Rapport från Arbets- och miljömedicin nr 118

Transkript

1 UngVuxen - Basenkät Anna Ekman, statistiker Christina Ahlstrand, epidemiologiassistent Mats Andrén, systemman Maria Boström, ergonom Lotta Dellve, sjuksköterska/beteendevetare Mats Eklöf, psykolog Jesper Eriksson, projektassistent Ewa Gustafsson, ergonom Johan Hagberg, överläkare i psykiatri Agneta Lindegård, ergonom Sara Thomée, psykolog Linda Åhlström, forskningssjuksköterska Mats Hagberg, professor/överläkare Arbets- och miljömedicin, Göteborg Göteborg, september 2008 ISSN ISBN Arbets- och miljömedicin Telefon Telefax Box 414 E-post amm@amm.gu.se Göteborg Hemsida

2

3 INNEHÅLL 1. Bakgrund Motiveringar kring vissa av frågorna i slutversionen av enkäten ICT-frågor Fråga Krav-kontroll-socialt stöd & ERI Fråga 19, Välbefinnande Fråga 21, 24, Lennart Hallstens frågor om prestationsbaserad självkänsla Fråga 22 och Livshändelser Fråga Ljudmiljö Fråga 27, Vibrationer Fråga Hälsa Fråga Prestation Fråga 41, Arbetsförmåga Fråga 43, 44, Särbehandling Fråga Arbete/praktik Fråga Ergonomi Fråga Bakgrundsfrågor Fråga Doping och kosttillskott Fråga Fysisk aktivitet Fråga 76, Avslutning Urval Kvalitets och produktkontroll Regelverk inläsning Bortfallsanalys Enkätens framtagning Pilotstudie Sammanställda kommentarer Pilotstudie Bakgrund och syfte Allmän bakgrund Syfte Metod Urval Datainsamling... 35

4 7.2.3 Frågeformuläret Bortfall Dataanalys Resultat Mobil- och datoranvändning Frågor rörande användning av mobiltelefon Frågor rörande datoranvändning Frågor rörande hur och till vad man använder mobiltelefon och dator Livssituation Krav, kontroll, socialt stöd och balans mellan ansträngning och utbyte Välbefinnande Prestationsbaserad självkänsla Livshändelser de senaste 12 månaderna Störande ljud samt vibrationsexponering Hälsa Allmänt Stress Sömn Depressivitet och koncentrationssvårigheter Hälsoproblem till följd av olycka Aktuella sjukdomar, skador och besvär Besvärs påverkan på prestation Studier, arbete och praktik Prestation Sjukfrånvaro- och närvaro Arbetsförmåga Negativ särbehandling Arbete och praktik Arbete utanför arbetsplatsen och nåbarhet utanför arbetstid Exponering för luftvägsirritanter, besvärliga arbetsställningar samt lyft Bakgrundsfrågor Fysisk aktivitet Diskussion... 85

5 Bilageförteckning Bilaga 1 - Upphandlingsdokumentation..88 Bilaga 2 Ekonomi Bilaga 3 SCB:s skrivbordsgranskning av tidig enkätversion Bilaga 4 Pilotstudie 2/Test-retest: Formulär och missiv Bilaga 5 Inbjudningsmissiv, Tackkort/påminnelse 1 och Missiv/påminnelse Bilaga 6 Slutlig enkätversion (pappers) Bilaga 7 - Teknisk dokumentation från Unified Dialog Bilaga 8 - Univariat beskrivande statistik Referenser

6

7 1. Bakgrund Mats Hagberg och Anna Ekman Syftet var att skapa en kohort av unga vuxna för att identifiera faktorer som har betydelse för god hälsa och god fysisk och mental arbetsförmåga samt att studera system för att förändra omgivnings- och arbetslivspåverkan. Mål 1. Att skapa en kohort av unga vuxna, år, som följs under 10 år. 2. Att i kohorten göra deskriptiva studier av förekomst och förändring av modern exponering och modernt exponeringsmönster 3. Att i kohorten studera betydelsen av exponering och livsstilsmönster för god hälsa och arbetsförmåga. 4. Att i kohorten undersöka sammanhang i samhällsförhållanden och hälsa samt arbetsförmåga. 5. Genom urval göra randomiserade kontrollerade studier (RCT) för att pröva metoder att öka hälsa och arbetsförmåga. Metod Åldersstratifierat urval av män och kvinnor, år. WHO:s definition av unga vuxna, år Fokus i enkäten: moderna exponeringar (ICT, livsstil, arbetsliv/studieliv, omgivningsmiljö) samt arbetsförmåga och hälsa. Inga fullständiga instrument utan enskilda frågor får utgöra indikatorer. En sub-kohort kan skapas, tex. för att fokusera på fysisk och mental prestationsförmåga, attityder och olika typer av reaktioner på mental och fysisk stress. 2. Motiveringar kring vissa av frågorna i slutversionen av enkäten 2.1 ICT-frågor Fråga 1-18 Sara Thomée (fråga 1-6, 9-18), Agneta Lindegård och Ewa Gustafsson (fråga 7-8) I en prospektiv studie (1) i H24-kohorten (2) fann vi att hög användning av informations- och kommunikationsteknik (ICT) vid baseline hade samband med ökad rapportering av depressionssymtom, stress och sömnbesvär hos unga vuxna vid ettårsuppföljning (1). Orsaksmekanismerna bakom dessa samband är oklara. I forskningsprojektet Möjliga förklaringar för samband mellan informations- och kommunikationsteknik (ICT) användning och depressiva symtom, sömnstörningar och stress bland unga vuxna (FAS dnr ), intervjuades därför 32 unga vuxna, som hade rapporterat hög ICT-användning och psykiska symtom, om vilka samband de själva uppfattade mellan dator-/mobilanvändning och stress, nedstämdhet och sömnbesvär. De 32 studiepersonerna genomgick också en psykiatrisk bedömning av läkare, samt besvarade flera frågeformulär. Baserat på intervjuresultat, litteraturstudier, samt diskussion med experter inom stress- och sömnforskning samt barn- och ungdomspsykiatri, har frågor tagits fram för att genomföra en epidemiologisk studie av 1

8 möjliga förklaringar för samband mellan ICT-användning och psykiska symtom hos unga vuxna, inom ramen för WAYA-kohorten. Fråga 1 och 2 Efterfrågas summa av ringda och mottagna mobilsamtal respektive sms. Svarsalternativen är godtyckligt satta, fast med snegling åt hur motsvarande öppna fråga i H24 fördelat sig. Fråga 3 Finns i motsvarande variant i H24 från Bakgrund: Intervjuer (ICTpsyk). Fråga 4 Finns i motsvarande variant i H24 från Bakgrund: Intervjuer (ICTpsyk). Fråga 5 Samma fråga finns i H24 från 2006, men i WAYA valde vi att ha 4 svarsalternativ, istället för 5. Bakgrund: Intervjuer ICTpsyk. Fråga 6 Finns sedan baseline i H24, men i WAYA 4 svarsalternativ ändrade istället för 5. Finns med pga. intervjuer ICTpsyk. Fråga 7 Valet av dessa cut-off punkter bygger till på beprövad erfarenhet och på forskning som gjorts på datoranvändning och symtom. Främst lutar vi oss mot en tvärsnittsstudie från 2002 (3) samt en longitudinell studie som ännu ej är publicerad men som är inskickad för granskning (4). Fråga 8 Valet av dessa cut-off punkter bygger till på beprövad erfarenhet och på forskning som gjorts på datoranvändning och symtom. Främst lutar vi oss mot en tvärsnittsstudie från 2002 (3) samt en longitudinell studie som ännu ej är publicerad men som är inskickad för granskning (4), men även (5). Fråga 9 och 10 Samma konstruktion som Fråga 7 (men lägre timmar). Svarsalternativen kollades mot medierådets siffror om unga och datoranvändning (6). Här finns svarsalternativet inte alls, vilket jag tror var tänkt att ha på fråga 7 också. Fråga 11 Finns i motsvarande variant i H24 från 2006, men med något ändrade svarsalternativ för att överensstämma med andra frågor (t ex 3, 8 och 12). Bakgrund: Intervjuer ICTpsyk. Fråga 12 Nykonstruerad för WAYA. Bakgrund: Intervjuer ICTpsyk. Fråga 13 Samma fråga finns i H24 sedan baseline. I WAYA är svarsalternativ ändrade från 5 till 4. 2

9 Fråga 14 Nykonstruerad för WAYA. Bakgrund: intervjuer ICTpsyk. Fråga 15 och 16 Nykonstruerade för WAYA utifrån kriterier som ingår generellt vid beroendediagnoser (7). Bakgrund: intervjuer ICTpsyk. Fråga 17 Finns i motsvarande variant i H24 sedan Svarsalternativ i WAYA anpassat till resultat på H24 (högsta kategorin utgick). Bakgrund: Intervjuer ICTpsyk. Fråga 18 Finns i motsvarande variant i H24 sedan Bakgrund: Intervjuer ICTpsyk. 2.2 Krav-kontroll-socialt stöd & ERI Fråga 19, 20 Sara Thomée och Mats Eklöf Fråga 19 och 20 Egenutvecklade enfrågevarianter (ME och ST) av krav-kontroll-socialt stödmodellen (8) och effort-rewardmodellen (9) uppdelat på arbete (inkl studier) och privatliv. Ytterligare en pilot med syfte att testa face-validity är påbörjad men inte än avslutad vid tiden för denna rapport. 2.3 Välbefinnande Fråga 21, 24, 25 Jesper Eriksson Teori I WAYA har utöver hälsofrågorna inkluderats ett extra avsnitt med frågor om välbefinnande. De senaste 10 åren har antalet studier som visat på det komplementära värdet av positiva aspekter av välbefinnande och inte bara frånvaron av symptom växt (10-14). Dessa grundar sig huvudsakligen på två synsätt. Hedoniskt välbefinnande eller subjektivt välbefinnande som består av tre komponenter: 1) en kognitiv del (life satisfaction); 2) frånvaro av negativ affekt; 3) närvaro av positiv affekt (15) (viss forskning ägnar sig dock endast åt närvaron av positiv affekt (11)), och Eudaimonisk eller psykologiskt välbefinnande är grundar sig i individens utveckling och potential. Detta synsätt har operationaliserats av Carol Ryff och fångas upp av hennes instrument i sex dimensioner: self-acceptance, purpose in life, personal growth, positive relations with others, environmental mastery och autonomy. Operationalisering Den kognitiva delen av subjektivt välbefinnande (eller hedoniskt välbefinnande) mättes av en välanvänd fråga från Ed Dieners databas ( All things considered, how satisfied are you with your life as-a-whole these days? med svarsskalan 1 (dissatisfied) till 10 (satisfied). Frågan har tidigare använts i över tio publicerade studier med studiegrupper från över 70 olika länder. Frågan översattes till svenska och tillbaka igen för att optimera formuleringen. Den slutliga formuleringen blev Sammantaget, hur nöjd är du 3

10 med ditt liv i stort nuförtiden?. Svarsskalan gick från 1 (Väldigt missnöjd) till 10 (Väldigt nöjd). Närvaro av positiv affekt mättes av Jag har känt mig glad och sorglös med en 6- gradig skala från inte alls till hela tiden. Frågan ingår i det välanvända instrumentet Psychological general well-being (PGWB) och visade sig nyligen förklara över 50 % av den totala variansen i instrumentet (16). Även den svenska översättningen är validerad (17). Frånvaron av negativ affekt mättes med känt dig illa till mods, deprimerad (ja-nej). Frågan ingår annars i avsnittet som mäter depressionssymptom. Operationaliseringen av Eudaimonisk eller psykologiskt välbefinnande utgick från Carol Ryffs instrument Psychological well-being som visat tydliga samband med flera biologiska markörer (13). Eftersom den kortaste formen av detta består av 18 frågor (6*3) var vi på grund av utrymmesskäl tvungna att korta ner det betydligt. Carol Ryff avrådde dock från detta själv i mailkorrespondens med Jesper Eriksson men efter diskussion i gruppen ansågs att eftersom den interna konsistensen i de sex olika dimensionerna hade visat sig vara mycket hög borde vi kunna fånga en stor del av dessa dimensioner även med en variabel på varje (dock medvetna om att ett kortare instrument troligen blir mer trubbigt). I ett första steg ansågs platsbristen vara så betydande att endast fyra av Ryffs dimensioner täcktes in för att även få plats för lifesatisfaction och positiv framtidssyn. Dessa fyra frågor konstruerades baserat på de definitioner som Ryff beskriver sina sex dimensioner med. Spridning och förståelse testades sedan på 27 högskolestudenter (analyserat men ej sammanställt, se nedan). Distribution Jag tycker om mig själv och accepterar både mina bra och dåliga sidor Frequencies Level Count Prob 2 2 0, , , ,03704 Total 27 1,00000 Jag känner att jag har mål och mening i mitt liv

11 Frequencies Level Count Prob 2 2 0, , , ,22222 Total 27 1,00000 Jag känner att jag utvecklas i livet och är öppen för nya utmaningar Frequencies Level Count Prob 3 3 0, , ,38462 Total 26 1,00000 På det stora hela är jag nöjd med mitt liv Frequencies Level Count Prob 2 1 0, , , ,22222 Total 27 1,00000 Jag känner mig positiv när jag tänker på in framtid

12 Frequencies Level Count Prob 1 1 0, , , , ,22222 Total 27 1,00000 Jag har många nära relationer som betyder mycket för mig Frequencies Level Count Prob 1 1 0, , , ,48148 Total 27 1,00000 Efter denna test togs ett beslut att öka utrymmet i enkäten så att Ryffs alla sex dimensioner var representerade. Sedan testades stora delar av WAYA på 36 unga vuxna. Dock ej life-satisfactionfrågan och positiv affekt. Huvudfokus var här att samla deras intryck av enskilda frågor men även helheten. Ytterligare en välbefinnandefråga Har Du, den senaste månaden, känt dig lugn och avspänd i kroppen var med i testet och baserades på kliniska erfarenheter från bla. Christina Grill (psykoterapeut) på ISM. På grund av utrymmesbrist togs denna fråga ej med i slutversionen (se bilaga 6). Avslutningsvis genomfördes en test-retest pilot och i denna inkluderades även lifesatisfactionfrågan och frågan om positiv affekt (se kap 7.2). Efter varje test har slutsatser dragits och mindre justeringar gjorts i formuleringarna. Skillnaden från de ursprungliga formuleringarna är dock små och frågorna verkar fungera bra. Ytterligare en pilot med syfte att testa face-validity är påbörjad av Maria Edlund (läkare vid AMM) men inte än avslutad vid tiden för denna rapport. I den slutliga enkäten mättes selfacceptance med Jag tycker bra om mig själv, purpose in life med Jag känner att jag har mål och mening, personal growth med Jag känner att jag utvecklas, positive relations with others med Jag har lätt för att skapa och behålla, autonomy med Jag tror på mina åsikter även environmental mastery mättes med två frågor eftersom utrymmesbristen krävde att dessa fick täcka både denna dimension men även kontroll i krav-kontroll avsnittet, dels i privatlivet och dels i arbete/studierna: Jag känner att jag har kontroll Orginalsvarsskalan var sju-gradig men för att få formuläret mer homogent användes istället en fyra-gradig skala efter diskussioner med statistikern Anna Ekman och psykologen Mats Eklöf. 6

13 2.4 Lennart Hallstens frågor om prestationsbaserad självkänsla Fråga 22 och 23 Mats Eklöf Prestationsbaserad självkänsla Prestationsbaserad självkänsla (PBS) är en individualpsykologisk egenskap med innebörden att individens värdering av sig själv baseras på förmågan att prestera och hävda sig i konkurrensen med andra. Begreppet innehåller även en aspekt av inre tvång att prestera. Begreppet och en tillhörande psykometrisk metod utvecklades av Hallsten (18). PBS har uppvisat positiv samvariation med sannolikheten att utveckla utmattningstillstånd respektive att hamna i en utbränningsprocess (18). Hallstens mätinstrument består av 4 items som räknas samman till ett index. Av utrymmesskäl önskade vi i föreliggande projekt använda ett instrument med färre items. Baserat på data avseende PBS, hämtade från en studie av Hallsten (19) (n=ca 5000), valdes 2 items ut. Följande resonemang styrde urvalet: a) Samtliga items korrelerade högt med PBS-indexet (Tabell A). Det första itemet i Tabell A bevisa mitt värde genom att vara duktig bedömdes vara relativt okänsligt för social önskvärdhet. Därför valdes denna fråga. b) Det sista itemet i tabell A, inre tvång att åstadkomma något värdefullt uppvisade i Hallstens studie ett lägre medelvärde än övriga frågor (Tabell A) och det enligt punkt a) ovan valda itemet uppvisade högst medelvärde. Detta kan tolkas så att den sista itemet var svårast i den meningen att det var det som respondenterna i Hallstens studie var minst benägna att instämma i medan det första var lättare att instämma i. Hallsten (19) redovisade också erfarenheter från Alexander Perskis grupp vid stressmottagningen vid Karolinska sjukhuset vilka innebar att tvångsmässighet var ett personlighetsdrag hos patienter som sökte sig till stressmottagningen. Man skulle anta att det första itemet, bevisa mitt värde genom att vara duktig, hade högst sensitivitet medan det sista, inre tvång att åstadkomma något värdefullt, hade högst specificitet med avseende på risk för stressrelaterad ohälsa. Tabell A: Medelvärden för och korrelationer mellan PBS-frågor och PBS-index baserat på samtliga frågor PBS-item medelvärde Korrelation (r) med PBSindex bevisa mitt värde gm att 3,25,79 vara duktig bättre än andra för att duga 2,72,87 självkänsla beroende av 2,78,85 vad jag åstadkommer inre tvång att åstadkomma ngt värdefullt 2,45,81 7

