FÖRVALTNINGSBERÄTTELSE ÅRSREDOVISNING ÖSTERSUNDS KOMMUN Årsredovisning Del 1

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "FÖRVALTNINGSBERÄTTELSE ÅRSREDOVISNING ÖSTERSUNDS KOMMUN 2010. Årsredovisning 2010. Del 1"

Transkript

1 FÖRVALTNINGSBERÄTTELSE Årsredovisning 2010 Del 1 1

2 FÖRVALTNINGSBERÄTTELSE 2

3 Innehåll FÖRVALTNINGSBERÄTTELSE Förvaltningsberättelse Finansiella rapporter kommunen Sammanställd redovisning koncernen Personalekonomisk redovisning Miljöredovisning Välfärdsredovisning 3 Formgivning: Infobyrån, Östersunds kommun. Foto: Mats Almlöf, Sverker Berggren, Roger Strandberg, Jörgen Vikström, Patrick Gustafsson. Tryck: Östersunds kommun

4 FÖRVALTNINGSBERÄTTELSE Viktiga händelser under Konjunkturläget har förbättrats i Sverige och världen, det märks inte helt tydligt i Östersund. Flera av kommunens större tillverkande företag drabbades av konkurs, nedläggning eller neddragningsbeslut under året. De tillverkningsföretag som lyckades överleva lågkonjunkturen har kunnat återhämta sig bra I Östersund och länet, till skillnad från riket, har den totala arbetslösheten ökat jämfört med december föregående år. Den totala arbetslösheten (öppet arbetslösa + program med aktivitetsstöd) har ökat från 8,4 % till 8,6 % (jämfört med riket 6,8 %). Ungdomsarbetslösheten är hög i länet och i Östersund. Jämfört med december 2009 har den totala arbetslösheten december 2010 ökat från 14,3 % till 15,4 % (jämfört med riket 10,9 %). Antalet hushåll som är beroende av försörjningsstöd fortsätter att öka. Arbetslöshet är fortfarande den största grundorsaken till att människor behöver söka socialbidrag till sin försörjning. Under året har 19 detaljplaner antagits och 10 stycken av dem innebär byggrätter för nya bostäder i staden, på Frösön och i Östersunds närmaste omgivningar. Den mest omfattande planen gäller Remonthagen med ca 250 nya bostäder, förskola, grönområden och idrottsområde. För Brittsbo i Lugnvik på gränsen mot Krokom har en ny plan antagits som medger att ett hundratal nya villor byggs. Utredningen om möjligheterna att elektrifiera Meråkersbanan har slutförts och överlämnats till regeringarna i Norge och Sverige. En kompletterande utredning avseende möjligheterna att etablera en s k kombiterminal i Östersund har genomförts. Underlag har lämnats för att kunna behålla flygtrafiken mellan Östersund och Umeå genom s k rikstrafik. Under 2010 har ett intensifierat samarbete mellan Mittuniversitetet och Nationella vintersportcentret och kommunen påbörjats. Kommunen har satsat närmare två miljoner kronor på att förstärka investeringar och ge möjlighet till fördjupad verksamhet vid centret. Ett mer långtgående samarbetsavtal mellan Mittuniversitetet och kommunen är på väg under Inom projektet Green Highway har nio laddstationer längs E14 och en lokal laddinfrastruktur har byggts upp. Grön Trafik har fått bidrag från Energimyndigheten för ett 4-årigt elbilsprojekt tillsammans med Jämtkraft. Gröna Bilister har utsett Östersund till fjärde bästa miljöbilskommun i Sverige. I juli 2010 utnämndes/antogs Östersund och Jämtland av UNESCO som medlem i nätverket Creative Cities of Gastronomy. Östersunds kommun har även vunnit tävlingen årets matlandethuvudstad. Tävlingen är en del av Sverige - det nya matlandet. Östersunds kommun blev under 2010 utvald som Sveriges bästa klimatkommun. Östersunds kommun ingår numera i förvaltningsområdet för det samiska språket vilket innebär att stödja det samiska språket och att stärka samernas möjligheter till inflytande. Kommunen har upprättat en handlingsplan för införandet av den så kallade minoritetsreformen. En händelse som i någon form påverkat alla boende och tillresta till kommunen under senare delen av året var utbrottet av parasiten cryptosporidium i kommunens dricksvatten. Kommunikationsinsatsen i samband med den händelsen torde vara det i särklass största och mest intensiva i kommunens historia. Två saker prioriterades; information på vår egen webb samt mediekommunikation. Under året har större arrangemang genomförts i form av World Cup i Skidskytte, SM i curling för oldboys/girls, slädhunds-sm långdistans 2010, Storsjöcupen i fotboll, Jämtland Dragracing Open med SM-deltävling i Pro Stock snöskoter, KFUM- RM Riksmästerskap i basket, SM i Enduro och Sverigecup i skidskytte. Östersund har ett skidstadion i världsklass. Under 2010 har investeringar skett för en fortsatt utveckling av skidstadion. En förstudie har påbörjats med stöd av EU-medel för att upprätta

5 FÖRVALTNINGSBERÄTTELSE en långsiktig strategisk utvecklingsplan för Östersunds skidstadion. Kommunfullmäktige beslutade i april att bygga en ny arena i stadsdel Norr. Under hösten har ett inledande arbete bedrivits/påbörjats i olika delprojekt. Halva Frösöbron har renoverats och fått ny låg belysning. Cirkulationsplatser har byggts i Fyrvallakorset och Julakorset. Arbetet med att öka tillgängligheten i kollektivtrafiken fortsätter med förbättringar av hållplatslägen och bussgator. Förnyelse av belysningsanläggningarna sker med ledorden tryggt, säkert och energieffektivt. Byten till mer energieffektiva armaturer har dominerat åtgärdsprogrammet vilket har minskat elförbrukningen med 10 %. Under året öppnades tre nya förskoleavdelningar och ett enskilt drivet familjedaghem ( annan pedagogisk omsorg ) startade sin verksamhet i november Elevantalet i grundskolan minskar fortfarande, främst i skolans senaredel. An talet elever i den obligatoriska särskolans klasser, antalet individuellt integrerade särskoleelever och antalet elever från andra kommuner har också minskat under året. Bedömningen av måluppfyllelse/betyg samt utvecklandet av individuella utvecklingsplaner och skriftliga omdömen har varit centrala utvecklingsområden inom skolan under året. En stor utmaning är det arbete som under året påbörjats med anledning av ny skollag och ny läroplan/nya kursplaner som skall börja gälla f o m läsåret 2011/2012 Tillströmningen av nya ärenden inom socialtjänsten inte minst för försörjningsstöd - har varit konstant hög sedan starten av mottagningsteamet. Fokus inom socialtjänsten har varit att minska besluten om placering av barn o unga genom olika insatser i öppenvård. Under året har flera narkotikahärvor uppdagats, vilka innehållit ett stort antal unga personer som inte tidigare varit kända av socialtjänsten. Inom öppenvården har socialnämnden startat Strandvillan som är ett boende för ungdomar år och Sjuttio3:an, vilket är en daglig verksamhet för ungdomar i samma åldersgrupp. Från den 1 april 2010 har valfrihetssystem för både portionsmat och servicetjänster införts inom vård- och omsorgsverksamheten. Valfrihetssystemet enligt LOV (lag om valfrihet) innebär att brukare som har servicetjänster får välja vilken utförare som ska utföra tjänsterna och är man inte nöjd med utföraren har de rätt att välja en ny utförare. Fixartjänster till personer över 67 år från den 1 april 2010 erbjuder kommunen fixartjänster utan individuell behovsbedömning enligt lagen om kommunal befogenhet att tillhandahålla servicetjänster åt äldre. Borgensfrågorna har varit mycket aktuella och en bostadsrättsförening har begärt sig i frivillig likvidation vilket kommer att innebära att kommunen tvingats infria ett borgensåtagande. Kommunfullmäktige har beslutat ta ut avgifter för de borgensåtaganden som kommunen har gentemot ett antal bostadsrättsföreningar. Ett nytt aktieägaravtal och bolagsordning för Jämtkraft AB har utarbetats i dialog med Krokom och Åre. Vestibulums försäljning av bostadsfastigheterna och överförande av pensionsåtaganden till kommunen är nu klara. Strategi för förvaltning av den pensionsreserv som avsatts redovisades till kommunstyrelsen och fullmäktige i juni. Upphandling av kapitalförvaltare av 430 miljoner är genomförd. 5

6 FÖRVALTNINGSBERÄTTELSE Femårsöversikt RESULTATRÄKNINGAR Verksamhetens intäkter 714,0 687,4 687,7 722,2 733,5 Verksamhetens kostnader , , , , ,3 Av- och nedskrivningar -124,5-125,7-116,0-116,3-106,7 Verksamhetens nettokostnader , , , , ,5 Skatteintäkter 2 259, , , , ,8 Generella statsbidrag och utjämning 593,1 489,7 472,7 375,8 338,6 Finansnetto 110,5 6,3 22,9 21,1 22,3 Årets resultat -269,9 102,2 76,1 93,0 142,2 Verksamhetens nettokostnad/skatteintäkter och generella statsbidrag 113,3% 96,5% 98,0% 97,2% 95,0% KASSAFLÖDESANALYSER Löpande verksamhet Kassaflöde från löpande verksamhet 268,9 411,7 196,9 213,1 223,1 Investeringsverksamhet Nettoinvesteringar, materiella anläggningstillgångar -200,1-215,4-328,0-203,1-202,3 Försäljning av materiella anläggningstillgångar 9,7 3,7 5,4 44,3 6,8 Investeringar i finansiella anläggningstillgångar -435,9-551,2-1,2-0,3 0,0 Försäljning av finansiella anläggningstillgångar 5,5 0,0 1,2 0,0 10,9 Kassaflöde från investeringsverksamhet -620,8-762,9-322,6-159,1-184,6 Finansieringsverksamhet Upptagna/amortering lån ,2 Förändring av långfristiga fordringar 82,1 552,4 2,9 7,3-20,4 Kassaflöde från finansieringsverksamhet 82,1 552,4 2,9 7,3-83,6 Förändring i kassaflöde -269,8 201,2-122,8 61,3-49,1

