Övergripande del Kommunstyrelsens ordförande 3 Kommundirektören kommenterar 4 Viktiga händelser under året 5 Femårsöversikt 6 Vad kostar det?

Transkript

1 Årsredovisning 2007

2 Övergripande del Kommunstyrelsens ordförande 3 Kommundirektören kommenterar 4 Viktiga händelser under året 5 Femårsöversikt 6 Vad kostar det? 7 Förvaltningsberättelse Resultat, måluppfyllelse och kvalitet 9 Sammanfattning Framtidsbedömning 16 Omvärldsanalys 18 Finansiell analys för kommunen 19 Driftredovisning och investeringsredovisning 25 Exploateringsredovisning 26 Finansiella rapporter kommunen Resultaträkning 27 Kassaflödesanalys 27 Balansräkning 28 Tilläggsupplysningar 29 Tillämpade redovisningsprinciper 32 Sammanställd redovisning koncernen Förvaltningsberättelse 34 Resultaträkning 31 Kassaflödesanalys 31 Balansräkning 32 Noter 33 Personalekonomisk redovisning 44 Miljöredovisning 48 Välfärdsredovisning 53 Nämndernas verksamhetsberättelser Kommunstyrelsen, Kommunledningsförv. 57 Utförarstyrelsen, Teknisk förvaltning 64 Utförarstyrelsen, Serviceförvaltning 71 Miljö- och samhällsnämnden 77 Kultur- och fritidsnämnden 82 Barn- och utbildningsnämnden 89 Vård- och omsorgsnämnden 103 Socialnämnden 104 Arvodesnämnd 113 Överförmyndaren 114 Valnämnd 115 Revisionsberättelse 116

3 ÖVERGRIPANDE DEL Återigen ett bra år för Östersunds kommun År 2007 blev återigen ett framgångsrikt år för Östersund. Bilden av Östersunds som en kommun med stor attraktionskraft har ytterligare förstärkts och fler människor, företag och investerare har upptäckt detta. När utländska investerare pekar på Östersund och säger att där ska vi investera så sänder det signaler till andra som också vågar satsa. Inte minst stärker det den gemensamma stoltheten över att bo och verka här och den känslan leder till att vi alla blir ambassadörer för Östersund och bidrar till att förstärka den positiva bilden ytterligare. Konkurrensen mellan orter och regioner blir allt tuffare. Därför är det viktigt att vi hela tiden har spaning utanför den egna kommunen för att studera vad andra lyckas bra med. Vi bedriver ett aktivt arbete med jämförelser med andra och vi ingår i flera nationella och internationella nätverk för olika områden. Den mycket medvetna mål- och styrkedjan ger ekonomisk kontroll och budgetdisciplin och vi förbättrar och utvecklar hela tiden metoderna. Genom ständig uppföljning av vad som sker i förhållande till de mål som beslutats kan vi också försäkra oss om att beslut leder till önskat resultat. Vi tillåter ingen att glömma att vi arbetar på uppdrag av skattebetalarna i Östersunds kommun och håller hårt i de ekonomiska frågorna. Vi har nått ett delmål när vi nu genom de goda resultaten de senaste åren kan säga att vi har kontroll över pensionsskulden något som de flesta kommuner i Sverige har stora problem med. En stabil ekonomi skapar en trygghet och ger förutsättningar att möta framtida utmaningar. Sveriges finansminister varnar för att prognosen för skatteintäkterna kanske måste skrivas ner och det påverkar varje kommun något som vi i Östersund också måste ha beredskap för. Vi har ett samarbetsklimat i Östersund som är viktigt för att säkra en fortsatt positiv utveckling. Vår medvetna strävan att stimulera partnerskap mellan det offentliga, det privata och den sociala ekonomin har burit frukt. Det är många som vill vara med och utveckla Östersund, öka attraktionskraften och bidra till samhällsutvecklingen. 3ÅRSREDOVISNING ÖSTERSUNDS KOMMUN 2006 Det är också viktigt att vi blir granskade av andra. I det nätverk av kommuner som jobbar med barnkonventionen sker t.ex. en kollegial granskning som är mycket lärorik. Vår strävan att utses till Årets Kvalitetskommun ger också nyttiga jämförelser med de bästa kommunerna i Sverige. Nyligen fick vi ta del av den finansiella analys av Östersunds kommun som det fristående företaget Kommunexeperten gjort. Det sammanfattande omdömet i den analysen är att Östersund tillhör eliten bland Sveriges kommuner. Med en god ekonomi som grund klarar vi att vara en partner tillsammans med andra i olika utvecklingsprojekt och vi klarar av att utveckla kvalitén i verksamheten. Detta stärker Östersunds attraktionskraft något som är avgörande för framtiden. Vi avslutar nu ytterligare ett framgångsrikt år för Östersunds kommun och ser framtiden an med viss tillförsikt. Jens Nilsson (s) Kommunstyrelsens ordförande i Östersund

