Dnr ; angående ansökan om tillstånd till uppförande och drift av vindkraftanläggning på Rödeneplatån, Alingsås och Vårgårda kommuner

Transkript

1 Länsstyrelsen i Västra Götalands län Miljöprövningsdelegationen YTTRANDE Dnr ; angående ansökan om tillstånd till uppförande och drift av vindkraftanläggning på Rödeneplatån, Alingsås och Vårgårda kommuner Rödene Vindkraft AB ( RVAB ) hänvisar till miljöprövningsdelegationens underrättelse, daterad den 28 april RVAB har tagit del av aktbilagorna 2, 10, 24 25, 27 29, 32, 34, 35, 35a och Därtill har RVAB underhand tagit del av ett yttrande från Göteborgs Ornitologiska Förening vilket inte ingick i miljöprövningsdelegationens underrättelse. RVAB bemöter yttrandena, inklusive yttrandet från Göteborgs Ornitologiska Förening, enligt följande. Yttrandena från Länsstyrelsen i Västra Götalands län och miljöskyddsnämnden i Alingsås kommun bemöts var för sig. Därefter bemöts övriga yttranden ämnesvis. 1. Länsstyrelsen i Västra Götalands län 1.1 Tillståndets omfattning (lokalisering av vindkraftverk) Inledning Länsstyrelsen i Västra Götalands län tillstyrker bolagets ansökan vad avser 12 av de 20 ansökta vindkraftverken men avstyrker tillstånd till vindkraftverken A24, T17, T21, T22, B29, T1, T2 och C31 med hänvisning till skyddsavstånd till häckningsplats för fiskgjuse samt strandskydd. RVAB vidhåller att tillstånd ska meddelas för samtliga ansökta vindkraftverk med redovisade positioner. Skälen för detta utvecklas i avsnitt och nedan. Vad avser merparten av de vindkraftverk som länsstyrelsen har avstyrkt, är det möjligt att justera positionerna på ett sådant sätt att de hamnar utanför de skyddsavstånd respektive strandskyddsområden som länsstyrelsen hänvisar till. RVAB redovisar därför i avsnitt nedan ett antal alternativa verkspositioner. Med undantag för verk B29

2 2(10) ligger samtliga alternativa verkspositioner inom 100 meter från den tidigare redovisade koordinaten. Beträffande verksposition B29 ber RVAB miljöprövningsdelegationen särskilt notera vad som anförs i nedan beträffande huruvida den alternativa verkspositionen uttryckligen bör anges i tillståndet Skyddsavstånd till häckningsplats för fiskgjuse (A24, T17, T21, T22) Som skäl för sin avstyrkan av dessa verkspositioner anför länsstyrelsen (på sid 8 och 9 i sitt yttrande) att länsstyrelsen generellt anser att en skyddszon om ca 1 km från häckningsplats för fiskgjuse ska tillämpas. Länsstyrelsen anför att myndigheten tillämpar rekommendationen enligt Naturvårdsverkets rapport Vindkraftens påverkan på fåglar och fladdermöss (2011). I den av länsstyrelsen hänvisade rapporten (sid 65) står följande: Det är dock viktigt att påpeka att de buffertzoner som anges som regel grundas på försiktighetsprincipen och bästa möjliga bedömning. Zonerna är på intet vis vetenskapligt baserade, uppmätta avstånd innanför vilka en eventuell vindkraftetablering, eller annan form av exploatering, alltid får negativa följder. Omvänt är det inte heller så att det utanför angivna avstånd inte finns några risker för negativ påverkan. De rekommenderade generella skyddsavstånden är avsedda att tillämpas när det saknas plattspecifika kunskaper. Frågan om fiskgjusens förekomst och rörelsemönster är i det här ärendet synnerligen väl utredd genom de kompletteringar som RVAB har redovisat för miljöprövningsdelegationen. RVAB hänvisar till avsnitt 7 i miljökonsekvensbeskrivningen, avsnitt 7 och bilaga 8 till kompletteringen den 29 oktober 2013 samt avsnitt 6 och bilaga 7-8 till kompletteringen den 10 september Utifrån dessa utredningar har det kunnat konstateras att fiskgjusarna huvudsakligen flyger i nordvästlig/sydostlig riktning mellan boplatserna och födosökssjön Anten samtidigt som inga observationer av födosökande fiskgjuse gjorts uppe på Rödeneplatån. RVAB, har därför, på Enetjärn Naturs rekommendation, tagit bort två av de ursprungliga verkspositionerna och på så sätt säkerställt fri flygväg hela vägen till och från sjön Anten. Enetjärn Naturs bedömning är att vindkraftsanläggningen, med denna skyddsåtgärd, inte kommer att medföra en påverkan på fiskgjusens bevarandestatus på varken nationell, regional eller lokal nivå. Länsstyrelsens yttrande tillför inte någon ytterligare sakkunskap utöver vad RVAB tidigare redovisat för MPD. Att i en sådan situation föreskriva att tillståndshavaren ska iaktta generella skyddsavstånd skulle direkt motverka syftet med de platsspecifika utredningar som har genomförts. Därför bör miljöprövningsdelegationen lämna tillstånd även för de ansökta vindkraftverken A24, T17, T21 och T22.

