Årsredovisning 2005 ÖSTERSUNDS KOMMUN

Transkript

1 00. Omslag Sida 1 FÖRVALTNINGSBERÄTTELSE FÖRVALTNINGSBERÄTTELSE ÖSTERSUNDS KOMMUN FÖRVALTNINGSBERÄTTELSE ÖSTERSUNDS KOMMUN Den som inte trivs hen, jett va i olag Årsredovisning 2005 ÖSTERSUNDS KOMMUN

2 00. Omslag Sida 2 1. Övergripande 03. Kommunstyrelsens ordförande Kommunstyrelsens ordförande Jens Nilsson ger sin syn på året som gått. 04. Kommundirektören kommenterar Kommundirektör Bengt Marsh kommenterar året som gått. 05. Viktiga händelser under året 06. Femårsöversikt 07. Vad kostar det? Prislappar på olika kommunala tjänster redovisas. 36. Personalekonomisk redovisningen Den personalekonomiska redovisningen ger en bild över personalsituationen i form av sjukfrånvaro, åldersfördelning och personalförsörjning, lön. 3. Miljöbokslut 40. Miljötillståndet i kommunen redovisas mot bakgrund av tre inriktningsmål som finns i budget 2005: Utsläppen av luftföroreningar liksom koldioxid ska minska, mängden hushålls- och industriavfall ska minska samt energianvändningen ska minska. FÖRVALTNINGSBERÄTTELSE ÖSTERSUNDS KOMMUN Förvaltningsberättelse 09. Sammanfattning 2005 Här redovisas en sammanfattning av resultat och finansiell ställning för kommunen och koncernen. 09. Framtidsbedömning Kommunen har redovisat god ekonomisk hushållning de senaste två åren. Utifrån konkreta och kända fakta redovisas vilka förutsättningarna är för att även framgent upprätthålla god ekonomisk hushållning? 10. Vision och måluppfyllelse Här sker en sammanfattning av måluppfyllelsen beträffande verksamhetsmål samt finansiellt mål. På vilka sätt arbetar kommunen för att närma sig visionen? En redovisning sker av aktiviteter avseende bl a kvalitetsarbete, kommunfullmäktiges utvärderingsprogram m m. 12. Omvärldsanalys Omvärldsanalysen har till uppgift att spegla hur yttre omständigheter påverkar eller kan påverka Östersunds kommun. 13. Finansiell analys för kommunen Här sker en analys utifrån fyra perspektiv, resultat, kapacitet, risk och kontroll. Syftet med analysen är att identifiera problem eller positiva faktorer och därigenom klargöra huruvida kommunen har en god ekonomisk hushållning eller ej. 19. Räkenskapsrapporter kommunen Drift- och investeringsredovisning, resultaträkning, finansieringsanalys, balansräkning, noter och redovisningsprinciper 28. Sammanställd redovisning Ekonomisk analys för koncernen Verksamhetsberättelser för bolagen Övriga delägda företag resultat, ställning Räkenskapsrapporter för koncernen 4. Välfärdsbokslut 46. Det övergripande målet med välfärdsbokslutet är att skapa samhälleliga förutsättningar för en god hälsa på lika villkor för alla kommunens innevånare. Det ska stimulera till en bred diskussion och därmed bidra till ett bra beslutsunderlag för de förtroendevaldas val av utveckling och åtgärder som är önskvärd inom kommunens olika verksamheter. 5. Kommunens nämnder 53. Kommunstyrelsen, Kommunledningsförvaltning 58. Kommunstyrelsen, Teknisk förvaltning 65. Kommunstyrelsen, Serviceförvaltning 70. Arvodesnämnd 71. Överförmyndaren 72. Valnämnden 73. Miljö- och samhällsnämnden 77. Kultur- och fritidsnämnden 81. Barn- och utbildningsnämnden 85. Vård- och omsorgsnämndaren 92. Socialnämnden 97. Revisionsberättelse

3 ÖVERGRIPANDE God ekonomisk hushållning präglar Östersund kommun När vi nu redovisar ett positivt resultat på 66 miljoner för 2005 och betydligt mer i hela koncernen, så är det ett kvitto på att vi har lyckats skapa en tilltro till det övergripande ekonomiska målet. Vi har en tydlig politisk ledning, en kompetent personal och välskötta bolag, som alla bidrar till att Östersunds kommunkoncern redovisar den högsta vinsten någonsin, minskar låneskulden samt förbättrar soliditeten och finansnettot. Vi gör det samtidigt som vi får högsta betyg i medborgarenkäten och i den externa granskningen som gjorts i kommunkompassen. Vi kan nu sätta av ordentligt med pengar till framtida pensionskostnader och ligger före i den tidsplan för detta som är önskvärd. Den mycket medvetna mål- och styrkedjan som vi arbetar efter ger resultat på den nödvändiga ekonomiska kontroll och budgetdisciplin som måste gälla i all verksamhet. När vi dessutom framgångsrikt kan lära oss av jämförelser med andra kommuner i landet, så har vi skapat ett arbetssätt som starkt bidrar till att vi känner tillit till systemen. Tillsammans med en viss tillväxt i skatteintäkterna och en bra finansförvaltning, är förvaltningarnas och nämndernas fokus på ekonomi orsaken till det goda resultatet. Visst görs det misstag i vissa förvaltningar ibland och det fattas beslut om att anställa fler trots att det inte finns pengar i budget. Men huvudintrycket är att alla gör allt för hitta arbetssätt tillsammans med personalen som ger bättre kontroll över både verksamhet och ekonomi. Ett mycket gott exempel finns i Vård- och omsorgsnämndens verksamhet där man för första gången på många år visar upp ett positivt ekonomiskt resultat. Tillsammans med personalen har nämnderna och förvaltningarna skapat metoder i arbetet som förtjänar allt beröm. Nu kan vi möta de utmaningar Östersund står inför med en stabil kommunal ekonomi som grund. Vi kommer att behöva fortsätta hålla hårt i slantarna och se till att resultatet från 2005 kan upprepas också de närmaste åren. Men vi kommer också att behöva göra flera framtidsinriktade och strategiska investeringar för att stärka Östersunds attraktionskraft. Det är den samlade attraktionskraften som i sin tur lockar människor, företag och myndigheter att etablera sig här. Vi har redan beslutat om att investera i badhuset och vi kommer att bygga om torget 2007, men det måste också ske ytterligare investeringar som ger liv och rörelse i Östersund. Omställningen från garnisonsstad till en modern tjänste- och utbildningsstad kräver strategiska insatser också av kommunen. Om vi sköter vår ekonomi klokt, om vi får fler goda bokslut som 2005, så kommer vi också att klara av offensiva satsningar. Jens Nilsson Kommunstyrelsens ordförande 3ÅRSREDOVISNING ÖSTERSUNDS KOMMUN 2005

