Dnr ; angående ansökan om tillstånd till uppförande och drift av vindkraftanläggning på Rödeneplatån, Alingsås och Vårgårda kommuner

Transkript

1 Länsstyrelsen i Västra Götalands län Miljöprövningsdelegationen KOMPLETTERING Dnr ; angående ansökan om tillstånd till uppförande och drift av vindkraftanläggning på Rödeneplatån, Alingsås och Vårgårda kommuner Med hänvisning till länsstyrelsens föreläggande, aktbilaga 15, inkommer Rödene Vindkraft AB ( RVAB ) härmed med kompletteringar av bolagets tillståndsansökan. Kompletteringsskriftens disposition och rubriksättning följer dispositionen i länsstyrelsens föreläggande. 1. Yrkanden Beträffande yrkandena vill RVAB inledningsvis göra miljöprövningsdelegationen uppmärksam på att bolaget, utifrån resultatet av de fiskgjuseinventeringar som gjorts, har beslutat att ta bort två stycken verkspositioner. Se avsnitt 6 nedan. Därmed återstår 20 vindkraftverk i projektet. På bifogade karta, Bilaga 1, redovisas samtliga kvarvarande vindkraftverkspositioner inklusive flyttmån med hänsyn tagen till restriktioner (röd linje). Vidare redovisas vägsträckningar (såväl infartsväg som internt vägnät) där befintliga vägar som kräver normal uppgradering, befintliga vägar som kräver minimal uppgradering respektive nya vägar i området anges. Vidare redovisas möjliga lokaliseringar av platskontor med byggbaracker och mindre uppställningsyta samt temporära större lagringsytor för komponenter, vändplatser, mötesplatser, ställverksbyggnad och fördelningsstation m.m. På kartan finns även samtliga koordinater för kvarvarande verkspositioner angivna. Utformningen av infrastrukturen inom verksamhetsområdet baseras på den förprojektering som genomförts inför inlämnandet av tillståndsansökan. RVAB vill dock

2 2(12) uppmärksamma miljöprövningsdelegationen på att det vid den detaljprojektering som kommer att genomföras efter att tillståndet har vunnit laga kraft kommer att finnas mer ingående kunskap om de exakta förhållandena kring vägsträckningar, uppställningsplatser m.m. t.ex. om markförhållandena. Sådan information leder typiskt sett till att mindre justeringar behöver göras, t.ex. för att optimera anläggningsarbetena utifrån ett kostnads- och resursförbrukningsperspektiv, av byggtekniska skäl eller för att minimera ingreppen i landskapet. Sådan kunskap kan med nödvändighet inte föreligga redan då tillstånd enligt miljöbalken söks varför verksamhetsutövaren måste ges ett visst utrymme för justeringar i en senare detaljprojekteringsfas. Intresset av att kostnadsoptimera anläggningsarbetena leder i de flesta fall till att ingreppen i miljön samtidigt kan minimeras. Ett motsatt förfarande, där det blivande tillståndet omöjliggör mindre justeringar och anpassningar i ett detaljprojekteringsskede, skulle inte bara riskera att avsevärt fördyra projekteringen utan skulle också kunna få den oönskade effekten att ingrepp såsom onödigt omfattande schaktningsarbeten måste göras. Tillståndets rättskraft skulle dessutom medföra att verksamhetsutövaren ges en laglig rätt att vidta sådana, helt onödiga, ingrepp. RVAB vill samtidigt påpeka att bolaget inte förutser några mer betydande avsteg från den presenterade infrastrukturen utan mindre avsteg vad gäller exempelvis utformningen av en vägsträcka eller lokaliseringen av en uppställningsplats. Sådana avsteg avses i så fall ske i samråd med tillsynsmyndigheten i enlighet med villkorsförslag 6. En sådan ordning som RVAB föreslår är alltså helt nödvändig för att ett projekt av denna omfattning ska kunna förverkligas och är i enlighet med hur tillstånd för denna typ av verksamheter brukar utformas. Det innebär dessutom att ingreppen i naturmiljön kan minimeras. RVAB justerar därför det första stycket i yrkandena enligt följande (ändringar är kursiverade): RVAB ansöker om tillstånd enligt 9 kap. miljöbalken att, inom det område som framgår av Bilaga 1 till denna komplettering, och på de fastigheter som framgår av bilaga 2 till

