Hur förhåller sig lärare till hälsa i idrottsämnet? - En jämförelse mellan åländska och svenska idrottslärares perspektiv på idrottsämnet

Transkript

1 Beteckning: Institutionen för matematik, natur- och datavetenskap Hur förhåller sig lärare till hälsa i idrottsämnet? - En jämförelse mellan åländska och svenska idrottslärares perspektiv på idrottsämnet Eva-Marie Olofsson Ht-2008 C-nivå 10p Lärarprogrammet 180p Examinator: Marie Öhman Handledare: Anna Efverström

2

3 Sammanfattning Syftet med uppsatsen är att diskutera hur lärare i idrottsämnet från Åland och Sverige förhåller sig till hälsa i undervisningen samt till ämnet i stort. En jämförelse kommer även att göras mellan styrdokumenten ur ett hälsoperspektiv. Studien har genomförts i form av en intervjuundersökning där fyra åländska lärare intervjuades, samt genom en analys av styrdokumenten. Resultatet visar att både lärarna i Sverige och på Åland främst kopplar hälsa med den fysiologiska kroppen och den fysiska aktiviteten. De ser inte hälsa som ett begrepp i sig utan beskriver den genom faktorer som påverkar hälsan positivt. Lärarna arbetar i stort sett på samma sätt med hälsa i undervisningen, då främst genom den fysiska aktiviteten. Den svenska kursplanen och den åländska läroplanen tar upp samma innehåll i undervisningen i hälsa, men skillnaden finns i texterna som helhet. Den svenska kursplanen nämner hälsa genom hela texten medan den åländska läroplanen tar upp hälsa vid ett tillfälle som ett av alla moment som räknas upp. Den övergripande slutsatsen är att trots att styrdokumenten på Åland och i Sverige som helhet skiljer sig från varandra, i hur hälsa kommer till uttryck, så verkar inte lärarnas undervisning eller förhållningssätt till hälsa göra det. De svenska lärarnas undervisning i idrottsämnet borde genomsyras mer av hälsa än de åländska, om man ser till skillnaden i styrdokumenten, men så verkar inte fallet. Nyckelord: hälsa, idrott och hälsa, idrottslärare, undervisning, Åland

4

5 Innehållsförteckning 1. Inledning Bakgrund Historiskt perspektiv på hälsa i skolan Hur vi kan tolka begreppet hälsa Tidigare forskning Viktigaste målen med undervisningen enligt lärarna Ämnets innehåll enligt lärarna Vad är hälsa inom ämnet enligt lärarna och hur arbetar de med hälsa i undervisningen? Syfte och frågeställningar Metod Urval Datainsamlingsmetoder Procedur Analysmetoder och bearbetning av materialet Resultat Intervjuer med de åländska lärarna Ämnets viktigaste mål enligt lärarna Viktigaste innehållet inom idrottsämnet enligt lärarna Vad är hälsa i idrottsämnet enligt lärarna? Hur arbetar lärarna med hälsa i idrottsämnet? Styrdokument på Åland och i Sverige Hur beskrivs hälsa i styrdokumenten? Diskussion Sammanfattning Intervjustudie Jämförelse av styrdokument Uppsatsens tillförlitlighet Teoretisk tolkning Svenska och åländska lärare i idrottsämnet Styrdokumenten och hälsa Slutdiskussion Förslag till fortsatt forskning Referenser Bilaga

6

7 1. Inledning Hälsa är något som diskuteras mycket, både i samhället och i skolan. Frågan är vad skolan har för roll när det gäller elevernas hälsofostran. Som blivande lärare i idrottsämnet vill jag veta hur synen på hälsa ser ut hos lärare i ämnet. Den här uppsatsen belyser undervisningen i hälsa inom idrottsämnet genom en jämförelse av styrdokument och en diskussion kring lärares uppfattningar på Åland och i Sverige. Hur tolkar lärare inom ämnet begreppet hälsa och hur arbetar de med hälsa i sin undervisning? Jag vill även veta hur de talar om ämnet i stort. Anledningen till min diskussion kring de två platserna är för det första för att de rent geografiskt ligger nära varandra, men trots det har de olika styrdokument som de följer i grundskolan. Jag vill ta reda på om det finns några intressanta olikheter och likheter som eventuellt kan leda till nya tankegångar kring ämnet. För det andra kommer jag från Åland och jag kommer troligtvis att flytta tillbaka dit i framtiden. Genom den här diskussionen hoppas jag kunna få ett större perspektiv av idrottsämnet och utveckla ledarskap och undervisning hos både mig själv och andra lärare. Åland är en ö mellan Finland och Sverige, som tillhör Finland. Åland är emellertid ett självstyrt landskap och har därför egna lagar och egna styrdokument i skolan, och även det svenska språket som talas på Åland är skyddat i lagen. Under min verksamhetsförlagda del i utbildningen, som jag genomförde i Sverige, har jag funderat över själva kunskapsförmedlingen till eleverna i idrottsämnet. Ämnet heter idrott och hälsa och undervisningen består av hälsofrämjande aktiviteter, men jag har inte sett någon specifik undervisning i hälsa. Jag har fått leda vanliga lektioner i idrottsämnet där läraren visar eller berättar vad eleverna skall göra för fysisk aktivitet och sedan har eleverna genomfört den. Det jag har saknat är elevernas egen förståelse och reflektion över varför de gör alla fysiska aktiviteter. Med andra ord har jag funderat över hälsoaspekten i undervisningen och om eleverna är medvetna om den. För många lärare räcker det kanske med att aktiviteterna är hälsosamma i sig men jag tror att styrdokumenten menar att eleverna även skall förstå hur, vad och varför. Jag anser att förståelsen är viktigt därför att eleverna skall klara av att på egen hand sköta om sin hälsa när de går ut grundskolan. De skall veta hur man påverkar sin hälsa positivt, hur de kan handla beroende på vad de har för mål och varför det är bra/dåligt att handla på vissa sätt. Med de kunskaperna tror jag att eleverna kan hålla sig friska på ett bättre sätt och de kan även förebygga mentala hinder som t.ex. stress, eller olika krämpor i kroppen som kan uppstå av olika anledningar i bl.a. nacke och rygg. 1.1 Bakgrund Det finns många teorier och åsikter om vad hälsa är idag, men inget fastslaget perspektiv som alla skall följa och använda. Skolan skall arbeta med hälsa i undervisningen med eleverna och då främst i idrottsämnet, men frågan är hur eftersom att hälsa kan tolkas på många sätt. Hur kan man se på hälsa på ett bra sätt och hur har lärarna valt att tolka begreppet? Många har redan gett sig ut i de svenska skolorna för att ta reda på hur lärare i idrottsämnet talar om hälsa, ämnet i stort och hur de arbetar med hälsa i sin undervisning. Därför kommer den här uppsatsen att belysa de Åländska lärarna ur samma perspektiv för att vidare kunna diskutera resultatet utifrån liknande studier gjorda i Sverige i den senare diskussionen. I Sverige heter ämnet Idrott och hälsa och på Åland heter det Gymnastik och idrott och för att undvika missuppfattningar kommer ämnet i den här uppsatsen att kallas idrottsämnet, för att på så vis innefatta båda platsernas benämning på ämnet. 1