4 Hur mår Östersund? 4ÅRSREDOVISNING ÖSTERSUNDS KOMMUN 2005 Frågan har ställts till mig vid ett antal tillfällen under våren vid näringslivsträffar, informationsmöten och föreningsmöten. Jo, tack ganska bra just nu har det varit möjligt svara. Den kommunala ekonomin sett till boksluten senaste fem åren har visat positiva resultat och vi har kunnat hävda inte bara en ekonomi i balans utan också en god ekonomisk hushållning. Befolkningssiffrorna visar visserligen ett litet tapp på minus 31 vid årsskiftet men det kunde varit värre. Mycket värre! Mycket positivt händer på alla fronter och det finns en framtidsoptimism vi inte vågat drömma om för ett år sedan. Men det gäller att inte slå sig till ro! Det har varit ett intensivt omställningsarbete med anledning av riksdagens beslut om avveckling av samtliga militära förband inom kommunen. Den kommunala organisationen har tillsammans med förvarsmaktens enheter, näringslivet, arbetsförmedlingen, länsstyrelsen biträtt de statliga myndigheterna i deras arbete med omlokaliseringen och de anställda vid myndigheterna med information om boende, utbildning, arbete för medflyttande, fritid och rekreation, osv. Även till de försvarsmaktsanställda har omfattande informationssatsningar skett. Det är en stor omvandling vår kommun genomgår just nu. Från ha varit en traditionell garnisonsstad är vi nu på väg mot en kvalificerad tjänste- och utbildningsstad. Seniora forskare på Mittuniversitetet, ALI eller ITPS skall nu tillsammans med medarbetare på NUTEK, GBV, SIKA och många fler statliga myndigheter ha Östersund som bas. Förutom centrala lönefunktioner så kommer t ex Försäkringskassan, Arbetsmarknadsverket och Skatteverket/Kronofogdemyndigheten ha specialistfunktioner för upphandling, för utbildning och kvalificerad kundservice. Vi kan redan nu se att det får inverkan på vår egen verksamhet när medarbetare byter jobb. Jag tror de nya jobben kommer vara en stimulans för en rörligare och mer mångsidig lokal arbetsmarknad som i slutändan gagnar alla. I den nyligen genomförda medborgarenkäten får de kommunala verksamheterna höga betyg och Östersundarna särskilt de som utnyttjar våra verksamheter ger mycket bra betyg för t ex bemötande och tillgänglighet. På ett område har vi ett klart förbättringsbehov; inflytande. Våra brukare vill påverka den kommunala verksamheten mer det måste vi ta till oss och arbeta mer med. Den sammanfattande frågan om hur Östersundaren uppfattar livet var tom mer positiv än tidigare klart över 6 på en sjugradig skala! Det gläder oss och sporrar oss alla till att göra en bra kommunal verksamhet ännu bättre! När vi nu gör ett mycket positivt resultat på 66 mkr så är det också resultatet av de många medarbetare i verksamheterna som med stark målmedvetenhet, engagemang och kunnande har sett till att hålla budgetramarna. Det är naturligtvis särskilt glädjande att vård- och omsorgsförvaltningen kunnat hålla budget men samma glädje känner naturligtvis medarbetare i andra verksamheter som hållit hårt i ekonomin. Ni har alla gjort ett bra jobb! Särskilt glädjande har det starka gensvaret på kommunens Ledarprogram varit. Vi vill ge cheferna i den kommunala verksamheten ett starkt stöd i deras svåra arbete. Ett starkt ledarskap på alla nivåer har stor betydelse för verksamhetens utveckling, för arbetsmiljön och för medarbetarnas trivsel. Ledarprogrammet är också speciellt genom sin kontinuerliga dialog med Kommunledningsgruppen genom faddersystem, chefsdagar och möjlighet till dialog på nätet. Här finns förväntningar som väntar på att infrias när det gäller det nära ledarskapet, feedback, delaktighet och uppföljning av administrativa system! I en nyligen publicerad internationell studie har ett globalt revisionsföretag undersökt vilka trender och utmaningar som möter morgondagens kommuner vare sig det är Sydney, Johannesburg, Malmö eller Marseille. Slutsatserna torde gälla för alla kommuner oavsett storlek. Samma slutsatser kommer också från andra undersökningar och t ex Ansvarskommittens utredningsarbete inför diskussionen om kommunernas och regionernas framtid i Sverige. Skall vi klara framtidens utmaningar krävs en stark framtidstro, stöd till eldsjälar och entreprenörer, samverkan mellan offentlig och privat verksamhet och en lokal förankring hos medarbetare och medborgare! Tack för 2005 nu gäller det ett gemensamt 2006! Bengt Marsh Kommundirektör

5 ÖVERGRIPANDE Viktiga händelser under året Intensivt omställningsarbete med anledning av Riksdagens beslut om nedläggning av samtliga militära förband inom kommunen information till försvarsmaktanställda och länets näringsliv biträda de statliga myndigheterna vid deras omlokalisering informera de statliga myndigheternas personal om möjligheter till boende, arbete för medflyttande, fritid och rekreation m m. Förhandlingar om köp av ca 1100 hektar försvarsmark 58 orter inom kommunen har fått tillgång till bredband genom den statliga bredbandssatsningen som organiserats av kommunen Två nya förskolor projekteras och upphandlas Ombyggnad av Storsjöbadet Byggande av fordonsgasanläggning projekteras och upphandlas Stora internationella arrangemang har genomförts under året: snöskoter VM i februari, Mirror Jolle VM i augusti och WC i skidskytte i slutet av november Ungdomscuperna Östersund cup i handboll i januari och Storsjöcupen i fotboll i juli samlade ett stort antal ungdomar, ledare och föräldrar Vård och omsorgsnämnden har genomfört ett framgångsrikt arbete med att få budget i balans. Ett unikt planeringssystem har utvecklats för att styra bemanning efter behov Chefernas arbetsmiljö och hälsa har stått i fokus Omfattande ledarskapsprogram genomförs Ny alkohol- och drogpolicy har antagits under året Elevhälsoarbetet har prioriterats resurscentrum, ett samarbetsprojekt mellan socialnämnd samt barn- och utbildningsnämnd. Gemensam nämnd för upphandlingssamverkan har inrättats tillsammans med Härjedalens, Krokoms och Åre kommun. Kommunalförbundet Jämtlands gymnasieförbund är bildat tillsammans med Bräcke, Krokoms och Ragunda kommun. Första hela verksamhetsåret för Norra Jämtlands räddningstjänstförbund tillsammans med Krokoms och Strömsunds kommun. Finansiellt samordningsförbund är bildat 5ÅRSREDOVISNING ÖSTERSUNDS KOMMUN 2005

