Granskning av intern styrning och kontroll i verksamheten Landstinget i Uppsala län Oktober 2016

Transkript

1 Granskning av intern styrning och kontroll i verksamheten Landstinget i Uppsala län Oktober 2016 Anders Hägg Helena Falkenström

2 Innehåll 1. Bakgrund 2. Slutsatser samt övergripande bedömning 3. Besvarande av revisionsfrågan 4. Övriga iakttagelser och förbättringsområden 5. Appendix 2

3 Bakgrund 3

4 Bakgrund - övergripande frågeställning och metod Den övergripande revisionsfrågan var - om landstingets internkontrollsystem, till utformning och tillämpning, skapar förutsättningar för styrelser och nämnder att säkerställa att verksamheten bedrivs i enlighet med de mål och riktlinjer som fullmäktige har bestämt samt de föreskrifter som gäller för verksamheten i övrigt och om den interna styrningen och kontrollen är tillräcklig. Metod En översiktlig granskning av styrning och intern kontroll har genomförts med syfte att ge organisationens styrelse och ledning en översikt av status på sitt arbete inom styrning och intern kontroll. Granskningen kan också fungera som en utgångspunkt för vilken nivå som organisationen vill nå och vilka steg som är lämpliga för att nå dit. Den genomförda granskningen har utgått från gällande regelverk och skriftligt material såsom de styrdokument som finns på olika nivåer inom organisationen. I tillämpliga delar har även jämförbar praxis nyttjats. har även genomfört omkring 50 intervjuer med förtroendevalda representanter från samtliga styrelser och nämnder, samt tjänstemän på förvaltningslednings- och verksamhetsnivå. För en fullständig förteckning över intervjuade personer, se appendix B. 4

5 Bakgrund - Våra utgångspunkter Av kommunallagens 6 kapitel 7 framgår att nämnderna, var och en på sitt område, ska tillse att verksamheten bedrivs i enlighet med de mål och riktlinjer som fullmäktige har bestämt samt de föreskrifter som gäller för verksamheten i övrigt. De ska även tillse att den interna kontrollen är tillräcklig samt att verksamheten bedrivs på ett tillfredställande sätt. Den interna kontrollplanen ska, enligt av fullmäktige antaget reglemente för intern kontroll, 6, innehålla följande information: Risk- och väsentlighetsbedömning Rutiner, kontrollmål och kontrollmoment Omfattning av den interna kontrollen Vem som ansvarar för att utföra den interna kontrollen När, hur och till vem rapportering ska ske 5

6 Sammanfattning samt övergipande bedömning 6

7 Övergripande bedömning Vår sammanfattande bedömning utifrån revisionsfrågan är att landstingets internkontrollsystem, till utformning och tillämpning, endast i begränsad utsträckning skapar förutsättningar för styrelser och nämnder att säkerställa att verksamheten bedrivs i enlighet med de mål och riktlinjer som fullmäktige har bestämt och de föreskrifter som gäller för verksamheten i övrigt samt att den interna styrningen och kontrollen är tillräcklig. Vi bedömer att styrelsers och nämnders delaktighet i arbetet med att identifiera och värdera risker kopplat till fullmäktiges mål och riktlinjer är begränsad och heller inte formaliserad. Den del av internkontrollarbetet som är formaliserad brister i effektivitet främst kopplat till att riskanalyser inte tydligt är kopplade till väsentliga processer inom landstinget. Bedömningen grundar sig på följande övergripande slutsatser: har bedömt att mognadsgraden avseende styrning och intern kontroll inom Landstinget i Uppsala Län är formaliserad. Kontroller är utformade och dokumenterade i olika delar av organisationen, men det går inte att få en sammanhållen översikt. Intresset för och engagemanget kring intern kontroll varierar inom landstingets olika nämnder/styrelser och förvaltningar. Som helhet bedömer vi dock att landstingets organisationskultur utgör en god grund för styrning och intern kontroll. Styrande dokumentation finns på plats inom landstinget men kan förtydligas och stärkas. Landstingets modell för intern kontroll bygger inte på en koppling mellan risker och verksamhetsprocesser. En sådan koppling skulle öka möjligheterna att säkerställa att samtliga delar av verksamheten har täckts av riskanalysen. Landstingets modell innehåller inte några riktlinjer för hur förvaltningarnas resultat ska hanteras. Detta medför att förvaltningarna inte får någon formell återkoppling avseende hantering av brister, samtidigt som landstinget riskerar att gå miste om tillfälle till organisationsövergripande förbättringar avseende brister och åtgärder som kan vara relevanta för mer än en förvaltning. 7