8 1.1.1 Historiskt perspektiv på hälsa i skolan Enligt Annerstedt (2001) diskuterades fysisk fostran livligt, både i Sverige men även i andra europeiska länder, mot slutet av 1700-talet och i början av 1800-talet. Redan då trodde man att en fysisk fostran med mer fysisk aktivitet med lek utomhus skulle resultera i friskare, lugnare och starkare barn. Vidare skulle idrottsämnet motverka själslig överansträngning p.g.a. för mycket stillasittande och barnens kroppar skulle få ett bättre immunförsvar mot sjukdomar. Annerstedt (2001) skriver vidare att linggymnastiken, som dominerade i Sverige med Per-Henrik Ling i spetsen, kom att fungera som det ledande kropps- och träningsidealet där man samtidigt i grupp utförde olika kroppsövningar. Han nämner att den fungerade som en friskvårdande verksamhet, vilket kan jämföras med dagens Friskis & Svettis verksamhet (Annerstedt, m.fl., 2001). Annerstedt (2001) skriver att under 1900-talet fick idrottsämnet allt större utrymme och blev ett obligatoriskt förekommande i skolan. Syftet med ämnet var bl.a. att stärka elevernas: fysiska och psykiska motståndskraft och ge insikt i betydelsen av en god hälsa (Annerstedt, m.fl., 2001: 85). Vidare skulle eleverna lära sig god kamratanda, vilket kan jämföras med dagens vikt vid samarbete. Annerstedt (2001) delar in ämnets historia i olika faser som pekar på olika förändringar som skett under ämnets utveckling. I etableringsfasen, militära fasen och stabiliseringsfasen skedde inte några speciella ändringar som påverkade hälsoaspekten i idrottsämnet, utan det som beskrivits ovan är det som man fokuserade på under de perioderna. År 1912 började det hända mer inom innehållet i undervisningen och det var då den fjärde fasen påbörjades, vilken var brytningsfasen. Då tog idrottsliga aktiviteter och lek allt mer utrymme i undervisningen, vilket ledde till ett namnbyte på ämnet till Gymnastik med lek och idrott. Nästa fas som Annerstedt (2001) nämner är den fysiologiska fasen som började i mitten på 1900-talet. Som benämningen säger lade man stort fokus på den fysiska biten med mycket konditionsträning och färdighetsträning. Undervisningen hölls dock under friare former än tidigare, med mindre krav och mer inriktad på att barnen skulle känna rörelseglädje. Följande fas kallar han osäkerhetsfasen, där de förändringar som kommit tidigare stabiliserades och blev huvudfokus. Idrottsrörelsen fick ett stort inflytande och idrottsämnet fick ett bredare sortiment av innehåll till undervisningen. Även målsättningen vidgades och man ville utveckla både elevernas fysiska, psykiska, sociala och estetiska förmåga, men överlag blev lärarna mer osäkra på utförandet av ämnet och dess målsättning. Sista fasen benämner Annerstedt (2001) som hälsofasen, vilken vi befinner oss i idag med Lpo 94 som utgångspunkt. För det första bytte ämnet namn igen till nuvarande Idrott och hälsa och hälsoaspekten fick en större roll i ämnet. Lpo 94 menar Annerstedt att använder sig av ett holistiskt perspektiv på hälsa i sin framställning. Där vill man att eleverna skall uppmärksammas på sin livsstil och dess roll för hälsan och vad som ger bra livskvalitet. Trots de fina orden är målen och innehållet dock fortfarande öppna för tolkning och lärarna har relativt fria händer över hur de skall forma sin undervisning, vilket vidare leder till stora skillnader mellan skolor (Annerstedt, m.fl., 2001) Hur vi kan tolka begreppet hälsa Hälsa nämns överallt idag: i reklam, på Tv, på Internet, i tidningar och böcker och förhoppningsvis även i skolan. Det finns även många åsikter, förhållningssätt och perspektiv på hälsa och vad det egentligen är och står för. I följande avsnitt kommer jag att ta upp några perspektiv på hälsa som kan vara relevanta för undersökningen. Slår man upp hälsa i Norstedts ordlista står det: tillstånd av välbefinnande och fullgoda kroppsfunktioner hos människa (el. djur); såväl om det tillfälliga som det mer permanenta 2

