Årsredovisning 2011 Finansutskottet del 1

Transkript

1 Årsredovisning 2011 Finansutskottet del 1 1

2 Innehåll Förvaltningsberättelse Resultat, måluppfyllelse och kvalitet Sammanfattning Framtidsbedömning Omvärldsanalys Finansiell analys för kommunen Driftredovisning och investeringsredovisning Exploateringsredovisning Finansiella rapporter kommunen Resultaträkning Kassaflödesanalys Balansräkning Tilläggsupplysningar Tillämpade redovisningsprinciper Sammanställd redovisning koncernen Förvaltningsberättelse Resultaträkning Kassaflödesanalys Balansräkning Tilläggsupplysningar Personalekonomisk redovisning Miljöredovisning Välfärdsredovisning Formgivning: Infobyrån, Östersunds kommun. Foto: Sverker Berggren, Roger Strandberg, Jörgen Vikström,. Tryck: Östersunds kommun

3 FÖRVALTNINGSBERÄTTELSE Resultat, måluppfyllelse och kvalitet Ett demokratiskt, socialt, ekologiskt och ekonomiskt hållbart Östersund är den gemensamma grundläggande visionen för Östersunds utveckling och utgångspunkten för det långsiktiga politiska arbetet Kommunfullmäktige har antagit en övergripande vision samt i budgetdirektiv tydligare uttryckt de gemensamma strategiska områdena som bör förbättras och utvecklas inom den kommunala verksamheten för att uppnå ett hållbart Östersund. Utifrån kommunfullmäktiges övergripande vision och kvalitetspolicy formuleras verksamhetens inriktningsmål i kommunfullmäktiges sektorplaner för verksamheten - kultur, trafik, socialtjänst, skola, idrott och vård och omsorg. Arbete med att ta fram sektorplaner för Vatten & Avlopp samt Naturvård & Park har påbörjats under Nämnderna formulerar verksamhetens effektmål i årsbudget och årsredovisningen redovisar om målen är uppfyllda, delvis uppfyllda eller inte uppfyllda. Måluppfyllelsen (resultatet) är en del i verksamhetens totala resultat som utgörs av kvalitet, volym, intäkter och kostnader. GOD EKONOMISK HUSHÅLLNING Ekonomiskt hållbar utveckling och den beskriver hur nämnder och förvaltningar ska arbeta på ett målinriktat och systematiskt sätt. Styrmodellen innebär att fullmäktige tilldelar nämnderna ekonomiska ramar och fastställer inriktningsmål, nämnderna föreslår effektmål som ryms inom tilldelad ram och förvaltningarna upprättar handlingsplaner, genomför uppföljningar och utvärderingar. Nämnderna analyserar och redovisar över-/underskott och måluppfyllelse tre gånger per år till kommunfullmäktige. Detta för att säkra kvalitetsarbetet med ständiga förbättringar och god ekonomisk hushållning. God ekonomisk hushållning utifrån ett verksamhetsperspektiv är enligt kommunens syn, att arbeta enligt den antagna styrmodellen med mål och måluppfyllelse avseende såväl ekonomi som verksamhet. En väsentlig del i god ekonomisk hushållning är att ha en buffert för oförutsedda händelser och kunna direktfinansiera en del av investeringsvolymen (utöver avskrivningar). Östersunds kommun har uppfyllt målet om god ekonomisk hushållning. Se även avsnitt Finansiell analys. 3 Kommunen har fastställt en styrmodell för hur verksamheten ska styras och följas upp. Kommunen arbetar utifrån en övergripande styrmodell som innebär att formulera mål fördela resurser följa upp och utvärdera utkräva ansvar. En mer detaljerad måloch styrkedja samt en modell för att mäta effektivitet och produktivitet är fastställd i kommunfullmäktige Måluppfyllelse ekonomi 2011 Finansiellt mål Ekonomi i balans vilket innebär ett +-0 resultat Resultat 71 mnkr

4 FÖRVALTNINGSBERÄTTELSE Verksamhetens resultat: måluppfyllelse och resursanvändning Nämnd/styrelse Måluppfyllelse Måluppfyllelse Måluppfyllelse Måluppfyllelse Resursanvändning totalt verksamhet miljö personal ekonomi 4 Kommunstyrelse kommunledningsförvaltning 75 % 78 % 91 % 50 % 71 % Utförarstyrelse teknisk förvaltning 76 % 60 % 93 % 50 % MEX 66 % Utförarstyrelse serviceförvaltning 62 % 67 % 50 % 75 % Erhåller ej kommunbidrag Socialnämnd 71 % 56 % 100 % 80 % 101 % Barn- och utbildningsnämnd 56 % 60 % 100 % 20 % 100 % Vård- och omsorgsnämnd 81 % 67 % 100 % 86 % 103 % Miljö- och samhällsnämnd 88 % 80 % 86 % 100 % 101 % Kultur- och fritidsnämnd 88 % 80 % 100 % % Totalt hela kommunen % 71 % 90 % 66 % Totalt hela kommunen % 75 % 95 % 86 % Tabellkommentar: I tabellen redovisas ett sammandrag av nämndernas resultat avseende verksamhetsåret Måluppfyllelse redovisar mål som är helt eller delvis uppfyllda och resursanvändning ekonomi redovisar hur stor del av kommunbidraget från kommunfullmäktige som nämnden nyttjat. Redovisade kostnader i förhållande till förväntade kostnader I syfte att följa kostnadsutvecklingen över tid, för ett antal verksamhetsområden, redovisas standardkostnaden och den är en förväntad kostnad utifrån de strukturella förutsättningar en kommun har. Exempel på dessa är invånarnas ålder, sociala bakgrund och kommunens geografiska läge och struktur. Östersunds kommuns kostnader avviker inte nämnvärt från standardkostnaderna förutom för individ- och familjeomsorgen som uppvisar högre kostnader än strukturen motiverar och för barnomsorgen som från 2006 visar på allt högre kostnader. Standardkostnaden för verksamheten omsorg om äldre och personer med funktionsnedsättning (i diagrammet förkortat till LSS personkrets) är beräknade för första gången 2009 och där redovisar Östersunds kommun lägre kostnader än strukturen motiverar. Även gymnasieskolan redovisar from 2006 lägre kostnader än strukturen motiverar. Avvikelser i procent från utjämningssystemets standardkostnader Östersund 05 Östersund 06 Östersund 07 Procent Östersund 08 Östersund 09 Östersund 10 17,4 41,4 8,1 0,7-1,9-7,1 Barnomsorg Grundskola Gymnasieskola Äldreomsorg Ifo LSS personkrets Källa: Kolada