3 3(12) tillståndsansökan, i Alingsås och Vårgårda kommuner, uppföra och driva en gruppstation för vindkraft bestående av högst 20 vindkraftverk med en totalhöjd överstigande 150 meter. Vidare justeras villkorsförslagen enligt följande. Villkor 5: Vindkraftverken ska utplaceras inom en radie av maximalt 100 meter från respektive angiven turbinposition, dock endast inom de ytor som anges för respektive vindkraftverk, se Bilaga 1 till denna komplettering. Vid större avvikelse ska den nya positionen godkännas av tillståndsmyndigheten. Villkor 6: Slutlig placering av vindkraftverk, vägdragning, ledningsdragning och övriga detaljer ska fastställas i samråd med tillsynsmyndigheten med utgångspunkt i utformningen i Bilaga Energiberäkning Ett vindkraftverk av typen Vestas V112 i aktuellt område kommer att generera ungefär 9 GWh per år. Med 20 vindkraftverk är det således rimligt att anta att produktionen blir ca 180 GWh per år. Nedställning av ett antal verk kommer att behöva ske för att innehålla ljud- och skuggvillkoren. Hur denna nedställning kan optimeras beskrivs i Bilaga 2. Utifrån dessa förutsättningar beräknas den sammanlagda produktionen att bli ca 3 procent lägre jämfört med om samtliga verk drivs utan nedställning. Som jämförelse kan även nämnas att om samtliga verk skulle ställas ned så att de genererar minimalt med källjud så blir förlusten ca 13 procent jämfört med om ingen nedställning alls skulle ske. 3. Ljud I Bilaga 2 redovisas ytterligare kompletterande bullerberäkningar enligt vad som efterfrågas i föreläggandet. I bilagans avsnitt 4 redovisas underliggande data såsom vindkraftverkstyp, navhöjd, ljudeffektnivåer (i tillämpliga fall vid olika mode),

4 4(12) beräkningshöjd över marken, luftfuktighet, temperatur, markråhetslängd, vindhastighet, markabsorption etc. Beräkningarna avser samtliga relevanta fastigheter. I tabell 6 i Bilaga 2 redovisas en nyckel som anger byggnadsnummer, byggnads-id, fastighetsbeteckning, koordinater samt avstånd till närmsta verksposition. 1 För bullerzonskartor över dessa fastigheter hänvisas till den bullerutredning som sedan tidigare ingetts i samband med tillståndsansökan, se bilaga 32 till miljökonsekvensbeskrivningen, samt bilaga 3 till komplettering av den 29 oktober Separata ljudkartor utvisar även byggnaderna 82 och 176, se Bilaga 3. Vid största möjliga nedreglering av vindkraftverken kommer ljudnivån att vara under 40 db(a) vid samtliga bostäder, inklusive byggnad 82 (ID: H8, Rödene 11:13) och byggnad 176 (ID: H102, Äspenäs 1:6). Marginalen är då minst 3 db(a). Om såväl Rödene som Lärkeskogen och vindkraftverket vid Skakeltorp uppförs kommer marginalen, vid största möjliga nedreglering, att vara minst 1 db(a) vid samtliga bostäder utom vid byggnad 176. Vid optimerad nedställning med s.k. sektorstyrning (d.v.s. då produktionen från Rödene blir ca 3 procent lägre än om samtliga verk drivs utan nedställning, se avsnitt 2 ovan) kommer den ekvivalenta ljudnivån 40 db(a) att överskridas vid byggnad 82 och 176 men innehållas vid samtliga övriga bostäder. Detta gäller såväl om enbart Rödene uppförs som i fallet att samtliga vindkraftsanläggningar uppförs. Beräkningarna utgår från att en optimering sker av den egna vindkraftparken och att Lärkeskogen och Skakeltorp endast anpassar sina anläggningar så att de ensamt, d.v.s. utan att beakta kumulativa effekter, kan innehålla 40 db(a) vid närliggande byggnader. För det fall Lärkeskogen och Skakeltorp realiseras kommer dock kumulativa effekter behöva beaktas även inom ramen för dessa projekt. Beräkningar har även gjorts avseende lågfrekvent ljud. Beräkningarna visar att riktvärdena enligt FoHMFS 2014:13 kommer att innehållas. 1 Det ska dock noteras att sedan verksposition T 18 har utgått av hänsyn till fiskgjuse har byggnaderna i rapporten närmsta vindkraftverk på ett längre avstånd än de uppgivna, se s