7 övergripande del FÖRVALTNINGSBERÄTTELSE BALANSRÄKNINGAR TILLGÅNGAR ANLÄGGNINGSTILLGÅNGAR 3 239, , , , ,0 Exploateringstillgångar 7,8 7,6 14,0 8,7 - Förråd mm 2,2 2,1 1,3 1,4 1,2 Kortfristiga fordringar mm 122,7 99,6 140,0 180,4 158,5 Likvida medel 46,0 315,8 114,6 237,4 176,1 OMSÄTTNINGSTILLGÅNGAR 178,7 425,1 269,8 427,9 335,7 SUMMA TILLGÅNGAR 3 418, , , , ,8 EGET KAPITAL, AVSÄTTNINGAR OCH SKULDER EGET KAPITAL 2 242, , , , ,5 AVSÄTTNINGAR 585,9 134,4 122,2 135,2 112,7 Långfristiga skulder Kortfristiga skulder 590,1 590,1 462,6 477,2 438,6 SKULDER 590,1 590,1 462,6 477,2 438,6 S:A EGET KAPITAL, AVSÄTTNINGAR OCH SKULDER 3 418, , , , ,8 STÄLLDA PANTER OCH ANSVARSFÖRBINDELSER Ansvarsförbindelser 2 710, , , , ,5 - varav pensionsförpliktelser 1 088, , , , ,2 Soliditet, exklusive pensionsskuld 65,6% 77,7% 80,6% 79,3% 80,4% Soliditet, inklusive pensionsskuld 33,7% 28,9% 29,2% 27,8% 34,2% Kassalikviditet 30,3% 72,0% 58,3% 89,7% 76,5% 7 Befolkning förändring Vad kostar det? Antal personer/ Kostnad/plats/ Antal personer/ Kostnad/plats/ besökare besökare kr besökare besökare kr Grundskoleplats Gymnasieplats, ex gymnasiesärskola Förskoleplats i egen regi varav föräldraavgift varav kommunens kostnad Fritidshemsplats i egen regi varav föräldraavgift varav kommunens kostnad Plats i äldreboende Plats i boende enligt LSS Plats i daglig verksamhet enligt LSS Besök på Storsjöbadet varav genomsnittlig avgift varav försäljning m m varav kommunens kostnad 33 38

8 övergripande del Förvaltningsberättelse ÅRSREDOVISNING ÖSTERSUNDS KOMMUN

9 FÖRVALTNINGSBERÄTTELSE Resultat, måluppfyllelse och kvalitet Ett demokratiskt, socialt, ekologiskt och ekonomiskt hållbart Östersund är den gemensamma grundläggande visionen för Östersunds utveckling och utgångspunkten för det långsiktiga politiska arbetet Kommunfullmäktige har antagit en övergripande vision samt i budgetdirektiv tydligare uttryckt de gemensamma strategiska områdena som bör förbättras och utvecklas inom den kommunala verksamheten för att uppnå ett hållbart Östersund. Utifrån kommunfullmäktiges övergripande vision och kvalitetspolicy formuleras verksamhetens inriktningsmål i kommunfullmäktiges sektorplaner för verksamheten - kultur, trafik, socialtjänst, skola, idrott och vård och omsorg. Nämnderna formulerar verksamhetens effektmål i årsbudget och årsredovisningen redovisar om målen är uppfyllda, delvis uppfyllda eller inte uppfyllda. Måluppfyllelsen (resultatet) är en del i verksamhetens totala resultat som utgörs av kvalitet, volym, intäkter och kostnader. GOD EKONOMISK HUSHÅLLNING Ekonomiskt hållbar utveckling Kommunen har fastställt en styrmodell för hur verksamheten ska styras och följas upp. Kommunen arbetar utifrån en övergripande styrmodell som innebär att formulera mål fördela resurser följa upp och utvärdera utkräva ansvar. En mer detaljerad måloch styrkedja samt en modell för att mäta effektivitet och produktivitet är fastställd i kommunfullmäktige och den beskriver hur nämnder och förvaltningar ska arbeta på ett målinriktat och systematiskt sätt. Styrmodellen innebär att fullmäktige tilldelar nämnderna ekonomiska ramar och fastställer inriktningsmål, nämnderna föreslår effektmål som ryms inom tilldelad ram och förvaltningarna upprättar handlingsplaner, genomför uppföljningar och utvärderingar. Nämnderna analyserar och redovisar över-/underskott och måluppfyllelse tre gånger per år till kommunfullmäktige. Detta för att säkra kvalitetsarbetet med ständiga förbättringar och god ekonomisk hushållning. God ekonomisk hushållning utifrån ett verksamhetsperspektiv är enligt kommunens syn, att arbeta enligt den antagna styrmodellen med mål och måluppfyllelse avseende såväl ekonomi som verksamhet. En väsentlig del i god ekonomisk hushållning är att ha en buffert för oförutsedda händelser och kunna direktfinansiera en del av investeringsvolymen (utöver avskrivningar). Se även avsnitt Finansiell analys. Måluppfyllelse ekonomi 2010 Finansiellt mål God ekonomisk hushållning är minst 55 Mkr i överskott Resultat 65 Mkr i överskott Östersunds kommun har därmed uppfyllt målet om god ekonomisk hushållning. 9

10 FÖRVALTNINGSBERÄTTELSE 10 Östersund 05 Östersund 06 Östersund 07 Östersund 08 Verksamhetens resultat: måluppfyllelse och resursanvändning 70 64,7 Nämnd/styrelse 60 Måluppfyllelse Måluppfyllelse Måluppfyllelse Måluppfyllelse Resursanvändning 50 totalt verksamhet miljö personal ekonomi (1) Kommunstyrelse 40 kommunledningsförvaltning % 83 % 86 % 100 % 96 % Procent Utförarstyrelsen 20 9,2 100 % - Teknisk 10 förvaltning 2,3 100 % 100 % 100 5,7% MEX 86 % Utförarstyrelsen 0 82 % 83 % 100 % - Serviceförvaltning -10-7,2 67 % Får ej kommunbidrag Socialnämnd Barnomsorg Grundskola 90 % Gymnasieskola Äldreomsorg 83 % 100 % 100 % Ifo 100 % Barn- och utbildningsnämnd 69 % 67 % 100 % 60 % 99 % Vård- och omsorgsnämnd 50 % 17 % 50 % 85 % 103 % Miljö- och samhällsnämnd 85 % 50 % 100 % 100 % 99 % Kultur- och fritidsnämnd 94 % 91 % 100 % 0 99 % Totalt hela kommunen 84 % 75 % 95 % 86 % 1) Resursanvändning i förhållande till tilldelat kommunbidrag 2) Övr i förv får ej kommunbidrag Tabellkommentar: I tabellen redovisas ett sammandrag av nämndernas resultat avseende verksamhetsåret Måluppfyllelse redovisar mål som är helt eller delvis uppfyllda och resursanvändning ekonomi redovisar hur stor del av kommunbidraget från kommunfullmäktige som nämnden nyttjat. Redovisade kostnader i förhållande till förväntade kostnader I syfte att följa kostnadsutvecklingen över tid, för ett antal verksamhetsområden, redovisas standardkostnaden och den är en förväntad kostnad utifrån de strukturella förutsättningar en kommun har. Exempel på dessa är invånarnas ålder, sociala bakgrund och kommunens geografiska läge och struktur. Östersunds kommuns kostnader avviker inte nämnvärt från standardkostnaderna förutom för individ- och familjeomsorgen som uppvisar högre kostnader än strukturen motiverar och för barnomsorgen som från 2005 visar på något högre kostnader. Standardkostnaden för verksamheten omsorg om äldre och personer med funktionsnedsättning (i diagrammet förkortat till LSS personkrets) är beräknade för första gången 2009 och där redovisar Östersunds kommun lägre kostnader än strukturen motiverar. Även gymnasieskolan redovisar from 2006 lägre kostnader än strukturen motiverar. Avvikelser i procent från utjämningssystemets standardkostnader Östersund 05 Östersund 06 Östersund 07 Östersund 08 Östersund 09 Procent ,6 2,4 6,0-3,6 Barnomsorg Grundskola Gymnasieskola Äldreomsorg Ifo 40,8 Källa: Webor.

11 FÖRVALTNINGSBERÄTTELSE KVALITETSARBETET demokratisk, social och ekonomiskt hållbar utveckling Kommunfullmäktige i Östersund har fastställt en kvalitetspolicy och syftet är att skapa en gemensam grund för kvalitetsarbetet i kommunen. Kvalitetspolicyn består av fyra kommungemensamma kvalitetsdimensioner: tillgänglighet, kompetens, inflytande och bemötande. Policyn är styrande för andra kommunala styrdokument. I kommunens kvalitetsarbete ingår att följa upp och utvärdera verksamheten som ett led i arbetet med ständiga förbättringar. Kvalitetsarbetet är på väg in i en ny fas där uppföljning av kvalitet via medborgarundersökningar kommer att utvecklas i syfte att också kunna jämföra resultat med andra kommuner. Nästa medborgarundersökning genomförs under Brukarundersökningar genomförs årligen av respektive nämnd. I kvalitetsarbetet ingår också att jämföra kvalitet och kostnader med andra kommuner. 11 Östersunds resultat i jämförelse med andra kommuner Måttbandet: Östersunds kommun deltar tillsammans med åtta Norrlandskommuner i ett samarbete som syftar till att utarbeta effektivitets- och produktivitetsmått (kvalitet och kostnader) och jämföra kommuner emellan för att lära av varandra och hitta goda exempel på verksamhetsutveckling. Måttbandet började sitt arbete 2007 med en granskning av äldreomsorgen, under 2008 har individ- och familjeomsorgen och grundskolan särskilt granskats och jämförts och under 2009 har handikappomsorgen och förskolan granskats. Under 2010 har även verksamhetsområdena Hållbar Tillväxt, Fastighet samt Miljö, Bygg och Plan påbörjat jämförelser med Måttbandets kommuner. Alla verksamhetsområden fortsätter sitt arbete inom Måttbandet förutom Äldreomsorgen och LSS-verksamheten som avser att hitta nya samarbetspartners. Nedanstående matris visar att grundskolan i Östersund uppvisar bra resultat avseende kvalitet och kostnader där Skellefteå har lägre kostnader men också en lägre kvalitet än Östersund. Övriga kommuner inom Måttbandet uppvisar högre kostnader och lägre kvalitet jämfört med Östersund. (SALSA är ett modellberäknat värde där hänsyn tas till kommunens struktur, avvikelsen räknas ut mellan faktiska värden/betyg och modellberäknat värde). Bra SALSA-värden ligger över 0 och bra värden standardkostnad ligger under 0. (Se tabeller på nästa sida.)

