Årsredovisning 2011 ÅRSREDOVISNING ÖSTERSUNDS KOMMUN 2011

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Årsredovisning 2011 ÅRSREDOVISNING ÖSTERSUNDS KOMMUN 2011"

Transkript

1 Årsredovisning

2 Innehåll 2 Övergripande del Kommunstyrelsens ordförande... 3 Kommundirektören kommenterar... 5 Viktiga händelser under året... 6 Femårsöversikt... 8 Vad kostar det?... 9 Förvaltningsberättelse Resultat, måluppfyllelse och kvalitet Sammanfattning Framtidsbedömning Omvärldsanalys Finansiell analys för kommunen Driftredovisning och investeringsredovisning Exploateringsredovisning Finansiella rapporter kommunen Resultaträkning Kassaflödesanalys Balansräkning Tilläggsupplysningar Tillämpade redovisningsprinciper Sammanställd redovisning koncernen Förvaltningsberättelse Resultaträkning Kassaflödesanalys Balansräkning Tilläggsupplysningar Personalekonomisk redovisning Miljöredovisning Välfärdsredovisning Nämndernas verksamhetsberättelser Kommunstyrelsen Utförarstyrelsen, Teknisk förvaltning Utförarstyrelsen, Serviceförvaltning Miljö- och samhällsnämnden Kultur- och fritidsnämnden Barn- och utbildningsnämnden Vård- och omsorgsnämnden Socialnämnden Överförmyndaren Valnämnd Gemensam nämnd för upphandlingssamverkan Revisionsberättelse Formgivning: Infobyrån, Östersunds kommun. Foto: Sverker Berggren, Roger Strandberg, Jörgen Vikström. Tryck: Östersunds kommun

3 Stabil och uthållig ekonomi ÖVERGRIPande del Som kommunstyrelsens ordförande är min önskan att så många som möjligt ska ta del av kommunens bokslut för att därmed kunna bilda sig en uppfattning om ekonomin och verksamheterna. Här följer en kort sammanfattning som förhoppningsvis lockar till att fördjupa sig i bokslutet. Bra resultat: Resultatet på + 71 mnkr, vilket är 41 mnkr bättre än budget. Överskottet beror främst på högre skatteintäkter. Underskott i verksamheten: Vård- och omsorgsnämnden redovisar underskott med 37 mkr. Det påminner oss om vikten av bra ekonomiska uppföljningar i god tid för att kunna anpassa kostnaderna till godkänd budget. Pensionsfond 441 mnkr: Genom pensionsfonden på 441 mnkr har Östersund som en av få kommuner i Sverige säkerställt att pensionspuckeln de kommande 15 åren inte ska bli en belastning i kommunens ekonomi. Detta är verkligen något som vi utifrån ett generationsperspektiv kan vara stolta över. Hög investeringsnivå upplåning påbörjad: Nu sker viktiga framtidsinvesteringar som medför en hög investeringsnivå på 266 mnkr. För att finansiera detta har upplåning skett med 130 mnkr. Låneskulden kommer, med anledning av fortsatt hög investeringsnivå, att öka de kommande åren och beräknas vid utgången av 2014 uppgå till 435 mnkr. Sämre måluppfyllelse: Kommunens styrelser och nämnder redovisar sämre måluppfyllelse jämfört med Av verksamhetsmålen inklusive mål för miljö och personal uppfylldes 75 %, vilket är en försämring jämfört med 2010 då 84 % av målen uppfylldes. Det finns anledning att fundera över om vi har de viktigaste målen ur ett medborgarperspektiv men framförallt lägga fokus på att också uppnå målen. Välskötta bolag: Östersund har välskötta bolag. Jämtkraft redovisar en vinst på 202 mkr efter skatt. Östersundsbostäder är ett välskött allmännyttigt bostadsföretag som för 2011 redovisar en vinst på 15,5 mnkr. Ett större underhåll än planerat har bidragit till att resultatet blev lägre än förväntat enligt ägardirektiv. Framtiden: Östersund har en i grunden sund och stabil ekonomi. Den rådande svaga konjunkturen tillsammans med hög investeringsnivå kräver att alla bidrar till att klara de utmaningar detta medför i form av effektivisering, sparande men också nytänkande. Östersund har förutsättningar för en positiv utveckling där samspelet med det omgivande samhället med bland annat Mittuniversitetet, företagen och föreningslivet har en avgörande betydelse för om vi ska lyckas. 3 Hög kvalitet i verksamheten: Östersund har en hög kvalitet på sin verksamhet. Detta visas bl a att Östersund för andra gången som en av fem kommuner i Sverige var nominerad till utmärkelsen Sveriges kvalitetskommun. Östersund föll emellertid på mållinjen, Kungsbacka fick priset. AnnSofie Andersson (S) Kommunstyrelsens ordförande Offensivt miljöarbete: Kommunen fortsätter att bedriva ett offensivt miljöarbete samt har infört ett miljöledningssystem enligt den internationella standarden ISO för att kvalitetssäkra miljöarbetet och att alla arbetar med ständiga förbättringar.

4 4

5 Varmt tack för 2011! ÖVERGRIPande del Inledningen av 2011 kännetecknades fortfarande av cryptosporidumutbrottet och arbetet med att få till stånd ett rent vatten igen. I mitten av februari 2011 kunde vi konstatera att nu var vårt vatten drickbart igen och medborgarna i Östersund kunde återgå till ett normalt vardagsliv utan att koka sitt dricksvatten. Många anställda gjorde ett stort arbete inom såväl Öster-sunds Vatten som Miljö & Hälsa som inom förvaltningarna i övrigt; äldreomsorgen, barnomsorgen, Måltidsservice, osv. Tack alla för ett gott arbete! Det ekonomiska läget för kommunens verksamheter är alltjämt bekymmersamt. Vi klarar våra ekonomiska överskottsmål tack vare ökade skatteintäkter, räntor och vinst från koncernbolaget. Trots ett lojalt och engagerat arbete från de anställda har vi överskridanden i flera av kommunens verksamheter. Det är inte möjligt att bedriva verksamhet utöver de av fullmäktige anslagna ramarna och vi tvingas därför till besparingar, effektiviseringar, omprövningar av verksamhet, etc. För oss anställda är det viktigt att Östersund kan fortsätta vara en kommun med en stark ekonomi. När omvärlden är turbulent med osäkerhet i skatteintäkter, hög arbetslöshet och ökade kostnader för försörjningsstöd så är det desto viktigare att vi har en ekonomi som uppfyller god ekonomisk hushållning för då har vi en reserv för oförutsedda händelser. Östersunds Kommun var en av fem nominerade kommuner till Svensk Kvalitetskommun Det blev Kungsbacka som blev årets Kvalitetskommun men vårt arbete för att i alla delar av den kommunala verksamheten förbättra och höja kvalitéten har bidragit till förbättringar för dem vi är till för; Östersundarna! Under 2011 var Östersund årets Mathuvudstad, utnämnd av landsbygdsministern vilket manifesterades genom ett särskilt projekt för att marknadsföra, öka kunskapen om lokalt mathantverk och sprida information. Tillsammans med utnämningen till Creative city of Gastronomy finns nu förutsättningar att arbeta vidare för att det lokala näringslivet skall kunna utveckla mathantverket till en besöksanledning. På samma sätt arbetar Östersunds Kommun i samarbete med Mittuniversitet och det Nationella Vintersportcentret för att kommersialisera idéerna från testlaboratorium och utvecklingscenter till något som blir till gagn för det lokala näringslivet. I samarbete med Midscand och Invest Sweden och Jämtkraft har kommunen lagt ned ett omfattande arbete för att erbjuda goda etableringsförutsättningar för Facebooks europeiska datacenter. Nu blev beslutet att lokalisera serverhallarna till Luleå. Det har varit ett imponerande samarbete mellan kommunala förvaltningarna, våra bolag och externa intressenter vilket lovar gott för framtida alternativ. Sjukfrånvaron har minskat från 6,5 % till 6,2 % vilket bland annat beror på ett aktivt arbete med de långa sjukskrivningarna. Tyvärr ser vi en tendens att de korta sjukfrånvaron istället ökar och den totala målsättningen att sjukfrånvaron inte skall överstiga 6 % når vi alltså inte. Här har vi ett viktigt gemensamt arbete framför oss tillsammans med de fackliga organisationerna. På samma sätt måste vi finna former för att minska antalet timanställningar. Även om antalet är oförändrat måste vår ambition vara att kunna erbjuda andra anställningsformer. Till vår glädje så har vi mycket goda resultat, till och med något bättre än 2010, när det gäller det s k nöjdmedarbetarindex i kommunens medarbetarundersökning. Tillsammans med det faktum att vi under hösten 2012 kommer genomföra medarbetardagar med särskild information och utbildning för alla anställda gör att vi hoppas att man som anställd i Östersund skall känna stolthet och arbetsglädje i jobbet. Stolthet för att man har kompetens, erfarenhet och engagemang i jobbet! Varmt tack för er insats under 2011! Väl mött under 2012! Bengt Marsh Kommundirektör 5

