Verksamhetsutvecklingsprojekt Habiliteringen Göteborg och Södra Bohuslän. Slutrapport. Digital bild och Video

Transkript

1 Verksamhetsutvecklingsprojekt Habiliteringen Göteborg och Södra Bohuslän Slutrapport Digital bild och Video Habiliteringen Göteborg och Södra Bohuslän Projektledare Ellinor Eklund

2 Innehållsförteckning Inledning... 3 Mål och måluppfyllelse... 4 För projektet definierades målen:... 4 Måluppfyllelse:... 4 Genomförande och resultat... 5 Informationsinsamling... 5 Utrustning teknik, media och programvaror... 5 Rutiner för användning, lagring och destruktion... 6 Förvaltningsansvar rutiner, instruktioner, teknik, programvaror, stöd och utbildning Utbildning av LITA och övrig personal... 7 Reflektioner...9 Bilaga 1 -Sammanställning enkäten Bilaga 2 - När, var, hur och varför fotograferar och filmar vi? /Ellinor Eklund 2

3 Inledning För många medarbetare är användning av digitala bilder och film ett viktigt hjälpmedel i behandlingsarbetet. Digitalt material används som bedömningsunderlag för val av insats eller bedömning av utfört test. Andra exempel är för att tillverka bildstöd eller instruktioner som visar inställningar av hjälpmedel. Hanteringen av digitalt bild-, video- och ljudmaterial måste oavsett om det är arbetsmaterial eller journalhandling ske på ett korrekt och säkert sätt i enlighet med de lagkrav och regler som ställs vid patientarbete. Även de regler VGR-IT ställer på arbete vid dator måste följas. Arbete med digitalt material upplevs av behandlande personal som tidskrävande och krångligt. Avsaknaden av enhetlig utrustning medför att man måste kunna hantera skiftande teknik. Det finns ett uttalat behov av teknikstöd och personalen uttrycker en önskan om kontinuerlig utbildning kring användning av digital teknik. Det saknas tydliga och uttalade instruktioner och rutiner för hur digitalt material i form av bild, video och ljudupptagningar ska tas om hand och i förekommande fall lagras som journalhandling. Ständig utveckling och spridning av ny teknik (exempelvis kan man idag fotografera med många mobiltelefoner) medför att regler och rutiner bör sträva efter att vara så generellt och flexibelt tillämpbara som möjligt. Under bedrevs projektet IT i behandlingsarbetet inom barn- och ungdomshabiliteringen Lundbystrand. I sitt arbete berörde man även området digital bild och video. Upplevda problem inom området samlades in och diskuterades och det gjordes lokala insatser som att köpa in digitalkameror till teamen och det gavs möjlighet att få teknikstöd. I slutrapporten konstaterar man dock att man i projektet inte kommit så långt vad det gäller digital bild och video utan att detta område behöver utvecklas ytterligare. Våren 2011 startade projektet Digital bild och video med ambitionen att uppnå en optimalt fungerande användning av digital bild och video, samt tydlig och väl fungerande kommunikation och organisation kring allt som rör området /Ellinor Eklund 3

4 Mål och måluppfyllelse För projektet definierades målen: Rutinerna för användning och lagring av digital bild och video i behandlingsarbetet är kända för berörd personal. Rutiner för övrig lagring och destruktion av digitalt AV-material är kända för berörd personal Det finns fungerande teknik för användning av digital bild och video för dokumentation i behandlingsarbetet och annan verksamhet Det finns en webbplats på intranätet om aktuell utrustning Utrustning och programvaror är enhetlig inom Habiliteringen Göteborg o S Bohuslän Organisation för ansvar, uppföljning av rutiner är tydlig Utbildningspaket är genomförda för personal LITA-arbetsplats kan bistå sin enhet t ex med filmning och redigering Måluppfyllelse: Rutiner för användning, lagring och destruktion av digitalt material finns framtagna och publicerade på Intranätet. Projektet har tagit fram rekommendationer för enhetlig utrustning avseende videokameror och programvaror. Rekommendationerna gäller även utfasning av gammal teknik. Dessa rekommendationer som antagits av habiliteringsledningen finns publicerade på Intranätet. På varje enhet finns idag minst en behandlingsdator med gemensam programvara för att redigera och vid behov bränna foton, film eller ljud på dvd. Lathund för överföring, redigering och sammanställande av film i Adobe Premiere Elements 7 finns publicerad. Enskilda medarbetare har fått utbildning i överföring och framställning av film. Inga utbildningspaket har genomförts. LITA har fått viss utbildning för att kunna vara behjälplig med filmredigering. (Dock inte alla LITOR och inte tillräckligt med utbildning) /Ellinor Eklund 4

