FÖRVALTNINGSBERÄTTELSE ÅRSREDOVISNING ÖSTERSUNDS KOMMUN Årsredovisning Del 1

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "FÖRVALTNINGSBERÄTTELSE ÅRSREDOVISNING ÖSTERSUNDS KOMMUN 2010. Årsredovisning 2010. Del 1"

Transkript

1 FÖRVALTNINGSBERÄTTELSE Årsredovisning 2010 Del 1 1

2 FÖRVALTNINGSBERÄTTELSE 2

3 Innehåll FÖRVALTNINGSBERÄTTELSE Förvaltningsberättelse Finansiella rapporter kommunen Sammanställd redovisning koncernen Personalekonomisk redovisning Miljöredovisning Välfärdsredovisning 3 Formgivning: Infobyrån, Östersunds kommun. Foto: Mats Almlöf, Sverker Berggren, Roger Strandberg, Jörgen Vikström, Patrick Gustafsson. Tryck: Östersunds kommun

4 FÖRVALTNINGSBERÄTTELSE Viktiga händelser under Konjunkturläget har förbättrats i Sverige och världen, det märks inte helt tydligt i Östersund. Flera av kommunens större tillverkande företag drabbades av konkurs, nedläggning eller neddragningsbeslut under året. De tillverkningsföretag som lyckades överleva lågkonjunkturen har kunnat återhämta sig bra I Östersund och länet, till skillnad från riket, har den totala arbetslösheten ökat jämfört med december föregående år. Den totala arbetslösheten (öppet arbetslösa + program med aktivitetsstöd) har ökat från 8,4 % till 8,6 % (jämfört med riket 6,8 %). Ungdomsarbetslösheten är hög i länet och i Östersund. Jämfört med december 2009 har den totala arbetslösheten december 2010 ökat från 14,3 % till 15,4 % (jämfört med riket 10,9 %). Antalet hushåll som är beroende av försörjningsstöd fortsätter att öka. Arbetslöshet är fortfarande den största grundorsaken till att människor behöver söka socialbidrag till sin försörjning. Under året har 19 detaljplaner antagits och 10 stycken av dem innebär byggrätter för nya bostäder i staden, på Frösön och i Östersunds närmaste omgivningar. Den mest omfattande planen gäller Remonthagen med ca 250 nya bostäder, förskola, grönområden och idrottsområde. För Brittsbo i Lugnvik på gränsen mot Krokom har en ny plan antagits som medger att ett hundratal nya villor byggs. Utredningen om möjligheterna att elektrifiera Meråkersbanan har slutförts och överlämnats till regeringarna i Norge och Sverige. En kompletterande utredning avseende möjligheterna att etablera en s k kombiterminal i Östersund har genomförts. Underlag har lämnats för att kunna behålla flygtrafiken mellan Östersund och Umeå genom s k rikstrafik. Under 2010 har ett intensifierat samarbete mellan Mittuniversitetet och Nationella vintersportcentret och kommunen påbörjats. Kommunen har satsat närmare två miljoner kronor på att förstärka investeringar och ge möjlighet till fördjupad verksamhet vid centret. Ett mer långtgående samarbetsavtal mellan Mittuniversitetet och kommunen är på väg under Inom projektet Green Highway har nio laddstationer längs E14 och en lokal laddinfrastruktur har byggts upp. Grön Trafik har fått bidrag från Energimyndigheten för ett 4-årigt elbilsprojekt tillsammans med Jämtkraft. Gröna Bilister har utsett Östersund till fjärde bästa miljöbilskommun i Sverige. I juli 2010 utnämndes/antogs Östersund och Jämtland av UNESCO som medlem i nätverket Creative Cities of Gastronomy. Östersunds kommun har även vunnit tävlingen årets matlandethuvudstad. Tävlingen är en del av Sverige - det nya matlandet. Östersunds kommun blev under 2010 utvald som Sveriges bästa klimatkommun. Östersunds kommun ingår numera i förvaltningsområdet för det samiska språket vilket innebär att stödja det samiska språket och att stärka samernas möjligheter till inflytande. Kommunen har upprättat en handlingsplan för införandet av den så kallade minoritetsreformen. En händelse som i någon form påverkat alla boende och tillresta till kommunen under senare delen av året var utbrottet av parasiten cryptosporidium i kommunens dricksvatten. Kommunikationsinsatsen i samband med den händelsen torde vara det i särklass största och mest intensiva i kommunens historia. Två saker prioriterades; information på vår egen webb samt mediekommunikation. Under året har större arrangemang genomförts i form av World Cup i Skidskytte, SM i curling för oldboys/girls, slädhunds-sm långdistans 2010, Storsjöcupen i fotboll, Jämtland Dragracing Open med SM-deltävling i Pro Stock snöskoter, KFUM- RM Riksmästerskap i basket, SM i Enduro och Sverigecup i skidskytte. Östersund har ett skidstadion i världsklass. Under 2010 har investeringar skett för en fortsatt utveckling av skidstadion. En förstudie har påbörjats med stöd av EU-medel för att upprätta

5 FÖRVALTNINGSBERÄTTELSE en långsiktig strategisk utvecklingsplan för Östersunds skidstadion. Kommunfullmäktige beslutade i april att bygga en ny arena i stadsdel Norr. Under hösten har ett inledande arbete bedrivits/påbörjats i olika delprojekt. Halva Frösöbron har renoverats och fått ny låg belysning. Cirkulationsplatser har byggts i Fyrvallakorset och Julakorset. Arbetet med att öka tillgängligheten i kollektivtrafiken fortsätter med förbättringar av hållplatslägen och bussgator. Förnyelse av belysningsanläggningarna sker med ledorden tryggt, säkert och energieffektivt. Byten till mer energieffektiva armaturer har dominerat åtgärdsprogrammet vilket har minskat elförbrukningen med 10 %. Under året öppnades tre nya förskoleavdelningar och ett enskilt drivet familjedaghem ( annan pedagogisk omsorg ) startade sin verksamhet i november Elevantalet i grundskolan minskar fortfarande, främst i skolans senaredel. An talet elever i den obligatoriska särskolans klasser, antalet individuellt integrerade särskoleelever och antalet elever från andra kommuner har också minskat under året. Bedömningen av måluppfyllelse/betyg samt utvecklandet av individuella utvecklingsplaner och skriftliga omdömen har varit centrala utvecklingsområden inom skolan under året. En stor utmaning är det arbete som under året påbörjats med anledning av ny skollag och ny läroplan/nya kursplaner som skall börja gälla f o m läsåret 2011/2012 Tillströmningen av nya ärenden inom socialtjänsten inte minst för försörjningsstöd - har varit konstant hög sedan starten av mottagningsteamet. Fokus inom socialtjänsten har varit att minska besluten om placering av barn o unga genom olika insatser i öppenvård. Under året har flera narkotikahärvor uppdagats, vilka innehållit ett stort antal unga personer som inte tidigare varit kända av socialtjänsten. Inom öppenvården har socialnämnden startat Strandvillan som är ett boende för ungdomar år och Sjuttio3:an, vilket är en daglig verksamhet för ungdomar i samma åldersgrupp. Från den 1 april 2010 har valfrihetssystem för både portionsmat och servicetjänster införts inom vård- och omsorgsverksamheten. Valfrihetssystemet enligt LOV (lag om valfrihet) innebär att brukare som har servicetjänster får välja vilken utförare som ska utföra tjänsterna och är man inte nöjd med utföraren har de rätt att välja en ny utförare. Fixartjänster till personer över 67 år från den 1 april 2010 erbjuder kommunen fixartjänster utan individuell behovsbedömning enligt lagen om kommunal befogenhet att tillhandahålla servicetjänster åt äldre. Borgensfrågorna har varit mycket aktuella och en bostadsrättsförening har begärt sig i frivillig likvidation vilket kommer att innebära att kommunen tvingats infria ett borgensåtagande. Kommunfullmäktige har beslutat ta ut avgifter för de borgensåtaganden som kommunen har gentemot ett antal bostadsrättsföreningar. Ett nytt aktieägaravtal och bolagsordning för Jämtkraft AB har utarbetats i dialog med Krokom och Åre. Vestibulums försäljning av bostadsfastigheterna och överförande av pensionsåtaganden till kommunen är nu klara. Strategi för förvaltning av den pensionsreserv som avsatts redovisades till kommunstyrelsen och fullmäktige i juni. Upphandling av kapitalförvaltare av 430 miljoner är genomförd. 5

6 FÖRVALTNINGSBERÄTTELSE Femårsöversikt RESULTATRÄKNINGAR Verksamhetens intäkter 714,0 687,4 687,7 722,2 733,5 Verksamhetens kostnader , , , , ,3 Av- och nedskrivningar -124,5-125,7-116,0-116,3-106,7 Verksamhetens nettokostnader , , , , ,5 Skatteintäkter 2 259, , , , ,8 Generella statsbidrag och utjämning 593,1 489,7 472,7 375,8 338,6 Finansnetto 110,5 6,3 22,9 21,1 22,3 Årets resultat -269,9 102,2 76,1 93,0 142,2 Verksamhetens nettokostnad/skatteintäkter och generella statsbidrag 113,3% 96,5% 98,0% 97,2% 95,0% KASSAFLÖDESANALYSER Löpande verksamhet Kassaflöde från löpande verksamhet 268,9 411,7 196,9 213,1 223,1 Investeringsverksamhet Nettoinvesteringar, materiella anläggningstillgångar -200,1-215,4-328,0-203,1-202,3 Försäljning av materiella anläggningstillgångar 9,7 3,7 5,4 44,3 6,8 Investeringar i finansiella anläggningstillgångar -435,9-551,2-1,2-0,3 0,0 Försäljning av finansiella anläggningstillgångar 5,5 0,0 1,2 0,0 10,9 Kassaflöde från investeringsverksamhet -620,8-762,9-322,6-159,1-184,6 Finansieringsverksamhet Upptagna/amortering lån ,2 Förändring av långfristiga fordringar 82,1 552,4 2,9 7,3-20,4 Kassaflöde från finansieringsverksamhet 82,1 552,4 2,9 7,3-83,6 Förändring i kassaflöde -269,8 201,2-122,8 61,3-49,1

