Gemensam nämnd för kunskapsstyrning Torsdag 9 mars kl fredag 10 mars kl Wiks slott,

Transkript

1 Gemensam nämnd för kunskapsstyrning Torsdag 9 mars kl fredag 10 mars kl Wiks slott, Torsdag 9 mars: Lunch Workshop tillsammans med socialchefer i Uppsala län Nämndsammanträde, informationsärenden Middag Fredag 10 mars: Nämndsammanträde Avslut Föredragningslista Nr Ärende Diarienr 11 Val av justerare 12 Fastställande av föredragningslista 13 Reglemente och avtal för Gemensam nämnd för kunskapsstyrning KSN Kommundoktorander KSN Återrapportering av stöd till EBP för verksamhetsåret 2016 KSN Kartläggning av uppdrag, resurser och processer vid FoUavdelningen KSN Region Uppsala KSN Budget 2017 KSN Plan för inriktning och strategiska mål KSN Delegationsordning KSN Övriga ärenden

2 TJÄNSTEUTLÅTANDE Datum Dnr KSN Hälsa och habiliterings ledningskontor Klara Ellström Tfn E-post Gemensam nämnd för kunskapsstyrning Reglemente och avtal för Gemensam nämnd för kunskapsstyrning Förslag till beslut Gemensam nämnd för kunskapsstyrnings beslut Gemensam nämnd för kunskapsstyrning beslutar att lägga informationen till handlingarna. Ärendebeskrivning Nämnden informeras om Reglemente för gemensam nämnd för kunskapsstyrning samt Avtal om samverkan kring kunskapsstyrning inom socialtjänst och angränsande hälsooch sjukvård för Region Uppsala och länets kommuner, antagna av Regionfullmäktige 8 november Bilagor Avtal om samverkan kring kunskapsstyrning inom socialtjänst och angränsande hälsooch sjukvård för Region Uppsala och länets kommuner Reglemente för gemensam nämnd för kunskapsstyrning Region Uppsala Box Uppsala tfn vx fax org nr

3

4

5

6

7

8

9

10

11

12

13 TJÄNSTEUTLÅTANDE Datum Dnr KSN Hälsa och habiliterings ledningskontor Klara Ellström Tfn E-post Gemensam nämnd för kunskapsstyrning Kommundoktorander Förslag till beslut Gemensam nämnd för kunskapsstyrnings beslut Gemensam nämnd för kunskapsstyrning beslutar att lägga informationen till handlingarna. Ärendebeskrivning Nämnden informeras om diskussionen kring kommungemensamma doktorandtjänster inom socialt arbete. Region Uppsala Box Uppsala tfn vx fax org nr

14 TJÄNSTEUTLÅTANDE Datum Dnr KSN Hälsa och habiliterings ledningskontor Klara Ellström Tfn E-post Gemensam nämnd för kunskapsstyrning Återrapportering av stöd till EBP för verksamhetsåret 2016 Förslag till beslut Gemensam nämnd för kunskapsstyrnings beslut Gemensam nämnd för kunskapsstyrning beslutar att lägga rapporten till handlingarna. Ärendebeskrivning Nämnden delges underlag om återrapportering av stöd till evidensbaserad praktik för verksamhetsåret 2016 för kännedom. Bilagor Återrapportering av delar i överenskommelsen om stöd till EBP för verksamhetsåret 2016 Region Uppsala Box Uppsala tfn vx fax org nr

15 16/ Återrapportering av delar i överenskommelsen om stöd till EBP för verksamhetsåret 2016 Verksamhetsövergripande stöd 1. Beskriv förändringar under 2016 vad avser den strukturella uppbyggnaden av länets samverkans- och stödstruktur för kunskapsutveckling inom socialtjänsten och närliggande hälso- och sjukvård. Av särskilt intresse är organisation för politisk samverkan för verksamheten på regional nivå (eller delregional). Första halvåret 2016 har styrningen och ledningen av den regionala samverkans- och stödstrukturen fungerat som tidigare med nära kontakt med socialcheferna och chefer i landstinget via FoU-stöds ledningsgrupp. Även tre professorer från Uppsala och Stockholms universitet har ingått i ledningsgruppen. Enheten för FoU-stöd vid Regionförbundet står inför en organisationsförändring vid årsskiftet då Region Uppsala bildas och FoU-stöd då placeras i en av förvaltningarna i dagens landsting. Dialogen mellan den regionala samverkans- och stödstrukturen och socialcheferna har legat nere under andra halvåret 2016 på grund av förberedelser inför regionbildningen. En ny nämnd, Gemensam nämnd för kunskapsstyrning av socialtjänsten och angränsande hälso- och sjukvård, kommer att inrättas i Region Uppsala från Nämnden ska bestå av nio ledamöter och nio ersättare från kommunerna och tre ledamöter och tre ersättare från Region Uppsala. I reglementet för den nya nämnden står att nämndens ansvarsområden bl. a kommer att innefatta regional stödstruktur för kunskapsstyrd socialtjänst och angränsande hälso- och sjukvård. Det kommer i så fall att innebära en närmare och tydligare politisk styrning av den regionala samverkansoch stödstrukturen. En ny generell samverkansstruktur för Uppsala län gäller från 1 januari I denna nämns inte den regionala samverkans- och stödstrukturen och det är oklart hur kontakterna med socialtjänsternas verksamhet i länet kommer att ske. Sveriges Kommuner och Landsting Post: Stockholm, Besök: Hornsgatan 20 Tfn: växel , Fax: Org nr: , info@skl.se,