5 5(12) Såsom RVAB angett i kompletteringen den 29 oktober 2013, avsnitt 4, har en överenskommelse träffats med ägaren till byggnad 82 som innebär att byggnaden endast kommer att användas för fritidsboende under juli månad varje år. Intyg härom finns redovisat som bilaga 2b till nämnda komplettering. Beträffande byggnad 176 har nu en liknande överenskommelse träffats som innebär att denna byggnad endast kommer att användas för fritidsboende under juli och augusti månad varje år, se intyg, Bilaga 4. För att ljudnivåerna ska kunna innehållas vid de tidpunkter då respektive byggnad används för bostadsändamål kommer driften att reduceras under sommarmånaderna. Om vindkraftverken vid Rödene och Lärkeskogen byggs med verkstypen Vestas V112 3,3 MW med navhöjd 119 meter så kan det bli aktuellt med avstängning av något verk under juli och augusti för att innehålla bullervillkoret. Om andra verk med lägre ljudemission väljs så kan däremot en nedreglering av vissa verk vara tillräckligt för att innehålla bullervillkoret. Under sommarmånaderna är vindförutsättningarna sämre än övriga delar av året. Att vindkraftanläggningen drivs med lägre effekt under två sommarmånader kommer därför att få en ytterst marginell betydelse för den totala produktionen av förnybar el. Som framgår av bullerberäkningen finns förutsättningar att innehålla det föreslagna bullervillkoret oavsett om hänsyn tas till s.k. maskering av naturligt bakgrundsljud. Ovanstående föranleder RVAB att på nytt justera villkorsförslaget avseende buller vad gäller hur villkoret ska kontrolleras. I förtydligande syfte har även ett tillägg gjorts om att kontrollen de tre första åren ska ske vid tre bostäder. Det justerade villkoret återges nedan i dess helhet med aktuella justeringar i kursiv stil. 1. Den ekvivalenta ljudnivån utomhus vid bostäder får på grund av vindkraftsanläggningen inte överstiga 40 db(a). Den ekvivalenta ljudnivån ska kontrolleras genom närfältsmätningar och beräkningar eller genom immissionsmätningar vid bostäder. Vid byggnaden på fastigheten Alingsås Rödene 11:13 ska kontrollen ske under juli månad och vid byggnaden på fastigheten Alingsås Äspenäs 1:6 under juli eller augusti månad, då dessa byggnader används som fritidsboende. Under de tre

6 6(12) första åren från det att vindkraftsanläggningen tagits i drift ska bolaget en gång per år mäta bullernivån vid närmsta byggnad samt ytterligare två av tillsynsmyndigheten godkända mätpunkter, totalt vid tre bostäder. Kontroll ska därefter ske så snart det föreligger förändringar i verksamheten som kan medföra ökade ljudnivåer, dock minst en gång vart femte år. 4. Kulturmiljö Verksposition 21 kommer inte att flyttas då någon lämplig alternativ lokalisering inte går att hitta. En förflyttning i nordlig ritning är inte möjlig eftersom det skulle medföra förhöjda ljudnivåer vid bostäder norr om verksamhetsområdet. En förflyttning i västlig eller östlig riktning skulle innebära att verket hamnar betydligt lägre i terrängen vilket medför en betydande produktionsförlust. En förflyttning i östlig riktning skulle dessutom innebära att verket hamnar mycket nära sumpskogen Rönnekullsmaden (område 35 i naturvärdesinventering, underbilaga 4 till MKB). Slutligen skulle en förflyttning i sydlig riktning innebära att verket hamnar för nära verksposition 22 vilket påverkar den sammanlagda produktionen negativt. Utnyttjandet av verkspositionen förutsätter att den i den arkeologiska utredningen identifierade gravliknande fornlämningen kan tas bort, vilket i sin tur förutsätter ett tillstånd enligt 2 kap 12 kulturmiljölagen. Då lämningen utgörs av en skadad stensättning är RVAB:s bedömning att fornlämningen inte är av sådan betydelse att den måste bevaras. Länsstyrelsens kulturmiljöenhet har bedömt att ett sådant tillstånd behöver förenas med ett villkor om arkeologisk slutundersökning vilken RVAB kommer att vara skyldig att bekosta, se meddelande från kulturmiljöenheten, Bilaga 5. RVAB har inget att erinra emot att bekosta en sådan slutundersökning. Eftersom frågan kommer att hanteras inom ramen för kulturmiljölagen anser RVAB att det saknas skäl att särskilt reglera denna fråga i miljöbalkstillståndet. 5. Strandskydd I naturvärdesinventeringen, underbilaga 4 till MKB, beskrivs de naturvärden som finns inom verksamhetsområdet, inklusive strandskyddade områden. Skyddsåtgärder för att minimera påverkan på naturmiljön inom strandskyddade områden har bland annat