5 Genomförande och resultat Projektet Digital bild och video startade med planerat avslut och projektledare har varit Ellinor Eklund. Projektet förlängdes till efter prioritering av annat arbete utanför projektet som ledde till omdisponering av projektledarens tid. Styrgruppens medlemmar har förutom projektledaren varit Maria Eriksson, Susanne Rhodin och Annika Sundqvist. Referensgruppen har bestått av arbetsterapeut Maria Hassel på Vuxenhabiliteringen samt psykolog Karin Lundqvist och Ann-Sofie Lövberg på Barn- och ungdomshabiliteringen. Projektet har gjort studiebesök på Fotoenheten vid Plastikkirurgen på Sahlgrenska för att inhämta information om det digitala bildhanteringssystemet Picsara, som används där tillsammans med journalsystemet Melior. Ett studiebesök har även gjorts på Mun-H-Center för att se hur man använder sig av en fast monterad filmkamera. Information för skapande av rutiner för digital bild, video och ljudhantering har inhämtats från förvaltningens dokumenthanteringsplan, aktuell lagstiftning samt personal med kunskaper kring journalsystemen. En av regionens jurister har svarat på frågor och Regionarkivet har bidragit med rekommendationer kring lagring av journalmaterial och destruktion av digitalt material. En enkät har skickats ut till Habiliteringen Göteborg och Södra Bohuslän med frågor kring användningen av foto och film. Informationsinsamling En kartläggning av utrustning, användning och behov på de olika enheterna visade att det finns stora skillnader i teknisk utrustning och hur de används. Vuxenhabiliteringen hade relativt nyss köpt videokameror och har en enhetlig utrusning medan det på barn- och ungdomshabiliteringarna fanns en blandning av olika typer av kameror. Det var svårt att få en heltäckande bild över alla resurser, dess användning och hur behoven såg ut. Behandlande personal var mycket uppbokade och inte tillgängliga för frågor och utrustningen fanns utspridd. En enkät skickades ut till personalen inom Habiliteringen Göteborg och Södra Bohuslän för att få en bättre bild av om man filmar/fotograferar, hur ofta, vad man filmar/fotograferar och i vilket syfte man gör det. Majoriteten av dem som svarat på enkäten uppger att de fotograferar och/eller filmar i behandlingsarbetet, de flesta fotograferar/filmar någon gång per månad eller mer sällan. Förutom digitalkameror och videokameror uppger sig många även använda mobiltelefon för att fotografera/filma. Som ändamål anges bland annat underlag för olika typer av bedömningar och framställning av bildstöd och som underlag för olika informationsmaterial. Enkäten och resultat av dessa redovisas i Bilaga 1 och 2. Utrustning teknik, media och programvaror Sett över hela verksamheten finns ingen enhetlighet bland kamerorna. Förutom nyare kameror med minneskort finns videokameror som använder minidv-band och videokameror med hårddisk. Det finns även ett antal digitalkameror som går att filma med. Användningen av olika kameror resulterar i filmer med olika filformat och det krävs även olika anslutningssätt för att överföra film från kamera till dator. Kameror med minidv-band finns inte längre att köpa och det finns inte heller reservdelar, banden är dyra och går inte att radera på ett enkelt /Ellinor Eklund 5

