Årsredovisning 2013 ÅRSREDOVISNING ÖSTERSUNDS KOMMUN 2013

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Årsredovisning 2013 ÅRSREDOVISNING ÖSTERSUNDS KOMMUN 2013"

Transkript

1 Årsredovisning

2 Innehåll 2 Övergripande del Kommunstyrelsens ordförande... 3 Kommundirektören kommenterar... 5 Viktiga händelser under året... 6 Femårsöversikt... 8 Vad kostar det?... 9 Förvaltningsberättelse Resultat, måluppfyllelse och kvalitet Sammanfattning Framtidsbedömning Omvärldsanalys Finansiell analys för kommunen Driftredovisning och investeringsredovisning Exploateringsredovisning Finansiell analys av sammanställd redovisning Finansiella rapporter Resultaträkning Kassaflödesanalys Balansräkning Tilläggsupplysningar Tillämpade redovisningsprinciper Personalekonomisk redovisning Miljöredovisning Välfärdsredovisning Nämndernas verksamhetsberättelser Kommunstyrelsen Utförarstyrelsen, Teknisk förvaltning Utförarstyrelsen, Serviceförvaltning Miljö- och samhällsnämnden Kultur- och fritidsnämnden Barn- och utbildningsnämnden Vård- och omsorgsnämnden Socialnämnden Överförmyndaren Valnämnd Gemensam nämnd för upphandlingssamverkan Revisionsberättelse Formgivning: Infobyrån, Östersunds kommun. Foto: Monica Landin, Infobyrån, Östersunds kommun. Tryck: Östersunds kommun

3 ÖVERGRIPande del Kommunsstyrelsens ordförandes sida

4 4

5 Kommundirektörens sida 2013 ÖVERGRIPande del 5

6 ÖVERGRIPande del Viktiga händelser under Många olika bostadsprojekt planeras, med Storsjö Strand i spetsen. Andra exempel på projekt som inger framtidstro är nytt hotell på Frösö Park, utvecklingen på skidstadion, handelsetableringar i Lillänge, bostäder på Remonthagen och stadsdel Norr, nytt gymnasiecampus, återuppbyggnaden av Centrumpalatset och fortsatt vindkraftexploatering. I november 2012 erhöll kommunen kreditbetyget AA+ från ratinginstitutet Standard & Poor s, vilket är den näst högsta nivån som går att få. Den 30 oktober 2013 bekräftades kommunens rating. Motivering var mycket god likviditetsposition, låga skuldnivåer, goda resultatnivåer samt riskbegränsande låne- och likviditetshantering. Kommunen har under 2013 med stöd av erhållen rating påbörjat upplåning på kapitalmarknaden, Inom ramen för MTN- (obligations) programmet har mnkr upplånats och via certifikatprogrammet har 940 mnkr upplånats. Av upplåningen har mnkr vidareutlånats till Jämtkraft AB. Förnyelsen av belysningsanläggningarna minskar den totala energiförbrukningen trots tillkommande ljuspunkter i nya bostadsområden. Fyra LSS-bostäder har startat - två på Frösön, en i Torvalla samt en i centrala stan. Detta innebär att kommunen är på väg att bygga ikapp behovet av LSS-bostäder. Under 2013 har i princip målet att ingen brukare skall behöva vänta mer än 12 månader uppfyllts. Ett omfattande planeringsarbete har pågått under 2013 med att förbereda införandet av ett valfrihetssystem inom hemtjänst och hemsjukvård från och med 1 januari De tjänster som ingår i valfrihetssystemet är servicetjänster, ledsagarservice, avlösning i hemmet, personlig omvårdnad och hemsjukvård. Två nya hus med särskilda boenden på Skogsbruksvägen har blivit inflyttningsklara med 32 lägenheter i vardera hus. Skogbruksvägen 131 drivs i kommunal regi och Skogsbruksvägen 133 drivs av Vardaga. En unik jämförande studie om verksamheten i de båda husen har startats upp av Karolinska institutet. Den satsning på ungdomsanställningar som genomförts i kommunen har gett ett tydligt resultat i lägre kostnader för ekonomiskt bistånd i åldersgruppen år. Socialförvaltningen har utvecklat och förfinat möjligheterna att behandla individer och familjer på hemmaplan. Detta har lett till att antalet placerade visar på en neråtgående trend i så gott som alla åldersgrupper. Kommunen har under 2013 tagit emot 337 personer i enlighet med överenskommelse med Migrationsverket. Det genomsnittliga meritvärdet (snittbetyg) för eleverna som gick ut årskurs 9 vårterminen 2013 var 217,5 vilket kan jämföras med riket som hade ett genomsnittligt meritvärde på 213,1. Östersunds skidstadion utsågs vid Svenska Skidskytteförbudets 25 års jubileum till nationalarena för svensk skidskytte. I december invigdes Östersund Arena med lokaler/ utrymmen för ishockey, konståkning, gymnastik och bandy. Kommunens kundcenter startade sin verksamhet den 7 november. Kundcentret ska göra det enklare och snabbare för medborgarna att få svar på sina frågor samt frigöra tid på förvaltningarna för mer kvalicerad handläggning. Upp emot % av alla frågetsällningar kommer på sikt att kunna besvaras i kundcentret. Sektorplanen för Vatten och Avlopp togs i kommunfullmäktige under våren. Det är ett strategidokument om vattenverksamheten kommande år. Projektet med nya barriärer vid Minnesgärdet startades upp under året, liksom förprojektering av ett nytt vattenverk i Näs.

7 ÖVERGRIPande del 7

8 ÖVERGRIPande del Femårsöversikt (mnkr) RESULTATRÄKNINGAR Verksamhetens intäkter 744,7 740,8 733,0 714,0 687,4 Verksamhetens kostnader , , , , ,5 Av- och nedskrivningar -142,3-139,8-129,2-124,5-125,7 Verksamhetens nettokostnader , , , , ,8 Skatteintäkter 2 447, , , , ,0 Generella statsbidrag och utjämning 665,2 607,5 587,4 593,1 489,7 Finansnetto -3,7 27,3 38,5 110,5 6,3 Årets resultat 101,1 136,3 71,1-269,9 102,2 Verksamhetens nettokostnad/skatteintäkter och generella statsbidrag exklusive jämförelsestörande intäkter/kostnader 98,2 % 98,1 % 98,9 % 98,2 % 96,5 % KASSAFLÖDESANALYSER Löpande verksamhet Kassaflöde från löpande verksamhet 407,0 155,8 121,5 268,9 411,7 Investeringsverksamhet Nettoinvesteringar, materiella anläggningstillgångar -324, ,9-200,1-215,4 Försäljning av materiella anläggningstillgångar 2,2 0,7 11,5 9,7 3,7 Investeringar i finansiella anläggningstillgångar -16,6-18,4-14,4-435,9-551,2 Försäljning av finansiella anläggningstillgångar 1,9 0,0 5,5 0,0 Kassaflöde från investeringsverksamhet -337,3-373,7-252,8-620,8-762,9 Finansieringsverksamhet Upptagna/amortering lån 1 810, ,0 - - Förändring av långfristiga fordringar ,6 218,8 51,6 82,1 552,4 Kassaflöde från finansieringsverksamhet 109,4 218,8 181,6 82,1 552,4 Förändring i kassaflöde 179,1 0,9 50,3-269,8 201,2

9 ÖVERGRIPande del BALANSRÄKNINGAR TILLGÅNGAR ANLÄGGNINGSTILLGÅNGAR 5 237, , , , ,2 Exploateringstillgångar 28,4 25,1 11,6 7,8 7,6 Förråd mm 1,6 1,7 2,0 2,2 2,1 Kortfristiga fordringar mm 177, ,8 122,7 99,6 Likvida medel 276,3 97,2 96,3 46,0 315,8 OMSÄTTNINGSTILLGÅNGAR 483,6 507,0 313,7 178,7 425,1 SUMMA TILLGÅNGAR 5 721, , , , ,3 EGET KAPITAL, AVSÄTTNINGAR OCH SKULDER EGET KAPITAL 2 550,5 2449, , , ,8 AVSÄTTNINGAR 660,7 644,5 623,4 585,9 134,4 Långfristiga skulder 1 940, ,0 - - Kortfristiga skulder 570,3 623,1 567,8 590,1 590,1 SKULDER 2 510,3 753,1 697,8 590,1 590,1 S:A EGET KAPITAL, AVSÄTTNINGAR OCH SKULDER 5 721, , , , ,3 STÄLLDA PANTER OCH ANSVARSFÖRBINDELSER Ansvarsförbindelser 3 082, , , , ,1 - varav pensionsförpliktelser 1 312, , , , ,0 Soliditet, inklusive pensionsskuld 21,6 % 32,3 % 29,8 % 33,7 % 28,9 % Kassalikviditet 84,8 % 81,4 % 55,2 % 30,3 % 72,0 % Befolkning förändring Vad kostar det? Antal personer/ Kostnad/plats/ Antal personer/ Kostnad/plats/ besökare besökare kr besökare besökare kr Grundskoleplats Gymnasieplats, ex gymnasiesärskola Förskoleplats i egen regi varav föräldraavgift varav kommunens kostnad Fritidshemsplats i egen regi varav föräldraavgift varav kommunens kostnad Plats i äldreboende Plats i boende enligt LSS Plats i daglig verksamhet enligt LSS Besök på Storsjöbadet varav genomsnittlig avgift varav försäljning m m varav kommunens kostnad 30 28

10 FÖRVALTNINGSBERÄTTELSE 10 Resultat, måluppfyllelse och kvalitet Ett demokratiskt, socialt, ekologiskt och ekonomiskt hållbart Östersund är den gemensamma grundläggande visionen för Östersunds utveckling och utgångspunkten för det långsiktiga politiska arbetet Kommunfullmäktige har antagit en övergripande vision samt i budgetdirektiv tydligare uttryckt de gemensamma strategiska områdena som bör förbättras och utvecklas inom den kommunala verksamheten för att uppnå ett hållbart Östersund. Utifrån kommunfullmäktiges övergripande vision och kvalitetspolicy formuleras verksamhetens inriktningsmål i kommunfullmäktiges sektorplaner för verksamheten. Nämnderna formulerar verksamhetens effektmål i årsbudget och årsredovisningen redovisar om målen är uppfyllda, delvis uppfyllda eller inte uppfyllda. Måluppfyllelsen (resultatet) är en del i verksamhetens totala resultat som utgörs av kvalitet, volym, intäkter och kostnader. GOD EKONOMISK HUSHÅLLNING Kommunen har fastställt en styrmodell för hur verksamheten ska styras och följas upp. Kommunen arbetar utifrån en övergripande styrmodell som innebär att formulera mål fördela resurser följa upp och utvärdera utkräva ansvar. En mer detaljerad mål- och styrkedja samt en modell för att mäta effektivitet och produktivitet är fastställd i kommunfullmäktige och den beskriver hur nämnder och förvaltningar ska arbeta på ett målinriktat och systematiskt sätt. Styrmodellen innebär att fullmäktige tilldelar nämnderna ekonomiska ramar och fastställer inriktningsmål, nämnderna föreslår effektmål som ryms inom tilldelad ram och förvaltningarna upprättar handlingsplaner, genomför uppföljningar och utvärderingar. Nämnderna analyserar och redovisar över-/underskott och måluppfyllelse tre gånger per år till kommunfullmäktige. Detta för att säkra kvalitetsarbetet med ständiga förbättringar och god ekonomisk hushållning. God ekonomisk hushållning utifrån ett verksamhetsperspektiv är enligt kommunens syn, att arbeta enligt den antagna styrmodellen med mål och måluppfyllelse avseende såväl ekonomi som verksamhet. En väsentlig del i god ekonomisk hushållning är att ha en buffert för oförutsedda händelser och kunna direktfinansiera en del av investeringsvolymen (utöver avskrivningar). Östersunds kommun har uppfyllt målet om god ekonomisk hushållning. Se även avsnitt Finansiell analys. Ekonomiskt hållbar utveckling Måluppfyllelse ekonomi 2013 Finansiellt mål Resultat Resultat på 32 mnkr 101 mnkr

11 FÖRVALTNINGSBERÄTTELSE 11 KVALITETSARBETET demokratisk, social och ekonomiskt hållbar utveckling Kommunfullmäktige i Östersund har fastställt en kvalitetspolicy och syftet är att skapa en gemensam grund för kvalitetsarbetet i kommunen. Kvalitetspolicyn består av fyra kommungemensamma kvalitetsdimensioner: tillgänglighet, kompetens, inflytande och bemötande. Policyn är styrande för andra kommunala styrdokument och utgör utvecklingsområden och inriktningsmål i kommunfullmäktiges sektorplaner: Plan för Kunskap och Lärande som kommunfullmäktige fastställde den 28 november 2013, Plan för Vård & Omsorg, Kultur, Idrott, Trafik samt Plan för Vatten & Avlopp och Naturvård & Park som kommunfullmäktige fastställde den 14 mars I kommunens kvalitetsarbete ingår att följa upp och utvärdera verksamheten som ett led i arbetet med ständiga förbättringar. Inriktningsmålen preciseras i effektmål i årsbudget som följs upp tre gånger per år. Förutom uppföljning av mål innebär kvalitetsarbetet uppföljning av kvalitet via medborgarundersökningar och brukarundersökningar samt jämförelser av resultat med andra kommuner. Medborgarundersökning (via SCB) genomförs vartannat år och under 2013 har nämnderna arbetat med förbättringar utifrån 2012 års resultat. Brukarundersökningar genomförs årligen av styrelser och nämnder. I kvalitetsarbetet ingår också att jämföra kvalitet och kostnader med andra kommuner i samarbete med Sveriges kommuner och landsting (SKL) Kommunens kvalitet i korthet och resultat av mätningar under åren redovisas på följande sidor..

