Rik på lite pengar. JAK ställer in folkbildning. Sms-räntorna som ruinerar. Små gårdar mättar flera EVA GJORDE SIG FRI FRÅN RÄNTA

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Rik på lite pengar. JAK ställer in folkbildning. Sms-räntorna som ruinerar. Små gårdar mättar flera EVA GJORDE SIG FRI FRÅN RÄNTA"

Transkript

1 Grus Tidning om rättvis ekonomi nr Guld pris: 59 kr från JAK Medlemsbank Sms-räntorna som ruinerar JAK ställer in folkbildning Små gårdar mättar flera EVA GJORDE SIG FRI FRÅN RÄNTA Rik på lite pengar Fixa din egen el Divestera Möt Naomi Klein Nollränta grus & guld 1/2015 1

2 Skaffa JAKort du också! jak.se/kort Gör som nästan 600 av våra medlemmar redan har gjort och ansök om ditt egna betal- och kreditkort hos JAK idag!

3 Innehåll grus & guld 1/2015 JAK omorganiserar Personal varslas och kurser ställs in när JAK satsar på att bli helbank. 34 Inspirerar till divestering Olivia Linander vill ta bort pengarna från fossilindustrin skänkta sparpoäng gjorde Emelie Thelanders flytt möjlig. Bredda nationalekonomin Studenter kräver fler perspektiv i utbildningen. 8 Små gårdar mättar fler Ny avhandling om hur matförsörjningen kan klaras utan fossilbränsle Sms-lån till skuldfällan Kriser i privatekonomin får fler än någonsin att ta sms-lån, trots skyhöga räntor. Kraven på hårdare regleringar har hittills inte gett några större resultat. Oberoende av räntor Eva Sandgren har lite pengar men vägrar att definiera sig som fattig. Sättet hon organiserat sin ekonomi och sitt liv på gör att hon känner sig rik Fixa egen el TIPS: Så gör du om du vill bli oberoende av stora elbolag och främja miljön. dessutom: omvärld Polly Higgins vill kriminalisera miljömord. 11 jak i fokus Lokalavdelningarnas roll temat för JAKs höstseminarium. 36 kultur Möt Naomi Klein, aktuell med ny bok om ekonomin och klimathotet. 42 omvärldsanalys David Jonstad om inflation, deflation och nollräntepolitik. 13 opinion Det går inte att tjäna pengar på pengar, skriver Jakob Mikkelsen, ordförande JAK Danmark. 48 Krönika Pär Holmgren om finansmarknadens roll för att rädda klimatet. 59 grus & guld 1/2015

4 Grus & Guld är en tidning om hållbar och rättvis ekonomi som ges ut av JAK Medlemsbank med fyra nummer per år. Tidningen ingår i medlemsavgiften för JAK-medlemmar, men vänder sig även till prenumeranter. Postadress: Grus & Guld Box Stockholm Digitalt: facebook.com/grusoguld Redaktör och ansvarig utgivare: Karin Backström Mejl: Telefon: Grafisk form och produktion: ETC Kommunikation Mail: Telefon: Annonser: Louise Clausen Mejl: Telefon: Prenumerationer: Carina Danling Mejl: Telefon: Årsprenumeration: 230 kronor Lösnummer: 59 kronor Tryck: V-tab, Vimmerby Upplaga: ca ex Omslag: Eva Sandgren har gjort sig fri från ränta. Foto: Niklas Björling Vi förbehåller oss rätten att korta och redigera insänt material. Allt material i G&G publiceras både i tryckt och elektronisk form, om inte annat överenskommits. För insänt obeställt material ansvaras ej. ISSN JAK Medlemsbank är en räntefri demokratiskt styrd bank, som genom banktjänster, opinionsbildning och folkbildning verkar för ekonomiska spelregler med hänsyn till människor och miljö. Postadress: JAK Medlemsbank Box Skövde Besöksadress: Vasagatan 14 E-post: Telefon: Digitalt: facebook.com/jakmedlemsbank foto: Isabelle Ålander Medarbetare i detta nummer Kajsa Olsson är frilansskribenten som kanske är mest känd som kåsör och sommarpratare. Hon har varit journalist sedan 1980-talet, bland annat på SVT och DN. På senare år har intresset för förnybar energi fört henne till Energimyndigheten och Naturvårdsverket. Medlem i JAK har hon varit sedan tidernas begynnelse ja, åtminstone sedan 1980-talet. I det här numret skriver hon om hur man fixar sin egen el. Emelie Rosén är ena halvan av Glocal Reporters, som publicerat reportage i allt från tidningen Vi till Grus & Guld. Under våren arbetar hon med ett projekt om rasism, samtidigt som hon jobbar på Sveriges Radios ekoredaktion. Kunskapen om JAK har hon både hemifrån och från en ungkurs. I det här numret intervjuar hon vår inspiratör och skriver om skänkta sparpoäng. foto: Karin Backström Stina Hylén har bland annat jobbat som kulturredaktör på Östersundsposten. Nu frilansar hon för alternativpress samtidigt som hon ägnar sig åt eget skrivande. Även hon har växt upp med Grus & Guld på köksbordet och gått en av JAKs ungkurser. I detta nummer frågar Stina regissören Ellen Lamm varför hon gör teater om pengar och skriver om studenter som vill förnya ekonomutbildningen. Tobias Berving är formgivaren som gett Grus & Guld en ny form. De senaste tio åren har han formgett flera tidningar som kreativ chef och AD på ETC Kommunikation. Förutom grafisk design är foto grafering hans passion. JAK lärde han känna när ETC Kommunikation fick uppdraget att göra två specialnummer av Grus & Guld i våras. foto: Karin Backström foto: sara norrgård 4 grus & guld 1/2015

5 välkommen redaktören: En fråga värd rubriker i en tid när den rikaste procenten av jordens befolkning äger närmare hälften av tillgångarna är det inte konstigt att den franska ekonomen Thomas Piketty fick stora rubriker förra året. Utifrån ett omfattande underlag konstaterar han att avkastning på kapital som räntor, aktieutdelningar och företagsvinster ökar snabbare än inkomsterna i stort. Slutsatsen, att detta leder till extrema nivåer av ojämlikhet, berör själva kärnan i JAK Medlemsbanks kritik mot räntans omfördelande effekter. Allt fler oroar sig för de ökande klyftorna. 1,9 allt fler oroar sig för de ökande klyftorna. Inte bara av moraliska, sociala och ekologiska skäl. Uppmärksamheten tilltar även kring vad de innebär för stabiliteten i finanssystemet. För, som Internationella Valutafondens ekonom Michael Kumhof påpekar, pengarna som koncentreras hos de rikaste går inte till produktiva investeringar, utan till en svällande finanssektor som lever väl på lån till dem som halkar efter. Skuldsättningen ökar. Omfördelningen fortgår. en dyster bild av detta är att kriser i privatekonomin får fler än någonsin att ta sms-lån, trots skyhöga räntor. I detta nummer ställer vi frågan vad samhället bör göra åt detta. Vi möter också Eva Sandgren som har ställt sig vid sidan av omfördelningscirkeln och bestämt sig för att bli skuldfri utan räntor. Trots att hon lever på lite pengar känner hon sig rik, och hennes ekologiska fotavtryck ryms inom ramen för vad planeten klarar. er ordinarie medlemstidning är nu tillbaka. I ett mindre format och med fler fasta avdelningar fortsätter vi att bevaka ekonomi på vårt alldeles egna sätt. Ambitionen är att bidra med både kunskap, fördjupning, debatt och inspiration i arbetet för hållbar och rättvis ekonomi. När dessa rader skrivs har det hunnit hända mycket sedan manusstopp i slutet av november. Med sina långa produktionstider skaver tidskrifter alltid mot det dagsaktuella. Men just därför kan de också bidra med andra perspektiv. Tyck till om er nygamla tidning på eller mejla mig! Karin Backström, Redaktör foto: Olof Thiel Nerväxt i ordlistan För sju år sedan skrev Grus & Guld för första gången om begreppet nerväxt. Då var det inte många i Sverige som kände till det. Men nu har strävan efter att planerat sakta ner och anpassa den ekonomiska aktiviteten till en ekologiskt och socialt hållbar nivå nått ända fram till Svenska språkrådets lista över nyord Även om ordet i sig kan tyckas lite märkligt, så noterar Grus & Guld detta tecken i tiden med tillförsikt. miljoner. Så många svenskar läser dagligen en tidskrift. Källa: Orvesto Konsument, 2014:2 Tidningen har sju liv Fem till sju gånger kan en tidskrift återanvändas, och bli nytt papper. Låt alltså Grus & Guld återuppstå på nytt genom att återvinna den, men se gärna till att fler än du får möjlighet läsa den först. Källa: Sveriges Tidskrifter grus & guld 1/2015 5

6 Divesterare Olivia Linander Du vill få oss att divestera, men vad är det egentligen? Divestera är motsatsen till att investera och handlar om att vi ska flytta våra pengar från fossilindustrin. Vi måste se den branschen som lika omoralisk som vapenindustrin. Vi talar om världens rikaste bransch så vi kommer inte få den bankrutt, det vi kan göra är att ändra normerna. I dag ser många det som okej att ha aktier i oljebolag trots att de tjänar pengar på att skada vår planet. Vi måste ta ifrån fossilindustrin allmänhetens respekt. Så vad gör du? I våra kampanjer riktar vi oss endast mot institutioner, som universitet och kommuner, men även privatpersoner kan se över sin ekonomi. Till exempel kan man ringa sin pensionsförvaltare och be om fossilfria alternativ. Den 13 och 14 februari är det Global Divestment Day, då kommer vi att ha färgglada divesteringsaktioner över hela världen. Till exempel kan 20 personer avsluta sina bankkonton på en bank som finansierar fossilindustrin, samtidigt som de firar med ballonger. Det finns många olika klimatkampanjer, varför just divestera? När det gäller klimatfrågan så känner många en oro. Något måste göras nu, och så får vi dåligt samvete för att vi inte gör tillräckligt mycket. Men vi måste belysa vilka som verkligen utgör hotet. Även om det är viktigt att själv förändra sin livsstil så räcker det inte att byta glödlampor. Det finns större bovar där ute. text Emelie Rosén foto anna von brömssen namn Olivia Linander ålder 22 år yrke Kampanjsamordnare för Fossil Free Sverige gör Uppmanar och inspirerar till total divestering ur fossilindustrin. I Sverige har Örebro stad, Svenska kyrkan och Diakonia divesterat. 6 grus & guld 1/2015