6 Femårsöversikt 6ÅRSREDOVISNING ÖSTERSUNDS KOMMUN 2005 Resultaträkningar (Mkr) Verksamhetens intäkter 691,9 699,6 685,0 689,0 639,9 Verksamhetens kostnader ,1-2692,9-2586, , ,5 Förändring pensionsskuld -13,0-7,1-5,2-0,1 0,0 Avskrivningar -104,9-108,3-110,4-107,7-105,7 Jämförelsestörande poster 8,0 15,1-8,2 Verksamhetens nettokostnader , , , , ,3 Skatteintäkter 1 952, , , , ,8 Generella statsbidrag och utjämning 308,1 229,0 225,9 221,2 240,0 Finansiella nettointäkter, koncernbolag 13,6 14,0 11,4-2,0 9,3 Finansiella intäkter 5,3 7,1 2,7 6,1 6,1 Finansiella kostnader -2,7-4,4-7,1-8,1-8,1 Finansiella kostnader, pension -1,9-1,9-1,2-1,2-5,3 Resultat före extraordinära poster 66,2 50,2 36,9 21,2 69,5 Extraordinära intäkter 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 Extraordinära kostnader 0,0 0,0 0,0-10,0 0,0 ÅRETS RESULTAT 66,2 50,2 36,9 11,2 69,5 Balansräkningar (Mkr) Tillgångar Anläggningstillgångar Materiella anläggningstillgångar Mark, byggnader och tekniska anläggningar 1 229, , , , ,9 Maskiner och inventarier 122,6 134,3 144,9 164,5 160,5 Finansiella anläggningstillgångar Långfristiga fordringar 921,0 910,1 904,3 904,4 905,2 Aktier och andelar 91,5 92,2 93,4 94,7 96,2 Summa anläggningstillgångar 2 364, , , , ,8 Omsättningstillgångar Förråd 1,4 1,4 1,5 1,5 1,5 Fordringar 117,6 103,3 104,8 134,3 135,8 Kortfristiga placeringar 100,0 50,8 50,0 100,2 50,0 Kassa och bank 125,2 139,4 108,9 37,3 150,6 Summa omsättningstillgångar 344,2 294,9 265,2 273,3 337,9 Summa tillgångar 2 708, , , , ,7 Eget kapital, avsättningar och skulder Eget kapital, 2 120, , , , ,6 varav årets resultat 66,2 50,2 36,9 11,2 69,5 Avsättningar Avsättningar för pensioner 56,9 42,0 32,9 24,9 23,6 Andra avsättningar 53,5 54,1 37,9 98,5 87,8 Skulder Långfristiga skulder 63,2 120,0 170,0 176,0 176,6 Kortfristiga skulder 414,6 396,9 405,9 432,7 496,1 Summa skulder och eget kapital/avsättningar 2 708, , , , ,7 Befolkning

7 ÖVERGRIPANDE Vad kostar det? Antal elever/ Kostnad, Antal elever/ Kostnad, personer/ kr personer/ kr besökare 1 ) besökare 1 ) Grundskoleplats Gymnasieplats Förskoleplats i egen regi varav föräldraavgift varav kommunens kostnad Fritidshemsplats i egen regi varav föräldraavgift varav kommunens kostnad Per person med hemtjänst el boende i ålderdomshem/servicehus varav avgift varav kommunens kostnad ÅRSREDOVISNING ÖSTERSUNDS KOMMUN 2005 Plats i äldreboende Per person med hemtjänst Plats i boende enligt LSS Plats i daglig verksamhet enligt LSS Besök på Storsjöbadet , ,51 varav genomsnittlig avgift 50,62 48,34 varav försäljning m m 3,31 5,72 varav kommunens kostnad 28,40 22,45 1 )Antalsuppgifterna avviker från antalsuppgifterna i nämndernas verksamhetsberättelser p.g.a. att mättidpunkterna är olika. Vad beror det på att kostnaderna ökat eller minskat mellan 2004 och 2005? Kostnaderna i tabellen redovisas i löpande priser. Det betyder att en del av förändringarna mellan åren beror på löneökningar och prishöjningar. Nämnderna fick mellan 2004 och 2005 tillskott till sina budgetramar med 3,5% för personalkostnader och 2% för övriga kostnader. Kostnadsförändringar utöver detta beror bl.a. på: Den stora höjningen vad gäller kostnaden för grundskoleplats beror på minskande antal elever vilket gör att de fasta kostnaderna fördelas på färre. De s k Wärnerssonpengarna ger ökning av kostnaderna med 800 kr/plats jämfört med Under 2005 var det stor restriktivitet vad gäller kostnaderna för gymnasiet för att hålla kostnaderna nere och där med hålla sig inom budgetramarna (detta lyckades inte riktigt). Kostnaden för förskoleplats i egen regi har ökat bland annat beroende på ett nytt statsbidrag för ökad personaltäthet fr o m 2005 motsvarande kronor per plats.

8 Tove Kjellberg 8ÅRSEREDOVISNING ÖSTERSUNDS KOMMUN 2005 "Våra barn har alla varit på samma dagis och vi är riktigt nöjda.vi uppskattar särskilt att de är ute mycket oavsett väder. Personalen är välutbildad och engagerad, vi har fullt förtroende för dem och deras pedagogik. En förutsättning för att jag som förälder ska kunna göra ett bra jobb är att barnen är trygga och har en meningsfull tillvaro på dagarna och det får de på dagis." Vi uppskattar särskilt att de är ute mycket oavsett väder.

