FÖRVALTNINGSBERÄTTELSE. Årsredovisning 2006 ÖSTERSUNDS KOMMUN FÖRVALTNINGSBERÄTTELSE ÖSTERSUNDS KOMMUN 2005

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "FÖRVALTNINGSBERÄTTELSE. Årsredovisning 2006 ÖSTERSUNDS KOMMUN FÖRVALTNINGSBERÄTTELSE ÖSTERSUNDS KOMMUN 2005"

Transkript

1 FÖRVALTNINGSBERÄTTELSE Årsredovisning 2006 ÖSTERSUNDS KOMMUN FÖRVALTNINGSBERÄTTELSE ÖSTERSUNDS KOMMUN FÖRVALTNINGSBERÄTTELSE ÖSTERSUNDS KOMMUN

2 Övergripande del...3 Kommunstyrelsens ordförarde...3 Kommundirektören kommenterar...4 Viktiga händelser under året...5 Femårsöversikt...6 Vad kostar det?...7 Förvaltningsberättelse...8 Vision och måluppfyllelse...9 Sammanfattning Framtidsbedömning...12 Omvärldsanalys...14 Finansiell analys för kommunen...15 Driftredovisning och investeringsredovisning...21 Resultaträkning kommunen...22 Kassaflödesanalys kommunen...22 Balansräkning- kommunen...23 Noter - kommunen...24 Tillämpade redovisningsprinciper...28 Personalekonomisk redovisning...38 Miljöbokslut...42 Välfärdsbokslut...48 Nämndernas verksamhetsberättelser...52 Kommunstyrelsen, Kommunledningsförvaltning...53 Kommunstyrelsen, Teknisk förvaltning...60 Kommunstyrelsen, Serviceförvaltning...68 Kultur- och fritidsnämnden...73 Miljö- och samhällsnämnden...77 Barn- och utbildningsnämden...82 Vård- och omsorgsnämnden...86 Socialnämnden...96 Arvodesnämnd...99 Överförmyndaren Valnämnd Revisionsberättelse Sammanställd redovisning...30 Förvaltningsberättelse koncernen...30 Resultaträkning koncernen...35 Kassaflödesanalys - koncernen...35 Balansräkning koncernen...36 Noter koncernen...37 Segling i Vinterstaden

3 ÖVERGRIPANDE DEL Ordning och reda på både ekonomi och verksamhet Vi har en tydlig politisk ledning, en kompetent personal och välskötta bolag, som alla bidrar till att Östersunds kommunkoncern redovisar den högsta vinsten någonsin, minskar låneskulden, förbättrar soliditeten och finansnettot. Så skrev jag i 2005 års bokslut och jag kan upprepa varje ord även för Det kanske inte är unikt, men jag är väldigt glad över att kunna säga samma sak i år. Den mycket medvetna mål- och styrkedjan ger ekonomisk kontroll och budgetdisciplin. Genom ständig uppföljning av vad som sker i förhållande till de mål som beslutats kan vi också försäkra oss om att beslut leder till önskat resultat. Vi tillåter ingen att glömma att vi arbetar på uppdrag av skattebetalarna i Östersunds kommun. Jag har ibland citerat den gamle svenske finansministern Ernst Wigforss: Varje felaktigt använd skattekrona är en stöld från skattebetalarna. Det är ett sätt att beskriva vilket uppdrag vi alla har oavsett om vi är förtroendevalda eller anställda. För att ytterligare skärpa upp våra rutiner och fokusera på kvalitet är vi med i tävlingen årets kvalitetskommun. Bara genom att försöka bli nominerad och sträva efter den utnämningen blir vi en bättre kommun och vi ser framgångar inte bara i en god ekonomi utan också en hög kvalitet. Omställningen efter försvarsbeslutet, från garnisonsstad till en modern tjänste- och utbildningsstad, har präglat också Genom en snabb process och ett flexibelt arbetssätt har vi tagit tillvara den dynamik och optimism som växt fram och vi har stimulerat tillväxten genom aktiva politiska beslut. Vår medvetna strävan att stimulera partnerskap mellan det offentliga, det privata och den tredje sektorn har burit frukt. Det är många som vill vara med och utveckla Östersund, öka attraktionskraften och bidra till samhällsutvecklingen. Det finns skäl att tacka många för att det går bra för både Östersund och Östersunds kommun. Inte minst alla företag och företagare, alla som arbetar ideellt i föreningar, alla anställda i kommunen och de folkvalda i kommunfullmäktige. Ingen kan göra allt men alla kan göra något. Jens Nilsson Kommunstyrelsens ordförande 3ÅRSREDOVISNING ÖSTERSUNDS KOMMUN 2006

4 ÖVERGRIPANDE DEL Ett fantastiskt bra resultat! 4ÅRSREDOVISNING ÖSTERSUNDS KOMMUN 2006 Östersunds kommun har gjort sitt bästa resultat någonsin genom ett överskott på 142 mkr. Det är främst högre skatteintäkter och vissa engångseffekter som förklarar huvuddelen av resultatet. Men även styrelser och nämnder redovisar stora överskott med sammanlagt 36 mkr. Resultatet innebär att kommunens mål om god ekonomisk hushållning är uppfyllt. Hela årets resultat föreslås avsättas till pensionsfond för att trygga de anställdas framtida pensioner. Utöver att resultatet är glädjande så är det särskilt roligt att kommunens nämnder och verksamhet nu kan fokusera inte enbart på de ekonomiska målen utan också på verksamhetsutveckling och kvalitetsfrågor. De ekonomiska resultaten för nämnderna skapar förutsättningar för arbete med kvalitetsuppföljning och verksamhetsutveckling. Vård- och omsorgsförvaltningens arbete med behovbemanning, vårdkedjan samt arbetet med chefernas arbetsmiljö är ett bra exempel, utvecklingspedagogernas förändringsarbete och språkprojektet inom barn och utbildningsförvaltningen är andra goda exempel. Socialförvaltningens bostadssociala verksamhet ett tredje exempel. Andra förvaltningar redovisar ytterligare strategiska utvecklingsområden som man avser arbeta med i framtiden. Det händer mycket i verksamheten! Genom avsättningen till pensioner belastar vi inte framtida generationer att betala det som hör till dagens kostnader. Men det finns naturligtvis också orosmoln; kostnaderna för verksamheterna ökar mer än intäkterna. Det finns en osäkerhet hur framtida arbetsmarknadspolitiska åtgärder slår mot kommunernas ekonomi. Omställningsarbetet hoppas vi skall kunna fullföljas med positiva följdeffekter för den privata sektorn men här finns naturligtvis en osäkerhet. Vi lever i en föränderlig värld och kommunen, liksom företag och enskilda måste hantera förändringarna konstruktivt och positivt. Sjukfrånvaron har minskat men är fortfarande för hög. Vi vill nå bättre resultat! Andelen långtidssjuka är oförändrad men det är viktigt komma ihåg; drygt 60 % av den kommunala personalen är sjuka mindre än 5 arbetsdagar per år! En särskild kommungemensam arbetsgrupp; Drivkraftsgruppen, arbetar nu med konkreta åtgärder för att förbättra sjukfrånvaro och arbetsmiljö. Inom ramen för Ledarprogrammet för kommunens chefer genomförs ett omfattande förändringsarbete för att åstadkomma en rimlig arbetssituation för kommunens chefer och därmed möjliggöra för cheferna att stötta sin personal ännu bättre. Kommunen söker nu för att bli årets Kvalitetskommun och Årets ungdomskommun. Dessutom har antagits strategier för ett socialt hållbart Östersund samt för att utveckla partnerskapet med idrottsrörelsen. Vi är nära en miljöcertifiering av hela kommunens verksamhet. Genom nära samarbete med näringsliv, studentkår, ungdomsråd, universitet och föreningsliv arbetar vi gemensamt för att utveckla kommunen. Arbetet med nytt Tillväxtprogram, en ny kommunövergripande översiktsplan och revideringen av Agenda 21-dokumentet är delar av det förändringsarbete som pågår och som påverkar såväl oss anställda i kommunen som våra medborgare. Inför det kommande året är det alltså ingen brist på utmaningar! I det arbetet behöver vi allas medverkan. Skall vi klara framtidens utmaningar krävs en stark framtidstro, stöd till eldsjälar och entreprenörer, samverkan mellan offentlig och privat verksamhet och en lokal förankring hos medarbetare och medborgare. I det arbetet behövs vi alla! Tack för en mycket god insats 2006! Bengt Marsh Kommundirektör

5 ÖVERGRIPANDE DEL Viktiga händelser under året Genombrott i hela Europa för REVES* arbete med socialt hållbara regioner Valresultatet i september resulterade i majoritet för socialdemokraterna, miljöpartiet och vänsterpartiet Intensivt omställningsarbete med anledning av Riksdagens beslut om nedläggning av samtliga militära förband inom kommunen information till försvarsmaktanställda och länets näringsliv biträda de statliga myndigheterna vid deras omlokalisering genom information till de statliga myndigheternas personal om möjligheter till boende, arbete för medflyttande, fritid och rekreation m.m. satsning på utbildning och forskning till Mittuniversitetet fysisk översiktsplan klar för Stadsdel Norr och Fyrvalla och planering för F4 och Storsjöstrand har påbörjats Ny stadsdel byggs, Stadsdel Norr, och kommunen har träffat överenskommelse om partnerskap Kommunalt engagemang tillsammans med näringslivet och idrottsrörelsen inför byggande av en ny evenemangs- och fotbollsarena i Stadsdel Norr Markförvärv av Fortifikationsverket ( f d militärmark) Beslut om etablering av en Kriminalvårdsanstalt i Östersund 7 nya förskoleavdelningar har öppnats under året i Lit, Marieby och på Campus Nybyggnad av biogasanläggning i Göviken pågår och upphandling av biogasbilar har genomförts Tavelbäckskolan har erhållit miljöcertifiering enligt Grön flagg Storsjöskolan har startat hörselspår för elever med hörselskador Frösö IF har byggt konstgräsplaner på Lövsta IP med stöd av kommunen Enduro VM, Word Cup skidskytte, Östersunds Cup i handboll, Storsjöcupen i fotboll, Trupp-Cupen i gymnastik samt fortsatta investeringar vid Östersunds Skidstadion som en förberedelse och anpassning inför VM i skidskytte 2008 Nya regler för tomtkön har fastställts Ombyggnad av Bangårdsgatan/Nedre Vattugatan och fortsatt planering ombyggnad av Sjötorget Projektering har påbörjats av ett nytt äldreboende med placering i Torvalla Byggande av äldreboende i Hornsberg på Frösön Metoder för planering och uppföljning av hemtjänsten infört i hela organisationen (behov-bemanning) som ett led att effektivisera verksamheten Förbättring av vårdkedjan för att hålla nere kostnaderna Förändring av taxan för serviceinsatser till timtaxa för servicetjänster inom vård & omsorg Upphandling av hemtjänstområdet Blomängen och det särskilda boendet Skogsgläntan har genomförts Samarbetsavtal har upprättats med Östersundsbostäder och ett team har inrättats som ska stödja personer med problem i boendet och samtidigt psykisk sjukdom Enheten Städ inom serviceförvaltningen har effektiviserat lokalstädning och sänkt kostnaderna för kommunen med 5 mkr Nytt samarbetsavtal och upphandlingspolicy med Bergs, Härjedalens, Krokoms och Åres kommuner har utarbetats Kommunikationsplattform antagen av fullmäktige och arbetet med att förbättra hemsidan har påbörjats Förberedelser för granskning av kommunen inför att klara en certifiering enligt ISO och en EMASregistrering Förberedelser inför ansökan om Årets kvalitetskommun 2007 och Årets Studentstad ÅRSREDOVISNING ÖSTERSUNDS KOMMUN 2006 *Europeiskt nätverk; grundtanken är att skapa fungerande samarbeten mellan offentliga och ideella organisationer. Nyckelbegreppen är lokal utveckling/aktivt medborgarskap, jämställdhet, social integrering och hållbar utveckling