4 ÖVERGRIPANDE DEL Varmt tack för ett bra 2007! 4 Varmt tack alla våra anställda som återigen medverkat till ett fantastiskt gott ekonomiskt resultat för kommunen. Ett överskott på 93 miljoner medverkar till att stärka den framtida kommunala ekonomin, säkra framtida pensioner och får granskare i omvärlden att ge kommunen skyhöga betyg i ordning och reda! Samtidigt måste man minnas att överskottet till en stor del är engångsposter, dvs överskott som inte återkommer 2008 och framåt, t ex budgeterade reserver (som nu används till nya verksamhetsutökningar) eller fastighetsförsäljningar. Så vi har tuffa utmaningar framför oss i en turbulent ekonomisk värld där tecken på en kommande lågkonjunktur är en varningssignal. En stark ekonomi är då naturligtvis en trygghet för våra anställda. De senaste åren har kommunen satt av 400 miljoner kr till en pensionsfond för att trygga pensionerna för de anställda. Därmed börjar vi betala av på den ofinansierade skuld på miljoner kr som funnits för pensionsförmåner som tjänats in före 1998 (efter 1998 har årliga avsättningar skett för pensioner). Genom den här lösningen minskar vi framtida kostnader och skapar trygghet och långsiktighet. Tillväxt handlar mycket om framtidstro och optimism. Kan ni som anställda känna trygghet, kan medborgarna se att antalet utannonserade jobb på den lokala arbetsmarknaden är stort, kan näringslivet känna stöd i etableringar och utvecklingsarbete då får vi ett starkt Östersund också i fortsättningen! Det finns många glädjande inslag i verksamheten under 2007; vi har minskat sjukfrånvaron från 10,2 % till 9,7. Det är glädjande resultat men vi måste göra ännu mer förebyggande åtgärder för att minska sjukfrånvaron. Det gör vi nu i projektet Drivkraft genom ett omfattande dygnetrunt personalstöd till alla anställda, ny metod för tidig återgång vid sjukdom, stöd i rehabilitering, osv. Det framtida arbetskraftsbehovet i kommunen ökar från 380 till 470 nya anställda per år på tio år behöver vi rekrytera över nya medarbetare! Då är det viktigt kunna erbjuda en god arbetsmiljö, delaktighet i beslut och arbetsinsatser, en god kompetensutveckling, osv. Vi har under året arbetat intensivt med projektet Chefens administrativa vardag; metoder och lösningar för att underlätta för cheferna att bli det stöd både chefer och medarbetare önskar. Här handlar det både om snabba konkreta åtgärder men också om ett långsiktigt ständigt återkommande förbättringsarbete. Vi har under genomfört det mest omfattande ledarutvecklingsprogrammet någonsin. Nu är utvärderingen snart klar men redan nu kan vi kan vi konstatera att närmare 80 % av alla kommunens chefer ger toppbetyg eller näst intill för utbildningen. Förväntningarna sägs i stor utsträckning ha uppfyllts och ofta överträffats. Ledarprogrammet har, skriver utvärderaren, förmedlat glädje, skapat lust och framtidstro hos våra chefer. Det mest positiva säger alla har varit den överblick och förståelse för andra verksamheter man fått. Personligen tycker jag det varit mycket värdefullt att Ledarprogrammet lett till dialog mellan alla chefer och kommunledningsgruppen som dessutom resulterat i konkreta åtgärder för framtiden. Det är bra nu gäller det också att personalen känner att de fått en mer närvarande chef som blivit än tryggare i sitt svåra uppdrag. Vi vill att våra medarbetare skall känna stolthet och arbetsglädje, att medarbetare och enheter inom ramen för en rimlig budget kan känna delaktighet och få arbeta med verksamhetsutveckling. Då måste vi ha tydliga mål och en bra arbetsmiljö. Detta klarar vi bara i samverkan med varann. Vi skall bli ännu bättre på dialog och intern information. Under året har vi arbetat med den grafiska profilen och nu är den klar och lämnad ut till verksamheterna. Låt mig till sist få lov att uttala ett varmt tack till alla de anställda som på olika sätt medverkade i att göra VM i skidskytte till en fantastisk folkfest! Vilket värdskap som visades! Vilka engagerade insatser! Vi kunde bokstavligen visa hela världen på en sportslig och folklig fest som gav Östersund mycket lovord. Vi visade att östersund var Vinterstaden. Tack också för den insatsen! Bengt Marsh, kommundirektör

5 ÖVERGRIPANDE DEL Viktiga händelser under 2007 Östersunds kommun är den första kommunen som miljöcertifierat samtliga verksamheter enligt den internationella standarden ISO och registrerat sig enligt EMAS förordningen Utvecklat samarbetet med idrotten och bildat ett särskilt samverkansråd Kommunen deltar i två kvalitetsprojekt med sveriges kommuner och landsting och 41 kommuner, kommunfullmäktiges kvalitets redovisning och kvalitet och produktivitet Kommunstyrelsen har beslutat om att inrätta ett kommungemensamt kvalitetspris Samtliga nämnder håller på att utarbeta servicegarantier Under året har Plan för lärande reviderats En kommunövergripande risk- och sårbarhetsanalys har genomförts Kommunens deltar i ett projekt för mobilisering mot alkohol och droger Kommunen har deltagit i Partnerskapet för Barnkonventionens genomförande i form av ett samarbete mellan 12 kommuner Projektet Ungas Mötesplatser har gjort en utredning/översyn av befintliga mötesplatser för unga Etablering av en kombiterminal inom kommunen utreds Hälsokonsekvensbedömningar dvs. ett verktyg för att genomföra hälsokonsekvensbedömningar i översiktsplaner, detaljplaner mm har arbetats fram Försök med webbsända kommunfullmäktigesammanträden har genomförts under året och verksamheten ska fortsätta utvecklas Genomförande av kommunikationsplattform i form av hushållstidning, arbete med ny hemsida och ny grafisk profil Omställningsarbetet efter försvarsnedläggningen och etablering av flera statliga verk Invigning av Jämtkraft Arena i stadsdel Norr Beslut om översiktsplaner för stadsdel Norr och västra Frösön och 24 nya detaljplaner för byggande av bostäder Ny handelspolicy med möjlighet att utveckla handeln i Odenskog Tillbyggnad av Storsjöteatern och ombyggnad av Sjötorget Samhällsdialog om en ny Agenda Vision har påbörjats Utbyggnaden av Storsjöbadet har påbörjats och beräknas vara klart i juni 2008 Brand i Brunflobadet och nytt bad beräknas vara klart hösten 2008 Kommunen har startat mottagning av ensamkommande asylsökande barn/ungdomar Nya förskolor har byggts på Campus, i Lit och i Marieby En ny metod har införts på socialförvaltningen för att stärka barnens ställning Nya äldreboenden har byggts i Hornsberg och Torvalla Servicetjänster har införts för personer som beviljats hemtjänst i kommunen (idag ca 700 personer), de har numera större möjlighet att själv styra vad de vill ha hjälp med Anhörigstöd kommunen ingår bl.a. i ett länsövergripande projekt för utveckling av ett varaktigt och hållbart anhörigstöd. Under hösten startade Drop in avlösning för anhöriga öppet två dagar per vecka och kommunen ger stöd utan krav på biståndsbeslut Hemrehabilitering vård- och omsorgsnämnden fick motta ett värdegrundspris vid Äldreomsorgsdagarna i Älvsjö för arbetet med hemrehabilitering. Äldreomsorgsminister Maria Larsson delade ut priset som var på kr En biogasanläggning stod klar i maj och 68 biogasbilar och 2 biogasdrivna sopbilar har köpts in. I kommunen kör nu drygt 100 fordon på biogas Återvinningscentralen i Odenskog har utökat sina öppettider och infört lördagsöppet Belysningen längs flera gator har bytts ut till mer energisnåla lampor Tre etanolbussar har tagits i drift Östersund är en av Europas 10 ledande orter för bra informationsarbete i syfte att minska koldioxid belastningen Beslut om minst 20 % ekologiska livsmedel i skolan Ny upphandlingspolicy och nytt samarbetsavtal för gemensamma nämnden för upphandling som utökats med Bergs kommun 5