9 Sammanfattning 2005 FÖRVALTNINGSBERÄTTELSE Kommunen redovisade ett positivt resultat för 2005 med 66,2 Mkr. Det är 32,9 Mkr bättre än budget. Av årets resultat avsätts 65 Mkr till pensionsfond inom eget kapital. Kommunens finansiella mål om ett resultat på minst 40 Mkr är uppfyllt. Av verksamhetsmålen inklusive mål för miljö och personal är 76 % av målen uppfyllda. Sjukfrånvaron minskade under året och uppgår till 10,4 %. De långa sjukfallen har också minskat. Koncernen Östersunds kommun redovisade ett årsresultat uppgående till 208 Mkr. Det är 9 Mkr bättre än föregående år. Avstämning mot finansiella nyckeltal i budget I budget för 2005 finns ett antal finansiella nyckeltal/mått m m redovisade. Nedan anges uppfyllelsen av nyckeltalen enligt bokslutet för Nyckeltal/mått etc Budget Bokslut Årets resultat 33,3 Mkr 66,2 Mkr Nettoinvesteringar 130,6 Mkr 107,4 Mkr Nettoinvesteringar i relation till avskrivningar 102% 107 % Nettokostnadernas andel av skatteintäkterna 99% 98 % Soliditet 78,7 % 78,3 % Samtliga investeringar, 107 Mkr har finansierats via internt skapat kassaflöde från driftverksamheten. Soliditeten uppgår till 78,3 %, vilket är en förstärkning från föregående år med 1,3 procentenheter. Förklaringar till förbättringen är dels positivt resultat, dels lösen av lån. Risk och kontroll: Kommunens likvida medel uppgår till 225 Mkr. Av detta belopp är 202 Mkr likviditet som avses användas för kommande pensionsutbetalningar. Den finansiella beredskapen på kort sikt är tillfredsställande. Det är emellertid viktigt at notera att den goda finansiella beredskapen bygger på att medel för pensionsändamål f n ingår i den normala likviditeten. Pensionsförpliktelser intjänade före 1998 uppgår till Mkr och redovisas som ansvarsförbindelse utanför balansräkningen. Inom det egna kapitalet finns totalt 145 Mkr öronmärkta för framtida utbetalningar av pensionsförpliktelser intjänade före Borgensåtagandena är omfattande och uppgår till totalt Mkr, varav merparten, Mkr avser kommunens egna företag. Några risker för ytterligare infrianden bedöms i nuläget ej finnas för kommunens borgensåtaganden. Uppföljning av internkontrollplaner har skett under året i enlighet med övergripande plan fastställd av kommunstyrelsen. 9ÅRSEREDOVISNING ÖSTERSUNDS KOMMUN 2005 Sammanfattning av finansiell analys Resultat och kapacitet: Under 2005 tog kommunens löpande driftverksamhet inklusive avskrivningar och finansnetto i anspråk 98 % av skatteintäkter och generella statsbidrag. Det innebär att kommunen hade 2 procentenheter lägre kostnader än intäkter och att ett positivt resultat på 66,2 Mkr redovisades. Balanskrav och god ekonomisk hushållning Det positiva resultatet på 66,2 Mkr innebär att det lagstadgade balanskravet klaras. Resultatet innebär också att målet god ekonomisk hushållning uppfylls. God ekonomisk hushållning enligt kommunens definition är nämligen ett plusresultat på minst 40 Mkr. Framtidsbedömning Den senaste femårsperioden har goda resultat redovisats med ett sammantaget resultat på 235 Mkr. God ekonomisk hushållning, d v s ett positivt resultat på minst 40 Mkr, har uppnåtts alla år utom ett. Av överskotten har 145 Mkr avsatts till pensionsfond för täckande av framtida pensionsförpliktelser. De gjorda avsättningarna överstiger därmed de av fullmäktige planerade avsättningarna i budget. Den ekonomiska planeringen de närmaste två åren visar dock inte på samma goda ekonomiska resultat. Balanskravet kommer att uppnås, men inte kravet på god ekonomisk hushållning. Pensionsavsättningar kommer därför inte att göras i samma omfattning som de senaste åren. Från 2007 bedöms samtliga nämnder ha en ekonomi i balans. Några reserver för oväntade större underskott kommer därför inte att behövas. Enligt gällande flerårsplan måste kommunen genomföra sparåtgärder i storleksordningen 40 Mkr 2008/2009 för att uppnå god ekonomisk hushållning utan att höja skatten. Kommunkoncernens resultat visar att kommunen har en väl fungerande styrning. Utvecklingsinsatser kommer att ske för att ytterligare utveckla resultat- och produktivitetsanalyser inklusive aktiv benchmarking. Detta förutsätts förbättra möjligheterna att bedriva kommunal verksamhet på ett kostnadseffektivt och ändamålsenligt sätt.

10 Vision och måluppfyllelse ÅRSEREDOVISNING ÖSTERSUNDS KOMMUN Utifrån inriktningsmålen i kommunfullmäktiges planer för kultur, trafik, socialtjänsten, skolan och vård och omsorg formulerar nämnderna effektmål i årsbudget. Effektmålen följs upp tre gånger per år och en redovisning på totalen för hela kommunen visar om målen är uppfyllda, delvis uppfyllda (på väg att uppfyllas) eller inte uppfyllda. För mer information om målen och måluppfyllelse hänvisas till nämndernas verksamhetsberättelser. Det finns en stor variation i hur målen formuleras, vissa mål kräver mycket tid och resurser medan andra är enklare att uppfylla. Finansiellt mål kommenteras i övrigt under finansiell analys. Kvalitetsarbetet Kvalitetspolicyn antogs av kommunfullmäktige 1996 och reviderades i september Syftet med kvalitetspolicyn är att skapa en gemensam grund för kvalitetsarbetet i kommunen. Kvalitetspolicyn består av fyra kommungemensamma kvalitetsdimensioner som är styrande för andra kommunala styrdokument såsom planer, policies, utvärderingar, lönekriterier m.m. Utvecklingsforum Kvalitet (samarbetsorgan med repr från alla förvaltningar) har tagit fram ett material som stöd till förvaltningarnas kvalitetsarbete. Synpunkts/klagomålshantering är nu fullt ut genomfört inom kommunens samtliga förvaltningar. Det finns nu möjligheter för brukare/ invånare att lämna synpunkter via kommunens hemsida eller skriftligt via en folder. Hanteringen av klagomål och beröm är också systematiserade utifrån kvalitetsdimensionerna och från och med 2006 kommer redovisning att ske i budgetuppföljningen. Kommunfullmäktiges utvärderingsplan fullmäktige fastställer inriktningsmål för verksamheten. En väsentlig del i kommunens styrmodell är att målen följs upp och utvärdering sker om verksamheten når de mål som ställts upp. Under 2005 har kvalitetsdimensionen BEMÖTANDE utvärderats av alla nämnder. Utvärderingarna visar på en relativt hög måluppfyllelse avseende brukarnas upplevelse av bemötande. Medborgarenkät under hösten 2005 gjordes för 4:e gången en undersökning av vad kommunens medborgare tycker om kvaliteten på servicen i Östersunds kommun samt hur det är att leva och bo i Östersund. Kommuninvånarna är nöjda med att bo i Östersunds kommun, de är också förhållandevis nöjda med den allmänna servicen. Förskolans brukare är de som är mest nöjda, såväl med tillgängligheten, inflytandet, bemötandet som med personalens kompetens. Brukarnas upplevelse av kvalitetsdimensionerna tillgänglighet och bemötande var relativt hög för samtliga verksamheter. Minst nöjd är brukarna med möjligheten till inflytande. Generellt ger kommuninvånarna kommunen högre betyg idag än de gjorde 2001 och i de flesta fallen även högre än Kommunkompassen är en metod för att utvärdera och analysera kommunernas sätt att arbeta. Den analyserar en kommun utifrån samspelet mellan det politiska systemet, kommunens förmedling av tjänster, kommunens som arbetsplats och utvecklingen i lokalsamhället. Det är sättet att leda och styra organisationen och sättet att samspela inom organisationen som utvärderas. Utvärderingen görs av Sveriges kommuner och landsting. I oktober 2005 utvärderades Östersunds kommun och kommunen uppnådde då ett mycket bra resultat. Kommunens starkaste områden är tydlighet i samspelet mellan förtroendevalda och tjänstemän, kontroll och rapportering samt kommunen som samhällsbyggare. Det mest kännetecknande är att det inte finns några tydligt svaga områden utan alla områden är väl utvecklade. Utvärderingen säger bland annat att Östersunds kommun har stora förutsättningar att bli en föregångskommun inom många områden. Måluppfyllelse 2005 (verksamhet, miljö och personal) Målet är uppfyllt Målet är delvis uppfyllt Målet är inte uppfyllt Måluppfyllelse Totalt hela kommunen % Finansiellt mål God ekonomisk hushållning. Mål: minst 40 mkr i överskott. 66 mkr 100 %

