övergripande del Årsredovisning 2008

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "övergripande del Årsredovisning 2008"

Transkript

1 övergripande del Årsredovisning

2 övergripande del Övergripande del Kommunstyrelsens ordförande... 3 Kommundirektören kommenterar... 4 Viktiga händelser under året... 5 Femårsöversikt... 6 Vad kostar det?... 7 Förvaltningsberättelse Resultat, måluppfyllelse och kvalitet... 9 Sammanfattning Framtidsbedömning Omvärldsanalys Finansiell analys för kommunen Finansiell profil Driftredovisning och investeringsredovisning Exploateringsredovisning Finansiella rapporter kommunen Resultaträkning Kassaflödesanalys Balansräkning Tilläggsupplysningar Tillämpade redovisningsprinciper Sammanställd redovisning koncernen Förvaltningsberättelse Resultaträkning Kassaflödesanalys Balansräkning Tilläggsupplysningar Personalekonomisk redovisning Miljöredovisning Välfärdsredovisning Nämndernas verksamhetsberättelser Kommunstyrelsen Utförarstyrelsen, Teknisk förvaltning Utförarstyrelsen, Serviceförvaltning Miljö- och samhällsnämnden Kultur- och fritidsnämnden Barn- och utbildningsnämnden Vård- och omsorgsnämnden Socialnämnden Arvodesnämnd Överförmyndaren Valnämnd Revisionsberättelse Grafisk mall: Blacke Formgivning: Infobyrån, Östersunds kommun Foto: Bengtola Mattsson Sverker Berggren Roger Strandberg

3 Kommunstyrelsen gör bokslut för 2008 övergripande del Ytterligare ett bokslut med positivt resultat läggs nu till handlingarna. De tunga orosmoln som finns på den kommunalekonomiska himlen gör att vi kanske inte kan prestera samma goda resultat de närmaste åren. Men med målmedveten styrning av verksamheten där vi också parerar för de snabba svängningar i skatteinkomsterna som nu sker så ska vi klara att fortsätta hålla Östersunds kommuns ekonomi i god ordning. Det är skattebetalarnas pengar och de förväntar sig att vi har kontroll över den ekonomiska utvecklingen. Vi har också goda förutsättningar att klara detta. Den mycket medvetna mål- och styrkedjan ger ekonomisk kontroll och budgetdisciplin. Genom ständig uppföljning av vad som sker i förhållande till de mål som beslutats kan vi också försäkra oss om att beslut leder till önskat resultat. Vi tillåter ingen att glömma att vi arbetar på uppdrag av skattebetalarna i Östersunds kommun oavsett om vi är förtroendevalda eller anställda. Det finns skäl att tacka många för att det går bra för både Östersund och Östersunds kommun. Inte minst alla företag och företagare, alla som arbetar ideellt i föreningar, alla anställda i kommunen och de folkvalda i kommunfullmäktige. Jag hoppas och tror att alla dessa Östersundare också förstår när ekonomiskt svåra tider kräver att vi drar ner på våra kostnader, även om det kommer att drabba en del av de åtgärder som man förväntar sig att kommunen ska klara av. Resultatet för 2008 och den ekonomiska balansen vid årets slut är mycket bra och det är jag glad att kunna säga. Jens Nilsson (s) Kommunstyrelsens ordförande i Östersund 3 När den ekonomiska krisen nu slår hårt mot Sveriges kommuner ska vi notera att kommunerna bara är en del i vår gemensamma samhällskropp. Staten styrs av Regeringen och Riksdagen och de har ett ansvar att bekämpa den ekonomiska krisen nationellt. Om staten tar sitt ansvar och backar upp kommunsektorn i ett skede när skatteintäkterna minskar så dämpas de negativa effekterna i hela samhällsekonomin. Vi får se vad som sker under detta år det avgör mycket av hur vi kan agera i kommunerna. Östersund har dock ett bra läge jämfört med många andra kommuner. Vi har kontroll över vår pensionsskuld något som många andra kommuner betraktar som en kvarnsten runt halsen. Vi har fortfarande ett gott rykte som etableringsort och har en dokumenterad attraktivitet bland inflyttare och företag.

4 övergripande del Tack för gott arbete 2008! 4 Ett varmt tack till alla våra anställda för ett gott arbete under Ett överskott på 76 miljoner kr gör att vi även för detta år liksom de senaste fem åren - kan redovisa att vi har mycket god ekonomisk hushållning. Större delen av överskottet hänförs dock till engångsposter, dvs medel som vi inte kan använda för att finansiera framtida verksamhet. Men det finns en trygghet för de kommunanställda genom avsättningen till pensionsfond för att trygga framtida pensioner. Även av årets överskott avsätts t ex 33 miljoner kr till pensionsfonden. Det finns mycket att glädjas åt under 2008; sjukfrånvaron minskade med ytterligare en halv procent och även de långa sjukfallen har minskat. Det är ett medvetet arbete ute i förvaltningarna och enheterna som nu burit frukt. Projektet Drivkraft som arbetar med sjukfrånvaro- och rehabiliteringsfrågor är ett viktigt instrument för att ytterligare få ner sjukfrånvaron. Vi vet inte hur Försäkringskassans nya regelsystem kommer att fungera men vi har nu antagit klara riktlinjer för hur vi som arbetsgivare skall arbeta tillsammans med våra medarbetare. Glädjande nog kan vi också konstatera att medarbetarundersökningen som genomförts i hela organisationen inneburit att de positiva resultaten ökat. Närmare 350 personer chefer och arbetstagare har tillsammans genomgått arbetsmiljöutbildning under Vi har ett nära och gott samarbete med de fackliga organisationerna baserat på förtroende och respekt för våra olika roller. Det kommer bli än viktigare i tider av ekonomiskt tuffa tider. Ledarprogrammet har nu slutförts och 243 chefer har nu diplomerats efter slutförd utbildning. En utbildning som fått skyhöga vitsord i utvärderingarna från deltagarna. Utbildningen har dessutom resulterat i en mängd åtgärder för att stärka chefen i dennes administrativa vardag och ha möjlighet till ett aktivt ledarskap i förhållande till sina medarbetare. Dessutom har utbildningen givit värdefulla nätverk och kontakter mellan chefer i olika förvaltningar och på olika nivåer i den kommunala organisationen. Östersundarna har såväl genom VM i februari som genom WC i december visat vad ett gott värdskap betyder för skidskyttetävlingarna. I utvärderingarna efter tävlingarna har organisation, planering men framför allt bemötande varit på topp! Vi har visat att vi kan genomföra internationella tävlingar på toppnivå och får också mycket beröm från gäster och representanter för det internationella förbundet. Tack för det! Och tack alla som bidrog med volontärsinsatser utan er insats hade det aldrig blivit så lyckat! Vi står inför betydande ekonomiska svårigheter under de närmaste åren. Just när det är som mest kritiskt behöver vi samverkan mellan arbetsgivare och anställda. Vi vill att våra anställda skall känna stolthet över sin kommun och sitt arbete, känna delaktighet, arbetsglädje och uppleva att man kan göra ett bra arbete. Under en tid kommer vi få pröva alla ekonomiska åtaganden väldigt noga men fortfarande finns chansen att arbeta med verksamhetens utveckling i vardagen. För ett antal år sedan genomförde kommunen och Kommunal ett gemensamt effektivitets- och utvecklingsarbete, Kom An. Gemensamt lyckades vi då spara tiotals miljoner kronor samtidigt som personalen upplevde att man medverkade till en bättre verksamhet och en högre kvalité. Ingenting är omöjligt! Inför det kommande året har jag därför förhoppningen att vi som arbetsgivare tillsammans med medarbetare och fackliga organisationer skall kunna ge medborgarna i Östersund en fortsatt bra verksamhet med mycket god kvalité. Bengt Marsh Kommundirektör Vi har delat ut kommunens Kvalitetspris för första gången och i en knivskarp konkurrens med bland annat Östersunds Städ så blev Omsorgsförvaltningens Biståndsenhet segrare. Ett mycket gott kvalitetsarbete och vi gratulerar varmt Biståndsenhetens chef och anställda till en välförtjänt utmärkelse.

5 Viktiga händelser under 2008 Övergripande del Östersunds kommun är den första kommunen som miljöcertifierat samtliga verksamheter enligt den internationella standarden ISO och registrerat sig enligt EMAS förordningen och har behållit sina certifikat under 2008 Kommunen deltar i två kvalitetsprojekt med Sveriges kommuner och landsting (SKL), kommunfullmäktiges kvalitetsredovisning och tillsammans med åtta Norrlandskommuner Måttbandet mäter kvalitet, effektivitet och produktivitet där vi jämför oss med andra kommuner Under året har en bred samhällsdialog förts om ett nytt tillväxtprogram En samhällsdialog har också förts avseende revidering av Agenda Visionen Kommunen deltar i Partnerskapet för Barnkonventionens genomförande i den kommunala verksamheten tillsammans med 10 andra kommuner i landet Kommunens deltar i projekt för mobilisering mot alkohol och droger Projektet Ungas Mötesplatser har utarbetat planer för utvecklingen av Gamla Tingshuset och Fritidsgårdarna Ett kommunövergripande årligt kvalitetspris har inrättats och Östersunds kommuns första, Kvalitetspris 2008 delades ut i oktober till kommunens biståndsenhet. Kommunens nämnder har under 2008 tagit fram 16 olika servicedeklarationer. Ombyggnation av Stortorget har påbörjats Detaljplaner för bostadsbyggande har antagits för Stadsdel Norr och Frösön, för ny handel och ny arena inom Stadsdel Norr och Torvalla industriområde Nya rondeller har byggts för bättre trafiksäkerhet Tillsynsarbetet inom restauranger har samordnats med polis, tull och räddningstjänst många besök på kommunens hemsida Storsjöbadet återinvigdes efter ombyggnaden och Brunflobadet har byggts upp igen Huvudbibliotekets 50-års jubileum uppmärksammades Skidstadion håller världsklass och läktaren har byggt ut och 20 nya vallabodar har kommit till Skidskytte VM genomfördes och det blev en sportslig och publikmässig succé Medborgarnas ökade behov av socialtjänstens insatser har präglat dess verksamhet. Ett nytt boende för personer med tidigare missbruk har iordningställts Barn- och familjehemmet Ankaret samt Öppenvårdsverksamheten Bryggan har utökat sina verksamheter till att gälla även åldersgrupperna år respektive år. Mottagandet av ensamkommande asylsökande barn inleddes under året. Värmestugan togs i drift under året och samverkan sker med Svenska Kyrkan och Röda Korset 13 nya förskoleavdelningar har öppnats under året Elevantalet i grundskolans senaredel fortsätter att minska medan det skett en omsvängning i tidigaredelen där en svag ökning nu påbörjats Det har skett en volymökning av modersmålsundervisningen och svenska som andra språk på grund av ett ökat antal elever, både inflyttade och på grund av kommunens ökade flyktingmottagande. Förberedelseklassen har fördubblat sin verksamhet och en ny klass finns placerad på Parkskolan Stort fokus har lagts på utvecklingen elevhälsoteam vid skolorna samt rutiner och metoder för hälsokartläggningen. Vård och omsorgsnämnden tog fram två servicedeklarationer under 2008, en gällande särskilt boende för äldre och en gällande hemtjänst. Ett nybyggt äldreboende öppnades våren 2008 med 34 platser på Frösön/Rådmansgatan. Byggnation av ett nytt äldreboende i Torvalla med 35 lgh i ett plan/5 grupper startade 2008, och beräknas vara klart maj Stor vikt läggs på utformning och inriktning att det skall bli en bra miljö både inomhus och utomhus. Vård och omsorgsnämnden har inför ny upphandling tagit ett strategibeslut som bl.a. innebär att en prisupphandling görs med tydliga skallkrav när det gäller kvalitet, och vara uppdelat så att möjlighet för mindre företag och kooperativ att lämna bud på enskilda delar ges. Utredning om kvalitet och organisation av skolmat startade Utredning om kommunens tekniska it-infrastruktur genomfördes Projekt för övergång till uppgraderat löne- och PA system genomfördes. Slutförs

