Rapport från Arbets- och miljömedicin nr 118

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Rapport från Arbets- och miljömedicin nr 118"

Transkript

1 UngVuxen - Basenkät Anna Ekman, statistiker Christina Ahlstrand, epidemiologiassistent Mats Andrén, systemman Maria Boström, ergonom Lotta Dellve, sjuksköterska/beteendevetare Mats Eklöf, psykolog Jesper Eriksson, projektassistent Ewa Gustafsson, ergonom Johan Hagberg, överläkare i psykiatri Agneta Lindegård, ergonom Sara Thomée, psykolog Linda Åhlström, forskningssjuksköterska Mats Hagberg, professor/överläkare Arbets- och miljömedicin, Göteborg Göteborg, september 2008 ISSN ISBN Arbets- och miljömedicin Telefon Telefax Box 414 E-post Göteborg Hemsida

2

3 INNEHÅLL 1. Bakgrund Motiveringar kring vissa av frågorna i slutversionen av enkäten ICT-frågor Fråga Krav-kontroll-socialt stöd & ERI Fråga 19, Välbefinnande Fråga 21, 24, Lennart Hallstens frågor om prestationsbaserad självkänsla Fråga 22 och Livshändelser Fråga Ljudmiljö Fråga 27, Vibrationer Fråga Hälsa Fråga Prestation Fråga 41, Arbetsförmåga Fråga 43, 44, Särbehandling Fråga Arbete/praktik Fråga Ergonomi Fråga Bakgrundsfrågor Fråga Doping och kosttillskott Fråga Fysisk aktivitet Fråga 76, Avslutning Urval Kvalitets och produktkontroll Regelverk inläsning Bortfallsanalys Enkätens framtagning Pilotstudie Sammanställda kommentarer Pilotstudie Bakgrund och syfte Allmän bakgrund Syfte Metod Urval Datainsamling... 35

4 7.2.3 Frågeformuläret Bortfall Dataanalys Resultat Mobil- och datoranvändning Frågor rörande användning av mobiltelefon Frågor rörande datoranvändning Frågor rörande hur och till vad man använder mobiltelefon och dator Livssituation Krav, kontroll, socialt stöd och balans mellan ansträngning och utbyte Välbefinnande Prestationsbaserad självkänsla Livshändelser de senaste 12 månaderna Störande ljud samt vibrationsexponering Hälsa Allmänt Stress Sömn Depressivitet och koncentrationssvårigheter Hälsoproblem till följd av olycka Aktuella sjukdomar, skador och besvär Besvärs påverkan på prestation Studier, arbete och praktik Prestation Sjukfrånvaro- och närvaro Arbetsförmåga Negativ särbehandling Arbete och praktik Arbete utanför arbetsplatsen och nåbarhet utanför arbetstid Exponering för luftvägsirritanter, besvärliga arbetsställningar samt lyft Bakgrundsfrågor Fysisk aktivitet Diskussion... 85

5 Bilageförteckning Bilaga 1 - Upphandlingsdokumentation..88 Bilaga 2 Ekonomi Bilaga 3 SCB:s skrivbordsgranskning av tidig enkätversion Bilaga 4 Pilotstudie 2/Test-retest: Formulär och missiv Bilaga 5 Inbjudningsmissiv, Tackkort/påminnelse 1 och Missiv/påminnelse Bilaga 6 Slutlig enkätversion (pappers) Bilaga 7 - Teknisk dokumentation från Unified Dialog Bilaga 8 - Univariat beskrivande statistik Referenser

6

7 1. Bakgrund Mats Hagberg och Anna Ekman Syftet var att skapa en kohort av unga vuxna för att identifiera faktorer som har betydelse för god hälsa och god fysisk och mental arbetsförmåga samt att studera system för att förändra omgivnings- och arbetslivspåverkan. Mål 1. Att skapa en kohort av unga vuxna, år, som följs under 10 år. 2. Att i kohorten göra deskriptiva studier av förekomst och förändring av modern exponering och modernt exponeringsmönster 3. Att i kohorten studera betydelsen av exponering och livsstilsmönster för god hälsa och arbetsförmåga. 4. Att i kohorten undersöka sammanhang i samhällsförhållanden och hälsa samt arbetsförmåga. 5. Genom urval göra randomiserade kontrollerade studier (RCT) för att pröva metoder att öka hälsa och arbetsförmåga. Metod Åldersstratifierat urval av män och kvinnor, år. WHO:s definition av unga vuxna, år Fokus i enkäten: moderna exponeringar (ICT, livsstil, arbetsliv/studieliv, omgivningsmiljö) samt arbetsförmåga och hälsa. Inga fullständiga instrument utan enskilda frågor får utgöra indikatorer. En sub-kohort kan skapas, tex. för att fokusera på fysisk och mental prestationsförmåga, attityder och olika typer av reaktioner på mental och fysisk stress. 2. Motiveringar kring vissa av frågorna i slutversionen av enkäten 2.1 ICT-frågor Fråga 1-18 Sara Thomée (fråga 1-6, 9-18), Agneta Lindegård och Ewa Gustafsson (fråga 7-8) I en prospektiv studie (1) i H24-kohorten (2) fann vi att hög användning av informations- och kommunikationsteknik (ICT) vid baseline hade samband med ökad rapportering av depressionssymtom, stress och sömnbesvär hos unga vuxna vid ettårsuppföljning (1). Orsaksmekanismerna bakom dessa samband är oklara. I forskningsprojektet Möjliga förklaringar för samband mellan informations- och kommunikationsteknik (ICT) användning och depressiva symtom, sömnstörningar och stress bland unga vuxna (FAS dnr ), intervjuades därför 32 unga vuxna, som hade rapporterat hög ICT-användning och psykiska symtom, om vilka samband de själva uppfattade mellan dator-/mobilanvändning och stress, nedstämdhet och sömnbesvär. De 32 studiepersonerna genomgick också en psykiatrisk bedömning av läkare, samt besvarade flera frågeformulär. Baserat på intervjuresultat, litteraturstudier, samt diskussion med experter inom stress- och sömnforskning samt barn- och ungdomspsykiatri, har frågor tagits fram för att genomföra en epidemiologisk studie av 1

8 möjliga förklaringar för samband mellan ICT-användning och psykiska symtom hos unga vuxna, inom ramen för WAYA-kohorten. Fråga 1 och 2 Efterfrågas summa av ringda och mottagna mobilsamtal respektive sms. Svarsalternativen är godtyckligt satta, fast med snegling åt hur motsvarande öppna fråga i H24 fördelat sig. Fråga 3 Finns i motsvarande variant i H24 från Bakgrund: Intervjuer (ICTpsyk). Fråga 4 Finns i motsvarande variant i H24 från Bakgrund: Intervjuer (ICTpsyk). Fråga 5 Samma fråga finns i H24 från 2006, men i WAYA valde vi att ha 4 svarsalternativ, istället för 5. Bakgrund: Intervjuer ICTpsyk. Fråga 6 Finns sedan baseline i H24, men i WAYA 4 svarsalternativ ändrade istället för 5. Finns med pga. intervjuer ICTpsyk. Fråga 7 Valet av dessa cut-off punkter bygger till på beprövad erfarenhet och på forskning som gjorts på datoranvändning och symtom. Främst lutar vi oss mot en tvärsnittsstudie från 2002 (3) samt en longitudinell studie som ännu ej är publicerad men som är inskickad för granskning (4). Fråga 8 Valet av dessa cut-off punkter bygger till på beprövad erfarenhet och på forskning som gjorts på datoranvändning och symtom. Främst lutar vi oss mot en tvärsnittsstudie från 2002 (3) samt en longitudinell studie som ännu ej är publicerad men som är inskickad för granskning (4), men även (5). Fråga 9 och 10 Samma konstruktion som Fråga 7 (men lägre timmar). Svarsalternativen kollades mot medierådets siffror om unga och datoranvändning (6). Här finns svarsalternativet inte alls, vilket jag tror var tänkt att ha på fråga 7 också. Fråga 11 Finns i motsvarande variant i H24 från 2006, men med något ändrade svarsalternativ för att överensstämma med andra frågor (t ex 3, 8 och 12). Bakgrund: Intervjuer ICTpsyk. Fråga 12 Nykonstruerad för WAYA. Bakgrund: Intervjuer ICTpsyk. Fråga 13 Samma fråga finns i H24 sedan baseline. I WAYA är svarsalternativ ändrade från 5 till 4. 2