11 FÖRVALTNINGSBERÄTTELSE ÅRSEREDOVISNING ÖSTERSUNDS KOMMUN

12 Omvärldsanalys ÅRSEREDOVISNING ÖSTERSUNDS KOMMUN Den internationella konjunkturen under 2005 var fortsatt stark, trots att oljepriserna ökade och att viss åtstramning av den ekonomiska politiken skedde. Fortsatt låga räntor, goda företagsvinster och en successivt förbättrad arbetsmarknad gynnar investeringarna och driver på den globala tillväxten. Det pågår en snabb omvandling i Asien, i synnerhet i Kina och Indien, som påverkar världskonjunkturen positivt. Orosmoln för fortsatt stark global tillväxt är, förutom oljepriset, ett växande amerikanskt bytesbalansunderskott. I Sverige fortsatte konjunkturuppgången under 2005, även om det under första kvartalet var en konjunktursvacka. BNP ökade med 2,7 % att jämföra med 3,8 % Drivande faktorer var den ökande exporten, men även ökade investeringar och stigande konsumtion bidrar till konjunkturuppgången. Ökningen av investeringar var under 2005 den högsta på 16 år. Snabbast var ökningen inom bostadsinvesteringarna. En stark utveckling av hushållens disponibla inkomster och fortsatt gott investeringsklimat påverkar de närmaste åren positivt. Däremot var läget på arbetsmarknaden 2005, trots minskad öppen arbetslöshet (5,9 % jämfört med 6,4 % 2004), inte lika ljus. Detta gör att skatteunderlaget inte heller ökade i paritet med tillväxten i ekonomin. Dock beräknas sysselsättningen att öka de närmaste åren. Arbetsmarknad För Östersunds kommun ökade den totala arbetslösheten under 2005 och uppgår 31 december till 8,8 % att jämföra med 8,2 % vid föregående årsskifte. Antalet lediga platser ökade och den ökade rörligheten på arbetsmarknaden gör att det på sikt blir en öppning på arbetsmarknaden för de arbetslösa. Prognosen för Östersunds kommun 2006 är att den totala arbetslösheten kommer att minska något. Befolkning Antalet invånare är en faktor som i hög grad påverkar kommunens skatteintäkter och därmed de totala intäkterna. Under 2005 minskade folkmängden från till invånare, vilket innebär en minskning med 31 invånare noterades den högsta befolkningssiffran någonsin i kommunen, De fyra efterkommande åren minskade befolkningen med personer men vände under 2001 till en ökning av antalet invånare. Befolkningsminskningen 2005 berodde på ett negativt inoch utflyttningsnetto, födelsenettot var positivt (+56). Näringsliv En stor andel av kommunens arbetsmarknad är beroende av den offentliga sektorn. År 2003 arbetade 41 % inom offentlig sektor att jämföra med 31 % för resten av riket har präglats till stora delar av omställningen från garnisonsort till en ort med nya verksamheter av både statlig och privat karaktär. En målsättning med omställningsarbetet är att i regionen skapa statliga och privata nya arbetstillfällen. Bostäder Efterfrågan på bostäder ökar. Priserna på bostadsrätter och villor har stigit de senaste åren. Antalet bygglov för att bygga nya villor har blivit fler i områdena närmast Östersund och kommunens tomtkö har under året mer än fördubblats. Förfrågningar om att upprätta detaljplaner för nya bostadsområden har ökat markant. För närvarande pågår detaljplanearbete som sammantaget omfattar ca 100 nya villatomter. Av exploatörers vilja att påbörja nya projekt att döma så kommer trenden med ett ökat byggande att fortsätta. Östersundsbostäder har ett överskott på mindre lägenheter, vilket kommer att åtgärdas genom hopslagning till större och genom försäljning Befolkning 400 In- och utflyttningsnetto

13 FÖRVALTNINGSBERÄTTELSE Finansiell analys Vilken kontroll har kommunen över den ekonomiska utvecklingen? Kontroll Risk Föreligger några risker som kan påverka kommunens resultat och kapaitet Budgetföljsamhet Prognossäkerhet Internkontroll Kontroll Risk Likviditetsmått Ränterisker Borgensåtaganden Totala pensionsskuld Vilken kapacitet har kommunen att möta finansiella svårigheter på lång sikt Kapacitet Resultat För att analysera kommunens finansiella ställning och utveckling används fyra perspektiv; resultat, kapacitet, risk och kontroll. Till dessa perspektiv finns femton olika nyckeltal kopplade. Med hjälp av nyckeltalen kan finansiella problem identifieras. (Se avsnitt 19) Resultat och kapacitet Vilken balans har kommunen haft över sina intäkter och kostnader under året och över tiden 1. Driftkostnadsandel Driftkostnadernas andel av skatteintäkter och generella statsbidrag visar hur stor del av skatteintäkterna inklusive statsbidrag som går till den löpande verksamheten inklusive finansnetto. Om kommunen ska leva upp till kravet på god ekonomisk hushållning ska nivån understiga 98 procent Verksamhetens intäkter och kostnader, netto 91% 93% 93% 93% 93% Avskrivningar 6% 6% 5% 5% 5% Jämförelsestörande poster Finansnettot 0% 0% 0% 0% -% Driftkostnadsandel 97% 99% 98% 98% 98% I nedanstående diagram är driftkostnadsandelen rensade från s k jämförelsestörande poster. I tabellen ovan ingår däremot dessa poster. Soliditet Skuldsättningsgrad Långfristiga skulder Jämförelser med riket Kapacitet Resultat Nettokostnadsandel Självfinansieringsgrad Nettoinvesteringar Finansnetto Årets resultat Avstämning balanskravet 2. Nettoinvesteringar och självfinansieringsgrad En hög självfinansieringsgrad innebär att kommunen kan finansiera investeringarna utan att låna eller att minska den befintliga likviditeten. En hög självfinansieringsgrad innebär också att det finansiella handlingsutrymmet kan bibehållas inför framtiden. Mkr Nettoinvesteringar 111,1 142,4 89,6 69,9 107,4 Finansiering: Via internt tillförda medel (kassaflöde) 111,1 142,4 89,6 69,9 107,4 Självfinansieringsgrad av investeringar 100% 100% 100% 100% 100% Under den senaste femårsperioden har samtliga investeringar finansierats med internt tillförda medel. ÅRSEREDOVISNING ÖSTERSUNDS KOMMUN Nettokostnads- och skatteintäktsutveckling Nettoinvesteringar och avskrivningar ,1 6,2 5,9 4,5 6,1 6,2 Mkr ,1 142,3 105,7 107,7 89,6 110,4 108,3 107,4 104,9 4 3,7 3,7 3,9, 3,5 69, Nettokostnadsökning exkl pensionsskuld Ökning skatteintäkter Nettoinvesteringar Avskrivningar