7 övergripande del FÖRVALTNINGSBERÄTTELSE BALANSRÄKNINGAR TILLGÅNGAR ANLÄGGNINGSTILLGÅNGAR 3 239, , , , ,0 Exploateringstillgångar 7,8 7,6 14,0 8,7 - Förråd mm 2,2 2,1 1,3 1,4 1,2 Kortfristiga fordringar mm 122,7 99,6 140,0 180,4 158,5 Likvida medel 46,0 315,8 114,6 237,4 176,1 OMSÄTTNINGSTILLGÅNGAR 178,7 425,1 269,8 427,9 335,7 SUMMA TILLGÅNGAR 3 418, , , , ,8 EGET KAPITAL, AVSÄTTNINGAR OCH SKULDER EGET KAPITAL 2 242, , , , ,5 AVSÄTTNINGAR 585,9 134,4 122,2 135,2 112,7 Långfristiga skulder Kortfristiga skulder 590,1 590,1 462,6 477,2 438,6 SKULDER 590,1 590,1 462,6 477,2 438,6 S:A EGET KAPITAL, AVSÄTTNINGAR OCH SKULDER 3 418, , , , ,8 STÄLLDA PANTER OCH ANSVARSFÖRBINDELSER Ansvarsförbindelser 2 710, , , , ,5 - varav pensionsförpliktelser 1 088, , , , ,2 Soliditet, exklusive pensionsskuld 65,6% 77,7% 80,6% 79,3% 80,4% Soliditet, inklusive pensionsskuld 33,7% 28,9% 29,2% 27,8% 34,2% Kassalikviditet 30,3% 72,0% 58,3% 89,7% 76,5% 7 Befolkning förändring Vad kostar det? Antal personer/ Kostnad/plats/ Antal personer/ Kostnad/plats/ besökare besökare kr besökare besökare kr Grundskoleplats Gymnasieplats, ex gymnasiesärskola Förskoleplats i egen regi varav föräldraavgift varav kommunens kostnad Fritidshemsplats i egen regi varav föräldraavgift varav kommunens kostnad Plats i äldreboende Plats i boende enligt LSS Plats i daglig verksamhet enligt LSS Besök på Storsjöbadet varav genomsnittlig avgift varav försäljning m m varav kommunens kostnad 33 38

8 övergripande del Förvaltningsberättelse ÅRSREDOVISNING ÖSTERSUNDS KOMMUN

9 FÖRVALTNINGSBERÄTTELSE Resultat, måluppfyllelse och kvalitet Ett demokratiskt, socialt, ekologiskt och ekonomiskt hållbart Östersund är den gemensamma grundläggande visionen för Östersunds utveckling och utgångspunkten för det långsiktiga politiska arbetet Kommunfullmäktige har antagit en övergripande vision samt i budgetdirektiv tydligare uttryckt de gemensamma strategiska områdena som bör förbättras och utvecklas inom den kommunala verksamheten för att uppnå ett hållbart Östersund. Utifrån kommunfullmäktiges övergripande vision och kvalitetspolicy formuleras verksamhetens inriktningsmål i kommunfullmäktiges sektorplaner för verksamheten - kultur, trafik, socialtjänst, skola, idrott och vård och omsorg. Nämnderna formulerar verksamhetens effektmål i årsbudget och årsredovisningen redovisar om målen är uppfyllda, delvis uppfyllda eller inte uppfyllda. Måluppfyllelsen (resultatet) är en del i verksamhetens totala resultat som utgörs av kvalitet, volym, intäkter och kostnader. GOD EKONOMISK HUSHÅLLNING Ekonomiskt hållbar utveckling Kommunen har fastställt en styrmodell för hur verksamheten ska styras och följas upp. Kommunen arbetar utifrån en övergripande styrmodell som innebär att formulera mål fördela resurser följa upp och utvärdera utkräva ansvar. En mer detaljerad måloch styrkedja samt en modell för att mäta effektivitet och produktivitet är fastställd i kommunfullmäktige och den beskriver hur nämnder och förvaltningar ska arbeta på ett målinriktat och systematiskt sätt. Styrmodellen innebär att fullmäktige tilldelar nämnderna ekonomiska ramar och fastställer inriktningsmål, nämnderna föreslår effektmål som ryms inom tilldelad ram och förvaltningarna upprättar handlingsplaner, genomför uppföljningar och utvärderingar. Nämnderna analyserar och redovisar över-/underskott och måluppfyllelse tre gånger per år till kommunfullmäktige. Detta för att säkra kvalitetsarbetet med ständiga förbättringar och god ekonomisk hushållning. God ekonomisk hushållning utifrån ett verksamhetsperspektiv är enligt kommunens syn, att arbeta enligt den antagna styrmodellen med mål och måluppfyllelse avseende såväl ekonomi som verksamhet. En väsentlig del i god ekonomisk hushållning är att ha en buffert för oförutsedda händelser och kunna direktfinansiera en del av investeringsvolymen (utöver avskrivningar). Se även avsnitt Finansiell analys. Måluppfyllelse ekonomi 2010 Finansiellt mål God ekonomisk hushållning är minst 55 Mkr i överskott Resultat 65 Mkr i överskott Östersunds kommun har därmed uppfyllt målet om god ekonomisk hushållning. 9

10 FÖRVALTNINGSBERÄTTELSE 10 Östersund 05 Östersund 06 Östersund 07 Östersund 08 Verksamhetens resultat: måluppfyllelse och resursanvändning 70 64,7 Nämnd/styrelse 60 Måluppfyllelse Måluppfyllelse Måluppfyllelse Måluppfyllelse Resursanvändning 50 totalt verksamhet miljö personal ekonomi (1) Kommunstyrelse 40 kommunledningsförvaltning % 83 % 86 % 100 % 96 % Procent Utförarstyrelsen 20 9,2 100 % - Teknisk 10 förvaltning 2,3 100 % 100 % 100 5,7% MEX 86 % Utförarstyrelsen 0 82 % 83 % 100 % - Serviceförvaltning -10-7,2 67 % Får ej kommunbidrag Socialnämnd Barnomsorg Grundskola 90 % Gymnasieskola Äldreomsorg 83 % 100 % 100 % Ifo 100 % Barn- och utbildningsnämnd 69 % 67 % 100 % 60 % 99 % Vård- och omsorgsnämnd 50 % 17 % 50 % 85 % 103 % Miljö- och samhällsnämnd 85 % 50 % 100 % 100 % 99 % Kultur- och fritidsnämnd 94 % 91 % 100 % 0 99 % Totalt hela kommunen 84 % 75 % 95 % 86 % 1) Resursanvändning i förhållande till tilldelat kommunbidrag 2) Övr i förv får ej kommunbidrag Tabellkommentar: I tabellen redovisas ett sammandrag av nämndernas resultat avseende verksamhetsåret Måluppfyllelse redovisar mål som är helt eller delvis uppfyllda och resursanvändning ekonomi redovisar hur stor del av kommunbidraget från kommunfullmäktige som nämnden nyttjat. Redovisade kostnader i förhållande till förväntade kostnader I syfte att följa kostnadsutvecklingen över tid, för ett antal verksamhetsområden, redovisas standardkostnaden och den är en förväntad kostnad utifrån de strukturella förutsättningar en kommun har. Exempel på dessa är invånarnas ålder, sociala bakgrund och kommunens geografiska läge och struktur. Östersunds kommuns kostnader avviker inte nämnvärt från standardkostnaderna förutom för individ- och familjeomsorgen som uppvisar högre kostnader än strukturen motiverar och för barnomsorgen som från 2005 visar på något högre kostnader. Standardkostnaden för verksamheten omsorg om äldre och personer med funktionsnedsättning (i diagrammet förkortat till LSS personkrets) är beräknade för första gången 2009 och där redovisar Östersunds kommun lägre kostnader än strukturen motiverar. Även gymnasieskolan redovisar from 2006 lägre kostnader än strukturen motiverar. Avvikelser i procent från utjämningssystemets standardkostnader Östersund 05 Östersund 06 Östersund 07 Östersund 08 Östersund 09 Procent ,6 2,4 6,0-3,6 Barnomsorg Grundskola Gymnasieskola Äldreomsorg Ifo 40,8 Källa: Webor.

11 FÖRVALTNINGSBERÄTTELSE KVALITETSARBETET demokratisk, social och ekonomiskt hållbar utveckling Kommunfullmäktige i Östersund har fastställt en kvalitetspolicy och syftet är att skapa en gemensam grund för kvalitetsarbetet i kommunen. Kvalitetspolicyn består av fyra kommungemensamma kvalitetsdimensioner: tillgänglighet, kompetens, inflytande och bemötande. Policyn är styrande för andra kommunala styrdokument. I kommunens kvalitetsarbete ingår att följa upp och utvärdera verksamheten som ett led i arbetet med ständiga förbättringar. Kvalitetsarbetet är på väg in i en ny fas där uppföljning av kvalitet via medborgarundersökningar kommer att utvecklas i syfte att också kunna jämföra resultat med andra kommuner. Nästa medborgarundersökning genomförs under Brukarundersökningar genomförs årligen av respektive nämnd. I kvalitetsarbetet ingår också att jämföra kvalitet och kostnader med andra kommuner. 11 Östersunds resultat i jämförelse med andra kommuner Måttbandet: Östersunds kommun deltar tillsammans med åtta Norrlandskommuner i ett samarbete som syftar till att utarbeta effektivitets- och produktivitetsmått (kvalitet och kostnader) och jämföra kommuner emellan för att lära av varandra och hitta goda exempel på verksamhetsutveckling. Måttbandet började sitt arbete 2007 med en granskning av äldreomsorgen, under 2008 har individ- och familjeomsorgen och grundskolan särskilt granskats och jämförts och under 2009 har handikappomsorgen och förskolan granskats. Under 2010 har även verksamhetsområdena Hållbar Tillväxt, Fastighet samt Miljö, Bygg och Plan påbörjat jämförelser med Måttbandets kommuner. Alla verksamhetsområden fortsätter sitt arbete inom Måttbandet förutom Äldreomsorgen och LSS-verksamheten som avser att hitta nya samarbetspartners. Nedanstående matris visar att grundskolan i Östersund uppvisar bra resultat avseende kvalitet och kostnader där Skellefteå har lägre kostnader men också en lägre kvalitet än Östersund. Övriga kommuner inom Måttbandet uppvisar högre kostnader och lägre kvalitet jämfört med Östersund. (SALSA är ett modellberäknat värde där hänsyn tas till kommunens struktur, avvikelsen räknas ut mellan faktiska värden/betyg och modellberäknat värde). Bra SALSA-värden ligger över 0 och bra värden standardkostnad ligger under 0. (Se tabeller på nästa sida.)

