Min syn är att det fortfarande först och främst är ett praktiskt ämne

Transkript

1 Rapportnummer: 2014vt00887 Institutionen för pedagogik, didaktik och utbildningsstudier Examensarbete i utbildningsvetenskap inom allmänt utbildningsområde, 15 hp. Min syn är att det fortfarande först och främst är ett praktiskt ämne En studie om synen på förhållandet mellan teori och praktik i ämnet idrott och hälsa. Författare: Eriksson Henrik Handledare: Lundin Anna Examinator: Stellan Sundh

2 Sammanfattning Denna studie inriktar sig emot att belysa lärare och elevers syn samt uppfattning om förhållandet mellan teori och praktik i ämnet idrott och hälsa. Två kvalitativa respondentintervjuer genomfördes med lärare på gymnasiet samt två kvalitativa gruppintervjuer med elever på gymnasiet. Dessa metoder användes för att få en djup bild av respondenternas erfarenheter och känslor gällande fenomenet. Det teoretiska ramverk som denna studie vilar i stort sätt på begreppet KASAM (känsla av sammanhang). Som till stort handlar om det salutogena hälso-kontinuumet och hur begriplighet, hanterbarhet och meningsfullhet påverkar detta. Resultatet visar att det finns en ganska traditionell bild av vad teori och praktik är och även vad ämnet först och främst handlar om. Det var en kombination av teori och praktik som lärarna lyfte som det viktigaste för att eleverna skulle få en undervisning som var både hanterbar, begriplig och meningsfull. Dessutom lyfter båda de medverkande lärarna att det fanns en ökad teori mängd i ämnet och detta hade både positiva och negativa följder för ämnet och elevernas möjlighet att känna en stark känsla av sammanhang. Vidare i resultatet presenteras elevernas syn på deras egen undervisning och vad det är som är motiverande, vad som gör det lätt att förstå och ta till sig innehållet i ämnet. Aspekter som kombination av teori och praktik, rörelseaktiviteter, dialog med läraren och kunniga lärare är alla faktorer som eleverna på något sammanhang betonar i relation till undervisningen. Till slut visar det sig även att det som eleverna vill ha ut av sin undervisning för att den ska vara hanterbar, begriplig och meningsfull är relativt liknande med hur de redan uppfattar ämnet. Nyckelord: Idrott och hälsa, KASAM, teori och praktik

3 Innehåll 1. Inledning Bakgrund Förändringar inom skolväsendet Folkhälsa Litteraturgenomgång Tidigare forskning Forskning om lärare och deras syn på ämnet idrott och hälsa Att förhålla sig till begreppet hälsa Vad säger eleverna? Folkhälsan i fokus Teoretisk utgångspunkt KASAM Tankar kring KASAM Ramfaktorteorin Syfte och frågeställningar Syfte Frågeställningar Metod Val av datainsamlingsmetod Urval Genomförande av datainsamling Bearbetning och analysmetod Metodiska överväganden Etiska aspekter Validitet och reliabilitet... 16

4 6. Resultat Lärarnas syn på teori och praktik i undervisningen Hur blir undervisningen hanterbar, begriplig och meningsfull för eleverna? Teori i styrdokumenten, påverkar det elevernas känsla av hanterbarhet, meningsfullhet och begriplighet? Hur upplever eleverna idrott- och hälsoundervisningen? Hur anser eleverna att undervisningen bör läggas upp för att den ska vara mer motiverande, lättare att förstå samt lättare att möta och ta till sig? Analys Lärarnas syn på teori och praktik i undervisningen Hur blir undervisningen hanterbar, begriplig och meningsfull för eleverna? Teori i styrdokumenten, påverkar det elevernas känsla av hanterbarhet, meningsfullhet och begriplighet? Hur upplever eleverna idrott- och hälsoundervisningen? Hur anser eleverna att undervisningen bör läggas upp för att den ska vara mer motiverande, lättare att förstå samt lättare att möta och ta till sig? Sammanfattning av analys Diskussion Konklusion Litteraturförteckning Bilaga Bilaga

5 1. Inledning Under mina studier för att bli lärare har jag stött på många frågor, problematiseringar och utmaningar inom yrket t.ex. kring bedömning av lärande, det administrativa kring yrkesrollen och upplägg av undervisning med mera. Utöver detta grundar sig en utmaning i mitt val av att inrikta mig mot att bli idrott- och hälsa-lärare. Denna utmaning grundar sig i den utveckling som skett i ämnet idrott och hälsa under de senaste 20 åren, som till stor del handlar om den ökade mängden teori och hur detta bör arbetas med i relation till de mer traditionellt praktiska momenten i undervisningen. Detta har blivit en allt större fråga i och med de nya läroplanerna som kommit, decentraliseringen samt en strävan efter en högre grad av professionalisering inom yrket. Denna professionalisering av yrket bidrar till en möjligt högre status för lärare som yrke, men har möjligen också en förmåga att ställa krav och sätta förutsättningar som kanske inte är till fördel för elevernas uppfattning av skolan och speciellt deras uppfattning av idrott och hälsa. Nya styrdokument kan medföra krav och förutsättningar vilket leder till att lärarna får fler uppgifter som har en teoretisk grund men är byråkratiska och administrativa. Dessutom finner jag detta ämne intressant då jag under mina VFU-perioder under utbildningens gång inte har varit hos någon handledare som riktigt vet hur man ska utföra denna kombination av teori och praktik på ett givande sätt för eleverna. I och med denna osäkerhet bland mina förra handledare, ger det mig en bild av att en kombination av teorianvändning och praktiska moment i ämnet möjligen är främmande i mångas ögon. Att idén om att idrott och hälsa fortfarande endast är idrott och inte idrott för hälsa verkar vara något som lever kvar. Detta är något jag känt av under mina olika praktikperioder både under 1994 års läroplan (Lpf 94) och den nya som kom 2011 (Lgy 11). Men jag skulle heller inte säga att det är mina handledares fel att de inte är säkra på hur de ska arbeta med en integration av teori i praktiken eller vice versa. Detta för att det fortfarande finns en problematik med ramfaktorer så som tid, stora klasser, för få lektionstillfällen och styrdokument som alla påverkar hur de som pedagoger kan lägga upp och planera undervisningen. Decentralisering på 90-talet och läroplanerna Lpf 94 samt Lgy 11 innebar en riktning mot en friare roll för lärare i deras arbete med hur de ska uppnå de krav och mål som ställs på dem. Den friare rollen har även en risk att medföra problem i och med att olikheter i undervisningen kan uppstå, både lärare emellan och mellan skolor. Dessa olikheter i undervisningen kan i sin tur påverka elevernas möjlighet att uppnå kursmålen på ett givande sätt. I skenet av detta och när teorikopplingen i ämnet idrott och hälsa blir tydligare i och med dessa reformer ställs även frågan på sin spets, om hur teori och praktik bör samspela i ämnet. Sedan finns så klart aspekter av folkhälsan som ger ytterligare en dimension i diskussionen om teori och praktik i ämnet. Här landar debatten i att folkhälsan har blivit ett problem för att barn och ungdomar inte rör på sig på fritiden på samma sätt som förut, vilket innebär att ett stort ansvar hamnar på idrott- och hälsa-lärarna att ge barn och ungdomar den rörelse de behöver för att må bra. Detta i relation till en ökad teorimängd samt ramfaktorer så som tid, ekonomi och t.ex. läroplaner kan medföra svårigheter med att lägga upp undervisningen. Utöver detta har jag även märkt under min utbildnings gång att elevernas egna intressen och attityderna till ämnet spelar en stor roll i valen och utformningen av undervisningen. Dessa 1