5 FÖRVALTNINGSBERÄTTELSE 5 KVALITETSARBETET demokratisk, social och ekonomiskt hållbar utveckling Kommunfullmäktige i Östersund har fastställt en kvalitetspolicy och syftet är att skapa en gemensam grund för kvalitetsarbetet i kommunen. Kvalitetspolicyn består av fyra kommungemensamma kvalitetsdimensioner: tillgänglighet, kompetens, inflytande och bemötande. Policyn är styrande för andra kommunala styrdokument. I kommunens kvalitetsarbete ingår att följa upp och utvärdera verksamheten som ett led i arbetet med ständiga förbättringar. Kvalitetsarbetet är på väg in i en ny fas där uppföljning av kvalitet via medborgarundersökningar kommer att utvecklas i syfte att också kunna jämföra resultat med andra kommuner. Medborgarundersökning (via SCB) har genomförts under Brukarundersökningar genomförs årligen av styrelser och nämnder. I kvalitetsarbetet ingår också att jämföra kvalitet och kostnader med andra kommuner i samarbete med Sveriges kommuner och landsting (SKL).

6 FÖRVALTNINGSBERÄTTELSE Östersunds kvalitet i korthet jämförelse med andra kommuner 6 Från och med år 2007 har Östersunds kommun, tillsammans med Sveriges kommuner och landsting (SKL) och ca av Sveriges 290 kommuner deltagit i ett samarbete med syfte att ta fram indikatorer som beskriver kvalitet ur ett medborgarperspektiv. Mätningen 2010 visade att mer än ca 60 % av Östersunds värden är lika eller högre i jämförelse med det genomsnittliga värdet för deltagande kommuner och mätningen 2011 visade på 63 %. Redovisningen, tillsammans med definitioner av måtten, finns på kommunens hemsida under - Om kommunen/ekonomi och Kvalitet. Arbetet med jämförelser med andra kommuner fortsätter under SKL:s redovisning av jämförelsetal avser i flera mått tidigare år. I denna redovisning har en korrigering Din kommuns tillgänglighet Östersunds resultat 2006 Östersunds resultat 2007 Östersunds resultat 2008 Östersunds resultat 2009 Östersunds resultat 2010 Östersunds resultat Hur stor andel av medborgarna som skickar in en enkel e-postfråga får svar inom två arbetsdagar? 84% 73% 96% 93% 88 % 2. Hur stor andel av medborgarna som tar kontakt med kommunen via telefon för att få svar på en enkel fråga får kontakt med en handläggare? 3. Hur många av medborgarna uppfattar att de får ett gott bemötande när de via telefon ställt en enkel fråga till kommunen? Länsbibliotekets öppettider : 4. Hur många timmar/vecka har huvudbiblioteket i kommunen öppet utöver tiden på vardagar? Storsjöbadets öppettider: 5. Hur många timmar/vecka har kommunens simhall öppet utöver tiden på vardagar? 6. Hur stor andel av de som erbjudits plats inom förskoleverksamheten har fått plats på önskat placeringsdatum? 7. Hur lång är väntetiden för dem som inte fått plats för sitt barn inom förskoleverksamheten på önskat placeringsdatum? 8. Hur lång är väntetiden i snitt (dagar) för att få plats på ett äldreboende från ansökan till erbjudan om plats? 9. Hur lång är handläggningstiden i snitt för att få ekonomiskt bistånd? Första kontakt till beslut gjorts så värdena avser rätt år. I redovisningen för 2011 avser oftast resultat 2011 men alla kostnader avser 2010 p.g.a. att nationell statistik publiceras först under juli nästkommande år. Gröna fält är högre/ bättre värden än genomsnittet i deltagande kommuner. Värdena kommer från mätningar i respektive kommun samt nationell statistik Se tabeller. OBS: Gröna rutor är högre/bättre värden än genomsnittet i deltagande kommuner. Värdena kommer från mätningar i respektive kommun samt nationell statistik. 40% 46% 50% 46% 46 % 100% 73% 50% 77% 68 % 17 tim 17 tim 17 tim 17 tim 17 tim 34 tim 42 tim 42 tim 42 tim 44 tim 100 % 100 % 100 % 100 % 100 % 0 dgr 0 dgr 0 dgr 0 dgr 0 dgr 49 dagar 45 dagar 45 dagar 83 dagar 93 dgr 6 dag Ingen mätning i Ösd 8 dgr Genomsnitt och högstalägsta värdet % % 49 % % 81 % % 12 tim 27-2 tim 27 tim 51-3 tim 75 % % 21 dgr dgr 53 dag dag 14 dag 35-1 dag Trygghetsaspekter i din kommun Östersunds resultat 2006 Östersunds resultat 2007 Östersunds resultat Hur trygga känner sig medborgare i kommunen? (SCB Medbor-garundersökning, del Trygghet, max- 100) Hur många olika vårdare besöker en äldre person, med hemtjänst beviljad av kommunen, under 14 dagar? 12. Hur många barn per personal är det i snitt i kommunens förskolor? Mätning i Ösd gick ej att jmf 5,3 barn 5,2 barn Ingen mätning i Ösd 5,2 barn[1] Östersunds resultat 2009 Ingen mätning i Ösd Ingen mätning i Ösd Östersunds resultat 2010 Ingen mätning i Ösd 5,0 barn 5,0 barn Östersunds resultat pers 17 pers Genomsnitt och högstalägsta värdet pers 22-5 pers 5,5 barn 6,4-4,4