3 3(10) Strandskyddsområde (B29, T1, T2, C31) Vad gäller verksposition B 29 anför länsstyrelsen på sid 9 i sitt yttrande att denna är förbjuden enligt 7 kap 15 miljöbalken. Vidare anför länsstyrelsen att särskilda skäl enligt 7 kap 18c miljöbalken inte föreligger eftersom platsen inte är ianspråktagen på ett sätt som gör att den saknar betydelse för strandskyddets syften. Länsstyrelsen tycks ha förbisett bestämmelsen i 7 kap 16 2 p miljöbalken som anger att förbuden i 15 inte gäller verksamheter som omfattas av ett tillstånd enligt miljöbalken. Förbudsbestämmelsen och bestämmelsen om dispens vid särskilda skäl är inte direkt tillämpliga vid en tillståndsprövning enligt miljöbalken. Vid en tillståndsprövning enligt miljöbalken ska strandskyddens intressen istället beaktas i den generella lokaliseringsprövningen enligt 2 kap 6 miljöbalken, vilket innebär att en lokalisering kan komma att anses olämplig om den strider mot strandskyddets syften. Vid denna bedömning ska dock en avvägning göras mellan å ena sidan möjligheterna att uppfylla ändamålet med verksamheten och å andra sidan det intrång och de olägenheter som verksamheten medför. Detta innebär att det inte finns något förbud mot att bedriva en tillståndspliktig verksamhet inom ett strandskyddsområde om fördelarna med detta kan anses överväga nackdelarna. I prövningen ska alltså lokaliseringen av enskilda vindkraftverk bedömas utifrån bland annat syftet med strandskyddsbestämmelserna, nämligen dels att trygga förutsättningarna för allemansrättslig tillgång till strandområden, dels att bevara goda livsvillkor för djur- och växtlivet på land och i vatten (7 kap. 13 miljöbalken). I ärendet finns det ett osedvanligt utförligt underlag för en sådan bedömning, se kompletteringen den 29 oktober 2013 avsnitt 6 och bilagorna 6-7 samt kompletteringen den 10 september 2014 avsnitt 5 och bilaga 6 där samtliga planerade åtgärder inom strandskyddsområden är detaljbeskrivna. Slutsatsen av dessa utredningar är att inga åtgärder innebär någon konflikt med strandskyddets syften. Mot bakgrund av utredningen kan det alltså konstateras att inga av de åtgärder som avses vidtas, förutom uppförandet av verk B29, skulle ha krävt en strandskyddsdispens om de vidtagits utanför denna tillståndsprövning. Vindkraftverk B29 kommer att placeras på en yta som består avproduktionsskog med låga naturvärden. Avståndet till strandlinjen är ca 100 meter och mellan vindkraftverket och naturvärden kopplade till vattenmiljön sträcker sig en väg. Den yta som ianspråktas är således redan avskild från vattnet. Den aktuella vägen kommer inte att användas för anläggningsarbeten och är inte föremål för några åtgärder från RVAB:s sida. Uppförandet av verket kommer således inte att innebära någon försämring av varken allmänhetens tillgång till strandområden eller livsvillkoren för djur- och växtlivet. Länsstyrelsens påstående om att ett vindkraftverk i drift sannolikt kommer att verka avhållande på allmänheten och därmed strida mot strandskyddets syften synes bygga på ett i praxis förekommande resonemang beträffande åtgärder som syftar till att utöka ett redan privatiserat område, t.ex. anläg-