12 FÖRVALTNINGSBERÄTTELSE Östersunds kvalitet i korthet jämförelse med andra kommuner 12 Från och med år 2007 har Östersunds kommun, tillsammans med Sveriges kommuner och landsting (SKL) och 2013, 220 av Sveriges 290 kommuner, deltagit i ett samarbete med syfte att ta fram indikatorer som beskriver kvalitet ur ett medborgarperspektiv. Mätningen 2013 visade att ca 75 % av Östersunds värden är lika eller högre i jämförelse med det genomsnittliga värdet för deltagande kommuner. Mätningen 2012 var 79 % och %. Redovisningen, tillsammans med definitioner av måtten, finns på kommunens hemsida under oss. Arbetet med jämförelser med andra kommuner fortsätter under Din kommuns tillgänglighet Östersunds resultat 2008 Östersunds resultat 2009 Östersunds resultat 2010 Östersunds resultat 2011 Östersunds resultat 2012 Östersunds resultat Hur stor andel av medborgarna som skickar in en enkel e-postfråga får svar inom två arbetsdagar? 73 % 96 % 93 % 88 % 87 % 81 % 2. Hur stor andel av medborgarna som tar kontakt med kommunen via telefon får ett direkt svar på en enkel fråga? 3. Hur stor andel av medborgarna uppfattar att de får ett gott bemötande när de via telefon ställt en enkel fråga till kommunen? 4. Hur många timmar/vecka har huvudbibliotek/simhallen och återvinningsstationen öppet utöver tiden på vardagar? nytt 46 % 50 % 46 % 46 % 44 % 52 % 73 % 50 % 77 % 68 % 68 % 72 % 74 tim/vecka 5. Hur stor andel av de som erbjudits plats inom förskoleverksamheten har fått plats på önskat placeringsdatum? % 100 % 100 % 100 % 100 % 100 % 6. Hur lång är väntetiden (dagar) för dem som inte fått plats för sitt barn inom förskoleverksamheten på önskat placeringsdatum? 7. Hur lång är väntetiden i snitt (dagar) för att få plats på ett äldreboende från ansökan till erbjudande om plats? Första halvåret Hur lång är handläggningstiden i snitt (dagar) för att få beslut om ekonomiskt bistånd vid nybesök? (Från första kontakt till beslut) SKL:s redovisning av jämförelsetal avser i flera mått tidigare år. I denna redovisning har en korrigering gjorts så värdena avser rätt år. Resultat för 2013 avser oftast 2013 men alla kostnader avser Nationell statistik publiceras först under juli nästkommande år. OBS: Gröna fält är lika, högre/bättre värden än genomsnittet i jämförande kommuner för respektive år, gula fält är områden som kan förbättras och vita fält är värden som inte har varit med i jämförelsen med andra kommuner. 0 dgr 0 dgr 0 dgr 0 dgr 0 dgr 0 dgr 45 dgr 45 dgr 83 dgr 93 dgr 31 dgr 39 dgr 6 dgr Ingen mätning i Ösd 8 dgr 8 dgr 11 dgr Genomsnitt och högstalägsta värdet % % % t/v % dgr dgr dgr 44-0 Trygghetsaspekter i din kommun 9. Hur trygga och säkra känner sig medborgare i kommunen? (SCB Medborgarundersökning, del Trygghet, max 100) 10. Hur många olika personer besöker en äldre person med hemtjänst under en 14- dagarsperiod? Östersunds resultat Ingen mätning i Ösd Östersunds resultat 2009 Ingen mätning i Ösd Ingen mätning i Ösd Östersunds resultat 2010 Ingen mätning i Ösd Östersunds resultat 2011 Östersunds resultat 2012 Östersunds resultat pers 17 pers 12 pers 18 pers 11. Hur många barn per personal är det i kommunens förskolor? planerad och (faktisk) 2 5,2 barn 5,0 barn 5,0 barn 5,1 barn 5,0 barn 5,0 barn (4,3) 1. Alla får plats inom förskolan inom lagstadgad tid (praxis 4 månader). 2. Beslut i BoUN om 6 barn/personal i snitt (18 barn/3 personal per avdelning i snitt). Östersund endast planerad ). 2013: 5,0 är enl. Skolverkets statistik. 4,3 uppgift från Buf Ösd. Genomsnitt och högstalägsta värdet pers ,4 (4,4) 7,7 (6,3) 4,1 (3,6)

13 FÖRVALTNINGSBERÄTTELSE Din delaktighet och kommunens information Östersunds resultat 2008 Östersunds resultat 2009 Östersunds resultat 2010 Östersunds resultat 2011 Östersunds resultat 2012 Östersunds resultat 2013 Genomsnitt och högstalägsta värdet Hur stor andel av kommunens röstberättigade röstade i senaste kommunvalet? 81,2 % 13. Hur god är kommunens webbinformation till medborgarna? (Informationsindex, andel av max poäng) 75 % 77 % 83 % 86 % 83 % 88% 14. Hur väl möjliggör kommunen för medborgare att delta i kommunens utveckling? (Medborgarindex, andel av max poäng) 15. Hur väl upplever medborgarna att de har insyn och inflytande över kommunens verksamhet? (SCB Inflytandeindex, antal poäng av max 100) Avser 2012/2013 Din kommuns kostnadseffektivitet Förskolan 16. Vad är kostnaden för ett inskrivet barn i förskolan 3? Kr/barn Grundskolan 17a. Vilket resultat når elever i årskurs 6 i kommunen i de nationella proven? (andel snitt som nått kravnivån i sv, eng, ma, %) 70 % 70 % 72 % 75 % 72 % 75 % 43 poäng Östersunds resultat kr/barn Ingen mätning i Ösd Östersunds resultat kr/barn Ingen mätning i Ösd Östersunds resultat Kr/barn 42 poäng Östersunds resultat Kr/barn 39 poäng Östersunds resultat Kr/barn 39 poäng Östersunds resultat % 91 % 17b. Vilket resultat når elever i årskurs 3 i kommunen i de nationella proven? (andel som nått kravnivån i sv, ma) 4 72,3 % 70 % 71 % 18. Andel elever som är behöriga till något nationellt program på gymnasiet, % 89,9 % 89,4 % 86,4 % 88,1 % 90,9 % 91,7 % 79 % % poäng Genomsnitt och högstalägsta värdet % % ,5 99,3 74,1 19. Elevers syn på skolan och undervisningen i åk 8? 20. Kostnad per betygspoäng (meritvärde grundskola), kr 73 % 339 kr 337 kr 346 kr 355 kr 326 kr 322 kr 77 % Gymnasieskolan 21. Andel elever som fullföljer gymnasieutbildningen i kommunen inom 4 år, inkl. IV-program? 80 % 78 % 83 % 82 % 81 % 74 % 22. Kostnad för de elever som inte fullföljer ett gymnasieprogram? Kr/elev Kr/elev Äldreomsorg 23. Vilka kvalitetsaspekter finns inom särskilt boende finansierat av kommunen? Andel av maxpoäng 24. Vad kostar en plats i kommunens särskilda boende? kr/brukare 10 svar bra värde kr kr kr Kr/elev 77 % 67 % 69 % kr kr 25. Andel brukarna som är ganska/mycket nöjda med sitt särskilda boende? NKI 5 67 % 71 % 64 % 82 % 84 % 26. Vilken omsorgs- och serviceutbud har hemtjänst finansierad av kommunen? (andel av max poäng, 2013 anges typvärde 6 ) 85 % 100 % 27. Vad är kostnaden per vårdtagare inom hemtjänsten i kommunen? Kr/brukare 5 svar bättre värden 12 svar lika bra 88 % 94 % 94 % kr kr kr kr kr 28. Andel brukarna som är ganska/mycket nöjda med sin hemtjänst? (SCB NKI-index 1-100) 7 76 % 76 % 73 % 92 % 93 % 29. Vilka kvalitetsaspekter finns inom LSS grupp- och serviceboende? Andel av max 87 % 89 % 91 % Socialtjänsten 30. Andel ungdomar som inte kommit tillbaka ett år efter avslutad insats/utredning 90 % 70 % 86 % 77 % kr/elev % % % % % % Enbart kommunala förskolor ej enskild regi avser både kommunala och fristående skolor 5. NKI = Nöjd Kund Index, SCB på uppdrag av Socialstyrelsen 6. Typvärde = det mest förekommande resultatet 7. Undersökning av SCB på uppdrag av Socialstyrelsen (Socialstyrelsens nationella brukarundersökning)

14 FÖRVALTNINGSBERÄTTELSE 14 Din kommun som samhällsutvecklare Östersunds resultat 2008 Östersunds resultat 2009 Östersunds resultat 2010 Östersunds resultat 2011 Östersunds resultat Förvärvsarbetande invånare 8? Andel av befolkning år? SCB 79 % 77 % 78 % 79 % 78,8 % 32. Hur stor andel av befolkningen får försörjningsstöd? SCB ,0 % 4,0 % Ej med i KKiK Ej med i KKiK 3,9 % Östersunds resultat Hur många nya företag har startats per 1000 invånare i kommunen? 9 6,1 5,1 6,4 8,4 6,9 5,7 34. Sammanfattande omdöme av företagarna enligt SKL:s Insikten? NöjdKundIndex (NKI) Hur högt är sjukpenningtalet bland kommunens invånare? Antal dgr/ befolkning år 6,6 8,7 10,3 36. Hur effektiv är kommunens hantering och återvinning av hushållsavfall? (Avfall Sverige) 37. Andel miljöbilar i kommunorganisationen (inkl. kommunala bolag) (Mätning 1 nov) Andel miljöbilar i den geografiska kommunen? 38. Hur stor är andelen inköpta ekologiskt livsmedel? 39. Upplever medborgarna att kommunen är en attraktiv plats att bo och leva i? (SCB Medborgarundersökning, index max 100) 44 % 43 % 43 % 42 % 45 % 35 % Kommunen 50 % 8. SCB, avser geografisk kommun, andel av totalt antal invånare mellan 20 och 64 år 9. Nyföretagarcentrums Företagsbarometer 37 % Kommunen 52 % 37 % Kommunen 50 % 39 % Kommunen Kommunen Kommunen 54 % 39 % 56 % 2,5 % 3 % 7,1 % 8,4 % 44 % 61 % 13 % 10 % 14 % 15,6 % 15 % 70 Ingen mätning i Ösd Genomsnitt och högstalägsta värdet , ,0 % 9,9 0,8 5,0 13 1, ,5 12,4 4, SKL siffror kommer senare 10,7 % %