6 övergripande del Femårsöversikt Resultaträkningar (Mkr) Verksamhetens intäkter 658,6 687,2 725,8 687,6 699,6 6 Verksamhetens kostnader -3169, , , , ,0 Avskrivningar -116,0-116,3-106,7-104,9-108,3 Jämförelsestörande poster 29,1 29,8 4,4 8,0 15,1 Verksamhetens nettokostnader , , , , ,6 Skatteintäkter 2 178, , , , ,9 Generella statsbidrag och utjämning 472,7 375,8 338,6 308,1 229,0 Finansiella nettointäkter, koncernbolag 9,3 7,8 11,4 13,6 14,0 Finansiella intäkter 16,7 16,3 13,2 9,6 7,1 Finansiella kostnader -3,1-3,0-2,3-4,6-6,3 Resultat före extraordinära poster 76,1 93,0 142,2 66,2 50,2 ÅRETS RESULTAT 76,1 93,0 142,2 66,2 50,2 Balansräkningar (Mkr) TILLGÅNGAR ANLÄGGNINGSTILLGÅNGAR Mark, byggnader och tekniska anläggningar 1 588, , , , ,4 Maskiner och inventarier 131,4 134,3 137,8 122,6 134,3 Summa materiella anläggningstillgångar 1 719, , , , ,7 Aktier och andelar 87,8 87,8 86,8 91,5 92,2 Långfristiga fordringar 931,2 934,1 941,5 921,0 910,1 Summa finansiella anläggningstillgångar 1 019, , , , ,3 SUMMA ANLÄGGNINGSTILLGÅNGAR 2 738, , , , ,0 OMSÄTTNINGSTILLGÅNGAR Exploateringstillgångar 14,0 8, Förråd 1,3 1,4 1,2 1,4 1,4 Kortfristiga fordringar 140,0 180,4 158,5 117,6 103,3 Kortfristiga placeringar 50,0 50, ,0 50,8 Kassa och bank 64,6 187,4 176,1 125,2 139,4 SUMMA OMSÄTTNINGSTILLGÅNGAR 269,8 427,9 335,7 344,2 294,9 SUMMA TILLGÅNGAR 3 008, , , , ,9 EGET KAPITAL, AVSÄTTNINGAR OCH SKULDER EGET KAPITAL 2 423, , , , ,9 AVSÄTTNINGAR Avsättningar för pensioner 88,3 79,2 59,2 56,9 42,0 Andra avsättningar 33,9 56,0 53,5 53,5 54,1 SKULDER Långfristiga skulder ,2 120,0 Kortfristiga skulder 462,6 477,2 438,6 414,6 396,9 SUMMA SKULDER, AVSÄTTNINGAR OCH EGET KAPITAL 3 008, , , , ,9 Befolkning

7 Vad kostar det? övergripande del Antal personer/ Kostnad/plats/ Antal personer/ Kostnad/plats/ besökare besökare kr besökare besökare kr Grundskoleplats Gymnasieplats, ex gymnasiesärskola Förskoleplats i egen regi varav föräldraavgift varav kommunens kostnad Fritidshemsplats i egen regi varav föräldraavgift varav kommunens kostnad Plats i äldreboende Plats i boende enligt LSS Plats i daglig verksamhet enligt LSS Besök på Storsjöbadet varav genomsnittlig avgift varav försäljning m m varav kommunens kostnad Siffrorna för Storsjöbadet har påverkats av att anläggningen varit stängd pga av ombyggnad, både 2007 och framförallt under första halvåret 2008.

8 övergripande del 8 Förvaltningsberättelse

9 Förvaltningsberättelse Resultat, måluppfyllelse och kvalitet Ett demokratiskt, socialt, ekologiskt och ekonomiskt hållbart Östersund är den gemensamma grundläggande visionen för Östersunds utveckling och utgångspunkten för det långsiktiga politiska arbetet Kommunfullmäktige har antagit en övergripande vision samt i budgetdirektiv tydligare uttryckt de gemensamma strategiska områdena som bör förbättras och utvecklas inom den kommunala verksamheten för att uppnå ett hållbart Östersund. Utifrån kommunfullmäktiges övergripande vision och kvalitetspolicy formuleras verksamhetens inriktningsmål i kommunfullmäktiges planer för verksamheten (kultur, trafik, socialtjänst, skola, idrott och vård och omsorg) samt i årsbudget. Nämnderna formulerar verksamhetens effektmål i årsbudget och årsredovisningen redovisar om målen är uppfyllda, delvis uppfyllda eller inte uppfyllda. Måluppfyllelsen (resultatet) är en del i verksamhetens totala resultat som utgörs av kvalitet, volym, intäkter och kostnader. GOD EKONOMISK HUSHÅLLNING ekonomisk hållbar utveckling Kommunen har fastställt en styrmodell för hur verksamheten ska styras och följas upp. Kommunen arbetar utifrån en övergripande styrmodell som innebär att formulera mål fördela resurser följa upp och utvärdera utkräva ansvar. En mer detaljerad måloch styrkedja är antagen i kommunfullmäktige och beskriver hur nämnder och förvaltningar ska arbeta på ett målinriktat och systematiskt sätt. Styrmodellen innebär att fullmäktige tilldelar nämnderna ekonomiska ramar och fastställer inriktningsmål, nämnderna föreslår effektmål som ryms inom tilldelad ram och förvaltningarna upprättar handlingsplaner, genomför uppföljningar och utvärderingar. Nämnderna analyserar och redovisar över-/underskott och måluppfyllelse tre gånger per år till kommunfullmäktige. Detta för att säkra kvalitetsarbetet med ständiga förbättringar och god ekonomisk hushållning. God ekonomisk hushållning utifrån ett verksamhetsperspektiv är enligt kommunens syn, att arbeta enligt den antagna styrmodellen med mål och måluppfyllelse avseende såväl ekonomi som verksamhet. En väsentlig del i god ekonomisk hushållning är att ha en buffert för oförutsedda händelser och kunna sätta av medel för framtida pensionskostnader. Se även avsnitt Finansiell analys. Måluppfyllelse ekonomi 2008 Finansiellt mål God ekonomisk hushållning är minst 40 Mkr i överskott Resultat 76 Mkr i överskott Östersunds kommun har uppfyllt målet om god ekonomisk hushållning. 9

10 Förvaltningsberättelse Verksamhetens resultat: måluppfyllelse och resursanvändning Måluppfyllelse totalt Måluppfyllelse verksamhet Måluppfyllelse miljö Måluppfyllelse personal Resursanvändning ekonomi 1 Kommunstyrelsen 83 % 81 % 100 % 60 % 89,2 % Utförarstyrelsen - Teknisk förvaltning 56 % 63 % 25 % 2 83 % Får ej kommunbidrag - Serviceförvaltning 93 % 80 % 100 % 100 % Får ej kommunbidrag Socialnämnd 76 % 71 % 50 % 80 % 107,3 % Barn- och utbildningsnämnd 67 % 63 % 100 % 60 % 99,1 % Vård- och omsorgsnämnd 3 33 % 11 % 100 % 43 % 99,8 % Miljö- och samhällsnämnd 88 % 83 % 100 % 80 % 102,1 % Kultur- och fritidsnämnd 88 % 82 % 100 % - 99,9 % Totalt hela kommunen 71 % 67 % 78 % 76 % 99,2 % 1) resursanvändning i förhållande till tilldelat kommunbidrag 2) målen avser 2009 därav låg måluppfyllelse ) de mätmetoder som använts går ej att ställa mot uppsatta mål därav den låga måluppfyllelsen Östersund kommuns redovisade kostnader i förhållande till standardkostnader 10 Standardkostnaden är en förväntad kostnad utifrån de strukturella förutsättningar en kommun har. Exempel på dessa är invånarnas ålder, sociala bakgrund och kommunens geografiska läge och struktur. Kommunens kostnader avviker inte nämnvärt från standardkostnaderna förutom för individ- och familjeomsorgen som uppvisar högre kostnader än vad strukturen motiverar. Notera att vissa verksamheter och år redovisar ingen avvikelse från den förväntade kostnaden exempelvis inom barnomsorgen år 2004, grundskolan år 2007 samt äldreomsorgen Avvikelser från utjämningssystemets standardkostnader Östersund 04 Östersund 05 Östersund 06 Östersund Procent Barnomsorg Grundskola Gymnasieskola Äldreomsorg IFO

11 Förvaltningsberättelse Östersunds kommun deltar tillsammans med nio Norrlandskommuner och Sveriges kommuner och landsting (SKL) i ett jämförelseprojekt. Syftet med projektet är att utarbeta effektivitets- och produktivitetsmått och jämföra kommuner emellan för att lära av varandra. Under 2008 har individ- och familjeomsorgen och grundskolan särskilt granskats och jämförts. I Måttbandets rapport om grundskolan visar nedanstående matris att det finns ett starkt samband mellan Sämre resultat högre processkvalitet R 2 = 0, ,0 65,0 60,0 55,0 Sollefteå 50,0 processkvalitet (skolans inre arbete) och meritvärde (elevernas betyg) i denna kommungrupp. Umeå är den kommun i gruppen som har högsta värdet för processkvalitetsindex och som därigenom också får ett högt meritvärde. Bättre resultat Högre processkvalitet Luleå Kalix Sundsvall Umeå Skellefteå Piteå Östersund Sämre resultat Lägre processkvalitet 45,0 Sämre resultat Lägre processkvalitet 11 KVALITETSARBETET demokratisk, social och ekonomisk hållbar utveckling Syftet med kommunfullmäktiges kvalitetspolicy är att skapa en gemensam grund för kvalitetsarbetet i kommunen. Kvalitetspolicyn består av fyra kommungemensamma kvalitetsdimensioner: tillgänglighet, kompetens, inflytande och bemötande. Policyn är styrande för andra kommunala styrdokument. I kommunens kvalitetsarbete ingår att följa upp och utvärdera verksamheten som ett led i arbetet med ständiga förbättringar. Kvalitetsarbetet är på väg in i en ny fas där uppföljning av kvalitet via medborgarindex (NMI) och medarbetarindex (NMI) kommer att utvecklas i syfte att också kunna jämföra resultat med andra kommuner. Östersunds kvalitet i korthet Under 2008 har Östersunds kommun, tillsammans med Sveriges kommuner och landsting (SKL) och 62 av Sveriges 290 kommuner, deltagit i ett gemensamt projekt med syfte att ta fram indikatorer som beskriver kvalitet ur ett medborgarperspektiv. På föjande sidor redovisas resultatet och värden för mätningen % av Östersunds värden är lika eller högre i jämförelse med det genomsnittliga värdet för deltagande kommuner. Där inget anges är siffror inom parantes från Redovisningen, tillsammans med definitioner av måtten, läggs också ut på kommunens hemsida - Om kommun.

