Lindessjön. Ansökan om nätkoncession för linje. Miljökonsekvensbeskrivning

Transkript

1 Lindessjön Ansökan om nätkoncession för linje Miljökonsekvensbeskrivning Flygfoto över aktuellt område. Källa: Eniro Ändring av befintlig 40 kv- luftledning söder om Lindessjön, Lindesbergs kommun, Örebro län

2 2 (55)

3 ADMINISTRATIVA UPPGIFTER BESTÄLLARE Vattenfall Eldistribution AB Österlånggatan Trollhättan Kontaktperson: KONSULT TILLSTÅND WSP Sverige AB Box Göteborg Besöksadress: Ullevigatan 19 Tel: Fax: Org nr: Styrelsens säte: Stockholm Uppdragsansvarig: Handläggare: Kartor/GIS: & Kartunderlag: Lantmäteriet Figurer: WSP, om inget annat anges Kontaktperson: WSP Sverige AB Tel TEKNISK KONSULT NEKTAB- Nordisk Elkraft Teknik AB Sågaregatan Trollhättan Tel: Uppdragsledare: 3 (55)

4 ICKE-TEKNISK SAMMANFATTNING Vattenfall Eldistribution AB utreder möjligheten att, inom området Sörlunda (söder om Lindessjön i Lindesbergs kommun), ersätta en mindre delsträcka av bolagets befintliga 40 kv- luftledning med markkabel. Syftet med projektet är att Lindesbergs kommun har för avsikt att exploatera det markområde där den aktuella delsträckan passerar. Kommunens intention är att detaljplanelägga markområdet för bostadsändamål. Att den befintliga luftledningen genom området ersätts med markkabel är en förutsättning för att kommunen ska kunna genomföra sina planer. ALTERNATIVUTREDNING Inom projektet har tre tekniskt möjliga sträckningar identifierats, Alternativ A, B och C. Vid framtagande av utredningsalternativen har sträckningarna anpassats för att inte skapa några hinder för framtida bostadsbebyggelse enligt förslag till detaljplan för området. För att minimera miljöpåverkan har anpassning till befintliga infrastrukturer även eftersträvats vid identifiering av framtagna utredningsalternativ. Av dessa anledningar sammanfaller samtliga alternativ i de östra delarna av sträckningarna där befintlig väg följs. I de västra delarna av sträckningen skiljer sig dock de olika sträckningsförlagen ifrån varandra. Vid alternativutredningen har en jämförelse och viktning av de kultur-, natur- och samhällsvärden som finns inom de tre sträckningsalternativen genomförts. Sammanfattningsvis bedöms utredningsalternativ A vara det minst fördelaktiga alternativet. Detta framförallt på grund av att sträckningen är lokaliserad inom naturreservat Näset och därmed riskerar att påverka områdets naturvärden. Vid jämförelse mellan utredningsalternativ B och C bedöms utredningsalternativ C vara något mindre fördelaktigt då denna sträckning till större del är lokaliserad inom område för framtida detaljplanering. Valt sträckningsalternativ är således utredningsalternativ B. FÖRUTSÄTTNINGAR Inom det aktuella området finns generellt få natur- och kulturvärden. För att få underlag till miljökonsekvensbeskrivningen har en naturvärdesinventering genomförts längst den aktuella sträckningen. I direkt anslutning till området ligger naturreservat Näset som innehar värdefulla ängsoch betesmarker, fågelområden och friluftsvärden. Det aktuella området är i sin helhet lokaliserat inom ett område som ingår i kommunens naturvårdsprogram. Landskaps- och friluftsvärden är de utpekade kärnvärdena inom programområdet. Det aktuella området är även lokaliserat inom vattenskyddsområde för Rya vattentäkt. En hydrologisk utredning med syfta att utreda eventuella risker och konsekvenser för vattentäkten har genomförts i samband med etablering av bostäder och nedgrävning av elkabel i området. SAMRÅD Samrådsmöte har genomförts med Lindesbergs kommun och länsstyrelsen i Örebro län. Skriftliga samråd har även genomförts med övriga berörda myndigheter, organisationer och föreningar samt med de enskilda som berörs av projektet. Allmänheten har informerats om projektet genom annons i Nerikes Allehanda. Hela samrådsprocessen presenteras i samrådsredogörelsen. Länsstyrelsen i 4 (55)

5 Örebro län har i beslut från den gjort bedömningen att projektet inte förväntas medföra någon betydande miljöpåverkan. KONSEKVENSBEDÖMNING I anläggningsskedet bedöms etableringen medföra små negativa konsekvenser för boendemiljö, fågellivet och friluftslivet i form av störning från buller, begränsad framkomlighet och ökad aktivitet i området. För infrastruktur och trafik kan även små negativa konsekvenser i samband med anläggning av markkabel uppkomma. Etableringsarbeten utförs dock under en mycket begränsad tid. Grävningsarbeten medför en risk för att nya spridningsvägar till grundvattnet i Rya vattentäkt skapas. Föreslagna skyddsåtgärder eliminerar dock dessa risker varvid etableringen bedöms kunna genomföras utan risk för negativa konsekvenser för vattentäkten. Konsekvenser inom övriga områden bedöms i anläggningsskedet vara obetydliga eller i vissa fall obefintliga. I drift bedöms de konsekvenser som uppkommer när markförläggningen är färdig och befintlig ledning är borttagen som obefintliga. För boendemiljön längs sträckningen bedöms projektet som helhet medföra positiva konsekvenser. Etablering av markkabel är en förutsättning för planerad bostadsbebyggelse i området enligt förslag till detaljplan. Den samlade bedömningen är således att etablering av markkabeln och rasering av befintlig luftledning sammantaget medför positiva konsekvenser för området. 5 (55)

6 Innehåll 1 INLEDNING SYFTE FÖRETAGETS MILJÖARBETE UPPLÄGG OCH LÄSANVISNING AVGRÄNSNING VID GENOMFÖRDA UTREDNINGAR BEGREPPSFÖRKLARING METOD FÖR MILJÖKONSEKVENSBEDÖMNING AVGRÄNSNINGAR I SAK, TID OCH RUM BEDÖMNINGSGRUNDER PLANERING OCH PRÖVNING MARKUPPLÅTELSE OCH ÖVRIGA TILLSTÅND ELLAGEN MILJÖBALKEN DE ALLMÄNNA HÄNSYNSREGLERNA HUSHÅLLNING MED MARK OCH VATTEN SAMRÅD ALTERNTIVUTREDNING UTREDNINGSALTERNATIV A UTREDNINGSALTERNATIV B UTREDNINGSALTERNATIV C NOLLALTERNATIV JÄMFÖRELSE AV STRÄCKNINGSALTERNATIV VAL AV STRÄCKNINGSALTERNATIV TEKNISKA FÖRUTSÄTTNINGAR MARKFÖRLÄGGNING KABEL ANSLUTNING AV KABEL SCHAKTNING OCH ÅTERSTÄLLNING KORSNING VATTENFYLLDA DIKEN KORSNING VÄG DRIFT OCH UNDERHÅLL RASERING AV BEFINTLIG LUFTLEDNING FÖRUTSÄTTNINGAR OCH KONSEKVENSER KOMMUNALA PLANER OCH PROGRAM ÖVERSIKTSPLAN DETALJPLAN BOSTÄDER OCH ÖVRIG BEBYGGELSE NATURVÅRDSPROGRAM KONSEKVENSANALYS PLANER OCH PROGRAM HÄNSYNSÅTGÄRDER PLANER OCH PROGRAM (55)

7 5.1.7 SAMLAD BEDÖMNING KOMMUNALA PLANER OCH PROGRAM HÄLSA OCH SÄKERHET MAGNETFÄLT KONSEKVENSANALYS HÄLSA OCH SÄKERHET HÄNSYNSÅTGÄRDER HÄLSA OCH SÄKERHET SAMLAD BEDÖMNING HÄLSA OCH SÄKERHET NATURMILJÖ NATURRESERVAT BIOTOPSKYDD NYCKELBIOTOPER OCH NATURVÄRDEN SKOGLIGA VÄRDETRAKTER ÄNGS- OCH BETESMARKSINVENTERINGEN SUMPSKOG NATURVÄRDESINVENTERING FÅGLAR KONSEKVENSANALYS NATURMILJÖ HÄNSYNSÅTGÄRDER NATURMILJÖ SAMLAD BEDÖMNING NATURMILJÖ HYDROLOGI OCH GEOLOGI RYA VATTENTÄKT HYDROGEOLOGISK UTREDNING STRANDSKYDD KONSEKVENSANALYS HYDROLOGI OCH GEOLOGI HÄNSYNSÅTGÄRDER HYDROLOGI OCH GEOLOGI SAMLAD BEDÖMNING HYDROLOGI OCH GEOLOGI KULTURMILJÖ RIKSINTRESSE KULTURMILJÖ FORNLÄMNINGAR OCH ÖVRIGA KULTURHISTORISKA LÄMNINGAR KONSEKVENSANALYS KULTURMILJÖ HÄNSYNSÅTGÄRDER KULTURMILJÖ SAMLAD BEDÖMNING KULTURMILJÖ FRILUFTSLIV OCH REKREATION VANDRINGSLEDER LANDSKAPSBILD KONSEKVENSANALYS FRILUFTSLIV OCH REKREATION HÄNSYNSÅTGÄRDER FRILUFTSLIV OCH REKREATION SAMLAD BEDÖMNING FRILUFTSLIV OCH REKREATION HÅLLBAR UTVECKLING MILJÖKVALITETSNORMER MILJÖKVALITETSNORM FÖR UTOMHUSLUFT (LUFTKVALITETSFÖRORDNINGEN) MILJÖKVALITETSNORM FÖR YT- OCH GRUNDVATTEN MILJÖKVALITETSNORM FÖR FISK- OCH MUSSELVATTEN MILJÖKVALITETSNORM FÖR OMGIVNINGSBULLER SVERIGES MILJÖMÅL GENERATIONSMÅLET ETAPPMÅLEN MILJÖKVALITETSMÅLEN BEDÖMNING (55)

