Rapport från Arbets- och miljömedicin nr 118

Transkript

1 UngVuxen - Basenkät Anna Ekman, statistiker Christina Ahlstrand, epidemiologiassistent Mats Andrén, systemman Maria Boström, ergonom Lotta Dellve, sjuksköterska/beteendevetare Mats Eklöf, psykolog Jesper Eriksson, projektassistent Ewa Gustafsson, ergonom Johan Hagberg, överläkare i psykiatri Agneta Lindegård, ergonom Sara Thomée, psykolog Linda Åhlström, forskningssjuksköterska Mats Hagberg, professor/överläkare Arbets- och miljömedicin, Göteborg Göteborg, september 2008 ISSN ISBN Arbets- och miljömedicin Telefon Telefax Box 414 E-post amm@amm.gu.se Göteborg Hemsida

2

3 INNEHÅLL 1. Bakgrund Motiveringar kring vissa av frågorna i slutversionen av enkäten ICT-frågor Fråga Krav-kontroll-socialt stöd & ERI Fråga 19, Välbefinnande Fråga 21, 24, Lennart Hallstens frågor om prestationsbaserad självkänsla Fråga 22 och Livshändelser Fråga Ljudmiljö Fråga 27, Vibrationer Fråga Hälsa Fråga Prestation Fråga 41, Arbetsförmåga Fråga 43, 44, Särbehandling Fråga Arbete/praktik Fråga Ergonomi Fråga Bakgrundsfrågor Fråga Doping och kosttillskott Fråga Fysisk aktivitet Fråga 76, Avslutning Urval Kvalitets och produktkontroll Regelverk inläsning Bortfallsanalys Enkätens framtagning Pilotstudie Sammanställda kommentarer Pilotstudie Bakgrund och syfte Allmän bakgrund Syfte Metod Urval Datainsamling... 35

4 7.2.3 Frågeformuläret Bortfall Dataanalys Resultat Mobil- och datoranvändning Frågor rörande användning av mobiltelefon Frågor rörande datoranvändning Frågor rörande hur och till vad man använder mobiltelefon och dator Livssituation Krav, kontroll, socialt stöd och balans mellan ansträngning och utbyte Välbefinnande Prestationsbaserad självkänsla Livshändelser de senaste 12 månaderna Störande ljud samt vibrationsexponering Hälsa Allmänt Stress Sömn Depressivitet och koncentrationssvårigheter Hälsoproblem till följd av olycka Aktuella sjukdomar, skador och besvär Besvärs påverkan på prestation Studier, arbete och praktik Prestation Sjukfrånvaro- och närvaro Arbetsförmåga Negativ särbehandling Arbete och praktik Arbete utanför arbetsplatsen och nåbarhet utanför arbetstid Exponering för luftvägsirritanter, besvärliga arbetsställningar samt lyft Bakgrundsfrågor Fysisk aktivitet Diskussion... 85

5 Bilageförteckning Bilaga 1 - Upphandlingsdokumentation..88 Bilaga 2 Ekonomi Bilaga 3 SCB:s skrivbordsgranskning av tidig enkätversion Bilaga 4 Pilotstudie 2/Test-retest: Formulär och missiv Bilaga 5 Inbjudningsmissiv, Tackkort/påminnelse 1 och Missiv/påminnelse Bilaga 6 Slutlig enkätversion (pappers) Bilaga 7 - Teknisk dokumentation från Unified Dialog Bilaga 8 - Univariat beskrivande statistik Referenser