6 ÖVERGRIPande del Viktiga händelser under Den nationella medborgarundersökningen som SCB genomför i ett större antal kommuner visar att det sammanfattande omdömet om att bo och leva i Östersund fortfarande är mycket högt var året då Östersund blev årets Mathuvudstad utnämnd av regeringen bland annat för den småskaliga livsmedelsproduktionen. Genom utnämningen till medlem i nätverket Creative cities har Östersund ytterligare kunnat stärka sitt nätverksarbete internationellt när det gäller gastronomi. Östersund har en hög kvalitet på sin verksamhet. Detta visas bl a att Östersund för andra gången som en av fem kommuner i Sverige var nominerad till utmärkelsen Sveriges kvalitetskommun. Östersund föll emellertid på mållinjen, Kungsbacka fick priset. Arbetslöshetstalen i Östersund är fortsatt höga och klart högre än riksgenomsnittet både vad gäller arbetslösheten hos hela befolkningen i kommunen men framför allt när det gäller ungdomsarbetslösheten. En betydande förlust var avvecklingen av huvudkontoret när Arla övertog Milko men samtidigt kunde ett stort antal mjölkproducenter fortsätta sin verksamhet Under året färdigställdes slalombacken Ladängen på Frösöberget. Slalombacken invigdes den 7 januari En investering på cirka 20 Mnkr varav EU finansierar 5 Mnkr. Östersund och Östersunds skidstadion var en av få platser i Europa som under november och en bit in i december kunde garantera en säker snötillgång. Flera tävlingar, såsom IBU-cupen och Scandic cup, flyttades till Östersund under denna period. Inledningen av 2011 kännetecknades fortfarande av cryptosporidutbrottet även om det nu handlade om att helt säkerställa att vi fick ett drickbart vatten istället för nya sjukdomsfall. Östersundarna visade på ett berömvärt tålamod och efterföljande imageundersökningar har visat att kopplingen mellan kommunen och parasitutbrottet inte särskilt markant för människor utanför Östersund Ett ambitiöst arbete med att implementera den nya skollagen, den nya läroplanen (Lgr 11) för skolan och den reviderade läroplanen för förskolan har skett under året. Sjukfrånvaron minskade under året med 0,3 procentenheter och uppgick vid 2011 års utgång till 6,2 %. Förvaltning av pensionsmedel, 433 mnkr startade under Genom pensionsfonden på 441 mkr har Östersund som en av få kommuner i Sverige säkerställt att pensionspuckeln de kommande 15 åren inte ska bli en belastning i kommunens ekonomi. Östersunds äldreomsorg uppvisar resultat i kvalitetsmätningar, brukarundersökningar och öppna jämförelser mm, som ligger i nivå med eller är bättre än riksgenomsnittet. Även kostnadsmässigt per brukare ligger kommunen under genomsnittet. Däremot har kommunen en kostnad som är över riksgenomsnittet totalt beroende på höga brukarbehov. Under 2011 har det varit en intensiv debatt i media om de kvalitetsbrister som uppmärksammats hos olika utförare. I Östersund har vård- och omsorgsnämnden tydliga kvalitetskrav som gäller för samtliga verksamheter såväl externa utförare som kommunens egen verksamhet. Granskningar visar att de externa utförarnas kvalitet i hemtjänst och särskilt boende är lika som den kommunala verksamheten i Östersund. Antalet brukare med hemtjänst är fortfarande på en hög nivå under 2011 i jämförelse med första delen av Det innebär att kostnaderna för hemtjänst/hemsjukvård är fortfarande mycket höga.

7 ÖVERGRIPande del 7

8 ÖVERGRIPande del Femårsöversikt RESULTATRÄKNINGAR Verksamhetens intäkter 733,0 714,0 687,4 687,7 722,2 Verksamhetens kostnader , , , , ,4 Av- och nedskrivningar -129,2-124,5-125,7-116,0-116,3 Verksamhetens nettokostnader , , , , ,6 Skatteintäkter 2 345, , , , ,7 Generella statsbidrag och utjämning 587,4 593,1 489,7 472,7 375,8 Finansnetto 38,5 110,5 6,3 22,9 21,1 Årets resultat 71,1-269,9 102,2 76,1 93,0 Verksamhetens nettokostnad/skatteintäkter och generella statsbidrag 98,9% 113,3% 96,5% 98,0% 97,2% KASSAFLÖDESANALYSER Löpande verksamhet Kassaflöde från löpande verksamhet 121,5 268,9 411,7 196,9 213,1 Investeringsverksamhet Nettoinvesteringar, materiella anläggningstillgångar -249,9-200,1-215,4-328,0-203,1 Försäljning av materiella anläggningstillgångar 11,5 9,7 3,7 5,4 44,3 Investeringar i finansiella anläggningstillgångar -14,4-435,9-551,2-1,2-0,3 Försäljning av finansiella anläggningstillgångar 0,0 5,5 0,0 1,2 0,0 Kassaflöde från investeringsverksamhet -252,8-620,8-762,9-322,6-159,1 Finansieringsverksamhet Upptagna/amortering lån 130, Förändring av långfristiga fordringar 51,6 82,1 552,4 2,9 7,3 Kassaflöde från finansieringsverksamhet 181,6 82,1 552,4 2,9 7,3 Förändring i kassaflöde 50,3-269,8 201,2-122,8 61,3

9 ÖVERGRIPande del BALANSRÄKNINGAR TILLGÅNGAR ANLÄGGNINGSTILLGÅNGAR 3 320, , , , ,9 Exploateringstillgångar 11,6 7,8 7,6 14,0 8,7 Förråd mm 2,0 2,2 2,1 1,3 1,4 Kortfristiga fordringar mm 203,8 122,7 99,6 140,0 180,4 Likvida medel 96,3 46,0 315,8 114,6 237,4 OMSÄTTNINGSTILLGÅNGAR 313,7 178,7 425,1 269,8 427,9 SUMMA TILLGÅNGAR 3 634, , , , ,8 EGET KAPITAL, AVSÄTTNINGAR OCH SKULDER EGET KAPITAL 2 313, , , , ,5 AVSÄTTNINGAR 623,4 585,9 134,4 122,2 135,2 Långfristiga skulder 130, Kortfristiga skulder 567,8 590,1 590,1 462,6 477,2 SKULDER 697,8 590,1 590,1 462,6 477,2 S:A EGET KAPITAL, AVSÄTTNINGAR OCH SKULDER 3 634, , , , ,8 STÄLLDA PANTER OCH ANSVARSFÖRBINDELSER Ansvarsförbindelser 2 924, , , , ,4 - varav pensionsförpliktelser 1 229, , , , ,0 Soliditet, inklusive pensionsskuld 29,8% 33,7% 28,9% 29,2% 27,8% Kassalikviditet 55,2% 30,3% 72,0% 58,3% 89,7% Befolkning förändring Vad kostar det? Antal personer/ Kostnad/plats/ Antal personer/ Kostnad/plats/ besökare besökare kr besökare besökare kr Grundskoleplats Gymnasieplats, ex gymnasiesärskola Förskoleplats i egen regi varav föräldraavgift varav kommunens kostnad Fritidshemsplats i egen regi varav föräldraavgift varav kommunens kostnad Plats i äldreboende Plats i boende enligt LSS Plats i daglig verksamhet enligt LSS Besök på Storsjöbadet varav genomsnittlig avgift varav försäljning m m varav kommunens kostnad 34 33

10 10

11 FÖRVALTNINGSBERÄTTELSE Resultat, måluppfyllelse och kvalitet Ett demokratiskt, socialt, ekologiskt och ekonomiskt hållbart Östersund är den gemensamma grundläggande visionen för Östersunds utveckling och utgångspunkten för det långsiktiga politiska arbetet Kommunfullmäktige har antagit en övergripande vision samt i budgetdirektiv tydligare uttryckt de gemensamma strategiska områdena som bör förbättras och utvecklas inom den kommunala verksamheten för att uppnå ett hållbart Östersund. Utifrån kommunfullmäktiges övergripande vision och kvalitetspolicy formuleras verksamhetens inriktningsmål i kommunfullmäktiges sektorplaner för verksamheten - kultur, trafik, socialtjänst, skola, idrott och vård och omsorg. Arbete med att ta fram sektorplaner för Vatten & Avlopp samt Naturvård & Park har påbörjats under Nämnderna formulerar verksamhetens effektmål i årsbudget och årsredovisningen redovisar om målen är uppfyllda, delvis uppfyllda eller inte uppfyllda. Måluppfyllelsen (resultatet) är en del i verksamhetens totala resultat som utgörs av kvalitet, volym, intäkter och kostnader. GOD EKONOMISK HUSHÅLLNING Ekonomiskt hållbar utveckling Kommunen har fastställt en styrmodell för hur verksamheten ska styras och följas upp. Kommunen arbetar utifrån en övergripande styrmodell som innebär att formulera mål fördela resurser följa upp och utvärdera utkräva ansvar. En mer detaljerad måloch styrkedja samt en modell för att mäta effektivitet och produktivitet är fastställd i kommunfullmäktige och den beskriver hur nämnder och förvaltningar ska arbeta på ett målinriktat och systematiskt sätt. Styrmodellen innebär att fullmäktige tilldelar nämnderna ekonomiska ramar och fastställer inriktningsmål, nämnderna föreslår effektmål som ryms inom tilldelad ram och förvaltningarna upprättar handlingsplaner, genomför uppföljningar och utvärderingar. Nämnderna analyserar och redovisar över-/underskott och måluppfyllelse tre gånger per år till kommunfullmäktige. Detta för att säkra kvalitetsarbetet med ständiga förbättringar och god ekonomisk hushållning. God ekonomisk hushållning utifrån ett verksamhetsperspektiv är enligt kommunens syn, att arbeta enligt den antagna styrmodellen med mål och måluppfyllelse avseende såväl ekonomi som verksamhet. En väsentlig del i god ekonomisk hushållning är att ha en buffert för oförutsedda händelser och kunna direktfinansiera en del av investeringsvolymen (utöver avskrivningar). Östersunds kommun har uppfyllt målet om god ekonomisk hushållning. Se även avsnitt Finansiell analys. Måluppfyllelse ekonomi 2011 Finansiellt mål Ekonomi i balans vilket innebär ett +-0 resultat Resultat 71 mnkr 11