7 FÖRVALTNINGSBERÄTTELSE Din delaktighet och kommunens information Östersunds resultat 2006 Östersunds resultat 2007 Östersunds resultat 2008 Östersunds resultat 2009 Östersunds resultat Hur stor andel av kommunens röstberättigade röstade i senaste kommunvalet? 78,2 % 81,2 % Östersunds resultat a. Hur god är kommunens information på hemsidan till medborgarna? (Informationsindex, andel av max poäng) 65 % 75 % 77 % 83% 86% 14b. Information på webben till företag, andel av maxpoäng % 91 % [2] 15. Hur väl möjliggör kommunen för medborgare att delta i kommunens utveckling? (Medborgarindex, andel av max poäng) 16. Hur väl upplever medborgarna att de har inflytande över kommunens verksamhet? (SCB inflytandeindex, antal poäng av max 100) Din kommuns kostnadseffektivitet Förskolan 17. Vad är kostnaden för ett inskrivet barn i förskolan [3]? Kr/barn Grundskolan 18. Nationella prov i åk 3 (endast kommunens skolor) nytt mått, andel % 19. Elever åk 9 med minst godkänt i svenska, matte och engelska, andel % - Genomsnittligt meritvärde åk 9? [4] - Andel utan betyg i ett eller flera ämnen? (%) Östersunds resultat % 70% 70% 72% 75% Östersunds resultat poäng Östersunds resultat kr/barn Ingen mätning i Ösd Östersunds resultat kr/barn Ingen mätning i Ösd Östersunds resultat Kr/barn 42 Poäng Östersunds resultat ,3 % 88,1 % ,8 17 % 19 % 20 % 20,1 % 23,8 % 25 % - Vilket resultat uppnår kommu-nens grundskolor? Andel behöriga till gymnasiet 92,5 % 89,7 % 89,9 % 89,4 % 86,4 % 87,5 % 20. Hur effektiva är kommunens grundskolor? - kostnad per betygspoäng, kr 308 kr 327 kr 339 kr 337 kr 346 kr 355 kr Gymnasieskolan 21. Vilket resultat når elever studerande i gymnasieskolan boende i kommunen? Andel elever som fullföljer studierna 77 % 80 % 78 % 83 % 82 % inom 4 år, inkl. IV-program 22. Vad är kostnaden för gymnasieskolan i förhållande till den andel som inte fullföljer ett gymnasieprogram? Kr/ elev [5] Äldreomsorg 23.. Vilket serviceutbud finns inom särskilt boende finansierat av kommunen? Andel av maxpoäng 24. Vad kostar en plats i kommunens särskilda boende? kr/brukare kr kr [6] kr/ elev 10 svar bra värde kr kr kr kr/ elev 25. Hur nöjda är brukarna med sitt särskilda boende? NKI [7] SCB Vilken omsorgs- och serviceutbud har hemtjänst finansierad av kommunen? (andel av max poäng ) 85 % 100 % 5 svar bättre värden 12 svar lika bra 27. Vad är kostnaden per vårdtagare inom hemtjänsten i kommunen? Kr/brukare kr kr kr kr kr 28. Hur nöjda är brukarna med den hemtjänst de erhåller? (SCB NKI-index 1-100) [8] Serviceutbud LSS, grupp- och serviceboende, index 30. Andel ej återaktualiserade ungdomar ett år efter insats, % 90 % 77 % 88 % 87 Genomsnitt och högstalägsta värdet 2011 Inga val % % 47 % % 41 poäng Genomsnitt och högstalägsta värdet kr/barn ,4 % 91,1 49,0 % 88,0 % ,5 % Ej med i jmf 2011 Ej med i jmf 2011 Ej med i jmf kr kr 77 % % kr/ elev % % kr % kr %