6 attityder och intressen har en möjlighet att bli något positiva om eleverna vet varför de gör saker och har verktyg till hands för att förstå den undervisning de ställs inför. I relation till att ta till vara på elevernas intressen och attityder gentemot ämnet så har jag intresserat mig för hälso-begreppet KASAM. I den komplexa verklighet idrott- och hälsa-läraren befinner sig i när utmaningar som ovan nämnts ska bearbetas, behöver de också tänka på hur eleverna ska kunna bearbeta den undervisning som vi lägger upp. Det är inte bara att lägga upp en undervisning och sen låta det gå som det går. Jag har funnit tanken om begriplighet, hanterbarhet och meningsfullhet som är grunderna i KASAM, väldigt intressanta och givande för mig som kommande lärare i relation till detta. Just för att de begreppen har en möjlighet att på ett givande sätt hjälpa pedagogen och eleverna i deras verklighet när det kommer till teori i relation till praktiska moment i undervisningen. Det finns en mängd olika faktorer som påverkar fenomenet som är förhållandet mellan teori och praktik i ämnet idrott och hälsa. Därför känner jag att det är ett intressant område som det absolut behöver grävas djupare i, inte minst kan jag få en hel del lärdom av att skriva om något som är en stor del av min kommande vardag som lärare. Därför har jag funnit det viktigt att inrikta mig på att skriva om detta förhållande mellan teori och praktik i relation till KASAM i undervisningen både ur ett lärar- och elevperspektiv. 2

7 2. Bakgrund 2.1. Förändringar inom skolväsendet Som med många andra skolrelaterade utmaningar ligger en stor grund av den möjliga teorioch praktikbaserade utmaningen i reformer. Det är speciellt tre reformer som är av vikt till detta examensarbetes forskningsproblem. Först och främst decentraliseringen av skolan och de nya läroplanerna som kom 1994 (Lpf 94) samt 2011 (Lgy 11). Decentraliseringen ligger till grund för utmaningen då den medför att lärarrollen förändras i och med en mer mål- och resultatstyrd skola istället för en mer regelstyrd skola. 1 Skolinspektionens granskning över innehållet i ämnet idrott och hälsa (som fortsättningsvis kommer benämnas IoH när det syftas till ämnet) 2010 visar tydligt på en oklarhet i ämnet gentemot kursplanerna. Innan denna rapports resultat presenteras så ska det bara snabbt nämnas att det är en rapport som grundar sig på en dags observationer på 172 grundskolor i 64 olika kommuner runt om i Sverige. Det var 304 lektioner som granskades under denna period och allt som allt gjordes över 800 noteringar över lektionsinnehållet. 2 Granskningen visar att det fortfarande är bollspel och bollekar som dominerar innehållet under lektionerna i ämnet IoH. Detta påverkar lärandet till förmån för de som är aktiva på fritiden inom bollspelsrelaterade aktiviteter. Dessutom påverkar det elevers delaktighet då en stor del av eleverna hellre gör något annat än att just spela någon form av bollspel. Vidare fanns även faran att undervisningen fokuserar på prestige och tävlan vilket går helt emot de kunskapsmål som eleverna ska uppnå. Detta betyder att eleverna riskerar att bli bedömda utifrån något som över huvud taget inte finns med i kursplanen. 3 I relation till den höga andelen bollspelsrelaterade aktiviteter var det en låg grad av noterade hälsomoment i undervisningen. För att tydligt visa på den låga graden av hälsa som innehåll under detta nedslag i undervisningen var det 12 noterade inslag av hälsa i undervisningen av de över 800 som sammanlagt hade noterats under granskningen. Hälsa hade inte heller behövt vara ett dominerade moment i undervisningen utan alla moment skulle noteras oavsett hur stora eller små de var. Detta gör att det syns en stor frånvaro av både små och stora moment av hälsa vilket visar på en undervisning som inte på ett vidare bra sätt står i samklang med läroplanens innehåll. Skolinspektionen skriver i sin rapport att det är ytterst konstigt att hälsa får en så liten plats i undervisningen med tanke på dess stora roll i kursplanerna. 4 Den forskning som Skolinspektionen tagit del av visar att lärarna har en fysiologisk syn på hälsa, vilket betyder att de i grova drag anser att om eleverna rör på sig kommer de bli hälsosammare och att de arbetar med hälsa som mål. I relation till kursplanerna anser dock Skolinspektionen att detta är en för smal och trång syn på hälsa för att eleverna ska få möjlighet att uppnå kunskapsmålen. 5 1 Forsberg & Wallin (2006) s.132f 2 Skolinspektionen (2010) s.5 3 Skolinspektionen (2010) s.6 4 Skolinspektionen (2010) s.8 5 Ibid 3