6 ÖVERGRIPANDE DEL Femårsöversikt Resultaträkningar (Mkr) Verksamhetens intäkter 687,2 725,8 687,6 699,6 685,0 Verksamhetens kostnader , , , , ,7 Avskrivningar -116,3-106,7-104,9-108,3-110,4 Jämförelsestörande poster 29,8 4,4 8,0 15,1-8,2 Verksamhetens nettokostnader , , , , ,3 6 Skatteintäkter 2 146, , , , ,5 Generella statsbidrag och utjämning 375,8 338,6 308,1 229,0 225,9 Finansiella nettointäkter, koncernbolag 7,8 11,4 13,6 14,0 11,4 Finansiella intäkter 16,3 13,2 9,6 7,1 2,7 Finansiella kostnader -3,0-2,3-4,6-6,3-8,3 Resultat före extraordinära poster 93,0 142,2 66,2 50,2 36,9 Extraordinära intäkter 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 Extraordinära kostnader 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 ÅRETS RESULTAT 93,0 142,2 66,2 50,2 36,9 Balansräkningar (Mkr) Tillgångar Anläggningstillgångar Materiella anläggningstillgångar Mark, byggnader och tekniska anläggningar 1 375, , , , ,6 Maskiner och inventarier 134,3 137,8 122,6 134,3 144,9 Finansiella anläggningstillgångar Långfristiga fordringar 934,1 941,5 921,0 910,1 904,3 Aktier och andelar 87,8 86,8 91,5 92,2 93,4 Summa anläggningstillgångar 2 531, , , , ,2 Omsättningstillgångar Exploateringstillgångar 8,7 Förråd 1,4 1,2 1,4 1,4 1,5 Kortfristiga fordringar 180,4 158,5 117,6 103,3 104,8 Kortfristiga placeringar 50, ,0 50,8 50,0 Kassa och bank 187,4 176,1 125,2 139,4 108,9 Summa omsättningstillgångar 427,9 335,7 344,2 294,9 265,2 Summa tillgångar 2 959, , , , ,4 Eget kapital, avsättningar och skulder Eget kapital, 2 347, , , , ,7 varav årets resultat 93,0 142,2 66,2 50,2 36,9 Avsättningar Avsättningar för pensioner 79,2 59,2 56,9 42,0 32,9 Andra avsättningar 56,0 53,5 53,5 54,1 37,9 Skulder Långfristiga skulder ,2 120,0 170,0 Kortfristiga skulder 477,2 438,6 414,6 396,9 405,9 Summa skulder och eget kapital/avsättningar 2 959, , , , ,4 Befolkning

7 ÖVERGRIPANDE DEL Vad kostar det? Antal Kostnad/ Antal Kostnad/ plats/besök kr plats/besök kr Grundskoleplats Gymnasieplats, ex gymnasiesärskola Förskoleplats i egen regi varav föräldraavgift varav kommunens kostnad Fritidshemsplats i egen regi varav föräldraavgift varav kommunens kostnad Plats i äldreboende Plats i boende enligt LSS Plats i daglig verksamhet enligt LSS Besök på Storsjöbadet varav genomsnittlig avgift varav försäljning m m 3 3 varav kommunens kostnad ) Antalsuppgifterna avviker från antalsuppgifterna i nämndernas verksamhetsberättelser p.g.a. att mättidpunkterna är olika.

8 FÖRVALTNINGSBERÄTTESE Förvaltningsberättelse

9 FÖRVALTNINGSBERÄTTELSE Resultat, måluppfyllelse och kvalitet Ett demokratiskt, socialt, ekologiskt och ekonomiskt hållbart Östersund är den gemensamma grundläggande visionen för Östersunds utveckling och utgångspunkten för det långsiktiga politiska arbetet Kommunfullmäktige har antagit en övergripande vision samt i budgetdirektiv tydligare uttryckt de gemensamma strategiska områdena som bör förbättras och utvecklas inom den kommunala verksamheten för att uppnå ett hållbart Östersund. Utifrån kommunfullmäktiges övergripande vision och kvalitetspolicy formuleras verksamhetens inriktningsmål i kommunfullmäktiges planer för verksamheten (kultur, trafik, socialtjänst, skola, idrott och vård och omsorg) samt i årsbudget. Nämnderna formulerar verksamhetens effektmål i årsbudget och årsredovisningen redovisar om målen är uppfyllda, delvis uppfyllda eller inte uppfyllda. Måluppfyllelsen (resultatet) är en del i verksamhetens totala resultat som utgörs av kvalitet, volym, intäkter och kostnader. GOD EKONOMISK HUSHÅLLNING ekonomisk hållbar utveckling Kommunen har fastställt en styrmodell för hur verksamheten ska styras och följas upp. Kommunen arbetar utifrån en övergripande styrmodell som innebär att formulera mål fördela resurser följa upp och utvärdera utkräva ansvar. En mer detaljerad mål- och styrkedja är antagen i kommunfullmäktige och beskriver hur nämnder och förvaltningar ska arbeta på ett målinriktat och systematiskt sätt. Styrmodellen innebär att fullmäktige tilldelar nämnderna ekonomiska ramar och fastställer inriktningsmål, nämnderna föreslår effektmål som ryms inom tilldelad ram och förvaltningarna upprättar handlingsplaner, genomför uppföljningar och utvärderingar. Nämnderna analyserar och redovisar över-/underskott och måluppfyllelse tre gånger per år till kommunfullmäktige. Detta för att säkra kvalitetsarbetet med ständiga förbättringar och god ekonomisk hushållning. God ekonomisk hushållning utifrån ett verksamhetsperspektiv är enligt kommunens syn, att arbeta enligt den antagna styrmodellen med mål och måluppfyllelse avseende såväl ekonomi som verksamhet. En väsentlig del i god ekonomisk hushållning är att ha en buffert för oförutsedda händelser och kunna sätta av medel för framtida pensionskostnader. Se även avsnitt Finansiell analys. Måluppfyllelse ekonomi 2007 Finansiellt mål God ekonomisk hushållning är minst 40 Mkr i överskott Resultat 93 Mkr i överskott Östersunds kommun har uppfyllt målet om god ekonomisk hushållning. 9