9 kroppstillståndet. (Norstedts, 2003: 447). Vidare nämns även ord som friskhet och sundhet som synonymer och även psykisk hälsa nämns. En annan klassisk definition av hälsa som många har gett en del kritik men som även har sina fördelar är WHO:s (World Health Organization), som lyder: Health is a state of complete physical, mental and social well-being and not merely the absence of disease or infirmity (WHO, 1948). Och som översatt till svenska blir: Hälsa är ett tillstånd av fullkomligt fysiskt, psykiskt och socialt välbefinnande, inte endast frånvaro av sjukdom eller svaghet (Quennerstedt, 2006: 45). WHO:s definition betonar att det inte endast är de vanliga sjukdomarna som är hälsa utan de vill se till helheten av människan där både kropp och själ ingår. Enligt Almvärn och Fäldt (2001) har den negativa kritiken handlat om att den definitionen gör hälsa så svåruppnåeligt och att den nästan avskräcker eftersom att den gör även mentalt jobbiga perioder i livet till sjukdomar eller ohälsa. De nämner emellertid även att den är viktig eftersom att den nämner hälsa utifrån flera olika perspektiv: kroppsliga, andliga och sociala. Quennerstedt (2006) menar att WHO:s definition har haft stor betydelse för debatten om hälsa och i att flera mer djupgående hälsoteorier framkommit (Quennerstedt, 2006). Historiskt sett menar Quennerstedt (2006) att hälsa setts som ett sätt att leva på, att det ofta handlat om att hitta en balans mellan människan och det människan trott på, t.ex. naturen, gud och annan etik och moral som finns i samhället. Detta synsätt kallar han moraliskt normativt. Ett annat vanligt synsätt har varit vetenskapligt normativt där hälsa är samma som frånvaro av sjukdom. Fokus ligger på medicinvetenskapen som skiljer på kropp och själ och ser hälsa och sjukdom som varandras motsatser. Vidare tar Quennerstedt i sin avhandling upp två förhållningssätt till hälsa. Det ena är det patogena perspektivet där teoriernas fokus ligger på det sjuka eller onormala och det andra är det salutogena förhållningssättet där själva begreppet hälsa ligger som utgångspunkt i teorierna (Quennerstedt, 2006). Patogent perspektiv Istället för att fokusera på det som utvecklar hälsa riktar sig ett patogent perspektiv istället på det sjuka eller det som är onormalt. Det innebär att det normala är frånvaro av sjukdom och att hälsa är motsats till sjukdom. Quennerstedt (2006) skriver vidare att detta perspektiv ofta beskrivs och likställs med ett biomedicinskt synsätt. Där analyserar man det avvikande och sjuka och forskar fram botemedel mot sjukdomar samt förebyggande åtgärder för att förhindra sjukdomar. Enligt Quennerstedt (2006) är det biomedicinska synsättet inte bara vanligt inom sjukvården utan även i människans vardag och i skolan. Det är vanligt att förmana eleverna att ta hand om sin hälsa för att undvika olika sjukdomar som diabetes och hjärt- och kärlsjukdomar. Det som hamnar i fokus då är kroppen som en biologisk mekanism utan andra behov än att den fysiska kroppen skall fungera. Samtidigt tar han upp ett annat patogent förhållningssätt där kroppen är i fokus på ett annat sätt än ur det biomedicinska synsättet, vilket är hälsa som representeras av dagens skönhetsideal, som kroppens yttre hälsa. Kroppen ses då ur ett yttre perspektiv, där den kan påverkas och bearbetas till ett bättre och snyggare utseende (Quennerstedt, 2006). Salutogent perspektiv Genom teorier om hälsa med ett salutogent perspektiv ser man inte hälsa som något svart eller vitt utan snarare som en skala. Vi har olika grad av hälsa och hur stor grad man har påverkas 3

10 av en ständigt pågående process. Fokus i teorierna ligger i vad som bibehåller och utvecklar vår hälsa positivt. Quennerstedt (2006) menar vidare att vi genom sådana teorier ser hälsa som något som stärker oss fysiskt, psykiskt eller socialt och att vi brukar beskriva det med ord som: välmående, livskvalitet, meningsfullhet, en inre balans, etc. En annan viktig aspekt som Quennerstedt nämner är att hälsa genom ett salutogent förhållningssätt ses som en helhet där faktorer som stärker eller minskar vår grad av hälsa inte bara påverkar en del av hälsan, som t.ex. en persons sociala hälsa, utan hela personens hälsa. Således kan vi vara sjuka men fortfarande ha god hälsa (Quennerstedt, 2006). Antonovsky (1991) förespråkar det salutogena perspektivet då han menar att det patogena förhållningssättet missar hela historien bakom sjukdomen och individen som bär den och man går då miste om eventuell viktig bakgrunds information. Det patogena perspektivet ser endast till sjukdomen utan att bry sig om individens upplevelse och livssituation (Antonovsky, 1991). Antonovskys teori KASAM (känsla av sammanhang) utgår därför från det salutogena perspektivet och innehåller tre komponenter: begriplighet, hanterbarhet och meningsfullhet. Om en person har höga värden av dessa har den även god hälsa. Begripligheten förklarar Antonovsky som hur en människa upplever inre och yttre stimuli som gripbar och logisk eller om det upplevs som kaos och oförklarligt. Hanterbarhet har en person om den känner att den kan hantera de svåra situationer och händelser som sker i livet trots att det är jobbigt. Den sista komponenten, meningsfullhet, är det som människan uppfattar som meningsfullt och värt att satsa på i livet och som betyder något för dem som t.ex. har en känslomässig betydelse (Antonovsky, 1991). Ytterligare ett perspektiv på hälsa är ett holistiskt synsätt. De holistiska teoriernas ide ligger i att människan genom handling helt eller delvis kan nå sina mål för att uppnå hälsa. Även här, precis som i de salutogena perspektiven, mäts hälsa i olika grader (Nordenfelt, 1995). En som använder sig av det holistiska perspektivet i sin teori är Ingmar Pörn (1995) som skriver om den handlingsteoretiska konceptionen. Enligt den är grundsynen att människan är ett handlande subjekt. Pörn ser omgivningen som ett handlingsfält där människan kan påverka sin hälsa genom egna handlingar. Meningen med människans handlingar är då att förverkliga de mål som finns för att människan skall få hälsa. Han nämner tre viktiga beståndsdelar i sin teori, vilka är: mål, repertoar och miljö eller omgivning. Det slutgiltiga målet är att nå det som ger människan god hälsa och däremellan finns flera delmål och mindre mål och uppgifter att genomföra. Repertoaren är det som människan förmår att göra och vad den är kapabel till för att nå sina mål. Miljön beskriver Pörn som alla yttre och inre omständigheter som människan hamnar inför. Yttre sådana kan vara sociala eller kulturella och som exempel på inre omständigheter nämner Pörn sinnesfunktioner eller energiproduktion. Vidare nämner han anpassning som en viktig del i teorin. Människan är tvungen att anpassa sitt mål efter sin handlingsrepertoar och omgivning för att målet skall bli realistiskt och för att få en jämn balans mellan de tre komponenterna (Pörn, 1995). Människan har alltså god hälsa om: och endast om han har den repertoar som hans generaliserade anpassning kräver. (Pörn, 1995: 20). Medin och Alexandersson (2000) har i sin litteraturstudie om begreppet hälsa delat in de olika teorierna i olika kategorier, vilka är teorier som: 1. talar om vad hälsa är. Teorierna diskuterar hälsa i sin egen natur. 2. diskuterar både hälsa i sig och vad som utvecklar och påverkar hälsan positivt. Begreppet hälsa förblir fortfarande vagt. 3. beskriver hälsobegreppet genom det som påverkar hälsa. Hälsobegreppet diskuteras inte i sig utan endast utifrån de faktorer som utvecklar hälsan. De svarar på frågan: Hur uppnås hälsa? 4