12 FÖRVALTNINGSBERÄTTELSE Diagram: Kvalitet och kostnader inom grundskolan 2009 Högre kostnader Positiv avvik else SALSA Avvikelse från standardkostnad i förhållande till avvikelse från SALSA meritvärde Östersund Avvikelse mot SALSA, meritvärde Högre kostnader Positiv avvik else SALSA 12 Skellefteå Piteå Sollefteå Källa: Skolverkets statistik samt SKL avs. kostnader. Luleå Diagram: Jämförelse av kostnader vad avser gator, vägar, parkeringar och parker Miljö- och samhällsnämnden har under många år arbetet i ett Norrlandsnätverk (fler kommuner än Måttbandet) med jämförelser av kostnader och kvalitet Lägre kostnader Negativ avvik else SALSA Måttbandet Ö-vik Verksamhetens nettokostnader, Gator,vägar, parkering och parker, Kronor per invånare Kalix Umeå Sundsvall Högre kostnader Negativ avvik else SALSA Avvikelse från standardkostn Diagrammet visar att Östersund och Sundsvall, trots en ökning, har de lägsta kostnaderna jämfört med Måttbandets kommuner. Luleå Piteå Skellefteå Umeå Örnsköldsvik Sollefteå Sundsvall Östersund Källa: SCB Diagram: Allmänhetens bedömning av snöröjning och halkbekämpning 2009 Vad medborgarna tycker om kvaliteten är viktigt att följa upp. Diagrammet visar att Östersundsborna var mycket nöjd med snöröjning och halkbekämpning på de större gatorna men mindre nöjd när det gäller cykelvägarna. Hur nöjda medborgarna var i de olika kommunerna följer samma mönster, mest nöjd med snöröjning och halkbekämpning på de större gatorna och minst nöjd med snöröjning och halkbekämpning på cykelvägarna. De större gatorna Gatan där man bor Cykelvägar Gångvägar Östersund Gävle Borlänge Falun Örnsköldsvik Luleå Källa: SKL:s undersökning: Hur tycker kommuninvånarna att kommunen sköter gator och parker (enkät till 500 pers)

13 FÖRVALTNINGSBERÄTTELSE Östersunds kvalitet i korthet Från och med år 2007 till år 2010 har Östersunds kommun, tillsammans med Sveriges kommuner och landsting (SKL) och ca av Sveriges 290 kommuner deltagit i ett gemensamt projekt (jämförelseprojektet. se) med syfte att ta fram indikatorer som beskriver kvalitet ur ett medborgarperspektiv. Mätningen 2010 visade att mer än ca 60 % av Östersunds värden är lika eller högre i jämförelse med det genomsnittliga värdet för deltagande kommuner. Redovisningen, tillsammans med definitioner av måtten, finns på kommunens hemsida under - Om kommunen/ Ekonomi och Kvalitet. Arbetet med jämförelser med andra kommuner fortsätter under Din kommuns tillgänglighet Östersunds resultat 2006 SKL:s redovisning av jämförelsetal avser i flera mått tidigare år. I denna redovisning har en korrigering gjorts så värdena avser rätt år. I redovisningen för 2010 avser oftast resultat 2010 men alla kostnader avser 2009 p.g.a. att nationell statistik publiceras först under juli nästkommande år. Östersunds resultat 2007 Östersunds resultat 2008 Östersunds resultat 2009 Östersunds resultat Hur stor andel av medborgarna som skickar in en enkel e-postfråga får svar inom två arbetsdagar? - 84% 73% 96% 93% 2. Hur stor andel av medborgarna som tar kontakt med kommunen via telefon för att få svar på en enkel fråga får kontakt med en handläggare? 3. Hur många av medborgarna uppfattar att de får ett gott bemötande när de via telefon ställt en enkel fråga till kommunen? Länsbibliotekets öppettider : 4. Hur många timmar/vecka har huvudbiblioteket i kommunen öppet utöver tiden på vardagar? Storsjöbadets öppettider: 5. Hur många timmar/vecka har kommunens simhall öppet utöver tiden på vardagar? 6. Hur stor andel av de som erbjudits plats inom förskoleverksamheten har fått plats på önskat placeringsdatum? 7. Hur lång är väntetiden för dem som inte fått plats för sitt barn inom förskoleverksamheten på önskat placeringsdatum? 8. Hur lång är väntetiden i snitt (dagar) för att få plats på ett äldreboende från ansökan till erbjudan om plats? 9. Hur lång är handläggningstiden i snitt för att få ekonomiskt bistånd? Kontakt till beslut/ kontakt till utbetalning (nytt) OBS:. Gröna rutor är högre/bättre värden än genomsnittet i deltagande kommuner. Värdena kommer från mätningar i respektive kommun samt nationell statistik. - 40% 46% 50% 46% - 100% 73% 50% 77% - 17 tim 17 tim 17 tim 17 tim - 34 tim 42 tim 42 tim 42 tim dagar 45 dagar 45 dagar 83 dagar dag, 9 dag - Genomsnitt och högstalägsta värdet % % 56 % % 83 % % 12 tim 24-2 tim 25 tim 54-3 tim 78 % % 20 dag dag 52 dag dag 14 dag 41-1 dag 13 Trygghetsaspekter i din kommun Östersunds resultat 2006 Östersunds resultat 2007 Östersunds resultat 2008 Östersunds resultat 2009 Östersunds resultat 2010 Genomsnitt och högstalägsta värdet Hur trygga känner sig medborgare i kommunen? (SCB[1] indexvärde[2] 1-100) Hur många olika vårdare besöker en äldre person, med hemtjänst beviljad av kommunen, under 14 dagar? pers 12. Hur många barn per personal är det i snitt i kommunens förskolor? 5,3 barn 5,2 barn 5,2 barn[3] 5,0 barn pers 24-4 pers 5,4 barn 6,4-4,2 barn

14 FÖRVALTNINGSBERÄTTELSE 14 Din delaktighet och kommunens information Östersunds resultat 2006 Östersunds resultat 2007 Östersunds resultat 2008 Östersunds resultat 2009 Östersunds resultat Hur stor andel av kommunens röstberättigade röstade i senaste kommunvalet? 78,2 % 81,2 % 14a. Hur god är kommunens information på hemsidan till medborgarna? (Informationsindex, andel av max poäng) 65 % 75 % 77 % 83% 14b. Information på webben till företag, andel av maxpoäng % 91 %[4] 15. Hur väl möjliggör kommunen för medborgare att delta i kommunens utveckling? (Medborgarindex, andel av max poäng) 16. Hur väl upplever medborgarna att de har inflytande över kommunens verksamhet? (SCB inflytandeindex, antal poäng av max 100) Din kommuns kostnadseffektivitet Förskolan 17. Vad är kostnaden för ett inskrivet barn i förskolan [5]? Kr/barn Östersunds resultat % 70% 70% 72% Östersunds resultat poäng - - Östersunds resultat kr/ barn Östersunds resultat kr/ barn Östersunds resultat 2010 Grundskolan 18a. Genomsnittligt meritvärde åk 9? [6] (betygspoäng) b. Andel utan betyg i ett eller flera ämnen? (%) 17 % 19 % 20 % 20,1 % 23,8 % 19. Vilket resultat uppnår kommunens grundskolor? - andel behöriga till gymnasiet 92,5 % 89,7 % 89,9 % 89,4 % 86,4 % 20. Hur effektiva är kommunens grundskolor? - kostnad per betygspoäng, kr 308 kr 327 kr 339 kr 337 kr 346 kr Gymnasieskolan 21. Vilket resultat når elever studerande i gymnasieskolan boende i kommunen? Andel elever som fullföljer studierna 77 % 80 % 78 % 83 % inom 4 år, inkl. IV-program 22. Vad är kostnaden för gymnasieskolan i förhållande till den andel som inte fullföljer ett gymnasieprogram? Kr/ elev [7] Äldreomsorg 23. Vilket serviceutbud finns inom särskilt boende finansierat av kommunen? 24. Vad kostar en plats i kommunens särskilda boende? kr/brukare kr kr kr kr kr/ elev 10 svar bra värden 1 svar dåligt värde 1 fråga ej svar 25. Hur nöjda är brukarna med sitt särskilda boende? (SCB 1-100) Vilken omsorgs- och serviceutbud har hemtjänst finansierad av kommunen? (andel av max poäng ) 85 % 100 % 27. Vad är kostnaden per vårdtagare inom hemtjänsten i kommunen? Kr/brukare kr kr kr kr 5 svar bättre värden 12 svar lika bra 28. Hur nöjda är brukarna med den hemtjänst de erhåller? (SCB NKI-index 1-100) [8] Genomsnitt och högstalägsta värdet ,5 % 90,5-61 % 69 % % 64 % % 44 % % 42 poäng poäng Genomsnitt och högstalägsta värdet kr/ barn kr ,6 % 43,2-3,7 87,8 % ,4 % 332 kr kr 77 % % kr/elev kr/elev 12 frågor ställda till 129 kommuner kr kr frågor ställda till 87 kommuner kr kr Fotnoter 1) Östersund har endast genomfört SCB:s Medborgarundersökning hösten Nästa mätning blir ) Index = svaren på ett antal frågor ger olika poäng (ex 0,1,3 p). Genomsnittet ger ett värde/jämförelsetal som sedan jämförs med andra kommuner. 3) Beslut i BoUN om 6 barn/personal i snitt (18 barn/3 personal per avdelning i snitt). Ur föräldra-/trygghetsaspekt ett sämre värde än snitt i 67 kommuner 4) Undersökning genomförd av SKL 2010 Informationsindex webb ur ett företagarperspektiv. Halmstad (92 %), Upplands Väsby och Östersund (91 %) och Kungsbacka (90 %) har de högsta värdena. Övriga 124 kommuner ligger under 80 %.

15 FÖRVALTNINGSBERÄTTELSE Din kommun som samhällsutvecklare 29. Hur hög är kommunens sysselsättningsgrad? Östersunds resultat 2006 Östersunds resultat 2007 Östersunds resultat 2008 Östersunds resultat % 80 % 79 % 76,6 Östersunds resultat Hur många nya företag har startats per 1000 invånare i kommunen? 6,3 6,1 5,1 6,4 31. Hur många fler/färre förvärvsarbetande har tillkommit/ försvunnit i kommunen? Hur stor andel av befolkningen får försörjningsstöd? 33. Vad ger företagarna för sammanfattande omdöme om företagsklimatet i kommunen? (Ranking kommuner, Enkätsvar) 34. Hur högt är ohälsotalet bland kommunens invånare? 3,7 % 3 % 4 % 4 % ,1 dag 45,7 dag 38,8 dag 35. Hur effektiv är kommunens hantering och återvinning av hushållsavfall? Andel återvunnet material 44 % 43 % 36a. Hur stor är andelen miljöbilar av kommunens totala antal bilar? (inkl. kommunala bolag) 36b. Andel miljöbilar i den geografiska kommunen? 37. Hur stor är andelen inköpta ekologiskt livsmedel? 38. Upplever medborgarna att kommunen är en attraktiv plats att leva och bo i? (SCB Index 1-100) Kommunen 48 % 35 % Kommunen 50 % 37 % Kommunen 52 % 2,5 % 3 % 13 % 10 % 70 34,4 dag [10] 37 % Kommunen 50 % Genomsnitt och högstalägsta värdet ,2 84,6-60,0 5,3 11,7-0,9-24 (-52,8) - (-2,2) 4 % 11-1 % Kristinehamn bästa placering 33 dag 55,5-14,3 dag 37 % % 38 % % 2,9 % 10,9 % - 0,8 % 8 % 34-1 % ) Enbart kommunala förskolor ej enskild regi 6) Måttet ej med i KKiK ) Nytt mått för ) SCB, avser geografisk kommun, andel av totalt antal invånare mellan 20 och 64 år 10) 10 November ) Undersökning av SCB på uppdrag av Socialstyrelsen 2010

