PÅ VÄG. En resa i jämställdhet
|
|
- Håkan Bergqvist
- för 8 år sedan
- Visningar:
Transkript
1 1 PÅ VÄG En resa i jämställdhet
2 2
3 Från ord ALLA KVINNOR OCH MÄN ska ha samma makt att forma samhället och sina egna liv. Så lyder målet för den svenska jämställdhetspolitiken som antogs av riksdagen Det övergripande jämställdhetsmålet har brutits ner i fyra delmål. Dessa presenteras längre fram i broschyren. Som en offentlig förvaltning ska vi integrera jämställdhetsmålen i vår verksamhet. Här berättar vi om den resa som gatukontoret i Malmö har inlett för att få en hållbar jämställdhet i kollektivtrafiken. Tack vare medel från Sveriges kommuner och landsting (SKL) har vi under 2009 och 2010 drivit projektet Hållbar jämställdhet i kollektivtrafiken. Till handling MALMÖS FÖRVANDLING från industristad till utvecklingsstad har gjort att stads kartan ritats om i takt med att förutsättningar och utbud har ändrats. Men förvandlingen är långt ifrån klar. I Malmö pågår ett intensivt utvecklingsarbete av framtidens kollektivtrafik. Siktet är inställt på nya lösningar med spårtrafik som ett dominerande inslag. Det innebär stora förändringar i stadsmiljön och nya förutsättningar för resandet. Idag reser kvinnor och män olika mycket med kollektivtrafiken, kvinnor reser generellt sett mer kollektivt medan män reser med bil. Med nya lösningar kan det se annorlunda ut i framtiden. Det finns olika anledningar till varför kvinnor och mäns resmönster skiljer sig åt. Frågan är komplex och kan bland annat förklaras med maktstrukturer i samhället, invanda mönster, familjesituation, ekonomiska villkor och arbetsförhållanden. Utformningen av framtidens kollektivtrafik kan bidra till att kvinnor och män får större möjlighet att forma sina egna liv. Kollektiv trafiken i sig kan inte lösa samhällets jämställdhetsproblem. Men det som faktiskt går att göra ska säkerställas i verksamheten. Vi började med att definiera problemet och aktualisera frågeställningen. Därefter har vi provat nya metoder och arbetssätt. En forskargrupp har följt projektet och systematiskt analyserat och dokumenterat kunskaper och erfarenheter under hela processen. Den här broschyren har vi gjort för dig som arbetar med liknande frågor och projekt. Vi hoppas den kan ge dig nya verktyg och idéer. Vänd blad och läs om hur arbetet har gått och vad det har lett till, på kort och lång sikt. I det stora och i det lilla sammanhanget. FOKUS PÅ TRE OMRÅDEN 1. Vi har kartlagt kunskapsläget i organisationen och studerat hur just vårt projekt tagit sig an jämställdhetsaspekten under arbetets gång. 2. Vi har tagit fram diskussionsunderlag i form av könsuppdelad statistik av resvaneundersökningen Och vi har utvecklat nya former för medborgardialog. 3
4 4
5 Så här reser kvinnor och män i Malmö Hösten 2010 gav gatukontoret Trivector Traffic i uppdrag att undersöka konsekvenserna av kvinnors och mäns resmönster. Hur det skulle se ut om män började resa som kvinnor eller tvärtom? HÅLLPLATS: VERKLIGHETEN Analysen skulle ge svar på fyra frågor. Hur skulle det samlade resmönstret påverkas om män började resa som kvinnor eller om kvinnor började resa som män? Vilka effekter skulle det få på miljön? Hur skulle ytorna i staden påverkas? Och vilka samhällsekonomiska konsekvenser skulle det få? Till grund för analysen låg en undersökning som gatukontoret gjorde 2008, baserad på resvanorna hos Malmöbor i åldrarna år. Ur den kan man bland annat få fram hur långa resor som görs och vilken typ av färd medel man använder. MÄN KÖR BIL KVINNOR GÅR ELLER TAR BUSSEN Generellt sett använder män bil i mycket högre utsträckning än kvinnor. Män använder bil vid 48 procent av resorna, kvinnor vid 34 procent av resorna. Kvinnor är dessutom i större utsträckning passagerare än män när de åker bil. Kvinnor reser kollektivt vid 17 procent av sina resor jämfört med männens 12 procent. Män reser mindre med buss än kvinnor, vid 7 procent av resorna jämfört med 12 procent. Kvinnor och män reser ungefär lika mycket med tåg. Kvinnor går oftare än män, däremot cyklar kvinnor och män lika mycket. MÄN OCH KVINNOR GÖR NÄSTAN LIKA MÅNGA RESOR Kvinnor och män som bor i Malmö gör nästan lika många resor per person och dag. Under en dag har i genomsnitt 83 procent av männen och 79 procent av kvinnorna rest. Det skiljer kraftigt i hur många resor man gör per dag beroende på om man är född i Sverige eller utomlands. Medan svenskfödda kvinnor och män i snitt gör 2,7 respektive 2,8 resor per dag, gör män och kvinnor födda utomlands i snitt 2 resor per dag. Färdmedelsfördelning Annat för män/kvinnor idag Cykel Cykel Till fots Till fots Annat Tåg Buss Bil, Bil, förare passagerare Tåg Buss Bil, passagerare Till fots Till fots Cykel Cykel MÄN KVINNOR Annat Annat Tåg Bil, förare Bil, förare Bil, Bil, passagerare förare Buss Bil, passagerare 5 Tåg Buss
6 MÄN RESER LÄNGRE ÄN KVINNOR Män reser totalt sett 58 km en dag medan kvinnor bara reser 39 km. Män gör fler bilresor än kvinnor och männen gör också betydligt fler flygresor, som ingår i färdsättet annat. Men även om man tar bort posten annat reser män längre än kvinnor, 38 km per dag jämfört med kvinnornas 30 km Årliga emissioner från Malmöbornas resor 13 Partiklar 940 Kvävedioxid CO2 KVINNOR VÄLJER MER HÅLLBARA ALTERNATIV I de områden där det är möjligt verkar det som om kvinnor väljer hållbara alter nativ i större utsträckning än män. Den procentuella skillnaden i antal bilkilometer är större i orter med bättre kollektivtrafikutbud, som till exempel Malmö. Det tyder på att kvinnor faktiskt föredrar och aktivt väljer mer hållbara färdsätt. Olika resvanor är förmodligen en effekt av vilka roller och förutsättningar vi har och dessa skiljer sig åt mellan könen. Däremot finns det lite forskning om hur kvinnor och män värderar olika transportmedel utifrån parametrar som hållbarhet, ekonomi och makt. SKILLNADER INOM KÖNEN Det finns stora skillnader både i reslängd och i val av färdmedel inom könen. Socioekonomiska faktorer som ålder, utbildning och sysselsättning påverkar både hur långt man reser och vilket färdmedel man väljer. Kvinnor som för värvsarbetar kör bil i större utsträckning (40 procent) än kvinnor som är föräldralediga (20 procent). Män i åldern år använder bil mer (57,5 procent) än män i åldern år (37 procent). Skillnader mellan män och kvinnor finns emellertid oavsett annan parameter. UTSLÄPP I MALMÖ FRÅN DAGENS RESOR Analysen visar att de årliga emissionerna från Malmöbornas resor idag uppgår till ton koldioxid, 13 ton partiklar och 940 ton kvävedioxid. Anpassade jämställdhetsmål DE NATIONELLA JÄMSTÄLLDHETSMÅLEN är ett initiativ för att visa riktningen och vilket förhållningssätt som ska eftersträvas när det gäller jämställdhet i organisationer och förvaltningar. Det övergripande jämställdhetsmålet är att kvinnor och män skall ha samma makt att forma samhället och sina egna liv. De finns konkretiserade i fyra delmål. Fyra delmål som gatukontoret rationaliserat och verksamhetsanpassat till det här projektet. 6