6 ÖVERGRIPANDE DEL Femårsöversikt 6ÅRSREDOVISNING ÖSTERSUNDS KOMMUN 2006 Resultaträkningar (Mkr) Verksamhetens intäkter 722,5 687,6 699,6 685,0 689,0 Verksamhetens kostnader , , , , ,6 Avskrivningar -106,7-104,9-108,3-110,4-107,7 Jämförelsestörande poster 11,0 8,0 15,1-8,2 0,0 Verksamhetens nettokostnader 2 288, , , , ,3 Skatteintäkter 2 069, , , , ,5 Generella statsbidrag och utjämning 338,6 308,1 229,0 225,9 221,2 Finansiella nettointäkter, koncernbolag 11,4 13,6 14,0 11,4-2,0 Finansiella intäkter 13,2 9,6 7,1 2,7 6,1 Finansiella kostnader -2,3-4,6-6,3-8,3-9,3 Resultat före extraordinära poster 142,2 66,2 50,2 36,9 21,2 Extraordinära intäkter 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 Extraordinära kostnader 0,0 0,0 0,0 0,0-10,0 ÅRETS RESULTAT 142,2 66,2 50,2 36,9 11,2 Balansräkningar (Mkr) Tillgångar Anläggningstillgångar Materiella anläggningstillgångar Mark, byggnader och tekniska anläggningar 1 303, , , , ,0 Maskiner och inventarier 137,8 122,6 134,3 144,9 164,5 Finansiella anläggningstillgångar Långfristiga fordringar 941,5 921,0 910,1 904,3 904,4 Aktier och andelar 86,8 91,5 92,2 93,4 94,7 Summa anläggningstillgångar 2 470, , , , ,6 Omsättningstillgångar Förråd 1,2 1,4 1,4 1,5 1,5 Kortfristiga fordringar 218,6 117,6 103,3 104,8 134,3 Kortfristiga placeringar 0 100,0 50,8 50,0 100,2 Kassa och bank 115,9 125,2 139,4 108,9 37,3 Summa omsättningstillgångar 335,7 344,2 294,9 265,2 273,3 Summa tillgångar 2 805, , , , ,9 Eget kapital, avsättningar och skulder Eget kapital, 2 120, , , , ,8 varav årets resultat 142,2 66,2 50,2 36,9 11,2 Avsättningar Avsättningar för pensioner 59,2 56,9 42,0 32,9 24,9 Andra avsättningar 53,5 53,5 54,1 37,9 98,5 Skulder Långfristiga skulder 0 63,2 120,0 170,0 176,0 Kortfristiga skulder 430,8 414,6 396,9 405,9 432,7 Summa skulder och eget kapital/avsättningar 2 805, , , , ,9 Befolkning

7 ÖVERGRIPANDE DEL Vad kostar det? Antal elever/ Kostnad, Antal elever/ Kostnad, personer/ kr personer/ kr besökare 1 ) besökare 1 ) Grundskoleplats Gymnasieplats, ex gymnasiesärskola Förskoleplats i egen regi varav föräldraavgift varav kommunens kostnad Fritidshemsplats i egen regi varav föräldraavgift varav kommunens kostnad Plats i äldreboende ÅRSREDOVISNING ÖSTERSUNDS KOMMUN 2006 Plats i boende enligt LSS Plats i daglig verksamhet enligt LSS Besök på Storsjöbadet , ,33 varav genomsnittlig avgift 57,32 50,62 varav försäljning m m 3,32 3,31 varav kommunens kostnad 34,96 28,40 1 )Antalsuppgifterna avviker från antalsuppgifterna i nämndernas verksamhetsberättelser p.g.a. att mättidpunkterna är olika.

8 8ÅRSEREDOVISNING ÖSTERSUNDS KOMMUN 2006

9 FÖRVALTNINGSBERÄTTELSE Vision och måluppfyllelse Utifrån den övergripande visionen och kvalitetspolicyn formuleras inriktningsmål i kommunfullmäktiges planer för kultur, trafik, socialtjänsten, skolan, idrott och vård och omsorg. Nämnderna formulerar därefter effektmål i årsbudget. Effektmålen följs upp tre gånger per år och en redovisning totalt för hela kommunen redovisas i bokslutet som visar om målen är uppfyllda, delvis uppfyllda eller inte uppfyllda. Måluppfyllelsen är en del i verksamhetens resultat. God ekonomisk hushållning Kommunen har fastställt en styrmodell för hur verksamheten ska styras och följas upp. Kommunen arbetar utifrån en övergripande styrmodell som innebär att formulera mål fördela resurser följa upp och utvärdera utkräva ansvar. En mer detaljerad mål- och styrkedja är antagen i kommunfullmäktige och beskriver hur nämnder och förvaltningar ska arbeta på ett målinriktat och systematiskt sätt. Styrmodellen innebär att fullmäktige tilldelar nämnderna ekonomiska ramar och fastställer inriktningsmål, nämnderna föreslår effektmål som ryms inom tilldelad ram och förvaltningarna upprättar handlingsplaner, genomför uppföljningar och utvärderingar. Nämnderna analyserar och redovisar över-/underskott och måluppfyllelse tre gånger per år till kommunfullmäktige. Detta för att säkra kvalitetsarbetet med ständiga förbättringar och god ekonomisk hushållning. God ekonomisk hushållning utifrån ett verksamhetsperspektiv är enligt kommunens syn, att arbeta enligt den antagna styrmodellen med mål och måluppfyllelse avseende såväl ekonomi som verksamhet. En väsentlig del i god ekonomisk hushållning är att ha en buffert för oförutsedda händelser och avsättning till och värdesäkring av pensionsfonden. Se även avsnitt Finansiell analys. 9ÅRSEREDOVISNING ÖSTERSUNDS KOMMUN 2006 Måluppfyllelse verksamhet och resursanvändning Måluppfyllelse Måluppfyllelse Måluppfyllelse Måluppfyllelse Resursanvändning totalt verksamhet miljö personal ekonomi Kommunstyrelse - kommunledningsförvaltningen 64 % 71 % 83 % 40 % 89,0% - Teknisk förvaltning 60 % 100 % 44 % 75 % - - Serviceförvaltningen 86 % 80 % 75 % 100 % - Socialnämnd 79 % 80 % 100 % 60 % 98,0% Barn- och utbildningsnämnd 69 % 86 % 0 % 60 % 99,7% Vård- och omsorgsnämnd 64 % 50 % 100 % 60 % 99,4% Miljö- och samhällsnämnd 62 % 71 % 100 % 0 % 100,2% Kultur- och fritidsnämnd 82 % 63 % 100 % - 99,2% Totalt hela kommunen 70 % 75 % 75 % 59 % Måluppfyllelse ekonomi Finansiellt mål Måluppfyllelse God ekonomisk hushållning med minst 40 Mkr i överskott. Överskott 142 Mkr.

10 ÅRSEREDOVISNING ÖSTERSUNDS KOMMUN Kvalitetsarbetet Syftet med den av kommunfullmäktige antagna kvalitetspolicyn är att skapa en gemensam grund för kvalitetsarbetet i kommunen. Kvalitetspolicyn består av fyra kommungemensamma kvalitetsdimensioner: tillgång/tillgänglighet, kompetens, inflytande och bemötande. Policyn är styrande för andra kommunala styrdokument. I kommunens kvalitetsarbete ingår att följa upp och utvärdera verksamheten som ett led i arbetet med ständiga förbättringar. Kommunfullmäktiges utvärdering av nämnderna fullmäktige fastställer inriktningsmål för verksamheten, målen följs upp 3 gånger per år och utvärdering sker med rapport till fullmäktige en gång per år. Under 2006 har kvalitetsdimensionen KOMPETENS utvärderats av alla nämnder med även andra generella områden har följts upp såsom arbetet med jämställdhet, barnkonventionen, integration samt internationaliseringen. Samtliga nämnder betonar vikten av kompetensutveckling och att kompetens bedöms ur ett brukar- eller medborgarperspektiv. Uppföljning av de generella områdena visar att samtliga nämnder har mer arbete att göra. Utvärderingarna redovisas i berörda nämnder och ligger till grund för nämndernas handlingsplaner och beslut om åtgärder för att utveckla sitt kvalitetsarbete. Beröm/ klagomål systemet är nu infört i kommunens samtliga förvaltningar. Det finns nu möjligheter för brukare/ invånare att lämna beröm eller klagomål via kommunens hemsida eller skriftligt via en folder. Redovisning av inkomna klagomål/beröm är systematiserade utifrån kvalitetsdimensionerna och redovisning av antal och typ av beröm/klagomål sker i budgetuppföljningen. Servicedeklarationer kommunstyrelsen beslutade den 13 juni 2006 att införa ett system med servicedeklarationer. Detta innebär att kommunen beskriver vad brukare och medborgare kan förvänta sig när man nyttjar kommunala tjänster. En inventering gjordes under hösten 2006 över vilka servicedeklarationer kommunen har idag och under våren 2007 inriktas arbetet på att utforma kommungemensamma servicedeklarationer som sedan ska publiceras. Kvalitetspris kommunledningsgruppen har som en del i ledarprogrammet i december 2006 beslutat utreda att inrätta ett kommungemensamt kvalitetspris. Arbete pågår att ta fram kriterier och former för priset så att bedömningar kan göras på rättvisa grunder. Ett förslag kommer att presenteras under våren Kommunkompassen är en metod för att utvärdera och analysera kommunernas sätt att arbeta. Den analyserar en kommun utifrån samspelet mellan det politiska systemet, kommunens förmedling av tjänster, kommunens som arbetsplats och utvecklingen i lokalsamhället. Det är sättet att leda och styra organisationen och sättet att samspela inom organisationen som utvärderas. Utvärderingen görs av Sveriges kommuner och landsting. I oktober 2005 utvärderades Östersunds kommun och kommunen uppnådde ett bra resultat. Mot bakgrund av det goda resultatet beslutade kommunstyrelsen våren 2006 att ansöka om utmärkelsen Sveriges Kvalitetskommun Ansökan lämnades in i oktober Det är 18 kommuner som ansökt om utmärkelsen. I april 2007 nomineras tre till fyra kommuner till utmärkelsen och i november utses den slutliga vinnaren. Miljöledningssystem kommunen har under flera år arbetat med att bygga upp ett miljöledningssystem enligt den internationella standarden ISO för att kvalitetssäkra miljöarbetet och att alla arbetar med ständiga förbättringar. Under 2006 har systemet förenklats och byggts om till en Miljöhandbok som finns på kommunens intranät och hemsida. I december 2006 påbörjade ett externt företag en granskning/revision av miljöledningssystemet och kommer att slutföra sin revision under De kommer att bedöma om kommunen ska bli certifierad enligt ISO och få en EMAS-registrering (EU:s motsvarighet till ISO).