9 Fråga 14 Nykonstruerad för WAYA. Bakgrund: intervjuer ICTpsyk. Fråga 15 och 16 Nykonstruerade för WAYA utifrån kriterier som ingår generellt vid beroendediagnoser (7). Bakgrund: intervjuer ICTpsyk. Fråga 17 Finns i motsvarande variant i H24 sedan Svarsalternativ i WAYA anpassat till resultat på H24 (högsta kategorin utgick). Bakgrund: Intervjuer ICTpsyk. Fråga 18 Finns i motsvarande variant i H24 sedan Bakgrund: Intervjuer ICTpsyk. 2.2 Krav-kontroll-socialt stöd & ERI Fråga 19, 20 Sara Thomée och Mats Eklöf Fråga 19 och 20 Egenutvecklade enfrågevarianter (ME och ST) av krav-kontroll-socialt stödmodellen (8) och effort-rewardmodellen (9) uppdelat på arbete (inkl studier) och privatliv. Ytterligare en pilot med syfte att testa face-validity är påbörjad men inte än avslutad vid tiden för denna rapport. 2.3 Välbefinnande Fråga 21, 24, 25 Jesper Eriksson Teori I WAYA har utöver hälsofrågorna inkluderats ett extra avsnitt med frågor om välbefinnande. De senaste 10 åren har antalet studier som visat på det komplementära värdet av positiva aspekter av välbefinnande och inte bara frånvaron av symptom växt (10-14). Dessa grundar sig huvudsakligen på två synsätt. Hedoniskt välbefinnande eller subjektivt välbefinnande som består av tre komponenter: 1) en kognitiv del (life satisfaction); 2) frånvaro av negativ affekt; 3) närvaro av positiv affekt (15) (viss forskning ägnar sig dock endast åt närvaron av positiv affekt (11)), och Eudaimonisk eller psykologiskt välbefinnande är grundar sig i individens utveckling och potential. Detta synsätt har operationaliserats av Carol Ryff och fångas upp av hennes instrument i sex dimensioner: self-acceptance, purpose in life, personal growth, positive relations with others, environmental mastery och autonomy. Operationalisering Den kognitiva delen av subjektivt välbefinnande (eller hedoniskt välbefinnande) mättes av en välanvänd fråga från Ed Dieners databas (http://www.worlddatabaseofhappiness.eur.nl/): All things considered, how satisfied are you with your life as-a-whole these days? med svarsskalan 1 (dissatisfied) till 10 (satisfied). Frågan har tidigare använts i över tio publicerade studier med studiegrupper från över 70 olika länder. Frågan översattes till svenska och tillbaka igen för att optimera formuleringen. Den slutliga formuleringen blev Sammantaget, hur nöjd är du 3

10 med ditt liv i stort nuförtiden?. Svarsskalan gick från 1 (Väldigt missnöjd) till 10 (Väldigt nöjd). Närvaro av positiv affekt mättes av Jag har känt mig glad och sorglös med en 6- gradig skala från inte alls till hela tiden. Frågan ingår i det välanvända instrumentet Psychological general well-being (PGWB) och visade sig nyligen förklara över 50 % av den totala variansen i instrumentet (16). Även den svenska översättningen är validerad (17). Frånvaron av negativ affekt mättes med känt dig illa till mods, deprimerad (ja-nej). Frågan ingår annars i avsnittet som mäter depressionssymptom. Operationaliseringen av Eudaimonisk eller psykologiskt välbefinnande utgick från Carol Ryffs instrument Psychological well-being som visat tydliga samband med flera biologiska markörer (13). Eftersom den kortaste formen av detta består av 18 frågor (6*3) var vi på grund av utrymmesskäl tvungna att korta ner det betydligt. Carol Ryff avrådde dock från detta själv i mailkorrespondens med Jesper Eriksson men efter diskussion i gruppen ansågs att eftersom den interna konsistensen i de sex olika dimensionerna hade visat sig vara mycket hög borde vi kunna fånga en stor del av dessa dimensioner även med en variabel på varje (dock medvetna om att ett kortare instrument troligen blir mer trubbigt). I ett första steg ansågs platsbristen vara så betydande att endast fyra av Ryffs dimensioner täcktes in för att även få plats för lifesatisfaction och positiv framtidssyn. Dessa fyra frågor konstruerades baserat på de definitioner som Ryff beskriver sina sex dimensioner med. Spridning och förståelse testades sedan på 27 högskolestudenter (analyserat men ej sammanställt, se nedan). Distribution Jag tycker om mig själv och accepterar både mina bra och dåliga sidor Frequencies Level Count Prob 2 2 0, , , ,03704 Total 27 1,00000 Jag känner att jag har mål och mening i mitt liv

11 Frequencies Level Count Prob 2 2 0, , , ,22222 Total 27 1,00000 Jag känner att jag utvecklas i livet och är öppen för nya utmaningar Frequencies Level Count Prob 3 3 0, , ,38462 Total 26 1,00000 På det stora hela är jag nöjd med mitt liv Frequencies Level Count Prob 2 1 0, , , ,22222 Total 27 1,00000 Jag känner mig positiv när jag tänker på in framtid

12 Frequencies Level Count Prob 1 1 0, , , , ,22222 Total 27 1,00000 Jag har många nära relationer som betyder mycket för mig Frequencies Level Count Prob 1 1 0, , , ,48148 Total 27 1,00000 Efter denna test togs ett beslut att öka utrymmet i enkäten så att Ryffs alla sex dimensioner var representerade. Sedan testades stora delar av WAYA på 36 unga vuxna. Dock ej life-satisfactionfrågan och positiv affekt. Huvudfokus var här att samla deras intryck av enskilda frågor men även helheten. Ytterligare en välbefinnandefråga Har Du, den senaste månaden, känt dig lugn och avspänd i kroppen var med i testet och baserades på kliniska erfarenheter från bla. Christina Grill (psykoterapeut) på ISM. På grund av utrymmesbrist togs denna fråga ej med i slutversionen (se bilaga 6). Avslutningsvis genomfördes en test-retest pilot och i denna inkluderades även lifesatisfactionfrågan och frågan om positiv affekt (se kap 7.2). Efter varje test har slutsatser dragits och mindre justeringar gjorts i formuleringarna. Skillnaden från de ursprungliga formuleringarna är dock små och frågorna verkar fungera bra. Ytterligare en pilot med syfte att testa face-validity är påbörjad av Maria Edlund (läkare vid AMM) men inte än avslutad vid tiden för denna rapport. I den slutliga enkäten mättes selfacceptance med Jag tycker bra om mig själv, purpose in life med Jag känner att jag har mål och mening, personal growth med Jag känner att jag utvecklas, positive relations with others med Jag har lätt för att skapa och behålla, autonomy med Jag tror på mina åsikter även environmental mastery mättes med två frågor eftersom utrymmesbristen krävde att dessa fick täcka både denna dimension men även kontroll i krav-kontroll avsnittet, dels i privatlivet och dels i arbete/studierna: Jag känner att jag har kontroll Orginalsvarsskalan var sju-gradig men för att få formuläret mer homogent användes istället en fyra-gradig skala efter diskussioner med statistikern Anna Ekman och psykologen Mats Eklöf. 6

13 2.4 Lennart Hallstens frågor om prestationsbaserad självkänsla Fråga 22 och 23 Mats Eklöf Prestationsbaserad självkänsla Prestationsbaserad självkänsla (PBS) är en individualpsykologisk egenskap med innebörden att individens värdering av sig själv baseras på förmågan att prestera och hävda sig i konkurrensen med andra. Begreppet innehåller även en aspekt av inre tvång att prestera. Begreppet och en tillhörande psykometrisk metod utvecklades av Hallsten (18). PBS har uppvisat positiv samvariation med sannolikheten att utveckla utmattningstillstånd respektive att hamna i en utbränningsprocess (18). Hallstens mätinstrument består av 4 items som räknas samman till ett index. Av utrymmesskäl önskade vi i föreliggande projekt använda ett instrument med färre items. Baserat på data avseende PBS, hämtade från en studie av Hallsten (19) (n=ca 5000), valdes 2 items ut. Följande resonemang styrde urvalet: a) Samtliga items korrelerade högt med PBS-indexet (Tabell A). Det första itemet i Tabell A bevisa mitt värde genom att vara duktig bedömdes vara relativt okänsligt för social önskvärdhet. Därför valdes denna fråga. b) Det sista itemet i tabell A, inre tvång att åstadkomma något värdefullt uppvisade i Hallstens studie ett lägre medelvärde än övriga frågor (Tabell A) och det enligt punkt a) ovan valda itemet uppvisade högst medelvärde. Detta kan tolkas så att den sista itemet var svårast i den meningen att det var det som respondenterna i Hallstens studie var minst benägna att instämma i medan det första var lättare att instämma i. Hallsten (19) redovisade också erfarenheter från Alexander Perskis grupp vid stressmottagningen vid Karolinska sjukhuset vilka innebar att tvångsmässighet var ett personlighetsdrag hos patienter som sökte sig till stressmottagningen. Man skulle anta att det första itemet, bevisa mitt värde genom att vara duktig, hade högst sensitivitet medan det sista, inre tvång att åstadkomma något värdefullt, hade högst specificitet med avseende på risk för stressrelaterad ohälsa. Tabell A: Medelvärden för och korrelationer mellan PBS-frågor och PBS-index baserat på samtliga frågor PBS-item medelvärde Korrelation (r) med PBSindex bevisa mitt värde gm att 3,25,79 vara duktig bättre än andra för att duga 2,72,87 självkänsla beroende av 2,78,85 vad jag åstadkommer inre tvång att åstadkomma ngt värdefullt 2,45,81 7

14 2.5 Livshändelser Fråga 26 Fråga 26 Egenutvecklade frågor som kortfattat täcker livshändelser, som ju har betydelse för hälsa. Med snegling mot DSM-III-R:s Severerity of psychosocial stressors scale (20) och Karolinskas utbrändhetsformulär (21). 2.6 Ljudmiljö Fråga 27, 28 Fråga Dessa frågor kom till efter diskussion med Kerstin Persson-Waye. Första förslaget såg ut som nedan, men omformulerades sedan till två frågor enligt fråga 27 och 28. Om Du tänker på de senaste månaderna, hur störd eller besvärad är Du av buller? Ange för varje aktivitet hur mycket Du störs. Om aktiviteten inte är relevant för dig, t ex om du inte studerar kryssa i Ej relevant Förvärvsarbete Studier hemma Studier skola/universitet Sömn Avkoppling Nöjen Organiserad fysisk aktivitet Rekreation/avkoppling ute Resor Störs inte alls Störs inte särskilt mycket Störs ganska mycket Störs mycket Störs oerhört Ej relevant 2.7 Vibrationer Fråga 29 Fråga 29 Adaption från vibrationsfråga i Vibrisk-projektet. Det är en fråga som är sammansatt av två vibrisk-frågor. Använder du vibrerande handhållna maskiner i ditt nuvarande arbete? Har du regelbundet använt vibrerande en vibrerande handhållen maskin/redskap på din fritid under det senaste året? Regelbundet ansåg vi vara viktigt att ha med i frågan då vi inte var ute efter dem som ex använt en skruvdragare vid ett tillfälle. 2.8 Hälsa Fråga Fråga 30 Finns i H24, men i WAYA med mittenalternativet någorlunda, och i H24 varken bra eller dåligt. Fråga 31 Stress för närvarande. Finns i H24 (22). 8