12 Förvaltningsberättelse Din kommuns tillgänglighet Östersunds Resultat Genomsnitt deltagande kommuner Högsta och lägsta värdet Hur stor andel av medborgarna som skickar in en enkel e- postfråga får svar inom två arbetsdagar 2008? 2. Hur stor andel av medborgarna som tar kontakt med kommunen via telefon för att få svar på en enkel fråga får kontakt med en handläggare 2008? 3. Hur många av medborgarna uppfattar att de får ett gott bemötande när de via telefon ställt en enkel fråga till kommunen 2008? 4. Hur många timmar/vecka har huvudbiblioteket i kommunen öppet utöver tiden på vardagar 2008? 5. Hur många timmar/vecka har kommunens simhall öppet utöver tiden på vardagar 2008? 8. Hur lång är väntetiden i snitt (dagar) för att få plats på ett äldreboende från ansökan till erbjudan om plats 2008? * Fotnot. Östersund ej med i mätning av frågorna 6 och 7. Trygghetsaspekter i Din kommun 9. Hur trygga känner sig medborgare i kommunen 2008? (antal poäng av max 100) 10. Hur många myndighetsbeslut har ändrats på grund av överklagande till första instans 2008? (Antal per tusen beslut) 11. Hur många olika vårdare besöker en äldre person, med hemtjänst beviljad av kommunen, under 14 dagar 2008? 12. Hur många barn per personal är det i snitt i kommunens förskolor 2008? (2006) 73 % (84) 76 % % 46 % (40) 51 % % 73 % (100) 64 % % 17 tim (17) 11 tim 24 tim 2 tim 42 tim (33,5) 24 tim 46 tim 0 tim 45 dagar (49) 48 dagar dagar Östersunds Resultat Genomsnitt deltagande kommuner Högsta och lägsta värdet 56 poäng 53 poäng poäng 0,4 (0,8) 0,8 3,6-0 ingen mätning ,2 (5,3) 5,3 6,5 4,2 Din delaktighet och kommunens information 13. Hur många av kommunens röstberättigade röstade i senaste kommunvalet 2006? 14. Hur god är kommunens information till medborgarna 2008? (Informationsindex %) 15. Hur väl möjliggör kommunen för medborgare att delta i kommunens utveckling 2008? (Medborgarindex, % av max 60 poäng) 16. Hur väl upplever medborgarna att de har inflytande över kommunens verksamhet ? (poäng av max 100) Östersunds Resultat Genomsnitt deltagande kommuner Högsta och lägsta värdet 78,2 % 79,4 % 89,4 65,8 % 75 % (65) 59 % % 70 % (70) 45 % % 43 poäng 42 poäng p

13 Förvaltningsberättelse Din kommuns kostnadseffektivitet Östersunds Resultat Genomsnitt deltagande kommuner Högsta och lägsta värdet 17. Vilket resultat uppnår kommunens grundskolor I förhållande till övriga kommuner 2007? (2006)(SKL skolindex, Placering av 290 kommuner) 18. Hur effektiva är kommunens grundskolor i förhållande till övriga kommuner 2007? (2006) (SKL skolindex, Placering av 290 kommuner) 19. Vilket resultat når de gymnasieutbildningar som kommunens elever tar del av 2007? (2006) (SKL skolindex, Placering av 290 kommuner) 20. Hur effektiva är de gymnasieutbildningar som kommunens elever tar del av 2007? (2006) (SKL skolindex, Placering av 290) 21. Vilket resultat når elever i årskurs 5 i kommunala skolor i de nationella proven? Svenska 2008 (% elever som nått kravnivån i förh till de som gjort proven) 21. Vilket resultat når elever i årskurs 5 i kommunala skolor i de nationella proven? Engelska 2008 (% elever som nått kravnivån i förh till de som gjort proven) 21. Vilket resultat når elever i årskurs 5 i kommunala skolor i de nationella proven? Matematik 2008 (% elever som nått kravnivån i förh till de som gjort proven) 22. Vilken servicenivå har kommunens äldreboende 2008? (Äldreomsorgsindex, andel av max 45 poäng) 23. Vad kostar en plats i kommunens äldreboende i förhållande till servicenivå 2007/2008? (kostnad per kvalitetspoäng) 24. Hur nöjda är brukarna med sitt särskilda boende 2008? (indextal i förhållande till max 100) 25. Vilken omsorgs- och servicenivå har kommunens hemtjänst 2008? (andel av max 67 poäng) 26. Vad kostar en plats i kommunens hemtjänst i förhållande till omsorgs- och servicenivå 2007/ 2008? (kostnad per kvalitetspoäng) 27. Hur nöjda är brukarna med den hemtjänst de erhåller 2008? (indextal av max 100) 99 (50) (218) (74) (69) % 84 % % 92 % 84 % % 97 % 89 % % 74 % (64) 68 % % Kr/poäng Kr/poäng Kr/poäng % 59 % % Kr/poäng Kr/poäng Kr/poäng

14 Förvaltningsberättelse Din kommun som samhällsutvecklare Östersunds Resultat Genomsnitt deltagande kommuner Högsta och lägsta värdet 28. Hur många fler/färre invånare har kommunen fått under de 530 (222) (- 612) 4 fem sista åren ? ( ) 0,9 % (0,4 %) 1,2 % 10,9 (- 5,9 )% 29. Hur hög är kommunens sysselsättningsgrad 2007? (2005) 79,9 % (77) 79,9 % 86,9 67,0 % Hur många nya företag har startats per 1000 invånare i kommunen det första halvåret 2008? 6,1 (6,3) Hur många fler/färre förvärvsarbetande har tillkommit/försvunnit i kommunen under 2007? (2005) 639 st (-621) 315 st 1910 (-42) 32. Hur stor andel av befolkningen får försörjningsstöd under 2007? (2006) 3 % (3,7) 4 % Vad ger företagarna för sammanfattande omdöme om företagsklimatet i kommunen 2008? (Enkätsvar 2008) Vad ger företagarna för sammanfattande omdöme om företagsklimatet i kommunen 2008? (Totalranking) 126 (189) Hur högt är ohälsotalet bland kommunens invånare 2007? (dagar/befolkning år) (2006) 45,7 dag (47,1) 41,5 dag 56,4-18,2 dag 34. Hur högt är ohälsotalet bland kommunens invånare 2008? (dagar/befolkning år) 43 38,6 52,8-17,6 35. Hur stor är andelen miljöbilar av kommunens totala antal 35 % bilar 2008? (inkl.kommunala bolag) Kommunen 50 % 29 % 84-0 % 36. Hur stor är andelen inköpta ekologiskt livsmedel 2008? 13 % 5 % Upplever medborgarna att kommunen är en attraktiv plats att leva och bo i? (Index max 100) Minskat antal/andel redovisas inom parantes SCB:s medborgarundersökning (NMI) Kommunstyrelsen beslutade våren 2008 genomföra SCB:s medborgarenkät för att kunna jämföra resultaten med andra kommuner. Under 2008 deltog 97 kommuner i undersökningen. Enkäten genomfördes under september och oktober med ett urval personer i åldrarna år. Undersökningen består av tre delar: A. Medborgarna om kommunen som en plats att bo och leva på B. Medborgarna om kommunens verksamheter C. Medborgarna om inflytandet i kommunen Betygsindexet för hur medborgarna bedömer Östersunds kommun som en plats att bo och leva på Nöjd- Region-Index (NRI) blev 70. Genomsnittet för samtliga 97 kommuner 2008 blev 64. NRI för Östersunds kommun är statistiskt säkerställt högre än genomsnittet för de 97 kommunerna. Betygsindexet för hur medborgarna bedömer de kommunala verksamheterna Nöjd-Medborgar-Index (NMI) i Östersunds kommun blev 58. Genomsnittet för samtliga kommuner 2008 blev 54. NMI för Östersunds kommun är statistiskt säkerställt högre än genomsnittet för de 97 kommunerna. Betygsindexet för hur medborgarna bedömer möjligheterna till inflytande på kommunens verksamheter och beslut Nöjd-Inflytande-Index (NII) i Östersunds kommun blev 43. Genomsnittet för samtliga kommuner 2008 blev 40. NII för Östersunds kommun är statistiskt säkerställt högre än genomsnittet för samtliga 97 kommuner. Servicedeklarationer Kommunstyrelsen beslutade hösten 2007 att alla nämnder under 2008 skulle ta fram servicedeklarationer för sin verksamhet. Under 2008 togs 16 servicedeklarationer fram av kommunens olika nämnder varav 8

15 har offentliggjorts på kommunens hemsida och övriga är under bearbetning och kommer att läggas ut inom kort. Synpunkter Medborgarna kan via kommunens hemsida eller skriftligt via en folder lämna beröm, förslag och/eller klagomål. Redovisning av inkomna synpunkter är systematiserade utifrån kommunens kvalitetsdimensioner och redovisningen av antal och typ av synpunkter sker i budgetuppföljningen. För 2008 har 85 beröm, 13 förslag och 77 klagomål kommit in. Östersunds kommuns kvalitetspris Kommunstyrelsen beslutade under 2007 om kriterier och former för ett kommunövergripande kvalitetspris, vilket delades ut för första gången den 20 oktober 2008 till kommunens Biståndsenhet. Deltagande är öppet för alla kommunala enheter/arbetsplatser eller för externa som utför verksamhet på uppdrag av kommunen. Sveriges Kvalitetskommun I oktober 2005 utvärderades Östersunds kommun genom kommunkompassen och kommunen uppnådde ett bra resultat. Mot bakgrund av det goda resultatet beslutade kommunstyrelsen våren 2006 att ansöka om utmärkelsen Sveriges Kvalitetskommun 2007 men vi nådde inte målet att bli en av 5 nominerade kommuner. Kommunstyrelsen har därefter beslutat att ansöka om utmärkelsen Sveriges kvalitetskommun Kommunfullmäktiges utvärdering av nämnderna Fullmäktige beslutade i mars 2008 att innevarande år utvärdera nämndernas och styrelsernas arbete med Förvaltningsberättelse två delar ur strategierna för ett socialt hållbart Östersund åtgärder för att stärka den sociala ekonomins organisationer samt åtgärder för att medverka i kampen mot droger. Utvärderingen konstaterar att Strategierna för att uppnå ett socialt hållbart Östersund inte gjorts tillräckligt kända i nämnder och förvaltningar. Utvärderingen redovisas i berörda nämnder och till kommunfullmäktige samt ligger till grund för nämndernas handlingsplaner och beslut om åtgärder för att utveckla sitt kvalitetsarbete MILJÖARBETET - ekologisk hållbar utveckling Certifiering enligt ISO och EMAS registrering Kommunen har under flera år bedrivit ett offensivt miljöarbete samt de senaste åren arbetat med att bygga upp ett miljöledningssystem enligt den internationella standarden ISO för att kvalitetssäkra miljöarbetet och att alla arbetar med ständiga förbättringar erhöll Östersunds kommun som första kommun i Sverige ett ISO certifikat och som andra kommun en EMAS-registrering för all kommunal verksamhet. Uppföljande miljörevisioner har genomförts två gånger per år. Den senaste externa revisionen i december 2008 resulterade i att kommunen fick behålla sitt certifikat. 15

16 Förvaltningsberättelse 16

17 Förvaltningsberättelse Sammanfattning 2008 Kommunen redovisar ett positivt resultat för 2008 med 76 Mkr som är 44 Mkr bättre än budget. Av årets resultat avsätts 33 Mkr till pensionsfond inom eget kapital. Av överskottet är 24 Mkr hänförligt till finansförvaltning, bland annat upplösning avsättning borgensåtagande, 23 Mkr. Nämndernas verksamhet redovisar överskott med 20 Mkr som främst är hänförligt till kommunstyrelsen. Investeringsnivån uppgick till 329 Mkr vilket är en ökning med 125 Mkr jämfört med Kommunens finansiella mål för god ekonomisk hushållning om ett resultat på minst 50 Mkr är uppfyllt. Av verksamhetsmålen, inklusive mål för miljö och personal uppfylldes 71 % vilket är en förbättring jämfört med 2008 då 66 % av målen var uppfyllda. Sjukfrånvaron minskade under året med 0,7 procentenheter och uppgår vid 2008 års utgång till 9,0 %. De långa sjukfallen har minskat med 25 % jämfört med föregående mätperiod.. Koncernen Östersunds kommun redovisade ett årsresultat uppgående till 198 Mkr (159). Avstämning mot finansiella nyckeltal i budget I budget för 2008 finns ett antal finansiella nyckeltal/ mått m m redovisade. Nedan anges uppfyllelsen av nyckeltalen enligt bokslutet för 2008 Nyckeltal/mått etc Budget Bokslut Årets resultat 32 Mkr 76 Mkr Nettoinvesteringar 362 Mkr 328 Mkr Skattefinansieringsgrad av investeringar 42 % 54 % Nettokostnadernas andel av skatteintäkterna inkl finansnetto 98 % 98 % Sammanfattning av finansiell analys Resultat och kapacitet: Under 2008 tog kommunens löpande driftverksamhet inklusive avskrivningar och finansnetto i anspråk 98 % av skatteintäkter och generella statsbidrag. Nettoinvesteringarna 2008 uppgick till 329 Mkr. Skattefinansieringsgraden uppgick till 54 procent. Den långfristiga betalningsberedskapen, soliditeten, är god och har marginellt förbättrats jämfört med Risk och kontroll: Den finansiella beredskapen på kort sikt har försämrats under Orsak till detta är främst hög investeringsnivå som finansierats genom ianspråktagande av befintlig likviditet istället för att helt eller delvis finansieras av lån. För framtida utbetalningar på pensionsförpliktelser före 1998 har 413 Mkr avsatts som pensionsfond inom eget kapital. Likvida medel motsvarande pensionsfond saknas emellertid, varför upplåning behöver ske när pensionslösning i enlighet med kommunfullmäktiges beslut ska verkställas. Pensionsförpliktelser intjänade före 1998 uppgår till Mkr och redovisas som ansvarsförbindelse utanför balansräkningen. Borgensåtagandena är omfattande och uppgår till totalt Mkr, varav merparten, 741 Mkr (953) avser kommunens egna företag. Risk för borgensinfriande föreligger för en bostadsrättsförening, i övrigt bedöms inga ytterligare risker för infrianden finnas. Borgensåtagandena har sjunkit med 236 Mkr jämfört med föregående år. Uppföljning av internkontrollplaner har skett under året i enlighet med övergripande plan fastställd av kommunstyrelsen. Balanskrav och god ekonomisk hushållning Det redovisade resultatet för 2008, 76 Mkr, innebär att kommunen klarade det lagstadgade balanskravet och även resultatmåttet för god ekonomisk hushållning, nämligen ett resultat på minst 50 Mkr. 17