6

7 1. Bakgrund Mats Hagberg och Anna Ekman Syftet var att skapa en kohort av unga vuxna för att identifiera faktorer som har betydelse för god hälsa och god fysisk och mental arbetsförmåga samt att studera system för att förändra omgivnings- och arbetslivspåverkan. Mål 1. Att skapa en kohort av unga vuxna, år, som följs under 10 år. 2. Att i kohorten göra deskriptiva studier av förekomst och förändring av modern exponering och modernt exponeringsmönster 3. Att i kohorten studera betydelsen av exponering och livsstilsmönster för god hälsa och arbetsförmåga. 4. Att i kohorten undersöka sammanhang i samhällsförhållanden och hälsa samt arbetsförmåga. 5. Genom urval göra randomiserade kontrollerade studier (RCT) för att pröva metoder att öka hälsa och arbetsförmåga. Metod Åldersstratifierat urval av män och kvinnor, år. WHO:s definition av unga vuxna, år Fokus i enkäten: moderna exponeringar (ICT, livsstil, arbetsliv/studieliv, omgivningsmiljö) samt arbetsförmåga och hälsa. Inga fullständiga instrument utan enskilda frågor får utgöra indikatorer. En sub-kohort kan skapas, tex. för att fokusera på fysisk och mental prestationsförmåga, attityder och olika typer av reaktioner på mental och fysisk stress. 2. Motiveringar kring vissa av frågorna i slutversionen av enkäten 2.1 ICT-frågor Fråga 1-18 Sara Thomée (fråga 1-6, 9-18), Agneta Lindegård och Ewa Gustafsson (fråga 7-8) I en prospektiv studie (1) i H24-kohorten (2) fann vi att hög användning av informations- och kommunikationsteknik (ICT) vid baseline hade samband med ökad rapportering av depressionssymtom, stress och sömnbesvär hos unga vuxna vid ettårsuppföljning (1). Orsaksmekanismerna bakom dessa samband är oklara. I forskningsprojektet Möjliga förklaringar för samband mellan informations- och kommunikationsteknik (ICT) användning och depressiva symtom, sömnstörningar och stress bland unga vuxna (FAS dnr ), intervjuades därför 32 unga vuxna, som hade rapporterat hög ICT-användning och psykiska symtom, om vilka samband de själva uppfattade mellan dator-/mobilanvändning och stress, nedstämdhet och sömnbesvär. De 32 studiepersonerna genomgick också en psykiatrisk bedömning av läkare, samt besvarade flera frågeformulär. Baserat på intervjuresultat, litteraturstudier, samt diskussion med experter inom stress- och sömnforskning samt barn- och ungdomspsykiatri, har frågor tagits fram för att genomföra en epidemiologisk studie av 1

8 möjliga förklaringar för samband mellan ICT-användning och psykiska symtom hos unga vuxna, inom ramen för WAYA-kohorten. Fråga 1 och 2 Efterfrågas summa av ringda och mottagna mobilsamtal respektive sms. Svarsalternativen är godtyckligt satta, fast med snegling åt hur motsvarande öppna fråga i H24 fördelat sig. Fråga 3 Finns i motsvarande variant i H24 från Bakgrund: Intervjuer (ICTpsyk). Fråga 4 Finns i motsvarande variant i H24 från Bakgrund: Intervjuer (ICTpsyk). Fråga 5 Samma fråga finns i H24 från 2006, men i WAYA valde vi att ha 4 svarsalternativ, istället för 5. Bakgrund: Intervjuer ICTpsyk. Fråga 6 Finns sedan baseline i H24, men i WAYA 4 svarsalternativ ändrade istället för 5. Finns med pga. intervjuer ICTpsyk. Fråga 7 Valet av dessa cut-off punkter bygger till på beprövad erfarenhet och på forskning som gjorts på datoranvändning och symtom. Främst lutar vi oss mot en tvärsnittsstudie från 2002 (3) samt en longitudinell studie som ännu ej är publicerad men som är inskickad för granskning (4). Fråga 8 Valet av dessa cut-off punkter bygger till på beprövad erfarenhet och på forskning som gjorts på datoranvändning och symtom. Främst lutar vi oss mot en tvärsnittsstudie från 2002 (3) samt en longitudinell studie som ännu ej är publicerad men som är inskickad för granskning (4), men även (5). Fråga 9 och 10 Samma konstruktion som Fråga 7 (men lägre timmar). Svarsalternativen kollades mot medierådets siffror om unga och datoranvändning (6). Här finns svarsalternativet inte alls, vilket jag tror var tänkt att ha på fråga 7 också. Fråga 11 Finns i motsvarande variant i H24 från 2006, men med något ändrade svarsalternativ för att överensstämma med andra frågor (t ex 3, 8 och 12). Bakgrund: Intervjuer ICTpsyk. Fråga 12 Nykonstruerad för WAYA. Bakgrund: Intervjuer ICTpsyk. Fråga 13 Samma fråga finns i H24 sedan baseline. I WAYA är svarsalternativ ändrade från 5 till 4. 2

