uppgiften. Under en annan lektion säger en av eleverna det här är den roligaste skolan som finns. Skolans elevstödsgrupp kallas ESTER, elevstöd från experter och resurser. ESTER består av speciallärare, specialpedagoger, kurator, skolsköterska och resurslärare. De har möte tre timmar i veckan. ESTER fördelar sina insatser i samråd med arbetslag och skolledning. Om arbetslagen önskar stöd från ESTER så efterföljs en viss arbetsgång. Exempel på insatser kan vara enskild undervisning under en intensivperiod, ofta sex veckor med efterföljande utvärdering. Det kan också handla om speciellt utformade läromedel och pedagogisk utrustning. De hjälper även de elever med dyslexidiagnos som har egna bärbara datorer att lära sig olika mjukvaruprogram. ESTERs pedagoger är också behjälpliga vid utformande av åtgärdsprogram samt deltar vid vissa utvecklingssamtal. Ett resurscentrum finns för år 6-9 där en pedagog tar emot alla elever som vill ha stöd, t ex inför ett prov, utan att de formellt är inskrivna. En elev berättar att det är lätt att få extra stöd om man vill, då säger jag bara till min mentor som kollar med resurscentrum om de har tid. Flera olika diagnoser och screeningar används för att kartlägga elevernas resultat. Speciallärarna sammanställer och analyserar resultaten. Dessutom tillkommer de nationella proven. När ESTERs insatser inte räcker till finns ett kontaktnät för konsultationer, utredningar, handledning samt hjälp och stöd utanför skolan där kommunen köper tjänster, bl a av ett företag som heter Villmer. Där arbetar psykologer och specialpedagoger. 14

15 Alla skolans elever har en IUP 7. Det är vid utvecklingssamtalen som en ny IUP upprättas. Mentorerna har mentorsdagar där de tillsammans med eleverna förbereder utvecklingssamtalen och går igenom elevernas IUP. Föräldrarna får före utvecklingssamtalet ta del av skriftliga omdömen i de olika ämnena utifrån kunskapsmål och sociala mål. I en klass ser vi eleverna göra egna inbjudningskort till sina utvecklingssamtal. I år 6-9 använder pedagogerna Dexter 8 när de förbereder sig inför utvecklingssamtalen. Klasslärare samarbetar med modersmålslärarna om studiehandledning i olika ämnen. All modersmålsundervisning ligger utanför ordinarie skoltid. Skolan samarbetar med Lärarhögskolan och tar emot lärarstudenter (VFU 9 ). Klasserna har flera aktiviteter utanför skolan. De besöker muséer, Naturskolan på Järvafältet samt skogspartier en bit bort från skolan. Naturskolan är en kommungemensam verksamhet som skolan abonnerar på. Här erbjuds samtliga pedagoger och elever utbildning i och om naturen och miljön. Samarbete finns med närliggande kyrka för t ex kyrkvandringar och skolavslutningar. Kommunens bibliotek erbjuder flera kulturella upplever främst för yngre elever. År 6-9 har idrottslyftet. 10 Bedömning i text Vår bedömning är att samarbetet mellan lärare och fritidspersonal fungerar bra. Vi bedömer att IT-användningen behöver utvecklas som pedagogiskt verktyg alla klasser har tillgång till antingen ActiveBoards eller projektorer men vår bedömning är att de projektorer och ActiveBoards som finns i klassrummen används sparsamt. Mycket av undervisningen är lärarstyrd och variationen av metoder är liten, vilket gör att eleverna utmanas och stimuleras i sitt lärande till liten grad. Vår bedömning är att flera lektioner är ineffektiva för högpresterande elever, då de inte får den handledning som de behöver för att nå de högre betygen. Användningen av LPP hjälper eleverna att få en struktur över sin inlärning. Den visar tydligt för eleverna vad som krävs för att nå de olika målen. Pedagogerna är väldigt engagerade och stödjande gentemot sina elever, framförallt i förberedelseklasserna. ESTER hanterar skolans elever i behov av särskilt stöd på ett förtjänstfullt sätt. En tydlig gång finns för deras arbete, de ställer också upp för elever som behöver tillfälligt stöd. Speciallärarnas gedigna arbeten med screeningar och uppföljningar bör säkerställa att elever får den hjälp de behöver. Dokumentation, uppföljning och utvärdering är tydlig och bra i samband med utvecklingssamtalen. 7 IUP individuell utvecklingsplan 8 Dexter ett digitalt system för skriftlig information 9 VFU verksamhetsförlagd utbildning 10 Idrottslyftet - ett samarbete med olika idrottsföreningar i kommunen. 15

16 Bedömning enligt skala Ej tillfredsställande Tillfredsställande God kvalitet Mycket god kvalitet 1 1,0 2,0 3 3,0 4,0 X Ansvar och inflytande för barn/elever Beskrivning Eleverna på Sofielundsskolan är medvetna om att de har en egen IUP för sin kunskapsutveckling. Vid frågan till flera elever om vad de får vara med och bestämma om i sin planering, får vi beskrivet att alla elever oftast arbetar i samma bok. När de är klara får de fortsätta med fördjupningsuppgifter eller byta ämne. Under vår observation ser vi många exempel på att hela klassen jobbar med samma bok och sida samtidigt. Elever i F-5 har egna planeringsböcker. Oftast används de för att utvärdera veckan som gått. I några klasser ser vi att eleverna har klistrat in aktuella mål. Vi ser pedagoger som lockar elever till reflektion och eget ställningstagande. T ex har en pedagog i en av förskoleklasserna högläsning för eleverna. De sitter i en ring på kanten av en rund matta. Efteråt får de berätta vad de tycker om det som de fått höra och pedagogen ställer följdfrågor till eleverna om hur och varför de tycker som de gör. Avslutningsvis får en elev ställa sig i mitten och leda klassens rörelser till den traditionella avslutningssången. Eleverna turas om att ta ansvar för rörelserna till sången. Elever i de högre årskurserna berättar att de kan få använda olika redovisningsformer, exempelvis PowerPoint eller muntlig redovisning. Eleverna berättar att även fast det är fritt att välja redovisningsform så blir det nästan alltid så att alla redovisar på samma sätt. På slöjden i år 6-7 går pedagogerna igenom de tekniker som eleverna ska kunna och när sen eleverna kommer upp i år 8-9 får eleverna själva välja vad för typ av arbete de vill göra. När vi besöker flera av dessa lektioner sjuder det av aktivitet. Eleverna kan välja mellan att göra fritt broderi, förvaring eller klädsömnad, det är inte säkert att man hinner med allt. Vi ser elever som syr shorts, tröjor, skjortor och elever som gör broderier efter egen design. På väggarna finns tittskåp med olika material samt elevarbeten. Alla elever har varsin mapp där de ska dokumentera sitt arbete efter varje lektion samt göra en utvärdering kring sitt färdiga arbete. Vi ser flera elever som avslutar sitt lektionsarbete med att ta fram och skriva in dagens arbete i mappen. På frågan vad man ska göra i de olika ämnena för att nå de högre målen hänvisar eleverna till ämnenas LPP (lokal pedagogisk planering). De flesta pedagoger använder sig av LPP, där det oftast framgår för eleverna vad som krävs för att nå MVG. När vi ställer mer ingående frågor till eleverna blir de mer osäkra kring vad som krävs för att nå de högre betygen, vi får svar som man ska nog vara lite mer noggrann och man ska kunna mer. 16