7 JÄMN FÖRDELNING AV MAKT OCH INFLYTANDE Det ska råda jämn fördelning av makt och inflytande mellan kvinnor och män i besluts- och genomförandeprocessen i kollektivtrafikplaneringen i Malmö. Målet gäller internt i planeringsarbetet och externt gentemot allmänhet och berörda organisationer som ges möjlighet att medverka vid samråd och remissförfaranden i samband med planeringsprocessen. EKONOMISK JÄMSTÄLLDHET Kollektivtrafiken i Malmö ska bidra till likvärdig tillgång för kvinnor och män till utbildning och betalt arbete som ger ekonomisk självständighet. JÄMN FÖRDELNING AV DET OBETALDA HEM- OCH OMSORGSARBETET Kollektivtrafiken i Malmö ska bidra till att skapa jämn fördelning mellan kvinnor och män avseende ansvar för obetalt hemarbete och möjlighet att ge och få omsorg. TRYGGHET Öka tryggheten genom att minimera risker och eliminera rädsla för att utsättas för könsrelaterat våld/brott i samband med resor i kollektivtrafiken. Otrygghet har negativ inverkan på mobiliteten, målet är att öka tryggheten både under själva resan med kollektivtrafiken och i miljöer i anslutning till kollektivtrafik resorna i Malmö. SÅ HAR DET GÅTT MED MÅLEN De analyser som forskargruppen gjort visar att två av målen, jämn fördelning av makt och inflytande och trygghet, tydligt har blivit belyst under projektet. Satsningen med dialogmöten med medborgarna har lett till att fler grupper har nåtts och deras möjlighet att påverka har därmed ökat. Och genom dia logmötena har trygghetsfrågan kommit i fokus när synen på otrygghet har diskuterats. De andra två målen, ekonomisk jämställdhet och jämn fördelning av det obetalda hem- och omsorgsarbetet, framträder dock inte lika tydligt i projektet. De har inte lyfts i samma utsträckning. De bägge målen är svårare att på kort sikt integrera men faktum är att en väl fungerande kollektivtrafik kan bidra till en mer jämställd resursfördelning och en jämnare arbetsfördelning i hemmet vilket i sin tur kan leda till en mer eko nomisk jämställdhet. 7
8 Att gräva där man står Vi måste bidra med vad vi kan för att skapa samma förutsättningar för alla, man ska inte vara begränsad för att man är kvinna, säger Linda Herrström Göransson, projektledare för Hållbar jämställdhet i kollektivtrafiken. Stadsplanering och byggande har länge präglats av att ha varit en manlig bransch. HÅLLPLATS: PROJEKTLEDAREN Det borde vara en självklarhet att alla har samma makt att utforma sina egna liv vad det än gäller. Men verkligheten ser annorlunda ut. Vad det något diffusa begreppet hållbar jämställdhet i kollektivtrafiken har att göra med att ge alla samma makt att utforma sina liv kan verka oklart. Men vid en närmare titt blir det mer tydligt vad som menas. Det vida begreppet makt innebär i det här sammanhanget rättigheter, skyldigheter och möjligheter. Det har därför en plats även i kollektivtrafiken. Dagens resmönster visar att kvinnor oftare åker kollektivt än vad män gör. Man kan bygga kollektivtrafiken med hänsyn till var kvinnor och män jobbar och bor och stadsplanera så att alla ges samma möjligheter att påverka sitt resande, säger Linda Herrström Göransson. Som kulturgeograf har hon en specialkompetens inom området. En kulturgeograf studerar den samhällsvetenskapliga delen av fysisk planering det vill säga människans roll i planeringen av det offentliga rummet. Och det är just det som är upprinnelsen till att det här problemet även finns i kollektivtrafiken. Det går tillbaka generationer i tiden. Stadsplanering och byggande har länge präglats av att ha varit en manlig bransch. Ofta är de formade i samma skola och med samma synsätt vilket leder till att det då blir ett tankesätt som styr. Och kommer man från samma grogrund och samma kultur så blir det väldigt enkelriktat. Alla de erfarenheterna är natur ligtvis inte dåliga men det blir inte en helhet av det. Vi är många människor som ska leva här i Malmö och då gäller det att få erfarenheterna till sig från alla, så att det blir en helhet, säger hon. Gatukontoret valde att börja med sig själva, att aktualisera frågeställningen och få ett inifrån- och utperspektiv. Se till att öka medvetenheten om problemet. Genom fokusgrupper lyftes kunskapsläget i organisationen fram. Bara genom att vi har haft fokusgrupperna och diskussionerna kring de här 8
9 9
10 10
11 begreppen och frågeställningarna gör att de som var med tänker på annat sätt än de gjorde innan. Genom att lyfta det sker en slags utveckling. Nu har vi ett väldigt intressant diskussionsunderlag som vi kan använda oss av i framtiden. Det är viktigt att se på genusvetenskap som ett kunskapsområde och ta in den kompetensen. Vi har till exempel sagt att vi vill ha en kvalitetsansvarig som säkrar hållbarheten i alla projekt, både den sociala och miljömässiga aspekten. Att ha en uttalad funktion för det här så att man synliggör det, säger Linda Herrström Göransson. UTVECKLA MEDBORGARDIALOGEN En annan viktig del i projektet har varit att bidra till en ökad medborgardialog. Vad som bland annat prioriterades var att få synpunkter från dem som arbetar obekväma arbetstider, som poliser och sjukhuspersonal. Vi visste att vi ville jobba med medborgardialog på ett eller annat sätt. Målet var att samla in kunskap om hur man reser i dag, vilka erfarenheter man har samt vilka förväntningar man har på kollektivtrafiken och resandet i framtiden. Det är viktigt att i beslutsprocessen ta hänsyn till och lyssna till hela befolkningen så att det inte bara blir en liten skara planerare och de som är väldigt starka i samhället som påverkar. Att verka för en ökad medborgardialog som i sin tur ska kunna påverka beslutsfattarna har varit en del av arbetet inom projektet. Den biten vill Linda Herrström Göransson utveckla ytterligare i framtiden. Medborgarnas synpunkter ska uppmärksammas och integreras i verksamheten. Deras bidrag ska värdesättas. Jag hoppas och tror att dialogerna kommer att utvecklas, just demokratiformen kring delaktighet. Att vi får med de sociala aspekterna i våra resonemang, i våra utvärderingar och i beslutsprocesserna så att vi inte bara pratar teknik och kapacitet och så vidare utan att vi har en bredd i vårt fortsatta utredningsmaterial kring framtidens kollektivtrafik, säger hon. Förutom att det handlar om jämställdhet ur ett rättviseperspektiv så ger nya infallsvinklar också en bättre kvalitet eftersom de utvecklar verksamheten. Det blir dessutom mer miljövänligt om män börjar resa mer som kvinnor. En nog så viktig sak och en direkt effekt av jämställdhet i det här fallet. LINDA HERRSTRÖM GÖRANSSON Planerare på gatukontorets trafikavdelning. Kulturgeograf med inriktning mot strategisk planering och hållbar utveckling. Just nu har hon ett delat ledarskap inom arbetet med framtidens kollektivtrafik och planeringen för spårväg i Malmö. Transportsätt till jobbet: Regionbuss och cykel. 11