7 7(12) beskrivits i bilaga 6 till kompletteringen den 29 oktober 2013, Dränering för infrastruktur i Rödene vindkraftspark och i viss mån även i bilaga 14 till samma komplettering, Förstudie, sprängning. I Enetjärn Naturs utlåtande, bilaga 7 till samma komplettering, redovisas påverkan på naturvärdena inom strandskyddsområden. I Bilaga 5 till denna komplettering redovisas detaljstudier avseende samtliga strandskyddade områden som avses tas i anspråk. För varje detalj redovisas hur naturvärdena påverkas, tänkbara alternativa lokaliseringar och lämpliga skyddsåtgärder. Sammanfattningsvis kan sägas att de områden som inte har angetts som klass I eller klass II i naturvärdesinventeringen till största delen utgörs av mark med låga naturvärden som är påverkad av främst skogsbruket i området (se figur 2.1 på sid 7 i naturvärdesinventeringen). I många fall går produktionsskogen hela vägen ned till strandkanten. Naturvärdena inom de aktuella strandskyddade områdena kan därför inte sägas vara högre än i de områden som ligger utanför strandskyddet och vissa områden utanför strandskyddet har klart högre naturvärden. De arbeten som behöver göras i strandskyddade områden består huvudsakligen av breddning och förstärkning av befintliga vägar. I viss mindre utsträckning behöver kortare anslutningsvägar anläggas och i anslutning till vissa vindkraftverkspositioner kan uppställningsytorna komma att anläggas delvis i strandskyddets ytterkanter. Med beaktande av de skyddsåtgärder som redogjorts för kommer arbetena inte att väsentligt förändra livsvillkoren för djur- eller växtarter. Inga verkspositioner kommer att vara belägna inom strandskyddat område. Åtgärderna är således inte sådana att de skulle aktualisera en strandskyddsdispens för det fall åtgärderna vidtogs utom denna tillståndsprövning. Alternativa lokaliseringar skulle huvudsakligen bestå i att bryta helt nya vägar utanför strandskyddat område istället för att nyttja befintliga vägar med viss förstärkning. Befintliga vägar är dessutom planerade att användas för att minimera behovet av schaktning och sprängning. Att bryta nya vägar istället för att använda de befintliga skulle alltså innebära ett väsentligt större ingrepp i naturmiljön och dessutom utgöra ett slöseri med resurser.

8 8(12) 6. Fåglar och fladdermöss 6.1 Fiskgjuse Kompletterande inventering av fiskgjuse har genomförts av Enetjärn Natur under juni månad 2014 och redovisas i Bilaga 6. Vidare har Eolus Vind AB låtit genomföra inventeringar under våren och sommaren 2014 inom ramen för tillståndsprövningen av Lärkeskogen. För fullständighetens skull redovisas även denna inventeringsrapport, se Bilaga 7. Inventeringarna ger vid handen att det finns två stycken häckningsplatser, en inom verksamhetsområdet och en i nära anslutning till verksamhetsområdet, som används åtminstone vissa år. Vidare framgår av inventeringarna att fiskgjusarna huvudsakligen flyger i nordvästlig/sydostlig riktning mellan boplatserna och födosökssjön Anten. Under inventeringarna har dock inga observationer av födosökande fiskgjuse gjorts uppe på Rödeneplatån. Enetjärn Natur föreslår att ett område om 500 meter kring respektive boplats samt en relativt bred korridor om 1 km längs flygvägarna undantas från vindkraftsetablering. Till följd härav har två verkspositioner utgått varför det återstår 20 vindkraftverk i projektet såsom redovisas på Bilaga 1. Förutsatt att dessa skyddsåtgärder vidtas har Enetjärn Natur gjort bedömningen att vindkraftanläggningen inte kommer att medföra en påverkan på fiskgjusens bevarandestatus på varken nationell, regional eller lokal nivå. De av Enetjärn Natur gjorda observationer samt dragna slutsatser kan verifieras mot de uppgifter som framkommit i och med den inventering som Eolus Vind låtit utföra. I Bilaga 7 framgår att ett häckande fiskgjusepar identifierades inom inventeringsområdet och att samtliga observerade in- och utflygningar från boet gick i västlig riktning mot de större sjöarna Mjörn och Anten. Den rimliga slutsatsen är således att födosök sker i dessa sjöar. Ingen fiskgjuse sågs flyga rakt söderut, vilket skulle ha kunnat indikera födosök i småsjöarna på Rödeneplatån. 6.2 Storlom Även beträffande storlom har kompletterande inventeringar genomförts under juni månad 2014 vilket redovisas i Bilaga 6. I likhet med tidigare inventeringar har storlom