17 Sofielundsskolan har Elevens val (EV) med indelningen F-1, 2-3, 4-5 och 6-9. Här kan eleverna välja fördjupning inom olika ämnen. Vi deltar i elevens val under en förmiddag för F-1. Eleverna har i förväg fått bestämma de olika aktiviteter som de sen fått välja mellan. Det är t ex målning, sömnad, lera, dans, musik, pjäser och instrumenttillverkning. Vi ser full aktivitet i alla rum. Eleverna vill gärna visa upp sina arbeten. Vissa elever planerar att göra pjäser och vi ser att pedagogen avsiktligt lämnar eleverna för att de själva ska ta ansvar. Vi hör hur eleverna diskuterar rollfördelning. I år 6-9 har pedagogerna valt att sprida ut EV på några heldagar och halvdagar som fördelats över året. Eleverna väljer för hela året, men vi hör också pedagoger som säger att de nog byter till våren. Vi ser inte att de åldersintegrerade grupperna utnyttjas på något särskilt sätt. På frågan om hur detta upplägg av EV fungerar, svarar en pedagog att det kan kännas lite strukturlöst och en nackdel är att man inte alltid känner alla elever. Cirka nio elever har valt NO och de berättar att de arbetar praktiskt på dessa lektioner med olika laborationer som de själva varit med och bestämt, samt att pedagogen också visar experiment som de själva inte får göra. Temat för dagen är tvåltillverkning. Eleverna gör gruppvis två sorters tvål för att de sedan ska kunna göra jämförelser. Om fyra veckor ska de smälta om de då färdiga tvålarna och designa dem till form och doft. De elever som valt bild som EV är uppdelade i tre grupper eftersom många valt just bild. Här bestämmer pedagogerna att eleverna ska arbeta med vissa moment, exempelvis förstoring. Eleverna får välja vad de vill förstora. Några elever väljer att förstora sin mobiltelefon. Eleverna arbetar med kartong. Pedagogerna berättar att eleverna behöver bestämma sig för i vilken skala förstoringen skall bli och att vara noga med att mäta ut allting innan de börjar med sin förstoring. Vi ser att alla elever är aktiva. Många elever väljer att samarbeta med varandra. 45 elever i år 6-9 har valt att fördjupa sig i engelska på EV. Här berättar en pedagog att hon alltid startar med att gå igenom kursplanemålen och även grundpelarna (skriva, läsa, lyssna och tala) med eleverna. De får sedan välja vad de vill göra, exempelvis läsa en bok. Vi får höra att ett populärt alternativ är att välja en låt som de översätter och svarar på frågor kring. Eleverna sporras till att tolka låten och beskriva budskapet med låten. Sista tillfället på terminen kommer sedan alla att ha en muntlig redovisning på engelska kring sitt arbete. Vi ser två elever som sitter vid en dator och skriver en saga. När pedagogen kommer och säger att nu kan man ta rast om man vill väljer eleverna att sitta kvar även när pedagogen säger att man inte kan välja att ta rast senare. Pedagogerna i förberedelseklasserna påtalar de stora möjligheter som ITanvändandet skapar. De utnyttjar ofta mediateket då de inte har så många datorer i sina klassrum. Pedagogerna säger att Om elever hade egna datorer med t ex talsyntes och olika översättningsprogram så tror vi att förutom att elevernas språkinlärning skulle effektiviseras så skulle även föräldrakontakten kunna förbättras. Skolan har fyra demokratiska råd, miljöråd, matråd och två stycken skolutvecklingsråd. Vi läser i dokument att det ska finnas dataråd men enligt pedagogerna existerar det inte. 17

18 Vi får höra från pedagoger att eleverna ges möjlighet att ventilera sina åsikter i samband med klassråd. På dessa möten tar man även upp punkter som ska vidare till skolutvecklingsrådet. Eleverna är medvetna om detta forum, men när vi frågar om hur ofta de har klassråd så berättar eleverna att de förekommer sällan. Nästan alla berättar att de har en ordförande och en sekreterare, de varierar från gång till gång. I några klasser är det de elever som varit klassvärdar som också tar hand om klassråden. I andra klasser används handuppräckning och därefter lottar eller röstar klassen fram en ordförande och en sekreterare. Vi besöker två klassråd. I den ena klassen går pedagogen igenom, innan klassrådet ska börja, vad som förväntas av en ordförande och av en sekreterare. Ordförande och sekreterare väljs genom handuppräckning. Ordföranden och sekreteraren blir hela tiden guidade i hur de ska göra och vad de ska säga samtidigt som pedagogen behåller mycket av talutrymmet. I den andra klassen är ordförande och sekreterare redan utsedda när vi kommer in. Här styr eleverna klassrådet. En dagordning är fastställd och uppskriven på Whiteboardtavlan. Pedagogerna finns med i bakgrunden och stöttar eleverna vid behov. Vi är med vid två skolutvecklingsrådsmöten, ett för 1-5 och ett för 6-9. År 1-5 tar upp frågor som kommit från klassråden. Många elever uttrycker sin åsikt. Det finns ingen styrelse. Ordförande och sekreterare roterar. Den ansvarige pedagogen berättar hela tiden för ordföranden och sekreteraren vad de ska säga och skriva ned. Den ansvarige pedagogen leder mötet och behåller talutrymmet till stor del. På skolutvecklingsrådsmötet (andra mötet för terminen) med år 6-9 utses en ordinarie ordförande och sekreterare utan någon demokratisk process. En elev föreslår att elever i år 9, som för tillfället är på prao, kan utses till vice ordförande och sekreterare när de är tillbaka. Pedagogerna bejakar detta. Under mötets gång framkommer att flera klasser ännu inte haft något klassråd denna termin. En elev berättar att hon trivs bra på skolan och att hon känner sig trygg. Hon berättar också att hon tycker att skolledningen och lärarna lyssnar till vad eleverna vill, t ex att de nu får ha mobiler på under rasterna. De gör så gott de kan för att det ska bli bra. Alla mentorer skriver veckobrev om vad som händer i skolan och de mailar/skickar dessa till föräldrarna. Skolan har en hemsida med information som alla kan ta del av. Skolan har en föräldraförening, öppen för alla föräldrar. Det finns också ett föräldraråd med två föräldrarepresentanter från varje klass. På föräldrarådsmötena deltar rektor och en pedagog från varje arbetslag. Bedömning i text Det är positivt att alla elever känner till sin IUP för sin kunskapsutveckling. Eleverna ges ansvar för de uppgifter som de blir tilldelade, men de ges lite utrymme till inflytande över sin undervisning. Vi ser många goda exempel på där eleverna får vara med och påverka innehållet i de praktiskt estetiska ämnena. 18

19 Även om eleverna får utrymme för att exempelvis välja redovisningsform så är vår bedömning att de inte tar chansen, de flesta gör på samma sätt. Eleverna har koll på att de i ämnets LPP kan läsa vad som krävs för de högre betygen. På elevens val får eleverna vara med och påverka i flera av de fördjupningsområden som de kan välja mellan, dock ej i alla ämnen. Vår bedömning är att eleverna tar ansvar och får inflytande i detta ämne. Skolan har fyra demokratiska råd. Dessa råd är till för att eleverna ska få vara med och påverka och lära sig den demokratiska processen. Vår bedömning är att det är de vuxna som styr mötena, vilket gör att eleverna inte får tillfälle att ta ansvar och utöva inflytande i demokratisk anda. Vår bedömning är att samarbetet med föräldrar fungerar väl. Vi bedömer att föräldrar har goda förutsättningar att veta vad som händer på skolan och vara med och delta i sitt barns skolgång. Bedömning enligt skala Ej tillfredsställande Tillfredsställande God kvalitet Mycket god kvalitet 1 1,0 2,0 3 3,0 4,0 X Bedömning och betyg (gäller ej förskola) Beskrivning I år 2 gör specialläraren ett läsförståelsetest varje termin. Elever med låga resultat arbetar tillsammans med specialläraren i TIL 11 under 12 veckor. GLUS 12 används i år 1-3. I år 6-7 använder man sig av ett screeningmaterial som heter lässtandarder. Mentorer använder Skolverkets diagnosmaterial Språket lyfter i år 1-5. I matematik använder några mentorer diagnosmaterialet Diamant medan andra använder diagnoser Förstå och använda tal. Förstå och använda tal används av alla elever i år 1, 2, 4, 5, 6 och 7 som underlag för analys och uppföljning. I klassrummen ser vi betygskriterier och mål för olika ämnen anslagna. När vi frågar eleverna hur de vet vad de ska lära sig, svarar de olika p g a ålder. De yngsta eleverna svarar att det bestämmer fröken. De lite äldre eleverna hänvisar till sina planeringsböcker (vi ser att deras mål finns inklistrade i dessa). De äldsta eleverna refererar till målen som finns uppsatta i klassrummen och till den lokala pedagogiska planeringen (LPP). I den står Skolverkets mål och lokalt konkretiserade mål/betygskriterier. Här ser eleverna också hur de ska arbeta med området och hur de blir bedömda. När vi ställer följdfrågor på vad som krävs för att nå ett 11 TIL - tidig intensiv lästräning 12 GLUS - schema för god läsutveckling 19