7 inspiratör grus & guld 1/2015 7

8 omvärld Låga låneräntor har lett till spekulation snarare än inve steringar i den reala ekonomin. The Guardian rapporterar om höstens finansiella stabilitetsrapport från Internationella Valutafonden, IMF. Bankerna satsar på kolindustrin Trots fina ord om klimat och miljö i sina hållbarhetsrapporter ökar de kommersiella bankernas finansiering av kolindustrin. Rekordstora 66 miljarder euro, fyra gånger mer än för tio år sedan, lånades ut eller placerades i kolkraftverk och kolgruvor Det visar en ny rapport från organisationen BankTrack, som undersökt 92 ledande bankers kolfinansiering. De största kolbankerna finns i USA, Kina och Storbritannien. Läs mer: foto: istock Krav på förnyad ekonomutbildning Ekonomistudenter över hela världen vill ha fler perspektiv i undervisningen. Förra året förenades de i ett internationellt upprop, som nu samlar 65 studentorganisationer i 30 olika länder. Även i Sverige. NATIONALEKONOMI Ekonomi är i grunden politik och då borde det finnas möjlighet att lyfta in fler perspektiv i undervisningen. De modeller som finns i dag är inte tillräckliga för att beskriva den komplexa verklighet vi lever i, och hjälper inte studenterna att tackla framtidens problem, säger Sammy-Sebastian Tawakkoli, student på Handelshögskolan i Göteborg. Han är en av grundarna av Handels students for sustainability, Hass, som tillsammans med Lunds kritiska ekonomer är de två svenska organisationer som i dagsläget skrivit under det internationella uppropet för pluralism i ekonomiundervisningen. Det var i maj 2014 som Internationella studentinitiativet för pluralism i ekonomiundervisningen, ISIPE, publicerade ett öppet brev som kritiserar det monopol som neoklassisk teori har inom klassrummens väggar. Initiativet menar att detta begränsar förmågan att hantera mångdimensionella utmaningar. I flera internationella medier har både studenter och lärare uppmärksammat hur oförmågan att förutse finanskrisen 2008 synliggjorde bristerna i den enda sanning som ekonomistudenter lär sig. ISIPE efterfrågar att undervisningen ska kompletteras med andra ekonomiska skolor ekologisk, feministisk och marxistisk för att nämna några. De efterlyser även samarbeten med samhällsvetenskap och humaniora. Vi hade inte formulerat en konkret tanke om pluralistisk undervisning Ekonomi är i grunden politik och då borde det finnas möjlighet att lyfta in fler perspektiv i undervisningen. innan uppropet, men med inspiration från det har vi drivit frågan och försökt spetsa till den, säger Sammy-Sebastian Tawakkoli. Han menar att vinsten med uppropet mycket ligger i att få upp ögonen för vilka andra organisationer det går att skapa samarbeten med. Själv tycker han att klimatet på Handelshögskolan har varit tillåtande i fråga om att lyfta kritik mot inrutade perspektiv. Stina Hylén Läs mer: Gröna obligationer på frammarsch Under första halvåret 2014 såldes gröna obligationer för motsvarande cirka 140 miljarder kronor. Det är nästan dubbelt så mycket som under hela 2013, och flerdubbelt mer än året innan dess. Tidigare låg huvudsakligen utvecklingsbanker och offentliga institutioner bakom utgivningen av räntebärande skuldsedlar öronmärkta för olika miljöprojekt. Nu har även privata företag hakat på, och stod för hälften av utgivningen I och med att marknaden växer blir frågan om verifiering mer aktuell. Idag är en grön obligation grön för att den som ger ut den säger så. Källa: Bonds and Climate Change State of the market, grus & guld 1/2015

9 Med ett småskaligt lantbruk kan vi mättas på vår beskärda del av jordens odlingsmark, enligt en ny avhandling. Små lantbruk kan mätta många Hur ska världens befolkning få mat i en mindre fossilberoende framtid? En ny avhandling visar att små lantbruk är överlägsna stora, både när det gäller biologisk mångfald och matproduktion. matförsörjning När några forskare i höstas hävdade att en satsning på ekologiskt lantbruk leder till svält fick de genast mothugg. Men i debatten som följde berördes knappt att både konventionell och ekologisk matproduktion idag är beroende av fossila bränslen i en omfattning som förr eller senare blir ohållbar. Visserligen använder inte eko-odlare fossilberoende konstgödsel, men även deras traktorer behöver diesel. Man argumenterar ofta som om vi skulle ha olja för evigt, konstaterar Kristina Belfrage, som har undersökt hur matförsörjningen klaras med lantbruk som är självförsörjande på såväl drivmedel som växtnäring. Hennes avhandling, som lades fram vid Sveriges Lantbruksuniversitet i höstas, visar att storleken på gårdarna är av betydelse. När man mäter den totala matproduktionen alltså inte skörden av enstaka grödor kan småbruk vara Kristina Belfrage. upp till tio gånger effektivare, eftersom de ofta använder marken på flera sätt. Små gårdar samspelar också bättre med den omgivande naturen vilket gör att de både gynnar biologisk mångfald och drar nytta av densamma. Löser de dessutom frågan om drivmedel genom att använda en kombination av arbetshäst och rapsoljedriven traktor så kan de mätta flest. Etanol av vete eller potatis är klart sämre alternativ. kristina belfrage utgår från FNs beräkning att varje människas rättvisa andel av den globala odlingsmarken är mindre än en halv fotbollsplan (0,2 hektar). Det lantbruk hon beskriver som kanske kan liknas vid en utökad köksträdgård med grödor som samodlas i olika växtföljder och djur som betar, bökar och drar uppfyller detta med viss råge. Ett problem eller en möjlighet, beroende på hur man ser det, är att denna typ av lantbruk kräver ungefär fyra gånger fler lantarbetare än idag. Karin Backström foto: Béatrice Falsen, Ubsola Trädgård foto: Mats Olsson JAK bollplank för forskare Som Grus & Guld tidigare berättat ska ett stort forskningsprojekt, under ledning av KTH, undersöka hur samhällsutvecklingen kan se ut om tillväxten uteblir. Scenarion tas fram för negativ tillväxt, nolltillväxt och låg tillväxt inom fyra fallstudieområden: byggsektor, välfärdstjänster, transporter samt vardagsliv. JAK ingår i en referensgrupp, vilket innebär att medlemsbanken kommer att delta i seminarier två gånger per år och vara allmänt bollplank. Läs mer: Förbered för nerväxt Insikten om att ekonomin inte kan växa för evigt på en ändlig planet har nått riksdagens motionsflod. Tre motioner kräver strategier för att säkerställa välfärd och försörjningsförmåga vid en krympande ekonomi. En ger konkreta förslag på områden att undersöka närmare, och nämner bland annat decentralisering av kreditgivning till lokala och kooperativa banker. Totalt lämnades motioner in under allmänna motionstiden i höstas. Vanligen bifalls färre än två procent. 212 procent av BNP uppgår världens samlade skulder till. Innan finanskrisen 2008 var motsvarande siffra 174 procent. Källa: The 16th Geneva Report on the World Economy, september 2014 grus & guld 1/2015 9

10 omvärld Slopade ränteavdrag önskas Ränteavdrag Flera aktörer, bland dem EU-kommissionen och Finansinspektionen, har uttalat sig för minskade ränteavdrag som ett sätt att komma tillrätta med de svenska hushållens höga skuldsättning. Inom JAK har det länge riktats kritik mot ränteavdragen, som bland annat ses som ett sätt att indirekt stödja bankerna och driva upp bostadspriserna. Samtidigt visar siffror från Statistiska Centralbyrån, SCB, att 72 procent av hushållen i så fall skulle påverkas. Sårbarast är barnfamiljer i storstäder. JAK anser att räntebidraget ska bort, men det behöver göras i sansad takt, säger vd Sammy Almedal. Även JAKs lånekostnad är avdragsgill. Sammy Almedal tror dock inte att ett slopat avdrag skulle få några större konsekvenser för medlemsbanken. Mellan 2010 och 2012 ökade de sammanlagda ränteavdragen med 50 procent till 32 miljarder kronor, enligt SCB. JAK välkomnar ny amorteringskultur Finansinspektionens krav på att alla nya bolånetagare måste amortera välkomnas av JAK Medlemsbank. En kollaps kan undvikas om natur resursanvändningen minskar till en hållbar nivå och resurserna fördelas jämlikt. Eller omvänt: om vi inte använder jordens resurser mer hållbart och jämlikt riskerar vi en kollaps. Det visar studien Human and nature dynamics (HANDY): Modeling inequality and use of resources in the collapse or sustainability of societies, Ecological Economics 101, 2014 amortering För JAK har det alltid varit självklart att lånen ska amorteras, hela JAK-modellen syftar ju till skuldfrihet. När nu Finansinspektionen, FI, har deklarerat att alla bolånekunder ska betala av på sina lån är det utifrån samma grundtanke som JAK har: Det är farligt både för hushållen och för ekonomin i stort med en allt för hög skuldsättning. Insikten sprider sig hos även låntagarna. Enligt FI har en betydande förbättring av amorteringskulturen skett sedan Uppåt 80 procent av nya bolånetagare amorterar idag, sa FIs chefekonom Henrik Braconier, när de nya reglerna presenterades i höstas. Och enligt en studie från statligt ägda banken SBAB är sex av tio bolånetagare positiva till skärpta amorteringskrav. En mer utbredd amorteringskultur är bra och kan även öka förståelsen för JAK Medlemsbanks konstruktion, säger JAKs vd Sammy Almedal. de nya reglerna är ännu inte klara och hur de kommer påverka JAK är oklart. I stort går de ut på att låntagarna ska amortera två procent per år tills lånet är nere i 70 procent av inköpspriset, och sedan en procent om året ned till 50 procents belåning. De kommer även innehålla undantag om till exempel 30 någon i hushållet blir arbetslös, sjuk eller avlider. Karin Backström miljoner kronor i veckan spenderar fossilindustrin på lobbying gentemot beslutsfattare i USA och EU. Källa: Food, fossilfuels and filthy finance, Oxfam, 2014 foto: Frugan, Mostphotos 10 grus & guld 1/2015