9 Fråga 14 Nykonstruerad för WAYA. Bakgrund: intervjuer ICTpsyk. Fråga 15 och 16 Nykonstruerade för WAYA utifrån kriterier som ingår generellt vid beroendediagnoser (7). Bakgrund: intervjuer ICTpsyk. Fråga 17 Finns i motsvarande variant i H24 sedan Svarsalternativ i WAYA anpassat till resultat på H24 (högsta kategorin utgick). Bakgrund: Intervjuer ICTpsyk. Fråga 18 Finns i motsvarande variant i H24 sedan Bakgrund: Intervjuer ICTpsyk. 2.2 Krav-kontroll-socialt stöd & ERI Fråga 19, 20 Sara Thomée och Mats Eklöf Fråga 19 och 20 Egenutvecklade enfrågevarianter (ME och ST) av krav-kontroll-socialt stödmodellen (8) och effort-rewardmodellen (9) uppdelat på arbete (inkl studier) och privatliv. Ytterligare en pilot med syfte att testa face-validity är påbörjad men inte än avslutad vid tiden för denna rapport. 2.3 Välbefinnande Fråga 21, 24, 25 Jesper Eriksson Teori I WAYA har utöver hälsofrågorna inkluderats ett extra avsnitt med frågor om välbefinnande. De senaste 10 åren har antalet studier som visat på det komplementära värdet av positiva aspekter av välbefinnande och inte bara frånvaron av symptom växt (10-14). Dessa grundar sig huvudsakligen på två synsätt. Hedoniskt välbefinnande eller subjektivt välbefinnande som består av tre komponenter: 1) en kognitiv del (life satisfaction); 2) frånvaro av negativ affekt; 3) närvaro av positiv affekt (15) (viss forskning ägnar sig dock endast åt närvaron av positiv affekt (11)), och Eudaimonisk eller psykologiskt välbefinnande är grundar sig i individens utveckling och potential. Detta synsätt har operationaliserats av Carol Ryff och fångas upp av hennes instrument i sex dimensioner: self-acceptance, purpose in life, personal growth, positive relations with others, environmental mastery och autonomy. Operationalisering Den kognitiva delen av subjektivt välbefinnande (eller hedoniskt välbefinnande) mättes av en välanvänd fråga från Ed Dieners databas ( All things considered, how satisfied are you with your life as-a-whole these days? med svarsskalan 1 (dissatisfied) till 10 (satisfied). Frågan har tidigare använts i över tio publicerade studier med studiegrupper från över 70 olika länder. Frågan översattes till svenska och tillbaka igen för att optimera formuleringen. Den slutliga formuleringen blev Sammantaget, hur nöjd är du 3

10 med ditt liv i stort nuförtiden?. Svarsskalan gick från 1 (Väldigt missnöjd) till 10 (Väldigt nöjd). Närvaro av positiv affekt mättes av Jag har känt mig glad och sorglös med en 6- gradig skala från inte alls till hela tiden. Frågan ingår i det välanvända instrumentet Psychological general well-being (PGWB) och visade sig nyligen förklara över 50 % av den totala variansen i instrumentet (16). Även den svenska översättningen är validerad (17). Frånvaron av negativ affekt mättes med känt dig illa till mods, deprimerad (ja-nej). Frågan ingår annars i avsnittet som mäter depressionssymptom. Operationaliseringen av Eudaimonisk eller psykologiskt välbefinnande utgick från Carol Ryffs instrument Psychological well-being som visat tydliga samband med flera biologiska markörer (13). Eftersom den kortaste formen av detta består av 18 frågor (6*3) var vi på grund av utrymmesskäl tvungna att korta ner det betydligt. Carol Ryff avrådde dock från detta själv i mailkorrespondens med Jesper Eriksson men efter diskussion i gruppen ansågs att eftersom den interna konsistensen i de sex olika dimensionerna hade visat sig vara mycket hög borde vi kunna fånga en stor del av dessa dimensioner även med en variabel på varje (dock medvetna om att ett kortare instrument troligen blir mer trubbigt). I ett första steg ansågs platsbristen vara så betydande att endast fyra av Ryffs dimensioner täcktes in för att även få plats för lifesatisfaction och positiv framtidssyn. Dessa fyra frågor konstruerades baserat på de definitioner som Ryff beskriver sina sex dimensioner med. Spridning och förståelse testades sedan på 27 högskolestudenter (analyserat men ej sammanställt, se nedan). Distribution Jag tycker om mig själv och accepterar både mina bra och dåliga sidor Frequencies Level Count Prob 2 2 0, , , ,03704 Total 27 1,00000 Jag känner att jag har mål och mening i mitt liv