8 7 SAMLAD BEDÖMNING REFERENSER BILAGOR Bilaga 1: Samrådsredogörelse Bilaga 2: Kartbilaga Bilaga 3: Naturvärdesinventering Bilaga 4: Hydrogeologiskutredning 8 (55)

9

10 Aspekt Påverkan Konsekvens Skyddsåtgärd Den väsentliga frågan/intresseområdet/värdet som beskrivs, t.ex. naturmiljö, kulturmiljö, buller, emissioner, boendemiljö etc. Den förändring av miljö- och/eller hälsoaspekter som planerad verksamhet medför i jämförelse med nollalternativet. Kan vara av direkt eller indirekt art på en nationell, regional och/eller lokal nivå. För att undvika eller för att minska negativa konsekvenser föreslås olika skyddsåtgärder. 1.6 Metod för miljökonsekvensbedömning Förliggande MKB utgör underlag till ansökan om nätkoncession för linje. En MKB är ett centralt dokument som utarbetas under tillståndsprocessen och bifogas ansökan om tillstånd. MKB: n är ett redskap för att lägga en grund för verksamhetens miljöhänsyn och utgör det beslutsunderlag som ger en samlad bedömning av verksamhetens miljöpåverkan. En MKB ska beskriva projektets direkta och indirekta effekter och konsekvenser för människors hälsa och miljö, se faktaruta 1. Faktaruta 1. MILJÖKONSEKVENSBESKRIVNINGENS SYFTE ENLIGT MILJÖBALKEN Miljöbalkens 6 kap 3 anger att en MKB bl.a. ska innehålla en beskrivning av de direkta och indirekta effekter som kan antas uppkomma med avseende på biologisk mångfald, befolkning, människors hälsa, djurliv, växtliv, mark, vatten, luft, klimatfaktorer, materiella tillgångar, landskap, bebyggelse, forn- och kulturlämningar och annat kulturarv samt det inbördes förhållandet mellan dessa miljöaspekter. MKB ska också möjliggöra en samlad bedömning av dessa effekter på människors hälsa och miljö Avgränsningar i sak, tid och rum En avgränsning av innehållet i MKB: n innebär en fokusering på väsentliga frågor och aspekter som ska konsekvensbedömas. De aspekter som i denna MKB bedöms är: rådande planförhållanden; nuvarande markanvändning; naturmiljö; hydrologi; fåglar och övrigt djurliv; kulturmiljö; friluftsliv och rekreation; landskapsbildspåverkan; elektromagnetiska fält; risk och säkerhet samt konsekvenser kopplade till etablering och avveckling. Miljökonsekvensbedömningen avgränsas även i tidsperspektiv och inom det geografiska område som en påverkan kan ske. 10 (55)

11 /Sak Miljökonsekvensbedömningen utgår från det ansökta sträckningsalternativet som presenteras närmare i avsnitt 3.6. Etableringen omfattar en ca 800 meter lång 40 kv markkabel som ersätter en befintlig luftledning. /Tid Miljökonsekvensbedömningen utgår från byggnation av kraftledningen till avslutad drift och nedmontering av ledningen. / Rum Den geografiska avgränsningen varierar beroende på vilken aspekt som påverkas. Den geografiska avgränsningen anges således för varje enskild aspekt i kapitel. I Figur 1 redovisas det tillvägagångssätt som leder fram till identifiering av aspekter och den geografiska avgränsningen för påverkan på dessa Bedömningsgrunder Konsekvensbedömningen av verksamhetens miljöpåverkan utgår från ett antal bedömningsgrunder. Här sätts verksamhetens miljöpåverkan i relation till respektive aspekts värde. Bedömningsgrunderna har till syfte att redovisa konsekvenserna utifrån ett värsta fall-scenario ur miljösynpunkt. I föreliggande MKB används begreppen påverkan, konsekvens och åtgärd. Med påverkan avses den förändring av miljö- och hälsoaspekter som verksamheten medför i jämförelse med nollalternativet. Med konsekvens avses resultatet av påverkan och graden av påverkan. Påverkan och/eller konsekvensen kan vara av direkt och indirekt art på en nationell, regional och/eller lokal nivå. För att undvika eller för att minska negativa konsekvenser föreslås olika åtgärder. Bedömningen har gjorts utifrån en fem gradig skala; positiv konsekvens, obetydlig konsekvens, liten negativ konsekvens, måttlig negativ konsekvens och stor negativ konsekvens, se Tabell 1. Figur 1. Identifiering av aspekter och påverkans geografiska avgränsningar. 11 (55)

12

13 2 PLANERING OCH PRÖVNING Tillstånd (nätkoncession) för kraftledningar regleras i ellagen (1997:857). I en ansökan om nätkoncession för linje ska det enligt ellagen ingå en miljökonsekvensbeskrivning. För förfarandet och kraven på miljökonsekvensbeskrivningen gäller 6 kap. miljöbalken (1998:808). I 6 kap miljöbalken anges även krav om samråd. Syftet med samrådet är att förbättra beslutsunderlaget och ge berörda möjlighet till insyn och påverkan. Ansökan om nätkoncession för linje prövas av Energimarknadsinspektionen. En nätkoncession för linje gäller normalt tillsvidare. Tillståndsprocessen vid ansökan om koncession för linje beskrivs schematiskt i Figur 2. Nedan beskrivs mer ingående vilka tillstånd och lagrum som gäller för prövning av en kraftledning. 2.1 Markupplåtelse och övriga tillstånd Förutom koncession behöver ledningsägaren även säkra rätten att anlägga och bibehålla ledningen på annans fastighet. Vattenfall har för avsikt att i första hand teckna en frivillig överenskommelse med berörda fastighetsägare, ett så kallat markupplåtelseavtal. Avtalet reglerar fastighetsägarens och ledningsägarens rättigheter och skyldigheter. Andra tillstånd enligt miljöbalken kan bli aktuellt, till exempel dispens från strandskyddet, artskyddsförordningen eller tillstånd enligt kulturmiljölagen. 2.2 Ellagen I ellagen finns bestämmelser om nätkoncession, såsom när nätkoncession får meddelas, under vilka villkor samt giltighetstid. Nätkoncession för linje får enligt ellagen meddelas endast om anläggningen är lämplig från allmän synpunkt (2 kap 6 ) och inte strider mot detaljplan eller områdesbestämmelser. 13 (55)

14

15 2.3 Miljöbalken En miljökonsekvensbeskrivning (nedan benämnd MKB) ska, enligt 6 kap. miljöbalken (nedan benämnd MB), identifiera och beskriva de direkta och indirekta effekter som en planerad verksamhet eller åtgärd kan medföra. Lagtexten syftar på konsekvenser för människor, djur, växter, mark, vatten, luft, klimat, landskap och kulturmiljö, vidare på hushållningen med mark, vatten och den fysiska miljön i övrigt, samt på annan hushållning med material, råvaror och energi. Syftet är att möjliggöra en samlad bedömning av dessa effekter på människors hälsa och miljön De allmänna hänsynsreglerna MB:s andra kapitel, de allmänna hänsynsreglerna, gäller för all verksamhet som kan tänkas ha en icke försumbar påverkan på människor och miljö. Det har formulerats ett antal principer som grundas på de allmänna hänsynsreglerna Kunskapskravet, 2 kap. 2 MB Vattenfall har en gedigen kompetens och lång erfarenhet inom projektering, byggnation och drift av högspänningsledningar. Driftpersonalen har stor erfarenhet och arbetar efter väl inarbetade rutiner för drift och underhållsarbeten. Miljöarbetet är centralt för Vattenfall och bolaget är certifierat enligt ISO 14001, ett verktyg som används för att ha en god struktur, ständigt förbättra miljöarbetet och integrera miljöfrågorna i de dagliga arbetsuppgifterna. Vattenfall har kunskap om vilken påverkan ledningen och nödvändigt underhåll ger på omgivningen. Vattenfall kommer att söka de tillstånd som krävs och följa de lagkrav som gäller för att kunna bedriva verksamheten Försiktighetsprincipen och principen om bästa möjliga teknik, 2 kap. 3 MB Anläggningen kommer att utföras i enlighet med gällande svensk standard. Försiktighetsprincipen är tillämplig i det dagliga arbetet, vid drift och vid alla typer av åtgärder och underhållsarbeten som Vattenfall utför på kraftledningen Produktvalsprincipen, 2 kap 4 MB Genom ISO certifieringen arbetar Vattenfall med ständiga förbättringar på miljöområdet. Detta innebär bland annat att det ställs tydliga miljökrav på de entreprenörer som anlitas Hushållnings- och kretsloppsprincipen, 2 kap. 5 MB Ledningsägaren verkar genom tillämpning av sitt miljöledningssystem för att hushållning sker med råvaror och energi Lokaliseringsprincipen, 2 kap. 6 MB Ledningens sträckning kommer i samband med framtagande av MKB: n att anpassas för att minimera intrången i miljön och påverkan på människors hälsa. 15 (55)