11 FÖRVALTNINGSBERÄTTELSE Sammanfattning 2006 Kommunen redovisar ett positivt resultat för 2006 med 142,2 Mkr. Det är 132,2 Mkr bättre än budget. Hela årets resultat avsätts till pensionsfond inom eget kapital. Förklaring till det stora överskottet är främst högre skatteintäkter än prognos och engångseffekt i form av sänkt pensionsskuld som en effekt av nytt pensionsavtal. Nämnder/förvaltningar redovisar ett överskott om 35,7 Mkr vilket är 3,0 Mkr bättre än prognosen i augusti. Kommunens finansiella mål för god ekonomisk hushållning om ett resultat på minst 40 Mkr är uppfyllt. Av verksamhetsmålen, inklusive mål för miljö och personal, är 70 % av målen uppfyllda. Sjukfrånvaron minskade under året med 0,2 % och uppgår vid 2006 års utgång till 10,2 %. De långa sjukfallen har däremot ökat med 2,2 % jämfört med Koncernen Östersunds kommun redovisade ett årsresultat uppgående till 224,6 Mkr. Det är 17,0 Mkr bättre än föregående år. Avstämning mot finansiella nyckeltal i budget I budget för 2006 finns ett antal finansiella nyckeltal/mått med mera redovisade. Nedan anges uppfyllelsen av nyckeltalen enligt bokslutet för Nyckeltal/mått etc Budget Bokslut Årets resultat 10,0 Mkr 142,2 Mkr Nettoinvesteringar 249,6 Mkr 195,5 Mkr Nettoinvesteringar i relation till avskrivningar 227 % 180 % Nettokostnadernas andel av skatteintäkterna 100 % 94 % Soliditet 78,7 % 80,9 % Sammanfattning av finansiell analys Resultat och kapacitet: Under 2006 tog kommunens löpande driftverksamhet inklusive avskrivningar och finansnetto i anspråk 94 % av skatteintäkter och generella statsbidrag. Det innebär att kommunen hade 6 procentenheter lägre kostnader än intäkter och att ett positivt resultat på 142,2 Mkr redovisades. Samtliga investeringar, 202 Mkr har finansierats via internt skapat kassaflöde från driftverksamheten. Soliditeten uppgår till 80,6 %, vilket är en förstärkning från föregående år med 2,3 procentenheter. Förklaringar till förbättringen är dels positivt resultat, dels lösen av lån. Risk och kontroll: Den finansiella beredskapen på kort sikt bedöms vara tillfredställande. Inom de likvida medlen, 115 Mkr, finns emellertid för närvarande inte utrymme för den pensionsfond om 287 Mkr som redovisas inom eget kapital. Pensionsförpliktelser intjänade före 1998 uppgår till Mkr och redovisas som ansvarsförbindelse utanför balansräkningen. För framtida utbetalningar på pensionsförpliktelser före 1998 har 287 Mkr avsatts som pensionsfond inom eget kapital. Borgensåtagandena är omfattande och uppgår till totalt Mkr, varav merparten, Mkr avser kommunens egna företag. Några risker för ytterligare infrianden bedöms i nuläget ej finnas för kommunens borgensåtaganden. Borgensåtagandena har sjunkit med 371 Mkr jämfört med föregående år. Uppföljning av internkontrollplaner har skett under året i enlighet med övergripande plan fastställd av kommunstyrelsen. Balanskrav och god ekonomisk hushållning Det positiva resultatet på 142,2 Mkr innebär att det lagstadgade balanskravet klarades. Resultatet innebär också att målet för god ekonomisk hushållning uppfylls. God ekonomisk hushållning enligt kommunens definition enligt budget 2006 är nämligen ett plusresultat på minst 40 Mkr. Resultatkravet på 40 Mkr ska inrymma en buffert för oförutsedda utgifter. Utifrån ett generationsperspektiv ska utrymme också finnas för avsättning till pensionsfonden för att på så sätt undvika framtida skattehöjningar för kommande utbetalningar. Värdesäkring av tidigare gjorda avsättningar för pensioner ska också ske. ÅRSEREDOVISNING ÖSTERSUNDS KOMMUN

12 ÅRSEREDOVISNING ÖSTERSUNDS KOMMUN Framtidsbedömning Den senaste femårsperioden har goda resultat redovisats med ett sammantaget resultat på 307 Mkr. God ekonomisk hushållning, d v s ett positivt resultat på minst 40 Mkr, har uppnåtts alla år utom ett. Av överskotten har 287 Mkr avsatts till pensionsfond för täckande av framtida utbetalningar av pensionsförpliktelser före De gjorda avsättningarna täcker därmed ca 22 % av pensionsförpliktelserna före Den ekonomiska planeringen de närmaste två åren visar dock inte på samma goda ekonomiska resultat. Dels innehåller budget 2007 kostnadsökningar med ca 8 % samtidigt som intäkterna endast ökar med 5 %. Skillnaden motsvarar ca 90 Mkr. I budgetkalkylerna för 2008 ser vi att prognosen för skatteintäkter försämras med ca 20 Mkr. Osäkerhet gäller för hur kommunen påverkas av skatteoch arbetsmarknadspolitik. En planerad ökning av antalet invånare i kommunen ger ökade skatteintäkter men det innebär också ökning av en del verksamhetskostnader. Balanskravet kommer att uppnås, men inte målet god ekonomisk hushållning. Pensionsavsättningar kommer därför inte att budgeteras i samma omfattning som avsättningar kunnat ske de senaste åren. Kommunkoncernens resultat visar att kommunen har en väl fungerande styrning. Utvecklingsinsatser kommer att ske för att ytterligare utveckla resultat och produktivitetsanalyser inklusive aktiv benchmarking. Detta förutsätts förbättra möjligheterna att bedriva kommunal verksamhet på ett kostnadseffektivt och ändamålsenligt sätt.

13 FÖRVALTNINGSBERÄTTELSE ÅRSEREDOVISNING ÖSTERSUNDS KOMMUN

14 Omvärldsanalys ÅRSEREDOVISNING ÖSTERSUNDS KOMMUN Stark svensk tillväxt Inte sedan 1999 har BNP-ökningen varit större än under Bakom ökningen står kraftiga investeringar från näringslivet och stor konsumtion från privata konsumenter. Sveriges BNP ökade med 4,4 procent under fjolåret. Med undantag för 1999 är ökningen den största sedan Det visar nationalräkenskaperna från SCB. Det fjärde kvartalet var ökningen 4,7 procent jämfört med samma kvartal året innan. Den starka konjunkturtillväxten är en bidragande orsak till att skatteintäkterna blev väsentligt högre än budgeterat. Hushållens konsumtion ökade med 2,8 procent under fjolåret. Investeringar från näringslivet växte också kraftigt. De fasta bruttoinvesteringarna ökade med 8,2 procent. Den största ökningen under senare delen av året bestod i investeringar i bostäder, byggnader och anläggningar. Exporten av varor och tjänster ökade med 9,1 procent vilket gav en nettoexport på 1,2 procent under sista kvartal. Kraftigast ökade exporten av tjänster. Produktionen i näringslivet ökade med 5,3 procent. De branscher som bidrog mest till tillväxten var företagstjänster, byggindustri, detaljhandel samt kreditinstitut. Antalet arbetade timmar ökade med 1,4 procent, medan antalet sysselsatta ökade med 1,8 procent. Arbetsmarknad För Östersunds kommun minskade den totala arbetslösheten under 2006 och uppgår 31 december till 7,4 % att jämföra med 8,8 % vid föregående årsskifte. Antalet lediga platser ökade även under 2006 och den ökade rörligheten på arbetsmarknaden gör att det på sikt blir en öppning på arbetsmarknaden för de arbetslösa. Prognosen för Östersunds kommun 2007 är att den totala arbetslösheten kommer att minska ytterligare. Befolkning Antalet invånare är en faktor som i hög grad påverkar kommunens skatteintäkter och därmed de totala intäkterna. Under 2006 ökade folkmängden från till invånare, vilket innebär en ökning med 155 invånare noterades den högsta befolkningssiffran någonsin i kommunen; De fyra efterkommande åren minskade befolkningen med personer men vände under 2001 till en ökning av antalet invånare. Befolkningsökningen 2006 berodde på att både födelsenettot samt in- och utflyttningsnetto var positivt. Näringsliv En stor andel av kommunens arbetsmarknad är beroende av den offentliga sektorn. År 2003 arbetade 41 % inom offentlig sektor att jämföra med 31 % för resten av riket. Under 2006 har tillkommit drygt 700 av de ca 1200 statliga arbets- tillfällen som ingick i omställningspaketet för att omvandla Östersund från garnisonsort till en ort med nya verksamheter. En målsättning med omställningsarbetet är att i regionen skapa statliga och privata nya arbetstillfällen. Bostäder Efterfrågan på bostäder ökar. Priserna på bostadsrätter och villor har stigit de senaste åren. Antalet bygglov för att bygga nya villor har blivit fler i områdena närmast Östersund och kommunens tomtkö har under året mer än fördubblats. Förfrågningar om att upprätta detaljplaner för nya bostadsområden har ökat markant. För närvarande pågår detaljplanearbete som sammantaget omfattar ca 200 nya villatomter och ungefär 300 lägen-heter. Av exploatörers vilja att påbörja nya projekt att döma så kommer trenden med ett ökat byggande att fortsätta. Bl a Östersundsbostäder har projektering på gång för nya bostadsprojekt Befolkning In- och utflyttningsnetto

15 FÖRVALTNINGSBERÄTTELSE Finansiell analys Vilken kontroll har kommunen över den ekonomiska utvecklingen? Kontroll Risk Föreligger några risker som kan påverka kommunens resultat och kapaitet Budgetföljsamhet Prognossäkerhet Internkontroll Kontroll Risk Likviditetsmått Ränterisker Borgensåtaganden Totala pensionsskulder Vilken kapacitet har kommunen att möta finansiella svårigheter på lång sikt Kapacitet Resultat För att analysera kommunens finansiella ställning och utveckling används fyra perspektiv; resultat, kapacitet, risk och kontroll. Till dessa perspektiv finns femton olika nyckeltal kopplade. Med hjälp av nyckeltalen kan finansiella problem identifieras. Resultat och kapacitet Vilken balans har kommunen haft över sina intäkter och kostnader under året och över tiden 1. Driftkostnadsandel Driftkostnadernas andel av skatteintäkter och generella statsbidrag visar hur stor del av skatteintäkterna inklusive statsbidrag som går till den löpande verksamheten inklusive finansnetto. Om kommunen ska leva upp till kravet på god ekonomisk hushållning ska nivån understiga 98 procent. För 2006 redovisas stort överskott beroende på främst höga skatteintäkter samt låga pensionskostnader. De låga nettokostnaderna samt höga skatteintäkter förklarar att 2006 års siffror så kraftigt avviker mot tidigare år. Det positiva utfallet för 2006 kommer med stor sannolikhet inte att upprepas under Enligt budget 2007 ökar nämligen skatteintäkterna med 4,8 % samtidigt som nettokostnaderna ökar med 8,2 % Verksamhet 93 % 93 % 93 % 93 % 91 % Avskrivningar 6 % 5 % 5 % 5 % 4 % Finansnettot 0 % 0 % 0 % 0 % -1 % Driftkostnadsandel 99 % 98 % 98 % 98 % 94 % Soliditet Skuldsättningsgrad Långfristiga skulder Jämförelser med riket Kapacitet Resultat Nettokostnadsandel Självfinansieringsgrad Nettoinvesteringar Finansnetto Årets resultat Avstämning balanskravet 2. Nettoinvesteringar och självfinansieringsgrad En hög självfinansieringsgrad innebär att kommunen kan finansiera investeringarna utan att låna eller att minska den befintliga likviditeten. En hög självfinansieringsgrad innebär också att finansiella handlingsutrymmet kan bibehållas inför framtiden. Mkr Nettoinvesteringar 142,4 89,6 69,9 107,4 202,3 Finansiering: Via internt tillförda medel (kassaflöde) 126,6 163,6 142,0 184,0 243,5 Självfinansieringsgrad av investeringar (%) De fyra senaste åren har nettoinvesteringarna tillfullo kunna finansieras via internt i verksamheten skapat kassaflöde Det internt skapade kassaflödet har dessutom medfört att utrymme funnits att antingen amortera på lån eller att öka de likvida medlen. ÅRSEREDOVISNING ÖSTERSUNDS KOMMUN Nettokostnad- och skatteintäktsutveckling Nettoinvesteringar och avskrivningar Procent ,9 4,5 3,7 3,7 3,9 3,5 6,1 6,2 6,5 1,2 M kr Nettokostnadsökning exkl pensionsskuld Ökning skatteintekter inkl generella statsbidrag Nettoinvesteringar Avskrivningar