16 Vårt dnr: 16/ (18) 2. Basfinansiering från ägarna/medlemmarna d v s kommuner och eller landsting. a) Hur stor är egenfinansieringen från lokal nivå? Ange gärna både total summa och eventuell beräkningsmodell (t ex summa per invånare/kommun eller motsvarande). Under 2016 är den regionala samverkans- och stödstrukturen fortfarande kopplad till FoU-stöd vid Regionförbundet Uppsala län som ett prioriterat medlemsuppdrag. Kommunerna och landstinget finansierar Enheten för FoU-stöd med totalt ca 6,9 miljoner kr. I enhetens uppdrag ligger även aktiviteter kopplade till den regionala samverkans- och stödstrukturen. En av FoU-stöds medarbetare har uppdraget att vara kontaktperson/ plattformsledare som del i sin tjänst. b) Finns planer på att öka denna finansiering? Om ja, beskriv dessa planer. Oklart hur Region Uppsala kommer att hantera frågan. c) Om det inte finns planer på att öka finansieringen från lokal nivå, hur ser planen för verksamheten ut framöver? Beslut fattas i Region Uppsala och det är oklart hur verksamheten ska bedrivas och vilka uppdrag som ges. Nämnden för kunskapsstyrning av socialtjänst och angränsande hälso- och sjukvård får det politiska ansvaret för den regionala samverkans- och stödstrukturen men närmare frågor om organiseringen har ännu inte diskuterats med socialcheferna inför övergången till Region Uppsala. 3. Beskriv andra (utöver finansiella) åtgärder och insatser som vidtagits under 2016 för att säkra den regionala samverkans- och stödstrukturens långsiktighet? Nämnden för kunskapsstyrning av socialtjänst och angränsande hälso- och sjukvård får ansvaret för den regionala samverkans- och stödstrukturen. Mer detaljerad planering är inte gjord. 4. Finns det planer på att utöka/förstärka det gemensamma arbetet? Det är oklart med anledning av regionbildningen. a) Inom något särskilt verksamhetsområde inom socialtjänsten? Vilket/vilka? Se ovan b) Med andra verksamhetsområden utanför socialtjänsten? T ex skola, kultur och fritid, områden inom hälso- och sjukvården Se ovan

17 Vårt dnr: 16/ (18) c) Med verksamhetsövergripande insatser/områden? T ex kompetensförsörjning, systematisk uppföljning, analys av data, implementeringskunskap eller annat. Se ovan. 5. Beskriv eventuella önskemål om stöd från SKL för att öka stabiliteten i det övergripande arbetet med er regionala samverkans- och stödstruktur. Det är bra med tydliga förväntningar även från SKL på att strukturen ska fungera. Planen om partnerskap som skrivits i enlighet med EBP-överenskommelsen 2016 är bra och kan ge ett stöd. Det är positivt att parterna här säkrar kopplingen mellan nationell, regional och lokal nivå vilket gör att socialtjänstens frågor synliggörs. 6. Övrigt som ni vill berätta för SKL Det är viktigt att fortsätta beforska socialtjänsten och att uppmärksamma hur området prioriteras i förhållande till landstingens hälso- och sjukvård i samband med regionbildningar. En farhåga är att det blir för mycket fokus på vård. Flera redan bildade regioner vittnar om svårigheter, men det finns förmodligen även goda exempel.

18 Vårt dnr: 16/ (18) Utvecklingsarbete inom verksamhetsområde social barn-och ungdomsvård, benämnt BoU-satsningen 1. Finns det prioritering och egen permanent finansiering av detta verksamhetsområde i den regionala samverkans- och stödstrukturen? I skrivande stund, november 2016 finns inga beslut fattade avseende Regionala utvecklingsledare a) Hur många BoU-utvecklingsledare fanns det i länet/regionen under 2016? Två personer. b) I vilken omfattning har utvecklingsledaren/na arbetat? 1 person = 10 procent hela person = 50 procent t.o.m. augusti 2016 och därefter vakant under hösten i avvaktan på beslut med anledning av regionbildningen 1 januari c) Kommer det att finnas utvecklingsledare för BoU i länet under 2017? I skrivande stund, nov 2016, finns inga beslut fattade avseende 2017 med anledning av regionbildningen. d) I vilken omfattning kommer utvecklingsledaren/na att arbeta? Se tidigare svar. e) Vad händer i detta avseende efter 2017? Se tidigare svar 3. Beskriv samverkan med andra utvecklingsarbeten av relevans för BoUsatsningen? Nedan några exempel: BoU-satsningen särskiljs inte från FoU-arbetet. Det innebär att det till delar i satsningen kan kopplas systematisk uppföljning, implementering eller initieras forsknings- och utvecklingsprojekt, forskningscirklar m.m. - Programmet för stabilitet och kompetensutveckling för handläggande socialsekreterare i samverkan med BBIC, regional samordning och utbildning. Upplägget kopplas till vad som behövs för att handlägga social barnavård i enlighet med BBIC:s grundtankar. - Stärkt barn- föräldra- och familjeperspektiv, en kurs omfattande fyra heldagar med 45 deltagare från såväl socialtjänstens missbruk och barn och unga som från Akademiska sjukhuset. - Uppföljning planeras av hälsoöverenskommelsen gemensamt med Barnskyddsteamet vid Akademiska sjukhuset i syfte att få gemensam kunskap om barnen och de ungas hälsa samt för att identifiera styrkor och

19 Vårt dnr: 16/ (18) svagheter i överenskommelsen och i implementeringen. - Forsknings- och utvecklingsprojekt rörande ensamkommande unga och posttraumatisk stress, Teaching Recovery Tecniques (TrT). Riktar sig till personal i 1:a linjen såsom skolkuratorer, HVB- personal, asylsjukvård m.fl som erbjuder de ensamkommande ungdomar som screenats för posttraumatisk stress att delta i gruppbaserade programmet TrT. Parter är Uppsala universitet, FoU, socialtjänsten i tre kommuner, elevhälsa, asylsjukvård, BUP samt Röda korset. F.n. genomförs en pilotstudie. Kunskaperna förväntas utveckla stöd i 1:a linjen till ensamkommande ungdomar, ge vetenskaplig kunskap samt kunskap om hur deltagande verksamheter har riggat för programmet. 4. Beskriv hur de privata utförarna har deltagit i utvecklingsarbetet. En idéburen organisation, Röda korset, deltar i forsknings- och utvecklingsprojektet TrT. 5. BBIC a) Hur kompletterar och förstärker utvecklingsledaren/na det regionala BBIC-nätverket? Den regionala utvecklingsledaren deltar i BBIC-nätverkets möten och kopplar BBIC-utbildningen till länets introduktionsutbildning. BBIC grund ingår för nyanställda. Under 2016 har en 20 procent regional BBIC- samordnare knutits till FoU-stöd. BBIC-samordnaren har ansvarat för introduktionsutbildningen tillsammans med ansvarig regional utvecklingsledare för länets program för stabilitet och kompetensutveckling. Hälsoöverenskommelsen och Samverkansrutin för förskola/skola inklusive BVC/elevhälsa ingår i BBIC utbildning och i nätverken för BBIC. På sikt kommer även FoU med systematisk uppföljning att ingå. b) Socialstyrelsens stöd för implementering av nya BBIC. Vad är länets/kommunernas erfarenheter? Vad har varit bra? Vad har varit svagheter?? Metodstödet för BBIC-utbildarna, upplägget både för nya BBIC grundutbildningen och dagen med reviderade BBIC (för personer som redan gått en grundutbildning) har varit bra och uppskattats. Svagheten är att det har varit för lite substans då nya BBIC är lika nytt för BBIC-utbildarna som för dem som de ska utbilda. Det skulle ha varit önskvärt med någon form av utbildning till de som redan hade gått BBIC utbildarutbildning. Detta har vi i stället fått genom dagarna i Karlstad med Birgitta Svensson och vid ytterligare en dag som vi arrangerade med henne här i länet plus de två webbutbildningarna. Det var även en svaghet att allt inte var klart när nya BBIC egentligen skulle sjösättas förra hösten, De tryckta böckerna kom först i januari 2016 och stöddokumenten kom vart efter under våren och IT-stödet är ännu inte klart för nya BBIC.