8 2.2. Folkhälsa Barn och ungdomar är en åldersgrupp i samhället som är i stort behov av att röra på sig dagligen. Det moderna samhällets teknologiska utveckling har på bekostnad av spontanidrottandet så som att spela innebandy på gatan och springa i skogen utan något som helst mål förutom att just springa m.m. medfört en mer stillasittande livsstil vilket kräver kunskap om hur viktigt det är att vara aktiv visar en rapport från Statens folkhälsoinstitut. 6 När tid tas från det praktiska till förmån för det teoretiska kan det skapas en osäkerhet om vad som är viktigast: att röra på sig eller att veta varför man ska röra sig. Något av det absolut viktigaste med undervisningen i IoH är att det finns en balans mellan det teoretiska och praktiska där båda perspektiven samverkar för att öka elevers förståelse för hälsa på ett verkningsfullt sätt. 7 En del av IoHs uppdrag enligt styrdokumenten skall vara att låta elever testa på nya idrotter och aktiviteter som förhoppningsvis kan göra att ett intresse skapas för ett framtida utövande. 8 Det problematiska är att de teoretiska och praktiska inslagen inte alla gånger integreras för att verka för elevens ökade kunskap. Det finns därmed ett dilemma för hur dessa två sidor av samma mynt ska förhålla sig till varandra, detta tas upp av Annerstedt 9 Till sist ska styrdokumentens roll lyftas. I Lgy 2011 för IoH finns ett centralt innehåll och kunskapskrav som pekar på lärarens uppdrag att bland annat ge eleverna förmågor och kunskaper om vikten av fysiska aktiviteter och naturupplevelser för den kroppsliga förmågan och hälsan. Dessutom ska eleverna kunna planera och genomföra fysiska aktiviteter som befäster samt vidareutvecklar deras kroppsliga förmåga och hälsa. 10 Vikten som finns i att lyfta dessa två aspekter från läroplanen är att visa på att kroppslig förmåga och hälsa samexisterar i läroplanen och bör därmed kanske även samexistera i undervisningen. Idrott- och hälsa lärarna ställs inför många frågor och faktorer när de ska planera och genomföra sin undervisning; jag har ovan nämnt några av dessa aspekter. I relation till detta kommer detta examensarbetes syfte att vara att undersöka idrott- och hälsa lärares samt elevers syn på förhållandet mellan teori och praktik i ämnet idrott och hälsa samt hur detta kan påverka elevernas uppfattning av ämnet. Detta kommer i slutändan att ställas emot Antonovskys begrepp KASAM som detta examensarbete kommer att ha som teoretisk utgångspunkt. Delarna i KASAM som är hanterbarhet, begriplighet och meningsfullhet kommer att presenteras tillsammans med KASAM i sin helhet i avsnittet teoretisk utgångspunkt. Dock kan det redan nu poängteras att dess stora användning i relation till detta examensarbetes syfte blir att vara komponenter som ska resoneras kring i relation till lärares och elevers syn på förhållandet mellan teori och praktik i ämnet idrott och hälsa och därmed om det uppfattas som att undervisningen har möjligheter att bli en miljö där eleverna känner att undervisningen just är hanterbar, begriplig och meningsfull. 6 Statens folkhälsoinstitut (2012) s. 7f & 21 7 Skolverket (2011) s.83 8 Skolverket (2011) s Annerstedt (2001) s.8 10 Skolverket (2011) s.83 4

9 3. Litteraturgenomgång 3.1. Tidigare forskning I denna del kommer den tidigare forskning inom de områden som berör idrott- och hälsaundervisning att presenteras. Det som kommer att tas upp är av vikt för detta examensarbete dels då det ger en grund att stå på från tidigare forskning, men även för att det ger en insikt i problematiken och en del frågor som kan existerar kring ämnet idrott och hälsa. I slutändan kommer även dessa delar ligga till grund för en diskussion kring syftet med detta examensarbete Forskning om lärare och deras syn på ämnet idrott och hälsa Jane Meckbach berör i ett av sina forskningsarbeten lärare och deras syn på ämnet idrott och hälsa. Syftet är att undersöka hur lärare talar om kunskap och lärande i skolämnet idrott och hälsa samt att studera det förändrade läraruppdraget. 11 Anledningen till att undervisningsprocesser i ämnet idrott och hälsa är så intressant som forskningsobjekt enligt Meckbach är på grund av dess frånvaro inom forskningsvärlden. Meckbach pekar på att undervisningsprocessen skapas i samklang mellan lärare, elever och text (innehåll) som i sin tur står under kontroll och reglering av de olika styrdokument som finns. Undervisningsprocessen är därmed komplex och hur lärarna ser på detta är av värde. Frågor som väcks är bland annat vad som förmedlas i ämnet och varför lärarna väljer det innehåll som ges under lektioner. 12 Till slut visade denna studie på en osäkerhet bland de idrott- och hälsa lärare som deltagit i studien om ämnets vikt och en avsaknad av vilka kunskaper som ska förmedlas. Vidare menar forskaren att ett perspektiv av vilka kunskaper det är som ska framhävas är av vikt för att undervisningsprocessen ska vara givande för eleverna. 13 Ingrid Karlefors diskuterar lärares uppfattning av den reducerade undervisningstiden i ämnet och om denna reducering kan ha något samband med att lärare i IoH arbetar ämnesöverskridande. Undervisningstiden för ämnet har reducerats på 1990-talet till förmån för andra ämnen. Utöver detta framhäver även Karlefors de förändringarna som skett inom läroplanen för ämnet. Förändringar som medfört att hälsoaspekten i ämnet framhållits mer. Resultatet i studien grundade sig både på en enkätstudie samt intervjuer. Det som Karlefors kommer fram till är att det är innehållet i ämnet som medför en problematiken, enligt lärarna som deltog i studien är bollsporter det som präglar undervisningen i IoH. Detta är inte något som ger den bredd som behövs för att eleverna ska kunna få ett livslångt intresse för hälsa och att röra på sig. 14 Denna forskning visar på ett stort problem och ett problem som detta examensarbete också berör: att lärarna i idrott och hälsa möjligen är osäkra på sitt kunskapsuppdrag och vilka kunskaper som ska förmedlas till eleverna och hur detta kan göras. Denna osäkerhet kan medföra konsekvenser som gör det svårt för elever att i undervisningen känna begriplighet, 11 Meckbach (2004) s.2 12 Meckbach (2004) s.1 13 Meckbach (2004) s.6 14 Karlefors (2002) 5