16 3. Nettoinvesteringar i relation till avskrivningar Nyckeltalet visar i vad mån kommunen reinvesterar i den takt som anläggningstillgångarna minskar i värde genom årliga avskrivningar. För att inte urholka kommunens anläggningskapital bör nettoinvesteringarna i genomsnitt ligga på samma nivå som avskrivningarna. (Mkr) Nettoinvesteringar Avslkrivningar Nettoinvesteringar/ avskrivningar (%) Resultatutvecklingen kommer de kommande åren att ligga mer i linje med resultaten i början av jämförelseperioden. 6. Avstämning mot balanskravet I kommunallagen stadgas om god ekonomisk hushållning och balanskrav. Balanskravet är definierat så att intäkterna ska överstiga kostnaderna, det vill säga resultatet skall vara minst noll. Vid beräkning av resultatet ska vissa poster särbehandlas. I nedanstående beräkning har realisationsvinster och förluster som uppkommit i sam band med försäljning av anläggningstillgångar frånräknats resultatet. ÅRSEREDOVISNING ÖSTERSUNDS KOMMUN Nettoinvesteringarna under den senaste femårsperioden uppgår till 611 Mkr samtidigt som avskrivningarna under motsvarande period redovisas till 535 Mkr. 4. Finansnetto Med finansnetto menas skillnaden mellan finansiella intäkter och kostnader. Finansnettot är en viktig post i kommunens resultaträkning och bidrar till att förbättra budgetbalanseringen. Finansnettot har successivt förbättrats de senare åren. Den största posten inom finansnettot är den finansiella nettointäkten från koncernbolaget Östersunds Rådhus AB. Den finansiella intäkten består av ränta på lånefordran gentemot koncernbolaget på 897 Mkr minskat med aktieägartillskott. För 2006 redovisas en nettointäkt på sammanlagt 11,4 Mkr från koncernbolaget. I finansnettot ingår även aktieutdelning från Jämtkraft AB, 5,6 Mkr samt borgensavgifter från koncernföretag, 2,5 Mkr. Skillnaden mellan ränteintäkter på likvida medel och räntekostnader på lån uppgår till 3,6 Mkr. En bidragande orsak till det positiva finansnettot är också att 287 Mkr avsatts för framtida pensioner. Avkastningen på pensionsfonden ingår i finansnettot ovan. Mkr Årets resultat enligt resultaträkningen 50,2 66,2 142,2 Realisationsvinster/förluster -11,7-1,4-7,7 Justerat resultat 38,5 64,8 134,5 7. Soliditet Soliditeten beskriver den finansiella styrkan på lång sikt. Den anger hur stor del av tillgångarna som är självfinansierade med eget kapital. Ju högre soliditet, desto starkare långsiktig finansiell handlingsberedskap har kommunen. Kommunens soliditet ligger klart över riksgenomsnittet. För 2005 uppgår nämligen den genomsnittliga soliditeten för Sveriges kommuner till 53 %. En orsak till den goda soliditeten jämfört med andra kommuner är bl a att kommunen i samband med utlåning till koncernbolaget på 897 Mkr gjorde en uppskrivning av tillgångar och eget kapital på 830 Mkr. Faktorer som har bidragit till att soliditeten förbättrats den senaste femårsperioden är dels positiva resultat, dels uppbyggnad av kapital för täckning av pensionsskulden. Pensionskapitalet har de senare åren använts för lösen av lån. 5. Årets resultat Resultatet för 2006 avviker kraftigt mot budget och även mot resultat tidigare år. Orsak till det stora överskottet är fram för allt höga skatteintäkter jämfört med budget samt ett nytt pensionsavtal som medförde att kostnaderna för pensionerna blev klart lägre än budgeterat. 8. Långfristiga skulder Under 2006 har lösen av lån skett med 63,2 Mkr. Det innebär att kommunen den 31 december 2006 inte har någon låneskuld. Orsak till att möjlighet funnits att reducera och temporärt ta bort låneskulden är det pensionskapital som successivt byggts upp. Finansnetto Årets resultat M kr ,2 5, , , , M kr , ,2 66,2 50,2 36,

17 FÖRVALTNINGSBERÄTTELSE 9. Skuldsättningsgrad Den del av tillgångarna som är finansierade med främmande kapital brukar benämnas skuldsättningsgrad Total skuldsättningsgrad 27 % 25 % 23 % 22 % 19 % varav avsättningsgrad (pensioner) 1 % 1 % 2 % 2 % 2 % varav avsättningsgrad (borgen, deponi) 4 % 1 % 2 % 2 % 2 % varav kortfristig skuldsättningsgrad 16 % 15 % 14 % 16 % 16 % varav långfristig skuldsättningsgrad 6 % 8 % 5 % 2 % 0 % Siffrorna är hämtade från SCB:s räkenskapssammandrag för Jämfört med länets kommuner har Östersund väsentligt lägre bidrag via utjämningssystemet. Även jämfört med genomsnittet i riket har Östersund lägre generella statbidrag och utjämningsinkomster. Östersunds kostnadsoch intäktsstruktur ligger däremot i stort i linje med genomsnittskommunen i riket. Kommunens totala skuldsättningsgrad har under den senaste femårsperioden minskat från 27 % till 19 %. Nedgången i skuldsättningsgraden beror fram för allt på att de långfristiga skulderna reducerats från 176 Mkr till 0 kr. Den minskade skuldsättningsgraden är en positiv utveckling och är ett tecken på att ekonomin stärkts. Den stärkta ekonomin förklaras i sin tur främst av att medel öronmärkts för framtida pensioner. 10. Kostnader och intäkter jämförelser med riket Kronor per invånare 2005 Östersund Riket Länet Verksamhetens intäkter Verksamhetens kostnader Avskrivningar Verksamhetens nettokostnader Skatteintäkter Generella statsbidrag och utjämning Finansnetto Resultat före extraordinära poster Extraordinära poster Årets resultat ÅRSEREDOVISNING ÖSTERSUNDS KOMMUN Långfristiga skulder Soliditet M kr 200,0 176,0 170,0 Procent , ,6 78,3 75,9 77, ,0 100,0 50,0 0, ,0 63,

18 Risk och kontroll ÅRSEREDOVISNING ÖSTERSUNDS KOMMUN Likviditet ur ett riskperspektiv Likviditet Likvida medel 137,5 158,9 190,2 225,2 115,9 Likviditetsdagar 1) Kassalikviditet 2) 32% 39% 48% 54% 27% Balanslikviditet 3) 68% 65% 75% 83% 77% Rörelsekap.(Mkr) 4) -159,4-140,7-102,0-71,1-95,1 1. Antal dagar som de likvida medlen vid resp årsskifte räcker för kommunens utbetalningar (för 2006 uppgick de genomsnittliga utbetalningarna/dag till 8,3 Mkr) 2. Med kassalikviditet avses likvida medel/kortfristiga skulder. 3. Med balanslikviditet avses omsättningstillgångar/kortfristiga skulder 4. Med rörelsekapital avses omsättningstillgångar minus kortfristiga skulder Likviditeten har försämrats under året beroende på främst att lösen av lån skett med 63 Mkr, utan att motsvarande upplåning har skett. De likvida medlen borde med hänsyn tagen till pensionsfonden, som uppgår till 287 Mkr, vara väsentligt högre. Den pågående pensionsutredningen, se nedan, kommer att ta fram lösning på detta problem Semesterlöneskulden, som uppgår till 106 Mkr, är en bidragande orsak till det stora negativa rörelsekapitalet. Sammanfattningsvis bedöms den finansiella beredskapen på kort sikt vara tillfredsställande. Det bygger emellertid på att likvida medel för pensionsändamål används/ återlånas. Genom checkräkningskrediten på 150 Mkr, som kommunen disponerar tillsammans med koncernbolagen, kan dessutom tillfälliga svackor i betalningsberedskapen hanteras. 12. Räntor och valutor Ökad räntekostnad vid 1 % höjning av räntan 1,1 1,7 0,6 0 0 Lån med rörlig ränta (Mkr) Lån med bindningstid 1-3 år (MKr) Återstående löptid i dagar (duration) Genomsnittlig ränta vid resp. årsskifte (%) 4,28 3,99 2,35 2,7 - Låneskulden har under 2006 slutamorterats vilket innebär att några uppgifter för 2006 ej noteras ovan. 13. Borgensåtagande Mkr Borgensåtagande Kommunens borgensåtagande uppgår till Mkr. Jämfört med 2005 har borgensåtagandena sjunkit med 372 Mkr. Orsak till minskningen är att Jämtkraft inte längre utnyttjar hela den beviljade borgensramen. Per invånare blir det kronor (38 38 kronor). Snittet i riket var kronor per invånare. Kommunens borgensåtagande är således fortfarande väsentligt högre än för genomsnitts-kommunen. Merparten av kommunens borgensåtaganden avser borgen gentemot de kommunägda företagen och uppgår till totalt 1 386,8 Mkr (1 792,2 Mkr). Det största enskilda borgensåtagandet avser borgen gentemot Jämtkraft; som sjunkit från 965 till 685 Mkr. Någon risk anses ej föreligga för borgen gentemot kommunägda företag. Borgensansvar gentemot bostadsrättsföreningar uppgår till 335 Mkr. Någon omedelbar risk för ytterligare infriande av borgen anses inte föreligga enligt den analys som gjorts av bostadsrättsföreningarna Under 2006 har inget infriande av borgen skett. 14. Kommunägda företag risker och möjligheter Mkr Koncernens resultat 77,2 124,1 199,6 208,5 224,6 Kommunens resultat 11,2 36,9 50,2 66,2 142,2 Kommunkoncernens resultat uppgår till 224,6 Mkr. Det är ett bättre resultat än 2005, som då var det bästa resultatet någonsin för kommunkoncernen.. Förklaringen till resultatförbättringen jämfört med 2005 är inte att bolagen förbättrat resultaten utan att kommunen redovisar anmärkningsvärt bra resultat. Soliditeten för kommunkoncernen uppgår till 53 % vilket kan jämföras med motsvarande siffra för hela riket som för 2005 var 40 %. Det bör betonas att marknadsvärdet för både Jämtkraft och Östersundsbostäder överstiger de värden som framgår av balansräkningen. Bilden av kommunens ekonomi förbättras således när de kommunägda företagen inkluderas i den ekonomiska sammanställningen. I princip samtliga de finansiella nyckeltal som redovisas ovan, bortsett från soliditeten, skulle förbättras utifrån ett koncernperspektiv. Enligt nuvarande lagstiftning finns emellertid ingen möjlighet att inkludera koncernredovisningen vid bedömning om kommunen lever upp till kravet om god ekonomisk hushållning. Vilka risker finns med de kommunägda företagen? Kommunens borgensåtagande gentemot de kommunägda företagen, inklusive Jämtkraft, uppgår till 1387 Mkr. Några risker bedöms inte finnas beträffande dessa borgensåtaganden.