14 2.5 Livshändelser Fråga 26 Fråga 26 Egenutvecklade frågor som kortfattat täcker livshändelser, som ju har betydelse för hälsa. Med snegling mot DSM-III-R:s Severerity of psychosocial stressors scale (20) och Karolinskas utbrändhetsformulär (21). 2.6 Ljudmiljö Fråga 27, 28 Fråga Dessa frågor kom till efter diskussion med Kerstin Persson-Waye. Första förslaget såg ut som nedan, men omformulerades sedan till två frågor enligt fråga 27 och 28. Om Du tänker på de senaste månaderna, hur störd eller besvärad är Du av buller? Ange för varje aktivitet hur mycket Du störs. Om aktiviteten inte är relevant för dig, t ex om du inte studerar kryssa i Ej relevant Förvärvsarbete Studier hemma Studier skola/universitet Sömn Avkoppling Nöjen Organiserad fysisk aktivitet Rekreation/avkoppling ute Resor Störs inte alls Störs inte särskilt mycket Störs ganska mycket Störs mycket Störs oerhört Ej relevant 2.7 Vibrationer Fråga 29 Fråga 29 Adaption från vibrationsfråga i Vibrisk-projektet. Det är en fråga som är sammansatt av två vibrisk-frågor. Använder du vibrerande handhållna maskiner i ditt nuvarande arbete? Har du regelbundet använt vibrerande en vibrerande handhållen maskin/redskap på din fritid under det senaste året? Regelbundet ansåg vi vara viktigt att ha med i frågan då vi inte var ute efter dem som ex använt en skruvdragare vid ett tillfälle. 2.8 Hälsa Fråga Fråga 30 Finns i H24, men i WAYA med mittenalternativet någorlunda, och i H24 varken bra eller dåligt. Fråga 31 Stress för närvarande. Finns i H24 (22). 8

15 Fråga 32 I H24:an gjordes en adaption av Elo-stressfrågan; den s k elo-h (Elo-Hagberg), för att få en incidensfråga; sammanhängande tid mer än 7 dagar de senaste 12 månaderna. Inför WAYA föreslog SCB vid sin granskning, en enklare formulering, minst 7 dagar i sträck som WAYA-gruppen accepterade. Vi tänkte inte på att nu inkluderas 7 dagar (minst 7 dagar) i tidsspannet, mot tidigare mer än 7 dagar. Fråga 33 Nykonstruktion för WAYA, med snegling mot Folkhälsoinstitutets enkät 2004 (23). Bakgrund: Intresse för sömn, som ju har stor betydelse för hälsan. Diskuteras bl a att god sömn några nätter kan kompensera brist på sömn andra nätter. Fråga 34 Fråga a) till c) är adaptioner av ett urval av sömn- och vakenhetsfrågor à la Kecklund & Åkerstedt. Svarsalternativen är dessutom anpassade till att vi frågar efter de senaste 30 dagarna (utgår någon/några gånger per år ). Ref: 24, 25, 26, där 24 innehåller frågor och svarsalternativ på svenska. a) Nygammal konstruktion för WAYA. Istället för att använda Ej utsövd, som i H24 valde vi positiv vändning, bl a för spegla diskussion om sömnens kompensatoriska förmåga. Denna positiva variant har också använts av Institutet för stressmedicin i KART-studien (27). b) Sammanslagning av flera av de vanligaste typerna av sömnbesvär (28): insomningssvårigheter, upprepade uppvaknanden (med svårigheter att somna om) och för tidigt (slutligt) uppvaknande. Detta för att dra ner på antalet frågor. På så vis kunde vi också få med för tidigt uppvaknande som inte fanns med i H24, och som ingår som symptom i depression. c) Adaption från Kecklund et al (24) med tillägget studier. d) Nykonstruktion för WAYA, på önskemål av MH. Bakgrund: På expertseminarium 13/ (ICT och psykisk ohälsa unga vuxna), med Peter Währborg, Gaby Badre och Stephan Ehlers framkom att rastlöshet var ett viktigt symtom på psykisk ohälsa, bl a hos unga vuxna. Fråga 35 a) Från Prime MD (29) b) Från Prime MD (29) c) Egen konstruktion (MH och ST). Bakgrund; Klinisk relevans, kan vara tidigt tecken på depression hos unga vuxna. Fråga Dessa frågor är omarbetade frågor från SCB. Fråga 39 Adaption från sjukdomslistan i WAI (30). Endast de sjukdomsgrupper som ansågs av intresse för kommande studier togs med. 9

16 Fråga Prestation Fråga 41, 42 Maria Boström Motsvarande variant finns i H24. När det gäller de mentala symptomen, önskemål att separera ut trötthet från stress/nedstämdhet/trötthet, bl a eftersom trötthet (fatigue) visat samband med stora kostnader för produktionsnedsänkningar (31) och framtida sjukfrånvaro (32). Varför vi valde 14 dagar (istället för 1 månad som i H-cohorten; fråga 41) på fråga 41+42; två referenser som anser att 4 v är för lång tid för att uppskatta sin prestationsförmåga (33, 34) Arbetsförmåga Fråga 43, 44, 45 Fråga 43 Från WAI-instrumentet. WAI-fråga 4, men med två av svarsalternativ något ändrade. Fråga 44 Frågan är en operationalisering av "sjuknärvaro" eller "sickness presenteeism" (35, 36). Frågan avgränsar även mellan mått på stabil arbetsnärvaro med eller utan sjuknärvaro. För att klassas som "långtidsfrisk" bör man inte ha upprepad sjuknärvaro och/eller sjukfrånvaro utan sjukskrivning (37). Fråga 45 Första frågan i WAI-instrumentet Särbehandling Fråga Fråga 46 Diskrimineringsfrågor gällande kön, sexuell läggning, etnisk bakgrund, funktionshinder och ålder infördes av flera olika orsaker. Dels, ansågs att eftersom vi genomför en populationsstudie bland unga vuxna kan vi inte bortse från dessa viktiga frågor. Detta stöddes även av samtal med forskare utanför forskargruppen (bla, Kristina Alexandersson, KI och Gunnel Hensing, socialmedicin). Ytterligare en orsak var att doktoranden Jesper Eriksson ville ha med diskriminering pga kön eftersom hans avhandlingsarbete inbegrep genusaspekter på välbefinnande och arbetsförmåga. Obs, benämningen sexuell läggning diskuterades och samtal med folkhälsoinstitutet pekade på att det skulle kunna vara en stigmatiserande benämning som främst riktar sig mot icke-heterosexuella läggningar. Eftersom forskargruppen inte lyckades hitta en ersättningsbenämning bestämdes ändå att sexuell läggning skulle ingå i formuläret. 10

17 Fråga Dessa frågor berör balans/obalans mellan arbete/studier och privatlivet. Samma frågor har tidigare använts i H-24, se Rosa rapport 111 (38). I en studie av Jesper Eriksson nyligen visade sig dessa två frågor vara bland de starkaste prediktorerna för hållbar utmärkt hälsa och prestationsnivå (39). Även tidigare studier har visat på en genusrelevans av det som dessa frågor berör Arbete/praktik Fråga Fråga Fråga 53 Nykonstruktion för WAYA. Bakgrund: nya arbetsförhållanden, gränslösa arbeten, rollkonflikter Ergonomi Fråga Ewa Gustafsson Fråga 54 Bjelle et al., (1981) har rapporterat att exponering för mer än 60 axelflexion eller abduktion under mer än 1 tim/dag ökar risken för akut skulder- och nacksmärta (40). Vi saknar kunskap om risken att utveckla besvär ökar vid ökad duration. Fråga 55 Tidsgränserna valda med hänsyn till Ariens et al., (2002) och Andersen et al., (2003) som visat samband mellan nacksymtom och exponering för flekterad nacke 40 % respektive 2/3 av arbetstiden (41, 42). Fråga 56 Tidsgränserna valda med hänsyn till Hoogerndorn et al., (2000) som visat på ökad risk för ländryggsbesvär vid exponering för framåtböjd rygg (mer än 60 ) mer än 5 % av arbetsdagen (43). Fråga 57 Nivåerna och frekvenserna valda med hänsyn till litteratursammanställningen i Arbete och Hälsa 2001:12 (44) som visar på en ökad risk för ländryggsbesvär vid exponering för lyft över 15 kg mer än 15 ggr/dag. Därutöver saknar vi kunskap om risken ökar vid ökade nivåer och/eller frekvenser. Vi saknar också kunskap om vid vilka nivåer och frekvenser det är en ökad risk för besvär i skuldror och övre extremiteter. Fråga 58 Vi saknar kunskap om vid vilka frekvenser vi har en ökad risk att utveckla MSD vid exponering för kraftgrepp. 11

18 2.14 Bakgrundsfrågor Fråga Fråga Fråga 67 Nykonstruktion för WAYA. Bakgrund: Hur mycket arbetar man? Kombineras här med studier dock. Fråga 68 Nykonstruktion för WAYA. Bakgrund: tillfällig överbelastning kan påverka hälsa? Fråga Fråga 72 Diskuterade möjliga alkoholfrågor, via mail, med Fredrik Spak, men på grund av platsbrist valde vi inte helt enligt hans förslag Doping och kosttillskott Fråga Johan Hagberg Bakgrund till frågor om doping Mycket tyder på att missbruket av Anabola Androgena Steroider (AAS) ökar i Sverige (45). Gruppen unga vuxna (18-25år) anses utgöra en betydande del av det totala antalet missbrukare (46). Hur många som missbrukar AAS i Sverige är dock dåligt studerat, och tidigare undersökningar har ofta varit begränsade till skolelever (47). Som en del i den stora undersökningen kring unga vuxnas psykiska och fysiska hälsa som genomfördes i Sverige ingick därför några frågor kring AAS. Den första frågan gällde användandet av lagliga såkallade kost tillskott. Mycket talar för att regelbundet bruk av sådana produkter utgör en riskfaktor för att börja missbruka AAS (48). Den andra frågan var direkt hämtad från Centralförbundet för Narkotika upplysning (CAN) årliga undersökning bland skolelever om förekomst av AAS användning. Slutligen ingick också en fråga om hur dagens unga vuxna uppfattar risken med att missbruka AAS Fysisk aktivitet Fråga 76,77 Mats Eklövs sammanställning Waya-gruppen reagerade på den International Physical Activity Questionnaire (IPAQ) - version som fanns i befintlig formulärversion: Språklig utformning, layout, krav på detaljerade tidsangivelser. Pilotstudien antydde risk för orimliga tidsangivelser (angett 30 timmar per dygn). Mot bakgrund av den observerade osäkerheten beslutades att undersöka om den IPAQversion som använts i pilotstudien var korrekt i förhållande till någon auktoriserad version. Information söktes på Internet och och via mailkontakt med en grupp på Karolinska Institutet vilken arbetar med att utveckla den svenska versionen av IPAQ (49). Från 12

19 dessa erhölls en version angående vilken det inte var helt klart om den kunde betraktas som en auktoriserad översättning av originalet eller ett work in progress. Kontakt togs därefter med Inga Jonsdottir vid Institutet för stressmedicin (ISM)för att efterfråga den version av IPAQ som de använde i sina studier. Svaret blev att ISM valt bort IPAQ, på grund av de problem som även WAYA-gruppen observerat (se ovan) samt osäkerhet rörande översättningens förhållande till den engelska originalversionen. Man hade också erfarenhet av negativa reaktioner från deltagare i en egen pilotstudie. Inga Jonsdottir föreslog en fråga från Saltin/Grimby (50) eller frågor rörande fysisk aktivitet som ingår i Intergene-projektets frågeformulär. Instrument som omnämns ovan (IPAQ dock i den långa versionen) har varit föremål för valideringsstudier (49, 50). Olika valideringskriterier har använts: Saltin Grimby har validerats mot serumkolesterol och BMI, medan IPAQ har validerats mot aktivitetsmonitor, aktivitetsdagbok, BMI, kroppsfett, och aerobisk fitness. Bäst resultat verkar, rörande IPAQ, man ha fått visavi aktivitetsmåtten. SaltinGrimby-studien (50) har använt en stor studiegrupp, medan IPAQ-studien (49) inkluderade 40 pers. En sak som skiljer IPAQ från resten är kraven på exakta tidsangivelser. Samt att definitionerna av aktivitetsgraden skiljer sig. IPAQ har där en variant där respondenten kan relatera till svettning osv. På basis av observerade problem med IPAQ samt önskan att kunna relatera WAYAprojektets resultat till forskning vid ISM och Intergene-projektet togs beslutet att använda en version av Grimby-Saltin-frågan med tillägg av några moderna exempel på aktiviteter. Fråga 77 Modifierad från ISM Avslutning Fråga 78 Frågar om tillåtelse att kontakta respondenterna för fortsatta studier. Avslutande öppet fält Möjlighet att komplettera svar och/eller ge synpunkter på frågeformuläret. 13

20 3. Urval Mats Andrén och Anna Ekman Urvalet gjordes av Skatteverket enligt följande beställning. Syfte - Urvalet skall användas för utskick av en postal enkät. Uttagstyp slumpmässigt urval. Personkategori folkbokförda Avgränsningar se nedan. Slumpmässigt urval enligt nedanstående specifikationer: 5000 män med födelsetid och folkbokförda i län 14 (Västra Götalands län) 5000 kvinnor med födelsetid och folkbokförda i län 14 (Västra Götalands län) 5000 män med födelsetid och folkbokförda i län 14 (övriga riket) 5000 kvinnor med födelsetid och folkbokförda i län 14 (övriga riket) 4. Kvalitets och produktkontroll Mats Andrén och Anna Ekman För kvalitetskontroll av vissa procedurer skickades inbjudansmissiv inklusive pappersenkät till 4 medarbetare på Arbets- och miljömedicin på motsvarande sätt som till det riktiga urvalet. I ett mail instruerades medarbetarna att svara på olika sätt. Svara enligt följande modell: MatsA - svarar direkt via pappersformulär. MatsE - svarar ej direkt, inväntar påminnelse + nytt formulär, svarar därefter på nytt via pappersformulär. MatsH - svarar direkt via webbformulär, inväntar tack/påminnelsekort, svarar därefter på nytt via pappersformulär. AnnaE - svarar direkt via pappersformulär, inväntar tack/påminnelsekort, svarar därefter på nytt via webbformulär. För alla, fyll i alla fritextfrågor + avslutande kommentarer med mycket text! 14

21 5. Regelverk inläsning Mats Andrén och Anna Ekman Vid inläsningen av data, vilket kunde ske antingen genom att respondenten direkt fyllde i en webbenkät eller genom att respondenten fyllde i en pappersenkät som sedan scannades in, kunde dubbletter uppstå. Följande regelverk bestämdes. papper - webb = webbsvaret skall räknas webb - papper = webbsvaret skall räknas papper - papper = först inskickade papperssvaret skall räknas 6. Bortfallsanalys Anna Ekman Svarsfrekvensen i Västra Götaland var 36 % och i övriga riket 35 %. Bortfallsanalysen görs för totala riket. Bortfallet innehåller en större andel män än respondentgruppen gör, 39% mot 56%. Skillnaden mellan bortfallet och respondenterna i andelen män är 17 procentenheter. Ett 95% konfidensintervall för skillnaden blir 16.7 till 18.5 procentenheter. Skillnaden är betydels full, men inte överraskande utan vanlig i enkätstudier. Vad gäller ålder skiljer sig bortfallet statistiskt signifikant från respondenterna (t-test: p <0.0001, Chi-square: p<0.0001). Bortfallet är något yngre. 95% konfidensintervall för skillnaden i ålder på respondenterna jämfört med bortfallet är 0.07 till 0.11 år, dvs mycket liten. I bortfallet var andelen gifta 4.8% och i respondentgruppen var andelen gifta 3.4%. Differensen var då 1.4 procentenheter med ett 95% konfidens intervall på (0.8 ; 2.0) procentenheter. Skillnaden är statistiskt signifikant, men inte av stor betydelse. I bortfallet var andelen som var skrivna i en av de tre storstäderna, Stockholm, Göteborg eller Malmö, 45.4% ochi respondentgruppen var andelen 44.6%. Differensen var då 0.8 procentenheter med ett 95% konfidens intervall på (-0.6 ; 2.2) procentenheter. Skillnaden är inte statistiskt signifikant. I bortfallet var andelen utlandsfödda 17.9% och bland respondenterna var andelen 9.7%. Skillnad var 8.2 procentenheter och var statistiskt signifikant med ett 95% konfidens intervall på (7.3 ; 9.2) procentenheter. Denna skillnad är av vikt, men tyvärr förväntad. Slutsatsen från bortfallsanalysen blir att då analyser görs av data på respondentgruppen skall man vara medveten om, och vid tolkning av resultat ta i beaktande, att kvinnor och svenskfödda är något överrepresnterade. 15

