Årsredovisning 2011 ÅRSREDOVISNING ÖSTERSUNDS KOMMUN 2011

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Årsredovisning 2011 ÅRSREDOVISNING ÖSTERSUNDS KOMMUN 2011"

Transkript

1 Årsredovisning

2 Innehåll 2 Övergripande del Kommunstyrelsens ordförande... 3 Kommundirektören kommenterar... 5 Viktiga händelser under året... 6 Femårsöversikt... 8 Vad kostar det?... 9 Förvaltningsberättelse Resultat, måluppfyllelse och kvalitet Sammanfattning Framtidsbedömning Omvärldsanalys Finansiell analys för kommunen Driftredovisning och investeringsredovisning Exploateringsredovisning Finansiella rapporter kommunen Resultaträkning Kassaflödesanalys Balansräkning Tilläggsupplysningar Tillämpade redovisningsprinciper Sammanställd redovisning koncernen Förvaltningsberättelse Resultaträkning Kassaflödesanalys Balansräkning Tilläggsupplysningar Personalekonomisk redovisning Miljöredovisning Välfärdsredovisning Nämndernas verksamhetsberättelser Kommunstyrelsen Utförarstyrelsen, Teknisk förvaltning Utförarstyrelsen, Serviceförvaltning Miljö- och samhällsnämnden Kultur- och fritidsnämnden Barn- och utbildningsnämnden Vård- och omsorgsnämnden Socialnämnden Överförmyndaren Valnämnd Gemensam nämnd för upphandlingssamverkan Revisionsberättelse Formgivning: Infobyrån, Östersunds kommun. Foto: Sverker Berggren, Roger Strandberg, Jörgen Vikström. Tryck: Östersunds kommun

3 Stabil och uthållig ekonomi ÖVERGRIPande del Som kommunstyrelsens ordförande är min önskan att så många som möjligt ska ta del av kommunens bokslut för att därmed kunna bilda sig en uppfattning om ekonomin och verksamheterna. Här följer en kort sammanfattning som förhoppningsvis lockar till att fördjupa sig i bokslutet. Bra resultat: Resultatet på + 71 mnkr, vilket är 41 mnkr bättre än budget. Överskottet beror främst på högre skatteintäkter. Underskott i verksamheten: Vård- och omsorgsnämnden redovisar underskott med 37 mkr. Det påminner oss om vikten av bra ekonomiska uppföljningar i god tid för att kunna anpassa kostnaderna till godkänd budget. Pensionsfond 441 mnkr: Genom pensionsfonden på 441 mnkr har Östersund som en av få kommuner i Sverige säkerställt att pensionspuckeln de kommande 15 åren inte ska bli en belastning i kommunens ekonomi. Detta är verkligen något som vi utifrån ett generationsperspektiv kan vara stolta över. Hög investeringsnivå upplåning påbörjad: Nu sker viktiga framtidsinvesteringar som medför en hög investeringsnivå på 266 mnkr. För att finansiera detta har upplåning skett med 130 mnkr. Låneskulden kommer, med anledning av fortsatt hög investeringsnivå, att öka de kommande åren och beräknas vid utgången av 2014 uppgå till 435 mnkr. Sämre måluppfyllelse: Kommunens styrelser och nämnder redovisar sämre måluppfyllelse jämfört med Av verksamhetsmålen inklusive mål för miljö och personal uppfylldes 75 %, vilket är en försämring jämfört med 2010 då 84 % av målen uppfylldes. Det finns anledning att fundera över om vi har de viktigaste målen ur ett medborgarperspektiv men framförallt lägga fokus på att också uppnå målen. Välskötta bolag: Östersund har välskötta bolag. Jämtkraft redovisar en vinst på 202 mkr efter skatt. Östersundsbostäder är ett välskött allmännyttigt bostadsföretag som för 2011 redovisar en vinst på 15,5 mnkr. Ett större underhåll än planerat har bidragit till att resultatet blev lägre än förväntat enligt ägardirektiv. Framtiden: Östersund har en i grunden sund och stabil ekonomi. Den rådande svaga konjunkturen tillsammans med hög investeringsnivå kräver att alla bidrar till att klara de utmaningar detta medför i form av effektivisering, sparande men också nytänkande. Östersund har förutsättningar för en positiv utveckling där samspelet med det omgivande samhället med bland annat Mittuniversitetet, företagen och föreningslivet har en avgörande betydelse för om vi ska lyckas. 3 Hög kvalitet i verksamheten: Östersund har en hög kvalitet på sin verksamhet. Detta visas bl a att Östersund för andra gången som en av fem kommuner i Sverige var nominerad till utmärkelsen Sveriges kvalitetskommun. Östersund föll emellertid på mållinjen, Kungsbacka fick priset. AnnSofie Andersson (S) Kommunstyrelsens ordförande Offensivt miljöarbete: Kommunen fortsätter att bedriva ett offensivt miljöarbete samt har infört ett miljöledningssystem enligt den internationella standarden ISO för att kvalitetssäkra miljöarbetet och att alla arbetar med ständiga förbättringar.

4 4

5 Varmt tack för 2011! ÖVERGRIPande del Inledningen av 2011 kännetecknades fortfarande av cryptosporidumutbrottet och arbetet med att få till stånd ett rent vatten igen. I mitten av februari 2011 kunde vi konstatera att nu var vårt vatten drickbart igen och medborgarna i Östersund kunde återgå till ett normalt vardagsliv utan att koka sitt dricksvatten. Många anställda gjorde ett stort arbete inom såväl Öster-sunds Vatten som Miljö & Hälsa som inom förvaltningarna i övrigt; äldreomsorgen, barnomsorgen, Måltidsservice, osv. Tack alla för ett gott arbete! Det ekonomiska läget för kommunens verksamheter är alltjämt bekymmersamt. Vi klarar våra ekonomiska överskottsmål tack vare ökade skatteintäkter, räntor och vinst från koncernbolaget. Trots ett lojalt och engagerat arbete från de anställda har vi överskridanden i flera av kommunens verksamheter. Det är inte möjligt att bedriva verksamhet utöver de av fullmäktige anslagna ramarna och vi tvingas därför till besparingar, effektiviseringar, omprövningar av verksamhet, etc. För oss anställda är det viktigt att Östersund kan fortsätta vara en kommun med en stark ekonomi. När omvärlden är turbulent med osäkerhet i skatteintäkter, hög arbetslöshet och ökade kostnader för försörjningsstöd så är det desto viktigare att vi har en ekonomi som uppfyller god ekonomisk hushållning för då har vi en reserv för oförutsedda händelser. Östersunds Kommun var en av fem nominerade kommuner till Svensk Kvalitetskommun Det blev Kungsbacka som blev årets Kvalitetskommun men vårt arbete för att i alla delar av den kommunala verksamheten förbättra och höja kvalitéten har bidragit till förbättringar för dem vi är till för; Östersundarna! Under 2011 var Östersund årets Mathuvudstad, utnämnd av landsbygdsministern vilket manifesterades genom ett särskilt projekt för att marknadsföra, öka kunskapen om lokalt mathantverk och sprida information. Tillsammans med utnämningen till Creative city of Gastronomy finns nu förutsättningar att arbeta vidare för att det lokala näringslivet skall kunna utveckla mathantverket till en besöksanledning. På samma sätt arbetar Östersunds Kommun i samarbete med Mittuniversitet och det Nationella Vintersportcentret för att kommersialisera idéerna från testlaboratorium och utvecklingscenter till något som blir till gagn för det lokala näringslivet. I samarbete med Midscand och Invest Sweden och Jämtkraft har kommunen lagt ned ett omfattande arbete för att erbjuda goda etableringsförutsättningar för Facebooks europeiska datacenter. Nu blev beslutet att lokalisera serverhallarna till Luleå. Det har varit ett imponerande samarbete mellan kommunala förvaltningarna, våra bolag och externa intressenter vilket lovar gott för framtida alternativ. Sjukfrånvaron har minskat från 6,5 % till 6,2 % vilket bland annat beror på ett aktivt arbete med de långa sjukskrivningarna. Tyvärr ser vi en tendens att de korta sjukfrånvaron istället ökar och den totala målsättningen att sjukfrånvaron inte skall överstiga 6 % når vi alltså inte. Här har vi ett viktigt gemensamt arbete framför oss tillsammans med de fackliga organisationerna. På samma sätt måste vi finna former för att minska antalet timanställningar. Även om antalet är oförändrat måste vår ambition vara att kunna erbjuda andra anställningsformer. Till vår glädje så har vi mycket goda resultat, till och med något bättre än 2010, när det gäller det s k nöjdmedarbetarindex i kommunens medarbetarundersökning. Tillsammans med det faktum att vi under hösten 2012 kommer genomföra medarbetardagar med särskild information och utbildning för alla anställda gör att vi hoppas att man som anställd i Östersund skall känna stolthet och arbetsglädje i jobbet. Stolthet för att man har kompetens, erfarenhet och engagemang i jobbet! Varmt tack för er insats under 2011! Väl mött under 2012! Bengt Marsh Kommundirektör 5