20 Vårt dnr: 16/ (18) 6. Arbetet med de prioriterade frågorna inom BoU-satsningen under Beskriv vad som har genomförts och hur när det gäller följande: a) Systematisk uppföljning av barn och unga i den sociala barn- och ungdomsvården Arbete har inletts för att designa systematisk uppföljning av länets Hälsoöverenskommelse och Samverkansrutin för socialtjänst och förskola/skola samt BVC och elevhälsa gällande de barn som placeras. b) Barns brukarmedverkan Under året har det inte genomförts särskilda insatser från regional nivå, då kommunerna istället har fortsatt sitt lokala utvecklingsarbete utifrån tidigare forskningscirklar om barn och ungas delaktighet. c) Placerade barns hälsa och skolgång. Samverkansrutin för socialtjänst och förskola/skola samt BVC och elevhälsa gällande de barn och unga som placeras har utarbetats. Implementering av överenskommelse om hälso-och läkarundersökningar, inklusive tandvård Pågår. d) Spridning av Socialstyrelsens utbildningsmaterial Ett hem att växa i Har arbetet samordnats regionalt? Ja, regional utvecklingsledare håller i nätverk med utbildare. Hur många familjehemsutbildare fanns i länet 2016? Behov av att utbilda nya familjehemsutbildare? Hur har behovet av att utbilda nya utbildare tillgodosetts? Hösten 2016 finns 12 utbildade utbildare, varav ungefär hälften erfarna. Behovet av att utbilda nya har tillgodosetts. Bevakning av kommande utbildningar och information till kommunerna har spridits av regional utvecklingsledare per mejl och via referensgrupp FoU BoU och arbetsgrupp för länets kompetensutvecklingsprogram. På grund av regionbildningen är det en osäker situation inför Har utbildarna fått stöd och möjligheter till erfarenhetsutbyte? Ja, nätverket har träffats regionalt 2-3 ggr per termin för planering och erfarenhetsutbyte. Under 2016 har två hela planeringsdagar genomförts, bl.a. för att anpassa materialet till familjehem som tar emot ensamkommande. Arbetet föregicks av studiebesök på FoU Södertörn. Hur många familjehem (cirka) har utbildats i länet 2016? 31 familjehem, 44 personer, utbildades 2016.

21 Vårt dnr: 16/ (18) Erfarenheter av familjehemsutbildning till särskilda grupper; släktinghem respektive ensamkommande barn? Det har genomförts en särskild utbildning för familjehem som tar emot ensamkommande barn och även utbildningar med blandade grupper. Båda delarna har fungerat bra. Nästa steg är utbildning med tolk, planering pågår. Har utbildningarna påverkats av att Socialstyrelsen inte längre ger nationellt stöd? Ja det är sannolikt. Det är osäkert när och var utbildning av nya utbildare kommer att genomföras i länet. De regionala utvecklingsledarna kan i viss mån samordna men i längden finns en risk att det spretar för mycket och att kvaliteten blir sämre. e) Spridning av andra kunskapsprodukter från Socialstyrelsen? En genomgång av kunskapsprodukter från Socialstyrelsen ingår i länets introduktions-utbildning. Utvecklingsledare sprider information om nya produkter utöver de utskick som görs direkt till kommunerna. Det tas också upp i arbetsgrupp och referensgrupp FoU BoU. 7. Hur stor del av kommunerna i ert län/region har deltagit i utvecklingsarbetet? Alla åtta kommunerna deltar. 8. Har utvecklingsledaren/na involverats i Socialstyrelsens kompetenssatsningar inom den sociala barn- och ungdomsvården? (t ex Stöd till introduktion, Uppdragsutbildningar, Kompetensmedel till kommunerna) Ja Om ja, beskriv hur? Eventuella resultat? (t ex länsgemensam introduktion har byggts upp) Den regionala utvecklingsledaren har 50 procent avsatt för samordning av länets program för stabilitet och kompetensutveckling och det finansieras av kommunernas kompetensmedel. Stöd till introduktion, utbildningar, möjlig karriärväg för erfarna mm ingår. Se FoU-rapport Har utvecklingsledaren/na involverats i implementeringen av SKLs handlingsplan? Om ja, beskriv hur? Eventuella resultat? I diskussioner och genom Programmet för stabilitet och kompetensutveckling. FoU har hela tiden varit i involverad i BoU-satsningen och då framtiden varit/är osäker avseende regionala utvecklingsledare inom området så valde vi att lägga SKLs handlingsplan till FoU-samordnaren som är den som har en tills vidareanställning.