11 Frequencies Level Count Prob 2 2 0, , , ,22222 Total 27 1,00000 Jag känner att jag utvecklas i livet och är öppen för nya utmaningar Frequencies Level Count Prob 3 3 0, , ,38462 Total 26 1,00000 På det stora hela är jag nöjd med mitt liv Frequencies Level Count Prob 2 1 0, , , ,22222 Total 27 1,00000 Jag känner mig positiv när jag tänker på in framtid

12 Frequencies Level Count Prob 1 1 0, , , , ,22222 Total 27 1,00000 Jag har många nära relationer som betyder mycket för mig Frequencies Level Count Prob 1 1 0, , , ,48148 Total 27 1,00000 Efter denna test togs ett beslut att öka utrymmet i enkäten så att Ryffs alla sex dimensioner var representerade. Sedan testades stora delar av WAYA på 36 unga vuxna. Dock ej life-satisfactionfrågan och positiv affekt. Huvudfokus var här att samla deras intryck av enskilda frågor men även helheten. Ytterligare en välbefinnandefråga Har Du, den senaste månaden, känt dig lugn och avspänd i kroppen var med i testet och baserades på kliniska erfarenheter från bla. Christina Grill (psykoterapeut) på ISM. På grund av utrymmesbrist togs denna fråga ej med i slutversionen (se bilaga 6). Avslutningsvis genomfördes en test-retest pilot och i denna inkluderades även lifesatisfactionfrågan och frågan om positiv affekt (se kap 7.2). Efter varje test har slutsatser dragits och mindre justeringar gjorts i formuleringarna. Skillnaden från de ursprungliga formuleringarna är dock små och frågorna verkar fungera bra. Ytterligare en pilot med syfte att testa face-validity är påbörjad av Maria Edlund (läkare vid AMM) men inte än avslutad vid tiden för denna rapport. I den slutliga enkäten mättes selfacceptance med Jag tycker bra om mig själv, purpose in life med Jag känner att jag har mål och mening, personal growth med Jag känner att jag utvecklas, positive relations with others med Jag har lätt för att skapa och behålla, autonomy med Jag tror på mina åsikter även environmental mastery mättes med två frågor eftersom utrymmesbristen krävde att dessa fick täcka både denna dimension men även kontroll i krav-kontroll avsnittet, dels i privatlivet och dels i arbete/studierna: Jag känner att jag har kontroll Orginalsvarsskalan var sju-gradig men för att få formuläret mer homogent användes istället en fyra-gradig skala efter diskussioner med statistikern Anna Ekman och psykologen Mats Eklöf. 6