19 FÖRVALTNINGSBERÄTTELSE 15. Pensionsåtagande och förvaltning av pensionsmedel Pensionsåtagande Mkr (inkl löneskatt) Individuell del, placeras av anställda Avsättningar till pensioner Pensionsförpliktelser äldre än Totalt pensionsåtagande Soliditet inkl. pensionsskuld äldre än 1998 (%) Pensionsutbetalningarna från ansvarsförbindelsen kommer att öka kraftigt de kommande åren. Utbetalningarna mellan åren beräknas nämligen vara 612 Mkr högre än den nivå som budgeterats 2007, som är 41 Mkr. Utbetalningarna kulminerar år 2023 och beräknas detta år uppgå till 71 Mkr i fast penningvärde. Detta motsvarar ett behov av skattehöjning med ca öre jämfört med dagens skatteuttag. Hur utbetalningarna beräknas ske över åren framgår av nedanstående diagram. Kommunstyrelsen har gett kommunledningsförvaltningen i uppdrag att utreda alternativa lösningar för hantering av pensionsskulden Målet med utredningen är att redovisa ett underlag som kan ligga till grund för ett politiskt beslut för hur Östersunds kommun ska möta de ökade pensionsutbetalningarna med bibehållen god ekonomisk hushållning. Utredningen kommer bland annat ge svar på vilket sätt de avsatta medlen till pensionsfond på 287 Mkr kommer att hanteras. I reviderad baskalkyl har dessutom beslutats att värdesäkring av pensionsfonden ska ske fr o m 2008 med 2,5 % vilket motsvarar 7,5 Mkr. Förvaltning av pensionsmedel I enlighet med rekommendation nr 7 från Rådet för kommunal redovisning ska redovisning ske av kommunens pensionsmedelsförvaltning grundad på nedanstående uppgifter. Pensionskostnader i fasta priser Östersunds kommun Mkr (inkl löneskatt) Avsättningar för pensioner Ansvarsförbindelse Totala pensionsförpliktelser Finansiella placeringar 0 0 Kommunen har för närvarande inga finansiella placeringar som svarar mot den pensionsfond som byggts upp. Pensionsskuldsutredning som nämns ovan kommer att bland annat presentera lösning för hur kommunen framgent ska hantera de finansiella placeringarna som svarar mot pensionsfonden. Värdesäkring av de finansiella placeringarna kommer att ske enligt ovan. 16. Prognossäkerhet Genom en god prognossäkerhet har kommunen lättare att korrigera eventuella svackor i ekonomin på kort sikt. En god prognossäkerhet tillsammans med god budgetdisciplin medför också att behoven av buffertar minskar. Nedan framgår respektive nämnds slutgiltiga resultat jämfört med augustiprognosen. Bokslut Prognos KS Kommunledningsförvaltningen 18,6 19,5 KS Serviceförvaltningen -1,6 0 KS Teknisk Förvaltning 8,5 7,5 Miljö- och samhällsnämnden -0,3-0,6 Socialnämnden 3,1 2,3 Barn- och utbildningsnämnden 1,9 0,0 Vård och omsorgsnämnden 4,6 4,0 Kultur- och fritidsnämnden 0,7 0,0 Övriga nämnder 0,2 0 SUMMA BUDGETAVVIKELSE 35,7 32,7 Prognossäkerheten och budgetdisciplinen har varit föredömlig under Både totalt för kommunen och bland enskilda nämnder redovisas bokslutssiffror som ligger nära de prognoser som redovisades i augusti. 17. Intern kontroll Kommunstyrelsen har fastställt en övergripande plan för internkontrollarbetet. Internkontrollplanen säkerställer att den interna kontrollen fungerar i kommunen. områdena: Under 2006 har granskning uppföljning skett inom följande två huvudområden: 1.Verksamhets- och kvalitetsutveckling. 2.Styrning och uppföljning av ekonomin. ÅRSEREDOVISNING ÖSTERSUNDS KOMMUN T kr M kr =612 M kr Rapport över internkontrollarbetet för 2006 har behandlats i kommunstyrelsen i januari M kr År Gamla utbetalningar Extra inbetalningar

20 18. Känslighetsanalys Händelser Förändring Mkr Ränteförändring med 1 % på låneskulden 0,0 Ränteförändring 1 % påverkar ränteintäkter med +/-1,2 Löneförändring med 1 % inklusive PO samtlig personal i kommunen 15,5 Bruttokostnadsförändring med 1 % (budget 2007) 30 Förändrad utdebitering med 1 kr (budget 2007) 95,3 Förändring av befolkningen i kommunen, 100 personer (budget 2007) 4,0 10 heltidstjänster (19 000kr/månad) + PO 3,2 I ovanstående sammanställning redovisas hur ett antal faktorer påverkar kommunens ekonomi. 5. I bokslutet har 2006 avsatts 142 Mkr avsatts till pensionsfond inom det egna kapitalet. Efter årets avsättning uppgår pensionsfonden till totalt 287 Mkr. 6. Den främsta orsaken till den förbättrade finansiella ställningen är att medel successivt avsatts för framtida pensionsåtaganden. 20. God ekonomisk hushållning utvärdering I budgeten för 2006 finns följande finansiella mål: I kommunens ekonomiska planering bör det ekonomiska resultatet uppfylla kriteriet för god ekonomisk hushållning, vilket innebär ett positivt resultat på minst 40 Mkr. ÅRSEREDOVISNING ÖSTERSUNDS KOMMUN Sammanfattande kommentarer Redovisningens och den finansiella analysens syfte är att identifiera problem. Följande problem och positiva faktorer som kan härledas ur den finansiella analysen är viktiga att lyfta fram. 1. De senaste fem åren redovisas positiva resultat. De senaste fyra åren har dessutom resultatnivån för god ekonomisk hushållning uppfyllts. 2. Soliditeten har förbättrats under 2006 beroende på fram för allt redovisat överskott samt nettoamortering av lån på 63 Mkr. 3. Betalningsberedskapen på kort, d v s 12 månaders, sikt är tillfredsställande. Detta bygger emellertid på att likvida medel för pensionsändamål disponeras/ återlånas samt att möjlighet finns att upplåna lån som tidigare lösts 4. Borgensåtagandena är omfattande men bedöms i nuläget inte medföra mera kostnader än vad som ryms inom återstående borgensavsättning. Det redovisade resultatet för 2006 innebär att kommunen klarade det lagstadgade balanskravet och även resultatmåttet för god ekonomisk hushållning, nämligen ett resultat på minst 40 Mkr I kommunens resultatkrav på 40 Mkr ska utrymme finnas för oförutsedda utgifter Utifrån ett generationsperspektiv ska utrymme också finnas för avsättning till pensionsfonden för att undvika kommande skattehöjningar när utbetalningar för pensioner ökar. Ur ett generationsperspektiv är det därför positivt att avsättningar till pensionsfond fortsätter att ske. I enlighet med reviderad baskalkyl för budget 2008 kommer dessutom värdesäkring att ske av tidigare gjorda pensionsavsättningar Utifrån ett koncernperspektiv förbättras de finansiella nyckeltalen och överhuvudtaget bilden av kommunens ekonomi. Detta kan utläsas av den sammanställda redovisningen och kommentarer kring denna.

Finansiell analys kommunen

Finansiell analys kommunen Finansiell analys kommunen Budget 2010, plan 2011-2013 Årets resultat 2010 budgeteras till 19,3 mkr och nettoinvesteringarna inklusive beräknad ombudgetering uppgår till 123,6 mkr. Årets resultat motsvarar

Läs mer

Delårsrapport April 2015. Kommunfullmäktige

Delårsrapport April 2015. Kommunfullmäktige Delårsrapport April Kommunfullmäktige Förvaltningsberättelse Delårsbokslut Resultatanalys Periodens resultat uppgår till 25,2 mkr, vilket även var resultatet motsvarande period föregående år. Verksamhetens

Läs mer

DRIFTREDOVISNING Budget Bokslut Bokslut Tkr 2005 2005 2004

DRIFTREDOVISNING Budget Bokslut Bokslut Tkr 2005 2005 2004 DRIFTREDOVISNING Budget Bokslut Bokslut Tkr 2005 2005 2004 KOMMUNSTYRELSE Intäkter -1 898-2 419-2 026 Kostnader 36 984 37 273 35 497 Nettokostnader 35 086 34 854 33 471 SERVICEAVDELNING Intäkter -7 945-8

Läs mer

Granskning av delårsrapport

Granskning av delårsrapport Revisionsrapport* Granskning av delårsrapport Tyresö kommun September 2007 Anders Hägg Frida Enocksson Jonas Eriksson *connectedthinking Innehållsförteckning 1 Sammanfattande bedömning...3 2 Inledning...5

Läs mer

Resultaträkning/kommunen. Finansieringsanalys/kommunen. Belopp i tkr NOT 2003 2002 2001

Resultaträkning/kommunen. Finansieringsanalys/kommunen. Belopp i tkr NOT 2003 2002 2001 Resultaträkning/kommunen Belopp i tkr NOT Verksamhetens intäkter NOT 1 142 626 135.383 134.026 Verksamhetens kostnader NOT 1-635 228-619.231-570.550 Avskrivningar -26 518-25.691-24.651 VERKSAMHETENS NETTOKOSTNADER

Läs mer

Årsredovisning 2005 ÖSTERSUNDS KOMMUN

Årsredovisning 2005 ÖSTERSUNDS KOMMUN 00. Omslag 06-04-11 15.54 Sida 1 FÖRVALTNINGSBERÄTTELSE FÖRVALTNINGSBERÄTTELSE ÖSTERSUNDS KOMMUN 2005 1 FÖRVALTNINGSBERÄTTELSE ÖSTERSUNDS KOMMUN 2005 1 Den som inte trivs hen, jett va i olag Årsredovisning

Läs mer

Preliminärt bokslut 2011

Preliminärt bokslut 2011 Foto Jan Magnusson Innehållsförteckning En tillbakablick på 2011 3 Preliminärt bokslut 2011 3 Redovisningsprinciper 3 Resultaträkning 4 Balansräkning 5 Nyckeltal 6 Finansiella rapporter 7 Resultaträkning

Läs mer

Redovisningsprinciper

Redovisningsprinciper 1 (5) Redovisningsprinciper Redovisningen i kommuner och landsting regleras av kommunallagen och lagen om kommunal redovisning (KRL). Därutöver lämnar Rådet för kommunal redovisning (RKR) anvisningar och

Läs mer

Extraordinära intäkter 0 0 0 Extraordinära kostnader 0 0 0 ÅRETS RESULTAT NOT 6 12.860 34.044 25.879

Extraordinära intäkter 0 0 0 Extraordinära kostnader 0 0 0 ÅRETS RESULTAT NOT 6 12.860 34.044 25.879 RESULTATRÄKNING Belopp i tkr NOT Verksamhetens intäkter NOT 1 135.383 134.026 120.085 Verksamhetens kostnader NOT 1-619.231-570.550-535.214 Avskrivningar -25.691-24.651-23.995 VERKSAMHETENS NETTOKOSTNADER

Läs mer

Granskningsnoteringar balansräkning 2008-12-31

Granskningsnoteringar balansräkning 2008-12-31 Bilaga till Revisionsrapport Granskningsnoteringar balansräkning 2008-12-31 Östersunds kommun 8 april 2009 Hans Stark Anneth Nyqvist Erik Palmgren Innehållsförteckning Tillgångar...3 1.1 Materiella anläggningstillgångar...3

Läs mer

31 AUGUSTI 2014 VILHELMINA KOMMUN

31 AUGUSTI 2014 VILHELMINA KOMMUN 31 AUGUSTI 2014 VILHELMINA KOMMUN Kommunstyrelsen, 912 81 VILHELMINA Besöksadress: Förvaltningshuset, Torget 6 Växel: 0940-14 000 e-post: vilhelmina.kommun@vilhelmina.se KS 2014-10-01 KOMMUNINFORMATION

Läs mer

Resultatbudget. Årets resultat 56 543 20 661 13 725 11 539 15 368. Nödvändigt resultat 22 526 23 150 24 694 25 529 26 328 enl. finansiellt mål (2%)

Resultatbudget. Årets resultat 56 543 20 661 13 725 11 539 15 368. Nödvändigt resultat 22 526 23 150 24 694 25 529 26 328 enl. finansiellt mål (2%) Resultatbudget Vänsterpartiet Verksamhetens intäkter 469 727 500 000 520 000 520 000 520 000 Verksamhetens kostnader -1 480 608-1 587 503-1 690 228-1 733 438-1 768 561 Avskrivningar - 54 759-43 000-46

Läs mer

Preliminärt bokslut 2013

Preliminärt bokslut 2013 Preliminärt bokslut 2013 Kommunstyrelsen 2014-02-04 Innehållsförteckning En tillbakablick på 2013... 3 Preliminärt bokslut 2013... 3 Redovisningsprinciper... 3 Tillämpade redovisningsprinciper... 3 Resultaträkning...