12 FÖRVALTNINGSBERÄTTELSE Diagram: Kvalitet och kostnader inom grundskolan 2009 Högre kostnader Positiv avvik else SALSA Avvikelse från standardkostnad i förhållande till avvikelse från SALSA meritvärde Östersund Avvikelse mot SALSA, meritvärde Högre kostnader Positiv avvik else SALSA 12 Skellefteå Piteå Sollefteå Källa: Skolverkets statistik samt SKL avs. kostnader. Luleå Diagram: Jämförelse av kostnader vad avser gator, vägar, parkeringar och parker Miljö- och samhällsnämnden har under många år arbetet i ett Norrlandsnätverk (fler kommuner än Måttbandet) med jämförelser av kostnader och kvalitet Lägre kostnader Negativ avvik else SALSA Måttbandet Ö-vik Verksamhetens nettokostnader, Gator,vägar, parkering och parker, Kronor per invånare Kalix Umeå Sundsvall Högre kostnader Negativ avvik else SALSA Avvikelse från standardkostn Diagrammet visar att Östersund och Sundsvall, trots en ökning, har de lägsta kostnaderna jämfört med Måttbandets kommuner. Luleå Piteå Skellefteå Umeå Örnsköldsvik Sollefteå Sundsvall Östersund Källa: SCB Diagram: Allmänhetens bedömning av snöröjning och halkbekämpning 2009 Vad medborgarna tycker om kvaliteten är viktigt att följa upp. Diagrammet visar att Östersundsborna var mycket nöjd med snöröjning och halkbekämpning på de större gatorna men mindre nöjd när det gäller cykelvägarna. Hur nöjda medborgarna var i de olika kommunerna följer samma mönster, mest nöjd med snöröjning och halkbekämpning på de större gatorna och minst nöjd med snöröjning och halkbekämpning på cykelvägarna. De större gatorna Gatan där man bor Cykelvägar Gångvägar Östersund Gävle Borlänge Falun Örnsköldsvik Luleå Källa: SKL:s undersökning: Hur tycker kommuninvånarna att kommunen sköter gator och parker (enkät till 500 pers)

13 FÖRVALTNINGSBERÄTTELSE Östersunds kvalitet i korthet Från och med år 2007 till år 2010 har Östersunds kommun, tillsammans med Sveriges kommuner och landsting (SKL) och ca av Sveriges 290 kommuner deltagit i ett gemensamt projekt (jämförelseprojektet. se) med syfte att ta fram indikatorer som beskriver kvalitet ur ett medborgarperspektiv. Mätningen 2010 visade att mer än ca 60 % av Östersunds värden är lika eller högre i jämförelse med det genomsnittliga värdet för deltagande kommuner. Redovisningen, tillsammans med definitioner av måtten, finns på kommunens hemsida under - Om kommunen/ Ekonomi och Kvalitet. Arbetet med jämförelser med andra kommuner fortsätter under Din kommuns tillgänglighet Östersunds resultat 2006 SKL:s redovisning av jämförelsetal avser i flera mått tidigare år. I denna redovisning har en korrigering gjorts så värdena avser rätt år. I redovisningen för 2010 avser oftast resultat 2010 men alla kostnader avser 2009 p.g.a. att nationell statistik publiceras först under juli nästkommande år. Östersunds resultat 2007 Östersunds resultat 2008 Östersunds resultat 2009 Östersunds resultat Hur stor andel av medborgarna som skickar in en enkel e-postfråga får svar inom två arbetsdagar? - 84% 73% 96% 93% 2. Hur stor andel av medborgarna som tar kontakt med kommunen via telefon för att få svar på en enkel fråga får kontakt med en handläggare? 3. Hur många av medborgarna uppfattar att de får ett gott bemötande när de via telefon ställt en enkel fråga till kommunen? Länsbibliotekets öppettider : 4. Hur många timmar/vecka har huvudbiblioteket i kommunen öppet utöver tiden på vardagar? Storsjöbadets öppettider: 5. Hur många timmar/vecka har kommunens simhall öppet utöver tiden på vardagar? 6. Hur stor andel av de som erbjudits plats inom förskoleverksamheten har fått plats på önskat placeringsdatum? 7. Hur lång är väntetiden för dem som inte fått plats för sitt barn inom förskoleverksamheten på önskat placeringsdatum? 8. Hur lång är väntetiden i snitt (dagar) för att få plats på ett äldreboende från ansökan till erbjudan om plats? 9. Hur lång är handläggningstiden i snitt för att få ekonomiskt bistånd? Kontakt till beslut/ kontakt till utbetalning (nytt) OBS:. Gröna rutor är högre/bättre värden än genomsnittet i deltagande kommuner. Värdena kommer från mätningar i respektive kommun samt nationell statistik. - 40% 46% 50% 46% - 100% 73% 50% 77% - 17 tim 17 tim 17 tim 17 tim - 34 tim 42 tim 42 tim 42 tim dagar 45 dagar 45 dagar 83 dagar dag, 9 dag - Genomsnitt och högstalägsta värdet % % 56 % % 83 % % 12 tim 24-2 tim 25 tim 54-3 tim 78 % % 20 dag dag 52 dag dag 14 dag 41-1 dag 13 Trygghetsaspekter i din kommun Östersunds resultat 2006 Östersunds resultat 2007 Östersunds resultat 2008 Östersunds resultat 2009 Östersunds resultat 2010 Genomsnitt och högstalägsta värdet Hur trygga känner sig medborgare i kommunen? (SCB[1] indexvärde[2] 1-100) Hur många olika vårdare besöker en äldre person, med hemtjänst beviljad av kommunen, under 14 dagar? pers 12. Hur många barn per personal är det i snitt i kommunens förskolor? 5,3 barn 5,2 barn 5,2 barn[3] 5,0 barn pers 24-4 pers 5,4 barn 6,4-4,2 barn

14 FÖRVALTNINGSBERÄTTELSE 14 Din delaktighet och kommunens information Östersunds resultat 2006 Östersunds resultat 2007 Östersunds resultat 2008 Östersunds resultat 2009 Östersunds resultat Hur stor andel av kommunens röstberättigade röstade i senaste kommunvalet? 78,2 % 81,2 % 14a. Hur god är kommunens information på hemsidan till medborgarna? (Informationsindex, andel av max poäng) 65 % 75 % 77 % 83% 14b. Information på webben till företag, andel av maxpoäng % 91 %[4] 15. Hur väl möjliggör kommunen för medborgare att delta i kommunens utveckling? (Medborgarindex, andel av max poäng) 16. Hur väl upplever medborgarna att de har inflytande över kommunens verksamhet? (SCB inflytandeindex, antal poäng av max 100) Din kommuns kostnadseffektivitet Förskolan 17. Vad är kostnaden för ett inskrivet barn i förskolan [5]? Kr/barn Östersunds resultat % 70% 70% 72% Östersunds resultat poäng - - Östersunds resultat kr/ barn Östersunds resultat kr/ barn Östersunds resultat 2010 Grundskolan 18a. Genomsnittligt meritvärde åk 9? [6] (betygspoäng) b. Andel utan betyg i ett eller flera ämnen? (%) 17 % 19 % 20 % 20,1 % 23,8 % 19. Vilket resultat uppnår kommunens grundskolor? - andel behöriga till gymnasiet 92,5 % 89,7 % 89,9 % 89,4 % 86,4 % 20. Hur effektiva är kommunens grundskolor? - kostnad per betygspoäng, kr 308 kr 327 kr 339 kr 337 kr 346 kr Gymnasieskolan 21. Vilket resultat når elever studerande i gymnasieskolan boende i kommunen? Andel elever som fullföljer studierna 77 % 80 % 78 % 83 % inom 4 år, inkl. IV-program 22. Vad är kostnaden för gymnasieskolan i förhållande till den andel som inte fullföljer ett gymnasieprogram? Kr/ elev [7] Äldreomsorg 23. Vilket serviceutbud finns inom särskilt boende finansierat av kommunen? 24. Vad kostar en plats i kommunens särskilda boende? kr/brukare kr kr kr kr kr/ elev 10 svar bra värden 1 svar dåligt värde 1 fråga ej svar 25. Hur nöjda är brukarna med sitt särskilda boende? (SCB 1-100) Vilken omsorgs- och serviceutbud har hemtjänst finansierad av kommunen? (andel av max poäng ) 85 % 100 % 27. Vad är kostnaden per vårdtagare inom hemtjänsten i kommunen? Kr/brukare kr kr kr kr 5 svar bättre värden 12 svar lika bra 28. Hur nöjda är brukarna med den hemtjänst de erhåller? (SCB NKI-index 1-100) [8] Genomsnitt och högstalägsta värdet ,5 % 90,5-61 % 69 % % 64 % % 44 % % 42 poäng poäng Genomsnitt och högstalägsta värdet kr/ barn kr ,6 % 43,2-3,7 87,8 % ,4 % 332 kr kr 77 % % kr/elev kr/elev 12 frågor ställda till 129 kommuner kr kr frågor ställda till 87 kommuner kr kr Fotnoter 1) Östersund har endast genomfört SCB:s Medborgarundersökning hösten Nästa mätning blir ) Index = svaren på ett antal frågor ger olika poäng (ex 0,1,3 p). Genomsnittet ger ett värde/jämförelsetal som sedan jämförs med andra kommuner. 3) Beslut i BoUN om 6 barn/personal i snitt (18 barn/3 personal per avdelning i snitt). Ur föräldra-/trygghetsaspekt ett sämre värde än snitt i 67 kommuner 4) Undersökning genomförd av SKL 2010 Informationsindex webb ur ett företagarperspektiv. Halmstad (92 %), Upplands Väsby och Östersund (91 %) och Kungsbacka (90 %) har de högsta värdena. Övriga 124 kommuner ligger under 80 %.

15 FÖRVALTNINGSBERÄTTELSE Din kommun som samhällsutvecklare 29. Hur hög är kommunens sysselsättningsgrad? Östersunds resultat 2006 Östersunds resultat 2007 Östersunds resultat 2008 Östersunds resultat % 80 % 79 % 76,6 Östersunds resultat Hur många nya företag har startats per 1000 invånare i kommunen? 6,3 6,1 5,1 6,4 31. Hur många fler/färre förvärvsarbetande har tillkommit/ försvunnit i kommunen? Hur stor andel av befolkningen får försörjningsstöd? 33. Vad ger företagarna för sammanfattande omdöme om företagsklimatet i kommunen? (Ranking kommuner, Enkätsvar) 34. Hur högt är ohälsotalet bland kommunens invånare? 3,7 % 3 % 4 % 4 % ,1 dag 45,7 dag 38,8 dag 35. Hur effektiv är kommunens hantering och återvinning av hushållsavfall? Andel återvunnet material 44 % 43 % 36a. Hur stor är andelen miljöbilar av kommunens totala antal bilar? (inkl. kommunala bolag) 36b. Andel miljöbilar i den geografiska kommunen? 37. Hur stor är andelen inköpta ekologiskt livsmedel? 38. Upplever medborgarna att kommunen är en attraktiv plats att leva och bo i? (SCB Index 1-100) Kommunen 48 % 35 % Kommunen 50 % 37 % Kommunen 52 % 2,5 % 3 % 13 % 10 % 70 34,4 dag [10] 37 % Kommunen 50 % Genomsnitt och högstalägsta värdet ,2 84,6-60,0 5,3 11,7-0,9-24 (-52,8) - (-2,2) 4 % 11-1 % Kristinehamn bästa placering 33 dag 55,5-14,3 dag 37 % % 38 % % 2,9 % 10,9 % - 0,8 % 8 % 34-1 % ) Enbart kommunala förskolor ej enskild regi 6) Måttet ej med i KKiK ) Nytt mått för ) SCB, avser geografisk kommun, andel av totalt antal invånare mellan 20 och 64 år 10) 10 November ) Undersökning av SCB på uppdrag av Socialstyrelsen 2010