13 2.4 Lennart Hallstens frågor om prestationsbaserad självkänsla Fråga 22 och 23 Mats Eklöf Prestationsbaserad självkänsla Prestationsbaserad självkänsla (PBS) är en individualpsykologisk egenskap med innebörden att individens värdering av sig själv baseras på förmågan att prestera och hävda sig i konkurrensen med andra. Begreppet innehåller även en aspekt av inre tvång att prestera. Begreppet och en tillhörande psykometrisk metod utvecklades av Hallsten (18). PBS har uppvisat positiv samvariation med sannolikheten att utveckla utmattningstillstånd respektive att hamna i en utbränningsprocess (18). Hallstens mätinstrument består av 4 items som räknas samman till ett index. Av utrymmesskäl önskade vi i föreliggande projekt använda ett instrument med färre items. Baserat på data avseende PBS, hämtade från en studie av Hallsten (19) (n=ca 5000), valdes 2 items ut. Följande resonemang styrde urvalet: a) Samtliga items korrelerade högt med PBS-indexet (Tabell A). Det första itemet i Tabell A bevisa mitt värde genom att vara duktig bedömdes vara relativt okänsligt för social önskvärdhet. Därför valdes denna fråga. b) Det sista itemet i tabell A, inre tvång att åstadkomma något värdefullt uppvisade i Hallstens studie ett lägre medelvärde än övriga frågor (Tabell A) och det enligt punkt a) ovan valda itemet uppvisade högst medelvärde. Detta kan tolkas så att den sista itemet var svårast i den meningen att det var det som respondenterna i Hallstens studie var minst benägna att instämma i medan det första var lättare att instämma i. Hallsten (19) redovisade också erfarenheter från Alexander Perskis grupp vid stressmottagningen vid Karolinska sjukhuset vilka innebar att tvångsmässighet var ett personlighetsdrag hos patienter som sökte sig till stressmottagningen. Man skulle anta att det första itemet, bevisa mitt värde genom att vara duktig, hade högst sensitivitet medan det sista, inre tvång att åstadkomma något värdefullt, hade högst specificitet med avseende på risk för stressrelaterad ohälsa. Tabell A: Medelvärden för och korrelationer mellan PBS-frågor och PBS-index baserat på samtliga frågor PBS-item medelvärde Korrelation (r) med PBSindex bevisa mitt värde gm att 3,25,79 vara duktig bättre än andra för att duga 2,72,87 självkänsla beroende av 2,78,85 vad jag åstadkommer inre tvång att åstadkomma ngt värdefullt 2,45,81 7

14 2.5 Livshändelser Fråga 26 Fråga 26 Egenutvecklade frågor som kortfattat täcker livshändelser, som ju har betydelse för hälsa. Med snegling mot DSM-III-R:s Severerity of psychosocial stressors scale (20) och Karolinskas utbrändhetsformulär (21). 2.6 Ljudmiljö Fråga 27, 28 Fråga Dessa frågor kom till efter diskussion med Kerstin Persson-Waye. Första förslaget såg ut som nedan, men omformulerades sedan till två frågor enligt fråga 27 och 28. Om Du tänker på de senaste månaderna, hur störd eller besvärad är Du av buller? Ange för varje aktivitet hur mycket Du störs. Om aktiviteten inte är relevant för dig, t ex om du inte studerar kryssa i Ej relevant Förvärvsarbete Studier hemma Studier skola/universitet Sömn Avkoppling Nöjen Organiserad fysisk aktivitet Rekreation/avkoppling ute Resor Störs inte alls Störs inte särskilt mycket Störs ganska mycket Störs mycket Störs oerhört Ej relevant 2.7 Vibrationer Fråga 29 Fråga 29 Adaption från vibrationsfråga i Vibrisk-projektet. Det är en fråga som är sammansatt av två vibrisk-frågor. Använder du vibrerande handhållna maskiner i ditt nuvarande arbete? Har du regelbundet använt vibrerande en vibrerande handhållen maskin/redskap på din fritid under det senaste året? Regelbundet ansåg vi vara viktigt att ha med i frågan då vi inte var ute efter dem som ex använt en skruvdragare vid ett tillfälle. 2.8 Hälsa Fråga Fråga 30 Finns i H24, men i WAYA med mittenalternativet någorlunda, och i H24 varken bra eller dåligt. Fråga 31 Stress för närvarande. Finns i H24 (22). 8