11 Lag mot miljömord kan rikta om pengarna Lagstiftning är det enda som kan förändra ett ekonomiskt system som håller på att förstöra planeten. Det anser Polly Higgins, advokaten som har fört upp kriminalisering av allvarlig miljöförstöring på den internationella agendan. foto: Fran Monks, CC BY-NC 3.0 Ekocid I år gäller det, menar Polly Higgins. Påtryckningar från människor över hela världen skulle kunna göra det straffbart att tjäna pengar på att skövla det ekosystem vi alla är beroende av. Vi måste skapa en bindande skyldighet att ta hand om jorden, säger hon på besök i Stockholm en mulen höstdag. Idag är företagen skyldiga sina aktieägare att maximera vinsten. Vi måste ändra på det och i stället sätta omsorgen om livsmiljön främst. Med en internationell lagstiftning mot miljömord eller ekocid skulle det inte längre vara intressant att investera i tjärsand, regnskogsskövling, överfiske eller andra aktiviteter som kan bli straffbara, menar hon. Hela planeten skadas och behöver en bra advokat. Den brittiska advokaten Polly Higgins uppmanar Sverige att driva på för att Internationella brottmålsdomstolen i Haag ska få utdöma straff för miljömord. Några år senare presenterade hon ett förslag i FN om att inkludera ekocid i Romstadgan, det vill säga det avtal som ligger till grund för den internationella brottmålsdomstolen i Haag. Där kan idag straff utdömas för fyra olika brott mot freden folkmord, brott mot mänskligheten, krigsförbrytelser och aggression. Polly Higgins vill att miljömord ska bli nummer fem. fotografens namn fotografens namn sätt att skifta fokus från människan som oberoende, till människan som ömsesidigt beroende av ekosystemet. Det är inte en väg framåt att prissätta ekosystemtjänster, inga pengar i världen kan ersätta vare sig ett bi eller en förstörd livsmiljö, säger hon. I stället måste vi ställa om vår moraliska kompass. Karin Backström för tio år sedan var Polly Higgins en välbetald bolagsjurist i London. I väntan på domslut i en uppmärksammad rättegång blickade hon ut genom fönstret. Det är inte bara min klient som far illa. Hela planeten skadas och skulle behöva en bra advokat, minns hon hur hon tänkte. Hon vann målet och kunde välja och vraka mellan jobben. Men i stället valde hon att fokusera på hur naturen kan ges juridiska rättigheter. för att det ska bli verklighet krävs att en av de 122 stater som idag har undertecknat Romstadgan lägger fram ett förslag, och får gehör av minst två tredjedelar. Polly Higgins uppmanar Sverige att visa ledarskap, precis som man gjorde i samband med FNs miljökonferens i Stockholm Då talade Olof Palme om ekocid mot bakgrund av USAs krigföring i Vietnamn och 7000 personer demonstrerade mot miljömord. För Polly Higgins är lagstiftning mot allvarlig miljöförstöring i grunden ett fakta Ekocid Benämningen ekocid kommer från grekiskans oikos, som betyder hus eller hem, och latinets caedere, som betyder förstöra eller döda. Ekocid betyder alltså att ödelägga det egna hemmet. I Polly Higgins lagförslag definieras det som omfattande förstörelse av ekosystem inom ett avgränsat område, vilken avsevärt minskar möjligheten för fredlig användning av området. Läs mer: eradicatingecocide.com grus & guld 1/

12 omvärld Nerväxt växer i Europa Samtidigt som den allmänna diskussionen mest handlar om hur vi ska få fart på den ekonomiska tillväxten igen, samlar nerväxtrörelsen 3000 personer för att diskutera en avsiktlig krympning av ekonomin. nerväxt Nerväxt handlar om en planerad nedtrappning av produktion och konsumtion för att öka rättvisa, välmående och ekologisk hållbarhet, säger François Schneider, en av forskarna bakom första internationella nerväxtkonferensen i Paris Då samlades 150 forskare och aktivister. Därefter har intresset stadigt ökat, och till fjärde nerväxtkonferensen i Leipzig i höstas kom personer. Debatten om hur vi ska skapa en ekonomi inom de ekologiska ramarna är mer levande i övriga Europa, säger författaren och forskaren Christer Sanne, en av fåtalet svenskar som var där. som grus & guld tidigare berättat handlar nerväxt varken om att förespråka recession eller grön tillväxt. Det handlar om att säga att vi i den rika världen har tillräckligt och se detta som en möjlighet att sakta ned och fördjupa demokratin. Nerväxtforskarna visar att ökad produktivitet måste mötas med kortare arbetstid, och att vi måste hitta sätt att hantera rekyleffekten till exempel att bränslesnålare bilar leder till ökad körning så att energieffektiviseringar verkligen leder till minskad konsumtion. 3,7 I bakgrunden finns studier som visar att kopplingen mellan materiellt jordklot Vid senaste nerväxtkonferensen i Leipzig diskuterade 3000 forskare och aktivister hur ekonomin kan bli mindre resurskrävande. välstånd och lycka upphör över en viss inkomstnivå, och att det inte går att frikoppla stigande BNP-kurvor från ökade naturresursuttag. på senaste konferensen var alla införstådda med att vi kan vara i en oplanerad ekonomisk utplaning eller tillbakagång innan vi vet ordet av. Därför låg fokus på hur vi då klarar våra samhällsystem, säger Christer Sanne. Den stora utmaningen är nämligen att allt från fördelningspolitik till pensioner bygger på fortsatt tillväxt. Inte minst finanssektorn är beroende av en växande ekonomi för att lån och räntor ska kunna betalas tillbaka. krävs om alla människor ska leva som genomsnittliga svenskar var motsvarande siffra 3,4. Källa: WWF - Living Planet Report, 2014 I Leipzig diskuterades förutom kortare arbetstid bland annat ett nytt finansiellt system, decentralisering av investeringsbeslut, basinkomst och alternativ till BNP-måttet. Karin Backström fakta Décroissance / Nerväxt I södra Europa har décroissance och decrescita varit begrepp i över ett decennium. På engelska säger man degrowth, i Tyskland wachtumswende, i Sverige används nerväxt i brist på ett bättre ord. foto: Klimagerechtigkeit Leipzig 12 grus & guld 1/2015

13 Hur länge kan man egentligen skjuta en krasch framför sig? omvärldsanalys linda gren david jonstad foto: linda gren För fyra år sedan satt jag och pratade med några vänner om det ekonomiska läget. Precis som nu var världsekonomin i gungning. Frågan var inte om, utan när världen skulle gå in i en rejäl ekonomisk kris. En av vännerna gav samtalet ett intressant perspektiv genom att erkänna att han hade väntat på den stora ekonomiska kraschen sedan början av 1970-talet. Hur länge kan man egentligen skjuta en krasch framför sig? Längre än man kan tro har det visat sig. Japans skuldbubbla sprack i slutet av 1980-talet och deras ekonomi har trampat vatten sedan dess. Landets ledning har tryckt massor av nya pengar för att stimulera ekonomin. I slutet av 1990-talet införde Japan nollränta. Man har till och med delat ut köpkuponger till folk för att få dem att börja konsumera. Utan märkbart resultat. Ekonomin har fortsatt att stå stilla, men kraschen har åtminstone uteblivit. Priset för detta är att Japan nu har världens största statsskuld, bisarra 245 procent av BNP. Närmare hälften av skatteintäkterna går till skuldkostnader. Vilket inte hindrar regeringen från att fortsätta på samma spår. Desperat trollar man fram än mer ofantliga summor pengar för att försöka få ekonomin att växa. Och höjer därmed insatsen ytterligare. Samma kamp förs i resten av världen. Man skulle kunna kalla det för en kamp mellan deflation och inflation. Världens regeringar vill väldigt gärna ha inflation eftersom pengarna blir mindre värda då vilket även minskar värdet på skulderna. Man inser nog att det är det enda sättet att komma levande ur världshistoriens största skuldbubbla. I den här kampen är Japan förebilden om än en dålig sådan. Precis som i Japan har deflationskrafterna visat sig svåra att rå på. Det räcker nämligen inte att skapa massor av skuldpengar, de måste investeras i produktion också för att de ska driva på ekonomin. Sverige införde i höstas nollränta med förhoppningen att folk ska låna mer och konsumera mer så att inflationen går upp. Lyckas inte det är Riksbanken öppna för att införa negativ ränta. Det vill säga, betala folk för att låna och ta pengar av den som sparar. Så desperat är läget. Och det är här man hittar svaret på frågan om hur länge kraschen kan skjutas på framtiden. Mycket handlar om hur länge befolkningen och marknaden har förtroende för att pengarna är eller kommer att vara något värda. När förtroendet kollapsar är inflationssidan besegrad och ingen vill längre skuldsätta sig. Följden är att deflationskrafterna kan verka fritt, att ekonomin krymper och att min väns långa väntan är över. Och hur länge går det att upp rätthålla förtroendet för pengarna? Ett intressant perspektiv på den frågan får man om man går tillbaka till Romarriket. Romarnas ekonomiska problem började på allvar i slutet av 100-talet e kr. Imperiets expansionsfas var då över och statsfinanserna blev allt mer ansträngda. Lösningen känner vi igen från i dag: man sköt problemen på framtiden genom inflation. I detta fall genom att successivt minska halten guld och silver i mynten. Vid 200-talets slut, under kejsare Diocletianus styre, var silvermynten inte mer än ett bronsmynt som doppats i silver. Kriserna avlöste varandra, men imperiet höll ändå kollapsen borta. Till dess att förtroendet för pengarna var så kört i botten att inte ens soldaterna som alla kejsare gullade med tyckte att deras löner var något värda. Utan lojala soldater var det snipp snapp snut för imperiet. Och hur lång tid hade det då gått sedan Diocle tianus doppade bronsmynt i silver? Två hundra år. David Jonstad Journalist och författare grus & guld 1/