16 FÖRVALTNINGSBERÄTTELSE KVALITETSARBETET 16 SCB:s medborgarundersökning (NMI) Kommunstyrelsen beslutade skjuta fram undersökningen som var planerad till hösten 2010 till våren Den förra undersökningen genomfördes Servicedeklarationer Kommunstyrelsen beslutade hösten 2007 att alla nämnder under 2008 skulle ta fram servicedeklarationer för sin verksamhet. En servicedeklaration beskriver vad du som medborgare/ brukare kan förvänta när dig när du nyttjar kommunala tjänster. Kommunens nämnder/ styrelser har hittills tagit fram 19 servicedeklarationer för olika verksamheter. Under 2010 har en utvärdering gjorts av servicedeklarationerna vilket kan leda till att de följs upp i högre omfattning och därmed också revideras. En servicedeklaration ska ses som en strategisk del av kommunens kvalitetsarbete och ska vara nära kopplad till kommunens synpunktshantering. Synpunkter Medborgarna kan bl.a. via kommunens hemsida eller skriftligt, via en blankett kopplat till servicedeklarationerna, lämna beröm, förslag och/eller klagomål. Redovisning av inkomna synpunkter är systematiserade utifrån kommunens kvalitetsdimensioner och redovisning av antal och typ av synpunkter sker i budgetuppföljningen. Under 2010 har totalt 190 synpunkter registrerats i systemet för synpunktshan-tering varav 68 beröm, 17 förslag och 105 klagomål. De kvalitetsdimensioner som främst berörs både vad gäller klagomål som beröm är, tillgång & tillgänglighet, kompetens och bemötande. Antalet registrerade synpunkter 2010 var något lägre än 2009, när 199 synpunkter registrerades. Östersunds kommuns kvalitetspris Kommunstyrelsen beslutade under 2007 om kriterier och former för ett kommunövergripande kvalitetspris. Priset har delats ut tre år i rad och 2010 gick priset till Sollidens förskola. Deltagande är öppet för alla kommunala enheter/arbetsplatser och externa utförare som utför verksamhet på uppdrag av kommunen. Sveriges Kvalitetskommun Östersunds kommun nominerades 2009 som en av fem kommuner till utmärkelsen Sveriges Kvalitetskommun. Kommunen var mycket nära att ta hem utmärkelsen som gick till Stockholms stad. Kommunfullmäktige har i budget 2011 beslutat om ett nytt mål: att kommunen blir Sveriges Kvalitetskommun SKL har utvärderat kommunen under 2010, den s.k. Kommunkompassen och får besked om eventuell nominering under våren Kommunfullmäktiges utvärdering av nämnder/styrelser Fullmäktige beslutade i april 2010 att man vill få beskrivet och värderat hur nämnder och styrelser utformat sina servicedeklarationer så de går att följa upp samt hur man arbetar ur ett medborgar-/ brukarperspektiv för att uppfylla dem. Den politiska bedömningen av utvärderingen menar att systemet med servicedeklarationer och synpunktshantering är ett bra sätt för nämnderna att kommunicera med medborgarna och brukarna om nivåerna på kommunens tjänster. Det behöver dock vidareutvecklas genom att de befintliga servicedeklarationerna ses över för att uppfylla kravet på en bra servicedeklaration (att de är möjliga att följa upp samt att de beskriver något som anses viktigt eller har stor betydelse för medborgarna och brukarna). Förtroendevalda behöver vara aktiva i detta arbete och tillse att servicedeklarationerna följs upp systematiskt och att resultaten återförs till nämnderna.

17 FÖRVALTNINGSBERÄTTELSE Satsningen på biogas är en viktig del i kommunens offensiva satsning för att bidra till en bättre miljö. 17 MILJÖARBETET ekologiskt hållbar utveckling Certifiering enligt ISO och EMAS registrering: Kommunen har under flera år bedrivit ett offensivt miljöarbete samt har infört ett miljöledningssystem enligt den internationella standarden ISO för att kvalitetssäkra miljöarbetet och att alla arbetar med ständiga förbättringar erhöll Östersunds kommun som första kommun i Sverige ett ISO certifikat och som andra kommun en EMASregistrering för all kommunal verksamhet. Uppföljande miljörevisioner har genomförts två gånger per år. Den senaste externa revisionen 2010 resulterade i att kommunen fick behålla sitt ISO-certifikat och EMASregistrering.

18 övergripande Förvaltningsberättelse del ÅRSREDOVISNING ÖSTERSUNDS KOMMUN

19 Förvaltningsberättelse Sammanfattning 2010 Kommunen redovisar ett positivt resultat för 2010 med 65 Mkr exkluderat jämförelsestörande poster. Jämförelsestörande poster utgörs av extra utdelning från Jämtkraft, 98 Mkr, samt pensionsavsättning 433 Mkr. Resultatet inklusive dessa poster blir -270 Mkr Det budgeterade resultatet var 33 Mkr. Förklaring till det positiva resultatet jämfört med budget är i huvudsak högre skatteintäkter än budgeterat. Stor negativ budgetavvikelse, 30 Mkr, redovisas för vård-och omsorgsnämnden. Investeringsnivån uppgick till 190 Mkr vilket är 90 Mkr lägre än budget. Kommunens finansiella mål för god ekonomisk hushållning om ett resultat på minst 55 Mkr är uppfyllt. Av verksamhetsmålen, inklusive mål för miljö och personal uppfylldes 84 % vilket är samma resultat som för Sjukfrånvaron minskade under året med 0,9 procentenheter och uppgår vid 2010 års utgång till 6,5 %. De långa sjukfallen har minskat med 22 % jämfört med föregående mätperiod. Koncernen Östersunds kommun redovisade ett årsresultat uppgående till -152 Mkr. Avstämning mot finansiella nyckeltal i budget I budget för 2010 finns ett antal finansiella nyckeltal/ mått m m redovisade. Nedan anges uppfyllelsen av nyckeltalen enligt bokslutet för Nyckeltal/mått etc Budget Bokslut Årets resultat 33 Mkr 65 Mkr Sammanfattning av finansiell analys Resultat och kapacitet: Under 2010 tog kommunens löpande driftverksamhet inklusive avskrivningar och finansnetto i anspråk 98 % av skatteintäkter och generella statsbidrag. Nettoinvesteringarna 2009 uppgick till 216 Mkr. Självfinansieringsgraden uppgick till 111 procent. Den långfristiga betalningsberedskapen, soliditeten, inklusive anvarsförbindelse avseende pensioner, har förbättrats jämfört med 2009 och ligger på 34 %. Risk och kontroll: Den finansiella beredskapen på kort sikt, behållning av likvida medel, har försämrats beroende på att 433 Mkr överförts till anläggningstillgång, Östersunds kommuns pensionskassa. Pensionskassan ska säkerställa att utbetalningar från ansvarsförbindelsen kommande inte ska bli någon ekonomisk belastning på kommunens ekonomi. Borgensåtagandena uppgår till totalt Mkr, varav merparten, 1260 Mkr avser kommunens egna företag. Under året har infriande av borgen skett med netto 9 Mkr. Några risker för ytterligare infrianden bedöms i nuläget ej finnas för kommunens borgensåtaganden. Balanskrav och god ekonomisk hushållning Det redovisade resultatet för 2010 (exkluderat jämförelsestörande poster) 65 Mkr, innebär att kommunen klarade det lagstadgade balanskravet och även resultatmåttet för god ekonomisk hushållning, nämligen ett resultat på minst 55 Mkr. 19 Nettoinvesteringar 287 Mkr 190 Mkr Självfinansieringsgrad av investeringar Nettokostnadernas andel av skatteintäkterna inkl finansnetto Soliditet inkl pensionsförpliktelse 65 % 100 % 99 % 98 % 29 % 34 %

20 Förvaltningsberättelse Framtidsbedömning 20 Försämrade ekonomiska förutsättningar men vändning i sikte Under början av 2011 har positiva signaler kommit om den ekonomiska utvecklingen. Sverige växer starkt under våren Men vi är beroende av tillväxten i resten av Europa och USA, vilka f n har en svag återhämtning och det håller tillbaka den svenska tillväxten. Och trots att sysselsättningen ökar i Sverige och arbetsmarknaden förbättras i takt med ökande efterfrågan, är arbetslösheten hög i landet och i kommunen, fram för allt ungdomsarbetslösheten. Det finns gott om lediga resurser och så länge det är stor arbetslöshet är det att beteckna som lågkonjunktur. Vi kan konstatera att vi ännu inte är tillbaka på den nivå vi var före lågkonjunkturen. Men vi ser heller inte framför oss en ytterligare nedgång i närtid. I korthet kan sägas - Omvärlden påverkar svensk ekonomi - vilket påverkar arbetslösheten - vilken påverkar skatteunderlaget. Fortfarande gäller således att tillväxten är på väg, men återhämtningen går långsamt. Skatteunderlaget i landet bedöms öka lite snabbare under kommande treårsperiod, framför allt från 2012 och framåt jämfört med tidigare flerårsplan för kommunen. Hur skatteunderlaget kommer att utvecklas i vår kommun är osäkert, då det i stor utsträckning är avhängigt dels av sysselsättningsläget och dels hela landets ekonomiska utveckling. I vår kommun visar förutsättningarna för arbetet med budget 2012 och flerårsplan att vi trots förbättringarna i skatteunderlaget inte når en budget i balans och än mindre god ekonomisk hushållning, det vill säga ett överskott med 60 Mkr. Det innebär att kommunen måste genomföra kostnadsminskningar med ca 80 Mkr från 2012 och ytterligare 34 Mkr respektive 11 Mkr åren 2013 och 2014 för att nå god ekonomisk hushållning. En kommunal ekonomi med enbart balans i ekonomin är inte tillräcklig vid en investeringsnivå enligt gällande budget och flerårsplan. Den antagna investeringsnivån kommer att kräva upplåning utöver det årliga kassaflöde som skapas av årets resultat inklusive avskrivningsmedel. Räntekostnaderna kommer att bli en belastning på kommande års resultat Ökad upplåning medför ökade räntekostnader varför ett resultat i enlighet ekonomisk god hushållning måste eftersträvas. Investeringsnivåerna motiveras av investeringar för barn och äldre, utveckling av nya bostadsområden sam för arena och gymnasieby. Generationsperspektiv god ekonomisk hushållning Den senaste femårsperioden har kommunen haft en stark ekonomi. De sammanlagda resultaten uppgår till 478 Mkr. God ekonomisk hushållning, vilket för kommunen har definierats som ett resultat på minst 55 Mkr, har uppnåtts alla år. För att klara den ökade belastning som sker i kommunens ekonomi när utbetalningar för pensioner intjänade före 1998 kulminerar, har t o m Mkr av de årliga positiva resultaten avsatts till pensionsfond inom eget kapital. I enlighet med kommunfullmäktiges beslut har pensionsmedlen, 433 Mkr, överförts till en speciell anläggningstillgång som kommer att förvaltas i enlighet med speciellt framtaget placeringsreglemente. Pensionskapitalet tillsammans med en real avkastning ska säkerställa att utbetalningar från ansvarsförbindelsen kommande år inte ska överstiga dagens kostnadsnivå på 52,5 Mkr per år. Utifrån ett generationsperspektiv ska således pensionsåtagandet inte bli en belastning på kommande generationer Kommunens modell för ekonomi- och verksamhetsstyrning förbättrar möjligheten till analys av produktivitet och måluppfyllelse. Styrmodellen integrerar ekonomistyrning med miljö- och kvalitetsstyrning och ska förbättra möjligheterna att bedriva kommunal verksamhet på ett kostnadseffektivt och ändamålsenligt sätt.