8 Mognadsgrad avseende intern kontroll Utifrån genomförd granskning gör vi följande bedömning av mognadsgraden avseende styrning och intern kontroll: OPÅLITLIG INFORMELL FORMALISERAD SYSTEMATISERAD ÖVERVAKAD Oförutsägbar miljö där kontroller inte existerar eller inte fungerar. Kontroller existerar och fungerar ad-hoc, men är inte formaliserade. Stort personberoende. Kontroller är utformade och dokumenterade i olika delar av organisationen, men det går inte att få en sammanhållen översikt. Systematisk, organisationsövergripande utformning och dokumentation av intern kontroll. Återkommande uppföljning gentemot kontrollkraven. Periodisk rapportering till styrande organ. Brister följs upp av ledningen. Huvudsakliga skäl för bedömningen: Landstinget i Uppsala arbetar strukturerat med verksamhetsplanering. Mål sätts, bryts ned och följs upp regelbundet. Landstinget i Uppsala inventerar övergripande risker årligen och rapporterar till styrelser/nämnder. Kontroller finns men är inte fullt ut dokumenterade. Det finns ingen tydlig koppling mellan identifierade risker och de kontroller som genomförs i verksamheten. Organisationen saknar en sammanhållen översikt av vilka risker kontrollerna möter. Väsentliga styrande dokument finns på plats men kan förbättras och/eller förtydligas. Uppföljning av kontrollers effektivitet sker inte på ett formaliserat sätt samt dokumenteras ej enhetligt. Utvärdering av internkontroll är inte fullt integrerat i styrmodellen. 8

9 Mognadsgrad avseende intern kontroll - Vad krävs för förflyttning från formaliserad till systematiserad internkontroll? Nuläge Önskat läge 2017/2018? Rekommendationer: En utveckling av internkontrollarbetet kräver att landstinget etablerar regelbunden rapportering av status på verksamhetens styrning och internkontroll till styrelser/nämnder. D.v.s. rapportering av identifierade risker, kontrollåtgärder som möter riskerna samt en uppföljning av kontrollåtgärdernas effektivitet. Vi rekommenderar därför landstinget att: Kartlägga relevanta processer i respektive verksamhet/förvaltning. För respektive process dokumentera de risker respektive förvaltning identifierar, samt för respektive prioriterad risk dokumentera kontroller som ska vara etablerade inom förvaltningen. Dokumentationen sker i en kontrollmatris. Genomför uppföljning av hur väl kontrollerna fungerar genom självutvärderingar och årligen rapporterar resultatet till styrelser/nämnder. Inrättar en landstingsövergripande funktion för insamlande av samtliga riskanalyser, internkontrollplaner samt resultat av självutvärderingar. 9

10 Besvarande av revisionsfrågan - kontrollmål 10

11 Revisionsfrågor Vi gör följande tolkning av revisionsfrågan. Revisionsfrågan avser att besvara om landstingets internkontrollsystem, till utformning och tillämpning, skapar förutsättningar för styrelser och nämnder att säkerställa att verksamheten bedrivs i enlighet med de mål och riktlinjer som fullmäktige har bestämt samt de föreskrifter som gäller för verksamheten i övrigt och om den interna styrningen och kontrollen är tillräcklig. Granskningen avgränsas till nedanstående frågor. Förutom revisionsfrågan ska bl.a. följande frågor besvaras: Finns det ett landstingsövergripande ramverk för intern styrning, uppföljning och kontroll? Har nämnder och styrelser upprättat internkontrollplaner för sina verksamheter för 2016? Baseras internkontrollplanerna på en verksamhetsanpassad riskanalys med värdering av riskerna och kostnader för att åtgärda riskerna? Utgår internkontrollplanerna från fullmäktiges mål och egna mål? Hur säkerställer nämnder och styrelser att verksamheten bedrivs ändamålsenligt i enlighet med föreskrifter för verksamheten samt fullmäktiges mål och riktlinjer? Är intern styrning och kontroll en integrerad del i linjeorganisationen? Har det utarbetats reglementen och delegationsordningar som möjliggör en ändamålsenlig styrning av verksamheten? Hur utövar Landstingsstyrelsen sitt uppsiktsansvar över nämnders och styrelsers interna kontrollarbete? På kommande sidor följer vår samlade bedömning relaterat till dessa frågor. 11