20 högre betyg får vi svar som att man måste vara mer noggrann och vid enstaka tillfällen svarar eleven kunna reflektera och koppla ihop olika saker med varandra. En lärare berättar att om elever inte når målen talar lärare med elever och föräldrar. Vi får veta att läraren alltid går igenom målen vid start och slut av ett område men att fokus ligger på att ge eleverna instruktioner och verktyg för att klara av uppgifterna. På en lektion visar eleverna sin LPP med konkretiserade mål upp till MVG-nivå. Vi hör en elev som frågar pedagogen om hjälp och eleven får då reda på vad han ska skriva för att uppfylla MVG-kriteriet, eleven blir glad och säger du är tung. En annan elev berättar att när de frågar pedagogen om en förklaring så berättar pedagogen det rätta svaret i stället för att förklara uppgiften. På skolan pågår ett utvecklingsarbete kring utvecklingssamtalen genom att ett arbetslag har börjat använda Unikum, ett webbaserat underlag för hela IUP-processen, där det ska finnas konkretiserade målkriterier samt matriser kopplade till dessa. Tanken med Unikum är, enligt skolledningen, att möjliggöra för elever, lärare och föräldrar att mötas kring elevernas lärande. Alla pedagoger i år 6-9 fyller i elevomdömen i Dexter, ett digitalt system för skriftlig information. Dexter finns på nätet och här kan elever och föräldrar följa elevens utveckling genom skoltiden. De personliga målen i IUP:n är kända av eleverna. Alla mentorer har två dagar till att förbereda utvecklingssamtalen. Kollegor tar då hand om eleverna. I de lägre årskurserna förbereder mentorerna tillsammans med eleverna. I År 6-9 har de valt olika tillvägagångssätt men de pedagoger vi pratar med berättar att de inte har med eleverna i förberedelsearbetet utan att eleverna får hem dokument att fylla i hemma tillsammans med sina föräldrar. Underlaget från pedagogerna och eleverna diskuteras sedan vid utvecklingssamtalet tillsammans med föräldrarna och en ny IUP upprättas. Om någon elev behöver extra åtgärder för att nå målen upprättas ett åtgärdsprogram (ÅP). I åtgärdsprogrammet beskrivs historik, nuläge, mål, åtgärder och skolans respektive elevens och föräldrarnas åtagande. Åtgärdsprogram kan skrivas för kortare eller längre tidsperiod och klassläraren/mentorn får ofta hjälp av speciallärare i denna process. Vi ser få exempel på hur eleverna utvärderar sitt lärande kontinuerligt. Den utvärdering och återkoppling vi ser dokumenterad sker i samband med utvecklingssamtalen en gång per termin. En elev berättar att när de haft en redovisning i grupper om fyra tillsammans med en pedagog så fick de i direkt anslutning till denna en muntlig återkoppling om hur de hade presterat. Vi frågar hur skolan säkrar en likvärdig bedömning. Den sambedömning som finns i organiserad form är kring de nationella proven. Pedagogerna får två dagar till förfogande för rättning och har då möjlighet att sambedöma proven. Enligt pedagogerna sker inget utbyte med annan skola. Flera pedagoger berättar att de saknar ämneskonferenser. Nu samarbetar de vid behov. De upplever att det fungerar, men tror inte att det håller i längden. Vissa pedagoger gör sin LPP gemensamt och får då gemensamma kriterier för ämnet och en pedagog berättar att tanken var att alla även skulle utveckla matriser för bedömning men att det nu avstannat på grund av annan gemensam fortbildning. 20

Sofielunds förskola och skola Sollentuna kommun

Sofielunds förskola och skola Sollentuna kommun Sofielunds förskola och skola Sollentuna kommun Britt-Marie Hansson Lähdet, Tyresö kommun Anne Hedlund, Danderyds kommun Heléne Portnoff, Tyresö kommun Vecka 45-46, 2010 Helena Boussard, Nacka kommun Berit

Läs mer

Snickarbarnens förskola. Sollentuna kommun. Regina Bergendahl Nacka kommun Gertrud Eklund Danderyds kommun Vecka

Snickarbarnens förskola. Sollentuna kommun. Regina Bergendahl Nacka kommun Gertrud Eklund Danderyds kommun Vecka Snickarbarnens förskola Sollentuna kommun Regina Bergendahl Nacka kommun Gertrud Eklund Danderyds kommun Vecka 14 2017 2017-04-08 Innehållsförteckning Inledning Om Våga visa Kort om förskolan/skolan Observatörernas

Läs mer

Regina Bergendahl, Nacka Katarina Bergman, Nacka Elisabeth Larsson, Nacka Vecka 6-7, Färentuna förskola Ekerö kommun

Regina Bergendahl, Nacka Katarina Bergman, Nacka Elisabeth Larsson, Nacka Vecka 6-7, Färentuna förskola Ekerö kommun Regina Bergendahl, Nacka Katarina Bergman, Nacka Elisabeth Larsson, Nacka Vecka 6-7, 2016 Färentuna förskola Ekerö kommun VÅGA VISA VÅGA VISA är ett utvärderingssamarbete inom utbildningsområdet mellan

Läs mer

Arbetsplan för Bergkvara skola Läsåret 10/11

Arbetsplan för Bergkvara skola Läsåret 10/11 Datum 2010-06-02 Arbetsplan för Bergkvara skola Läsåret 10/11 Postadress Besöksadress Telefon Telefax E-post Plusgiro Torsås kommun Box 503 385 25 TORSÅS Torsskolan Allfargatan 38 www.torsas.se 0486-33100

Läs mer

Stjärneboskolan Läsåret 2007-2008. Kvalitetsredovisning

Stjärneboskolan Läsåret 2007-2008. Kvalitetsredovisning Stjärneboskolan Läsåret 2007-2008 Kvalitetsredovisning STJÄRNEBOSKOLAN Skolan ligger vid norra infarten till Kisa, mellan Kisasjön och ett närliggande skogsområde. I detta skogsområde finns skolans uteklassrum

Läs mer

Färentuna skola Ekerö kommun Kort version, endast sammanfattande bedömning

Färentuna skola Ekerö kommun Kort version, endast sammanfattande bedömning Regina Bergendahl, Nacka Katarina Bergman, Nacka Elisabeth Larsson, Nacka v. 6-7, 2016 Färentuna skola Ekerö kommun Kort version, endast sammanfattande bedömning VÅGA VISA VÅGA VISA är ett utvärderingssamarbete

Läs mer

våga visa metodbok för observationer

våga visa metodbok för observationer 2011 våga visa metodbok för observationer innehåll inledning VÅGA VISA kommuner i samverkan om utvärdering 5 Observationer inom Våga Visa 6 observationer Inför observationen 8 Under observationen 9 Rapportering