Din kommuns tillgänglighet

Din kommuns tillgänglighet Område Din kommuns tillgänglighet Nummer 1 2 3 4 Fråga Hur många av medborgare som skickar in en enkel fråga via e-post får svar inom två arbetsdagar? Hur stor andel av medborgarna som tar kontakt med

Läs mer

Finansiell analys kommunen

Finansiell analys kommunen Finansiell analys kommunen Budget 2010, plan 2011-2013 Årets resultat 2010 budgeteras till 19,3 mkr och nettoinvesteringarna inklusive beräknad ombudgetering uppgår till 123,6 mkr. Årets resultat motsvarar

Läs mer

Hammarö kommuns kvalitet i korthet. = Bra resultat i Hammarö kommun = Förbättringsområden i Hammarö kommun. Tillgänglighet i Hammarö kommun 2009

Hammarö kommuns kvalitet i korthet. = Bra resultat i Hammarö kommun = Förbättringsområden i Hammarö kommun. Tillgänglighet i Hammarö kommun 2009 Hammarö kommuns kvalitet i korthet = Bra i Hammarö kommun = Förbättringsområden i Hammarö kommun Tillgänglighet i Hammarö kommun 1. Hur många medborgare får svar på en enkel e-postfråga inom två arbets?

Läs mer

Katrineholms kommuns kvalitet i korthet 2011

Katrineholms kommuns kvalitet i korthet 2011 kommuns kvalitet i korthet 2011 Sedan 2010 deltar kommun i undersökningen Kommunens Kvalitet i Korthet (KKiK) som drivs av Sveriges Kommuner och Landsting, SKL. I tabellerna nedan redovisas resultat. Undersökningen

Läs mer

SALA KOMMUNS KVALITET I KORTHET (KKIK) 2013

SALA KOMMUNS KVALITET I KORTHET (KKIK) 2013 1 (5) 2014-01-20 SALA KOMMUNS KVALITET I KORTHET (KKIK) = Bra för kommun (tillhör de 25 % som har bäst ) = Medel för kommun = Förbättringsområde för kommun (tillhör de 25 % som har sämst ) Tillgänglighet

Läs mer

Kristinehamns kommuns Kvalitet i Korthet (KKiK) 2012

Kristinehamns kommuns Kvalitet i Korthet (KKiK) 2012 s kommuns Kvalitet i Korthet (KKiK) Mätningen innehåller 40 mått. 200 kommuner deltog i undersökningen. Kommunens kvalitet i Korthet omfattar fem områden: Tillgänglighet Trygghet Delaktighet Effektivitet

Läs mer

Lindesbergs kommuns kvalitet i korthet (KKiK) 2011

Lindesbergs kommuns kvalitet i korthet (KKiK) 2011 1 kommuns kvalitet i korthet (KKiK) = Bra för kommun 1) = Medel för kommun 2) = Förbättringsområde för kommun 3) Tillgänglighet i kommun 1. Hur många medborgare får svar på en enkel e-postfråga inom två

Läs mer

Årsredovisning 2011 ÅRSREDOVISNING ÖSTERSUNDS KOMMUN 2011

Årsredovisning 2011 ÅRSREDOVISNING ÖSTERSUNDS KOMMUN 2011 Årsredovisning 2011 1 Innehåll Övergripande del Viktiga händelser under året... 4 Femårsöversikt... 6 Vad kostar det?... 7 Förvaltningsberättelse Resultat, måluppfyllelse och kvalitet... 9 Sammanfattning

Läs mer

Årsredovisning 2011 ÅRSREDOVISNING ÖSTERSUNDS KOMMUN 2011

Årsredovisning 2011 ÅRSREDOVISNING ÖSTERSUNDS KOMMUN 2011 Årsredovisning 2011 1 Innehåll 2 Övergripande del Kommunstyrelsens ordförande... 3 Kommundirektören kommenterar... 5 Viktiga händelser under året... 6 Femårsöversikt... 8 Vad kostar det?... 9 Förvaltningsberättelse

Läs mer

Hur ligger Kungälv till i förhållande till 160 andra kommuner?

Hur ligger Kungälv till i förhållande till 160 andra kommuner? Hur ligger Kungälv till i förhållande till 160 andra kommuner? Hur ligger Kungälv till i förhållande till 160 andra kommuner? Kommunens Kvalitet i Korthet (KKiK) drivs av Sveriges kommuner och Landsting

Läs mer

Kommunens Kvalitet i Korthet 2015

Kommunens Kvalitet i Korthet 2015 1 (11) 2016-03-08 Gunilla Mellgren Kommunens Kvalitet i Korthet 2015 Innehållsförteckning 1. Kommunens kvalitet och effektivitet ur invånar- och brukarperspektiv 2. Sammanfattning av Strömsunds resultat

Läs mer

Vilka resultat presterar Vetlanda kommun?

Vilka resultat presterar Vetlanda kommun? 2014-02-10 Vilka presterar Vetlanda kommun? En kommunjämförelse av kvalitets- och effektivitetsaspekter ur ett medborgar- och ledningsperspektiv. Hur effektivt används kommunens skattemedel? Vilka leder

Läs mer

Hur bra är Ulricehamns kommun?

Hur bra är Ulricehamns kommun? Hur bra är Ulricehamns kommun? Kommunens kvalitet i korthet (KKiK) består av ett antal viktiga kunskapsområden för kommuninvånarna som beskriver kommunens kvalitet och effektivitet. Dessa områden är: "Din

Läs mer

Vilka resultat presterar Vetlanda kommun?

Vilka resultat presterar Vetlanda kommun? 2015-03-16 Vilka resultat presterar Vetlanda kommun? En kommunjämförelse av kvalitets- och effektivitetsaspekter ur ett medborgar- och ledningsperspektiv. Hur effektivt används kommunens skattemedel? Vilka

Läs mer

Kristinehamns kommuns Kvalitet i Korthet (KKiK) 2011

Kristinehamns kommuns Kvalitet i Korthet (KKiK) 2011 kommuns Kvalitet i Korthet (KKiK) Mätningen innehåller totalt 39 mått. 161 kommuner deltog i mätningen. Kommunens Kvalitet i Korthet omfattar fem områden: Tillgänglighet Trygghet Delaktighet Effektivitet

Läs mer

Hur bra är Ulricehamns kommun?

Hur bra är Ulricehamns kommun? Hur bra är Ulricehamns kommun? Kommunens kvalitet i korthet (KKiK) består av ett antal viktiga kunskapsområden för kommuninvånarna som beskriver kommunens kvalitet och effektivitet. Dessa områden är: "Din

Läs mer

Förvaltningsberättelse. Alvesta kommun i jämförelse över tid och med andra kommuner - KKiK

Förvaltningsberättelse. Alvesta kommun i jämförelse över tid och med andra kommuner - KKiK 9 kommun i jämförelse över tid och med andra - KKiK kommun gör årligen i samarbete med Sveriges och landsting, SKL, undersökningar av kommunens kvalitet och resultat genom ett 40-tal mått ur fem perspektiv;

Läs mer

Förvaltningsberättelse. Alvesta kommun i jämförelse över tid och med andra kommuner - KKiK

Förvaltningsberättelse. Alvesta kommun i jämförelse över tid och med andra kommuner - KKiK 9 kommun i jämförelse över tid och med andra - KKiK kommun gör årligen i samarbete med Sveriges och landsting, SKL, undersökningar av kommunens kvalitet och resultat genom ett 40-tal mått ur fem spektiv;

Läs mer

Vilka resultat presterar Vetlanda kommun?

Vilka resultat presterar Vetlanda kommun? 2016-02-12 Vilka resultat presterar Vetlanda kommun? En kommunjämförelse av kvalitets- och effektivitetsaspekter ur ett medborgar- och ledningsperspektiv. Hur effektivt används kommunens skattemedel? Vilka

Läs mer

Finansiell profil Salems kommun

Finansiell profil Salems kommun Finansiell profil Salems kommun 00 007 profiler för Salems kommun 00 007 Syftet med den här analysen är att redovisa var Salems kommun befinner sig finansiellt och hur kommunen har utvecklats under perioden

Läs mer

Delårsrapport April 2015. Kommunfullmäktige

Delårsrapport April 2015. Kommunfullmäktige Delårsrapport April Kommunfullmäktige Förvaltningsberättelse Delårsbokslut Resultatanalys Periodens resultat uppgår till 25,2 mkr, vilket även var resultatet motsvarande period föregående år. Verksamhetens

Läs mer

Finansiell profil Falköpings kommun 2007 2009

Finansiell profil Falköpings kommun 2007 2009 Finansiell profil Falköpings kommun 007 009 profiler för Falköpings kommun 007 009 Syftet med den här analysen är att redovisa var Falköpings kommun befinner sig finansiellt och hur kommunen har utvecklats

Läs mer

Trollhättan tål att jämföras

Trollhättan tål att jämföras 2012-06-25 Trollhättan tål att jämföras Här kan du se hur Trollhättan står sig jämfört med andra kommuner! Vi deltar sedan 2011 i en årlig undersökning kallad Kommunens Kvalitet i Korthet, där kommuner

Läs mer

Finansiell profil Falköpings kommun

Finansiell profil Falköpings kommun Finansiell profil Falköpings kommun 00 007 profiler för Falköpings kommun 00 007 Syftet med den här analysen är att redovisa var Falköpings kommun befinner sig finansiellt och hur kommunen har utvecklats

Läs mer

Hur ligger Kungälv till 2013, i förhållande till drygt 200 andra kommuner?