16 Skälighetsprincipen, 2 kap 7 MB Vid åtgärder för att minska påverkan på människors hälsa och miljön görs en bedömning av kostnad respektive nytta med eventuella skyddsåtgärder och försiktighetsmått. Det kan också krävas en bedömning av vilket som är bästa möjliga teknik och hur kraftledningens syfte bäst ska uppfyllas Hushållning med mark och vatten I MB:s tredje och fjärde kapitel regleras hushållning med mark- och vattenresurser. Utgångspunkten är att mark- och vattenområden ska användas till de ändamål som de är mest lämpade för. Användning som medför en god hushållning, från en allmän synpunkt, ska ges företräde. Riksintressen för natur- och kulturmiljövården samt friluftsliv ska skyddas mot åtgärder som påtagligt kan skada de ändamål de syftar till att uppnå. I utredningen och analysen av den planerade anläggningen görs anpassning och hänsynstagande till kända bevarandeintressen. Genomförandet av anläggningen planeras på ett sådant sätt att påverkan på omkringliggande marker förväntas bli begränsad Samråd Inför ansökan om nätkoncession ska samråd genomföras med länsstyrelsen, tillsynsmyndigheten och de enskilda som kan antas bli särskilt berörda i enlighet med 6 kap 4 miljöbalken. Om åtgärden kan antas medföra betydande miljöpåverkan är samrådskretsen utökad, något som beslutas särskilt av länsstyrelsen. I aktuellt projekt beslutade länsstyrelsen i Örebro län den 29 januari 2016 att de planerade åtgärderna inte kan antas medföra betydande miljöpåverkan, se bilaga 1. Syftet med samrådet är i huvudsak att informera om det föreslagna projektet samt att inhämta samrådsparternas synpunkter. De synpunkter som inkommer under samrådsprocessen ska beaktas i det fortsatta arbetet med tillståndsansökan och MKB: n. Hela samrådsprocessen för projektet finns beskriven i samrådsredogörelsen, se bilaga 1. Samråd har genomförts med Lässtyrelsen i Örebro län, Lindesbergs kommun samt övriga berörda myndigheter, organisationer, bolag och föreningar. Samråd har även hållits med allmänhet och särskilt berörda. Alla inkomna synpunkter har sammanställts och bemötts i bilaga 1 till samrådsredogörelsen. 16 (55)

17 3 ALTERNTIVUTREDNING Alternativutredningen startade med att tre tekniskt möjliga sträckningar identifierades. Vid framtagande av utredningsalternativen har sträckningarna anpassats för att inte skapa några stora hinder för framtida bostadsbebyggelse enligt förslag till detaljplan för området. För att minimera miljöpåverkan har anpassning till befintliga strukturer även eftersträvats vid identifiering av framtagna utredningsalternativ. Av dessa anledningar sammanfaller samtliga alternativ i de östra delarna av sträckningarna där befintlig väg följs. I de västra delarna av sträckningen skiljer sig dock de olika sträckningsförlagen ifrån varandra, se Figur 3. Figur 3. Utredningsalternativ som undersökts inom ramen för alternativutredningen. Karta i A3 i bilaga 2a. 3.1 Utredningsalternativ A Utredningsalternativ A innebär att den nya kabeln förläggs i enlighet med grön markering i Figur 3. Österifrån följer utredningsalternativ A samma sträcka som övriga två alternativ. Härefter passerar markkabeln under Örebrovägen och viker sedan av norrut för att strax därefter vika av västerut och följa längs med den enskilda väg som är belägen inom området. Vid den enskilda vägens slut följer utredningsalternativ A istället längs med den anlagda stig som är en del av vandringsleden Lindessjön runt och som är belägen inom naturreservat Näset. Ledningen viker härefter av söderut för att anslutas till befintlig luftledning. 17 (55)

18 3.2 Utredningsalternativ B Utredningsalternativ B innebär att en ny 40 kv- markkabel förläggs i mark i enlighet med den kabelsträckning som framgår av den grå linjen i Figur 3. Österifrån följer ledningen inledningsvis ledningsgatan för den befintliga luftledningen. Härefter passerar markkabeln under Örebrovägen och viker sedan av norrut för att strax därefter vika av västerut och går längs med den enskilda väg som är belägen inom området. Härefter viker kabelsträckningen av söder ut för att sedan gå åt väster längs med gränsen till naturreservatet Näset. Kabelsträckningen fortsätter sedan väster ut genom åkermark och ansluts till befintlig ledning strax väster om fastigheten 3.3 Utredningsalternativ C Utredningsalternativ C innebär att den nya kabeln förläggs i enlighet med lila markering i Figur 3. Även utredningsalternativ C följer inledningsvis samma sträckning som alternativ A och B. Österifrån följer utredningsalternativet således ledningsgatan för den befintliga luftledningen. Härefter passerar markkabeln under Örebrovägen och viker sedan av norrut för att strax därefter vika av västerut och ledas längs med den enskilda väg som är belägen inom området. Utredningsaltarnativ C viker härefter av söder ut och leds genom åkermark inom delar av det område som kommunen har för avsikt att detaljplanelägga för bostadsändamål. I huvudsak följer sträckningen planerad vägdragning i enlighet med förslag till detaljplan för bostäder i området. Kabeln leds härefter västerut genom åkermark och ansluts till befintlig luftledning på samma vis som utredningsalternativ B. 3.4 Nollalternativ En miljökonsekvensbeskrivning ska innehålla en beskrivning av konsekvenserna av att verksamheten eller åtgärderna inte kommer till stånd, ett så kallat nollalternativ. Syftet med redovisningen av nollalternativet är att ge ett underlag för att kunna värdera vilken förändring den nya verksamheten eller åtgärden medför ur miljösynpunkt. Nollalternativet innebär att den befintliga luftledningen genom området kommer fortsätta att användas. Detta skulle medföra att kommunens planer att anlägga bostäder i området skulle försvåras väsentligt. Nollalternativet innebär också att de miljökonsekvenser som en nedgrävning av ledningen skulle medföra uteblir. Det medför exempelvis att landskapsbildspåverkan från ledningen kvarstår och att eventuell påverkan på natur- och kulturvärden vid grävningsarbeten uteblir. Etableringsområdet för den aktuella kraftledningen kommer vid ett nollalternativ fortsatt att nyttjas som idag, delvis brukad mark och delvis obrukade snår- häll- och våtmarker. 18 (55)

19 Figur 4. Samtliga kultur-, natur- och samhällsintressen i förhållande till utredda sträckningsalternativ. Karta i A3 i bilaga 2b. 3.5 Jämförelse av sträckningsalternativ Jämfört med nollalternativet är samtliga tre utredningsalternativ att föredra då nedgrävning av kraftledningen är en förutsättning för möjligheten att detaljplanelägga området för bostadsändamål. De åtgärder och miljökonsekvenser som är kopplade till nedmontering av befintlig luftledning är samma vid samtliga utredningsalternativ och presenteras därför senare i denna MKB vid beskrivning av miljökonsekvenser för sökt sträckningsalternativ. Samtliga utredningsalternativ i förhållande till 19 (55)

20 natur-, kultur- och samhällsintressen i området visas i Figur 4. Samtliga alternativ är i sin helhet lokaliserade inom ett område som är utpekat i kommunens naturvårdsprogram. Samtliga alternativ är även lokaliserade inom vattenskyddsområde vid Rya vattentäkt. Samtliga sträckningar är inom både vattenskyddsområdets primära och sekundära skyddszon. Utredningsalternativ A innebär att markkabeln delvis berör det område som Lindesbergs kommun avser att detaljplanelägga för bostadsändamål. Alternativet är även delvis lokaliserat inom naturreservatet Näset och en dispens från naturreservatets föreskrifter är en förutsättning ifall etablering enligt detta alternativ blir aktuellt. Alternativet är även till största del beläget inom vattenskyddsområdet för Rya vattentäkt. Alternativet berör inte några övriga kända naturvärden eller det generella strandskydd som råder kring Lindessjön. En så kallad övrig kulturhistorisk lämning finns i direkt anslutning till det område i öster där den föreslagna markkabeln skulle ansluta till den befintliga luftledningen via en kabelstolpe. Inga kända kulturlämningar berörs i övrigt av aktuellt utredningsalternativ. Alternativ B berör delar av det område som Lindesbergs kommun har för avsikt att detaljplanelägga för bostadsändamål men undviker helt markintrång i Nästets naturreservat då sträckningen är lokaliserad strax utanför naturreservatets gräns. På samma vis som övriga alternativ berör utredningsalternativ B delar av vattenskyddsområdet för Rya vattentäkt. Inga övriga registrerade natur- eller kulturvärden berörs av utredningsalternativet. Inte heller berörs det generella strandskydd som råder kring Lindessjön. En övrig kulturhistorisk lämning är dock belägen i direkt anslutning till det område i öster där den föreslagna markkabeln föreslås ansluta till den befintliga luftledningen via en kabelstolpe. Utredningsalternativ C är det alternativ som i störst utsträckning berör det område som Lindesbergs kommun har för avsikt att detaljplanelägga för bostadsändamål. Utredningsalternativ C är i sin helhet beläget utanför naturreservatet Näset. På samma vis som övriga alternativ berör utredningsalternativ C delar av vattenskyddsområdet för Rya vattentäkt. Inga övriga registrerade natur- eller kulturvärden berörs av utredningsalternativet. Inte heller berörs det generella strandskydd som råder kring Lindessjön. En övrig kulturhistorisk lämning är dock belägen i direkt anslutning till det område i öster där den föreslagna markkabeln föreslås ansluta till den befintliga luftledningen via en kabelstolpe. En tabell som schematiskt visar berörda områden för respektive utredningsalternativ visas i Tabell (55)

21

22

23 4 TEKNISKA FÖRUTSÄTTNINGAR I detta projekt planeras för förläggning av sammanlagt tre enfaskablar i ett kabelförband med en total stäcka om ca 800 m. 4.1Markförläggning Vid förläggning av kablar grävs eller, vid förekomst av berg, sprängs i erforderlig omfattning ett kabeldike. Markkabeln kommer att förläggas i schakt i enlighet med de krav som ställs i gällande regelverk och normer och kommer att ha en längd av ca 800 meter. I Figur 6 redovisas en principskiss över den typ av kabelschakt som krävs vid förläggning av aktuell kabel. Kablarna skyddas genom en fyllning med finare grus. Figur 6. Principskiss över kabelschakt som kan bli aktuellt. 4.2 Kabel Kabelns ledare består av aluminium eller koppar. Isolationen är av plast (polyeten PEX ). Runt isolationen läggs ett lager koppartrådar som en jordad skärm. Kabeln förses ytterst med en mekaniskt skyddande plastmantel av polyeten (PE). Samtliga material i markkablarna kan återvinnas. 23 (55)