14 omvärld Parlamentariker debatterar pengar Brittiska parlamentet har haft en särskild debatt om hur pengar skapas av privata banker och vilken påverkan det har på samhället. Det är första gången på 170 år som penningfrågan diskuteras i parlamentet. Under debatten föreslog några parlamentsledamöter att en särskild kommission ska inrättas för att se över frågan. Källa: Positive Money Länken mellan välstånd och ekonomisk tillväxt är mindre robust än vad man allmänt tror. Det visar rapporten A post-growth society for the 21st century Does prosperity have to wait for the return of economic growth? IDDRI, Rapporten konstaterar dock att välstånd utan tillväxt kräver mer politisk styrning. Centralbank varnar för väderkatastrofer Vet ni när klimatförändringar och mer frekventa väderkatastrofer kan börja påverka hållbarheten i er affärsmodell? För första gången har trettio stora försäkringsbolag fått den frågan från en centralbank. Bank of England motiverar detta något ovanliga grepp med oro för klimatförändringarnas potentiella finanspåverkan. Försäkringsbranschen är dubbelt exponerad både genom sina placeringar och genom ökade utbetalningar till drabbade kunder. Källa: Financial Times Nollränta är inte avskaffad ränta JAK är emot ränta och kritisk till ohållbar skuldsättning. Hur ser då medlemsbanken på Riksbankens beslut att nolla styrräntan, för att få oss att låna, investera och spendera mer? Grus & Guld frågade vd Sammy Almedal. nollränta I en tillväxtberoende ekonomi visar nollränta att ekonomin inte fungerar som den borde. I det läget är det än viktigare att diskutera hur vi kan organisera ekonomin på annat sätt. I princip tycker JAK att nollränta är bra, men riksbankens beslut förändrar inte tankesättet vi kritiserar, dvs att man ska få bonus för att man har pengar. En reporänta på noll innebär inte att vi avskaffat räntan, säger vd Sammy Almedal. Europa är inne i en svacka som kommer att vara långvarig. Det finns oro för en nedåtgående ekonomisk spiral hur ser JAKs analys ut? JAK analyserar sin verksamhet och medlemmarna omvärlden, vilket gör att det inte finns en JAK-analys utom i frågan om räntan och dess skadliga effekter. I banken tar vi fram ett antal olika riskscenarion som vi stresstestar. Dessa tester visar att vi står oss väl. Vilken är din egen analys? Europa är inne i en svacka som kommer att vara långvarig, något som får konsekvenser för hela samhället. Det låga ränteläget biter sig fast fram till 2020 och räntehöjningarna fram till dess blir små med start i slutet av 2016, om ens då. Den låga räntan har lett till att färre vill låna i JAK, men i längden tror vd Sammy Almedal att det ekonomiska läget kan leda till ett ökat intresse för medlemsbanken. Hur påverkar nollräntan JAK? Intäkterna på vår överlikviditet, det vill säga den del av sparandet som inte är utlånat till andra medlemmar, minskar. Den är idag placerad i räntebärande papper, såsom statskuldväxlar. Vi ser också att förtidsinlösen av lån ökar. Men läget kan också göra att mycket av det som JAK står för uppmärksammas i högre grad. Kan medlemmarnas förmåga att låna eller amortera påverkas? I dagsläget tror jag inte det, och de flesta av våra lån är mot säkerhet i fastigheter som vi inte har belånat till mer än procent, så det finns marginal ifall priserna skulle falla. Är du orolig? För JAKs del är jag inte orolig. Vi får se över verksamheten och fortsätta att försöka arbeta bort beroendet av andra banker. För samhället i stort är jag däremot bekymrad. Vilka är vägarna framåt? Ett sätt är att engagera sig för en resilient lokal ekonomi. Där jobbar vi på för att JAK kan vara en finansiell plattform. Karin Backström foto: Lisa Bring/Skaraborgs Läns Tidning 14 grus & guld 1/2015

15 Foto: Amanda Svensson Dags för uppsats? JAKs stipendium ger dig möjlighet att skriva uppsats inom områdena räntefri, rättvis och uthållig ekonomi - över hela världen! Sista ansökningsdag 1 maj LÄS MER OCH ANSÖK JAK.SE/STIPENDIUM Boka in helgen redan nu! JAK ÅRSTÄMMA 2015 SKÖVDE APRIL Kallelse kommer i Grus & Guld nr 2/15, utgivning 2 april. Motioner och övriga handlingar publiceras på jak.se och kommer även att finnas tillgängliga på stämman. Observera att ingen stämmobilaga utkommer med tidningen.

16 Fri och oberoende Hon har allt hon behöver, även om hon lever på lite pengar. Hon känner sig rik, och vägrar att definiera sig som fattigpensionär. Eva Sandgren har gjort sig oberoende av räntor och hög inkomst. Huset, veden och byn är hennes trygghet. Men så har det inte alltid varit. TEXT Karin Backström Foto Niklas Björling 16 grus & guld 1/2015

17 grus & guld 1/

18 18 grus & guld 1/2015

19 va sandgren stannar upp och blickar ut över huset, vedtravarna, snickeriet, bagarstugan och den lilla skogen. Tänk att jag har allt detta med min lilla inkomst vad är en fattigpensionär egentligen? frågar hon. Jag har allt jag behöver. Och när börserna faller vet jag att hundra procent finns kvar. Det frostbitna fjolårsgräset knastrar under fötterna när vi korsar den lilla ängen, där Eva bit för bit gräver ut ett litet grönsaksland. Inne i femtiotalsvillan sprider sig värmen från vedpannan i källaren och snart puttrar köttsoppa, kokad på överblivna älgben från byns slakteri, på spisen. Eva slår sig ned i kökssoffan och bjuder på hemgjord vinbärssaft. Hon kom hit för första gången för åtta år sedan. Då hade hon ganska nyligen skilt sig efter 25 års äkten- skap, jobbade som arbetsterapeut och bodde i en hyreslägenhet i Umeå. Efter att ha studerat det orangea kuvertet hade hon insett att hon, efter många år hemma med barnen, inte skulle ha mycket mer än garantipension att leva på efter 65 års ålder. Jag hade femton år på mig att skapa ett boende där jag skulle ha råd att leva på cirka kronor i månaden, säger Eva. Hon ville skaffa så stor kontroll som möjligt över de viktiga bitarna i ekonomin för att slippa oroa sig för hyreshöjningar och stigande energipriser. Planen blev att hitta ett hus med egen uppvärmning, som hon skulle ha råd att amortera av lånen på, Lagom till ålderspensionen kommer Eva Sandgren ha amorterat färdigt sina lån i JAK Medlems bank och ha ett eftersparande att lösa ut. Viktigast är att tänka själv och inte automatiskt köpa det gängse sättet. grus & guld 1/

20 I sitt snickeri har Eva Sandgren alla verktyg hon behöver. Och hon lånar gärna ut till grannar, som i sin tur kan hjälpa henne med annat. för att kunna köpa huset, och senare även den lilla skogen och bagarstugan, tog Eva tre olika lån i JAK Medlemsbank. Det hela lades upp så att det första lånet skulle vara återbetalt i god tid före pensionsdagen. På så vis skulle hon kunna lösa ut eftersparande och låneinsats lagom till dess att lönen förbyttes i pension. Vad Eva inte visste då var att hennes inkomst skulle sjunka långt tidigare än så. Strax efter flytten blev hon sjuk. Kvinnor i min ålder har så låg status, på vårdcentralen tog de mig inte riktigt på allvar när jag sa att kroppen signalerade att något var allvarligt fel, berättar hon. Så upptäckte hon tumören. Idag är Eva friskförklarad från cancern, men sviterna efter cellgifterna har gjort henne till sjukpensionär och hon måste vila mer än halva dygnet för att orka. Sedan amortetills hon gick i pension. För att boendekostnaden skulle bli hanterlig behövde hon leta minst fem mil utanför staden. hon hittade det röda huset vid den forsande Säveån i Botsmark på Blocket. Det har allt jag behöver: vedpanna, cirkulationspump som faktiskt kan fungera även utan el eget vatten och avlopp, gästrum, sovrum, vardagsrum, kök, källare, vind. Eva Sandgren slog till. Man måste fundera över vad som är ett gott liv för just en själv. Då la sonen i huset, som sålde, till: och så är det ett snickeri också Det riktigt lyser om Eva när hon senare visar hyvelbänk, cirkelsåg, vikt- och planhyvel, fräs, pelarborrmaskin, träsvarv Här har byslakteriets långa skärbrädor hyvlats till, och här lånar grannarna verktyg. Vad hon inte visste när hon flyttade till byn var nämligen att hon också hamnade i något av en penningslös ekonomi. I dag kallar man det bytesringar, men här är det urgammal sed att man hjälper varandra med det man kan. Man är mindre sårbar när man lever så, säger hon. 20 grus & guld 1/2015

Samhällsekonomi. Ordet ekonomi kommer från grekiskan och betyder hushålla. Nationalekonomi Hushåll Företag Land Globalt, mellan länder

Samhällsekonomi. Ordet ekonomi kommer från grekiskan och betyder hushålla. Nationalekonomi Hushåll Företag Land Globalt, mellan länder Samhällsekonomi Ordet ekonomi kommer från grekiskan och betyder hushålla Nationalekonomi Hushåll Företag Land Globalt, mellan länder Samhällsekonomi Ordet ekonomi kommer från grekiskan och betyder hushålla

Läs mer

Samhällsekonomi. Ordet ekonomi kommer från grekiskan och betyder hushålla. Nationalekonomi Hushåll Företag Land Globalt, mellan länder

Samhällsekonomi. Ordet ekonomi kommer från grekiskan och betyder hushålla. Nationalekonomi Hushåll Företag Land Globalt, mellan länder Samhällsekonomi Ordet ekonomi kommer från grekiskan och betyder hushålla Nationalekonomi Hushåll Företag Land Globalt, mellan länder Samhällsekonomi Ordet ekonomi kommer från grekiskan och betyder hushålla

Läs mer

en hållbar framtid Det här vill vi i Centerpartiet med vår politik. Vårt idéprogram i korthet och på lättläst svenska.

en hållbar framtid Det här vill vi i Centerpartiet med vår politik. Vårt idéprogram i korthet och på lättläst svenska. en hållbar framtid Det här vill vi i Centerpartiet med vår politik. Vårt idéprogram i korthet och på lättläst svenska. Centerpartiets idéprogram Det här idéprogrammet handlar om vad Centerpartiet tycker

Läs mer

Vi är JAK Medlemsbank - Sveriges största medlemsbank EN INFORMATIONSFOLDER FRÅN JAK MEDLEMSBANK

Vi är JAK Medlemsbank - Sveriges största medlemsbank EN INFORMATIONSFOLDER FRÅN JAK MEDLEMSBANK Vi är JAK Medlemsbank - Sveriges största medlemsbank EN INFORMATIONSFOLDER FRÅN JAK MEDLEMSBANK Tillsammans är vi Sveriges största medlemsbank JAK har cirka 39 000 medlemmar över hela Sverige och vilar

Läs mer

Vad gör Riksbanken? 2. Att se till att landets export är högre än importen.