4 4(10) gande av en brygga vid en strandtomt. I detta fall kommer det inte att finnas något privatiserat område vid verk B29. De enda ytor som allmänheten avhålls från är inuti vindkraftverket samt eventuellt en transformatoranläggning om ca två gånger två meter. Påståendet saknar därför grund. Av dessa skäl bör miljöprövningsdelegationen lämna tillstånd till vindkraftverket B29 med den ansökta positionen liksom för T1, T2 och C Alternativa verkspositioner Genom att flytta verkspositionerna, i de flesta fall inom de flexzoner som RVAB föreslagit, är det möjligt att uppföra flertalet av de vindkraftverk som länsstyrelsen avstyrkt utanför skyddszonen respektive strandskyddsområdena. Detta gäller dock inte turbinpositionerna T22 och A24 som oundvikligen måste utgå om det av länsstyrelsen förordade skyddsavståndet till häckningsplats för fiskgjuse ska innehållas. De alternativa turbinpositionerna redovisas på karta, Bilaga 1, och i tabell, Bilaga 2, samt kommenteras var för sig nedan. RVAB vill understryka att flertalet av de alternativa positionerna enligt bolagets bedömning sammantaget är sämre än de redovisade huvudalternativen varför RVAB i första hand avser att välja dessa. Vad gäller turbinposition T17 har RVAB i kompletteringen den 10 september 2014, bilaga 1, redovisat att det område inom flexzonen som faktiskt kan utnyttjas är mycket begränsat vilket bland annat beror på att RVAB vid förprojekteringen har utgått ifrån ett minsta avstånd om 70 meter till våtmarker. Detta avstånd är inte bestämt utifrån miljöskyddshänsyn utan tillämpas generellt inom koncernen Nordisk Vindkraft för att säkerställa att det ska finnas praktiska förutsättningar att uppföra ett fundament. De byggnadstekniska förutsättningarna beror dock på markens beskaffenhet och i detta fall finns det goda anläggningsförutsättningar (dvs. berggrund) intill våtmarkskanten. Enligt länsstyrelsens villkorsförslag 10, som anger vilket avstånd som är acceptabelt utifrån miljöskyddshänsyn, ska 30 meters skyddsavstånd gälla i förhållande till våtmark. Därmed är det möjligt att flytta positionen ytterligare något längre västerut och på så sätt komma längre än 1 km från häckningsplatsen för fiskgjuse. Den alternativa positionen ligger 86 meter från den angivna koordinaten samt 43 meter från bäcken respektive 35 meter från det område som utgör naturvärdesområde klass 2 enligt naturvärdesinventeringen, se bilaga 23 till miljökonsekvensbeskrivningen. Även om man beaktar länsstyrelsens krav på 1000 meters skyddsavstånd till häckningsplatsen för fiskgjuse så är det alltså möjligt att uppföra vindkraftverket. Turbinposition T21 har tidigare inte varit möjlig att flytta norrut på grund av det korta avståndet till de ursprungligen föreslagna verkspositionerna T18 och T19, se avsnitt 4 i kompletteringen den 10 september Kumulativ ljudpåverkan från dessa tre verk riskerade nämligen att medföra för höga ljudnivåer vid bostäder norr om vindkraftver-