10 hanterbarhet och meningsfullhet. Det kan även påverka vilka tankar lärare har om undervisningen och hur denna ska bedrivas för att eleverna ska få möjlighet att känna just begriplighet, hanterbarhet och meningsfullhet. Det är något som detta examensarbete kommer att komma tillbaka till i en senare analys (se avsnitt 6.1 samt 7.1). Nästa artikel berör ett liknande problem men inriktar sig mer på lärarnas osäkerhet om begreppet hälsa och vilka svårigheter detta skapar i undervisningen Att förhålla sig till begreppet hälsa Thedin Jakobsson skriver om problematiken runt idrott- och hälsa lärares förhållande till begreppet hälsa i deras undervisning. Syftet med hennes artikel är att belysa lärares uppfattningar om ämnets mål och innehåll, speciellt inriktat på hur de uppfattar hälsa som begrepp. I bakgrunden till denna artikel belyser Thedin Jakobsson först och främst hur hälsa som begrepp tar sin plats i Lpo 94 och att det har skett en förändring i hur hälsa behandlas i läroplanen. Förändringen som hon lyfter är att hälsa som begrepp blivit mer holistisk i sin inriktning. Med detta menar hon att begreppet handlar mer om samarbetet mellan hälsa, livsstil, livsmiljö, livskvaliteter samt att eleven ska lära sig att kunna ta hand om sin hälsa i framtiden, snarare än att endast arbeta med hälsa i relation till hygien och ergonomi. 15 Vidare lägger forskaren fram att hälsa är ett väldigt komplext begrepp på grund av dess många olika dimensioner. Detta komplexa begrepp tar en stor plats i Lpo 94 men det definieras ingenstans, vilket lämnar ett stort ansvar på den enskilde läraren att själv definiera och arbeta med begreppet hälsa. Detta menar forskaren är problematiskt då en enad syn på hälsa behövs för att en bra hälsoundervisning ska kunna bedrivas. 16 Här kopplar forskaren bland annat hälsa till Antonovskys KASAM och dess begrepp hanterbarhet, begriplighet och meningsfullhet. Forskaren tar upp detta då hon lyfter många olika aspekter av vad hälsa är för något och riktningen på hälsa som forskaren trycker på är är en social och psykisk hälsa som knyter an till just KASAM. Detta på grund av att de ramar och rutiner som undervisningen kan bestå av kan vara med och främja elevernas hälsa och sammanhang i tillvaron. 17 I resultatet som Thedin Jakobsson presenterar finns det fyra punkter som sammanfattar lärarnas svar i intervjuerna. För det första framstår det som att hälsa är något teoretiskt som lärarna tänker på som ett fenomen som bedrivs i den klassiska klassrumsundervisningen. För det andra är det något som andra ämnen behandlar, t.ex. hemkunskap då man undervisar om kost eller naturkunskap då människans kropp behandlas. Dessa ämnen har potential att kombineras med ämnet idrott och hälsa menar Jakobsson, men det görs väldigt sällan. För det tredje menar lärarna att hälsa kan vara de olika aktiviteter som de genomför i ämnet, detta genom att aktiviteterna främjar den fysiska hälsan både på kort och lång sikt. Till sist anser lärarna att hälsa är något som genomförs genom en klassisk förmedlingspedagogik, d.v.s. att läraren informerar om varför och hur det är bra att äta nyttigt och röra på sig m.m Thedin Jakobsson (2004) s.1 16 Thedin Jakobsson (2004) s.1 17 Thedin Jakobsson (2004) s.4 18 Thedin Jakobsson (2004) s.3 6

11 Björn Sandahls avhandling riktar sig emot att jämföra idrott och hälsoundervisningen i skolan på en normativ och en praktisk nivå. Avhandlingen berör den förändring som sker på talet. Syftet var att undersöka den verkliga undervisningen och innehållet som beskrevs i dåvarande läroplan och därmed se om och vilka skillnader som fanns. Till att börja med beskrivs den förändring som skett i samhället och att idrott som ämne har anpassat sig efter det. Några av de aspekter som Sandahl redogör för är hur hälsobegreppet har förändrats och att detta har påverkat läroplaner i ämnet IoH över en längre tid. Begreppet hälsa har förändrats från att har varit inriktat på personlig hygien och fysisk aktivitet och förändras till att omfatta individens livsstil och faktorer inom psykologisk hälsa. 19 Denna artikel visar på ett bekymmer med att lärarna inom ämnet idrott och hälsa som deltog i studien har svårigheter med att definiera hälsa och att berätta hur hälsa kan och bör arbetas med för att eleverna ska få någon lärdom och nytta av hälsoundervisningen. I relation till detta examensarbete är det då möjligt att den undervisning som bedrivs kommer gå förlorad då eleverna inte kommer att känna en hanterbarhet, begriplighet och meningsfullhet med hälsoundervisningen Vad säger eleverna? Håkan Larsson tar upp frågor kring elevers syn på ämnet idrott och hälsa upp. Larsson lyfter aspekten av att ämnet i sig är väldigt komplext om vi ska se till debatter kring ämnet, gällande styrdokument och inte minst vad lärare och elever säger om ämnet. I artikeln som grundar sig på en enkätstudie utgår Larsson från fyra teman som inriktar sig på elevers syn på ämnet idrott och hälsa. I det första temat har Larsson tagit del av data som visar på att eleverna tycker att ämnet är ett roligt ämne och har ett högt egenvärde i själva rörelsemomenten. Vidare i samma tema kom data fram som visar på att elever inte anser att IoH är ett riktigt ämne i relation till de andra ämnena i skolan. Ett riktigt ämne i detta fall var nämligen de ämnen som kan ses som mer teoretiskt inriktade. Forskaren i fråga höjer då tanken om att förändringen av ämnet mot ett mer teoretiskt för att ämnet ska legitimeras och vara ett riktigt ämne är till fördel för elevernas inställning till ämnet. I relation till detta funderar även forskaren även på om eleverna skulle vinna eller förlora på en sådan förändring. 20 Viktigheten i ämnet var det andra temat och där behandlar forskaren data som visar på att eleverna kan peka på ämnets viktighet bortom klassrummet, d.v.s. att de kan se nyttan med IoH i ett längre perspektiv och i relation till deras förmåga att klara av de andra ämnena i skolan. I och med detta kommer forskaren tillbaka till samma diskussion att ämnet ses som ett roligt ämne. Poängen i slutändan kretsar kring om det roliga kan vara det samma som det viktiga på ett fördelaktigt sätt. Här uppstår dock ett problem enligt forskaren: det roliga förknippas allt för ofta med föreningsidrott för att det på ett givande sätt ska fungera med det viktiga d.v.s. kunskapsmålen. Dessutom kvarstår frågor som om idrott- och 19 Sandahl (2005) 20 Larsson (2004) s. 4 7