9 9(12) observerats i flera av sjöarna inom verksamhetsområdet utan att någon koncentration till något specifikt flygstråk eller liknande har kunnat identifieras. Några anpassade skyddsåtgärder kan därför inte föreslås. Dock har ingen häckning kunnat konstateras på Rödeneplatån sedan Samtliga sjöar är berörda av ett aktivt friluftsliv och i flera sjöar regleras vattenståndet på ett sätt som sammantaget gör sjöarna till olämpliga häckningslokaler för storlom. Inga verk kommer heller att placeras inom skyddszonen, d.v.s. 200 meter från någon utav sjöarna med undantag för Bergsjön. Bedömningen är att det finns en viss risk för kollision med vindkraftverk samt barriäreffekter men de individer som berörs bedöms utgöra mindre än en procent av den totala storlomspopulationen i Västra Götalands län. Storlommens bevarandestatus bedöms därför inte påverkas vare sig på nationell, regional eller lokal nivå. 6.3 Fladdermus Genomförd fladdermusinventering visar att förekomst och aktivitet är låg inom verksamhetsområdet, se bilaga 11 till kompletteringen den 29 oktober RVAB kommer emellertid att följa upp påverkan på fladdermus inom ramen för kontrollprogrammet och om det konstateras att det finns risk för påverkan på fladdermusfaunan vid enskilda verk kan skyddsåtgärder vidtas vid dessa verk genom att tillfällig avstängning sker. Detta bör göras vid de tidpunkter då risken för påverkan är förhöjd, d.v.s. sommarnätter, främst varma sådana med svaga och helst nordliga vindar. 2 Genom att på detta sätt anpassa driften tyder studier på att man kan minska olycksrisken för fladdermöss drastiskt, så mycket som med procent Ekonomisk säkerhet I nedanstående tabell redovisas kostnaderna för avveckling, dels exklusive borttagande av fundament och markkabel enligt tidigare redovisning, dels inklusive dessa kostnader. Vidare redovisas restvärde utifrån respektive beräkningsfall. 2 Rapport från kunskapsprogrammet Vindval, Jens Rydell m.fl., Vindkraftens effekt på fåglar och fladdermöss, november 2011, s Rapport från kunskapsprogrammet Vindval, Jens Rydell m.fl., Vindkraftens effekt på fåglar och fladdermöss, november 2011, s. 130.

10 10(12) Projektinformation Inklusive borttagande av fundament och markkabel Antal turbiner 20 st 20 st Antal transformatorstationer 1 st 1 st Antal mätmaster 1 st 1 st Avvecklingskostnader Elektriska arbeten kr kr Vindkraftsarbeten kr kr Mobiliseringskostnad för kran kr kr Markarbeten kr kr Total kr kr Total kostnad per turbin kr kr Restvärde Elektriska arbeten 0 kr kr Vindkraftsarbeten kr kr Total kr kr Totalt restvärde per turbin kr kr RVAB hänvisar till MKB avsnitt 2, sid Som framgår härav bedöms inte den troliga framtida markanvändningen försvåras av att fundament och kablar lämnas kvar. Vidare framgår att ett borttagande skulle ta betydande resurser i anspråk utan att det kan

11 11(12) sägas medröra någon egentlig miljönytta. Det finns därför, enligt RVAB:s uppfattning. inte anledning att beakta sådana åtgärder vid beräkningen av framtida återställningskostnader. RVAB vidhåller således yrkat säkerhetsbelopp om kronor per vindkraftverk. Malmö den 10 september 2014 Rödene Vindkraft AB, genom Bryngelsson (nlit Itllmakt) Bilagor 1. Karta, turbinpositioner och infrastruktur 9. Ljudimmissionsberäkning Lär Rödene vindkraftpark och intilliggande parker i Alingsås kommun, AF Infrastructure AB 3. Ljudkartor som utvisar byggnaderna på fastigheterna Alingsås Rödene 11:13 och Aspenäs 1:6 4. Intyg från fastighetsägare, Alingsås Äspenäs 1:6 5. Meddelande från länsstyrelsens kulturmiljöenhet angående arkeologisk förundersökning,

12 12(12) 6. Beskrivning av detaljer inom strandskydd på Rödeneplatån i Allingsås kommun 7. Kompletterande inventering av storlom och fiskgjuse vid Rödene, 2014, Enetjärn Natur AB (observera att handlingen kan omfattas av sekretess) 8. Fiskgjuse i Lärkeskogen, Alingsås kommun, Inventering med anledning av planerad vindkraftsetablering, Örnborg Kyrkande Biologi & Miljö AB (observera att handlingen kan omfattas av sekretess)