15 Fråga 32 I H24:an gjordes en adaption av Elo-stressfrågan; den s k elo-h (Elo-Hagberg), för att få en incidensfråga; sammanhängande tid mer än 7 dagar de senaste 12 månaderna. Inför WAYA föreslog SCB vid sin granskning, en enklare formulering, minst 7 dagar i sträck som WAYA-gruppen accepterade. Vi tänkte inte på att nu inkluderas 7 dagar (minst 7 dagar) i tidsspannet, mot tidigare mer än 7 dagar. Fråga 33 Nykonstruktion för WAYA, med snegling mot Folkhälsoinstitutets enkät 2004 (23). Bakgrund: Intresse för sömn, som ju har stor betydelse för hälsan. Diskuteras bl a att god sömn några nätter kan kompensera brist på sömn andra nätter. Fråga 34 Fråga a) till c) är adaptioner av ett urval av sömn- och vakenhetsfrågor à la Kecklund & Åkerstedt. Svarsalternativen är dessutom anpassade till att vi frågar efter de senaste 30 dagarna (utgår någon/några gånger per år ). Ref: 24, 25, 26, där 24 innehåller frågor och svarsalternativ på svenska. a) Nygammal konstruktion för WAYA. Istället för att använda Ej utsövd, som i H24 valde vi positiv vändning, bl a för spegla diskussion om sömnens kompensatoriska förmåga. Denna positiva variant har också använts av Institutet för stressmedicin i KART-studien (27). b) Sammanslagning av flera av de vanligaste typerna av sömnbesvär (28): insomningssvårigheter, upprepade uppvaknanden (med svårigheter att somna om) och för tidigt (slutligt) uppvaknande. Detta för att dra ner på antalet frågor. På så vis kunde vi också få med för tidigt uppvaknande som inte fanns med i H24, och som ingår som symptom i depression. c) Adaption från Kecklund et al (24) med tillägget studier. d) Nykonstruktion för WAYA, på önskemål av MH. Bakgrund: På expertseminarium 13/ (ICT och psykisk ohälsa unga vuxna), med Peter Währborg, Gaby Badre och Stephan Ehlers framkom att rastlöshet var ett viktigt symtom på psykisk ohälsa, bl a hos unga vuxna. Fråga 35 a) Från Prime MD (29) b) Från Prime MD (29) c) Egen konstruktion (MH och ST). Bakgrund; Klinisk relevans, kan vara tidigt tecken på depression hos unga vuxna. Fråga Dessa frågor är omarbetade frågor från SCB. Fråga 39 Adaption från sjukdomslistan i WAI (30). Endast de sjukdomsgrupper som ansågs av intresse för kommande studier togs med. 9

16 Fråga Prestation Fråga 41, 42 Maria Boström Motsvarande variant finns i H24. När det gäller de mentala symptomen, önskemål att separera ut trötthet från stress/nedstämdhet/trötthet, bl a eftersom trötthet (fatigue) visat samband med stora kostnader för produktionsnedsänkningar (31) och framtida sjukfrånvaro (32). Varför vi valde 14 dagar (istället för 1 månad som i H-cohorten; fråga 41) på fråga 41+42; två referenser som anser att 4 v är för lång tid för att uppskatta sin prestationsförmåga (33, 34) Arbetsförmåga Fråga 43, 44, 45 Fråga 43 Från WAI-instrumentet. WAI-fråga 4, men med två av svarsalternativ något ändrade. Fråga 44 Frågan är en operationalisering av "sjuknärvaro" eller "sickness presenteeism" (35, 36). Frågan avgränsar även mellan mått på stabil arbetsnärvaro med eller utan sjuknärvaro. För att klassas som "långtidsfrisk" bör man inte ha upprepad sjuknärvaro och/eller sjukfrånvaro utan sjukskrivning (37). Fråga 45 Första frågan i WAI-instrumentet Särbehandling Fråga Fråga 46 Diskrimineringsfrågor gällande kön, sexuell läggning, etnisk bakgrund, funktionshinder och ålder infördes av flera olika orsaker. Dels, ansågs att eftersom vi genomför en populationsstudie bland unga vuxna kan vi inte bortse från dessa viktiga frågor. Detta stöddes även av samtal med forskare utanför forskargruppen (bla, Kristina Alexandersson, KI och Gunnel Hensing, socialmedicin). Ytterligare en orsak var att doktoranden Jesper Eriksson ville ha med diskriminering pga kön eftersom hans avhandlingsarbete inbegrep genusaspekter på välbefinnande och arbetsförmåga. Obs, benämningen sexuell läggning diskuterades och samtal med folkhälsoinstitutet pekade på att det skulle kunna vara en stigmatiserande benämning som främst riktar sig mot icke-heterosexuella läggningar. Eftersom forskargruppen inte lyckades hitta en ersättningsbenämning bestämdes ändå att sexuell läggning skulle ingå i formuläret. 10

17 Fråga Dessa frågor berör balans/obalans mellan arbete/studier och privatlivet. Samma frågor har tidigare använts i H-24, se Rosa rapport 111 (38). I en studie av Jesper Eriksson nyligen visade sig dessa två frågor vara bland de starkaste prediktorerna för hållbar utmärkt hälsa och prestationsnivå (39). Även tidigare studier har visat på en genusrelevans av det som dessa frågor berör Arbete/praktik Fråga Fråga Fråga 53 Nykonstruktion för WAYA. Bakgrund: nya arbetsförhållanden, gränslösa arbeten, rollkonflikter Ergonomi Fråga Ewa Gustafsson Fråga 54 Bjelle et al., (1981) har rapporterat att exponering för mer än 60 axelflexion eller abduktion under mer än 1 tim/dag ökar risken för akut skulder- och nacksmärta (40). Vi saknar kunskap om risken att utveckla besvär ökar vid ökad duration. Fråga 55 Tidsgränserna valda med hänsyn till Ariens et al., (2002) och Andersen et al., (2003) som visat samband mellan nacksymtom och exponering för flekterad nacke 40 % respektive 2/3 av arbetstiden (41, 42). Fråga 56 Tidsgränserna valda med hänsyn till Hoogerndorn et al., (2000) som visat på ökad risk för ländryggsbesvär vid exponering för framåtböjd rygg (mer än 60 ) mer än 5 % av arbetsdagen (43). Fråga 57 Nivåerna och frekvenserna valda med hänsyn till litteratursammanställningen i Arbete och Hälsa 2001:12 (44) som visar på en ökad risk för ländryggsbesvär vid exponering för lyft över 15 kg mer än 15 ggr/dag. Därutöver saknar vi kunskap om risken ökar vid ökade nivåer och/eller frekvenser. Vi saknar också kunskap om vid vilka nivåer och frekvenser det är en ökad risk för besvär i skuldror och övre extremiteter. Fråga 58 Vi saknar kunskap om vid vilka frekvenser vi har en ökad risk att utveckla MSD vid exponering för kraftgrepp. 11

18 2.14 Bakgrundsfrågor Fråga Fråga Fråga 67 Nykonstruktion för WAYA. Bakgrund: Hur mycket arbetar man? Kombineras här med studier dock. Fråga 68 Nykonstruktion för WAYA. Bakgrund: tillfällig överbelastning kan påverka hälsa? Fråga Fråga 72 Diskuterade möjliga alkoholfrågor, via mail, med Fredrik Spak, men på grund av platsbrist valde vi inte helt enligt hans förslag Doping och kosttillskott Fråga Johan Hagberg Bakgrund till frågor om doping Mycket tyder på att missbruket av Anabola Androgena Steroider (AAS) ökar i Sverige (45). Gruppen unga vuxna (18-25år) anses utgöra en betydande del av det totala antalet missbrukare (46). Hur många som missbrukar AAS i Sverige är dock dåligt studerat, och tidigare undersökningar har ofta varit begränsade till skolelever (47). Som en del i den stora undersökningen kring unga vuxnas psykiska och fysiska hälsa som genomfördes i Sverige ingick därför några frågor kring AAS. Den första frågan gällde användandet av lagliga såkallade kost tillskott. Mycket talar för att regelbundet bruk av sådana produkter utgör en riskfaktor för att börja missbruka AAS (48). Den andra frågan var direkt hämtad från Centralförbundet för Narkotika upplysning (CAN) årliga undersökning bland skolelever om förekomst av AAS användning. Slutligen ingick också en fråga om hur dagens unga vuxna uppfattar risken med att missbruka AAS Fysisk aktivitet Fråga 76,77 Mats Eklövs sammanställning Waya-gruppen reagerade på den International Physical Activity Questionnaire (IPAQ) - version som fanns i befintlig formulärversion: Språklig utformning, layout, krav på detaljerade tidsangivelser. Pilotstudien antydde risk för orimliga tidsangivelser (angett 30 timmar per dygn). Mot bakgrund av den observerade osäkerheten beslutades att undersöka om den IPAQversion som använts i pilotstudien var korrekt i förhållande till någon auktoriserad version. Information söktes på Internet och och via mailkontakt med en grupp på Karolinska Institutet vilken arbetar med att utveckla den svenska versionen av IPAQ (49). Från 12