Vad gör Riksbanken? 2. Att se till att landets export är högre än importen. Arbetsblad 1 Vad gör Riksbanken? Här följer några frågor att besvara när du har sett filmen Vad gör Riksbanken? Arbeta vidare med någon av uppgifterna under rubriken Diskutera, resonera och ta reda på

Läs mer

Finansinspektionen och makrotillsynen

Finansinspektionen och makrotillsynen ANFÖRANDE Datum: 2015-03-18 Talare: Martin Andersson Möte: Affärsvärldens Bank och Finans Outlook Finansinspektionen Box 7821 SE-103 97 Stockholm [Brunnsgatan 3] Tel +46 8 787 80 00 Fax +46 8 24 13 35

Läs mer

Den onda cirkeln. -räntor, skuldsättning och tillväxt. Nils Fagerberg

Den onda cirkeln. -räntor, skuldsättning och tillväxt. Nils Fagerberg Den onda cirkeln -räntor, skuldsättning och tillväxt Nils Fagerberg Samhällsproblem som vi ska lösa idag Se till att förmögenhetsklyftorna slutar att öka och i stället börjar minska Se till att skuldsattheten

Läs mer

Agenda. Ekonomiskt hållbar utveckling J A K Lokalekonomisk utveckling och omställning JAK Medlemsbank

Agenda. Ekonomiskt hållbar utveckling J A K Lokalekonomisk utveckling och omställning JAK Medlemsbank Agenda Ekonomiskt hållbar utveckling J A K Lokalekonomisk utveckling och omställning JAK Medlemsbank J Jord alla naturresurser A Arbete skapande, kunnande och arbetsförmåga K Kapital produkten av jord

Läs mer

RÄNTEFOKUS JUNI 2014 RIKSBANKS- SÄNKNING GYNNAR KORT BORÄNTA

RÄNTEFOKUS JUNI 2014 RIKSBANKS- SÄNKNING GYNNAR KORT BORÄNTA RÄNTEFOKUS JUNI 2014 RIKSBANKS- SÄNKNING GYNNAR KORT BORÄNTA SAMMANFATTNING Återhämtningen i vår omvärld går trögt, i synnerhet i eurozonen där centralbanken förväntas fortsätta att lätta på penningpolitiken.

Läs mer

Aktuell Analys från FöreningsSparbanken Institutet för Privatekonomi

Aktuell Analys från FöreningsSparbanken Institutet för Privatekonomi Aktuell Analys från FöreningsSparbanken Institutet för Privatekonomi 2005-05-03 Räkna med amortering Svenska hushåll ökar sin skuldsättning, framförallt vad gäller lån på bostäder. När räntan är låg är

Läs mer

FASTIGHETSÄGARNA SVERIGE RÄNTEFOKUS APRIL 2015 LÅNG VÄNTAN PÅ PLUS- RÄNTOR

FASTIGHETSÄGARNA SVERIGE RÄNTEFOKUS APRIL 2015 LÅNG VÄNTAN PÅ PLUS- RÄNTOR FASTIGHETSÄGARNA SVERIGE RÄNTEFOKUS APRIL 2015 LÅNG VÄNTAN PÅ PLUS- RÄNTOR Sammanfattning Eurozonen växte med drygt 1 procent i årstakt under förra årets sista kvartal. Trots att många såg det som positivt,

Läs mer

2. Konsekvenser och problem med nuvarande system

2. Konsekvenser och problem med nuvarande system 2. Konsekvenser och problem med nuvarande system Vad påverkas av penningsystemet? Penningsystemet 2 Vad påverkas av penningsystemet? Brist på pengar Inflation Ökande penningmängd Penningsystemet Överföring

Läs mer

MILJÖPARTIETS VALMANIFEST 2002

MILJÖPARTIETS VALMANIFEST 2002 LÄTT SVENSKA MILJÖPARTIETS VALMANIFEST 2002 FÖR ATT JORDEN SKA GÅ ATT LEVA PÅ ÄVEN I FRAMTIDEN Foto: Per-Olof Eriksson/N, Naturfotograferna Det här tycker Miljöpartiet är allra viktigast: Vi måste bry

Läs mer

SAMSAM 1b 01 ekonomi.notebook. January 16, 2015. Vad är ekonomi?

SAMSAM 1b 01 ekonomi.notebook. January 16, 2015. Vad är ekonomi? Vad är ekonomi? 1 Vi har bara en jord. Dess resurser är begränsade. Ekonomi är hushållning av begränsade resurser. pengar, arbetskraft, miljö, råvaror, energi Vad ska produceras? Vad ska vi lägga vår energi

Läs mer

Boräntan, bopriserna och börsen 2015

Boräntan, bopriserna och börsen 2015 Boräntan, bopriserna och börsen 2015 22 december 2015 Lägre boräntor, högre bostadspriser och en liten börsuppgång. Så kan man summera svenska folkets förväntningar på 2015. BORÄNTAN, BOPRISERNA & BÖRSEN

Läs mer

PENNINGSYSTEMET 1. I det moderna systemet har pengar tre funktioner (minst): Betalningsmedel Värde lagring Värderingssystem/måttstock

PENNINGSYSTEMET 1. I det moderna systemet har pengar tre funktioner (minst): Betalningsmedel Värde lagring Värderingssystem/måttstock PENNINGSYSTEMET 1 I det moderna systemet har pengar tre funktioner (minst): Betalningsmedel Värde lagring Värderingssystem/måttstock Text till kort 1 Pengarnas tre funktioner Dagens pengar har fler funktioner

Läs mer

Det cirkulära flödet

Det cirkulära flödet Del 3 Det cirkulära flödet 1. Kokosnötsön Här bygger vi upp en enkel ekonomi med företag och hushåll som producerar respektive konsumerar, och lägger till en finansiell sektor, en centralbank, och en stat.

Läs mer

Samhällets ekonomi Familjens ekonomi Ekonomi = hushållning Budget = uppställning över inkomster och utgifter Bruttoinkomst = lön innan skatt Nettoinkomst = lön efterskatt Disponibel inkomst = nettoinkomst

Läs mer

3. Lösningen på problemen

3. Lösningen på problemen 3. Lösningen på problemen Pengar är en konstruktion och inte ett naturfenomen! Är vi nöjda med konstruktionen? Om inte, hur ska den förbättras? 2 Vad är problemet? Pengar skapas mot att någon skuldsätter

Läs mer

Motkrafter FÖR ATT UNDVIKA ÖVERSKULDSÄTTNING

Motkrafter FÖR ATT UNDVIKA ÖVERSKULDSÄTTNING Motkrafter FÖR ATT UNDVIKA ÖVERSKULDSÄTTNING Vem som helst kan få ekonomiska bekymmer. I den här broschyren får du inblick i vilka konsekvenser en skuld sättning får både för enskilda människor och för

Läs mer

Ett räntefritt CSN. Som student i allmänhet och som f.d. student i synnerhet, funderar man över det här med CSN.

Ett räntefritt CSN. Som student i allmänhet och som f.d. student i synnerhet, funderar man över det här med CSN. Ett räntefritt CSN Som student i allmänhet och som f.d. student i synnerhet, funderar man över det här med CSN. JAK Medlemsbank är en bank i Sverige idag som jobbar med räntefri ekonomi och som fungerar

Läs mer

Promemorians huvudsakliga innehåll... 5

Promemorians huvudsakliga innehåll... 5 Innehåll Promemorians huvudsakliga innehåll... 5 1 Lagtext... 7 1.1 Förslag till lag om ändring i konsumentkreditlagen (2010:1846)... 7 1.2 Förslag till lag om ändring i lagen (2014:275) om viss verksamhet

Läs mer

Samhällets ekonomi Familjens ekonomi Ekonomi = hushållning Budget = uppställning över inkomster och utgifter Bruttoinkomst = lön innan skatt Nettoinkomst = lön efterskatt Disponibel inkomst = nettoinkomst

Läs mer

Svenskarna och sparande 2012. Resultatrapport

Svenskarna och sparande 2012. Resultatrapport Svenskarna och sparande 2012 Resultatrapport Innehåll Inledning 3 Om undersökningen 4 Sammanfattning av resultaten 5 Svenskarnas sparande idag 8 Svenskarnas attityder till sparande 9 Icke-spararna 13 Spararna

Läs mer

Remissvar till betänkandet SOU 2013:78 Överskuldsättning i kreditsamhället

Remissvar till betänkandet SOU 2013:78 Överskuldsättning i kreditsamhället Vänersborg 2014-04-03 Justitiedepartementet 103 33 STOCKHOLM Yrkesföreningen för Budget- och skuldrådgivare i Kommunal tjänst Remissvar till betänkandet SOU 2013:78 Överskuldsättning i kreditsamhället

Läs mer

Vad innebär egentligen hållbar

Vad innebär egentligen hållbar Cemus Centrum för miljö och utvecklingsstudier Vad innebär egentligen hållbar utveckling och varför är det viktigt? Hållbar utveckling Fick sitt genombrott vid FN:s miljökonferens i Rio 1992 då hållbar

Läs mer

FN:s allmänna förklaring om de mänskliga rättigheterna. Lättläst

FN:s allmänna förklaring om de mänskliga rättigheterna. Lättläst FN:s allmänna förklaring om de mänskliga rättigheterna Lättläst Om FN och de mänskliga rättigheterna FN betyder Förenta Nationerna. FN är en organisation som bildades efter andra världskriget. Alla länder