6 sätt. För att föra över film från minidv-band till dator måste man använda firewire-anslutning. Firewireportar saknas på de nya bärbara datorer som är regionstandard och finns inte heller på de stationära datorerna. Möjligheterna att överföra film från kameror med minidv-band till dator försvinner därför helt inom en mycket snar framtid. För redigering och överföring av film till dvd används flera olika tillvägagångssätt och programvaror. Adobe Premiere Elements, Windows Movie Maker eller annan programvara som följde med videokamera samt TV tillsammans med hårddisk/dvd-inspelare används. Vid filmredigering och bränning av dvd används behandlingsdatorer. I samband med införandet av GIT ändrades villkoren för användning av behandlingsdatorer till att man använder sitt personliga vgrid för att logga in (tidigare användes ett gemensamt id). Adobe Premiere Elements installerades av VGR-IT på behandlingsdatorerna och det visade sig att installationen innehöll inställningar för lagring av filmprojekt som behövde ändras första gången för varje användare som använde programmet för att arbeta med en film, vilket ökade behovet av hjälp för de användare som kände sig osäkra. Med GIT följde även problem med att bränna CD och DVD på behandlingsdatorerna i och med att vanliga användare inte kunde använda det av VGR-IT installerade brännarprogrammet (utan man måste ha administratörsrättigheter på datorn i fråga vilket enbart ett fåtal personer på varje enhet har). För att förenkla användning, support och utbildning för behandlande personal samt förenkla LITAs arbete förordas en enhetlig teknisk utrustning vilket i dagsläget innebär videokameror med minneskort kompletterade med minneskortläsare. Rutiner för användning, lagring och destruktion Information har inhämtats från Habilitering & Hälsas dokumenthanteringsplan, aktuella lagtexter, regionjurist, Socialstyrelsen, Regionarkivet och personer inom Habilitering & Hälsa med kunskaper inom området. För att skaffa ytterligare information kring elektronisk lagring av foton och film i journalsystem gjorde projektet ett studiebesök på Fotoenheten vid Plastikkirurgen på Sahlgrenska där man använder sig av programvaran Picsara tillsammans med journalsystemet Melior. Med hjälp av Picsara lagrar de i första hand foton som sedan finns tillgängliga inifrån journalen. Normalanvändaren kan enbart se på bilder medan ett fåtal nyckelpersoner har rättighet att lägga till och redigera bilder och film i Picsara. Lagring av alla foton och filmer sker i en databas. Viktigt att notera är att material i form av film kräver stor plats och filmer behöver redigeras så endast relevant innehåll lagras i Picsara. Det finns framtida möjligheter att använda Picsara med det nya journalsystem som införs på Habilitering & Hälsa. Då det nya journalsystemet inte inledningsvis kommer att erbjuda möjligheter att lagra digitala bilder eller film behöver manuella rutiner användas även fortsättningsvis. Det var svårt att hitta information kring hantering av digital film och ljudupptagning, bland annat har myndigheter inte uppdaterat direktiv och riktlinjer. Ett arbete har pågått på Regionarkivet med att sammanställa rekommendationer och vi fick under senhösten 2012 aktuella rekommendationer gällande lagring och destruktion av digital film och ljudupptagning /Ellinor Eklund 6