10 FÖRVALTNINGSBERÄTTELSE Måluppfyllelse verksamhet och resursanvändning 10 Måluppfyllelse Måluppfyllelse Måluppfyllelse Måluppfyllelse Resursanvändning totalt verksamhet miljö personal ekonomi* Kommunstyrelse, Klf 83 % 69 % 100 % 100 % 90 % Utförarstyrelsen - Teknisk förvaltning 56 % 60 % 25 % 100 % Fako 89,2 % - Serviceförvaltning 87 % 100 % 50 % 100 % Får ej kommunbidrag Socialnämnd 73 % 80 % 100 % 40 % 105,1 % Barn- och utbildningsnämnd 60 % 50 % 100 % % Vård- och omsorgsnämnd 36 % 25 % 100 % 40 % 99,1 % Miljö- och samhällsnämnd 53 % 60 % 67 % 25 % 99 % Kultur- och fritidsnämnd 64 % 57 % 75 % - 99 % Totalt hela kommunen 65 % 58 % 70 % 67 % * Resursanvändning i förhållande till tilldelat kommunbidrag Östersund kommuns redovisade kostnader i förhållande till standardkostnader Standardkostnaden är en förväntad kostnad utifrån de strukturella förutsättningar en kommun har. Exempel på dessa är invånarnas ålder, sociala bakgrund och kommunens geografiska läge och struktur. Kommunens kostnader avviker inte nämnvärt från standardkostnaderna förutom för individ- och familjeomsorgen som uppvisar högre kostnader än vad strukturen motiverar. Östersunds kommun deltar tillsammans med nio Norrlandskommuner och Sveriges kommuner och landsting (SKL) i ett jämförelseprojekt. Syftet med projektet är att utarbeta effektivitets- och produktivitetsmått och jämföra kommuner emellan för att lära av varandra. Under 2008 kommer individ- och familjeomsorgens verksamhet att särskilt granskas och jämföras Skillnad redovisad kostnad och standardkostnad, barnomsorg/index/östersund Skillnad redovisad kostnad och standardkostnad, grundskola/index, en decimal/östersund Skillnad redovisad kostnad och standardkostnad, gymnasieskola/index, en decimal/östersund Skillnad redovisad kostnad och standardkostnad, äldreomsorg/index/östersund Skillnad redovisad kostnad och standardkostnad, info/index, en decimal/östersund

11 FÖRVALTNINGSBERÄTTELSE KVALITETSARBETET demokratisk och social hållbar utveckling Syftet med kommunfullmäktiges kvalitetspolicyn är att skapa en gemensam grund för kvalitetsarbetet i kommunen. Kvalitetspolicyn består av fyra kommungemensamma kvalitetsdimensioner: tillgång/tillgänglighet, kompetens, inflytande och bemötande. Policyn är styrande för andra kommunala styrdokument. I kommunens kvalitetsarbete ingår att följa upp och utvärdera verksamheten som ett led i arbetet med ständiga förbättringar. Kvalitetsarbetet är på väg in i en ny fas där uppföljning av kvalitet via medborgarindex (NMI) och medarbetarindex (NMI) kommer att utvecklas i syfte att också kunna jämföra resultat med andra kommuner. Östersunds kvalitet i korthet Under 2007 har Östersunds kommun, tillsammans med Sveriges kommuner och landsting (SKL) och 41 av Sveriges 290 kommuner, deltagit i ett gemensamt projekt med syfte att ta fram indikatorer som beskriver kvalitet ur ett medborgarperspektiv. Nedan redovisas resultatet. Din kommuns tillgänglighet Östersunds resultat Snitt i berörda kommuner 1. Hur många medborgare får svar på en enkel e-postfråga inom två dygn? % 84 % 72 % i 38 kommuner 2. Hur stor andel av medborgarna fick kontakt med en handläggare via telefon för att få svar på en enkel fråga? (% antal kontakt 40 % 60 % i 38 kommuner 3. Hur många av medborgarna uppfattar att de får ett gott bemötande när de kontaktar kommunen kring en enkel fråga? (% gott bemötande) 100 % 84 % i 38 kommuner 4. Hur många timmar/vecka har kommunens huvudbibliotek öppet utöver tiden på vardagar? (Antal timmar per vecka) 17 tim 12 tim i 40 kommuner 5. Hur många timmar/vecka har kommunens simhall öppet utöver tiden på vardagar? (Antal timmar per vecka) 33,5 tim 26 tim i 34 kommuner 6. Hur stor andel av dem som erbjudits plats inom förskolan har fått plats på önskat placeringsdatum? (%) 43 % 81 % i 39 kommuner Andel som får plats inom lagstadgat 4 månader? (%) 100 % 7. Hur lång är väntetiden i snitt för dem som inte fått plats på önskat placeringsdatum för sitt barn inom förskoleverksamheten? (Ant dagar mellan önskat plac datum i förh till erbjudet plac datum) 22 dagar 29 dagar i 39 kommuner 8. Hur lång är väntetiden i snitt för att få plats på ett äldreboende från ansökan till erbjudan om plats? (Antal dagar mellan ansökan och verkställighet Genomsnittlig väntetid i dagar) 49 dagar 53 dagar i 38 kommuner 11