Hur ligger Kungälv till 2013, i förhållande till drygt 200 andra kommuner? Hur ligger Kungälv till 2013, i förhållande till drygt 200 andra kommuner? Kommunens Kvalitet I Korthet (KKiK) drivs av Sveriges kommuner och Landsting (SKL) och mäter årligen deltagande kommuners kvalitet

Läs mer

Lindesbergs kommuns kvalitet i korthet (KKiK) 2012

Lindesbergs kommuns kvalitet i korthet (KKiK) 2012 1 s kommuns kvalitet i korthet () = Bra resultat för s kommun 1) = Medelresultat för s kommun 2) = Förbättringsområde för s kommun 3) Tillgänglighet i s kommun 1. Hur många medborgare får svar på en enkel

Läs mer

Årsredovisning 2011 Finansutskottet del 1

Årsredovisning 2011 Finansutskottet del 1 Årsredovisning 2011 Finansutskottet del 1 1 Innehåll Förvaltningsberättelse Resultat, måluppfyllelse och kvalitet... 3 2 Sammanfattning 2011... 13 Framtidsbedömning... 14 Omvärldsanalys... 16 Finansiell

Läs mer

Kommunens Kvalitet i Korthet 2015

Kommunens Kvalitet i Korthet 2015 KKIK Kommunens Kvalitet I Korthet 1 Kommunens Kvalitet i Korthet Hur effektivt använder kommunen skattepengarna och vilka resultat leder det till? Sveriges Kommuner och Landsting (SKL) undersöker årligen

Läs mer

Kommunens kvalitet i korthet (KKiK) Resultaten 2010

Kommunens kvalitet i korthet (KKiK) Resultaten 2010 Kommunens kvalitet i korthet (KKiK) Resultaten 2010 Bakgrund till KKiK Fr om 2006 drivet projekt av Sveriges Kommuner och Landsting för att utveckla viktiga mått och mätetal, ur ett förtroendevald- / medborgarperspektiv

Läs mer

Finansiell profil Munkedals kommun

Finansiell profil Munkedals kommun Finansiell profil Munkedals kommun 00 007 profiler för Munkedals kommun 00 007 Syftet med den här analysen är att redovisa var Munkedals kommun befinner sig finansiellt och hur kommunen har utvecklats

Läs mer

Boksluts- kommuniké 2007

Boksluts- kommuniké 2007 s- kommuniké Sammantaget blev det ekonomiska resultatet i Södertälje kommun och Telgekoncernen positivt, enligt det preliminära bokslutet. År var målet för god ekonomisk hushållning i kommunen ett positivt

Läs mer

bokslutskommuniké 2011

bokslutskommuniké 2011 bokslutskommuniké 2011 Bokslutskommunikéns syfte är att ge en snabb, kortfattad och övergripande bild av 2011 års utfall. Förändringar kan komma att ske gentemot slutligt fastställd årsredovisning. Kommunikén

Läs mer

Hur ligger Kungälv till 2014, i förhållande till drygt 200 andra kommuner?

Hur ligger Kungälv till 2014, i förhållande till drygt 200 andra kommuner? Hur ligger Kungälv till 2014, i förhållande till drygt 200 andra kommuner? Kommunens Kvalitet I Korthet (KKiK) drivs av Sveriges kommuner och Landsting (SKL) och mäter årligen deltagande kommuners kvalitet

Läs mer

2015-04-14 Hylte kommun

2015-04-14 Hylte kommun Antal kommuner i KKiK 250 214 222 230 200 190 150 127 158 KKiK utvecklas 100 tillsammans med en KSOgrupp 50 43 63 68 0 0 2006 2007 2008 2009 2010 2011 2012 2013 2015 Syftet med Kommunens Kvalitet i Korthet

Läs mer

Granskning av delårsrapport

Granskning av delårsrapport Revisionsrapport* Granskning av delårsrapport Tyresö kommun September 2007 Anders Hägg Frida Enocksson Jonas Eriksson *connectedthinking Innehållsförteckning 1 Sammanfattande bedömning...3 2 Inledning...5

Läs mer

Din kommuns tillgänglighet

Din kommuns tillgänglighet Område Nummer 1 2 3 4 5 6 7 Fråga Hur många av medborgare som skickar in en enkel fråga via e- post får svar inom två arbetsdagar? Hur stor andel av medborgarna som tar kontakt med kommunen via telefon

Läs mer

Resultat av KKiK Kommuners Kvalitet i Korthet deltog 200 kommuner 2013 deltog 220 kommuner

Resultat av KKiK Kommuners Kvalitet i Korthet deltog 200 kommuner 2013 deltog 220 kommuner Resultat av KKiK Kommuners Kvalitet i Korthet deltog 200 deltog 220 Kommunens Kvalitet i Korthet KKiK Som ett led i att styra mot Vision 2030 och höja kvalitén i servicen till medborgarna deltar kommun

Läs mer

Riktlinjer för god ekonomisk hushållning

Riktlinjer för god ekonomisk hushållning 1(1) Gäller från Diarienummer 2013-01-01 2013/586 040 Antagen: kommunstyrelsen 2013-11-18 139. Riktlinjer för god ekonomisk hushållning Se bilaga 1(5) Datum 2013-05-29 Riktlinjer för god ekonomisk hushållning

Läs mer

Årsredovisning 2012 ÅRSREDOVISNING ÖSTERSUNDS KOMMUN 2012

Årsredovisning 2012 ÅRSREDOVISNING ÖSTERSUNDS KOMMUN 2012 Årsredovisning 2012 1 Innehåll 2 Övergripande del Kommunstyrelsens ordförande... 3 Kommundirektören kommenterar... 5 Viktiga händelser under året... 6 Femårsöversikt... 8 Vad kostar det?... 9 Förvaltningsberättelse

Läs mer

TOMELILLA KOMMUN KOMMUNAL FÖRFATTNINGSSAMLING Nr B 13:1

TOMELILLA KOMMUN KOMMUNAL FÖRFATTNINGSSAMLING Nr B 13:1 TOMELILLA KOMMUN KOMMUNAL FÖRFATTNINGSSAMLING Nr B 13:1 Kf 164/2013 Dnr KS 2013/310 Reglemente för resultatutjämningsreserv (RUR) Bakgrund Enligt kommunallagen 8 kap 1 ska fullmäktige besluta om riktlinjer

Läs mer

Övergripande del Kommunstyrelsens ordförande 3 Kommundirektören kommenterar 4 Viktiga händelser under året 5 Femårsöversikt 6 Vad kostar det?

Övergripande del Kommunstyrelsens ordförande 3 Kommundirektören kommenterar 4 Viktiga händelser under året 5 Femårsöversikt 6 Vad kostar det? Årsredovisning 2007 Övergripande del Kommunstyrelsens ordförande 3 Kommundirektören kommenterar 4 Viktiga händelser under året 5 Femårsöversikt 6 Vad kostar det? 7 Förvaltningsberättelse Resultat, måluppfyllelse

Läs mer

År 2011 medverkade 160 kommuner i Kommunen kvalitet i korthet. Antalet mått är drygt 40 st fördelade över de fem perspektiven som beskrivs ovan.

År 2011 medverkade 160 kommuner i Kommunen kvalitet i korthet. Antalet mått är drygt 40 st fördelade över de fem perspektiven som beskrivs ovan. Kommunens Kvalitet i Korthet Sveriges kommuner och landsting (SKL) sammanställer årligen undersökningar av kommunens kvalitet och effektivitet ur fem perspektiv. Tillgänglighet Trygghet Information och

Läs mer

Finspångs kommuns kvalitet i korthet 2014

Finspångs kommuns kvalitet i korthet 2014 1 (12) s kommuns kvalitet i korthet Sedan deltar s kommun i undersökningen Kommunens Kvalitet i Korthet () som drivs av Sveriges Kommuner och Landsting, SKL. Undersökningen omfattar ca 40 mått som ska

Läs mer

övergripande del Årsredovisning 2008

övergripande del Årsredovisning 2008 övergripande del Årsredovisning 2008 1 övergripande del Övergripande del Kommunstyrelsens ordförande... 3 Kommundirektören kommenterar... 4 Viktiga händelser under året... 5 Femårsöversikt... 6 Vad kostar

Läs mer

Resultat Kommunens Kvalitet i Korthet Bra OK Under medel

Resultat Kommunens Kvalitet i Korthet Bra OK Under medel Kommunens tillgänglighet Hur stor andel av medbogarna som skickar in en enkel fråga via e-post 78% 79% 100% 42% får svar inom två arbetsdagar Hur stor del av medborgarna som tar kontakt med kommunen via

Läs mer

Säffle kommuns kvalitet för 2009 i korta drag

Säffle kommuns kvalitet för 2009 i korta drag Säffle kommuns kvalitet för 2009 i korta drag En summarisk redovisning av ett antal faktorer som belyser och jämför kommunens kvalitet ur medborgarperspektiv Bästa Säfflebo, Din kommun bedriver varje dag

Läs mer

1. Hur många av medborgare som skickar in en enkel fråga via e post får svar inom två arbetsdagar?

1. Hur många av medborgare som skickar in en enkel fråga via e post får svar inom två arbetsdagar? 1. Hur många av medborgare som skickar in en enkel fråga via e post får svar inom två arbetsdagar? stahammar 60 61 61 6364 60 45 49 60 64 65 65 6769 73 7577 73 72 73 73 82 83 82 82 81 82 82 77 7981 83

Läs mer

bokslutskommuniké 2012

bokslutskommuniké 2012 bokslutskommuniké 2012 Bokslutskommunikéns syfte är att ge en snabb, kortfattad och övergripande bild av 2012 års utfall. Förändringar kan komma att ske gentemot slutligt fastställd årsredovisning. Kommunikén

Läs mer

Sammanställning av resultat för KKiK 2013 Alla Jämtlandskommuner utom Bräcke

Sammanställning av resultat för KKiK 2013 Alla Jämtlandskommuner utom Bräcke Sammanställning av resultat för KKiK 2013 Alla Jämtlandskommuner utom Bräcke Som jämförelse finns de kommuner med högst respektive lägst resultat med i tabellerna. Medelvärdet gäller för hela riket. Vissa

Läs mer

Resultatrapport Kommunens Kvalitet i Korthet

Resultatrapport Kommunens Kvalitet i Korthet Resultatrapport Kommunens Kvalitet i Korthet 2015 Sammanställning av resultat i Kommunens Kvalitet i Korthet (KKiK) 2015 Bakgrund Åre kommun deltar sedan 2012 i Sveriges Kommuner och Landstings (SKL) nationella

Läs mer

Medel. Definition. Antal dagar. Antal dagar. 9 Ånge 08. Antal dagar. Medel 2010/ Index 1-100. Antal personer. Barn/ personal