Läs mer

Rådgivande landsbygdsriksdag. Årsmöte/föreningsmöte. Styrelse. 24 Länsbygderåd

Rådgivande landsbygdsriksdag. Årsmöte/föreningsmöte. Styrelse. 24 Länsbygderåd Rådgivande landsbygdsriksdag Årsmöte/föreningsmöte Styrelse 24 Länsbygderåd Kansli Cirka 100 kommunbygderåd Cirka 4 500 lokala utvecklingsgrupper Cirka 40 medlemsorganisationer llt vårt arbete har sin

Läs mer

En enda jord människor och miljö. Vecka 10-15

En enda jord människor och miljö. Vecka 10-15 En enda jord människor och miljö. Vecka 10-15 Varför är vissa länder rika och andra fattiga? Hur är det att leva i ett fattigt land? Hur ska fattiga länder kunna bli rika? Hur kommer jorden att se ut i

Läs mer

Referat av föreläsning på JAKs sommarseminarium 2006

Referat av föreläsning på JAKs sommarseminarium 2006 Referat av föreläsning på JAKs sommarseminarium 2006 OH-bild 1 (JAK1.doc) Föreläsningen handlar om det svenska penningsystemet och baseras på en c-uppsats i ekologisk ekonomi på Mälardalens högskola. Uppsatsen

Läs mer

Landsbygdskonferensen Emmaboda. Omställning Sverige -en ny folkrörelse

Landsbygdskonferensen Emmaboda. Omställning Sverige -en ny folkrörelse Landsbygdskonferensen Emmaboda Omställning Sverige -en ny folkrörelse Transitionrörelsen Oljetoppen har inträffat - Peak oil Miljöbelastningarna ökar Världsekonomin är i turbulens Låt oss göra någonting

Läs mer

Schyssta Pengar. Strategi för finansiella tjänster

Schyssta Pengar. Strategi för finansiella tjänster Schyssta Pengar Strategi för finansiella tjänster Bakgrund 1985 beslöt Sveriges Riksbank att avreglera den svenska kreditmarknaden. Det innebar bland annat att bankerna i princip fick låna ut obegränsat

Läs mer

'Waxaanu rabnaa in aan dadka awooda siino. Xisbiga Center Partiet bayaankiisa guud ee siyaasadeed oo Swidhish la fududeeyay ku dhigan'

'Waxaanu rabnaa in aan dadka awooda siino. Xisbiga Center Partiet bayaankiisa guud ee siyaasadeed oo Swidhish la fududeeyay ku dhigan' 1 'Waxaanu rabnaa in aan dadka awooda siino. Xisbiga Center Partiet bayaankiisa guud ee siyaasadeed oo Swidhish la fududeeyay ku dhigan' På ett möte i Västervik den 19 juni 2001 bestämde vi i centerpartiet

Läs mer

Stämpelskatten - en skuldsättningsmaskin

Stämpelskatten - en skuldsättningsmaskin Stämpelskatten - en skuldsättningsmaskin Så mycket lånade svenska hushåll för att betala stämpelskatt 2012 Postadress Besöksdress Telefon Fax E-post Hemsida Box 7118, 192 07 Sollentuna Johan Berndes väg

Läs mer

Demokrati. Lättläst. En lättläst version av regeringens proposition 2001/02:80 Demokrati för det nya seklet

Demokrati. Lättläst. En lättläst version av regeringens proposition 2001/02:80 Demokrati för det nya seklet Demokrati på 2000-talet Lättläst En lättläst version av regeringens proposition 2001/02:80 Demokrati för det nya seklet Demokratipropositionen har bearbetats till lättläst svenska av Kitte Arvidsson, Centrum

Läs mer

Att svära i kyrkan. Tjugofyra röster om evig tillväxt på en ändlig planet. Röst 3: Sara Karlsson

Att svära i kyrkan. Tjugofyra röster om evig tillväxt på en ändlig planet. Röst 3: Sara Karlsson Att svära i kyrkan Tjugofyra röster om evig tillväxt på en ändlig planet Röst 3: Sara Karlsson Kapitelvis publicering Detta är ett av tjugofyra dokument som tillsammans utgör hela innehållet i antologin

Läs mer

Ska vi oroas av hushållens skulder?

Ska vi oroas av hushållens skulder? Disponibelinkomsterna har ökat snabbare än bostadspriserna sedan finanskrisen 31 procent (inkomster) jämfört med 22 procent (priser) 12 Disponibel inkomst i relation till bostadspriser 11 Index 237:3=1

Läs mer

Innehåll. Promemorians huvudsakliga innehåll... 5. 1 Författningsförslag... 7 Förslag till lag om ändring i konsumentkreditlagen (2010:1846)...

Innehåll. Promemorians huvudsakliga innehåll... 5. 1 Författningsförslag... 7 Förslag till lag om ändring i konsumentkreditlagen (2010:1846)... Innehåll Promemorians huvudsakliga innehåll... 5 1 Författningsförslag... 7 Förslag till lag om ändring i konsumentkreditlagen (2010:1846)... 7 2 Ärendet... 11 3 Straffavgift vid bristande kreditprövning...

Läs mer

Förslag till nya regler om krav på amortering av bolån

Förslag till nya regler om krav på amortering av bolån REMISSVAR Hanteringsklass: Öppen Dnr 2015/287 2015-04-20 Finansinspektionen Box 7821 103 97 STOCKHOLM Förslag till nya regler om krav på amortering av bolån (FI Dnr 14-16628) Sammanfattning Riksgäldskontoret

Läs mer

Stegen som presenteras här är endast förslag, och behöver inte heller nödvändigtvis ske i den ordning vi presenterar här.

Stegen som presenteras här är endast förslag, och behöver inte heller nödvändigtvis ske i den ordning vi presenterar här. Stegen som presenteras här är endast förslag, och behöver inte heller nödvändigtvis ske i den ordning vi presenterar här. Kör igång, och var inte rädd för att begå misstag. Ha alltid i bakhuvudet varför

Läs mer

Ekonomi betyder hushållning. Att hushålla med pengarna på bästa sätt

Ekonomi betyder hushållning. Att hushålla med pengarna på bästa sätt Ekonomi betyder hushållning Att hushålla med pengarna på bästa sätt Familjeekonomi Det är många saker man behöver i en familj, t ex kläder, men hyran höjs! Kanske kommer företaget att dra ner på skiftarbete

Läs mer

Möjligheter och framtidsutmaningar

Möjligheter och framtidsutmaningar Möjligheter och framtidsutmaningar Peter Norman, finansmarknadsminister Terminsstart pension, 8 februari 101 100 Djupare fall och starkare återhämtning av BNP jämfört med omvärlden BNP 101 100 101 100

Läs mer

Fler jobb till kvinnor

Fler jobb till kvinnor Fler jobb till kvinnor - Inte färre. Socialdemokraternas politik, ett hårt slag mot kvinnor. juli 2012 Elisabeth Svantesson (M) ETT HÅRT SLAG MOT KVINNOR Socialdemokraterna föreslår en rad förslag som

Läs mer

Orsakerna till den industriella revolutionen

Orsakerna till den industriella revolutionen Modelltexter Orsakerna till den industriella revolutionen Industriella revolutionen startade i Storbritannien under 1700-talet. Det var framför allt fyra orsaker som gjorde att industriella revolutionen

Läs mer

Affärssamhällets grund aktiviteter på kundens villkor i kundens värld

Affärssamhällets grund aktiviteter på kundens villkor i kundens värld Affärssamhällets grund aktiviteter på kundens villkor i kundens värld Är finanskrisen ett resultat av bristande kompetens? Det låter spontant som om frågan borde besvaras ja, med tanke på att om det går

Läs mer

INNAN LEVDE JAG Effekter av bristande personlig assistans

INNAN LEVDE JAG Effekter av bristande personlig assistans INNAN LEVDE JAG Effekter av bristande personlig assistans INNEHÅLL 8 14 18 20 22 26 29 Hur vi har gjort rapporten Livet före och efter det förändrade beslutet Så påverkar beslutet vardagsliv och fritid

Läs mer

Världen idag och i morgon

Världen idag och i morgon Världen idag och i morgon Det är många stora problem som måste lösas om den här planeten ska bli en bra plats att leva på för de flesta. Tre globala utmaningar är särskilt viktiga för mänskligheten. Den

Läs mer

skuldkriser perspektiv

skuldkriser perspektiv Finansiella kriser och skuldkriser Dagens kris i ett historiskt Dagens kris i ett historiskt perspektiv Relativt god ekonomisk utveckling 1995 2007. Finanskris/bankkris bröt ut 2008. Idag hotande skuldkris.

Läs mer

Vässa ekonomin i vinter

Vässa ekonomin i vinter Du öppnar väl ditt orange kuvert? Nu kan du göra bankärenden på nya sätt och på nya platser. Smart Safety: enklare för dig svårare för tjuven. Vässa ekonomin i vinter Januari 2009 Nytt år nya möjligheter

Läs mer

Framtiden. är här. valmanifest på lättläst svenska

Framtiden. är här. valmanifest på lättläst svenska Framtiden är här valmanifest på lättläst svenska De val vi gör i dag är viktiga för våra liv i framtiden. Miljöpartiet vill skydda djuren, naturen, miljön, världen och människorna. Vi vill ha ett miljövänligare

Läs mer

Strategi mot överskuldsättning

Strategi mot överskuldsättning Promemoria 2015-09-16 Finansdepartementet Finansmarknads- och konsumentministern Strategi mot överskuldsättning En växande kreditmarknad har ökat människors tillgång till krediter, och därmed också ökat

Läs mer

Krisen i ekonomin. Roger Mörtvik 2012-02-16

Krisen i ekonomin. Roger Mörtvik 2012-02-16 Krisen i ekonomin Roger Mörtvik 2012-02-16 Krisen utlöstes i september 2008 Investmentfirman Lehman Brothers går omkull vilket blir startskottet på en global finanskris Men grunderna till krisen var helt

Läs mer

Den bortglömda avkastningen En rapport om betydelsen av att pensionen fortsätter växa hela livet

Den bortglömda avkastningen En rapport om betydelsen av att pensionen fortsätter växa hela livet Den bortglömda avkastningen En rapport om betydelsen av att pensionen fortsätter växa hela livet Den bortglömda avkastningen En rapport om betydelsen av att pensionen fortsätter växa hela livet En stor

Läs mer

Ändrad beräkning av diskonteringsräntan (FI Dnr 08-9709)

Ändrad beräkning av diskonteringsräntan (FI Dnr 08-9709) Finansinspektionen Box 7821 103 97 STOCKHOLM Yttrande 2008-10-24 Ändrad beräkning av diskonteringsräntan (FI Dnr 08-9709) Sammanfattning Försäkringsförbundet har inte i sig någon invändning mot de föreslagna

Läs mer

Vad är orsakerna till att levnadsvillkoren på jorden är så olika?