12 Bort från schablonerna För att få hjälp med att integrera jämställdheten i organisationen har en forskargrupp ansvarat för att systematiskt kartlägga, analysera och dokumentera kunskaper och erfarenheter under processen. De konstaterar att det har skett en positiv utveckling under projektets gång. Gatukontoret är inne på rätt väg. HÅLLPLATS: FORSKAREN Inledningsvis hade organisationen en mer schablonmässig inställning till jämställdhet. Det fanns med som en fråga som måste vara där men de hade inte riktigt reflekterat över varför. Men under projektets gång har man börjat att problematisera frågan och kommit med förslag och idéer till hur man kan gå vidare. Det är en intressant utveckling över tid, säger Charlotta Faith-Ell, forskare och biträdande projektledare för forskargruppen. Jämställdhet har ofta en förmåga att hamna en bit ner på agendan i organisationer och i projekt. Frågan får sällan samma utrymme eller behandlas med samma dignitet som till exempel miljöfrågan eller olika ekonomiska aspekter och kunskapen om jämställdhet blir därefter. Med det här projektet går gatukontoret mot de invanda normerna och lyfter ämnet i ett tidigt stadie. Ett initiativ som får gehör hos forskargruppen. Malmö stad har verkligen tagit tag i frågan, det har varit väldigt tydligt från ledningen att det här är något de prioriterar och att det här är något som de vill jobba med. Den tydliga linjen från ledningen har vi inte sett på samma sätt i andra städer. Och att få in jämställdhet tidigt i ett så intressant projekt som framtidens kollektivtrafik är väldigt positivt, säger Charlotta Faith-Ell. Forskargruppen har främst använt sig av interna fokusgrupper där olika aspekter av jämställdhetsfrågan har diskuteras. Metoden är särskilt lämplig när man vill undersöka åsikter, attityder, idéer, uppfattningar och föreställningar om komplexa ämnen. I början framgick det att det finns en osäkerhet till vad jämställdhet i transportsammanhang innebär och vad själva problemet faktiskt är. Säg att man har en viss pengapott att investera, ska den då investeras i en ny väg eller i kollektivtrafik? Vilka arbetsmarknader gynnar man med de beslut man tar? Är det manliga eller kvinnliga arbetsmarknader man når? 12
13 13
14 Det är konkreta exempel på hur kollektivtrafiken kan vara jämställd eller inte, säger Charlotta Faith-Ell. För att undersöka vilka transportsätt som kan passa bäst i framtiden har gatukontoret tittat på stadsmiljön och konkret jobbat med den. Genom att skapa fiktiva miljöer i bilder med befintliga bebyggelse och gatustruktur kan man på ett överskådligt sätt se hur alternativa, gång-, bil-, cykelvägar och kollektivtrafikstråk påverkar möjligheterna för medborgarna att ta sig till arbetet, hemmet, affärer och fritidsaktiviteter. Lena Levin, projektledare för forskargruppen, menar att det är ett bra exempel på hur gatukontoret har jobbat med frågan. Här tycker jag att de är ett föredöme. Om man ska komma vidare med utvecklingen av hela transportsystemet så måste man också tänka på vilka transportsätt som måste maka på sig för att ge utrymme åt andra. Vår geografi och stadsmiljö ser ut på ett visst sätt och det går inte att få in allting. Vi har inte förmånen att bygga från början längre, säger hon. Gatukontoret ville undersöka vilka som gynnas och vilka som missgynnas av den nuvarande kollektivtrafiken. LYSSNA PÅ FLER Gatukontoret bestämde sig i ett tidigt skede för att arbeta med medborgardialog på ett eller annat sätt. Man ville utveckla dialog formen, använda dess demokratiska form och förtjänsten av de empiriska fakta som den ger och ta tillvara de i utvecklingen av framtidens kollektivtrafik. Genom de dialogmöten som genomfördes fick man information som annars är svår att få del av. Gatukontoret ville undersöka vilka som gynnas och vilka som missgynnas av den nuvarande kollektivtrafiken. Vi frågade oss vilka stora arbetsplatser som binds samman med bostadsområden med hjälp av kollektivtrafiken och vilka arbetsplatser som det inte är möjligt att nå under de arbetstider som människor har. Därför genomfördes dialogmöten med poliser och sjuk huspersonal, som jobbar oregelbundna arbetstider, säger Lena Levin. Charlotta Faith-Ell fortsätter: Det var ganska tydligt att poliserna, som dominerades av män, inte kunde åka kollektivt även om de skulle vilja. Då kommer man tillbaka till vad som är en jämställd kollektivtrafik, att alla människor ska ha makt att själva välja vilket transportsätt de vill. Det är lika illa att tvingas välja bilen, det kan 14
15 ju vara ett dyrt transportsätt som man kanske inte har råd med och därför tvingas kompromissa någon annanstans. De bägge forskarna menar att jämställdhet i det här fallet inte behöver ses som ett enbart feministiskt problem. Lena Levin utvecklar resonemanget. Man kan även se det ur ett maskulinitetsperspektiv, hur män diskrimineras för att de inte har möjlighet att vara hemma eftersom deras arbetsplatser ofta ligger längre bort. Dialogmötena fungerade överlag bra men för att de ska bli ännu bättre i framtiden finns det vissa saker man kan ha i åtanke. En tumregel är att se till att vara tydlig i frågorna, att alla förutsättningar för en fråga ges så att det inte blir öppet för subjektiv tolkning. Följdfrågor är också viktiga för att få fram intressanta resultat. Dessutom måste man se till att det blir en variation av deltagare även inom de olika målgrupperna. Tanken med pengarna från SKL till projektet är att få en hållbar jämställdhet över hela organisationen. Inte bara i det specifika projektet och i gatukontoret utan att kunskaperna också går vidare till andra förvaltningar och att de använder sig av erfarenheterna så att arbetet ger ringar på vattnet. Nu är det viktigt att de fortsätter att diskutera det här i organisationen, jämställdhet kommer inte av sig självt. På samma sätt som man inte kan låta någon annan fråga som man måste ta hänsyn till ligga och skvalpa. Man måste faktiskt ta tag i den och det måste finnas verktyg för det. Till exempel kan man skriva in hur man gör när man startar ett projekt för att få med jämställdhet redan från början. Och man måste också utvärdera sitt arbete och se över så att man faktiskt har gjort det som man ska göra, säger Lena Levin. Charlotta Faith-Ell poängterar att det gäller att även involvera externa aktörer som man arbetar med. Det är viktigt att ställa krav på utredningar, att de inte är schablonmässiga och bygger på gissningar. Man måste se till att de faktiskt baseras på empir i ska data eller utvärderingar där jämställdhet har tagits i åtanke, säger hon. Gatukontoret har visat framfötterna med det här projektet. Utmaningen är att använda sig av de nya kunskaperna och erfarenheterna i utvecklingen av framtidens kollektivtrafik. Det är en tuff uppgift men långt ifrån omöjlig. CHARLOTTA FAITH ELL Fil.Dr i naturresurslära. Teknikutvecklare för Miljö på WSP Samhällsbyggnad, uppdrags ledare i infrastrukturplanering, forskar om miljö och jämställdhet. Transportsätt till jobbet: Tunnelbana LENA LEVIN Fil.Dr i kommunikation. Samhällsvetare med inriktning på olika gruppers mobilitet. Huvudområden är äldre trafikanter och genusperspektiv i transportsystemet. Transportsätt till jobbet: Cykel 15
16 16