19 dessa erhölls en version angående vilken det inte var helt klart om den kunde betraktas som en auktoriserad översättning av originalet eller ett work in progress. Kontakt togs därefter med Inga Jonsdottir vid Institutet för stressmedicin (ISM)för att efterfråga den version av IPAQ som de använde i sina studier. Svaret blev att ISM valt bort IPAQ, på grund av de problem som även WAYA-gruppen observerat (se ovan) samt osäkerhet rörande översättningens förhållande till den engelska originalversionen. Man hade också erfarenhet av negativa reaktioner från deltagare i en egen pilotstudie. Inga Jonsdottir föreslog en fråga från Saltin/Grimby (50) eller frågor rörande fysisk aktivitet som ingår i Intergene-projektets frågeformulär. Instrument som omnämns ovan (IPAQ dock i den långa versionen) har varit föremål för valideringsstudier (49, 50). Olika valideringskriterier har använts: Saltin Grimby har validerats mot serumkolesterol och BMI, medan IPAQ har validerats mot aktivitetsmonitor, aktivitetsdagbok, BMI, kroppsfett, och aerobisk fitness. Bäst resultat verkar, rörande IPAQ, man ha fått visavi aktivitetsmåtten. SaltinGrimby-studien (50) har använt en stor studiegrupp, medan IPAQ-studien (49) inkluderade 40 pers. En sak som skiljer IPAQ från resten är kraven på exakta tidsangivelser. Samt att definitionerna av aktivitetsgraden skiljer sig. IPAQ har där en variant där respondenten kan relatera till svettning osv. På basis av observerade problem med IPAQ samt önskan att kunna relatera WAYAprojektets resultat till forskning vid ISM och Intergene-projektet togs beslutet att använda en version av Grimby-Saltin-frågan med tillägg av några moderna exempel på aktiviteter. Fråga 77 Modifierad från ISM Avslutning Fråga 78 Frågar om tillåtelse att kontakta respondenterna för fortsatta studier. Avslutande öppet fält Möjlighet att komplettera svar och/eller ge synpunkter på frågeformuläret. 13

20 3. Urval Mats Andrén och Anna Ekman Urvalet gjordes av Skatteverket enligt följande beställning. Syfte - Urvalet skall användas för utskick av en postal enkät. Uttagstyp slumpmässigt urval. Personkategori folkbokförda Avgränsningar se nedan. Slumpmässigt urval enligt nedanstående specifikationer: 5000 män med födelsetid och folkbokförda i län 14 (Västra Götalands län) 5000 kvinnor med födelsetid och folkbokförda i län 14 (Västra Götalands län) 5000 män med födelsetid och folkbokförda i län 14 (övriga riket) 5000 kvinnor med födelsetid och folkbokförda i län 14 (övriga riket) 4. Kvalitets och produktkontroll Mats Andrén och Anna Ekman För kvalitetskontroll av vissa procedurer skickades inbjudansmissiv inklusive pappersenkät till 4 medarbetare på Arbets- och miljömedicin på motsvarande sätt som till det riktiga urvalet. I ett mail instruerades medarbetarna att svara på olika sätt. Svara enligt följande modell: MatsA - svarar direkt via pappersformulär. MatsE - svarar ej direkt, inväntar påminnelse + nytt formulär, svarar därefter på nytt via pappersformulär. MatsH - svarar direkt via webbformulär, inväntar tack/påminnelsekort, svarar därefter på nytt via pappersformulär. AnnaE - svarar direkt via pappersformulär, inväntar tack/påminnelsekort, svarar därefter på nytt via webbformulär. För alla, fyll i alla fritextfrågor + avslutande kommentarer med mycket text! 14

Vill du delta i forskning om stroke?

Vill du delta i forskning om stroke? Vill du delta i forskning om stroke? Vi driver en stor forskningsstudie för att få veta mer om vem som får problem med åderförkalkning och varför. Längst bak i detta dokument kan du läsa allt om forskningsprojektet

Läs mer

Norrbotten. Hälsoenkät för 30-åringar i Norrbotten

Norrbotten. Hälsoenkät för 30-åringar i Norrbotten Norrbotten Hälsoenkät för 30-åringar i Norrbotten Personnummer:... Blodtryck:... Längd:... BMI:... Vikt:... Midjemått:... Bakgrund 1. Är du man eller kvinna? 1 Man 2 Kvinna 2. Vilken kommun bor du i? 1

Läs mer

Barn- och ungdomsenkät i Kronobergs län Årskurs 8

Barn- och ungdomsenkät i Kronobergs län Årskurs 8 Barn- och ungdomsenkät i Kronobergs län Årskurs 8 Hur mår du? Anledningen till att vi gör den här undersökningen är att vi vill få kunskap om ungas hälsa och levnadsvanor. Alla elever i årskurserna 5,

Läs mer

Stressrelaterad ohälsa bland anställda vid Västra Götalandsregionen och Försäkringskassan i Västra Götalands län

Stressrelaterad ohälsa bland anställda vid Västra Götalandsregionen och Försäkringskassan i Västra Götalands län SAMMANFATTNING ISM-rapport 2 Stressrelaterad ohälsa bland anställda vid Västra Götalandsregionen och Försäkringskassan i Västra Götalands län Delrapport 1 - enkätundersökning i maj-juni 2004 Gunnar Ahlborg

Läs mer

HÄLSA OCH LIVSKVALITET VID FORSKNINGSPROJEKTET SAMS. Frågorna i detta formulär handlar om hur Du upplever Din sjukdom och kontrollerna av den.

HÄLSA OCH LIVSKVALITET VID FORSKNINGSPROJEKTET SAMS. Frågorna i detta formulär handlar om hur Du upplever Din sjukdom och kontrollerna av den. ENKÄT A (UPPFÖLJNING) EN UNDERSÖKNING OM HÄLSA OCH LIVSKVALITET VID SJUKDOM I PROSTATA FÖR MÄN SOM DELTAR I FORSKNINGSPROJEKTET SAMS Frågorna i detta formulär handlar om hur Du upplever Din sjukdom och

Läs mer

Allmänna frågor vid nack- och ryggbesvär

Allmänna frågor vid nack- och ryggbesvär Allmänna frågor vid nack- och ryggbesvär Ryggkirurgi / Ortoped Bästa Patient Inför Ditt besök på grund av rygg- och/eller nackbesvär ber vi Dig fylla i frågeformuläret så noggrant som möjligt Det här formuläret

Läs mer

Barn- och ungdomsenkät i Kronobergs län Årskurs 5

Barn- och ungdomsenkät i Kronobergs län Årskurs 5 Barn- och ungdomsenkät i Kronobergs län Årskurs 5 Hur mår du? Anledningen till att vi gör den här undersökningen är att vi vill få kunskap om ungas hälsa och levnadsvanor. Alla elever i årskurserna 5,

Läs mer

I enkäten ställer vi frågor om din hälsa, skolämnet idrott & hälsa samt frågor om dina fritidsvanor. Försök att besvara frågorna så noggrant du kan.

I enkäten ställer vi frågor om din hälsa, skolämnet idrott & hälsa samt frågor om dina fritidsvanor. Försök att besvara frågorna så noggrant du kan. Elevens kodnummer:, I enkäten ställer vi frågor om din hälsa, skolämnet idrott & hälsa samt frågor om dina fritidsvanor. Försök att besvara frågorna så noggrant du kan. Dina svar kommer att behandlas konfidentiellt

Läs mer

Patientenkät. Det här formuläret avser Din situation vid inskrivning för rehabilitering

Patientenkät. Det här formuläret avser Din situation vid inskrivning för rehabilitering Patientenkät Det här formuläret avser Din situation vid inskrivning för rehabilitering Vi följer upp vården för att vara säkra på att Du får en vård med hög kvalitet. För att kunna göra det på bästa sätt

Läs mer

Kvantitativa metoder och datainsamling

Kvantitativa metoder och datainsamling Kvantitativa metoder och datainsamling Kurs i forskningsmetodik med fokus på patientsäkerhet 2015-09-23, Peter Garvin FoU-enheten för närsjukvården Kvantitativ och kvalitativ metodik Diskborsten, enkronan

Läs mer

Burnout in parents of chronically ill children

Burnout in parents of chronically ill children Burnout in parents of chronically ill children Caisa Lindström Kurator, med.lic. Barn- och ungdomskliniken, Universitetssjukhuset, Örebro 2013-04-25 Publicerade artiklar Att vara förälder till ett barn

Läs mer

Om mig 2014. Snabbrapport för grundskolans år 8 per kön

Om mig 2014. Snabbrapport för grundskolans år 8 per kön Om mig 2014 Snabbrapport för grundskolans år 8 per kön Om mig är en webbaserad enkät om ungdomars hälsa och livsstil som genomfördes för första gången under hösten 2014. Enkäten är ett samarbete mellan

Läs mer

Arbetsmiljöundersökning

Arbetsmiljöundersökning Arbetsmiljöundersökning 1 INNEHÅLL Sammanfattning 3 Uppdraget 4 Bakgrund och syfte 4 Undersöknings omfattning och gomförande 4 Svarsfrekvs och bortfall 4 Resultatet av datainsamling 4 Jämförelser Resultat

Läs mer

Hälsa på lika villkor? År 2010

Hälsa på lika villkor? År 2010 TABELLER Hälsa på lika villkor? År 2010 Norrbotten Innehållsförteckning: Om undersökningen... 2 FYSISK HÄLSA... 2 Självrapporterat hälsotillstånd... 2 Kroppsliga hälsobesvär... 3 Värk i rörelseorganen...