15 Fråga 32 I H24:an gjordes en adaption av Elo-stressfrågan; den s k elo-h (Elo-Hagberg), för att få en incidensfråga; sammanhängande tid mer än 7 dagar de senaste 12 månaderna. Inför WAYA föreslog SCB vid sin granskning, en enklare formulering, minst 7 dagar i sträck som WAYA-gruppen accepterade. Vi tänkte inte på att nu inkluderas 7 dagar (minst 7 dagar) i tidsspannet, mot tidigare mer än 7 dagar. Fråga 33 Nykonstruktion för WAYA, med snegling mot Folkhälsoinstitutets enkät 2004 (23). Bakgrund: Intresse för sömn, som ju har stor betydelse för hälsan. Diskuteras bl a att god sömn några nätter kan kompensera brist på sömn andra nätter. Fråga 34 Fråga a) till c) är adaptioner av ett urval av sömn- och vakenhetsfrågor à la Kecklund & Åkerstedt. Svarsalternativen är dessutom anpassade till att vi frågar efter de senaste 30 dagarna (utgår någon/några gånger per år ). Ref: 24, 25, 26, där 24 innehåller frågor och svarsalternativ på svenska. a) Nygammal konstruktion för WAYA. Istället för att använda Ej utsövd, som i H24 valde vi positiv vändning, bl a för spegla diskussion om sömnens kompensatoriska förmåga. Denna positiva variant har också använts av Institutet för stressmedicin i KART-studien (27). b) Sammanslagning av flera av de vanligaste typerna av sömnbesvär (28): insomningssvårigheter, upprepade uppvaknanden (med svårigheter att somna om) och för tidigt (slutligt) uppvaknande. Detta för att dra ner på antalet frågor. På så vis kunde vi också få med för tidigt uppvaknande som inte fanns med i H24, och som ingår som symptom i depression. c) Adaption från Kecklund et al (24) med tillägget studier. d) Nykonstruktion för WAYA, på önskemål av MH. Bakgrund: På expertseminarium 13/ (ICT och psykisk ohälsa unga vuxna), med Peter Währborg, Gaby Badre och Stephan Ehlers framkom att rastlöshet var ett viktigt symtom på psykisk ohälsa, bl a hos unga vuxna. Fråga 35 a) Från Prime MD (29) b) Från Prime MD (29) c) Egen konstruktion (MH och ST). Bakgrund; Klinisk relevans, kan vara tidigt tecken på depression hos unga vuxna. Fråga Dessa frågor är omarbetade frågor från SCB. Fråga 39 Adaption från sjukdomslistan i WAI (30). Endast de sjukdomsgrupper som ansågs av intresse för kommande studier togs med. 9

16 Fråga Prestation Fråga 41, 42 Maria Boström Motsvarande variant finns i H24. När det gäller de mentala symptomen, önskemål att separera ut trötthet från stress/nedstämdhet/trötthet, bl a eftersom trötthet (fatigue) visat samband med stora kostnader för produktionsnedsänkningar (31) och framtida sjukfrånvaro (32). Varför vi valde 14 dagar (istället för 1 månad som i H-cohorten; fråga 41) på fråga 41+42; två referenser som anser att 4 v är för lång tid för att uppskatta sin prestationsförmåga (33, 34) Arbetsförmåga Fråga 43, 44, 45 Fråga 43 Från WAI-instrumentet. WAI-fråga 4, men med två av svarsalternativ något ändrade. Fråga 44 Frågan är en operationalisering av "sjuknärvaro" eller "sickness presenteeism" (35, 36). Frågan avgränsar även mellan mått på stabil arbetsnärvaro med eller utan sjuknärvaro. För att klassas som "långtidsfrisk" bör man inte ha upprepad sjuknärvaro och/eller sjukfrånvaro utan sjukskrivning (37). Fråga 45 Första frågan i WAI-instrumentet Särbehandling Fråga Fråga 46 Diskrimineringsfrågor gällande kön, sexuell läggning, etnisk bakgrund, funktionshinder och ålder infördes av flera olika orsaker. Dels, ansågs att eftersom vi genomför en populationsstudie bland unga vuxna kan vi inte bortse från dessa viktiga frågor. Detta stöddes även av samtal med forskare utanför forskargruppen (bla, Kristina Alexandersson, KI och Gunnel Hensing, socialmedicin). Ytterligare en orsak var att doktoranden Jesper Eriksson ville ha med diskriminering pga kön eftersom hans avhandlingsarbete inbegrep genusaspekter på välbefinnande och arbetsförmåga. Obs, benämningen sexuell läggning diskuterades och samtal med folkhälsoinstitutet pekade på att det skulle kunna vara en stigmatiserande benämning som främst riktar sig mot icke-heterosexuella läggningar. Eftersom forskargruppen inte lyckades hitta en ersättningsbenämning bestämdes ändå att sexuell läggning skulle ingå i formuläret. 10