16 FÖRVALTNINGSBERÄTTELSE KVALITETSARBETET 16 SCB:s medborgarundersökning (NMI) Kommunstyrelsen beslutade skjuta fram undersökningen som var planerad till hösten 2010 till våren Den förra undersökningen genomfördes Servicedeklarationer Kommunstyrelsen beslutade hösten 2007 att alla nämnder under 2008 skulle ta fram servicedeklarationer för sin verksamhet. En servicedeklaration beskriver vad du som medborgare/ brukare kan förvänta när dig när du nyttjar kommunala tjänster. Kommunens nämnder/ styrelser har hittills tagit fram 19 servicedeklarationer för olika verksamheter. Under 2010 har en utvärdering gjorts av servicedeklarationerna vilket kan leda till att de följs upp i högre omfattning och därmed också revideras. En servicedeklaration ska ses som en strategisk del av kommunens kvalitetsarbete och ska vara nära kopplad till kommunens synpunktshantering. Synpunkter Medborgarna kan bl.a. via kommunens hemsida eller skriftligt, via en blankett kopplat till servicedeklarationerna, lämna beröm, förslag och/eller klagomål. Redovisning av inkomna synpunkter är systematiserade utifrån kommunens kvalitetsdimensioner och redovisning av antal och typ av synpunkter sker i budgetuppföljningen. Under 2010 har totalt 190 synpunkter registrerats i systemet för synpunktshan-tering varav 68 beröm, 17 förslag och 105 klagomål. De kvalitetsdimensioner som främst berörs både vad gäller klagomål som beröm är, tillgång & tillgänglighet, kompetens och bemötande. Antalet registrerade synpunkter 2010 var något lägre än 2009, när 199 synpunkter registrerades. Östersunds kommuns kvalitetspris Kommunstyrelsen beslutade under 2007 om kriterier och former för ett kommunövergripande kvalitetspris. Priset har delats ut tre år i rad och 2010 gick priset till Sollidens förskola. Deltagande är öppet för alla kommunala enheter/arbetsplatser och externa utförare som utför verksamhet på uppdrag av kommunen. Sveriges Kvalitetskommun Östersunds kommun nominerades 2009 som en av fem kommuner till utmärkelsen Sveriges Kvalitetskommun. Kommunen var mycket nära att ta hem utmärkelsen som gick till Stockholms stad. Kommunfullmäktige har i budget 2011 beslutat om ett nytt mål: att kommunen blir Sveriges Kvalitetskommun SKL har utvärderat kommunen under 2010, den s.k. Kommunkompassen och får besked om eventuell nominering under våren Kommunfullmäktiges utvärdering av nämnder/styrelser Fullmäktige beslutade i april 2010 att man vill få beskrivet och värderat hur nämnder och styrelser utformat sina servicedeklarationer så de går att följa upp samt hur man arbetar ur ett medborgar-/ brukarperspektiv för att uppfylla dem. Den politiska bedömningen av utvärderingen menar att systemet med servicedeklarationer och synpunktshantering är ett bra sätt för nämnderna att kommunicera med medborgarna och brukarna om nivåerna på kommunens tjänster. Det behöver dock vidareutvecklas genom att de befintliga servicedeklarationerna ses över för att uppfylla kravet på en bra servicedeklaration (att de är möjliga att följa upp samt att de beskriver något som anses viktigt eller har stor betydelse för medborgarna och brukarna). Förtroendevalda behöver vara aktiva i detta arbete och tillse att servicedeklarationerna följs upp systematiskt och att resultaten återförs till nämnderna.

17 FÖRVALTNINGSBERÄTTELSE Satsningen på biogas är en viktig del i kommunens offensiva satsning för att bidra till en bättre miljö. 17 MILJÖARBETET ekologiskt hållbar utveckling Certifiering enligt ISO och EMAS registrering: Kommunen har under flera år bedrivit ett offensivt miljöarbete samt har infört ett miljöledningssystem enligt den internationella standarden ISO för att kvalitetssäkra miljöarbetet och att alla arbetar med ständiga förbättringar erhöll Östersunds kommun som första kommun i Sverige ett ISO certifikat och som andra kommun en EMASregistrering för all kommunal verksamhet. Uppföljande miljörevisioner har genomförts två gånger per år. Den senaste externa revisionen 2010 resulterade i att kommunen fick behålla sitt ISO-certifikat och EMASregistrering.

18 övergripande Förvaltningsberättelse del ÅRSREDOVISNING ÖSTERSUNDS KOMMUN

19 Förvaltningsberättelse Sammanfattning 2010 Kommunen redovisar ett positivt resultat för 2010 med 65 Mkr exkluderat jämförelsestörande poster. Jämförelsestörande poster utgörs av extra utdelning från Jämtkraft, 98 Mkr, samt pensionsavsättning 433 Mkr. Resultatet inklusive dessa poster blir -270 Mkr Det budgeterade resultatet var 33 Mkr. Förklaring till det positiva resultatet jämfört med budget är i huvudsak högre skatteintäkter än budgeterat. Stor negativ budgetavvikelse, 30 Mkr, redovisas för vård-och omsorgsnämnden. Investeringsnivån uppgick till 190 Mkr vilket är 90 Mkr lägre än budget. Kommunens finansiella mål för god ekonomisk hushållning om ett resultat på minst 55 Mkr är uppfyllt. Av verksamhetsmålen, inklusive mål för miljö och personal uppfylldes 84 % vilket är samma resultat som för Sjukfrånvaron minskade under året med 0,9 procentenheter och uppgår vid 2010 års utgång till 6,5 %. De långa sjukfallen har minskat med 22 % jämfört med föregående mätperiod. Koncernen Östersunds kommun redovisade ett årsresultat uppgående till -152 Mkr. Avstämning mot finansiella nyckeltal i budget I budget för 2010 finns ett antal finansiella nyckeltal/ mått m m redovisade. Nedan anges uppfyllelsen av nyckeltalen enligt bokslutet för Nyckeltal/mått etc Budget Bokslut Årets resultat 33 Mkr 65 Mkr Sammanfattning av finansiell analys Resultat och kapacitet: Under 2010 tog kommunens löpande driftverksamhet inklusive avskrivningar och finansnetto i anspråk 98 % av skatteintäkter och generella statsbidrag. Nettoinvesteringarna 2009 uppgick till 216 Mkr. Självfinansieringsgraden uppgick till 111 procent. Den långfristiga betalningsberedskapen, soliditeten, inklusive anvarsförbindelse avseende pensioner, har förbättrats jämfört med 2009 och ligger på 34 %. Risk och kontroll: Den finansiella beredskapen på kort sikt, behållning av likvida medel, har försämrats beroende på att 433 Mkr överförts till anläggningstillgång, Östersunds kommuns pensionskassa. Pensionskassan ska säkerställa att utbetalningar från ansvarsförbindelsen kommande inte ska bli någon ekonomisk belastning på kommunens ekonomi. Borgensåtagandena uppgår till totalt Mkr, varav merparten, 1260 Mkr avser kommunens egna företag. Under året har infriande av borgen skett med netto 9 Mkr. Några risker för ytterligare infrianden bedöms i nuläget ej finnas för kommunens borgensåtaganden. Balanskrav och god ekonomisk hushållning Det redovisade resultatet för 2010 (exkluderat jämförelsestörande poster) 65 Mkr, innebär att kommunen klarade det lagstadgade balanskravet och även resultatmåttet för god ekonomisk hushållning, nämligen ett resultat på minst 55 Mkr. 19 Nettoinvesteringar 287 Mkr 190 Mkr Självfinansieringsgrad av investeringar Nettokostnadernas andel av skatteintäkterna inkl finansnetto Soliditet inkl pensionsförpliktelse 65 % 100 % 99 % 98 % 29 % 34 %

20 Förvaltningsberättelse Framtidsbedömning 20 Försämrade ekonomiska förutsättningar men vändning i sikte Under början av 2011 har positiva signaler kommit om den ekonomiska utvecklingen. Sverige växer starkt under våren Men vi är beroende av tillväxten i resten av Europa och USA, vilka f n har en svag återhämtning och det håller tillbaka den svenska tillväxten. Och trots att sysselsättningen ökar i Sverige och arbetsmarknaden förbättras i takt med ökande efterfrågan, är arbetslösheten hög i landet och i kommunen, fram för allt ungdomsarbetslösheten. Det finns gott om lediga resurser och så länge det är stor arbetslöshet är det att beteckna som lågkonjunktur. Vi kan konstatera att vi ännu inte är tillbaka på den nivå vi var före lågkonjunkturen. Men vi ser heller inte framför oss en ytterligare nedgång i närtid. I korthet kan sägas - Omvärlden påverkar svensk ekonomi - vilket påverkar arbetslösheten - vilken påverkar skatteunderlaget. Fortfarande gäller således att tillväxten är på väg, men återhämtningen går långsamt. Skatteunderlaget i landet bedöms öka lite snabbare under kommande treårsperiod, framför allt från 2012 och framåt jämfört med tidigare flerårsplan för kommunen. Hur skatteunderlaget kommer att utvecklas i vår kommun är osäkert, då det i stor utsträckning är avhängigt dels av sysselsättningsläget och dels hela landets ekonomiska utveckling. I vår kommun visar förutsättningarna för arbetet med budget 2012 och flerårsplan att vi trots förbättringarna i skatteunderlaget inte når en budget i balans och än mindre god ekonomisk hushållning, det vill säga ett överskott med 60 Mkr. Det innebär att kommunen måste genomföra kostnadsminskningar med ca 80 Mkr från 2012 och ytterligare 34 Mkr respektive 11 Mkr åren 2013 och 2014 för att nå god ekonomisk hushållning. En kommunal ekonomi med enbart balans i ekonomin är inte tillräcklig vid en investeringsnivå enligt gällande budget och flerårsplan. Den antagna investeringsnivån kommer att kräva upplåning utöver det årliga kassaflöde som skapas av årets resultat inklusive avskrivningsmedel. Räntekostnaderna kommer att bli en belastning på kommande års resultat Ökad upplåning medför ökade räntekostnader varför ett resultat i enlighet ekonomisk god hushållning måste eftersträvas. Investeringsnivåerna motiveras av investeringar för barn och äldre, utveckling av nya bostadsområden sam för arena och gymnasieby. Generationsperspektiv god ekonomisk hushållning Den senaste femårsperioden har kommunen haft en stark ekonomi. De sammanlagda resultaten uppgår till 478 Mkr. God ekonomisk hushållning, vilket för kommunen har definierats som ett resultat på minst 55 Mkr, har uppnåtts alla år. För att klara den ökade belastning som sker i kommunens ekonomi när utbetalningar för pensioner intjänade före 1998 kulminerar, har t o m Mkr av de årliga positiva resultaten avsatts till pensionsfond inom eget kapital. I enlighet med kommunfullmäktiges beslut har pensionsmedlen, 433 Mkr, överförts till en speciell anläggningstillgång som kommer att förvaltas i enlighet med speciellt framtaget placeringsreglemente. Pensionskapitalet tillsammans med en real avkastning ska säkerställa att utbetalningar från ansvarsförbindelsen kommande år inte ska överstiga dagens kostnadsnivå på 52,5 Mkr per år. Utifrån ett generationsperspektiv ska således pensionsåtagandet inte bli en belastning på kommande generationer Kommunens modell för ekonomi- och verksamhetsstyrning förbättrar möjligheten till analys av produktivitet och måluppfyllelse. Styrmodellen integrerar ekonomistyrning med miljö- och kvalitetsstyrning och ska förbättra möjligheterna att bedriva kommunal verksamhet på ett kostnadseffektivt och ändamålsenligt sätt.