12 FÖRVALTNINGSBERÄTTESE Trygghetsaspekter i Din kommun Östersunds resultat Snitt i berörda kommuner Hur trygga känner sig medborgare i kommunen? (Indextal) Ingen mätning genomförd 50 i 25 kommuner 10. Hur stor andel av myndighetsbesluten har överklagats 2006? (Antal per tusen invånare) 7 st 8 st i 31 kommuner 11. Hur många myndighetsbeslut har ändrats på grund av överklagande till första ledets instans 2006? (Antal per tusen invånare) 0,8 st 1,1 st i 31 kommuner 12. Hur många olika medarbetare besöker en hemtjänsttagare i snitt under 14 dagar? (Antal medarbetare i snitt) Ösd resultat går ej att jmf 13 i 32 kommuner 13. Hur många barn per personal är det i snitt i kommunens förskolor 2006? (Antal barn per personal) 5,3 5,3 i 41 kommuner Rikssnitt 5,1 14. Hur mycket läkartid finns tillgängligt för personer som bor på äldreboende? (Antal min per boende per månad) 15 min 17 min i 36 kommuner Din delaktighet och kommunens information Östersunds resultat Snitt i berörda kommuner 15. Hur många av kommunens röstberättigade röstade i senaste kommunvalet? (Summa angivna röster i kommunvalet (gilt o ogilt) i förh till antalet röstberättigade %) 78,2 % 78,9 % i 41 kommuner Rikssnitt 79,4 % 16. Hur god är kommunens information till medborgarna? (Informationsindex %) 65 % 55 % i 41 kommuner 17. Hur väl möjliggör kommunen för medborgare att delta i kommunens utveckling? (Medborgarindex % av 63 poäng) 70 % 47 % i 38 kommuner 18. Andel medborgarna som upplever att de har inflytande över kommunens verksamhet? (Poäng av 100 möjliga) Ingen mätning genomförd 42 poäng i 27 kommuner Din kommuns kostnadseffektivitet Östersunds resultat Snitt i berörda kommuner 19. Vilket resultat uppnår kommunens grundskolor i förhållande till övriga kommuner 2006? (skolindex, Placering av 290 kommuner) för i 41 kommuner 20. Hur effektiva är kommunens grundskolor i förhållande till övriga kommuner 2006? (skolindex, Placering av 290 kommuner) för i 41 kommuner 21. Vilket resultat når de gymnasieutbildningar som kommunens elever tar del av 2006? (skolindex, Placering av 290 kommuner) för i 41 kommuner 22. Hur effektiva är de gymnasieutbildningar som kommunens elever tar del av 2006? (skolindex, Placering av 290) för i 41 kommuner 23. Vilken servicenivå har kommunens äldreboende? (Äldreomsorgsindex % av max 45 poäng) 64 % 65 % i 36 kommuner 24. Vad kostar en plats i kommunens äldreboende 2006? (kr/plats) kr/pl kr/pl i 41 kommuner, Riket kr/pl

13 FÖRVALTNINGSBERÄTTELSE Din kommun som samhällsutvecklare Östersunds resultat Snitt i berörda kommuner 25. Hur många fler/färre invånare har kommunen under de fem sista åren? 222 (Antal och %) -0,4 % ökning +1 % ökning i 41 kommuner 26. Hur hög är sysselsättningsgraden i kommunen 2005? % 77 % 77 % i 41 kommuner Rikssnitt 75,6 % 27. Hur många nya företag har registrerats per 1000 invånare i kommunen det första halvåret 2007? (Antal nyregistrerade företag per 1000 invånare) 6,3 6 för i 41 kommuner Rikssnitt 7,4 28. Hur många fler arbetstillfällen har tillkommit i kommunen under 2005? (Antal) st i 41 kommuner 29. Hur stor andel av befolkningen fick försörjningsstöd under 2006? (Totala antalet i förhållande till befolkning i %) 3,7 % 4 % i 41 kommuner Rikssnitt 4,3 % 30. Vad ger företagarna för sammanfattande omdöme om företagsklimatet i kommunen 2007? (Placering av 290 kommuner) i 41 kommuner 31. Hur högt är ohälsotalet bland kommunens invånare 2006? (Dagar/år) 47,1 44,4 i 41 kommuner Rikssnitt 39,9 32. Hur jämställd är kommunen? (Placering av 290 kommuner) för i 41 kommuner 33. Hur mycket koldioxidutsläpp släpps ut per invånare i kommunen 2004? (kg per invånare) kg/inv kg/inv i 41 kommuner 34. Hur stor var andelen insamlad mängd hushållsavfall/inv i förhållande till insamlad mängd hushållsavfall/inv i kommunen 2006? (%) 53% 14 % i 36 kommuner Normalt 15 % 35. Upplever medborgarna att kommunen är en attraktiv plats att leva och bo i? (Index SCB enkät) Östersund ej med i mätning 60,8 i 22 kommuner 13 Servicedeklarationer Kommunstyrelsen beslutade hösten 2007 att alla nämnder under 2008 skulle ta fram servicedeklarationer för sin verksamhet. En kommungemensam servicedeklaration finns framtagen och har offentliggjorts på kommunens hemsida. Synpunkter Medborgarna kan via kommunens hemsida eller skriftligt via en folder lämna beröm och/eller klagomål. Redovisning av inkomna klagomål/beröm är systematiserade utifrån kommunens kvalitetsdimensioner och redovisningen av antal och typ av beröm/klagomål sker i budgetuppföljningen. Fram till och med den 31 augusti hade 47 beröm och 62 klagomål inkommit. Östersunds kommuns kvalitetspris Kommunstyrelsen har under 2007 beslutat om kriterier och former för ett kommunövergripande kvalitetspris vilket kommer att delas ut för första gången Deltagande är öppet för alla kommunala enheter/ arbetsplatser eller för externa som utför verksamhet på uppdrag av kommunen. Sveriges Kvalitetskommun I oktober 2005 utvärderades Östersunds kommun genom kommunkompassen och kommunen uppnådde ett bra resultat. Mot bakgrund av det goda resultatet beslutade kommunstyrelsen våren 2006 att ansöka om utmärkelsen Sveriges Kvalitetskommun Tyvärr nådde vi inte målet att bli en av 5 nominerade kommuner. Kommunstyrelsen har därefter beslutat att ansöka om utmärkelsen Sveriges kvalitetskommun 2009.