15 FÖRVALTNINGSBERÄTTELSE 15

16 FÖRVALTNINGSBERÄTTELSE Måluppfyllelse av nämnders och styrelsers effektmål 2013 Nedan redovisas ett sammandrag av nämndernas måluppfyllelse avseende verksamhetsåret Måluppfyllelse redovisar andel mål som är helt eller delvis uppfyllda, ej uppfyllda och ej varit möjliga att följa upp. Redovisning av resultaten se under respektive styrelse/nämnd. 16 Medborgarundersökning SCB Under 2013 har nämnderna arbetet med förbättringar utifrån resultatet på undersökningen Bland annat har korsningarna längs Vallaleden byggts om till cirkulationsplatser. Gång och cykelvägar längs Vallsundsleden och runt Frösöberget har färdigställts. Vård- och omsorgsnämnden har arbetat med medborgardialog och även utvecklat befintliga och nya mötesplatser med tillhörande brukarråd. Servicedeklarationer Kommunstyrelsen beslutade hösten 2007 att alla nämnder under 2008 skulle ta fram servicedeklarationer för sin verksamhet. En servicedeklaration beskriver vad du som medborgare/ brukare kan förvänta när dig när du nyttjar kommunala tjänster. Under 2013 har socialnämnden gjort en översyn av sina servicedeklarationer. Miljö- och samhällsnämnden har reviderat sina servicedeklarationer och den övergripande servicedeklarationen för kommunen har reviderats utifrån kvalitetspolicyn. Synpunkter Medborgarna kan bland annat via kommunens hemsida eller skriftligt, via en blankett kopplat till servicedeklarationerna, lämna beröm, förslag och/eller klagomål. Redovisning av inkomna synpunkter är systematiserade utifrån kommunens kvalitetsdimensioner och redovisning av antal och typ av syn-punkter sker i budgetuppföljningen. I samband med kundcenters start i november har nya rutiner för synpunktshantering tagits fram. Under 2013 har 209 synpunkter registrerats i systemet för synpunktshantering varav 34 beröm, 16 förslag och 159 klagomål. Sveriges Kvalitetskommun Östersunds kommun nominerades 2009 och 2011 som en av fem kommuner till utmärkelsen Sveriges Kvalitetskommun. Kommunen var mycket nära att ta hem utmärkelsen som gick till Stockholms stad 2009 och till Kungsbacka Kommunen har inte utvärderats under Kommunfullmäktiges utvärdering av nämnder/styrelser Inga utvärderingar har genomförts under 2013.

17 FÖRVALTNINGSBERÄTTELSE 17 MILJÖARBETET ekologiskt hållbar utveckling Certifiering enligt ISO och EMAS registrering. Kommunen har under flera år bedrivit ett offensivt miljöarbete samt har infört ett miljöledningssystem enligt den internationella standarden ISO för att kvalitetssäkra miljöarbetet och att alla arbetar med ständiga förbättringar erhöll Östersunds kommun som första kommun i Sverige miljöcertifiering enligt den internationella standarden ISO och som andra kommun en EMAS-registrering för all kommunal verksamhet. Uppföljande miljörevisioner har genomförts varje år och den externa miljörevisionen 2013 resulterade i att kommunen fick behålla sitt ISO-certifikat och EMAS-registrering.

18 övergripande Förvaltningsberättelse del

19 Sammanfattning 2013 Förvaltningsberättelse Kommunen redovisar ett positivt resultat för 2013 med 101 mnkr. Försäkringsmedel, AFA, 50 mnkr är en bidragande orsak till det stora överskottet. Investeringsnivån uppgick till 325 mnkr. Självfinansieringsgraden av investeringar är otillräcklig vilket ger behov av ökad lånefinansiering. Sjukfrånvaron ökade under året med 0,1 procentenhet och uppgick vid 2013 års utgång till 6,6 % och ökningen finns i intervaller 60 dagar eller mer. Andelen långtidssjuka i november 2013 är 227 personer vilket är 25 personer fler än vid samma tidpunkt Koncernen Östersunds kommun redovisade ett årsresultat uppgående till 193,6 mnkr (439) års resultat har påverkats av jämförelsestörande poster med 157 mnkr. Avstämning mot finansiella nyckeltal i budget I budget för 2013 finns ett antal finansiella nyckeltal/ mått m m redovisade. Nedan anges uppfyllelsen av nyckeltalen enligt bokslutet för Nyckeltal/mått etc Budget Bokslut Årets resultat( före extraordinära poster) 32 mnkr 101 mnkr Nettoinvesteringar 356 mnkr 325 mnkr Självfinansieringsgrad av investeringar Nettokostnadernas andel av skatteintäkterna inkl finansnetto 55 % 74 % 99 % 97 % Sammanfattning av finansiell analys Resultat och kapacitet: Den senaste femårsperioden har kommunen redovisat sammanlagda resultat uppgående till 475 mnkr. De positiva resultaten fram till 2010 öronmärktes för framtida pensioner. Från och med 2011 används merparten av driftresultaten för att finansiera den stora investeringsverksamheten. Trots goda resultatnivåer är investeringsnivån för 2013 i likhet med 2011 och 2012 på en högre nivå än vad som kan självfinansieras via egna medel. Den långfristiga betalningsberedskapen, soliditeten, har med anledning av införande av internbank som lånar på kapitalmarknaden och vidareutlånar till bolagen, reducerats kraftigt. För 2013 noteras en nedgång från 32 % till 22 %. Risk och kontroll: Den finansiella beredskapen på kort sikt är tillfredsställande. Förutom en kontokredit på 300 mnkr finns outnyttjade kreditlöften på 2 miljarder kronor. Det är emellertid viktigt notera att av likviditeten på 276 mnkr är 172 mnkr reserverade för pensionsåtaganden, 14 mnkr för friköpsmedel parkering samt 31 mnkr för avsättning deponi. Pensionskassan, marknadsvärde 498 mnkr, tillsammans med en real avkastning på en procent, ska säkerställa att utbetalningar från pensionsåtagandet inom ansvarsförbindelsen inte kommer bli någon ekonomisk belastning på kommunens ekonomi. Borgensåtagandena uppgår till totalt mnkr (1 779), varav merparten, mnkr (1 470) avser kommunens egna företag. Några omedelbara risker för infrianden bedöms i nuläget inte finnas för kommunens borgensåtaganden. Resultatanalys För 2013 budgeteras ej resultat i enlighet med god ekonomisk hushållning. Det är ett tillfälligt lägre resultatkrav. Ambitionen är att god ekonomisk hushållning normalt ska gälla. Resultatet för 2013, 101 mnkr, innebär emellertid att balanskravet med råge uppfylldes och även mått för god ekonomisk hushållning enligt tidigare årsbudgetar.. Den kommunala redovisningslagen kap 4 1, punkterna 1 och 2 anger att upplysningar ska lämnas om sådana förhållanden vilka ger ekonomiska konsekvenser i en snar framtid och som inte redovisas i resultat- eller balansräkningen. Utifrån detta upplysningskrav noteras att av det finansiella utrymme som resultatet på 101 mnkr skapat är 50 mnkr reserverade för finansiering av investeringar Dessutom kommer tilläggsanslag att beviljas med 6 mnkr med finansiering av finansiellt utrymme från Budgeterat kassaflöde 2014 kommer också att försämras med ej nyttjade investeringsanslag om 34 mnkr som kommer att tilläggsbudgeteras. Överskottet från 2013 kommer med andra ord att användas för att finansiera hål i 2014 års budget och blir således ingen långsiktig förstärkning av den finansiella beredskapen. 19

20 Förvaltningsberättelse 20 Framtidsbedömning Konjunkturen vänder sakta uppåt Efter ett svagt 2013 pekar prognoser nu på en något förbättrad utveckling. För 2014 väntas BNP öka mer än dubbelt mot förra året, men uppnår ändå inte tidigare nivåer. Tecken tyder på ökad tillväxt i vår omvärld vilket får till följd att Sveriges export kan öka. Även landets näringsliv och industri väntas öka sina investeringar under 2014, och inom kommunsektorn väntas betydande investeringar ske. Sysselsättningen ökar men ger endast en begränsad nedgång i arbetslösheten eftersom också utbudet till arbetskraften ökar. Ett relativt svagt arbetsmarknadsläge håller tillbaka pris- och löneutvecklingen. Men sänkta skatter, låg inflation och låga räntor gör att hushållens konsumtion kan öka, vilket medverkar till ökad handel och tillväxt. 1 Skatteintäkter och statsbidrag är kommunens största intäktskälla. Hur skatteunderlaget i vår kommun utvecklas är avhängigt av framförallt sysselsättningsläget i kommunen, löne- och pensionsinkomsters storlek. Följer vår kommun landets utveckling kommer förutsättningarna för det påbörjade arbetet med budget 2015 och flerårsplan successivt att bli något bättre t o m Men kommande ökning av de totala skatteintäkterna täcker huvudsakligen endast lönekostnader, prisökningar samt ökade behov i kärnverksamheten med anlednig av demografins utveckling. År 2014 har kommunen en budget i balans och kan även, med anledning av att så kallade AFA-medel tas i anspråk för investeringar, sägas uppnå god ekonomisk hushållning. Enbart balans i ekonomin är inte tillräckligt för en långsiktigt hållbar ekonomi. Vid en hög investeringsnivå bör kommunen årligen välja ett tak för investeringar som de årliga resultaten från driften av verksamheten klarar, ökad upplåning och medföljande räntekostnader bör undvikas. Prioriteringar blir fortsatt nödvändiga både vad gäller drift och investeringar. 1. Fritt ur SKLs cirkulär 14:6

21 Omvärldsanalys Överraskande låg inflation under 2013 Mätt som årsgenomsnitt var KPI oförändrat under Den underliggande inflationen som även kallas för KPIF och som exkluderar effekten av förändring av bostadsräntor, steg däremot med 0,9 procent. För KPIF är det en tangering av den rekordlåga nivån från Sveriges BNP steg med starka 3,1 procent under fjärde kvartalet jämfört med motsvarande kvartal Det är den bästa kvartalssiffran på tre år. För helåret 2013 blev emellertid ökningstakten endast 1,0 procent. Svenska kronan har under 2013 förbättrats marginellt mot US dollar från 6,56 till 6,44 kr. Jämfört med euro har kronan under samma period försämrats från 8,60 till 8,89 kr. Jämfört med den norska kronan NOK har däremot SEK stärkts från 1,17 till 1,06 kr. Sänkta kort räntor under 2013 De korta räntorna har i takt med marknadens förväntningar på sänkningar successivt sjunkit under Räntebasen STIBOR 3 M har under det gångna året sjunkit från 1,38 till 1,04 %. Riksbankens viktigaste styrränta, reporäntan, låg oförändrad på 1,0 % ända fram till den 18 december 2013, då räntan sänktes med 0,25 % till 0,75 % Räntor med längre löptider har till skillnad från så kallade korta räntor däremot stigit under Detta kan exemplifieras av den 10-åriga swappräntan som under 2013 stigit från 2,04 % till 2,56 %. Efterfrågan på arbetskraft ökade under 2013 Jämfört med många andra län har året inneburit en positiv utveckling av arbetsmarknad där antalet personer utan arbete har minskat. Även antalet arbetslösa ungdomar minskade. Färre varsel kan noteras och efterfrågan på arbetskraft ökade under Enligt Arbetsförmedlingen uppgår den totala arbetslösheten den 31 december 2013 till 8,6 % att jämföra med 8,9 % vid föregående årsskifte. FÖRVALTNINGSBERÄTTELSE Befolkningen ökar igen Under 2013 har kommunens befolkning ökat med 471 personer till Kommunens befolkning har därmed ökat 2 år i rad. Befolkningsökningen 2013 berodde i huvudsak på ett ökat inflyttande från utlandet som gav ett positivt flyttnetto (+394). Kommunen hade också ett positivt födelsenetto (+79). Antalet invånare är en faktor som i hög grad påverkar kommunens skatteintäkter och därmed de totala intäkterna. Lägre efterfrågan på bostäder Bristen på bostäder hade sjunkit något under början av 2013 men kan förändras när fler flyktingar får uppehållstillstånd. Priserna på bostadsrätter har ökat med 5 % till följd av lågt utbud. I Östersund ligger priserna fortfarande på en hög nivå men har minskat med 1 % under året. Antalet bygglov för att bygga nya villor är fortfarande på en relativt hög nivå. Det står fortfarande cirka 120 personer i kommunens tomtkö sista december Antalet personer i kön minskar vilket kan bero på att det finns ett brett utbud av tomter att välja på. För närvarande finns färdiga byggrätter för cirka lägenheter varav ungefär 450 i småhus. Lägenheterna är spridda över olika delar av tätorten. Därtill pågår detaljplanearbete som sammantaget omfattar ca 55 nya villatomter och ungefär 750 lägenheter. Under 2013 färdigställdes 120 lägenheter varav 49 i småhus. Av exploatörers vilja att påbörja nya projekt så kommer byggandet av allt att döma öka något under Östersundshem disponerar cirka 300 byggrätter. Det första stora projektet Fagerskrapan påbörjades Flyttningsnetto Befolkning