Läs mer

Familj och arbetsliv på 2000-talet - Deskriptiv rapport

Familj och arbetsliv på 2000-talet - Deskriptiv rapport Familj och arbetsliv på 2-talet - Deskriptiv rapport Denna rapport redovisar utvalda resultat från undersökningen Familj och arbetsliv på 2- talet som genomfördes under 29. Undersökningen har tidigare

Läs mer

Hälsokontroll allmän/utökad

Hälsokontroll allmän/utökad Hälsokontroll allmän/utökad Personuppgifter Personnummer: Namn: Adress: Postnummer: Telefon dagtid: Mobiltelefon: Mail: Civilstånd: Ort: Datum för besöket: Ansvarig SSK: (fylls i av Adocto) Företag/Privatperson:

Läs mer

FRÅGEFORMULÄR OM SMÄRTPROBLEM (3)

FRÅGEFORMULÄR OM SMÄRTPROBLEM (3) nr: FRÅGEFORMULÄR OM SMÄRTPROBLEM (3) Namn: Adress: Telenr: - Här följer några frågor och påståenden som kan vara aktuella för Dig som har besvär, värk eller smärta. Läs varje fråga och svara så gott Du

Läs mer

Intervjudatum: Intervjuar ID: Respondentens Initialer: "50+ i Europa" Skriftligt frågeformulär

Intervjudatum: Intervjuar ID: Respondentens Initialer: 50+ i Europa Skriftligt frågeformulär Household-ID 1 3 0 4 2 0 0 Person-ID Intervjudatum: Intervjuar ID: Respondentens Initialer: "50+ i Europa" Skriftligt frågeformulär A 1 Hur man besvarar detta frågeformulär: De flesta frågor på de följande

Läs mer

Bilaga 4. SBU-projektet sjukskrivning, mall för dataextraktion för kvalitetsgranskning av studie

Bilaga 4. SBU-projektet sjukskrivning, mall för dataextraktion för kvalitetsgranskning av studie Bilaga 4. SBU-projektet sjukskrivning, mall för dataextraktion för kvalitetsgranskning av studie Datum granskningen gjordes: 200............. Granskare:....................... Studien behandlar: " Orsaker

Läs mer

Innehållsförteckning ! "! #$! ' $( ) * * * % $+,- $,.- % / $ 0 " % 10 " 1 #.. %$$ 3. 3",$ %& 3. $& 3,./ 6, $,%0 6, $.%0 ".!

Innehållsförteckning ! ! #$! ' $( ) * * * % $+,- $,.- % / $ 0  % 10  1 #.. %$$ 3. 3,$ %& 3. $& 3,./ 6, $,%0 6, $.%0 .! Innehållsförteckning! "! #$! %%& ' $( ) * * * % $+,- $,.- % / $ " % 1 " $$% 2% 1 #.. %$$ 3. 3",$ %& 3. $& %( * #"+$.%* %- 41$,,5-3,./ 6, $,% 6, $.% 7, 18,9$: ".! ;,%(,$( 1%%( * 6, $,%* % $$* 1%%* 6, $,%-

Läs mer

Undersökning av Levnadsvillkor och hälsa hos unga vuxna samer.

Undersökning av Levnadsvillkor och hälsa hos unga vuxna samer. UMEÅ UNIVERSITET Inst för Klinisk Vetenskap 901 85 Umeå Identitetsnu. Undersökning av Levnadsvillkor och hälsa hos unga vuxna samer. Samer i Sverige lever under villkor som gör att man kan fundera över

Läs mer

METABOL INTERVENTION (MINT) DEN SVENSKA IMPACT-STUDIEN. Patientenkät - Bas

METABOL INTERVENTION (MINT) DEN SVENSKA IMPACT-STUDIEN. Patientenkät - Bas METABOL INTERVENTION (MINT) DEN SVENSKA IMPACT-STUDIEN Patientenkät - Bas Namn: Personnummer: Datum: Att tänka på när du fyller i enkäten: Det finns inga svar som är rätt eller fel, det är din personliga

Läs mer

Allmänna frågor vid nack- och ryggbesvär

Allmänna frågor vid nack- och ryggbesvär Bästa Patient Inför Ditt besök på grund av rygg- och/eller nackbesvär ber vi Dig fylla i frågeformuläret så noggrant som möjligt Det här formuläret underlättar hantering och bedömning av dina besvär. Med

Läs mer

ATT MÅ DÅLIGT Vad kan orsaka att man börjar må dåligt?

ATT MÅ DÅLIGT Vad kan orsaka att man börjar må dåligt? ATT MÅ DÅLIGT De allra flesta har någon gång i livet känt hur det är att inte må bra. Man kan inte vara glad hela tiden och det är bra om man kan tillåta sig att känna det man känner. Man kanske har varit

Läs mer

Orkar man arbeta efter 55? Hugo Westerlund, fil.dr., docent

Orkar man arbeta efter 55? Hugo Westerlund, fil.dr., docent Orkar man arbeta efter 55? Hugo Westerlund, fil.dr., docent 2010-03-23 Docent Hugo Westerlund, Stressforskningsinstitutet 1 Bakgrund Befolkningen blir allt äldre i hela I-världen kraftigt ökad livslängd

Läs mer

Norrbotten. Enkät för hälsosamtal i Norrbotten

Norrbotten. Enkät för hälsosamtal i Norrbotten Norrbotten Enkät för hälsosamtal i Norrbotten Hälsosamtal År:... 30 år 40 år 50 år 60 år Personnummer:... Blodtryck:... Längd:... BMI:... Vikt:... Midjemått:... Bakgrund 1. Är du man eller kvinna? 1 Man

Läs mer

Kartläggning av användning av dopning, kostillskott och narkotika bland gymtränande

Kartläggning av användning av dopning, kostillskott och narkotika bland gymtränande Kartläggning av användning av dopning, kostillskott och narkotika bland gymtränande En sammanställning av resultat från,,,,, Kronobergs län,, och. Sammanfattning procent av männen som tränar på gym uppgav

Läs mer

Namn: Postadress: Telefon hem: Telefon arbete: Mobil: E-post: Yrke: Familj: Din längd:

Namn: Postadress: Telefon hem: Telefon arbete: Mobil: E-post: Yrke: Familj: Din längd: Personnr: -- Dagens datum: Namn: Postadress: Postnummer: Telefon hem: Postort: Telefon arbete: Mobil: E-post: Yrke: Sjukskriven Nej Ja, på % Arbetslös Nej Ja, på % Familj: Din längd: Dina tidigare deltagande

Läs mer

Intervjuinstruktioner

Intervjuinstruktioner Intervjuinstruktioner Generellt Det är möjligt att IP vill ha ytterligare förklaring på flera av frågorna. Till exempel kanske man vill veta vad som avses med i ditt bostadsområde. Avsikten är dock i de

Läs mer

Finns det tid att vara sjuk? - En undersökning av arbete vid sjukdom

Finns det tid att vara sjuk? - En undersökning av arbete vid sjukdom Finns det tid att vara sjuk? - En undersökning av arbete vid sjukdom 1 Innehållsförteckning Förord sid 3 Sammanfattning och slutsatser sid 4 Resultat av Unionens undersökning av arbete vid sjukdom sid

Läs mer

NORD. OH presentation. Hälsa, levnadsvanor mm NORD. Kiruna Pajala. Gällivare. Jokkmokk

NORD. OH presentation. Hälsa, levnadsvanor mm NORD. Kiruna Pajala. Gällivare. Jokkmokk OH presentation Hälsa, levnadsvanor mm Kiruna Pajala Gällivare Jokkmokk Hälsa på lika villkor? 6 År 6 Övriga länet Andel Andel -15 år 17 % 17 % 16-29 år 15 % 17 % KIRUNA 3-44 år 18 % 19 % 54 54396 437

Läs mer

Östgötens psykiska hälsa. Kommunrapport om självskattad psykisk hälsa

Östgötens psykiska hälsa. Kommunrapport om självskattad psykisk hälsa Östgötens psykiska hälsa Kommunrapport om självskattad psykisk hälsa Rapport 2004:2 Linköping mars 2004 Madeleine Borgstedt-Risberg Tommy Holmberg Per Nettelbladt Helle Noorlind Brage Marika Wenemark Ingemar

Läs mer

Till dig som har varit med om en svår upplevelse

Till dig som har varit med om en svår upplevelse Till dig som har varit med om en svår upplevelse Vi vill ge dig information och praktiska råd kring vanliga reaktioner vid svåra händelser. Vilka reaktioner är vanliga? Det är normalt att reagera på svåra

Läs mer

RAADS Ritvo Autism Asperger s Diagnostic Scale

RAADS Ritvo Autism Asperger s Diagnostic Scale RAADS Ritvo Autism Asperger s Diagnostic Scale Dagens datum: 1. Initialer på personen som skattas: Ålder: 2. Ansvarig läkare: Kön? Ringa in korrekt svar 3. Man 4. Kvinna Civilstånd? Ringa in korrekt svar

Läs mer

Uddevallas resultat i undersökningen Hälsa på lika villkor 2011

Uddevallas resultat i undersökningen Hälsa på lika villkor 2011 HÄLSA PÅ LIKA VILLKOR 2011 1 (5) HANDLÄGGARE Folkhälsoutvecklare Ylva Bryngelsson TELEFON 0522-69 6148 ylva.bryngelsson@uddevalla.se Uddevallas resultat i undersökningen Hälsa på lika villkor 2011 Bakgrund