11 Dessa teorier har de vidare delat in i två olika grupper: humanistiska och biomedicinska. Med humanistiska teorier menas att det finns olika synsätt och dimensioner mellan hälsa och sjukdom, det beskrivs som något mer än som frånvaro av sjukdom i jämförelse med de biomedicinska teorierna som enbart fokuserar på det sjuka (Medin & Alexandersson, 2000). De teorier som nämns i den här uppsatsen är de som kan vara relevanta för studien. Medin och Alexandersson nämner flera teorier om vad mental hälsa är och många beskriver den genom olika egenskaper. De skriver om att mental hälsa kan vara egenskaper och känslor som t.ex. fungerade kognitiv kapacitet, verklighetsuppfattning, förstå andra och sig själv, ha social kompetens och att känna trygghet. De förklarar den även som: om individen har mental förmåga att, givet rimliga förutsättningar, social, kulturellt och ekonomiskt, kunna förverkliga sina vitala mål. (Medin & Alexandersson, 2000: 51-53). 1.2 Tidigare forskning Här presenteras tidigare svenska undersökningar som tar upp det den här uppsatsen kommer att belysa och som jag anser vara relevant inför den kommande diskussionen. Britta Thedin Jakobsson (2005) har genom intervjuer med lärare i idrottsämnet i Sverige undersökt hur de förhåller sig till hälsa inom ämnet men även till ämnet i stort. Lärarna hon intervjuade undervisade i idrottsämnet från de yngre åldrarna upp till gymnasiet. Vid Örebro Universitet har en grupp forskare, med projektledare Charli Eriksson (2003) i spetsen, gjort en stor utvärdering av idrottsämnet i Sveriges skolor och dessa undersökningar är två av dem som följande avsnitt tar upp Viktigaste målen med undervisningen enligt lärarna Britta Thedin Jakobsson (2005) kom i sin studie fram till att så gott som samtliga lärare i hennes undersökning har som ett viktigt mål med undervisningen att den skall vara rolig. Det visade sig även att detta helst skall ske genom lek, att stämningen skall vara lekfull och inte genom krav och tävling. Hon skriver vidare att flera lärare antyder att om ämnet ses som lustfyllt så skapar man lättare ett intresse för framtiden hos eleverna, vilket de lägger stor vikt på. Dessutom menar Thedin Jakobsson (2005) att det finns en viss oro hos lärarna att deras undervisning skall uppfattas som tråkigt av eleverna. Idrottsämnet är väldigt populärt bland eleverna just för att det uppfattas som roligt och därför känner lärarna ett visst krav att det alltid måste vara roligt på lektionerna. Lärarna i hennes undersökning betonar även att de vill framhäva nyttan med fysisk aktivitet för eleverna och att de skall se idrotten som en investering för sin hälsa. En av Thedin Jakobssons intervjuade lärare säger såhär: Men det är dom två mål som jag anser är viktigast, dels att man förstå betydelsen av fysisk träning och fysisk aktivitet för sin allmänna hälsa och för att orka med och dels för att kanske få en kick att hålla på med någonting livet ut (Lärare 1) (Thedin Jakobsson, 2005: 38). I samband med detta nämner hon även att lärarna uttalar sig i sjukdom kontra frisk i anknytning till fysisk aktivitet. De vill att eleverna skapar ett intresse för fritiden för att förhoppningsvis klara sig ifrån många olika sjukdomar och slippa olika krämpor i kroppen. Flera av lärarna i undersökningen vill även att eleverna lär sig hur kroppen fungerar i idrottsundervisningen (Thedin Jakobsson, 2005). Vidare visade Thedin Jakobssons (2005) resultat att lärarna lade stor vikt på den sociala aspekten. De ville lära eleverna att samarbeta och ta ansvar i gruppen så att klassen skall fungera bra tillsammans under skoltiden, bl.a. nämner de att eleverna skall kunna spela mot varandra utan att någon tar över och bestämmer och att de klarar av att lösa de konflikter som uppstår. Lärarna nämner även att de skall kunna 5

12 ha roligt på lektionerna men att det är viktigt att eleverna inte har roligt på någon annans bekostnad. I en stor utvärdering av Sveriges skolor som Eriksson m.fl. (2003) genomförde och som även Quennerstedt (2006) belyser i sin avhandling, studerade man vad lärarna i idrottsämnet vill att ämnet skall ge eleverna. I likhet med Thedin Jakobsson (2005) ansåg lärarna i utvärderingen att det viktigaste var att eleverna skall ha roligt genom fysisk aktivitet. De såg även samarbete och förbättrad fysik hos eleverna som två av de viktigaste lärdomarna av ämnet. Eriksson m.fl. kom även fram till att lärarna, precis som i Thedin Jakobssons undersökning, inte prioriterade konkurrens och tävlingsmomentet speciellt högt i undervisningen. Vidare konstaterar författarna att de viktigaste målen med undervisningen verkar vara att påverka eleverna till en sund livsstil, att eleverna har en stark kropp och den sociala förmågan att fungera bra i grupp (Eriksson m.fl., 2003). Enligt Quennerstedt är vanliga mål och syften med ämnet idrott och hälsa, förutom de som nämns ovan, även att ämnet skall ge rekreation, att eleverna skall lära sig och prova på olika fysiska aktiviteter och få ett intresse för livet för någon aktivitet, samt att det skall ge fysisk träning och att eleverna skall få ett positivt förhållande till sig själv och den egna kroppen. Vidare nämner han delar ur hälsoaspekten som träningslära och regelbunden motion som viktiga delar i ämnet (Quennerstedt, 2006). Meckbach visar genom sin undersökning att lärare som undervisar de yngre åldrarna mer lyfter fram rörelseglädjen och lusten till aktiviteten och träningen av de motoriska färdigheterna. Medan lärarna till de äldre åldrarna betonar teoretiska och praktiska kunskaper, som hälsoaspekten: både det fysiska, psykiska och det sociala välbefinnandet. Viktigt är även att eleverna tränar sig i det sociala samspelet i gruppen (Meckbach, 2004). Sammanfattning De övergripande målsättningarna enligt de olika undersökningarna med idrottsämnet är alltså att ämnet skall uppfattas som roligt och vara lekfullt och inte så mycket konkurrens och tävling. Lärarna vill även förmedla nyttan med fysisk aktivitet till eleverna och att de skall skapa ett intresse för någon fysisk aktivitet för framtiden och på så sätt hålla sjukdomar borta. Den sociala förmågan och samarbetsövningar visade studierna att lärare i idrottsämnet lägger stor vikt på, samt att elevernas fysiska färdigheter skall utvecklas i undervisningen och att de skall få en positiv inställning till den egna kroppen Ämnets innehåll enligt lärarna I Thedin Jakobssons studie nämner lärarna ett varierat utbud av olika aktiviteter när hon frågar om ämnets innehåll. Som exempel nämner hon traditionella bollsporter och spel som volleyboll och fotboll eller varianter av redan färdiga spel och sporter. Vidare tar Thedin Jakobsson upp olika lekar, redskap, dans, friluftsaktiviteter, etc. Hon återkommer flera gånger till lärarnas svar att det skall vara roligt och lustfyllt och lärarna formar till viss del undervisningen och dess innehåll efter vad eleverna tycker att är roligt. Samhället påverkar också innehållet då det förändras och det kommer nya aktiviteter (Thedin Jakobsson, 2005). I Erikssons m.fl. utvärdering fick lärarna rangordna de vanligast förekommande aktiviteterna i undervisningen, och de visar att olika aktiviteter med boll, både lekar och bollspel, är de som dominerar i ämnet och sedan kom lekar och tränings- och motionsaktiviteter. När det gäller de viktigaste aktiviteterna ansåg lärarna att samarbete var viktigast, följt av lekar, träning och motion (Eriksson m.fl., 2003). 6