12 FÖRVALTNINGSBERÄTTELSE Verksamhetens resultat: måluppfyllelse och resursanvändning Nämnd/styrelse Måluppfyllelse Måluppfyllelse Måluppfyllelse Måluppfyllelse Resursanvändning totalt verksamhet miljö personal ekonomi 12 Kommunstyrelse kommunledningsförvaltning 75 % 78 % 91 % 50 % 71 % Utförarstyrelse teknisk förvaltning 76 % 60 % 93 % 50 % MEX 66 % Utförarstyrelse serviceförvaltning 62 % 67 % 50 % 75 % Erhåller ej kommunbidrag Socialnämnd 71 % 56 % 100 % 80 % 101 % Barn- och utbildningsnämnd 56 % 60 % 100 % 20 % 100 % Vård- och omsorgsnämnd 81 % 67 % 100 % 86 % 103 % Miljö- och samhällsnämnd 88 % 80 % 86 % 100 % 101 % Kultur- och fritidsnämnd 88 % 80 % 100 % % Totalt hela kommunen % 71 % 90 % 66 % Totalt hela kommunen % 75 % 95 % 86 % Tabellkommentar: I tabellen redovisas ett sammandrag av nämndernas resultat avseende verksamhetsåret Måluppfyllelse redovisar mål som är helt eller delvis uppfyllda och resursanvändning ekonomi redovisar hur stor del av kommunbidraget från kommunfullmäktige som nämnden nyttjat. Redovisade kostnader i förhållande till förväntade kostnader I syfte att följa kostnadsutvecklingen över tid, för ett antal verksamhetsområden, redovisas standardkostnaden och den är en förväntad kostnad utifrån de strukturella förutsättningar en kommun har. Exempel på dessa är invånarnas ålder, sociala bakgrund och kommunens geografiska läge och struktur. Östersunds kommuns kostnader avviker inte nämnvärt från standardkostnaderna förutom för individ- och familjeomsorgen som uppvisar högre kostnader än strukturen motiverar och för barnomsorgen som från 2006 visar på allt högre kostnader. Standardkostnaden för verksamheten omsorg om äldre och personer med funktionsnedsättning (i diagrammet förkortat till LSS personkrets) är beräknade för första gången 2009 och där redovisar Östersunds kommun lägre kostnader än strukturen motiverar. Även gymnasieskolan redovisar from 2006 lägre kostnader än strukturen motiverar. Avvikelser i procent från utjämningssystemets standardkostnader Östersund 05 Östersund 06 Östersund 07 Procent Östersund 08 Östersund 09 Östersund 10 17,4 41,4 8,1 0,7-1,9-7,1 Barnomsorg Grundskola Gymnasieskola Äldreomsorg Ifo LSS personkrets Källa: Kolada

13 FÖRVALTNINGSBERÄTTELSE 13 KVALITETSARBETET demokratisk, social och ekonomiskt hållbar utveckling Kommunfullmäktige i Östersund har fastställt en kvalitetspolicy och syftet är att skapa en gemensam grund för kvalitetsarbetet i kommunen. Kvalitetspolicyn består av fyra kommungemensamma kvalitetsdimensioner: tillgänglighet, kompetens, inflytande och bemötande. Policyn är styrande för andra kommunala styrdokument. I kommunens kvalitetsarbete ingår att följa upp och utvärdera verksamheten som ett led i arbetet med ständiga förbättringar. Kvalitetsarbetet är på väg in i en ny fas där uppföljning av kvalitet via medborgarundersökningar kommer att utvecklas i syfte att också kunna jämföra resultat med andra kommuner. Medborgarundersökning (via SCB) har genomförts under Brukarundersökningar genomförs årligen av styrelser och nämnder. I kvalitetsarbetet ingår också att jämföra kvalitet och kostnader med andra kommuner i samarbete med Sveriges kommuner och landsting (SKL).

14 FÖRVALTNINGSBERÄTTELSE Östersunds kvalitet i korthet jämförelse med andra kommuner 14 Från och med år 2007 har Östersunds kommun, tillsammans med Sveriges kommuner och landsting (SKL) och ca av Sveriges 290 kommuner deltagit i ett samarbete med syfte att ta fram indikatorer som beskriver kvalitet ur ett medborgarperspektiv. Mätningen 2010 visade att mer än ca 60 % av Östersunds värden är lika eller högre i jämförelse med det genomsnittliga värdet för deltagande kommuner och mätningen 2011 visade på 63 %. Redovisningen, tillsammans med definitioner av måtten, finns på kommunens hemsida under - Om kommunen/ekonomi och Kvalitet. Arbetet med jämförelser med andra kommuner fortsätter under SKL:s redovisning av jämförelsetal avser i flera mått tidigare år. I denna redovisning har en korrigering Din kommuns tillgänglighet Östersunds resultat 2006 Östersunds resultat 2007 Östersunds resultat 2008 Östersunds resultat 2009 Östersunds resultat 2010 Östersunds resultat Hur stor andel av medborgarna som skickar in en enkel e-postfråga får svar inom två arbetsdagar? 84% 73% 96% 93% 88 % 2. Hur stor andel av medborgarna som tar kontakt med kommunen via telefon för att få svar på en enkel fråga får kontakt med en handläggare? 3. Hur många av medborgarna uppfattar att de får ett gott bemötande när de via telefon ställt en enkel fråga till kommunen? Länsbibliotekets öppettider : 4. Hur många timmar/vecka har huvudbiblioteket i kommunen öppet utöver tiden på vardagar? Storsjöbadets öppettider: 5. Hur många timmar/vecka har kommunens simhall öppet utöver tiden på vardagar? 6. Hur stor andel av de som erbjudits plats inom förskoleverksamheten har fått plats på önskat placeringsdatum? 7. Hur lång är väntetiden för dem som inte fått plats för sitt barn inom förskoleverksamheten på önskat placeringsdatum? 8. Hur lång är väntetiden i snitt (dagar) för att få plats på ett äldreboende från ansökan till erbjudan om plats? 9. Hur lång är handläggningstiden i snitt för att få ekonomiskt bistånd? Första kontakt till beslut gjorts så värdena avser rätt år. I redovisningen för 2011 avser oftast resultat 2011 men alla kostnader avser 2010 p.g.a. att nationell statistik publiceras först under juli nästkommande år. Gröna fält är högre/ bättre värden än genomsnittet i deltagande kommuner. Värdena kommer från mätningar i respektive kommun samt nationell statistik Se tabeller. OBS: Gröna rutor är högre/bättre värden än genomsnittet i deltagande kommuner. Värdena kommer från mätningar i respektive kommun samt nationell statistik. 40% 46% 50% 46% 46 % 100% 73% 50% 77% 68 % 17 tim 17 tim 17 tim 17 tim 17 tim 34 tim 42 tim 42 tim 42 tim 44 tim 100 % 100 % 100 % 100 % 100 % 0 dgr 0 dgr 0 dgr 0 dgr 0 dgr 49 dagar 45 dagar 45 dagar 83 dagar 93 dgr 6 dag Ingen mätning i Ösd 8 dgr Genomsnitt och högstalägsta värdet % % 49 % % 81 % % 12 tim 27-2 tim 27 tim 51-3 tim 75 % % 21 dgr dgr 53 dag dag 14 dag 35-1 dag Trygghetsaspekter i din kommun Östersunds resultat 2006 Östersunds resultat 2007 Östersunds resultat Hur trygga känner sig medborgare i kommunen? (SCB Medbor-garundersökning, del Trygghet, max- 100) Hur många olika vårdare besöker en äldre person, med hemtjänst beviljad av kommunen, under 14 dagar? 12. Hur många barn per personal är det i snitt i kommunens förskolor? Mätning i Ösd gick ej att jmf 5,3 barn 5,2 barn Ingen mätning i Ösd 5,2 barn[1] Östersunds resultat 2009 Ingen mätning i Ösd Ingen mätning i Ösd Östersunds resultat 2010 Ingen mätning i Ösd 5,0 barn 5,0 barn Östersunds resultat pers 17 pers Genomsnitt och högstalägsta värdet pers 22-5 pers 5,5 barn 6,4-4,4

15 FÖRVALTNINGSBERÄTTELSE Din delaktighet och kommunens information Östersunds resultat 2006 Östersunds resultat 2007 Östersunds resultat 2008 Östersunds resultat 2009 Östersunds resultat Hur stor andel av kommunens röstberättigade röstade i senaste kommunvalet? 78,2 % 81,2 % Östersunds resultat a. Hur god är kommunens information på hemsidan till medborgarna? (Informationsindex, andel av max poäng) 65 % 75 % 77 % 83% 86% 14b. Information på webben till företag, andel av maxpoäng % 91 % [2] 15. Hur väl möjliggör kommunen för medborgare att delta i kommunens utveckling? (Medborgarindex, andel av max poäng) 16. Hur väl upplever medborgarna att de har inflytande över kommunens verksamhet? (SCB inflytandeindex, antal poäng av max 100) Din kommuns kostnadseffektivitet Förskolan 17. Vad är kostnaden för ett inskrivet barn i förskolan [3]? Kr/barn Grundskolan 18. Nationella prov i åk 3 (endast kommunens skolor) nytt mått, andel % 19. Elever åk 9 med minst godkänt i svenska, matte och engelska, andel % - Genomsnittligt meritvärde åk 9? [4] - Andel utan betyg i ett eller flera ämnen? (%) Östersunds resultat % 70% 70% 72% 75% Östersunds resultat poäng Östersunds resultat kr/barn Ingen mätning i Ösd Östersunds resultat kr/barn Ingen mätning i Ösd Östersunds resultat Kr/barn 42 Poäng Östersunds resultat ,3 % 88,1 % ,8 17 % 19 % 20 % 20,1 % 23,8 % 25 % - Vilket resultat uppnår kommu-nens grundskolor? Andel behöriga till gymnasiet 92,5 % 89,7 % 89,9 % 89,4 % 86,4 % 87,5 % 20. Hur effektiva är kommunens grundskolor? - kostnad per betygspoäng, kr 308 kr 327 kr 339 kr 337 kr 346 kr 355 kr Gymnasieskolan 21. Vilket resultat når elever studerande i gymnasieskolan boende i kommunen? Andel elever som fullföljer studierna 77 % 80 % 78 % 83 % 82 % inom 4 år, inkl. IV-program 22. Vad är kostnaden för gymnasieskolan i förhållande till den andel som inte fullföljer ett gymnasieprogram? Kr/ elev [5] Äldreomsorg 23. Vilket serviceutbud finns inom särskilt boende finansierat av kommunen? Andel av maxpoäng 24. Vad kostar en plats i kommunens särskilda boende? kr/brukare kr kr [6] kr/ elev 10 svar bra värde kr kr kr kr/ elev 25. Hur nöjda är brukarna med sitt särskilda boende? NKI [7] SCB Vilken omsorgs- och serviceutbud har hemtjänst finansierad av kommunen? (andel av max poäng ) 85 % 100 % 5 svar bättre värden 12 svar lika bra 27. Vad är kostnaden per vårdtagare inom hemtjänsten i kommunen? Kr/brukare kr kr kr kr kr 28. Hur nöjda är brukarna med den hemtjänst de erhåller? (SCB NKI-index 1-100) [8] Serviceutbud LSS, grupp- och serviceboende, index 30. Andel ej återaktualiserade ungdomar ett år efter insats, % 90 % 77 % 88 % 87 Genomsnitt och högstalägsta värdet 2011 Inga val % % 47 % % 41 poäng Genomsnitt och högstalägsta värdet kr/barn ,4 % 91,1 49,0 % 88,0 % ,5 % Ej med i jmf 2011 Ej med i jmf 2011 Ej med i jmf kr kr 77 % % kr/ elev % % kr % kr %