17 Fråga Dessa frågor berör balans/obalans mellan arbete/studier och privatlivet. Samma frågor har tidigare använts i H-24, se Rosa rapport 111 (38). I en studie av Jesper Eriksson nyligen visade sig dessa två frågor vara bland de starkaste prediktorerna för hållbar utmärkt hälsa och prestationsnivå (39). Även tidigare studier har visat på en genusrelevans av det som dessa frågor berör Arbete/praktik Fråga Fråga Fråga 53 Nykonstruktion för WAYA. Bakgrund: nya arbetsförhållanden, gränslösa arbeten, rollkonflikter Ergonomi Fråga Ewa Gustafsson Fråga 54 Bjelle et al., (1981) har rapporterat att exponering för mer än 60 axelflexion eller abduktion under mer än 1 tim/dag ökar risken för akut skulder- och nacksmärta (40). Vi saknar kunskap om risken att utveckla besvär ökar vid ökad duration. Fråga 55 Tidsgränserna valda med hänsyn till Ariens et al., (2002) och Andersen et al., (2003) som visat samband mellan nacksymtom och exponering för flekterad nacke 40 % respektive 2/3 av arbetstiden (41, 42). Fråga 56 Tidsgränserna valda med hänsyn till Hoogerndorn et al., (2000) som visat på ökad risk för ländryggsbesvär vid exponering för framåtböjd rygg (mer än 60 ) mer än 5 % av arbetsdagen (43). Fråga 57 Nivåerna och frekvenserna valda med hänsyn till litteratursammanställningen i Arbete och Hälsa 2001:12 (44) som visar på en ökad risk för ländryggsbesvär vid exponering för lyft över 15 kg mer än 15 ggr/dag. Därutöver saknar vi kunskap om risken ökar vid ökade nivåer och/eller frekvenser. Vi saknar också kunskap om vid vilka nivåer och frekvenser det är en ökad risk för besvär i skuldror och övre extremiteter. Fråga 58 Vi saknar kunskap om vid vilka frekvenser vi har en ökad risk att utveckla MSD vid exponering för kraftgrepp. 11

18 2.14 Bakgrundsfrågor Fråga Fråga Fråga 67 Nykonstruktion för WAYA. Bakgrund: Hur mycket arbetar man? Kombineras här med studier dock. Fråga 68 Nykonstruktion för WAYA. Bakgrund: tillfällig överbelastning kan påverka hälsa? Fråga Fråga 72 Diskuterade möjliga alkoholfrågor, via mail, med Fredrik Spak, men på grund av platsbrist valde vi inte helt enligt hans förslag Doping och kosttillskott Fråga Johan Hagberg Bakgrund till frågor om doping Mycket tyder på att missbruket av Anabola Androgena Steroider (AAS) ökar i Sverige (45). Gruppen unga vuxna (18-25år) anses utgöra en betydande del av det totala antalet missbrukare (46). Hur många som missbrukar AAS i Sverige är dock dåligt studerat, och tidigare undersökningar har ofta varit begränsade till skolelever (47). Som en del i den stora undersökningen kring unga vuxnas psykiska och fysiska hälsa som genomfördes i Sverige ingick därför några frågor kring AAS. Den första frågan gällde användandet av lagliga såkallade kost tillskott. Mycket talar för att regelbundet bruk av sådana produkter utgör en riskfaktor för att börja missbruka AAS (48). Den andra frågan var direkt hämtad från Centralförbundet för Narkotika upplysning (CAN) årliga undersökning bland skolelever om förekomst av AAS användning. Slutligen ingick också en fråga om hur dagens unga vuxna uppfattar risken med att missbruka AAS Fysisk aktivitet Fråga 76,77 Mats Eklövs sammanställning Waya-gruppen reagerade på den International Physical Activity Questionnaire (IPAQ) - version som fanns i befintlig formulärversion: Språklig utformning, layout, krav på detaljerade tidsangivelser. Pilotstudien antydde risk för orimliga tidsangivelser (angett 30 timmar per dygn). Mot bakgrund av den observerade osäkerheten beslutades att undersöka om den IPAQversion som använts i pilotstudien var korrekt i förhållande till någon auktoriserad version. Information söktes på Internet och och via mailkontakt med en grupp på Karolinska Institutet vilken arbetar med att utveckla den svenska versionen av IPAQ (49). Från 12