14 ÅRSEREDOVISNING ÖSTERSUNDS KOMMUN Nettoinvesteringar i relation till avskrivningar Nyckeltalet visar i vad mån kommunen reinvesterar i den takt som anläggningstillgångarna minskar i värde genom årliga avskrivningar. För att inte urholka kommunens anläggningskapital bör nettoinvesteringarna i genomsnitt ligga på samma nivå som avskrivningarna. (Mkr) Nettoinvesteringar 111,1 142,4 89,6 68,0 107,4 Nettoinvesteringar/ avskrivningar 105% 132% 81% 63% 102% Av tabellen ovan framgår att reinvesteringarna perioden med marginal översteg avskrivningarna. Under 2003 medförde stopprogrammet en något lägre investeringsnivå var investeringsnivån den lägsta på 20 år, främst beroende på att investeringar i fastigheter var lägre och sköts upp. För 2005 är investeringarna återigen högre än avskrivningarna. 4. Finansnetto Med finansnetto menas skillnaden mellan finansiella intäkter och kostnader. Mkr Finansnetto 2,0-5,2 5,8 14,9 14,3 Genom bildandet av koncernbolaget Östersunds Rådhus AB har finansnettot förbättrats radikalt. Den finansiella netto intäkten består av ränta på lånefordran gentemot koncernbolaget på 897 Mkr minskat med aktieägartillskott. För 2005 redovisas en nettointäkt på sammanlagt 13,6 Mkr från koncernbolaget. Fr o m 2004 bidrar även den förbättrade likviditeten, den sjunkande låneskulden samt låga räntor till det förbättrade finansnettot. 5. Årets resultat Mkr Årets resultat 69,5 11,2 36,9 50,2 66,2 Under den senaste sexårsperioden har positiva resultat redovisats. Resultatet för 2005, 66,2 Mkr, är 32,9 Mkr bättre än budget. Förklaring till det positiva resultatet är fram för allt överskott inom finansiering samt överskott inom Kommunstyrelsens ansvarsområde. 6. Avstämning mot balanskravet I kommunallagen stadgas om god ekonomisk hushållning och balanskrav. Balanskravet är definierat så att intäkterna ska överstiga kostnaderna, det vill säga resultatet skall vara minst noll. Vid beräkning av resultatet ska vissa poster särbehandlas. I nedanstående beräkning har realisationsvinster och förluster som uppkommit i samband med försäljning av anläggningstillgångar frånräknats resultatet. Mkr Årets resultat enligt resultaträkningen 36,9 50,2 66,2 Realisationsvinster/förluster -3,8-11,7-1,4 Justerat resultat 33,1 38,5 64,8 7. Soliditet Soliditeten beskriver den finansiella styrkan på lång sikt. Den anger hur stor del av tillgångarna som är självfinansierade med eget kapital. Ju högre soliditet, desto starkare långsiktig finansiell handlingsberedskap har kommunen. % Soliditet 71,7 73,2 75,9 77,0 78,3 Kommunens soliditet ligger klart över riksgenomsnittet. För 2005 uppgår nämligen den genomsnittliga soliditeten för Sveriges kommuner till 52 %. En orsak till den goda soliditeten jämfört med andra kommuner är lånefordran på koncernbolaget uppgående till 897 Mkr. Soliditeten exkl. denna lånefordran uppgår till 65,4%. Övriga faktorer som har bidragit till den förbättrade soliditeten den senaste femårsperioden är dels positiva resultat, dels uppbyggnad av kapital för täckning av pensionsskulden. Pensionskapitalet har de senare åren använts för lösen av lån. Mkr Finansnetto Mkr Årets resultat ,0-5,2 5,8 14,9 14, ,5 11,2 36,9 50,2 66,

15 FÖRVALTNINGSBERÄTTELSE 8. Långfristiga skulder Mkr Långfristiga skulder 176,6 176,0 170,0 120,0 63,2 Under 2005 har lösen av lån skett med 56,8 Mkr. Genomsnittsränta, duration etc för låneportföljen framgår av avsnitt Räntor och valutor. 9. Skuldsättningsgrad Den del av tillgångarna som är finansierade med främmande kapital brukar benämnas skuldsättningsgrad Tot. skuldsättningsgrad 28 % 27 % 25 % 23 % 23 % varav avsättningsgrad (pensioner) 1 % 1 % 1 % 2 % 3 % varav avsättningsgrad (borgen) 3 % 4 % 1 % 2 % 1 % varav kortfristig skuldsättningsgrad 18 % 16 % 15 % 14 % 15 % varav långfristig skuldsättningsgrad 6 % 6 % 8 % 5 % 3 % Kommunens totala skuldsättningsgrad har under den senaste femårsperioden minskat från 28 % till 23 %. Nedgången i skuldsättningsgraden förklaras främst av minskning borgensavsättningar samt långfristiga skulder. Den minskade skuldsättningsgraden är en positiv utveckling och är ett tecken på att ekonomin stärkts. 10. Kostnader och intäkter jämförelser med riket Kronor per invånare 2004 Östersund Riket Länet Verksamhetens intäkter Verksamhetens kostnader Avskrivningar Verksamhetens nettokostnader Skatteintäkter Generella statsbidrag och utjämning Finansnetto Resultat före extraordinära poster Extraordinära poster Årets resultat Ovanstående siffror är hämtade från SCB:s räkenskapssammandrag för Östersunds kostnads- och intäktsstruktur ligger i stort i linje med genomsnittskommunen i riket. Resultatet samt finansnettot är för Östersund klart bättre än både övriga länet och riket. Övriga kommuner i länet har både högre nettokostnader för verksamheten och högre generella statsbidrag än genomsnitts kommunen och Östersund. ÅRSEREDOVISNING ÖSTERSUNDS KOMMUN Procent Soliditet Mkr Långfristiga skulder ,6 176,0 170,0 77,0 78, ,0 75, ,7 73, ,