7 Förvaltningsansvar rutiner, instruktioner, teknik, programvaror, stöd och utbildning. Ansvaret för Habilitering & Hälsas vårddokumentationsfrågor hanteras av en arbetsgrupp. Uppdraget att leda arbetsgruppen innehas av verksamhetschef Annika Sundqvist. Arbetsgruppen har i sitt uppdrag att bevaka utvecklingen av vårddokumentationsfrågor nationellt och regionalt och att hantera oklarheter och förtydliga regelverket. Arbetsgruppen har inom varje verksamhetsgren journalutvecklingsgrupper som hanterar kommunikation rörande vårddokumentationsfrågor till och från medarbetarna. För en korrekt och likartad hantering av rutiner kring lagring och destruktion av digitalt material inom förvaltningen bör ansvaret för uppdateringar ligga hos arbetsgruppen/ journalutvecklingsgruppen. Information till medarbetarna förmedlas på samma sätt enligt samma rutiner som övriga vårddokumentationsfrågor. Anpassningar av rutinerna för hantering av bild-, video- och ljudupptagninar kan komma att krävas utifrån förändringar av exempelvis lagtexter, journalsystem, rekommendationer kring filformat och lagringsmedia från Regionarkivet, verksamhetsbeslut gällande hela VGR eller Habilitering & Hälsa. För de delar som berör teknik och utbildning rekommenderas att ansvaret ryms inom Habilitering & Hälsas befintliga IS/IT-organisation (fastställd ). Berörda av dessa arbetsuppgifter är IS-samordnare, applikationsspecialist och LITA. LITA finns på varje arbetsplats för att tillgodose verksamhetens behov av IT-stöd. Som behandlingspersonal vänder man sig till LITA med frågor, önskemål eller upplevda problem vad det gäller teknik och programvara rörande digital bild och video. LITA tar emot önskemål kring utrustning, tillbehör eller utbildning inom området och lämnar det vidare till ISsamordnaren. För inköp sker även samråd med ansvarig chef. IS-samordnaren samordnar utvecklingsfrågor inom IS/IT-området och medverkar till att verksamheten har rätt IT-stöd samt ger stöd till Applikationsspecialisterna och LITA. I uppdraget som IS-samordnare ingår att ansvara för utbildning av LITA och applikationsspecialist samt att det finns anpassat utbildningsmaterial. Som applikationsspecialist utgör man första linjen support för specifik applikation och ger direkt stöd till användarna. Med en applikationsspecialist inom exempelvis Adobe Premiere Elements vänder man sig till denna för hjälp rörande bild-, ljud- och filmframställning. Det finns idag ingen utsedd applikationsspecialist för redigeringsprogrammen. Det finns svårigheter förenade med LITA-rollen inom Habiliteringen Göteborg och Södra Bohuslän. Uppdraget som LITA delas med andra arbetsuppgifter som till exempel att bemanna receptionen vilket begränsar LITAs möjlighet att gå ifrån när det uppstår behov av hjälp. På flera av enheterna har det skett personalbyten på LITA-rollen. Utbildning av LITA och övrig personal Målet att utbilda personalgrupper och LITA har inte varit möjligt att uppnå inom ramen för projektet. Handhavandet skiljer sig fortfarande mycket åt beroende på vilken kamera man använder i sitt arbete, gammal utrustning har inte bytts ut och ingen enhetlighet har hittills /Ellinor Eklund 7

8 uppnåtts. För att genomföra gemensam utbildning krävs att man har en samstämmig utrustning och att alla använder samma programvara. Utbildning har genomförts i form av individuella utbildningsinsatser i hur man för över film till datorn och använder Adobe Premiere Elements för redigering. Det har även färdigställts instruktioner som beskriver hur man kan föra över film till dator, sätta samman filmklipp till en film och bränna en dvd med hjälp av Adobe Premiere Elements 7. Behovet att använda sig av bild och film skiljer sig för de flesta åt över tid och det kan gå lång tid mellan de tillfällen man behöver redigera och kanske bränna ner en film på dvd. Personalens tekniska kunskaper och kompetens skiljer sig mycket åt, och behoven av utbildning ser därför mycket olika ut. Flera upplever att de inte har någon eller mycket lite tid att lägga på bild- och filmhantering. Det finns efterfrågan på tillgängligt teknikstöd som kan hjälpa till vid frågor och problem. Detta uppmärksammandes även i projektet IT i behandlingsarbetet där det i slutrapporten beskrevs: Teknikertjänst behövs för att personal som inte har en fördjupad teknisk kunskap ska minska den arbetstid som läggs på att lösa tekniska problem. Inom projektet Digital bild och video diskuterades olika lösningar för att tillgodose de skilda behoven som fanns av utbildning kring datorstödd bild- och filmhantering. Att erbjuda var och en den utbildning han eller hon behöver för att exempelvis kunna filma, redigera och bränna film skulle kräva ett brett utbud av utbildningsinsatser som för vissa skulle innehålla grundläggande teknikutbildning både för dator och för kameror innan det är möjligt att bygga på med kunskaper i filmredigering. Detta oavsett om det finns en enhetlig utrustning. Svårigheter i att praktiskt finna tid, dels för utbildning och dels att därefter praktiskt tillämpa kunskaperna gör att nyttan av traditionell utbildning i grupp kan ifrågasättas. Program som man använder sällan faller lätt i glömska och då behöver man lättillgänglig hjälp. Ett tänkbart upplägg för utbildning av personal var att börja med att utbilda LITA så att hon senare kunde hjälpa till när behandlingspersonal hade behov av det. Detta gick inte att genomföra på grund av olika orsaker. LITA har bytts ut på flera enheter under projekttiden och det har även varit svårt att planera in den tid som krävs för utbildning på grund av LITAs övriga arbetsuppgifter. På flera av enheterna har LITA även begränsad möjlighet att finnas tillgänglig vid akuta behov för att kunna hjälpa behandlingspersonal med film och redigering då de delar sitt uppdrag som LITA med att exempelvis bemanna receptionen. Varje enhet behöver i olika utsträckning tillgång till en resursperson som kan hjälpa till vid behov med bild, film och ljudframställning. Optimalt vore om denna person även kan dela med sig av sin kompetens så intresserad personal på längre sikt kan få de kunskaper som krävs för att klara sig på egen hand. Resurspersonen kan vara LITA, ett dedicerat teknikstöd, alternativt en behandlingspersonal som utifrån intresse och kompetens kan vara behjälplig. Ett sätt att strukturera arbetet kan vara att sätta upp tider (ett veckoschema) då det finns hjälp tillgänglig. Adobe Premiere Elements är ett bra men avancerat program för filmhantering som kräver tid att lära sig och god tekniskt förståelse. För de flesta behov av enklare redigering av film kan Windows Movie Maker vara ett alternativ. Det finns en nyare version av Windows Movie Maker som är enklare att använda än den som finns installerad på alla datorer. Detta program är kostnadsfritt och fungerar tillsammans med Windows 7 (som kommer att installeras på /Ellinor Eklund 8