24 Figur 7. Exempel på kabelutförande, 52kV enkelledare med yttermått 50 mm samt principskiss för kabelstolpe. 4.3 Anslutning av kabel Anslutningen mellan luftledningen och markkabeln kommer att göras via en kabelstolpe i vardera kabeländen. I Figur 7 visas en principskiss över en kablstolpe som kan bli aktuell vid projekt Lindessjön. Kabelstolparna kommer att ha en höjd av ca 8-12 meter. Kabelstolparna förankras på olika sätt beroende på marktyp. 4.4 Schaktning och återställning Schaktning och sprängning utförs normalt med konventionell utrustning. Arbetsområdets bredd beror på platsen samt arbetsmetod. Vid förläggningen bedöms i aktuellt fall att ett ca 10 m brett arbetsområde krävs, se Figur 8. Vattenfall kan även komma att hålla en ca 4 m bred ledningsgata fri från högväxande vegetation. Detta för att ledningen inte ska komma till skada av vegetationen. 24 (55)

25

26 Figur 9. Principskiss för hammarborrning. Källa: Schaktningsfritt ledningsbyggande-praktisk handbok, goda råd och 25 års dyrköpt erfarenheter. 4.7 Drift och underhåll Ledningen kräver inget underhåll vid normal drift. En ledningsgata med bredden ca 4 m kan komma att hållas fri från träd. 4.8 Rasering av befintlig luftledning Raseringen av den befintliga luftledningen kommer att genomföras med försiktighet. Arbeten och transporter kommer att ske i befintlig ledningsgata. Grävmaskin används för rasering och bandvagn för att frakta utrustning. Materialen i stolparna är trä respektive stål. Trästolparna är impregnerade med kreosot/ eller en saltblandning bestående av kopparoxid, kromsyra och arseniksyra. Linorna består främst av aluminium med stålkärna. Isolatorerna består av porslin. Kreosotimpregnerat trä som tagits ur bruk klassificeras som farligt avfall, varför det måste föras till särskild uppsamling för destruktion. Övriga material kan till allra största del återvinnas. 26 (55)

27 5 FÖRUTSÄTTNINGAR OCH KONSEKVENSER Området där den aktuella verksamheten föreslås utgörs av ett delvis igenväxt jordbrukslandskap men mindre hällmarker belägen inom området Sörlunda, söder om Stora Lindessjön i Lindesbergs kommun, Örebro län. I följande kapitel beskrivs de förutsättningar i form av natur-, kultur, och samhällsintressen som finns i området samt de miljökonsekvenser som föreslagen verksamhet bedöms medföra för varje enskild aspekt. En samlad bedömning av verksamhetens totala miljöpåverkan görs i kapitel 7. En MKB ska redovisa föreslagen verksamhets påverkan på människors hälsa och omgivande miljö. Utgångspunkten är att redovisa miljökonsekvenserna utifrån ett värsta fallscenario ur miljösynpunkt. Miljökonsekvensbedömningen är kvalitativ, men utgår dock i huvudsak från vissa ramar och påverkansgraden beskrivs i denna MKB utifrån en femgradig skala; positiv konsekvens, obetydlig konsekvens, liten negativ konsekvens, måttlig negativ konsekvens och stor negativ konsekvens, se även avsnitt Kommunala planer och program Enligt 2 kap 8 Ellagen får en nätkoncession för linje inte strida mot en detaljplan eller områdesbestämmelser. Om syftet med planen eller bestämmelserna inte motverkas, får dock mindre avvikelser göras. Aktuellt område består huvudsakligen av obrukad jordbruksmark som delvis håller på att växa igen av sly och buskar. Visst bete förekommer i området. Det område där den aktuella kabeln enligt förslag ska förläggas omfattas i dagsläget inte av någon detaljplan eller några områdesbestämmelser. Anledningen till att möjligheten att ersätta befintlig luftledningssträcka med markkabel utreds är, som tidigare nämnts, att Lindesbergs kommun avser att detaljplanelägga området där ledningssträckan passerar för bostadsändamål Översiktsplan Enligt kommunens översiktsplan från 2007 föreslås nyexploatering av bostäder vid områdena Dalkarlshyttan och Dalskogen - söder om Näset. Dessa områden sammanfaller delvis med aktuellt område där befintlig kraftledning förslås grävas ner. Nedgrävning av befintlig luftledning är en förutsättning för anläggande av bostäder inom området Detaljplan I dagsläget finns inga detaljplanelagda områden inom sträckningen med kommunen planerar att exploatera området för bostadsändamål och detaljplan för detta är under framarbetning. Aktuell markförläggning av kraftledning är en del av denna plan. Ett utkast till detaljplan i området visas i Figur (55)

28

29 Det aktuella området ingår i sin helhet i område utpekat i kommunens naturvårdsprogram som område med tätortsnära natur. Området har enligt programmet höga lanskapsvärden och värden för friluftsliv. Den planerade etableringens påverkan på landskaps- och friluftsvärden bedöms senare i detta kapitel i avsnitt 5.6 och Konsekvensanalys planer och program Aktuell ansökan om att ersätta en befintlig luftledning med markkabel är en del i kommunens arbete med att utreda möjligheterna för att detaljplanelägga området för bostadsändamål. För att hitta den bäst lämpade sträckningen under utredningsarbetet har hänsyn till påverkan på befintliga och eventuella framtida bostäder och övrig bebyggelse varit central. Rasering av befintlig luftledning är en förutsättning för framtida etablering av bostäder i området. För befintliga bostäder kommer en viss störning till följd av etableringsarbeten samt rasering av befintlig ledning att uppkomma. Denna störning är dock begränsad i tiden och kommer upphöra helt när markkabeln är i drift. Inga befintliga bostäder är dock lokaliserade i markkabelns direkta närhet (inom 50 m) Hänsynsåtgärder planer och program Hänsyn till befintlig och ev framtida bebyggelse har tagits vid lokalisering av ledningssträckningen. Berörda närboende kommer informeras om arbetsprocessen under etableringsperioden. Naturvårdsverkets allmänna råd med riktvärden för buller från byggplatser (AR NFS 2004:15) kommer att följas Samlad bedömning kommunala planer och program Liten påverkan för befintlig bebyggelse bedöms uppkomma under byggnation till följd av grävningsarbeten och rasering av befintlig luftledning. Denna påverkan är dock begränsad till etableringsperioden. Under drift bedöms inte den nedgrävda kabeln utgöra någon påverkan på kringliggande befintlig eller planerad bebyggelse. Att ersätta befintlig luftledning med markkabel är en förutsättning för genomförande av planerad etablering av bostäder enligt förslag till detaljplan, så totalt sett bedöms den planerade ersättningen av befintlig luftledning med markabel medföra en positiv konsekvens för kommunala planer. 5.2 Hälsa och säkerhet Generellt är risker för människors hälsa och säkerhet kring kraftledningar mycket små då gällande bestämmelser är utformade för att minimera dessa Magnetfält Elektromagnetiska fält (EMF) används som ett samlingsnamn för elektriska och magnetiska fält. Dessa fält uppkommer t.ex. vid generering, överföring och användning av el. Fälten finns överallt i vår miljö, både ute i samhället och i våra hem, och härstammar bl.a. från kraftledningar och elapparater. För kraftledningar är det spänningsskillnaden mellan fasledare och mark som ger upphov till det elektriska fältet kring ledningen. Det elektriska fältet brukar mätas i enheten kilovolt per meter 29 (55)

30 (kv/m). Elektriska fält av någon storlek finns praktiskt taget bara kring högspänningsanläggningar. Fältet avskärmas lätt av t.ex. växter och byggnadsmaterial. Av det skälet fås i princip inget elektriskt fält inomhus härstammande från elanläggningar utanför husen. Det elektriska fältet anses därför inte vara relevant att redovisa och diskutera i denna MKB. Magnetiska fält mäts i enheten mikrotesla (µt). Fälten alstras av den ström som flyter i ledningen och varierar med strömmens variation. Den resulterande fältstyrkan beror förutom på strömmens storlek även på ledningarnas inbördes placering och avståndet emellan dem. Magnetfältet avtar normalt med kvadraten på avståndet till ledningen men avskärmas inte av normala byggnadsmaterial. I hus nära kraftledningar är mot den bakgrunden magnetfälten ofta högre än vad som är vanligt i övrigt. Människan är anpassad till att leva med jordens magnetfält, vilket är ett statiskt fält d.v.s. det varierar inte över tiden. De magnetfält som skapas kring elektriska anläggningar avsedda för växelström alstrar däremot ett fält som varierar med samma frekvens som strömmen. Så vitt man vet påverkas inte människan av statiska fält i nivå med jordens. Däremot skapar ett varierande magnetfält svaga elektriska strömmar i kroppen. I Sverige är det Strålsäkerhetsmyndigheten som är ansvarig myndighet för dessa frågor. På deras hemsida finns bla deras allmänna råd om begränsning av allmänhetens exponering för elektromagnetiska fält, Trots mångårig forskning runt om i världen finns ännu inga säkra, entydiga resultat som visar om växlande magnetfält påverkar oss människor negativt. Mot bakgrund av detta bedöms inte EMF ha betydande miljöeffekt. Det vetenskapliga underlaget anses fortfarande inte tillräckligt gediget för att man ska kunna sätta ett gränsvärde. I stället har fem myndigheter - Arbetsmiljöverket, Boverket, Elsäkerhetsverket, Socialstyrelsen och Strålsäkerhetsmyndigheten - tagit fram en vägledning för beslutsfattare som rekommenderar följande: Sträva efter att utforma eller placera nya kraftledningar och andra elektriska anläggningar så att exponering för magnetfält begränsas. Undvika att placera nya bostäder, skolor och förskolor nära elanläggningar som ger förhöjda magnetfält. Sträva efter att begränsa fält som starkt avviker från vad som kan anses normalt i hem, skolor, förskolor respektive aktuella arbetsmiljöer. Vattenfall avser följa denna av myndigheterna formulerade försiktighetsprincip Magnetfältsberäkning En beräkning av utbredningen och styrkan av magnetfältet kring aktuell markkabeln har genomförts och resultaten visar i Figur 11. Beräkningar baserar på utfallet under åren för den befintliga luftledningen men en medelströmstyrka om 30 A. 30 (55)