12 1. Finns det ett landstingsövergripande ramverk för intern styrning, uppföljning och kontroll? Resultat Vår bedömning är att det reglemente om intern kontroll i landstinget som fastställts av landstingsfullmäktige utgör en del av det landstingsövergripande ramverket för intern styrning, uppföljning och kontroll. Anvisningar avseende intern kontroll utgör mer detaljerade instruktioner om internkontrollarbetets utformning och struktur. Slutsats/rekommendation Anvisningen avseende intern kontroll kan stärkas genom att även specificera (eller lämna rekommendationer kring) hur återrapporteringen av de interna kontrollerna ska se ut, hur identifierade brister ska hanteras samt hur resultatet ska tas tillvara för att möjliggöra kunskapsspridning och synergieffekter i hela Landstinget. Vid granskningen noterades att Primärvården tagit fram en mall för återrapportering av internkontrollarbetets resultat, ett exempel på en lokalt utarbetad mall som skulle kunna användas av fler förvaltningar. Vi rekommenderar vidare att ett nätverk för internkontrollansvariga för respektive förvaltning inrättas, som ett forum för att diskutera tolkningsfrågor, utbyta erfarenheter och sprida goda exempel. Dessutom bör möjligheten till deltagande i nätverk för erfarenhetsutbyte mellan Landstinget i Uppsala Län och andra landsting eller större kommuner undersökas. 12

13 2. Har nämnder och styrelser upprättat internkontrollplaner för sina verksamheter för 2016? Resultat Vår bedömning är att samtliga förvaltningar har upprättat riskanalyser och internkontrollplaner för sina verksamheter för De nämnder som har upprättat egna riskanalyser och internkontrollplaner är de som har fler än en underordnad förvaltning, i övriga fall ses nämndens och förvaltningens internkontrollplan som gemensam. För en specificerad sammanställning, se Appendix A. Slutsats/rekommendation Under granskningen har noterats att nämnder och styrelser inte är involverade i framtagandet av riskanalyser och/eller internkontrollplaner i sina respektive förvaltningar i någon större utsträckning. Styrelsen/nämnden godkänner endast förvaltningarnas arbete i form av antagande av riskanalys/internkontrollplan. Vi rekommenderar att styrelsen/nämndens involvering i riskanalysarbetet ska utökas. Förslagsvis kan representanter från styrelse/nämnd delta tillsammans med verksamhetschefer och förvaltningsledningen i gemensamma workshops med syfte att identifiera risker kopplade till verksamheternas processer. Internkontrollarbetet kan stärkas genom att centralt ta fram minimikrav på kontroller som bör finnas och fungera i samtliga verksamheter. 13

14 3. Baseras internkontrollplanerna på en verksamhetsanpassad riskanalys med värdering av riskerna och kostnader för att åtgärda riskerna? Resultat Vår bedömning är att internkontrollplanerna grundar sig på en riskanalys som i enlighet med tillhandahållen anvisning tar sin utgångspunkt i de fem perspektiv som används inom landstingets balanserade styrkort; Medborgare och kund, Ekonomi, Produktion, Förnyelse och Medarbetare. Samtliga riskanalyser innehåller en värdering av riskerna men saknar information om kostnader för eventuella åtgärder, något som ej heller uttrycks i tillhandahållen mall för riskanalys. Slutsats/rekommendation Riskanalyserna kan bli mer verksamhetsanpassade om de istället för att ta utgångspunkt i de fem perspektiven, tar sin utgångspunkt i förvaltningens/nämndens/styrelsens verksamhetsprocesser (ledningsprocesser, huvudprocesser, stödprocesser). På detta sätt kan man också tydligare säkerställa att risker i hela verksamheten verkligen har adresserats. Ytterligare en fördel med denna struktur skulle vara de ökade möjligheterna för synergieffekter mellan förvaltningar som har gemensamma processer (troligen främst stödprocesser) och som står inför liknande risker inom dessa. Om riskanalyserna även ska innefatta en uppskattning av kostnader för att åtgärda riskerna, bör mallen uppdateras för att återspegla och förtydliga detta. 14