Medel. Definition. Antal dagar. Antal dagar. 9 Ånge 08. Antal dagar. Medel 2010/ Index 1-100. Antal personer. Barn/ personal Kommunens Kvalitet i Korthet 160 kommuner deltog 1 2 3 4 5 6 7 8 9 Din kommuns tillgänglighet Hur många av medborgare som skickar in en enkel fråga via e-post får svar inom två arbetsdagar? Definition

Läs mer

Bokslutskommuniké 2014

Bokslutskommuniké 2014 Bokslutskommuniké 2014 Bokslutskommunikéns syfte är att ge en snabb, kortfattad och övergripande bild av 2014 års utfall. Förändringar kan komma att ske i den slutliga årsredovisningen, som fastställs

Läs mer

Ledningsenheten 2005-10-28 1 (7) Landstingsfullmäktiges finansplan 2006 (08)

Ledningsenheten 2005-10-28 1 (7) Landstingsfullmäktiges finansplan 2006 (08) Ledningsenheten 2005-10-28 1 (7) Landstingsfullmäktiges finansplan 2006 (08) LANDSTINGET KRONOBERG 2005-10-28 2 (7) 1 Finansiella ramar Finansiering av tidigare beslutade driftkostnadsramar föreslås grundat

Läs mer

Årsredovisning 2013 ÅRSREDOVISNING ÖSTERSUNDS KOMMUN 2013

Årsredovisning 2013 ÅRSREDOVISNING ÖSTERSUNDS KOMMUN 2013 Årsredovisning 2013 1 Innehåll 2 Övergripande del Kommunstyrelsens ordförande... 3 Kommundirektören kommenterar... 5 Viktiga händelser under året... 6 Femårsöversikt... 8 Vad kostar det?... 9 Förvaltningsberättelse

Läs mer

Policy. God ekonomisk hushållning och resultatutjämningsreserv 1

Policy. God ekonomisk hushållning och resultatutjämningsreserv 1 Policy God ekonomisk hushållning och resultatutjämningsreserv 1 Innehåll Bakgrund 3 God ekonomisk hushållning 3 Mål och måluppfyllelse för god ekonomisk hushållning 3 Finansiella mål och riktlinjer 3 Mål

Läs mer

31 AUGUSTI 2014 VILHELMINA KOMMUN

31 AUGUSTI 2014 VILHELMINA KOMMUN 31 AUGUSTI 2014 VILHELMINA KOMMUN Kommunstyrelsen, 912 81 VILHELMINA Besöksadress: Förvaltningshuset, Torget 6 Växel: 0940-14 000 e-post: vilhelmina.kommun@vilhelmina.se KS 2014-10-01 KOMMUNINFORMATION

Läs mer

Kommunrapport 1 Befolkning, arbetsmarknad, ekonomi

Kommunrapport 1 Befolkning, arbetsmarknad, ekonomi Fokus: Högsby Län: Kalmar län (ovägt medel) Kommungruppering: Pendlingskommuner (ovägt medel) Kommunrapport 1 Befolkning, arbetsmarknad, ekonomi Diagrammen baseras på data från Kommun- och landstingsdatabasen

Läs mer

Kommunens Kvalitet i Korthet

Kommunens Kvalitet i Korthet ) Datum Sida 2014-03-24 1 (3) Kommunens Kvalitet i Korthet Ett resultat som är bättre eller lika med snittet i nätverket Ett resultat som är sämre än snittet i nätverket Mått 2014 TILLGÄNGLIGHET Andel

Läs mer

Finspångs kommuns kvalitet i korthet 2015

Finspångs kommuns kvalitet i korthet 2015 2016-03-03 1 (11) s kommuns kvalitet i korthet Sedan 2010 deltar s kommun i undersökningen Kommunens Kvalitet i Korthet () som drivs av Sveriges Kommuner och Landsting, SKL. Undersökningen omfattar ca

Läs mer

RESULTAT AV UNDERSÖKNINGEN KOMMUNENS KVALITET I KORTHET (KKIK) 2014

RESULTAT AV UNDERSÖKNINGEN KOMMUNENS KVALITET I KORTHET (KKIK) 2014 RESULTAT AV UNDERSÖKNINGEN KOMMUNENS KVALITET I KORTHET (KKIK) 2014 För att ge en snabb och enkel överblick över hur Vadstena kommun står sig jämfört med andra kommuner är utfallet uppdelat i fyra grupper:

Läs mer

Årsredovisning 2013 ÅRSREDOVISNING ÖSTERSUNDS KOMMUN 2013

Årsredovisning 2013 ÅRSREDOVISNING ÖSTERSUNDS KOMMUN 2013 Årsredovisning 2013 1 Innehåll 2 Övergripande del Kommunstyrelsens ordförande... 3 Kommundirektören kommenterar... 5 Viktiga händelser under året... 6 Femårsöversikt... 8 Vad kostar det?... 9 Förvaltningsberättelse

Läs mer

RÄTTVISANDE RÄKENSKAPER...2

RÄTTVISANDE RÄKENSKAPER...2 Rapport Åtvidabergs kommun Granskning delårsrapport 2006-08-31 2006-10-17 Genomförd på uppdrag av de förtroendevalda revisorerna i Åtvidabergs kommun Susanne Svensson Lars Rydvall Innehåll 1 SAMMANFATTNING...1

Läs mer

Korthet) 2014 Alla Jämtlandskommuner utom Bräcke

Korthet) 2014 Alla Jämtlandskommuner utom Bräcke 1 Sammanställning av resultat KKiK (Kommunens Kvalitet i Korthet) 2014 Alla Jämtlandskommuner utom Bräcke Berg, Härjedalen, Krokom, Ragunda, Strömsund, Åre och Östersund ingår i ett nätverk via SKL, Nornorna,

Läs mer

Översiktlig granskning av delårsrapport 2014

Översiktlig granskning av delårsrapport 2014 Revisionsrapport Caroline Liljebjörn 29 augusti 2014 Översiktlig granskning av delårsrapport 2014 Torsås kommun Innehållsförteckning 1 Sammanfattande bedömning 1 2 Inledning 2 2.1 Bakgrund 2 2.2 Syfte,

Läs mer

Kommunens kvalitet i korthet

Kommunens kvalitet i korthet Kommunens kvalitet i korthet Kommunens Kvalitet i Korthet är ett verktyg för att ta fram information som ger en god kunskap om kommunens kvalitet i förhållande till sig själv över tid och i jämförelse

Läs mer

Osby kommun Granskning av delårsrapport per

Osby kommun Granskning av delårsrapport per Osby kommun Granskning av delårsrapport per 2014-08-31 2014-10-01 Thomas Hallberg Syfte med granskningen Ernst & Young har på uppdrag av kommunrevisionen i Osby kommun gjort en översiktlig granskning av

Läs mer

Korthet) 2015 Alla Jämtlandskommuner utom Bräcke

Korthet) 2015 Alla Jämtlandskommuner utom Bräcke 1 Sammanställning av resultat KKiK (Kommunens Kvalitet i Korthet) 2015 Alla Jämtlandskommuner utom Bräcke Berg, Härjedalen, Krokom, Ragunda, Strömsund, Åre och Östersund ingår i ett nätverk via SKL, Nornorna,

Läs mer

Månadsuppföljning januari juli 2015

Månadsuppföljning januari juli 2015 Resultatet uppgår till 47 Mkr för juli månad. Nettokostnaderna har t.o.m. juli tagit i anspråk 57 % av årsbudgeten. Riktpunkten är 58 %. Hittills under året har kommunen investerat för 103 Mkr. Fyra av

Läs mer

Riktlinjer för god ekonomisk hushållning och resultatutjämningsreserv (RUR)

Riktlinjer för god ekonomisk hushållning och resultatutjämningsreserv (RUR) TJÄNSTESKRIVELSE Handläggare Datum Ärendebeteckning Urban Sparre 2013-11-21 KS 2013/0865 Kommunfullmäktige Riktlinjer för god ekonomisk hushållning och resultatutjämningsreserv (RUR) Förslag till beslut

Läs mer

Granskning av delårs- rapport 2012

Granskning av delårs- rapport 2012 Revisionsrapport Granskning av delårs- rapport 2012 Karlstads kommun Daniel Brandt Stefan Fredriksson Lars Dahlin Maria Jäger Innehållsförteckning 1 Sammanfattande bedömning 1 2 Inledning 2 2.1 Bakgrund

Läs mer

Årsredovisning 2013 ÅRSREDOVISNING ÖSTERSUNDS KOMMUN 2013

Årsredovisning 2013 ÅRSREDOVISNING ÖSTERSUNDS KOMMUN 2013 Årsredovisning 2013 1 Innehåll 2 Övergripande del Kommunstyrelsens ordförande... 3 Kommundirektören kommenterar... 5 Viktiga händelser under året... 6 Femårsöversikt... 8 Vad kostar det?... 9 Förvaltningsberättelse

Läs mer

Granskning av delårsrapport 2014

Granskning av delårsrapport 2014 Granskningsrapport Carl-Gustaf Folkeson Bengt-Åke Hägg Lotten Lasson Granskning av delårsrapport 2014 Staffanstorps kommun Innehållsförteckning 1 Sammanfattande bedömning 1 2 Inledning 2 2.1 Bakgrund 2

Läs mer

Tillgänglighet via telefon och e-post

Tillgänglighet via telefon och e-post Tillgänglighet via telefon och e-post Gott bemötande efter att ha ringt kommunen och ställt en enkel fråga Svar på enkel e-postfråga inom två arbetsdagar Svar på enkel fråga efter att ha ringt kommunen

Läs mer

Årsredovisning 2015 ÅRSREDOVISNING ÖSTERSUNDS KOMMUN 2015

Årsredovisning 2015 ÅRSREDOVISNING ÖSTERSUNDS KOMMUN 2015 Årsredovisning 2015 1 Innehåll 2 Övergripande del Kommunstyrelsens ordförande... 3 Kommundirektören kommenterar... 5 Viktiga händelser under året... 6 Femårsöversikt... 8 Vad kostar det?... 9 Förvaltningsberättelse

Läs mer

Ekonomi. -KS-dagar 28/1 2015-

Ekonomi. -KS-dagar 28/1 2015- Ekonomi -KS-dagar 28/1 2015- Innehåll Resultat och balansräkning Budgetuppföljning Bokslut Investeringar i anläggningstillgångar Resultat och balans INTÄKTER Värdet av varuleveranser och utförda tjänster

Läs mer

UTKAST. Kommunens Kvalitet i Korthet

UTKAST. Kommunens Kvalitet i Korthet UTKAST Kommunens Kvalitet i Korthet Resultat 2009 Innehåll Inledning... 3 Tillgänglighet... 4-5 Trygghet... 6 Delaktighet... 7 Effektivitet... 8-13 Samhällsutveckling... 14-16 Teckenförklaring: Resultatet