12 hälsoundervisningen förändras för mycket kommer dess meningsfullhet försvinna i samma takt som inspirationerna från föreningsidrotten minskar? 21 Det tredje temat handlar om det lärande som idrott- och hälsoundervisningen ska stå för. Forskaren Thedin Jakobsson som har utfört en liknande studie fast där fokus ligger på kunskapssynen idrott- och hälsolärare har. En stor del av synen där består av att kunskap delar på sig när det gäller IoH: där idrott är att praktiskt kunna göra något medan hälsa är teori och kunskap om något. Detta har medfört att hälsomomenten har blivit mer som de riktiga ämnena i skolan, d.v.s. förmedling av kunskap genom föreläsningar, PowerPoints m.m. och även här uppstår då dilemmat att ämnet löper risken att förlora sin dragkraft, att eleverna ska förlora intresset för att det blir mer likt de mer teoretiska inriktade ämnena. 22 Till sist ska frågan om vad eleverna anser om elevinflytande tas upp. Enligt eleverna handlar detta om att på ett kollektivt sätt bestämma en aktivitet som ska utföras under lektionen. Här uppstår dock svårigheter med att de aktiviteter som kommer fram är starkt förknippade med föreningsidrotten. Problemet blir då att föreningsidrotten kanske inte alltid är förenligt med det som enligt styrdokument är viktigt men istället det som eleverna tycker är roligt (inte alla elever). Så hur mycket plats ska föreningsidrott ges blir frågan, hur mycket plats bör rörelseglädje ta i relation till det som är viktigt. 23 Artikeln av Larsson 24 är ett bra exempel att lyfta fram då den visar på den komplexitet som finns inom IoH. Det är inte bara lärares syn på ämnet och vad kunskap och lärande är som är av vikt, utan även elevernas syn och uppfattningar på vad som är roligt, viktigt, lärande och kunskap. Dessa aspekter finns med hela tiden. Förhållandet mellan IoH blir i detta scenario en fin balansgång och dessutom en utmaning för om lärare ska kunna kombinera ihop det roliga med det viktiga utan en för stark inspiration av föreningsidrotten; kanske speciellt om undervisningen ska uppfattas som begriplig, hanterbar och meningsfull av eleverna Folkhälsan i fokus Suzanne Lundvall skriver i sin artikel om IoH i relation till folkhälsan och skolans oförmåga att uppfylla detta. Det finns nästan inga ramfaktorer som talar för att elever ska både få röra sig på ett bra sätt och få en givande kunskap om hälsa i ämnet som det såg ut 2004 menar Lundvall. Detta dels för att just ramfaktorerna talar emot det, men även för att lärarna inte har en klar bild av hur arbetet med hälsa bör läggas upp något som bl.a. beror på att lärarna inte definierar hälsa, vilket skapar problem då varken lärarna eller eleverna vet vad det innebär att vara hälsosam eller hur man kan få en bättre hälsa. Detta betyder att det uppstår problem både när det gäller folkhälsan på kort och lång sikt Ibid 22 Ibid 23 Ibid 24 Larsson (2004) 25 Lundvall (2004) s.1 8

13 Denna artikel av Lundvall 26 visar på det folkhälsoproblem som kan uppstå och som finns i samhället. Det framhävs i bakgrunden att barn blir allt mer stillasittande på sin fritid vilket ökar kraven på skolan att ge eleverna den fysiska aktivitet de behöver. Detta kan betraktas i relation till att ramfaktorer och lärares möjliga oförmåga att arbeta med hälsa tillsammans med fysiska aktiviteter skadar folkhälsan. Artikeln från Thedin Jakobsson visar på ett problem att förhålla sig kring begreppet hälsa. I relation till den artikeln visar Lundvall på ett minst lika stort problem inom just rörelse, eller rättare sagt inom behovet av att röra sig. 27 Alla dessa artiklar presenteras i detta examensarbete för att visa på den bredd av utmaningar som lärare och elever kan ställas inför i undervisningssammanhang. Dessa olika aspekter och forskningsområden visar alla på utmaningar som skulle kunna innebära svårigheter i utövandet av undervisningen när elever och lärare ska förhålla sig till teori och praktik på ett sätt som gynnar elevers hanterbarhet, begriplighet och meningsfullhet till ämnet d.v.s. hur stark KASAM de känner, uppfattar och eleverna får av undervisningen Teoretisk utgångspunkt I och med de aspekter som tas upp i den tidigare forskningen där utmaningar kring lärares osäkerhet om ämnets viktighet, vilka kunskaper som ska förmedlas, hur lärarna förhåller sig till begreppet hälsa, elevers inställning till ämnet samt folkhälsoproblematiken, så kan man ställa sig frågande till om det finns några bättre eller sämre sätt att ställa sig till dessa fenomen. Detta gör att funderingar kring idrott- och hälsa-lärare och elevers syn på förhållandet mellan teori och praktik och om detta påverkar elevernas uppfattning av undervisningen blir intressant. Detta examensarbete kommer ställa dessa uppfattningar från lärare och elever emot Antonovskys KASAM för att försöka analysera och belysa detta fenomen KASAM Antonovsky diskuterar först och främst frågor om hälsa, vad det är som gör en människa frisk eller sjuk. Alla människor är friska så länge de lever och det finns egentligen bara olika grader av friskhet. Dessa olika grad av friskhet diskuterar Antonovsky som att människan befinner sig hela sitt liv på ett salutogent kontinuum d.v.s. det salutogena kontinuumet handlar om just dessa olika grader av friskhet. Detta i sin tur påverkas av hur stark KASAM (känsla av sammanhang) en person har. 28 KASAM handlar främst om ett hälso-kontinuum d.v.s. ett salutogent hälso-kontinuum och hur de tre olika delarna i KASAM kan påverka en persons hälsa på detta kontinuum. Detta kopplas samman med lärarnas syn på förhållandet mellan teori och praktik genom att om eleverna uppfattar undervisningen som begriplig, hanterbar och meningsfull möjligen kan påverkas av lärarnas syn på teori och praktik och därmed påverka elevernas rörelse på detta hälso-kontinuum. Upplägget från lärarens håll kan då bli av största vikt för att undervisningen inte ska bli negativa stressorer och påverka elevernas hälsa negativt Lundvall (2004) 27 Lundvall (2004) s.3f 28 Antonovsky (2005) s Antonovsky (2005) s.28 9