Läs mer

Psykiska besvär. Nedsatt psykiskt välbefinnande (GHQ12)

Psykiska besvär. Nedsatt psykiskt välbefinnande (GHQ12) Psykiska besvär Enligt flera undersökningar har det psykiska välbefinnandet försämrats sedan 198-talet. Under 199-talet ökade andelen med psykiska besvär fram till i början av -talet. Ökningen var mer

Läs mer

28-dagars Medveten andningsträning

28-dagars Medveten andningsträning 28-dagars Medveten andningsträning Andas bättre - må bättre Medveten andningsträning steg 1 AndningsINDEX 18 FRÅGOR Nedanstående frågor handlar om dina andningsvanor och hur fria eller blockerade dina

Läs mer

Sammanfattning ISM-rapport 10

Sammanfattning ISM-rapport 10 1 Redaktör och ansvarig utgivare: Gunnar Ahlborg jr Författarna och Institutet för stressmedicin Omslag: IBIZ 2 Förord Detta är sammanfattningen av den femte ISM-rapporten från KART-studien sedan starten

Läs mer

Svenska folkets träning med motionsgympa, aerobics och styrketräning

Svenska folkets träning med motionsgympa, aerobics och styrketräning Svenska folkets träning med motionsgympa, aerobics och styrketräning 1 Innehållsförteckning 1. BAKGRUND... 3 2. METOD... 3 3. RESULTAT... 3 3.1 TRÄNINGSTID... 4 3.2 MOTIV TILL TRÄNING... 6 3.3 VAL AV TRÄNINGSPASS...

Läs mer

Martina Datavs Johansson Ann-Sofie Kardell. Utvärdering av KBT i grupp för personer med depression Vid psykiatrisk mottagning 2, allmänpsyk Uppsala

Martina Datavs Johansson Ann-Sofie Kardell. Utvärdering av KBT i grupp för personer med depression Vid psykiatrisk mottagning 2, allmänpsyk Uppsala Martina Datavs Johansson Ann-Sofie Kardell Utvärdering av KBT i grupp för personer med depression Vid psykiatrisk mottagning 2, allmänpsyk Uppsala BAKGRUND Vid psykiatrisk mottagning 2, (tidigare mottagningen

Läs mer

Tjänstemän om stress och press i arbetslivet. Kontakt: Åsa Märs Kontakt Novus: Mats Elzén & Freja Blomdahl Datum: 150930

Tjänstemän om stress och press i arbetslivet. Kontakt: Åsa Märs Kontakt Novus: Mats Elzén & Freja Blomdahl Datum: 150930 Tjänstemän om stress och press i arbetslivet Kontakt: Åsa Märs Kontakt Novus: Mats Elzén & Freja Blomdahl Datum: 150930 1 Bakgrund & Genomförande BAKGRUND Undersökningen har genomförts av Novus på uppdrag

Läs mer

Jobbhälsobarometern Skola

Jobbhälsobarometern Skola 8 september 2014 Sveriges Företagshälsor och Svensk Kvalitetsindex: Jobbhälsobarometern Skola De anställdas syn på jobbet inom utbildningssektorn Innehållsförteckning Förord... 2 Om undersökningen... 3

Läs mer

Postkodlotteriet Nollmätning mångfald & tolerans. För en bättre värld

Postkodlotteriet Nollmätning mångfald & tolerans. För en bättre värld Postkodlotteriet Nollmätning mångfald & tolerans Innehåll Om undersökningen Om respondenterna Resultat i sammandrag Resultat från undersökningen Synen på mångfald och diskriminering Jobb och företagande

Läs mer

Hälsosamtalsenkät. regiongavleborg.se. Sätt ett kryss vid de alternativ som stämmer bäst in på dig. Först några frågor om din bakgrund.

Hälsosamtalsenkät. regiongavleborg.se. Sätt ett kryss vid de alternativ som stämmer bäst in på dig. Först några frågor om din bakgrund. Hälsosamtalsenkät Datum: Personnummer: Namn: Sätt ett kryss vid de alternativ som stämmer bäst in på dig. Först några frågor om din bakgrund. 1. Antal personer i ditt nuvarande hushåll då du även räknar

Läs mer

1) FRÅGOR OM RESPONDENTENS SOCIAL-DEMOGRAFISKA DATA: - Hur gammal är du?... år (= öppen fråga)

1) FRÅGOR OM RESPONDENTENS SOCIAL-DEMOGRAFISKA DATA: - Hur gammal är du?... år (= öppen fråga) 1. Typer av enkätfrågor - När man gör en frågeformulär, vill man gärna få den att påminna om vanlig interaktion dvs man frågar inte svåra och/eller delikata frågor i början, utan först efter att ha samtalat

Läs mer

Hälsa på lika villkor? År 2010. Luleå kommun. Tabeller med bostadsområden

Hälsa på lika villkor? År 2010. Luleå kommun. Tabeller med bostadsområden Hälsa på lika villkor? År 2010 Luleå kommun Tabeller med bostadsområden Innehållsförteckning: FYSISK HÄLSA... 3 Självrapporterat hälsotillstånd... 3 Andra hälsobesvär... 5 Hjärt- och kärlbesvär... 6 Mediciner

Läs mer

Undersökning Sjukgymnastik PUK. Tidpunkt 2014-04

Undersökning Sjukgymnastik PUK. Tidpunkt 2014-04 Sammanfattande rapport VO Aktiv Fysioterapi Södra Undersökning Sjukgymnastik PUK Tidpunkt Ansvarig projektledare Anne Jansson Introduktion Om Institutet för kvalitetsindikatorer (Indikator) Indikator har

Läs mer

The Calgary Depression Scale for Schizophrenics Svensk översättning: Lars helldin

The Calgary Depression Scale for Schizophrenics Svensk översättning: Lars helldin The Calgary Depression Scale for Schizophrenics Svensk översättning: Lars helldin Denna skala är avsedd att användas då det finns misstanke om att en patient med känd schizofreni parallellt lider av en

Läs mer

2015:1. Jobbhälsobarometern. 350 000 personer i svenskt arbetsliv känner psykiskt obehag inför att gå till jobbet flera gånger i veckan

2015:1. Jobbhälsobarometern. 350 000 personer i svenskt arbetsliv känner psykiskt obehag inför att gå till jobbet flera gånger i veckan 2015:1 Jobbhälsobarometern 350 000 personer i svenskt arbetsliv känner psykiskt obehag inför att gå till jobbet flera gånger i veckan Delrapport 2015:1 Sveriges Företagshälsor 2015--10-05 Leder obehagskänslor

Läs mer

Om mig 2014. Snabbrapport gymnasiet åk 2 Norrköpings kommun. Detta är en automatiserad rapport baserad på ogranskad data.

Om mig 2014. Snabbrapport gymnasiet åk 2 Norrköpings kommun. Detta är en automatiserad rapport baserad på ogranskad data. Om mig 2014 Snabbrapport gymnasiet åk 2 Norrköpings kommun Detta är en automatiserad rapport baserad på ogranskad data. Rapporten innehåller resultat för grupper om minst fem elever. 1. Skola: (N=547)

Läs mer

Vad får vi för svar när vi frågar om barn och ungas psykiska hälsa. En jämförelse mellan likartade frågor i två enkäter.

Vad får vi för svar när vi frågar om barn och ungas psykiska hälsa. En jämförelse mellan likartade frågor i två enkäter. Vad får vi för svar när vi frågar om barn och ungas psykiska hälsa. En jämförelse mellan likartade frågor i två enkäter Anna Carlgren Karolinska Institutets folkhälsoakademi 2011 Många undersökningar görs

Läs mer

Samband mellan arbete och hälsa

Samband mellan arbete och hälsa Samband mellan arbete och hälsa Lisbeth Slunga Järvholm, överläkare, docent Arbets- och miljömedicin Arbets- och beteendemedicinskt centrum, NUS, VLL Institutionen för folkhälsa och klinisk medicin, Umeå

Läs mer

GUIDE FÖR EN BRA MEDARBETARUNDERSÖKNING

GUIDE FÖR EN BRA MEDARBETARUNDERSÖKNING GUIDE FÖR EN BRA MEDARBETARUNDERSÖKNING INNEHÅLLSFÖRTECKNING INNEHÅLLSFÖRTECKNING... 2 INLEDNING... 3 INTERN FÖRANKRING... 4 EN STOR ELLER MÅNGA SMÅ... 5 TIMING... 6 INFORMATION INFÖR OCH UNDER GENOMFÖRANDET...

Läs mer

AvI-index. Ett instrument för att mäta IT-systems användbarhet

AvI-index. Ett instrument för att mäta IT-systems användbarhet ANDERS GUNÉR AvI-index Ett instrument för att mäta IT-systems användbarhet Iordanis Kavathatzopoulos Uppsala universitet ISBN 978-91-976643-5-6 Copyright 2008 Iordanis Kavathatzopoulos. Uppsala universitet,

Läs mer

ESS 2006 Intervjuinstruktion.