18 Förvaltningsberättelse Framtidsbedömning 18 De ekonomiska förutsättningarna försämras Redan under 2008 har skatteintäkterna blivit lägre än budget. Denna minskning fortsätter 2009 och kommunstyrelsen har redan beslutat att upprätta en handlingsplan för att minska kostnaderna under Anledningen till att skatteintäktsökningen mattas av är den finansiella krisen med följande lågkonjunktur. Den prognos som upprättades i slutet av december 2008 innebär en mycket lägre nivå för skatteintäktsutvecklingen jämfört med vad som ligger i den flerårsbudget för som fullmäktige antog den 9 december De ekonomiska förutsättningarna inför kommande flerårsbudget har successivt försämrats. Prognos den 19 februari 2009 visar på att kommunsektorns skatteintäkter beräknas öka med endast 2,3 procent 2009 och med 1,6 procent Denna låga ökningstakt av skatteintäkterna medför att kostnaderna måste minska med 100 Mkr för att kommunen ska klara balanskravet. För att nå god ekonomisk hushållning 2010 krävs kostnadsminskningar med 160 Mkr. Hög investeringsnivå Kommunens investeringsnivå 2008 och enligt gällande flerårsbudget är de högsta som någonsin planerats i kommunen och för att finansiera dessa investeringar måste upplåning ske utöver det kassaflöde som genereras av avskrivningar och årets resultat. Upplåningen i sig generar räntekostnader som belastar årets resultat. Investeringsnivåerna motiveras av det omställningsarbete som följer av att försvarsmakten avvecklat all verksamhet i Östersund. Omställningen ger tillväxt inom kommunen och driver infrastruktursatsningar för utvecklingen av nya stadsdelar där det tidigare varit försvarsverksamhet. Generationsperspektiv god ekonomisk hushållning Den senaste femårsperioden har kommunen haft en stark ekonomi. De sammanlagda resultaten uppgår till 427 Mkr. God ekonomisk hushållning, vilket för kommunen har definierats som ett resultat på minst 50 Mkr, har uppnåtts alla år. Med den lägre investeringsnivå som gällt under samma period har de starka resultaten kunnat avsättas för att kommunen ska ha reserver att möta de ökade pensionsutbetalningar som kommer de närmaste åren avseende pensioner som tjänats in före De gjorda avsättningarna täcker cirka en fjärdedel av pensionsförpliktelserna före Pensionsutbetalningarna ökar starkt de närmaste åren och kommer att kulminera år 2025 och då på en nivå som ligger ca 30 Mkr högre än dagens nivå. Med de avsättningar som skett till pensionsfonden räknar kommunen med att ha reserver för att kunna matcha de ökade betalningarna och att de kostnader som behöver debiteras ut via skattsedeln ska kunna ligga kvar på dagens kostnadsnivå om ca 47 Mkr per år. Kommunkoncernens resultat 2008 visar att kommunen har en väl fungerande styrning. Kommunens modell för ekonomi- och verksamhetsstyrning förbättrar möjligheten till analys av produktivitet och måluppfyllelse. Styrmodellen integrerar ekonomistyrning med kvalitetsstyrning och ska förbättra möjligheterna att bedriva kommunal verksamhet på ett kostnadseffektivt och ändamålsenligt sätt.

19 övergripande del 19

20 Förvaltningsberättelse Omvärldsanalys 20 Kraftigt ras i svensk ekonomi Efter investmentbanken Lehman Brothers fall i september övergick oron på de finansiella marknaderna i en akut förtroendekris. Den finansiella krisen har påverkat den reala ekonomin genom högre riskpremier, stramare kreditvillkor och fallande tillgångspriser, vilket hållit tillbaka investeringarna och hushållens konsumtion. Den svenska konjunkturen har med anledning av finanskrisen försvagats i snabb takt. Nedgången i den svenska ekonomin kan utläsas genom den negativa utvecklingen av bruttonationalprodukten, BNP, som sjönk med 4,9 procent under fjärde kvartalet, jämfört med motsvarande kvartal Det är första fallet på årsbasis sedan kvartalsmätningarna började Ingen gång sedan dess har tillväxten legat på minusnivå på årsbasis. Försämrat skatteunderlag Den svaga ekonomiska tillväxten innebär små ökningar av skatteunderlaget fram till 2010, främst till följd av minskande sysselsättning och avtagande löneökningstakt. När sysselsättningen därefter vänder upp väntas löneökningarna också bli något större, med skatteunderlagstillväxt som följd. Sjunkande inflation Fram till och med september 2008 steg inflationen mätt med KPI snabbt, främst på grund av högre räntekostnader egna hem och högre priser på energi och livsmedel. I början av september höjde Riksbanken reporäntan till 4,75 procent till följd av bland annat farhågor att den höga inflationen skulle leda till varaktigt högre inflationsförväntningar. På grund av främst fallande råvarupriser och kraftigt nedreviderade konjunkturutsikter under hösten har Riksbanken sedan oktober i snabb takt sänkt reporäntan med totalt 2,75 procent till 2,00 procent. Riksbanken sänkte den 11 februari på nytt reporäntan, denna gång med 1,0 procentenheter. till 1,0 procent. Arbetsmarknad Den svaga konjunkturen har ännu inte påverkat Östersunds kommuns arbetsmarknad i någon större utsträckning. Den totala arbetslösheten minskade nämligen under 2008 och uppgår 31 december till 7,0 % att jämföra med 7,1 % vid föregående årsskifte. Efter en minskning av antalet lediga platser i slutet av 2007 ökade både antalet nyanmälda och lediga platser i början av 2008 för att därefter åter sjunka i slutet av året. Arbetsmarknaden visar på en långsam försvagning framöver. Ökad befolkning Under 2008 har kommunens befolkning ökat med 228 personer. Det är tredje året i rad som kommunens invånarantal ökar. Befolkningsökningen 2008 berodde både på ett positivt födelsenetto och inflyttningsnetto. Antalet invånare är en faktor som i hög grad påverkar kommunens skatteintäkter och därmed de totala intäkterna. Befolkning In- och utflyttningsnetto

21 Förvaltningsberättelse Näringsliv En stor andel av kommunens arbetsmarknad är beroende av den offentliga sektorn. År 2003 arbetade 41 % inom offentlig sektor att jämföra med 31 % för resten av riket. Under 2008 är förhållandena 37 % resp 30%. Antalet arbetstillfällen har ökat med 667 st till under Bostäder Efterfrågan på bostäder är fortfarande hög. Priserna på bostadsrätter och villor har stigit de senaste åren. Antalet bygglov för att bygga nya villor har blivit fler i områdena närmast Östersund och i kommunens tomtkö står fortfarande ca 300 personer. För närvarande finns färdiga byggrätter för ca 980 lägenheter varav ungefär 180 i småhus. Det största antal av dessa lägenheterna finns i Torvalla. Därtill pågår detaljplanearbete som sammantaget omfattar ca 140 nya villatomter och ungefär 400 lägenheter. Av exploatörers vilja att påbörja nya projekt att döma så kommer trenden med ett ökat byggande att fortsätta. Östersundsbostäder disponerar ca 450 byggrätter varav ett bostadsprojekt på ungefär 60 lägenheter beräknas vara färdigbyggt

22 Förvaltningsberättelse Finansiell analys för kommunen För att analysera kommunens finansiella ställning och utveckling används fyra perspektiv; resultat, kapacitet, risk och kontroll. 22 Vilken kontroll har kommunen över den ekonomiska utvecklingen? Vilken kapacitet har kommunen att möta finansiella svårigheter på lång sikt Kontroll Kapacitet Risk Resultat Föreligger några risker som kan påverka kommunens resultat och kapaitet Vilken balans har kommunen haft över sina intäkter och kostnader under året och över tiden Budgetföljsamhet Prognossäkerhet Internkontroll Soliditet Skuldsättningsgrad Långfristiga skulder Jämförelser med riket Till dessa perspektiv finns femton olika nyckeltal kopplade. Med hjälp av nyckeltalen kan finansiella problem identifieras. (Se avsnitt 19 och 20) Resultat och kapacitet 1. Nettokostnadsandel Driftkostnadernas andel av skatteintäkter och generella statsbidrag visar hur stor del av skatteintäkterna inklusive statsbidrag som går till den löpande verksamheten inklusive finansnetto. Om kommunen ska leva upp till kravet på god ekonomisk hushållning ska nivån ligga på lägst 98 procent. I enlighet med nedanstående tabell framgår att kommunen de senaste fem åren redovisat resultat som klarar nivån för god ekonomisk hushållning enligt detta nyckeltal. Detta framgår även av (diagram över resultatutveckling på sidan 23) Kontroll Kapacitet Risk Resultat Likviditetsmått Ränterisker Borgensåtaganden Totala pensionsskulder Nettokostnadsandel Självfinansieringsgrad Nettoinvesteringar Finansnetto Årets resultat Avstämning balanskravet De båda sista åren, 2007 och 2008 har nettokostnaderna ökat mer än skatteintäkterna. Orsak till den lägre ökningstakten för skatteintäkterna är den vikande konjunkturen. 2. Nettoinvesteringar och självfinansieringsgrad En hög självfinansieringsgrad innebär att kommunen kan finansiera investeringarna utan att låna eller att minska den befintliga likviditeten. 100 procent innebär att kommunen kan skattefinansiera samtliga investeringar som är genomförda under året, vilket i sin tur innebär att kommunen inte behöver låna till investeringar och att kommunens finansiella handlingsutrymme stärks Verksamhet 93 % 93 % 91 % 93 % 94 % Avskrivningar 5 % 5 % 4 % 5 % 4 % Finansnettot 0 % 0 % -1 % -1 % - 1% Driftkostnadsandel 98 % 98 % 94 % 97 % 98 % Mkr Nettoinvesteringar Finansiering: Via internt tillförda medel (kassaflöde) % Nettokostnads- och skatteintäktsutveckling 7,1 6,16,2 6,5 6,0 4,5 4,7 5,1 3,5 1, Nettokostnadsökning Ökning skatteintäkter inkl generella statsbidrag Självfinansieringsgrad av investeringar % Den höga investeringsnivån under 2008 har resulterat i att självfinansieringsgraden av investeringar sjunkit till 54 %. Det låga självfinansieringsgraden av investeringar är den bidragande orsaken till den negativa utvecklingen av kassaflödet under 2008 (se kassaflödesanalys sid 33).