16 FÖRVALTNINGSBERÄTTELSE Din kommun som samhällsutvecklare 31. Förvärvsarbetande invånare [9] Andel av befolkning år 32. Antal nya företag per 1000 invånare i kommunen? Östersunds resultat 2006 Östersunds resultat 2007 Östersunds resultat 2008 Östersunds resultat 2009 Östersunds resultat % 80 % 79 % 76,6 77,6 % Östersunds resultat ,3 6,1 5,1 6,4 8,4 33. Förändring i antalet förvärvs-arbetande per 1000 invånare? ,0 34. NöjdKundIndex (NKI) Företagsklimat enligt SKL:s Insikten (Index 0-100) Sjukpenningtal (F-kassan) Antal dgr/befolkning år 6,6 36. Andel återvunnet material av hushållsavfall, % 37. Andel miljöbilar i kommunorganisationen (inkl. kommunala bolag) - Andel miljöbilar i den geografiska kommunen? 38. Hur stor är andelen inköpta ekologiskt livsmedel? % 39. Upplever medborgarna att kommunen är en attraktiv plats att bo och leva i? (SCB Medborgarindex, max 100) Kommunen 48 % 44 % 43 % 43 % 52 % 35 % Kommunen 50 % 37 % Kommunen 52 % 2,5 % 3 % 37 % Kommunen 50 % 39 % Kommunen 54 % 13 % 10 % 14 % 70 Ingen mätning i Ösd 65 Genomsnitt och högstalägsta värdet ,4 % 86,4-61,3 % 6,4 13,2-1,8 8,9 25,0 - (-2,3) ,2 10,1-3,8 39 % 86-8 % 43 % 92-6 % Ej med i jmf % 39-1 % Källa: SKL, SCB, Skolverket m.fl. samt interna mätningar i kommunerna Fotnoter 1) Beslut i BoUN om 6 barn/personal i snitt (18 barn/3 personal per avdelning i snitt) 2) Undersökning genomförd av SKL 2010 Informationsindex webb ur ett företagarperspektiv. Halmstad (92 %), Upplands Väsby och Östersund (91 %) och Kungsbacka (90 %) har de högsta värdena. Övriga 124 kommuner ligger under 80 %. 3) Enbart kommunala förskolor ej enskild regi 4) Måttet ej med i KKiK , ) Nytt mått från 2010: kostnad/andel som ej fullföljer gy. 2011: kostnad/andel som fullföljer gymnasiet. 6) Ej med i jmf med andra kommuner 7) NKI = Nöjd Kund Index (SCB) 8) Undersökning av SCB på uppdrag av Socialstyrelsen 9) SCB, avser geografisk kommun, andel av totalt antal invånare mellan 20 och 64 år

17 FÖRVALTNINGSBERÄTTELSE 17

18 FÖRVALTNINGSBERÄTTELSE KVALITETSARBETET 18 Medborgarundersökning SCB Kommunstyrelsen beslutade i januari 2011 att genomföra SCB:s medborgarundersökning under våren. Ur resultaten framgår att det sammanfattande betygsindexet Nöjd-Region-Index, NRI blev 65 (hur medborgarna bedömer Östersunds kommun som en plats att bo och leva på). Detta värde är statistiskt säkerställt högre än genomsnittsresultatet för de 128 kommunerna, som deltagit hösten 2010 och våren Det sammanfattande betygsindexet Nöjd-Medborgar-Index (NMI) för hur medborgarna bedömer verksamheterna som utförs av Östersunds kommun blev 53, ett värde som inte skiljer sig statistiskt ifrån genomsnittet för de deltagande kommunerna. Det sammanfattande betygsindexet Nöjd-Inflytande-Index (NII) för hur medborgarna bedömer möjligheterna till inflytande i Östersunds kommun blev 42. NII för Östersunds kommun är inte statistiskt säkerställt skilt från genomsnittet för de deltagande kommunerna. Målet i budget för 2011 nåddes inte då detta var att öka NII i SCB:s medborgarundersökning från 43 (2008) till 45 (2011). Fullständiga resultat från Medborgarenkäten har presenterats i fullmäktige, se dnr Servicedeklarationer Kommunstyrelsen beslutade hösten 2007 att alla nämnder under 2008 skulle ta fram servicedeklarationer för sin verksamhet. En servicedeklaration beskriver vad du som medborgare/ brukare kan förvänta när dig när du nyttjar kommunala tjänster. Kommunens nämnder/styrelser har hittills tagit fram 20 servicedeklarationer för olika verksamheter. Under 2010 och 2011 utvärderades nämndernas arbete med servicedeklarationer ur olika perspektiv. Resultaten av utvärderingarna visar att nämndernas arbete med uppföljning och revidering inte sker på det sätt som planerats eller utifrån det uppdrag man givits. En servicedeklaration ska ses som en strategisk del av kommunens kvalitetsarbete och ska vara nära kopplad till kommunens synpunktshantering. Synpunkter Medborgarna kan bl.a. via kommunens hemsida eller skriftligt, via en blankett kopplat till servicedeklarationerna, lämna beröm, förslag och/eller klagomål. Redovisning av inkomna synpunkter är systematiserade utifrån kommunens kvalitetsdimensioner och redovisning av antal och typ av synpunkter sker i budgetuppföljningen. Fram till och med den 31 augusti 2011 hade 137 synpunkter registrerats i systemet för synpunktshantering varav 14 beröm, 23 förslag och 100 klagomål. De kvalitetsdimensioner som främst berörs både vad gäller klagomål som beröm är, tillgång & tillgänglighet, kompetens och bemötande. Östersunds kommuns kvalitetspris Kommunstyrelsen beslutade under 2007 om kriterier och former för ett kommunövergripande kvalitetspris. Deltagande är öppet för alla kommunala enheter/arbetsplatser och externa utförare som utför verksamhet på uppdrag av kommunen. Priset har delats ut fyra år i rad och 2011 gick priset till Ekonomi & Finans på serviceförvaltningen. Sveriges Kvalitetskommun Östersunds kommun nominerades 2009 som en av fem kommuner till utmärkelsen Sveriges Kvalitetskommun. Kommunen var mycket nära att ta hem utmärkelsen som gick till Stockholms stad. Kommunfullmäktige har i budget 2011 beslutat om ett nytt mål: att kommunen blir Sveriges Kvalitetskommun SKL har utvärderat kommunen under 2010 genom den s.k. Kommunkompassen och genom Resultatvisaren under våren Östersund blev även under 2011, en av fem kommuner, som nominerades till utmärkelsen. Kungsbacka kommun blev 2011 Sveriges kvalitetskommun. Kommunfullmäktiges utvärdering av nämnder/styrelser Kommunfullmäktige gav kommunkommunstyrelsen i uppdrag att under år 2011 undersöka hur nämnder och styrelser använder sina servicedeklarationer och hur de följs upp och revideras vid behov. Av genomförd uppföljning drar utvärderarna slutsatsen att kommunfullmäktiges beslut om att nämnder/styrelser skulle arbeta vidare med servicedeklarationer inte har följts. Servicedeklarationerna ska ses som en strategisk del av kommunens kvalitetsarbete och ska vara nära kopplat till den synpunktshantering som finns i kommunen. Rätt hanterat kan servicedeklarationerna innebära fler synpunkter på kommunens tjänster vilket i sig ger möjlighet att utveckla kvaliteten på tjänsterna. En viktig del i nyttjandet av servicedeklarationer är att de regelbundet och systematiskt följs upp och kopplas till budgetarbetet

19 FÖRVALTNINGSBERÄTTELSE 19 MILJÖARBETET ekologiskt hållbar utveckling Certifiering enligt ISO och EMAS registrering. Kommunen har under flera år bedrivit ett offensivt miljöarbete samt har infört ett miljöledningssystem enligt den internationella standarden ISO för att kvalitetssäkra miljöarbetet och att alla arbetar med ständiga förbättringar erhöll Östersunds kommun som första kommun i Sverige ett ISO certifikat och som andra kommun en EMASregistrering för all kommunal verksamhet. Uppföljande miljörevisioner har genomförts varje år och den senaste externa revisionen 2011 resulterade i att kommunen fick behålla sitt ISO-certifikat och EMASregistrering.

20 övergripande Förvaltningsberättelse del ÅRSREDOVISNING ÖSTERSUNDS KOMMUN

Årsredovisning 2011 ÅRSREDOVISNING ÖSTERSUNDS KOMMUN 2011

Årsredovisning 2011 ÅRSREDOVISNING ÖSTERSUNDS KOMMUN 2011 Årsredovisning 2011 1 Innehåll Övergripande del Viktiga händelser under året... 4 Femårsöversikt... 6 Vad kostar det?... 7 Förvaltningsberättelse Resultat, måluppfyllelse och kvalitet... 9 Sammanfattning

Läs mer

Finansiell analys kommunen

Finansiell analys kommunen Finansiell analys kommunen Budget 2010, plan 2011-2013 Årets resultat 2010 budgeteras till 19,3 mkr och nettoinvesteringarna inklusive beräknad ombudgetering uppgår till 123,6 mkr. Årets resultat motsvarar

Läs mer

Hur ligger Kungälv till i förhållande till 160 andra kommuner?