8 FÖRVALTNINGSBERÄTTELSE Din kommun som samhällsutvecklare 31. Förvärvsarbetande invånare [9] Andel av befolkning år 32. Antal nya företag per 1000 invånare i kommunen? Östersunds resultat 2006 Östersunds resultat 2007 Östersunds resultat 2008 Östersunds resultat 2009 Östersunds resultat % 80 % 79 % 76,6 77,6 % Östersunds resultat ,3 6,1 5,1 6,4 8,4 33. Förändring i antalet förvärvs-arbetande per 1000 invånare? ,0 34. NöjdKundIndex (NKI) Före-tagsklimat enligt SKL:s Insikten (Index 0-100) Sjukpenningtal (F-kassan) Antal dgr/befolkning år 6,6 36. Andel återvunnet material av hushållsavfall, % 37. Andel miljöbilar i kommunorganisationen (inkl. kommunala bolag) - Andel miljöbilar i den geografiska kommunen? 38. Hur stor är andelen inköpta ekologiskt livsmedel? % 39. Upplever medborgarna att kommunen är en attraktiv plats att bo och leva i? (SCB Medbor-garindex, max 100) Kommunen 48 % 44 % 43 % 43 % 52 % 35 % Kommunen 50 % 37 % Kommunen 52 % 2,5 % 3 % 37 % Kommunen 50 % 39 % Kommunen 54 % 13 % 10 % 14 % 70 Ingen mätning i Ösd 65 Genomsnitt och högstalägsta värdet ,4 % 86,4-61,3 % 6,4 13,2-1,8 8,9 25,0 - (-2,3) ,2 10,1-3,8 39 % 86-8 % 43 % 92-6 % Ej med i jmf % 39-1 % Källa: SKL, SCB, Skolverket m.fl. samt interna mätningar i kommunerna Fotnoter 1) Beslut i BoUN om 6 barn/personal i snitt (18 barn/3 personal per avdelning i snitt) 2) Undersökning genomförd av SKL 2010 Informationsindex webb ur ett företagarperspektiv. Halmstad (92 %), Upplands Väsby och Östersund (91 %) och Kungsbacka (90 %) har de högsta värdena. Övriga 124 kommuner ligger under 80 %. 3) Enbart kommunala förskolor ej enskild regi 4) Måttet ej med i KKiK , ) Nytt mått från 2010: kostnad/andel som ej fullföljer gy. 2011: kostnad/andel som fullföljer gymnasiet. 6) Ej med i jmf med andra kommuner 7) NKI = Nöjd Kund Index (SCB) 8) Undersökning av SCB på uppdrag av Socialstyrelsen 9) SCB, avser geografisk kommun, andel av totalt antal invånare mellan 20 och 64 år

9 FÖRVALTNINGSBERÄTTELSE 9

10 FÖRVALTNINGSBERÄTTELSE KVALITETSARBETET 10 Medborgarundersökning SCB Kommunstyrelsen beslutade i januari 2011 att genomföra SCB:s medborgarundersökning under våren. Ur resultaten framgår att det sammanfattande betygsindexet Nöjd-Region-Index, NRI blev 65 (hur medborgarna bedömer Östersunds kommun som en plats att bo och leva på). Detta värde är statistiskt säkerställt högre än genomsnittsresultatet för de 128 kommunerna, som deltagit hösten 2010 och våren Det sammanfattande betygsindexet Nöjd-Medborgar-Index (NMI) för hur medborgarna bedömer verksamheterna som utförs av Östersunds kommun blev 53, ett värde som inte skiljer sig statistiskt ifrån genomsnittet för de deltagande kommunerna. Det sammanfattande betygsindexet Nöjd-Inflytande-Index (NII) för hur medborgarna bedömer möjligheterna till inflytande i Östersunds kommun blev 42. NII för Östersunds kommun är inte statistiskt säkerställt skilt från genomsnittet för de deltagande kommunerna. Målet i budget för 2011 nåddes inte då detta var att öka NII i SCB:s medborgarundersökning från 43 (2008) till 45 (2011). Fullständiga resultat från Medborgarenkäten har presenterats i fullmäktige, se dnr Servicedeklarationer Kommunstyrelsen beslutade hösten 2007 att alla nämnder under 2008 skulle ta fram servicedeklarationer för sin verksamhet. En servicedeklaration beskriver vad du som medborgare/ brukare kan förvänta när dig när du nyttjar kommunala tjänster. Kommunens nämnder/styrelser har hittills tagit fram 20 servicedeklarationer för olika verksamheter. Under 2010 och 2011 utvärderades nämndernas arbete med servicedeklarationer ur olika perspektiv. Resultaten av utvärderingarna visar att nämndernas arbete med uppföljning och revidering inte sker på det sätt som planerats eller utifrån det uppdrag man givits. En servicedeklaration ska ses som en strategisk del av kommunens kvalitetsarbete och ska vara nära kopplad till kommunens synpunktshantering. Synpunkter Medborgarna kan bl.a. via kommunens hemsida eller skriftligt, via en blankett kopplat till servicedeklarationerna, lämna beröm, förslag och/eller klagomål. Redovisning av inkomna synpunkter är systematiserade utifrån kommunens kvalitetsdimensioner och redovisning av antal och typ av synpunkter sker i budgetuppföljningen. Fram till och med den 31 augusti 2011 hade 137 synpunkter registrerats i systemet för synpunktshantering varav 14 beröm, 23 förslag och 100 klagomål. De kvalitetsdimensioner som främst berörs både vad gäller klagomål som beröm är, tillgång & tillgänglighet, kompetens och bemötande. Östersunds kommuns kvalitetspris Kommunstyrelsen beslutade under 2007 om kriterier och former för ett kommunövergripande kvalitetspris. Deltagande är öppet för alla kommunala enheter/arbetsplatser och externa utförare som utför verksamhet på uppdrag av kommunen. Priset har delats ut fyra år i rad och 2011 gick priset till Ekonomi & Finans på serviceförvaltningen. Sveriges Kvalitetskommun Östersunds kommun nominerades 2009 som en av fem kommuner till utmärkelsen Sveriges Kvalitetskommun. Kommunen var mycket nära att ta hem utmärkelsen som gick till Stockholms stad. Kommunfullmäktige har i budget 2011 beslutat om ett nytt mål: att kommunen blir Sveriges Kvalitetskommun SKL har utvärderat kommunen under 2010 genom den s.k. Kommunkompassen och genom Resultatvisaren under våren Östersund blev även under 2011, en av fem kommuner, som nominerades till utmärkelsen. Kungsbacka kommun blev 2011 Sveriges kvalitetskommun. Kommunfullmäktiges utvärdering av nämnder/styrelser Kommunfullmäktige gav kommunkommunstyrelsen i uppdrag att under år 2011 undersöka hur nämnder och styrelser använder sina servicedeklarationer och hur de följs upp och revideras vid behov. Av genomförd uppföljning drar utvärderarna slutsatsen att kommunfullmäktiges beslut om att nämnder/styrelser skulle arbeta vidare med servicedeklarationer inte har följts. Servicedeklarationerna ska ses som en strategisk del av kommunens kvalitetsarbete och ska vara nära kopplat till den synpunktshantering som finns i kommunen. Rätt hanterat kan servicedeklarationerna innebära fler synpunkter på kommunens tjänster vilket i sig ger möjlighet att utveckla kvaliteten på tjänsterna. En viktig del i nyttjandet av servicedeklarationer är att de regelbundet och systematiskt följs upp och kopplas till budgetarbetet