Läs mer

RÄTTVISANDE RÄKENSKAPER...2

RÄTTVISANDE RÄKENSKAPER...2 Rapport Åtvidabergs kommun Granskning delårsrapport 2006-08-31 2006-10-17 Genomförd på uppdrag av de förtroendevalda revisorerna i Åtvidabergs kommun Susanne Svensson Lars Rydvall Innehåll 1 SAMMANFATTNING...1

Läs mer

Preliminärt bokslut 2014

Preliminärt bokslut 2014 Preliminärt bokslut Kommunstyrelsen 2015-02-03 Innehållsförteckning En tillbakablick på... 3 Preliminärt bokslut... 3 Redovisningsprinciper... 3 Tillämpade redovisningsprinciper... 3 Resultaträkning...

Läs mer

Ledningsenheten 2005-10-28 1 (7) Landstingsfullmäktiges finansplan 2006 (08)

Ledningsenheten 2005-10-28 1 (7) Landstingsfullmäktiges finansplan 2006 (08) Ledningsenheten 2005-10-28 1 (7) Landstingsfullmäktiges finansplan 2006 (08) LANDSTINGET KRONOBERG 2005-10-28 2 (7) 1 Finansiella ramar Finansiering av tidigare beslutade driftkostnadsramar föreslås grundat

Läs mer

Granskning av delårsrapport 2014

Granskning av delårsrapport 2014 Granskningsrapport Caroline Liljebjörn Granskning av delårsrapport 2014 Vimmerby kommun Innehållsförteckning 1 Sammanfattande bedömning 1 2 Inledning 2 2.1 Bakgrund 2 2.2 Syfte, revisionsfrågor och avgränsning

Läs mer

bokslutskommuniké 2011

bokslutskommuniké 2011 bokslutskommuniké 2011 Bokslutskommunikéns syfte är att ge en snabb, kortfattad och övergripande bild av 2011 års utfall. Förändringar kan komma att ske gentemot slutligt fastställd årsredovisning. Kommunikén

Läs mer

Bokslutskommuniké 2014

Bokslutskommuniké 2014 Bokslutskommuniké 2014 Bokslutskommunikéns syfte är att ge en snabb, kortfattad och övergripande bild av 2014 års utfall. Förändringar kan komma att ske i den slutliga årsredovisningen, som fastställs

Läs mer

Granskning av delårsrapport 2014

Granskning av delårsrapport 2014 Granskningsrapport Caroline Liljebjörn 8 september 2014 Granskning av delårsrapport 2014 Borgholms kommun Innehållsförteckning 1 Sammanfattande bedömning 1 2 Inledning 2 2.1 Bakgrund 2 2.2 Syfte, revisionsfrågor

Läs mer

Ekonomi. -KS-dagar 28/1 2015-

Ekonomi. -KS-dagar 28/1 2015- Ekonomi -KS-dagar 28/1 2015- Innehåll Resultat och balansräkning Budgetuppföljning Bokslut Investeringar i anläggningstillgångar Resultat och balans INTÄKTER Värdet av varuleveranser och utförda tjänster

Läs mer

RESULTATRÄKNING Bokslut Bokslut Budget Avvikelse Tkr 2006 2007 2007 2007

RESULTATRÄKNING Bokslut Bokslut Budget Avvikelse Tkr 2006 2007 2007 2007 RESULTATRÄKNING Budget Avvikelse Tkr 2006 2007 2007 2007 Verksamhetens intäkter, not 1 0 117 024 105 405 11 619 Jämförelsestörande post, exploateringsintäkter i not 1 0 7 013 3 000 4 013 Verksamhetens

Läs mer

Övergripande del Kommunstyrelsens ordförande 3 Kommundirektören kommenterar 4 Viktiga händelser under året 5 Femårsöversikt 6 Vad kostar det?

Övergripande del Kommunstyrelsens ordförande 3 Kommundirektören kommenterar 4 Viktiga händelser under året 5 Femårsöversikt 6 Vad kostar det? Årsredovisning 2007 Övergripande del Kommunstyrelsens ordförande 3 Kommundirektören kommenterar 4 Viktiga händelser under året 5 Femårsöversikt 6 Vad kostar det? 7 Förvaltningsberättelse Resultat, måluppfyllelse

Läs mer

Översiktlig granskning av delårsrapport 2014

Översiktlig granskning av delårsrapport 2014 Revisionsrapport Caroline Liljebjörn 29 augusti 2014 Översiktlig granskning av delårsrapport 2014 Torsås kommun Innehållsförteckning 1 Sammanfattande bedömning 1 2 Inledning 2 2.1 Bakgrund 2 2.2 Syfte,

Läs mer

Revisionsrapport 3 / 2009 Genomförd på uppdrag av revisorerna oktober 2009. Haninge kommun. Granskning av delårsbokslut 2009

Revisionsrapport 3 / 2009 Genomförd på uppdrag av revisorerna oktober 2009. Haninge kommun. Granskning av delårsbokslut 2009 Revisionsrapport 3 / 2009 Genomförd på uppdrag av revisorerna oktober 2009 Haninge kommun Granskning av delårsbokslut 2009 Innehåll 1. Sammanfattning...2 2. Inledning...2 3. Kommunens resultat och balansräkning...2

Läs mer

Preliminärt bokslut 2015

Preliminärt bokslut 2015 Preliminärt bokslut 2015 Kommunstyrelsen 2016-02-02 0 Innehållsförteckning En tillbakablick på 2015... 3 Preliminärt bokslut 2015... 3 Redovisningsprinciper... 3 Tillämpade redovisningsprinciper... 3 Resultaträkning...

Läs mer

Revisionsrapport Granskning av bokslut och årsredovisning per 2014-12-31

Revisionsrapport Granskning av bokslut och årsredovisning per 2014-12-31 s revisorer Kommunstyrelsen För kännedom: Kommunfullmäktiges presidium Revisionsrapport Revisionen har via KPMG genomfört en granskning av bokslut och årsredovisning. Revisionen hemställer om att kommunstyrelsen

Läs mer

Söderhamns kommun. Granskning av delårsrapport per den 31 augusti Revisionsrapport. KPMG 11 oktober 2006 Antal sidor 9

Söderhamns kommun. Granskning av delårsrapport per den 31 augusti Revisionsrapport. KPMG 11 oktober 2006 Antal sidor 9 Granskning av delårsrapport per den 31 augusti 2006 KPMG 11 oktober 2006 Antal sidor 9 Innehåll 1. Sammanfattning 1 2. Bakgrund 1 3. Ansvarsavgränsning 2 4. Granskning 2 5. Revisionsmål 3 6. Granskningens

Läs mer

Granskning av årsredovisning 2009

Granskning av årsredovisning 2009 Revisionsrapport 2010-04-16 Bert Hedberg, certifierad kommunal revisor Oscar Hjelte Innehållsförteckning 1 Sammanfattning...3 2 Inledning...4 2.3 Bakgrund...4 2.4 Revisionsfråga och metod...4 3 Granskningsresultat...5

Läs mer

Finansiell profil Falköpings kommun 2007 2009

Finansiell profil Falköpings kommun 2007 2009 Finansiell profil Falköpings kommun 007 009 profiler för Falköpings kommun 007 009 Syftet med den här analysen är att redovisa var Falköpings kommun befinner sig finansiellt och hur kommunen har utvecklats

Läs mer

Finansiell profil Salems kommun

Finansiell profil Salems kommun Finansiell profil Salems kommun 00 007 profiler för Salems kommun 00 007 Syftet med den här analysen är att redovisa var Salems kommun befinner sig finansiellt och hur kommunen har utvecklats under perioden

Läs mer

Finansiell profil Falköpings kommun

Finansiell profil Falköpings kommun Finansiell profil Falköpings kommun 00 007 profiler för Falköpings kommun 00 007 Syftet med den här analysen är att redovisa var Falköpings kommun befinner sig finansiellt och hur kommunen har utvecklats

Läs mer

Revisionsrapport. Pajala kommun. Granskning av årsredovisning Conny Erkheikki Aukt rev

Revisionsrapport. Pajala kommun. Granskning av årsredovisning Conny Erkheikki Aukt rev Revisionsrapport Granskning av årsredovisning 2011 Pajala kommun Conny Erkheikki Aukt rev mars 2012 Innehållsförteckning 1 Sammanfattning 1 2 Inledning 2 2.1 Bakgrund 2 2.2 Revisionsfråga och metod 2 3

Läs mer

Policy. God ekonomisk hushållning och resultatutjämningsreserv 1

Policy. God ekonomisk hushållning och resultatutjämningsreserv 1 Policy God ekonomisk hushållning och resultatutjämningsreserv 1 Innehåll Bakgrund 3 God ekonomisk hushållning 3 Mål och måluppfyllelse för god ekonomisk hushållning 3 Finansiella mål och riktlinjer 3 Mål

Läs mer

Granskning av delårsrapport 2014

Granskning av delårsrapport 2014 Granskningsrapport Carl-Gustaf Folkeson Bengt-Åke Hägg Lotten Lasson Granskning av delårsrapport 2014 Staffanstorps kommun Innehållsförteckning 1 Sammanfattande bedömning 1 2 Inledning 2 2.1 Bakgrund 2

Läs mer

Granskning av delårsrapport per

Granskning av delårsrapport per Revisionsrapport Granskning av delårsrapport per 2009-08-31 Motala kommun 2009-10-01 Karin Jäderbrink Matti Leskelä Innehållsförteckning 1 Sammanfattning...1 2 Inledning...2 2.1 Bakgrund...2 2.2 Syfte,

Läs mer

Boksluts- kommuniké 2007

Boksluts- kommuniké 2007 s- kommuniké Sammantaget blev det ekonomiska resultatet i Södertälje kommun och Telgekoncernen positivt, enligt det preliminära bokslutet. År var målet för god ekonomisk hushållning i kommunen ett positivt

Läs mer

Granskning av delårsrapport

Granskning av delårsrapport Revisionsrapport Granskning av delårsrapport 2012 Kalix kommun Conny Erkheikki Auktoriserad revisor Anna Carlénius Revisionskonsult 12 november 2012 Innehållsförteckning 1 Sammanfattande bedömning 1 2.1

Läs mer

Granskning av årsredovisning 2009

Granskning av årsredovisning 2009 Revisionsrapport Mars 2010 Lena Sörell Godkänd revisor Micaela Hedin Certifierad kommunal revisor Innehållsförteckning 1 Sammanfattning...3 Våra noteringar från granskningen för respektive avsnitt framgår

Läs mer

bokslutskommuniké 2012

bokslutskommuniké 2012 bokslutskommuniké 2012 Bokslutskommunikéns syfte är att ge en snabb, kortfattad och övergripande bild av 2012 års utfall. Förändringar kan komma att ske gentemot slutligt fastställd årsredovisning. Kommunikén

Läs mer

Not Utfall Utfall Resultaträkning 1508 1408

Not Utfall Utfall Resultaträkning 1508 1408 Frölunda Specialistsjukhus Resultat- och balansräkning samt kassaflödesanalys Belopp i tkr Not Utfall Utfall Resultaträkning 1508 1408 Verksamhetens intäkter 1 143 002 139 275 Verksamhetens kostnader 2,3-138

Läs mer

Olofströms kommun. Granskning av delårsbokslut KPMG Bohlins AB 6 oktober 2009 Antal sidor: 5

Olofströms kommun. Granskning av delårsbokslut KPMG Bohlins AB 6 oktober 2009 Antal sidor: 5 Granskning av delårsbokslut 2009-08-31 KPMG Bohlins AB 6 oktober 2009 Antal sidor: 5 2011 KPMG Bohlins AB, the Swedish member firm of KPMG International, a Swiss cooperative. All rights reserved. Innehåll

Läs mer

31 AUGUSTI 2015 VILHELMINA KOMMUN

31 AUGUSTI 2015 VILHELMINA KOMMUN 31 AUGUSTI 2015 VILHELMINA KOMMUN VILHELMINA KOMMUN Kommunstyrelsen, 912 81 VILHELMINA Besöksadress: Förvaltningshuset, Torget 6 Växel: 0940-14 000 e-post: vilhelmina.kommun@vilhelmina.se KOMMUNINFORMATION