13 Eriksson m fl. (2003) har i videoanalyser kommit fram till att ämnet har en tydlig hälsoaspekt som visar sig genom att lärarna vill att eleverna håller igång kroppen hela tiden under lektionerna därför att fysisk aktivitet anses nyttigt för hälsan. Vidare uppmärksammades kroppen och musklerna av lärarna då de vill att eleverna skall lära sig hur musklerna fungerar och hur man utför olika övningar för att träna olika muskler. Författarna skriver att hälsoinriktningen i ämnet ses ur ett kropps- och rörelseperspektiv som betonar en aktiv kropp (Eriksson m.fl., 2003). Även Thedin Jakobsson skriver mycket om kroppen, lärarna i hennes studie tenderar att lägga mindre vikt på elevernas färdigheter och större vikt på att de är fysiskt aktiva med högre puls och att de svettas. Vidare betonas skötsel av kroppen i undervisningen, där eleverna skall lära sig att ta hand om sin hygien och klä sig rätt inför en fysisk aktivitet (Thedin Jakobsson, 2005). I stort verkar det, enligt Quennerstedt, som att det är görandet i sig som är det centrala i ämnet och att alla olika aktiviteter därför hamnar i centrum för innehållet (Quennerstedt, 2006). Teori är det flera lärare som lyfter fram, men för att betona att de inte har så mycket av det i sin undervisning enligt Meckbach (2004: 91). Thedin Jakobsson (2005) framhåller att lärare inte vill ha teori med eleverna, dels för att eleverna förväntar sig fysisk aktivitet och de vill då vara tillmötesgående och inte göra dem besvikna, och dels för att man vill att eleverna skall lära med hela kroppen där de utför övningar och samtidigt skall lära sig varför det är bra. Thedin Jakobsson ifrågasätter dock detta eftersom att det finns en risk för att kopplingen mellan aktivitet och lärdom inte alltid finns hos eleverna (Thedin Jakobsson, 2005). Sammanfattning Lärarna nämner många olika aktiviteter vid frågan om innehåll men lekar och olika aktiviteter med boll är de som dominerar i undervisningen. Lärarna anser att samarbetsövningar är bland de viktigaste i innehållet, följt av lekar och motionsformer. Det visade sig även att ämnet har en tydlig hälsoaspekt under lektionerna, eftersom lärarna vill att eleverna skall vara fysiskt aktiva och få upp pulsen så mycket som möjligt under lektionerna, då det anses hälsosamt hos lärarna. Vidare vill lärarna att eleverna skall lära sig hur kroppen och musklerna fungerar och hur de skall genomföra olika övningar. Detta innebär att det är kroppen som får mycket uppmärksamhet i undervisningen och, som Quennerstedt (2006) skriver, att själva görandet är viktigast. De gånger teori kom på tal med lärarna ansåg de att de vill få med hela kroppen i deras undervisning och att teoretiska lektioner i vanligt klassrum är uteslutet Vad är hälsa inom ämnet enligt lärarna och hur arbetar de med hälsa i undervisningen? I det stora hela kommer Thedin Jakobsson (2005) fram till att lärarna hade svårt att förtydliga vad hälsa innebär för dem. Lärarna antydde att det är något man skall sträva efter eller uppnå men de nämner inte hur eleverna skall nå dit. Hennes respondenter, lärare, nämnde ofta hälsa som teoretisk kunskap eller talad kunskap, medan de ser idrott som praktisk kunskap där eleverna använder kroppen. Med teoretisk kunskap syftar lärarna på den traditionella undervisningen i vanligt klassrum. Hon nämner även att det endast var en av de intervjuade lärarna som nämnde hälsa som ett mål i ämnet när hon frågade efter vilka mål de ansåg som viktiga (Thedin Jakobsson, 2005). Flera av hennes lärare nämner hälsa i samband med friskvård och hur elevernas levnadsvanor ser ut som t.ex. kost och sömn. Vissa ser hälsa ur ett fysiologiskt perspektiv och vill träna elevernas kondition för att orka med vardagen och därigenom få bättre hälsa. Vidare anser några av de intervjuade lärarna att hälsa är något som går hand i hand med idrott och fysisk aktivitet medan andra ser det näsan som ett eget ämne 7