5 5(10) ken. Eftersom T18 och T19 har utgått är det numera möjligt att förflytta position T21 inom flexzonen så att verket kommer längre än 1 km från häckningsplatsen för fiskgjuse. RVAB har bett Enetjärn Natur bedöma konsekvenserna för fiskgjuse av de alternativa verkspositionerna T17 och T21, se Bilaga 3. Turbinpositionerna T1 och T2 kan genom flytt inom de föreslagna flexzonerna placeras utanför strandskyddat område. De alternativa positioner som redovisas i Bilaga 1 och 2 kräver dock att mer omfattande anläggningsåtgärder vidtas, vilket RVAB tidigare har redovisat i kompletteringarna. Även turbinposition C31 kan placeras inom föreslagen flexzon utan att konflikt uppstår med strandskyddsbestämmelserna. RVAB bedömer att den redovisade alternativa positionen är lämplig. Flexzonen omkring turbinposition B29 är i sin helhet belägen inom (utvidgat) strandskyddsområde. En möjlig alternativ position finns dock 188 meter åt nordväst från redovisad koordinat. Positionen, en smal höjd som sluttar brant åt både sydväst och nordväst, bedöms som byggtekniskt komplicerad men genomförbar. Inga höga naturvärden finns inom 100 meters radie från positionen. För det fall miljöprövningsdelegationen överväger att avslå B29 enligt den ursprungliga positionen, hemställer RVAB därför att tillstånd istället ges till den alternativa positionen. 1.2 Länsstyrelsens villkorsförslag RVAB godtar länsstyrelsens villkorsförslag, dock med följande synpunkter. Beträffande villkor 2 (buller) instämmer RVAB i princip med vad länsstyrelsen anfört om att vissa byggnader inte är bostäder under större delen av året och att de närmare ramarna för kontrollen som huvudregel bör fastställas i kontrollprogrammet och inte i villkoret. I det här fallet konstaterar dock RVAB att miljöskyddsnämnden i Allingsås kommun gör en annan bedömning av hur villkoret ska tolkas (se 2.1 nedan). För att undvika missförstånd i framtiden vidhåller därför RVAB att villkoret uttryckligen bör ange att kontroll vid byggnaderna på fastigheten Alingsås Rödene 11:13 ska ske under juli månad och vid byggnaden på fastigheten Alingsås Äspenäs 1:6 under juli eller augusti månad. Enligt villkor 9 får inga anläggningsarbeten göras inom en skyddszon om 1 km från fiskgjuses boplats mellan den 1 april och den 1 augusti. Mot bakgrund av att inga aktiviteter kommer att ske på närmare avstånd än 600 meter (väg som nyttjas vid anläggningsarbetena) så anser RVAB att den angivna tidsperioden är för omfattande, se Bilaga 3. Bolaget föreslår att villkoret istället ska gälla mellan den 1 april och den 20 juni.

6 6(10) Beträffande villkor 16 har RVAB i och för sig inga synpunkter på att genomföra uppföljningar av storlommens förekomster vid vindkraftverken. Bolaget vill dock påpeka att eftersom inga observationer av storlom har gjorts i området så kommer utredningen antingen visa att storlomen inte heller fortsättningsvis väljer området eller att arten i framtiden etablerar sig i området trots vindkraftsetableringen. RVAB överlåter till miljöprövningsdelegationen att bedöma om villkoret är förenligt med miljöbalken. 1.3 Ekonomisk säkerhet Den beräkning som RVAB redovisade kompletteringen den 10 september 2014 innehåller vissa felskrivningar. En korrekt beräkning redovisas därför nedan (grönmarkerade siffror är korrigerade). Projektinformation Exkl. borttagande av fundament och markkabel Inkl. borttagande av fundament och markkabel Antal turbiner Antal transformatorstationer 1 1 Antal mätmaster 1 1 Avvecklingskostnader (kr) Elektriska arbeten Vindkraftsarbeten Mobiliseringskostnad för kran Markarbeten Total Total kostnad per turbin Restvärde (kr) Elektriska arbeten Vindkraftsarbeten Total Totalt restvärde per turbin