22 7. Enkätens framtagning 7.1 Pilotstudie 1 Jesper Eriksson och Anna Ekman Syftet var att få kommentarer på frågor och svarsalternativ vad gäller förståelse, svarsalternativ etc. En enkät delades ut till 36 stycken ungdomar i åldern 16 till 22 år. De ombads fylla i enkäten och ge skriftliga kommentarer (formuleringar, svarsalternativ, tidsåtgång m.m.) till frågorna och till enkäten som helhet. Nedan redovisas resultatet från pilotstudien Sammanställda kommentarer Nedan redovisas de frågor som respondenterna kommenterade, samt deras kommentarer. Layouten, som syns i denna redovisning, på frågorna är inte helt identisk med den som respondenterna såg. I denna redovisning är texten något mer komprimerad. 3. Vad är Din nuvarande sysselsättning? Arbete Studier Sjukskriven Arbetslös Annan, vilken Jag både studerar och jobbar. Får man kryssa fler? Kombinera jobb & studier? När började du med ovan nämnda sysselsättning (årtal)? Nuvarande kurs eller när lågstadiet började? Från grundskolestart? 4. Om Du arbetar, vilket är ditt huvudsakliga yrke? Klargörs inte helt att man inte behöver skriva nåt. Om du studerar, vilken inriktning? 16

23 8. Om du plötsligt skulle hamna i en oförutsedd situation, där du på en vecka (absolut) måste skaffa fram kronor, skulle du klara det? Ja Nej Väldigt specifik i förhållande till frågorna innan Skum då den helt beror på situation. Konstig fråga Räknas lån från bank alt. privatpersoner? Får det vara sparade pengar? Skulle inte kunna tjäna ihop det men har dock tillgång till pengarna. Betyder detta att jag har eller att jag kan låna till mig det på en vecka? 9. Var vänlig sätt ett kryss i den ruta som motsvarar den ungefärliga sammanlagda årsinkomsten för samtliga personer i ditt hushåll före skatt (pension och studiemedel ska räknas in i den ungefärliga årsinkomsten) eller mindre Mer än Räknas internat som hushåll? Svårt att veta då jag ej jobbar heltid/deltid Vet varken vad mina föräldrar eller jag tjänar då jag ej är fastanställd. Väldigt svårt att veta vad ens föräldrar har för inkomst 10. Vilken skolutbildning har Du? Markera det alternativ som du anser passar bäst in på dig. Om du ännu inte avslutat din utbildning, markera då den du genomgår för närvarande. Ej fullgjort grundskola eller motsvarande obligatorisk skola Grundskola eller motsvarande obligatorisk skola Studier vid gymnasium, folkhögskola eller motsvarande Examen från gymnasium, folkhögskola eller motsvarande Eftergymnasial utbildning, ej högskola Studier vid högskola/universitet Examen från högskola/universitet Examen från forskarutbildning Svarskalan var svår att förstå. Lätt att svar fel. 11. Vilket är Ditt civilstånd? Ensamstående Sambo Gift/partnerskap Änka/änkling Flickvän/pojkvän Kanske en fråga om barn? 11 och 12 nästan samma fråga 17

24 12. Hur ser Ditt hushåll ut? Jag bor ensam Ja Nej Om ja, jag bor med/delar regelbundet mitt hushåll med: En vuxen Flera vuxna Ett eller flera barn internat? Hur bor man ensam om man regelbundet delar hushåll med ngn? Bor med sina föräldrar? Om man bor ensam kan man ju inte bo med någon. Felformulerad? Konstig fråga.? Fel En vuxen och flera barn???? Konstig följdfråga? Nej, antar jag? Har flyttat hemifrån, räknas det? Ni menar väl nej? 14. Röker Du? Ja, dagligen eller nästan dagligen Nej Feströker Ibland 15. Snusar Du? Ja, dagligen eller nästan dagligen Nej Då och då på frågorna ovan? 14 & 15: varför står dagligen eller nästan dagligen med? Antingen borde det vara ja och nej eller en dagligen, en nästan dagligen, en sällan och en nej. 16. Hur ofta dricker Du alkohol? Aldrig 1 gång i månaden 2-4 gånger 2-3 gånger 4 gånger/vecka eller mer sällan i månaden i veckan eller mer Vill ha fler alternativ. För stora hopp Öka alternativet6 i mitten ex. 2-6 Ett mittalternativ är önskvärt Ett mellanting mellan 2-4 ggr/mån och 2-3 ggr/veckan? 18

25 17. Hur många glas (se exempel) dricker Du en typisk dag då Du dricker alkohol? eller fler I snitt Skulle vilja ha ett alt. till. Ex varannan vecka 18. Hur ofta dricker Du sex sådana glas eller mer vid samma tillfälle? Aldrig Mer sällan än en Varje Varje Dagligen eller gång i månaden månad vecka nästan varje dag Luddig 19. Hur många timmar arbetar/studerar du vanligen per vecka? Menar ni både och om man nu gör båda? Väldigt olika från vecka till vecka Svårt att kryssa då det är så olika från vecka till vecka (deltid/timanställd) 20. Hur många gånger har du arbetat/studerat mer än 10 timmar på en dag den senaste månaden? 0 ggr 1-2 ggr 3-8 ggr 9-15 ggr mer än 15 ggr Svår fråga mitt i jullovet. Kanske bättre med i snitt senaste kvartalet? PÅ min skola ges mkt tid till egenstudier. Räknas detta? Tentaperiod så det hör inte till vanligheterna. Kanske plats för kommentar? 19

26 21. Hur mycket rör Du Dig och anstränger Dig kroppsligt på fritiden? Om Din aktivitet varierar mycket mellan t ex sommar och vinter, så försök att ta ett genomsnitt. Frågan gäller de senaste 12 månaderna. Jag ägnar mig mestadels åt läsning, TV, datorer, bio eller annan stillasittande sysselsättning på fritiden. Jag promenerar, cyklar eller rör mig på annat sätt under minst 4 timmar i veckan. I detta inräknas också gång eller cykling till och från arbetet samt söndagspromenader, trådgårdsarbete, bordtennis, bowling etc Jag ägnar mig åt t ex löpning, simning, tennis, badminton, motionsgymnastik eller liknande. Tyngre trädgårdsarbete och liknande räknas till denna grupp. Observera att det skall vara minst 2-3 timmar per vecka Jag ägnar mig åt hård träning och tävling i löpning, orientering, skidåkning, simning, fotboll, handboll etc. regelbundet eller flera gånger i veckan. Kampsport? Jag tränar 1-2 pass i veckan plus mycket vardagsmotion. Kryss i båda mittenalternativen. Båda mittenalternativen stämmer ganska bra. Kanske göra skillnad med vardagsmotion och träning med två olika frågor? 22. Hur ofta känner du dig ensam? Alltid Ofta Sällan Ibland? Aldrig Lägga till ibland? 23. Hur många timmar sover du vanligtvis per natt? 4 timmar eller färre 5-6 timmar 7-9 timmar 10 timmar eller mer Svår skala då jag ligger mitt emellan Om jag ej jobbar nattjour När jag jobbar. Annorlunda vid ledighet. 24. I vilken utsträckning förväntas du vara nåbar eller tillgänglig via mobiltelefon av din omgivning? aldrig då och då, men inte varje dag dagligen, men inte hela dagen i stort sett hela dagarna dygnet runt Omgivning = arbetskrets eller familj/bekanta? 20

27 26. Hur många personliga/privata kontakter har du skapat och upprätthållet ENDAST via internet det senaste året? Menar ni att man ej träffats på riktigt? Sista alternativet skall vara 20 och över Avser denna fråga jobbande eller underhållning/fritidsdatoranvändande? 27. Hur ofta förlorar du sömn för att Du sitter vid datorn sent på kvällen? aldrig någon/några ggr per år någon/några ggr per månad någon/några ggr per vecka i stort sett varje natt Stor skillnad någon gång per år & månad. Ett alt till bra. 28. Hur ofta blir du väckt av mobiltelefonen på natten (ej som väckarklocka)? aldrig någon/några ggr per år någon/några ggr per månad någon/några ggr per vecka i stort sett varje natt Ej jobb. Socialliv Man kan ju stänga av mobilen på natten Jag har mobilen av på natten. 29. Om din mobil ringer på natten, brukar du vanligtvis svara eller se efter vem som ringt/sms:at? Ja Nej Om jag vaknar av det Borde ev. legat som 28b 21

28 ARBETE/STUDIER Om du tänker på de senaste 30 dagarna: Hur väl stämmer följande med din situation? En svarsruta i mitten är önskvärt Behövs ytterligare en ruta i mitten (30-35) Ev. ingen uppfattning alt. vet ej som alternativ? Krav från vem (mig själv?), stöd från vem (myndigheter, familj)? 30. Från vem kommer kraven? Mig själv? Arbetsledare? Stämmer mycket dåligt Stämmer ganska dåligt Stämmer ganska bra Stämmer mycket bra 30. Jag är i arbetet/studierna utsatt för alltför stora krav och förväntningar. 31. Jag har tillräckliga möjligheter att påverka vad som händer i arbetet/studierna. Vad är tillräckliga möjligheter? Stryk tillräckliga 32. När jag har problem i arbetet/studierna så har jag tillräcklig tillgång till stöd och hjälp. Från vem? Hemifrån/privat eller från skolan/jobbet? Från trevlig personal eller myndigheter? 33. Med tanke på den ansträngning jag lägger ner och det jag presterar i arbetet/studierna får jag det erkännande jag förtjänar 33. med lön/facket(myndigheterna eller den sociala delen av jobbet? Är det en allmän känsla ni är ute efter eller tillräcklig lön? 22

29 PRIVATLIV Om du tänker på de senaste 30 dagarna: Hur väl stämmer följande med din situation? I samtliga frågor nedan: är ni ute efter en allmän känsla eller faktiska rättigheter att påverka? Ett alternativ till i mitten Skulle det kanske vara bra med ett varken eller alternativ i mitten? Stämmer mycket dåligt Stämmer ganska dåligt Stämmer ganska bra Stämmer mycket bra 34. Jag är i mitt privatliv utsatt för alltför stora krav och förväntningar. Min egen känsla eller faktiska krav? Krav från vem? Från vem kommer kraven? 35. Jag har tillräckliga möjligheter att påverka vad som händer i mitt privatliv. Vad är tillräckligt se 31? Gällande vad i privatlivet? 36. När jag har problem i mitt privatliv så har jag tillräcklig tillgång till stöd och hjälp. vet ej Från vem? Vänner/familj/psykolog Som en psykolog? Vänner och dyl. är väl ens privatliv är frågan vem man går till om man har problem med dessa? 37. Med tanke på den ansträngning jag lägger ner och det jag presterar i mitt privata liv får jag det erkännande jag förtjänar Det här påståendet kändes konstigt. Vem i sitt liv vill man ha erkännande av? Omform? Typ: man uppskattas för sina gärningar. 23

30 Har du själv under det senaste året varit med om Onödigt med en rubrik när det bara är en fråga. 38. Allvarliga händelser eller stora negativa förändringar i livet? Nej Ja PRESTATIONSNIVÅ 41. Kan du uppskatta hur mycket arbete i skolan/arbetet du har utfört under de senaste 30 dagarna jämfört med de krav som ställs i ditt arbete/dina studier (ringa in det alternativ som passar bäst på skalan nedan)? Kanske ej giltiga svar då många ställer för höga krav på sig själva Konstig fråga? Väldigt mycket mindre än normalt Betydligt mindre än normalt Mindre än normalt Normal mängd Mer än normalt Betydligt mer än normalt Väldigt mycket mer än normalt Kan du uppskatta kvalitén på det arbete du har utfört i skolan/arbetet under de senaste 30 dagarna jämfört med de krav som ställs i ditt arbete/dina studier (ringa in det alternativ som passar bäst på skalan nedan)? Fick läsa frågan några gånger innan jag förstod skillnaden från fråga 41. Väldigt mycket sämre än normalt Betydligt sämre än normalt Sämre än normalt Normal kvalité Bättre än normalt Betydligt bättre än normalt Väldigt mycket mer bättre än normalt Förvirrande med siffror istället för bara rutor Skalan går att förstå Varför är siffrorna med? Krav från mig eller chefen? MENTAL HÄLSA 43. Med stress menas ett tillstånd då man känner sig spänd, rastlös eller orolig eller inte kan sova på natten eftersom man tänker på problem hela tiden. Har du känt av sådan stress under de senaste 30 dagarna? Inte alls Bara lite I viss mån Ganska mycket Väldigt mycket I viss mån är otydlig. Hur mkt är det? 30 dgr är alldeles får litet intervall i livet. Beror på mycket ex. årstid & omgivning Bör det stå med om press är en form av stress? 24

31 30 dgr är inte mycket. Bättre med 6 månader eller formulera om till hur ofta har du känt dig deppig Har du under de SENASTE 30 DAGARNA ofta: 44. Haft minskad lust att göra saker som du vanligen tycker om? Ja Nej Beror på årstid. På sommaren är väl de flesta glada? Skulle kanske vara bra om det var ofta, ibland, nej/aldrig. 45. Känt dig illa till mods, deprimerad eller känt att framtiden ser hopplös ut? Ja Nej Svår att svara på. Det är klart att man tappar fotfästet ibland. Skall jag då svara att jag är deprimerad? Borde skilja mer på att vara illa till mods och deprimerad. Deprimerad känns så djupt. 46. Har du under de senaste 30 dagarna haft besvär med sömnen; t ex svårt att somna, upprepade uppvaknanden el. för tidiga uppvaknanden? Aldrig Någon/några Någon/några Varje dagar per månad dagar per vecka dag Bättre att skriva mer eller mindre varje dag VÄLBEFINNANDE bra frågor, klart och tydligt är lätta och bra frågor. Lätt att förstå och svara på. Samtliga frågor Mycket bra! Lätta att förstå och fylla i. 47. Jag tycker om mig själv och accepterar både mina bra och dåliga sidor Instämmer helt Instämmer till stor del Instämmer delvis Instämmer till liten del Instämmer inte Instämmer absolut inte 25

32 48. Jag känner att jag har mål och mening i mitt liv Instämmer helt Instämmer till stor del Instämmer delvis Instämmer till liten del Instämmer inte Instämmer absolut inte 49. Jag känner att jag utvecklas i livet och är öppen för nya erfarenheter Instämmer helt Instämmer till stor del Instämmer delvis Instämmer till liten del Instämmer inte Instämmer absolut inte 50. Jag har lätt för att skapa och behålla nära relationer med andra människor Instämmer helt Instämmer till stor del Instämmer delvis Instämmer till liten del Instämmer inte Instämmer absolut inte 51. Jag känner oftast att jag har kontroll över och kan hantera saker som händer i min vardag Instämmer helt Instämmer till stor del Instämmer delvis Instämmer till liten del Instämmer inte Instämmer absolut inte 52. Jag har förtroende för mina åsikter även om de står i motsats till den allmänna uppfattningen Förtroende som i att jag tror på dem eller att andra tror på dem? Svår fråga. Det är väl inte säkert att mina åsikter är i motsats till allmänheten? Instämmer helt Instämmer till stor del Instämmer delvis Instämmer till liten del Instämmer inte Instämmer absolut inte 26

33 53. Har Du, den senaste månaden, känt dig lugn och avspänd i kroppen (t.ex. lugn och djup andning, avslappnade axlar, käkar och panna et.c.) Nästan jämt Ganska ofta Då och då Sällan Mycket sällan Ibland passar bättre än då och då som låter mer som sällan DISKRIMINERING Har du de senaste 12 månaderna känt dig negativt särbehandlad på jobbet/skolan (exempelvis genom andras attityder, lönenivåer, arbetsuppgifter, brist på information el. befordran osv.) på grund av: 54. Kön Saknar ett samhällsperspektiv här Aldrig Någon enstaka gång per år Några gånger om året Några gånger i månaden Några gånger i veckan Dagligen 55. Etnisk bakgrund Aldrig Någon enstaka gång per år Några gånger om året Några gånger i månaden Några gånger i veckan Dagligen 56. Funktionshinder Aldrig Någon enstaka gång per år Några gånger om året Några gånger i månaden Några gånger i veckan Dagligen Betyder aldrig att man har funktionshinder men inte diskriminerats för det för jag är ju inte funktionshindrad? Har inte något funktionshinder 27

34 ARBETSFÖRMÅGA 57. Hur många dagar under de senaste 12 månaderna har Du sammanlagt varit borta från arbetet/skolan på grund av egen sjukdom (inklusive för vård, behandling eller undersökning)? Ingen dag 1-4 dagar 5-7 dagar 8-14 dagar på grund av benbrott av olyckshändelse(1). Influensa + lunginflammation (1) dagar dagar 60 eller fler dagar Vad är egen sjukdom? 58. Hur många gånger de senaste 12 månaderna har det hänt att du gått till arbetet/skolan trots att Du, med tanke på din hälsa egentligen borde sjukanmält Dig? Aldrig En gång 2-5 gånger Mer än fem gånger Ej aktuellt har inte varit sjuk under de senaste 12 månaderna Ej aktuellt borde vara överst så man inte fyller i aldrig av misstag vilket hände mig. 59. Hur bedömer Du din nuvarande arbetsförmåga vara i förhållande till de fysiska krav som arbetet/utbildningen ställer? Mycket god Ganska god Någorlunda Ganska dåligt Mycket dåligt Vet inte vilken kategori trött faller under men eftersom man ofta är fysiskt trött och svag pga mentala påfrestningar så kan man vilja svara på det redan här innan man läser nästa fråga. Kanske borde komma i omvänd ordning? 61. Har nedanstående besvär påverkat Din arbetsprestation den senaste månaden (gäller ej vid sjukskrivning)? (Om den har minskat, ange i % jämfört med när Du inte har besvär) Ja Nej Den har minskat med Värk/smärta i muskler/leder % Stress eller psykiska besvär % Andra besvär % 28