15 4. Utgår internkontrollplanerna från fullmäktiges mål och egna mål? Resultat Vår bedömning är att internkontrollplanerna bygger på de genomförda riskanalyserna. Fokus vid riskanalysen ska vara mot landstingets balanserade styrkorts fem perspektiv och vilka risker som kan försvåra för Landstinget i Uppsala läns förvaltningar och dess bolag att uppfylla sina mål. Vid granskningen har noterats att förvaltningarna/nämnderna/styrelserna utgår från tillhandahållen anvisning vid framtagande av riskanalysen. Respektive verksamhet ska utgå från landstingets mål samt lokala mål i riskanalysen. Då själva grunden till riskanalysen ej har dokumenterats, och mallen ej är utformad så att vi kan utläsa till vilket mål respektive risk är kopplad, kan vi inte uttala oss om huruvida målen legat till utgångspunkt för internkontrollplanerna. Slutsats/rekommendation Landstinget bör tydliggöra helheten i styrningssystemet och hur de olika benen ska stötta och komplettera varandra. Anvisningen kring intern kontroll bör revideras med ett förtydligande avseende hur riskanalysen ska genomföras. Anvisningens nuvarande formulering om att utgå från de fem perspektiven i riskanalysen gör att det i en del av förvaltningarna blir otydligt vad som skiljer arbetet med internkontrollplanen från målkortsarbetet. 15

16 5. Hur säkerställer nämnder och styrelser att verksamheten bedrivs ändamålsenligt i enlighet med föreskrifter för verksamheten samt fullmäktiges mål och riktlinjer? Resultat Vår bedömning är att samtliga nämnder/styrelser har antagit internkontrollplaner samt riskanalyser från sina respektive förvaltningar/verksamheter. Vare sig fullmäktiges regler för Internkontroll eller Anvisningen för intern kontroll anger specifikt att internkontrollarbetet ska säkerställa ändamålsenlighet utifrån fullmäktiges mål och riktlinje, utan fokuserar snarare på uppfyllelse av verksamhetens strategiska mål, vilka ska fördelas på de fem perspektiven Medborgare och Kund, Medarbetare, Ekonomi, Produktion samt Förnyelse. Vår bedömning är även utifrån granskningen att nämnder/styrelser inte i full utsträckning använder internkontrollplanen som ett verktyg för att säkerställa att verksamheten bedrivs ändamålsenligt i enlighet med föreskrifter för verksamheten samt fullmäktiges mål och riktlinjer. Slutsats En möjlig processförbättring för att säkerställa att respektive nämnd/styrelse engageras i internkontrollarbetet och att en tydligare koppling mot fullmäktiges mål och riktlinjer uppnås vore att resultatet av internkontrollarbetet tas upp som en punkt på agendan vid exempelvis nämndens presentation av årets budget för Landstingsfullmäktige. 16

17 6. Är intern styrning och kontroll en integrerad del i linjeorganisationen? Resultat Vår bedömning är att intern styrning och kontroll inom landstinget delvis är en integrerad del i linjeorganisationen. En del av förvaltningarna har arbetat med internkontrollplanen på så sätt att verksamhetschefer varit delaktiga i att ta fram risker och kontroller och följaktligen känner större ägandeskap avseende kontroller och dess resultat. I andra förvaltningar upplevs IK-arbetet mer som en arbetsuppgift som ligger på förvaltningschefens (eller delegats) bord och hanteras som ett stuprör vid sidan av verksamheten. Ledningens engagemang för internkontrollarbetet i ett bredare perspektiv saknas således på flera håll vilket leder till svagare legitimitet för och kvalitet i internkontrollarbetet. Slutsats Landstinget kan, genom en förändrad så kallad tone at the top, tydliggöra vikten av ett levande och integrerat internkontrollarbete i hela organisationen. Vår bedömning är att en processorienterad riskanalys tillsammans med kontroller som ägs av verksamheterna i respektive förvaltning samt ökat engagemang/uppföljning från styrelser/nämnder skulle minska upplevelsen av att IK-arbetet sker vid sidan av den dagliga verksamheten. 17