9 VG-regionens datorer under 2013). I den nya versionen av Movie Maker är det möjligt att spara filmer i MPEG 4-format, ett format som Regionarkivet rekommenderar för arkivering. Det finns utmärkta handledningar för redigering i Movie Maker på Skolverkets hemsida för PIM ( står för praktisk IT- och mediekompetens ) ( ). (PIMs webbplats innehåller många bra praktiska handledningar kring användning av datorer och program och rekommenderas varmt). Reflektioner Teknikutvecklingen går snabbt, inte minst bland digital- och videokameror. Idag använder vi minneskort med stor kapacitet medan att spela in till band som var vanligt för några år sedan är en teknik som helt saknar framtid. Det finns en större tillgänglighet att filma till exempel med mobiltelefonen. Samtidigt måste kraven på en patientsäker hantering av digitalt material uppfyllas. Slutligen följer här några framgångsfaktorer för en smidig och korrekt hantering av digitalt material: En standardiserad teknisk miljö - förenklar inlärning och hantering av digitalt material En tillgänglig resurs med rätt kompetens till exempel LITA - kan ge hjälp och stöd vid behov, alternativt en teknikspecialist man kan lämna sitt digitala material till för redigering och vid behov lagring. Möjlighet att lagra bilder, ljudupptagningar och filmsekvenser i journalen Regelbunden genomgång av gällande regler och rutiner för behandlande personal /Ellinor Eklund 9

10 Bilaga 1 -Sammanställning enkäten Det kom in totalt 93 svar som fördelade sig på följande sätt: Fotograferar eller filmar du i ditt arbete? 67 svarar att de fotograferar eller filmar i sitt arbete Om du inte fotograferar eller filmar, beror det till exempel på: Jag har inte behov av att filma/fotografera 27 Tekniken är för krånglig/svårtillgänglig 14 Det är för tidskrävande att filma/tiden saknas 2 Fotografier/videofilmer där patienter medverkar är att betrakta som en journalhandling: Ja, oftast 46 Någon gång 23 Arbetsmaterial 14 Vet ej 7 Ej svarat 3 Hur ofta fotograferar du? Varje vecka 1 Någon gång i månaden 22 Mer sällan 38 Fotograferar inte alls 5 Hur ofta filmar du? Varje vecka 5 Någon gång i månaden 15 Mer sällan 35 Filmar inte alls 12 När jag fotograferar/filmar använder jag mig av (flera val möjliga) Digitalkamera 48 Videokamera 45 Mobiltelefon 31 Vad fotograferar/filmar du? (flera val möjliga) Patienter 54 Patient och anhörig 24 Patient och personal 33 Grupper 12 Bara kroppsdelar 25 Produkter t ex hjälpmedel träningsmaterial 39 Miljöer utanför våra lokaler 20 (hemmet, förskola, skola, närmiljö, daglig verksamhet, hjälpmedelscentralen, ortopedtekniska, viktiga personer med mera) /Ellinor Eklund 10