22 22 FÖRVALTNINGSBERÄTTELSE Finansiell analys för kommunen För att analysera kommunens finansiella ställning och utveckling används fyra perspektiv; resultat, kapacitet, risk och kontroll. Till dessa perspektiv finns femton olika nyckeltal kopplade. Med hjälp av nyckeltalen kan finansiella problem identifieras (Se avsnitt 19 och 20). Vilken kontroll har kommunen över den ekonomiska utvecklingen? Vilken kapacitet har kommunen att möta finansiella svårigheter på lång sikt Kontroll Kapacitet Risk Resultat Resultat och kapacitet Föreligger några risker som kan påverka kommunens resultat och kapaitet Vilken balans har kommunen haft över sina intäkter och kostnader under året och över tiden 1. Nettokostnadsandel En grundläggande förutsättning för att uppnå och vidmakthålla god ekonomisk hushållning är att balansen mellan löpande intäkter och kostnader inklusive finansnetto är god. Ett mått på denna balans är nettokostnadsandelen som innebär att samtliga löpande kostnader inklusive finansnetto relateras till kommunens skatteintäkter. Om kommunen ska leva upp till kravet på god ekonomisk hushållning krävs en nettokostnadsandel som inte överstiger 98 %. Av nedanstående tabell framgår att kommunen de senaste fem åren redovisat resultat som klarar nivån för god ekonomisk hushållning enligt detta nyckeltal. Det bör betonas att de två senaste åren har i resultaten ingått AFA medel på 50 mnkr för varje år Om dessa poster exkluderas blir nettokostnadsandelen 98 % för båda åren. mnkr Verksamhet 92 % 94 % 94 % 92 % 92 % Avskrivningar 5 % 4 % 4 % 5 % 5 % Finansnettot 0 % 0 % -1 % -1 % 0 % Nettotkostnadsandel 97 % 98 % 97 % 96 % 97 % pro cent Nettokostnads- och skatteintäktsutveckling ,9 1,4 6,4 4,5 3,6 2,8 2,5 1,6 3,8 3, Nettokostnadsökning Ökning skatteintäkter inkl generella statsbidrag Nettokostnadsökningarna bör ligga i nivå med ökningen av skatteintäkterna om en stabil ekonomisk utveckling ska uppnås. För 2013 redovisas hög ökning av nettokostnaderna. Detta kompenseras dock nästan till fullo av motsvarande ökning av skatteintäkterna. Budgetföljsamhet Prognossäkerhet Internkontroll Soliditet Skuldsättningsgrad Långfristiga skulder Jämförelser med riket Kontroll Kapacitet 3. Nettoinvesteringar i relation till avskrivningar Nyckeltalet visar i vad mån kommunen reinvesterar i den takt som anläggningstillgångarna minskar i värde genom årliga avskrivningar. För att inte urholka kommunens anläggningskapital bör nettoinvesteringarna minst ligga på samma nivå som avskrivningarna. Den senaste femårsperioden har nettoinvesteringarna överstigit avskrivningarna med 680 mnkr vilket innebär att kommunens anläggningskapital ökat i samma utsträckning. Risk Resultat Likviditetsmått Ränterisker Borgensåtaganden Totala pensionsskulder Nettokostnadsandel Självfinansieringsgrad Nettoinvesteringar Finansnetto Årets resultat Avstämning balanskravet 2. Nettoinvesteringar och självfinansieringsgrad En hög självfinansieringsgrad innebär att finansiering av investeringarna kan ske utan upplåning eller utan att minska den befintliga likviditeten. 100 procent innebär att kommunen kan skattefinansiera samtliga investeringar som är genomförda under året, vilket i sin tur innebär att kommunen inte behöver låna till investeringar och att kommunens finansiella handlingsutrymme stärks. mnkr Nettoinvesteringar Finansiering: Via internt tillförda medel (kassaflöde) Självfinansieringsgrad av investeringar % Årets resultat tillsammans med avskrivningsmedel skapar kassaflöden som används för finansiering av investeringar. I takt med stigande investeringsnivå har självfinansieringsgraden av investeringar sjunkit. Detta trots att i kassaflödet för 2012 och 2013 ingår AFA medel, 50 mnkr för respektive år. Finansiering av investeringar ska enligt kommunens modell ske dels genom avskrivningsmedel, dels genom årets resultat. Den negativa bild av självfinansieringsgrad som redovisas ovan resulterar på sikt till ett ökat behov av lånefinansiering.

23 (mnkr) Nettoinvesteringar Avskrivningar Nettoinvesteringar/ avskrivningar Årets resultat Finansnetto I finansnettot ingår förutom räntekostnader och ränteintäkter även finansiella intäkter avseende utdelning från Jämtkraft AB och aktieägartillskott till koncernbolaget Östersunds Rådhus AB. Förklaring till det försäm- M nk r rade finansnettot 2013 jämfört med de två föregående åren är att från och med 2013 ges aktieägartillskott till koncernbolaget med ett belopp som i princip motsvarar den aktieutdelning som erhålls från Jämtkraft AB Mnkr Mnkr Nettoinvesteringar och avskrivningar ,3 4,6 Finansnetto 3 8,5 2 7, Nettoinvesteringar Avskrivningar Av ovanstående diagram framgår att kommunen de senaste fem åren med råge klarat respektive års krav på god ekonomisk hushållning. Fram till 2010 avsattes/öronmärktes de positiva resultaten till pensions- -3, ,2 Årets resultat 65, ,3 101, FÖRVALTNINGSBERÄTTELSE fond inom eget kapital. Från och med 2011 används merparten av driftresultaten för att finansiera den stora investeringsverksamheten. Det är också viktigt att notera att i de två senaste årens resultat ingår AFA medel med 50 mnkr för respektive år. 6. Avstämning mot balanskravet I kommunallagen beskrivs krav på god ekonomisk hushållning och balanskrav. Balanskravet är definierat så att intäkterna ska överstiga kostnaderna, det vill säga resultatet skall vara minst noll. I nedanstående beräkning har realisationsvinster som uppkommit i samband med försäljning av anläggningstillgångar frånräknats resultatet. mnkr Årets resultat enligt 102,2 269,9 71,1 136,3 101,1 resultaträkningen Kostnad pensionsförpliktelse Förändring RIPSränta Engångsutdelning Jämtkraft 433,0-98,0 16,9 Realisationsvinster 0 0-9,4-4,2-2,2 Justerat resultat 102,2 73,1 61,7 132,1 115,8 7. Soliditet Soliditeten beskriver den finansiella styrkan på lång sikt. Den anger hur stor del av tillgångarna som är självfinansierade med eget kapital. Ju högre soliditet, desto starkare långsiktig finansiell handlingsberedskap har kommunen. Den långsiktiga trenden är mer intressant än förändring enstaka år. I nedanstående beräkning av soliditeten har ansvarsförbindelse avseende pensionsförpliktelser reducerat det egna kapitalet. Procent Soliditet inkl pensionsförpliktelse Förklaring till den stora försämringen av soliditeten är att införande av kommunens internbank med upplåning på kapitalmarknaden och vidareutlåning till kommunens bolag medfört en ökad balansomslutning som för 2013 försämrat soliditeten med 10 %. Under 2013 har 1,7 miljarder kronor upplånats och vidareutlånats till Jämtkraft AB. Om effekten av internbanken exkluderas skulle för 2013 redovisas en försämring av soliditeten med omkring en procentenhet

24 24 FÖRVALTNINGSBERÄTTELSE 8. Internbank och långfristiga skulder För att erhålla bra villkor på upplåningen har kommunen hos ratinginstitutet Standard & Poor s genomgått en kreditbedömingsprocess och i november 2012 erhållit ett kreditbetyg, rating, som är den näst högsta som utdelas, nämligen AA+. Den 30 oktober 2013 bekräftades kommunens rating av Standard & Poor s. Motivering från ratinginstitutet var: Mycket god likviditetsposition Låga skuldnivåer Goda resultatnivåer med ringa finansieringsbehov Riskbegränsande låne- och likviditetshantering. Kommunen har på kapitalmarknaden etablerat två marknadsprogram, dels 1 miljard i certifikatprogram dels 2 miljarder avseende MTN-lån. Under 2013 har 940 mnkr upplånats via certifikatprogrammet och mnkr via MTN-programmet. Av dessa lån har mnkr vidareutlånats till Jämtkraft AB. Kommunens egen låneskuld avser skillnaden mellan upplåning och vidareutlåning,det vill säga 240 mnkr. I Kommunens finansiella åtagande ingår också de lån som finns hos koncernbolaget Östersunds rådhus AB eftersom koncernbolagets lån på totalt 778 mnkr uteslutande avser kommunal verksamhet och vars finansiering säkras via kommunala aktieägartillskott. mnkr Långfristiga skulder inkl upplåning via internbank Varav utlåning till bolag 1700 Varav kommunens låneskuld Upplåningsvillkor för internbanken per 31 dec 2013 och enligt genomförda affärsavslut MTN-lån: Löptid 5 år, Stibor 3 mån + 0,44 % = 1,39 % Löptid 4 år, Stibor 3 mån + 0,28 % = 1,23 % Certifikatlån: Stibor 3 mån -0,06 %=0,89 % Villkor vid vidareutlåning Vid utlåning till bolag av medel upplånade via MTN-lån har under 2013 gjorts ett påslag på 0,40 %. Villkor vid vidareutlåning via certfikat har under 2013 uppgått till upplåningskostnad + 0,69 %. Den högre marginalen vid certifikatupplåning beror på att kostnad för kreditlöften, rating, med mera ska täckas av påslaget. Kreditlöften Kommunen har tecknat kreditlöften på totalt 2 miljarder kronor. Anledning till detta är att Standard & Poor s kräver att så kallad backup facilitet ska finnas motsvarande det totala certifikatprogrammet, det vill säga 1 miljard kronor. Motivet till den ytterligare miljarden i kreditlöfte var en totalt sett i kommunkoncernen för kort kapitalbindning inför ratinggenomgång. Under 2014 kommer den extra miljarden i kreditlöfte att avvecklas. 9. Skuldsättningsgrad Den del av tillgångarna som är finansierade med främmande kapital brukar benämnas skuldsättningsgrad. Den totala skuldsättningsgraden för 2013, exklusive upplåning internbank för vidareutlåning, ligger på samma nivå som Det kan noteras att koncernbolagets låneskulder, som kommunen i princip garanterar via aktieägartillskott, har reducerats med 32 mnkr under Tot. skuldsättningsgrad 22 % 34 % 36 % 37 % 37 % - varav avsättningsgrad (pensioner) - varav avsättningsgrad, övrigt varav kortfristig skuldsättningsgrad - varav långfristig skuldsättningsgrad 3 % 16 % 16 % 16 % 16 % 1 % 1 % 1 % 1 % 1 % 18 % 17 % 16 % 17 % 14 % 0 % 0 % 3 % 3 % 6 %