Din kommuns tillgänglighet

Din kommuns tillgänglighet Område Din kommuns tillgänglighet Nummer 1 2 3 4 Fråga Hur många av medborgare som skickar in en enkel fråga via e-post får svar inom två arbetsdagar? Hur stor andel av medborgarna som tar kontakt med

Läs mer

Årsredovisning 2011 ÅRSREDOVISNING ÖSTERSUNDS KOMMUN 2011

Årsredovisning 2011 ÅRSREDOVISNING ÖSTERSUNDS KOMMUN 2011 Årsredovisning 2011 1 Innehåll Övergripande del Viktiga händelser under året... 4 Femårsöversikt... 6 Vad kostar det?... 7 Förvaltningsberättelse Resultat, måluppfyllelse och kvalitet... 9 Sammanfattning

Läs mer

Årsredovisning 2011 ÅRSREDOVISNING ÖSTERSUNDS KOMMUN 2011

Årsredovisning 2011 ÅRSREDOVISNING ÖSTERSUNDS KOMMUN 2011 Årsredovisning 2011 1 Innehåll 2 Övergripande del Kommunstyrelsens ordförande... 3 Kommundirektören kommenterar... 5 Viktiga händelser under året... 6 Femårsöversikt... 8 Vad kostar det?... 9 Förvaltningsberättelse

Läs mer

Vilka resultat presterar Vetlanda kommun?

Vilka resultat presterar Vetlanda kommun? 2014-02-10 Vilka presterar Vetlanda kommun? En kommunjämförelse av kvalitets- och effektivitetsaspekter ur ett medborgar- och ledningsperspektiv. Hur effektivt används kommunens skattemedel? Vilka leder

Läs mer

Årsredovisning 2011 Finansutskottet del 1

Årsredovisning 2011 Finansutskottet del 1 Årsredovisning 2011 Finansutskottet del 1 1 Innehåll Förvaltningsberättelse Resultat, måluppfyllelse och kvalitet... 3 2 Sammanfattning 2011... 13 Framtidsbedömning... 14 Omvärldsanalys... 16 Finansiell

Läs mer

Delårsrapport April 2015. Kommunfullmäktige

Delårsrapport April 2015. Kommunfullmäktige Delårsrapport April Kommunfullmäktige Förvaltningsberättelse Delårsbokslut Resultatanalys Periodens resultat uppgår till 25,2 mkr, vilket även var resultatet motsvarande period föregående år. Verksamhetens

Läs mer

Kommunens kvalitet i korthet (KKiK) Resultaten 2010

Kommunens kvalitet i korthet (KKiK) Resultaten 2010 Kommunens kvalitet i korthet (KKiK) Resultaten 2010 Bakgrund till KKiK Fr om 2006 drivet projekt av Sveriges Kommuner och Landsting för att utveckla viktiga mått och mätetal, ur ett förtroendevald- / medborgarperspektiv

Läs mer

övergripande del Årsredovisning 2008

övergripande del Årsredovisning 2008 övergripande del Årsredovisning 2008 1 övergripande del Övergripande del Kommunstyrelsens ordförande... 3 Kommundirektören kommenterar... 4 Viktiga händelser under året... 5 Femårsöversikt... 6 Vad kostar

Läs mer

Övergripande del Kommunstyrelsens ordförande 3 Kommundirektören kommenterar 4 Viktiga händelser under året 5 Femårsöversikt 6 Vad kostar det?

Övergripande del Kommunstyrelsens ordförande 3 Kommundirektören kommenterar 4 Viktiga händelser under året 5 Femårsöversikt 6 Vad kostar det? Årsredovisning 2007 Övergripande del Kommunstyrelsens ordförande 3 Kommundirektören kommenterar 4 Viktiga händelser under året 5 Femårsöversikt 6 Vad kostar det? 7 Förvaltningsberättelse Resultat, måluppfyllelse

Läs mer

Årsredovisning 2012 ÅRSREDOVISNING ÖSTERSUNDS KOMMUN 2012

Årsredovisning 2012 ÅRSREDOVISNING ÖSTERSUNDS KOMMUN 2012 Årsredovisning 2012 1 Innehåll 2 Övergripande del Kommunstyrelsens ordförande... 3 Kommundirektören kommenterar... 5 Viktiga händelser under året... 6 Femårsöversikt... 8 Vad kostar det?... 9 Förvaltningsberättelse

Läs mer

Granskning av delårsrapport

Granskning av delårsrapport Revisionsrapport* Granskning av delårsrapport Tyresö kommun September 2007 Anders Hägg Frida Enocksson Jonas Eriksson *connectedthinking Innehållsförteckning 1 Sammanfattande bedömning...3 2 Inledning...5

Läs mer

2015-04-14 Hylte kommun

2015-04-14 Hylte kommun Antal kommuner i KKiK 250 214 222 230 200 190 150 127 158 KKiK utvecklas 100 tillsammans med en KSOgrupp 50 43 63 68 0 0 2006 2007 2008 2009 2010 2011 2012 2013 2015 Syftet med Kommunens Kvalitet i Korthet

Läs mer

År 2011 medverkade 160 kommuner i Kommunen kvalitet i korthet. Antalet mått är drygt 40 st fördelade över de fem perspektiven som beskrivs ovan.

År 2011 medverkade 160 kommuner i Kommunen kvalitet i korthet. Antalet mått är drygt 40 st fördelade över de fem perspektiven som beskrivs ovan. Kommunens Kvalitet i Korthet Sveriges kommuner och landsting (SKL) sammanställer årligen undersökningar av kommunens kvalitet och effektivitet ur fem perspektiv. Tillgänglighet Trygghet Information och

Läs mer

Årsredovisning 2013 ÅRSREDOVISNING ÖSTERSUNDS KOMMUN 2013

Årsredovisning 2013 ÅRSREDOVISNING ÖSTERSUNDS KOMMUN 2013 Årsredovisning 2013 1 Innehåll 2 Övergripande del Kommunstyrelsens ordförande... 3 Kommundirektören kommenterar... 5 Viktiga händelser under året... 6 Femårsöversikt... 8 Vad kostar det?... 9 Förvaltningsberättelse

Läs mer

Finspångs kommuns kvalitet i korthet 2014

Finspångs kommuns kvalitet i korthet 2014 1 (12) s kommuns kvalitet i korthet Sedan deltar s kommun i undersökningen Kommunens Kvalitet i Korthet () som drivs av Sveriges Kommuner och Landsting, SKL. Undersökningen omfattar ca 40 mått som ska

Läs mer

Sammanställning av resultat för KKiK 2013 Alla Jämtlandskommuner utom Bräcke

Sammanställning av resultat för KKiK 2013 Alla Jämtlandskommuner utom Bräcke Sammanställning av resultat för KKiK 2013 Alla Jämtlandskommuner utom Bräcke Som jämförelse finns de kommuner med högst respektive lägst resultat med i tabellerna. Medelvärdet gäller för hela riket. Vissa

Läs mer

Medel. Definition. Antal dagar. Antal dagar. 9 Ånge 08. Antal dagar. Medel 2010/ Index 1-100. Antal personer. Barn/ personal

Medel. Definition. Antal dagar. Antal dagar. 9 Ånge 08. Antal dagar. Medel 2010/ Index 1-100. Antal personer. Barn/ personal Kommunens Kvalitet i Korthet 160 kommuner deltog 1 2 3 4 5 6 7 8 9 Din kommuns tillgänglighet Hur många av medborgare som skickar in en enkel fråga via e-post får svar inom två arbetsdagar? Definition

Läs mer

1. Hur många av medborgare som skickar in en enkel fråga via e post får svar inom två arbetsdagar?

1. Hur många av medborgare som skickar in en enkel fråga via e post får svar inom två arbetsdagar? 1. Hur många av medborgare som skickar in en enkel fråga via e post får svar inom två arbetsdagar? stahammar 60 61 61 6364 60 45 49 60 64 65 65 6769 73 7577 73 72 73 73 82 83 82 82 81 82 82 77 7981 83

Läs mer

Riktlinjer för god ekonomisk hushållning

Riktlinjer för god ekonomisk hushållning 1(1) Gäller från Diarienummer 2013-01-01 2013/586 040 Antagen: kommunstyrelsen 2013-11-18 139. Riktlinjer för god ekonomisk hushållning Se bilaga 1(5) Datum 2013-05-29 Riktlinjer för god ekonomisk hushållning

Läs mer

Policy. God ekonomisk hushållning och resultatutjämningsreserv 1

Policy. God ekonomisk hushållning och resultatutjämningsreserv 1 Policy God ekonomisk hushållning och resultatutjämningsreserv 1 Innehåll Bakgrund 3 God ekonomisk hushållning 3 Mål och måluppfyllelse för god ekonomisk hushållning 3 Finansiella mål och riktlinjer 3 Mål

Läs mer

Kommunens Kvalitet i Korthet

Kommunens Kvalitet i Korthet ) Datum Sida 2014-03-24 1 (3) Kommunens Kvalitet i Korthet Ett resultat som är bättre eller lika med snittet i nätverket Ett resultat som är sämre än snittet i nätverket Mått 2014 TILLGÄNGLIGHET Andel

Läs mer

Ledningsenheten 2005-10-28 1 (7) Landstingsfullmäktiges finansplan 2006 (08)

Ledningsenheten 2005-10-28 1 (7) Landstingsfullmäktiges finansplan 2006 (08) Ledningsenheten 2005-10-28 1 (7) Landstingsfullmäktiges finansplan 2006 (08) LANDSTINGET KRONOBERG 2005-10-28 2 (7) 1 Finansiella ramar Finansiering av tidigare beslutade driftkostnadsramar föreslås grundat

Läs mer

Lerums Kommun. Granskning av bokslut 2010-12-31 2011-03-17 "%M =U ERNST ÅYOUNG. Revisionsrapport 2010 Genomförd på uppdrag av revisorerna

Lerums Kommun. Granskning av bokslut 2010-12-31 2011-03-17 %M =U ERNST ÅYOUNG. Revisionsrapport 2010 Genomförd på uppdrag av revisorerna Revisionsrapport 2010 Genomförd på uppdrag av revisorerna LERUMS KOMMUN Sektor hfrasupporr 2011-03-17 "%M /Vendetyp Lerums Kommun Granskning av bokslut 2010-12-31 =U ERNST ÅYOUNG Qualityln Everything We

Läs mer

Kommunens kvalitet i korthet

Kommunens kvalitet i korthet Kommunens kvalitet i korthet Kommunens Kvalitet i Korthet är ett verktyg för att ta fram information som ger en god kunskap om kommunens kvalitet i förhållande till sig själv över tid och i jämförelse