6 ÖVERGRIPande del Viktiga händelser under Den nationella medborgarundersökningen som SCB genomför i ett större antal kommuner visar att det sammanfattande omdömet om att bo och leva i Östersund fortfarande är mycket högt var året då Östersund blev årets Mathuvudstad utnämnd av regeringen bland annat för den småskaliga livsmedelsproduktionen. Genom utnämningen till medlem i nätverket Creative cities har Östersund ytterligare kunnat stärka sitt nätverksarbete internationellt när det gäller gastronomi. Östersund har en hög kvalitet på sin verksamhet. Detta visas bl a att Östersund för andra gången som en av fem kommuner i Sverige var nominerad till utmärkelsen Sveriges kvalitetskommun. Östersund föll emellertid på mållinjen, Kungsbacka fick priset. Arbetslöshetstalen i Östersund är fortsatt höga och klart högre än riksgenomsnittet både vad gäller arbetslösheten hos hela befolkningen i kommunen men framför allt när det gäller ungdomsarbetslösheten. En betydande förlust var avvecklingen av huvudkontoret när Arla övertog Milko men samtidigt kunde ett stort antal mjölkproducenter fortsätta sin verksamhet Under året färdigställdes slalombacken Ladängen på Frösöberget. Slalombacken invigdes den 7 januari En investering på cirka 20 Mnkr varav EU finansierar 5 Mnkr. Östersund och Östersunds skidstadion var en av få platser i Europa som under november och en bit in i december kunde garantera en säker snötillgång. Flera tävlingar, såsom IBU-cupen och Scandic cup, flyttades till Östersund under denna period. Inledningen av 2011 kännetecknades fortfarande av cryptosporidutbrottet även om det nu handlade om att helt säkerställa att vi fick ett drickbart vatten istället för nya sjukdomsfall. Östersundarna visade på ett berömvärt tålamod och efterföljande imageundersökningar har visat att kopplingen mellan kommunen och parasitutbrottet inte särskilt markant för människor utanför Östersund Ett ambitiöst arbete med att implementera den nya skollagen, den nya läroplanen (Lgr 11) för skolan och den reviderade läroplanen för förskolan har skett under året. Sjukfrånvaron minskade under året med 0,3 procentenheter och uppgick vid 2011 års utgång till 6,2 %. Förvaltning av pensionsmedel, 433 mnkr startade under Genom pensionsfonden på 441 mkr har Östersund som en av få kommuner i Sverige säkerställt att pensionspuckeln de kommande 15 åren inte ska bli en belastning i kommunens ekonomi. Östersunds äldreomsorg uppvisar resultat i kvalitetsmätningar, brukarundersökningar och öppna jämförelser mm, som ligger i nivå med eller är bättre än riksgenomsnittet. Även kostnadsmässigt per brukare ligger kommunen under genomsnittet. Däremot har kommunen en kostnad som är över riksgenomsnittet totalt beroende på höga brukarbehov. Under 2011 har det varit en intensiv debatt i media om de kvalitetsbrister som uppmärksammats hos olika utförare. I Östersund har vård- och omsorgsnämnden tydliga kvalitetskrav som gäller för samtliga verksamheter såväl externa utförare som kommunens egen verksamhet. Granskningar visar att de externa utförarnas kvalitet i hemtjänst och särskilt boende är lika som den kommunala verksamheten i Östersund. Antalet brukare med hemtjänst är fortfarande på en hög nivå under 2011 i jämförelse med första delen av Det innebär att kostnaderna för hemtjänst/hemsjukvård är fortfarande mycket höga.

7 ÖVERGRIPande del 7

8 ÖVERGRIPande del Femårsöversikt RESULTATRÄKNINGAR Verksamhetens intäkter 733,0 714,0 687,4 687,7 722,2 Verksamhetens kostnader , , , , ,4 Av- och nedskrivningar -129,2-124,5-125,7-116,0-116,3 Verksamhetens nettokostnader , , , , ,6 Skatteintäkter 2 345, , , , ,7 Generella statsbidrag och utjämning 587,4 593,1 489,7 472,7 375,8 Finansnetto 38,5 110,5 6,3 22,9 21,1 Årets resultat 71,1-269,9 102,2 76,1 93,0 Verksamhetens nettokostnad/skatteintäkter och generella statsbidrag 98,9% 113,3% 96,5% 98,0% 97,2% KASSAFLÖDESANALYSER Löpande verksamhet Kassaflöde från löpande verksamhet 121,5 268,9 411,7 196,9 213,1 Investeringsverksamhet Nettoinvesteringar, materiella anläggningstillgångar -249,9-200,1-215,4-328,0-203,1 Försäljning av materiella anläggningstillgångar 11,5 9,7 3,7 5,4 44,3 Investeringar i finansiella anläggningstillgångar -14,4-435,9-551,2-1,2-0,3 Försäljning av finansiella anläggningstillgångar 0,0 5,5 0,0 1,2 0,0 Kassaflöde från investeringsverksamhet -252,8-620,8-762,9-322,6-159,1 Finansieringsverksamhet Upptagna/amortering lån 130, Förändring av långfristiga fordringar 51,6 82,1 552,4 2,9 7,3 Kassaflöde från finansieringsverksamhet 181,6 82,1 552,4 2,9 7,3 Förändring i kassaflöde 50,3-269,8 201,2-122,8 61,3

9 ÖVERGRIPande del BALANSRÄKNINGAR TILLGÅNGAR ANLÄGGNINGSTILLGÅNGAR 3 320, , , , ,9 Exploateringstillgångar 11,6 7,8 7,6 14,0 8,7 Förråd mm 2,0 2,2 2,1 1,3 1,4 Kortfristiga fordringar mm 203,8 122,7 99,6 140,0 180,4 Likvida medel 96,3 46,0 315,8 114,6 237,4 OMSÄTTNINGSTILLGÅNGAR 313,7 178,7 425,1 269,8 427,9 SUMMA TILLGÅNGAR 3 634, , , , ,8 EGET KAPITAL, AVSÄTTNINGAR OCH SKULDER EGET KAPITAL 2 313, , , , ,5 AVSÄTTNINGAR 623,4 585,9 134,4 122,2 135,2 Långfristiga skulder 130, Kortfristiga skulder 567,8 590,1 590,1 462,6 477,2 SKULDER 697,8 590,1 590,1 462,6 477,2 S:A EGET KAPITAL, AVSÄTTNINGAR OCH SKULDER 3 634, , , , ,8 STÄLLDA PANTER OCH ANSVARSFÖRBINDELSER Ansvarsförbindelser 2 924, , , , ,4 - varav pensionsförpliktelser 1 229, , , , ,0 Soliditet, inklusive pensionsskuld 29,8% 33,7% 28,9% 29,2% 27,8% Kassalikviditet 55,2% 30,3% 72,0% 58,3% 89,7% Befolkning förändring Vad kostar det? Antal personer/ Kostnad/plats/ Antal personer/ Kostnad/plats/ besökare besökare kr besökare besökare kr Grundskoleplats Gymnasieplats, ex gymnasiesärskola Förskoleplats i egen regi varav föräldraavgift varav kommunens kostnad Fritidshemsplats i egen regi varav föräldraavgift varav kommunens kostnad Plats i äldreboende Plats i boende enligt LSS Plats i daglig verksamhet enligt LSS Besök på Storsjöbadet varav genomsnittlig avgift varav försäljning m m varav kommunens kostnad 34 33

10 10

11 FÖRVALTNINGSBERÄTTELSE Resultat, måluppfyllelse och kvalitet Ett demokratiskt, socialt, ekologiskt och ekonomiskt hållbart Östersund är den gemensamma grundläggande visionen för Östersunds utveckling och utgångspunkten för det långsiktiga politiska arbetet Kommunfullmäktige har antagit en övergripande vision samt i budgetdirektiv tydligare uttryckt de gemensamma strategiska områdena som bör förbättras och utvecklas inom den kommunala verksamheten för att uppnå ett hållbart Östersund. Utifrån kommunfullmäktiges övergripande vision och kvalitetspolicy formuleras verksamhetens inriktningsmål i kommunfullmäktiges sektorplaner för verksamheten - kultur, trafik, socialtjänst, skola, idrott och vård och omsorg. Arbete med att ta fram sektorplaner för Vatten & Avlopp samt Naturvård & Park har påbörjats under Nämnderna formulerar verksamhetens effektmål i årsbudget och årsredovisningen redovisar om målen är uppfyllda, delvis uppfyllda eller inte uppfyllda. Måluppfyllelsen (resultatet) är en del i verksamhetens totala resultat som utgörs av kvalitet, volym, intäkter och kostnader. GOD EKONOMISK HUSHÅLLNING Ekonomiskt hållbar utveckling Kommunen har fastställt en styrmodell för hur verksamheten ska styras och följas upp. Kommunen arbetar utifrån en övergripande styrmodell som innebär att formulera mål fördela resurser följa upp och utvärdera utkräva ansvar. En mer detaljerad måloch styrkedja samt en modell för att mäta effektivitet och produktivitet är fastställd i kommunfullmäktige och den beskriver hur nämnder och förvaltningar ska arbeta på ett målinriktat och systematiskt sätt. Styrmodellen innebär att fullmäktige tilldelar nämnderna ekonomiska ramar och fastställer inriktningsmål, nämnderna föreslår effektmål som ryms inom tilldelad ram och förvaltningarna upprättar handlingsplaner, genomför uppföljningar och utvärderingar. Nämnderna analyserar och redovisar över-/underskott och måluppfyllelse tre gånger per år till kommunfullmäktige. Detta för att säkra kvalitetsarbetet med ständiga förbättringar och god ekonomisk hushållning. God ekonomisk hushållning utifrån ett verksamhetsperspektiv är enligt kommunens syn, att arbeta enligt den antagna styrmodellen med mål och måluppfyllelse avseende såväl ekonomi som verksamhet. En väsentlig del i god ekonomisk hushållning är att ha en buffert för oförutsedda händelser och kunna direktfinansiera en del av investeringsvolymen (utöver avskrivningar). Östersunds kommun har uppfyllt målet om god ekonomisk hushållning. Se även avsnitt Finansiell analys. Måluppfyllelse ekonomi 2011 Finansiellt mål Ekonomi i balans vilket innebär ett +-0 resultat Resultat 71 mnkr 11

12 FÖRVALTNINGSBERÄTTELSE Verksamhetens resultat: måluppfyllelse och resursanvändning Nämnd/styrelse Måluppfyllelse Måluppfyllelse Måluppfyllelse Måluppfyllelse Resursanvändning totalt verksamhet miljö personal ekonomi 12 Kommunstyrelse kommunledningsförvaltning 75 % 78 % 91 % 50 % 71 % Utförarstyrelse teknisk förvaltning 76 % 60 % 93 % 50 % MEX 66 % Utförarstyrelse serviceförvaltning 62 % 67 % 50 % 75 % Erhåller ej kommunbidrag Socialnämnd 71 % 56 % 100 % 80 % 101 % Barn- och utbildningsnämnd 56 % 60 % 100 % 20 % 100 % Vård- och omsorgsnämnd 81 % 67 % 100 % 86 % 103 % Miljö- och samhällsnämnd 88 % 80 % 86 % 100 % 101 % Kultur- och fritidsnämnd 88 % 80 % 100 % % Totalt hela kommunen % 71 % 90 % 66 % Totalt hela kommunen % 75 % 95 % 86 % Tabellkommentar: I tabellen redovisas ett sammandrag av nämndernas resultat avseende verksamhetsåret Måluppfyllelse redovisar mål som är helt eller delvis uppfyllda och resursanvändning ekonomi redovisar hur stor del av kommunbidraget från kommunfullmäktige som nämnden nyttjat. Redovisade kostnader i förhållande till förväntade kostnader I syfte att följa kostnadsutvecklingen över tid, för ett antal verksamhetsområden, redovisas standardkostnaden och den är en förväntad kostnad utifrån de strukturella förutsättningar en kommun har. Exempel på dessa är invånarnas ålder, sociala bakgrund och kommunens geografiska läge och struktur. Östersunds kommuns kostnader avviker inte nämnvärt från standardkostnaderna förutom för individ- och familjeomsorgen som uppvisar högre kostnader än strukturen motiverar och för barnomsorgen som från 2006 visar på allt högre kostnader. Standardkostnaden för verksamheten omsorg om äldre och personer med funktionsnedsättning (i diagrammet förkortat till LSS personkrets) är beräknade för första gången 2009 och där redovisar Östersunds kommun lägre kostnader än strukturen motiverar. Även gymnasieskolan redovisar from 2006 lägre kostnader än strukturen motiverar. Avvikelser i procent från utjämningssystemets standardkostnader Östersund 05 Östersund 06 Östersund 07 Procent Östersund 08 Östersund 09 Östersund 10 17,4 41,4 8,1 0,7-1,9-7,1 Barnomsorg Grundskola Gymnasieskola Äldreomsorg Ifo LSS personkrets Källa: Kolada