23 3. Nettoinvesteringar i relation till avskrivningar Nyckeltalet visar i vad mån kommunen reinvesterar i den takt som anläggningstillgångarna minskar i värde genom årliga avskrivningar. För att inte urholka kommunens anläggningskapital bör nettoinvesteringarna i minst ligga på samma nivå som avskrivningarna. Den senaste fyraårsperioden har nettoinvesteringarna överstigit avskrivningarna med nära 400 Mkr vilket innebär att kommunens anläggningskapital ökat i samma utsträckning. Mkr Nettoinvesteringar Avskrivningar Nettoinvesteringar/ avskrivningar (%) Mkr M kr Nettoinvesteringar och avskrivningar Nettoinvesteringar Avskrivningar 14,9 18,6 Finansnetto 22,3 21,1 22, Förvaltningsberättelse minskat med aktieägartillskott. För 2008 redovisas en nettointäkt på sammanlagt 9,1 Mkr (7,8) från koncernbolaget. I finansnettot ingår även ränteintäkt på likvida medel, 8,3 Mkr, aktieutdelning från Jämtkraft AB, 5,8 Mkr samt borgensavgifter från koncernföretag, 2,3 Mkr (3,3). 5. Årets resultat Av nedanstående diagram framgår att kommunen de senaste fyra åren med råge klarat kravet på god ekonomisk hushållning som är ett resultatkrav på minst 50 Mkr i överskott. M kr Årets resultat 50,2 66,2 142,2 93,0 76, Avstämning mot balanskravet I kommunallagen stadgas om god ekonomisk hushållning och balanskrav. Balanskravet är definierat så att intäkterna ska överstiga kostnaderna, det vill säga resultatet skall vara minst noll. Vid beräkning av resultatet ska vissa poster särbehandlas. I nedanstående beräkning har realisationsvinster och förluster som uppkommit i samband med försäljning av anläggningstillgångar frånräknats resultatet. Mkr Årets resultat enligt resultaträkningen 66,2 142,2 93,0 76,1 Realisationsvinster/förluster -1,4-7,7-17,2-3,0 Justerat resultat 64,8 134,5 75,8 73, Finansnetto Med finansnetto menas skillnaden mellan finansiella intäkter och kostnader. Finansnettot är en viktig post i kommunens resultaträkning och har den senaste femårsperioden bidragit till att förbättra budgetbalanseringen. Den största posten inom finansnettot är den finansiella nettointäkten från koncernbolaget Östersunds Rådhus AB. Den finansiella intäkten består av ränta på lånefordran gentemot koncernbolaget på 897 Mkr 7. Soliditet Soliditeten beskriver den finansiella styrkan på lång sikt. Den anger hur stor del av tillgångarna som är självfinansierade med eget kapital. Ju högre soliditet, desto starkare långsiktig finansiell handlingsberedskap har kommunen. Kommunens soliditet är jämfört med snittet för övriga kommuner i Sverige bättre. Snittet för större städer i Sverige uppgår 2007 till 59 %. Som framgår nedan är kommunens soliditet klart bättre. En orsak till den goda soliditeten jämfört med andra kommu-

24 24 Förvaltningsberättelse ner är bl a att kommunen i samband med utlåning till koncernbolaget på 897 Mkr gjorde en uppskrivning av tillgångar och eget kapital på 830 Mkr. De positiva resultaten den senaste femårsperioden samt amortering av låneskuld är de främsta orsakerna till att soliditeten förbättrats. Enligt budget kommer emellertid den höga investeringsnivån tillsammans med försämrade resultat och upplåning att medföra en successivt försämrad soliditet. 81,0 80,0 79,0 78,0 77,0 76,0 75,0 77,0 78,3 Soliditet 80,4 79, ,6 8. Långfristiga skulder 2006 löstes det sista kvarvarande lånet som ett led i att optimera finansnettot. Orsak till att möjlighet funnits att ta bort låneskulden är det pensionskapital som successivt byggts upp och som enligt bokslut 2008 uppgår till 413 Mkr. Enligt budget kommer emellertid nyupplåning återigen att ske beroende på dels den höga investeringsvolymen, dels för delfinansiering av försäkringslösning av pensioner. Mkr 140,0 120,0 100,0 80,0 60,0 40,0 120,0 Långfristiga skulder 63,2 Mkr till 0 kr. Den minskade skuldsättningsgraden är en positiv utveckling och är ett tecken på att ekonomin stärkts Tot. skuldsättningsgrad 23 % 22 % 20 % 21 % 19 % - varav avsättningsgrad (pensioner) 2 % 2 % 2 % 3 % 3 % - varav avsättningsgrad, övrigt 2 % 2 % 2 % 2 % 1 % - varav kortfristig skuld sättningsgrad 14 % 16 % 16 % 16 % 15 % - varav långfristig skuldsättningsgrad 5 % 2 % 0 % 0 % 0 % 10. Kostnader och intäkter jämförelser med riket Nedanstående siffror är hämtade från SCB:s räkenskapssammandrag för Jämfört med länets kommuner har Östersund väsentligt lägre bidrag via utjämningssystemet. Östersund har också väsentligt lägre nettokostnader än länets övriga kommuner. Östersund har även högre egna skatteintäkter än både länet och riket. Kronor per invånare 2007 Östersund Hela riket Länet Verksamhetens intäkter Verksamhetens kostnader Avskrivningar Verksamhetens nettokostnader Skatteintäkter Generella statsbidrag och utjämning Finansnetto Resultat före extraordinära poster Extraordinära poster Årets resultat ,0 0, Skuldsättningsgrad Den del av tillgångarna som är finansierade med främmande kapital brukar benämnas skuldsättningsgrad. Kommunens totala skuldsättningsgrad har under den senaste femårsperioden minskat från 23 % till 19 %. Nedgången i skuldsättningsgraden beror fram för allt på att de långfristiga skulderna reducerats från 176

Finansiell analys kommunen

Finansiell analys kommunen Finansiell analys kommunen Budget 2010, plan 2011-2013 Årets resultat 2010 budgeteras till 19,3 mkr och nettoinvesteringarna inklusive beräknad ombudgetering uppgår till 123,6 mkr. Årets resultat motsvarar

Läs mer

Delårsrapport April 2015. Kommunfullmäktige

Delårsrapport April 2015. Kommunfullmäktige Delårsrapport April Kommunfullmäktige Förvaltningsberättelse Delårsbokslut Resultatanalys Periodens resultat uppgår till 25,2 mkr, vilket även var resultatet motsvarande period föregående år. Verksamhetens

Läs mer

Finansiell profil Falköpings kommun

Finansiell profil Falköpings kommun Finansiell profil Falköpings kommun 00 007 profiler för Falköpings kommun 00 007 Syftet med den här analysen är att redovisa var Falköpings kommun befinner sig finansiellt och hur kommunen har utvecklats

Läs mer

Finansiell profil Falköpings kommun 2007 2009

Finansiell profil Falköpings kommun 2007 2009 Finansiell profil Falköpings kommun 007 009 profiler för Falköpings kommun 007 009 Syftet med den här analysen är att redovisa var Falköpings kommun befinner sig finansiellt och hur kommunen har utvecklats

Läs mer

Finansiell profil Munkedals kommun

Finansiell profil Munkedals kommun Finansiell profil Munkedals kommun 00 007 profiler för Munkedals kommun 00 007 Syftet med den här analysen är att redovisa var Munkedals kommun befinner sig finansiellt och hur kommunen har utvecklats

Läs mer

Övergripande del Kommunstyrelsens ordförande 3 Kommundirektören kommenterar 4 Viktiga händelser under året 5 Femårsöversikt 6 Vad kostar det?

Övergripande del Kommunstyrelsens ordförande 3 Kommundirektören kommenterar 4 Viktiga händelser under året 5 Femårsöversikt 6 Vad kostar det? Årsredovisning 2007 Övergripande del Kommunstyrelsens ordförande 3 Kommundirektören kommenterar 4 Viktiga händelser under året 5 Femårsöversikt 6 Vad kostar det? 7 Förvaltningsberättelse Resultat, måluppfyllelse

Läs mer

Säffle kommuns kvalitet för 2009 i korta drag

Säffle kommuns kvalitet för 2009 i korta drag Säffle kommuns kvalitet för 2009 i korta drag En summarisk redovisning av ett antal faktorer som belyser och jämför kommunens kvalitet ur medborgarperspektiv Bästa Säfflebo, Din kommun bedriver varje dag

Läs mer

Finansiell profil Salems kommun

Finansiell profil Salems kommun Finansiell profil Salems kommun 00 007 profiler för Salems kommun 00 007 Syftet med den här analysen är att redovisa var Salems kommun befinner sig finansiellt och hur kommunen har utvecklats under perioden

Läs mer

TOMELILLA KOMMUN KOMMUNAL FÖRFATTNINGSSAMLING Nr B 13:1

TOMELILLA KOMMUN KOMMUNAL FÖRFATTNINGSSAMLING Nr B 13:1 TOMELILLA KOMMUN KOMMUNAL FÖRFATTNINGSSAMLING Nr B 13:1 Kf 164/2013 Dnr KS 2013/310 Reglemente för resultatutjämningsreserv (RUR) Bakgrund Enligt kommunallagen 8 kap 1 ska fullmäktige besluta om riktlinjer

Läs mer

Din kommuns tillgänglighet

Din kommuns tillgänglighet Område Din kommuns tillgänglighet Nummer 1 2 3 4 Fråga Hur många av medborgare som skickar in en enkel fråga via e-post får svar inom två arbetsdagar? Hur stor andel av medborgarna som tar kontakt med

Läs mer

bokslutskommuniké 2011

bokslutskommuniké 2011 bokslutskommuniké 2011 Bokslutskommunikéns syfte är att ge en snabb, kortfattad och övergripande bild av 2011 års utfall. Förändringar kan komma att ske gentemot slutligt fastställd årsredovisning. Kommunikén

Läs mer

Ekonomi. -KS-dagar 28/1 2015-

Ekonomi. -KS-dagar 28/1 2015- Ekonomi -KS-dagar 28/1 2015- Innehåll Resultat och balansräkning Budgetuppföljning Bokslut Investeringar i anläggningstillgångar Resultat och balans INTÄKTER Värdet av varuleveranser och utförda tjänster

Läs mer

Boksluts- kommuniké 2007

Boksluts- kommuniké 2007 s- kommuniké Sammantaget blev det ekonomiska resultatet i Södertälje kommun och Telgekoncernen positivt, enligt det preliminära bokslutet. År var målet för god ekonomisk hushållning i kommunen ett positivt

Läs mer

Årsredovisning 2011 ÅRSREDOVISNING ÖSTERSUNDS KOMMUN 2011

Årsredovisning 2011 ÅRSREDOVISNING ÖSTERSUNDS KOMMUN 2011 Årsredovisning 2011 1 Innehåll Övergripande del Viktiga händelser under året... 4 Femårsöversikt... 6 Vad kostar det?... 7 Förvaltningsberättelse Resultat, måluppfyllelse och kvalitet... 9 Sammanfattning

Läs mer

Katrineholms kommuns kvalitet i korthet 2011

Katrineholms kommuns kvalitet i korthet 2011 kommuns kvalitet i korthet 2011 Sedan 2010 deltar kommun i undersökningen Kommunens Kvalitet i Korthet (KKiK) som drivs av Sveriges Kommuner och Landsting, SKL. I tabellerna nedan redovisas resultat. Undersökningen

Läs mer

31 AUGUSTI 2014 VILHELMINA KOMMUN

31 AUGUSTI 2014 VILHELMINA KOMMUN 31 AUGUSTI 2014 VILHELMINA KOMMUN Kommunstyrelsen, 912 81 VILHELMINA Besöksadress: Förvaltningshuset, Torget 6 Växel: 0940-14 000 e-post: vilhelmina.kommun@vilhelmina.se KS 2014-10-01 KOMMUNINFORMATION