ESS 2006 Intervjuinstruktion. ESS 2006 Intervjuinstruktion. Hur lever vi i Sverige och andra länder i Europa? Hur lever invånarna i olika europeiska länder sina liv? Vad anser man i olika viktiga samhällsfrågor och tycker man att politiker

Läs mer

Folkhälsoenkäten 2010

Folkhälsoenkäten 2010 Folkhälsoenkäten 2010 : Resultat för Norrlandslänen och övriga Sverige FoUU staben Västerbottens läns landsting 901 89 UMEÅ I Innehållsförteckning Förord III Hälsa 1 Välbefinnande 20 Läkemedel 44 Vårdutnyttjande

Läs mer

Utmattningssyndrom; identifikation, karakteristika och sjukdomsförlopp. Samlad, delvis ny kunskap om utmattningssyndrom

Utmattningssyndrom; identifikation, karakteristika och sjukdomsförlopp. Samlad, delvis ny kunskap om utmattningssyndrom Utmattningssyndrom; identifikation, karakteristika och sjukdomsförlopp. Samlad, delvis ny kunskap om utmattningssyndrom Kristina Glise, med dr, överläkare, enhetschef behandling Institutet för stressmedicin

Läs mer

Behandlingsriktlinjer WAD, landstinget i Jönköpings län, maj 2007. Bilaga 1

Behandlingsriktlinjer WAD, landstinget i Jönköpings län, maj 2007. Bilaga 1 Bilaga 1 Sammanfattning av sjukgymnastiska interventioner vid akutomhändertagande för patienter med whiplashrelaterade besvär. 1. Första besöket inom 10 dagar efter skadetillfället. Bilaga 2 - Kontrollera

Läs mer

Vara Kommun. Invånarenkät. Hösten 2013

Vara Kommun. Invånarenkät. Hösten 2013 Vara Kommun Invånarenkät Hösten Markör Örebro Markör Stockholm Kungsgatan 1, 01 Örebro Virkesvägen, 10 0 Stockholm Tel: 01-16 16 16, Fax:01-16 16 1 Tel: 01-16 16 16, Fax: 08-16 8 81 info@markor.se www.markor.se

Läs mer

Psykisk ohälsa attityder, kunskap och beteende

Psykisk ohälsa attityder, kunskap och beteende Psykisk ohälsa attityder, kunskap och beteende Befolkningsundersökning 2009 och 2010 Uppsala län Bakgrund Regeringen har gett i uppdrag till Handisam att i samarbete med Nationell samverkan för psykisk

Läs mer

Onödig ohälsa. Hälsoläget bland personer med funktionsnedsättning. Sörmland 2010. Magnus Wimmercranz www.fhi.se\funktionsnedsattning

Onödig ohälsa. Hälsoläget bland personer med funktionsnedsättning. Sörmland 2010. Magnus Wimmercranz www.fhi.se\funktionsnedsattning Onödig ohälsa Hälsoläget bland personer med funktionsnedsättning Sörmland 2010 Magnus Wimmercranz www.fhi.se\funktionsnedsattning Resultat Att så många har en funktionsnedsättning Att så många av dessa

Läs mer

Vibration Exposures. Risks of Occupational. Supplement 3 to Annex 1 of Final Technical Report. January 2003 to December 2006

Vibration Exposures. Risks of Occupational. Supplement 3 to Annex 1 of Final Technical Report. January 2003 to December 2006 Risks of Occupational Vibration Exposures Risks of Occupational Vibration Exposures FP5 Project No. QLK4-00-0650 January 00 to December 006 Supplement to Annex of Final Technical Report Title: Authors:

Läs mer

FAMILJ, LIVSSTIL, UTBILDNING, ARBETE OCH FÖRSÄKRING

FAMILJ, LIVSSTIL, UTBILDNING, ARBETE OCH FÖRSÄKRING FAMILJ, LIVSSTIL, UTBILDNING, ARBETE OCH FÖRSÄKRING Ifylles av vårdgivare Efternamn Förnamn Personnummer - Internkod program 1 2 3 4 5 6 7 8 9 Internkod flow Inskr Avsl Uppf I Uppf II Kvalitetsgranskat

Läs mer

Dålig självskattad hälsa Undersökningsår

Dålig självskattad hälsa Undersökningsår Dålig självskattad hälsa 2 15 1 5 Page 1 Dålig självskattad hälsa Kön Man Kvinna 2 15 1 5 Page 2 Dålig psykisk hälsa (GHQ12) 2 15 1 5 Page 3 Dålig psykisk hälsa (GHQ12) Kön Man Kvinna 25 2 15 1 5 Page

Läs mer

Om mig 2014. Snabbrapport år 8 Norrköpings kommun. Detta är en automatiserad rapport baserad på ogranskad data.

Om mig 2014. Snabbrapport år 8 Norrköpings kommun. Detta är en automatiserad rapport baserad på ogranskad data. Om mig 2014 Snabbrapport år 8 Norrköpings kommun Detta är en automatiserad rapport baserad på ogranskad data. Rapporten innehåller resultat för grupper om minst fem elever. 1. Skola: (N=479) (N=410) Djäkneparksskolan

Läs mer

Psykisk ohälsa, 18-29 år - en fördjupningsstudie 2007. Eva-Carin Lindgren Håkan Bergh Katarina Haraldsson Amir Baigi Bertil Marklund

Psykisk ohälsa, 18-29 år - en fördjupningsstudie 2007. Eva-Carin Lindgren Håkan Bergh Katarina Haraldsson Amir Baigi Bertil Marklund Psykisk ohälsa, 18-29 år - en fördjupningsstudie 2007 Eva-Carin Lindgren Håkan Bergh Katarina Haraldsson Amir Baigi Bertil Marklund Psykisk ohälsa hos vuxna, 18-29 år En fördjupning av rapport 8 Hälsa

Läs mer

Utvecklad av: Docent Sven Setterlind Stress Management Center AB Karlstad

Utvecklad av: Docent Sven Setterlind Stress Management Center AB Karlstad Utvecklad av: Docent Sven Setterlind Stress AB Karlstad Profdoc Work AB Frykdalsbacken 12-14, 123 43 Farsta Tel: 08-606 35 40, Fax: 08-741 03 04 smc@profdoc.se, www.profdocwork.se Referens AP (1045) -

Läs mer

HÄLSA 2011 Undersökning av finländarnas hälsa och funktionsförmåga FRÅGEFORMULÄR 2 UNGA VUXNA

HÄLSA 2011 Undersökning av finländarnas hälsa och funktionsförmåga FRÅGEFORMULÄR 2 UNGA VUXNA HÄLSA 2011 Undersökning av finländarnas hälsa och funktionsförmåga FRÅGEFORMULÄR 2 UNGA VUXNA 1 Detta frågeformulär innehåller frågor t.ex. om Era allergiska symptom och symptom i stöd- och rörelseorganen.

Läs mer

Följande skattningsskala kan ge dig en fingervisning om hur balansen mellan medkänsletillfredsställelse och empatitrötthet ser ut i ditt liv.

Följande skattningsskala kan ge dig en fingervisning om hur balansen mellan medkänsletillfredsställelse och empatitrötthet ser ut i ditt liv. Skattningsformuläret PROQOL (PROFESSIONAL QUALITY OF LIFE SCALE) för att bedöma professionell livskvalitet till svenska av Anna Gerge 2011 Följande skattningsskala kan ge dig en fingervisning om hur balansen

Läs mer

2014:2. Jobbhälsobarometern. Delrapport 2014:2 Sveriges Företagshälsor 2014-10-23

2014:2. Jobbhälsobarometern. Delrapport 2014:2 Sveriges Företagshälsor 2014-10-23 2014:2 Jobbhälsobarometern Delrapport 2014:2 Sveriges Företagshälsor 2014-10-23 Innehåll Innehåll... 2 Sammanfattning; Yngre anställda passar illa!... 3 Om Jobbhälsobarometern... 4 Om Sveriges Företagshälsor...

Läs mer

GODA MOTIONSVANOR=FÄRRE BELASTNINGSSKADOR?

GODA MOTIONSVANOR=FÄRRE BELASTNINGSSKADOR? YRKESHÖGSKOLEUTBILDNING Medicinsk sekreterare Kristinehamn GODA MOTIONSVANOR=FÄRRE BELASTNINGSSKADOR? Examensarbete 35 poäng Författare: Lena Gräsberg Paula Salloum Handledare: Doris Karlsson Våren 2015

Läs mer

Varför föds det så få barn?

Varför föds det så få barn? Maj 2000 Bilaga 1 Varför föds det så få barn? Under 1990-talet har barnafödandet sjunkit mycket kraftigt i Sverige och i dag har vi den lägsta nivå som någon gång observerats i vårt land. Vi vet inte riktigt

Läs mer

X Unga vuxna 19-25 år

X Unga vuxna 19-25 år X Unga vuxna 19-25 år UNGDOMSENKÄTEN LUPP 2 0 1 5 HJTF11 Ungdomsenkäten LUPP Ålder 19-25 Till dig som ska fylla i enkäten Den här enkätundersökningen genomförs för att din NN ska få bättre kunskap om hur

Läs mer

SMÄRTA, ÄNGSLAN, ORO

SMÄRTA, ÄNGSLAN, ORO SMÄRTA, ÄNGSLAN, ORO Ifylles av vårdgivare K Efternamn Förnamn Personnummer - Internkod program 5 6 7 8 9 Internkod flow Inskr Avsl Uppf I Uppf II Kvalitetsgranskat OK Sign 4375501847 1 / 20 SP_k_v2 Instruktion

Läs mer

Motivation till hälsa

Motivation till hälsa Motivation till hälsa En kurs om hur man ska förändra och förbättra sin livsstil och behålla den livet ut. Resultat från hälsoenkät 9 Anita Engström Livsstilspedagog www.kiruna.fhsk.se MOTIVATION TILL

Läs mer

Nej till sjukpenning Vad hände sen?