13 FÖRVALTNINGSBERÄTTELSE 13 KVALITETSARBETET demokratisk, social och ekonomiskt hållbar utveckling Kommunfullmäktige i Östersund har fastställt en kvalitetspolicy och syftet är att skapa en gemensam grund för kvalitetsarbetet i kommunen. Kvalitetspolicyn består av fyra kommungemensamma kvalitetsdimensioner: tillgänglighet, kompetens, inflytande och bemötande. Policyn är styrande för andra kommunala styrdokument. I kommunens kvalitetsarbete ingår att följa upp och utvärdera verksamheten som ett led i arbetet med ständiga förbättringar. Kvalitetsarbetet är på väg in i en ny fas där uppföljning av kvalitet via medborgarundersökningar kommer att utvecklas i syfte att också kunna jämföra resultat med andra kommuner. Medborgarundersökning (via SCB) har genomförts under Brukarundersökningar genomförs årligen av styrelser och nämnder. I kvalitetsarbetet ingår också att jämföra kvalitet och kostnader med andra kommuner i samarbete med Sveriges kommuner och landsting (SKL).

14 FÖRVALTNINGSBERÄTTELSE Östersunds kvalitet i korthet jämförelse med andra kommuner 14 Från och med år 2007 har Östersunds kommun, tillsammans med Sveriges kommuner och landsting (SKL) och ca av Sveriges 290 kommuner deltagit i ett samarbete med syfte att ta fram indikatorer som beskriver kvalitet ur ett medborgarperspektiv. Mätningen 2010 visade att mer än ca 60 % av Östersunds värden är lika eller högre i jämförelse med det genomsnittliga värdet för deltagande kommuner och mätningen 2011 visade på 63 %. Redovisningen, tillsammans med definitioner av måtten, finns på kommunens hemsida under - Om kommunen/ekonomi och Kvalitet. Arbetet med jämförelser med andra kommuner fortsätter under SKL:s redovisning av jämförelsetal avser i flera mått tidigare år. I denna redovisning har en korrigering Din kommuns tillgänglighet Östersunds resultat 2006 Östersunds resultat 2007 Östersunds resultat 2008 Östersunds resultat 2009 Östersunds resultat 2010 Östersunds resultat Hur stor andel av medborgarna som skickar in en enkel e-postfråga får svar inom två arbetsdagar? 84% 73% 96% 93% 88 % 2. Hur stor andel av medborgarna som tar kontakt med kommunen via telefon för att få svar på en enkel fråga får kontakt med en handläggare? 3. Hur många av medborgarna uppfattar att de får ett gott bemötande när de via telefon ställt en enkel fråga till kommunen? Länsbibliotekets öppettider : 4. Hur många timmar/vecka har huvudbiblioteket i kommunen öppet utöver tiden på vardagar? Storsjöbadets öppettider: 5. Hur många timmar/vecka har kommunens simhall öppet utöver tiden på vardagar? 6. Hur stor andel av de som erbjudits plats inom förskoleverksamheten har fått plats på önskat placeringsdatum? 7. Hur lång är väntetiden för dem som inte fått plats för sitt barn inom förskoleverksamheten på önskat placeringsdatum? 8. Hur lång är väntetiden i snitt (dagar) för att få plats på ett äldreboende från ansökan till erbjudan om plats? 9. Hur lång är handläggningstiden i snitt för att få ekonomiskt bistånd? Första kontakt till beslut gjorts så värdena avser rätt år. I redovisningen för 2011 avser oftast resultat 2011 men alla kostnader avser 2010 p.g.a. att nationell statistik publiceras först under juli nästkommande år. Gröna fält är högre/ bättre värden än genomsnittet i deltagande kommuner. Värdena kommer från mätningar i respektive kommun samt nationell statistik Se tabeller. OBS: Gröna rutor är högre/bättre värden än genomsnittet i deltagande kommuner. Värdena kommer från mätningar i respektive kommun samt nationell statistik. 40% 46% 50% 46% 46 % 100% 73% 50% 77% 68 % 17 tim 17 tim 17 tim 17 tim 17 tim 34 tim 42 tim 42 tim 42 tim 44 tim 100 % 100 % 100 % 100 % 100 % 0 dgr 0 dgr 0 dgr 0 dgr 0 dgr 49 dagar 45 dagar 45 dagar 83 dagar 93 dgr 6 dag Ingen mätning i Ösd 8 dgr Genomsnitt och högstalägsta värdet % % 49 % % 81 % % 12 tim 27-2 tim 27 tim 51-3 tim 75 % % 21 dgr dgr 53 dag dag 14 dag 35-1 dag Trygghetsaspekter i din kommun Östersunds resultat 2006 Östersunds resultat 2007 Östersunds resultat Hur trygga känner sig medborgare i kommunen? (SCB Medbor-garundersökning, del Trygghet, max- 100) Hur många olika vårdare besöker en äldre person, med hemtjänst beviljad av kommunen, under 14 dagar? 12. Hur många barn per personal är det i snitt i kommunens förskolor? Mätning i Ösd gick ej att jmf 5,3 barn 5,2 barn Ingen mätning i Ösd 5,2 barn[1] Östersunds resultat 2009 Ingen mätning i Ösd Ingen mätning i Ösd Östersunds resultat 2010 Ingen mätning i Ösd 5,0 barn 5,0 barn Östersunds resultat pers 17 pers Genomsnitt och högstalägsta värdet pers 22-5 pers 5,5 barn 6,4-4,4

15 FÖRVALTNINGSBERÄTTELSE Din delaktighet och kommunens information Östersunds resultat 2006 Östersunds resultat 2007 Östersunds resultat 2008 Östersunds resultat 2009 Östersunds resultat Hur stor andel av kommunens röstberättigade röstade i senaste kommunvalet? 78,2 % 81,2 % Östersunds resultat a. Hur god är kommunens information på hemsidan till medborgarna? (Informationsindex, andel av max poäng) 65 % 75 % 77 % 83% 86% 14b. Information på webben till företag, andel av maxpoäng % 91 % [2] 15. Hur väl möjliggör kommunen för medborgare att delta i kommunens utveckling? (Medborgarindex, andel av max poäng) 16. Hur väl upplever medborgarna att de har inflytande över kommunens verksamhet? (SCB inflytandeindex, antal poäng av max 100) Din kommuns kostnadseffektivitet Förskolan 17. Vad är kostnaden för ett inskrivet barn i förskolan [3]? Kr/barn Grundskolan 18. Nationella prov i åk 3 (endast kommunens skolor) nytt mått, andel % 19. Elever åk 9 med minst godkänt i svenska, matte och engelska, andel % - Genomsnittligt meritvärde åk 9? [4] - Andel utan betyg i ett eller flera ämnen? (%) Östersunds resultat % 70% 70% 72% 75% Östersunds resultat poäng Östersunds resultat kr/barn Ingen mätning i Ösd Östersunds resultat kr/barn Ingen mätning i Ösd Östersunds resultat Kr/barn 42 Poäng Östersunds resultat ,3 % 88,1 % ,8 17 % 19 % 20 % 20,1 % 23,8 % 25 % - Vilket resultat uppnår kommu-nens grundskolor? Andel behöriga till gymnasiet 92,5 % 89,7 % 89,9 % 89,4 % 86,4 % 87,5 % 20. Hur effektiva är kommunens grundskolor? - kostnad per betygspoäng, kr 308 kr 327 kr 339 kr 337 kr 346 kr 355 kr Gymnasieskolan 21. Vilket resultat når elever studerande i gymnasieskolan boende i kommunen? Andel elever som fullföljer studierna 77 % 80 % 78 % 83 % 82 % inom 4 år, inkl. IV-program 22. Vad är kostnaden för gymnasieskolan i förhållande till den andel som inte fullföljer ett gymnasieprogram? Kr/ elev [5] Äldreomsorg 23. Vilket serviceutbud finns inom särskilt boende finansierat av kommunen? Andel av maxpoäng 24. Vad kostar en plats i kommunens särskilda boende? kr/brukare kr kr [6] kr/ elev 10 svar bra värde kr kr kr kr/ elev 25. Hur nöjda är brukarna med sitt särskilda boende? NKI [7] SCB Vilken omsorgs- och serviceutbud har hemtjänst finansierad av kommunen? (andel av max poäng ) 85 % 100 % 5 svar bättre värden 12 svar lika bra 27. Vad är kostnaden per vårdtagare inom hemtjänsten i kommunen? Kr/brukare kr kr kr kr kr 28. Hur nöjda är brukarna med den hemtjänst de erhåller? (SCB NKI-index 1-100) [8] Serviceutbud LSS, grupp- och serviceboende, index 30. Andel ej återaktualiserade ungdomar ett år efter insats, % 90 % 77 % 88 % 87 Genomsnitt och högstalägsta värdet 2011 Inga val % % 47 % % 41 poäng Genomsnitt och högstalägsta värdet kr/barn ,4 % 91,1 49,0 % 88,0 % ,5 % Ej med i jmf 2011 Ej med i jmf 2011 Ej med i jmf kr kr 77 % % kr/ elev % % kr % kr %