Läs mer

Arbetsplan för Ödenäs skola F-6

Arbetsplan för Ödenäs skola F-6 151013 Arbetsplan för Ödenäs skola F-6 Läsåret 2015/2016, Barn- och ungdomsförvaltningen, Utvecklingsenheten Telefon: 0322-61 60 00 Fax: 0322-61 63 40 E-post: barn.ungdom@alingsas.se Barn- och ungdomsförvaltningens

Läs mer

Systematiskt kvalitetsarbete

Systematiskt kvalitetsarbete Systematiskt kvalitetsarbete Rälsen Förskola Norrviken 2014 Enhet Mia Elverö Systematiskt kvalitetsarbete i fristående enhet Förskolechefens/rektorns namn Ansvarig uppgiftslämnare Mia Elverö 1/13 Inledning

Läs mer

Arbetsplan för fritidshem på Enhet Bjärehov 08-11-13 reviderad 10-09-22

Arbetsplan för fritidshem på Enhet Bjärehov 08-11-13 reviderad 10-09-22 Arbetsplan för fritidshem på Enhet Bjärehov 08-11-13 reviderad 10-09-22 Ur Skolverkets allmänna råd 2007 Kvalitet i fritidshem: Fritidshem omfattar skolfri tid. Fritidshemmets uppgift är att genom pedagogisk

Läs mer

Arbetsplan för förskoleklassen på Castorskolan. läsåret 2012/2013

Arbetsplan för förskoleklassen på Castorskolan. läsåret 2012/2013 Arbetsplan för förskoleklassen på Castorskolan läsåret 2012/2013 Organisation Personal Rektor: Gunilla Falk. Förskollärare: Sofia Gladewitz 100% och Helena Fridsson 70%. Övrig personal: Ulrika Bergman

Läs mer

LOKAL ARBETSPLAN 2013/14

LOKAL ARBETSPLAN 2013/14 LOKAL ARBETSPLAN 2013/14 FÖRSKOLA: Svanberga förskola 1. UNDERLAG - Våga Visa-enkäten riktad till föräldrar - Självvärdering, riktad till pedagoger Fyll i diagrammet Övergripande Stimulerande lärande 100

Läs mer

Verksamhetsplan Förskolan 2017

Verksamhetsplan Förskolan 2017 Datum Beteckning Sida Kultur- och utbildningsförvaltningen Verksamhetsplan Förskolan 2017 Innehåll Verksamhetsplan... 1 Vision... 3 Inledning... 3 Förutsättningar... 3 Förskolans uppdrag... 5 Prioriterade

Läs mer

Utbildningsinspektion i Nygårdsskolan, grundskola F 3

Utbildningsinspektion i Nygårdsskolan, grundskola F 3 Utbildningsinspektion i Lilla Edets kommun Nygårdsskolan Dnr 53-2005:1523 Utbildningsinspektion i Nygårdsskolan, grundskola F 3 Innehåll Inledning...1 Underlag...1 Beskrivning av skolan...2 Sammanfattande

Läs mer

Utbildningsinspektion i Grossbolsskolan, grundskola F 6

Utbildningsinspektion i Grossbolsskolan, grundskola F 6 Utbildningsinspektion i Forshaga kommun Grossbolsskolan Dnr 53-2005:3228 Utbildningsinspektion i Grossbolsskolan, grundskola F 6 Innehåll Inledning...1 Underlag...1 Beskrivning av skolan...2 Sammanfattande

Läs mer

Kvalitetsredovisning 2010/2011 för

Kvalitetsredovisning 2010/2011 för Kvalitetsredovisning 2010/2011 för Åbyggeby skola och fritidshem Kerstin Norlin biträdande rektor 1. Inledning Verksamheten har bedrivits med 70 barn i åldrarna 6-10 år, fördelade i förskoleklass upp till

Läs mer

Systematiskt kvalitetsarbete

Systematiskt kvalitetsarbete Systematiskt kvalitetsarbete Rälsen Förskola Norrviken 2012 Enhet Mia Elverö Systematiskt kvalitetsarbete i fristående enhet Förskolechefens/rektorns namn Ansvarig uppgiftslämnare Mia Elverö 1/12 Inledning

Läs mer

Kvalitetsanalys för Lyckolundens föräldrakooperativ läsåret 2013/14

Kvalitetsanalys för Lyckolundens föräldrakooperativ läsåret 2013/14 Datum 1 (9) Kvalitetsanalys för Lyckolundens föräldrakooperativ läsåret 2013/14 Varje förskola har enligt skollagen ansvar för att systematiskt och kontinuerligt planera, följa upp och utveckla utbildningen.

Läs mer

Arbetsplan för Bryngelstorpskolans förskoleklass läsåret 2011/2012

Arbetsplan för Bryngelstorpskolans förskoleklass läsåret 2011/2012 Arbetsplan för Bryngelstorpskolans förskoleklass läsåret 2011/2012 Bryngelstorpskolans förskoleklass Förskoleklassen har sina två hemvist på Norrgården och Sörgården i Bullerbyn. Bullerbyn ligger längst

Läs mer

Arbetsplan för förskoleklassen på Castorskolan. Läsåret 2013/2014

Arbetsplan för förskoleklassen på Castorskolan. Läsåret 2013/2014 Arbetsplan för förskoleklassen på Castorskolan Läsåret 2013/2014 Organisation Personal Rektor: Gunilla Falk. Förskollärare: Sofia Gladewitz 90% och Helena Fridsson 80%. Övrig personal: Magdalena Burström

Läs mer

LOKAL ARBETSPLAN 2014

LOKAL ARBETSPLAN 2014 LOKAL ARBETSPLAN 2014 FÖRSKOLA: Västertorps förskola 1. UNDERLAG - Våga Visa-enkäten riktad till föräldrar - Självvärdering, riktad till pedagoger - TRAS och MIO - Handlingsplanen - Utvecklingssamtalshäftet

Läs mer

Kvalitetsredovisning. Lagga Förskola. Knivsta Kommun

Kvalitetsredovisning. Lagga Förskola. Knivsta Kommun Kvalitetsredovisning Lagga Förskola Knivsta Kommun 2010/2011 Grundfakta... 3 Ekonomi... 3 Lokaler... 3 Material... 3 Ledning... 3 Genomförande för att ta fram kvalitetsredovisningen... 3 Underlag och rutiner

Läs mer

Arbetsplan för. förskoleklassen på Castorskolan. läsåret 2011/2012

Arbetsplan för. förskoleklassen på Castorskolan. läsåret 2011/2012 Arbetsplan för förskoleklassen på Castorskolan läsåret 2011/2012 Organisation Personal Rektor: Gunilla Falk. Klassföreståndare: Kristina Jonsson Rosell 100% och Helena Fridsson 70%. Övrig personal: Thomas

Läs mer

LOKAL ARBETSPLAN 2014-2015

LOKAL ARBETSPLAN 2014-2015 LOKAL ARBETSPLAN 2014-2015 GRUNDSKOLA: Drottningdals skola 1. UNDERLAG Varje skola i Sverige har i uppdrag att beskriva hur det systematiska kvalitetsarbetet fungerar under läsåret samt beskriva hur vi

Läs mer

Kvalitetsredovisning för Bergkvara skola Läsåret 2009/2010

Kvalitetsredovisning för Bergkvara skola Läsåret 2009/2010 Datum 2010-10-18 Kvalitetsredovisning för Bergkvara skola Läsåret 2009/2010 2010-10-07 Anders Thomas rektor Postadress Besöksadress Telefon Telefax E-post Plusgiro Torsås kommun Box 503 385 25 TORSÅS Torskolan

Läs mer

Elevernas kunskapsutveckling under grundskoletiden

Elevernas kunskapsutveckling under grundskoletiden Revisionsrapport Elevernas kunskapsutveckling under grundskoletiden Arboga kommun December 2008 Marie Lindblad 2008-12-03 Marie Lindblad Namnförtydligande Gun-Britt Alnefelt Namnförtydligande Innehållsförteckning