Läs mer

Granskning av årsredovisning 2009

Granskning av årsredovisning 2009 Revisionsrapport 2010-04-16 Bert Hedberg, certifierad kommunal revisor Oscar Hjelte Innehållsförteckning 1 Sammanfattning...3 2 Inledning...4 2.3 Bakgrund...4 2.4 Revisionsfråga och metod...4 3 Granskningsresultat...5

Läs mer

FÖRVALTNINGSBERÄTTELSE. Årsredovisning 2006 ÖSTERSUNDS KOMMUN FÖRVALTNINGSBERÄTTELSE ÖSTERSUNDS KOMMUN 2005

FÖRVALTNINGSBERÄTTELSE. Årsredovisning 2006 ÖSTERSUNDS KOMMUN FÖRVALTNINGSBERÄTTELSE ÖSTERSUNDS KOMMUN 2005 FÖRVALTNINGSBERÄTTELSE Årsredovisning 2006 ÖSTERSUNDS KOMMUN FÖRVALTNINGSBERÄTTELSE ÖSTERSUNDS KOMMUN 2005 1 FÖRVALTNINGSBERÄTTELSE ÖSTERSUNDS KOMMUN 2005 1 Övergripande del...3 Kommunstyrelsens ordförarde...3

Läs mer

Korthet) 2014 Alla Jämtlandskommuner utom Bräcke

Korthet) 2014 Alla Jämtlandskommuner utom Bräcke 1 Sammanställning av resultat KKiK (Kommunens Kvalitet i Korthet) 2014 Alla Jämtlandskommuner utom Bräcke Berg, Härjedalen, Krokom, Ragunda, Strömsund, Åre och Östersund ingår i ett nätverk via SKL, Nornorna,

Läs mer

Månadsuppföljning januari juli 2015

Månadsuppföljning januari juli 2015 Resultatet uppgår till 47 Mkr för juli månad. Nettokostnaderna har t.o.m. juli tagit i anspråk 57 % av årsbudgeten. Riktpunkten är 58 %. Hittills under året har kommunen investerat för 103 Mkr. Fyra av

Läs mer

bokslutskommuniké 2012

bokslutskommuniké 2012 bokslutskommuniké 2012 Bokslutskommunikéns syfte är att ge en snabb, kortfattad och övergripande bild av 2012 års utfall. Förändringar kan komma att ske gentemot slutligt fastställd årsredovisning. Kommunikén

Läs mer

Ekonomiska ramar budget 2016, plan 2016-2019 KF 2015-06-15

Ekonomiska ramar budget 2016, plan 2016-2019 KF 2015-06-15 Ekonomiska ramar budget 2016, plan 2016-2019 KF 2015-06-15 förutsättningar för åren 2016 2019 Ekonomin i kommuner och landsting har under ett antal år hållits uppe av engångsintäkter. År 2015 är sista

Läs mer

Kommunrapport 1 Befolkning, arbetsmarknad, ekonomi

Kommunrapport 1 Befolkning, arbetsmarknad, ekonomi Fokus: Högsby Län: Kalmar län (ovägt medel) Kommungruppering: Pendlingskommuner (ovägt medel) Kommunrapport 1 Befolkning, arbetsmarknad, ekonomi Diagrammen baseras på data från Kommun- och landstingsdatabasen

Läs mer

KKiK med information (Gullspång)

KKiK med information (Gullspång) KKiK med information (Gullspång) Område Mått Syfte Metod Redovisning mått Enhet 1. Din kommuns tillgänglighet Mått 1. Hur stor andel medborgarna som skickar in en enkel fråga via e-post får svar inom två

Läs mer

Revisionsrapport Granskning av bokslut och årsredovisning per 2014-12-31

Revisionsrapport Granskning av bokslut och årsredovisning per 2014-12-31 s revisorer Kommunstyrelsen För kännedom: Kommunfullmäktiges presidium Revisionsrapport Revisionen har via KPMG genomfört en granskning av bokslut och årsredovisning. Revisionen hemställer om att kommunstyrelsen

Läs mer

Preliminärt bokslut 2013

Preliminärt bokslut 2013 Preliminärt bokslut 2013 Kommunstyrelsen 2014-02-04 Innehållsförteckning En tillbakablick på 2013... 3 Preliminärt bokslut 2013... 3 Redovisningsprinciper... 3 Tillämpade redovisningsprinciper... 3 Resultaträkning...

Läs mer

Granskning av kommunens delårsrapport per 2007-08-31

Granskning av kommunens delårsrapport per 2007-08-31 Revisionsrapport* Granskning av kommunens delårsrapport per 2007-08-31 Oxelösunds kommun 2007-09-26 Matti Leskelä Pär Lindberg *connectedthinking Innehållsförteckning 1 Inledning...1 1.1 Bakgrund...1 1.2

Läs mer

Årsredovisning 2005 ÖSTERSUNDS KOMMUN

Årsredovisning 2005 ÖSTERSUNDS KOMMUN 00. Omslag 06-04-11 15.54 Sida 1 FÖRVALTNINGSBERÄTTELSE FÖRVALTNINGSBERÄTTELSE ÖSTERSUNDS KOMMUN 2005 1 FÖRVALTNINGSBERÄTTELSE ÖSTERSUNDS KOMMUN 2005 1 Den som inte trivs hen, jett va i olag Årsredovisning

Läs mer

Ekonomi. -KS-dagar 28/1 2015-

Ekonomi. -KS-dagar 28/1 2015- Ekonomi -KS-dagar 28/1 2015- Innehåll Resultat och balansräkning Budgetuppföljning Bokslut Investeringar i anläggningstillgångar Resultat och balans INTÄKTER Värdet av varuleveranser och utförda tjänster

Läs mer

BUDGETUPPFÖLJNING och prognos per 30 april 2007

BUDGETUPPFÖLJNING och prognos per 30 april 2007 ÖSTERSUNDS KOMMUN Kommunledningsförvaltningen Dnr: 850-2007 2007-06-04 BUDGETUPPFÖLJNING och prognos per 30 april 2007 1 (11) INNEHÅLLSFÖRTECKNING Budgetuppföljning och prognos per 30 april 2007 1 Inledning...

Läs mer

Riktlinjer för god ekonomisk hushållning och resultatutjämningsreserv samt avsättning till resultatutjämningsreserv för åren 2010-2012

Riktlinjer för god ekonomisk hushållning och resultatutjämningsreserv samt avsättning till resultatutjämningsreserv för åren 2010-2012 4 november 2013 KS-2013/1409.189 1 (9) HANDLÄGGARE Ralph Strandqvist 08-535 302 59 ralph.strandqvist@huddinge.se Kommunstyrelsen Riktlinjer för god ekonomisk hushållning och resultatutjämningsreserv samt

Läs mer

Delårsrapport 2007-08-31

Delårsrapport 2007-08-31 Revisionsrapport* Delårsrapport 2007-08-31 Vänersborgs kommun 2007-10-18 Marianne Wolmebrandt Certifierad kommunal revisor Henrik Bergh *connectedthinking Innehållsförteckning 1 Sammanfattning...3 2 Inledning...3

Läs mer

Revisionsrapport: Granskning av bokslut och årsredovisning

Revisionsrapport: Granskning av bokslut och årsredovisning Revisorerna 1 (1) Kommunstyrelsen För kännedom: Kommunfullmäktiges presidium Revisionsrapport: Revisorerna har uppdragit till KPMG att granska bokslut och årsredovisning per 2013-12-31, se bifogad rapport.

Läs mer

Hur god är kommunens webbinformation till medborgarna? 41 62 64 87 Tyresö 26 Gullspång

Hur god är kommunens webbinformation till medborgarna? 41 62 64 87 Tyresö 26 Gullspång Tillgänglighet & Information Hur många av medborgare som skickar in en enkel fråga via e-post får svar inom två arbetsdagar? Plac Tanum Medel Bäst Bästa kommun Sämst Sämsta kommun 41 65 77 96 Östersund

Läs mer

Riktlinjer för god ekonomisk hushållning och resultatutjämningsreserv (RUR)

Riktlinjer för god ekonomisk hushållning och resultatutjämningsreserv (RUR) TJÄNSTESKRIVELSE Handläggare Datum Ärendebeteckning Urban Sparre 2013-11-21 KS 2013/0865 Kommunfullmäktige Riktlinjer för god ekonomisk hushållning och resultatutjämningsreserv (RUR) Förslag till beslut

Läs mer

Revisionsrapport. Piteå kommun. Granskning av årsredovisning 2011. Per Ståhlberg Certifierad kommunal revisor. Johan Lidström

Revisionsrapport. Piteå kommun. Granskning av årsredovisning 2011. Per Ståhlberg Certifierad kommunal revisor. Johan Lidström Revisionsrapport Granskning av årsredovisning 2011 Piteå kommun Per Ståhlberg Certifierad kommunal revisor Johan Lidström Mars 2012 Innehållsförteckning 1 Sammanfattning 1 2 Inledning 2 2.1 Bakgrund 2

Läs mer

Resultatbudget. Årets resultat 56 543 20 661 13 725 11 539 15 368. Nödvändigt resultat 22 526 23 150 24 694 25 529 26 328 enl. finansiellt mål (2%)

Resultatbudget. Årets resultat 56 543 20 661 13 725 11 539 15 368. Nödvändigt resultat 22 526 23 150 24 694 25 529 26 328 enl. finansiellt mål (2%) Resultatbudget Vänsterpartiet Verksamhetens intäkter 469 727 500 000 520 000 520 000 520 000 Verksamhetens kostnader -1 480 608-1 587 503-1 690 228-1 733 438-1 768 561 Avskrivningar - 54 759-43 000-46

Läs mer

Revisionen har via KPMG genomfört en granskning av kommunens bokslut per 2013-12-31.

Revisionen har via KPMG genomfört en granskning av kommunens bokslut per 2013-12-31. Revisorerna i Nordanstigs kommun Nordanstigs kommun Kommunstyrelsen För kännedom: Kommunfullmäktiges presidium 2013-04-14 Revisionsrapport Granskning av bokslut per 2013-12-31 Revisionen har via KPMG genomfört

Läs mer

Övergripande nyckeltal

Övergripande nyckeltal Övergripande nyckeltal 21. Invånare totalt, antal (Index (basår=100)) Antal invånare totalt den 31/12. Källa: SCB. Kolada N01951. Det är ett positivt flyttningsnetto som gör att befolkningen ökar i Falun.