25 FÖRVALTNINGSBERÄTTELSE Risk och kontroll 10. Likviditet ur ett riskperspektiv Likviditet Likvida medel Likviditetsdagar 1) Balanslikviditet 2) 72 % 30 % 55 % 81 % 85 % 1. Antal dagar som de likvida medlen vid resp. årsskifte räcker för kommunens utbetalningar för 2013 uppgick de genomsnittliga utbetalningarna/ dag till 10,9 mnkr (10,6 för 2012). 2. Med balanslikviditet avses omsättningstillgångar/ kortfristiga skulder. Vid svårigheter på kapitalmarknaden kan kreditlöften, som beskrivs ovan, utnyttjas. Under 2014 kommer en reducering av kreditlöften att ske med 1 miljard kr med anledning av ökad kapitalbindning på kommunkoncernens låneportfölj. 11. Derivat och säkringsredovisning Syftet med säkringen Kommunen har skulder på mnkr, upplånade via certifikatprogram och som löper med rörlig ränta. Kommunen bedömer det som mycket sannolikt att lånen kommer att refinansieras och löpa under den tid som ränteswappar enligt nedan gäller. För att säkra räntan under lång tid beslutades och att ränteswappar på mnkr skulle tecknas. Syftet med säkringen är att kommunens räntekostnader för 130 mnkr fram till inte kommer överstiga 2,42 % +/- marginal på certifikatlån. För ränteswapp 140 mnkr garanteras att räntekostnaden fram till inte kommer att överstiga 2,156 % +/ marginal på certifikatlån (under 2013 har både underliggande lån och ränteswappar reducerats med 30 mnkr). Säkrad risk Den säkrade risken utgörs av variabiliteten i framtida räntebetalningar på grund av förändringar i basräntan (STIBOR 3 M). Säkrad post Framtida betalningar av rörlig ränta hänförliga till: befintlig skuld om 100 mnkr fram till befintlig skuld om 140 mnkr fram till räntan för kommunen kommer inte fram till datum enligt ovan att överstiga 2,42 % + marginal för 100 mnkr och 2,156 % + marginal för 140 mnkr. Säkringsinstrument Ränteswapp, startdatum , 100 mnkr, genom vilken kommunen erhåller STIBOR 3 M och betalar 2,42 % fram till Ränteswapp, startdatum , 140 mnkr, genom vilken kommunen erhåller STIBOR 3 M, och betalar 2,156 % fram till Bedömning av säkringsförhållandets effektivitet I enlighet med kommunens finanspolicy får inte ränteswappar överstiga underliggande lån. Det innebär att när kommunen amorterar på låneskulden måste motsvarande reducering av ränteswapparna ske. Under 2013 har en sådan reducering av ränteswapparna skett med anledning av amortering med 30 mnkr. En vinst på nära 1 mnkr uppstod då med anledning av positivt marknadsvärde på ränteswapp som löstes. 12. Borgensåtagande mnkr Borgensåtagande Kommunens borgensåtagande har reducerats med 36 mnkr under Förändringen avser minskad borgen för Östersunds Rådhus AB. Merparten av kommunens borgensåtaganden avser borgen gentemot de kommunägda företagen och uppgår till totalt mnkr (1 490). Någon risk anses ej föreligga för borgen gentemot kommunägda företag. Borgensansvar gentemot bostadsrättsföreningar samt kooperativ äldreboende uppgår till 263 mnkr (266). Gentemot en bostadsrättsförening infriades borgen Någon risk för nytt borgensinfriande bedöms inte föreligga i nuläget. I enlighet med beslut i kommunfullmäktige ligger för närvarande stort fokus från kommunens sida på att få till stånd amortering av låneskulderna i respektive bostadsrättsförening. Målet är att samtliga borgensåtaganden gentemot bostadsrättsföreningar år 2028 ska kunna vara borta. Övrig borgen avser borgensansvar gentemot idrottsföreningar, samlingslokaler samt kommunalt förlustansvar och uppgår till totalt 23 mnkr (23). Någon risk anses ej föreligga för dessa åtaganden. 25

26 26 FÖRVALTNINGSBERÄTTELSE 13. Kommunägda företag - risker och möjligheter mnkr Koncernens resultat 177,1 177,0 204,8 469,1 193,6 Kommunens resultat 102,2 65,0 71,1 136,3 101,1 Kommunkoncernens resultat uppgår till 193,6 mnkr. Resultatet ligger i linje med tidigare års reultat. Den stora avvikelsen 2012 berodde på en ändring av bolagsskatten. Enskilda förklaringar till koncernens resultat framgår av avsnittet sammanställd redovisning. Soliditeten för kommunkoncernen uppgår till 35 %, vilket är samma nivå som föregående år. Det bör betonas att marknadsvärdet för både Jämtkraft och Östersundshem överstiger de värden som framgår av balansräkningen. 14. Pensionsåtagande mnkr (inkl löneskatt) Avsättningar till pensioner Pensionsförpliktelser äldre än Totalt pensionsåtagande Ovan redovisas de totala åtagandena som finns för pensionsåtaganden. Det största åtagandet avser pensionsförpliktelser som är intjänade före Förvaltning av pensionsmedel I enlighet med rekommendation nr 7.1 från Rådet för kommunal redovisning ska redovisning ske av kommunens pensionsmedelsförvaltning grundad på nedanstående uppgifter. Som framgår nedan finns finansiella placeringar uppgående till 475 mnkr som avser det bokförda värdet. Marknadsvärdet på pensionsportföljen är 498 mnkr. Marknadsvärdet för pensionsportföljen uppgår till 467 mnkr för 2012 och till 498 mnkr för mnkr (inkl löneskatt) Avsättningar för pensioner Ansvarsförbindelse Totala pensionsförpliktelser Finansiella placeringar SUMMA ÅTERLÅN Förvaltning pensionsmedel 2013 För att klara av den ökade belastning som sker i kommunens ekonomi när utbetalningarna ökar kraftigt, avsattes år mnkr till en speciell anläggningstillgång som benämns, Östersunds kommuns pensionskassa. Denna tillgångsmassa tillsammans med en real avkastning på 1 procent ska säkerställa att kommunens utbetalningar avseende pensionsförpliktelser intjänade före 1998 i fast penningvärde inte ska överstiga 2010 års nivå, d v s 52,5 mnkr. Under 2013 ökade det bokförda värdet på pensionskapitalet med 14,4 mnkr från 459,1 mnkr till 475,3 mnkr. Placeringsportföljen hade vid 2013 års ingång ett marknadsvärde på 467,6 mnkr. Per sista december har marknadsvärdet ökat till 498,0 mnkr, en ökning med 30,4 mnkr vilket innebär en procentuell ökning sedan årsskiftet med 6,5 %. Pensionsportföljen har sedan starten i januari 2011 ökat med 65 mnkr vilket innebär en total ökning sedan start med 15 %. Avkastningsmålet enligt fullmäktiges pensionsstrategi är en procent real avkastning. För 2013 är inflationen obefintlig vilket i princip innebär en real avkastning på 6,5 %. Sedan starten 2011 har KPI totalt ökat med 2,5 % samtidigt som pensionsportföljen totalt ökat 15 % vilket innebär att det ackumulerade avkastningsmålet sedan starten 2011 med råge överträffats. Nedan redovisas marknadsväret på de tillgångar som finns i pensionsmedelsportföljen den 31 december Föregående årsskifte var marknadsvärdet 467,6 mnkr. Bokfört Andel % värde Aktier, Sverige Aktier, utland 24 5 Räntebärande värdepapper, Sverige Likvida medel, Notariatkonto 18 4 Alternativa placeringar 37 7 Total portfölj Prognossäkerhet och budgetföljsamhet Budgetföljsamheten är ett mått på kommunens finansiella konstroll. En god prognossäkerhet tillsammans med god budgetdisciplin medför att behoven av buffertar minskar. Genom en god prognossäkerhet har kommunen också lättare att korrigera eventuella svackor i ekonomin på kort sikt. Nedan framgår respektive nämnds slutgiltiga resultat jämfört med augustiprognosen. Utifrån ovanstående redovisning kan konstateras att prognossäkerheten totalt för kommunen ligger på en acceptabel nivå. För enskilda nämnder däremot redovisas större avvikelser jämfört med augustiprognosen. Budgetföljsamheten varierar också mellan de olika nämnderna.

Årsredovisning 2013 ÅRSREDOVISNING ÖSTERSUNDS KOMMUN 2013

Årsredovisning 2013 ÅRSREDOVISNING ÖSTERSUNDS KOMMUN 2013 Årsredovisning 2013 1 Innehåll 2 Övergripande del Kommunstyrelsens ordförande... 3 Kommundirektören kommenterar... 5 Viktiga händelser under året... 6 Femårsöversikt... 8 Vad kostar det?... 9 Förvaltningsberättelse

Läs mer

Årsredovisning 2013 ÅRSREDOVISNING ÖSTERSUNDS KOMMUN 2013

Årsredovisning 2013 ÅRSREDOVISNING ÖSTERSUNDS KOMMUN 2013 Årsredovisning 2013 1 Innehåll 2 Övergripande del Kommunstyrelsens ordförande... 3 Kommundirektören kommenterar... 5 Viktiga händelser under året... 6 Femårsöversikt... 8 Vad kostar det?... 9 Förvaltningsberättelse

Läs mer

Resultat av KKiK Kommuners Kvalitet i Korthet deltog 200 kommuner 2013 deltog 220 kommuner

Resultat av KKiK Kommuners Kvalitet i Korthet deltog 200 kommuner 2013 deltog 220 kommuner Resultat av KKiK Kommuners Kvalitet i Korthet deltog 200 deltog 220 Kommunens Kvalitet i Korthet KKiK Som ett led i att styra mot Vision 2030 och höja kvalitén i servicen till medborgarna deltar kommun

Läs mer

Hur bra är Ulricehamns kommun?

Hur bra är Ulricehamns kommun? Hur bra är Ulricehamns kommun? Kommunens kvalitet i korthet (KKiK) består av ett antal viktiga kunskapsområden för kommuninvånarna som beskriver kommunens kvalitet och effektivitet. Dessa områden är: "Din

Läs mer

Förvaltningsberättelse. Alvesta kommun i jämförelse över tid och med andra kommuner - KKiK

Förvaltningsberättelse. Alvesta kommun i jämförelse över tid och med andra kommuner - KKiK 9 kommun i jämförelse över tid och med andra - KKiK kommun gör årligen i samarbete med Sveriges och landsting, SKL, undersökningar av kommunens kvalitet och resultat genom ett 40-tal mått ur fem spektiv;

Läs mer

Förvaltningsberättelse. Alvesta kommun i jämförelse över tid och med andra kommuner - KKiK

Förvaltningsberättelse. Alvesta kommun i jämförelse över tid och med andra kommuner - KKiK 9 kommun i jämförelse över tid och med andra - KKiK kommun gör årligen i samarbete med Sveriges och landsting, SKL, undersökningar av kommunens kvalitet och resultat genom ett 40-tal mått ur fem perspektiv;

Läs mer

Hur bra är Ulricehamns kommun?

Hur bra är Ulricehamns kommun? Hur bra är Ulricehamns kommun? Kommunens kvalitet i korthet (KKiK) består av ett antal viktiga kunskapsområden för kommuninvånarna som beskriver kommunens kvalitet och effektivitet. Dessa områden är: "Din

Läs mer

Din kommuns tillgänglighet

Din kommuns tillgänglighet Område Din kommuns tillgänglighet Nummer 1 2 3 4 Fråga Hur många av medborgare som skickar in en enkel fråga via e-post får svar inom två arbetsdagar? Hur stor andel av medborgarna som tar kontakt med

Läs mer

SALA KOMMUNS KVALITET I KORTHET (KKIK) 2013

SALA KOMMUNS KVALITET I KORTHET (KKIK) 2013 1 (5) 2014-01-20 SALA KOMMUNS KVALITET I KORTHET (KKIK) = Bra för kommun (tillhör de 25 % som har bäst ) = Medel för kommun = Förbättringsområde för kommun (tillhör de 25 % som har sämst ) Tillgänglighet

Läs mer

Kommunens Kvalitet i Korthet 2015

Kommunens Kvalitet i Korthet 2015 1 (11) 2016-03-08 Gunilla Mellgren Kommunens Kvalitet i Korthet 2015 Innehållsförteckning 1. Kommunens kvalitet och effektivitet ur invånar- och brukarperspektiv 2. Sammanfattning av Strömsunds resultat

Läs mer

Finansiell analys kommunen

Finansiell analys kommunen Finansiell analys kommunen Budget 2010, plan 2011-2013 Årets resultat 2010 budgeteras till 19,3 mkr och nettoinvesteringarna inklusive beräknad ombudgetering uppgår till 123,6 mkr. Årets resultat motsvarar

Läs mer

Kristinehamns kommuns Kvalitet i Korthet (KKiK) 2012

Kristinehamns kommuns Kvalitet i Korthet (KKiK) 2012 s kommuns Kvalitet i Korthet (KKiK) Mätningen innehåller 40 mått. 200 kommuner deltog i undersökningen. Kommunens kvalitet i Korthet omfattar fem områden: Tillgänglighet Trygghet Delaktighet Effektivitet

Läs mer

Vilka resultat presterar Vetlanda kommun?