17 Vad händer med Malmös miljö? De sätt människor väljer att resa på påverkar inte bara deras egna liv utan även andras. Mäns och kvinnors färdsätt är också intressanta ur ett miljöperspektiv. Om Malmö ska växa och samtidigt förbli en attraktiv och hållbar stad måste trafikproblemen lösas. HÅLLPLATS: FRAMTIDEN Kollektivtrafiken är en nyckel. Blir den mer tillgänglig, framkomlig, bekväm och trygg kan det bidra till att fler män börjar resa som kvinnor. Utvecklas den inte kommer antagligen fler kvinnor att börja resa som män. Det skulle få stora konsekvenser för Malmö om män började resa som kvinnor eller tvärtom. Om kvinnorna hade börjat resa som männen hade nästan hälften av alla resor i Malmö skett med bil. Om männen hade börjat resa som kvinnorna hade bara en tredjedel av resorna i Malmö skett med bil. Kollektivtrafiken skulle totalt öka med 17 procent om män började resa som kvinnor. Och den skulle minska med lika mycket om kvinnor började resa som män. Det totala antalet resor per person och dag skulle inte påverkas eftersom kvinnor och män idag gör lika många resor. Däremot skulle reslängden i kilometer öka med 20 procent om kvinnor börja resa som män och den skulle minska med 20 procent om män började resa som kvinnor. VILKA UTSLÄPP SKULLE MALMÖ HA? Om männen började resa som kvinnorna skulle koldioxidutsläppen minska med 31 procent. Partikelutsläppen skulle minska med 21 procent. Och kvävedioxidutsläppen skulle minska med 35 procent. Bullernivån skulle dessutom minska med 1 avvägd decibel. Det låter kanske inte så mycket men den samhällsekonomiska kostnaden av störningen beräknas minska med 20 procent. I värderingen ingår bland annat den samhällsekonomiska kostnad som exempelvis en ökad risk för hjärt- och kärlsjukdomar medför. Utsläppen och kostnaderna hade ökat på motsvararande sätt om kvinnorna började resa som männen. Om kvinnor började resa som män gör idag RESMÖNSTER ALTERNATIV 1 Annat Annat Till Till fots fots Bil Bil Cykel Cykel Tåg Buss Om män började resa som kvinnor gör idag RESMÖNSTER ALTERNATIV 2 Annat Till fots Bil Cykel Buss Tåg 17
18 SÅ HÄR HAR VI RÄKNAT Beräkningen av miljöeffekterna och konsekvenser för samhällsekonomin baseras på de förändringar av årliga resta kilometer med olika färdmedel som skulle fås om männen i Malmö började resa som kvinnorna och tvärtom. NÅGRA HUNDRA MÖLLEVÅNGSTORG MER ELLER MINDRE Skulle kvinnor börja resa på samma sätt som män skulle ytanspråken för transporter öka med 12 procent och ytanspråken för parkerade fordon öka med 14 procent. Det motsvarar en yta av cirka 200 Möllevångstorg. 18
19 VINSTER OCH FÖRLUSTER De samhällsekonomiska beräkningarna visar att om männen i Malmö skulle börja resa så som kvinnorna gör idag skulle de samhällsekonomiska vinsterna vara stora. De minskade miljöeffekterna, olycksriskerna och buller effekterna skulle årligen motsvara ett värde av 300 miljoner kronor. Men skatte intäkterna från biltrafiken skulle minska med 130 miljoner kronor per år. De ytor som skulle kunna frigöras från trafiksystemen och användas till annat har enligt en grov uppskattning ett värde av 800 miljoner kronor. Skulle kvinnorna istället börja resa som männen gör idag skulle effekterna bli de motsatta, och dessutom något större eftersom kvinnorna i Malmö är fler än männen. 19
20 Gatukontoret + jämställdhet = sant JÄMSTÄLLDHET BORDE VARA EN NATURLIG DEL i alla organisationer. Genom det här projektet har vi tagit ett ordentligt grepp om ämnet och visat att vi vill integrera frågan som en naturlig del i vårt arbete, vad det än handlar om. De öronmärkta pengarna från SKL har gjort att vi kunnat fokusera på en fråga som trots relevansen inte alltid prioriteras och därmed lätt kan hamna i skymundan. Den forskargrupp som medverkat har gjort att projektet vilat på en vetenskaplig grund och haft ett genomarbetat upplägg som finner stöd i forskning och empirisk fakta snarare än antaganden och föreställningar. Det har gjort att projektets innehåll fått en större tyngd. Nu vill vi förvalta och sprida erfarenheterna i ett större sammanhang, så att de får fäste på alla plan i organisationen. När vi snart går in i ett spännande och viktigt projekt om framtidens kollektivtrafik blir det naturligt att lyfta in de nya jämställdhetskunskaperna redan från början. Men projektet har gjort att jämställdhetsfrågan fått genomslag på fler sätt. Nu har Thomas Lundquist, chef för den administrativa avdelningen på gatukontoret, bestämt att jämställdhet ska belysas och tas i åtanke när ett projekt planeras och beslutas. Det är en förändring som Hållbar jämställdhet i framtidens kollektivtrafik ligger bakom. Vid sidan av det här initiativet har hela Malmö stad inlett en förändring kring jämställdhetsfrågor. En ny jämställdhetsstrategi har tagits fram som ska fungera som riktlinje. Tillsammans med de som arbetar med strategin vill vi komma fram till ett fungerande koncept. Gatukontoret har fått många nya kunskaper, verktyg och erfarenheter och vår förhoppning är att de kan användas på ett större plan. Faktum kvarstår att jämställdhet är ett komplicerat ämne. Det finns ingen absolut sanning och det är svårt att följa upp och mäta huruvida jämställdhet anammas och implementeras. I mångt och mycket handlar det om en värdegrund, tankemönster och förhållningssätt. På så sätt finns det naturligt med i vad man än gör. I det stora och i det lilla sammanhanget. Det är inget som görs över en dag. Men resan dit har gatukontoret inlett. 20
21 Svårt men inte omöjligt IBLAND UPPTÄCKER MAN MÄRKLIGA SAMBAND i samhälls frågor. Som att om utvecklingen rasar på med kollektivtrafiken i Skåne så kommer tågresandet att sexdubblas fram till mitten av 2030-talet. Det låter väldigt mycket men motsvarar det resande som Stockholm har idag. Det blir onekligen inte lika svårt att förstå vad det är som ska åstadkommas, och kanske också förstå att det ju faktiskt måste vara möjligt. Arbetet kring Hållbar jämställdhet i kollektivtrafiken gav en liknande upplevelse. Om män reste som kvinnor gör idag, det vill säga reser mindre med bil, skulle de samhällsekonomiska vinsterna i form av minskade olyckor och buller bli betydande. Dessutom skulle mycket stora ytor som idag används för bilen frigöras. Denna mark kan värderas till 800 miljoner kr. Vi behöver minska vårt bilåkande, gå och cykla mer och åka kollektivt oftare. Vill vi dessutom att skillnaderna mellan könen av rättviseskäl ska minska måste hela denna förändring göras av männen. Svårt, men rimligtvis inte omöjligt. ANDERS RUBIN Kommunalråd och tekniska nämndens ordförande Transportsätt till jobbet: Buss Att tänka nytt är viktigt JAG TYCKER ATT DET ÄR OTROLIGT VIKTIGA FRÅGOR som vi inte tidigare har tänkt på i vår planering. Ofta tänker vi på att vi ska komma fram enkelt och smidigt i Malmö med de olika färdsätten, att det ska ha minsta möjliga påverkan på miljön samt att det inte ska skada personer fysiskt. Men jag tror inte att vi tidigare har tänkt att vi kan påverka personers vardag på detta sätt. En del i arbetet har varit att föra dialog med personer som i vanliga fall inte kommer till tals i planeringsfrågor. Och det har varit jätteintressant. Man märker att planerarna får idéer och tankar som de annars kanske inte hade tänkt. I mitt arbete som kommunikatör är det viktigt att man tänker på vem man pratar till och det har varit en utmaning för mig. Hur utformar man budskap som ska vara tilltalande för flera olika målgrupper? Hur gör man en broschyr om spårbunden trafik intressant för dem som inte är intresserade av teknik? Hur får man kvinnor att vara med mer i utformningen av sin stad? Det är otroligt viktigt att alla aspekter kommer upp på bordet, jämställdhet liksom miljö och säkerhet. Hur vi ska planera annorlunda och vad som påverkar vad dit har vi inte kommit än men jag tror att vi är en bra bit på väg. LINDA JOHNSSON Informatör på gatukontoret Transportsätt till jobbet: Promenerar 21