Hur ligger Kungälv till i förhållande till 160 andra kommuner? Hur ligger Kungälv till i förhållande till 160 andra kommuner? Hur ligger Kungälv till i förhållande till 160 andra kommuner? Kommunens Kvalitet i Korthet (KKiK) drivs av Sveriges kommuner och Landsting

Läs mer

Årsredovisning 2011 Finansutskottet del 1

Årsredovisning 2011 Finansutskottet del 1 Årsredovisning 2011 Finansutskottet del 1 1 Innehåll Förvaltningsberättelse Resultat, måluppfyllelse och kvalitet... 3 2 Sammanfattning 2011... 13 Framtidsbedömning... 14 Omvärldsanalys... 16 Finansiell

Läs mer

Katrineholms kommuns kvalitet i korthet 2011

Katrineholms kommuns kvalitet i korthet 2011 kommuns kvalitet i korthet 2011 Sedan 2010 deltar kommun i undersökningen Kommunens Kvalitet i Korthet (KKiK) som drivs av Sveriges Kommuner och Landsting, SKL. I tabellerna nedan redovisas resultat. Undersökningen

Läs mer

Hur ligger Kungälv till 2013, i förhållande till drygt 200 andra kommuner?

Hur ligger Kungälv till 2013, i förhållande till drygt 200 andra kommuner? Hur ligger Kungälv till 2013, i förhållande till drygt 200 andra kommuner? Kommunens Kvalitet I Korthet (KKiK) drivs av Sveriges kommuner och Landsting (SKL) och mäter årligen deltagande kommuners kvalitet

Läs mer

Lindesbergs kommuns kvalitet i korthet (KKiK) 2011

Lindesbergs kommuns kvalitet i korthet (KKiK) 2011 1 kommuns kvalitet i korthet (KKiK) = Bra för kommun 1) = Medel för kommun 2) = Förbättringsområde för kommun 3) Tillgänglighet i kommun 1. Hur många medborgare får svar på en enkel e-postfråga inom två

Läs mer

Kristinehamns kommuns Kvalitet i Korthet (KKiK) 2012

Kristinehamns kommuns Kvalitet i Korthet (KKiK) 2012 s kommuns Kvalitet i Korthet (KKiK) Mätningen innehåller 40 mått. 200 kommuner deltog i undersökningen. Kommunens kvalitet i Korthet omfattar fem områden: Tillgänglighet Trygghet Delaktighet Effektivitet

Läs mer

Vilka resultat presterar Vetlanda kommun?

Vilka resultat presterar Vetlanda kommun? 2014-02-10 Vilka presterar Vetlanda kommun? En kommunjämförelse av kvalitets- och effektivitetsaspekter ur ett medborgar- och ledningsperspektiv. Hur effektivt används kommunens skattemedel? Vilka leder

Läs mer

Hur ligger Kungälv till 2014, i förhållande till drygt 200 andra kommuner?

Hur ligger Kungälv till 2014, i förhållande till drygt 200 andra kommuner? Hur ligger Kungälv till 2014, i förhållande till drygt 200 andra kommuner? Kommunens Kvalitet I Korthet (KKiK) drivs av Sveriges kommuner och Landsting (SKL) och mäter årligen deltagande kommuners kvalitet

Läs mer

Förvaltningsberättelse. Alvesta kommun i jämförelse över tid och med andra kommuner - KKiK

Förvaltningsberättelse. Alvesta kommun i jämförelse över tid och med andra kommuner - KKiK 9 kommun i jämförelse över tid och med andra - KKiK kommun gör årligen i samarbete med Sveriges och landsting, SKL, undersökningar av kommunens kvalitet och resultat genom ett 40-tal mått ur fem perspektiv;

Läs mer

Förvaltningsberättelse. Alvesta kommun i jämförelse över tid och med andra kommuner - KKiK

Förvaltningsberättelse. Alvesta kommun i jämförelse över tid och med andra kommuner - KKiK 9 kommun i jämförelse över tid och med andra - KKiK kommun gör årligen i samarbete med Sveriges och landsting, SKL, undersökningar av kommunens kvalitet och resultat genom ett 40-tal mått ur fem spektiv;

Läs mer

Granskning av delårsrapport

Granskning av delårsrapport Revisionsrapport* Granskning av delårsrapport Tyresö kommun September 2007 Anders Hägg Frida Enocksson Jonas Eriksson *connectedthinking Innehållsförteckning 1 Sammanfattande bedömning...3 2 Inledning...5

Läs mer

Kristinehamns kommuns Kvalitet i Korthet (KKiK) 2011

Kristinehamns kommuns Kvalitet i Korthet (KKiK) 2011 kommuns Kvalitet i Korthet (KKiK) Mätningen innehåller totalt 39 mått. 161 kommuner deltog i mätningen. Kommunens Kvalitet i Korthet omfattar fem områden: Tillgänglighet Trygghet Delaktighet Effektivitet

Läs mer

Vilka resultat presterar Vetlanda kommun?

Vilka resultat presterar Vetlanda kommun? 2015-03-16 Vilka resultat presterar Vetlanda kommun? En kommunjämförelse av kvalitets- och effektivitetsaspekter ur ett medborgar- och ledningsperspektiv. Hur effektivt används kommunens skattemedel? Vilka

Läs mer

Årsredovisning 2012 ÅRSREDOVISNING ÖSTERSUNDS KOMMUN 2012

Årsredovisning 2012 ÅRSREDOVISNING ÖSTERSUNDS KOMMUN 2012 Årsredovisning 2012 1 Innehåll 2 Övergripande del Kommunstyrelsens ordförande... 3 Kommundirektören kommenterar... 5 Viktiga händelser under året... 6 Femårsöversikt... 8 Vad kostar det?... 9 Förvaltningsberättelse

Läs mer

Kommunens Kvalitet i Korthet 2015

Kommunens Kvalitet i Korthet 2015 1 (11) 2016-03-08 Gunilla Mellgren Kommunens Kvalitet i Korthet 2015 Innehållsförteckning 1. Kommunens kvalitet och effektivitet ur invånar- och brukarperspektiv 2. Sammanfattning av Strömsunds resultat

Läs mer

Vilka resultat presterar Vetlanda kommun?

Vilka resultat presterar Vetlanda kommun? 2016-02-12 Vilka resultat presterar Vetlanda kommun? En kommunjämförelse av kvalitets- och effektivitetsaspekter ur ett medborgar- och ledningsperspektiv. Hur effektivt används kommunens skattemedel? Vilka

Läs mer

År 2011 medverkade 160 kommuner i Kommunen kvalitet i korthet. Antalet mått är drygt 40 st fördelade över de fem perspektiven som beskrivs ovan.

År 2011 medverkade 160 kommuner i Kommunen kvalitet i korthet. Antalet mått är drygt 40 st fördelade över de fem perspektiven som beskrivs ovan. Kommunens Kvalitet i Korthet Sveriges kommuner och landsting (SKL) sammanställer årligen undersökningar av kommunens kvalitet och effektivitet ur fem perspektiv. Tillgänglighet Trygghet Information och

Läs mer

Din kommuns tillgänglighet

Din kommuns tillgänglighet Område Din kommuns tillgänglighet Nummer 1 2 3 4 Fråga Hur många av medborgare som skickar in en enkel fråga via e-post får svar inom två arbetsdagar? Hur stor andel av medborgarna som tar kontakt med

Läs mer

31 AUGUSTI 2014 VILHELMINA KOMMUN

31 AUGUSTI 2014 VILHELMINA KOMMUN 31 AUGUSTI 2014 VILHELMINA KOMMUN Kommunstyrelsen, 912 81 VILHELMINA Besöksadress: Förvaltningshuset, Torget 6 Växel: 0940-14 000 e-post: vilhelmina.kommun@vilhelmina.se KS 2014-10-01 KOMMUNINFORMATION

Läs mer

Delårsrapport April 2015. Kommunfullmäktige

Delårsrapport April 2015. Kommunfullmäktige Delårsrapport April Kommunfullmäktige Förvaltningsberättelse Delårsbokslut Resultatanalys Periodens resultat uppgår till 25,2 mkr, vilket även var resultatet motsvarande period föregående år. Verksamhetens

Läs mer

Kommunens Kvalitet i Korthet 2015

Kommunens Kvalitet i Korthet 2015 KKIK Kommunens Kvalitet I Korthet 1 Kommunens Kvalitet i Korthet Hur effektivt använder kommunen skattepengarna och vilka resultat leder det till? Sveriges Kommuner och Landsting (SKL) undersöker årligen

Läs mer

Finansiell profil Falköpings kommun 2007 2009

Finansiell profil Falköpings kommun 2007 2009 Finansiell profil Falköpings kommun 007 009 profiler för Falköpings kommun 007 009 Syftet med den här analysen är att redovisa var Falköpings kommun befinner sig finansiellt och hur kommunen har utvecklats

Läs mer

Trollhättan tål att jämföras

Trollhättan tål att jämföras 2012-06-25 Trollhättan tål att jämföras Här kan du se hur Trollhättan står sig jämfört med andra kommuner! Vi deltar sedan 2011 i en årlig undersökning kallad Kommunens Kvalitet i Korthet, där kommuner

Läs mer

FÖRVALTNINGSBERÄTTELSE ÅRSREDOVISNING ÖSTERSUNDS KOMMUN 2010. Årsredovisning 2010. Del 1

FÖRVALTNINGSBERÄTTELSE ÅRSREDOVISNING ÖSTERSUNDS KOMMUN 2010. Årsredovisning 2010. Del 1 FÖRVALTNINGSBERÄTTELSE Årsredovisning 2010 Del 1 1 FÖRVALTNINGSBERÄTTELSE 2 Innehåll FÖRVALTNINGSBERÄTTELSE Förvaltningsberättelse Finansiella rapporter kommunen Sammanställd redovisning koncernen Personalekonomisk

Läs mer

Hur bra är Ulricehamns kommun?