Vad är orsakerna till att levnadsvillkoren på jorden är så olika? Globala resurser Vad är orsakerna till att levnadsvillkoren på jorden är så olika? Ojämnt fördelade naturresurser (t ex vatten). Orättvist utvinnande (vinstindrivande) av naturresurser (t ex olja). Pga.

Läs mer

Fördjupningsuppgift 1 Den hållbara staden 2114. TEMA Hållbar utveckling, Framtid, Stadsplanering, Teknisk utveckling, Regler & Normer etc.

Fördjupningsuppgift 1 Den hållbara staden 2114. TEMA Hållbar utveckling, Framtid, Stadsplanering, Teknisk utveckling, Regler & Normer etc. Efter visning Följande fördjupningsuppgifter syftar till att följa upp och fördjupa de tankar och idéer kring hållbar samhällsutveckling som lyftes vid visningen av utställningen Framtidsland. Fördjupningsuppgift

Läs mer

Effekter av bolånetaket

Effekter av bolånetaket Effekter av bolånetaket EN FÖRSTA UTVÄRDERING 6 APRIL 2011 April 2011 Dnr 11-1622 INNEHÅLL Sammanfattning 3 Bolån efter taket en ögonblicksbild 4 Frågorna samt sammanfattning av bankernas svar 4 2 SAMMANFATTNING

Läs mer

Pejl på pengarna. Bra att veta för dig som blivit myndig. Tips om privatekonomi & konsumentfrågor

Pejl på pengarna. Bra att veta för dig som blivit myndig. Tips om privatekonomi & konsumentfrågor Pejl på pengarna Bra att veta för dig som blivit myndig Tips om privatekonomi & konsumentfrågor Budget- & skuldrådgivningen och konsumentvägledningen i Botkyrka kommun MÅNGA BÄCKAR SMÅ Många små kostnader

Läs mer

Pengar gör att vi kan lyfta upp vägarna i luften och odla den bördiga jorden. Adam Smith. Grundkurs i nationalekonomi, hösten 2014, Jonas Lagerström

Pengar gör att vi kan lyfta upp vägarna i luften och odla den bördiga jorden. Adam Smith. Grundkurs i nationalekonomi, hösten 2014, Jonas Lagerström Pengar gör att vi kan lyfta upp vägarna i luften och odla den bördiga jorden. Adam Smith Grundkurs i nationalekonomi, hösten 2014, Jonas Lagerström AEplan 45 o 1 0 Idioten i duschen Aggregerad prisnivå

Läs mer

Texter från filmen Prata Pengar

Texter från filmen Prata Pengar Texter från filmen Prata Pengar 1.1 Boendeformer - Inledning - Vad gör du för något? - Jag letar efter en lägenhet. - Jaha, har du hittat någon? - Ja, den här, titta. Den lägenheten vill jag ha. Den ligger

Läs mer

Ekonomi Sveriges ekonomi

Ekonomi Sveriges ekonomi Ekonomi Sveriges ekonomi Ekonomi = Att hushålla med det vi har på bästa sätt Utdrag ur kursplanen för grundskolan Mål som eleverna ska ha uppnått i slutet av det nionde skolåret. Eleven skall Ha kännedom

Läs mer

Samhälle 7: Innehält PRIO. Dina rättigheter. Leva tillsammans. FN:s räulgllelsförklaring. ~ "Hon är en av mina hjältar!"

Samhälle 7: Innehält PRIO. Dina rättigheter. Leva tillsammans. FN:s räulgllelsförklaring. ~ Hon är en av mina hjältar! PRIO Samhälle 7: Innehält Dina rättigheter 2 RäUlglleler oell skyldiglleler 47 Dagens samlläue 7 FN:s räulgllelsförklaring 50 SamlläUels uppbyggnad 10 ~ "Hon är en av mina hjältar!" 53 SamlläUskunskap

Läs mer

Mathias Sundin Projektledare skolaktiviteter BioFuel Region / KNUT-projektet mathias.sundin@biofuelregion.se

Mathias Sundin Projektledare skolaktiviteter BioFuel Region / KNUT-projektet mathias.sundin@biofuelregion.se Mathias Sundin Projektledare skolaktiviteter BioFuel Region / KNUT-projektet mathias.sundin@biofuelregion.se Vision Norra Sverige en världsledande region i omställningen till ett ekonomiskt, socialt och

Läs mer

Vad händer med klimatet? 10 frågor och svar om klimatförändringen

Vad händer med klimatet? 10 frågor och svar om klimatförändringen Vad händer med klimatet? 10 frågor och svar om klimatförändringen Vi människor släpper ut stora mängder växthusgaser. När halten av växthusgaser ökar i atmosfären stannar mer värme kvar vid jordytan. Jordens

Läs mer

Barn och vuxna stora och små, upp och stå på tå Även då, även då vi ej kan himlen nå.

Barn och vuxna stora och små, upp och stå på tå Även då, även då vi ej kan himlen nå. Solen har gått ner Solen har gått ner, mörkret faller till, inget kan gå fel, men ser vi efter får vi se För det är nu de visar sig fram. Deras sanna jag, som ej får blomma om dan, lyser upp som en brand.

Läs mer

Depressionen. Varför fanns det ett stort uppsving från 1920-talet:

Depressionen. Varför fanns det ett stort uppsving från 1920-talet: Depressionen. Varför fanns det ett stort uppsving från 1920-talet: o Stor industriell expansion i slutet 1900talet. USA hade passerat både GB och Tyskland. Världskriget hade betytt ett enormt uppsving.

Läs mer

1.1. Numeriskt ordnade listor Numerically ordered lists 1.1.1. Enheter med F3= 10 efter fallande F Units with 10 by descending F

1.1. Numeriskt ordnade listor Numerically ordered lists 1.1.1. Enheter med F3= 10 efter fallande F Units with 10 by descending F 1.1. Numeriskt ordnade listor Numerically ordered lists 1.1.1. Enheter med F3= 10 efter fallande F Units with 10 by descending F 1 DET ÄR 2652 282 71 HAR EN 350 140 141 KAN INTE 228 59 2 FÖR ATT 2276 369

Läs mer

Företagarnas panel Rapport från Företagarna

Företagarnas panel Rapport från Företagarna Företagarnas panel Rapport från Företagarna oktober 2011 Inledning... 2 Vart fjärde småföretag anser att det är svårare än normalt att finansiera verksamheten... 2 Finansieringsmöjligheterna har försämrats

Läs mer

(http://www.ekonomifakta.se/sv/fakta/ekonomi/tillvaxt/fakta-fran-kris-tillkris/)

(http://www.ekonomifakta.se/sv/fakta/ekonomi/tillvaxt/fakta-fran-kris-tillkris/) 1 Sara Gabrielsson Läsa 2015 lektion 10 LEKTION 10: 8 maj 2015 1. Finanskris och skuldkris Före: Gör multimediaövningarna på ekonomiskt ordförråd (se hemsidan)! (http://www.ekonomifakta.se/sv/fakta/ekonomi/tillvaxt/fakta-fran-kris-tillkris/)

Läs mer

Referat från styrelsemöte den 10 februari 2015

Referat från styrelsemöte den 10 februari 2015 Referat från styrelsemöte den 10 februari 2015 VD-rapport VD Sammy Almedal föredrog ärendet. Antalet låneansökningar har varit stort de senaste veckorna. Även utlåningen har börjat ovanligt bra med många

Läs mer

Nu kräver vi. 10 röster för ett arbetaralternativ KOMMUN STISKA PART I ET

Nu kräver vi. 10 röster för ett arbetaralternativ KOMMUN STISKA PART I ET Nu kräver vi förändring 10 röster för ett arbetaralternativ KOMMUN STISKA PART I ET Svenska kollektivavtal ska gälla på alla arbetsplatser i Sverige. Jorge Nunez, metallarbetare, Ludvika När politikerna

Läs mer

JENSEN gymnasium Borås Klass EK12 och NA12

JENSEN gymnasium Borås Klass EK12 och NA12 I JENSEN gymnasium Borås Klass EK12 och NA12 TRAFFICKING Trafficking, den tredje största organiserade brottsligheten i världen. Det är fruktansvärt att människohandel förekommer 2013. Allvarliga brott

Läs mer

Ekonomi för en hållbar utveckling

Ekonomi för en hållbar utveckling Inlägg seminarium vid Ekocentrum, Göteborg, den 5 november 2014 Ekonomi för en hållbar utveckling Peter Söderbaum Professor emeritus, ekologisk ekonomi Mälardalens högskola, Västerås http://www.mdh.se/est

Läs mer

Euro ja demokratia Bankunionen Ekonom Hanna Westman, Finlands Bank 1.11.2013

Euro ja demokratia Bankunionen Ekonom Hanna Westman, Finlands Bank 1.11.2013 Euro ja demokratia Bankunionen Ekonom Hanna Westman, Finlands Bank 1.11.2013 Finanskrisens händelser dramatiska, men var de aldrig tidigare skådade? We came very, very close to a global financial meltdown

Läs mer

UTBILDNINGSPAKET FÖR SKOLINFORMATÖRER

UTBILDNINGSPAKET FÖR SKOLINFORMATÖRER UTBILDNINGSPAKET FÖR SKOLINFORMATÖRER , De följande sidorna är en introduktion för er som vill vara med och påverka för ett en mer klimatsmart och rättvis värld. Vi börjar nu i klassrummet! Att vända sig

Läs mer

Se människan Ersta diakonis värdegrund

Se människan Ersta diakonis värdegrund Se människan Ersta diakonis värdegrund Ersta diakoni är en fristående organisation som bedriver sjukvård, social verksamhet samt utbildning och forskning utifrån en kristen helhetssyn på människan. Tryck:

Läs mer

200 år av fred i Sverige

200 år av fred i Sverige U N I T E D N A T I O N S N A T I O N S U N I E S 200 år av fred i Sverige -- Anförande av FN:s vice generalsekreterare Jan Eliasson vid firandet av Sveriges Nationaldag Skansen, Stockholm, 6 juni 2014

Läs mer

FAQ - Vad är centralbankeekonomi (kapitalism)?