35 Kanske byta ut påverkat mot försämrat? Svårt att i praktiken beräkna minskningen. Kanske bättre med ord (helt försvunnen, delvis borta osv.)? Svårt att svara i procent. Jag kan väl ha ont utan att det nämnvärt påverkar mina studier? Svårt med procent. Bättre med svarsalternativ med ord. Svår fråga att svara på. Svårt att svara på. Istället ord på alternativen minskat mycket, lite, inte alls Svårt att ange i procent. Annan skala vore bättre (ord istället) Väldigt svårt att uppskatta Svårt. Lättare att fylla i vad man med besvär kan prestera, eller det kanske är meningen? 62. Använder Du vibrerande handhållna maskiner (t.ex. skruvdragare, mixerstav) i Ditt nuvarande arbete? Ja Nej Kan uppfattas som stötande eftersom en dildo är en vibrerande maskin. Dildo? 63. Har Du i något tidigare eller nuvarande arbete varit utsatt för gas, rök, damm eller andra luftvägsirriterande ämnen? Cigaretter? Ja Nej 64. Om Du tänker på de senaste månaderna, hur störd eller besvärad är Du av buller? Ange för varje aktivitet hur mycket Du störs. Om aktiviteten inte är relevant för dig, t ex om du inte studerar kryssa i Ej relevant Bra med ej relevant. Skall man strunta i övriga frågor man anser vara ej relevanta? Vet inte vad förvärvsarbete är Om man studerar så är de inte aktuella. Det borde kanske stå? Om jag ej varit utsatt för buller=ej relevant? Jag jobbar på dagis, mycket barnskrik. Hemma, tjutande dator. Vad är förvärvsarbete? Vanligt arbete? Förvärvsarbete Studier hemma Studier skola/universitet Sömn Avkoppling inne Nöjen Specificera Organiserad fysisk aktivitet Rekreation/ avkoppling ute Störs Störs Störs Störs Störs Ej relevant inte inte ganska mycket oerhört alls särskilt mycket mycket mycket 29

36 Hur definieras buller? Ingår skrik och tjat? Ofta hög fläktnivå från datorer. 66. Hur många SMS skickar eller tar Du vanligtvis emot per dag? mer än 20 I snitt Hur många sms man skickar eller tar emot är olika saker. Samma vad det gäller mobilsamtal. 65 och 66 passar de under rubriken arbetsförmåga? 67. Ungefär hur lång tid varje dag har Du använt datorn senaste månaden? Mindre än 2 tim/dag på fritiden 2-4 tim/dag 4-6 tim/dag Mer än 6 tim/dag på kontoret Använder ej varje dag. 3ggr/veckan 69. Arbetar Du ibland med händerna upplyfta i höjd med axlarna eller högre? Nästan hela tiden Ungefär ¾ av tiden Halva tiden Ungefär ¼ av tiden Lite eller inte alls Fråga 69 och framåt. Gäller dessa även studerande? Förtydliga! Stryk ibland Konstig svarsskala. Omformulera 69, 70, 71, 72, Hur ofta lyfter du mer än 15 kg åt gången? Mer än 30 ggr/dag de flesta dagar Mer än 15 ggr/dag de flesta dagar 1-15 ggr/dag de flesta dagar Sällan eller aldrig Beror på vilken typ av jobb jag utför. Olika olika dagar 30

37 71. Arbetar du ibland framåtböjd, då du inte stödjer dig med händerna eller armarna? Nästan hela tiden Ungefär ¾ av tiden Halva tiden Ungefär ¼ av tiden Lite eller inte alls Vilken position? Belasta ryggen? Stryk ibland och skriv Hur ofta arbetar du framåtböjd 69, 70 och 71: innefattas styrketräning? 72. Utför Du ibland ett arbete där samma rörelse upprepas mer än 2 ggr/min? Nästan hela tiden vid datorn Ungefär ¾ av tiden Halva tiden Ungefär ¼ av tiden Lite eller inte alls Konstig fråga. Vad menas tex. med rörelse. De flesta skriver ju på dator el. penna varje dag och det är ju en upprepad rörelse. 73. Hanterar Du ibland verktyg/utrustning eller annan börda på sådant sätt att du måste använda kraftgrepp (enhandsgrepp, motsvarande lyft av 1 kg)? Sällan eller aldrig Fåtal ggr/dag Flera ggr/timma Flera ggr/minut Vad är kraftgrepp/enhandsgrepp? Svår fråga Vad är kraftgrepp? 75. Har Du under senaste månaden utfört precisionsarbete (ex arbete med precisionsverktyg, datormus) under sammanlagt mer än ½ timma per dag? Aldrig eller så gott som aldrig Några dagar per månad Några dagar per vecka Dagligen eller så gott som dagligen Innebär detta dagligen om man arbetar med dator mer än en ½ timme per dag? Om jag sitter mycket framför datorn lär jag väl göra det? 76. Hur ofta har Du känt dig spänd i muskulaturen i rygg och nacke under senaste månaden? En eller flera gånger varje dag En eller flera ggr/vecka Mer sällan än 1 ggr/veckan Aldrig 31

38 Frågorna Svarsalternativen hoppar från aldrig ofta eller ofta aldrig. Mer tydligt om de är upplagda likadant överallt. 77. Har du för närvarande något av nedanstående? (Figur visar områdesgränser). Om ja, ange hur länge just den här besvärsomgången har pågått. Figur visar områdesgränser? Figur? Svår att svara på (ont i handen när jag går från jobbet men det har gått över till dagen därpå ) Svår fråga. Oklar formulering. Ont vid datorarbete MEN inte mycket. Figur? Vilken figur? Ja Nej dagar månader år Ögontrötthet/andra ögonbesvär.. Värk/smärta från övre delen av ryggen/nacken.. Värk/smärta från nedre delen av ryggen.. Värk/smärta från axlar/armar/handleder/händer.. Domningar/stickningar i hand/finger.. Vita fingrar förklara bättre Har du under senaste året haft något av nedanstående så att det under en sammanhängande period på mer än 14 dagar påverkat arbete/skola eller fritid? Ja Nej Ögontrötthet/andra ögonbesvär eller ja om jag varit trött Värk/smärta från övre delen av ryggen/nacken Värk/smärta från nedre delen av ryggen Värk/smärta från axlar/armar/handleder/händer Domningar/stickningar i hand/finger Vita fingrar Nedanstående BESVÄR borde det kanske stå på ovan två frågor? 77 & 78 skulle kunna fråga om hörsel, trötthet pga. högt buller/ljud 79. Markera på listan vilka sjukdomar, skador eller besvär som Du för närvarande har. OBS. Ange både sådant som du själv anser att Du lider av och sådant som Du fått besked av läkare att Du har: Sviter av tidigare olycksfallsskada (tex huvud/nackskada, stor brännskada). Sjukdom i rygg, leder, muskler el skelett (tex förslitna leder, långvarig led- el muskelvärk, ledgångsreumatism, ishias). Sjukdom i hjärta el blodkärl (tex högt blodtryck, kärlkramp, hjärtinfarkt). Sjukdom i luftvägar el lungor (tex astma, svår luftrörskatarr, emfysem). Psykiska problem (tex nervösa besvär, depression, ångest,svår sömnstörning). sömnproblem Sjukdom i nervsystemet el öron, ögon (tex hörselskada, ögonsjukdom, epilepsi). Ja, enligt min åsikt Ja, enligt läkare Nej 32

39 Sjukdom i magen/matsmältningsorganen (tex magkatarr, magsår,gallsten, lever- el tarmsjukdom). Sjukdom i urinvägar el könsorgan (tex njursjukdom, inflammation i äggstockar el prostata). Hudsjukdom (tex eksem, psoriasis). Tumör el cancer. Ämnesomsättningssjukdom/ätstörning (tex svår övervikt, anorexi, bulimi, sockersjuka/diabetes, struma) Blodsjukdom (tex blodbrist/anemi) Medfött fel/missbildning som är handikappande Annan sjukdom eller handikapp (Om ja, ange vad...) Stress Olika sjukdomar/besvär under samma kategori kan vara olika allvarliga. Kanske en rad med inte vad jag vet 33

40 7.2 Pilotstudie 2 Mats Eklöf och Anna Ekman Bakgrund och syfte Allmän bakgrund Det är relativt ovanligt att man vid utvecklingen av enkätinstrument avsedda för forskningsändamål undersöker svarens reproducerbarhet över en kortare tidsperiod, en s.k. test-reteststudie. Det kanske vanligaste syftet med sådana undersökningar är att få en uppfattning om instrumentets reliabilitet. Med reliabilitet menas inom klassisk mätteori den grad i vilken ett instrument är känsligt för slumpfel; alltså mätfel som inte innehåller någon information om det fenomen man vill studera och som antas bero på slumpmässigt fördelade inflytelser över hur individer besvarar frågor. En anledning till att test-reteststudier är ovanliga är de praktiska svårigheter de erbjuder, inte minst när det gäller tolkningen av resultaten. Idealt skall tidsintervallet mellan mättillfällena vara så kort att några förändringar i det undersökta fenomenet eller förhållandet inte kan antas inträffa. Men intervallet får heller inte vara så kort att respondenterna kommer ihåg vad de svarade vid det första tillfället. I den mån tveksamheter finns när det gäller dessa förutsättningar kommer också resultaten vara svåra att tolka: Har vi mätt verkliga förändringar eller avspeglar resultaten slumpmässiga förändringar? Denna studie har detta slags problem. Reproducerbarheten kan förstås dels i termer av test-retest reliabilitet, dels som en undersökning av de studerade fenomenens stabilitet över tid. Om studien ses som en reliabilitetsstudie antas stabilitet över tid hos fenomenen. Bristande överensstämmelse mellan upprepade mätningar avspeglar då reliabilitetsbrister. Om å andra sidan stabiliteten över tid är det man vill studera antas god reliabilitet, eftersom ofullständig reliabilitet i sig orsakar förändringar i data vid upprepade mätningar. Eftersom enkätmetodik var aktuell förutsätter föregående resonemang att minneseffekter inte påverkar rapporteringen. Om man minns och kan upprepa tidigare svar är detta en faktor som bidrar till att överskatta reliabilitet och stabilitet. Minneseffekter får betraktas som ett validitetsproblem - data avspeglar minnesförmågan snarare än de fenomen som man vill mäta. Dessa förhållanden skapar problem vid tolkningen av data. Följande typutfall kan tänkas: 1. Reproducerbarheten är god och minneseffekter antas försumbara: God stabilitet och reliabilitet. 2. Reproducerbarheten är dålig: Instabilitet eller bristande reliabilitet. Kraven på absolut överensstämmelse ser rimligen olika ut beroende på vilken typ av variabel det är fråga om. För nominalvariabler innebär brister i absolut överensstämmelse att individer riskerar att blir helt felklassificerade, vilket är en allvarlig felkälla vid t ex logistiska regressionsanalyser. För variabler på ordinal- och intervall- och kvotskalenivå är brister i absolut överensstämmelse mindre allvarliga, så länge avvikelserna inte är stora. Mätvärdena blir ändå approximativt lika. Korrelationsmåtten blir där en viktigare indikator på reliabilitet eller stabilitet och dessa 34

41 mått antar goda värden även vid approximativ överensstämmelse. Om emellertid den senare typen av variabler används som utgångspunkt för klassificeringar är det viktigt att granska stabiliteten runt det skalvärde som man vill använda som cut-off. Instabilitet i de mer extrema regionerna är då av mindre betydelse Syfte Syftet med denna studie var att undersöka i vilken mån de data som insamlats med enkäten kunde reproduceras vid upprepad mätning på samma individer inom ca två veckor Metod Urval Etthundra personer mellan år boende i V:a Götalandsregionen valdes slumpmässigt ut med stratifiering för kön (50/50). Urvalet utfördes av Göteborg stad Intraservice Datainsamling För mätomgång 1 gjordes brevutskick fredagen Utskicken innehöll frågeformulär (Bil 4), följebrev (Bil 4)och en biobiljett. Deltagarna uppmanades att skicka in sina svar senast Till de deltagare från vilka svar inkommit t o m skickades samma dag ett nytt formulär (mätomgång 2) samt följebrev (Bil 4). Deltagarna uppmanades skicka in sina svar senast Deltagare vars svar på mätomgång 2 inkommit före inkluderades i analyserna. Ännu en biobiljett skickades till dem som bidragit med data till mätomgång 2. Sammantaget innebar dessa arrangemang att tidsintervallet mellan mätningarna kunde variera mellan 11 och drygt 20 dagar. I denna rapport gjordes inga försök att relatera svarssamstämmighet till tidsintervallets längd Frågeformuläret Frågformuläret innehöll frågor om bakgrundsdata samt dator- och mobilanvändning, livssituation, arbetsförhållanden, hälsa och fysisk aktivitet. I resultatdelen redovisas frågorna specifikt. Vissa frågor var speciellt utformade för denna enkät medan andra var tidigare använda och utvecklade av andra forskare. Bakgrunden till frågornas specifika utformning redovisas inte här Bortfall I mätomgång 1 inkom 52 svar (52%). Författarna meddelades via anhörig att en kvinna pga funktionshinder var oförmögen att svara. Det kunde inte uteslutas att ytterligare bortfall orsakades av liknande förhållanden. 35

42 Deltagare vars svar på mätomgång 2 inkommit före inkluderades i analyserna (n=31; 31%). Svarsandelen bland männen blev 24% och bland kvinnorna 39%. Tre st. formulär som inkom efter 0705 har inte inkluderats i analyserna. I tabell A redovisas bortfallet, baserat på bakgrundstata lämnade i omgång 1 (en person svarade inte på bakgrundsfrågorna i omgång 1 varför bakgrundsdata för denna hämtades från omgång 2). Resultaten indikerade att männen var underrepresenterade i det slutliga samplet (Tabell A). Eftersom bakgrundsdata utöver kön inte var tillgängligt för urvalet var det omöjligt att i övrigt avgöra det slutgiltiga samplets representativitet relativt urvalet. Dock antyddes att småbarnsföräldrar och personer i annan utbildning kan ha varit underrepresenterade samt att arbetssökande och personer aktiva i högskolestudier kan ha varit överrepresenterade (Tabell A). Personer med enbart avslutad grundskola, egenföretagare, långtidssjukskrivna och lediga var inte representerade i det slutgiltiga samplet (Tabell A). Det slutgiltiga samplets representativitet relativt populationen måste bedömas utifrån eventuellt tillgänglig demografisk statistik och har inte gjorts här. Tabell A Bakgrundsvariabel Urval (n) Omgång 1* n; % av omgång 1 Omgång 2 (n) Kön Män (42%) 12 (24% av urvalet) Kvinnor 49** 30 (58%) 19 (39% av urvalet) Familjeförhållanden Ensamstående. 30 (58%) 17 (57% av 1***) Gift/sambo eller Andel av slutligt sampel (n=31) 39% 61% 55%. 13(25%) 8 (62% av 1) 26% partnerskap Särbo. 9 (17%) 6 (67% av 1) 19% Hemmavarande barn. 4 (8%) 1 (25% av 1) 3% Högsta avslutade utbildning Endast grundskola. 4 (8%) 0 0% Högst gymnasium el motsv.. 43 (83%) 26 (60% av 1) 84% Högst högskoleutb. < 3 år. 2 (4%) 2 6% Högskoleutb. >= 3 år. 3 (6%) 3 10% Arbete/studier Anställd. 32 (62%) 18 (56% av 1) 58% Egenföretagare. 1 (2%) 0 0% Högskolestudier. 11 (21%) 9 (82% av 1) 31% Annan utbildning. 4 (8%) 1 (25% av 1) 3% Långtidssjukskriven % Ledig % Arbetssökande. 4 (8%) 3 (75% av 1) 10% * En person svarade inte på bakgrundsfrågorna i omgång 1. Bakgrundsdata för denna person hämtades från omgång 2. ** Urvalet innehöll eg. 50 kv. men 1 var pga. funktionshinder oförmögen att svara. *** Omgång 1 36