Vilka resultat presterar Vetlanda kommun? 2014-02-10 Vilka presterar Vetlanda kommun? En kommunjämförelse av kvalitets- och effektivitetsaspekter ur ett medborgar- och ledningsperspektiv. Hur effektivt används kommunens skattemedel? Vilka leder

Läs mer

Vilka resultat presterar Vetlanda kommun?

Vilka resultat presterar Vetlanda kommun? 2015-03-16 Vilka resultat presterar Vetlanda kommun? En kommunjämförelse av kvalitets- och effektivitetsaspekter ur ett medborgar- och ledningsperspektiv. Hur effektivt används kommunens skattemedel? Vilka

Läs mer

Resultat Kommunens Kvalitet i Korthet Bra OK Under medel

Resultat Kommunens Kvalitet i Korthet Bra OK Under medel Kommunens tillgänglighet Hur stor andel av medbogarna som skickar in en enkel fråga via e-post 78% 79% 100% 42% får svar inom två arbetsdagar Hur stor del av medborgarna som tar kontakt med kommunen via

Läs mer

Vilka resultat presterar Vetlanda kommun?

Vilka resultat presterar Vetlanda kommun? 2016-02-12 Vilka resultat presterar Vetlanda kommun? En kommunjämförelse av kvalitets- och effektivitetsaspekter ur ett medborgar- och ledningsperspektiv. Hur effektivt används kommunens skattemedel? Vilka

Läs mer

Katrineholms kommuns kvalitet i korthet 2011

Katrineholms kommuns kvalitet i korthet 2011 kommuns kvalitet i korthet 2011 Sedan 2010 deltar kommun i undersökningen Kommunens Kvalitet i Korthet (KKiK) som drivs av Sveriges Kommuner och Landsting, SKL. I tabellerna nedan redovisas resultat. Undersökningen

Läs mer

Hur ligger Kungälv till 2013, i förhållande till drygt 200 andra kommuner?

Hur ligger Kungälv till 2013, i förhållande till drygt 200 andra kommuner? Hur ligger Kungälv till 2013, i förhållande till drygt 200 andra kommuner? Kommunens Kvalitet I Korthet (KKiK) drivs av Sveriges kommuner och Landsting (SKL) och mäter årligen deltagande kommuners kvalitet

Läs mer

Lindesbergs kommuns kvalitet i korthet (KKiK) 2011

Lindesbergs kommuns kvalitet i korthet (KKiK) 2011 1 kommuns kvalitet i korthet (KKiK) = Bra för kommun 1) = Medel för kommun 2) = Förbättringsområde för kommun 3) Tillgänglighet i kommun 1. Hur många medborgare får svar på en enkel e-postfråga inom två

Läs mer

Årsredovisning 2011 ÅRSREDOVISNING ÖSTERSUNDS KOMMUN 2011

Årsredovisning 2011 ÅRSREDOVISNING ÖSTERSUNDS KOMMUN 2011 Årsredovisning 2011 1 Innehåll Övergripande del Viktiga händelser under året... 4 Femårsöversikt... 6 Vad kostar det?... 7 Förvaltningsberättelse Resultat, måluppfyllelse och kvalitet... 9 Sammanfattning

Läs mer

Hur ligger Kungälv till i förhållande till 160 andra kommuner?

Hur ligger Kungälv till i förhållande till 160 andra kommuner? Hur ligger Kungälv till i förhållande till 160 andra kommuner? Hur ligger Kungälv till i förhållande till 160 andra kommuner? Kommunens Kvalitet i Korthet (KKiK) drivs av Sveriges kommuner och Landsting

Läs mer

Årsredovisning 2015 ÅRSREDOVISNING ÖSTERSUNDS KOMMUN 2015

Årsredovisning 2015 ÅRSREDOVISNING ÖSTERSUNDS KOMMUN 2015 Årsredovisning 2015 1 Innehåll 2 Övergripande del Kommunstyrelsens ordförande... 3 Kommundirektören kommenterar... 5 Viktiga händelser under året... 6 Femårsöversikt... 8 Vad kostar det?... 9 Förvaltningsberättelse

Läs mer

Årsredovisning 2012 ÅRSREDOVISNING ÖSTERSUNDS KOMMUN 2012

Årsredovisning 2012 ÅRSREDOVISNING ÖSTERSUNDS KOMMUN 2012 Årsredovisning 2012 1 Innehåll 2 Övergripande del Kommunstyrelsens ordförande... 3 Kommundirektören kommenterar... 5 Viktiga händelser under året... 6 Femårsöversikt... 8 Vad kostar det?... 9 Förvaltningsberättelse

Läs mer

2015-04-14 Hylte kommun

2015-04-14 Hylte kommun Antal kommuner i KKiK 250 214 222 230 200 190 150 127 158 KKiK utvecklas 100 tillsammans med en KSOgrupp 50 43 63 68 0 0 2006 2007 2008 2009 2010 2011 2012 2013 2015 Syftet med Kommunens Kvalitet i Korthet

Läs mer

Kristinehamns kommuns Kvalitet i Korthet (KKiK) 2011

Kristinehamns kommuns Kvalitet i Korthet (KKiK) 2011 kommuns Kvalitet i Korthet (KKiK) Mätningen innehåller totalt 39 mått. 161 kommuner deltog i mätningen. Kommunens Kvalitet i Korthet omfattar fem områden: Tillgänglighet Trygghet Delaktighet Effektivitet

Läs mer

Årsredovisning 2011 ÅRSREDOVISNING ÖSTERSUNDS KOMMUN 2011

Årsredovisning 2011 ÅRSREDOVISNING ÖSTERSUNDS KOMMUN 2011 Årsredovisning 2011 1 Innehåll 2 Övergripande del Kommunstyrelsens ordförande... 3 Kommundirektören kommenterar... 5 Viktiga händelser under året... 6 Femårsöversikt... 8 Vad kostar det?... 9 Förvaltningsberättelse

Läs mer

Hur ligger Kungälv till 2014, i förhållande till drygt 200 andra kommuner?

Hur ligger Kungälv till 2014, i förhållande till drygt 200 andra kommuner? Hur ligger Kungälv till 2014, i förhållande till drygt 200 andra kommuner? Kommunens Kvalitet I Korthet (KKiK) drivs av Sveriges kommuner och Landsting (SKL) och mäter årligen deltagande kommuners kvalitet

Läs mer

Sammanställning av resultat för KKiK 2013 Alla Jämtlandskommuner utom Bräcke

Sammanställning av resultat för KKiK 2013 Alla Jämtlandskommuner utom Bräcke Sammanställning av resultat för KKiK 2013 Alla Jämtlandskommuner utom Bräcke Som jämförelse finns de kommuner med högst respektive lägst resultat med i tabellerna. Medelvärdet gäller för hela riket. Vissa

Läs mer

Kommunens Kvalitet i Korthet 2015

Kommunens Kvalitet i Korthet 2015 KKIK Kommunens Kvalitet I Korthet 1 Kommunens Kvalitet i Korthet Hur effektivt använder kommunen skattepengarna och vilka resultat leder det till? Sveriges Kommuner och Landsting (SKL) undersöker årligen

Läs mer

Lindesbergs kommuns kvalitet i korthet (KKiK) 2012

Lindesbergs kommuns kvalitet i korthet (KKiK) 2012 1 s kommuns kvalitet i korthet () = Bra resultat för s kommun 1) = Medelresultat för s kommun 2) = Förbättringsområde för s kommun 3) Tillgänglighet i s kommun 1. Hur många medborgare får svar på en enkel

Läs mer

KKiK s rapport 2015 noteringar och diagram

KKiK s rapport 2015 noteringar och diagram KKiK s rapport 2015 noteringar och diagram CA 2016-01-28 Allmän information Denna rapport är framtagen utifrån SKL s KKiK-rapport v1 2015 deltog 240 kommuner i KKiK (2014 deltog 230 kommuner). Mått 36.

Läs mer

Granskning av delårsrapport

Granskning av delårsrapport Revisionsrapport* Granskning av delårsrapport Tyresö kommun September 2007 Anders Hägg Frida Enocksson Jonas Eriksson *connectedthinking Innehållsförteckning 1 Sammanfattande bedömning...3 2 Inledning...5

Läs mer

Delårsrapport April 2015. Kommunfullmäktige

Delårsrapport April 2015. Kommunfullmäktige Delårsrapport April Kommunfullmäktige Förvaltningsberättelse Delårsbokslut Resultatanalys Periodens resultat uppgår till 25,2 mkr, vilket även var resultatet motsvarande period föregående år. Verksamhetens

Läs mer

Korthet) 2014 Alla Jämtlandskommuner utom Bräcke

Korthet) 2014 Alla Jämtlandskommuner utom Bräcke 1 Sammanställning av resultat KKiK (Kommunens Kvalitet i Korthet) 2014 Alla Jämtlandskommuner utom Bräcke Berg, Härjedalen, Krokom, Ragunda, Strömsund, Åre och Östersund ingår i ett nätverk via SKL, Nornorna,

Läs mer

Resultatrapport Kommunens Kvalitet i Korthet

Resultatrapport Kommunens Kvalitet i Korthet Resultatrapport Kommunens Kvalitet i Korthet 2015 Sammanställning av resultat i Kommunens Kvalitet i Korthet (KKiK) 2015 Bakgrund Åre kommun deltar sedan 2012 i Sveriges Kommuner och Landstings (SKL) nationella

Läs mer

Kommunens Kvalitet i Korthet

Kommunens Kvalitet i Korthet ) Datum Sida 2014-03-24 1 (3) Kommunens Kvalitet i Korthet Ett resultat som är bättre eller lika med snittet i nätverket Ett resultat som är sämre än snittet i nätverket Mått 2014 TILLGÄNGLIGHET Andel

Läs mer

Årsredovisning 2011 Finansutskottet del 1

Årsredovisning 2011 Finansutskottet del 1 Årsredovisning 2011 Finansutskottet del 1 1 Innehåll Förvaltningsberättelse Resultat, måluppfyllelse och kvalitet... 3 2 Sammanfattning 2011... 13 Framtidsbedömning... 14 Omvärldsanalys... 16 Finansiell

Läs mer

Korthet) 2015 Alla Jämtlandskommuner utom Bräcke

Korthet) 2015 Alla Jämtlandskommuner utom Bräcke 1 Sammanställning av resultat KKiK (Kommunens Kvalitet i Korthet) 2015 Alla Jämtlandskommuner utom Bräcke Berg, Härjedalen, Krokom, Ragunda, Strömsund, Åre och Östersund ingår i ett nätverk via SKL, Nornorna,

Läs mer

Medel. Definition. Antal dagar. Antal dagar. 9 Ånge 08. Antal dagar. Medel 2010/ Index 1-100. Antal personer. Barn/ personal

Medel. Definition. Antal dagar. Antal dagar. 9 Ånge 08. Antal dagar. Medel 2010/ Index 1-100. Antal personer. Barn/ personal Kommunens Kvalitet i Korthet 160 kommuner deltog 1 2 3 4 5 6 7 8 9 Din kommuns tillgänglighet Hur många av medborgare som skickar in en enkel fråga via e-post får svar inom två arbetsdagar? Definition