16 Risk och kontroll ÅRSEREDOVISNING ÖSTERSUNDS KOMMUN Likviditet ur ett riskperspektiv Likviditet Likvida medel (Mkr) 200,6 137,5 158,9 190,2 225,2 Likviditetsdagar Kassalikviditet 2 51 % 32 % 39 % 48 % 54 % Balanslikviditet 3 84 % 68 % 65 % 75 % 83 % Rörelsekap (Mkr) 4-158,2-159,4-140,7-102,0-71,1 1. Antal dagar som de likvida medlen vid resp årsskifte räcker för kommunens utbetalningar (för 2005 uppgick de genomsnittliga utbetalningarna/dag till 8 Mkr) Om likvida medel för pensionsåtgande exkluderas räcker likviditeten endast för 3 dagar 2. Med kassalikviditet avses likvida medel/ kortfristiga skulder. 3. Med balanslikviditet avses omsättningstillgångar/ kortfristiga skulder. 4. Med rörelsekapital avses omsättningstillgångar minus kortfristiga skulder. Det är viktigt att betona att en bidragande orsak till den goda likviditeten, samt att likviditeten förbättras, är de avsättningar för framtida pensioner som görs. I ovanstående belopp för likviditet ingår nämligen 202 Mkr i pensionsmedel som ska användas för framtida pensionsutbetalningar. När likviditeten analyseras är det viktigt att samtidigt beakta förändringen på de långfristiga lånen. Under 2005 har nämligen lån lösts med 56,8 Mkr vilket försämrar likviditetsmåtten, men samtidigt förbättrar den finansiella handlingskraften. Semesterlöneskulden, som uppgår till 106 Mkr, är en bidragande orsak till det stora negativa rörelsekapitalet. Semesterlöneskulden kommer från och med 2007 att resultera i utbetalningar med cirka 2 Mkr årligen för de personer som då går i pension. Sammanfattningsvis bedöms den finansiella beredskapen på kort sikt vara tillfredsställande. Det bygger emellertid på att likvida medel för pensionsändamål ingår i likviditets reserven. Genom checkräkningskrediten på 150 Mkr, som kommunen disponerar tillsammans med koncernbolagen, kan dessutom tillfälliga svackor i betalningsberedskapen hanteras. 12. Räntor och valutor Ökad räntekostnad vid 1% höjning av räntan 1,1 1,1 1,7 0,6 0 Lån med rörlig ränta (Mkr) Lån med bindningstid 1 3 år (MKr) Återstående löptid i dagar (duration) Genomsnittlig ränta vid resp årsskifte (%) 4,29 4,28 3,99 2,35 2,73 Under 2005 är genomsnittliga räntan högre än för 2004, trots sänkt reporänta. Orsak till detta är att endast lån med fast ränta kvarstår i låneportföljen. Detta lån förfaller i april Borgensåtagande Mkr Borgensåtagande Kommunens borgensåtagande uppgår till Mkr. Per invånare blir det kronor ( kronor). Snittet i riket var kronor per invånare. Kommunens borgensåtagande är således väsentligt högre än för genomsnittskommunen. Merparten av kommunens borgensåtaganden är gentemot de kommunägda företagen och uppgår till totalt 1 792,2 Mkr (1 857,2 Mkr). Det största enskilda borgensåtagandet avser borgen gentemot Jämtkraft; 965,9 Mkr. Någon risk anses ej föreligga för borgen gentemot kommunägda företag. Under 2005 har inget infriande av borgen skett. Några omedelbar fara för ytterligare infrianden av borgen anses inte föreligga i nuläget. 14. Kommunägda företag risker och möjligheter Mkr Koncernens resultat 144,0 77,2 124,1 199,6 207,6 Kommunens resultat 69,5 11,2 36,9 50,2 66,2 Kommunkoncernens resultat uppgår till 207,6 Mkr. Det är det bästa resultatet någonsin sedan koncernredovisningen började tas fram Soliditeten för kommunkoncernen uppgår till 52 % vilket kan jämföras med motsvarande siffra för medelstora städer som för 2004 var 34 %. Det bör betonas att marknadsvärdet för både Jämtkraft och Östersundsbostäder överstiger de värden som framgår av balansräkningen. Bilden av kommunens ekonomi förbättras således när de kommunägda företagen inkluderas i den ekonomiska sammanställningen. I princip samtliga de finansiella nyckeltal som redovisas ovan, bortsett från soliditeten, skulle förbättras utifrån ett koncernperspektiv. Enligt nuvarande lagstiftning finns emellertid ingen möjlighet att inkludera koncernredovisningen vid bedömning om kommunen lever upp till kravet om god ekonomisk hushållning. Vilka risker finns med de kommunägda företagen? Kommunens borgensåtagande gentemot de kommunägda företagen uppgår till Mkr. Några risker bedöms inte finnas beträffande dessa borgensåtaganden. Några risker därutöver bedöms inte heller i övrigt finnas med anledning av de helägda företagen inklusive Jämtkraft.

17 FÖRVALTNINGSBERÄTTELSE 15. Pensionsåtagande och förvaltning av pensionsmedel Pensionsåtagande Mkr (inkl löneskatt) Individuell del, placeras av anställda Avsättningar till pensioner Pensionsförpliktelser äldre än Totalt Soliditet inkl. pensionsskuld äldre än 1998(%) Det finns två större risker med kommunens pensionsåtagande. Den ena risken avser den del som avsätts som långfristig pensionsavsättning (56,9 Mkr). Risken är att andelen anställda som har högre lön än 7,5 basbelopp ökar väsentligt i framtiden. Om så sker ökar kommunens åtagande avseende kompletterande ålderspension utöver vad som finns i nuvarande budgetramar. Den största risken avser emellertid ansvarsförbindelsen enligt det gamla pensionssystemet. Utbetalningar för pensionsförpliktelser uppkomna före 1998 kommer nämligen under åren att i fasta priser uppgå till 235 Mkr mer än vad som finns avsatt i nuvarande budgetramar. Förvaltning av pensionsmedel I enlighet med rekommendation nr 7 från Rådet för kommunal redovisning ska redovisning ske av kommunens pensionsmedelsförvaltning grundad på nedanstående uppgifter. Mkr (inkl löneskatt) Avsättningar för pensioner -42,0-56,9 Ansvarsförbindelse Summa förpliktelser Finansiella placeringar Finansiella placeringar, ansvarsförbindelse Enligt ovanstående uppställning har kommunen återlånat Mkr i verksamheten. Redovisningen bygger emellertid på att ansvarsförbindelsen, som f n ligger utanför balansräkningen, räknas som en vanlig skuld vilket den enligt nu gällande lagstiftning inte är. 16. Prognossäkerhet Prognossäkerheten är ett mått som visar på hur ekonomistyrningen i kommunen bidrar till att en god ekonomisk hushållning upprätthålls. En god prognossäkerhet innebär att kommunen har lättare att korrigera eventuella svackor i ekonomin på kort sikt. Bokslut Prognos KS Övriga kommunen exkl finansiering 23,3 9,0 KS Serviceförvaltningen 2,6 1,0 KS Teknisk Förvaltning 7,8 4,2 Miljö- och samhällsnämnden 2,7 3,6 Socialnämnden -12,6-12,5 Barn- och utbildningsnämnden -2,9 0,0 Vård och omsorgsnämnden 2,3-0,1 Kultur- och fritidsnämnden -0,2-0,2 Summa Budgetavvikelse 23,0 5,2 Den största avvikelsen mellan bokslut och prognos finns inom Kommunstyrelsens omsåde. Orsak till avvikelsen är bl a överskott avseende statsbidrag. För de flesta nämnder är emellertid skillnaden mellan slutligt bokslut och augustiprognos liten. 17. Intern kontroll Kommunstyrelsen fastställde i maj 2005 en övergripande plan för internkontrollarbetet. Under 2005 har ett antal aktiviteter genomförts för att säkerställa kommunstyrelsens uppsiktsplikt över nämndernas verksamhet. Internkontrollarbetet har skett inom nedanstående fyra områden. 1. Styrning av kommunala förvaltningar och kommunala 2. Styrning och uppföljning av ekonomin 3. Personal 4. Miljö 18. Känslighetsanalys Händelser Förändring Mkr 1 ) Ränteförändring med 1 % på låneskulden 0,5 Ränteförändring 1 % påverkar ränteintäkter med +/-1,9 Löneförändring med 1 % inklusive PO samtlig personal i kommunen 15,5 Löneförändring med 1 % inklusive PO för lärarpersonal 3,0 Bruttokostnadsförändring med 1 % 28,3 Förändrad utdebitering med 1 kr 91,2 Förändring av befolkningen i kommunen, 100 personer 4,0 10 heltidstjänster (17 000kr/månad) + PO 2,9 1 )Avser budget 2006 I ovanstående sammanställning redovisas hur ett antal faktorer påverkar kommunens ekonomi. Där går bland annat att utläsa att varje procents löneökning innebär en kostnad för kommunen på 15,5 Mkr. ÅRSEREDOVISNING ÖSTERSUNDS KOMMUN