Läs mer

Granskning av delårsrapport

Granskning av delårsrapport Revisionsrapport* Granskning av delårsrapport Tyresö kommun September 2007 Anders Hägg Frida Enocksson Jonas Eriksson *connectedthinking Innehållsförteckning 1 Sammanfattande bedömning...3 2 Inledning...5

Läs mer

Trollhättan tål att jämföras

Trollhättan tål att jämföras 2012-06-25 Trollhättan tål att jämföras Här kan du se hur Trollhättan står sig jämfört med andra kommuner! Vi deltar sedan 2011 i en årlig undersökning kallad Kommunens Kvalitet i Korthet, där kommuner

Läs mer

Dnr KK13/346 POLICY. Policy för god ekonomisk hushållning. Antagen av kommunfullmäktige 2013-12-10 287

Dnr KK13/346 POLICY. Policy för god ekonomisk hushållning. Antagen av kommunfullmäktige 2013-12-10 287 Dnr KK13/346 POLICY för god ekonomisk hushållning 2013-12-10 287 Dnr KK13/346 2/8 Innehållsförteckning 1 Inledning... 3 2 Syfte... 3 3 Utgångspunkter och principer... 3 3.1 Avgränsning... 4 3.2 Politiska

Läs mer

bokslutskommuniké 2012

bokslutskommuniké 2012 bokslutskommuniké 2012 Bokslutskommunikéns syfte är att ge en snabb, kortfattad och övergripande bild av 2012 års utfall. Förändringar kan komma att ske gentemot slutligt fastställd årsredovisning. Kommunikén

Läs mer

Bokslutskommuniké 2014

Bokslutskommuniké 2014 Bokslutskommuniké 2014 Bokslutskommunikéns syfte är att ge en snabb, kortfattad och övergripande bild av 2014 års utfall. Förändringar kan komma att ske i den slutliga årsredovisningen, som fastställs

Läs mer

Hammarö kommuns kvalitet i korthet. = Bra resultat i Hammarö kommun = Förbättringsområden i Hammarö kommun. Tillgänglighet i Hammarö kommun 2009

Hammarö kommuns kvalitet i korthet. = Bra resultat i Hammarö kommun = Förbättringsområden i Hammarö kommun. Tillgänglighet i Hammarö kommun 2009 Hammarö kommuns kvalitet i korthet = Bra i Hammarö kommun = Förbättringsområden i Hammarö kommun Tillgänglighet i Hammarö kommun 1. Hur många medborgare får svar på en enkel e-postfråga inom två arbets?

Läs mer

Granskning av årsredovisning 2009

Granskning av årsredovisning 2009 Revisionsrapport 2010-04-16 Bert Hedberg, certifierad kommunal revisor Oscar Hjelte Innehållsförteckning 1 Sammanfattning...3 2 Inledning...4 2.3 Bakgrund...4 2.4 Revisionsfråga och metod...4 3 Granskningsresultat...5

Läs mer

Policy. God ekonomisk hushållning och resultatutjämningsreserv 1

Policy. God ekonomisk hushållning och resultatutjämningsreserv 1 Policy God ekonomisk hushållning och resultatutjämningsreserv 1 Innehåll Bakgrund 3 God ekonomisk hushållning 3 Mål och måluppfyllelse för god ekonomisk hushållning 3 Finansiella mål och riktlinjer 3 Mål

Läs mer

BOKSLUTSRAPPORT 2011

BOKSLUTSRAPPORT 2011 BOKSLUTSRAPPORT 2011 Resultat 16,0 mkr (2010: 40,1 mkr) Resultatmål 30,2 mkr (2010: 30,1 mkr) Avvikelse -14,4 mkr (2010: 10,0 mkr) Procent av skatteintäkter 0,9 % (2010: 2,5 %) Bokslutsrapporten presenterar

Läs mer

Riktlinjer för god ekonomisk hushållning och resultatutjämningsreserv samt avsättning till resultatutjämningsreserv för åren 2010-2012

Riktlinjer för god ekonomisk hushållning och resultatutjämningsreserv samt avsättning till resultatutjämningsreserv för åren 2010-2012 4 november 2013 KS-2013/1409.189 1 (9) HANDLÄGGARE Ralph Strandqvist 08-535 302 59 ralph.strandqvist@huddinge.se Kommunstyrelsen Riktlinjer för god ekonomisk hushållning och resultatutjämningsreserv samt

Läs mer

Årsredovisning 2011 ÅRSREDOVISNING ÖSTERSUNDS KOMMUN 2011

Årsredovisning 2011 ÅRSREDOVISNING ÖSTERSUNDS KOMMUN 2011 Årsredovisning 2011 1 Innehåll 2 Övergripande del Kommunstyrelsens ordförande... 3 Kommundirektören kommenterar... 5 Viktiga händelser under året... 6 Femårsöversikt... 8 Vad kostar det?... 9 Förvaltningsberättelse

Läs mer

Granskning av delårsrapport 2014

Granskning av delårsrapport 2014 Granskningsrapport Caroline Liljebjörn 8 september 2014 Granskning av delårsrapport 2014 Borgholms kommun Innehållsförteckning 1 Sammanfattande bedömning 1 2 Inledning 2 2.1 Bakgrund 2 2.2 Syfte, revisionsfrågor

Läs mer

Granskning av delårsrapport 2014

Granskning av delårsrapport 2014 Granskningsrapport Caroline Liljebjörn Granskning av delårsrapport 2014 Vimmerby kommun Innehållsförteckning 1 Sammanfattande bedömning 1 2 Inledning 2 2.1 Bakgrund 2 2.2 Syfte, revisionsfrågor och avgränsning

Läs mer

Granskning av delårsrapport 2014

Granskning av delårsrapport 2014 Granskningsrapport Carl-Gustaf Folkeson Bengt-Åke Hägg Lotten Lasson Granskning av delårsrapport 2014 Staffanstorps kommun Innehållsförteckning 1 Sammanfattande bedömning 1 2 Inledning 2 2.1 Bakgrund 2

Läs mer

FÖRVALTNINGSBERÄTTELSE. Årsredovisning 2006 ÖSTERSUNDS KOMMUN FÖRVALTNINGSBERÄTTELSE ÖSTERSUNDS KOMMUN 2005

FÖRVALTNINGSBERÄTTELSE. Årsredovisning 2006 ÖSTERSUNDS KOMMUN FÖRVALTNINGSBERÄTTELSE ÖSTERSUNDS KOMMUN 2005 FÖRVALTNINGSBERÄTTELSE Årsredovisning 2006 ÖSTERSUNDS KOMMUN FÖRVALTNINGSBERÄTTELSE ÖSTERSUNDS KOMMUN 2005 1 FÖRVALTNINGSBERÄTTELSE ÖSTERSUNDS KOMMUN 2005 1 Övergripande del...3 Kommunstyrelsens ordförarde...3

Läs mer

Granskning av delårsrapport. Torsås kommun

Granskning av delårsrapport. Torsås kommun Revisionsrapport Granskning av delårsrapport 2013 Torsås kommun Åsa Bejvall augusti 2013 Innehållsförteckning 1 Sammanfattande bedömning 1 2 Inledning 2 2.1 Bakgrund 2 2.2 Syfte, revisionsfrågor och avgränsning

Läs mer

Verksamhetsplan 2015-2017. Förslag från Socialdemokraterna

Verksamhetsplan 2015-2017. Förslag från Socialdemokraterna Färgelanda kommun Verksamhetsplan 2015-2017 Förslag från Socialdemokraterna INNEHÅLLSFÖRTECKNING - ÖVERGRIPANDE MÅL SID 3-7 - EKONOMISKA FÖRUTSÄTTNINGAR, MÅL OCH KOMMUNBIDRAG SID 8-10 2 Vision, mål och

Läs mer

Kommunens kvalitet i korthet En redovisning av faktorer som belyser kommunens kvalitet ur ett medborgarperspektiv

Kommunens kvalitet i korthet En redovisning av faktorer som belyser kommunens kvalitet ur ett medborgarperspektiv Kommunens kvalitet i korthet En redovisning av faktorer som belyser kommunens kvalitet ur ett medborgarperspektiv Arvika kommun, 671 81 Arvika Besöksadress: Ö Esplanaden 5, Arvika Hemsida: www.arvika.se

Läs mer

Kommunens kvalitet i korthet. En redovisning av faktorer som belyser kommunens kvalitet ur ett medborgarperspektiv

Kommunens kvalitet i korthet. En redovisning av faktorer som belyser kommunens kvalitet ur ett medborgarperspektiv Kommunens kvalitet i korthet En redovisning av faktorer som belyser kommunens kvalitet ur ett medborgarperspektiv Innehållsförteckning Kvalitetsredovisning i samarbetskommunerna i västra Värmland Tillgänglighet

Läs mer

Lindesbergs kommuns kvalitet i korthet (KKiK) 2011

Lindesbergs kommuns kvalitet i korthet (KKiK) 2011 1 kommuns kvalitet i korthet (KKiK) = Bra för kommun 1) = Medel för kommun 2) = Förbättringsområde för kommun 3) Tillgänglighet i kommun 1. Hur många medborgare får svar på en enkel e-postfråga inom två

Läs mer

Lerums Kommun. Granskning av bokslut 2010-12-31 2011-03-17 "%M =U ERNST ÅYOUNG. Revisionsrapport 2010 Genomförd på uppdrag av revisorerna

Lerums Kommun. Granskning av bokslut 2010-12-31 2011-03-17 %M =U ERNST ÅYOUNG. Revisionsrapport 2010 Genomförd på uppdrag av revisorerna Revisionsrapport 2010 Genomförd på uppdrag av revisorerna LERUMS KOMMUN Sektor hfrasupporr 2011-03-17 "%M /Vendetyp Lerums Kommun Granskning av bokslut 2010-12-31 =U ERNST ÅYOUNG Qualityln Everything We

Läs mer

Översiktlig granskning av delårsrapport 2014

Översiktlig granskning av delårsrapport 2014 Revisionsrapport Caroline Liljebjörn 29 augusti 2014 Översiktlig granskning av delårsrapport 2014 Torsås kommun Innehållsförteckning 1 Sammanfattande bedömning 1 2 Inledning 2 2.1 Bakgrund 2 2.2 Syfte,

Läs mer

Riktlinjer för god ekonomisk hushållning

Riktlinjer för god ekonomisk hushållning 1(1) Gäller från Diarienummer 2013-01-01 2013/586 040 Antagen: kommunstyrelsen 2013-11-18 139. Riktlinjer för god ekonomisk hushållning Se bilaga 1(5) Datum 2013-05-29 Riktlinjer för god ekonomisk hushållning

Läs mer

Förvaltningsberättelse. Alvesta kommun i jämförelse över tid och med andra kommuner - KKiK

Förvaltningsberättelse. Alvesta kommun i jämförelse över tid och med andra kommuner - KKiK 9 kommun i jämförelse över tid och med andra - KKiK kommun gör årligen i samarbete med Sveriges och landsting, SKL, undersökningar av kommunens kvalitet och resultat genom ett 40-tal mått ur fem perspektiv;

Läs mer

Periodrapport OKTOBER

Periodrapport OKTOBER Periodrapport OKTOBER 2013 l Resultat januari oktober -102 mnkr (219 mnkr) l Nettokostnadsökning 3,0 % (2,7 %) l Skatter och statsbidrag 2,3 % (3,3 %) l Helårsprognos -190 mnkr (136 mnkr) Omvärldsanalys

Läs mer

Resultatutjämningsreserv införande i Eslövs kommun

Resultatutjämningsreserv införande i Eslövs kommun KS.2013.0361 2013-08-16 Tomas Nilsson Kommunfullmäktige Resultatutjämningsreserv införande i Eslövs kommun Ärendebeskrivning Riksdagen har beslutat, prop.2011/12:172, att ge möjlighet för kommuner och

Läs mer

Ledningsenheten 2005-10-28 1 (7) Landstingsfullmäktiges finansplan 2006 (08)