22 Vårt dnr: 16/ (18) 10 Har utvecklingsarbetet påverkats av den personalrörlighet som rapporteras finnas inom den sociala barn- och ungdomsvården? Om ja, beskriv hur? Ja, till exempel har ungefär hälften av utbildarna av familjehem bytts ut. Flera IFO-chefer och socialchefer har bytts ut under året, vilket har inneburit en tillbakagång och omtag inom vissa områden. Det kräver både tid och kraft att envist fortsätta. Ett exempel är inom den uppföljning av länets kompetensprogram som genomförts där utvecklingsledare och forskare besökt 19 chefer enskilt för uppföljningen men också för att ge grundläggande information om programmet. 11 Samordningen och stödet från den nationella projektledningen på SKL. Vad har fungerat bra, vad har varit svagheter? Den överordnade strukturen som SKL erbjuder har blivit ett stöd som idag skulle vara svårt att klara sig utan. Den nationella överblicken ger styrka och legitimitet till såväl det regionala som lokala arbetet. Det ger också en möjlighet för nationella myndigheter att snabbt kunna inhämta synpunkter från regional och kommunal nivå. Lokal och regional nivå kan därmed också påverka nationella myndigheter genom att lyfta fram brister, peka på utvecklingsområden m.m. Denna struktur och på det sätt som den nationella projektledaren för BoU-satsningen har lett arbetet är ett skolexempel på hur man bör arbeta, där lokal och regional kompetens tas till vara, samtliga län involveras och görs delaktiga och sammanhang tydliggörs. Projektledaren har tagit vara på utvecklingsledarnas kompetens genom att tillsätta arbetsgrupper m.m. SKL borde dock oftare kunna använda sig av att ha möten via webb.

23 Vårt dnr: 16/ (18) Utvecklingsarbete inom verksamhetsområdet stöd till personer med funktionsnedsättning 1. Vilka av de prioriterade utvecklingsområdena arbetar ni med under 2016? Brukarmedverkan 2. Vilka mål är uppsatta för de respektive utvecklingsområdena under 2016 och har de uppnåtts? Samt vilka aktiviteter har genomförts? Det övergripande målet är att förstärka brukarmedverkan i Uppsala län genom att utveckla hållbara modeller för ett mer reellt brukarinflytande. Det regionala delmålet för 2016 är att - Delaktighetsmodellen och Blandade lärande nätverk används med kontinuitet i minst fyra kommuner i länet - LSS-inflytandegruppen har arbetats fram som en modell för brukarinflytande på organisations/systemnivå. De regionala delmålen är delvis uppfyllda, dock inte med full kontinuitet. Följande aktiviteter har genomförts under 2016 som ett led i att nå målet: Delaktighetsmodellen (DMO), ett arbetssätt som främjar en jämlik dialog mellan personer som delar ett sammanhang, men har olika inflytande i situationen. DMO är ett sätt att använda sig av brukarna kreativt i verksamhetsutveckling. DMO används med kontinuitet i tre kommuner: Uppsala, Tierp och Enköping. - Två utbildningar har genomförts under våren och hösten 2016 och en startar i december 2016 och pågår till mars En informationsträff för chefer har genomförts där fyra kommuner och två privata utförare representerades (totalt 15 deltagare). - En vägledarkonferens genomfördes i september i samarbete med Region Gävleborg/FoU Välfärd (ca 30 deltagare). - FoU-enheten stödjer Omsorgsförvaltningen i Uppsala kommun gällande arbete med brukarinflytande generellt och implementering av DMO i synnerhet. - FoU-stöd stödjer Vård- och omsorgsförvaltningen i Enköpings kommun med implementering av DMO. - På uppdrag av Uppsala kommun erbjuder FoU-stöd 20 seminarier för baspersonal. Temat för seminarierna som hålls för baspersonalen på respektive arbetsplats problematiserar makt, delaktighet och inflytande i verksamheter och DMO som ett sätt att arbeta med brukarinflytande. - En arbetsgrupp har skapats för att undersöka hur DMO kan användas även för personer som inte har tal eller fungerar i grupp - Delaktighet för alla?

24 Vårt dnr: 16/ (18) Blandade Lärande Nätverk (BLN) är ett explorativt arbetssätt för att undersöka områden att utveckla och förändra. Nätverken består av brukare, brukarrepresentanter, anhöriga, baspersonal, chefer, biståndshandläggare och förtroendevalda. Målet med nätverken är att tillsammans lära av varandra, utbyta kunskaper och erfarenheter och stödja och stimulera utvecklingsarbete. Arbetet inkluderar samtliga inflytandenivåer. Målet med BLN är inte uppfyllt. Under 2014/15 genomfördes en samtalsserie med temat hur utveckling av brukarinflytande inom LSS-verksamheter kan se ut. Samtalsserien genererade en rapport som omarbetades till lättläst och som har spridits i lokala och nationella sammanhang (muntligt och i skrift). En LSS-inflytandegrupp startade samtidigt som satsningen. Detta var första steget som togs, att samla ihop brukare och brukarrepresentanter för att få inspel i att utforma en handlingsplan. Gruppen har fortsatt att träffas och är en referensgrupp för utvecklingsledaren. LSS-inflytandegruppen representeras av personer från FUB (Föreningen för barn, ungdomar och vuxna med utvecklingsstörning) och Autism- och Aspergerföreningen båda för Uppsala län, personer från Uppsala kommun med egen erfarenhet av insatser enligt LSS, en närvårdskoordinator, samt en representant från Regionförbundet Uppsala län (samordnande funktion). Arbetet med LSS-inflytandegruppen innebär att brukares inflytande, delaktighet och medverkan lyfts och diskuteras, dels internt i gruppen, dels i andra sammanhang med relevanta aktörer. Tanken med LSSinflytandegruppen är att synliggöra brukares kunskaper och skapa förutsättningar för att brukare ges möjligheter att påverka de insatser man tar del av och/eller erbjuds. Regionförbundets FoU-stöd har en samordnande roll i detta arbete. Gruppens process kan vara starten för att utforma en modell eller arbetssätt för liknande mobilisering av brukare i övriga av länets kommuner. - Under 2015 startade en dialog med förtroendevalda och tjänstemännen i Uppsala kommuns omsorgsförvaltning. Under 2016 har ett arbete som rör inflytande och delaktighet med Uppsala kommun påbörjats. En undersökning av hur inflytandearbete i verksamheter sker, där goda exempel och svårigheter kan identifieras, arbetas fram. - Under våren har gruppen även deltagit som föreläsare under en utbildningsdag som anordnades av Rådet för delaktighet och Beredningen för äldre- och funktionshinderfrågor (Landstinget) i Uppsala län, för att prata om delaktighet, samverkan och jämlik hälsa ur ett brukarperspektiv. - En LSS-inflytandegrupp startade i Tierp vid årsskiftet. - Diskussioner med Funktionshindradeomsorgen pågår.