14 FÖRVALTNINGSBERÄTTESE Kommunfullmäktiges utvärdering av nämndernas kvalitetsarbete Fullmäktige fastställer inriktningsmål med utgångspunkt från kvalitetsdimensionerna i kvalitetspolicyn. Under 2007 har kvalitetsdimensionen TILLGÅNG/ TILLGÄNGLIGHET utvärderats avseende alla nämnder. Utvärderingarna redovisas i berörda nämnder och till kommunfullmäktige samt ligger till grund för nämndernas handlingsplaner och beslut om åtgärder för att utveckla sitt kvalitetsarbete. MILJÖARBETET ekologisk hållbar utveckling Certifiering enligt ISO och EMAS registrering Under 2007 har Östersunds kommun som första kommun i Sverige erhållit ett ISO certifikat för hela verksamheten och som andra kommun en EMAS-registrering. Uppföljande miljörevisioner genomfördes under december 2007 och kommunen kommer att få behålla sitt certifikat. Uppföljande miljörevisioner kommer att göras två gånger per år. Kommunen har under flera år bedrivit ett offensivt miljöarbete samt de senaste åren arbetat med att bygga upp ett miljöledningssystem enligt den internationella standarden ISO för att kvalitetssäkra miljöarbetet och att alla arbetar med ständiga förbättringar. 14

15 FÖRVALTNINGSBERÄTTELSE Sammanfattning 2007 Kommunen redovisar ett positivt resultat för 2007 med 93,0 Mkr. Det är 87,5 Mkr bättre än budget. Hela årets resultat avsätts till pensionsfond inom eget kapital. Förklaring till det stora överskottet är främst reavinster vid försäljning av fastigheter, slutredovisning av äldre exploateringsområden samt högre skatteintäkter. Nämnder/förvaltningar redovisar ett överskott om 18 Mkr vilket är 1 Mkr bättre än prognosen i augusti. Kommunens finansiella mål för god ekonomisk hushållning om ett resultat på minst 40 Mkr är uppfyllt. Av verksamhetsmålen, inklusive mål för miljö och personal, är 66 % (70) av målen uppfyllda. Sjukfrånvaron minskade under året med 0,5 procentenheter och uppgår vid 2007 års utgång till 9,7 %. De långa sjukfallen har också minskat. Koncernen Östersunds kommun redovisade ett årsresultat uppgående till 159,0 Mkr. Avstämning mot finansiella nyckeltal i budget I budget för 2007 finns ett antal finansiella nyckeltal/ mått m m redovisade. Nedan anges uppfyllelsen av nyckeltalen enligt bokslutet för 2007 Nyckeltal/mått etc Budget Bokslut Årets resultat 5,5 Mkr 93,0 Mkr Nettoinvesteringar 259,1Mkr 203,4 Mkr Nettoinvesteringar i relation till avskrivningar 233 % 173 % Nettokostnadernas andel av skatteintäkterna inkl finansnetto 100 % 96 % Soliditet 78,9 % 82,0 % Sammanfattning av finansiell analys Resultat och kapacitet: Under 2007 tog kommunens löpande driftverksamhet inklusive avskrivningar och finansnetto i anspråk 96 % av skatteintäkter och generella statsbidrag. Det innebär att kommunen hade 4 procentenheter lägre kostnader än intäkter och att ett positivt resultat på 93,0 Mkr redovisades. Samtliga investeringar, 203 Mkr, har finansierats via internt skapat kassaflöde från driftverksamheten. Soliditeten uppgår till 82 %, vilket är en förstärkning från föregående år med 1,4 procentenheter. Förklaringar till förbättringen är främst det positiva resultatet för Risk och kontroll: Den finansiella beredskapen på kort sikt bedöms vara tillfredställande. Inom de likvida medlen, 237 Mkr, finns emellertid för närvarande inte utrymme för den pensionsfond om 380 Mkr som redovisas inom eget kapital. Pensionsförpliktelser intjänade före 1998 uppgår till Mkr och redovisas som ansvarsförbindelse utanför balansräkningen. För framtida utbetalningar på pensionsförpliktelser före 1998 har 380 Mkr avsatts som pensionsfond inom eget kapital. Borgensåtagandena är omfattande och uppgår till totalt Mkr, varav merparten, 978 Mkr avser kommunens egna företag. Några risker för ytterligare infrianden bedöms i nuläget ej finnas för kommunens borgensåtaganden. Borgensåtagandena har sjunkit med 425 Mkr jämfört med föregående år. Uppföljning av internkontrollplaner har skett under året i enlighet med övergripande plan fastställd av kommunstyrelsen. Balanskrav och god ekonomisk hushållning Det positiva resultatet på 93 Mkr innebär att det lagstadgade balanskravet klarades. Resultatet innebär också att målet för god ekonomisk hushållning upp- 15