Läs mer

Pedagogisk planering Verksamhetsåret 2016/2017 Förskolan Villekulla Avdelning Norrgården

Pedagogisk planering Verksamhetsåret 2016/2017 Förskolan Villekulla Avdelning Norrgården 2016 Barn och utbildningsförvaltningen Förskoleverksamheten Pedagogisk planering Verksamhetsåret 2016/2017 Förskolan Villekulla Avdelning Norrgården Norrgårdens vision: Trygghet, glädje, utveckling! INNEHÅLLSFÖRTECKNING

Läs mer

Arbetsplan. för. Östra Fäladens förskola. Läsår 10/11

Arbetsplan. för. Östra Fäladens förskola. Läsår 10/11 Arbetsplan för Östra Fäladens förskola Läsår 10/11 Förskolan har ett pedagogiskt uppdrag och är en del av skolväsendet. Läroplanen för förskolan, Lpfö 98, är ett styrdokument som ligger till grund för

Läs mer

LOKAL ARBETSPLAN Läsåret 2014/2015

LOKAL ARBETSPLAN Läsåret 2014/2015 LOKAL ARBETSPLAN Läsåret 2014/2015 Till alla föräldrar med elever på Snapphaneskolan Vi strävar mot samma mål att få trygga, kreativa, självständiga och sociala elever med hög måluppfyllelse! För att nå

Läs mer

LOKAL ARBETSPLAN

LOKAL ARBETSPLAN LOKAL ARBETSPLAN 2015-2016 GRUNDSKOLA: Drottningdals skola 1. UNDERLAG Varje skola i Sverige har i uppdrag att beskriva hur det systematiska kvalitetsarbetet (SKA) fungerar under läsåret samt beskriva

Läs mer

Arbetsplan/Beskrivning

Arbetsplan/Beskrivning VRENA FRISKOLA Arbetsplan/Beskrivning Läsåret 2013/2014 ARBETSPLAN VRENA FRISKOLA LÄSÅRET 13/14 Under läsåret är våra prioriterade utvecklingsområden: - Få fler elever att känna sig trygga och trivas på

Läs mer

Kvalitetsredovisning. Gredelby Förskola

Kvalitetsredovisning. Gredelby Förskola Kvalitetsredovisning 2010-2011 Gredelby Förskola a a Postadress: Knivsta kommun, Gredelby förskola 741 75 Knivsta Besöksadress: Häradsvägen 13, 741 75 Knivsta Tel: 018-34 79 40 Grundfakta Gredelby förskola

Läs mer

Arbetsplan 2015/2016

Arbetsplan 2015/2016 Arbetsplan 2015/2016 Reviderad nov 2015 Varje dag är en dag fylld av glädje, trygghet lek och lärande Förskolor öster område 2; Kameleonten, Måsen och Snöstjärnan. Förskolenämnd VÅR VERKSAMHET Från och

Läs mer

Bäckahagens skola. Grundskola med två profiler och hög kvalitet. Språk och kunskapsutveckling

Bäckahagens skola. Grundskola med två profiler och hög kvalitet. Språk och kunskapsutveckling Sid 1 (10) Bäckahagens skola Grundskola med två profiler och hög kvalitet Bäckahagens skola omfattar förskoleklass, år 1-9 samt skolbarnsomsorg. Antalet elever är 553 och av dessa har ca 140 ett annat

Läs mer

Kvalitetsredovisning läsåret 2012/2013. Fritidshemmen i Ulvsby skolområde

Kvalitetsredovisning läsåret 2012/2013. Fritidshemmen i Ulvsby skolområde Kvalitetsredovisning läsåret 01/013 Fritidshemmen i Ulvsby skolområde Innehållsförteckning 1. Grundfakta om Fritidshemmen vid Vallargärdets skola.... Underlag och rutiner för kvalitetsredovisningen...

Läs mer

LOKAL ARBETSPLAN 2014

LOKAL ARBETSPLAN 2014 LOKAL ARBETSPLAN 2014 FÖRSKOLA: Väddö fsk.område 1. UNDERLAG - Våga Visa-enkäten riktad till föräldrar - Självvärdering, riktad till pedagoger Fyll i diagrammet Övergripande Stimulerande lärande 100 80

Läs mer

Arbetsplan 2013/2014. Vintrosa skola och fritidshem Skolnämnd sydväst

Arbetsplan 2013/2014. Vintrosa skola och fritidshem Skolnämnd sydväst Arbetsplan 2013/2014 Vintrosa skola och fritidshem Skolnämnd sydväst Innehållsförteckning 1. Inledning 2. Förutsättningar 3. Läroplansmål Normer och värden 4. Läroplansmål Kunskaper 5. Läroplansmål Elevernas

Läs mer

Kvalitetsredovisning Förskolan Slottet läsåret 2010 2011

Kvalitetsredovisning Förskolan Slottet läsåret 2010 2011 Kvalitetsredovisning Förskolan Slottet läsåret 2010 2011 1 Inledning Förskolan Slottet har med sina fyra avdelningar ännu mer än tidigare blivit ett hus istället för fyra olika avdelningar. Vi jobbar målmedvetet

Läs mer

KVALITETSRAPPORT Förskolan Delfinen 2014/2015 Eksjö kommun

KVALITETSRAPPORT Förskolan Delfinen 2014/2015 Eksjö kommun KVALITETSRAPPORT Förskolan Delfinen 2014/2015 Eksjö kommun Systematiskt kvalitetsarbete En arbetsprocess som gör kvalitet och likvärdighet synlig och där utgångspunkten alltid är densamma, att identifiera

Läs mer

Utbildningsinspektion i Larvs skola, grundskola F 6 och Tråvads skola, grundskola F 3

Utbildningsinspektion i Larvs skola, grundskola F 6 och Tråvads skola, grundskola F 3 Utbildningsinspektion i Larvs skola, grundskola F 6 och Tråvads skola, grundskola F 3 Innehåll Utbildningsinspektion i Vara kommun Larvs och Tråvads skolor Dnr 53-2005:1524 Inledning...1 Underlag...1 Beskrivning

Läs mer

Lokal arbetsplan 14/15

Lokal arbetsplan 14/15 Lokal arbetsplan 14/15 En beskrivning av vår verksamhet. Regnbågens förskola Avdelning:...Blå Presentation av Blå Regnbågen Regnbågens förskola bedrivs i fräscha öppna lokaler som ligger i anslutning till

Läs mer

Systematiskt kvalitetsarbete för Läsåret

Systematiskt kvalitetsarbete för Läsåret Systematiskt kvalitetsarbete för Läsåret 2011-2012 Gyttorps fritidshem Nora kommun Arbetsgång för kvalitetsarbetet... 2 Åtgärder för utveckling enligt föregående års kvalitetsredovisning... 2 Verksamhetens

Läs mer

Förskolan Lejonkulans pedagogiska planering

Förskolan Lejonkulans pedagogiska planering 2016 Barn och utbildningsförvaltningen Förskoleverksamheten Förskolan Lejonkulans pedagogiska planering Lejonkulans vision: Trygghet, glädje, utveckling! INNEHÅLLSFÖRTECKNING 1. Inledning sid. 2 2. Normer

Läs mer

Kvalitet på Sallerups förskolor

Kvalitet på Sallerups förskolor Kvalitet på Sallerups förskolor Våra förskolor på Sallerups förskolors rektorsområde är, Munkeo förskola, Nunnebo förskola, Jonasbo förskola och Toftabo förskola. Antalet avdelningar är 12 och antalet

Läs mer

Arbetsplan för Nolbyskolan F-6 Läsåret 2015/2016

Arbetsplan för Nolbyskolan F-6 Läsåret 2015/2016 november Arbetsplan för Nolbyskolan F-6 Läsåret 2015/2016 Syftet med detta dokument, Arbetsplanen är att synliggöra verksamheten. Ett sätt att skapa en gemensam bild av verksamheten och hur man arbetar

Läs mer

L J U S p å k v a l i t e t Samarbete mellan Lidingö, Järfälla, Upplands-Bro och Solna

L J U S p å k v a l i t e t Samarbete mellan Lidingö, Järfälla, Upplands-Bro och Solna 1 L J U S p å k v a l i t e t Samarbete mellan Lidingö, Järfälla, Upplands-Bro och Solna Nallebjörnens förskola Rapport Juni 2013 2 Innehållsförteckning Inledning... 3 1. Utvärderingens genomförande...