25 Vårt dnr: 16/ (18) I satsningen har brukarorganisationerna/föreningarna en betydande roll och flera initiativ är gemensamma för FoU-stöd och föreningarna - HSO:s studieverksamhet HCK-skolan syftar till ge deltagarna (brukarna) kunskaper i gemenskap med andra (i liknande situation), samt ta tillvara deras intressen och visa på möjligheter att delta i samhällspåverkan. FoU-stöd är medarrangör tillsammans med FUB för en årlig kurshelg (hösten), samt en årlig heldag (våren). Fyra av länets kommuner deltar. - Brukarorganisationerna FUB och Autism- och Aspergerföreningen är representerade i LSS-inflytandegruppen. - En satsning/ett projekt för systematiskt arbete med brukarinflytande planeras tillsammans med Gävle och Kumla kommuner, FUB Uppsala län och FUB Riks (stiftelsen ALA). - FUB har skickat in en ansökan med fokus på brukarinflytande till Allmänna Arvsfonden, som stöttas av Regionförbundets FoU-stödsenhet. - Regionförbundets FoU-stödsenhet stöttar brukarorganisationerna i arbetet med LSS-rådet i Uppsala kommun. - FoU-stödsenheten träffar deltagare från Forum för brukarinflytande regelbundet. 3. Finns det prioritering och egen permanent finansiering av detta verksamhetsområde i den regionala samverkans- och stödstrukturen? Hur verksamhetsområdet kommer att påverkas är i dagsläget oklart på grund av regionbildningen. 4. Finns det utvecklingsledare för verksamhetsområdet? I vilken omfattning? Har de fasta eller tillfälliga anställningar? Om tillfälliga hur långt sträcker de sig? Idag finns en utvecklingsledare anställd på 100 %. Hur verksamhetsområdet kommer att påverkas är i dagsläget oklart på grund av regionbildningen. 5. Beskriv samverkan med andra utvecklingsarbeten av relevans för satsningen? - Erfarenhetsutbyte med andra utvecklingsarbeten nationellt genom det nationella EBP-nätverket, där Uppsalas utvecklingsledare finns med i planeringsgruppen under Samarbete med Region Skåne, Kommunförbundet Skåne och Region Gävleborg, FoU Välfärd, funktionshinderområdet om Delaktighetsmodellen

26 Vårt dnr: 16/ (18) specifikt erfarenhetsutbyte med omsorgsförvaltningen i Uppsala kommun och EDV (Gävle daglig verksamhet) genom Region Gävleborg. - Rätten till mitt liv, ett projekt om sexualitet och nära relationer för personer inom LSS målgrupper utvecklingsledaren från FoU-stöd fungerade som funktionär. - Samverkan med Uppsala modelljärnvägars (UMJ) projekt På spåret och FUB Uppsala; FoU-stöds utvecklingsledare deltog i handledarkurs. - Samverkan med FUB Uppsala Regionförbundet stöttar ansökan om medel för projekt om brukarinflytande från Allmänna arvsfonden. - Ett samarbete med FUB:s forskningsstiftelse ALA och projektet Med delaktighet i sikte, som syftar till att öka egenmakten hos personer med utvecklingsstörning och rusta dem för att bättre kunna företräda sig själva i dialoger med beslutsfattare, har inletts under 2015 och fortsatt under Arbetet sker genom att pröva Delaktighetsmodellen och utbilda s.k. brukarvägledare. Planerings- och förankringsarbete pågår. Konceptet Mitt Liv Jag Bestämmer utvecklas, med ett innehåll som syftar till att vara kompetensutvecklande för brukare med lättläst material och föreläsningar i klarspråk. - Initierat samarbete med Uppsala Stadsmission om att utveckla brukarråd i verksamheterna. Inbjuden som föreläsare/föredragande: - FoU Välfärds-konferens (Ersta) om arbete med brukarmedverkan i Uppsala läns EBP-satsning - Projektet Med delaktighet i siktes slutkonferens om arbete med brukarinflytande i Uppsala län - FUBs årsmöte presentera arbete med inflytande och delaktighet för ordföranden - Överförmyndarenhetens God man-utbildning om inflytande och delaktighet som God man - Beredningen för äldre- och funktionshinderfrågor och landstinget i Uppsala läns Rådet för delaktighet (två politiska grupper) som moderator/stöd för LSS-inflytandegruppens föreläsning om brukarinflyande, samverkan och jämlik hälsa ur ett brukarperspektiv - Stadsdelen Södermalm gör studiebesök på FoU-stöd om arbete med brukarinflytande i Uppsala län - Hjärnkoll i Uppsala läns konferens om brukarinflyande om inflytande för personer med stöd enligt LSS - Carpe i Stockholm tillsammans med baspersonal och brukare presentera arbetet med DMO i Uppsala kommun och Uppsala län. - Internationella konferensen Knowledge as an empowerment tool in social

27 Vårt dnr: 16/ (18) services om arbetet med inflytande och delaktighet inom LSS-området i Uppsala län - Uppsala kommuns LSS-råd om systematiskt arbete med delaktighet och inflytande 6. Hur stor del av kommunerna i ert län/region har deltagit i utvecklingsarbetet? Har hälso- och sjukvården varit med? Har andra aktörer medverkat, exempelvis skola eller privata utförare. Beskriv hur. Sex av åtta kommuner har på olika sätt deltagit i utvecklingsarbetet. Hälso- och sjukvården har deltagit genom att de politiska grupperingarna Beredningen för äldre och funktionshinderfrågor och Rådet för delaktighet har bjudit in LSS-inflytandegruppen att föreläsa om brukarinflytande, samverkan och jämlik hälsa ur ett brukarperspektiv. En dialog med habiliteringen har inletts om hur fusionen mellan landstinget och FoUstöd, Regionförbundet Uppsala län kan utnyttjas på bästa sätt gällande funktionshinderfrågor. I arbetsgruppen Delaktighet för alla? är skolan inbjuden. Forskarkompetens kommer att bjudas in. Privata utförare har deltagit i seminarier och utbildningar under året. 7. Beskriv kort era eventuella planer för det framtida regionala stödet för utveckling inom verksamhetsområdet stöd till personer med funktionsnedsättning. Enheten för FoU-stöd vid Regionförbundet står inför en organisationsförändring vid årsskiftet då Region Uppland bildas i Uppsala län. Hur verksamhetsområdet kommer att påverkas är i dagsläget oklart. 8. Övrigt ni vill berätta för SKL om satsningen på detta verksamhetsområde.