14 Det första begreppet i KASAM är begriplighet och är den delen i KASAM som syftar till hur en individ upplever olika stimuli. Dessa kan ta form på olika sätt; de kan vara stora, små, inre och yttre. Denna stimuli skulle i skolans värld kunna vara den information som eleverna får under en idrott- och hälsolektion. Det viktiga här är att individen känner att de begriper den stimuli som träffar dem, t.ex. genom att informationen ska vara strukturerad, sammanhängande och tydlig. 30 Nästa begrepp i KASAM är hanterbarhet och med hanterbarhet ligger fokus på elevernas möjlighet att bemöta all det stimuli som läraren ställer dem inför. Vilka resurser har de till sitt förfogande när detta möte sker? 31 Har läraren t.ex. låtit eleverna plocka fram sina tidigare erfarenheter så att eleverna har möjlighet att utifrån sig själva förstå det som framförs? Har teorierna fått knyta an till nya praktiska moment för att lättare ska förstå och ta till sig teorierna? Den sista av de tre grundpelarna i KASAM är meningsfullhet. Denna del handlar om hur individen känner att dess liv har en känslomässig mening. Att en del av de stimuli som de blir träffade av är värda att investera energi i. Denna del av KASAM kan därför ses som motivationen som eleverna behöver eller ska få i undervisningen för att de ska känna en känsla av sammanhang. I meningsfullheten finns även en strävan efter att vara delaktig och att känna motivation för det som gör och känna att det uppskattas. 32 Tanken med dessa tre aspekter är att de ska vara sammanflätade. Att en individ känner att en uppgift i skolan är begriplig behöver inte nödvändigtvis innebära att denna tycker att samma uppgift är meningsfull eller hanterbar. 33 Om pedagogen t.ex. går igenom vikten av ett sunt liv, kan det vara begripligt för en individ men utan rätt pedagogik eller motivation finner samma individ ingen meningsfullhet eller hanterbarhet i detta. Hur stark KASAM en individ har beror på hur individen i fråga kan hantera stressorer. Vad är stressorer? Antonovskys definition är enligt följande: krav som det inte finns några omedelbart tillgängliga eller automatiska adaptiva responser på. 34 KASAM ska ses i samma sammanhang som det salutogena begreppet. D.v.s. att vi befinner oss i ett kontinuum, när vi talar om hur stark eller svag KASAM en individ har. Om en individ har stark eller svag KASAM påverka hur den personen kan hantera stressorer. Stressorer kan relateras till olika teoretiska avsnitt som ska tas upp i undervisning, exempelvis ergonomi och hälsa. Om läraren inte lägger upp en undervisning som för eleven är begriplig, hanterbar och meningsfull kan undervisningens olika moment bli negativa stressorer. På så vis är det möjligt att elevernas förmåga att ta till sig teorierna minskar och får negativa konsekvenser dels för deras hälsas skull, men detta kan även påverka deras förmåga att uppnå kunskapskraven Tankar kring KASAM En aspekt som är värd att ta upp gällande KASAM är dess validitet och reliabilitet som teori och dess användningsnytta i forskningsvärlden. Ulf Jakobsson tar upp och analyserar KASAMs validitet och reliabilitet i relation till psykometrin. Det som är av vikt för denna 30 Antonovsky (2005) s Antonovsky (2005) s Antonovsky (2005) s.45f 33 Antonovsky (2005) s.47f 34 Antonovsky (2005) s.57 10

15 studie i relation till denna artikel är att reliabiliteten för KASAM som verktyg är relativt god. KASAMs största nackdelen är dess oförmåga att användas över tid. I relation till detta diskuterar Jakobsson att reliabiliteten kan höjas om KASAM används i longitudinellstudier. 35 Gällande validiteten med KASAM som instrument för studier pekar Jakobsson på att det finns vissa aspekter av begreppet som gör det svårt att få hög validitet. Olika studier visar på väldigt skiftande resultat och dessutom belyser Jakobsson att forskningsvärlden inte är helt överens om vad KASAM egentligen mäter Ramfaktorteorin Ulf Lundgren forskar bland annat om historian bakom ramfaktorteorin. Teorin innebär att det finns tankar kring ramar som bestämmer utrymmet för en given process. Det faller sig inte så att ramar i sig är en orsak till en viss händelse, utan ramar ger eller ger inte möjligheter till att utföra en process. Om det då t.ex. finns ett givet mål med en handling eller process då behöver ramarna anpassas för att göra det möjligt att uppnå målet. 37 Ramfaktorteorin tas upp i detta examensarbete då både analys och diskussion kommer innehålla just ramar som faktorer. 35 Jakobsson (2008) 36 Jakobsson (2008) 37 Lundgren (1999) 11

16 4. Syfte och frågeställningar 4.1. Syfte Detta examensarbete syftar till att undersöka idrott- och hälsa-lärares samt elevers syn på förhållandet mellan teori och praktik och hur det kan påverka elevernas uppfattning av ämnet idrott och hälsa. Detta ställs i relation till Antonovskys begrepp KASAM för att kunna diskutera hur lärarna anser att teori och praktik kan göras hanterbart, begripligt och meningsfullt samt hur eleverna upplever den undervisning som de tar del av och om den upplevs begriplig, hanterbar och meningsfull Frågeställningar Vilket synsätt har idrott- och hälsa-lärare på teori och praktik i ämnet? På vilket sätt anser idrott- och hälsa-lärare att det är lämpligt att arbeta med teori och praktik i ämnet idrott och hälsa och på vilket sätt kan det bidra till att det blir begripligt, hanterbart och meningsfullt för eleverna? Anser idrott- och hälsa-lärare att det skett en ökning av teorimängden i ämnet idrott och hälsa under de två senaste läroplanerna Lpf 94 och Lgy 11? Upplever eleverna att den undervisning som består av teori och praktik i idrott och hälsa är hanterbar, begriplig och meningsfull? Finns det moment i undervisningen som enligt eleverna är mer begripliga, hanterbara och meningsfulla än andra? 12