31 Figur 11. Resultatet från magnetfältsberäkningar för aktuell markkabel. Beräkningarna visar att det magnetfält som alstras kring den aktuella markkabeln kommer vara svagt och ha en mycket begränsad utbredning. Omkring 20 m från kabelns centrum upphör det helt. Närmaste befintlig bostad finns omkring 40 meter från planerad markkabel Konsekvensanalys hälsa och säkerhet Det magnetfält den nya markkabeln kommer ge upphov till är betydligt svagare än det redan svaga magnetfältet från befintlig luftledning. Vid närmaste befintlig och planerad bebyggelse beräknas magnetfältet vara noll. Påverkan på människors hälsa till följd av magnetfält kring aktuell markkabel bedöms således som obefintlig. Jämfört med befintlig luftledning medför markkabeln teoretiskt en positiv konsekvens till följd av minskad utbredning av magnetfält Hänsynsåtgärder hälsa och säkerhet Bolaget har för avsikt att tillämpa myndigheternas säkerhetsföreskrifter, allmänna råd och försiktighetsprinciper Samlad bedömning hälsa och säkerhet Magnetsfält som alstras av aktuell markkabel utgör ingen påverkan på människors hälsa. Jämfört med rådande förhållande kommer magnetfältets redan ringa utbredning att minska ytterligare vilket teoretiskt gör att etableringen av aktuell markkabel medför en positiv konsekvens. Eftersom magnetfältet kring befintlig luftledning redan är så svagt att det inte utgör någon påverkan så blir den samlade bedömningen att kosekvenserna för människors hälsa och säkerhet till följd av att ersätta luftledningen med markkabel är obetydlig. 31 (55)

32

33 Faktaruta 2. SYFTET MED NATURRESERVAT Enligt miljöbalken får länsstyrelsen förklara ett mark- eller vattenområde som naturreservat i syfte att bl.a. bevara biologisk mångfald, vårda och bevara värdefulla naturmiljöer eller tillgodose behov av områden för friluftslivet. I beslutet om att bilda reservatet ska länsstyrelsen, förutom att ange skälen till varför området ska utgöra naturreservat, även ange de inskränkningar i rätten att använda mark- eller vattenområdet för att uppnå syftet med reservatet, 7 kap. 4 och 5 MB. Dessa inskränkningar formuleras som s.k. föreskrifter vilka gäller inom reservatet Näsets naturreservat Näset är ett kommunalt naturreservat om ca 21 ha som bildades år Naturen i reservatet vittnar om ett långvarigt brukande genom slåtter, bete och odling. Strandängar slåttrades ofta förr och det som idag är lövskog är säkerligen igenvuxna gamla betesmarker. Sjön har höjts två gånger, första gången 1749 med ca 80 cm och ytterligare en gång I samband med att reservatet bildades restaurerades gamla betesmarker som växt igen och sedan dess har djur betat på stränderna. De öppna madmarkerna lockar många fåglar till platsen. Reservatet är ett viktigt område med tätortsnära natur och här finns vindskydd och anlagda stigar. Befintlig luftledning passerar idag till viss del inom naturreservatet. Enligt planerad ändring kommer denna del att raseras och ersättas med markkabel som grävs ner i gränsen mellan naturreservatet och det område som avses detaljplaneläggas för bostäder Tempelbackens naturreservat Tempelbacken är ett kommunalt reservat som bildades 1995 och det omfattar ca 10 ha skog. Största delen av reservatet utgörs av en artrik lövskog, ovanlig för Bergslagen. Den stora artrikedomen i trädoch buskskiktet samt förekomsten av död ved gör området mycket attraktivt för många fågelarter. Reservatet är lokaliserat ca 600 meter norr om den östliga ändpunkten för den föreslagna markkabelsträckningen. Inga markarbeten kommer ske i närheten av reservatet Biotopskydd Biotopskyddet regleras i 7 kap 11 i MB. Ett biotopskyddsområde är enligt lagtexten, "mindre markeller vattenområden som utgör livsmiljö för hotade djur- eller växtarter eller som annars är särskilt skyddsvärda". Inom biotopskyddsområden är det förbjudet att genomföra åtgärder som kan skada de utpekade naturvärdena. Skogsstyrelsen ansvarar för dessa områdesskydd om biotoperna ligger på skogsmark, på annan mark är länsstyrelserna ansvarig. Vissa områden nämns direkt i lagtexten och utgör per automatik biotopskyddsområden. Dessa är: alléer, källa med omgivande våtmark i jordbruksmark, odlingsröse i jordbruksmark, pilevall, småvatten och våtmark i jordbruksmark, 33 (55)

34 stenmur i jordbruksmark och åkerholme. Länsstyrelsen får medge dispens från biotopskyddet om det finns särskilda skäl. Vid genomförd naturvärdesinventering identifierades två biotopskyddsområden i form av vattenfyllda diken i jordbruksmark som omfattas av det generella biotopskyddet enligt miljöbalken 7 kap 11 och förordning om områdesskydd, se Figur 13. Påverkan på dessa områden diskuteras vidare under avsnitt Nyckelbiotoper och naturvärden En nyckelbiotop är ett område med en speciell naturtyp som har stor betydelse för skogens flora och fauna och har förutsättningar att hysa hotade och rödlistade arter. Nyckelbiotopsinventeringen har genomförts i hela landet med en gemensam metod. Drygt 50 olika typer av nyckelbiotoper har definierats. Områden som inte uppfyller kraven på att vara nyckelbiotop kan ändå vara viktiga för den biologiska mångfalden. Skogsstyrelsen klassificerar dessa som objekt med naturvärden. Ofta är det områden som kommer att utvecklas till nyckelbiotoper i framtiden, om de lämnas orörda eller vårdas. Inga nyckelbiotoper eller naturvärden finns inom eller i nära anslutning till den planerade etableringen Skogliga värdetrakter Hela sträckningen är lokaliserad inom ett område som av länsstyrelsen i Örebroo har pekat ut som en skoglig värdetrakt. Området, som benämns som Östra Fellingsbro-Usken-Råsvalens lövskogstrakt, är ett ca ha stort område som ingår i Örebros strategi för skydd av lövskog. Den del av den skogliga värdetrakten som är aktuell för markförläggning av befintlig luftledning saknar större träd. Området består av jordbruksmark som till viss del är igenväxt med buskar och sly. Därmed kommer inga större träd behöva tas ner vare sig till följd av arbeten kopplade till raseringen av den befintliga ledningen eller markarbeten till följd av etablering av markkabeln Ängs- och betesmarksinventeringen Värdefulla ängar och betesmarker har inventerats två gånger i hela landet av Jordbruksverket och Länsstyrelserna. Dels i Ängs- och betesinventeringen och dels i Ängs- och hagmarksinventeringen. Urvalet av marker inom Ängs- och betesmarksinventeringen har varit de marker som har en så kallad åtgärdsplan och/eller om de på annat sätt uppmärksammats i något regionalt dokumenterat material. I naturreservatet Näsets sydliga delar finns sex delvis sammanhängande områden som pekats ut som bevarandevärda ängs och hagmarker. En förutsättning för bevarande av områdets värden är fortsatt hävd i form av betande djur. Områdenas lokalisering i förhållande till befintlig luftledning samt sträckningen för ny markkabel visas i Figur 12. Sträckning enligt sökt alternativ kommer i väster att kopplas samman med befintlig luftledning ca 30 meter söder om de utpekade ängs- och betesmarkerna. Inga markarbeten kommer ske inom de utpekade områdena. 34 (55)

35 5.3.6 Sumpskog Sumpskog innefattar all trädbärande blöt mark där träden, i moget stadium, har en medelhöjd på minst tre meter och trädens krontäckningsgrad är minst 30 procent. Sumpskogen präglas av att miljön både är skog och våtmark. Den fuktiga miljön gör att sumpskogen sällan brinner, vilket bidrar till att miljön är relativt konstant. Detta gynnar många specialiserade arter såsom vissa mossor, lavar, svampar, sniglar, grodor och snäckor. Andra djur som trivs i sumpskogen är bland annat älg, hare och rådjur samt flera fågelarter. Många fuktälskande växter, som till exempel kärrviol och vattenklöver, återfinns också i denna miljö. Norr om sjön Svarttjärnen finns områden med moss- och kärrskog. Sumpskogsområdet är enligt skogsstyrelsen starkt påverkat av dikning och uttag av torv. Inga markarbeten kommer att utföras inom sumpskogsområdet Naturvärdesinventering Enetjärn Natur AB har genomfört en naturvärdesinventering i området för den planerade markkabeln. Metodiken för inventeringen följer svensk standard SS : Inventeringen gjordes med ambitionsnivån NVI på fältnivå detalj. Det innebär att inventeringen har varit så noggrann så att alla naturvärdesobjekt större än 10 m 2 har kunnat identifieras. Områden som omfattas av det generella biotopskyddet enligt miljöbalken 7 kap 11 och förordning om områdesskydd har även identifierats och kartlagts. Naturvärdet har bedömts i fyra naturvärdesklasser (1, 2, 3 och 4) samt lågt naturvärde. Naturvärdesklass 1 Högsta naturvärde störst positiv betydelse för biologisk mångfald Naturvärdesklass 2 Högt naturvärde stor positiv betydelse för biologisk mångfald Naturvärdesklass 3 Påtagligt naturvärde påtaglig positiv betydelse för biologiskmångfald Naturvärdesklass 4 Visst naturvärde - viss positiv betydelse för biologisk mångfald Lågt naturvärde ingen eller ringa positiv betydelse för biologisk mångfald Området besöktes i fält och inventeringsområdet omfattar en korridor om 10 m på vardera sidan om sökt stäckning, se Figur (55)