Ledningsenheten 2005-10-28 1 (7) Landstingsfullmäktiges finansplan 2006 (08) Ledningsenheten 2005-10-28 1 (7) Landstingsfullmäktiges finansplan 2006 (08) LANDSTINGET KRONOBERG 2005-10-28 2 (7) 1 Finansiella ramar Finansiering av tidigare beslutade driftkostnadsramar föreslås grundat

Läs mer

Riktlinjer för god ekonomisk hushållning och resultatutjämningsreserv (RUR)

Riktlinjer för god ekonomisk hushållning och resultatutjämningsreserv (RUR) TJÄNSTESKRIVELSE Handläggare Datum Ärendebeteckning Urban Sparre 2013-11-21 KS 2013/0865 Kommunfullmäktige Riktlinjer för god ekonomisk hushållning och resultatutjämningsreserv (RUR) Förslag till beslut

Läs mer

Förvaltningsberättelse. Alvesta kommun i jämförelse över tid och med andra kommuner - KKiK

Förvaltningsberättelse. Alvesta kommun i jämförelse över tid och med andra kommuner - KKiK 9 kommun i jämförelse över tid och med andra - KKiK kommun gör årligen i samarbete med Sveriges och landsting, SKL, undersökningar av kommunens kvalitet och resultat genom ett 40-tal mått ur fem spektiv;

Läs mer

Budget 2005. Resultaträkning Budget 2005 Budget 2004 Bokslut 2003 Verksamhetens nettokostnader -435,0-432,1-421,0

Budget 2005. Resultaträkning Budget 2005 Budget 2004 Bokslut 2003 Verksamhetens nettokostnader -435,0-432,1-421,0 Budget 2005 De senaste årens goda tillväxt avseende kommunens skatteintäkter har avstannat. Bidragen från kostnadsutjämningssytemen har minskat, dock har de statliga bidragen ökat. Samtidigt har kommunens

Läs mer

Granskning av delårsrapport 2008

Granskning av delårsrapport 2008 Revisionsrapport Granskning av delårsrapport 2008 Smedjebackens kommun September 2008 Robert Heed Innehållsförteckning 1. Inledning... 2 1.1 Uppdrag och ansvarsfördelning... 2 1.2 Kommunfullmäktiges mål

Läs mer

Kristinehamns kommuns Kvalitet i Korthet (KKiK) 2012

Kristinehamns kommuns Kvalitet i Korthet (KKiK) 2012 s kommuns Kvalitet i Korthet (KKiK) Mätningen innehåller 40 mått. 200 kommuner deltog i undersökningen. Kommunens kvalitet i Korthet omfattar fem områden: Tillgänglighet Trygghet Delaktighet Effektivitet

Läs mer

Granskning av delårs- rapport 2012

Granskning av delårs- rapport 2012 Revisionsrapport Granskning av delårs- rapport 2012 Karlstads kommun Daniel Brandt Stefan Fredriksson Lars Dahlin Maria Jäger Innehållsförteckning 1 Sammanfattande bedömning 1 2 Inledning 2 2.1 Bakgrund

Läs mer

Budget 2016, ram för 2017och plan 2018; Del I finansiering och resultat

Budget 2016, ram för 2017och plan 2018; Del I finansiering och resultat Datum 2015-09-29 Handläggare Jan Öhlin Direkttelefon 0380-51 88 61 E-postadress jan.ohlin@nassjo.se Kommunstyrelsen Budget 2016, ram för 2017och plan 2018; Del I finansiering och resultat Sammanfattning

Läs mer

Vilka resultat presterar Vetlanda kommun?

Vilka resultat presterar Vetlanda kommun? 2014-02-10 Vilka presterar Vetlanda kommun? En kommunjämförelse av kvalitets- och effektivitetsaspekter ur ett medborgar- och ledningsperspektiv. Hur effektivt används kommunens skattemedel? Vilka leder

Läs mer

Olofströms kommun. Granskning av delårsbokslut KPMG Bohlins AB Antal sidor: 5

Olofströms kommun. Granskning av delårsbokslut KPMG Bohlins AB Antal sidor: 5 ABCD Olofströms kommun Granskning av delårsbokslut 2010-08-31 KPMG Bohlins AB 2010-10-21 Antal sidor: 5 2011 KPMG Bohlins AB, the Swedish member firm of KPMG International, a Swiss cooperative. All rights

Läs mer

Månadsuppföljning januari juli 2015

Månadsuppföljning januari juli 2015 Resultatet uppgår till 47 Mkr för juli månad. Nettokostnaderna har t.o.m. juli tagit i anspråk 57 % av årsbudgeten. Riktpunkten är 58 %. Hittills under året har kommunen investerat för 103 Mkr. Fyra av

Läs mer

Årsredovisning 2011 Finansutskottet del 1

Årsredovisning 2011 Finansutskottet del 1 Årsredovisning 2011 Finansutskottet del 1 1 Innehåll Förvaltningsberättelse Resultat, måluppfyllelse och kvalitet... 3 2 Sammanfattning 2011... 13 Framtidsbedömning... 14 Omvärldsanalys... 16 Finansiell

Läs mer

Granskning av delårsrapport 2013

Granskning av delårsrapport 2013 Revisionsrapport Caroline Liljebjörn Kristina Lindhe 21 oktober 2013 Granskning av delårsrapport 2013 Emmaboda kommun Innehållsförteckning 1 Sammanfattande bedömning 1 2 Inledning 2 2.1 Bakgrund 2 2.2

Läs mer

Granskning av delårsrapport per

Granskning av delårsrapport per Revisionsrapport Granskning av delårsrapport per 2009-08-31 Motala kommun 2009-10-01 Karin Jäderbrink Matti Leskelä Innehållsförteckning 1 Sammanfattning...1 2 Inledning...2 2.1 Bakgrund...2 2.2 Syfte,

Läs mer

GÖTEBORGS STAD DELÅRSRAPPORT

GÖTEBORGS STAD DELÅRSRAPPORT GÖTEBORGS STAD DELÅRSRAPPORT per augusti 2013» Syfte med och målgrupp för delårsrapporten Kommunerna skall enligt den Kommunala redovisningslagens nionde kapitel upprätta minst en delårsrapport per år.

Läs mer

GÖTEBORGS STAD DELÅRSRAPPORT

GÖTEBORGS STAD DELÅRSRAPPORT GÖTEBORGS STAD DELÅRSRAPPORT per augusti 2012» Syfte med och målgrupp för delårsrapporten Kommunerna skall enligt den Kommunala redovisningslagens nionde kapitel upprätta minst en delårsrapport per år.

Läs mer

Preliminär Bokslutsrapport December 2016

Preliminär Bokslutsrapport December 2016 Preliminär Bokslutsrapport December 2016 Resultatet uppgår till 59 mkr Nämndernas resultat är sammanlagt 22 mkr bättre än budget Kommunen har investerat för 175 mkr. Samtliga fyra finansiella mål nås.

Läs mer

Årsredovisning 2012 ÅRSREDOVISNING ÖSTERSUNDS KOMMUN 2012

Årsredovisning 2012 ÅRSREDOVISNING ÖSTERSUNDS KOMMUN 2012 Årsredovisning 2012 1 Innehåll 2 Övergripande del Kommunstyrelsens ordförande... 3 Kommundirektören kommenterar... 5 Viktiga händelser under året... 6 Femårsöversikt... 8 Vad kostar det?... 9 Förvaltningsberättelse

Läs mer

Granskning av årsredovisning 2009

Granskning av årsredovisning 2009 Revisionsrapport Granskning av årsredovisning 2009 Mjölby kommun 23 mars 2010 Karin Jäderbrink Markus Zackrisson Innehållsförteckning 1 Sammanfattning...1 Bakgrund, syfte och metod...3 2 Granskningsresultat...5

Läs mer

Kommunrapport 1 Befolkning, arbetsmarknad, ekonomi

Kommunrapport 1 Befolkning, arbetsmarknad, ekonomi Fokus: Högsby Län: Kalmar län (ovägt medel) Kommungruppering: Pendlingskommuner (ovägt medel) Kommunrapport 1 Befolkning, arbetsmarknad, ekonomi Diagrammen baseras på data från Kommun- och landstingsdatabasen

Läs mer

RÄTTVISANDE RÄKENSKAPER...2

RÄTTVISANDE RÄKENSKAPER...2 Rapport Åtvidabergs kommun Granskning delårsrapport 2006-08-31 2006-10-17 Genomförd på uppdrag av de förtroendevalda revisorerna i Åtvidabergs kommun Susanne Svensson Lars Rydvall Innehåll 1 SAMMANFATTNING...1

Läs mer

Bokslutskommuniké 2015

Bokslutskommuniké 2015 Bokslutskommuniké 2015 Bokslutskommunikéns syfte är att ge en snabb, kortfattad och övergripande bild av 2015 års utfall. Förändringar kan komma att ske i den slutliga årsredovisningen, som fastställs

Läs mer

BUDGETUPPFÖLJNING och prognos per 30 april 2007

BUDGETUPPFÖLJNING och prognos per 30 april 2007 ÖSTERSUNDS KOMMUN Kommunledningsförvaltningen Dnr: 850-2007 2007-06-04 BUDGETUPPFÖLJNING och prognos per 30 april 2007 1 (11) INNEHÅLLSFÖRTECKNING Budgetuppföljning och prognos per 30 april 2007 1 Inledning...

Läs mer

Kommunens Kvalitet i Korthet 2015

Kommunens Kvalitet i Korthet 2015 1 (11) 2016-03-08 Gunilla Mellgren Kommunens Kvalitet i Korthet 2015 Innehållsförteckning 1. Kommunens kvalitet och effektivitet ur invånar- och brukarperspektiv 2. Sammanfattning av Strömsunds resultat

Läs mer

Riktlinjer för resultatutjämningsreserv. Avsättning för åren 2010-2012

Riktlinjer för resultatutjämningsreserv. Avsättning för åren 2010-2012 FÖRFATTNINGSSAMLING (8.1.23) Riktlinjer för resultatutjämningsreserv Avsättning för åren 2010-2012 Dokumenttyp Riktlinjer Ämnesområde Ekonomi - Resultatutjämningsreserv Ägare/ansvarig Elisabet Persson

Läs mer

Kommunens Kvalitet i Korthet 2015

Kommunens Kvalitet i Korthet 2015 KKIK Kommunens Kvalitet I Korthet 1 Kommunens Kvalitet i Korthet Hur effektivt använder kommunen skattepengarna och vilka resultat leder det till? Sveriges Kommuner och Landsting (SKL) undersöker årligen

Läs mer

Kristinehamns kommuns Kvalitet i Korthet (KKiK) 2011

Kristinehamns kommuns Kvalitet i Korthet (KKiK) 2011 kommuns Kvalitet i Korthet (KKiK) Mätningen innehåller totalt 39 mått. 161 kommuner deltog i mätningen. Kommunens Kvalitet i Korthet omfattar fem områden: Tillgänglighet Trygghet Delaktighet Effektivitet

Läs mer

Riktlinjer för god ekonomisk hushållning

Riktlinjer för god ekonomisk hushållning Kommunstyrelsen 2016-11-02 Kommunledningskontoret Ekonomi och kvalitet KSKF/2016:583 Lars-Göran Hellquist 016-710 27 79 1 (2) Kommunstyrelsen Riktlinjer för god ekonomisk hushållning Förslag till beslut

Läs mer

1. Hur många av medborgare som skickar in en enkel fråga via e post får svar inom två arbetsdagar?

1. Hur många av medborgare som skickar in en enkel fråga via e post får svar inom två arbetsdagar? 1. Hur många av medborgare som skickar in en enkel fråga via e post får svar inom två arbetsdagar? stahammar 60 61 61 6364 60 45 49 60 64 65 65 6769 73 7577 73 72 73 73 82 83 82 82 81 82 82 77 7981 83

Läs mer

DRIFTREDOVISNING Budget Bokslut Bokslut Tkr 2005 2005 2004

DRIFTREDOVISNING Budget Bokslut Bokslut Tkr 2005 2005 2004 DRIFTREDOVISNING Budget Bokslut Bokslut Tkr 2005 2005 2004 KOMMUNSTYRELSE Intäkter -1 898-2 419-2 026 Kostnader 36 984 37 273 35 497 Nettokostnader 35 086 34 854 33 471 SERVICEAVDELNING Intäkter -7 945-8

Läs mer

Granskning av årsredovisning 2010

Granskning av årsredovisning 2010 2010 Revisionsrapport April 2011 Karin Jäderbrink Matti Leskelä Innehållsförteckning 1 Sammanfattning... 3 2 Inledning... 4 2.1 Bakgrund... 4 2.2 Revisionsfråga och metod... 4 3 Granskningsresultat...