17 5. Metod 5.1. Val av datainsamlingsmetod Valet av metod till detta examensarbete är kvalitativa intervjuer då syftet är att få en djupgående bild av olika individers syn och uppfattningar av ett fenomen Urval Urvalet till denna undersökning gjordes utifrån två urvalsformer. Först skedde ett bekvämlighetsurval, vilket innebär att de deltagande personerna blev utvalda av personen som utför undersökningen. 38 Detta val gjordes i relation till de ramfaktorer som finns, som tid och resurser då dessa kan vara avgörande för om en undersökning kan göras. Den andra urvalsformen var ett subjektivt urval som kan användas när målet med undersökningen inte är representativitet för en grupp eller befolkningen. Det subjektiva urvalet är en hjälp för att få in data från individer som anses ha värdefull information i relation till studiens syfte och frågeställningar. 39 Dessa båda urval är så kallade icke-sannolikhetsurval vilket innebär att de inte utgår från en specifik urvalsram, utan istället utifrån forskarens bedömningar om vad och vilka som kan ha något relevant att säga i relation till studiens syfte. Detta medför också att den insamlade datan inte kan representera något annat än just de tillfrågades åsikter. 40 Vid urvalet av de två lärarna som ingick i studien var det två variabler som var av vikt till detta examensarbete: dels att respondenterna var utbildade i idrott och hälsa samt att respondenterna har varit aktiva som idrottslärare åtminstone under de två senaste läroplanerna. Den andra faktorn som har tagits i beaktning har att göra med den tredje frågeställningen: Anser idrott- och hälsa-läraren att det är en ökad teorimängd i ämnet idrott och hälsa, hur påverkar detta undervisningen? då den kräver att idrottslärarna är insatt i förändringen inom yrket. Utöver detta togs inga fler variabler i beaktande när urvalet gjordes. Urvalet av de sju eleverna grundade sig även det valet på ett bekvämlighetsurval och ett subjektivt urval utifrån de erfarenheter jag fick under en VFU-period och de kontakter jag fick med handledarna på den skolan. Jag tog kontakt med min före detta handledare som hjälpte till att välja ut elever från olika klasser. Därmed hoppades jag att dessa gruppintervjuer som kom att genomföras med eleverna skulle ge en djupgående bild av elevernas uppfattningar och syn på förhållandet mellan teori och praktik. 5.3 Genomförande av datainsamling De former av kvalitativa intervjuer som användes är respondentintervjuer samt gruppintervjuer. Båda dessa valdes att vara semistrukturerade, vilket innebär att frågorna som ställdes utgick ifrån en intervjuguide som bestod av öppna och relativt ostrukturerade frågor. Detta för att de intervjuade skulle ha stora möjligheter att få fram sina egna erfarenheter och upplevelse av det fenomen som skulle undersökas. Det minskar även risken för att personen som intervjuar styr intervjun åt det hållet som gynnar undersökningen. Däremot ger det även intervjuaren chansen att just styra intervjun då det finns färdiga frågor (se bilaga 1 & 2) ifall 38 Eliasson (2006) s Ibid 40 Ibid 13

18 att den intervjuade personen inte säger något eller behöver lite hjälp att komma igång. 41 Dessutom har alla intervjuer spelats in för att förenkla analysen och bearbetningen av materialet. En av de former av kvalitativ intervju som valdes är respondentintervju då det vid dessa intervjuer är respondentens erfarenheter och upplevelser av ett fenomen som är av vikt. Därför passar denna form av metod till detta examensarbetes syfte och frågeställningar då den riktar sig till de två idrott- och hälsa-lärarnas samt elevers syn och uppfattning av förhållandet mellan teori och praktik i ämnet idrott och hälsa. Dessa intervjuer har möjlighet om de är väl utförda att ge en chans att få djupare insikter ur respondentens synvinkel genom öppna och naturliga samtal. 42 På grund av dessa två faktorer föll det sig naturligt att välja respondentintervjuer som metod för att intervjua lärarna. Vidare, för att syftet med detta examensarbete skulle uppnås utfördes även två kvalitativa gruppintervjuer med två grupper med 3 och 4 deltagare. Valet att utföra en gruppintervju med eleverna grundar sig först och främst på att det ska vara lättare för eleverna att öppna sig och prata om sin syn och sina uppfattningar i en grupp. Gruppintervjuer valdes även på grund av att eleverna ska kunna komplettera varandra och dessutom ska möjligen intressanta aspekter synliggöra ifall oenigheter i frågor uppstod. 43 I intervjuerna med eleverna har dessutom andra ord än hanterbarhet, begriplighet och meningsfullhet använts för att få ut så mycket som möjligt av intervjuerna. Det finns en risk att om de orden hade använts skulle inte eleverna riktigt förstå vad som menades. Istället har uttrycken motivation för meningsfullhet, förståelse för begriplighet och möta (ta till sig) för hanterbarhet använts 5.4. Bearbetning och analysmetod Bearbetningen och analysen av det insamlade materialet skedde på ett sätt som ansågs vara lämpligt för att analysera vad alla sade under intervjuerna. Till att börja med spelades alla intervjuer in och anteckningar fördes under intervjuerna. Detta var möjligt då det var semistruktur på intervjuerna och detta medförde att tid kunde läggas på att anteckna istället för att leda samtalet. Dessa anteckningar fördes sedan in på datorn och strukturerades upp i ett schema som bestod av intervjuguidens uppbyggnad, för att få struktur på den insamlade datan. Efter att de nerskrivna anteckningarna förts in på ett dokument på datorn kompletterades detta med de inspelade filerna. De lyssnades på och fördes in i samma strukturerade schema som de handskrivna anteckningarna för att få en klar och tydlig bild av vad alla hade sagt i intervjuerna Metodiska överväganden De kvalitativa metoderna var tidskrävande i och med resor och att intervjuerna behövde genomföras. En enkät hade möjligen kunnat vara mer tidseffektiv. Dessutom hade en enkät kunnat minska intervjuareffekten 44 d.v.s. att personen som utför intervjun påverkar svaren från respondenten genom att ställa följdfrågor som t.ex. är ledande, då intervjuaren har ett tonläge som är ledande eller att situationen gör så att den intervjuade känner sig tvungen att 41 Eliasson (2006) s Esaiasson (2012) s Larsen (2007) s Eliasson (2006) s.27 14