36 Figur 13. Resultat från genomförd naturvärdesinventering. I det inventerade området dominerar jordbruksmark i form av åkermark. Jordbruksmarken nyttjas dels som betesmark, men stora delar brukas mycket lite eller inte alls och har spår av både begynnande och långtgående igenväxning. En mindre del naturmark finns i den östra delen av inventeringsområdet. Här finns en berghäll med mycket en och ris. I och med skötsel av befintlig kraftledningsgata så har röjning skett och träden är unga. Större delen av inventeringsområdet har bedömts ha lågt naturvärde och inga naturvårdsarter har observerats i området. Totalt identifierades tre objekt med naturvärdesklass 4 (visst naturvärde) i området. Dessa innefattar ett område med betad åkermark, ett dike samt en hällmark, se Figur 13. Inga objekt har bedömts hålla de högre naturvärdesklasserna (1-3). Resterande inventeringsområde, som består av obrukad åkermark med diken och igenväxningsmark, bedöms ha lågt naturvärde. Objekt 1 och 3 är lokaliserade helt utanför det område som är aktuellt för etablering av bostäder. Objekt 1 och ett dike i jordbruksmark är lokaliserade i gränsen till det område som avses detaljplaneläggas Fåglar Näsets naturreservat är en av de viktigaste häckningslokalerna för skrattmås i Örebro län. Ett flertal andra sjöfåglar häckar även kring Stora Lindessjön. Enligt uppgifter från kommunen uppehåller sig ett stort antal skyddsvärda fågelarter vid olika tidpunkter på året i Nästets naturreservat. Även närliggande Tempelbackens naturreservat har höga värden för fåglar. I Artdatabanken finns bland annat inrapporterade observationer av de rödlistade 36 (55)

37 arterna gröngöling (NT), rosenfink (VU), spillkråka (NT), storspov (NT), ängspipslärka (NT), buskskvätta (NT), sävsparv (VU), backsvala (NT), bivråk (NT) och duvhök (NT) Konsekvensanalys naturmiljö Planerad markkabel samt befintlig luftledning som avses tas ner är lokaliserad inom eller i gränsen till naturreservat Näset. De värdfulla naturtyper som finns i aktuellt område är främst hävdade betesmarker och öppna strandängar. Vid rasering av befintlig ledning kommer visst arbete att ske inom reservatet när linor och stolpar avlägsnas. Till detta krävs dock inga tyngre fordon varvid markpåverkan blir minimal. Schaktningsarbeten vid etablering av markkabeln sker i gränsen till reservatet och undviker därmed till sin helhet speciellt utpekade betesmarker och strandängar. Värdena i dessa naturtyper kommer därmed inte påverkas. Stora delar av aktuell mark- och luftledning finns inom område som är utpekat i kommunens naturvårdsprogram. Naturvårdsområdets huvuduppgift är att skapa förutsättningar för friluftsliv och stadsnära rekreation och dessa konsekvenser diskuteras vidare i stycke samt Inga schaktningsarbeten kommer att ske inom närliggande sumpskogar och skyddsvärda ängs- och betesmarker som beskrivs ovan. Värdena i dessa områden kommer därmed inte att påverkas av planerad etablering av markabel eller rasering av befintlig luftledning. Inga värden i den skogliga värdetrakt som hela etableringsområdet ingår i kommer heller att förloras till följd av etableringen då inga större träd finns inom sträckningen. I området finns goda förutsättningar för fågelliv och skyddsvärda arter har observerats. Planerad markkabel kommer i drift inte att utgöra någon påverkan på fåglar. Möjligen kan markarbeten under etableringsperioden ge upphov till en liten tidbegränsad störning. Denna störning kan undvikas genom att markarbeten undviks under fåglarnas häckningsperiod. Markarbeten kan inte undvikas i de naturområden av klass 4 som identifierades under naturvärdesinventeringen. Enligt rapport från genomförd naturvärdesinventering bör de planerade åtgärdena genomföras så att påverkan minimeras på de områden som bedömdes ha ett visst naturvärde d.v.s. det relativt naturliga berghällspartiet, diket som hade en delvis naturlig struktur och en del äldre träd och den betade åkermarken. Alternativt att dessa miljöer återskapas efter ingreppet. Markarbeten kommer att krävas vid de diken i jordbruksmark som innefattas av det generella biotopskyddet och som markeras i Figur 13. Vid den första passagen från väster (naturvärdesobjekt 2) kommer markkabeln att tryckas under diket och därmed berörs inte diket nämnvärt. När arbetet är klart kommer området omkring diket att återställs. Vid den andra passagen kommer ledningen till största del att förläggas parallellt med diket och en större del av diket kommer därmed att påverkas. Aktuellt dike kommer enligt förslag till detaljplan att ligga i anslutning till och inom tomter för bostad. Eventuellt kommer diket läggas igen. Diskussion kommer föras med länsstyrelsen om vilken lösning som är mest lämplig samt vilka skyddsåtgärder som skulle kunna vara aktuella för biotopskyddade diken inom detaljplaneområdet. 37 (55)

38 Hänsynsåtgärder naturmiljö Vid passage av naturvärdesobjekt 2 i Figur 13 kommer kabeln att tryckas under diket. Diskussion kommer föras med länsstyrelsen om vilken lösning som är mest lämplig samt vilka skyddsåtgärder som skulle kunna vara aktuella vid det biotopskyddade diket inom detaljplaneområdet Samlad bedömning naturmiljö Generellt är naturvärdena längs sträckningen och det arbetsområde som är aktuellt vid etableringen låga. Identifierade värden är vanligt förekommande i området. Den planerade markabeln utgör dessutom en mycket liten påverkan på dessa värden. En viss störning för bland annat fåglar kan uppkomma vid etableringsarbeten till följd av ökad aktivitet i området och buller från maskiner. Denna störning uppkommer dock under en mycket begränsad tid. Två biotopskyddsområden i form av vattenfyllda diken i jordbruksmark berörs även av etableringen. Sammantaget bedöms den planerade markkabeln utgöra en obetydlig konsekvens för naturmiljön i området. 5.4 Hydrologi och geologi Enligt SGU:s jordartskarta utgörs jordlagret längst sträckningen i väster huvudsakligen av glacial lera som i öster övergår i postglacial silt. Vid Örebrovägen breder rullstensåsen Lindesåsen ut sig i nordsydlig riktning. Lindesåsen är den del av Karlslundsåsen som sträcker sig från Dalagränsen väster om Ludvika söderut mot Örebro via Lindesberg. Öster om Lindesåsen finns ett område med kärrtorv och ett område med berg i dagern, se Figur 14. Inom området finns en grundvattentäkt, Rya vattentäkt. Den primära skyddszonen för Rya vattenskyddsområde följer huvudsakligen Lindesåsen, se Figur Rya vattentäkt Rya vattentäkt försörjer Lindesberg, Rya, Frövi och Fellingsbo med dricksvatten. Uttaget görs genom fyra rörbrunnar i Lindeåsen. Vattenskyddsområdet omfattar en primär och en sekundär skyddszon inom vilka ett antal skyddsföreskifter gäller. Bl.a. krävs tillstånd från kommunen för att få genomföra schaktningsarbeten, borrning, eller andra underjordsarbeten inom såväl den primära som sekundära skyddszonen, såvida det inte är uppenbart att skaderisker för grundvattnet inte föreligger. Större delen av förespråkad sträckning är lokaliserad inom den sekundära zonen men den östligaste delen är inom den primära skyddszonen, se Figur 15. Tillstånd för de schaktningsarbeten som krävs vid nedläggning av föreslagen markkabel samt vid tryckning under Örebrovägen kommer att sökas i behörig ordning. Denna ansökan kommer ske separat från ansökan om nätkoncession. 38 (55)

39 Figur 14. Jordartskata enligt SGU Hydrogeologisk utredning För att utreda möjligheten att etablera bostäder inom vattenskyddsområdet, enligt förslag till ny detaljplan, har en hydrogeologisk utredning genomförts i området. Utredningen innefattade även eventuella hinder för att etablera en markkabel inom planerat detaljplanområde. De fullständiga resultaten av utredningen presenteras i bilaga 4. Sammanfattningsvis anger utredningen att planområdet utgörs av ett flackt parti som benämns platån som i öster går över i en ravin. Öster om ravinen reser sig Lindesåsen och här är isälvsmaterial i form av sand och grus i dagern. Jordlagren på platån bedöms utgöras av torrskorpelera som överlagrar sand och silt på morän. Inom detta område bedöms det finnas ett eller flera ytliga grundvattenmagasin och ett djupare. Grundvattnet i magasinen bedöms i större delen av planområdet strömma i riktning mot Lindesåsen. Grundvattnet i de ytliga magasinen bedöms strömma ut i ravinen och följa ett dike åt norr mot Stora Lindessjön. I ravinen indikerar genomförda borrningar att jordlagren utgörs av torrskorpelera på lös lera. Den lösa leran kan betraktas som 39 (55)