22 Allt är inte självklart KERSTIN GUSTAVSSON Gatudirektör, Malmö stad Transportsätt till jobbet: Buss JAG ARBETADE PÅ SKÅNETRAFIKEN UNDER DEN TIDEN som jag deltog och medverkade alltså ur strikt kollektivtrafiksynpunkt. Projektet var mycket intressant och invanda verklighetsuppfattningar sattes ifråga. Det var en ögonöppnare; att allt inte alltid är så självklart som det verkar. Det som kom fram var väldigt tänkvärt och jag hoppas att det fastnat några korn av nya insikter och ett nytt tankesätt kring genusaspekten. Att det går att förändra kvinnors och mäns resande genom att planera annorlunda är naturligtvis något jag tänkt på innan men visst blev jag än mer uppmärksammad på det nu. Vid det rundabordssamtal som jag var med på så var alla överens om att genusfrågan på ett sätt var omvänd, att det handlade om att få fler män att åka kollektivt. I de genusdiskussioner som förs så handlar det ofta om kvinnors situation men i kollektivtrafiken handlar det mer om män och det gör att genusfrågan i trafiksammanhang blir mer balanserad. Projektet avslutades med en workshop och där presenterades studier som Trafikverket har gjort kring jämställdhet. Återigen blev jag lite ställd över insikten kring hur oreflekterade vi är. Och att det går att förändra med ganska enkla åtgärder, bara man tar chansen att göra rätt från början. Fokusgrupper fungerar DAGMAR GORMSEN JAG VAR MED I SLUTFASEN AV PROJEKTET och fick vara med på den avslutande workshopen. Det som jag tyckte var mest spännande var tillvägagångssättet att bilda fokusgrupper med till exempel sjuksköterskor från MAS, poliser eller fritidspersonal för att höra vad just de tycker om sina resor och kollektivtrafiken. Det är en metod som jag tycker att vi borde använda mycket oftare. Överhuvudtaget tycker jag att jämställdhet är något vi borde lyfta mer i all stadsplanering. Projektet var en föregångare som förhoppningsvis kan smitta av sig på planeringen i Malmö. Bitr avdelningschef, miljöförvaltningen Transportsätt till jobbet: Cykel och buss 22
23 Nya bilder av resenärerna EN TANKE SOM SLOG MIG VAR ATT FÖRUTSÄTTNINGARNA för kvinnors och mäns kollektiva resande skiljer sig och att det är en anledning till att kvinnor reser mer kollektivt än män. Det är mest trafik till centrum och tätare delar medan det inte finns samma trafikutbud till industriområden som är mans dominerade arbetsplatser och det är givetvis faktorer som påverkar hur resandet ser ut. Samhället är uppbyggt på ett visst sätt och det är inte bara kollektivtrafiken som behöver förändras för att resandet ska bli mer jämställt men genom till exempel linjesträckningen går det att bidra till det. Jag hade inte riktigt tänkt i de banorna tidigare. Vi hade också en övning där vi fick se bilder på personer där vi skulle gissa vilka som åkte kollektivt. Det var män och kvinnor i olika åldrar och bland annat var det en bild på en ung man som stod och grillade och automatiskt drog man slutsatsen att han inte åkte kollektivt men det gjorde han. Man insåg att man har förutfattade meningar om hur personer som reser kollektivt ser ut. Det var många aha-upplevelser och tankeställare som man fick när vi resonerade kring de här frågorna. HÅKAN KRISTIANSSON Trafikplanerare på Skånetrafiken Transportsätt till jobbet: Buss Jag har börjat fundera över status NÅGOT SOM JAG TÄNKTE PÅ under ett av de här seminarierna var att det kanske finns statushinder i kollektivtrafiken som är kopplade till genus. Den regionala kollektivtrafiken har högre status jämfört med den lokala och det kan bero på att den regionala trafiken är mer mansdominerad och de som har makten åker mer regionalt än lokalt. Att jämföra med den lokala trafiken där det är flest kvinnor och ungdomar. Den lokala trafiken har problem, jag reser själv med den och lider med den men på något sätt är det häftigare att bygga nya järnvägar och köpa nya Pågatåg än att förbättra den lokala trafiken. Det var en tanke som slog mig och jag tror att det kan härledas till genus. JOHAN EMANUELSSON Enhetschef på strategienheten på stadsbyggnadskontoret Transportmedel till jobbet: Tåg och buss 23
24
Att integrera jämställdhet i kommunal och regional transportplanering - En vägledning för alla som arbetar inom transportsektorn
Att integrera jämställdhet i kommunal och regional transportplanering - En vägledning för alla som arbetar inom transportsektorn 1. Jämn fördelning av makt och inflytande mellan kvinnor och män 2. Transportsystemet
Läs merGATUKONTORET SAMMANSTÄLLNING AV PROJEKTET Hållbar jämställdhet inom Framtidens kollektivtrafik
2010-12-15 GATUKONTORET SAMMANSTÄLLNING AV PROJEKTET Hållbar jämställdhet inom Framtidens kollektivtrafik 2 GATUKONTORET HÅLLBAR JÄMSTÄLLDHET I FRAMTIDENS KOLLEKTIVTRAFIK Bakgrund Planering och utveckling
Läs merJämställd stadsplanering i Malmö hur gör vi nu då? Slutseminarium & Workshop 26 november 2010
Jämställd stadsplanering i Malmö hur gör vi nu då? Slutseminarium & Workshop 26 november 2010 Dokumentation Lena Levin, Charlotta Faith-Ell, Elina Engelbrektsson och Lennart Skoglund 1 Foto: Gatukontoret,
Läs merMålet för utredningen har varit att finna hållbara kollektiva trafiklösningar som stärker Malmös attraktionskraft.
I utvecklingen av Malmö som en attraktiv och hållbar stad har kollektivtrafiken en avgörande betydelse. Kollektivtrafiken möjliggör för fler människor att få tillgång till arbetsmarknaden och det sociala
Läs merTRAFIK- OCH TRANSPORTPLANERING FÖR ETT INKLUDERANDE SAMHÄLLE
TRAFIK- OCH TRANSPORTPLANERING FÖR ETT INKLUDERANDE SAMHÄLLE Beakta olika grupper och perspektiv med 3H-modellen Transportplaneringen påverkar jämlikheten och jämställdheten på flera sätt. Inte minst är
Läs merPå rätt väg? En jämställdhetsanalys av Kalmar kommuns resvaneundersökning
Handläggare RAPPORT Datum Björn Strimfors 2014-11-10 På rätt väg? En jämställdhetsanalys av Kalmar kommuns resvaneundersökning Projekt- och exploateringsenheten Kommunledningskontoret Adress Box 611, 391
Läs merJämställdhetsintegrering i transportsektorn. Charlotta Faith-Ell 31 januari 2019, Forum för Jämställdhet
Jämställdhetsintegrering i transportsektorn Charlotta Faith-Ell 31 januari 2019, Forum för Jämställdhet Synen på kvinnor och mäns resor och transporter Det finns anledning att utmana cirkelresonemanget
Läs merBasutbildning i jämställdhetsintegrering 28 oktober
Basutbildning i jämställdhetsintegrering 28 oktober Processtöd jämställdhetsintegrering ESF Jämt * Är ett av de processtöd som finns knutna till Europeiska socialfonden * Tillhandahåller kostnadsfritt
Läs merSamhällsekonomiska principer och kalkylvärden för transportsektorn: ASEK 5.2. Kapitel 19 Fördelningseffekter och jämställdhet
Version 2015-04-01 Samhällsekonomiska principer och kalkylvärden för transportsektorn: ASEK 5.2 Kapitel 19 Fördelningseffekter och jämställdhet G L 6(1+0,1) 6 12 120 80 100 1 2 Innehåll 19 Fördelningseffekter
Läs merNio argument för kollektivtrafikens samhällsnytta
9 Nio argument för kollektivtrafikens samhällsnytta FÖR VÅRA BESLUTSFATTARE har den välbekanta trion skola, vård och omsorg närmast blivit ett mantra. Själva tycker vi att det saknas ett ord kollektivtrafik.