Hur bra är Ulricehamns kommun? Hur bra är Ulricehamns kommun? Kommunens kvalitet i korthet (KKiK) består av ett antal viktiga kunskapsområden för kommuninvånarna som beskriver kommunens kvalitet och effektivitet. Dessa områden är: "Din

Läs mer

Riktlinjer för god ekonomisk hushållning

Riktlinjer för god ekonomisk hushållning 1(1) Gäller från Diarienummer 2013-01-01 2013/586 040 Antagen: kommunstyrelsen 2013-11-18 139. Riktlinjer för god ekonomisk hushållning Se bilaga 1(5) Datum 2013-05-29 Riktlinjer för god ekonomisk hushållning

Läs mer

TOMELILLA KOMMUN KOMMUNAL FÖRFATTNINGSSAMLING Nr B 13:1

TOMELILLA KOMMUN KOMMUNAL FÖRFATTNINGSSAMLING Nr B 13:1 TOMELILLA KOMMUN KOMMUNAL FÖRFATTNINGSSAMLING Nr B 13:1 Kf 164/2013 Dnr KS 2013/310 Reglemente för resultatutjämningsreserv (RUR) Bakgrund Enligt kommunallagen 8 kap 1 ska fullmäktige besluta om riktlinjer

Läs mer

Policy. God ekonomisk hushållning och resultatutjämningsreserv 1

Policy. God ekonomisk hushållning och resultatutjämningsreserv 1 Policy God ekonomisk hushållning och resultatutjämningsreserv 1 Innehåll Bakgrund 3 God ekonomisk hushållning 3 Mål och måluppfyllelse för god ekonomisk hushållning 3 Finansiella mål och riktlinjer 3 Mål

Läs mer

Boksluts- kommuniké 2007

Boksluts- kommuniké 2007 s- kommuniké Sammantaget blev det ekonomiska resultatet i Södertälje kommun och Telgekoncernen positivt, enligt det preliminära bokslutet. År var målet för god ekonomisk hushållning i kommunen ett positivt

Läs mer

Hur bra är Ulricehamns kommun?

Hur bra är Ulricehamns kommun? Hur bra är Ulricehamns kommun? Kommunens kvalitet i korthet (KKiK) består av ett antal viktiga kunskapsområden för kommuninvånarna som beskriver kommunens kvalitet och effektivitet. Dessa områden är: "Din

Läs mer

Översiktlig granskning av delårsrapport 2014

Översiktlig granskning av delårsrapport 2014 Revisionsrapport Caroline Liljebjörn 29 augusti 2014 Översiktlig granskning av delårsrapport 2014 Torsås kommun Innehållsförteckning 1 Sammanfattande bedömning 1 2 Inledning 2 2.1 Bakgrund 2 2.2 Syfte,

Läs mer

Finansiell profil Falköpings kommun

Finansiell profil Falköpings kommun Finansiell profil Falköpings kommun 00 007 profiler för Falköpings kommun 00 007 Syftet med den här analysen är att redovisa var Falköpings kommun befinner sig finansiellt och hur kommunen har utvecklats

Läs mer

Övergripande del Kommunstyrelsens ordförande 3 Kommundirektören kommenterar 4 Viktiga händelser under året 5 Femårsöversikt 6 Vad kostar det?

Övergripande del Kommunstyrelsens ordförande 3 Kommundirektören kommenterar 4 Viktiga händelser under året 5 Femårsöversikt 6 Vad kostar det? Årsredovisning 2007 Övergripande del Kommunstyrelsens ordförande 3 Kommundirektören kommenterar 4 Viktiga händelser under året 5 Femårsöversikt 6 Vad kostar det? 7 Förvaltningsberättelse Resultat, måluppfyllelse

Läs mer

Finansiell profil Salems kommun

Finansiell profil Salems kommun Finansiell profil Salems kommun 00 007 profiler för Salems kommun 00 007 Syftet med den här analysen är att redovisa var Salems kommun befinner sig finansiellt och hur kommunen har utvecklats under perioden

Läs mer

Dnr KK13/346 POLICY. Policy för god ekonomisk hushållning. Antagen av kommunfullmäktige 2013-12-10 287

Dnr KK13/346 POLICY. Policy för god ekonomisk hushållning. Antagen av kommunfullmäktige 2013-12-10 287 Dnr KK13/346 POLICY för god ekonomisk hushållning 2013-12-10 287 Dnr KK13/346 2/8 Innehållsförteckning 1 Inledning... 3 2 Syfte... 3 3 Utgångspunkter och principer... 3 3.1 Avgränsning... 4 3.2 Politiska

Läs mer

övergripande del Årsredovisning 2008

övergripande del Årsredovisning 2008 övergripande del Årsredovisning 2008 1 övergripande del Övergripande del Kommunstyrelsens ordförande... 3 Kommundirektören kommenterar... 4 Viktiga händelser under året... 5 Femårsöversikt... 6 Vad kostar

Läs mer

Årsredovisning 2013 ÅRSREDOVISNING ÖSTERSUNDS KOMMUN 2013

Årsredovisning 2013 ÅRSREDOVISNING ÖSTERSUNDS KOMMUN 2013 Årsredovisning 2013 1 Innehåll 2 Övergripande del Kommunstyrelsens ordförande... 3 Kommundirektören kommenterar... 5 Viktiga händelser under året... 6 Femårsöversikt... 8 Vad kostar det?... 9 Förvaltningsberättelse

Läs mer

Hammarö kommuns kvalitet i korthet. = Bra resultat i Hammarö kommun = Förbättringsområden i Hammarö kommun. Tillgänglighet i Hammarö kommun 2009

Hammarö kommuns kvalitet i korthet. = Bra resultat i Hammarö kommun = Förbättringsområden i Hammarö kommun. Tillgänglighet i Hammarö kommun 2009 Hammarö kommuns kvalitet i korthet = Bra i Hammarö kommun = Förbättringsområden i Hammarö kommun Tillgänglighet i Hammarö kommun 1. Hur många medborgare får svar på en enkel e-postfråga inom två arbets?

Läs mer

Granskning av delårsrapport 2016

Granskning av delårsrapport 2016 Granskningsrapport Richard Vahul Jenny Nyholm Granskning av delårsrapport 2016 Nynäshamns kommun Granskning av delårsrapport 2016 Innehållsförteckning 1 Sammanfattande bedömning 1 2 Inledning 2 2.1 Bakgrund

Läs mer

Lindesbergs kommuns kvalitet i korthet (KKiK) 2012

Lindesbergs kommuns kvalitet i korthet (KKiK) 2012 1 s kommuns kvalitet i korthet () = Bra resultat för s kommun 1) = Medelresultat för s kommun 2) = Förbättringsområde för s kommun 3) Tillgänglighet i s kommun 1. Hur många medborgare får svar på en enkel

Läs mer

Årsredovisning 2013 ÅRSREDOVISNING ÖSTERSUNDS KOMMUN 2013

Årsredovisning 2013 ÅRSREDOVISNING ÖSTERSUNDS KOMMUN 2013 Årsredovisning 2013 1 Innehåll 2 Övergripande del Kommunstyrelsens ordförande... 3 Kommundirektören kommenterar... 5 Viktiga händelser under året... 6 Femårsöversikt... 8 Vad kostar det?... 9 Förvaltningsberättelse

Läs mer

Finansiell profil Munkedals kommun

Finansiell profil Munkedals kommun Finansiell profil Munkedals kommun 00 007 profiler för Munkedals kommun 00 007 Syftet med den här analysen är att redovisa var Munkedals kommun befinner sig finansiellt och hur kommunen har utvecklats

Läs mer

Granskning av årsredovisning 2009

Granskning av årsredovisning 2009 Revisionsrapport 2010-04-16 Bert Hedberg, certifierad kommunal revisor Oscar Hjelte Innehållsförteckning 1 Sammanfattning...3 2 Inledning...4 2.3 Bakgrund...4 2.4 Revisionsfråga och metod...4 3 Granskningsresultat...5

Läs mer

Granskning av delårsrapport 2014

Granskning av delårsrapport 2014 Granskningsrapport Caroline Liljebjörn Granskning av delårsrapport 2014 Vimmerby kommun Innehållsförteckning 1 Sammanfattande bedömning 1 2 Inledning 2 2.1 Bakgrund 2 2.2 Syfte, revisionsfrågor och avgränsning

Läs mer

bokslutskommuniké 2011

bokslutskommuniké 2011 bokslutskommuniké 2011 Bokslutskommunikéns syfte är att ge en snabb, kortfattad och övergripande bild av 2011 års utfall. Förändringar kan komma att ske gentemot slutligt fastställd årsredovisning. Kommunikén

Läs mer

Resultat Kommunens Kvalitet i Korthet Bra OK Under medel

Resultat Kommunens Kvalitet i Korthet Bra OK Under medel Kommunens tillgänglighet Hur stor andel av medbogarna som skickar in en enkel fråga via e-post 78% 79% 100% 42% får svar inom två arbetsdagar Hur stor del av medborgarna som tar kontakt med kommunen via

Läs mer

1. Hur många av medborgare som skickar in en enkel fråga via e post får svar inom två arbetsdagar?

1. Hur många av medborgare som skickar in en enkel fråga via e post får svar inom två arbetsdagar? 1. Hur många av medborgare som skickar in en enkel fråga via e post får svar inom två arbetsdagar? stahammar 60 61 61 6364 60 45 49 60 64 65 65 6769 73 7577 73 72 73 73 82 83 82 82 81 82 82 77 7981 83

Läs mer

Granskning av delårsrapport 2014

Granskning av delårsrapport 2014 Granskningsrapport Caroline Liljebjörn 8 september 2014 Granskning av delårsrapport 2014 Borgholms kommun Innehållsförteckning 1 Sammanfattande bedömning 1 2 Inledning 2 2.1 Bakgrund 2 2.2 Syfte, revisionsfrågor

Läs mer

RESULTAT AV UNDERSÖKNINGEN KOMMUNENS KVALITET I KORTHET (KKIK) 2014

RESULTAT AV UNDERSÖKNINGEN KOMMUNENS KVALITET I KORTHET (KKIK) 2014 RESULTAT AV UNDERSÖKNINGEN KOMMUNENS KVALITET I KORTHET (KKIK) 2014 För att ge en snabb och enkel överblick över hur Vadstena kommun står sig jämfört med andra kommuner är utfallet uppdelat i fyra grupper:

Läs mer

Granskning av delårs- rapport 2012

Granskning av delårs- rapport 2012 Revisionsrapport Granskning av delårs- rapport 2012 Karlstads kommun Daniel Brandt Stefan Fredriksson Lars Dahlin Maria Jäger Innehållsförteckning 1 Sammanfattande bedömning 1 2 Inledning 2 2.1 Bakgrund

Läs mer

Resultat av KKiK Kommuners Kvalitet i Korthet deltog 200 kommuner 2013 deltog 220 kommuner

Resultat av KKiK Kommuners Kvalitet i Korthet deltog 200 kommuner 2013 deltog 220 kommuner Resultat av KKiK Kommuners Kvalitet i Korthet deltog 200 deltog 220 Kommunens Kvalitet i Korthet KKiK Som ett led i att styra mot Vision 2030 och höja kvalitén i servicen till medborgarna deltar kommun

Läs mer

Sammanställning av resultat för KKiK 2013 Alla Jämtlandskommuner utom Bräcke

Sammanställning av resultat för KKiK 2013 Alla Jämtlandskommuner utom Bräcke Sammanställning av resultat för KKiK 2013 Alla Jämtlandskommuner utom Bräcke Som jämförelse finns de kommuner med högst respektive lägst resultat med i tabellerna. Medelvärdet gäller för hela riket. Vissa

Läs mer

Olofströms kommun. Granskning av delårsbokslut KPMG Bohlins AB Antal sidor: 5

Olofströms kommun. Granskning av delårsbokslut KPMG Bohlins AB Antal sidor: 5 ABCD Olofströms kommun Granskning av delårsbokslut 2010-08-31 KPMG Bohlins AB 2010-10-21 Antal sidor: 5 2011 KPMG Bohlins AB, the Swedish member firm of KPMG International, a Swiss cooperative. All rights

Läs mer

BOKSLUTSRAPPORT 2011

BOKSLUTSRAPPORT 2011 BOKSLUTSRAPPORT 2011 Resultat 16,0 mkr (2010: 40,1 mkr) Resultatmål 30,2 mkr (2010: 30,1 mkr) Avvikelse -14,4 mkr (2010: 10,0 mkr) Procent av skatteintäkter 0,9 % (2010: 2,5 %) Bokslutsrapporten presenterar

Läs mer

Årsredovisning 2013 ÅRSREDOVISNING ÖSTERSUNDS KOMMUN 2013

Årsredovisning 2013 ÅRSREDOVISNING ÖSTERSUNDS KOMMUN 2013 Årsredovisning 2013 1 Innehåll 2 Övergripande del Kommunstyrelsens ordförande... 3 Kommundirektören kommenterar... 5 Viktiga händelser under året... 6 Femårsöversikt... 8 Vad kostar det?... 9 Förvaltningsberättelse

Läs mer

Kommunens Kvalitet i Korthet

Kommunens Kvalitet i Korthet ) Datum Sida 2014-03-24 1 (3) Kommunens Kvalitet i Korthet Ett resultat som är bättre eller lika med snittet i nätverket Ett resultat som är sämre än snittet i nätverket Mått 2014 TILLGÄNGLIGHET Andel

Läs mer

RÄTTVISANDE RÄKENSKAPER...2

RÄTTVISANDE RÄKENSKAPER...2 Rapport Åtvidabergs kommun Granskning delårsrapport 2006-08-31 2006-10-17 Genomförd på uppdrag av de förtroendevalda revisorerna i Åtvidabergs kommun Susanne Svensson Lars Rydvall Innehåll 1 SAMMANFATTNING...1

Läs mer

Revisionsrapport. Götene kommun. Granskning av årsredovisning 2011. Hans Axelsson Anna Teodorsson

Revisionsrapport. Götene kommun. Granskning av årsredovisning 2011. Hans Axelsson Anna Teodorsson Revisionsrapport Granskning av årsredovisning 011 Götene kommun Hans Axelsson Anna Teodorsson mars 01 Innehållsförteckning 1 Sammanfattning Inledning.1 Bakgrund. Revisionsfråga och metod 3 Granskningsresultat

Läs mer

bokslutskommuniké 2012

bokslutskommuniké 2012 bokslutskommuniké 2012 Bokslutskommunikéns syfte är att ge en snabb, kortfattad och övergripande bild av 2012 års utfall. Förändringar kan komma att ske gentemot slutligt fastställd årsredovisning. Kommunikén

Läs mer

Ledningsenheten 2005-10-28 1 (7) Landstingsfullmäktiges finansplan 2006 (08)

Ledningsenheten 2005-10-28 1 (7) Landstingsfullmäktiges finansplan 2006 (08) Ledningsenheten 2005-10-28 1 (7) Landstingsfullmäktiges finansplan 2006 (08) LANDSTINGET KRONOBERG 2005-10-28 2 (7) 1 Finansiella ramar Finansiering av tidigare beslutade driftkostnadsramar föreslås grundat

Läs mer

Medel. Definition. Antal dagar. Antal dagar. 9 Ånge 08. Antal dagar. Medel 2010/ Index 1-100. Antal personer. Barn/ personal

Medel. Definition. Antal dagar. Antal dagar. 9 Ånge 08. Antal dagar. Medel 2010/ Index 1-100. Antal personer. Barn/ personal Kommunens Kvalitet i Korthet 160 kommuner deltog 1 2 3 4 5 6 7 8 9 Din kommuns tillgänglighet Hur många av medborgare som skickar in en enkel fråga via e-post får svar inom två arbetsdagar? Definition

Läs mer

Resultatrapport Kommunens Kvalitet i Korthet

Resultatrapport Kommunens Kvalitet i Korthet Resultatrapport Kommunens Kvalitet i Korthet 2015 Sammanställning av resultat i Kommunens Kvalitet i Korthet (KKiK) 2015 Bakgrund Åre kommun deltar sedan 2012 i Sveriges Kommuner och Landstings (SKL) nationella

Läs mer

Verksamhetsplan 2015-2017. Förslag från Socialdemokraterna

Verksamhetsplan 2015-2017. Förslag från Socialdemokraterna Färgelanda kommun Verksamhetsplan 2015-2017 Förslag från Socialdemokraterna INNEHÅLLSFÖRTECKNING - ÖVERGRIPANDE MÅL SID 3-7 - EKONOMISKA FÖRUTSÄTTNINGAR, MÅL OCH KOMMUNBIDRAG SID 8-10 2 Vision, mål och

Läs mer

Kommunens kvalitet i korthet (KKiK) Resultaten 2010

Kommunens kvalitet i korthet (KKiK) Resultaten 2010 Kommunens kvalitet i korthet (KKiK) Resultaten 2010 Bakgrund till KKiK Fr om 2006 drivet projekt av Sveriges Kommuner och Landsting för att utveckla viktiga mått och mätetal, ur ett förtroendevald- / medborgarperspektiv

Läs mer

Osby kommun Granskning av delårsrapport per

Osby kommun Granskning av delårsrapport per Osby kommun Granskning av delårsrapport per 2014-08-31 2014-10-01 Thomas Hallberg Syfte med granskningen Ernst & Young har på uppdrag av kommunrevisionen i Osby kommun gjort en översiktlig granskning av

Läs mer

Granskning av delårsrapport 2008

Granskning av delårsrapport 2008 Revisionsrapport Granskning av delårsrapport 2008 Smedjebackens kommun September 2008 Robert Heed Innehållsförteckning 1. Inledning... 2 1.1 Uppdrag och ansvarsfördelning... 2 1.2 Kommunfullmäktiges mål

Läs mer

Rapport avseende granskning av delårsrapport 2012-08-31.

Rapport avseende granskning av delårsrapport 2012-08-31. Rapport avseende granskning av delårsrapport 2012-08-31. Östersunds kommun Oktober 2012 Marianne Harr, certifierad kommunal revisor Jenny Eklund, godkänd revisor 1 Innehåll Sammanfattning och kommentarer

Läs mer

Korthet) 2014 Alla Jämtlandskommuner utom Bräcke

Korthet) 2014 Alla Jämtlandskommuner utom Bräcke 1 Sammanställning av resultat KKiK (Kommunens Kvalitet i Korthet) 2014 Alla Jämtlandskommuner utom Bräcke Berg, Härjedalen, Krokom, Ragunda, Strömsund, Åre och Östersund ingår i ett nätverk via SKL, Nornorna,

Läs mer

Årsredovisning 2015 ÅRSREDOVISNING ÖSTERSUNDS KOMMUN 2015

Årsredovisning 2015 ÅRSREDOVISNING ÖSTERSUNDS KOMMUN 2015 Årsredovisning 2015 1 Innehåll 2 Övergripande del Kommunstyrelsens ordförande... 3 Kommundirektören kommenterar... 5 Viktiga händelser under året... 6 Femårsöversikt... 8 Vad kostar det?... 9 Förvaltningsberättelse

Läs mer

Granskning av delårsrapport 2014

Granskning av delårsrapport 2014 Granskningsrapport Carl-Gustaf Folkeson Bengt-Åke Hägg Lotten Lasson Granskning av delårsrapport 2014 Staffanstorps kommun Innehållsförteckning 1 Sammanfattande bedömning 1 2 Inledning 2 2.1 Bakgrund 2

Läs mer

Budget 2016, ram för 2017och plan 2018; Del I finansiering och resultat

Budget 2016, ram för 2017och plan 2018; Del I finansiering och resultat Datum 2015-09-29 Handläggare Jan Öhlin Direkttelefon 0380-51 88 61 E-postadress jan.ohlin@nassjo.se Kommunstyrelsen Budget 2016, ram för 2017och plan 2018; Del I finansiering och resultat Sammanfattning

Läs mer

Bokslutskommuniké 2014

Bokslutskommuniké 2014 Bokslutskommuniké 2014 Bokslutskommunikéns syfte är att ge en snabb, kortfattad och övergripande bild av 2014 års utfall. Förändringar kan komma att ske i den slutliga årsredovisningen, som fastställs

Läs mer

Riktlinjer för God ekonomisk hushållning

Riktlinjer för God ekonomisk hushållning Riktlinjer för God ekonomisk hushållning Antagna av KF 2013-11-19 107 2016-11-15 xx Maria Åhström 2016-10-20 Kommunstyrelsens förvaltning Bakgrund Enligt kommunallagen 8 kap 1 ska kommunfullmäktige besluta