43 7.2.4 Dataanalys Följande analyser gjordes: 1. Andel av de svarande för vilka exakt överensstämmelse mellan mätomgång 1 och 2 förelåg. 2. Korrelationer mellan mätomgångarna beräknades. För dikotoma data användes phi, för ordinala data användes Spearman rho och för data som byggde på svarsformat vanliga inom det psykometriska området användes Pearson r. Anledningen till valet av Pearson r var att detta mått är det konventionella inom psykometrin. En fördel med spearmankorrelationen är dess okänslighet för extrema värden, sk outliers. Som tumregel vid bedömningarna av korrelationsmåtten kan nämnas att 0,70 brukar vara en konventionell gräns för acceptabel reliabilitet vid gruppnivåmätning. För mätning på individnivå brukar man kräva högre mätprecision Resultat Detta avsnitt är disponerat efter olika typer av frågeinnehåll. Inom varje sådant område redovisas resultaten ordnade i enlighet med vilken tidsperiod som frågorna syftade på. Först i respektive huvudavsnitt rapporteras alltså resultaten för de enkätfrågor som innebar att respondenterna ombads rapportera hur olika förhållanden varit under de senaste tre respektive tolv månaderna. Eftersom tidsintervallet mellan mätningarna i denna studie omfattade en mindre del av dessa tre- eller tolvmånadersperioder, kan man för dessa frågor anta att resultaten säger något om deras reliabilitet. Den andra avdelningen rapporterar resultaten för de frågor som inte innehöll någon specifik tidsreferens. Här blir tolkningar i termer av reliabilitet beroende av om man antar att det efterfrågade fenomenet är stabilt över tid eller inte. Den tredje avdelningen rapporterar resultaten för de frågor som syftade på de senaste 30, 14 eller 7 dagarna. Här blir tolkningar i termer av reliabilitet beroende av om man antar att det efterfrågade fenomenet är stabilt över tid eller inte. Om fenomenet inte på goda grunder kan antas vara stabilt över tid blir resultaten omöjliga att tolka. Antaganden om stabilitet bör ta hänsyn till att datainsamlingen gjordes i slutet av juni och början av juli, då medlemmar av den aktuella populationen med viss sannolikhet har levnadsomständigheter och upplevelser som inte är helt representativa för vad som är normalt under höst, vinter och vår. Förändringar kan exempelvis antas kunna hänga samman med semester, sommarlov och sommarjobb samt ett med sommaren sammanhängande allmänt sökande efter omväxling från årets normala mönster Mobil- och datoranvändning Frågor rörande användning av mobiltelefon Nedan redovisas svarsfördelningar vid respektive tillfälle, absolut överensstämmelse vid de två enkättillfällena samt korrelationsmått. 37

44 För samtliga tabeller gäller följande: Raderna avser svar vid mättillfälle ett, kolumnerna avser mättillfälle 2. Siffrorna i cellerna avser frekvens. Tomma celler innebär f=0. De senaste tolv månaderna Ingen fråga inom detta område syftade på de senaste tolv månaderna. De senaste tre månaderna Den absoluta överensstämmelsen mellan svaren från de två enkättillfällena varierade inom detta område mellan 52% och 94%. Överensstämmelsen var sämst för de frågor som rörde nåbarhet via mobil. Det kunde inte uteslutas att förändringarna i svarsmönstren på de senare frågorna till viss del hängde samman med förändrade kommunikationsvanor under datainsamlingsperioden. Detta medförde att resultaten blev svårtolkade. Hur ofta har du väckts av mobiltelefonen på natten (ej som väckarklocka) de senaste 3 månaderna?: Den lilla variationen gjorde att man kunde uttala sig endast om reproducerbarheten hos de två lägsta svarsalternativen. Resultaten pekade på god reproducerbarhet för dessa. Tabell 3. Svar på frågan: Hur ofta har du väckts av mobiltelefonen på natten (ej som väckarklocka) de senaste 3 månaderna? Svarsalternativ Aldrig 13 2 Någon/några ggr per månad Någon/några ggr per vecka 1 4 I stort sett varje natt n= 31 Andel som svarat lika vid bägge tillfällena 29/31=94% Spearman s rho.92 Om din mobil ringer på natten och du vaknar, brukar du vanligtvis svara eller se efter vem som ringt/sms:at?: Denna fråga saknade explicit tidsreferens men man kan anta att respondenter kan ha uppfattat referensen de 3 senaste månaderna, eftersom frågan var placerad direkt efter och syftade på samma situation som den föregående. Reproducerbarheten var god vad gäller ja-alternativet. Beträffande alternativet inte aktuellt antydde resultaten en risk för sammanblandning med nej-alternativet. Tabell 4. Svar på frågan: Om din mobil ringer på natten och du vaknar, brukar du vanligtvis svara eller se efter vem som ringt/sms:at? 38

45 Svarsalternativ Ja Nej Inte aktuellt 4 n= 31 Andel som svarat lika vid bägge tillfällena 87% I vilken utsträckning förväntas du vara nåbar via mobiltelefon av din omgivning?: Reproducerbarhet och korrelation drogs ned pga. variationen för alternativet i stort sett hela dagarna. Man kunde spekulera att detta problem kunde ha samband med förändringar under mätperioden vilka tenderat att generaliseras till den efterfrågade perioden. Tabell 5. Svar på frågan: I vilken utsträckning förväntas du vara nåbar via mobiltelefon av din omgivning? OBS! Frågan avser hur det varit de senaste 3 månaderna. Svarsalternativ Aldrig 2 Då och då, men inte varje dag Dagligen, men inte hela dagen I stort sett hela dagarna Dygnet runt 3 1 n= 31 Andel som svarat lika vid bägge tillfällena 19/31=61% Spearman s rho.65 I viken utsträckning upplever du nåbarheten via mobiltelefon som stressande?: Denna fråga saknade explicit tidsreferens men man kan anta att respondenter kan ha uppfattat referensen de 3 senaste månaderna, eftersom frågan var placerad direkt efter och syftade på samma situation som den föregående. Resultaten pekade på otillfredsställande reproducerbarhet och korrelation. Detta kunde möjligen sammanhänga med att frågans utformning var sådan att den kunde tolkas i termer av stressupplevelse i relation till den för respondenten aktuella graden av nåbarhet. Som nämndes i anknytning till föregående fråga kan förändringar i nåbarhet ha skett under mätperioden och man skulle därmed kunna förvänta förändringar även i stressupplevelsen. Detta skulle också innebära att tidsreferensen för denna fråga har kunnat uppfattas i termer av just nu eller liknande. Tabell 6. Svar på frågan: I viken utsträckning upplever du nåbarheten via mobiltelefon som stressande? 39

46 Svarsalternativ Inte alls stressande Lite stressande Ganska stressande Mycket stressande n= 31 Andel som svarat lika vid bägge tillfällena 16/31= 52% Pearson r; p=,41 De senaste trettio dagarna Resultaten rörande absolut överensstämmelse och, framför allt, korrelation för dessa frågor pekade inte på god överensstämmelse. Det kunde inte uteslutas att förändringarna i svarsmönstren till viss del hängde samman med förändrade kommunikationsvanor under datainsamlingsperioden. Detta medförde att resultaten blev svårtolkade. Hur många mobilsamtal har Du ringt och tagit emot per dag (i genomsnitt) de senaste 30 dagarna? Reproducerbarheten var relativt god för 1-5 per dag, men föreföll mer osäker för högre frekvenser. Korrelationen drogs ned av 3 personer med stora avvikelser mellan mätning 1 och 2. Tabell 1. Svar på frågan: Hur många mobilsamtal har Du ringt och tagit emot per dag (i genomsnitt) de senaste 30 dagarna? OBS: Frågan gäller det totala antalet oavsett om det skett i ditt arbete/din praktik, i dina studier eller privat. Svarsalternativ per dag per dag per dag per dag Mer än 20 per dag n= 31 Andel som svarat lika vid bägge tillfällena 22/31=71% Spearman s rho =.59 Hur många SMS/MMS har Du skickat och tagit emot per dag (i genomsnitt) de senaste 30 dagarna? Reproducerbarheten var relativt god för 1-5 per dag, men föreföll mer osäker för högre frekvenser. Tabell 2. Svar på frågan: Hur många SMS/MMS har Du skickat och tagit emot per dag (i genomsnitt) de senaste 30 dagarna? OBS: Frågan gäller det totala antalet oavsett om det skett i ditt arbete/din praktik, i dina studier eller privat. 40

47 Svarsalternativ per dag per dag per dag per dag 4 Mer än 20 per dag 1 1 n= 31 Andel som svarat lika vid bägge tillfällena 20/31=65% Spearman s rho.39 Ingen specificerad tidsreferens Den enda frågan inom detta område rörde oro för mobilstrålning. Frågan var formulerad i presens och skulle alltså kunna uppfattas syfta på en till svarstillfället näraliggande tidsperiod. Oron ifråga skulle å ena sidan kunna antas vara känslig för miljölarm o dyl. med anknytning till mobilstrålning. Såvitt författaren vet förekom ingen mer omfattande medial uppmärksamhet kring detta under datainsamlingsperioden. Å andra sidan kan oron ifråga antas avspegla ett mer stabilt psykologiskt fenomen. I så fall blir överväganden kring vilken tidsperiod som uppfattats av respondenterna mindre väsentlig. Av resultaten att döma var frågan reliabel och fenomenet stabilt över den aktuella perioden. Hur orolig är du för att elektromagnetisk strålning från mobiltelefoner skall påverka din hälsa? : Resultaten pekade på god reproducerbarhet och korrelation. Tabell 7. Svar på frågan: Hur orolig är du för att elektromagnetisk strålning från mobiltelefoner skall påverka din hälsa? Svarsalternativ Inte alls orolig Lite orolig Ganska orolig 3 4 Mycket orolig Vet inte/osäker n= 31 Andel som svarat lika vid bägge tillfällena 26/31=84% Pearsons r ; p=, Frågor rörande datoranvändning Nedan redovisas svarsfördelningar vid respektive tillfälle, absolut överensstämmelse vid de två enkättillfällena samt korrelationsmått. För samtliga tabeller gäller följande: Raderna avser svar vid mättillfälle ett, kolumnerna avser mättillfälle 2. Siffrorna i cellerna avser frekvens. Tomma celler innebär f=0. 41

48 De senaste 12 månaderna Ingen fråga inom detta område syftade på de senaste tolv månaderna. De senaste 3 månaderna Den absoluta överensstämmelsen mellan svaren från de två enkättillfällena varierade inom detta område mellan 58% och 84%. Överensstämmelsen var sämst för den fråga som rörde datorn som irritationsmoment. Hur ofta har du förlorat sömn för att du suttit vid datorn sent på kvällen de senaste 3 månaderna?: God reproducerbarhet och korrelation observerades. Tabell 12: Svar på frågan: Hur ofta har du förlorat sömn för att du suttit vid datorn sent på kvällen de senaste 3 månaderna? Svarsalternativ Aldrig Någon/några gånger per månad 5 3 Någon/några gånger per vecka I stort sett varje natt 2 n= 31 Andel som svarat lika vid bägge tillfällena 26/31=84% Spearman rho; p=,78 Hur ofta har du upplevt datorn som ett irritationsmoment de senaste 3 månaderna? : Denna fråga föreföll reliabel för att skilja mellan de som har respektive inte har upplevt irritation, inte hur ofta de har gjort det. Tabell 13: Svar på frågan: Hur ofta har du upplevt datorn som ett irritationsmoment de senaste 3 månaderna? T. ex pga problem i användningen, långsam dator, datorhaveri. Svarsalternativ Aldrig Någon/några gånger per månad Någon/några gånger per vecka I stort sett varje dag n= 31 Andel som svarat lika vid bägge tillfällena 18/31= 58% Spearman s rho; p=,65 De senaste 30 dagarna Den absoluta överensstämmelsen mellan svaren från de två enkättillfällena varierade inom detta område mellan 55% och 84%. Överensstämmelsen var bäst för den fråga som rörde hur lång tid per dag man använt dator. 42

49 Hur lång tid per dag har du använt datorn (igenomsnitt) de senaste 30 dagarna: Resultaten pekade på god reproducerbarhet och korrelation. Tabell 8. Svar på frågan: Hur lång tid per dag har du använt datorn (igenomsnitt) de senaste 30 dagarna. OBS! Frågan avser den totala tiden du använt datorn, dvs både i ditt arbete/din praktik, i dina studier och på din fritid. Svarsalternativ Mindre än 2 tim per dag tim per dag Mer än 4 tim per dag 1 8 n= 31 Andel som svarat lika vid bägge tillfällena 26/31= 84% Spearman rho.,88 Ungefär hur lång tid har du använt dator per dag (i genomsnitt) de senaste 30 dagarna för kommunikation, t ex e-post, chat, msn?: Resultaten pekade på osäker reproducerbarhet för de två högsta svarsalternativen. Möjlighen sammanhängde detta med förändrade kommunikationsvanor. Tabell 9: Svar på frågan: Ungefär hur lång tid har du använt dator per dag (i genomsnitt) de senaste 30 dagarna för kommunikation, t ex e-post, chat, msn? OBS! Frågan avser enbart den tid du använt datorn för ovanstående privat eller på fritiden, ej i ditt arbete/din praktik eller i dina studier Svarsalternativ Inte alls 1 1 Mindre än 1 tim per dag tim per dag Mer än 2 tim per dag n= 31 Andel som svarat lika vid bägge tillfällena 21/31= 68% Spearman rho; p=,67 Ungefär hur lång tid har du använt dator per dag (i genomsnitt) de senaste 30 dagarna för spel, t ex dataspel, onlinespel?: Resultaten pekade på god reproducerbarhet för alternativet inte alls, medan övriga alternativ hade sämre reproducerbarhet. Man kunde inte utesluta att datainsamlingsperioden sammanföll med en säsong då den spelande delen av populationen undergick förändringar med avseende på datorspelsvanor. 43

50 Tabell 10: Svar på frågan: Ungefär hur lång tid har du använt dator per dag (i genomsnitt) de senaste 30 dagarna för spel, t ex dataspel, onlinespel. OBS! Frågan avser enbart den tid du använt datorn för ovanstående privat eller på fritiden, ej i ditt arbete/din praktik eller i dina studier Svarsalternativ Inte alls 18 1 Mindre än 1 tim per dag tim per dag Mer än 2 tim per dag 1 n= 31 Andel som svarat lika vid bägge tillfällena 20/31= 65% Spearman rho,82 Hur ofta har du använt datorn mer än 2 timmar utan paus längre än 10 minuter under de senaste 30 dagarna?: Den exakta reproducerbarheten var inte hög, men korrelationen var god. Frågan verkade reliabel för att differentiera mellan hög (de två högsta alternativen)- och låganvändare (de två lägsta). Tabell 11: Hur ofta har du använt datorn mer än 2 timmar utan paus längre än 10 minuter under de senaste 30 dagarna. Obs! Frågan avser oavsett om det skett i ditt arbete/din praktik, i dina studier eller privat. Svarsalternativ Aldrig Någon enstaka gång Några gånger per månad 3 Några gånger per vecka I stort sett varje dag n= 31 Andel som svarat lika vid bägge tillfällena 17/31=55% Spearman s rho; p=,77 Ingen specificerad tidsreferens Den enda frågan inom detta område rörde oro för hälsopåverkan pga datoranvändning. Frågan var formulerad i presens och skulle alltså kunna uppfattas syfta på en till svarstillfället näraliggande tidsperiod. Oron ifråga skulle å ena sidan kunna antas vara känslig för miljölarm o dyl med anknytning till datoranvändning. Såvitt författaren vet förekom ingen mer omfattande medial uppmärksamhet kring detta under datainsamlingsperioden. Å andra sidan kan oron ifråga antas avspegla ett mer stabilt psykologiskt fenomen. I så fall blir överväganden kring vilken tidsperiod som uppfattats av respondenterna mindre väsentlig. Av resultaten att döma var frågan reliabel och fenomenet stabilt över den aktuella perioden. 44

51 Hur orolig är du för att din hälsa skall påverkas av din datoranvändning?: Liten variation. Frågan verkade stabil med avseende på om man rapporterar oro eller inte. Tabell 14: Svar på frågan: Hur orolig är du för att din hälsa skall påverkas av din datoranvändning? Svarsalternativ Inte alls orolig Lite orolig Ganska orolig 4 Mycket orolig n= 31 Andel som svarat lika vid bägge tillfällena 27/31= 87% Pearson r, Frågor rörande hur och till vad man använder mobiltelefon och dator Man noterade att fråga drabbats av internt bortfall motsvarande ca 1/3 (Tab ). Detta kan ha haft samband med den något kryptiska utformning som i frågeformuläret givits ifrågavarande frågeblock. Uttrycket inte aktuellt följde nämligen efter de fyra i blocket ingående frågorna och vad som åsyftades såsom inte aktuellt var inte indikerat på ett tydligt sätt. Respondenternas hantering av ifrågavarande item visas i Tabell 17.5 och antydde att de personer som inte besvarat frågorna hade valt att ange inte aktuellt. Nedan redovisas svarsfördelningar vid respektive tillfälle, absolut överensstämmelse vid de två enkättillfällena samt korrelationsmått. För samtliga tabeller gäller följande: Raderna avser svar vid mättillfälle ett, kolumnerna avser mättillfälle 2. Siffrorna i cellerna avser frekvens. För tomma celler gäller att f=0. Har du spelat om pengar på Internet det senaste 30 dagarna? Resultaten pekade på god reproducerbarhet, framför allt för nej alternativet, och korrelation. Tabell 15: Svar på frågan: Har du spelat om pengar på Internet det senaste 30 dagarna? Svarsalternativ Ja Nej 28 n= 31 Andel som svarat lika vid bägge tillfällena 30/31=97% phi.; p=,80 Tycker du eller någon i din omgivning att du sysslar FÖR MYCKET med att använda mobiltelefon? Resultaten pekade på god reproducerbarhet, framför allt för nej alternativet 45

52 Tabell 16.1: Svar på frågan: Tycker du eller någon i din omgivning att du sysslar FÖR MYCKET med att använda mobiltelefon? Svarsalternativ Nej Ja 2 5 n= 31 Andel som svarat lika vid bägge tillfällena 27/31=87% phi.; p=,63 Tycker du eller någon i din omgivning att du sysslar FÖR MYCKET med att surfa eller chatta på internet? Reproducerbarheten var god, men eftersom i stort sett alla svarade nej, då gäller detta endast nej-alternativet Tabell 16.2: Svar på frågan: Tycker du eller någon i din omgivning att du sysslar FÖR MYCKET med att surfa eller chatta på internet? Svarsalternativ Nej 27 1 Ja 3 n= 30 Andel som svarat lika vid bägge tillfällena 27/30=90% phi.; p= Kan ej beräknas Tycker du eller någon i din omgivning att du sysslar FÖR MYCKET med att spela dataspel? Reproducerbarheten var god, men resultaten pekade på osäkerhet rörande jaalternativet. Tabell 16.3: Svar på frågan: Tycker du eller någon i din omgivning att du sysslar FÖR MYCKET med att spela dataspel? Svarsalternativ Nej 25 1 Ja 3 2 n= 30 Andel som svarat lika vid bägge tillfällena 27/30=90% phi.,60 Tycker du eller någon i din omgivning att du sysslar FÖR MYCKET med att spela om pengar på internet? Hundraprocentig reproducerbarhet, men endast en person som svarat ja. 46