16 FÖRVALTNINGSBERÄTTELSE Din kommun som samhällsutvecklare 31. Förvärvsarbetande invånare [9] Andel av befolkning år 32. Antal nya företag per 1000 invånare i kommunen? Östersunds resultat 2006 Östersunds resultat 2007 Östersunds resultat 2008 Östersunds resultat 2009 Östersunds resultat % 80 % 79 % 76,6 77,6 % Östersunds resultat ,3 6,1 5,1 6,4 8,4 33. Förändring i antalet förvärvs-arbetande per 1000 invånare? ,0 34. NöjdKundIndex (NKI) Företagsklimat enligt SKL:s Insikten (Index 0-100) Sjukpenningtal (F-kassan) Antal dgr/befolkning år 6,6 36. Andel återvunnet material av hushållsavfall, % 37. Andel miljöbilar i kommunorganisationen (inkl. kommunala bolag) - Andel miljöbilar i den geografiska kommunen? 38. Hur stor är andelen inköpta ekologiskt livsmedel? % 39. Upplever medborgarna att kommunen är en attraktiv plats att bo och leva i? (SCB Medborgarindex, max 100) Kommunen 48 % 44 % 43 % 43 % 52 % 35 % Kommunen 50 % 37 % Kommunen 52 % 2,5 % 3 % 37 % Kommunen 50 % 39 % Kommunen 54 % 13 % 10 % 14 % 70 Ingen mätning i Ösd 65 Genomsnitt och högstalägsta värdet ,4 % 86,4-61,3 % 6,4 13,2-1,8 8,9 25,0 - (-2,3) ,2 10,1-3,8 39 % 86-8 % 43 % 92-6 % Ej med i jmf % 39-1 % Källa: SKL, SCB, Skolverket m.fl. samt interna mätningar i kommunerna Fotnoter 1) Beslut i BoUN om 6 barn/personal i snitt (18 barn/3 personal per avdelning i snitt) 2) Undersökning genomförd av SKL 2010 Informationsindex webb ur ett företagarperspektiv. Halmstad (92 %), Upplands Väsby och Östersund (91 %) och Kungsbacka (90 %) har de högsta värdena. Övriga 124 kommuner ligger under 80 %. 3) Enbart kommunala förskolor ej enskild regi 4) Måttet ej med i KKiK , ) Nytt mått från 2010: kostnad/andel som ej fullföljer gy. 2011: kostnad/andel som fullföljer gymnasiet. 6) Ej med i jmf med andra kommuner 7) NKI = Nöjd Kund Index (SCB) 8) Undersökning av SCB på uppdrag av Socialstyrelsen 9) SCB, avser geografisk kommun, andel av totalt antal invånare mellan 20 och 64 år

17 FÖRVALTNINGSBERÄTTELSE 17

18 FÖRVALTNINGSBERÄTTELSE KVALITETSARBETET 18 Medborgarundersökning SCB Kommunstyrelsen beslutade i januari 2011 att genomföra SCB:s medborgarundersökning under våren. Ur resultaten framgår att det sammanfattande betygsindexet Nöjd-Region-Index, NRI blev 65 (hur medborgarna bedömer Östersunds kommun som en plats att bo och leva på). Detta värde är statistiskt säkerställt högre än genomsnittsresultatet för de 128 kommunerna, som deltagit hösten 2010 och våren Det sammanfattande betygsindexet Nöjd-Medborgar-Index (NMI) för hur medborgarna bedömer verksamheterna som utförs av Östersunds kommun blev 53, ett värde som inte skiljer sig statistiskt ifrån genomsnittet för de deltagande kommunerna. Det sammanfattande betygsindexet Nöjd-Inflytande-Index (NII) för hur medborgarna bedömer möjligheterna till inflytande i Östersunds kommun blev 42. NII för Östersunds kommun är inte statistiskt säkerställt skilt från genomsnittet för de deltagande kommunerna. Målet i budget för 2011 nåddes inte då detta var att öka NII i SCB:s medborgarundersökning från 43 (2008) till 45 (2011). Fullständiga resultat från Medborgarenkäten har presenterats i fullmäktige, se dnr Servicedeklarationer Kommunstyrelsen beslutade hösten 2007 att alla nämnder under 2008 skulle ta fram servicedeklarationer för sin verksamhet. En servicedeklaration beskriver vad du som medborgare/ brukare kan förvänta när dig när du nyttjar kommunala tjänster. Kommunens nämnder/styrelser har hittills tagit fram 20 servicedeklarationer för olika verksamheter. Under 2010 och 2011 utvärderades nämndernas arbete med servicedeklarationer ur olika perspektiv. Resultaten av utvärderingarna visar att nämndernas arbete med uppföljning och revidering inte sker på det sätt som planerats eller utifrån det uppdrag man givits. En servicedeklaration ska ses som en strategisk del av kommunens kvalitetsarbete och ska vara nära kopplad till kommunens synpunktshantering. Synpunkter Medborgarna kan bl.a. via kommunens hemsida eller skriftligt, via en blankett kopplat till servicedeklarationerna, lämna beröm, förslag och/eller klagomål. Redovisning av inkomna synpunkter är systematiserade utifrån kommunens kvalitetsdimensioner och redovisning av antal och typ av synpunkter sker i budgetuppföljningen. Fram till och med den 31 augusti 2011 hade 137 synpunkter registrerats i systemet för synpunktshantering varav 14 beröm, 23 förslag och 100 klagomål. De kvalitetsdimensioner som främst berörs både vad gäller klagomål som beröm är, tillgång & tillgänglighet, kompetens och bemötande. Östersunds kommuns kvalitetspris Kommunstyrelsen beslutade under 2007 om kriterier och former för ett kommunövergripande kvalitetspris. Deltagande är öppet för alla kommunala enheter/arbetsplatser och externa utförare som utför verksamhet på uppdrag av kommunen. Priset har delats ut fyra år i rad och 2011 gick priset till Ekonomi & Finans på serviceförvaltningen. Sveriges Kvalitetskommun Östersunds kommun nominerades 2009 som en av fem kommuner till utmärkelsen Sveriges Kvalitetskommun. Kommunen var mycket nära att ta hem utmärkelsen som gick till Stockholms stad. Kommunfullmäktige har i budget 2011 beslutat om ett nytt mål: att kommunen blir Sveriges Kvalitetskommun SKL har utvärderat kommunen under 2010 genom den s.k. Kommunkompassen och genom Resultatvisaren under våren Östersund blev även under 2011, en av fem kommuner, som nominerades till utmärkelsen. Kungsbacka kommun blev 2011 Sveriges kvalitetskommun. Kommunfullmäktiges utvärdering av nämnder/styrelser Kommunfullmäktige gav kommunkommunstyrelsen i uppdrag att under år 2011 undersöka hur nämnder och styrelser använder sina servicedeklarationer och hur de följs upp och revideras vid behov. Av genomförd uppföljning drar utvärderarna slutsatsen att kommunfullmäktiges beslut om att nämnder/styrelser skulle arbeta vidare med servicedeklarationer inte har följts. Servicedeklarationerna ska ses som en strategisk del av kommunens kvalitetsarbete och ska vara nära kopplat till den synpunktshantering som finns i kommunen. Rätt hanterat kan servicedeklarationerna innebära fler synpunkter på kommunens tjänster vilket i sig ger möjlighet att utveckla kvaliteten på tjänsterna. En viktig del i nyttjandet av servicedeklarationer är att de regelbundet och systematiskt följs upp och kopplas till budgetarbetet

19 FÖRVALTNINGSBERÄTTELSE 19 MILJÖARBETET ekologiskt hållbar utveckling Certifiering enligt ISO och EMAS registrering. Kommunen har under flera år bedrivit ett offensivt miljöarbete samt har infört ett miljöledningssystem enligt den internationella standarden ISO för att kvalitetssäkra miljöarbetet och att alla arbetar med ständiga förbättringar erhöll Östersunds kommun som första kommun i Sverige ett ISO certifikat och som andra kommun en EMASregistrering för all kommunal verksamhet. Uppföljande miljörevisioner har genomförts varje år och den senaste externa revisionen 2011 resulterade i att kommunen fick behålla sitt ISO-certifikat och EMASregistrering.

20 övergripande Förvaltningsberättelse del ÅRSREDOVISNING ÖSTERSUNDS KOMMUN

Årsredovisning 2011 ÅRSREDOVISNING ÖSTERSUNDS KOMMUN 2011

Årsredovisning 2011 ÅRSREDOVISNING ÖSTERSUNDS KOMMUN 2011 Årsredovisning 2011 1 Innehåll Övergripande del Viktiga händelser under året... 4 Femårsöversikt... 6 Vad kostar det?... 7 Förvaltningsberättelse Resultat, måluppfyllelse och kvalitet... 9 Sammanfattning

Läs mer

Årsredovisning 2011 Finansutskottet del 1

Årsredovisning 2011 Finansutskottet del 1 Årsredovisning 2011 Finansutskottet del 1 1 Innehåll Förvaltningsberättelse Resultat, måluppfyllelse och kvalitet... 3 2 Sammanfattning 2011... 13 Framtidsbedömning... 14 Omvärldsanalys... 16 Finansiell

Läs mer

Årsredovisning 2012 ÅRSREDOVISNING ÖSTERSUNDS KOMMUN 2012

Årsredovisning 2012 ÅRSREDOVISNING ÖSTERSUNDS KOMMUN 2012 Årsredovisning 2012 1 Innehåll 2 Övergripande del Kommunstyrelsens ordförande... 3 Kommundirektören kommenterar... 5 Viktiga händelser under året... 6 Femårsöversikt... 8 Vad kostar det?... 9 Förvaltningsberättelse

Läs mer

Vilka resultat presterar Vetlanda kommun?

Vilka resultat presterar Vetlanda kommun? 2014-02-10 Vilka presterar Vetlanda kommun? En kommunjämförelse av kvalitets- och effektivitetsaspekter ur ett medborgar- och ledningsperspektiv. Hur effektivt används kommunens skattemedel? Vilka leder

Läs mer

FÖRVALTNINGSBERÄTTELSE ÅRSREDOVISNING ÖSTERSUNDS KOMMUN 2010. Årsredovisning 2010. Del 1

FÖRVALTNINGSBERÄTTELSE ÅRSREDOVISNING ÖSTERSUNDS KOMMUN 2010. Årsredovisning 2010. Del 1 FÖRVALTNINGSBERÄTTELSE Årsredovisning 2010 Del 1 1 FÖRVALTNINGSBERÄTTELSE 2 Innehåll FÖRVALTNINGSBERÄTTELSE Förvaltningsberättelse Finansiella rapporter kommunen Sammanställd redovisning koncernen Personalekonomisk

Läs mer

År 2011 medverkade 160 kommuner i Kommunen kvalitet i korthet. Antalet mått är drygt 40 st fördelade över de fem perspektiven som beskrivs ovan.