Läs mer

Kvalitetsredovisning

Kvalitetsredovisning Kvalitetsredovisning 2009 STRÖMSTADS KOMMUN Barn- och Utbildningsförvaltningen Odelsbergsskolan Inlämnad av: Brittmari Marberger Barn- och utbildningsförvaltningen Förskola och Grundskola Kvalitetsredovisning

Läs mer

Nykroppa skola Redovisning av det systematiska kvalitetsarbetet för läsåret Rektor Ing-Marie Jonsson

Nykroppa skola Redovisning av det systematiska kvalitetsarbetet för läsåret Rektor Ing-Marie Jonsson Barn- och utbildning Nykroppa skola Redovisning av det systematiska kvalitetsarbetet för läsåret 2014 2015 Rektor Ing-Marie Jonsson Innehåll 1. Kunskapsuppdraget... 3 1.1 Mål... 3 1.2 Måluppfyllelse...

Läs mer

Munkfors kommun Skolplan 2005 2007

Munkfors kommun Skolplan 2005 2007 Munkfors kommun Skolplan 2005 2007 Varför ska vi ha en skolplan? Riksdag och regering har fastställt nationella mål och riktlinjer för verksamheten i förskola och skola, samt har gett i uppdrag åt kommunerna

Läs mer

Arbetsplan Pilen handlingsplan. Förskolan Bofinken 2010/2011 Vision: Lärande ger glädje och möjligheter

Arbetsplan Pilen handlingsplan. Förskolan Bofinken 2010/2011 Vision: Lärande ger glädje och möjligheter Arbetsplan Pilen handlingsplan Förskolan Bofinken 2010/2011 Vision: Lärande ger glädje och möjligheter Innehållsförteckning 1. Förskolans verksamhet och förutsättningar...3 2. Kvalitetsarbetet...3 3. Utvecklingsåtaganden...4

Läs mer

Hagsätra/Ormkärrsskolan

Hagsätra/Ormkärrsskolan K V A L I T E T S G A R A N T I Sid 1 (5) Hagsätra/Ormkärrsskolan Ing re ss Vår skolenhet består av två skolor. På Hagsätraskolan arbetar vi i fyra arbetslag, F-3 har med cirka 215 elever, 4-6 med 145

Läs mer

VÅGA VISA kommuner i samverkan om utvärdering. Observationer inom Våga Visa. Ungefärlig tidsplan för en observation

VÅGA VISA kommuner i samverkan om utvärdering. Observationer inom Våga Visa. Ungefärlig tidsplan för en observation VÅGA VISA kommuner i samverkan om utvärdering VÅGA VISA är ett utvärderingssamarbete inom utbildningsområdet mellan Danderyd, Ekerö, Nacka, Sollentuna, och Upplands Väsby. Syftet med VÅGA VISA är att öka

Läs mer

Verksamhetsplan för Norrtullskolan 2013/2014

Verksamhetsplan för Norrtullskolan 2013/2014 BARN OCH UTBILDNING Verksamhetsplan för Norrtullskolan 2013/2014 Verksamhetsidé På vår skola ges alla elever möjlighet att utvecklas utifrån sina förutsättningar! Det viktiga för alla på skolan är att

Läs mer

Förskolan Barnkullen Likabehandlingsplan Plan mot diskriminering och kränkande behandling 2013

Förskolan Barnkullen Likabehandlingsplan Plan mot diskriminering och kränkande behandling 2013 Förskolan Barnkullen Likabehandlingsplan Plan mot diskriminering och kränkande behandling 2013 Den här planen har tagits fram för att stödja och synliggöra arbetet med att främja barns och elevers lika

Läs mer

Undervisning för nyanlända vid Hedlundaskolan

Undervisning för nyanlända vid Hedlundaskolan 20130902 Undervisning för nyanlända vid Hedlundaskolan 1 Innehållsförteckning Hedlundaskolan Världens skola!... 3 Anmälan av ny elev (nyanländ)... 3 Inskrivning... 4 Pedagogiskt samtal... 4 Introduktionsperiod

Läs mer

Handlingsplan för Djursdala skola och fritidshem 2015/2016. Upprättad i juni 2015

Handlingsplan för Djursdala skola och fritidshem 2015/2016. Upprättad i juni 2015 Handlingsplan för Djursdala skola och fritidshem 2015/2016 Upprättad i juni 2015 Vi ska bli bäst! 2017 ska Vimmerby vara bland de tio bästa skolkommunerna. För Vimmerby kommuns barn och elever innebär

Läs mer

Kungsgårdens skolas arbetsplan 2012-2013

Kungsgårdens skolas arbetsplan 2012-2013 Grundskola Handläggare Vårt diarienummer Datum Sidan 1(7) Jennika Pettersson 2012-07-24 Kungsgårdens skolas arbetsplan 2012-2013 Kunskapsnämndens mål 2012 under MEDBORGARperspektivet Resultaten för lärande

Läs mer

Arbetsplan med taktisk agenda för Hemsjö Förskola

Arbetsplan med taktisk agenda för Hemsjö Förskola 150102 Arbetsplan med taktisk agenda för Hemsjö Förskola Läsåret 2014/2015, Barn- och ungdomsförvaltningen, Utvecklingsenheten Telefon: 0322-61 60 00 Fax: 0322-61 63 40 E-post: barn.ungdom@alingsas.se

Läs mer

Mål Hur når vi målen? Genomförande Hur vet vi att vi nått målen? Utvärdering Normer och Värden

Mål Hur når vi målen? Genomförande Hur vet vi att vi nått målen? Utvärdering Normer och Värden Arbetsplan 2015/2016 Mål Hur når vi målen? Genomförande Hur vet vi att vi nått målen? Utvärdering Normer och Värden Skolans plan mot kränkande behandling ska utvecklas till att uppfylla skollagens krav.

Läs mer

Tyresö kommun Förskolan Båten Lokal Arbetsplan 2013/2014

Tyresö kommun Förskolan Båten Lokal Arbetsplan 2013/2014 Tyresö kommun Förskolan Båten Lokal Arbetsplan 2013/2014 Förskolan Båten Simvägen 37 135 40 Tyresö 070-169 83 98 Arbetsplan 2013/2014 Vårt uppdrag Förskolan ska lägga grunden för ett livslångt lärande.