Läs mer

Revisionsrapport 2012 Genomförd på uppdrag av revisorerna. Strängnäs kommun. Granskning av delårsrapport per 31 augusti 2012

Revisionsrapport 2012 Genomförd på uppdrag av revisorerna. Strängnäs kommun. Granskning av delårsrapport per 31 augusti 2012 Revisionsrapport 2012 Genomförd på uppdrag av revisorerna Strängnäs kommun Granskning av delårsrapport per 31 augusti 2012 Innehållsförteckning 1 SAMMANFATTNING... 3 2 INLEDNING... 5 2.1 Bakgrund... 5

Läs mer

Stenungsunds kommun, kommunrevisionen

Stenungsunds kommun, kommunrevisionen Revisionsrapport 2014 Genomförd på uppdrag av revisorerna Stenungsunds kommun, kommunrevisionen Granskning av bokslut 2014-12-31 Building a hette Innehåll 1. Inledning 2 1.1. Måluppföljning 3 1.2. Bedömning

Läs mer

Kommunens kvalitet i korthet INNEHÅLLSFÖRTECKNING 1 Kommunens kvalitet i korthet 18 Mått 15 (VoO): Andel fullvärdiga särskilda boendeplatser 3 Mått 1 (Demokrati): Förutsättningar för medborgardialog 19

Läs mer

Granskning av delårsrapport

Granskning av delårsrapport Revisionsrapport Granskning av delårsrapport 2013 Övertorneå kommun Anna Carlénius Revisionskonsult Per Ståhlberg Certifierad kommunal revisor Innehållsförteckning 1 Sammanfattande bedömning 1 2 Inledning

Läs mer

Granskning av delårsrapport

Granskning av delårsrapport Revisionsrapport Granskning av delårsrapport 2012 Kalix kommun Conny Erkheikki Auktoriserad revisor Anna Carlénius Revisionskonsult 12 november 2012 Innehållsförteckning 1 Sammanfattande bedömning 1 2.1

Läs mer

Preliminärt bokslut 2014

Preliminärt bokslut 2014 Preliminärt bokslut Kommunstyrelsen 2015-02-03 Innehållsförteckning En tillbakablick på... 3 Preliminärt bokslut... 3 Redovisningsprinciper... 3 Tillämpade redovisningsprinciper... 3 Resultaträkning...

Läs mer

En sammanfattning av årsredovisningen för 2014

En sammanfattning av årsredovisningen för 2014 Kortversion av Gislaveds kommuns årsredovisning 2014: En sammanfattning av årsredovisningen för 2014 Den kommunala verksamheten i Gislaved kostar 1443 miljoner kronor och utförs av 2530 medarbetare (vilket

Läs mer

2011-08-30. Delårsbokslut 2011 Januari-juni med helårsprognos

2011-08-30. Delårsbokslut 2011 Januari-juni med helårsprognos 2011-08-30 Delårsbokslut 2011 Januari-juni med helårsprognos 2 Förvaltningsberättelse Delårsrapporten Enligt kommunala redovisningslagen(krl) ska delårsrapporten omfatta minst sex och högst åtta månader.

Läs mer

Kvalitet i korthet Haparanda (jämfört med medel och Östra Norrbotten) (Kommunfullmäktige)

Kvalitet i korthet Haparanda (jämfört med medel och Östra Norrbotten) (Kommunfullmäktige) Kvalitet i korthet Haparanda (jämfört med medel och Östra Norrbotten) (Kommunfullmäktige) OMRÅDE / Alue Mått Haparanda Senaste kommentaren 1. DIN KOMMUNS TILLGÄNGLIGHET / Kunnan saatavuus 1. Hur många

Läs mer

Delårsrapport 31 augusti 2011

Delårsrapport 31 augusti 2011 Datum 29 september 2011 Till Revisionen Från Susanne Svensson Angående Granskning av delårsrapport 31 augusti 2011 1 Inledning 1.1 Syfte På uppdrag av de förtroendevalda revisorerna har vi översiktligt

Läs mer

Granskning av delårsrapport

Granskning av delårsrapport Revisionsrapport Granskning av delårsrapport 2013 Alvesta kommun Kristina Lindhe Caroline Liljebjörn 10 september 2013 Innehållsförteckning 1 Sammanfattande bedömning 1 2 Inledning 2 2.1 Bakgrund 2 2.2

Läs mer

Budget 2005. Resultaträkning Budget 2005 Budget 2004 Bokslut 2003 Verksamhetens nettokostnader -435,0-432,1-421,0

Budget 2005. Resultaträkning Budget 2005 Budget 2004 Bokslut 2003 Verksamhetens nettokostnader -435,0-432,1-421,0 Budget 2005 De senaste årens goda tillväxt avseende kommunens skatteintäkter har avstannat. Bidragen från kostnadsutjämningssytemen har minskat, dock har de statliga bidragen ökat. Samtidigt har kommunens

Läs mer

Revisionsrapport. Götene kommun. Granskning av årsredovisning 2011. Hans Axelsson Anna Teodorsson

Revisionsrapport. Götene kommun. Granskning av årsredovisning 2011. Hans Axelsson Anna Teodorsson Revisionsrapport Granskning av årsredovisning 011 Götene kommun Hans Axelsson Anna Teodorsson mars 01 Innehållsförteckning 1 Sammanfattning Inledning.1 Bakgrund. Revisionsfråga och metod 3 Granskningsresultat

Läs mer

Riktlinjer för resultatutjämningsreserv. Avsättning för åren 2010-2012

Riktlinjer för resultatutjämningsreserv. Avsättning för åren 2010-2012 FÖRFATTNINGSSAMLING (8.1.23) Riktlinjer för resultatutjämningsreserv Avsättning för åren 2010-2012 Dokumenttyp Riktlinjer Ämnesområde Ekonomi - Resultatutjämningsreserv Ägare/ansvarig Elisabet Persson

Läs mer

Finansiell analys. Svenska utmaningar

Finansiell analys. Svenska utmaningar Finansiell analys KVALITETSMÄSSAN DEN 3 5 NOVEMBER 2015 SVENSKA MÄSSAN I GÖTEBORG EUROPAS STÖRSTA KONFERENS OCH FACKMÄSSA OM VERKSAMHETS- OCH SAMHÄLLSUTVECKLING Svenska utmaningar Den finansiella profilen

Läs mer

Kommunrapport 1 Befolkning, arbetsmarknad, ekonomi

Kommunrapport 1 Befolkning, arbetsmarknad, ekonomi Fokus: Älmhult Län: Kronobergs län (ovägt medel) Kommungruppering: Kommuner i tätbefolkad region (ovägt medel) Kommunrapport 1 Befolkning, arbetsmarknad, ekonomi Diagrammen baseras på data från Kommun-

Läs mer

Riktlinjer för god ekonomisk hushållning. Riktlinjer för god ekonomisk

Riktlinjer för god ekonomisk hushållning. Riktlinjer för god ekonomisk Riktlinjer för god ekonomisk hushållning Innehållsförteckning Riktlinjer för god ekonomisk hushållning... 3 Bakgrund 3 God ekonomisk hushållning 3 Självfinansieringsnivå för nya investeringar 5 Resultatutjämningsreserv

Läs mer

Granskning av årsredovisning 2010

Granskning av årsredovisning 2010 2010 Revisionsrapport April 2011 Karin Jäderbrink Matti Leskelä Innehållsförteckning 1 Sammanfattning... 3 2 Inledning... 4 2.1 Bakgrund... 4 2.2 Revisionsfråga och metod... 4 3 Granskningsresultat...

Läs mer

Så här är vi jämfört med andra kommuner

Så här är vi jämfört med andra kommuner Så här är vi jämfört med andra kommuner - Kommunens Kvalitet i Korthet Kommunens Kvalitet i Korthet är ett verktyg för att jämföra kommuner med varandra och beskriver kommu - nernas kvalitet ur ett meborgarperspektiv.

Läs mer

(antal) M 8 C 5 FP 2 KD 2 MP 2 400

(antal) M 8 C 5 FP 2 KD 2 MP 2 400 Kommunfakta Antal invånare 1 januari (antal) 12000 Antal äldre, historik och prognos (antal) 3000 11900 2500 11800 11700 2000 1500 1000 80 år- 65-79 år 11600 500 11500 20022003200420052006200720082009201020112012

Läs mer

Revisionsrapport 3 / 2009 Genomförd på uppdrag av revisorerna oktober 2009. Lidingö Stad. Granskning av delårsrapport 2009

Revisionsrapport 3 / 2009 Genomförd på uppdrag av revisorerna oktober 2009. Lidingö Stad. Granskning av delårsrapport 2009 Revisionsrapport 3 / 2009 Genomförd på uppdrag av revisorerna oktober 2009 Lidingö Stad Granskning av delårsrapport 2009 1 INNEHÅLLSFÖRTECKNING 1 Sammanfattning... 2 2 Inledning... 2 3 Granskning av delårsrapport...

Läs mer

Så gick det. för Håbo 2010. Håbo kommun sammanfattning av årsredovisningen 2010. Hur mycket kostade kommunens verksamheter? Har Håbo en bra ekonomi?

Så gick det. för Håbo 2010. Håbo kommun sammanfattning av årsredovisningen 2010. Hur mycket kostade kommunens verksamheter? Har Håbo en bra ekonomi? Så gick det för Håbo 2010 Håbo kommun sammanfattning av årsredovisningen 2010 Hur mycket kostade kommunens verksamheter? Har Håbo en bra ekonomi? Uppfyllde kommunen sina mål? Detta är en sammanfattning

Läs mer

Granskning av årsredovisning 2012

Granskning av årsredovisning 2012 www.pwc.se Caroline Liljebjörn 6 maj 2013 Granskning av årsredovisning 2012 Räddningstjänstförbundet Emmaboda- Torsås Innehållsförteckning 1. Sammanfattning... 1 2. Inledning... 2 2.1. Bakgrund... 2 2.2.

Läs mer

Granskning av delårsrapport 2007-08-31

Granskning av delårsrapport 2007-08-31 Granskning av delårsrapport 2007-08-31 Granskningsrapport 1/2007 Oktober 2007 Ernst & Young AB Per Pehrson Innehållsförteckning 1 SAMMANFATTNING...3 2 INLEDNING...4 2.1 Syfte... 4 2.2 Metod... 4 2.3 Avgränsningar...