År 2011 medverkade 160 kommuner i Kommunen kvalitet i korthet. Antalet mått är drygt 40 st fördelade över de fem perspektiven som beskrivs ovan. Kommunens Kvalitet i Korthet Sveriges kommuner och landsting (SKL) sammanställer årligen undersökningar av kommunens kvalitet och effektivitet ur fem perspektiv. Tillgänglighet Trygghet Information och

Läs mer

Granskning av delårsrapport

Granskning av delårsrapport Revisionsrapport* Granskning av delårsrapport Tyresö kommun September 2007 Anders Hägg Frida Enocksson Jonas Eriksson *connectedthinking Innehållsförteckning 1 Sammanfattande bedömning...3 2 Inledning...5

Läs mer

Delårsrapport April 2015. Kommunfullmäktige

Delårsrapport April 2015. Kommunfullmäktige Delårsrapport April Kommunfullmäktige Förvaltningsberättelse Delårsbokslut Resultatanalys Periodens resultat uppgår till 25,2 mkr, vilket även var resultatet motsvarande period föregående år. Verksamhetens

Läs mer

övergripande del Årsredovisning 2008

övergripande del Årsredovisning 2008 övergripande del Årsredovisning 2008 1 övergripande del Övergripande del Kommunstyrelsens ordförande... 3 Kommundirektören kommenterar... 4 Viktiga händelser under året... 5 Femårsöversikt... 6 Vad kostar

Läs mer

Övergripande del Kommunstyrelsens ordförande 3 Kommundirektören kommenterar 4 Viktiga händelser under året 5 Femårsöversikt 6 Vad kostar det?

Övergripande del Kommunstyrelsens ordförande 3 Kommundirektören kommenterar 4 Viktiga händelser under året 5 Femårsöversikt 6 Vad kostar det? Årsredovisning 2007 Övergripande del Kommunstyrelsens ordförande 3 Kommundirektören kommenterar 4 Viktiga händelser under året 5 Femårsöversikt 6 Vad kostar det? 7 Förvaltningsberättelse Resultat, måluppfyllelse

Läs mer

Din kommuns tillgänglighet

Din kommuns tillgänglighet Område Din kommuns tillgänglighet Nummer 1 2 3 4 Fråga Hur många av medborgare som skickar in en enkel fråga via e-post får svar inom två arbetsdagar? Hur stor andel av medborgarna som tar kontakt med

Läs mer

Policy. God ekonomisk hushållning och resultatutjämningsreserv 1

Policy. God ekonomisk hushållning och resultatutjämningsreserv 1 Policy God ekonomisk hushållning och resultatutjämningsreserv 1 Innehåll Bakgrund 3 God ekonomisk hushållning 3 Mål och måluppfyllelse för god ekonomisk hushållning 3 Finansiella mål och riktlinjer 3 Mål

Läs mer

Årsredovisning 2013 ÅRSREDOVISNING ÖSTERSUNDS KOMMUN 2013

Årsredovisning 2013 ÅRSREDOVISNING ÖSTERSUNDS KOMMUN 2013 Årsredovisning 2013 1 Innehåll 2 Övergripande del Kommunstyrelsens ordförande... 3 Kommundirektören kommenterar... 5 Viktiga händelser under året... 6 Femårsöversikt... 8 Vad kostar det?... 9 Förvaltningsberättelse

Läs mer

Granskning av årsredovisning 2009

Granskning av årsredovisning 2009 Revisionsrapport 2010-04-16 Bert Hedberg, certifierad kommunal revisor Oscar Hjelte Innehållsförteckning 1 Sammanfattning...3 2 Inledning...4 2.3 Bakgrund...4 2.4 Revisionsfråga och metod...4 3 Granskningsresultat...5

Läs mer

Riktlinjer för god ekonomisk hushållning

Riktlinjer för god ekonomisk hushållning 1(1) Gäller från Diarienummer 2013-01-01 2013/586 040 Antagen: kommunstyrelsen 2013-11-18 139. Riktlinjer för god ekonomisk hushållning Se bilaga 1(5) Datum 2013-05-29 Riktlinjer för god ekonomisk hushållning

Läs mer

Kommunens kvalitet i korthet (KKiK) Resultaten 2010

Kommunens kvalitet i korthet (KKiK) Resultaten 2010 Kommunens kvalitet i korthet (KKiK) Resultaten 2010 Bakgrund till KKiK Fr om 2006 drivet projekt av Sveriges Kommuner och Landsting för att utveckla viktiga mått och mätetal, ur ett förtroendevald- / medborgarperspektiv

Läs mer

Sammanställning av resultat för KKiK 2013 Alla Jämtlandskommuner utom Bräcke

Sammanställning av resultat för KKiK 2013 Alla Jämtlandskommuner utom Bräcke Sammanställning av resultat för KKiK 2013 Alla Jämtlandskommuner utom Bräcke Som jämförelse finns de kommuner med högst respektive lägst resultat med i tabellerna. Medelvärdet gäller för hela riket. Vissa

Läs mer

Kommunens Kvalitet i Korthet

Kommunens Kvalitet i Korthet ) Datum Sida 2014-03-24 1 (3) Kommunens Kvalitet i Korthet Ett resultat som är bättre eller lika med snittet i nätverket Ett resultat som är sämre än snittet i nätverket Mått 2014 TILLGÄNGLIGHET Andel

Läs mer

1. Hur många av medborgare som skickar in en enkel fråga via e post får svar inom två arbetsdagar?

1. Hur många av medborgare som skickar in en enkel fråga via e post får svar inom två arbetsdagar? 1. Hur många av medborgare som skickar in en enkel fråga via e post får svar inom två arbetsdagar? stahammar 60 61 61 6364 60 45 49 60 64 65 65 6769 73 7577 73 72 73 73 82 83 82 82 81 82 82 77 7981 83

Läs mer

Medel. Definition. Antal dagar. Antal dagar. 9 Ånge 08. Antal dagar. Medel 2010/ Index 1-100. Antal personer. Barn/ personal

Medel. Definition. Antal dagar. Antal dagar. 9 Ånge 08. Antal dagar. Medel 2010/ Index 1-100. Antal personer. Barn/ personal Kommunens Kvalitet i Korthet 160 kommuner deltog 1 2 3 4 5 6 7 8 9 Din kommuns tillgänglighet Hur många av medborgare som skickar in en enkel fråga via e-post får svar inom två arbetsdagar? Definition

Läs mer

Korthet) 2014 Alla Jämtlandskommuner utom Bräcke

Korthet) 2014 Alla Jämtlandskommuner utom Bräcke 1 Sammanställning av resultat KKiK (Kommunens Kvalitet i Korthet) 2014 Alla Jämtlandskommuner utom Bräcke Berg, Härjedalen, Krokom, Ragunda, Strömsund, Åre och Östersund ingår i ett nätverk via SKL, Nornorna,

Läs mer

Delårsrapport 2007-08-31

Delårsrapport 2007-08-31 Revisionsrapport* Delårsrapport 2007-08-31 Vänersborgs kommun 2007-10-18 Marianne Wolmebrandt Certifierad kommunal revisor Henrik Bergh *connectedthinking Innehållsförteckning 1 Sammanfattning...3 2 Inledning...3

Läs mer

Revisionsrapport. Piteå kommun. Granskning av årsredovisning 2011. Per Ståhlberg Certifierad kommunal revisor. Johan Lidström

Revisionsrapport. Piteå kommun. Granskning av årsredovisning 2011. Per Ståhlberg Certifierad kommunal revisor. Johan Lidström Revisionsrapport Granskning av årsredovisning 2011 Piteå kommun Per Ståhlberg Certifierad kommunal revisor Johan Lidström Mars 2012 Innehållsförteckning 1 Sammanfattning 1 2 Inledning 2 2.1 Bakgrund 2

Läs mer

Riktlinjer för god ekonomisk hushållning och resultatutjämningsreserv samt avsättning till resultatutjämningsreserv för åren 2010-2012

Riktlinjer för god ekonomisk hushållning och resultatutjämningsreserv samt avsättning till resultatutjämningsreserv för åren 2010-2012 4 november 2013 KS-2013/1409.189 1 (9) HANDLÄGGARE Ralph Strandqvist 08-535 302 59 ralph.strandqvist@huddinge.se Kommunstyrelsen Riktlinjer för god ekonomisk hushållning och resultatutjämningsreserv samt

Läs mer

Revisionsrapport. Götene kommun. Granskning av årsredovisning 2011. Hans Axelsson Anna Teodorsson

Revisionsrapport. Götene kommun. Granskning av årsredovisning 2011. Hans Axelsson Anna Teodorsson Revisionsrapport Granskning av årsredovisning 011 Götene kommun Hans Axelsson Anna Teodorsson mars 01 Innehållsförteckning 1 Sammanfattning Inledning.1 Bakgrund. Revisionsfråga och metod 3 Granskningsresultat

Läs mer

Revisionsrapport 2012 Genomförd på uppdrag av revisorerna. Strängnäs kommun. Granskning av delårsrapport per 31 augusti 2012

Revisionsrapport 2012 Genomförd på uppdrag av revisorerna. Strängnäs kommun. Granskning av delårsrapport per 31 augusti 2012 Revisionsrapport 2012 Genomförd på uppdrag av revisorerna Strängnäs kommun Granskning av delårsrapport per 31 augusti 2012 Innehållsförteckning 1 SAMMANFATTNING... 3 2 INLEDNING... 5 2.1 Bakgrund... 5

Läs mer

BUDGETUPPFÖLJNING och prognos per 30 april 2007

BUDGETUPPFÖLJNING och prognos per 30 april 2007 ÖSTERSUNDS KOMMUN Kommunledningsförvaltningen Dnr: 850-2007 2007-06-04 BUDGETUPPFÖLJNING och prognos per 30 april 2007 1 (11) INNEHÅLLSFÖRTECKNING Budgetuppföljning och prognos per 30 april 2007 1 Inledning...