FAQ - Vad är centralbankeekonomi (kapitalism)? FAQ - Vad är centralbankeekonomi (kapitalism)? I en centralbanksekonomi är det några förhållandevis få hemliga och insynsskyddade privatpersoner som kontrollerar tillverkningen av nästan alla pengar (minst

Läs mer

Vad handlar miljö om? Miljökunskap

Vad handlar miljö om? Miljökunskap Vad handlar miljö om? Ekosystemtjänster Överkonsumtion Källsortering Miljöförstöring Miljöbil Miljökunskap Jorden Utfiskning Naturreservat Våra matvanor Ekologiska fotavtryck Miljöpåverkan Avfall Trängselavgift

Läs mer

!! 1. Feminism för alla. Nu äntligen kan feminister få mer makt. Rösta på Feministiskt initiativ i valet 14 september!

!! 1. Feminism för alla. Nu äntligen kan feminister få mer makt. Rösta på Feministiskt initiativ i valet 14 september! Feminism för alla Nu äntligen kan feminister få mer makt. Rösta på Feministiskt initiativ i valet 14 september Vi har en feministisk politik som också arbetar med antirasism och mänskliga rättigheter.

Läs mer

ÄNDRINGSFÖRSLAG 1-30

ÄNDRINGSFÖRSLAG 1-30 EUROPAPARLAMENTET 2009-2014 Utskottet för ekonomi och valutafrågor 2010/2027(INI) 9.6.2010 ÄNDRINGSFÖRSLAG 1-30 Ashley Fox (PE441.298v02-00) Den demografiska utmaningen och solidariteten mellan generationerna

Läs mer

Konvention om rättigheter för personer med funktionsnedsättning. Lättläst version

Konvention om rättigheter för personer med funktionsnedsättning. Lättläst version Konvention om rättigheter för personer med funktionsnedsättning Lättläst version Konventionen om rättigheter för personer med funktionsnedsättning Här är konventionen omskriven till lättläst. Allt viktigt

Läs mer

Samhällsekonomin handlar om: Vad som ska produceras Hur det ska gå till Vem som ska producera Hur resultatet ska fördelas

Samhällsekonomin handlar om: Vad som ska produceras Hur det ska gå till Vem som ska producera Hur resultatet ska fördelas Ordet ekonomi kommer från grekiskan och betyder hushållning. Samhällsekonomin handlar om: Vad som ska produceras Hur det ska gå till Vem som ska producera Hur resultatet ska fördelas Ulrika Rosqvist-Lindahl,

Läs mer

Lektion nr 1 Häng med på upptäcksfärd! Copyright ICA AB 2011.

Lektion nr 1 Häng med på upptäcksfärd! Copyright ICA AB 2011. Lektion nr 1 Häng med på upptäcksfärd! Copyright ICA AB 2011. Hej! Häng med på upptäcktsfärd bland coola frukter och bli klimatschysst! Hej! Kul att du vill jobba med frukt och grönt och bli kompis med

Läs mer

Om pensionssänkningar 2011 och annat. Berthel Nordström Vid möte den 24/1 2011 i SPF-Nackaringen

Om pensionssänkningar 2011 och annat. Berthel Nordström Vid möte den 24/1 2011 i SPF-Nackaringen Om pensionssänkningar 2011 och annat Berthel Nordström Vid möte den 24/1 2011 i SPF-Nackaringen 1 Pensionsmyndigheten har meddelat att pensionen ändras så att: Garantipensionärerna får en ökning med +0,9%

Läs mer

Samhällskunskap. Ett häfte om. -familjen. -skolan. -kompisar och kamratskap

Samhällskunskap. Ett häfte om. -familjen. -skolan. -kompisar och kamratskap Samhällskunskap Ett häfte om -familjen -skolan -kompisar och kamratskap 1 I det här häftet kommer du att få lära dig: Vad samhällskunskap är Hur olika familjer och olika slags vänskap kan se ut Hur barn

Läs mer

KRISTDEMOKRATERNA SENIORFÖRBUNDET E-NYHETSBREV NR 21/2012

KRISTDEMOKRATERNA SENIORFÖRBUNDET E-NYHETSBREV NR 21/2012 KRISTDEMOKRATERNA SENIORFÖRBUNDET E-NYHETSBREV NR 21/2012 Göran Hägglunds debattartikel inför Almedalens tal Staten har inte allt vi behöver Det goda samhället kan inte skapas i en ensidig relation mellan

Läs mer

Men ett vanligt jobb är faktiskt ett tillfälle att på olika sätt dela evangeliet. Möjligheterna finns där vi är.

Men ett vanligt jobb är faktiskt ett tillfälle att på olika sätt dela evangeliet. Möjligheterna finns där vi är. NYTT MÅL Fil. 1:12-14 Hamnar man i fängelse är det säkert lätt att ge upp. Ibland räcker det med att man känner sig som att man är i ett fängelse för att man skall ge upp. För Paulus var det bara ännu

Läs mer

Kunskap för stärkt arbetskraft 2014 års ekonomiska vårproposition

Kunskap för stärkt arbetskraft 2014 års ekonomiska vårproposition Kunskap för stärkt arbetskraft 2014 års ekonomiska vårproposition Finansmarknadsminister Peter Norman Statskontorets förvaltningspolitiska dag 9 april 2014 Internationell återhämtning - men nedåtrisker

Läs mer

Skulder, bostadspriser och penningpolitik

Skulder, bostadspriser och penningpolitik Översikt Skulder, bostadspriser och penningpolitik Lars E.O. Svensson Penningpolitikens mandat Facit från de senaste årens penningpolitik Penningpolitiken och hushållens skuldsättning Min slutsats www.larseosvensson.net

Läs mer

CATELLA FÖRMÖGENHETSFÖRVALTNING

CATELLA FÖRMÖGENHETSFÖRVALTNING Portföljserie LÅNGSIKTIGT CATELLA FÖRMÖGENHETSFÖRVALTNING - Månadsbrev februari 2012 - VÄRLDEN Det nya börsåret inleddes med en rivstart då världsindex steg med nästan 5% under januari månad. Stockholmsbörsen

Läs mer

Nyfiken på ekologisk mat?

Nyfiken på ekologisk mat? Nyfiken på ekologisk mat? Västra Götalandsregionen äter för miljön Det finns ett nationellt, och även regionalt, konsumtionsmål på 25 procent ekologiska livsmedel i offentlig sektor år 2010. Under 2008

Läs mer

Utmaningar för ett svenskt hållbart jordbruk

Utmaningar för ett svenskt hållbart jordbruk Utmaningar för ett svenskt hållbart jordbruk Stockholm 19 mars 2010 Jan Eksvärd, LRF jan.eksvard@lrf.se Utmaningar för ett svenskt hållbart jordbruk Innehåll: Vad är LRF? Vad innebär hållbar utveckling?

Läs mer

Vässa ekonomin i vinter

Vässa ekonomin i vinter Du öppnar väl ditt orange kuvert? Upptäck Aktiehandel på nätet. Smart Safety: enklare för dig svårare för tjuven. Vässa ekonomin i vinter Januari 2009 Nytt år nya möjligheter Det år som vi nu lämnat bakom

Läs mer

KÖPTIPS. Lennarts TRÖST

KÖPTIPS. Lennarts TRÖST Det betyder att fler vill köpa aktien, vilket i sin tur antagligen leder till att uppgången blir större. Låt inte aktierna ligga i ett bankfack, utan följ med i vad som händer och placera om enligt din

Läs mer

Kompletterande handlingar

Kompletterande handlingar Kompletterande handlingar Innehåll Grön Ungdoms representant i Miljöpartiet i Stockholmsregionens valbrednings verksamhetsberättelse 3 Motion 1 DivesteraStockholmsregionen nu! 4 Årsbokslut 6 Representant

Läs mer

Viktiga frågor inom konsumentskyddet Försäkringsföreningens årsmöte 15 april 2010

Viktiga frågor inom konsumentskyddet Försäkringsföreningens årsmöte 15 april 2010 Viktiga frågor inom konsumentskyddet Försäkringsföreningens årsmöte 15 april 2010 Martin Andersson Bakgrund Finansinspektionens uppdrag: Stabilt och effektivt finansiellt system Konsumentskydd Finansinspektionens

Läs mer

Tre saker du behöver. Susanne Jönsson. www.sj-school.se

Tre saker du behöver. Susanne Jönsson. www.sj-school.se Steg 1 Grunden 0 Tre saker du behöver veta Susanne Jönsson www.sj-school.se 1 Steg 1 Grunden Kärleken till Dig. Vad har kärlek med saken att göra? De flesta har svårt att förstå varför det är viktigt att

Läs mer

Välkommen till Lyxfällan ett arbete om hushållsekonomi

Välkommen till Lyxfällan ett arbete om hushållsekonomi Välkommen till Lyxfällan ett arbete om hushållsekonomi De följande 3-4 veckorna kommer ni att arbeta med uppgifter kopplade till hushållsekonomi. Arbetet sker i mindre grupper där ni resonerar och diskuterar

Läs mer

Välj din bank - JAKs värdegrund och syn på en räntefri ekonomi EN INFORMATIONSFOLDER FRÅN JAK MEDLEMSBANK

Välj din bank - JAKs värdegrund och syn på en räntefri ekonomi EN INFORMATIONSFOLDER FRÅN JAK MEDLEMSBANK Välj din bank - JAKs värdegrund och syn på en räntefri ekonomi EN INFORMATIONSFOLDER FRÅN JAK MEDLEMSBANK Välj din bank Har du någon gång funderat över etik, värdegrund och ideologi i samband med att du

Läs mer