14 där läraren undervisar i separata moment som t.ex. kost, droger, skador, etc. Vidare antyder några att hälsa bör integreras med andra ämnen som t.ex. i NO och hemkunskap. Sammanfattningsvis skriver Thedin Jakobsson att hälsa är något som sker stötvis i undervisningen eller i form av större arrangemang som t.ex. temadagar och det kan även innebära att det inte enbart är skolan som deltar utan det kan vara ett arrangemang för hela samhället (Thedin Jakobsson, 2005). Thedin Jakobsson nämner att hon kunnat dela in lärarnas svar om hur de ser på hälsa i tre grupper. Det fanns en viss skillnad på hur mycket ansvar över hälsoundervisningen som lärarna vill ta in i idrottsundervisningen. Vissa ser idrottsämnet och hälsa som att de självklart hör ihop medan andra mer särar på dem. De tre olika grupperna anser att: Hälsa är något teoretiskt som man förknippar med traditionell klassrumsundervisning där man läser, svarar på frågor och diskuterar begreppet men där det fortfarande ingår som en del i ämnet. Hälsa har man i andra ämnen, så som hemkunskap när man undervisar om kost eller naturkunskap när man har moment som främst handlar om människokroppen. Dessa ämnen kan integreras med idrott och hälsa men det förekommer inte särskilt ofta. Hälsa kan vara de aktiviteter som man genomför i ämnet. Genom att vara fysiskt aktiv främjar man hälsan på kort och lång sikt. Hälsa är något man genomför enligt förmedlingspedagogiken. Man informerar om varför man ska träna och på vilket sätt olika övningar är nyttiga (vilket inte är samma sak som att eleverna har förstått eller att det är det som de har uppfattat att undervisningen går ut på) (Thedin Jakobsson, 2005: 59). Thedin Jakobsson har även hittat flera hälsoaspekter i lärarnas svar när de pratade om målen med ämnet, där talade lärarna med andra ord inte enbart om hälsa utan ämnet i stort. Ett tydligt perspektiv som hon hittade i sina intervjuer är ett fysiologiskt och medicinskt perspektiv på hälsa. De intervjuade lärarna menar att genom att anstränga kroppen, svettas och träna så får eleverna mer ork genom vardagen och i framtiden kan de själva ta ansvar för att få en välfungerande kropp. Thedin Jakobsson kopplar vidare ihop lärarnas tal om vikten av samarbete och socialt samspel hos eleverna med ett sätt att främja den sociala hälsan och välbefinnandet. Samtidigt menar Thedin Jakobsson även att lärarnas strävan efter att undervisningen skall vara rolig och lustfylld även främjar den psykiska hälsan (Thedin Jakobsson, 2005). Sammanfattning Thedin Jakobssons resultat visar att överlag har lärare i idrottsämnet relativt svårt att beskriva vad hälsa är och svaren blir lätt luddiga. De intervjuade lärarna ser hälsa som något man skall sträva efter men de menar även att hälsa är mer teoretisk kunskap medan idrott är praktisk kunskap. Ett vanligt synsätt på hälsa hos lärarna är att se det som friskvård där de vill lära ut rätt levnadssätt och sunda vanor till eleverna. Flera svarade även att de vill träna eleverna i fysisk aktivitet med konditionsträning och styrketräning. De tre grupperingarna Thedin Jakobsson kunde göra utifrån svaren från intervjuerna visade att vissa lärare ser hälsa som en självklar del av ämnet och som alltid finns med i undervisningen, medan andra anser att hälsa hör mycket till andra ämnen också. Den tredje gruppen menar att hälsa är något man som lärare förmedlar lite nu och då på lektionerna, t.ex. att de berättar varför eleverna skall röra på sig. Återigen får även kroppen mycket fokus då många av lärarna anser att röra på sig och träna fysiskt är det som främst ger hälsa. 8

15 1.3 Syfte och frågeställningar Syftet med det här examensarbetet är att jämföra hur styrdokument för Åland och Sverige förhåller sig till hälsa, då främst i idrottsämnet. Vidare belyser studien de åländska lärarna i idrottsämnet och deras förhållande till hälsa och ämnet i stort. Utifrån den studien vill jag diskutera mina resultat i förhållande till liknande studier gjorda i Sverige med svenska lärare i idrottsämnet. Uppsatsen kommer att redogöra för likheter och skillnader för hur styrdokument på Åland och i Sverige tar upp och talar om hälsa. Vidare tar den i diskussionsdelen upp skillnader och likheter i hur lärare på Åland och i Sverige talar om ämnet i stort, då främst ur ett hälsoperspektiv, men även hur de ser på och talar om hälsa utifrån sig själva och deras egen undervisning. Frågeställningarna för arbetet är därför: Vilka skillnader och likheter finns det mellan styrdokumenten på Åland och i Sverige utifrån ett hälsoperspektiv? Hur ser åländska lärare i idrottsämnet på ämnets mål, innehåll, hälsa och hur arbetar de med hälsa i undervisningen? 9

16 2. Metod I detta avsnitt kommer jag att så utförligt som möjligt beskriva mitt val av metod och urval, arbetsprocessen och hur jag valt att analysera mitt datainsamlade material. 2.1 Urval I denna undersökning har fyra lärare, varav två kvinnor och två män, i ämnet gymnastik och idrott på Åland intervjuats. Antalet inbokade intervjuer var från början fem men den ena blev inställd och antalet blev därmed fyra. Av de som deltog undervisar två i skolår 7-9, en undervisar i skolår 1-9 och en i skolår 1-6. De intervjuade lärarna har varit verksamma i yrket mellan 1-35 år och tre av dem är utbildade ettämneslärare för skolår 1-9 i Örebro och Stockholm medan en av dem är utbildad tidigarelärare i Matematik och idrottsämnet i Stockholm. På Åland finns fyra större högstadieskolor med ca två lärare i idrottsämnet på varje skola och det finns en tjänst som lärare i idrottsämnet för skolår 1-6. Eftersom att syftet med studien är att diskutera kring mina resultat från Åland och liknande studier från Sverige anpassade jag mina val av lärare efter dessa, vilket innebar att undervisningsåldern skulle vara från yngre åldrar upp till gymnasiet. Jag valde bort de som undervisar på gymnasiet då det skulle ha utökat arbetet ytterligare, i och med de styrdokument som tillkommer, och detta ryms inte inom ramen för denna studie. I jämförelsen av styrdokument valde jag att analysera läroplaner för Sverige och Åland och även Sveriges nationella kursplan, därför att läroplanen och kursplanen i Sverige tillsammans motsvarar den åländska läroplanens innehåll. Syftet med studien är att jämföra och diskutera kring hur styrdokument och lärare i idrottsämnet i Sverige och på Åland förhåller sig till hälsa och därför analyserades styrdokumenten ur ett hälsoperspektiv. 2.2 Datainsamlingsmetoder För att kunna ta reda på lärares åsikter och upplevelser från undervisningen ansåg jag att intervju var den bästa metoden för min studie. Som intervjuare kunde jag då få mer uttömmande svar genom att ställa följdfrågor och då klargöra de svar som annars kan misstolkas (Johansson & Svedner, 2006) Intervjuerna följde samma struktur med en frågeguide som grund, men möjligheten att ställa följdfrågor till lärarna fanns dock vilket kunde ge dem lite olika utseende. Guiden innehöll nio standardfrågor (se bilaga 1) med lite kort information om respondenternas bakgrund, deras upplevelser och åsikter om idrottsämnet i stort och sedan om deras uppfattningar om hälsa inom ämnet. Lärarna fick även följfrågor för att svaren skulle bli mer fördjupade och utvecklade, vilken kunde ge mig som intervjuare mer förståelse för resultatet. Utförandet skedde enligt de riktlinjer som Stukát (2005) föreslår där frågeguiden är utformad med ett antal huvudfrågor som ställs till alla respondenter men som sedan följs upp på olika sätt för varje individ och situation. Han benämner den här metoden som en halvstrukturerad eller semistrukturerad intervju. 10