Läs mer

Ledningsenheten 2005-10-28 1 (7) Landstingsfullmäktiges finansplan 2006 (08)

Ledningsenheten 2005-10-28 1 (7) Landstingsfullmäktiges finansplan 2006 (08) Ledningsenheten 2005-10-28 1 (7) Landstingsfullmäktiges finansplan 2006 (08) LANDSTINGET KRONOBERG 2005-10-28 2 (7) 1 Finansiella ramar Finansiering av tidigare beslutade driftkostnadsramar föreslås grundat

Läs mer

2015-04-14 Hylte kommun

2015-04-14 Hylte kommun Antal kommuner i KKiK 250 214 222 230 200 190 150 127 158 KKiK utvecklas 100 tillsammans med en KSOgrupp 50 43 63 68 0 0 2006 2007 2008 2009 2010 2011 2012 2013 2015 Syftet med Kommunens Kvalitet i Korthet

Läs mer

Ekonomi. -KS-dagar 28/1 2015-

Ekonomi. -KS-dagar 28/1 2015- Ekonomi -KS-dagar 28/1 2015- Innehåll Resultat och balansräkning Budgetuppföljning Bokslut Investeringar i anläggningstillgångar Resultat och balans INTÄKTER Värdet av varuleveranser och utförda tjänster

Läs mer

FÖRVALTNINGSBERÄTTELSE. Årsredovisning 2006 ÖSTERSUNDS KOMMUN FÖRVALTNINGSBERÄTTELSE ÖSTERSUNDS KOMMUN 2005

FÖRVALTNINGSBERÄTTELSE. Årsredovisning 2006 ÖSTERSUNDS KOMMUN FÖRVALTNINGSBERÄTTELSE ÖSTERSUNDS KOMMUN 2005 FÖRVALTNINGSBERÄTTELSE Årsredovisning 2006 ÖSTERSUNDS KOMMUN FÖRVALTNINGSBERÄTTELSE ÖSTERSUNDS KOMMUN 2005 1 FÖRVALTNINGSBERÄTTELSE ÖSTERSUNDS KOMMUN 2005 1 Övergripande del...3 Kommunstyrelsens ordförarde...3

Läs mer

2015-02-12. Dnr Kst 2015/74 Verksamhetsberättelse 2014 för kommunens finansförvaltning inklusive kapitalförvaltningen

2015-02-12. Dnr Kst 2015/74 Verksamhetsberättelse 2014 för kommunens finansförvaltning inklusive kapitalförvaltningen TJÄNSTESKRIVELSE 1 (6) 2015-02-12 Kommunstyrelsen Dnr Kst 2015/74 Verksamhetsberättelse 2014 för kommunens finansförvaltning inklusive kapitalförvaltningen Förslag till beslut Kommunstyrelseförvaltningens

Läs mer

Finspångs kommuns kvalitet i korthet 2014

Finspångs kommuns kvalitet i korthet 2014 1 (12) s kommuns kvalitet i korthet Sedan deltar s kommun i undersökningen Kommunens Kvalitet i Korthet () som drivs av Sveriges Kommuner och Landsting, SKL. Undersökningen omfattar ca 40 mått som ska

Läs mer

Lerums Kommun. Granskning av bokslut 2010-12-31 2011-03-17 "%M =U ERNST ÅYOUNG. Revisionsrapport 2010 Genomförd på uppdrag av revisorerna

Lerums Kommun. Granskning av bokslut 2010-12-31 2011-03-17 %M =U ERNST ÅYOUNG. Revisionsrapport 2010 Genomförd på uppdrag av revisorerna Revisionsrapport 2010 Genomförd på uppdrag av revisorerna LERUMS KOMMUN Sektor hfrasupporr 2011-03-17 "%M /Vendetyp Lerums Kommun Granskning av bokslut 2010-12-31 =U ERNST ÅYOUNG Qualityln Everything We

Läs mer

Månadsuppföljning januari juli 2015

Månadsuppföljning januari juli 2015 Resultatet uppgår till 47 Mkr för juli månad. Nettokostnaderna har t.o.m. juli tagit i anspråk 57 % av årsbudgeten. Riktpunkten är 58 %. Hittills under året har kommunen investerat för 103 Mkr. Fyra av

Läs mer

KKiK med information (Gullspång)

KKiK med information (Gullspång) KKiK med information (Gullspång) Område Mått Syfte Metod Redovisning mått Enhet 1. Din kommuns tillgänglighet Mått 1. Hur stor andel medborgarna som skickar in en enkel fråga via e-post får svar inom två

Läs mer

Stenungsunds kommun, kommunrevisionen

Stenungsunds kommun, kommunrevisionen Revisionsrapport 2014 Genomförd på uppdrag av revisorerna Stenungsunds kommun, kommunrevisionen Granskning av bokslut 2014-12-31 Building a hette Innehåll 1. Inledning 2 1.1. Måluppföljning 3 1.2. Bedömning

Läs mer

Revisionsrapport Granskning av bokslut och årsredovisning per 2014-12-31

Revisionsrapport Granskning av bokslut och årsredovisning per 2014-12-31 s revisorer Kommunstyrelsen För kännedom: Kommunfullmäktiges presidium Revisionsrapport Revisionen har via KPMG genomfört en granskning av bokslut och årsredovisning. Revisionen hemställer om att kommunstyrelsen

Läs mer

Preliminärt bokslut 2013

Preliminärt bokslut 2013 Preliminärt bokslut 2013 Kommunstyrelsen 2014-02-04 Innehållsförteckning En tillbakablick på 2013... 3 Preliminärt bokslut 2013... 3 Redovisningsprinciper... 3 Tillämpade redovisningsprinciper... 3 Resultaträkning...

Läs mer

Granskning av årsredovisning 2010

Granskning av årsredovisning 2010 2010 Revisionsrapport April 2011 Karin Jäderbrink Matti Leskelä Innehållsförteckning 1 Sammanfattning... 3 2 Inledning... 4 2.1 Bakgrund... 4 2.2 Revisionsfråga och metod... 4 3 Granskningsresultat...

Läs mer

bokslutskommuniké 2012

bokslutskommuniké 2012 bokslutskommuniké 2012 Bokslutskommunikéns syfte är att ge en snabb, kortfattad och övergripande bild av 2012 års utfall. Förändringar kan komma att ske gentemot slutligt fastställd årsredovisning. Kommunikén

Läs mer

Delårsrapport 31 augusti 2011

Delårsrapport 31 augusti 2011 Datum 29 september 2011 Till Revisionen Från Susanne Svensson Angående Granskning av delårsrapport 31 augusti 2011 1 Inledning 1.1 Syfte På uppdrag av de förtroendevalda revisorerna har vi översiktligt

Läs mer

Riktlinjer för god ekonomisk hushållning och resultatutjämningsreserv (RUR)

Riktlinjer för god ekonomisk hushållning och resultatutjämningsreserv (RUR) TJÄNSTESKRIVELSE Handläggare Datum Ärendebeteckning Urban Sparre 2013-11-21 KS 2013/0865 Kommunfullmäktige Riktlinjer för god ekonomisk hushållning och resultatutjämningsreserv (RUR) Förslag till beslut

Läs mer

Årsredovisning 2005 ÖSTERSUNDS KOMMUN

Årsredovisning 2005 ÖSTERSUNDS KOMMUN 00. Omslag 06-04-11 15.54 Sida 1 FÖRVALTNINGSBERÄTTELSE FÖRVALTNINGSBERÄTTELSE ÖSTERSUNDS KOMMUN 2005 1 FÖRVALTNINGSBERÄTTELSE ÖSTERSUNDS KOMMUN 2005 1 Den som inte trivs hen, jett va i olag Årsredovisning

Läs mer

Granskning av årsredovisning 2012

Granskning av årsredovisning 2012 www.pwc.se Caroline Liljebjörn 6 maj 2013 Granskning av årsredovisning 2012 Räddningstjänstförbundet Emmaboda- Torsås Innehållsförteckning 1. Sammanfattning... 1 2. Inledning... 2 2.1. Bakgrund... 2 2.2.

Läs mer

Kvalitet i korthet Haparanda (jämfört med medel och Östra Norrbotten) (Kommunfullmäktige)

Kvalitet i korthet Haparanda (jämfört med medel och Östra Norrbotten) (Kommunfullmäktige) Kvalitet i korthet Haparanda (jämfört med medel och Östra Norrbotten) (Kommunfullmäktige) OMRÅDE / Alue Mått Haparanda Senaste kommentaren 1. DIN KOMMUNS TILLGÄNGLIGHET / Kunnan saatavuus 1. Hur många

Läs mer

Kommunens kvalitet i korthet

Kommunens kvalitet i korthet Kommunens kvalitet i korthet Kommunens Kvalitet i Korthet är ett verktyg för att ta fram information som ger en god kunskap om kommunens kvalitet i förhållande till sig själv över tid och i jämförelse

Läs mer

En sammanfattning av årsredovisningen för 2014

En sammanfattning av årsredovisningen för 2014 Kortversion av Gislaveds kommuns årsredovisning 2014: En sammanfattning av årsredovisningen för 2014 Den kommunala verksamheten i Gislaved kostar 1443 miljoner kronor och utförs av 2530 medarbetare (vilket

Läs mer

Resultatbudget. Årets resultat 56 543 20 661 13 725 11 539 15 368. Nödvändigt resultat 22 526 23 150 24 694 25 529 26 328 enl. finansiellt mål (2%)

Resultatbudget. Årets resultat 56 543 20 661 13 725 11 539 15 368. Nödvändigt resultat 22 526 23 150 24 694 25 529 26 328 enl. finansiellt mål (2%) Resultatbudget Vänsterpartiet Verksamhetens intäkter 469 727 500 000 520 000 520 000 520 000 Verksamhetens kostnader -1 480 608-1 587 503-1 690 228-1 733 438-1 768 561 Avskrivningar - 54 759-43 000-46

Läs mer

Granskning av delårsrapport

Granskning av delårsrapport Revisionsrapport Granskning av delårsrapport 2013 Övertorneå kommun Anna Carlénius Revisionskonsult Per Ståhlberg Certifierad kommunal revisor Innehållsförteckning 1 Sammanfattande bedömning 1 2 Inledning

Läs mer

Delårsrapport Uppföljningsrapport SEPTEMBER

Delårsrapport Uppföljningsrapport SEPTEMBER Delårsrapport Uppföljningsrapport SEPTEMBER 2014 l Resultat januari september 281 mnkr (-72 mnkr) l Nettokostnadsökning 3,9 % (3,0 %) l Skatter och statsbidrag 6,0 % (2,2 %) l Helårsprognos 250 mnkr (-178

Läs mer

Övergripande nyckeltal

Övergripande nyckeltal Övergripande nyckeltal 21. Invånare totalt, antal (Index (basår=100)) Antal invånare totalt den 31/12. Källa: SCB. Kolada N01951. Det är ett positivt flyttningsnetto som gör att befolkningen ökar i Falun.

Läs mer

Preliminärt bokslut 2014

Preliminärt bokslut 2014 Preliminärt bokslut Kommunstyrelsen 2015-02-03 Innehållsförteckning En tillbakablick på... 3 Preliminärt bokslut... 3 Redovisningsprinciper... 3 Tillämpade redovisningsprinciper... 3 Resultaträkning...