28 Vårt dnr: 16/ (18) Utvecklingsarbete inom äldreomsorgen 1. Arbetar ni på regional nivå med utvecklingsarbete för äldreomsorgen? Ja. 2. Finns det prioritering och egen permanent finansiering av detta verksamhetsområde i den regionala samverkans- och stödstrukturen? Idag är fyra personer anställda inom verksamhetsområdet, varav två 100 % FoU-samordnare och 150 % vetenskaplig handledare. 3. Finns det utvecklingsledare för verksamhetsområdet? I vilken omfattning? Har de fasta eller tillfälliga anställningar? Om tillfälliga hur långt sträcker de sig? Det finns en utvecklingsledare inom äldreområdet, en visstidsanställd som slutar i november 2016 men hade anställning till oktober Beskriv era prioriterade områden och huvudsakliga aktiviteter för utvecklingsarbete inom äldreomsorgen under Prioriterat område för år 2016 har varit samverkan mellan kommun och landsting, samt personcentrerad vård. Aktiviteterna har huvudsakligen bestått av dialog med länets kommuner om användningen av samordnad individuell plan inom äldreomsorgen. Syftet har varit att få förståelse för varför SIP inte används, vad som krävs för att öka användningen av SIP samt att aktualisera användingen av SIP inom kommunerna. Informationsmaterial om SIP för äldre, FoU- rapporter om SIP samt information om personcentrerad vård har också spridits till kommunerna. Intervjuer med anhöriga till sköra äldre har genomförts för att kunna lyfta deras perspektiv. Det fanns planer om att samarbeta med projektet för Trygg och effektiv utskrivning om ett pilotprojekt där hjärtsviktspatienter skulle följas genom vårdkedjan. Utvecklingsledarens roll skulle då vara att studera patientperspektivet i processen. Pilotprojektet blev aldrig av under år 2016 eftersom lagförslaget Trygg och effektiv utskrivning inte trädde i kraft under året. 5. Beskriv den primära målgruppen/de primära målgrupperna för ert stöd. Kommunens äldreomsorg, primärvård och slutenvård.

29 Vårt dnr: 16/ (18) 6. Beskriv samverkan med andra utvecklingsarbeten av relevans för satsningen? Arbetet har haft ambitionen att knyta an till projektet Trygg och effektiv utskrivning. Det har även funnits en kontakt med länets programråd för hjärtsvikt och för hälsofrämjande hälso- och sjukvård för att diskutera utvecklingen av personcentrerad vård. 7. Hur stor del av kommunerna i ert län/region har deltagit i utvecklingsarbetet? Har hälso- och sjukvården varit med? Har andra aktörer medverkat, exempelvis skola eller privata utförare. Beskriv hur. FoU stöds referensgrupp för äldreområdet har varit referensgrupp för utvecklingsledarens arbete. I referensgruppen finns representanter för alla länets kommuner och slutenvården. Projektet har också haft kontakt med kommunernas närvårdsgrupper där äldreomsorg, primärvård och slutenvård finns representerade. Nära samarbete med primärvården har önskats för projektet men har inte varit möjligt. Via närvårdsgrupperna har dock primärvården blivit inkluderad i diskussionerna och då också, i vissa fall, även privata vårdcentraler. 8. Arbetar stödstrukturen med stöd till länets kommuner i samband med införande av IBIC (f.d. ÄBIC)? I så fall, ange vad som gjorts samt eventuella erfarenheter och svårigheter. Nej, stödet ges av ordinarie FoU-samordnare. 9. Beskriv kort era eventuella planer för det framtida regionala stödet för utveckling inom äldreomsorgen. Planeringen har inte kunnat göras på grund av den kommande regionbildningen från 1 januari Övrigt ni vill berätta för SKL. En halvdags seminarium för att stimulera till fortsatt användning av Senior Alert inom kommunens äldreomsorg genomfördes våren 2016.

30 Vårt dnr: 16/ (18) Utvecklingsarbete inom verksamhetsområdet stöd till förstärkt barnoch föräldraperspektiv i missbruks- och beroendevården 1. Arbetar ni på regional nivå med utvecklingsarbete inom verksamhetsområdet stöd till förstärkt barn- och föräldraperspektiv i missbruks- och beroendevården? Ja, under 2016 har det bedrivits en uppskattad fyra dagars Stärkt barn-, föräldra- och familjeperspektiv inom missbuks- och beroendevård. Kursen har haft 45 deltagare från socialtjänstens missbruksvård/socialpsykiatri och socialtjänstens område för barn och unga respektive personal från landstingets beroendevård, neuropsykiatri och psykiatri. Önskemål finns om en fortsättning för Tidigare års regionala utvecklingsarbete inom området har bland annat resulterat i lokala utvecklingsarbeten inom kommunernas socialtjänst, bl.a. SOFIA-modellen i Uppsala, som handlar om gemensamt arbete mellan BoU och missbruk, synsätt i familjer med missbruk. 2. Finns det prioritering och egen permanent finansiering av detta verksamhetsområde i den regionala samverkans- och stödstrukturen? Under 2016 har det funnits egen finansiering. Inga beslut är fattade för Finns det utvecklingsledare för verksamhetsområdet? I vilken omfattning? Har de fasta eller tillfälliga anställningar? Om tillfälliga hur långt sträcker de sig? Nej, det har ingått i de två FoU-samordnarnas (BoU respektive missbruk) uppdrag. Dock var de tre kursledarna (fråga 1) rekryterade från socialtjänstens respektive hälso- och sjukvårdens missbruks- och beroendeverksamheter. 4. Beskriv era prioriterade områden och huvudsakliga aktiviteter för utvecklingsarbetet under Se ovan 5. Beskriv samverkan med andra utvecklingsarbeten av relevans för satsningen? Se ovan 6. Hur stor del av kommunerna i ert län/region har deltagit i utvecklingsarbetet? Har hälso- och sjukvården varit med? Har andra aktörer medverkat, exempelvis skola eller privata utförare. Beskriv hur. Ja, hälso- och sjukvård och socialtjänst har deltagit i kursen.