17 För att jämföra de olika styrdokumenten har en blandning mellan en dokumentanalys och komparativ studie använts som metod. Enligt Stukát (2005) kan en dokumentanalys innebära en analys av innehållet i en text utifrån ett visst perspektiv, vilket i den här studien är ur ett hälsoperspektiv. En komparativ studie innebär enligt Stukát att man jämför liknande texter med varandra och letar likheter och skillnader. I den här studien var mina ambitioner dock inte att försöka förklara skillnader och likheter mellan de åländska och de svenska styrdokumenten utan snarare konstatera att de finns, för att sedan kunna resonera och diskutera kring dem. 2.3 Procedur Information om skolorna och lärarna fann jag från början med hjälp av Internet via skolornas hemsidor, där fanns namn på lärarna jag skulle fråga efter och telefonnummer till skolan. Jag ville ha en mer personlig första kontakt och valde därför att ta den via telefon. Lärare i idrottsämnet visade sig vara svåra att nå och samtliga fick ringa upp mig när de hade tid. Tid och plats avtalades med alla deltagare via telefon, där jag även kunde fråga om de hade något emot att spela in intervjuerna på band. Jag informerade dem vidare om att materialet kommer att behandlas konfidentiellt och endast ur ett forskningssyfte i min uppsats, där de är anonyma och benämns som: lärare ett, lärare två, etc. Jag klarlade även för varje respondent att det var frivilligt att delta i min undersökning. Således ansåg jag det onödigt att skicka ut ett brev till lärarna. Innan varje intervju frågade jag åter igen deltagaren om de godkände att banda in på ljudband och jag nämnde även att dessa kommer att arkiveras på högskolan märkta som Intervju 1, Intervju 2, etc, för att sedan förstöras. Intervjuerna skedde individuellt på en plats som respondenten valt ut och hela intervjuerna spelades in på band, eftersom att det ger möjlighet för både intervjuaren och respondenten att tala fritt utan avbrott för att anteckna (Trost, 2005). Jag själv var den som intervjuade och huvudfrågorna ställdes i samma ordning för samtliga respondenter och eventuella följfrågor varierade beroende på deras svar och situationen. Jag valde att inte lämna ut några frågor till respondenterna i förväg, därför att jag ville att deras svar skulle bli så ärliga och spontana som möjligt. 2.4 Analysmetoder och bearbetning av materialet Enligt Stukát (2005) förekommer det att man transkriberar endast de delar av intervjun som anses intressanta och relevanta för undersökningen. Eftersom att transkribering av intervjuer är väldigt tidskrävande valde jag att använda mig av den metoden. Jag har dock inte valt bort sådant material som jag av någon anledning varit osäker på om jag har nytta av eller inte eftersom att jag inte ville förlora något viktigt ur råmaterialet. I analysen har jag tagit hjälp av de studier som min undersökning kan diskuteras kring och försökt hitta en liknande struktur så att diskussionen skall bli så tydlig och enkel att följa som möjligt för läsaren. 11

18 De teman jag har valt att utgå från är därför: Viktigaste målen i idrottsämnet enligt lärarna Viktigaste innehållet i idrottsämnet enligt lärarna Lärarnas syn på hälsa i idrottsämnet Hur lärarna arbetar med hälsa i idrottsämnet Utifrån de teman analysen utgick från strävade jag efter att ta fram de resultat som var av relevans för studien och som sedan kunde användas i diskussionen. Både likheter och enskilda svar belystes för att sedan kunna föra ett resonemang kring dem. 12

19 3. Resultat Syftet med uppsatsen är att jämföra styrdokument och diskutera lärare från Åland och Sverige och deras förhållningssätt till hälsa i idrottsämnet och även lärarnas resonemang om ämnets mål och innehåll. I resultatet redogörs för de åländska lärarnas förhållningssätt samt en jämförelse mellan styrdokumenten från Åland och Sverige. 3.1 Intervjuer med de åländska lärarna I detta kapitel kommer det insamlade och bearbetade materialet från intervjuerna med fyra lärare i idrottsämnet på Åland att presenteras. Detta kommer att genomföras utifrån följande teman: mål, innehåll, hälsa och hur de arbetar med hälsa i sin undervisning Ämnets viktigaste mål enligt lärarna När jag frågade om vilka mål de såg som viktigast i idrottsämnet tog två av lärarna direkt upp läroplanen och poängterade att det är den som styr vad de skall göra och att det är deras mål att hjälpa eleverna att nå de målen så att de kan få godkänt i ämnet. När de sedan svarade utifrån vad de själva anser som viktigt i undervisningen var det tre av de fyra lärarna som tveklöst nämnde att det skall vara roligt för eleverna på lektionerna som ett viktigt mål, medan att se varje elev, var den siste lärarens viktigaste mål. Det verkar vara angeläget för dem att det skall vara roligt eftersom att samtliga lärare upprepar vikten av att eleverna skall tycka att det är kul att röra på sig flera gånger under intervjun. Sen för min egen del så är det ju att undervisningen ska va rolig, jag tycker det är oerhört viktigt med idrottsundervisning att eleverna ska tycka att det ska va kul och att det kanske lockar dom till att idrotta på egen hand (Lärare 1). Lärarna uttrycker sig lite olika om målet att det skall vara roligt och förutom att de vill att själva undervisningen skall vara rolig, är det även en lärare som nämner det såhär: Jag vill att dom ska tycka att det är kul att röra på sig (Lärare 3). Som sagt har lärarna även uttryckt att det är själva undervisningen eller aktiviteten i sig som de vill att eleverna skall tycka att är rolig, medan Lärare 3 i citatet ovan antyder att det är att röra på sig som skall vara kul. Samma lärare nämner även att undervisningen skall vara lustfylld och att den skall ge eleverna något. Lärarna uttrycker sig på olika sätt och betydelsen av deras svar kan därför tolkas på olika sätt. När lärarna talar om att det skall vara roligt i undervisningen antyder de även en önskan om att eleverna skall hitta ett intresse och en aktivitet att fortsätta med på fritiden, vilket även det ses som ett viktigt mål av lärarna. Stora målet för mig är att fånga så många inom, om vi säger en klass då, att dom skulle tycka att det är någorlunda roligt och att dom skulle hitta någonting som dom fortsätter med även efter skoltiden då, efter skolan, att dom hittar någon idrott som dom tycker är rolig (Lärare 4). Målet att det skall vara roligt fungerar då som ett redskap för att nå målet att eleverna skall bli intresserade. Att undervisningen skall vara kul fungerar då som ett verktyg till att nå andra 13