Läs mer

Granskning av delårsrapport

Granskning av delårsrapport Revisionsrapport Granskning av delårsrapport 2013 Alvesta kommun Kristina Lindhe Caroline Liljebjörn 10 september 2013 Innehållsförteckning 1 Sammanfattande bedömning 1 2 Inledning 2 2.1 Bakgrund 2 2.2

Läs mer

Revisionsrapport: Granskning av bokslut och årsredovisning

Revisionsrapport: Granskning av bokslut och årsredovisning Revisorerna 1 (1) Kommunstyrelsen För kännedom: Kommunfullmäktiges presidium Revisionsrapport: Revisorerna har uppdragit till KPMG att granska bokslut och årsredovisning per 2013-12-31, se bifogad rapport.

Läs mer

Resultatutjämningsreserv införande i Eslövs kommun

Resultatutjämningsreserv införande i Eslövs kommun KS.2013.0361 2013-08-16 Tomas Nilsson Kommunfullmäktige Resultatutjämningsreserv införande i Eslövs kommun Ärendebeskrivning Riksdagen har beslutat, prop.2011/12:172, att ge möjlighet för kommuner och

Läs mer

Revisionen har via KPMG genomfört en granskning av kommunens bokslut per 2013-12-31.

Revisionen har via KPMG genomfört en granskning av kommunens bokslut per 2013-12-31. Revisorerna i Nordanstigs kommun Nordanstigs kommun Kommunstyrelsen För kännedom: Kommunfullmäktiges presidium 2013-04-14 Revisionsrapport Granskning av bokslut per 2013-12-31 Revisionen har via KPMG genomfört

Läs mer

Riktlinjer för god ekonomisk hushållning. Riktlinjer för god ekonomisk

Riktlinjer för god ekonomisk hushållning. Riktlinjer för god ekonomisk Riktlinjer för god ekonomisk hushållning Innehållsförteckning Riktlinjer för god ekonomisk hushållning... 3 Bakgrund 3 God ekonomisk hushållning 3 Självfinansieringsnivå för nya investeringar 5 Resultatutjämningsreserv

Läs mer

Granskning av delårsrapport

Granskning av delårsrapport Revisionsrapport Granskning av delårsrapport 2012 Kalix kommun Conny Erkheikki Auktoriserad revisor Anna Carlénius Revisionskonsult 12 november 2012 Innehållsförteckning 1 Sammanfattande bedömning 1 2.1

Läs mer

Granskning av delårsrapport 2007-08-31

Granskning av delårsrapport 2007-08-31 Granskning av delårsrapport 2007-08-31 Granskningsrapport 1/2007 Oktober 2007 Ernst & Young AB Per Pehrson Innehållsförteckning 1 SAMMANFATTNING...3 2 INLEDNING...4 2.1 Syfte... 4 2.2 Metod... 4 2.3 Avgränsningar...

Läs mer

Kommunrapport 1 Befolkning, arbetsmarknad, ekonomi

Kommunrapport 1 Befolkning, arbetsmarknad, ekonomi Fokus: Högsby Län: Kalmar län (ovägt medel) Kommungruppering: Pendlingskommuner (ovägt medel) Kommunrapport 1 Befolkning, arbetsmarknad, ekonomi Diagrammen baseras på data från Kommun- och landstingsdatabasen

Läs mer

2011-08-30. Delårsbokslut 2011 Januari-juni med helårsprognos

2011-08-30. Delårsbokslut 2011 Januari-juni med helårsprognos 2011-08-30 Delårsbokslut 2011 Januari-juni med helårsprognos 2 Förvaltningsberättelse Delårsrapporten Enligt kommunala redovisningslagen(krl) ska delårsrapporten omfatta minst sex och högst åtta månader.

Läs mer

Granskning av kommunens delårsrapport per 2007-08-31

Granskning av kommunens delårsrapport per 2007-08-31 Revisionsrapport* Granskning av kommunens delårsrapport per 2007-08-31 Oxelösunds kommun 2007-09-26 Matti Leskelä Pär Lindberg *connectedthinking Innehållsförteckning 1 Inledning...1 1.1 Bakgrund...1 1.2

Läs mer

Hur god är kommunens webbinformation till medborgarna? 41 62 64 87 Tyresö 26 Gullspång

Hur god är kommunens webbinformation till medborgarna? 41 62 64 87 Tyresö 26 Gullspång Tillgänglighet & Information Hur många av medborgare som skickar in en enkel fråga via e-post får svar inom två arbetsdagar? Plac Tanum Medel Bäst Bästa kommun Sämst Sämsta kommun 41 65 77 96 Östersund

Läs mer

Riktlinjer för resultatutjämningsreserv. Avsättning för åren 2010-2012

Riktlinjer för resultatutjämningsreserv. Avsättning för åren 2010-2012 FÖRFATTNINGSSAMLING (8.1.23) Riktlinjer för resultatutjämningsreserv Avsättning för åren 2010-2012 Dokumenttyp Riktlinjer Ämnesområde Ekonomi - Resultatutjämningsreserv Ägare/ansvarig Elisabet Persson

Läs mer

STRATEGI FÖR FÖRSKOLA & GRUNDSKOLA. i Robertsfors Kommun

STRATEGI FÖR FÖRSKOLA & GRUNDSKOLA. i Robertsfors Kommun STRATEGI FÖR FÖRSKOLA & GRUNDSKOLA i Robertsfors Kommun ... 8... 9... 9... 10... 11... 11... 11... 12... 12 KOMMUNFULLMÄKTIGES MÅL Attraktiv kommun med hög livskvalitet. KOMMUNFULLMÄKTIGES NYCKELFAKTORER

Läs mer

Revisionsrapport. Räddningstjänsten Östra Blekinge. Granskning av årsredovisning 2011. Yvonne Lundin. Mars 2012

Revisionsrapport. Räddningstjänsten Östra Blekinge. Granskning av årsredovisning 2011. Yvonne Lundin. Mars 2012 Revisionsrapport Granskning av årsredovisning 2011 Yvonne Lundin Räddningstjänsten Östra Blekinge Mars 2012 Innehållsförteckning 1 Sammanfattning 1 2 Inledning 1 2.1 Bakgrund 1 2.2 Revisionsfråga och metod

Läs mer

Så gick det. för Håbo 2010. Håbo kommun sammanfattning av årsredovisningen 2010. Hur mycket kostade kommunens verksamheter? Har Håbo en bra ekonomi?

Så gick det. för Håbo 2010. Håbo kommun sammanfattning av årsredovisningen 2010. Hur mycket kostade kommunens verksamheter? Har Håbo en bra ekonomi? Så gick det för Håbo 2010 Håbo kommun sammanfattning av årsredovisningen 2010 Hur mycket kostade kommunens verksamheter? Har Håbo en bra ekonomi? Uppfyllde kommunen sina mål? Detta är en sammanfattning

Läs mer

Lednings- och styrdokument FINANS. Styrdokument antaget av kommunfullmäktige den 20 juni 2011

Lednings- och styrdokument FINANS. Styrdokument antaget av kommunfullmäktige den 20 juni 2011 Lednings- och styrdokument FINANS Styrdokument antaget av kommunfullmäktige den 20 juni 2011 2012-2015 sidan 1 av 6 God ekonomisk hushållning... 2 Vara kommuns definition... 2 Verksamhetsperspektiv...

Läs mer

Granskning av delårsrapport 2013

Granskning av delårsrapport 2013 Revisionsrapport Annika Hansson, certifierad kommunal revisor, Himn Dagemir Granskning av delårsrapport 2013 Katrineholms kommun Innehållsförteckning 1 Sammanfattande bedömning 1 2 Inledning 2 2.1 Bakgrund

Läs mer

(antal) M 8 C 5 FP 2 KD 2 MP 2 400

(antal) M 8 C 5 FP 2 KD 2 MP 2 400 Kommunfakta Antal invånare 1 januari (antal) 12000 Antal äldre, historik och prognos (antal) 3000 11900 2500 11800 11700 2000 1500 1000 80 år- 65-79 år 11600 500 11500 20022003200420052006200720082009201020112012

Läs mer

Kommunfakta. 1 Kils kommuns organisation... 2 Ekonomisk översikt 3 Resultatbudget 4 Finansieringsbudget 4 Sammandrag per nämnd/styrelse 5

Kommunfakta. 1 Kils kommuns organisation... 2 Ekonomisk översikt 3 Resultatbudget 4 Finansieringsbudget 4 Sammandrag per nämnd/styrelse 5 Innehållsförteckning Innehållsförteckning Kommunfakta. 1 Kils kommuns organisation.... 2 Ekonomisk översikt 3 Resultatbudget 4 Finansieringsbudget 4 Sammandrag per nämnd/styrelse 5 Nämndernas budgetar

Läs mer

Revisionsrapport 3 / 2009 Genomförd på uppdrag av revisorerna oktober 2009. Lidingö Stad. Granskning av delårsrapport 2009

Revisionsrapport 3 / 2009 Genomförd på uppdrag av revisorerna oktober 2009. Lidingö Stad. Granskning av delårsrapport 2009 Revisionsrapport 3 / 2009 Genomförd på uppdrag av revisorerna oktober 2009 Lidingö Stad Granskning av delårsrapport 2009 1 INNEHÅLLSFÖRTECKNING 1 Sammanfattning... 2 2 Inledning... 2 3 Granskning av delårsrapport...