11 FÖRVALTNINGSBERÄTTELSE 11 MILJÖARBETET ekologiskt hållbar utveckling Certifiering enligt ISO och EMAS registrering. Kommunen har under flera år bedrivit ett offensivt miljöarbete samt har infört ett miljöledningssystem enligt den internationella standarden ISO för att kvalitetssäkra miljöarbetet och att alla arbetar med ständiga förbättringar erhöll Östersunds kommun som första kommun i Sverige ett ISO certifikat och som andra kommun en EMASregistrering för all kommunal verksamhet. Uppföljande miljörevisioner har genomförts varje år och den senaste externa revisionen 2011 resulterade i att kommunen fick behålla sitt ISO-certifikat och EMASregistrering.

12 övergripande Förvaltningsberättelse del ÅRSREDOVISNING ÖSTERSUNDS KOMMUN

13 Sammanfattning 2011 Förvaltningsberättelse Kommunen redovisar ett positivt resultat för 2011 med 71 mnkr. Överskottet är hänförligt till finansförvaltningen, bl a högre kommunalskatt och bättre finansnetto. Verksamheten redovisar underskott med 23 mnkr beroende på framför allt stort underskott inom vård-och omsorgsnämnden. Investeringsnivån uppgick till 266 mnkr vilket är 240 mnkr lägre än budget. Upplåning har skett med 130 mnkr för finansiering av investeringar. Kommunens finansiella mål för god ekonomisk hushållning är uppfyllt. Av verksamhetsmålen, inklusive mål för miljö och personal uppfylldes 75 % vilket är en försämring jämfört med 2010 då 84 % av målen uppfylldes. Sjukfrånvaron minskade under året med 0,3 procentenheter och uppgick vid 2011 års utgång till 6,2 %. De långa sjukfallen har minskat med 25 % jämfört med samma tidpunkt 2010 Koncernen Östersunds kommun redovisade ett årsresultat uppgående till 205 mnkr (-151). Avstämning mot finansiella nyckeltal i budget I budget för 2010 finns ett antal finansiella nyckeltal/ mått m m redovisade. Nedan anges uppfyllelsen av Nyckeltal/mått etc Budget Bokslut Årets resultat( före extraordinära poster) 30 mnkr 71 mnkr Nettoinvesteringar 504 mnkr 266 mnkr Självfinansieringsgrad av investeringar Nettokostnadernas andel av skatteintäkterna inkl finansnetto 35 % 75 % 99 % 97 % Sammanfattning av finansiell analys Resultat och kapacitet: Under 2011 tog kommunens löpande driftverksamhet inklusive avskrivningar och finansnetto i anspråk 97 % av skatteintäkter och generella statsbidrag. Nettoinvesteringarna 2011 uppgick till 266 mnkr. Självfinansieringsgraden uppgick till 75 procent. Den långfristiga betalningsberedskapen, soliditeten, inklusive anvarsförbindelse avseende pensioner, har försämrats jämfört med 2010 och ligger på 30 %. Risk och kontroll: Den finansiella beredskapen på kort sikt, är i likhet med föregående år relativt svag. Som en reserv för tillfälliga betalningstoppar finns en kontokredit på 300 mnkr. Pensionskassan ska säkerställa att kommande utbetalningar från ansvarsförbindelsen inte ska bli någon ekonomisk belastning på kommunens ekonomi. Borgensåtagandena uppgår till totalt mnkr, varav merparten,1 350 mnkr (1 227) avser kommunens egna företag. Under året har inget infriande av borgen skett. Några omedelbara risker för ytterligare infrianden bedöms i nuläget inte finnas för kommunens borgensåtaganden. Balanskrav och god ekonomisk hushållning Det redovisade resultatet för 2011, 71 mnkr, innebär att kommunen klarade det lagstadgade balanskravet. Det innebär även att resultatmåttet för god ekonomisk hushållning, utifrån de krav som gällde fram till 2010, också uppnåddes. Detta mått krävde ett resultat som motsvarar 2 % av skatteintäkter och statsbidrag, vilket för 2011 innebär ett positivt resultat på 59 mnkr. I budget för 2011 anges emellertid inget resultatmått för god ekonomisk hushållning. Detta med anledning av de osäkra utsikterna för skatteintäkternas utveckling som rådde när budgeten upprättades. 13