Läs mer

31 AUGUSTI 2015 VILHELMINA KOMMUN

31 AUGUSTI 2015 VILHELMINA KOMMUN 31 AUGUSTI 2015 VILHELMINA KOMMUN VILHELMINA KOMMUN Kommunstyrelsen, 912 81 VILHELMINA Besöksadress: Förvaltningshuset, Torget 6 Växel: 0940-14 000 e-post: vilhelmina.kommun@vilhelmina.se KOMMUNINFORMATION

Läs mer

Söderhamns kommun. Granskning av delårsrapport per den 31 augusti Revisionsrapport. KPMG 11 oktober 2006 Antal sidor 9

Söderhamns kommun. Granskning av delårsrapport per den 31 augusti Revisionsrapport. KPMG 11 oktober 2006 Antal sidor 9 Granskning av delårsrapport per den 31 augusti 2006 KPMG 11 oktober 2006 Antal sidor 9 Innehåll 1. Sammanfattning 1 2. Bakgrund 1 3. Ansvarsavgränsning 2 4. Granskning 2 5. Revisionsmål 3 6. Granskningens

Läs mer

Ekonomi. -KS-dagar 28/1 2015-

Ekonomi. -KS-dagar 28/1 2015- Ekonomi -KS-dagar 28/1 2015- Innehåll Resultat och balansräkning Budgetuppföljning Bokslut Investeringar i anläggningstillgångar Resultat och balans INTÄKTER Värdet av varuleveranser och utförda tjänster

Läs mer

Delårsrapport 2007-08-31

Delårsrapport 2007-08-31 Revisionsrapport* Delårsrapport 2007-08-31 Vänersborgs kommun 2007-10-18 Marianne Wolmebrandt Certifierad kommunal revisor Henrik Bergh *connectedthinking Innehållsförteckning 1 Sammanfattning...3 2 Inledning...3

Läs mer

En sammanfattning av årsredovisningen för 2014

En sammanfattning av årsredovisningen för 2014 Kortversion av Gislaveds kommuns årsredovisning 2014: En sammanfattning av årsredovisningen för 2014 Den kommunala verksamheten i Gislaved kostar 1443 miljoner kronor och utförs av 2530 medarbetare (vilket

Läs mer

Riktlinjer för god ekonomisk hushållning och resultatutjämningsreserv samt avsättning till resultatutjämningsreserv för åren 2010-2012

Riktlinjer för god ekonomisk hushållning och resultatutjämningsreserv samt avsättning till resultatutjämningsreserv för åren 2010-2012 4 november 2013 KS-2013/1409.189 1 (9) HANDLÄGGARE Ralph Strandqvist 08-535 302 59 ralph.strandqvist@huddinge.se Kommunstyrelsen Riktlinjer för god ekonomisk hushållning och resultatutjämningsreserv samt

Läs mer

Periodrapport Ekonomisk sammanfattning April

Periodrapport Ekonomisk sammanfattning April Periodrapport Ekonomisk sammanfattning April 2015 Ekonomi l Resultat januari april 37 mnkr (67mnkr) l Nettokostnadsökning 8,1 % (1,8 %) l Skatter och statsbidrag 4,7 % (4,9 %) l Helårsprognos 170 mnkr

Läs mer

UPPFÖLJNING. Per 31 oktober Svalövs kommun. Till KS

UPPFÖLJNING. Per 31 oktober Svalövs kommun. Till KS UPPFÖLJNING Per 3 oktober 26 Svalövs kommun. Till KS 625 2 Innehållsförteckning Inledning 2. Kommunens ekonomi. Utfall per 3 oktober 2 2. Kommunens ekonomi. Prognos för helår 2 3. Integrationsprojekt 6

Läs mer

Riktlinjer för god ekonomisk hushållning och resultatutjämningsreserv (RUR)

Riktlinjer för god ekonomisk hushållning och resultatutjämningsreserv (RUR) TJÄNSTESKRIVELSE Handläggare Datum Ärendebeteckning Urban Sparre 2013-11-21 KS 2013/0865 Kommunfullmäktige Riktlinjer för god ekonomisk hushållning och resultatutjämningsreserv (RUR) Förslag till beslut

Läs mer

Finspångs kommuns kvalitet i korthet 2014

Finspångs kommuns kvalitet i korthet 2014 1 (12) s kommuns kvalitet i korthet Sedan deltar s kommun i undersökningen Kommunens Kvalitet i Korthet () som drivs av Sveriges Kommuner och Landsting, SKL. Undersökningen omfattar ca 40 mått som ska

Läs mer

Årsredovisning för Linköpings kommun 2011

Årsredovisning för Linköpings kommun 2011 1 (6) Kommunledningskontoret 2012-03-13 Dnr KS Stig Metodiusson Kommunstyrelsen Årsredovisning för Linköpings kommun 2011 FÖRSLAG TILL KOMMUNSTYRELSEN 1. Kommunstyrelsen bedömer att kommunens mål för god

Läs mer

Månadsuppföljning januari juli 2015

Månadsuppföljning januari juli 2015 Resultatet uppgår till 47 Mkr för juli månad. Nettokostnaderna har t.o.m. juli tagit i anspråk 57 % av årsbudgeten. Riktpunkten är 58 %. Hittills under året har kommunen investerat för 103 Mkr. Fyra av

Läs mer

Granskning av delårsrapport

Granskning av delårsrapport Revisionsrapport Granskning av delårsrapport 2012 Vimmerby kommun Caroline Liljebjörn 11 oktober 2012 Innehållsförteckning 1 Sammanfattande bedömning 1 2 Inledning 2 2.1 Bakgrund 2 2.2 Syfte, revisionsfrågor

Läs mer

Granskning av delårsrapport. Torsås kommun

Granskning av delårsrapport. Torsås kommun Revisionsrapport Granskning av delårsrapport 2013 Torsås kommun Åsa Bejvall augusti 2013 Innehållsförteckning 1 Sammanfattande bedömning 1 2 Inledning 2 2.1 Bakgrund 2 2.2 Syfte, revisionsfrågor och avgränsning

Läs mer

Rapport avseende granskning av delårsrapport Timrå kommun

Rapport avseende granskning av delårsrapport Timrå kommun Rapport avseende granskning av delårsrapport 2016-08-31. Timrå kommun Oktober 2016 Innehåll 1. INLEDNING... 3 1.1 BAKGRUND... 3 1.2 SYFTE... 3 1.3 REVISIONSMETOD... 4 2. IAKTTAGELSER... 4 2.1 FÖRVALTNINGSBERÄTTELSE...

Läs mer

Tjänsteskrivelse Resultatutjämningsreserv (RUR)

Tjänsteskrivelse Resultatutjämningsreserv (RUR) VALLENTUNA KOMMUN TJÄNSTESKRIVELSE KOMMUNLEDNINGSKONTORET 2013-10-04 DNR KS 2013.392 MARIE WALLIN SID 1/2 REDOVISNINGSANSVARIG 08-58785032 MARIE.WALLIN@VALLENTUNA.SE KOMMUNSTYRELSEN Tjänsteskrivelse Resultatutjämningsreserv

Läs mer

Granskning av delårsrapport

Granskning av delårsrapport Revisionsrapport Granskning av delårsrapport 2013 Kalix kommun Anna Carlénius Revisionskonsult Per Ståhlberg Certifierad kommunal revisor Innehållsförteckning 1 Sammanfattande bedömning 1 2 Inledning 2

Läs mer

Korthet) 2015 Alla Jämtlandskommuner utom Bräcke

Korthet) 2015 Alla Jämtlandskommuner utom Bräcke 1 Sammanställning av resultat KKiK (Kommunens Kvalitet i Korthet) 2015 Alla Jämtlandskommuner utom Bräcke Berg, Härjedalen, Krokom, Ragunda, Strömsund, Åre och Östersund ingår i ett nätverk via SKL, Nornorna,

Läs mer

Granskning av delårsrapport 2013

Granskning av delårsrapport 2013 Revisionsrapport Caroline Liljebjörn Kristina Lindhe 21 oktober 2013 Granskning av delårsrapport 2013 Emmaboda kommun Innehållsförteckning 1 Sammanfattande bedömning 1 2 Inledning 2 2.1 Bakgrund 2 2.2

Läs mer

Laholms kommun Granskning av delårsrapport per

Laholms kommun Granskning av delårsrapport per Laholms kommun 2015-10-14 Magnus Helmfrid Syfte med granskningen EY har på uppdrag av kommunrevisionen i Laholms kommun gjort en översiktlig granskning av delårsrapporten per 2015-08-31. Enligt kommunallagen

Läs mer

Delårsrapport 31 augusti 2011

Delårsrapport 31 augusti 2011 Datum 29 september 2011 Till Revisionen Från Susanne Svensson Angående Granskning av delårsrapport 31 augusti 2011 1 Inledning 1.1 Syfte På uppdrag av de förtroendevalda revisorerna har vi översiktligt

Läs mer

2015-04-14 Hylte kommun

2015-04-14 Hylte kommun Antal kommuner i KKiK 250 214 222 230 200 190 150 127 158 KKiK utvecklas 100 tillsammans med en KSOgrupp 50 43 63 68 0 0 2006 2007 2008 2009 2010 2011 2012 2013 2015 Syftet med Kommunens Kvalitet i Korthet

Läs mer

Granskning av delårsrapport 2014

Granskning av delårsrapport 2014 Granskningsrapport Anna Carlénius Revisionskonsult Conny Erkheikki Auktoriserad revisor Granskning av delårsrapport 2014 Övertorneå kommun Innehållsförteckning 1 Sammanfattande bedömning 1 2 Inledning

Läs mer

Kommunrapport 1 Befolkning, arbetsmarknad, ekonomi

Kommunrapport 1 Befolkning, arbetsmarknad, ekonomi Fokus: Högsby Län: Kalmar län (ovägt medel) Kommungruppering: Pendlingskommuner (ovägt medel) Kommunrapport 1 Befolkning, arbetsmarknad, ekonomi Diagrammen baseras på data från Kommun- och landstingsdatabasen

Läs mer