Läs mer

Granskning av delårsrapport 2016

Granskning av delårsrapport 2016 Granskningsrapport Richard Vahul Jenny Nyholm Granskning av delårsrapport 2016 Nynäshamns kommun Granskning av delårsrapport 2016 Innehållsförteckning 1 Sammanfattande bedömning 1 2 Inledning 2 2.1 Bakgrund

Läs mer

Riktlinjer för God ekonomisk hushållning

Riktlinjer för God ekonomisk hushållning Riktlinjer för God ekonomisk hushållning Antagna av KF 2013-11-19 107 2016-11-15 xx Maria Åhström 2016-10-20 Kommunstyrelsens förvaltning Bakgrund Enligt kommunallagen 8 kap 1 ska kommunfullmäktige besluta

Läs mer

Din kommuns tillgänglighet

Din kommuns tillgänglighet Område Nummer 1 2 3 4 5 6 7 Fråga Hur många av medborgare som skickar in en enkel fråga via e- post får svar inom två arbetsdagar? Hur stor andel av medborgarna som tar kontakt med kommunen via telefon

Läs mer

FÖRVALTNINGSBERÄTTELSE ÅRSREDOVISNING ÖSTERSUNDS KOMMUN 2010. Årsredovisning 2010. Del 1

FÖRVALTNINGSBERÄTTELSE ÅRSREDOVISNING ÖSTERSUNDS KOMMUN 2010. Årsredovisning 2010. Del 1 FÖRVALTNINGSBERÄTTELSE Årsredovisning 2010 Del 1 1 FÖRVALTNINGSBERÄTTELSE 2 Innehåll FÖRVALTNINGSBERÄTTELSE Förvaltningsberättelse Finansiella rapporter kommunen Sammanställd redovisning koncernen Personalekonomisk

Läs mer

Årsredovisning 2005 ÖSTERSUNDS KOMMUN

Årsredovisning 2005 ÖSTERSUNDS KOMMUN 00. Omslag 06-04-11 15.54 Sida 1 FÖRVALTNINGSBERÄTTELSE FÖRVALTNINGSBERÄTTELSE ÖSTERSUNDS KOMMUN 2005 1 FÖRVALTNINGSBERÄTTELSE ÖSTERSUNDS KOMMUN 2005 1 Den som inte trivs hen, jett va i olag Årsredovisning

Läs mer

Granskning av delårsrapport

Granskning av delårsrapport Revisionsrapport Granskning av delårsrapport 2013 Kalix kommun Anna Carlénius Revisionskonsult Per Ståhlberg Certifierad kommunal revisor Innehållsförteckning 1 Sammanfattande bedömning 1 2 Inledning 2

Läs mer

Granskning av årsredovisning 2009

Granskning av årsredovisning 2009 Revisionsrapport Mars 2010 Lena Sörell Godkänd revisor Micaela Hedin Certifierad kommunal revisor Innehållsförteckning 1 Sammanfattning...3 Våra noteringar från granskningen för respektive avsnitt framgår

Läs mer

Tjänsteskrivelse Resultatutjämningsreserv (RUR)

Tjänsteskrivelse Resultatutjämningsreserv (RUR) VALLENTUNA KOMMUN TJÄNSTESKRIVELSE KOMMUNLEDNINGSKONTORET 2013-10-04 DNR KS 2013.392 MARIE WALLIN SID 1/2 REDOVISNINGSANSVARIG 08-58785032 MARIE.WALLIN@VALLENTUNA.SE KOMMUNSTYRELSEN Tjänsteskrivelse Resultatutjämningsreserv

Läs mer

2011-08-30. Delårsbokslut 2011 Januari-juni med helårsprognos

2011-08-30. Delårsbokslut 2011 Januari-juni med helårsprognos 2011-08-30 Delårsbokslut 2011 Januari-juni med helårsprognos 2 Förvaltningsberättelse Delårsrapporten Enligt kommunala redovisningslagen(krl) ska delårsrapporten omfatta minst sex och högst åtta månader.

Läs mer

Cirkulärnr: 2001:38 Diarienr: 2001/0715 Nyckelord: Bokslut Handläggare: Anders Nilsson Sektion/Enhet: Sektionen för ekonomistyrning Datum:

Cirkulärnr: 2001:38 Diarienr: 2001/0715 Nyckelord: Bokslut Handläggare: Anders Nilsson Sektion/Enhet: Sektionen för ekonomistyrning Datum: Cirkulärnr: 2001:38 Diarienr: 2001/0715 Nyckelord: Bokslut Handläggare: Anders Nilsson Sektion/Enhet: Sektionen för ekonomistyrning Datum: 2001-03-28 Mottagare: Ekonomi/Finans Kansli Revision Rubrik: Kommunernas

Läs mer

Revisionsrapport. Piteå kommun. Granskning av årsredovisning 2011. Per Ståhlberg Certifierad kommunal revisor. Johan Lidström

Revisionsrapport. Piteå kommun. Granskning av årsredovisning 2011. Per Ståhlberg Certifierad kommunal revisor. Johan Lidström Revisionsrapport Granskning av årsredovisning 2011 Piteå kommun Per Ståhlberg Certifierad kommunal revisor Johan Lidström Mars 2012 Innehållsförteckning 1 Sammanfattning 1 2 Inledning 2 2.1 Bakgrund 2

Läs mer

Laholms kommun Granskning av delårsrapport per

Laholms kommun Granskning av delårsrapport per Laholms kommun 2015-10-14 Magnus Helmfrid Syfte med granskningen EY har på uppdrag av kommunrevisionen i Laholms kommun gjort en översiktlig granskning av delårsrapporten per 2015-08-31. Enligt kommunallagen

Läs mer

31 AUGUSTI 2015 VILHELMINA KOMMUN

31 AUGUSTI 2015 VILHELMINA KOMMUN 31 AUGUSTI 2015 VILHELMINA KOMMUN VILHELMINA KOMMUN Kommunstyrelsen, 912 81 VILHELMINA Besöksadress: Förvaltningshuset, Torget 6 Växel: 0940-14 000 e-post: vilhelmina.kommun@vilhelmina.se KOMMUNINFORMATION

Läs mer

Delårsrapport 31 augusti 2011

Delårsrapport 31 augusti 2011 Datum 29 september 2011 Till Revisionen Från Susanne Svensson Angående Granskning av delårsrapport 31 augusti 2011 1 Inledning 1.1 Syfte På uppdrag av de förtroendevalda revisorerna har vi översiktligt

Läs mer

Rapport avseende granskning av delårsrapport 2012-08-31.

Rapport avseende granskning av delårsrapport 2012-08-31. Rapport avseende granskning av delårsrapport 2012-08-31. Östersunds kommun Oktober 2012 Marianne Harr, certifierad kommunal revisor Jenny Eklund, godkänd revisor 1 Innehåll Sammanfattning och kommentarer

Läs mer

Stenungsunds kommun, kommunrevisionen

Stenungsunds kommun, kommunrevisionen Revisionsrapport 2014 Genomförd på uppdrag av revisorerna Stenungsunds kommun, kommunrevisionen Granskning av bokslut 2014-12-31 Building a hette Innehåll 1. Inledning 2 1.1. Måluppföljning 3 1.2. Bedömning

Läs mer

Granskning av delårsrapport

Granskning av delårsrapport Revisionsrapport Granskning av delårsrapport 2012 Övertorneå kommun Anneth Nyqvist Revisonskonsult Anna Carlénius Revisonskonsult Innehållsförteckning Sammanfattning 1 1. Inledning 2 1.1 Bakgrund 2 1.2

Läs mer

Söderhamns kommun. Granskning av delårsrapport per den 31 augusti Revisionsrapport. KPMG 11 oktober 2006 Antal sidor 9

Söderhamns kommun. Granskning av delårsrapport per den 31 augusti Revisionsrapport. KPMG 11 oktober 2006 Antal sidor 9 Granskning av delårsrapport per den 31 augusti 2006 KPMG 11 oktober 2006 Antal sidor 9 Innehåll 1. Sammanfattning 1 2. Bakgrund 1 3. Ansvarsavgränsning 2 4. Granskning 2 5. Revisionsmål 3 6. Granskningens

Läs mer

SIDAN 1. Årsredovisning 2008 med uppföljning av budget för Stockholms stad

SIDAN 1. Årsredovisning 2008 med uppföljning av budget för Stockholms stad SIDAN 1 Årsredovisning 2008 med uppföljning av budget för Stockholms stad Sammanfattning Samtliga tre inriktningsmål har uppfyllts under året Av kommunfullmäktiges 14 verksamhetsmål har 11 uppfyllts helt,

Läs mer

Övergripande verksamhetsplan för Färgelanda Kommun

Övergripande verksamhetsplan för Färgelanda Kommun 1 1. 2009-11-24 Övergripande verksamhetsplan för Färgelanda Kommun 2010-2012 Vision, inriktningsmål och ekonomiska mål för verksamhetsplan 2010-2012 Fastställd av fullmäktige 2009-11-18 Dnr 5/2009 U:\Ekonomiavdelningen\Ekonomichef\VP\VP

Läs mer

Ekonomiska ramar budget 2016, plan 2016-2019 KF 2015-06-15

Ekonomiska ramar budget 2016, plan 2016-2019 KF 2015-06-15 Ekonomiska ramar budget 2016, plan 2016-2019 KF 2015-06-15 förutsättningar för åren 2016 2019 Ekonomin i kommuner och landsting har under ett antal år hållits uppe av engångsintäkter. År 2015 är sista

Läs mer

Syfte med granskningen

Syfte med granskningen Vellinge kommun Översiktlig granskning av delårsrapport per 2014-08-31, utkast Oktober 2014 Alexander Carlsson Auktoriserad revisor / Certifierad kommunal yrkesrevisor Tobias Lundell Syfte med granskningen

Läs mer

UPPFÖLJNING. Per 31 oktober Svalövs kommun. Till KS

UPPFÖLJNING. Per 31 oktober Svalövs kommun. Till KS UPPFÖLJNING Per 3 oktober 26 Svalövs kommun. Till KS 625 2 Innehållsförteckning Inledning 2. Kommunens ekonomi. Utfall per 3 oktober 2 2. Kommunens ekonomi. Prognos för helår 2 3. Integrationsprojekt 6

Läs mer

Hur bra är Ulricehamns kommun?

Hur bra är Ulricehamns kommun? Hur bra är Ulricehamns kommun? Kommunens kvalitet i korthet (KKiK) består av ett antal viktiga kunskapsområden för kommuninvånarna som beskriver kommunens kvalitet och effektivitet. Dessa områden är: "Din

Läs mer

Årsredovisning 2015 ÅRSREDOVISNING ÖSTERSUNDS KOMMUN 2015

Årsredovisning 2015 ÅRSREDOVISNING ÖSTERSUNDS KOMMUN 2015 Årsredovisning 2015 1 Innehåll 2 Övergripande del Kommunstyrelsens ordförande... 3 Kommundirektören kommenterar... 5 Viktiga händelser under året... 6 Femårsöversikt... 8 Vad kostar det?... 9 Förvaltningsberättelse

Läs mer

Granskning av delårsrapport 2014

Granskning av delårsrapport 2014 Granskningsrapport Malin Kronmar Caroline Liljebjörn Pär Sturesson Granskning av delårsrapport 2014 Kalmar kommun Innehållsförteckning 1 Sammanfattande bedömning 1 2 Inledning 2 2.1 Bakgrund 2 2.2 Syfte,

Läs mer