Läs mer

Revisionsrapport. Piteå kommun. Granskning av årsredovisning 2011. Per Ståhlberg Certifierad kommunal revisor. Johan Lidström

Revisionsrapport. Piteå kommun. Granskning av årsredovisning 2011. Per Ståhlberg Certifierad kommunal revisor. Johan Lidström Revisionsrapport Granskning av årsredovisning 2011 Piteå kommun Per Ståhlberg Certifierad kommunal revisor Johan Lidström Mars 2012 Innehållsförteckning 1 Sammanfattning 1 2 Inledning 2 2.1 Bakgrund 2

Läs mer

Revisionsrapport. Götene kommun. Granskning av årsredovisning 2011. Hans Axelsson Anna Teodorsson

Revisionsrapport. Götene kommun. Granskning av årsredovisning 2011. Hans Axelsson Anna Teodorsson Revisionsrapport Granskning av årsredovisning 011 Götene kommun Hans Axelsson Anna Teodorsson mars 01 Innehållsförteckning 1 Sammanfattning Inledning.1 Bakgrund. Revisionsfråga och metod 3 Granskningsresultat

Läs mer

Resultatbudget 2016, opposition

Resultatbudget 2016, opposition Resultatbudget 2016, opposition ver 5 5 Verksamhetens intäkter 459 967 520 000 520 000 520 000 520 000 Verksamhetens kostnader -1 570 505-1 664 288-1 723 844-1 775 083-1 813 338 Avskrivningar - 47 440-46

Läs mer

Kommunstyrelsen Kommunfullmäktige

Kommunstyrelsen Kommunfullmäktige BENGTSFORS KOMMUN Revisorerna Till För kännedom Kommunstyrelsen Kommunfullmäktige Revisionsrapport över årsredovisning och årsbokslut för år 2015 Vi har granskat kommunens årsbokslut, årsredovisning och

Läs mer

Granskning av delårsrapport 2014

Granskning av delårsrapport 2014 Granskningsrapport Malin Kronmar Caroline Liljebjörn Pär Sturesson Granskning av delårsrapport 2014 Kalmar kommun Innehållsförteckning 1 Sammanfattande bedömning 1 2 Inledning 2 2.1 Bakgrund 2 2.2 Syfte,

Läs mer

Periodrapport Ekonomisk sammanfattning April

Periodrapport Ekonomisk sammanfattning April Periodrapport Ekonomisk sammanfattning April 2015 Ekonomi l Resultat januari april 37 mnkr (67mnkr) l Nettokostnadsökning 8,1 % (1,8 %) l Skatter och statsbidrag 4,7 % (4,9 %) l Helårsprognos 170 mnkr

Läs mer

Granskning av delårsrapport 2014

Granskning av delårsrapport 2014 Granskningsrapport Anna Carlénius Revisionskonsult Conny Erkheikki Auktoriserad revisor Granskning av delårsrapport 2014 Övertorneå kommun Innehållsförteckning 1 Sammanfattande bedömning 1 2 Inledning

Läs mer

BUDGETUPPFÖLJNING och prognos per 30 april 2007

BUDGETUPPFÖLJNING och prognos per 30 april 2007 ÖSTERSUNDS KOMMUN Kommunledningsförvaltningen Dnr: 850-2007 2007-06-04 BUDGETUPPFÖLJNING och prognos per 30 april 2007 1 (11) INNEHÅLLSFÖRTECKNING Budgetuppföljning och prognos per 30 april 2007 1 Inledning...

Läs mer

Granskning av delårsrapport 2008

Granskning av delårsrapport 2008 Revisionsrapport Granskning av delårsrapport 2008 Smedjebackens kommun September 2008 Robert Heed Innehållsförteckning 1. Inledning... 2 1.1 Uppdrag och ansvarsfördelning... 2 1.2 Kommunfullmäktiges mål

Läs mer

Delårsrapport 2007-08-31

Delårsrapport 2007-08-31 Revisionsrapport* Delårsrapport 2007-08-31 Vänersborgs kommun 2007-10-18 Marianne Wolmebrandt Certifierad kommunal revisor Henrik Bergh *connectedthinking Innehållsförteckning 1 Sammanfattning...3 2 Inledning...3

Läs mer

Revisionsrapport 2014 Genomförd på uppdrag av revisorerna september/oktober 2014. Haninge kommun. Granskning av delårsbokslut 2014

Revisionsrapport 2014 Genomförd på uppdrag av revisorerna september/oktober 2014. Haninge kommun. Granskning av delårsbokslut 2014 Revisionsrapport 2014 Genomförd på uppdrag av revisorerna september/oktober 2014 Haninge kommun Granskning av delårsbokslut 2014 Innehåll 1. Sammanfattning...2 2. Inledning...2 3. Kommunens resultat och

Läs mer

Granskning av delårsrapport

Granskning av delårsrapport Revisionsrapport Granskning av delårsrapport 2013 Kalix kommun Anna Carlénius Revisionskonsult Per Ståhlberg Certifierad kommunal revisor Innehållsförteckning 1 Sammanfattande bedömning 1 2 Inledning 2

Läs mer

Periodrapport OKTOBER

Periodrapport OKTOBER Periodrapport OKTOBER 2013 l Resultat januari oktober -102 mnkr (219 mnkr) l Nettokostnadsökning 3,0 % (2,7 %) l Skatter och statsbidrag 2,3 % (3,3 %) l Helårsprognos -190 mnkr (136 mnkr) Omvärldsanalys

Läs mer

Granskning av delårsrapport 2016

Granskning av delårsrapport 2016 Granskningsrapport Richard Vahul Jenny Nyholm Granskning av delårsrapport 2016 Nynäshamns kommun Granskning av delårsrapport 2016 Innehållsförteckning 1 Sammanfattande bedömning 1 2 Inledning 2 2.1 Bakgrund

Läs mer

Rapport. Finspångs kommun Granskning delårsrapport Genomförd på uppdrag av de förtroendevalda revisorerna i Finspångs kommun

Rapport. Finspångs kommun Granskning delårsrapport Genomförd på uppdrag av de förtroendevalda revisorerna i Finspångs kommun Rapport Finspångs kommun Granskning delårsrapport 2006-06-30 2006-09-16 Genomförd på uppdrag av de förtroendevalda revisorerna i Finspångs kommun Susanne Svensson Lars Rydvall Innehåll 1 SAMMANFATTNING...1

Läs mer

RESULTATRÄKNING 2009 2008

RESULTATRÄKNING 2009 2008 6(15) RESULTATRÄKNING 2009 2008 Nettoomsättning Not 1 2 176 558 2 147 487 Fastighetskostnader Reparationer och underhåll -123 230-173 395 Drift Not 2-767 052-710 885 Administrationskostnader Not 2-116

Läs mer

Finansiell profil Munkedals kommun

Finansiell profil Munkedals kommun Finansiell profil Munkedals kommun 00 007 profiler för Munkedals kommun 00 007 Syftet med den här analysen är att redovisa var Munkedals kommun befinner sig finansiellt och hur kommunen har utvecklats

Läs mer

Granskning av delårsrapport 2013

Granskning av delårsrapport 2013 Revisionsrapport Caroline Liljebjörn Kristina Lindhe 21 oktober 2013 Granskning av delårsrapport 2013 Emmaboda kommun Innehållsförteckning 1 Sammanfattande bedömning 1 2 Inledning 2 2.1 Bakgrund 2 2.2

Läs mer

Nothänvisningar NOT 1 VERKSAMHETENS INTÄKTER

Nothänvisningar NOT 1 VERKSAMHETENS INTÄKTER Nothänvisningar NOT 1 VERKSAMHETENS INTÄKTER Driftbudget tkr Bokslut Budget Budget Förändring semesterlöneskuld -238 1 800 1 800 Avsatt till pensioner -15 639-9 469-11 344 Avsättning för särskild löneskatt

Läs mer

Å R S R E D O V I S N I N G

Å R S R E D O V I S N I N G Å R S R E D O V I S N I N G för Brf Assessorerna Styrelsen får härmed avlämna årsredovisning för räkenskapsåret 2010-01-01--2010-12-31. Innehåll - förvaltningsberättelse - resultaträkning - balansräkning

Läs mer

RESULTATBUDGET Prognos Utgifts- Sammanst Sammanst Sammanst tak juni 2015 2015 2016 2017 2018

RESULTATBUDGET Prognos Utgifts- Sammanst Sammanst Sammanst tak juni 2015 2015 2016 2017 2018 RESULTATBUDGET 2015 2015 2016 2017 2018 NÄMNDERNAS NETTOKOSTNADER -2 794,6-3 091,6-3 080,5-3 169,8-3 285,6 Avskrivningar -155,0-162,4-161,0-167,0-174,0 VERKSAMHETENS NETTOKOSTNADER -2 949,6-3 254,0-3 241,5-3

Läs mer

Preliminärt bokslut 2007

Preliminärt bokslut 2007 2007 Bilden är tagen av Jan Magnusson Kommunstyrelsens arbetsutskott 2008-01-29 EN TILLBAKABLICK PÅ ÅRET 2007 I juni 2006 beslutade kommunfullmäktige om budget för 2007. Resultatnivån budgeterades till

Läs mer

Rapport avseende granskning av delårsrapport 2012-08-31.

Rapport avseende granskning av delårsrapport 2012-08-31. Rapport avseende granskning av delårsrapport 2012-08-31. Östersunds kommun Oktober 2012 Marianne Harr, certifierad kommunal revisor Jenny Eklund, godkänd revisor 1 Innehåll Sammanfattning och kommentarer

Läs mer

Dnr KK13/346 POLICY. Policy för god ekonomisk hushållning. Antagen av kommunfullmäktige 2013-12-10 287

Dnr KK13/346 POLICY. Policy för god ekonomisk hushållning. Antagen av kommunfullmäktige 2013-12-10 287 Dnr KK13/346 POLICY för god ekonomisk hushållning 2013-12-10 287 Dnr KK13/346 2/8 Innehållsförteckning 1 Inledning... 3 2 Syfte... 3 3 Utgångspunkter och principer... 3 3.1 Avgränsning... 4 3.2 Politiska

Läs mer

Årsredovisning för räkenskapsåret 2000-05-01 2001-04-30

Årsredovisning för räkenskapsåret 2000-05-01 2001-04-30 UTKAST för räkenskapsåret 2000-05-01 2001-04-30 Styrelsen och verkställande direktören för Lyxklippare Aktiebolag avger härmed följande årsredovisning. Innehåll Sida Förvaltningsberättelse 2 Resultaträkning

Läs mer

Bokslutsdokument RR KF BR. Kommittén för rättighetsfrågor

Bokslutsdokument RR KF BR. Kommittén för rättighetsfrågor Bokslutsdokument RR KF BR 2015-09-16 11:16 Not Utfall Utfall Resultaträkning 1508 1408 Verksamhetens intäkter 1 1 784 2 441 Verksamhetens kostnader 2-27 220-22 569 Avskrivningar och nedskrivningar 0 0

Läs mer

Eolus Vind AB (publ) 556389-3956

Eolus Vind AB (publ) 556389-3956 Sida 1 av 9 DELÅRSRAPPORT För perioden 26-9-1 27-2-28 Eolus Vind AB (publ) 556389-3956 KONCERNEN Verksamheten Koncernen består av moderbolaget Eolus Vind AB (publ) och de helägda dotterbolagen Kattegatt

Läs mer

Bokslutskommuniké 2015

Bokslutskommuniké 2015 Bokslutskommuniké 2015 Bokslutskommunikéns syfte är att ge en snabb, kortfattad och övergripande bild av 2015 års utfall. Förändringar kan komma att ske i den slutliga årsredovisningen, som fastställs

Läs mer

Granskning av Malmö stads årsredovisning Mattias Haraldsson, PwC

Granskning av Malmö stads årsredovisning Mattias Haraldsson, PwC Granskning av Malmö stads årsredovisning 2010 Mattias Haraldsson, PwC 1 Innehåll Sammanfattning... 3 Iakttagelser - Förvaltningsberättelsen... 4 Formellt innehåll... 4 God ekonomisk hushållning... 4 Verksamhetsmål...