19 dessa erhölls en version angående vilken det inte var helt klart om den kunde betraktas som en auktoriserad översättning av originalet eller ett work in progress. Kontakt togs därefter med Inga Jonsdottir vid Institutet för stressmedicin (ISM)för att efterfråga den version av IPAQ som de använde i sina studier. Svaret blev att ISM valt bort IPAQ, på grund av de problem som även WAYA-gruppen observerat (se ovan) samt osäkerhet rörande översättningens förhållande till den engelska originalversionen. Man hade också erfarenhet av negativa reaktioner från deltagare i en egen pilotstudie. Inga Jonsdottir föreslog en fråga från Saltin/Grimby (50) eller frågor rörande fysisk aktivitet som ingår i Intergene-projektets frågeformulär. Instrument som omnämns ovan (IPAQ dock i den långa versionen) har varit föremål för valideringsstudier (49, 50). Olika valideringskriterier har använts: Saltin Grimby har validerats mot serumkolesterol och BMI, medan IPAQ har validerats mot aktivitetsmonitor, aktivitetsdagbok, BMI, kroppsfett, och aerobisk fitness. Bäst resultat verkar, rörande IPAQ, man ha fått visavi aktivitetsmåtten. SaltinGrimby-studien (50) har använt en stor studiegrupp, medan IPAQ-studien (49) inkluderade 40 pers. En sak som skiljer IPAQ från resten är kraven på exakta tidsangivelser. Samt att definitionerna av aktivitetsgraden skiljer sig. IPAQ har där en variant där respondenten kan relatera till svettning osv. På basis av observerade problem med IPAQ samt önskan att kunna relatera WAYAprojektets resultat till forskning vid ISM och Intergene-projektet togs beslutet att använda en version av Grimby-Saltin-frågan med tillägg av några moderna exempel på aktiviteter. Fråga 77 Modifierad från ISM Avslutning Fråga 78 Frågar om tillåtelse att kontakta respondenterna för fortsatta studier. Avslutande öppet fält Möjlighet att komplettera svar och/eller ge synpunkter på frågeformuläret. 13

20 3. Urval Mats Andrén och Anna Ekman Urvalet gjordes av Skatteverket enligt följande beställning. Syfte - Urvalet skall användas för utskick av en postal enkät. Uttagstyp slumpmässigt urval. Personkategori folkbokförda Avgränsningar se nedan. Slumpmässigt urval enligt nedanstående specifikationer: 5000 män med födelsetid och folkbokförda i län 14 (Västra Götalands län) 5000 kvinnor med födelsetid och folkbokförda i län 14 (Västra Götalands län) 5000 män med födelsetid och folkbokförda i län 14 (övriga riket) 5000 kvinnor med födelsetid och folkbokförda i län 14 (övriga riket) 4. Kvalitets och produktkontroll Mats Andrén och Anna Ekman För kvalitetskontroll av vissa procedurer skickades inbjudansmissiv inklusive pappersenkät till 4 medarbetare på Arbets- och miljömedicin på motsvarande sätt som till det riktiga urvalet. I ett mail instruerades medarbetarna att svara på olika sätt. Svara enligt följande modell: MatsA - svarar direkt via pappersformulär. MatsE - svarar ej direkt, inväntar påminnelse + nytt formulär, svarar därefter på nytt via pappersformulär. MatsH - svarar direkt via webbformulär, inväntar tack/påminnelsekort, svarar därefter på nytt via pappersformulär. AnnaE - svarar direkt via pappersformulär, inväntar tack/påminnelsekort, svarar därefter på nytt via webbformulär. För alla, fyll i alla fritextfrågor + avslutande kommentarer med mycket text! 14