16 FÖRVALTNINGSBERÄTTESE fylls. God ekonomisk hushållning enligt kommunens definition enligt budget 2007 är nämligen ett plusresultat på minst 40 Mkr. Resultatkravet på 40 Mkr ska inrymma en buffert för oförutsedda utgifter. Utifrån ett generationsperspektiv ska utrymme också finnas för avsättning till pensionsfonden för att på så sätt undvika framtida skattehöjningar för kommande utbetalningar. Finansiellt utrymme ska också finnas för reinvesteringar i dagens penningvärde. 16 Framtidsbedömning. Den senaste femårsperioden har kommunen haft en stark ekonomi. De sammanlagda resultaten uppgår till 389 Mkr. God ekonomisk hushållning, vilket för kommunen har definierats som ett resultat på minst 40 Mkr, har uppnåtts alla år utom ett. Av överskotten har 380 Mkr satts av till en pensionsfond. Detta har varit ett strategiskt val för att kommunen ska ha reserver för att möta de ökade pensionsutbetalningar som kommer de närmaste åren avseende pensioner som tjänats in före De gjorda avsättningarna täcker cirka en fjärdedel av pensionsförpliktelserna före Pensionsutbetalningarna ökar starkt de närmaste åren och kommer att kulminera år 2025 och då på en nivå som ligger ca 30 Mkr högre än dagens nivå. Med de avsättningar som skett till pensionsfonden räknar kommunen med att ha reserver för att kunna matcha de ökade betalningarna och att de kostnader som behöver debiteras ut via skattsedeln ska kunna ligga kvar på dagens kostnadsnivå om ca 43 Mkr per år. Kommunens flerårsbudget uppfyller också strävan efter god ekonomisk hushållning, dock under förutsättning av att besparingar sker år 2010 med ca 30 Mkr. Kommunens investeringsnivå i gällande flerårsbudget är de högsta som någonsin planerats i kommunen och för att finansiera dessa investeringar måste viss upplåning ske utöver det kassaflöde som genereras av avskrivningar och årets resultat. Upplåningen i sig generar räntekostnader som belastar årets resultat. Investeringsnivåerna motiveras av det omställningsarbete som följer av tillväxt inom kommunen och de infrastruktursatsningar som kommer av utvecklingen av nya stadsdelar. Det ekonomiska läget inför kommande flerårsbudget har försämrats genom den lägre tillväxttakt som antas gälla i de senaste skattekraftsprognoserna (för 2008 beräknas skatteintäkterna blir cirka 10 Mkr lägre än budget). I flerårsplanen har kommunen antagit ett planeringstal för antalet invånare som inte nås fullt ut 2007/2008. I den senaste avstämningen av kommunens ekonomi som redovisas som underlag för kommande budgetdirektiv uppnås balanskravet År 2010 och 2011 visar kalkylen däremot att besparingar kommer att krävas för att balanskravet ska uppnås. God ekonomisk hushållning kommer inte att uppnås för något av åren för perioden utan besparingar alternativt skattehöjning. Kommunkoncernens resultat 2007 visar att kommunen har en väl fungerande styrning. En ny modell för ekonomi- och verksamhetsstyrning har tagits fram för att ytterligare förbättra möjligheten till analys av produktivitet och måluppfyllelse. Den nya modellen integrerar ekonomistyrning med kvalitetsstyrning och ska förbättra möjligheterna att bedriva kommunal verksamhet på ett kostnadseffektivt och ändamålsenligt sätt.

17 FÖRVALTNINGSBERÄTTELSE 17

18 FÖRVALTNINGSBERÄTTESE Omvärldsanalys 18 Tillväxten i den svenska ekonomin har bromsat in på grund av svag exportutveckling och gradvis mindre expansiv penningpolitik. Trots en förstärkt inhemsk efterfrågeutveckling mattades BNP-tillväxten påtagligt i fjol, från 4,4 procent 2006 till 2,8 procent Konjunkturen befinner sig alltså sedan inledningen av 2007 i en mild avmattningsfas. De viktigaste orsakerna till konjunkturavmattningen 2007 var bland annat en svag export av varor. Hög inflation Under 2007 uppgick inflationen till 2,2 procent. Under hösten växlade inflationstakten upp markant. Inflationen väntas fortsätta att stiga under det första halvåret 2008 och kulminera i mitten av året på cirka 3,2 procent. Den snabba prisutvecklingen är delvis ett resultat av ett ökat kostnadstryck till följd av snabbt ökade arbetskraftskostnader och dämpad produktivitetsutveckling. Under 2007 har nämligen ett stort antal löneavtal tecknats på en betydligt högre nivå jämfört med föregående avtalsperiod. Reporäntan höjdes fyra gånger Reporäntan som vid 2007 års ingång uppgick till 3,00 procent höjdes av Riksbanken under året vid fyra tillfällen och uppgår vid årets utgång till 4,00 procent. Konjunkturinstitutets bedömning är att Riksbanken fortsätter att höja reporäntan ytterligare i två steg under 2008, till 4,25 procent under det andra kvartalet och till 4,50 procent under det fjärde kvartalet. Arbetsmarknad För Östersunds kommun minskade den totala arbetslösheten under 2007 och uppgår 31 december till 7,0 % att jämföra med 7,4 % vid föregående årsskifte. Efter en ökning av antalet lediga platser 2006 minskade både antalet nyanmälda och lediga platser i slutet av Arbetslösheten minskar dock fortfarande och brist på personal finns i vissa yrken. Befolkning Antalet invånare är en faktor som i hög grad påverkar kommunens skatteintäkter och därmed de totala intäkterna. Under 2007 ökade folkmängden från till invånare, vilket innebär en ökning med 103 invånare noterades den högsta befolkningssiffran någonsin i kommunen; De fyra efterkommande åren minskade befolkningen med personer men vände under 2001 till en ökning av antalet invånare. Befolkningsökningen 2007 berodde på ett positivt födelsenetto. Näringsliv En stor andel av kommunens arbetsmarknad är beroende av den offentliga sektorn. År 2003 arbetade 41 % inom offentlig sektor att jämföra med 31 % för resten av riket. Under 2007 är förhållandena 37% resp 31%. Antalet arbetstillfällen har ökat med 584 st till under Bostäder Efterfrågan på bostäder är fortfarande hög. Priserna på bostadsrätter och villor har stigit de senaste åren. Antalet bygglov för att bygga nya villor har blivit fler i områdena närmast Östersund och i kommunens tomtkö står fortfarande drygt 300 personer. Förfrågningar om att upprätta detaljplaner för nya bostadsområden har nu övergått till att jobba med redan initierade planer. För närvarande pågår detaljplanearbete som sammantaget omfattar ca 120 nya villatomter och ungefär 400 lägenheter. Av exploatörers vilja att påbörja nya projekt att döma så kommer trenden med ett ökat byggande att fortsätta. Östersundsbostäder har bostadsprojekt som beräknas vara färdigbyggda Befolkning In- och utflyttning