18 7. Har det utarbetats reglementen och delegationsordningar som möjliggör en ändamålsenlig styrning av verksamheten? Resultat Vår bedömning är att samtliga förvaltningar har upprättat delegationsordningar för sina verksamheter för 2016, samt inkluderat det gällande internkontrollreglementet. För en specificerad sammanställning, se Appendix A. Slutsats Tillräcklig relevant styrande dokumentation avseende intern kontroll och styrning finns på plats inom landstinget. 18

19 8. Hur utövar Landstingsstyrelsen sitt uppsiktsansvar över nämnders och styrelsers interna kontrollarbete? Resultat I kommunallagens 6 kapitel anges att Landstingsstyrelsen ska leda och samordna förvaltningen av landstingets angelägenheter och ha uppsikt över övriga nämnders verksamhet. I samma kapitel framgår även nämndernas/styrelsernas ansvar för att se till att verksamheten bedrivs enligt de mål och riktlinjer som fullmäktige har bestämt samt i enlighet med de föreskrifter som gäller för verksamheten. Häri ingår att se till att den interna kontrollen är tillräcklig. Vid granskningen har vi noterat att respektive förvaltnings riskanalys samt internkontrollplan fastställs av respektive nämnd/styrelse och därefter samlas in av landstingets ledningskontor, där de finns tillgängliga för Landstingsstyrelsen. Förvaltningarnas rapportering kring internkontrollplanen sker en gång per år i respektive årsredovisning. Denna behandlas först av ansvarig nämnd/styrelse och därefter av Landstingsstyrelsen. Återrapporteringen är summerad och av konstaterande karaktär. Landstingsstyrelsens uppsiktsansvar över andra nämnder avseende intern kontroll utövas genom: - Kontroll av att dessa i sin tur har upprättat riskanalyser och IK-planer - Granskning av protokoll för att se att återrapportering är på plats etc. Slutsats/rekommendation I Landstingsstyrelsens ansvar ingår endast att kontrollera att riskanalyser, IK-plan och återrapportering finns på plats. rekommenderar Landstinget att ålägga lämplig instans ansvar för att granska och bedöma kvalitén i dessa leverabler samt att återkoppla till respektive förvaltning och nämnd/styrelse. Detta bedömer vi skulle öka möjligheten för lärande inom organisationen och höja kvalitén på internkontrollarbetet. 19

20 Övriga iakttagelser och förbättringsområden 20

21 Praktiskt arbete med styrning och internkontroll Strukturerat arbete med styrning och intern kontroll kännetecknas av en etablerad process som säkerställer en röd tråd där risker som hotar verksamhetens mål identifieras och kopplas till affärsprocesser. Kontroller som möter de identifierade riskerna dokumenteras och respektive kontrolls effektivitet testas regelbundet genom självutvärderingar. Sammanfattande resultat återrapporteras till styrelse/nämnd. Här finns en förbättringspotential för Landstinget. Strukturerat arbete med riskhantering förutsätter att: Mål sätts och bryts ned i organisationen Risker identifieras och värderas Övergripande processkarta är definierad Risker och kontroller är kopplade till processer Process Mål Risk Kontroll 21

22 Riskanalys en del av styrmodellen Löpande riskrapportering, uppföljning av handlingsplaner Riskkontrollering och övervakning Företagsmål/ framgångsfaktorer Vision/Mål Strategisk plan/vp Budget Ledningsprocesser Handlingsplaner (minimera, undvika, acceptera) Riskstyrning Huvudprocesser Stödprocesser Riskidentifiering Riskinventering Riskregister Riskkarta Riskrapportering (regelbundet/ad hoc, externt/internt) Kommunikation av risker Riskvärdering och riskanalys Riskanpassade planer Prioritering av väsentliga risker 22

23 Våra iakttagelser har noterat att Landstingets modell för intern kontroll inte bygger på en koppling mellan risker och verksamhetsprocesser. Fokus vid riskanalysen ska istället vara mot landstingets balanserade styrkorts fem perspektiv; Medborgare och Kund, Medarbetare, Ekonomi, Produktion, Förnyelse. En fördel med att utgå från verksamhetens lednings-, huvud- och stödprocesser i arbetet med riskanalysen är att det underlättar säkerställande av att hela verksamheten har täckts in i riskanalysen. En sådan modell skulle även synliggöra synergieffekter mellan de olika verksamheterna, då det trots verksamheternas spridda art säkerligen finns gemensamma beröringspunkter, framför allt i stödprocesserna. Landstingets modell innehåller inga riktlinjer för hur förvaltningarnas resultat ska hanteras. Förvaltningarna får därmed inte någon återkoppling avseende hantering av brister, samtidigt som Landstinget riskerar att gå miste om tillfälle till organisationsövergripande förbättringar avseende brister och åtgärder som kan vara relevanta för mer än en förvaltning. 23