Läs mer

1. Hur många av medborgare som skickar in en enkel fråga via e post får svar inom två arbetsdagar?

1. Hur många av medborgare som skickar in en enkel fråga via e post får svar inom två arbetsdagar? 1. Hur många av medborgare som skickar in en enkel fråga via e post får svar inom två arbetsdagar? stahammar 60 61 61 6364 60 45 49 60 64 65 65 6769 73 7577 73 72 73 73 82 83 82 82 81 82 82 77 7981 83

Läs mer

Finansiell profil Salems kommun

Finansiell profil Salems kommun Finansiell profil Salems kommun 00 007 profiler för Salems kommun 00 007 Syftet med den här analysen är att redovisa var Salems kommun befinner sig finansiellt och hur kommunen har utvecklats under perioden

Läs mer

Trollhättan tål att jämföras

Trollhättan tål att jämföras 2012-06-25 Trollhättan tål att jämföras Här kan du se hur Trollhättan står sig jämfört med andra kommuner! Vi deltar sedan 2011 i en årlig undersökning kallad Kommunens Kvalitet i Korthet, där kommuner

Läs mer

Översiktlig granskning av delårsrapport 2014

Översiktlig granskning av delårsrapport 2014 Revisionsrapport Caroline Liljebjörn 29 augusti 2014 Översiktlig granskning av delårsrapport 2014 Torsås kommun Innehållsförteckning 1 Sammanfattande bedömning 1 2 Inledning 2 2.1 Bakgrund 2 2.2 Syfte,

Läs mer

Granskning av årsredovisning 2009

Granskning av årsredovisning 2009 Revisionsrapport 2010-04-16 Bert Hedberg, certifierad kommunal revisor Oscar Hjelte Innehållsförteckning 1 Sammanfattning...3 2 Inledning...4 2.3 Bakgrund...4 2.4 Revisionsfråga och metod...4 3 Granskningsresultat...5

Läs mer

Dnr KK13/346 POLICY. Policy för god ekonomisk hushållning. Antagen av kommunfullmäktige 2013-12-10 287

Dnr KK13/346 POLICY. Policy för god ekonomisk hushållning. Antagen av kommunfullmäktige 2013-12-10 287 Dnr KK13/346 POLICY för god ekonomisk hushållning 2013-12-10 287 Dnr KK13/346 2/8 Innehållsförteckning 1 Inledning... 3 2 Syfte... 3 3 Utgångspunkter och principer... 3 3.1 Avgränsning... 4 3.2 Politiska

Läs mer

RESULTAT AV UNDERSÖKNINGEN KOMMUNENS KVALITET I KORTHET (KKIK) 2014

RESULTAT AV UNDERSÖKNINGEN KOMMUNENS KVALITET I KORTHET (KKIK) 2014 RESULTAT AV UNDERSÖKNINGEN KOMMUNENS KVALITET I KORTHET (KKIK) 2014 För att ge en snabb och enkel överblick över hur Vadstena kommun står sig jämfört med andra kommuner är utfallet uppdelat i fyra grupper:

Läs mer

Finansiell profil Falköpings kommun 2007 2009

Finansiell profil Falköpings kommun 2007 2009 Finansiell profil Falköpings kommun 007 009 profiler för Falköpings kommun 007 009 Syftet med den här analysen är att redovisa var Falköpings kommun befinner sig finansiellt och hur kommunen har utvecklats

Läs mer

Boksluts- kommuniké 2007

Boksluts- kommuniké 2007 s- kommuniké Sammantaget blev det ekonomiska resultatet i Södertälje kommun och Telgekoncernen positivt, enligt det preliminära bokslutet. År var målet för god ekonomisk hushållning i kommunen ett positivt

Läs mer

bokslutskommuniké 2012

bokslutskommuniké 2012 bokslutskommuniké 2012 Bokslutskommunikéns syfte är att ge en snabb, kortfattad och övergripande bild av 2012 års utfall. Förändringar kan komma att ske gentemot slutligt fastställd årsredovisning. Kommunikén

Läs mer

Hammarö kommuns kvalitet i korthet. = Bra resultat i Hammarö kommun = Förbättringsområden i Hammarö kommun. Tillgänglighet i Hammarö kommun 2009

Hammarö kommuns kvalitet i korthet. = Bra resultat i Hammarö kommun = Förbättringsområden i Hammarö kommun. Tillgänglighet i Hammarö kommun 2009 Hammarö kommuns kvalitet i korthet = Bra i Hammarö kommun = Förbättringsområden i Hammarö kommun Tillgänglighet i Hammarö kommun 1. Hur många medborgare får svar på en enkel e-postfråga inom två arbets?

Läs mer

Finansiell profil Falköpings kommun

Finansiell profil Falköpings kommun Finansiell profil Falköpings kommun 00 007 profiler för Falköpings kommun 00 007 Syftet med den här analysen är att redovisa var Falköpings kommun befinner sig finansiellt och hur kommunen har utvecklats

Läs mer

Din kommuns tillgänglighet

Din kommuns tillgänglighet Område Nummer 1 2 3 4 5 6 7 Fråga Hur många av medborgare som skickar in en enkel fråga via e- post får svar inom två arbetsdagar? Hur stor andel av medborgarna som tar kontakt med kommunen via telefon

Läs mer

År 2011 medverkade 160 kommuner i Kommunen kvalitet i korthet. Antalet mått är drygt 40 st fördelade över de fem perspektiven som beskrivs ovan.

År 2011 medverkade 160 kommuner i Kommunen kvalitet i korthet. Antalet mått är drygt 40 st fördelade över de fem perspektiven som beskrivs ovan. Kommunens Kvalitet i Korthet Sveriges kommuner och landsting (SKL) sammanställer årligen undersökningar av kommunens kvalitet och effektivitet ur fem perspektiv. Tillgänglighet Trygghet Information och

Läs mer

Finansiell profil Munkedals kommun

Finansiell profil Munkedals kommun Finansiell profil Munkedals kommun 00 007 profiler för Munkedals kommun 00 007 Syftet med den här analysen är att redovisa var Munkedals kommun befinner sig finansiellt och hur kommunen har utvecklats

Läs mer

Ledningsenheten 2005-10-28 1 (7) Landstingsfullmäktiges finansplan 2006 (08)

Ledningsenheten 2005-10-28 1 (7) Landstingsfullmäktiges finansplan 2006 (08) Ledningsenheten 2005-10-28 1 (7) Landstingsfullmäktiges finansplan 2006 (08) LANDSTINGET KRONOBERG 2005-10-28 2 (7) 1 Finansiella ramar Finansiering av tidigare beslutade driftkostnadsramar föreslås grundat

Läs mer

31 AUGUSTI 2014 VILHELMINA KOMMUN

31 AUGUSTI 2014 VILHELMINA KOMMUN 31 AUGUSTI 2014 VILHELMINA KOMMUN Kommunstyrelsen, 912 81 VILHELMINA Besöksadress: Förvaltningshuset, Torget 6 Växel: 0940-14 000 e-post: vilhelmina.kommun@vilhelmina.se KS 2014-10-01 KOMMUNINFORMATION

Läs mer

Periodrapport Ekonomisk sammanfattning April

Periodrapport Ekonomisk sammanfattning April Periodrapport Ekonomisk sammanfattning April 2015 Ekonomi l Resultat januari april 37 mnkr (67mnkr) l Nettokostnadsökning 8,1 % (1,8 %) l Skatter och statsbidrag 4,7 % (4,9 %) l Helårsprognos 170 mnkr

Läs mer

Granskning av delårsrapport 2016

Granskning av delårsrapport 2016 Granskningsrapport Richard Vahul Jenny Nyholm Granskning av delårsrapport 2016 Nynäshamns kommun Granskning av delårsrapport 2016 Innehållsförteckning 1 Sammanfattande bedömning 1 2 Inledning 2 2.1 Bakgrund

Läs mer

FÖRVALTNINGSBERÄTTELSE ÅRSREDOVISNING ÖSTERSUNDS KOMMUN 2010. Årsredovisning 2010. Del 1

FÖRVALTNINGSBERÄTTELSE ÅRSREDOVISNING ÖSTERSUNDS KOMMUN 2010. Årsredovisning 2010. Del 1 FÖRVALTNINGSBERÄTTELSE Årsredovisning 2010 Del 1 1 FÖRVALTNINGSBERÄTTELSE 2 Innehåll FÖRVALTNINGSBERÄTTELSE Förvaltningsberättelse Finansiella rapporter kommunen Sammanställd redovisning koncernen Personalekonomisk

Läs mer

Riktlinjer för god ekonomisk hushållning

Riktlinjer för god ekonomisk hushållning 1(1) Gäller från Diarienummer 2013-01-01 2013/586 040 Antagen: kommunstyrelsen 2013-11-18 139. Riktlinjer för god ekonomisk hushållning Se bilaga 1(5) Datum 2013-05-29 Riktlinjer för god ekonomisk hushållning

Läs mer

TOMELILLA KOMMUN KOMMUNAL FÖRFATTNINGSSAMLING Nr B 13:1

TOMELILLA KOMMUN KOMMUNAL FÖRFATTNINGSSAMLING Nr B 13:1 TOMELILLA KOMMUN KOMMUNAL FÖRFATTNINGSSAMLING Nr B 13:1 Kf 164/2013 Dnr KS 2013/310 Reglemente för resultatutjämningsreserv (RUR) Bakgrund Enligt kommunallagen 8 kap 1 ska fullmäktige besluta om riktlinjer

Läs mer

Periodrapport OKTOBER

Periodrapport OKTOBER Periodrapport OKTOBER 2013 l Resultat januari oktober -102 mnkr (219 mnkr) l Nettokostnadsökning 3,0 % (2,7 %) l Skatter och statsbidrag 2,3 % (3,3 %) l Helårsprognos -190 mnkr (136 mnkr) Omvärldsanalys

Läs mer

bokslutskommuniké 2011

bokslutskommuniké 2011 bokslutskommuniké 2011 Bokslutskommunikéns syfte är att ge en snabb, kortfattad och övergripande bild av 2011 års utfall. Förändringar kan komma att ske gentemot slutligt fastställd årsredovisning. Kommunikén

Läs mer

Granskning av delårsrapport 2014

Granskning av delårsrapport 2014 Granskningsrapport Malin Kronmar Caroline Liljebjörn Pär Sturesson Granskning av delårsrapport 2014 Kalmar kommun Innehållsförteckning 1 Sammanfattande bedömning 1 2 Inledning 2 2.1 Bakgrund 2 2.2 Syfte,

Läs mer

Granskning av delårsrapport 2013

Granskning av delårsrapport 2013 Revisionsrapport Caroline Liljebjörn Kristina Lindhe 21 oktober 2013 Granskning av delårsrapport 2013 Emmaboda kommun Innehållsförteckning 1 Sammanfattande bedömning 1 2 Inledning 2 2.1 Bakgrund 2 2.2

Läs mer

Granskning av delårsrapport 2014

Granskning av delårsrapport 2014 Granskningsrapport Caroline Liljebjörn Granskning av delårsrapport 2014 Vimmerby kommun Innehållsförteckning 1 Sammanfattande bedömning 1 2 Inledning 2 2.1 Bakgrund 2 2.2 Syfte, revisionsfrågor och avgränsning

Läs mer

Granskning av delårsrapport. Torsås kommun

Granskning av delårsrapport. Torsås kommun Revisionsrapport Granskning av delårsrapport 2013 Torsås kommun Åsa Bejvall augusti 2013 Innehållsförteckning 1 Sammanfattande bedömning 1 2 Inledning 2 2.1 Bakgrund 2 2.2 Syfte, revisionsfrågor och avgränsning

Läs mer

Granskning av delårsrapport 2014

Granskning av delårsrapport 2014 Granskningsrapport Carl-Gustaf Folkeson Bengt-Åke Hägg Lotten Lasson Granskning av delårsrapport 2014 Staffanstorps kommun Innehållsförteckning 1 Sammanfattande bedömning 1 2 Inledning 2 2.1 Bakgrund 2

Läs mer

Finspångs kommuns kvalitet i korthet 2014

Finspångs kommuns kvalitet i korthet 2014 1 (12) s kommuns kvalitet i korthet Sedan deltar s kommun i undersökningen Kommunens Kvalitet i Korthet () som drivs av Sveriges Kommuner och Landsting, SKL. Undersökningen omfattar ca 40 mått som ska