19 FÖRVALTNINGSBERÄTTELSE Finansiell analys För att analysera kommunens finansiella ställning och utveckling används fyra perspektiv; resultat, kapacitet, risk och kontroll. Till dessa perspektiv finns femton olika nyckeltal kopplade. Med hjälp av nyckeltalen kan finansiella problem identifieras. Vilken kontroll har kommunen över den ekonomiska utvecklingen? Kontroll Risk Föreligger några risker som kan påverka kommunens resultat och kapaitet Budgetföljsamhet Prognossäkerhet Internkontroll Kontroll Risk Likviditetsmått Ränterisker Borgensåtaganden Totala pensionsskulder Vilken kapacitet har kommunen att möta finansiella svårigheter på lång sikt Kapacitet Resultat Vilken balans har kommunen haft över sina intäkter och kostnader under året och över tiden Soliditet Skuldsättningsgrad Långfristiga skulder Jämförelser med riket Till dessa perspektiv finns femton olika nyckeltal kopplade. Med hjälp av nyckeltalen kan finansiella problem identifieras. (Se avsnitt 19 och 20) Resultat och kapacitet 1. Nettokostnadsandel Driftkostnadernas andel av skatteintäkter och generella statsbidrag visar hur stor del av skatteintäkterna inklusive statsbidrag som går till den löpande verksamheten inklusive finansnetto. Om kommunen ska leva upp till kravet på god ekonomisk hushållning ska nivån understiga 98 procent. I enlighet med nedanstående tabell framgår att kommunen de senaste fem åren redovisat resultat som klarar nivån för god ekonomisk hushållning, nämligen 98 procent Verksamhet Avskrivningar Finansnettot Driftkostnadsandel 98 % Kapacitet Resultat Nettokostnadsandel Självfinansieringsgrad Nettoinvesteringar Finansnetto Årets resultat Avstämning balanskravet Kommunens skatteintäkter inklusive utjämning ökade 2007 med 4,7 % vilket är en försämring med nära 2 procentenheter jämfört med Orsak till försämringen är den vikande konjunkturen som ger mindre skatteintäkter. Nettokostnaderna ökade kraftigt 2007 jämfört med föregående år. Förklaringar till detta är dels stora resurstillskott som medgivits enligt budget 2007, dels förändrade principer för beräkning av pensionskostnader. 2. Nettoinvesteringar och självfinansieringsgrad En hög självfinansieringsgrad innebär att kommunen kan finansiera investeringarna utan att låna eller att minska den befintliga likviditeten. En hög självfinansieringsgrad innebär också att finansiella handlingsutrymmet kan bibehållas inför framtiden % 7 % 6 % 5 % 4 % 3 % 2 % 1 % 0 % Nettokostnads - och skatteintäkutveckling 3,7 3,9 4,5 3,5 6,1 6,2 1,2 6,5 7, Nettokostnadsökning exkl pensionsskuld Ökning skateintäkter inkl generella statsbidrag 4,7 Mkr Nettoinvesteringar 89,6 69,9 107,4 202,3 203,4 Finansiering: Via internt tillförda medel (kassaflöde) 163,6 142,0 184,0 243,5 205,4 Självfinansieringsgrad av investeringar (%) De fyra senaste åren har nettoinvesteringarna tillfullo kunna finansieras via internt i verksamheten skapat kassaflöde. Som framgår av nedanstående tabell överstiger emellertid investeringsnivån de två senaste åren med råge summa avskrivningar för respektive år. Det innebär att nettoinvesteringarna tagit i anspråk finan-

20 FÖRVALTNINGSBERÄTTESE 20 siellt utrymme som bl a krävs för de pensionsavsättningar som gjorts 2006 och Nettoinvesteringar i relation till avskrivningar Nyckeltalet visar i vad mån kommunen reinvesterar i den takt som anläggningstillgångarna minskar i värde genom årliga avskrivningar. För att inte urholka kommunens anläggningskapital bör nettoinvesteringarna i minst ligga på samma nivå som avskrivningarna. Som framgår nedan överstiger investeringsnivån för 2006 och 2007 med stor marginal avskrivningarna. (Mkr) Nettoinvesteringar Avskrivningar Nettoinvesteringar /avskrivningar (%) Mkr Nettoinvesteringar och avskrivningar Nettoinvesteringar 2006 Avskrivningar Finansnetto Med finansnetto menas skillnaden mellan finansiella intäkter och kostnader. Finansnettot är en viktig post i kommunens resultaträkning och bidrar till att förbättra budgetbalanseringen. Den största posten inom finansnettot är den finansiella nettointäkten från koncernbolaget Östersunds Rådhus AB. Den finansiella intäkten består av ränta på lånefordran gentemot koncernbolaget på 897 Mkr minskat med aktieägartillskott. För 2007 redovisas en nettointäkt på sammanlagt 7,8 Mkr (11,4) från koncernbolaget. I finansnettot ingår även aktieutdelning från Jämtkraft AB, 5,7 Mkr samt borgensavgifter från koncernföretag, 2,5 Mkr (3,3). Skillnaden mellan ränteintäkter på likvida medel och räntekostnader på lån uppgår till 6,6 Mkr (3,6). 5. Årets resultat Av ovanstående diagram framgår att kommunen de senaste fyra åren med råge klarat kravet på god ekonomisk hushållning som är ett resultatkrav på minst 40 Mkr i överskott. Mkr , , Årets resultat 66, , , Mkr , , Finansnetto 18, , , Avstämning mot balanskravet I kommunallagen finns regler om god ekonomisk hushållning och balanskrav. Balanskravet är definierat så att intäkterna ska överstiga kostnaderna, det vill säga resultatet skall vara minst noll. Vid beräkning av resultatet ska vissa poster särbehandlas. I nedanstående beräkning har realisationsvinster och förluster som uppkommit i samband med försäljning av anläggningstillgångar frånräknats resultatet. Mkr Årets resultat enligt resultaträkningen 50,2 66,2 142,2 93,0 Realisationsvinster/förluster -11,7-1,4-7,7-17,2 Justerat resultat 38,5 64,8 134,5 75,8 7. Soliditet Soliditeten beskriver den finansiella styrkan på lång sikt. Den anger hur stor del av tillgångarna som är