Läs mer

ÅRSREDOVISNING. Fridhems Folkhögskola. för 844000-2411. Räkenskapsåret

ÅRSREDOVISNING. Fridhems Folkhögskola. för 844000-2411. Räkenskapsåret ÅRSREDOVISNING för Fridhems Folkhögskola 844000-2411 Räkenskapsåret 2009 Fridhems Folkhögskola 844000-2411 Styrelsen för Fridhems Folkhögskola får härmed avge årsredovisning för räkenskapsåret 2009. FÖRVALTNINGSBERÄTTELSE

Läs mer

Granskning av delårsrapport

Granskning av delårsrapport Revisionsrapport Granskning av delårsrapport 2012-08-31 Smedjebackens kommun Malin Liljeblad Godkänd revisor Fredrik Winter Revisor Oktober 2012 Innehållsförteckning 1 Sammanfattande bedömning 1 2 Inledning

Läs mer

Olofströms kommun. Granskning av delårsbokslut KPMG Bohlins AB Antal sidor: 5

Olofströms kommun. Granskning av delårsbokslut KPMG Bohlins AB Antal sidor: 5 ABCD Olofströms kommun Granskning av delårsbokslut 2010-08-31 KPMG Bohlins AB 2010-10-21 Antal sidor: 5 2011 KPMG Bohlins AB, the Swedish member firm of KPMG International, a Swiss cooperative. All rights

Läs mer

Syfte med granskningen

Syfte med granskningen Vellinge kommun Översiktlig granskning av delårsrapport per 2014-08-31, utkast Oktober 2014 Alexander Carlsson Auktoriserad revisor / Certifierad kommunal yrkesrevisor Tobias Lundell Syfte med granskningen

Läs mer

Månadsuppföljning januari juli 2015

Månadsuppföljning januari juli 2015 Resultatet uppgår till 47 Mkr för juli månad. Nettokostnaderna har t.o.m. juli tagit i anspråk 57 % av årsbudgeten. Riktpunkten är 58 %. Hittills under året har kommunen investerat för 103 Mkr. Fyra av

Läs mer

TOMELILLA KOMMUN KOMMUNAL FÖRFATTNINGSSAMLING Nr B 13:1

TOMELILLA KOMMUN KOMMUNAL FÖRFATTNINGSSAMLING Nr B 13:1 TOMELILLA KOMMUN KOMMUNAL FÖRFATTNINGSSAMLING Nr B 13:1 Kf 164/2013 Dnr KS 2013/310 Reglemente för resultatutjämningsreserv (RUR) Bakgrund Enligt kommunallagen 8 kap 1 ska fullmäktige besluta om riktlinjer

Läs mer

Granskning av delårsrapport

Granskning av delårsrapport Revisionsrapport Granskning av delårsrapport 2011 Trelleborgs kommun Anders Thulin Bengt-Åke Hägg Alf Wahlgren Innehållsförteckning 1 Sammanfattande bedömning 1 2 Inledning 2 2.1 Bakgrund 2 2.2 Syfte,

Läs mer

Periodrapport Maj 2015

Periodrapport Maj 2015 Periodrapport Maj 2015 Ekonomi l Resultat januari maj -20 mnkr (26 mnkr) l Nettokostnadsökning 7,7 % (2,8 %) l Skatter och statsbidrag 4,5 % (5,3 %) l Helårsprognos 170 mnkr (246 mnkr) Omvärldsanalys I

Läs mer

Revisionsrapport 3 / 2009 Genomförd på uppdrag av revisorerna oktober 2009. Lidingö Stad. Granskning av delårsrapport 2009

Revisionsrapport 3 / 2009 Genomförd på uppdrag av revisorerna oktober 2009. Lidingö Stad. Granskning av delårsrapport 2009 Revisionsrapport 3 / 2009 Genomförd på uppdrag av revisorerna oktober 2009 Lidingö Stad Granskning av delårsrapport 2009 1 INNEHÅLLSFÖRTECKNING 1 Sammanfattning... 2 2 Inledning... 2 3 Granskning av delårsrapport...

Läs mer

Granskning av årsredovisning 2012

Granskning av årsredovisning 2012 www.pwc.se Caroline Liljebjörn 6 maj 2013 Granskning av årsredovisning 2012 Räddningstjänstförbundet Emmaboda- Torsås Innehållsförteckning 1. Sammanfattning... 1 2. Inledning... 2 2.1. Bakgrund... 2 2.2.

Läs mer

Granskning av delårsrapport

Granskning av delårsrapport Revisionsrapport Granskning av delårsrapport 2012 Övertorneå kommun Anneth Nyqvist Revisonskonsult Anna Carlénius Revisonskonsult Innehållsförteckning Sammanfattning 1 1. Inledning 2 1.1 Bakgrund 2 1.2

Läs mer

Granskning av delårsrapport 2007-08-31

Granskning av delårsrapport 2007-08-31 Granskning av delårsrapport 2007-08-31 Granskningsrapport 1/2007 Oktober 2007 Ernst & Young AB Per Pehrson Innehållsförteckning 1 SAMMANFATTNING...3 2 INLEDNING...4 2.1 Syfte... 4 2.2 Metod... 4 2.3 Avgränsningar...

Läs mer

Granskning av årsredovisning 2009

Granskning av årsredovisning 2009 Revisionsrapport Granskning av årsredovisning 2009 Mjölby kommun 23 mars 2010 Karin Jäderbrink Markus Zackrisson Innehållsförteckning 1 Sammanfattning...1 Bakgrund, syfte och metod...3 2 Granskningsresultat...5

Läs mer

Delårsrapport Uppföljningsrapport SEPTEMBER

Delårsrapport Uppföljningsrapport SEPTEMBER Delårsrapport Uppföljningsrapport SEPTEMBER 2014 l Resultat januari september 281 mnkr (-72 mnkr) l Nettokostnadsökning 3,9 % (3,0 %) l Skatter och statsbidrag 6,0 % (2,2 %) l Helårsprognos 250 mnkr (-178

Läs mer

Årsredovisning och koncernredovisning för räkenskapsåret 2012

Årsredovisning och koncernredovisning för räkenskapsåret 2012 1(12) Skellefteå Golfklubb Org nr 894700-4423 Årsredovisning och koncernredovisning för räkenskapsåret 2012 Styrelsen avger följande årsredovisning och koncernredovisning. Innehåll Sida - förvaltningsberättelse

Läs mer

Rapport. Bokslutsgranskning 2005 för Finspångs kommun 2006-04-10. Genomförd på uppdrag av de förtroendevalda revisorerna i Finspångs kommun

Rapport. Bokslutsgranskning 2005 för Finspångs kommun 2006-04-10. Genomförd på uppdrag av de förtroendevalda revisorerna i Finspångs kommun Rapport Bokslutsgranskning 2005 för Finspångs kommun 2006-04-10 Genomförd på uppdrag av de förtroendevalda revisorerna i Finspångs kommun Susanne Svensson Lars Rydvall Maria Andersson Innehåll 1 SAMMANFATTNING...1

Läs mer

Preliminärt bokslut 2012

Preliminärt bokslut 2012 Foto Jan Magnusson Innehållsförteckning En tillbakablick på 2012 3 Preliminärt bokslut 2012 3 Redovisningsprinciper 3 Resultaträkning 4 Balansräkning 6 Nyckeltal 6 Finansiella rapporter 8 Resultaträkning

Läs mer

Granskning av delårsrapport 2008

Granskning av delårsrapport 2008 Revisionsrapport Granskning av delårsrapport 2008 Täby kommun September 2008 Åsa Sandgren Innehållsförteckning 1 Sammanfattande bedömning...3 2 Inledning...4 2.1 Bakgrund...4 2.2 Syfte och omfattning...4

Läs mer

Laholms kommun Granskning av delårsrapport per

Laholms kommun Granskning av delårsrapport per Laholms kommun 2015-10-14 Magnus Helmfrid Syfte med granskningen EY har på uppdrag av kommunrevisionen i Laholms kommun gjort en översiktlig granskning av delårsrapporten per 2015-08-31. Enligt kommunallagen

Läs mer

Granskning av årsredovisning 2010

Granskning av årsredovisning 2010 2010 Revisionsrapport April 2011 Karin Jäderbrink Matti Leskelä Innehållsförteckning 1 Sammanfattning... 3 2 Inledning... 4 2.1 Bakgrund... 4 2.2 Revisionsfråga och metod... 4 3 Granskningsresultat...

Läs mer

Rapport avseende granskning av årsredovisning 2014.

Rapport avseende granskning av årsredovisning 2014. Rapport avseende granskning av årsredovisning 2014. Timrå kommun April 2015 Marianne Harr Godkänd revisor Certifierad kommunal revisor Jenny Eklund Auktoriserad revisor Emma Andersson Innehåll Sammanfattning...

Läs mer

Granskning av årsredovisning 2013

Granskning av årsredovisning 2013 www.pwc.se Conny Erkheikki Auktoriserad revisor mars 2014 Granskning av årsredovisning 2013 Gällivare kommun Innehållsförteckning 2.1. Bakgrund...2 2.2. Revisionsfråga och metod...2 3.1.1. Förvaltningsberättelse...4

Läs mer

Granskning av delårsrapport 2015

Granskning av delårsrapport 2015 Granskningsrapport PerÅke Brunström, Certifierad kommunal revisor Granskning av delårsrapport 2015 Haparanda Stqd Innehållsförteckning 1 Sammanfattande bedömning 1 2 Inledning 2 2.1 Bakgrund 2 2.2 Syfte,

Läs mer

Stenungsunds kommun, kommunrevisionen

Stenungsunds kommun, kommunrevisionen Revisionsrapport 2014 Genomförd på uppdrag av revisorerna Stenungsunds kommun, kommunrevisionen Granskning av bokslut 2014-12-31 Building a hette Innehåll 1. Inledning 2 1.1. Måluppföljning 3 1.2. Bedömning

Läs mer

Preliminärt bokslut Foto Jan Magnusson

Preliminärt bokslut Foto Jan Magnusson Preliminärt bokslut 2010 Foto Jan Magnusson En tillbakablick på året 2010 I juni 2009 beslutade kommunfullmäktige om budget för 2010-2012. Resultatnivåerna budgeterades till 31,5 mnkr för 2010, 11,5 mnkr

Läs mer

Riktlinjer för god ekonomisk hushållning och resultatutjämningsreserv (RUR)

Riktlinjer för god ekonomisk hushållning och resultatutjämningsreserv (RUR) TJÄNSTESKRIVELSE Handläggare Datum Ärendebeteckning Urban Sparre 2013-11-21 KS 2013/0865 Kommunfullmäktige Riktlinjer för god ekonomisk hushållning och resultatutjämningsreserv (RUR) Förslag till beslut

Läs mer

Granskning av delårsrapport 2016

Granskning av delårsrapport 2016 Granskningsrapport Granskning av delårsrapport 2016 Sollefteå kommun Anneth Nyqvist PerÅke Brunström Certifierade kommunala revisorer Innehållsförteckning 1 Sammanfattande bedömning 1 2 Inledning 2 2.1

Läs mer

RESULTATRÄKNING 2005 2004 ( 31/3-31/12 )

RESULTATRÄKNING 2005 2004 ( 31/3-31/12 ) RESULTATRÄKNING 2005 2004 ( 31/3-31/12 ) Nettoomsättning Not 2 2 913 083 2 242 855 Fastighetskostnader Reparationer och underhåll -960 055-99 176 Drift -1 613 350-627 416 Förvaltningskostnader -215 522-299

Läs mer