Läs mer#jämställdhet. Temarapport om kvinnor och män i kollektivtrafiken
#jämställdhet Temarapport om kvinnor och män i kollektivtrafiken #jämställdhet temarapport om kvinnor och män i kollektivtrafiken Trafikförvaltningen, Stockholms läns landsting Strategisk utveckling, Analys
Läs merHandlingsplan för jämställdhetsintegrering. Älvsbyns Kommun
STYRDOKUMENT DATUM 2016-07-07 1 (5) Handlingsplan för jämställdhetsintegrering Älvsbyns Kommun 2016-2020 Dokumenttyp Dokumentnamn Fastställd/upprättad Beslutsinstans Giltighetstid Plan Handlingsplan för
Läs merFöretag för schyssta jobbresor. ks Malmo Wor VERSION
Företag för schyssta jobbresor ks Malmo Wor VERSION 2 201811 Malmö Works är ett företagsinitiativ som verkar för fler schyssta jobbresor. Vi drivs av våra deltagare med stöd från Malmö Stad och Skånetrafiken.
Läs merFramtidens kollektivtrafik. Kommunikation och media
Framtidens kollektivtrafik Kommunikation och media Detta är en delrapport inom det förvaltningsövergripande projektet Framtidens kollektivtrafik i Malmö. Detta pm är sammanställt av: Linda Herrström, Gatukontoret
Läs merHur långt har Umeåborna till jobbet? Utredningar och rapporter från Övergripande planering nr 11 2015
Hur långt har Umeåborna till jobbet? Utredningar och rapporter från Övergripande planering nr 11 215 www.umea.se/kommun Innehållsförteckning Sammanfattning 3 Inledning 3 Syfte 3 Metod 4 Val av färdmedel
Läs merVård- och omsorgscollege 10 april 2015
Vård- och omsorgscollege 10 april 2015 Vård- och omsorgscollege i socialfonden Nationell, regional och lokal satsning kopplat till kommande Socialfondsutlysning Tre huvudinriktningar i utvecklingsarbetet
Läs merPlanering i tidiga skeden
Planering i tidiga skeden -exempel och erfarenheter från trafikkonsekvensbeskrivningar kommunal nivå Transportforum 2012 Björn Wendle, Trivector Planering i tidiga skeden Varför hållbara transporter i
Läs merJämställdhetsstrategi för Länsstyrelsen Gävleborg
Jämställdhetsstrategi för Länsstyrelsen Gävleborg 2014-2016 Svensk jämställdhetspolitik Flickor, pojkar, kvinnor och män ska ha samma makt att forma samhället och sina egna liv Jämn fördelning av makt
Läs merFramkomlighetsstrategin Sammanfattning
Framkomlighetsstrategin Sammanfattning stockholm.se/trafiken 1 2 Varför behövs en framkomlighetsstrategi? Stockholm fortsätter att växa. År 2030 kommer Stockholms stads befolkning att ha ökat med cirka
Läs merBostadsplanering och kollektivtrafikförsörjning. Tema-PM inom Strukturbild Blekinge
Bostadsplanering och kollektivtrafikförsörjning Tema-PM inom Strukturbild Blekinge April 2019 Hur hänger det ihop? Samhällsplanering och samhällsutveckling är idag komplexa frågor med många olika aktörer
Läs merSammanställning av diskussioner kring filmen Spelar kön någon roll?
Slutrapport 2015-03-04 Sammanställning av diskussioner kring filmen Spelar kön någon roll? Inledning Kommunstyrelsen i Skellefteå kommun har beslutat att jämställdhetsfrågorna ska integreras i all verksamhet
Läs mer2. Är bilen du har tillgång till en miljöbil (enligt Skatteverkets definition)? (ja/nej/kan ej svara)
Webbenkät resvanor Frågor som alla svarar på är numrerade. Större delen av frågorna är följdfrågor som ställs utifrån hur man har svarat på de numrerade frågorna. Gulmarkerat är särskilt intressant för
Läs merProcesstöd jämställdhetsintegrering
Processtöd jämställdhetsintegrering i nationella och regionala Socialfondsprojekt Anna-Elvira Cederholm Före ansökan (ide -fas) Förberedelser Mobilisering Genomförande o avslutande Efter projektet Tillgängligt
Läs merSkånetrafiken - det självklara valet för dig som reser i Skåne
Skånetrafiken - det självklara valet för dig som reser i Skåne Ingemar Bryman, Utvecklingsstrateg, Mejl: ingemar.bryman@skanetrafiken.se Tel: 0451-288 571 Från vision till verklighet om resvanor idag och
Läs merMed engagemang och ansvar ger vi varje dag service med god kvalitet till Malmöborna. Personalpolicy
Med engagemang och ansvar ger vi varje dag service med god kvalitet till Malmöborna. Personalpolicy Med engagemang och ansvar ger vi varje dag service med god kvalitet till Malmöborna. Personalpolicy Innehåll
Läs merMentorprogram Real diversity mentorskap Att ge adepten stöd och vägledning Adeptens personliga mål Att hantera utanförskap
Mentorprogram Real diversity mentorskap Real diversity är ett projekt som fokuserar på ungdomar i föreningsliv och arbetsliv ur ett mångfaldsperspektiv. Syftet med Real diversity är att utveckla nya metoder
Läs merRegional attityd- och resvaneundersökning - en sammanställning av resultat från 13 kommuner i 4 län
Regional attityd- och resvaneundersökning - en sammanställning av resultat från 1 kommuner i 4 län Bästa Resan - projektet syftar till att uppnå attraktiva och konkurrenskraftiga arbetsmarknadsregioner
Läs merFördelar med hållbara transportmedel Del 1 / Övning 3
Energibesparing och hållbara transporter Stödpapper 3 Fördelar med hållbara transportmedel Del 1 / Övning 3 Hållbara transporter är snabba och flexibla Nästan hälften av alla bilresor i Europa är kortare
Läs mer0. Grundkurs i jämställdhetsintegrering. Ulrika Eklund, jämställdhetsexpert och konsult Katarina Olsson, jämställdhetsexpert och konsult
0. Grundkurs i jämställdhetsintegrering Ulrika Eklund, jämställdhetsexpert och konsult Katarina Olsson, jämställdhetsexpert och konsult Katarina Olsson och Ulrika Eklund Jämställdhet / Jämlikhet Prata
Läs merKOLLEKTIVTRAFIK - EN INVESTERING I SAMHÄLLSNYTTA
KOLLEKTIVTRAFIK - EN INVESTERING I SAMHÄLLSNYTTA KOLLEKTIVTRAFIK ÄR INGET SJÄLVÄNDAMÅL Syftet med kollektivtrafiken är att göra samhället tillgängligt genom att skapa möjligheter för människor att resa
Läs merIntroduktion till kurspaketet Energibesparing och hållbara transporter
1 till kurspaketet Energibesparing och hållbara transporter Denna introduktion till ämnet energibesparing och hållbara transporter riktar sig till personer som arbetar med invandrare, och som vill stödja
Läs merFör ett jämställt Dalarna
För ett jämställt Dalarna Regional avsiktsförklaring 2014 2016 Vi vill arbeta för...... Att förändra attityder Ett viktigt steg mot ett jämställt Dalarna är att arbeta med att förändra attityder i länet,
Läs meröver förslaget till nationell transportplan
30 november 2017 Yttrande över förslag till Nationell transportplan 2018 2029 Inledning Nätverket för Jämställdhet i transportsektorn (nedan kallat Nätverket) har fått tillfälle att yttra sig över förslaget
Läs merJämställdhetsintegrering
Jämställdhetsintegrering Illustration: Nina Hemmingsson ESF Jämt ESF Jämt är ett av de processtöd som finns knutna till socialfonden ESF Jämt tillhandahåller kostnadsfritt stöd till potentiella och beviljade
Läs merMEDBORGARDIALOG. - en liten guide
MEDBORGARDIALOG - en liten guide Medborgardialoger i Orsa kommun - en liten guide Infoavdelningen, Janne Bäckman, december 2010 Vad är en medborgardialog? Det är helt enkelt ett sätt att prata med människor
Läs merIULA:S deklaration om kvinnor i världens kommuner
IULA:S deklaration om kvinnor i världens kommuner Inledning 1. Styrelsen för International Union of Local Authorities (IULA), kommunernas världsomspännande organisation, som sammanträdde i Zimbabwe, november
Läs merAnmälan av Plan för genomförande av jämställdhetsintegrering inom arbetsmarknadsförvaltningen
Arbetsmarknadsförvaltningen HR-staben Tjänsteutlåtande Sida 1 (8) 2016-08-18 Handläggare Åsa Enrot Telefon: 08-508 35 687 Till Arbetsmarknadsnämnden den 30 augusti 2016 Ärende 15 Anmälan av Plan för genomförande
Läs merATTITYDER TILL MILJÖ OCH ARBETSPENDLING FÖR PROJEKTET PENDLA GRÖNT AV ATTITYD I KARLSTAD AB 2013
ATTITYDER TILL MILJÖ OCH ARBETSPENDLING FÖR PROJEKTET PENDLA GRÖNT AV ATTITYD I KARLSTAD AB 2013 1 INNEHÅLLSFÖRTECKNING Bakgrund... 3 Syfte... 3 Målgrupp... 3 Genomförande... 3 Statistikbeskrivning...