Läs mer

BREVIKSSKOLAN HANDLINGSPLAN FÖR NYANLÄNDA ELEVER 2013-04-14

BREVIKSSKOLAN HANDLINGSPLAN FÖR NYANLÄNDA ELEVER 2013-04-14 BREVIKSSKOLAN HANDLINGSPLAN FÖR NYANLÄNDA ELEVER 2013-04-14 1 Handlingsplan för nyanlända elever på Brevikskolan Med nyanlända elever avses elever som inte har svenska som modersmål och inte heller behärskar

Läs mer

Utbildningsinspektion i Noltorpsskolan, grundskola F 6

Utbildningsinspektion i Noltorpsskolan, grundskola F 6 Utbildningsinspektion i Alingsås kommun Noltorpsskolan Dnr 53-2005:1533 Utbildningsinspektion i Noltorpsskolan, grundskola F 6 Innehåll Inledning...1 Underlag...1 Beskrivning av skolan...2 Sammanfattande

Läs mer

KVALITETSREDOVISNING

KVALITETSREDOVISNING Utbildning KVALITETSREDOVISNING Klågerupskolan F-5 2007 2008-02-06 Klågerupskolan F-5 Enligt Förordning (1997:702) om kvalitetsredovisning inom skolväsendet skall varje kommun senast den 1 maj varje år

Läs mer

KVALITETSREDOVISNING

KVALITETSREDOVISNING KVALITETSREDOVISNING LÄSÅRET 2005-2006 Kommun Förskola Uppgiftslämnare : Eskilstuna : Syrenen : Natalie Lundholm Underlag för redovisningen Det som ligger som underlag för redovisningen är den självvärdering

Läs mer

Mellanvångsskolan läsåret 2015/2016

Mellanvångsskolan läsåret 2015/2016 Kvalitetsplan Mellanvångsskolan läsåret 2015/2016 2015-08-14 Innehåll Kvalitetsplan... 2 Prioriterade område läsåret 2015-2016... 3 Förväntansdokument... 6 Kvalitetsuppföljning... 6 Kvalitetsplan Huvudman,

Läs mer

ARBETSPLAN 2012/13 för skola och fritidshem

ARBETSPLAN 2012/13 för skola och fritidshem Stocksätterskolan ARBETSPLAN 2012/13 för skola och fritidshem Innehållsförteckning 1. Normer och värden...3 2. Kunskaper...4 3. Elevernas ansvar och inflytande...5 4. Skola och hem...6 2 Stocksätterskolans

Läs mer

Systematiskt kvalitetsarbete Gubbo förskola 2012/2013

Systematiskt kvalitetsarbete Gubbo förskola 2012/2013 Systematiskt kvalitetsarbete Gubbo förskola 2012/2013 Barnantal Gubbo Förskola Systematiskt kvalitetsarbete Gubbo Förskola Födda -08 Födda -09 Födda -10 Födda -11 Födda -12 7 st 5 st 5 st 2 st 3 st Personal

Läs mer

Kvalitetsredovisning. Läsåret 2012/2013. Vallargärdets skola i Ulvsby skolområde

Kvalitetsredovisning. Läsåret 2012/2013. Vallargärdets skola i Ulvsby skolområde Kvalitetsredovisning Läsåret 2012/2013 Vallargärdets skola i Ulvsby skolområde Innehåll 1. Kvalitetsutvecklingsplan Planering Uppföljning Utvärdering och utveckling Analys och rapport Kvalitetsredovisning

Läs mer

Kvalitetsredovisning läsåret 2009/10

Kvalitetsredovisning läsåret 2009/10 Kvalitetsredovisning läsåret 2009/10 Strands förskolor och skola Sammanfattning Analys av och bedömning av måluppfyllelse i verksamheten Åtgärder för förbättring 2. SAMMANFATTNING Strands förskolor och

Läs mer

Kvalitetsredovisning år 2009/10

Kvalitetsredovisning år 2009/10 1 (9) Kvalitetsredovisning år 2009/10 Kvalitetsredovisningen är en viktig del i skolans kvalitetsarbete. Redovisningen visar hur långt vi har kommit i vår strävan mot målen och hur vi arbetar med att utveckla

Läs mer

Kvalitetsredovisning Fritidshem

Kvalitetsredovisning Fritidshem Kvalitetsredovisning Fritidshem Läsåret 2012/2013 Edvinshems fritidshem Väster Ansvarig rektor: Jonas Thun Inledning Skollagens krav på systematiskt kvalitetsarbete innebär att huvudmän, förskole och skolenheter

Läs mer

Lokal arbetsplan 2013/2014. Rensbackens förskola

Lokal arbetsplan 2013/2014. Rensbackens förskola Lokal arbetsplan 2013/2014 Rensbackens förskola Rensbackens förskola arbetar för att erbjuda en god omsorg och trygghet. Vi tar tillvara både inne- och utemiljön på ett medvetet sätt. Miljön är formad

Läs mer

Utbildningsinspektion i Rappestad/Västerlösa skolor förskoleklass och grundskola årskurs 1 6

Utbildningsinspektion i Rappestad/Västerlösa skolor förskoleklass och grundskola årskurs 1 6 Utbildningsinspektion i Linköpings kommun Rappestad/Västerlösa skolor Dnr 53-2005:1310 Utbildningsinspektion i Rappestad/Västerlösa skolor förskoleklass och grundskola årskurs 1 6 Innehåll Inledning...1

Läs mer

VÅGA VISA frågebank vid observation på skola

VÅGA VISA frågebank vid observation på skola 1 VÅGA VISA frågebank vid observation på skola Frågebanken är avsedd att användas som stödmaterial vid förberedelse inför intervjuer vid observation. Tänk igenom i förväg vad ni vill få reda på i varje

Läs mer

Kvalitetsrapport - Mjöbäcks förskola. Pirkko Ahnberg, förskolechef 2016

Kvalitetsrapport - Mjöbäcks förskola. Pirkko Ahnberg, förskolechef 2016 Kvalitetsrapport - Pirkko Ahnberg, förskolechef 2016 Innehåll Innehåll... 2 1. Systematiskt kvalitetsarbete... 3 1.1. Syfte och mål... 3 1.2. Ett kvalitetsarbete som leder mot målen... 3 xx förskola...

Läs mer

Arbetsplan 2015/2016 Lilla Flottens förskola. Skolförvaltning sydväst

Arbetsplan 2015/2016 Lilla Flottens förskola. Skolförvaltning sydväst Arbetsplan 2015/2016 Lilla Flottens förskola Skolförvaltning sydväst Innehåll Inledning... 1 Förutsättningar... 2 Läroplansmål Normer och värden... 3 Läroplansmål Utveckling och lärande... 5 Läroplansmål

Läs mer

Stora Dalslundskolans plan mot diskriminering och kränkande behandling

Stora Dalslundskolans plan mot diskriminering och kränkande behandling Stora Dalslundskolans plan mot diskriminering och kränkande behandling Verksamhetsformer som omfattas av planen Grundskola årskurs 4-9 samt fritidshem 1/8 Grunduppgifter Verksamhetsformer som omfattas

Läs mer

LIKABEHANDLINGSPLAN. Bjurtjärns Skola

LIKABEHANDLINGSPLAN. Bjurtjärns Skola LIKABEHANDLINGSPLAN Bjurtjärns Skola 2011-2012 1. Inledning Likabehandlingsplanen handlar om att skapa en skola fri från diskriminering, trakasserier och kränkande behandling. Rätten till likabehandling

Läs mer

Västanbyns skolas arbetsplan 2013-2014

Västanbyns skolas arbetsplan 2013-2014 Grund-/särskola Handläggare Vårt diarienummer Datum Sidan 1(9) Maude Wiklund- Andersson 2013-06-20 Västanbyns skolas arbetsplan 2013-2014 Kunskapsnämndens mål 2012 under MEDBORGAR-perspektivet Resultaten

Läs mer

Utbildning av nyanlända elever. - organisation i Nordmalings kommun

Utbildning av nyanlända elever. - organisation i Nordmalings kommun Utbildning av nyanlända elever - organisation i Nordmalings kommun 2010 INLEDNING Bakgrund Flyktingmottagningen i Nordmalings kommun har i enlighet med Umeåregionens samverkansavtal från 2002 om flyktingmottagande,

Läs mer

Strategier för att alla barn & elever ska nå målen i Askersunds kommun

Strategier för att alla barn & elever ska nå målen i Askersunds kommun Strategier för att alla barn & elever ska nå målen i Askersunds kommun Förord Barn- och utbildningsnämnden har gett förvaltningschefen i uppdrag att ta fram en strategi för att alla elever ska nå målen.