11 Vad är ändamålet med att du fotograferar/filmar? (flera val möjliga) Som underlag för bedömning eller val av åtgärd 48 För bedömning av utfört test 40 För att framställa bildstöd till patient 35 Göra informationsmaterial att använda vid exempelvis träffar med föräldrar/anhöriga 26 För olika bedömningar som kräver filmning t ex SIMBA eller MarteMeo vid observationer 24 Som en del i egen utbildning 9 Andra ändamål : Vid knepiga fall filmar jag ibland för att kunna titta tillsammans med någon kollega och få råd/second opinion. Som minnesanteckning för mig själv, t ex fotografera en kommunikationskarta istället för att kopiera eller skriva av den. För min del riktas kameran oftast mot mig som behandlare, att användas för vidareutveckling eller kontrollera behandlingstrohet. För att göra träningsmaterial, t ex bilder på patienten i olika situationer som kan användas för att träna berättande. Bildstöd för personal Filmar ofta behandlingsbesök kring oralmotorisk träning för att kunna skicka hem DVDkopia till föräldrarna där de kan se över övningar/strategier/instruktioner inför fortsatt träning hemma. Vid hjälpmedelsansökningar För att se hur inställningar på t ex rullstol/sitthjälpmedel är gjorda vid utprovning på HMC/sitteam. Stöd att göra samma inställning när hjälpmedel levereras. Förtydliga vid ansökan om specialanpassning av handikapphjälpmedel. Göra träningsprogram som patienter och eller personal kan använda /Ellinor Eklund 11

12 Individuellt anpassat träningsprogram som bildstöd och instruktion till personal som skall hjälpa patienten att utföra träningen. Instruktion t ex hur ta på en korsett, gör bildserie och instruktionstext. Före och efter operation för att jämföra. Information till anhöriga/personal t ex träningsprogram eller visa hur att hjälpmedel ska användas. Inför hjälpmedelsförskrivning, jämförande av pat. i olika hjälpmedel Instruktion till personal/ personlig assistent. Nya produkter och lösningar som kan vara intressanta. Till föreläsningar och till bildspel för patienter. Visa hur ett kommunikationshjälpmedel sitter fast på en arbetsstol. Egna kommentarer: - Filmning sker inte ofta, men vid TTAP- bedömning. Filmen används sedan för analys samt vid genomgång av bedömning för berörda anhöriga och personal. - Använder oftast mobiltelefon och med föräldrarnas godkännande. Smidigt då man alltid har den med sig. - Använder även enbart ljudinspelning, är ju ofta smidigare. Kräver ju dock fungerande och effektiv ljudinspelningsapparat, som är lätt att spara ett tag antingen på apparaten eller överföras smidigt till datorn. - Att videofilma patienter för dokumentation och bedömning anser jag vara en viktig del i att ge en kvalitetssäker vård. Våra datorer ska inte vara spärrade för att se filmer. Videofilmer/Foton ska kunna "arkiveras" i vårt journalsystem. - Det är inte alltid som jag vet innan att jag behöver fotodokumentera vilket gör att kamera i mobilen är ovärderlig. - Det är mycket möjligt att jag kommer att filma vid några tillfällen framöver även om jag inte gjort det hittills. Därför tycker jag att det är jättebra att det blir en ordentlig genomgång av tekniken och vad som gäller för materialet /Ellinor Eklund 12