Läs mer

Övergripande nyckeltal

Övergripande nyckeltal Övergripande nyckeltal 1. Invånare totalt, antal (index (basår = 100)) U Antal invånare totalt den 31/12. Källa: SCB, SKL, Kolada N01951 40 av 290 40 av 290 41 av 290 Befolkningsökningen vi haft i Falun

Läs mer

Delårsrapport Uppföljningsrapport SEPTEMBER

Delårsrapport Uppföljningsrapport SEPTEMBER Delårsrapport Uppföljningsrapport SEPTEMBER 2014 l Resultat januari september 281 mnkr (-72 mnkr) l Nettokostnadsökning 3,9 % (3,0 %) l Skatter och statsbidrag 6,0 % (2,2 %) l Helårsprognos 250 mnkr (-178

Läs mer

ÅRsReDOVisNiNG 2011 Kortversion kil.se

ÅRsReDOVisNiNG 2011 Kortversion kil.se ÅRSREDOVISNING 2011 Kortversion kil.se Så gick det för 2011 Så använde vi skattepengarna 2011 Vi fick mycket pengar över i år igen Så ser vi på framtiden för Kil Sammanfattning av s årsredovisning 2011

Läs mer

Revisionsrapport: Granskning av bokslut och årsredovisning

Revisionsrapport: Granskning av bokslut och årsredovisning Revisorerna Direktionen Revisionsrapport: Revisionen har genom KPMG genomfört en granskning av bokslut och årsredovisning. Revisionen önskar att direktionen lämnar synpunkter på de slutsatser som finns

Läs mer

Revisionsrapport. Räddningstjänsten Östra Blekinge. Granskning av årsredovisning 2011. Yvonne Lundin. Mars 2012

Revisionsrapport. Räddningstjänsten Östra Blekinge. Granskning av årsredovisning 2011. Yvonne Lundin. Mars 2012 Revisionsrapport Granskning av årsredovisning 2011 Yvonne Lundin Räddningstjänsten Östra Blekinge Mars 2012 Innehållsförteckning 1 Sammanfattning 1 2 Inledning 1 2.1 Bakgrund 1 2.2 Revisionsfråga och metod

Läs mer

Periodrapport Maj 2015

Periodrapport Maj 2015 Periodrapport Maj 2015 Ekonomi l Resultat januari maj -20 mnkr (26 mnkr) l Nettokostnadsökning 7,7 % (2,8 %) l Skatter och statsbidrag 4,5 % (5,3 %) l Helårsprognos 170 mnkr (246 mnkr) Omvärldsanalys I

Läs mer

Var kommmer kommunens pengar i från? miljoner kronor och andel i procent 2012

Var kommmer kommunens pengar i från? miljoner kronor och andel i procent 2012 Var kommmer kommunens pengar i från? miljoner kronor och andel i procent 2012 1 Verksamhetens intäkter Skatteintäkter Generella statsbidrag och utjämning Mnkr; 207,4; 24% Mnkr; 170,4; 20% Mnkr; 488,5;

Läs mer

Kommunens planering och framförhållning avseende kommande pensionsåtaganden.

Kommunens planering och framförhållning avseende kommande pensionsåtaganden. Revisionsrapport Kommunens planering och framförhållning avseende kommande pensionsåtaganden. Mjölby kommun Annika Hansson Certifierad kommunal revisor 12 Innehållsförteckning 1 Sammanfattning 1 2 Bakgrund

Läs mer

Granskning av årsredovisning 2014

Granskning av årsredovisning 2014 www.pwc.se Conny Erkheikki Auktoriserad revisor Anna Carlénius Revisonskonsult Granskning av årsredovisning 2014 Kalix kommun Mars 2015 Innehållsförteckning 2.1. Bakgrund... 2 2.2. Revisionsfråga och metod...

Läs mer

Resultatbudget 2016, opposition

Resultatbudget 2016, opposition Resultatbudget 2016, opposition ver 5 5 Verksamhetens intäkter 459 967 520 000 520 000 520 000 520 000 Verksamhetens kostnader -1 570 505-1 664 288-1 723 844-1 775 083-1 813 338 Avskrivningar - 47 440-46

Läs mer

Revisionsrapport Granskning av bokslut och årsredovisning 2014-12-31

Revisionsrapport Granskning av bokslut och årsredovisning 2014-12-31 Revisorerna i Nordanstigs kommun Nordanstigs kommun Kommunstyrelsen För kännedom: Kommunfullmäktiges presidium Revisionsrapport Revisionen har via KPMG genomfört en granskning inom ovanstående område.

Läs mer

Rapport. Bokslutsgranskning 2005 för Finspångs kommun 2006-04-10. Genomförd på uppdrag av de förtroendevalda revisorerna i Finspångs kommun

Rapport. Bokslutsgranskning 2005 för Finspångs kommun 2006-04-10. Genomförd på uppdrag av de förtroendevalda revisorerna i Finspångs kommun Rapport Bokslutsgranskning 2005 för Finspångs kommun 2006-04-10 Genomförd på uppdrag av de förtroendevalda revisorerna i Finspångs kommun Susanne Svensson Lars Rydvall Maria Andersson Innehåll 1 SAMMANFATTNING...1

Läs mer

Resultatutjämningsreserv införande i Eslövs kommun

Resultatutjämningsreserv införande i Eslövs kommun KS.2013.0361 2013-08-16 Tomas Nilsson Kommunfullmäktige Resultatutjämningsreserv införande i Eslövs kommun Ärendebeskrivning Riksdagen har beslutat, prop.2011/12:172, att ge möjlighet för kommuner och

Läs mer

Populärt vinternöje i Vallentuna skridskoåkning på Vallentunasjön!

Populärt vinternöje i Vallentuna skridskoåkning på Vallentunasjön! Årsredovisning 2000 Populärt vinternöje i Vallentuna skridskoåkning på Vallentunasjön! (Foto: Sonia Blom) 0 VALLENTUNA KOMMUN Årsredovisning 2000 INNEHÅLLSFÖRTECKNING Del 1 ÅRSREDOVISNING Kommunalrådets

Läs mer

Mått 1. Tillgänglighet 2011. 117:a plats av 133. Hur stor andel av medborgarna som skickar in en enkel fråga via e-post får svar inom två arbetsdagar?

Mått 1. Tillgänglighet 2011. 117:a plats av 133. Hur stor andel av medborgarna som skickar in en enkel fråga via e-post får svar inom två arbetsdagar? Mått 1 Hur stor andel av medborgarna som skickar in en enkel fråga via e-post får svar inom två arbetsdagar? Tillgänglighet Syftet med måttet är att ge kunskap om kommunens tillgänglighet vad avser svarstider

Läs mer

Lednings- och styrdokument FINANS. Styrdokument antaget av kommunfullmäktige den 20 juni 2011

Lednings- och styrdokument FINANS. Styrdokument antaget av kommunfullmäktige den 20 juni 2011 Lednings- och styrdokument FINANS Styrdokument antaget av kommunfullmäktige den 20 juni 2011 2012-2015 sidan 1 av 6 God ekonomisk hushållning... 2 Vara kommuns definition... 2 Verksamhetsperspektiv...

Läs mer

TJÄNSTEMANNAFÖRSLAG 1. 2011-05-26 Dnr 725-2011

TJÄNSTEMANNAFÖRSLAG 1. 2011-05-26 Dnr 725-2011 TJÄNSTEMANNAFÖRSLAG 1 2011-05-26 Dnr 725-2011 Bert-Olof Åkerström Christina Westman Kommunstyrelsen Budgetuppföljning och prognos för Östersunds kommun 2011 Kommunens styrelser/nämnder, bolag och kommunalförbund

Läs mer

30 APRIL 2011 VILHELMINA KOMMUN

30 APRIL 2011 VILHELMINA KOMMUN 30 APRIL 2011 VILHELMINA KOMMUN VILHELMINA KOMMUN Kommunstyrelsen, 912 81 VILHELMINA Besöksadress: Förvaltningshuset, Torget 6 Växel: 0940-14 000 e-post: vilhelmina.kommun@vilhelmina.se VILHELMINA KOMMUN

Läs mer

Kommunens Kvalitet i Korthet 2014 Vårgårdas resultat i jämförelse

Kommunens Kvalitet i Korthet 2014 Vårgårdas resultat i jämförelse Kommunens Kvalitet i Korthet 2014 Vårgårdas resultat i jämförelse MÅTT MÅTT 1 Hur stor andel av medborgarna som skickar in en enkel fråga via e-post får svar inom två arbetsdagar? MÅTT 2 Hur stor andel

Läs mer

Bokslutsprognos 2013-10-31

Bokslutsprognos 2013-10-31 1(4) Kommunstyrelsens förvaltning Handläggare Chris Tevell/Maria Åhström Tfn 0142-850 22 Kommunstyrelsen Bokslutsprognos 2013-10-31 Sammanfattning Budgeterat resultat enligt mål och budget för år 2013

Läs mer

Granskning av årsredovisning 2007

Granskning av årsredovisning 2007 Revisionsrapport* Granskning av årsredovisning 2007 Orsa kommun 2008-05-06 Hans Stark Certifierad kommunal revisor Johan Skeri *connectedthinking Innehållsförteckning 1 Sammanfattning...3 2 Inledning...4

Läs mer

ÖVERSIKTLIG FINANSIELL ANALYS AV REGION SKÅNE

ÖVERSIKTLIG FINANSIELL ANALYS AV REGION SKÅNE Revisionskontoret ÖVERSIKTLIG FINANSIELL ANALYS AV REGION SKÅNE samt förenklad jämförelse med Västra Götalandsregionen och Stockholms läns landsting Granskningsrapport nr 43/2008 NP Magnusson, Fredrik

Läs mer

Granskning av delårsrapport 2013

Granskning av delårsrapport 2013 Revisionsrapport Anders Thulin, Auktoriserad revisor, Certifierad kommunal revisor Emelie Lönnblad, Revisionskonsult Granskning av delårsrapport 2013 Båstads kommun Christina Widerstrand, Certifierad kommunal

Läs mer

Revisionsrapport. Pensionsåtagande. Jämtlands läns landsting. Oktober 2008 Allan Andersson Certifierad kommunal revisor

Revisionsrapport. Pensionsåtagande. Jämtlands läns landsting. Oktober 2008 Allan Andersson Certifierad kommunal revisor Revisionsrapport Pensionsåtagande Jämtlands läns landsting Oktober 2008 Allan Andersson Certifierad kommunal revisor Innehållsförteckning 1. Sammanfattning och förslag till åtgärder...3 2. Revisionsfråga...4

Läs mer

Resultaträkning/kommunen. Finansieringsanalys/kommunen. Belopp i tkr NOT 2003 2002 2001

Resultaträkning/kommunen. Finansieringsanalys/kommunen. Belopp i tkr NOT 2003 2002 2001 Resultaträkning/kommunen Belopp i tkr NOT Verksamhetens intäkter NOT 1 142 626 135.383 134.026 Verksamhetens kostnader NOT 1-635 228-619.231-570.550 Avskrivningar -26 518-25.691-24.651 VERKSAMHETENS NETTOKOSTNADER

Läs mer

Jämförelse av kostnadsläge, (liknande strukturkommuner, all verksamhet) tkr per invånare 2006

Jämförelse av kostnadsläge, (liknande strukturkommuner, all verksamhet) tkr per invånare 2006 Bilaga 1 Jämförelse av kostnadsläge, (liknande strukturkommuner, all verksamhet) tkr per invånare 2006 Kommun Folkmängd Därav andel, % Utdebitering Procentuell skillnad mellan redovisad kostnad och strukturkostnad

Läs mer

Granskning av årsredovisning 2014

Granskning av årsredovisning 2014 www.pwc.se Conny Erkheikki Auktoriserad revisor mars 2015 Granskning av årsredovisning 2014 Gällivare kommun Innehållsförteckning 1. Sammanfattning... 1 2. Inledning... 2 2.1. Bakgrund... 2 2.2. Revisionsfråga

Läs mer

Revisionsrapport. Nerikes Brandkår. Granskning av årsredovisning 2013 2014-03-06. Anders Pålhed (1)

Revisionsrapport. Nerikes Brandkår. Granskning av årsredovisning 2013 2014-03-06. Anders Pålhed (1) Revisionsrapport Granskning av årsredovisning 2013 Nerikes Brandkår 2014-03-06 Anders Pålhed (1) 1. Sammanfattning... 3 2. Inledning... 5 3. Syfte... 5 3.1 Metod... 6 4. Granskning av årsredovisningen...

Läs mer