Läs mer

+ + åk 1-3 åk 4-6 åk 7-9. annan utbildning: Tänk på den skola där du har huvuddelen av din tjänstgöring när en specifik skola efterfrågas

+ + åk 1-3 åk 4-6 åk 7-9. annan utbildning: Tänk på den skola där du har huvuddelen av din tjänstgöring när en specifik skola efterfrågas 1 Var har du huvuddelen av din tjänstgöring? Ange ett alternativ. Grundskola: åk 1-3 åk 4-6 åk 7-9 Gymnasieskola: studie-/högskoleförberedande program yrkesförberedande program/yrkesprogram annan utbildning:

Läs mer

Teamplan Ugglums skola F-3 2011/2012

Teamplan Ugglums skola F-3 2011/2012 Teamplan Ugglums skola F-3 2011/2012 2015 har 10 åringen nått statens och våra mål men framförallt sina egna och har tagit ansvar för sin egen utveckling med stöd av vuxna. 10 åringen tror på sig själv

Läs mer

Utbildningsinspektion i Soldalaskolan, förskoleklass och grundskola årskurs 1 6

Utbildningsinspektion i Soldalaskolan, förskoleklass och grundskola årskurs 1 6 Utbildningsinspektion i, förskoleklass och grundskola årskurs 1 6 UTBILDNINGSINSPEKTIONENS SYFTE Skolverkets utbildningsinspektion skall bidra till kvalitetsförbättring genom att bedöma hur verksamheterna

Läs mer

Arbetsplan för Tegnérskolans fritidshem 2014/2015

Arbetsplan för Tegnérskolans fritidshem 2014/2015 ÖREBRO KOMMUN Arbetsplan för Tegnérskolans fritidshem 2014/2015 Tegnérskolan Förvaltningen förskola och skola orebro.se Box 31550, 701 35 Örebro Ullavigatan 27 tegnerskolan@orebro.se Servicecenter 019-21

Läs mer

Plan mot diskriminering och kränkande behandling

Plan mot diskriminering och kränkande behandling Plan mot diskriminering och kränkande behandling Läsåret 12/13 Vision Alla på Min Skola, såväl elever som personal ska känna att det är meningsfullt, stimulerande och tryggt att studera eller att arbeta

Läs mer

Redovisning av det systematiska kvalitetsarbetet läsåret 2010/ Hustomtens förskola, förskolechef: Ingrid Mathiasson

Redovisning av det systematiska kvalitetsarbetet läsåret 2010/ Hustomtens förskola, förskolechef: Ingrid Mathiasson Redovisning av det systematiska kvalitetsarbetet läsåret 2010/11 1. Redovisning för läsåret 2010/11 2. Hustomtens förskola, förskolechef: Ingrid Mathiasson 3. Hustomtens förskola är en verksamhet som drivs

Läs mer

1. Inledning Förutsättningar... 3

1. Inledning Förutsättningar... 3 Verksamhetsrapport för skolan läsåret 2015-2016 Innehållsförteckning 1. Inledning... 3 2. Förutsättningar... 3 2.1. Styrning och ledning... Fel! Bokmärket är inte definierat. 2.2. Organisation... Fel!

Läs mer

Redovisning av det systematiska kvalitetsarbetet

Redovisning av det systematiska kvalitetsarbetet Redovisning av det systematiska kvalitetsarbetet Hammarnskolan Läsåret 2014/2015 2(6) Rektors reflektioner (analys av kunskapsresultaten) Fritidshem Under lå 14/15 fortsatte Fritids med sitt Utvecklingsområdet

Läs mer

Innehållsförteckning. 1. Tyresö församlings förskolor 1.1 Verksamhet och profil. 2. Övergripande målsättning. 3. Inledning. 4.

Innehållsförteckning. 1. Tyresö församlings förskolor 1.1 Verksamhet och profil. 2. Övergripande målsättning. 3. Inledning. 4. Trollbäcken Innehållsförteckning 1. Tyresö församlings förskolor 1.1 Verksamhet och profil 2. Övergripande målsättning 3. Inledning 4. Normer och värden 4.1 Läroplanen 4.2 Förskolans mål 4.2.1Vi vill nå

Läs mer

1. Inledning Förutsättningar... 3

1. Inledning Förutsättningar... 3 Verksamhetsrapport för Forssaängskolans fritidshem läsåret 2015-2016 Innehållsförteckning 1. Inledning... 3 2. Förutsättningar... 3 2.1. Styrning och ledning... 3 2.2. Organisation... 3 2.3. Personal...

Läs mer

Förväntansdokument. Utfärdat augusti 2012

Förväntansdokument. Utfärdat augusti 2012 Förväntansdokument Utfärdat augusti 2012 Skolans och vårdnadshavarnas gemensamma ansvar för elevernas skolgång ska skapa de bästa möjliga förutsättningarna för barns och ungdomars utveckling och lärande.

Läs mer

KVALITETSRAPPORT. Fritidshem Mariaskolan. Läsåret 2014/2015

KVALITETSRAPPORT. Fritidshem Mariaskolan. Läsåret 2014/2015 KVALITETSRAPPORT Fritidshem Mariaskolan Läsåret 2014/2015 1 1. Inledning Underlaget till denna Kvalitetsrapport har varit fritidshemmens uppföljningar och dokumentation under läsåret 2014/2015, samt arbetslagens

Läs mer

Förskolan Barnkullen Likabehandlingsplan Plan mot diskriminering och kränkande behandling 2012

Förskolan Barnkullen Likabehandlingsplan Plan mot diskriminering och kränkande behandling 2012 Förskolan Barnkullen Likabehandlingsplan Plan mot diskriminering och kränkande behandling 2012 Den här planen har tagits fram för att stödja och synliggöra arbetet med att främja barns och elevers lika

Läs mer

Arbetsplan för Långareds fritidshem Läsåret 2014/2015

Arbetsplan för Långareds fritidshem Läsåret 2014/2015 150225 Arbetsplan för Långareds fritidshem Läsåret 2014/2015, Barn- och ungdomsförvaltningen, Utvecklingsenheten Telefon: 0322-61 60 00 Fax: 0322-61 63 40 E-post: barn.ungdom@alingsas.se Barn- och ungdomsförvaltningens

Läs mer

Kvalitetsredovisning

Kvalitetsredovisning Kvalitetsredovisning Grundskola 1-6 Läsåret 2013/2014 Hedeskoga skola Ansvarig rektor:jim Priest Inledning Skollagens krav på systematiskt kvalitetsarbete innebär att huvudmän, förskole och skolenheter

Läs mer

Lokal verksamhetsplan BUF

Lokal verksamhetsplan BUF Lokal verksamhetsplan BUF Lokal verksamhetsplan BUF 2010 (Grundskoleområde 2) Hållsta skola Kursiverad text från BoU-förvaltningen, övrigt från GSO2 1. Delaktiga och engagerade invånare, hållbar utveckling

Läs mer

Kvalitetsredovisning

Kvalitetsredovisning Kvalitetsredovisning 2005-2006 STRÖMSTADS KOMMUN Barn & Utbildningsförvaltningen Tångens förskola Inlämnad av: Annika Back 1 Inledning Denna kvalitetsredovisning innehåller en beskrivning av i vilken mån

Läs mer

för Rens förskolor Bollnäs kommun

för Rens förskolor Bollnäs kommun för Bollnäs kommun 2015-08-01 1 Helhetssyn synen på barns utveckling och lärande Återkommande diskuterar och reflekterar kring vad en helhetssyn på barns utveckling och lärande, utifrån läroplanen, innebär

Läs mer

2. Bakgrund Anledningar till Plan mot diskriminering och kränkande behandling

2. Bakgrund Anledningar till Plan mot diskriminering och kränkande behandling 1. Vision Hur vi vill att vår skola ska vara Vår vision är att vara en skola för alla där alla, oavsett vem man är och vad man tycker, känner sig trygga och respekterade. På Praktiska Malmö Limhamn ska

Läs mer