Läs merUndersökning om ändrat färdmedelsval i Mölndal
Undersökning om ändrat färdmedelsval i Mölndal Rapport 2007:25 2007-11-28 Analys & Strategi 1 Konsulter inom samhällsutveckling WSP Analys & Strategi är en konsultverksamhet inom samhällsutveckling. Vi
Läs merMäns och kvinnors resmönster i Malmö
TRAFFIC AB RAPPORT 2010:65 VERSION 1.3 Mäns och kvinnors resmönster i Malmö konsekvenser m a p miljö, ytbehov och ekonomi Dokumentinformation Titel: Serie nr: 2010:65 Projektnr: 10105 Författare: Lovisa
Läs merGenusdriven innovation och företagsamhet Kompetens- och metodutveckling Jämställd samhällsutveckling
Uppdrag: att bidra till jämställdhetsutveckling i Västra Götaland Genusdriven innovation och företagsamhet Kompetens- och metodutveckling Jämställd samhällsutveckling processtöd för systematiskt jämställdhetsarbete
Läs merFeminist Economic Theory what difference does it make? Agneta Stark Kungälv 28 augusti 2015
Feminist Economic Theory what difference does it make? Agneta Stark Kungälv 28 augusti 2015 Feminist Economic Theory Applies the same models to women and men Uses terminology consistently and logically
Läs merFramtidsbilder från livet i Norrbotten 2030
Framtidsbilder från livet i Norrbotten 2030 Områden som Kraftsamlingarnas Unga Jämställdhet Mångfald Integration Självbilden som en röd tråd Områden som Kraftsamlingarnas Unga Kraftsamlingens deltagare
Läs merKön spelar roll för ledarskap men kanske inte på det sätt du tror
Kön spelar roll för ledarskap men kanske inte på det sätt du tror Ulrika Haake Docent i pedagogik, ledarskapsforskare och prodekan för samhällsvetenskaplig fakultet Sveriges Ingenjörer - Västerbotten,
Läs merJämställdhetsutbildning inklusive certifiering
Jämställdhetsutbildning inklusive certifiering 8 november 2012 Lena Aune JÄMLIKHET - JÄMSTÄLLDHET Jämlikhet avser alla människors lika värde, dvs rättvisa förhållanden mellan alla individer och grupper
Läs merVälkommen! hållbar jämställdhet
Välkommen! Till Startpaket för hållbar jämställdhet En fråga om kvalitet Vill du jobba med kvalitetsfrågor och konkreta förbättringar i verksamheten? Då är SKL:s Startpaket för hållbar jämställdhet något
Läs merGå och cykla för ökad hälsa DEN GODA STADEN
Gå och cykla för ökad hälsa DEN GODA STADEN När vi planerar för att bygga den goda staden är det många aspekter som bör finnas med. En mycket viktig del rör människors hälsa och välbefinnande. Därför behöver
Läs merHandlingsplan för Järfällas jämställdhetsarbete
Handlingsplan för Järfällas jämställdhetsarbete Ett av Järfälla kommuns mål är att alla Järfällabor ska ges samma möjlighet att påverka sin livssituation, och känna att de bidrar till och är en del av
Läs merResevaneundersökning- Kvarteret Forsete
Resevaneundersökning- Kvarteret Forsete Kön A. Man 38 38 B. Kvinna 6 6 Total 100 100 98% (100/10) Ålder A. -18 0 0 B. 18-4 11 10,8 C. 5-34 33 3,4 D. 35-44 4 3,5 E. 45-54 0 19,6 F. 55-64 13 1,7 G. 65+ 1
Läs merSAMHÄLLSBYGGNADSKONTORET RVU 12. Resvaneundersökning Halmstads kommun. Populärversion
SAMHÄLLSBYGGNADSKONTORET RVU 12 Resvaneundersökning Halmstads kommun Populärversion Under våren 2012 genomförde Vectura, på uppdrag av Halmstads kommun, en resvaneundersökning (RVU 12) för att för att
Läs merUngdomars resor. - Ungdomars upplevelser av transportsystem. Linda Hallenberg
Ungdomars resor - Ungdomars upplevelser av transportsystem Linda Hallenberg RAP. 6 juli 2005 Innehållsförteckning SAMMANFATTNING...5 2 SYFTE...6 3 METOD...6 4 RESULTAT...6 4.1 T-BANAN ÄR EN OTRYGG OCH
Läs merTrafikverket Resvanor Partille Kommun 2017
Trafikverket Resvanor Partille Kommun 217 1 Sammanfattning Bakgrundsvariabler: Det är något fler män än kvinnor som svarat på undersökningen och ungefär hälften av respondenterna är mellan 45-64 år. Cirka
Läs merFöretag för schyssta jobbresor. ks Malmo Wor VERSION
Företag för schyssta jobbresor ks Malmo Wor VERSION 1 201806 Malmö Works är ett företagsinitiativ som verkar för fler schyssta jobbresor. Vi drivs av våra deltagare med stöd från Malmö Stad och Skånetrafiken.
Läs merProgram för ett jämställt Stockholm
Stadsledningskontoret Kansliet för mänskliga rättigheter Tjänsteutlåtande Dnr 434-21/2017 Sida 1 (6) 2017-06-16 Handläggare Jennifer Bolin Telefon: 08-508 29 451 Till Kommunstyrelsen Stadsledningskontorets
Läs merSam 37/2008. Trafikprogram för Örebro kommun
Sam 37/2008 Trafikprogram för Örebro kommun Innehållsförteckning Bakgrund...3 Trafikprogrammets olika delar...3 Uppföljning och revidering...3 Målsättningar...3 Utgångspunkter för trafiken i staden...4
Läs merJämställdhetsintegrering vid SLU
#slu40 Jämställdhetsintegrering vid SLU SLU ska verka för att nå de jämställdhetspolitiska målen med jämställdhetsintegrering som metod Jämställdhetspolitikens inriktning Regeringens jämställdhetspolitik
Läs merSå jämställdhetsintegreras genomförandet av Norrbottens folkhälsostrategi - för att förbättra jämställdheten i Norrbotten!