19 svara på något visst sätt. Däremot kan enkät som metod göra att det uppstår missförstånd då all personlig kontakt försvinner. Så med syftet i åtanke var valet av kvalitativa metoder ett bra val då det är en personlig kontakt som bäst kan ge individers uppfattningar och syn på deras värld. Valet att spela in intervjuerna är också något som gör det möjligt att förminska felmarginalen i analysarbetet. Intervjuerna spelade så klart endast in med tillåtelse av de intervjuade och detta gjordes i samband med att de blev informerade om de etiska principer som finns. Något som är värt att nämna i relation till de metodiska övervägandena är urvalets omfattning och dess påverkan på studien. Att endast intervjua två lärare är något som påverkar resultatets generaliserbarhet och detta innebär att det inte går att generalisera resultatet gentemot alla lärare utan det är dessa två lärares synpunkter och uppfattningar som presenteras. Detta medför att studien i sig är en fallstudie och det intressanta är att undersöka hur det ser ut på en specifik skola och dess uppfattningar. Detta medför som ovan nämnts begränsningar, och detta har beaktats Etiska aspekter Vid utformningen av intervjuguiden och intervjufrågorna togs etiska krav och rekommendationer från Vetenskapsrådet i beaktning. 45 Dessa etiska krav är konfidentialitetskravet, samtyckeskravet, nyttjandekravet och informationskravet. Alla är av vikt då de berör olika delar av intervjuprocessen och har därmed respekterats. Dessa aspekter meddelades muntligt till de inblandade vid respektive intervjutillfälle. Konfidentialitetskravet handlar i stort om deltagarnas rätt att vara anonyma dels i det publicerade arbetet, men även i bearbetningsfasen av forskningen. 46 I relation till det är de intervjuade anonyma i denna studie och materialet har inte fått tagits del av någon annan än skribenten i bearbetningsfasen. Informationskravet handlar först och främst om att de delaktiga respondenterna har rätt till att veta vad de deltar i för studie. 47 I relation till detta etiska perspektiv fick alla deltagande i studien ett par dagar innan intervjuerna utfördes reda på syftet med intervjun. Nyttjandekravet som aspekt till denna studie skulle ha kunnat spela en roll då respondenterna velat veta i vilket syfte det insamlade materialet används eller nyttjas. 48 För att uppfylla detta krav fick deltagarna reda på att det de säger bara kommer att användas till denna studie. Något som var extra viktigt var att informera eleverna om att det som berättades under intervjuerna inte var något som deras lärare skulle få ta del av. Dessutom ska även samtyckeskravet nämnas. Detta krav ger den intervjuade rätten att när den vill välja att avbryta sitt deltagande i denna studie. 49 Denna rättighet informerades de intervjuade om precis innan intervjuerna ägde rum. Till sist ska nämnas att elevernas godkännande i sig inte räckte för att delta i studien då de är minderåriga, därmed har föräldrarnas godkännande behövts, vilket har erhållits muntligen. Eleverna som var tillfrågade att delta fick först berätta om det hemma och sedan bekräfta deras föräldrars godkännande. 45 Vetenskapsrådet (2002) 46 Vetenskapsrådet (2002) s Vetenskapsrådet (2002) s.7 48 Vetenskapsrådet (2002) s Vetenskapsrådet (2002) s.8 15

20 Anledningen till att de muntliga godkännandena bedömdes vara tillräckligt för att genomföra intervjuerna med eleverna var att kraven på godkännande av elevernas föräldrar förbisågs vilket inte är optimalt och det går emot vetenskapsrådets rekommendationer Validitet och reliabilitet I och med att kvalitativa intervjuer valdes som metod kan det vara enklare att försäkra sig om en hög validitet. Detta för att forskaren under t.ex. en intervju ska kunna ändra sina frågeställningar om det visar sig att den intervjuade har intressanta fakta som forskaren inte hade tagit i beaktning. Detta medför en högre grad av flexibilitet och därmed en högre chans att få en hög grad av validitet i undersökningen. 50 Däremot finns det dilemman i att välja metoder av kvalitativ karaktär i och med att de inte lika ofta som kvantitativa studier förknippas med en lika hög reliabilitet. Det finns aspekter som gör det svårt för forskaren att göra precis samma sak igen. Djupgående kvalitativa intervjuer är ett bra exempel på detta. Det som fångas i dessa intervjuer är den intervjuades känslor, erfarenheter m.m. vilket även medför att mycket data måste tolkas av forskaren vilket kan försvåra en hög reliabilitet i undersökningen Larsen (2007) s.80f 51 Larsen (2007) s.81 16

21 6. Resultat Material från två respondentintervjuer med två idrott- och hälsa-lärare samt material från två gruppintervjuer med sammanlagt sju elever presenteras. De intervjuade lärarna benämns med påhittade namn på L, Lundqvist och Lindström och eleverna som var med i gruppintervju kommer alla benämnas med E och nummer, d.v.s. E1, E2, E3 och E4 är första gruppen, grupp två fortsätter i samma nummerföljd d.v.s. E5, E6 och E7. Dessa bokstäver används för att göra det tydligt när det är en elev (E) eller en lärare (L) som uttrycker en åsikt. Dessutom blir detta ett sätt att hålla sig till de etiska principer som finns gällande anonymitet. Resultatet från dessa intervjuer kommer att presenteras i olika teman som är direkt kopplade till frågeställningarna, se punkt 4 (syfte och frågeställningar) för detta examensarbete. Denna direkta koppling mellan frågeställningar och teman i resultatdelen görs för att få en tydlig struktur, men även på grund av intervjuguidernas närliggande relation till frågeställningarna. Samma uppdelning gjordes i intervjuguiderna för att få en tydlig ram och struktur på den insamlade empirin. De fem olika teman som kommer behandlas är: Lärarnas syn på teori och praktik i undervisningen. Hur blir undervisningen hanterbar, begriplig och meningsfull för eleverna? Teori i styrdokumenten, påverkar det elevernas känsla av hanterbarhet, meningsfullhet och begriplighet? Hur upplever eleverna idrott- och hälsaundervisningen? Hur anser eleverna att undervisningen bör vara för att den ska vara mer motiverande, lättare att förstå samt lättare att möta (ta till sig)? 6.1. Lärarnas syn på teori och praktik i undervisningen. I denna del av resultatet kommer delar från intervjuerna att tas upp som belyser lärarnas bild av teori och praktik i ämnet idrott och hälsa. Intervjuerna började under detta tema med att fråga respondenterna vilken bild de hade av teori och praktik, d.v.s. vad teori och praktik är enligt dem. Lindström inleder med att berättar om sin bild av vad teori är: Teori är att kunna greppa vad det är man håller på med och varför man håller på med det! Varför har vi ett löptest och vad ska det säga? Men också att man förstår bakgrunden till det man ska göra. Även fast man har ett praktiskt ämne är det viktigt att eleverna förstår varför vi gör saker så att de får meningsfullheten av aktiviteten. Här lyfter Lindström en bild som visar på att teori är det som hjälper elever att förstå det som de gör på idrott- och hälsoundervisningen. Att man får en bakgrund till det praktiska och att teorin hjälper till att ge eleverna en meningsfullhet med aktiviteterna i sig. Detta blir dessutom väldigt viktigt enligt Lindström att koppla till läroplanen och de mål som finns för att eleverna ska få större förståelse för varför de gör olika aktiviteter. När Lundqvist ställs inför samma fråga berättar respondenten att hens bild av teori i ämnet idrott och hälsa är allt från att föra en dialog om snabbhet under fotbollsmatchen, att stå framme vid katedern och presentera en Power Point och att titta på film som sedan ska analyseras samt diskuteras. Alla dessa faktorer är på något sätt teoretiska enligt respondenten. 17