14 Förvaltningsberättelse Framtidsbedömning 14 Långsamt mot bättre tider, generellt sett Den ekonomiska utvecklingen har varit ytterligt svag under slutet av 2011 i stora delar av Europa. Den svaga utvecklingen har bidragit till ett påtagligt fall i svensk export och industriproduktion. Den svenska ekonomin uttryckt i form av BNP utveckling krympte med 1,1 procent i kvartalstakt under fjolårets sista kvartal. Riksbanken skriver i kommentarer till reporäntebeslutet i februari 2012 att Sverige nu går in i en period av mycket lägre tillväxt än vad vi varit vana vid de senaste åren. Det finns gott om så kallade lediga resurser på arbetsmarknaden, och arbetslösheten kommer med anledning av ovanstående därför att stiga något. Lägre sysselsättning håller tillbaka skatteunderlaget, men faktorer som ökade pensioner verkar i motsatt riktning. Sammantaget kan det innebära att skatteunderlagets nivå 2013 kommer att befinna sig mellan att det inte beräknas öka nämnvärt till att bli något högre jämfört med vad vi tidigare räknade med. Sambandet kan i korthet beskrivas så här: Omvärlden påverkar svensk ekonomi - vilket påverkar sysselsättningen/arbetslösheten - vilken påverkar skatteunderlaget. Skatteunderlaget i landet bedöms minska jämfört med tidigare prognoser. Hur skatteunderlaget utvecklas i vår kommun är osäkert, det är i stor utsträckning avhängigt sysselsättningsläget, som enligt senaste mätning trots allt förbättrats mot föregående år om än marginellt. I genomsnitt har Östersund under de senaste åren haft ca 1 % sämre skatteutveckling per år än riket. I den gällande budgeten och flerårsplanen kommer skatteintäkterna också enligt senaste prognos att försämras något. Kommunen har budgeterat ett resultat enligt vad god ekonomisk hushållning kräver. Det innebär att kommunen måste genomföra kostnadsminskningar med ca 45 Mkr för år Den antagna investeringsnivån kommer att kräva upplåning utöver det årliga kassaflöde som skapas av årets resultat inklusive avskrivningsmedel. Räntekostnaderna kommer att bli en belastning på kommande års resultat. Ökad upplåning medför ökade räntekostnader varför ett resultat i enlighet med ekonomisk god hushållning måste eftersträvas. Generationsperspektiv god ekonomisk hushållning Den senaste femårsperioden har kommunen haft en stark ekonomi. De sammanlagda resultaten uppgår till 396 mnkr. God ekonomisk hushållning, vilket för kommunen har definierats som ett resultat på minst 55 mnkr, har uppnåtts alla år. För att klara den ökade belastning som sker i kommunens ekonomi när utbetalningar för pensioner intjänade före 1998 kulminerar avsattes 433 mnkr i bokslut I enlighet med kommunfullmäktiges beslut har pensionsmedlen bokförts som anläggningstillgång som förvaltas i enlighet med speciellt framtaget placeringsreglemente. Den finansiella förvaltningen av pensionskapitalet startade 2011 och pensionsmedlen uppgår i december 2011 till 441 mnkr. Pensionskapitalet tillsammans med en real avkastning ska säkerställa utbetalningar från ansvarsförbindelsen. Utifrån ett generationsperspektiv ska således pensionsåtagandet inte bli en belastning på kommande generationer. Kommunkoncernens resultat 2011 visar att kommunen har en väl fungerande styrning. Kommunens modell för ekonomi- och verksamhetsstyrning förbättrar möjligheten till analys av produktivitet och måluppfyllelse. Styrmodellen integrerar ekonomistyrning med miljö- och kvalitetsstyrning och ska förbättra möjligheterna att bedriva kommunal verksamhet på ett kostnadseffektivt och ändamålsenligt sätt.

15 övergripande del ÅRSREDOVISNING ÖSTERSUNDS KOMMUN

16 Förvaltningsberättelse Omvärldsanalys 16 Sveriges BNP backar Sveriges bruttonationalprodukt, BNP, ökade med 1,1 procent under fjärde kvartalet jämfört med samma period året innan. Jämfört med tredje kvartalet 2011 har BNP minskat med 1,1 procent enligt Statistiska Centralbyrån. BNP-siffrorna för fjärde kvartalet var betydligt svagare än förväntat. För helåret ökade BNP med 3,9 procent jämfört med Exporten ökade med 0,6 procent och importen med 1,6 procent. Svensk exportutveckling påverkades av det osäkra internationella läget. Nettoexporten utvecklades negativt för första gången sedan andra kvartalet 2010 och drog ned BNP-utvecklingen med 0,4 procentenheter. Höjd reporänta Reporäntan uppgick vid årets början till 1,25 %. Riksbanken höjde vid fem tillfällen under året räntan till 2,00 %. Riksbanken har därefter tagit intryck av krisen i Europa och den påverkan den har haft på Sverige ekonomi och sänkte den 19 december reporäntan till 1,75 %. Makroekonomer bedömer att Riksbanken kommer att fortsätta med sänkningarna av reporäntan under Fortsatt hög arbetslöshet Den sammanlagda arbetslösheten (arbetslösa och i program med aktivitetsstöd) ligger fortfarande på en hög nivå. Trots att året startade med många lediga jobb och färre arbetslösa skedde en avmattning vid årets slut. Den totala arbetslösheten har under året fortsatt att sjunka. Från och med september månad redovisas andelen arbetslös på nytt sätt. Den totala arbetslösheten uppgår den 31 december 2011 till 9,8 % att jämföra med 10,9 % vid föregående årsskifte (enligt det nya sättet att räkna) Flyttningsnetto Befolkning