24 Appendix 24

25 Appendix A Resultatmatris Nedan följer en sammanställning som ger överblick över samtliga nämnder/förvaltningars status avseende efterlevnad av de regler som stipulerats avseende hur arbetet med styrning och intern kontroll ska bedrivas. A Har nämnder och styrelser upprättat internkontrollplaner för sina verksamheter för 2016? B Har det utarbetats reglementen och delegationsordningar som möjliggör en ändamålsenlig styrning av verksamheten? C Den interna kontrollplanen ska, enligt av fullmäktige antaget reglemente för intern kontroll, 6, innehålla följande information: 1. Risk- och väsentlighetsbedömning 2. Rutiner, kontrollmål och kontrollmoment 3. Omfattning av den interna kontrollen 4. Vem som ansvarar för att utföra den interna kontrollen 5. När, hur och till vem rapportering ska ske A B C1 C2 C3 C4 C5 Vårdstyrelsen Ja Ja Ja Ja Ja Ja Ja Primärvården Ja Ja Ja Ja Ja Ja Ja Hälsa och Habilitering Ja Ja Ja Ja Ja Ja Ja Folktandvården Ja Ja Ja Ja Ja Ja Ja Sjukhusstyrelsen Ja Ja Ja Ja Ja Ja Ja Akademiska sjukhuset Ja Ja Ja Ja Ja Ja Ja Lasarettet i Enköping Ja Ja Ja Ja Ja Ja Ja Fastighets- och servicenämnden Ja Ja Ja Ja Ja Ja Ja Landstingets resurscentrum Ja Ja Ja Ja Ja Ja Ja Landstingsservice Ja Ja Ja Ja Ja Ja Ja Kollektivtrafiknämnden Nej Ja E/T E/T E/T E/T E/T Kollektivtrafikförvaltningen Ja Ja Ja Ja Ja Ja Ja Kulturnämnden Nej Ja E/T E/T E/T E/T E/T Kultur och Bildning Ja Ja Ja Ja Ja Ja Ja Varuförsörjningsnämnden Nej Ja E/T E/T E/T E/T E/T Varuförsörjningen Ja Ja Ja Ja Ja Ja Ja Patientnämnden Ja Ja Ja Ja Ja Ja Ja Landstingsstyrelsen Ja Ja Ja Ja Ja Ja Ja 25

26 Appendix B Intervjuer Namn Befattning Nämnd/förvaltning Johan Edstav Ordförande (tillträdande) Fastighets - och servicenämnden Robert Damberg Ordförande (avgående) Fastighets - och servicenämnden Anneli Kjellberg Förvaltningschef Fastighets - och servicenämnden - Landstingets resurscentrum Anne-Marie Gullman Ekonomichef Fastighets - och servicenämnden - Landstingsservice Mikael Åman IKP-ansvarig Fastighets - och servicenämnden - Landstingsservice Bertil Kinnunen Ordförande Kollektivtrafiknämnden Tommi Kumpulainen Verksamhetscontroller Kollektivtrafiknämnden - Kollektivtrafikförvaltningen UL Sara Käck Tf Ekonomichef Kollektivtrafiknämnden - Kollektivtrafikförvaltningen UL Sofia Reinholdsson Administrativ chef/hr-chef Kollektivtrafiknämnden - Kollektivtrafikförvaltningen UL Johnny Svahn Ordförande Kulturnämnden Åsa Cervin Hedfors Ekonomichef Kulturnämnden - Kultur och bildning Ann Hammarstrand Verksamhetsutvecklare Landstingets ledningskontor Angelica Wiklund Redovisningschef Landstingets ledningskontor Björn Larsson Budgetchef Landstingets ledningskontor Peter Helgesson Admin chef Landstingets ledningskontor Börje Wennberg Ordförande Landstingsstyrelsen Marie-Charlotte Stenborn Förvaltningschef Patientnämnden 26