53 Tabell 16.4: Svar på frågan: Tycker du eller någon i din omgivning att du sysslar FÖR MYCKET med att spela om pengar på internet? Svarsalternativ Nej 29 1 Ja 1 n= 30 Andel som svarat lika vid bägge tillfällena 30/30=100% phi. 1,00 Har du försökt att skära ned på din mobiltelefonanvändning, men misslyckats? Resultaten pekade på god reproducerbarhet. Tabell 17.1: Svar på frågan: Har du försökt att skära ned på din mobiltelefonanvändning, men misslyckats? Svarsalternativ Nej Ja 1 3 n= 21 Andel som svarat lika vid bägge tillfällena 19/21=90% phi.,69 Har du försökt att skära ned på ditt surfande eller chattande på internet, men misslyckats? Hög reproducerbarhet, men stor osäkerhet rörande ja-alternativet. Tabell 17.2: Svar på frågan: Har du försökt att skära ned på ditt surfande eller chattande på internet, men misslyckats? Svarsalternativ Nej 18 1 Ja 1 1 n= 20 Andel som svarat lika vid bägge tillfällena 19/20=95% phi.,69 Har du försökt att skära ned på att spela dataspel, men misslyckats? Hög reproducerbarhet, men stor osäkerhet rörande ja-alternativet. 47

54 Tabell 17.3: Svar på frågan: Har du försökt att skära ned på att spela dataspel, men misslyckats? Svarsalternativ Nej 19 1 Ja 1 n= 21 Andel som svarat lika vid bägge tillfällena 20/20=100% phi.; p= 1,0 Har du försökt att skära ned på att spela om pengar på internet, men misslyckats? Hög reproducerbarhet, men stor osäkerhet rörande ja-alternativet. Tabell 17.4: Svar på frågan: Har du försökt att skära ned på att spela om pengar på internet, men misslyckats? Svarsalternativ Nej 20 1 Ja n= 20 Andel som svarat lika vid bägge tillfällena 100% phi. Kan ej beräknas Tabell 17.5: Svar på frågan: Har du försökt att skära ned på något (av det som åsyftas i tabell ), men misslyckats? Svarsalternativ 1 1 Inte aktuellt 10 Hur många personliga/privata kontakter har du skapat och upprätthållit endast via Internet de senaste 12 månaderna? Reproducerbarheten föreföll relativt god, liksom korrelationen. Resultaten pekade dock på att frågan är reliabel för att skilja mellan dem som inte skapat någon kontakt, de som etablerat få kontakter (kanske max 10) och de som etablerat många kontakter (fler är 10). Tabell 18: Svar på frågan: Hur många personliga/privata kontakter har du skapat och upprätthållit endast via Internet de senaste 12 månaderna? Svarsalternativ eller fler 1 2 n= 31 Andel som svarat lika vid bägge tillfällena 22/31=71% Spearman s rho; p=,76 48

55 Hur stor del av dina privata kontakter består av personer som du endast träffar via Internet? Resultaten pekade på god reproducerbarhet när det gäller att skilja mellan dem som inte alls träffar personer endast på Internet och dem som gör detta. I övrigt kan man inte säga något på grund av liten variation i det övre registret. Tabell 19: Svar på frågan: Hur stor del av dina privata kontakter består av personer som du endast träffar via Internet? Svarsalternativ Ingen alls 14 1 En liten del Hälften 3 Ganska stor del 4 I stort sett hela umgänget 1 n= 31 Andel som svarat lika vid bägge tillfällena 29/31=94% Spearman s rho, Livssituation Krav, kontroll, socialt stöd och balans mellan ansträngning och utbyte Nedan redovisas svarsfördelningar vid respektive tillfälle, absolut överensstämmelse vid de två enkättillfällena samt korrelationsmått. För samtliga tabeller gäller följande: Raderna avser svar vid mättillfälle ett, kolumnerna avser mättillfälle 2. Siffrorna i cellerna avser frekvens. För tomma celler gäller att f=0. Jag är utsatt för stora krav och förväntningar i arbetet/studierna. Reproducerbarhet och korrelation var inte tillfredsställande. Framför allt alternativet stämmer i viss mån hade dålig reproducerbarhet och bidrog till att sänka korrelationen. Tabell 20: Responser på påståendet: Jag är utsatt för stora krav och förväntningar i arbetet/studierna Svarsalternativ Stämmer mycket dåligt 1 2 Stämmer ganska dåligt Stämmer i viss mån Stämmer ganska bra Stämmer mycket bra 6 n= 31 Andel som svarat lika vid bägge tillfällena 10/31=32% Pearsons r; p=,53; Jag känner att jag har kontroll över och kan hantera saker som händer i mitt arbete/mina studier. Reproducerbarhet och korrelation OK. 49

56 Tabell 21: Responser på påståendet: Jag känner att jag har kontroll över och kan hantera saker som händer i mitt arbete/mina studier Svarsalternativ Stämmer mycket dåligt 2 Stämmer ganska dåligt Stämmer i viss mån Stämmer ganska bra Stämmer mycket bra n= 31 Andel som svarat lika vid bägge tillfällena 20/31=65% Pearsons r; p=,72 När jag har problem i arbetet/studierna så har jag tillgång till stöd och hjälp där. Korrelationen var OK, men reproducerbarheten var dålig för alternativet stämmer i viss mån. Tabell 22: Respons på påståendet: När jag har problem i arbetet/studierna så har jag tillgång till stöd och hjälp där Svarsalternativ Stämmer mycket dåligt Stämmer ganska dåligt Stämmer i viss mån Stämmer ganska bra Stämmer mycket bra n= 31 Andel som svarat lika vid bägge tillfällena 15/31=48% Pearsons r; p=,74 Med tanke på den ansträngning jag lägger ner och det jag presterar i arbetet/studierna får jag den uppskattning jag förtjänar. Korrelationen var OK, men reproducerbarheten var dålig för alternativet stämmer i viss mån. Tabell 23: Responser på påståendet: Med tanke på den ansträngning jag lägger ner och det jag presterar i arbetet/studierna får jag den uppskattning jag förtjänar. Svarsalternativ Stämmer mycket dåligt 2 2 Stämmer ganska dåligt Stämmer i viss mån Stämmer ganska bra Stämmer mycket bra 1 4 n= 31 Andel som svarat lika vid bägge tillfällena 15/31=48% Pearsons r; p=,80 50

57 Jag är utsatt för stora krav och förväntningar i mitt privatliv. Reproducerbarhet och korrelation var inte tillfredsställande. Här föreföll alternativen ganska dåligt och ganska bra vara de mest problematiska. Tabell 24: Responser på påståendet: Jag är utsatt för stora krav och förväntningar i mitt privatliv. Svarsalternativ Stämmer mycket dåligt Stämmer ganska dåligt Stämmer i viss mån Stämmer ganska bra Stämmer mycket bra 1 n= 31 Andel som svarat lika vid bägge tillfällena 12/31=39% Pearsons r; p=,49 Jag känner att jag har kontroll över och kan hantera saker som händer i mitt privatliv. Reproducerbarhet och korrelation bra. Tabell 25: Responser på påståendet: Jag känner att jag har kontroll över och kan hantera saker som händer i mitt privatliv. Svarsalternativ Stämmer mycket dåligt 2 2 Stämmer ganska dåligt Stämmer i viss mån Stämmer ganska bra Stämmer mycket bra 2 8 n= 31 Andel som svarat lika vid bägge tillfällena 25/31= 81% Pearsons r,86 När jag har problem i mitt privatliv så har jag tillgång till stöd och hjälp där. Korrelation bra, reproducerbarhet bra för en 5-alternativsfråga. 51

58 Tabell 26: Responser på påståendet: När jag har problem i mitt privatliv så har jag tillgång till stöd och hjälp där. Svarsalternativ Stämmer mycket dåligt 1 2 Stämmer ganska dåligt 1 3 Stämmer i viss mån Stämmer ganska bra Stämmer mycket bra 2 13 n= 31 Andel som svarat lika vid bägge tillfällena 21/31=68% Pearsons r,84 Med tanke på den ansträngning jag lägger ner och det jag presterar i mitt privatliv får jag den uppskattning jag förtjänar. Låg reproducerbarhet, låg korrelation. Tabell 27: Responser på påståendet: Med tanke på den ansträngning jag lägger ner och det jag presterar i mitt privatliv får jag den uppskattning jag förtjänar. Svarsalternatitv Stämmer mycket dåligt 1 2 Stämmer ganska dåligt Stämmer i viss mån Stämmer ganska bra Stämmer mycket bra n= 31 Andel som svarat lika vid bägge tillfällena 12/31=39% Pearsons r, Välbefinnande Nedan redovisas svarsfördelningar vid respektive tillfälle, absolut överensstämmelse vid de två enkättillfällena samt korrelationsmått. För samtliga tabeller gäller följande: Raderna avser svar vid mättillfälle ett, kolumnerna avser mättillfälle 2. Siffrorna i cellerna avser frekvens. För tomma celler gäller att f=0. 52

59 Tabell 28: Responser på påståendet: Jag tycker om mig själv och accepterar både mina bra och dåliga sidor. Svarsalternativ Stämmer mycket dåligt Stämmer ganska dåligt 3 Stämmer i viss mån Stämmer ganska bra Stämmer mycket bra 1 7 n= 31 Andel som svarat lika vid bägge tillfällena 22/31=71% Pearsons r,63 Tabell 29: Responser på påståendet: Jag känner att jag har mål och mening med mitt liv. Svarsalternativ Stämmer mycket dåligt 1 2 Stämmer ganska dåligt Stämmer i viss mån Stämmer ganska bra Stämmer mycket bra 3 6 n= 31 Andel som svarat lika vid bägge tillfällena 14/31=45% Pearsons r,65 Tabell 30: Responser på påståendet: Jag känner att jag utvecklas i livet och är öppen för nya erfarenheter. Svarsalternativ Stämmer mycket dåligt Stämmer ganska dåligt Stämmer i viss mån Stämmer ganska bra Stämmer mycket bra n= 31 Andel som svarat lika vid bägge tillfällena 11/31=35% Pearsons r,52 53

60 Tabell 31: Responser på påståendet: Jag har lätt för att skapa och behålla nära relationer med andra människor. Svarsalternativ Stämmer mycket dåligt 1 2 Stämmer ganska dåligt Stämmer i viss mån Stämmer ganska bra Stämmer mycket bra 7 n= 31 Andel som svarat lika vid bägge tillfällena 22/31=71% Pearsons r,68 Tabell 32: Responser på påståendet: Jag står för mina åsikter även om de skulle stå i motsats till den allmänna uppfattningen. Svarsalternativ Stämmer mycket dåligt 1 2 Stämmer ganska dåligt 3 Stämmer i viss mån Stämmer ganska bra Stämmer mycket bra 1 10 n= 31 Andel som svarat lika vid bägge tillfällena 20/31=65% Pearsons r,74 Beträffande den allmänna livstillfredsställelsen kunde man notera att korrelationen mellan mätomgångarna attenuerades av ett par personer som mellan mätningarna tycktes ha blivit avsevärt nöjdare med sitt liv. Tabell 33: Svar på frågan: Sammantaget, hur nöjd är du med ditt liv nuförtiden? Svarsalternativ Väldigt missnöjd Väldigt nöjd 3 n= 28 Andel som svarat lika vid bägge tillfällena 13/28=46% Pearsons r,68 54

61 Prestationsbaserad självkänsla Prestationsbaserad självkänsla mättes med en förkortad variant av den skala som presenterats av Hallsten. Två items ingick i skalan: Jag tror att jag ibland försöker bevisa mitt värde genom att vara duktig samt Jag har ibland känt ett inre tvång att åstadkomma något värdefullt här i livet. Det femgradiga svarsformatet hade ändpunkterna Stämmer inte alls respektive stämmer helt. Mellanliggande steg angavs endast med en siffra. Skalvärden beräknades genom summering och kunde variera mellan 2 och 10. Den absoluta överensstämmelsen mellan skalvärden från de två mätningarna var 39%. Medelvärdet för PBS var vid den första mätningen 7,0 och vid den andra 6,7. Tabell 34-35: Prestationsbaserad självkänsla. Skalvärde* Medelvärde vid mätn Stämmer inte alls , , , , Stämmer helt 9,3 2 1 n= 31 Andel med samma skalvärde vid bägge 12/31=39% tillfällena Pearsons r,70 *: Tabellen avser summerade svar på 2 items. Dessa hade vardera 5 skalsteg (1-5). Skalvärde 2 i tabellen motsvarar alltså stämmer inte alls på bägge items och skalvärde 10 i tabellen motsvarar stämmer helt på bägge items. Raderna avser svar vid mättillfälle ett, kolumnerna avser mättillfälle 2. Siffrorna i cellerna avser frekvens. Tomma celler innebär f=0. 55

62 Livshändelser de senaste 12 månaderna Nedan redovisas svarsfördelningar vid respektive tillfälle, absolut överensstämmelse vid de två enkättillfällena samt korrelationsmått. För samtliga tabeller gäller följande: Raderna avser svar vid mättillfälle ett, kolumnerna avser mättillfälle 2. Siffrorna i cellerna avser frekvens. För tomma celler gäller att f=0. Tabell 36: Svar på frågan: Har du själv varit med om eller drabbats av allvarliga ekonomiska eller juridiska problem under de senaste 12 månaderna? Svarsalternativ Nej 24 1 Ja 3 4 n= 31 Andel som svarat lika vid bägge tillfällena 28/31=90% phi,71 Tabell 37: Svar på frågan: Har du själv varit med om eller drabbats av allvarliga svårigheter i dina relationer (separation, allvarlig konflikt, allvarlig sjukdom hos anhörig eller dödsfall) under de senaste 12 månaderna? Svarsalternativ Nej Ja 6 7 n= 31 Andel som svarat lika vid bägge tillfällena 23/31=74% phi,47 Tabell 38: Svar på frågan: Har du själv varit med om eller drabbats av allvarlig egen sjukdom under de senaste 12 månaderna? Svarsalternativ Nej 30 1 Ja 1 n= 31 Andel som svarat lika vid bägge tillfällena 30/31= 97% phi Kan ej beräknas 56

63 Tabell 39: Svar på frågan: Har du själv varit med om eller drabbats av olyckor, katastrofer eller allvarliga övergrepp under de senaste 12 månaderna? Svarsalternativ Nej Ja n= 30 Andel som svarat lika vid bägge tillfällena 29/30= 97% phi Kan ej beräknas Störande ljud samt vibrationsexponering Nedan redovisas svarsfördelningar vid respektive tillfälle, absolut överensstämmelse vid de två enkättillfällena samt korrelationsmått. För samtliga tabeller gäller följande: Raderna avser svar vid mättillfälle 1, kolumnerna avser mättillfälle 2. Siffrorna i cellerna avser frekvens. För tomma celler gäller att f=0. Tabell 40.1: Svar på frågan: Har du besvärats av störande ljud ( t ex fläktljud, maskinljud, musik) i ditt arbete/studier? OBS! Frågan avser de senaste 30 dagarna. Svarsalternativ Nej Ja, obetydligt Ja, lite grann Ja, ganska mycket Inte aktuellt 1 n= 31 Andel som svarat lika vid bägge tillfällena 20/31=65% Pearson r*,60 * Beräknat på alternativen

64 Tabell 40.2: Svar på frågan: Har du besvärats av störande ljud ( t ex fläktljud, maskinljud, musik) under din sömn? OBS! Frågan avser de senaste 30 dagarna. Svarsalternativ Nej Ja, obetydligt Ja, lite grann Ja, ganska mycket n= 31 Andel som svarat lika vid bägge tillfällena 23/31=74% Pearson r,74 Tabell 40.3: Svar på frågan: Har du besvärats av störande ljud ( t ex fläktljud, maskinljud, musik) under din fritid? OBS! Frågan avser de senaste 30 dagarna Svarsalternativ Nej 11 1 Ja, obetydligt Ja, lite grann Ja, ganska mycket 2 1 n= 31 Andel som svarat lika vid bägge tillfällena 21/31=68% Pearson r,73 Tabell 41: Svar på frågan: Använder du vibrerande handhållna maskiner (t ex skruvdragare, slagborr, slipmaskin)? OBS Flera svarsalternativ kan anges. Svarsalternativ Nej 25 1 Ja, i arbete/praktik 1 2 Ja, på fritiden 3 2 n= Andel som svarat lika vid bägge tillfällena Korrelation Ur ovanstående tabell framgår att rörande svaret nej så var överensstämmelsen 100%, ja i arbete/praktik 100% och ja, på fritiden 2/5=40% 58