17 Förvaltningsberättelse övergripande del ÅRSREDOVISNING ÖSTERSUNDS KOMMUN Minskad befolkning Under 2011 har kommunens befolkning minskat med 43 personer till Därmed bröts den femåriga trenden när kommunens invånarantal ökat. Befolkningsminskningen 2011 berodde dels på ett lågt födelsenetto (35) på grund av färre födda och fler avlidna och dels ett negativt flyttnetto (-79). Antalet invånare är en faktor som i hög grad påverkar kommunens skatteintäkter och därmed de totala intäkterna färdigställdes 236 lägenheter varav 60 i småhus. Av exploatörers vilja att påbörja nya projekt så kommer byggande av allt att döma att vika något under 2012 för öka åter under Östersundsbostäder disponerar ca 250 byggrätter. Nästa stora projekt beräknas påbörjas tidigast Lägre efterfrågan på bostäder Efterfrågan på bostäder har sjunkit något. Priserna på bostadsrätter och villor har fortsatt att stiga något även under det senaste året. Antalet bygglov för att bygga nya villor har blivit något färre i områdena närmast Östersund men i kommunens tomtkö står fortfarande ca 130 personer. För närvarande finns färdiga byggrätter för ca lägenheter varav ungefär 750 i småhus. Det största antal av dessa lägenheter finns i Torvalla. Därtill pågår detaljplanearbete som sammantaget omfattar ca 50 nya villatomter och ungefär 570 lägenheter. Under

18 FÖRVALTNINGSBERÄTTELSE Finansiell analys för kommunen För att analysera kommunens finansiella ställning och utveckling används fyra perspektiv; resultat, kapacitet, risk och kontroll. 18 Vilken kontroll har kommunen över den ekonomiska utvecklingen? Vilken kapacitet har kommunen att möta finansiella svårigheter på lång sikt Kontroll Kapacitet Risk Resultat Resultat och kapacitet Föreligger några risker som kan påverka kommunens resultat och kapaitet Vilken balans har kommunen haft över sina intäkter och kostnader under året och över tiden 1. Nettokostnadsandel En grundläggande förutsättning för att uppnå och vidmakthålla god ekonomisk hushållning är att balansen mellan löpande intäkter och kostnader inklusive finansnetto är god. Ett mått på denna balans är nettokostnadsandelen som innebär att samtliga löpande kostnader inklusive finansnetto relateras till kommunens skatteintäkter. Om kommunen ska leva upp till kravet på god ekonomisk hushållning krävs en nettokostnadsandel på lägst 98 %. Det resultatmått som används nedan är resultat före s k extraordinära poster. Av nedanstående tabell framgår att kommunen de senaste fem åren redovisat resultat som klarar nivån för god ekonomisk hushållning enligt detta nyckeltal. Detta framgår även av diagram över resultatutveckling på sidan 19 Mkr Verksamhet 93 % 94 % 92 % 94 % 94 % Avskrivningar 5 % 4 % 5 % 4 % 4 % Finansnettot -1 % - 1% 0 % 0 % -1 % Nettotkostnadsandel 97 % 97 % 97 % 98 % 97 % pro cent Nettokostnads- och skatteintäktsutveckling 9 7,1 7 6,0 6,4 4,7 5,1 5 4,5 3,6 2,9 2,8 3 1, Nettokostnadsökning Ökning skatteintäkter inkl generella statsbidrag Nettokostnadsökningarna bör ligga i nivå med ökningen av skatteintäkterna om en stabil ekonomisk utveckling ska uppnås. Nettokostnaderna ökar mer än skatteintäkterna för samtliga år förutom Det innebär att det för varje år blir svårare att finansiera verksamheten utan att behöva ta till besparingar eller alternativt skattehöjning. Budgetföljsamhet Prognossäkerhet Internkontroll Soliditet Skuldsättningsgrad Långfristiga skulder Jämförelser med riket Kontroll Kapacitet 3. Nettoinvesteringar i relation till avskrivningar Nyckeltalet visar i vad mån kommunen reinvesterar i den takt som anläggningstillgångarna minskar i värde genom årliga avskrivningar. För att inte urholka kommunens anläggningskapital bör nettoinvesteringarna minst ligga på samma nivå som avskrivningarna. Den senaste femårsperioden har nettoinvesteringarna överstigit avskrivningarna med 546 mnkr vilket innebär att kommunens anläggningskapital ökat i samma utsträckning. Risk Resultat Likviditetsmått Ränterisker Borgensåtaganden Totala pensionsskulder Nettokostnadsandel Självfinansieringsgrad Nettoinvesteringar Finansnetto Årets resultat Avstämning balanskravet 2. Nettoinvesteringar och självfinansieringsgrad En hög självfinansieringsgrad innebär att kommunen kan finansiera investeringarna utan att låna eller att minska den befintliga likviditeten. 100 procent innebär att kommunen kan skattefinansiera samtliga investeringar som är genomförda under året, vilket i sin tur innebär att kommunen inte behöver låna till investeringar och att kommunens finansiella handlingsutrymme stärks. Mkr Nettoinvesteringar Finansiering: Via internt tillförda medel (kassaflöde) Självfinansieringsgrad av investeringar % Årets resultat tillsammans med avskrivningsmedel skapar kassaflöden som används för finansiering av investeringar. Den höga investeringsnivån för 2011, 266 mnkr medför att endast 75 % av investeringarna kunnat finansieras med interna kassaflöden. Enligt kommunens modell för styrning av investeringsutrymme ska emellertid 45 mnkr tillsammans med avskrivningsmedel utgöra ram för tillåtna investeringar. Om detta mått används för 2011 blir självfinansieringsgraden 68 %.