7 7(10) Av tabellen framgår att extrakostnaden för att ta bort markkabel (elektriska arbeten) beräknas till ( )/20 = kr per vindkraftverk. Att ta bort fundamentet (markarbeten) innebär en merkostnad om ( )/20 = kronor per vindkraftverk. I praktiken tas betongfundament aldrig bort eftersom det inte är miljömässigt motiverat. Av 16 kap. 3 miljöbalken följer att säkerhet får krävas för de återställningsåtgärder som verksamheten kan föranleda. RVAB:s bestämda uppfattning att man inte kan föreskriva om en ekonomisk säkerhet för efterbehandlingsåtgärder som inte bedöms miljömässigt motiverade. Kostnader för borttagande av markkabel och fundament ska därför inte ingå i säkerhetsbeloppet. Vad beträffar tidpunkten för säkerhetens ställande vidhåller RVAB sitt förslag att säkerheten ska ställas etappvis. RVAB har däremot inte föreslagit att säkerheten ska få ställas successivt. Att säkerhet ställs etappvis är i enlighet med 16 kap. 3 miljöbalken ( Säkerheten kan ställas efter hand enligt en plan som vid varje tid tillgodoser det aktuella behovet av säkerhet. ) och innebär att säkerhet för viss del av vindkraftanläggningen ställs innan den delen uppförs. Att säkerhet ställs successivt förekommer också i praxis och innebär att vissa åtgärder kan vidtas innan fullt säkerhetsbelopp har ställts för deras återställande i händelse av exempelvis verksamhetsutövarens konkurs. Det avgörande från Mark- och miljööverdomstolen som länsstyrelsen hänvisar till avser successivt och inte etappvis ställande av säkerhet. RVAB vidhåller sammantaget att det föreslagna beloppet, ställt etappvis, utgör tillräcklig säkerhet för återställande av området och hänvisar i övrigt till vad bolaget anfört i komplettering daterad den 29 oktober 2013 och bilaga 15 till denna samt komplettering daterad den 10 september Med hänsyn till ovanstående bör det av RVAB föreslagna säkerhetsbeloppet om kronor per vindkraftverk samt den föreslagna villkorsutformningen godtas. 2. Miljöskyddsnämnden i Alingsås kommun 2.1 Buller Vad gäller miljöskyddsnämndens synpunkter på bullervillkoret vill RVAB påtala att det inte är hur bostäderna är taxerade, utan den faktiska och tillåtna användningen, som är avgörande för om en byggnad ska anses som en bostad i bullerskyddshänseende. Villkoren är inte avsedda att skydda byggnaderna som sådana utan människorna som bor i dem. Genom avtal med fastighetsägare har RVAB säkerställt att vissa byggnader inte kommer att användas för bostadsändamål. Avtalen är inskrivna i fastighetsregistret. Om byggnaderna, trots de inskrivna avtalen, skulle komma att användas som bostäder så är RVAB skyldigt att innehålla bullervillkoren i förhållande till dessa.

8 8(10) RVAB hänvisar även till avsnitt 1.2 ovan. 2.2 Fåglar Vad gäller fiskgjuse hänvisar RVAB till avsnitt ovan. Som framgår härav kommer vindkraftverken inte att medföra några förlorade värden i detta avseende varför kompensationsåtgärder av detta slag inte är motiverade. Vad gäller tjäder har RVAB godtagit länsstyrelsens villkorsförslag 8 avseende begränsning av anläggningsåtgärder i visst område under perioden 1 april till 15 maj. 2.3 Kompensationsåtgärder Den ansökta verksamheten kommer inte att medföra att bevarandestatusen för någon art äventyras. Det finns därför inte anledning att föreskriva om någon kompensation på sådan grund. 2.4 Kumulativa effekter RVAB har i miljökonsekvensbeskrivningen tagit hänsyn till kumulativa effekter av vindkraftprojekten Lärkeskogen och Skakeltorp. 3. Övriga yttranden 3.1 Fåglar RVAB har låtit genomföra omfattande inventeringar av fågel vid Rödeneplatån. Resultaten av dessa har redovisats i avsnitt 7.7 i miljökonsekvensbeskrivningen, i kompletteringen den 29 oktober 2013 avsnitt 7 och bilaga 8 10 till komplettering samt i komplettering den 10 september 2014 avsnitt 6 och bilaga 6 7. Kunskapsunderlaget får betraktas som mycket gediget. Utifrån inventeringarna har Enetjärn Natur bedömt konsekvenserna för fågel av den ansökta verksamheten. Sammantaget bedöms den ansökta verksamheten i nuvarande utformning inte påverka någon fågelarts bevarandestatus på varken lokal, regional eller nationell nivå. 3.2 Buller och skuggor Det villkor som länsstyrelsen har föreslagit och som RVAB godtar, innebär att buller från verksamheten inte får ge upphov till en högre ljudnivå än 40 db(a) vid bostad och att den beräknade skuggtiden inte får överstiga 30 minuter per dygn och totalt åtta timmar per år. Villkoren innebär att störningar av ljud och skuggor begränsas till den nivå som är praxis och som inte bedöms medföra olägenhet eller skada för människors hälsa.