Läs mer

2015-02-12. Dnr Kst 2015/74 Verksamhetsberättelse 2014 för kommunens finansförvaltning inklusive kapitalförvaltningen

2015-02-12. Dnr Kst 2015/74 Verksamhetsberättelse 2014 för kommunens finansförvaltning inklusive kapitalförvaltningen TJÄNSTESKRIVELSE 1 (6) 2015-02-12 Kommunstyrelsen Dnr Kst 2015/74 Verksamhetsberättelse 2014 för kommunens finansförvaltning inklusive kapitalförvaltningen Förslag till beslut Kommunstyrelseförvaltningens

Läs mer

Preliminärt bokslut 2011

Preliminärt bokslut 2011 Foto Jan Magnusson Innehållsförteckning En tillbakablick på 2011 3 Preliminärt bokslut 2011 3 Redovisningsprinciper 3 Resultaträkning 4 Balansräkning 5 Nyckeltal 6 Finansiella rapporter 7 Resultaträkning

Läs mer

KKiK med information (Gullspång)

KKiK med information (Gullspång) KKiK med information (Gullspång) Område Mått Syfte Metod Redovisning mått Enhet 1. Din kommuns tillgänglighet Mått 1. Hur stor andel medborgarna som skickar in en enkel fråga via e-post får svar inom två

Läs mer

Bokslutskommuniké 2015

Bokslutskommuniké 2015 Bokslutskommuniké 2015 Bokslutskommunikéns syfte är att ge en snabb, kortfattad och övergripande bild av 2015 års utfall. Förändringar kan komma att ske i den slutliga årsredovisningen, som fastställs

Läs mer

Delårsrapport Uppföljningsrapport SEPTEMBER

Delårsrapport Uppföljningsrapport SEPTEMBER Delårsrapport Uppföljningsrapport SEPTEMBER 2014 l Resultat januari september 281 mnkr (-72 mnkr) l Nettokostnadsökning 3,9 % (3,0 %) l Skatter och statsbidrag 6,0 % (2,2 %) l Helårsprognos 250 mnkr (-178

Läs mer

Finspångs kommuns kvalitet i korthet 2015

Finspångs kommuns kvalitet i korthet 2015 2016-03-03 1 (11) s kommuns kvalitet i korthet Sedan 2010 deltar s kommun i undersökningen Kommunens Kvalitet i Korthet () som drivs av Sveriges Kommuner och Landsting, SKL. Undersökningen omfattar ca

Läs mer

Granskning av delårsrapport 2014

Granskning av delårsrapport 2014 Granskningsrapport Caroline Liljebjörn 8 september 2014 Granskning av delårsrapport 2014 Borgholms kommun Innehållsförteckning 1 Sammanfattande bedömning 1 2 Inledning 2 2.1 Bakgrund 2 2.2 Syfte, revisionsfrågor

Läs mer

Osby kommun Granskning av delårsrapport per

Osby kommun Granskning av delårsrapport per Osby kommun Granskning av delårsrapport per 2014-08-31 2014-10-01 Thomas Hallberg Syfte med granskningen Ernst & Young har på uppdrag av kommunrevisionen i Osby kommun gjort en översiktlig granskning av

Läs mer

Granskning av delårs- rapport 2012

Granskning av delårs- rapport 2012 Revisionsrapport Granskning av delårs- rapport 2012 Karlstads kommun Daniel Brandt Stefan Fredriksson Lars Dahlin Maria Jäger Innehållsförteckning 1 Sammanfattande bedömning 1 2 Inledning 2 2.1 Bakgrund

Läs mer

Tillgänglighet via telefon och e-post

Tillgänglighet via telefon och e-post Tillgänglighet via telefon och e-post Gott bemötande efter att ha ringt kommunen och ställt en enkel fråga Svar på enkel e-postfråga inom två arbetsdagar Svar på enkel fråga efter att ha ringt kommunen

Läs mer

Kvalitet i korthet Haparanda (jämfört med medel och Östra Norrbotten) (Kommunfullmäktige)

Kvalitet i korthet Haparanda (jämfört med medel och Östra Norrbotten) (Kommunfullmäktige) Kvalitet i korthet Haparanda (jämfört med medel och Östra Norrbotten) (Kommunfullmäktige) OMRÅDE / Alue Mått Haparanda Senaste kommentaren 1. DIN KOMMUNS TILLGÄNGLIGHET / Kunnan saatavuus 1. Hur många

Läs mer

Granskning av delårsrapport

Granskning av delårsrapport Revisionsrapport Granskning av delårsrapport 2013 Alvesta kommun Kristina Lindhe Caroline Liljebjörn 10 september 2013 Innehållsförteckning 1 Sammanfattande bedömning 1 2 Inledning 2 2.1 Bakgrund 2 2.2

Läs mer

Preliminärt bokslut 2013

Preliminärt bokslut 2013 Preliminärt bokslut 2013 Kommunstyrelsen 2014-02-04 Innehållsförteckning En tillbakablick på 2013... 3 Preliminärt bokslut 2013... 3 Redovisningsprinciper... 3 Tillämpade redovisningsprinciper... 3 Resultaträkning...

Läs mer

Policy. God ekonomisk hushållning och resultatutjämningsreserv 1

Policy. God ekonomisk hushållning och resultatutjämningsreserv 1 Policy God ekonomisk hushållning och resultatutjämningsreserv 1 Innehåll Bakgrund 3 God ekonomisk hushållning 3 Mål och måluppfyllelse för god ekonomisk hushållning 3 Finansiella mål och riktlinjer 3 Mål

Läs mer

Kvalitet i korthet Haparanda (jämfört med medel i Sverige) (Kommunfullmäktige)

Kvalitet i korthet Haparanda (jämfört med medel i Sverige) (Kommunfullmäktige) Kvalitet i korthet Haparanda (jämfört med medel i Sverige) (Kommunfullmäktige) OMRÅDE / Alue 1. DIN KOMMUNS TILLGÄNGLIGHET 1. Serviceundersökning (KKIK) - Andel som får svar på sin fråga via e-post inom

Läs mer

Ekonomi. -KS-dagar 28/1 2015-

Ekonomi. -KS-dagar 28/1 2015- Ekonomi -KS-dagar 28/1 2015- Innehåll Resultat och balansräkning Budgetuppföljning Bokslut Investeringar i anläggningstillgångar Resultat och balans INTÄKTER Värdet av varuleveranser och utförda tjänster

Läs mer

Revisionsrapport. Götene kommun. Granskning av årsredovisning 2011. Hans Axelsson Anna Teodorsson

Revisionsrapport. Götene kommun. Granskning av årsredovisning 2011. Hans Axelsson Anna Teodorsson Revisionsrapport Granskning av årsredovisning 011 Götene kommun Hans Axelsson Anna Teodorsson mars 01 Innehållsförteckning 1 Sammanfattning Inledning.1 Bakgrund. Revisionsfråga och metod 3 Granskningsresultat

Läs mer

Bokslutskommuniké 2014

Bokslutskommuniké 2014 Bokslutskommuniké 2014 Bokslutskommunikéns syfte är att ge en snabb, kortfattad och övergripande bild av 2014 års utfall. Förändringar kan komma att ske i den slutliga årsredovisningen, som fastställs

Läs mer

GÖTEBORGS STAD DELÅRSRAPPORT

GÖTEBORGS STAD DELÅRSRAPPORT GÖTEBORGS STAD DELÅRSRAPPORT per augusti 2012» Syfte med och målgrupp för delårsrapporten Kommunerna skall enligt den Kommunala redovisningslagens nionde kapitel upprätta minst en delårsrapport per år.

Läs mer

Tillgänglighet via telefon och e-post

Tillgänglighet via telefon och e-post Tillgänglighet via telefon och e-post Svar på enkel fråga efter att ha ringt kommunen Gott bemötande efter att ha ringt kommunen och ställt en enkel fråga Svar på enkel e-postfråga inom två arbetsdagar

Läs mer

Övergripande del Kommunstyrelsens ordförande 3 Kommundirektören kommenterar 4 Viktiga händelser under året 5 Femårsöversikt 6 Vad kostar det?

Övergripande del Kommunstyrelsens ordförande 3 Kommundirektören kommenterar 4 Viktiga händelser under året 5 Femårsöversikt 6 Vad kostar det? Årsredovisning 2007 Övergripande del Kommunstyrelsens ordförande 3 Kommundirektören kommenterar 4 Viktiga händelser under året 5 Femårsöversikt 6 Vad kostar det? 7 Förvaltningsberättelse Resultat, måluppfyllelse

Läs mer

Periodrapport Maj 2015

Periodrapport Maj 2015 Periodrapport Maj 2015 Ekonomi l Resultat januari maj -20 mnkr (26 mnkr) l Nettokostnadsökning 7,7 % (2,8 %) l Skatter och statsbidrag 4,5 % (5,3 %) l Helårsprognos 170 mnkr (246 mnkr) Omvärldsanalys I

Läs mer

Preliminärt bokslut 2014

Preliminärt bokslut 2014 Preliminärt bokslut Kommunstyrelsen 2015-02-03 Innehållsförteckning En tillbakablick på... 3 Preliminärt bokslut... 3 Redovisningsprinciper... 3 Tillämpade redovisningsprinciper... 3 Resultaträkning...

Läs mer

Revisionsrapport. Götene kommun. Granskning av årsredovisning 2012. Hans Axelsson Carl Sandén

Revisionsrapport. Götene kommun. Granskning av årsredovisning 2012. Hans Axelsson Carl Sandén Revisionsrapport Granskning av årsredovisning 2012 Götene kommun Hans Axelsson Carl Sandén mars 2013 Innehållsförteckning 1 Sammanfattning 1 2 Inledning 2 2.1 Bakgrund 2 2.2 Revisionsfråga och metod 2

Läs mer

Kommunens Kvalitet i Korthet 2014 Vårgårdas resultat i jämförelse

Kommunens Kvalitet i Korthet 2014 Vårgårdas resultat i jämförelse Kommunens Kvalitet i Korthet 2014 Vårgårdas resultat i jämförelse MÅTT MÅTT 1 Hur stor andel av medborgarna som skickar in en enkel fråga via e-post får svar inom två arbetsdagar? MÅTT 2 Hur stor andel

Läs mer

Granskning av delårsrapport 2015

Granskning av delårsrapport 2015 Granskningsrapport Anna Carlénius Revisionskonsult Conny Erkheikki Auktoriserad revisor Granskning av delårsrapport 2015 Övertorneå kommun Innehållsförteckning 1 Sammanfattande bedömning 1 1.1 Bakgrund

Läs mer

Hur god är kommunens webbinformation till medborgarna? 41 62 64 87 Tyresö 26 Gullspång

Hur god är kommunens webbinformation till medborgarna? 41 62 64 87 Tyresö 26 Gullspång Tillgänglighet & Information Hur många av medborgare som skickar in en enkel fråga via e-post får svar inom två arbetsdagar? Plac Tanum Medel Bäst Bästa kommun Sämst Sämsta kommun 41 65 77 96 Östersund

Läs mer

Granskning av årsredovisning 2009

Granskning av årsredovisning 2009 Revisionsrapport Granskning av årsredovisning 2009 Mjölby kommun 23 mars 2010 Karin Jäderbrink Markus Zackrisson Innehållsförteckning 1 Sammanfattning...1 Bakgrund, syfte och metod...3 2 Granskningsresultat...5

Läs mer

Granskning av delårsrapport

Granskning av delårsrapport Revisionsrapport Granskning av delårsrapport 2012 Kalix kommun Conny Erkheikki Auktoriserad revisor Anna Carlénius Revisionskonsult 12 november 2012 Innehållsförteckning 1 Sammanfattande bedömning 1 2.1

Läs mer

Laholms kommun Granskning av delårsrapport per

Laholms kommun Granskning av delårsrapport per Laholms kommun 2015-10-14 Magnus Helmfrid Syfte med granskningen EY har på uppdrag av kommunrevisionen i Laholms kommun gjort en översiktlig granskning av delårsrapporten per 2015-08-31. Enligt kommunallagen

Läs mer