Läs mer

Policy för god ekonomisk hushållning

Policy för god ekonomisk hushållning Datum hushållning Antagen av kommunfullmäktige Antagen av: KF 271/2016 Dokumentägare: Ekonomidirektör Ersätter dokument: hushållning, antagen av KF 41/2014 Relaterade dokument: Ekonomistyrningspolicy Målgrupp:

Läs mer

Riktlinjer för god ekonomisk hushållning, riktlinjer för resultatutjämningsreserv och avsättning/nyttjande av reservfond Piteå kommun

Riktlinjer för god ekonomisk hushållning, riktlinjer för resultatutjämningsreserv och avsättning/nyttjande av reservfond Piteå kommun Riktlinjer för god ekonomisk hushållning, riktlinjer för resultatutjämningsreserv och avsättning/nyttjande av reservfond Piteå kommun Dokumentnamn Dokumenttyp Fastställd/upprättad Beslutsinstans Riktlinjer

Läs mer

Kommunrapport 1 Befolkning, arbetsmarknad, ekonomi

Kommunrapport 1 Befolkning, arbetsmarknad, ekonomi Fokus: Älmhult Län: Kronobergs län (ovägt medel) Kommungruppering: Kommuner i tätbefolkad region (ovägt medel) Kommunrapport 1 Befolkning, arbetsmarknad, ekonomi Diagrammen baseras på data från Kommun-

Läs mer

Budget 2016, ram för 2017och plan 2018; Del I finansiering och resultat

Budget 2016, ram för 2017och plan 2018; Del I finansiering och resultat Datum 2015-09-29 Handläggare Jan Öhlin Direkttelefon 0380-51 88 61 E-postadress jan.ohlin@nassjo.se Kommunstyrelsen Budget 2016, ram för 2017och plan 2018; Del I finansiering och resultat Sammanfattning

Läs mer

Granskning av årsredovisning 2009

Granskning av årsredovisning 2009 Revisionsrapport 2010-04-16 Bert Hedberg, certifierad kommunal revisor Oscar Hjelte Innehållsförteckning 1 Sammanfattning...3 2 Inledning...4 2.3 Bakgrund...4 2.4 Revisionsfråga och metod...4 3 Granskningsresultat...5

Läs mer

Dnr KK13/346 POLICY. Policy för god ekonomisk hushållning. Antagen av kommunfullmäktige 2013-12-10 287

Dnr KK13/346 POLICY. Policy för god ekonomisk hushållning. Antagen av kommunfullmäktige 2013-12-10 287 Dnr KK13/346 POLICY för god ekonomisk hushållning 2013-12-10 287 Dnr KK13/346 2/8 Innehållsförteckning 1 Inledning... 3 2 Syfte... 3 3 Utgångspunkter och principer... 3 3.1 Avgränsning... 4 3.2 Politiska

Läs mer

Budget 2005. Resultaträkning Budget 2005 Budget 2004 Bokslut 2003 Verksamhetens nettokostnader -435,0-432,1-421,0

Budget 2005. Resultaträkning Budget 2005 Budget 2004 Bokslut 2003 Verksamhetens nettokostnader -435,0-432,1-421,0 Budget 2005 De senaste årens goda tillväxt avseende kommunens skatteintäkter har avstannat. Bidragen från kostnadsutjämningssytemen har minskat, dock har de statliga bidragen ökat. Samtidigt har kommunens

Läs mer

Årsredovisning för Linköpings kommun 2011

Årsredovisning för Linköpings kommun 2011 1 (6) Kommunledningskontoret 2012-03-13 Dnr KS Stig Metodiusson Kommunstyrelsen Årsredovisning för Linköpings kommun 2011 FÖRSLAG TILL KOMMUNSTYRELSEN 1. Kommunstyrelsen bedömer att kommunens mål för god

Läs mer

FÖRVALTNINGSBERÄTTELSE. Årsredovisning 2006 ÖSTERSUNDS KOMMUN FÖRVALTNINGSBERÄTTELSE ÖSTERSUNDS KOMMUN 2005

FÖRVALTNINGSBERÄTTELSE. Årsredovisning 2006 ÖSTERSUNDS KOMMUN FÖRVALTNINGSBERÄTTELSE ÖSTERSUNDS KOMMUN 2005 FÖRVALTNINGSBERÄTTELSE Årsredovisning 2006 ÖSTERSUNDS KOMMUN FÖRVALTNINGSBERÄTTELSE ÖSTERSUNDS KOMMUN 2005 1 FÖRVALTNINGSBERÄTTELSE ÖSTERSUNDS KOMMUN 2005 1 Övergripande del...3 Kommunstyrelsens ordförarde...3

Läs mer

BOKSLUTSRAPPORT 2011

BOKSLUTSRAPPORT 2011 BOKSLUTSRAPPORT 2011 Resultat 16,0 mkr (2010: 40,1 mkr) Resultatmål 30,2 mkr (2010: 30,1 mkr) Avvikelse -14,4 mkr (2010: 10,0 mkr) Procent av skatteintäkter 0,9 % (2010: 2,5 %) Bokslutsrapporten presenterar

Läs mer

Förklaring i ord KKiK 2013

Förklaring i ord KKiK 2013 Syftet med Kommunens Kvalitet i Korthet (KKiK) Att kommuninvånarna skall få information om kvaliteten på den service som kommunen tillhandahåller Att kommunen vill föra en dialog kring resultat med kommuninvånarna

Läs mer

Granskning av delårsrapport 2014

Granskning av delårsrapport 2014 Granskningsrapport Caroline Liljebjörn Granskning av delårsrapport 2014 Vimmerby kommun Innehållsförteckning 1 Sammanfattande bedömning 1 2 Inledning 2 2.1 Bakgrund 2 2.2 Syfte, revisionsfrågor och avgränsning

Läs mer

Preliminär Bokslutsrapport December 2016

Preliminär Bokslutsrapport December 2016 Preliminär Bokslutsrapport December 2016 Resultatet uppgår till 59 mkr Nämndernas resultat är sammanlagt 22 mkr bättre än budget Kommunen har investerat för 175 mkr. Samtliga fyra finansiella mål nås.

Läs mer

SIDAN 1. Årsredovisning 2008 med uppföljning av budget för Stockholms stad

SIDAN 1. Årsredovisning 2008 med uppföljning av budget för Stockholms stad SIDAN 1 Årsredovisning 2008 med uppföljning av budget för Stockholms stad Sammanfattning Samtliga tre inriktningsmål har uppfyllts under året Av kommunfullmäktiges 14 verksamhetsmål har 11 uppfyllts helt,

Läs mer

Cirkulärnr: 2001:38 Diarienr: 2001/0715 Nyckelord: Bokslut Handläggare: Anders Nilsson Sektion/Enhet: Sektionen för ekonomistyrning Datum:

Cirkulärnr: 2001:38 Diarienr: 2001/0715 Nyckelord: Bokslut Handläggare: Anders Nilsson Sektion/Enhet: Sektionen för ekonomistyrning Datum: Cirkulärnr: 2001:38 Diarienr: 2001/0715 Nyckelord: Bokslut Handläggare: Anders Nilsson Sektion/Enhet: Sektionen för ekonomistyrning Datum: 2001-03-28 Mottagare: Ekonomi/Finans Kansli Revision Rubrik: Kommunernas

Läs mer

Tillgänglighet via telefon och e-post

Tillgänglighet via telefon och e-post Tillgänglighet via telefon och e-post Svar på enkel fråga efter att ha ringt kommunen Gott bemötande efter att ha ringt kommunen och ställt en enkel fråga Svar på enkel e-postfråga inom två arbetsdagar

Läs mer

Lerums Kommun. Granskning av bokslut 2010-12-31 2011-03-17 "%M =U ERNST ÅYOUNG. Revisionsrapport 2010 Genomförd på uppdrag av revisorerna

Lerums Kommun. Granskning av bokslut 2010-12-31 2011-03-17 %M =U ERNST ÅYOUNG. Revisionsrapport 2010 Genomförd på uppdrag av revisorerna Revisionsrapport 2010 Genomförd på uppdrag av revisorerna LERUMS KOMMUN Sektor hfrasupporr 2011-03-17 "%M /Vendetyp Lerums Kommun Granskning av bokslut 2010-12-31 =U ERNST ÅYOUNG Qualityln Everything We

Läs mer

Granskning av kommunens delårsrapport per 2007-08-31

Granskning av kommunens delårsrapport per 2007-08-31 Revisionsrapport* Granskning av kommunens delårsrapport per 2007-08-31 Oxelösunds kommun 2007-09-26 Matti Leskelä Pär Lindberg *connectedthinking Innehållsförteckning 1 Inledning...1 1.1 Bakgrund...1 1.2

Läs mer

En sammanfattning av årsredovisningen för 2014

En sammanfattning av årsredovisningen för 2014 Kortversion av Gislaveds kommuns årsredovisning 2014: En sammanfattning av årsredovisningen för 2014 Den kommunala verksamheten i Gislaved kostar 1443 miljoner kronor och utförs av 2530 medarbetare (vilket

Läs mer

Hur god är kommunens webbinformation till medborgarna? 41 62 64 87 Tyresö 26 Gullspång

Hur god är kommunens webbinformation till medborgarna? 41 62 64 87 Tyresö 26 Gullspång Tillgänglighet & Information Hur många av medborgare som skickar in en enkel fråga via e-post får svar inom två arbetsdagar? Plac Tanum Medel Bäst Bästa kommun Sämst Sämsta kommun 41 65 77 96 Östersund

Läs mer

Kommunrapport 1 Befolkning, arbetsmarknad, ekonomi

Kommunrapport 1 Befolkning, arbetsmarknad, ekonomi Fokus: Högsby Län: Kalmar län Kommungruppering: Pendlingskommuner Kommunrapport 1 Befolkning, arbetsmarknad, ekonomi Diagrammen baseras på data från Kommun- och landstingsdatabasen (www.kolada.se) Printdate:

Läs mer

Granskning av delårsrapport 2016

Granskning av delårsrapport 2016 Granskningsrapport Richard Vahul Jenny Nyholm Granskning av delårsrapport 2016 Nynäshamns kommun Granskning av delårsrapport 2016 Innehållsförteckning 1 Sammanfattande bedömning 1 2 Inledning 2 2.1 Bakgrund

Läs mer

Söderhamns kommun. Granskning av delårsrapport per den 31 augusti Revisionsrapport. KPMG 11 oktober 2006 Antal sidor 9

Söderhamns kommun. Granskning av delårsrapport per den 31 augusti Revisionsrapport. KPMG 11 oktober 2006 Antal sidor 9 Granskning av delårsrapport per den 31 augusti 2006 KPMG 11 oktober 2006 Antal sidor 9 Innehåll 1. Sammanfattning 1 2. Bakgrund 1 3. Ansvarsavgränsning 2 4. Granskning 2 5. Revisionsmål 3 6. Granskningens

Läs mer