31 Vårt dnr: 16/ (18) 7. Beskriv kort era eventuella planer för det framtida regionala stödet inom verksamhetsområdet stöd till förstärkt barn- och föräldraperspektiv i missbruks- och beroendevården. Inga beslut har fattats för Önskemål finns om kontinuerliga kurser med Stärkt barn-, föräldra-, och familjeperspektiv. Likaså att tillskapa ett regionalt nätverk för erfarenhetsutbyte och lärande med personal från såväl socialtjänst som hälso- och sjukvård inom områdena missbruk och beroende samt barn och unga. 8. Övrigt ni vill berätta för SKL.

32 Vårt dnr: 16/ (18) Öppna jämförelser som verktyg för förbättringsarbete 1. Vilka öppna jämförelser inom socialtjänsten har ni arbetat med under 2016? Enbart övergripande aktiviteter har genomförts, se svar på fråga Vilka mål är uppsatta för det regionala stödet till kommunernas ÖJ-arbete och har de uppnåtts? Om inte, ange orsak. Inga mål är uppsatta. 3. Vilka aktiviteter har genomförts och hur? - Muntlig redovisning av användningen av Öppna jämförelser inom de sociala områdena har lämnats till regionförbundets styrelse. - Internseminarium för FoU-stöd. 4. Finns det prioritering och egen, permanent finansiering av det regionala stödet i ÖJ-arbetet i den regionala samverkans- och stödstrukturen? Nej Finns det utvecklingsledare som enbart arbetar med regionalt stöd i ÖJ-arbetet eller är ÖJ-stödet integrerat med stöd som ges inom t ex ett eller flera verksamhetsområde(n)? Nej 5. Hur stor del av kommunerna i ert län/region har deltagit i regionala aktiviteter kopplade till ÖJ? Har hälso- och sjukvården varit med? Har andra aktörer medverkat, exempelvis skola eller privata utförare? Beskriv hur. Inga regionala aktiviteter har genomförts utom de ovan nämnda. (punkt 3). 6. Används öppna jämförelser i socialtjänsten som en del i ledning och styrning av stöd- och samverkansstrukturen i länet, t ex för gemensamma prioriteringar mellan huvudmännen? Nej 7. Övrigt ni vill berätta för SKL kopplat till era aktiviteter kring öppna jämförelser inom socialtjänsten? Det är bra att SKL organiserar en mötesplats för erfarenhetsutbyte för regionernas och kommunernas arbete med Öppna jämförelser och för kontakter med den nationella nivån. Möjligheter till utbildning om systematisk uppföljning uppskattas också.

33 TJÄNSTEUTLÅTANDE Datum Dnr KSN Hälsa och habiliterings ledningskontor Klara Ellström Tfn E-post Gemensam nämnd för kunskapsstyrning Kartläggning av uppdrag, resurser och processer vid FoUavdelningen Förslag till beslut Gemensam nämnd för kunskapsstyrnings beslut Gemensam nämnd för kunskapsstyrning beslutar att lägga informationen till handlingarna. Ärendebeskrivning Nämnden informeras om FoU-avdelningens kartläggning av pågående uppdrag, resurser och processer. Region Uppsala Box Uppsala tfn vx fax org nr

34 TJÄNSTEUTLÅTANDE Datum Dnr KSN Hälsa och habiliterings ledningskontor Klara Ellström Tfn E-post Gemensam nämnd för kunskapsstyrning Region Uppsala Förslag till beslut Gemensam nämnd för kunskapsstyrnings beslut Gemensam nämnd för kunskapsstyrning beslutar att lägga informationen till handlingarna. Ärendebeskrivning Nämnden informeras om Region Uppsala och vad regionbildningen 2017 innebär. Region Uppsala Box Uppsala tfn vx fax org nr

35 TJÄNSTEUTLÅTANDE Datum Dnr KSN Hälsa och habiliterings ledningskontor Klara Ellström Tfn E-post Gemensam nämnd för kunskapsstyrning Budget 2017 Förslag till beslut Gemensam nämnd för kunskapsstyrnings beslut Gemensam nämnd för kunskapsstyrning beslutar att lägga informationen till handlingarna. Ärendebeskrivning Nämnden informeras om ekonomi och budget för Region Uppsala Box Uppsala tfn vx fax org nr

36 TJÄNSTEUTLÅTANDE Datum Dnr KSN Hälsa och habiliterings ledningskontor Klara Ellström Tfn E-post Gemensam nämnd för kunskapsstyrning Plan för inriktning och strategiska mål Förslag till beslut Gemensam nämnd för kunskapsstyrnings beslut Gemensam nämnd för kunskapsstyrning beslutar att anta Plan för inriktning avseende kunskapsstyrning av FoU vid verksamheter inom Hälsa och habilitering samt socialtjänsten och angränsande hälso- och sjukvård Ärendebeskrivning Reglemente för gemensam nämnd för kunskapsstyrning, antaget av Regionfullmäktige 8 november 2016, anger att Nämnden ansvarar för ekonomin inom nämndens ansvarsområde och ska utarbeta en plan och budget som anger riktlinjer för FoUavdelningen vid Hälsa och habiliterings inriktning, strategiska mål och utvecklingsområden. Nämnden ska, utifrån ett gemensamt behov, särskilt skapa förutsättningar för evidensbaserad/kunskapsbaserad praktik i socialtjänst och angränsande hälso- och sjukvård ( 6 Nämndens åligganden) Ett förslag till plan för inriktning, strategiska mål och utvecklingsområden i enlighet med reglementet har tagits fram under hösten Underlaget baseras på intervjuer med socialchefer i Uppsala läns 8 kommuner och chefer i landstinget. Förslaget fastslår inriktning samt strategiska mål och utvecklingsområden avseende FoU-avdelningens stöd. Bilagor Plan för inriktning avseende kunskapsstyrning av FoU vid verksamheter inom Hälsa och habilitering samt socialtjänsten och angränsande hälso- och sjukvård Region Uppsala Box Uppsala tfn vx fax org nr