40

41 5.4.2Strandskydd Det generella strandskyddet är 100 meter från strandkanten både på land och i vattenområdet och inkluderar även undervattensmiljön. Strandskyddet gäller samtliga stränder vid havet, insjöar och vattendrag oavsett storlek. På några få platser är strandskyddet borttaget, till exempel i en del tätorter. På vissa platser är strandskyddet utökat upp till 300 meter. Inom den strandskyddade zonen gäller förbud mot att: uppföra nya byggnader eller ändra de som redan finns, så att de kan användas till något annat ändamål gräva eller på annat sätt förbereda för sådana byggnationer utföra andra anläggningar eller anordningar som strider mot strandskyddets syfte, det vill säga försämrar tillgängligheten enligt allemansrätten eller som väsentligt förändrar livsvillkoren för växter och djur. Exempel på detta är båthamnar, bryggor, parkeringsplatser och golfbanor utföra andra åtgärder som kan skada växt- och djurliv, till exempel fälla träd, gräva eller gödsla. Kring stora Lindessjön gäller ett generellt strandskydd om 100 m. Inga arbeten kommer att utföras inom strandskyddat område vid vare sig nedmontering av befintlig luftledning eller etablering av markabeln Våtmarker Sverige är det land i EU som har den största variationen av våtmarkstyper. En femtedel av landarealen täcks av våtmarker. I en landsomfattande inventering mellan åren 1981 och 2005 har våtmarkerna inventerats med en enhetlig metodik från Skåne till Norrbotten med undantag för fjällregionen. Varje objekt har bedömts gentemot fem naturvärdeskriterier (representativitet, storlek, orördhet/ostördhet, mångformighet och raritet) och har sedan tilldelats en naturvärdesklassning utifrån en fyragradig skala där klass 1 är högsta värdet. En våtmark finns i omgivningen kring sträckningen för planerad markkabel, se Figur 15. Våtmarken har en yta av ca 12 ha och har vid inventering bedömt vara svagt påverkad från dikning men starkt påverkad av torvtäkt. I anslutning till våtmarken finns förutom fortsättningen av aktuell luftledning även en järnväg. Naturvärdena i området har bedömts vara av klass 4 (låga naturvärden) vid inventering som utförts av Lindsbergs kommun. Inga markarbeten kommer att utföras inom vårmarksområdet Konsekvensanalys hydrologi och geologi Vid etablering av planerad markkabel kommer inga arbeten att genomföras inom strandskyddade områden eller registrerade våtmarker. Därmed kommer etableringen inte heller medföra några konsekvenser för dessa områden. 41 (55)

42 Eventuella konsekvenser för områdets hydrologi i allmänhet och konsekvenserna för grundvattnet inom Rya vattenskyddsområde i synnerhet har utretts i genomförs hydrologiskt utredning. I utredningen bedöms sårbarheten för föroreningsspridning till grundvattnet i Lindessåsen från området som benämns platån som låg. Denna bedömning grundar sig på att det ytliga grundvattnet som ligger på djup mellan 1,5 till 3 meter under platån till största del bedöms rinna ut i ravinen väster om Örebrovägen och vidare i dike till Lindessjön. Sårbarhetsdömning görs dock med reservationen att det inte är känt hur uthålligt lerskiktet som skyddar det undre grundvattenmagasinet är. Skulle det visa sig att skiktet inte är uthålligt kan grundvattnet i de ytliga magasinen transporteras nedåt till det djupare grundvattenmagasinet, vilket skulle innebära att sårbarheten för föroreningsspridning till grundvattnet i Lindesåsen istället bedöms vara måttlig till hög. Planerad markkabel kommer att förläggas i schakt som är ca 1 m djupa och kommer därmed inte att riskera att utgöra någon spridningsväg till det undre grundvattenmagasinet då inga täta lerskikt riskerar att punkteras. I botten på den ravin som beskrivs i den hydrologiska utredningen utgörs jordlagret av 1-2 m mull och torskorpelera på minst 3 m lös lera. Den lösa leran bedöms här som nästintill tät. I ravinens botten finns ett dike som rinner norrut och slutar i Stora Lindessjön. Vid den plats där den planerade markkabeln korsar diket finns idag en grusväg. Diket i ravinens botten leds genom en trumma under denna väg, se Figur 16. Aktuell del av grusvägen skall enligt förslag till ny detaljplan stängas av för vägtrafik och istället bli en gång- och cykelväg. Figur 16. Sträckning för planerad markkabel vid passage över ravinen. Rödstreckad linje visar planerad sträckning. Eventuella föroreningar som avrinner från markytan eller sprids genom de övre grundvattenmagasinen vid platån kommer föras till Stora Lindessjön via diket. Sjön står i direkt kontakt med Lindesåsen men spridningsrisken av eventuella föroreningar till grundvattenmagasinet i åsen via sjön bedöms som liten dels på grund av utspädningseffekter och dels på grund av den stora ytan igenom vilken infiltrationen till grundvattnet i åsen sker. Om ledningsschakten för aktuell markkabel skulle grävas ned under diket i ravinens botten finns en viss risk för att de täta lerskikt som isolerar grundvattnet från ytvattnet i området kan punkteras. En eventuell punktering skulle medföra risk för att det skapas nya spridningsvägar för föroreningar ner till det undre grundvattnet. För att undvika denna risk kan istället kabeln grävas ner i delar av den vägkropp som skall ombildas till gång- och cykelväg. Detta skulle innebära att inga 42 (55)

43 schaktningsarbeten utförs i botten på ravinen utan att ledningen läggs över trumma. Detta skulle medföra att risken för att skapa nya spridningsvägar via ledningsschaktet vid ravinen blir obefintligt. Längst Örebrovägen är det isälvsmaterial som Lindesåsen består av i dagern och här sker infiltration direkt till grundvattnet i åsen. Sårbarheten för grundvattenmagasinet i åsen bedöms därmed vara mycket hög. Enligt planen för etablering av aktuell markkabel så kommer kabeln att tryckas eller schaktas under vägen. Det finns en viss risk att detta kan skapa nya spridningsvägar till grundvattnet i åsen. För att minimera denna risk kommer skyddsrör användas oavsett slutligt val av metod.. Om passagenunder vägen görs med skyddsrör bedöms risken för att skapa nya spridningsvägar till grundvattnenmagasinet som mycket små. Öster om Örebrovägen passerar kabelsträckningen ett område som enligt SGU:s kartunderlag består av kärrtorv. Vid genomförd hydrologisk utredning har risker vid schaktning i området öster om Örebrovägen enbart bedömt utifrån SGUs kartunderlag och området har inte provtagits. Utifrån bilder och beskrivningar från genomfört fältbesök och naturvärdesinventering framgår att det aktuella området för kabelsträckningen är beväxt med snår, buskar och träd vilket medför förändrade jord- och markförhållanden, se Figur 17. Utifrån denna information görs således bedömningen att schaktningsarbeten i aktuell omfattning inte riskerar att medföra att nya spridningsvägar till grundvattenmagasinen skapas i området öster om Örebrovägen. Figur 17. Område för markkabelsträckning öster om Örebrovägen. Rödstreckad linje visar planerad sträckning Hänsynsåtgärder hydrologi och geologi Tillstånd för att utföra schaktningsarbeten och borrning inom vattenskyddsområdet kommer att sökas hos kommunen. Vid schaktningsarbeten säkerställs att tätande skikt inte kommer att punkteras, genom att schaktningsarbeten undviks i botten på ravinen. 43 (55)

44 Vid passage under Örebrovägen kommer skyddsrör att användas Samlad bedömning hydrologi och geologi Arbeten kopplade till etablering av markkabeln eller nedmontering av befintlig luftledning berör inga våtmarker eller strandskyddsområden. Vi etableringsarbetena bedöms två områden vara känsliga ur ett hydrologiskt perspektiv. Dessa är dels området som i den hydrologiska utredningen benämns som ravinen och vid passage under Örebrovägen där Lindesåsens isälvsmaterial är i dagern. Inom dessa två områden finns en risk att etableringen innebär negativa konsekvenser för områdets hydrologiska förhållanden och därmed även negativa konsekvenser för vattentäkten genom att nya spridningsvägar potentiellt kan skapas i kabelschakt och vid borrning genom Lindesåsen. Genom föreslagna skyddsåtgärder i form av att lägga ledningen över diket i ravinen samt att använda skyddsrör vid passagen under Örebrovägen elimineras dock dessa risker. Således blir den samlade bedömningen att etableringen av markabeln utgör en obetydlig konsekvens för områdets hydrologi och geologi. 5.5 Kulturmiljö Kulturmiljön i området präglas av äldre bymiljöer och strukturer som många gånger har anknytningar till hyttverksamheten som pågått i regionen sedan 1500-talet Riksintresse kulturmiljö Ett riksintresseområde för kulturmiljö finns inne i Lindesberg. Området utgörs av en småstadsmiljö som visar centralmaktens strävan vid 1600-talets mitt att grunda nya städer för att främja den för riket viktiga bergshanteringen samt den förindustriella stadens bebyggelse och liv. Skyddsvärda strukturer är bland annat den rätvinkliga rutnätsplanen från Tomtstrukturer, äldre småskalig trästadsbebyggelse med större stadsgårdar och enklare utkantsbebyggelse. En grupp större stenbyggnader vid kyrkan och torget ingår även i riksintresset Fornlämningar och övriga kulturhistoriska lämningar Fornlämningar är skyddade i enlighet med bestämmelser i kulturmiljölagen och får inte skadas. Övriga kulturhistoriska lämningar har ett svagare skydd. Den vanligaste skillnaden mellan en fornlämning och an övrig kulturhistorisk lämning är åldern. I kulturmiljölagen från 2014 anger man 1850 som brytpunkt. Länsstyrelserna kan dock besluta att även yngre lämningar kan bli klassade som fornlämningar om de uppfyller vissa kriterier. 44 (55)