Läs mer

Granskning av årsredovisning 2007

Granskning av årsredovisning 2007 Revisionsrapport* Granskning av årsredovisning 2007 Orsa kommun 2008-05-06 Hans Stark Certifierad kommunal revisor Johan Skeri *connectedthinking Innehållsförteckning 1 Sammanfattning...3 2 Inledning...4

Läs mer

Resultatbudget 2016, opposition

Resultatbudget 2016, opposition Resultatbudget 2016, opposition ver 5 5 Verksamhetens intäkter 459 967 520 000 520 000 520 000 520 000 Verksamhetens kostnader -1 570 505-1 664 288-1 723 844-1 775 083-1 813 338 Avskrivningar - 47 440-46

Läs mer

Ekonomiska ramar budget 2016, plan 2016-2019 KF 2015-06-15

Ekonomiska ramar budget 2016, plan 2016-2019 KF 2015-06-15 Ekonomiska ramar budget 2016, plan 2016-2019 KF 2015-06-15 förutsättningar för åren 2016 2019 Ekonomin i kommuner och landsting har under ett antal år hållits uppe av engångsintäkter. År 2015 är sista

Läs mer

Rapport. Bokslutsgranskning 2005 för Finspångs kommun 2006-04-10. Genomförd på uppdrag av de förtroendevalda revisorerna i Finspångs kommun

Rapport. Bokslutsgranskning 2005 för Finspångs kommun 2006-04-10. Genomförd på uppdrag av de förtroendevalda revisorerna i Finspångs kommun Rapport Bokslutsgranskning 2005 för Finspångs kommun 2006-04-10 Genomförd på uppdrag av de förtroendevalda revisorerna i Finspångs kommun Susanne Svensson Lars Rydvall Maria Andersson Innehåll 1 SAMMANFATTNING...1

Läs mer

2014-02-12. Dnr Kst 2014/71 Verksamhetsberättelse 2013 för kommunens finansförvaltning inklusive kapitalförvaltningen

2014-02-12. Dnr Kst 2014/71 Verksamhetsberättelse 2013 för kommunens finansförvaltning inklusive kapitalförvaltningen TJÄNSTESKRIVELSE 1 (7) 2014-02-12 kommunstyrelsen Dnr Kst 2014/71 Verksamhetsberättelse 2013 för kommunens finansförvaltning inklusive kapitalförvaltningen Förslag till beslut Kommunstyrelseförvaltningens

Läs mer

Så här är vi jämfört med andra kommuner

Så här är vi jämfört med andra kommuner Så här är vi jämfört med andra kommuner - Kommunens Kvalitet i Korthet Kommunens Kvalitet i Korthet är ett verktyg för att jämföra kommuner med varandra och beskriver kommu - nernas kvalitet ur ett meborgarperspektiv.

Läs mer

Granskning av årsredovisning 2014

Granskning av årsredovisning 2014 www.pwc.se Conny Erkheikki Auktoriserad revisor mars 2015 Granskning av årsredovisning 2014 Gällivare kommun Innehållsförteckning 1. Sammanfattning... 1 2. Inledning... 2 2.1. Bakgrund... 2 2.2. Revisionsfråga

Läs mer

Budget 2005. Resultaträkning Budget 2005 Budget 2004 Bokslut 2003 Verksamhetens nettokostnader -435,0-432,1-421,0

Budget 2005. Resultaträkning Budget 2005 Budget 2004 Bokslut 2003 Verksamhetens nettokostnader -435,0-432,1-421,0 Budget 2005 De senaste årens goda tillväxt avseende kommunens skatteintäkter har avstannat. Bidragen från kostnadsutjämningssytemen har minskat, dock har de statliga bidragen ökat. Samtidigt har kommunens

Läs mer

Månadsuppföljning. Maj 2012

Månadsuppföljning. Maj 2012 A Månadsuppföljning Maj 2012 2 Månadsuppföljning 1 januari 31 maj 2012 Skatteunderlagsprognosen per april pekar mot ett överskott om ca 3,2 mkr för skatteintäkterna. Det är slutavräkningarna både för 2011

Läs mer

Bokslutsprognos 2013-10-31

Bokslutsprognos 2013-10-31 1(4) Kommunstyrelsens förvaltning Handläggare Chris Tevell/Maria Åhström Tfn 0142-850 22 Kommunstyrelsen Bokslutsprognos 2013-10-31 Sammanfattning Budgeterat resultat enligt mål och budget för år 2013

Läs mer

Revisionsrapport 3 / 2009 Genomförd på uppdrag av revisorerna oktober 2009. Haninge kommun. Granskning av delårsbokslut 2009

Revisionsrapport 3 / 2009 Genomförd på uppdrag av revisorerna oktober 2009. Haninge kommun. Granskning av delårsbokslut 2009 Revisionsrapport 3 / 2009 Genomförd på uppdrag av revisorerna oktober 2009 Haninge kommun Granskning av delårsbokslut 2009 Innehåll 1. Sammanfattning...2 2. Inledning...2 3. Kommunens resultat och balansräkning...2

Läs mer

Periodrapport Maj 2015

Periodrapport Maj 2015 Periodrapport Maj 2015 Ekonomi l Resultat januari maj -20 mnkr (26 mnkr) l Nettokostnadsökning 7,7 % (2,8 %) l Skatter och statsbidrag 4,5 % (5,3 %) l Helårsprognos 170 mnkr (246 mnkr) Omvärldsanalys I

Läs mer

Resultaträkning/kommunen. Finansieringsanalys/kommunen. Belopp i tkr NOT 2003 2002 2001

Resultaträkning/kommunen. Finansieringsanalys/kommunen. Belopp i tkr NOT 2003 2002 2001 Resultaträkning/kommunen Belopp i tkr NOT Verksamhetens intäkter NOT 1 142 626 135.383 134.026 Verksamhetens kostnader NOT 1-635 228-619.231-570.550 Avskrivningar -26 518-25.691-24.651 VERKSAMHETENS NETTOKOSTNADER

Läs mer

Granskning av årsredovisning 2014

Granskning av årsredovisning 2014 www.pwc.se Conny Erkheikki Auktoriserad revisor Anna Carlénius Revisonskonsult Granskning av årsredovisning 2014 Kalix kommun Mars 2015 Innehållsförteckning 2.1. Bakgrund... 2 2.2. Revisionsfråga och metod...

Läs mer

ÖVERSIKTLIG FINANSIELL ANALYS AV REGION SKÅNE

ÖVERSIKTLIG FINANSIELL ANALYS AV REGION SKÅNE Revisionskontoret ÖVERSIKTLIG FINANSIELL ANALYS AV REGION SKÅNE samt förenklad jämförelse med Västra Götalandsregionen och Stockholms läns landsting Granskningsrapport nr 43/2008 NP Magnusson, Fredrik

Läs mer

Redovisningsprinciper

Redovisningsprinciper 1 (5) Redovisningsprinciper Redovisningen i kommuner och landsting regleras av kommunallagen och lagen om kommunal redovisning (KRL). Därutöver lämnar Rådet för kommunal redovisning (RKR) anvisningar och

Läs mer

Revisionsrapport. Nerikes Brandkår. Granskning av årsredovisning 2013 2014-03-06. Anders Pålhed (1)

Revisionsrapport. Nerikes Brandkår. Granskning av årsredovisning 2013 2014-03-06. Anders Pålhed (1) Revisionsrapport Granskning av årsredovisning 2013 Nerikes Brandkår 2014-03-06 Anders Pålhed (1) 1. Sammanfattning... 3 2. Inledning... 5 3. Syfte... 5 3.1 Metod... 6 4. Granskning av årsredovisningen...

Läs mer

ARBOGA KOMMUN Granskning av delårsrapport per 31 aug 2011. Revisionsrapport 2011 Genomförd på uppdrag av revisorerna

ARBOGA KOMMUN Granskning av delårsrapport per 31 aug 2011. Revisionsrapport 2011 Genomförd på uppdrag av revisorerna ARBOGA KOMMUN Granskning av delårsrapport per 31 aug 2011 Revisionsrapport 2011 Genomförd på uppdrag av revisorerna Innehållsförteckning 1 SAMMANFATTNING... 3 2 INLEDNING... 4 2.1 Bakgrund... 4 2.2 Uppdrag

Läs mer

Revisionsrapport Granskning av bokslut och årsredovisning 2014-12-31

Revisionsrapport Granskning av bokslut och årsredovisning 2014-12-31 Revisorerna i Nordanstigs kommun Nordanstigs kommun Kommunstyrelsen För kännedom: Kommunfullmäktiges presidium Revisionsrapport Revisionen har via KPMG genomfört en granskning inom ovanstående område.

Läs mer

30 APRIL 2011 VILHELMINA KOMMUN

30 APRIL 2011 VILHELMINA KOMMUN 30 APRIL 2011 VILHELMINA KOMMUN VILHELMINA KOMMUN Kommunstyrelsen, 912 81 VILHELMINA Besöksadress: Förvaltningshuset, Torget 6 Växel: 0940-14 000 e-post: vilhelmina.kommun@vilhelmina.se VILHELMINA KOMMUN

Läs mer

Månadsrapport november 2013

Månadsrapport november 2013 Månadsrapport november Ekonomiskt resultat -11-30 140,5 mkr Resultatanalys Det ekonomiska resultatet i månadsbokslutet uppgår till 140,5 mkr. I resultatet ingår följande jämförelsestörande poster förändrad

Läs mer

Var kommmer kommunens pengar i från? miljoner kronor och andel i procent 2012

Var kommmer kommunens pengar i från? miljoner kronor och andel i procent 2012 Var kommmer kommunens pengar i från? miljoner kronor och andel i procent 2012 1 Verksamhetens intäkter Skatteintäkter Generella statsbidrag och utjämning Mnkr; 207,4; 24% Mnkr; 170,4; 20% Mnkr; 488,5;

Läs mer

Koncernens fakturering uppgick i kvartalet till 1 005 MSEK, vilket var en ökning med 12 procent. Valutaeffekter svarade för hela ökningen.

Koncernens fakturering uppgick i kvartalet till 1 005 MSEK, vilket var en ökning med 12 procent. Valutaeffekter svarade för hela ökningen. 1 SECO TOOLS AB Delårsrapport januari - september år Kvartalets resultat före skatt var oförändrat jämfört med föregående år. Försäljningen för kvartalet steg totalt med 12 procent. En fortsatt konjunkturförsvagning

Läs mer

Populärt vinternöje i Vallentuna skridskoåkning på Vallentunasjön!

Populärt vinternöje i Vallentuna skridskoåkning på Vallentunasjön! Årsredovisning 2000 Populärt vinternöje i Vallentuna skridskoåkning på Vallentunasjön! (Foto: Sonia Blom) 0 VALLENTUNA KOMMUN Årsredovisning 2000 INNEHÅLLSFÖRTECKNING Del 1 ÅRSREDOVISNING Kommunalrådets

Läs mer

Delårsrapport 2 2014-08-31

Delårsrapport 2 2014-08-31 Delårsrapport 2 2014-08-31 Nu skriver Nu skriver Pajala morgondagens historia. I hjärtat av Tornedalen kombineras storslagen natur med unik drivkraft. Här finns ett positivt företagsklimat, en kraftigt

Läs mer

Granskning av årsredovisning 2009

Granskning av årsredovisning 2009 Revisionsrapport April 2010 Robert Heed Åke Andersson Rolf Hammar Certifierad kommunal revisor Innehållsförteckning 1 Sammanfattning... 3 2 Inledning... 5 2.3 Bakgrund... 5 2.4 Revisionsfråga och metod...

Läs mer