65 Hälsa Allmänt Tabell 42: Svar på frågan: Hur bedömer du ditt allmänna hälsotillstånd? Svarsalternativ Mycket bra 10 1 Ganska bra Någorlunda Ganska dåligt 4 Dåligt n= 31 Andel som svarat lika vid bägge tillfällena 27/31=87% Pearsons r, Stress Tabell 43: Svar på frågan: Med stress menas ett tillstånd då man känner sig spänd (etc). Känner du av sådan stress för närvarande? Svarsalternativ Inte alls Bara lite I viss mån Ganska mycket Väldigt mycket 1 n= 31 Andel som svarat lika vid bägge tillfällena 17/31=55% Pearsons r,72 Tabell 44: Har du känt sådan stress minst 7 dagar i sträck de senaste 12 månaderna? Svarsalternativ Ja Nej 3 17 n= 31 Andel som svarat lika vid bägge tillfällena 17/31=81% phi,66 59

66 Sömn Fråga 45, vilken rörde hur mycket man under de senaste 30 dagarna vanligtvis sovit per natt hade ett öppet svarsformat. Vissa respondenter hade angett ett intervall, t ex 5-6 timmar. Dessa svar kodades i enlighet med intervallets mittpunkt. Frågan ställdes med syftning på arbetsdagar (45.1) respektive arbetsfria dagar (45.2). Man kunde notera att bristen på överensstämmelse för de flesta innebar att sömntiden ökat vid mätomgång 2, vilket med tanke på datainsamlingsperiodens förläggning kan antas avspegla verklig förändring snarare än reliabilitetsbrister (Tabell 45.1). Tabell 45.1: Svar på frågan: Hur många timmar per natt sover du vanligtvis per natt (senaste 30 dagarna) på vardagar (arbetsdagar)? Antal timmar per natt 4,5 5 5,5 6 6,5 7 7, , , , , n= 31 Andel med samma värde vid bägge tillfällena 14/31=45% Pearsons r,71 Tabell 45.2: Svar på frågan: Hur många timmar per natt sover du vanligtvis per natt (senaste 30 dagarna) på helgdagar (arbetsfria dagar)? Antal timmar per natt 5 6,5 7 7,5 8 8,5 9 9, , , , , , ,5 n= 31 Andel med samma värde 20/31=65% vid bägge tillfällena Pearsons r,76 60

67 Tabell 46.1: Svar på frågan: Hur ofta har du de senaste 3 månaderna vaknat utsövd? Svarsalternativ Aldrig 1 2 Någon/några ggr per mån Någon/några ggr per vecka I stort sett varje dag 3 6 n= 31 Andel som svarat lika vid bägge tillfällena 17/31=55% Spearman rho,58 Tabell 46.2: Svar på frågan: Hur ofta har du de senaste 3 månaderna haft besvär med sömnen (t ex haft svårt att somna, upprepade uppvaknanden, för tidigt uppvaknande)? Svarsalternativ Aldrig Någon/några ggr per mån Någon7några ggr per vecka I stort sett varje dag 1 3 n= 31 Andel som svarat lika vid bägge tillfällena 19/31=61% Spearman rho,70 Tabell 46.3: Svar på frågan: Hur ofta har du de senaste 3 månaderna varit trött/sömnig under dagen? Svarsalternativ Aldrig 2 Någon/några ggr per mån Någon7några ggr per vecka I stort sett varje dag n= 31 Andel som svarat lika vid bägge tillfällena 19/31=61% Spearman rho,66 61

68 Depressivitet och koncentrationssvårigheter Tabell 47.1: Svar på frågan: Har du under de senaste 30 dagarna ofta haft minskad lust att göra saker som du vanligen tycker om? Svarsalternativ Nej Ja 2 6 n= 31 Andel som svarat lika vid bägge tillfällena 25/31=81% phi,54 Tabell 47.2: Svar på frågan: Har du under de senaste 30 dagarna känt dig illa till mods, deprimerad eller känt att framtiden ser hopplös ut? Svarsalternativ Nej Ja 5 8 n= 31 Andel som svarat lika vid bägge tillfällena 24/31=77% phi,53 Tabell 47.3: Svar på frågan: Har du under de senaste 30 dagarna haft onormalt svårt att koncentrera dig, t ex när du läser? Svarsalternativ Nej Ja 4 4 n= 31 Andel som svarat lika vid bägge tillfällena 26/31= 84% phi, Hälsoproblem till följd av olycka När det gällde hälsoproblem och sjukskrivning till följd av olycka hade ett antal personer endast svarat vid ett av tillfällena (tab ). Den person som vid bägge tillfällena svarat ja på fråga 48 var också den som svarat konsekvent på följdfrågorna 49.1 och 49.2 (tab ). Den höga andelen med inget svar på fråga 49.1 och 49.2 hängde samman med att endast de som i fråga 48 angett besvär skulle besvara fråga 49.1 och endast de som svarat ja på denna fråga skulle besvara fråga Av resultaten framgick att några personer inte uppfattat dessa instruktioner på avsett vis (tab ). 62

69 Tabell 48: Svar på frågan: Har du någon gång under de senaste 12 månaderna haft fysiska eller psykiska besvär till följd av en olycka? Svarsalternativ Inget svar Nej Ja, arbetsolycka (ej trafik- eller färdolycka) 1 2 Ja, olycka på fritiden (ej trafik- eller färdolycka) 3 Ja, trafik- eller färdolycka på till/från arbetet eller under arbetstid 4 Ja, trafik- eller färdolycka på fritiden n= 31 Beträffande sjukskrivning eller sjukbidrag till följd av besvär enligt fråga 48 hade endast en person angett svar vid bägge tillfällena (tab 49.1). Tabell 49.1: Svar på frågan: Har du någon gång under de senaste 12 månaderna varit sjukskriven och/eller haft sjukbidrag/förtidspension som följd av dessa besvär? (syftar på fråga 48) Svarsalternativ Inget svar Ja 2 Nej 3 1 n= 31 Som följdfråga till fråga 49.1 ställdes en fråga som rörde sjukskrivningsperiodens längd. Tabell 49.2: Svar på frågan: Hur lång tid sammanlagt under de senaste 12 månaderna varade sjukskrivningen eller sjukersättningsperioden? Svarsalternativ Inget svar dagar dagar dagar n= 31 63

70 Aktuella sjukdomar, skador och besvär I fråga ombads deltagarna ange sjukdomar, skador eller besvär som de hade vid tiden för enkätens besvarande. De instruerades att inkludera både sådant de själva ansåg sig lida av och sådant de fått besked av läkare att de hade. Det var alltså möjligt att markera två ja-alternativ. Tabell 50.1: Sjukdom i hjärta eller blodkärl Svarsalternativ Nej 31 1 Ja, enligt min åsikt 2 Ja, enligt läkare 12 Både 1 och 2 Tabell 50.2: Allergiska besvär Svarsalternativ Nej Ja, enligt min åsikt Ja, enligt läkare Både 1 och 2 2 n= 31 Andel som svarat lika vid bägge tillfällena 24/31=77% Tabell 50.3: Sjukdom i luftvägar eller lungor ( t ex astma, svår luftrörskatarr, emfysem) Svarsalternativ Nej Ja, enligt min åsikt Ja, enligt läkare Både 1 och 2 n= 31 Andel som svarat lika vid bägge tillfällena 30/31=97% 64

71 Tabell 50.4: Sjukdom i öron (t ex hörselskada) Svarsalternativ Nej 29 1 Ja, enligt min åsikt 2 Ja, enligt läkare Både 1 och 2 n= 31 Andel som svarat lika vid bägge tillfällena 30/31=97% Tabell 50.5: Sjukdom i magen/matsmältningsorganen (t ex magkatarr, magsår, gallsten, lever- eller tarmsjukdom) Svarsalternativ Nej Ja, enligt min åsikt 3 2 Ja, enligt läkare Både 1 och 2 n= 31 Andel som svarat lika vid bägge tillfällena 28/31=90% Tabell 50.6: Sockersjuka/diabetes Svarsalternativ Nej 31 1 Ja, enligt min åsikt 2 Ja, enligt läkare 12 Både 1 och 2 n= 31 Tabell 50.7: Medfödd sjukdom/missbildning som innebär funktionshinder Svarsalternativ Nej 30 1 Ja, enligt min åsikt 2 Ja, enligt läkare 1 12 Både 1 och 2 n= 31 I fråga ombads deltagarna ange om de vid tillfället för enkätens ifyllande hade besvär från rörelseorganen eller ögonen och i så fall under hur lång tid besvärsperioden pågått. Observera att man för dessa frågor kunde förvänta problem med reproducerbarheten eftersom svarsformatet (se tabeller) gav utrymme att rapportera förändringar som skulle ha kunnat inträffa under den period som åtskiljde datainsamlingsomgångarna. 65

72 Tabell 51.1: Ögontrötthet/andra ögonbesvär Svarsalternativ Nej Ja, mindre än en vecka Ja, en vecka upp till en månad Ja, 1-3 månader Ja, mer än 3 månader 1 n= 31 Andel som svarat lika vid bägge tillfällena 21/31=68% Spearman rho,70 Tabell 51.2: Värk/smärta från övre delen av ryggen/nacken Svarsalternativ Nej Ja, mindre än en vecka Ja, en vecka upp till en månad Ja, 1-3 månader 5 4 Ja, mer än 3 månader n= 31 Andel som svarat lika vid bägge tillfällena 17/31=55% Spearman rho,77 Tabell 51.3: Värk/smärta från nedre delen av ryggen Svarsalternativ Nej Ja, mindre än en vecka Ja, en vecka upp till en månad 2 3 Ja, 1-3 månader 1 4 Ja, mer än 3 månader 1 4 n= 31 Andel som svarat lika vid bägge tillfällena 21/31=68% Spearman rho,71 66

73 Tabell 51.4: Värk/smärta från axlar/armar/handleder/händer Svarsalternativ Inget svar 1 0 Nej Ja, mindre än en vecka Ja, en vecka upp till en månad 3 Ja, 1-3 månader 4 Ja, mer än 3 månader 2 n (bägge tillfällena)= 30 Andel som svarat lika vid bägge tillfällena 25/30=83% Spearman rho,55 Tabell 51.5: Domningar/stickningar i hand/fingrar Svarsalternativ Inget svar 1 0 Nej Ja, mindre än en vecka 2 Ja, en vecka upp till en månad 1 3 Ja, 1-3 månader 4 Ja, mer än 3 månader 1 n (bägge tillfällena)= 30 Andel som svarat lika vid bägge tillfällena 27/30=90% Spearman rho,46 Tabell 51.6: Vita fingrar av typen att en eller flera fingrar bleknar vid fukt eller kyla Svarsalternativ Inget svar 1 0 Nej 27 1 Ja, mindre än en vecka 1 2 Ja, en vecka upp till en månad 3 Ja, 1-3 månader 4 Ja, mer än 3 månader 1 1 n (bägge tillfällena)= 30 Andel som svarat lika vid bägge tillfällena 28/30=93% Spearman rho,58 67

74 Besvärs påverkan på prestation Åtta frågor riktades endast till de deltagare som arbetade, studerade eller praktiserade, och gällde den grad i vilken olika besvär påverkat deras prestation under de senaste 14 dagarna. Observera att man för dessa frågor kunde förvänta problem med reproducerbarheten eftersom den åsyftade tidsperioden inte var densamma vid bägge mätningarna. Tabell 52.1: Ögontrötthet/andra typer av ögonbesvär Svarsalternativ Inget svar 3 0 Nej Ja, obetydligt Ja, lite grann 2 3 Ja, ganska mycket 1 n (bägge tillfällena)= 28 Andel som svarat lika vid bägge tillfällena 25/28=89% Spearman rho,38 Tabell 52.2: Värk/smärta från övre delen av ryggen/nacken Svarsalternativ Inget svar Nej Ja, obetydligt 1 2 Ja, lite grann Ja, ganska mycket 1 2 n (bägge tillfällena)= 28 Andel som svarat lika vid bägge tillfällena 20/28=71% Spearman rho,48 Tabell 52.3: Värk/smärta från nedre delen av ryggen Svarsalternativ Inget svar Nej Ja, obetydligt Ja, lite grann Ja, ganska mycket n (bägge tillfällena)= 28 Andel som svarat lika vid bägge tillfällena 21/28=75% Spearman rho,75 68

75 Tabell 52.4: Värk/smärta från axlar/armar/handleder/händer Svarsalternativ Inget svar 3 0 Nej Ja, obetydligt 1 2 Ja, lite grann Ja, ganska mycket 2 n (bägge tillfällena)= 28 Andel som svarat lika vid bägge tillfällena 22/28=79% Spearman rho,63 Tabell 52.5: Domningar/stickningar i hand/fingrar Svarsalternativ Inget svar 3 0 Nej Ja, obetydligt 2 Ja, lite grann 1 3 Ja, ganska mycket n (bägge tillfällena)= 28 Andel som svarat lika vid bägge tillfällena 27/28=96% Tabell 52.6: Vita fingrar av typen att en eller flera fingrar bleknar vid fukt eller kyla Svarsalternativ Inget svar 3 0 Nej 27 1 Ja, obetydligt 2 Ja, lite grann 3 Ja, ganska mycket 1 n (bägge tillfällena)= 28 Andel som svarat lika vid bägge tillfällena 27/28=96% Tabell 52.7: Stress/nedstämdhet Svarsalternativ Inget svar Nej Ja, obetydligt Ja, lite grann Ja, ganska mycket n (bägge tillfällena)= 28 Andel som svarat lika vid bägge tillfällena 16/28=57% Spearman rho,57 69

76 Tabell 52.8: Trötthet Svarsalternativ Inget svar Nej Ja, obetydligt Ja, lite grann Ja, ganska mycket n (bägge tillfällena)= 28 Andel som svarat lika vid bägge tillfällena 18/28=64% Spearman rho, Studier, arbete och praktik Nio frågor ställdes vilka gällde prestation, sjukfrånvaro, sjuknärvaro, arbetsförmåga samt negativ särbehandling. Dessa frågor riktades endast till dem som arbetade, studerade eller praktiserade Prestation Observera att man för dessa frågor kunde förvänta problem med reproducerbarheten eftersom den åsyftade tidsperioden inte var densamma vid bägge mätningarna. Tabell 53: Svar på frågan: Uppskatta hur mycket arbete i arbetet/studierna du har utfört under de senaste 14 dagarna jämfört med din normala mängd? Svarsalternativ Inget svar Mycket mindre än normalt Lite mindre än normalt Normal mängd Lite mer än normalt Mycket mer än normalt n (bägge tillfällena) 28 Andel som svarat lika vid bägge tillfällena 15/28=54% Spearman rho,29 70

77 Sjukfrånvaro och -närvaro Tabell 54: Svar på frågan: Hur många dagar under de senaste 12 månaderna har du sammanlagt varit borta från arbetet/studierna på grund av egen sjukdom (inklusive för vård, behandling eller undersökning)? Svarsalternativ Inget svar Ingen dag dagar dagar dagar dagar n (bägge tillfällena) 28 Andel som svarat lika vid bägge tillfällena 24/28=86% Spearman rho,73 Tabell 55: Svar på frågan: Hur många gånger de senaste 12 månaderna har det hänt att du gått till arbetet/studierna trots att du med tanke på din hälsa egentligen borde ha sjukanmält dig/stannat hemma? Svarsalternativ Inget svar 2 1 Aldrig En gång gånger Mer än fem gånger Ej aktuellt har inte varit sjuk 1 n (bägge tillfällena) 29 Andel som svarat lika vid bägge tillfällena 18/29=62% Spearman rho (baserat på alt.1-4),77 71

78 Arbetsförmåga Tabell 56: Svar på frågan: Vi antar att din arbetsförmåga då den var som bäst värderas med 10 poäng. Vilket poängtal skulle du då ge din nuvarande arbetsförmåga? Svarsalternativ Inget svar Kan inte arbeta alls just nu Min arbetsförmåga är som bäst just nu n (bägge tillfällena) 29 Andel som svarat lika vid bägge tillfällena 16/29=55% Pearson r, Negativ särbehandling Frågan Har du känt dig negativt särbehandlad på arbetet/studierna, exempelvis genom andras attityder, lönenivåer, arbetsuppgifter, brist på information eller befordran, osv, under de senaste 12 månaderna? ställdes med syftning på fem olika möjliga grunder för negativ särbehandling Kön: Samtliga 28 som svarade bägge gångerna svarade nej Sexuell läggning: Samtliga 28 som svarade bägge gångerna svarade nej Etnisk bakgrund: Samtliga 28 som svarade bägge gångerna svarade nej Funktionshinder: 27 av de 28 som svarade bägge gångerna svarade konsekvent nej och en svarade konsekvent ja, lite. Tabell 57.5: Negativ särbehandling pga ålder Svarsalternativ Inget svar 2 0 Nej Ja, lite Ja,mycket 1 2 n (bägge tillfällena) 29 Andel som svarat lika vid bägge tillfällena 24/29=83% Spearman rho,76 72