45

46

47

48 ligger det kommunala naturreservatet Näset som avsattes år 2000 för att bevara de öppna strandängarna och det rika fågellivet i området som ger goda förutsättningar för fågelskådning Vandringsleder Promenadslingar/ vandringsleden Lindessjön runt är en drygt 7 km lång anlagd stig som löper runt hela Stora Lindessjön. Slingan är välbesökt och är, enligt kommunens naturvårdsprogram, en viktig anläggning för det tätortsnära friluftlivet. En del av den planerade markkabeln kommer att grävas ner i anslutning till vandringsleden Landskapsbild Enligt kommunens naturvårdsprogram är området kring Stora Lindesjöns västra strand även ett värdefullt område ur ett landskapsperspektiv. Området har värdeklass 3 (höga landskapsvärde) enligt kommunens fyragradiga värdeskala. Det aktuella landskapsutsnittet är enligt beskrivningen i naturvårdsprogrammet omväxlande och kuperat med både skog och öppet kulturlandskap, åspartier, berg och sankmarker. Området är av mycket stor betydelse för landskapsbilden kring Stora Lindessjön och innehar även rekreativa värden av stor betydelse. Hela det aktuella området ligger inom utpekat område i naturvårdsprogrammet Konsekvensanalys friluftsliv och rekreation Under den relativt korta etableringsperioden kan viss störning på friluftlivet uppstå till följd av ex begränsad framkomlighet vid vandringsleden Lindessjön runt. I drift kommer den nedgrävda kabeln inte utgöra någon påverkan på de friluftsvärden som finns i området. Att riva befintlig luftledning och ersätta med markkabel kan snarare anses medför en positiv konsekvens för det skyddsvärda landskapsutsnittet som av kommunen anses ha ett högt rekreativt värde Hänsynsåtgärder friluftsliv och rekreation Några hänsynsåtgärder till skydd för områdets friluftsvärden anses inte behövas Samlad bedömning friluftsliv och rekreation En liten risk för störning för friluftslivet finns under etableringsfasen men etableringen bedöms även medföra en liten positiv konsekvens för rekreativa värden utifrån ett landskapsperspektiv. Sammantaget görs bedömningen att den planerade etableringens konsekvenser för områdets friluftsvärden är obetydliga. 48 (55)

49 6 HÅLLBAR UTVECKLING 6.1 Miljökvalitetsnormer Enligt 5 kap MB kan regeringen för vissa geografiska områden eller för hela Sverige meddela föreskrifter om kvaliteten på mark, vatten, luft eller miljön i övrigt, för att skydda människors hälsa och miljön. Detta görs genom att ange förorenings eller störningsnivåer som människor eller miljön kan utsättas för utan fara för påtagliga olägenheter, s.k. miljökvalitetsnormer (MKN). Normerna kan även ses som ett styrmedel för att på sikt nå de svenska miljömålen. De flesta av miljökvalitetsnormerna baseras på krav i olika direktiv inom EU och är juridiskt bindande. Regeringen beslutar om vilka myndigheter eller kommuner som är skyldiga att kontrollera att miljökvalitetsnormerna uppfylls och det är respektive myndighet eller kommuns skyldighet att vidta de åtgärder som behövs för att de ska uppfyllas. De normer som i dagsläget finns utarbetade utgörs av miljökvalitetsnormer för utomhusluft, fisk- och musselvatten, yt- och grundvatten samt omgivningsbuller. Nedan anges de normer som bedöms vara relevanta för föreslagen ändring av kraftledning samt hur etableringen bedöms påverka normerna Miljökvalitetsnorm för utomhusluft (luftkvalitetsförordningen) I luftkvalitetsförordningen (2010:477) finns fastställa miljökvalitetsnormer för kvävedioxid och kväveoxid, svaveldioxider, kolmonooxid, ozon, bensen, partiklar (PM10 och PM2,5), bens(a)pyren, arsenik, kadmium, nickel och bly i luft. Normerna anger den halt av respektive ämne som maximalt få förekomma i utomhusluften Bedömning Inga kända problem med luftkvalitet finns inom projektområdet eller i dess närhet. Planerade åtgärder är begränsade både i tid och i omfattning så utsläpp till luft från fordon vid etablering bedöms bli små. En nergrävd kabel i drift ger inga emissioner till luften varför aktuell etablering inte kommer att medverka till att miljökvalitetsnormerna för utomhusluft kommer att överskridas Miljökvalitetsnorm för yt- och grundvatten Inom ramen för EU:s vattendirektiv (2006/60/EG) har miljökvalitetsnormer för vatten utvecklats. För ytvatten innehåller normerna kvalitetskrav angående ekologisk status och kemisk status. För grundvatten finns kemiska och kvantitativa kvalitetskrav. Normer finns även för konstgjorda och kraftigt modifierade vattenförekomster (t.ex. vattenkraftdammar). Som huvudregel ska alla vattenförekomster uppnå normen om god status till 2015 och statusen får inte försämras, dock kan undantag göras. 49 (55)

50 Som ett led i detta ska de fem svenska Vattenmyndigheterna upprätta en statusbedömning, förvaltningsplan och åtgärdsprogram för Sveriges vattenförekomster. Alla vattenförekomster ingår ej utan enbart betydande vattenförekomster och extra känsliga vattenförekomster Bedömning Planerad etablering är lokaliserad inom Rya vattentäkt som är en skyddad grundvattenförekomst. I övrigt bedöms Stora Lindessjön, enligt VISS, inneha otillfredsställande ekologiskt status och uppnår ej god kemisk status. De huvudsakliga miljöproblemen är övergödning, miljögifter och förlorade habitat genom fysisk påverkan. Etablering av markkabel kommer inte att påverka statusen för Stora Lindessjön. Grävningsarbeten kommer att utföras inom Rya vattentäkt och konsekvenser av detta arbete beskrivs i Miljökvalitetsnorm för Fisk- och musselvatten Miljökvalitetsnormen som har sin grund i Fiskvattendirektivet (78/659/EEG) och i Musselvattendirektivet (79/923/EEG) som regleras av förordningen (2001:554) om miljökvalitetsnormer för fisk- och musselvatten. Förordningens bestämmelser tillämpas på de fiskvatten som Naturvårdsverket föreskriver. Fiskvatten ska kvalificeras som laxfiskvatten eller annat fiskvatten. Miljökvalitetsnormerna är upprättade i syfte att skydda eller förbättra kvaliteten på sötvatten så att fiskbestånden upprätthålls och att skydda vissa populationer av skaldjur i kustvatten och bräckvatten från olika utsläpp av förorenade ämnen Bedömning Några vattendrag som omfattas av MKN för fisk- och musselvatten kommer inte att påverkas av planerad etablering Miljökvalitetsnorm för omgivningsbuller Miljökvalitetsnormen riktar sig till myndigheter och har sin grund i förordningen (2004:675) om omgivningsbuller. Miljökvalitetsnormen syftar till att omgivningsbuller inte ska medföra skadlig effekt på människors hälsa. Med omgivningsbuller avses i förordningen buller från vägar, järnvägar, flygplatser och industriell verksamhet. Skadliga effekter för människor kan definieras med försämrad hörsel, sömnstörningar och möjlig risk för blodtryckssjukdom Bedömning Inga kända problem med omgivningsbuller finns i området och föreslagen etablering bedöms inte påverka ljudkvaliteten i området. 50 (55)

51 6.2 Sveriges miljömål Det svenska miljömålssystemet består av ett generationsmål, 24 etappmål och 16 miljökvalitetsmål. I avsnittet görs en genomgång av miljömålssystemet kopplat till föreslagen verksamhet Generationsmålet Det generationsmål som Riksdagen har definierat är ett inriktningsmål för miljöpolitiken och vägleder miljöarbetet i alla nivåer i samhället. Målet berör de värden som ska skyddas och vilken samhällsomställning som krävs för att nå önskad kvalitet på miljön. För att nå generationsmålet krävs politiska beslut och åtgärder i såväl Sverige och inom EU som i internationella sammanhang. Generationsmålets definition enligt Riksdagen lyder: Det övergripande målet för miljöpolitiken är att till nästa generation lämna över ett samhälle där de stora miljöproblemen är lösta, utan att orsaka miljö- och hälsoproblem utanför Sveriges gränser. För att förtydliga generationsmålet har ett antal strecksatser tagits fram som anger vad miljöpolitiken ska fokusera på. Här anges bl.a. att den biologiska mångfalden och natur- och kulturmiljön bevaras, främjas och nyttjas hållbart; god hushållning med naturresurser; andelen förnybar energi ska öka och att energianvändningen effektiv med minimal påverkan på miljön etc Etappmålen Syftet med etappmålen är att de ska underlätta möjligheterna att nå generationsmålet och miljökvalitetsmålen. Ett etappmål finns för miljökvalitetsmålet Begränsad klimatpåverkan, de övriga inom områdena avfall, biologisk mångfald, farliga ämnen och luftföroreningar. De etappmål som på något vis bedöms beröra föreslagen etablering är: Den biologiska mångfaldens och ekosystemtjänsternas värden ska vara kända och integreras i ekonomiska ställningstaganden, politiska avväganden och andra beslut i samhället. Gynnsam bevarandestatus för hotade arter och naturtyper ska säkerställas genom pågående åtgärder för hållbar mark- och vattenanvändning Bedömning Planerad etablering av kraftledning kommer inte utgöra något hinder för möjligheterna att nå berörda etappmål Miljökvalitetsmålen Sveriges 16 miljömål beskriver ett tillstånd för miljön som är hållbart på lång sikt. Målen ger riktmärke och en fast struktur för det nationella miljöarbetet med uppföljning, utvärdering och förslag på förändringar. Utvärderingarna ger en bild över tillståndet i miljön och anger vilka åtgärder som krävs och vilka områden som ska prioriteras. Dessa mål ska vara vägledande vid fysisk planering och projektering. 51 (55)

52 Följande mål har bedömts som relevanta för den nu aktuella ansökan: God bebyggd miljö Säker strålmiljö Grundvatten av god kvalitet Bedömning Då hänsyn har tagits till närliggande befintliga och planerade bostäder under tillståndsprocessen bedöms markkabeln inte utgöra något hinder att nå målen om En god bebyggd miljö och Säker strålmiljö. Etableringen bedöms inte heller medföra påverkan på grundvattenförekomsten i Rya - vattentäkt och där med inte utgöra något hinder att nå målet om Grundvatten av god kvalitet. 52 (55)

53

54