13 Filmning med tillhörande teknik är en källa till STOR irritation för oss som just nu ska försöka klara detta, utan de tekniska kunskaper som krävs! - I nuläget använder jag ofta privat kamera för att det krånglar så med utrustningen här. Detta är inte acceptabelt egentligen. - Jag använder oftast Word som är lätthanterligt att klippa in i och som har pilar/pratbubblor & symboler som går att rotera. En mall i world med ex 6 eller 8 rutor som man kan släppa bilderna i hade varit bra. Motsvarande funktion kanske finns i något program som jag ej är insatt i. - Jag filmade i tre år under min utbildning varje utbildningssamtal. Det var ett krav från utbildningen och samtidigt examinationsunderlag. - Jag skulle verkligen vara tacksam om man fick lite modernare mobiler så att kunna ta bilder eller filma med bättre kvalitet. Jag sparar vanligtvis ej film från t.ex. språkbedömning eller kommunikativ kartläggning utan använder det för att säkerställa god bedömning, vilken ju sedan journalförs. I vissa fall (t.ex. då patienter får prova en ny behandlingsmetod) kan jag spara film för att jämföra före och efter behandlingsperiod, men efter att denna utvärdering gjorts låter jag ej filmerna ligga kvar i arkivet. - Jag tycker att det är omständigt att först ladda ner från telefonen till datorn och sedan få det utskrivet på vanliga skrivare. Det blir ingen bra kvalitet på bilderna. - Vid vissa tester kommer jag vilja spara det för att kunna utvärdera framsteg. Tror också att jag ibland framöver kommer att göra vissa bilder till barnet och skolpersonal, som stöd i vardagliga aktiviteter. - Skulle vara smidigt om vi hade Smartphones i jobbet. En önskan. - Skulle vilja ha mallar så att man lättare kan lägga in bilder och skriva text bredvid. Använder nu tabellform och infogar bilder och text. Vill veta hur filmer skall arkiveras. Bildmaterial på papper lägger jag i bilagearkiv. - Som jag har förstått det så ska alla filmsnuttar journalföras om man vill spara dem, detta har jag fått info om på senare tid. Jag skulle önska att det inte alltid var så, för jag ser det verkligen som ett arbetsmaterial som jag använder "på min kammare" för att kunna utföra en djupare analys av en bedömning (ungefär som en testblankett som jag kan spara en tid för att kunna gå tillbaka och kolla på för någon detaljfråga innan den strimlas). Ibland är det bra att kunna spara en filmsekvens för att jämföra med t.ex. en bedömning vid ett senare tillfälle. Men om det ska journalföras tar det adminstrativ tid och då kan jag känna att det inte blir värt det. När det gäller bedömningar som någon annan ska ta del av är det en annan sak, då är det självklart en journalhandling. Jag tycker att det är absolut mest effektivt när man kan överföra filmen direkt till datorn (vilket i dagsläget endast går via digitalkameran, saknar dock stativ till denna) och använder enbart videokamera när jag ska filma längre sekvenser. Jag känner att jag inte har helt självklar och tydlig information om vilka regler som gäller när det gäller foton och inspelningar och skulle gärna få detta till mig på ett klarare sätt /Ellinor Eklund 13

14 - Viktigt med enkla och tydliga instruktioner till hur utrustningen används och vad som krävs av mig som användare /Ellinor Eklund 14

15 Bilaga 2 - När, var, hur och varför fotograferar och filmar vi? Namn: Fotograferar eller filmar du i ditt arbete? o Ja o Nej Om du inte fotograferar eller filmar, beror det till exempel på: o Jag har inte behov av att filma/fotografera o Det är för tidskrävande att filma/tiden saknas o Tekniken är för krånglig/svårtillgänglig Fotografier/videofilmer där patienter medverkar är att betrakta som en journalhandling: o Ja, oftast o Någon gång o Nej, det är arbetsmaterial o Vet ej Den som inte fotografera/filmar avslutar här. Hur ofta fotograferar du? o Varje vecka o Någon gång i månaden o Mer sällan o Inte alls Hur ofta filmar du? o Varje vecka o Någon gång i månaden o Mer sällan o Inte alls När jag fotograferar/filmar använder jag mig av (flera val möjliga) o Digitalkamera o Videokamera o Mobiltelefon Vad fotograferar/filmar du? (flera val möjliga) o Patienter /Ellinor Eklund 15

16 o Patient och anhörig o Patient och personal o Grupper o Bara kroppsdelar o Produkter till exempel hjälpmedel träningsmaterial Miljöer utanför våra lokaler, exempelvis.... Vad är ändamålet med att du fotograferar/filmar? (flera val möjliga) o Som en del i egen utbildning o För olika bedömningar som kräver filmning till exempel SIMBA, Marte Meo, vid observationer o För att framställa bildstöd för patient o Som underlag för bedömning eller val av åtgärd o För bedömning av utfört test o Göra informationsmaterial att använda vid exempelvis träffar med föräldrar/anhöriga o Annat:.. Egna kommentarer: /Ellinor Eklund 16