79 Arbete och praktik Femton frågor ställdes till de personer som arbetade eller praktiserade. Frågorna rörde yrke, arbetsuppgifter, anställningsform samt olika aspekter på miljörelaterade arbetsförhållanden. I redovisningen har här inte inkluderats frågorna (yrke, huvudsaklig arbetsuppgift, anställningsform) samt fråga 61, som tog upp natt- och helgarbete samt olika inslag i chefsarbete Arbete utanför arbetsplatsen och nåbarhet utanför arbetstid Tabell 62.1: Svar få frågan: Hur ofta har du under de senaste 3 månaderna tagit med dig arbete utanför arbetsplatsen, t ex arbetat hemma? Svarsalternativ Aldrig 19 2 Någon/några ggr per mån Någon/några ggr per vecka 1 4 I stort sett varje dag n= 24 Andel som svarat lika vid bägge tillfällena 22/24=92% Tabell 62.2: Svar få frågan: Hur ofta har du under de senaste 3 månaderna varit tvungen att vara nåbar via mobil i tjänsten även utanför arbetstid? Svarsalternativ Aldrig Någon/några ggr per mån Någon/några ggr per vecka 2 4 I stort sett varje dag n= 24 Andel som svarat lika vid bägge tillfällena 18/24=75% Spearman rho, Exponering för luftvägsirritanter, besvärliga arbetsställningar samt lyft Tabell 63: Svar få frågan: Är du utsatt för rök damm eller andra luftvägsirriterande ämnen i ditt arbete? Svarsalternativ Inget svar Ja 11 2 Nej 13 n (bägge tillfällena)= 24 Andel som svarat lika vid bägge tillfällena 24/24=100% 73

80 Tabell 64: Svar få frågan: Hur lång tid per dag arbetar du med händerna ovanför axelhöjd? Obs ange vad som gällt för de flesta arbetsdagar under de senaste 30 dagarna. Svarsalternativ Aldrig Mindre än en timme timmar 2 4 Mer än 2 timmar 2 n= 24 Andel som svarat lika vid bägge tillfällena 21/24=88% Spearman rho,87 Tabell 65: Svar få frågan: Hur lång tid per dag arbetar du med framåtböjd eller bakåtböjd nacke? Obs ange vad som gällt för de flesta arbetsdagar under de senaste 30 dagarna. Svarsalternativ Aldrig Mindre än en timme timmar Mer än 2 timmar 1 n= 24 Andel som svarat lika vid bägge tillfällena 13/24=54% Spearman rho,34 Ett antal delfrågor rörde hur frekvent man hanterade vikter av olika storlek. Deltagarna ombads skatta frekvens för lyft av objekt inom fyra viktintervall. På frågan hur många gånger per dag lyfter du något som väger 5-10 kg? svarade endast fem personer bägge gångerna (tab 66.1). Detta sammanhängde sannolikt med det förhållandet att formuläret saknade svarsalternativ för denna delfråga. Tabell 66.1: Svar få frågan: Hur många gånger per dag lyfter du något som väger 5-10 kg? Obs ange vad som gällt för de flesta arbetsdagar under de senaste 30 dagarna. Svarsalternativ ggr ggr ggr 1 4 Mer än 30 ggr 2 n ( bägge tillfällena) = 5 Andel som svarat lika vid bägge tillfällena 4/5 = 80% 74

81 Tabell 66.2: Svar få frågan: Hur många gånger per dag lyfter du något som väger kg? Obs ange vad som gällt för de flesta arbetsdagar under de senaste 30 dagarna. Svarsalternativ ggr ggr ggr Mer än 30 ggr n ( bägge tillfällena) = 17 Andel som svarat lika vid bägge tillfällena 12/17 = 71% Spearman rho,74 Tabell 66.3: Svar få frågan: Hur många gånger per dag lyfter du något som väger kg? Obs ange vad som gällt för de flesta arbetsdagar under de senaste 30 dagarna. Svarsalternativ 1 2 2& ggr ggr 1 2& ggr 1 4 Mer än 30 ggr n ( bägge tillfällena) = 18 Andel som svarat lika vid bägge tillfällena 13/18 = 72% Spearman rho,74 Tabell 66.4: Svar få frågan: Hur många gånger per dag lyfter du något som väger mer än 25 kg? Obs ange vad som gällt för de flesta arbetsdagar under de senaste 30 dagarna. Svarsalternativ ggr ggr ggr 4 Mer än 30 ggr 1 1 n ( bägge tillfällena) = 19 Andel som svarat lika vid bägge tillfällena 15/19=79% Spearman rho,86 75

82 Tabell 67: Svar få frågan: Hur lång tid per dag står du och arbetar med framåtböjd rygg? Obs ange vad som gällt för de flesta arbetsdagar under de senaste 30 dagarna. Svarsalternativ Aldrig Mindre än 0,5 timme ,5 1 timme Mer än en timme n ( bägge tillfällena) = 23 Andel som svarat lika vid bägge tillfällena 11/23=48% Spearman rho,62 Tabell 68: Svar få frågan: Hanterar du verktyg/utrustning eller annan börda på ett sådant sätt att du måste använda kraftgrepp (hårt grepp med en hand motsvarande lyft av 1 kg eller mer)? Obs ange vad som gällt för de flesta arbetsdagar under de senaste 30 dagarna. Svarsalternativ Sällan eller aldrig Flera ggr/dag Flera ggr/timma Flera ggr/minut 1 n ( bägge tillfällena) = 23 Andel som svarat lika vid bägge tillfällena 18/23=78% Spearman rho, Bakgrundsfrågor Resultaten inom detta område redovisas än så länge inte i denna rapport. Waya-gruppen okulärbesiktigade resultaten vid möte 20/8 2007, och fann att frågorna föreföll reliabla Fysisk aktivitet Ett antal frågor berörde frekvens under de senaste sju dagarna av olika slags fysisk aktivitet. Med tanke på det tidsintervall mellan mättillfällena som tillämpades i denna studie (ett par veckor) förväntade man sig relativt låg stabilitet i termer av absolut överensstämmelse. Detta bekräftades av resultaten (fig 82 fig 88.2). För samtliga frågor inom området kunde man göra den reflektionen att hanteringen av svarsalternativet 0 (fast alternativ som ibland betydde ingen gång och ibland betydde vet inte/osäker ) i kombination med det öppna formatet för själva tidsmängden kunde vara osäker och ge upphov till osäkerhet både rörande inmatning och tolkningen av kodningen. Det sista kan antas medföra risk för att man finner omfattande korrekturläsning av inmatningen nödvändig för att försäkra sig om hur data kodats. Förslagsvis bör alternativet vet inte/osäker ges en annan kodning än noll. 76

83 I de av nedanstående frågor som rörde hur mycket tid man ägnat åt olika aktiviteter hade koden 0 satts för vet inte/osäker. Tolkningen av korrelationsresultaten bör göras mot bakgrund av detta. Det vill säga: koden 0 har kommit ifråga både när man angett 0 timmar och när man sagt sig vara osäker. Hur många gånger de senaste 7 dagarna utfört mycket ansträngande fysisk aktivitet, som du upplevde som mycket arbetsam och som fick dig att svettas och/eller andas mycket kraftigare än normalt? : Korrelationsberäkningar gav pearson r=,56 och spearman rho=,73 (fig 82). 12,5 10 X82 7,5 5 2, V Figur 82 Svar på frågan: Hur många gånger de senaste 7 dagarna utfört mycket ansträngande fysisk aktivitet, som du upplevde som mycket arbetsam och som fick dig att svettas och/eller andas mycket kraftigare än normalt? V82 avser det första, X82 det andra mättillfället. 77

84 X83 Rapport från Arbets- och miljömedicin nr 118 Hur mycket tid spenderade du i genomsnitt på mycket ansträngande fysisk aktivitet? : Korrelationsberäkningar gav pearson r= -,34 och spearman rho= -,22 (fig 83) V Figur 83 Svar på frågan: Hur mycket tid spenderade du i genomsnitt på mycket ansträngande fysisk aktivitet? Tiden anges i minuter. V83 avser det första, X83 det andra mättillfället. 78

85 X84 Rapport från Arbets- och miljömedicin nr 118 Hur många gånger de senaste 7 dagarna utfört måttligt ansträngande fysisk aktivitet, som du upplevde som måttligt arbetsam och som fick dig att bli varm och/eller andas något kraftigare än normalt? : Korrelationsberäkningar gav pearson r=,53 och spearman rho=,64 (fig 84) V Figur 84 Svar på frågan: Hur många gånger de senaste 7 dagarna utfört måttligt ansträngande fysisk aktivitet, som du upplevde som måttligt arbetsam och som fick dig att bli varm och/eller andas något kraftigare än normalt? V84 avser det första, X84 det andra mättillfället. 79

86 X85 Rapport från Arbets- och miljömedicin nr 118 Hur mycket tid spenderade du i genomsnitt på måttligt ansträngande fysisk aktivitet? : Korrelationsberäkningar gav pearson r=,00 och spearman rho=,39 (fig 85) V Figur 85 Svar på frågan: Hur mycket tid spenderade du i genomsnitt på mycket ansträngande fysisk aktivitet? Tiden anges i minuter. V85 avser det första, X85 det andra mättillfället. 80

87 X86 Rapport från Arbets- och miljömedicin nr 118 Hur många gånger de senaste 7 dagarna har du gått eller promenerat i en takt som inte fick tid att svettas eller bli varm eller andas kraftigare än normalt? : Korrelationsberäkningar gav pearson r=,47 och spearman rho=,74 (fig 86) V Fig 86 Svar på frågan: Hur många gånger de senaste 7 dagarna har du gått eller promenerat i en takt som inte fick tid att svettas eller bli varm eller andas kraftigare än normalt? V86 avser det första och X86 avser det andra mättillfället. 81

88 X87_1 Rapport från Arbets- och miljömedicin nr 118 Hur mycket tid spenderade du i genomsnitt per tillfälle på att gå eller promenera på vardagar? Korrelationsberäkningar gav pearson r= -,05 och spearman rho=,57 (fig 87.1) V87_ Figur 87.1 Svar på frågan: Hur mycket tid spenderade du i genomsnitt per tillfälle på att gå eller promenera på vardagar? Tiden anges i minuter. V87_1 avser det första, X87_1 det andra mättillfället. 82

89 X87_2 Rapport från Arbets- och miljömedicin nr 118 Hur mycket tid spenderade du i genomsnitt per tillfälle på att gå eller promenera på helger (arbetsfria) dagar? Korrelationsberäkningar gav pearson r= -,06 och spearman rho=,49 (fig 87.2) V87_ Figur 87.2 Svar på frågan: Hur mycket tid spenderade du i genomsnitt per tillfälle på att gå eller promenera på helger (arbetsfria) dagar? Tiden anges i minuter. V87_2 avser det första, X87_2 det andra mättillfället. 83

90 X88_1 Rapport från Arbets- och miljömedicin nr 118 Hur lång tid har du per dag under de senaste 7 dagarna tillbringat i sittande i samband med arbete, studier, i hemmet och på din fritid på vardagar Korrelationsberäkningar gav pearson r=,10 och spearman rho=,33. Några personer hade angett omöjliga eller mindre sannolika värden. Högsta möjliga värde är 1440 minuter per dygn (fig 88.1). Förutom dess tidsreferens (kort) och allmänt komplexa utformning kunde man misstänka att reproducerbarheten minskats pga att det kunnat uppstå missförstånd rörande vilken tidsperiod man skulle skatta: dagligt genomsnitt beräknat på de senaste sju dagarna, eller summa för de senaste sju dagarna. Av resultaten att döma kan några personer ha misstolkat frågan vid ett av tillfällena. Ytterligare en möjlighet är att respondenter menat minuter, men angett timmar. Man kunde misstänka motsvarande problem även avseende de av övriga frågor inom området, vars svarsmönster innehöll outliers V88_ Figur 88.1 Svar på frågan: Hur lång tid har du per dag under de senaste 7 dagarna tillbringat i sittande i samband med arbete, studier, i hemmet och på din fritid på vardagar Tiden anges i minuter. V88_1 avser det första, X88_1 det andra mättillfället. 84

91 X88_2 Rapport från Arbets- och miljömedicin nr 118 Hur lång tid har du per dag under de senaste 7 dagarna tillbringat i sittande i samband med arbete, studier, i hemmet och på din fritid på helger (arbetsfria dagar) Korrelationsberäkningar gav pearson r=,33 och spearman rho=,37 (figur 88.2). Se i övrigt kommentar till fråga V88_ Figur 88.2 Svar på frågan: Hur lång tid har du per dag under de senaste 7 dagarna tillbringat i sittande i samband med arbete, studier, i hemmet och på din fritid på helger (arbetsfria dagar) Tiden anges i minuter. V88_2 avser det första, X88_2 det andra mättillfället Diskussion Denna diskussion är på grund av praktiska omständigheter mycket summarisk och ofullständig. Datainsamlingen gjordes under juni och juli. Denna period kan för en reproducerbarhetsstudie anses inte helt optimal eftersom den för medlemmar av den aktuella populationen på grund av sommarens intåg med viss sannolikhet förknippas med förändringar i livs-, studie-, och arbetsförhållanden, beteendemönster och med dessa sammanhängande hälsostatus. Detta kan ha bidragit till underskattning av 85

92 reproducerbarheten. Periodens förläggning kan också ha bidragit till den låga svarsfrekvensen. Reproducerbarheten kan förstås dels i termer av test-retest reliabilitet, dels som en undersökning av de studerade fenomenens stabilitet över tid. Om studien ses som en reliabilitetsstudie antas stabilitet över tid hos fenomenen. Bristande överensstämmelse mellan upprepade mätningar avspeglar då reliabilitetsbrister. Om å andra sidan stabiliteten över tid är det man vill studera antas god reliabilitet, eftersom ofullständig reliabilitet i sig orsakar förändringar i data vid upprepade mätningar. Eftersom enkätmetodik var aktuell förutsätter föregående resonemang att minneseffekter inte påverkar rapporteringen. Om man minns och kan upprepa tidigare svar är detta en faktor som bidrar till att överskatta reliabilitet och stabilitet. Minneseffekter får betraktas som ett validitetsproblem - data avspeglar minnesförmågan snarare än de fenomen som man vill mäta. Dessa förhållanden skapar problem vid tolkningen av data. Följande typutfall kan tänkas: 3. Reproducerbarheten är god och minneseffekter antas försumbara: God stabilitet och reliabilitet. 4. Reproducerbarheten är dålig: Instabilitet eller bristande reliabilitet. Kraven på absolut överensstämmelse ser rimligen olika ut beroende på vilken typ av variabel det är fråga om. För nominalvariabler innebär brister i absolut överensstämmelse att individer riskerar att blir helt felklassificerade, vilket är en allvarlig felkälla vid t ex logistiska regressionsanalyser. För variabler på ordinal- och intervall- och kvotskalenivå är brister i absolut överensstämmelse mindre allvarliga, så länge avvikelserna inte är stora. Mätvärdena blir ändå approximativt lika. Korrelationsmåtten blir där en viktigare indikator på reliabilitet eller stabilitet och dessa mått antar goda värden även vid approximativ överensstämmelse. Om emellertid den senare typen av variabler används som utgångspunkt för klassificeringar är det viktigt att granska stabiliteten runt det skalvärde som man vill använda som cut-off. Instabilitet i de mer extrema regionerna är då av mindre betydelse. På grund av mycket liten spridning i vissa variabler blev korrelationsmåtten ointressanta. För variabler där i stort sett alla angett svaret nej vid bägge tillfällena var det omöjligt att uppskatta reproducerbarheten hos övriga alternativ. För variabler där i stort sett alla angett svaret nej vid bägge tillfällena var det omöjligt att uppskatta reproducerbarheten hos övriga alternativ. 86

93 Bilageförteckning Bilaga 1 Upphandlings dokumentation Bilaga 2 Ekonomi Bilaga 3 SCB:s skrivbordsgranskning av tidig enkätversion Bilaga 4 Pilotstudie 2/Test-retest: Formulär och missiv Bilaga 5 Inbjudningsmissiv, Tackkort/påminnelse 1 och Missiv/påminnelse 2 Bilaga 6 Slutlig enkätversion (pappers) Bilaga 7 - Teknisk dokumentation från Unified Dialogs Bilaga 8 - Univariat beskrivande statistik 87

94 Bilaga 1 Upphandlings dokumentation 88

95 89

96 90

97 91

98 92

99 93

100 94

101 95

102 96

103 97

104 98

105 99

106 100

107 101

108 102

109 103

110 104

111 105

112 106

113 107

114 108

115 109

116 110

117 111

118 112

119 113

120 114

121 115

122 116

123 117

124 118

125 119

126 120

127 121

128 122

129 123

130 124

131 Bilaga 2 Ekonomi 125

132 Bilaga 3 SCB:s skrivbordsgranskning av tidig enkätversion Ung vuxen Sahlgrenska akademin vid Göteborgs universitet Avdelningen för samhällsmedicin och folkhälsa Arbets- och miljömedicin Expertgranskning Birgit Henningsson Andreas Persson Mättekniska laboratoriet 126

133 127

134 128

135 129

136 130

137 131

138 132

139 133

140 134

141 135

142 136

143 137

144 138

145 139

146 140

147 141

148 Bilaga 4 Pilotstudie 2/Test-retest: Formulär och missiv 142

149 143

150 144

151 145

152 146

153 147

154 148

155 149

156 150

157 151

158 152

159 153

160 154

161 155

162 156

163 157

164 158

165 159

166 160

167 161

168 162

169 163

170 164

171 165

172 Bilaga 5 Inbjudningsmissiv, Tackkort/påminnelse 1 och Missiv/påminnelse 2 166

173 167

174 168

175 Bilaga 6 Slutlig enkätversion (pappers) 169

176 170

177 171

178 172

179 173

180 174

181 175

182 176

183 177

184 178

185 179

186 180

187 181

188 182

189 183

190 184

191 185

192 186

193 Bilaga 7 - Teknisk dokumentation från Unified Dialogs 187

194 188