20 mål och inte så mycket som ett huvudmål i sig. Ett annat mål som lärarna nämner i anknytning till intressemålet är att de även har som mål att eleverna skall introduceras och få prova på så många aktiviteter och idrotter som möjligt. Och sen att dom får prova på så mycket som möjligt att man får känslan att det finns någonting för mig också att göra (Lärare 2). De poängterar även att elevernas intresse inte behöver vara på tävlingsnivå utan att de skall hitta en aktivitet som passar dem och som de trivs med. Vidare anser två av lärarna att ett viktigt mål är att eleverna skall lära sig något på deras lektioner: Det viktigaste är: att eleverna rör på sig, att dom går ut med ett leende på läpparna och att dom faktiskt har lärt sig något och att dom hittar någonting som dom vill syssla med på fritiden. Så dom fyra sakerna tycker jag är viktiga (Lärare 3). Exakt vad de skall lära sig kommer inte fram i lärarens svar men i följande citat får vi veta vad en lärare anser att är viktigt att eleverna lär sig: Det är så stora frågor men mål, förstås att dom också har lärt sig någonting inom idrotten då att dom kan skilja på dom olika idrotterna. [ ] Att dom lär sig då, kanske regler inom vissa sporter, eller inom alla sporter då, lite grundregler då att kanske förstå skillnaden också på skolregler och riktiga regler. Och lär sig inom bollsporter kanske lite hur taktik fungerar och vad sporten går ut på så (Lärare 4). Läraren visar en tydlig inriktning på kunskaper om hur olika fysiska aktiviteter går till och då främst idrotter och sporter. Samma lärare nämner även att det är viktigt att hänga med i vad som kommer nytt i samhället så att eleverna får pröva på så mycket av det som finns som möjligt. Ingen lärare nämner specifikt att eleverna skall lära sig om hälsa inför framtiden utan de fokuserar mycket kring idrott och de fysiska aktiviteterna. Ett viktigt mål är alltså att undervisningen skall vara roligt på ett eller annat sätt, men syftet med det roliga verkar till stor del vara för att eleverna skall hitta ett intresse för någon fysisk aktivitet för fritiden. Ett annat mål som lärarna anser som viktigt är att eleverna verkligen skall lära sig något på lektionerna men vilka kunskaper de syftar på är otydligt, förutom att eleverna skall lära sig olika idrotter och sporter. Ingen av lärarna nämner dock något om hälsa när de talar om mål med undervisningen i idrottsämnet Viktigaste innehållet inom idrottsämnet enligt lärarna Under intervjuerna nämner lärarna att variation är viktigt i undervisningen men att det samtidigt skall finnas en koncentration i innehållet. De menar att man inom en period kan ha ett antal aktiviteter som roterar som innehåll under den perioden så att det blir som en helhet. En respondent nämner att undervisningen skall fungera som en röd tråd, och att läraren medvetet skall bygga på och gå ett steg vidare i innehållet och att det blir en ny utmaning för eleverna vid varje tillfälle de har t.ex. basket. En annan lärare nämner även att eleverna behöver ha vissa moment som kommer igen flera gånger så att de känner igen sig och får känna att de utvecklas. Två av lärarna tar upp bollsporter eller de stora och populära grenarna som ett eventuellt problem. De menar att det är vanligt att ha mycket av dem i undervisningen och att man skall försöka variera med alla nya aktiviteter som utvecklas i samhället också. Sedan tar lärarna individuellt även upp lite olika saker när de talar om innehållet. En av dem tar upp vikten av den fysiska aktiviteten under lektionen och att alla skall röra på sig så mycket som möjligt. 14

21 Så vill jag alltid försöka få att det är mycket rörelse, att dom får just den här konditionen vid varje tillfälle att dom får rörelsen då väldigt mycket. Att det inte blir sådär stillastående utan man försöker hålla ett tempo att det rullar på under lektionen och sådär då (Lärare 4). Fokus ligger alltså på det fysiologiska, att det är elevernas kroppar som skall röra på sig och aktiveras så att konditionen förbättras. En annan lärare nämner samarbete som ett viktigt innehåll i sin undervisning. Jag skulle säga att det är samarbete som det läggs tyngd på. Och det finns ju i läroplanen också att det ska va samarbete, och det håller jag med om till den delen att idag är alla så individfokuserade på sig själva att man bara tittar på vad jag får (Lärare 2). Återigen tar en lärare stöd från läroplanen i sitt svar, men även den egna åsikten får utrymme där en bra gruppdynamik för att få med hela gruppen i sin undervisning används som argument till samarbetsövningar. Samma lärare är vidare mån om att få med och se alla elever i sin undervisning och därför tonas alla tävlingsmoment ner på lektionerna. Även individualisering betonas av en lärare, som menar att man skall anpassa undervisning efter allas behov och då planera undervisningen så att ribban ligger, varken för högt eller lågt för eleverna. När det gäller innehållet i lärarnas undervisning betonar de mest variationen och att man inte bara har med de mest populära föreningsidrotterna och grenarna som t.ex. fotboll. Samtidigt verkar de inte vilja ha allt för stora mellanrum mellan lektionerna med samma aktivitet utan de vill att alla elever skall hinna utvecklas i en aktivitet och att undervisningen därför är upplagd som en röd tråd, att den blir svårare och eleverna kan utvecklas. Vidare verkar lärarna ha lite olika uppfattning om vad som är viktigt att tänka på om innehållet och deras spontana svar hade relativt olika tankegångar. Samarbete är emellertid något som fler av dem nämner men de tar upp det vid olika tillfällen under intervjuerna. Ser man till ämnets hälsomoment är det ingen lärare som medvetet tar upp hälsa Vad är hälsa i idrottsämnet enligt lärarna? Det som samtliga lärare fokuserar på när de talar kring hälsa är den fysiologiska och kroppsliga delen. Hur man skall må bra och hur man kan uppnå hälsa är något som alla lärarna nämner när de tänker på hälsa. På gymnastiken är det nog, den här alltså, motionen och ett överlag hälsosamt liv då att man har balans med sömn [ ] ergonomi och att man rör på sig (Lärare 1). Den här läraren talar om ett hälsosamt liv och nämner några faktorer som anses tillhöra ett sådant liv. Hälsa det är ju mera det här hälsobegreppet det att man, vad man kan göra för att undvika skador tillexempel, livslång fysisk aktivitet tillexempel och där man kan påvisa vilka vägar man kan gå för att hålla en ganska bra kropp genom hela åren (Lärare 2) När de relaterar hälsan till idrottsämnet är det den fysiska aktiviteten och att röra på sig som är den viktigaste aspekten på hälsa. Nästan allt det som lärarna benämner som hälsa är på ett eller annat sätt kopplat till kroppen. Förutom att röra på sig nämner de även kost, sömn, ergonomi, förebyggande av skador, droger, hur kroppen fungerar, pulsen och kondition och hygien. Det är den hälsa som lärarna anser hör till idrottsundervisningen men de tar även upp 15