27 Appendix B Intervjuer (forts) Namn Befattning Nämnd/förvaltning Vivianne Macdisi Ordförande Sjukhusstyrelsen Riitta Hägg Controller Sjukhusstyrelsen - Akademiska sjukhuset Stefan Werner Controller Sjukhusstyrelsen - Akademiska sjukhuset Bo Strömqvist Ekonomidirektör Sjukhusstyrelsen - Akademiska sjukhuset Helena Broberg Admin. Chef Sjukhusstyrelsen - Akademiska sjukhuset Anette Skoglund Verksamhetschef Sjukhusstyrelsen - Akademiska sjukhuset - Akutsjukvård och internmedicin Per Andersson Verksamhetschef Sjukhusstyrelsen - Akademiska sjukhuset - Ambulanssjukvård Per Adolfsson Verksamhetschef Sjukhusstyrelsen - Akademiska sjukhuset - MSI Rolf Karlsten Verksamhetschef Sjukhusstyrelsen - Akademiska sjukhuset - Rehabiliteringsmedicin och smärtcentrum Christophe Pedroletti Verksamhetschef Sjukhusstyrelsen - Akademiska sjukhuset, Barnsjukhuset Mikael Köhler Verksamhetschef Sjukhusstyrelsen - Akademiska sjukhuset, Geriatrik Sven-Erik Keisu Verksamhetschef Sjukhusstyrelsen - Akademiska sjukhuset, Handkirurgi Elisabeth Nelson Verksamhetschef Sjukhusstyrelsen - Akademiska sjukhuset, Urologi 27

28 Appendix B Intervjuer (forts) Namn Befattning Nämnd/förvaltning Kaarina Lempinen Controller Sjukhusstyrelsen - Lasarettet i Enköping Mariah Eliasson Ekonomichef Sjukhusstyrelsen - Lasarettet i Enköping Christina Fahlman Braw Centrumchef Sjukhusstyrelsen - Lasarettet i Enköping - Kirurgiskt centrum Thomas Widman Adm. Centrumchef Sjukhusstyrelsen - Lasarettet i Enköping - Medicinskt centrum Ann Malmberg Produktionschef Sjukhusstyrelsen - Lasarettet i Enköping - Radiologiskt centrum Bertil Kinnunen Ordförande Varuförsörjningsnämnden Berth Axelsson Ekonomichef Varuförsörjningsnämnden - Varuförsörjningen Yvonne Andersson IK-ansvarig Vårdstyrelsen - Folktandvården Lena Dahlman Förvaltningsdirektör Vårdstyrelsen - Hälsa och Habilitering Karin Edhult Verksamhetscontroller Vårdstyrelsen - Primärvården Tord Jansson Ekonomichef Vårdstyrelsen - Primärvården Maria Kilén Hermansson Verksamhetschef Vårdstyrelsen - Primärvården - Enköpings Husläkarcentrum, Fjärdhundra Anna B. W. Jansson Verksamhetschef Vårdstyrelsen - Primärvården - Knivsta vårdcentral Mats Gulliksson Verksamhetschef/Distriktsläkare Vårdstyrelsen - Primärvården - Kungsgärdets vårdcentral Torun Hall Verksamhetschef/Distriktsläkare Vårdstyrelsen - Primärvården - Samariterhemmet Eva Hammarin Verksamhetschef Vårdstyrelsen - Primärvården - Skutskär vårdcentral Carina Stridh Holstensson Verksamhetschef Vårdstyrelsen - Primärvården - Storvreta vårdcentral Monica B. Pettersson Verksamhetschef Vårdstyrelsen - Primärvården - Tierps vårdcentral Louise Hamark Verksamhetschef Vårdstyrelsen - Primärvården - Vårdcentralen Eriksberg Anne Eriksson Verksamhetschef Vårdstyrelsen - Primärvården - Vårdcentralen Flogsta Camilla Forsberg Fryckstedt Verksamhetschef Vårdstyrelsen - Primärvården - Vårdcentralen Heby Ulrika Widerholm Verksamhetschef Vårdstyrelsen - Primärvården - Örsundsbro vårdcentral (Ann) Marlene Lundin Verksamhetschef Vårdstyrelsen - Primärvården - Österbybruks vårdcentral Eva Bolin Verksamhetschef/sjuksköterska Vårdstyrelsen - Primärvården - Östervåla vårdcentral Maria Westerlund Verksamhetschef Vårdstyrelsen - Primärvården - Östhammar vårdcentral 28