19 (Mkr) Nettoinvesteringar Avskrivningar Nettoinvesteringar/ avskrivningar M k r Årets resultat 173% 283% 170% 152% 198% 4. Finansnetto, exkl utdelning Jämtkraft Med finansnetto menas skillnaden mellan finansiella intäkter och kostnader. För åren 2007 och 2008 bidrog goda nettoresultat från koncernbolaget till det positiva finansnettot. Fr o m 2009 redovisas med anledning av ny lagstiftning beträffande skatteoptimering inom kommunkoncerner sämre resultat för koncernbolaget, vilket i sin tur negativt påverkat kommunens finansnetto. Med anledning av kommande upplåning kommer finansnettot framgent fr o m 2012 att vändas till en negativ budgetpost. I nedanstående siffror ingår inte utdelning från Jämtkraft AB M kr M k r 150,0 125,0 100,0 75,0 50,0 25,0 0, ,1 Nettoinvesteringar och avskrivningar ,9 215 Finansnetto 6, , Nettoinvesteringar Avskrivningar 14, ,0 Årets resultat 76,1 102,2 65,0 71, FÖRVALTNINGSBERÄTTELSE Av diagrammet i föregående spalt framgår att kommunen de senaste fem åren med råge klarat kravet på god ekonomisk hushållning som är ett positivt resultat på minst 55 Mkr. Merparten av de positiva resultaten har avsatts/öronmärkts till pensionsfond inom eget kapital. 6. Avstämning mot balanskravet I kommunallagen beskrivs krav på god ekonomisk hushållning och balanskrav. Balanskravet är definierat så att intäkterna ska överstiga kostnaderna, det vill säga resultatet skall vara minst noll. Vid beräkning av resultatet ska vissa poster särbehandlas. I nedanstående beräkning har realisationsvinster och förluster som uppkommit i samband med försäljning av anläggningstillgångar frånräknats resultatet. Mkr Årets resultat enligt resultaträkningen 93,0 76,1 102,2-269,9 71,1 Kostnad pensionsförpliktelse Engångsutdelning Jämtkraft 433,0-98,0 Realisationsvinster -17,2-3, ,4 Justerat resultat 75,8 73,1 102,2 65,0 61,7 7. Soliditet Soliditeten beskriver den finansiella styrkan på lång sikt. Den anger hur stor del av tillgångarna som är självfinansierade med eget kapital. Ju högre soliditet, desto starkare långsiktig finansiell handlingsberedskap har kommunen. Den långsiktiga trenden är mer intressant än förändring enstaka år. I nedanstående beräkning av soliditeten har ansvarsförbindelse avseende pensionsförpliktelser reducerat det egna kapitalet. Förbättringen för 2010 förklaras av att det egna kapitalet ökade mer än de totala tillgångarna. Procent 40,0 30,0 35, ,0 10,0 Soliditet inkl pensionsförpliktelse 0, Soliditeten har försämrats under 2011 beroende på att endast en tredjedel av tillgångsökningen finansierats med eget kapital. I takt med att lånefinansiering av investeringar sker istället för skattefinansiering kommer soliditeten att försämras

20 FÖRVALTNINGSBERÄTTELSE Långfristiga skulder Under 2011 har nyupplåning skett med 130 mnkr. Åren beräknas upplåning ske med ytterligare 340 mnkr, vilket innebär att kommunens låneskuld vid 2014 års utgång, efter mindre amortering, beräknas uppgå till cirka 450 mnkr. 9. Skuldsättningsgrad Den del av tillgångarna som är finansierade med främmande kapital brukar benämnas skuldsättningsgrad. Den totala skuldsättningsgraden ökade under 2010 beroende på att pensionsavsättning, 433 mnkr, lyftes in i balansräkningen. Den totala skuldsättningsgraden ökar under 2011 beroende på att långfristiga lån upptagits med 130 mnkr. Skuldsättningsgraden kommer att fortsätta öka i takt med att investeringsvolym till stor del finansieras med främmande kapital Tot. skuldsättningsgrad 21 % 19 % 22 % 34 % 36 % - varav avsättningsgrad (pensioner) - varav avsättningsgrad, övrigt varav kortfristig skuldsättningsgrad - varav långfristig skuldsättningsgrad 3 % 3 % 3 % 16 % 16 % 2 % 1 % 1 % 1 % 1 % 16 % 15 % 18 % 17 % 16 % 0 % 0 % 0 % 0 % 3 %