9 9(10) Beräknad ljudnivå vid de s.k. terrasshusen vid Kvarnsjön har inte redovisats särskilt eftersom byggnaderna ligger ca 2,7 km från närmaste vindkraftverk och den beräknade ljudnivån ligger med god marginal under 35 db(a). Vindkraftverken kommer inte att innebära någon visuell påverkan eftersom de ligger söder om vindkraftverken, i södersluttning. Anläggandet av vindkraftparken bedöms ta ca två år. Arbete kommer under denna period att pågå i olika delar av området och alltså inte ge upphov till störningar i samma närområde hela tiden. 3.3 Friluftsliv RVAB hänvisar till miljökonsekvensbeskrivningen avsnitt 7.8. Vad gäller skyddsavstånd till badplatsen vid Kvarnsjön (aktbil. 28) noterar RVAB att ljudnivån där kommer att vara under 35 db(a), se karta över ljudutbredning i kompletteringen den 28 november Verken kommer heller inte att vara synliga från Kvarnsjön, se fotomontage i bilaga 28 till miljökonsekvensbeskrivningen. Sammantaget kommer vindkraftverkens påverkan på badplatsen att bli högst begränsad. 3.4 Sprängningar De sprängningar som kommer att ske vid anläggning av vägar m.m. är inte av sådan omfattning att de kan ge upphov till skador på byggnader vid Kvarnberget (aktbil. 28). Av den förstudie RVAB låtit ta fram, bilaga 14 till kompletteringen den 29 oktober 2013 framgår att vibrationer från sprängningar skulle kunna överstiga riktvärdena i SS vid byggnader inom meter från sprängladdningen. Husen vid Kvarnberget ligger ca 2,7 kilometer från verksamhetsområdet. 3.5 Energibehov Prövningen enligt miljöbalken avser endast huruvida den ansökta verksamheten är förenlig med miljöbalken och omfattar inte behovet av verksamheten, vare sig ur samhällets eller ur verksamhetsutövarens synpunkt. RVAB vill ändå understryka att en övergång till förnyelsebara energikällor utgör ett angeläget allmänt intresse. 3.6 Ekonomisk skada Frågor om ersättning till enskilda på grund av ekonomisk eller annan skada som verksamhet potentiellt ger upphov till prövas inte inom ramen för tillståndsprövningen.

10 10(10) 4. Sammanfattning, ärendets fortsatta handläggning RVAB vill erinra om att utbyggnaden av vindkraften som förnybar energikälla utgör ett angeläget allmänt intresse. Den valda lokaliseringen får bedömas som synnerligen lämplig, innebär ett mycket begränsat ingrepp i naturen och har ett starkt stöd hos berörda kommuner. Underlaget för prövningen, särskilt vad gäller verksamhetens förväntade påverkan på fåglar, är mycket gediget. Det finns därför förutsättningar att nu meddela tillstånd enligt ansökan. Tillståndsansökan gavs in i juni RVAB hemställer därför att miljöprövningsdelegationen handlägger ärendet med förtur. Malmö den 18 maj 2015 Rödene Vindkraft AB, genom Bo Hansson (enligt fullmakt) Anna Bryngelsson (enligt fullmakt) Bilagor: 1. Karta över alternativa verkspositioner 2. Beskrivning av alternativa verkspositioner 3. Enetjärn Naturs bedömning av påverkan på fiskgjuse av alternativa placeringar av verk T17 och T21