Nej till sjukpenning Vad hände sen? Social Insurance Report Nej till sjukpenning Vad hände sen? ISSN 1654-8574 Utgivare Upplysningar Hemsida: Försäkringskassan Försäkringsutveckling Christina Olsson Bohlin 08-786 95 83 christina.olsson.bohlin@forsakringskassan.se

Läs mer

Certifierad konsult: Birgitta Malmström-Nore n Faluhälsan AB. Utvecklad av: Docent Sven Setterlind Stress Management Center AB Karlstad

Certifierad konsult: Birgitta Malmström-Nore n Faluhälsan AB. Utvecklad av: Docent Sven Setterlind Stress Management Center AB Karlstad Certifierad konsult: Birgitta Malmström-Nore n Faluhälsan AB Utvecklad av: Docent Sven Setterlind Stress AB Karlstad Profdoc Work AB Frykdalsbacken 12-14, 123 43 Farsta Tel: 08-606 35 40, Fax: 08-741 03

Läs mer

Ung livsstil i Täby Idrott/motion och hälsa Kultur- och fritidsnämnden den 23 april 2014

Ung livsstil i Täby Idrott/motion och hälsa Kultur- och fritidsnämnden den 23 april 2014 Ung livsstil i Täby Idrott/motion och hälsa Kultur- och fritidsnämnden den 23 april 2014 Av Ulf Blomdahl. E-post: ulf.blomdahl@telia.com tel. 070/ 665 11 21 Stig Elofsson. E-post: stig.elofsson@socarb.su.se

Läs mer

Definition av indikatorer i Barn-ULF 2014

Definition av indikatorer i Barn-ULF 2014 1(18) Barn-ULF 2015-05-26 Definition av indikatorer i Barn-ULF 2014 Innehåll: Barn 10-18 år... 2 Barns arbetsmiljö och inflytande i skolan... 2 Barns ekonomi och materiella resurser... 4 Barns fritid och

Läs mer

FRÅGEFORMULÄR. Din bakgrund. DELTA-verksamhet: ARBETSMARKNADSTORGET. 1. Kön Man. Kvinna. 2. Ålder. .. år.

FRÅGEFORMULÄR. Din bakgrund. DELTA-verksamhet: ARBETSMARKNADSTORGET. 1. Kön Man. Kvinna. 2. Ålder. .. år. FRÅGEFORMULÄR DELTA-verksamhet: ARBETSMARKNADSTORGET Din bakgrund 1. Kön Man. Kvinna. 2. Ålder.. år. 3. Familjesituation Bor hos föräldrar eller anhöriga. Ensamstående utan barn hemma. Ensamstående med

Läs mer

BILAGA 2: ENKÄT MED FREKVENS

BILAGA 2: ENKÄT MED FREKVENS BILAGA 2: ENKÄT MED FREKVENS UMEÅ UNIVERSITET Transportforskningsenheten Oktober 2004 Hej! Vid Transportforskningsenheten vid Umeå universitet, TRUM, pågår för närvarande ett forskningsprojekt som behandlar

Läs mer

Karolinska Institutet Äldrecentrum

Karolinska Institutet Äldrecentrum Karolinska Institutet Äldrecentrum Att fylla i själv Efter Psykologtest Var vänlig använd kulspetspenna! 1. Proband nr: K SP1.0LOPNR 2. Namn: SP1.0FNAME SP1.0ENAME 3. Kön 1 Man 2 Kvinna SP1.0SEX 4. Personnummer:

Läs mer

"50+ i Europa" Kartläggning av hälsa, åldrande och pensionering i Europa

50+ i Europa Kartläggning av hälsa, åldrande och pensionering i Europa Agency Logo Household-ID 1 2 0 4 2 0 0 Person-ID Intervjudatum: Intervjuar ID: Respondentens förnamn: "50+ i Europa" Kartläggning av hälsa, åldrande och pensionering i Europa Skriftligt frågeformulär för

Läs mer

Hur psykologi kan hjälpa vid långvarig smärta

Hur psykologi kan hjälpa vid långvarig smärta Hur psykologi kan hjälpa vid långvarig smärta Ida Flink, Sofia Bergbom & Steven J. Linton Är du en av de personer som lider av smärta i rygg, axlar eller nacke? Ryggsmärta är mycket vanligt men också mycket

Läs mer

Dick Magnusson Linköpings Universitet Tema Teknik och social förändring

Dick Magnusson Linköpings Universitet Tema Teknik och social förändring Dick Magnusson Linköpings Universitet Enkät om Valdemarsviks kommun och saneringsprojektet Valdemarsviken Under våren 2013 genomfördes en enkätstudie kring medborgarnas uppfattning om saneringen av Valdemarsviken.

Läs mer

HÄLSOFRÅGOR TILL DIG SOM GÅR I GYMNASIET

HÄLSOFRÅGOR TILL DIG SOM GÅR I GYMNASIET HÄLSOFRÅGOR TILL DIG SOM GÅR I GYMNASIET I den här enkäten ställer vi frågor om mat och sovvanor, fysisk aktivitet och fritid, skola och arbetsmiljö, trivsel och relationer och din hälsa som sen utgör

Läs mer

Metoder för riskbedömning av den psykosociala arbetsmiljön. Vad är psykosocial arbetsmiljö?

Metoder för riskbedömning av den psykosociala arbetsmiljön. Vad är psykosocial arbetsmiljö? Metoder för riskbedömning av den psykosociala arbetsmiljön SAN-konferens 20 oktober 2011, fil.dr. psykolog Forskargruppen Säkerhet-Organisation-Ledarskap Arbets- och miljömedicin, Sahlgrenska akademin,

Läs mer

Sömn och stress. www.somnhjalpen.se

Sömn och stress. www.somnhjalpen.se Sömn och stress www.somnhjalpen.se S ömnen tillhör ett av våra primära behov. Vi sover i genomsnitt ca 1/3 av våra liv. Sömnen är livsviktig för våra olika kroppsfunktioner. Om vi inte sover tillräckligt

Läs mer

Tillsammans kan vi göra skillnad! Folkhälsorapport Blekinge 2014

Tillsammans kan vi göra skillnad! Folkhälsorapport Blekinge 2014 Tillsammans kan vi göra skillnad! 1 Folkhälsorapport Blekinge 2014 Hälsans bestämningsfaktorer 2 3 Hälsoundersökningen Hälsa på lika villkor Genomförs årligen i åldersgruppen 16-84 år Syftar till att visa

Läs mer

Äldre och alkoholberoende Uppsala 2015-01-21

Äldre och alkoholberoende Uppsala 2015-01-21 Äldre och alkoholberoende Uppsala 2015-01-21 Agneta Öjehagen Professor, socionom, leg.psykoterapeut Avdelningen psykiatri Institutionen kliniska vetenskaper - Lund Äldre och alkoholberoende Riskbruk beroendeutveckling

Läs mer

SKOP Skandinavisk opinion ab

SKOP Skandinavisk opinion ab SKOP,, har på uppdrag av Post & Telestyrelsen intervjuat cirka 1.2 personer bosatta i hela landet i åldern 16 till 69 år. Intervjuerna gjordes mellan den 29 juni och 21 augusti 1999. Undersökningens resultat

Läs mer

Kvinnocoacher för arbetsåtergång i KAK -projekt i samverkan

Kvinnocoacher för arbetsåtergång i KAK -projekt i samverkan Kvinnocoacher för arbetsåtergång i KAK -projekt i samverkan Uppföljning 2012 Bakgrund Kvinnocoacher för arbetsåtergång i KAK, ett samverkansprojekt mellan Landstinget Västmanland, Försäkringskassan och

Läs mer

Arbetsmiljön i staten år 2005

Arbetsmiljön i staten år 2005 Arbetsmiljön i staten år 2005 2006-12-19 0612-0813-33 2 Innehåll Innehåll 3 Förord 4 Arbetsmiljöundersökningen 4 Statsanställda är mycket nöjda med sitt arbete och sina arbetstider 5 Statsanställda har

Läs mer

Personlighet, genusidentitet och alkoholproblem hos kvinnor

Personlighet, genusidentitet och alkoholproblem hos kvinnor Personlighet, genusidentitet och alkoholproblem hos kvinnor Anette Östlund, med dr, leg psykolog/psykoterapeut, privatpraktiserande samt knuten till Socialmedicin, Institutionen för medicin, Sahlgrenska

Läs mer

FÖRÄNDRADE ALKOHOLVANOR?

FÖRÄNDRADE ALKOHOLVANOR? FÖRÄNDRADE ALKOHOLVANOR? Alkohol förknippas ofta med fest och avkoppling, men även med skam och misslyckande när vi inte kan hantera vårt drickande. Det är lätt att tro att alkoholproblem bara drabbar

Läs mer

Beslut - enkätundersökningen LUPP 2013

Beslut - enkätundersökningen LUPP 2013 TJÄNSTESKRIVELSE 1 (1) Barn- och utbildningsförvaltningen 2014-03-31 Dnr: 2013/103-UAN-010 Daniel Berr - bh114 E-post: daniel.berr@vasteras.se Kopia till Utbildnings- och arbetsmarknadsnämnden Beslut -

Läs mer

Karolinska Exhaustion Disorder Scale 9

Karolinska Exhaustion Disorder Scale 9 KEDS Karolinska Exhaustion Disorder Scale 9 Avsikten med detta formulär är att ge en bild av ditt nuvarande tillstånd. Vi vill alltså att du försöker gradera hur du mått de senaste två veckorna. Formuläret

Läs mer

ForMare 2015. Stress, sömnkvalitet och uppehåll av hälsosam livsstil

ForMare 2015. Stress, sömnkvalitet och uppehåll av hälsosam livsstil ForMare 2015 Stress, sömnkvalitet och uppehåll av hälsosam livsstil Stress En situation där kraven och utmaningarna är större än resurserna Nästan vilken som helst positiv eller negativ förändring kan

Läs mer