37 TJÄNSTEUTLÅTANDE Datum Dnr HOH Hälsa och habiliterings ledningskontor Klara Ellström Tfn E-post Gemensam nämnd för kunskapsstyrning Plan för inriktning och strategiska mål Förslag till beslut Gemensam nämnd för kunskapsstyrning beslutar att anta Plan för inriktning avseende kunskapsstyrning av FoU vid verksamheter inom Hälsa och habilitering samt socialtjänsten och angränsande hälso- och sjukvård Ärendebeskrivning Reglemente för gemensam nämnd för kunskapsstyrning, antaget av Regionfullmäktige 8 november 2016, anger att Nämnden ansvarar för ekonomin inom nämndens ansvarsområde och ska utarbeta en plan och budget som anger riktlinjer för FoUavdelningen vid Hälsa och habiliterings inriktning, strategiska mål och utvecklingsområden. Nämnden ska, utifrån ett gemensamt behov, särskilt skapa förutsättningar för evidensbaserad/kunskapsbaserad praktik i socialtjänst och angränsande hälso- och sjukvård ( 6 Nämndens åligganden) Ett förslag till plan för inriktning, strategiska mål och utvecklingsområden i enlighet med reglementet har tagits fram under hösten Underlaget baseras på intervjuer med socialchefer i Uppsala läns 8 kommuner och chefer i landstinget. Förslaget fastslår inriktning samt strategiska mål och utvecklingsområden avseende FoU-avdelningens stöd. Bilagor Plan för inriktning avseende kunskapsstyrning av FoU vid verksamheter inom Hälsa och habilitering samt socialtjänsten och angränsande hälso- och sjukvård Reglemente för gemensam nämnd för kunskapsstyrning Region Uppsala Box Uppsala tfn vx fax org nr

38 TJÄNSTEUTLÅTANDE Datum Dnr KSN Hälsa och habiliterings ledningskontor Klara Ellström Tfn E-post Gemensam nämnd för kunskapsstyrning Delegationsordning Förslag till beslut Gemensam nämnd för kunskapsstyrnings beslut Gemensam nämnd för kunskapsstyrning beslutar att anta delegationsordningen enligt bilaga. Ärendebeskrivning Nämnden föreslås anta en delegationsordning för sitt verksamhetsområde. Bilagor Delegationsordning Gemensam nämnd för kunskapsstyrning (utkast) Region Uppsala Box Uppsala tfn vx fax org nr

39 Dnr KSN Delegationsordning Gemensam nämnd för kunskapsstyrning Fastställd av nämnden 2017-xx-xx Gäller fr.o.m. xx

40 2 (4) 1 Företrädarskap Rutin: Delegaten svarar för att beslut fattade med delegation anmäls. Se rutin för anmälan av beslut fattade med delegation från regionstyrelsen och övriga nämnder samt styrelser i Region Uppsala. Beslut som vidaredelegerats av förvaltningschef ska anmälas till styrelsen. Ärendetyp Delegering till: Beskrivning 1.1 Avtalstecknande Nämndens ordförande Undertecknande av avtal och andra handlingar från nämnden. 1.2 Avtalsteckning, löpande åtgärder Förvaltningschefen, Hälsa och habilitering, Region Uppsala Befogenhet att företa rättshandlingar, som att skriva under och säga upp avtal, vilka blir bindande för landstinget. Får vidaredelegeras. 1.3 Fullmakt Nämndens ordförande Utfärdare och innehavare av fullmakt (bl.a. rättegångsfullmakt) att föra nämndens talan i mål och rättsliga ärenden som ankommer på nämnden. 1.4 Mottagande av delgivning Förvaltningschefen, Hälsa och habilitering, Region Uppsala Får vidaredelegeras. 1.5 Brådskande beslut Nämndens ordförande Fatta beslut å nämndens vägnar i ärenden som är så brådskande att nämndens avgörande inte kan avvaktas (kommunallagen 6 kap 36 ).

41 3 (4) 2 Ekonomi Rutin: Delegaten svarar för att beslut fattade med delegation anmäls. Se rutin för anmälan av beslut fattade med delegation från regionstyrelsen och övriga nämnder samt styrelser i Region Uppsala. Beslut som vidaredelegerats av förvaltningschef ska anmälas till styrelsen. Ärendetyp Delegering till: Beskrivning 2.1 Fördelning av medel för forsknings- och utvecklingsprojekt xxx xxx 3 Upphandling inklusive investeringar (förutom fastighetsinvesteringar) Rutin: Delegaten svarar för att beslut fattade med delegation anmäls. Se rutin för anmälan av beslut fattade med delegation från regionstyrelsen och övriga nämnder samt styrelser i Region Uppsala. Beslut som vidaredelegerats av förvaltningschef ska anmälas till styrelsen. Ärendetyp Delegering till: Beskrivning 3.1 Initiering av xxx Xxx upphandling 4 Beslut rörande förtroendevalda Rutin: Delegaten svarar för att beslut fattade med delegation anmäls. Se rutin för anmälan av beslut fattade med delegation från regionstyrelsen och övriga nämnder samt styrelser i Region Uppsala. Beslut som vidaredelegerats av förvaltningschef ska anmälas till styrelsen. Ärendetyp Delegering till: Beskrivning 4.3 Konferenser xxx Utse deltagare i konferenser, kurser och liknande för förtroendevalda samt besluta om arvode. 5 Särskild delegation Rutin: Delegaten svarar för att beslut fattade med delegation anmäls. Se rutin för anmälan av beslut fattade med delegation från regionstyrelsen och övriga nämnder samt styrelser i Region Uppsala. Beslut som vidaredelegerats av förvaltningschef ska anmälas till styrelsen. Ärendetyp Delegering till: Beskrivning 5.1 Representation xxx Beslut om representation upp till kr. Representation där totalsumman för arrangemanget understiger kr är verkställighet. Intern representation, t ex personalsammankomst, i egna lokaler inom beviljad budget är verkställighet upp till kr.

42 4 (4) 5.2 Offentlighets- och sekretesslagen m.m. Förvaltningschef Chefsjurist Landstingsjurist Landstingsarkivarie Myndighetens prövning enligt offentlighets- och sekretesslagen (främst 6 kap) om utlämnande av allmän handling (jämte överprövning). Även uppställande av förbehåll vid utlämnande. Beslut enligt tryckfrihetsförordningen 2 kap 14.