18 ÅRSEREDOVISNING ÖSTERSUNDS KOMMUN Sammanfattande kommentarer Redovisningens och den finansiella analysens syfte är att identifiera problem. Följande problem och positiva faktorer som kan härledas ur den finansiella analysen är viktiga att lyfta fram. 1. De senaste fem åren redovisas positiva resultat. De två senaste åren har dessutom resultatnivån för god ekonomisk hushållning uppfyllts. 2. Soliditeten har förbättrats under 2005 beroende på fram för allt redovisat överskott samt nettoamortering av lån på 56,8 Mkr. 3. Betalningsberedskapen på kort, d v s 12 månaders, sikt är tillfredsställande. Detta bygger emellertid på att likvida medel för pensionsändamål ingår i likviditetsreserven. 4. Borgensåtagandena är omfattande men bedöms i nuläget inte medföra mera kostnader än vad som ryms inom återstående borgensavsättning. 5. I bokslutet har 65 Mkr avsatts som en pensionsfond inom det egna kapitalet. Samma belopp ingår på tillgångssidan som en del av de likvida medlen. Totalt uppgår pensionsfonden inom eget kapital till 145 Mkr. 20. God ekonomisk hushållning utvärdering I budgeten för 2005 finns följande finansiella mål: I kommunens ekonomiska planering bör det ekonomiska resultatet uppfylla kriteriet för god ekonomisk hushållning, vilket innebär ett positivt resultat på minst 40 Mkr. Det redovisade resultatet för 2005 innebär att kommunen klarade det lagstadgade balanskravet och även resultatmåttet för god ekonomisk hushållning, nämligen ett resultat på minst 40 Mkr God ekonomisk hushållning kan definieras som ett resultatkrav, men också definieras som att dagens skattebetalare ska betala för dagens konsumtion. Ur ett generationsperspektiv är det därför positivt att avsättningar till pensionsfond, för att möta kommande pensioner har påbörjats. Utifrån ett koncernperspektiv förbättras de finansiella nyckeltalen och överhuvudtaget bilden av kommunens ekonomi. Detta kan utläsas av den sammanställda redovisningen och kommentarer kring denna. 18

19 FÖRVALTNINGSBERÄTTELSE Driftredovisning Budget Kommun- Övriga Totala Budget- Mkr bidrag intäkter kostnader avvikelse Kommunstyrelse Kommunlednings förvalning 0 159,4 89,1 225,2 23,3 Kommunstyrelse Teknisk förvaltning -6,4 13,0 542,6 547,8 1,4 Kommunstyrelse Serviceförvaltningen 0 0,0 188,0 185,4 2,6 Miljö- och samhällsnämnd 0 111,6 39,4 148,3 2,7 Socialnämnd 0 179,0 28,9 220,5-12,6 Barn- och utbildningsnämnd 0 914,2 900, ,2-2,9 Vård- och omsorgsnämnd 0 784,5 817, ,4 2,3 Kultur- och fritidsnämnd 0 90,8 1,6 92,6-0,2 Nämndernas verksamhet -6, , , ,4 16,6 Kapitaltjänstkostnader mm -2,9-185,0 Poster tillhörande finansiering 27,2 479, ,2 Interna poster 4 671, ,5 Verksamheten intäkter och kostnader Förändring pensionsskuld 13,0 Avskrivningar 104,9 Verksamhetens nettokostnader 699, ,0 ÅRSEREDOVISNING ÖSTERSUNDS KOMMUN 2005 Investeringsredovisning 19 Budget Utgifter Inkomster Netto Budget- Mkr avvikelse Nämnd Kommunstyrelse 1,4 0,8 0,0 0,8 0,6 Kommunstyrelse - Teknisk förvaltning 71,0 74,7 8,6 66,2 4,8 Kommunstyrelse Serviceförvaltningen 7,3 6,0 0,0 6,0 1,3 Miljö- och samhällsnämnd 16,5 15,7 2,4 13,3 3,2 Socialnämnd 1,1 0,8 0,1 0,7 0,4 Barn- och utbildningsnämnd 8,6 6,1 14,3-8,2 16,8 Vård- och omsorgsnämnd 5,1 1,5 0,0 1,5 3,6 Kultur- och fritidsnämnd 8,2 4,3 0,0 4,3 3,9 Summa investeringsredovisning 119,2 109,9 25,4 84,6 34,6 Försäljning anläggningstillgångar samt expl. 22,8 Nettoinvesteringar 107,4 Den totala investeringsbudgeten uppgick 2005 till 119,2 Mkr. Under året har de totala investeringsutgifterna uppgått till 109,9. I augustiprognosen beräknades investeringsutfallet till 123,5 Mkr, exklusive exploatering och köp av p-huset. Inom de olika områdena märks 27,8 Mkr i investeringar inom Vatten, där externslammottagning vid Gövikens reningsverk (11,9 Mkr) och Vatten- och avlopps investeringar i Knytta-Fillsta (8,7 Mkr) har varit stora projekt. Inom Fastighetsmrådet har investerats 34,9 och där märks köp av parkeringshuset (5,5 Mkr) och ny beläggning på parkeringsdäcket (5,5 Mkr). Under året har inventarier inom Barn- och Utbildning sålts till det nystartade gymnasieförbundet för 14 Mkr.

20 Större investeringsprojekt Total Totalt Års- Redovisning Återstår Mkr kalkyl redovisat budget 2005 av budget Kommunstyrelsen Teknisk förvaltning Ombyggnad Kök Kårhuset 3,0 2,1 2,1 2,1 0,9 Köp Gräsanden 2 1,5 1,5 Rivning Hornsbergsskolan 0,8 0,8 Köp kontorsdel P-huset 6,2 6,2 Kök Solliden 4,8 3,4 4,8 3,4 1,4 Ny beläggning P-huset 5,5 8,0 5,5 Ny förskola Campus 17,5 2,5 2,5 2,5 15,0 Externslamanläggning Göviken 12,5 12,5 9,5 11,9 0,0 Fillsta-Knytta 11,1 11,0 8,6 8,7 0,1 Vatten Sanering 4,4 3,0 4,4 Renhållning Lastmaskin 1,3 1,3 1,3 Renhållning Återviningscentraler 1,1 0,8 1,1 ÅRSEREDOVISNING ÖSTERSUNDS KOMMUN Miljö- och samhällsbyggnadsnämnden Fagerbacken 7 1,5 1,5 1,4 5,5 Toppvägen 3,5 1,7 0,3 0,3 1,8 Biblioteksgatan 2,2 2,4 2,0 2,2 - Söder 21,9 17,2 4,5 1,2 4,7 Kommunstyrelsen - Serviceförvaltningen Centralisering skol-it grundskolan 3,9 3,9 3,9 3,9 0,0 I de fall ingen totalkalkyl finns angiven för investeringsobjekten finns det inte någon särskild budget för just det objektet utan resurserna har tagits i anspråk från olika gemensamma budgetpottar. Vad gäller Köp kontorsdel P-hus har Östersunds kommun övertagit lån för att finansiera köpet. Anledningen till avvikelsen för investeringsprojektet Söder är senareläggning av vissa etapper, detta har begärts ombudgetering för.