Linda Moestam Folkhälsocentrum, Region Norrbotten 13 juni 2018 Så jämställdhetsintegreras genomförandet av Norrbottens folkhälsostrategi - för att förbättra jämställdheten i Norrbotten! Vad handlar det
Läs merMål och handlingsplan för jämställdhetsintegrering
Handläggare Datum Katarina Johansson Storm 2010-03-01 0480-45 06 27 Mål och handlingsplan för jämställdhetsintegrering Kultur- och fritidsförvaltningen Kalmar kommun 2010-2012 Version 2010 Administrativa
Läs merJÄMSTÄLLDHET OCH GENUS
JÄMSTÄLLDHET OCH GENUS Sara Lhådö Jämlikhet handlar om alla människors lika värde, lika rättigheter, skyldigheter och möjligheter oavsett ålder, kön, funktionsgrad, könsidentitet, etnisk tillhörighet,
Läs merStrategi. Program. Plan. Policy. Riktlinjer. Regler. Program för jämställdhetsintegrering. i Borås Stad
Strategi Program Plan Policy Riktlinjer Regler Program för jämställdhetsintegrering i Borås Stad Borås Stads styrdokument Aktiverande strategi avgörande vägval för att nå målen för Borås program verksamheter
Läs merHandledning hur man motiverar föräldrar att inte skjutsa sina barn i bil till skolan
Sida 1 av 6 Handledning hur man motiverar föräldrar att inte skjutsa sina barn i bil till skolan Bakgrund För tredje året i rad arrangeras Europeiska Mobilitetsveckan, mellan den 16:e och 22:e september.
Läs merDEN GODA GRÖNA STADEN
DEN GODA GRÖNA STADEN INFORMATION OM KARLSTADS TRANSPORTSTRATEGI I ett stort antal kommuner arbetar man för fullt med att utarbeta kommunala transportstrategier. Bland dem som redan är klara finns Karlstad.
Läs merResvaneundersökning - ett fundament för att utforma effektiva åtgärder
Resvaneundersökning - ett fundament för att utforma effektiva åtgärder Vi planerare har en uppgift Lena Smidfelt Rosqvist Trivector Traffic AB Domus Anders Tecknare Visionen Åtgärda upplevda brister i
Läs merFOTGÄNGARNAS FÖRENING; FOT
FOTGÄNGARNAS FÖRENING; FOT FOT främjar fotgängarnas intressen i samhällsplaneringen Människan till fots ska vara utgångspunkt för utvecklingen av staden och trafiken. Särskild hänsyn ska tas till funktionshindrade,
Läs merGuide. Att genomföra en resvaneundersökning
Guide Att genomföra en resvaneundersökning Varför genomföra en resvaneundersökning? En resvaneundersökning kan vara en viktig hörnsten i ett systematiskt arbete med hållbara resor och transporter. Resultaten
Läs merEskilstuna kommuns mål för ökad jämställdhet perioden Lättläst version av På spaning efter jämställdheten
Eskilstuna kommuns mål för ökad jämställdhet perioden 2011-2015 Lättläst version av På spaning efter jämställdheten Inledning Här kan du läsa hur Eskilstuna kommun ska göra sina verksamheter mer jämställda
Läs merResvaneundersökning i Växjö kommun. Slutrapport, 2013-01-17 Projektnummer: 1734-1130
Resvaneundersökning i Växjö kommun Slutrapport, 2013-01-17 Projektnummer: 1734-1130 Dokumenttitel: Resvaneundersökning i Växjö kommun Skapat av: Intermetra Business & Market Research Group AB Dokumentdatum:
Läs merJämställdhet Uppdragsbeskrivning för tillfällig beredning om: Camilla Westdahl, kommunfullmäktiges ordförande
2017-01-26 Uppdragsbeskrivning för tillfällig beredning om: Jämställdhet Camilla Westdahl, kommunfullmäktiges ordförande Charlotta Lundberg, kvalitetsstrateg, Strategisk planering och utveckling Innehållsförteckning
Läs merResvanor i Huddinge December 2012 GK-2007/
Resvanor i Huddinge December 2012 GK-2007/175.441 HANDLÄGGARE Per Francke, Nicklas Lord Miljö- och samhällsbyggnadsförvaltningen, Gatu- och trafikavdelningen 3 Innehållsförteckning 1. Inledning och bakgrund
Läs merDetta väcker ett par frågeställningar som vi, oavsett vi är politiker, tjänstemän eller konsulter inom kollektivtrafikbranschen, måste ställa oss?
VINNA FRAMTIDENS KUNDER Kollektivtrafikens marknadspotential är stor, cirka 50 procent av den vuxna befolkningen åker kollektivt någon gång då och då. Gruppen har med andra ord insikt i såväl trafikens
Läs merRemissvar angående betänkandet Ett land att besöka En samlad politik för hållbar turism och växande besöksnäring (SOU 2017:95)
2018-03-16 Ert dnr: N2017/07438/FF n.registrator@regeringskansliet.se n.remisser.ff@regeringskansliet.se Handläggare: Lars Sandberg Remissvar angående betänkandet Ett land att besöka En samlad politik
Läs merSLUTRAPPORT RESVANEUNDERSÖKNING 2017
SLUTRAPPORT RESVANEUNDERSÖKNING 2017 Resvaneundersökning för anställda i Eslövs kommun, frågorna gäller resor till, från och i arbetet. Resultatet ligger till grund för kommunens fortsatta arbete med resor
Läs merBeviset! Undersökningen från IVL Svenska Miljöinstitutet som visar att det är miljösmart att bygga nära stationer
Beviset! Undersökningen från IVL Svenska Miljöinstitutet som visar att det är miljösmart att bygga nära stationer Är det verkligen smartare att förtäta storstäder nära kollektivtrafiken? Ja! Vi på Jernhusen
Läs merFörstudie hållbart resande
Förstudie hållbart resande Resande i vår region Transporterna står för 37 procent av de totala utsläppen i regionen. Ungefär hälften av alla bilresor är kortare än fem kilometer och många skulle kunna
Läs merForskningsresultat om gående som en transportform i Malmö DAVID LINDELÖW INST. FÖR TEKNIK OCH SAMHÄLLE, LUNDS TEKNISKA HÖGSKOLA
Forskningsresultat om gående som en transportform i Malmö DAVID LINDELÖW INST. FÖR TEKNIK OCH SAMHÄLLE, LUNDS TEKNISKA HÖGSKOLA Om mig Jag doktorerar om trafikplanering för gående som en transportform
Läs merResvaneundersökning bland studenter vid Göteborgs Universitet Utbildningsvetenskap
Resvaneundersökning bland studenter vid Göteborgs Universitet Utbildningsvetenskap KORTVERSION Resultat av enkät genomförd 1-15 juni 27 Göteborg 27-9-27 Göteborgs Stad Trafikkontoret Resvaneundersökning
Läs merRegionala systemanalyser
PM 2008-06-02 Regionala systemanalyser Jämställdhetsperspektiv: funktioner - åtgärder Jämställdhet i investeringsplaneringar handlar om att: Både män och kvinnor ska kunna påverka fördelningen av samhällets
Läs merRegeringens motorväg mot klimatförändringar
Regeringens motorväg mot klimatförändringar Inledning Vår tids stora utmaning är att komma tillrätta med klimatförändringarna. Gör vi ingenting nu så kommer våra barn och kommande generationer att få betala
Läs merLinköpings personalpolitiska program
Linköpings personalpolitiska program Fastställd av kommunfullmäktige i april 2012 Linköping där idéer blir verklighet Linköpings kommun är en av regionens största arbetsgivare och har en bredd bland både
Läs mer13 Program för ett jämställt Stockholm Kulturförvaltningens svar på remiss från kommunstyrelsen Dnr 1.1/2297/2017
Kulturnämnden 2017-09-19 Sida 69 (90) 13 Program för ett jämställt Stockholm 2018-2022. Kulturförvaltningens svar på remiss från kommunstyrelsen Dnr 1.1/2297/2017 Beslut Kulturnämnden beslutar enligt förslag
Läs merDetta är Västsvenska paketet
Västsvenska paketet en satsning som öppnar för framtiden Detta är Västsvenska paketet Foto: Folio Bildbyrå Vi vill skapa ett attraktivt, hållbart och växande Västsverige Västsverige växer, utvecklas och
Läs merPM: Alternativ användning av investeringar i regional plan
PM: Alternativ användning av investeringar i regional plan Hur kan planen bidra till uppfyllnad av klimatmålen år 2030 Trivector PM 2013:18 Rasmus Sundberg Katarina Evanth 2013-04-30 Alternativ användning
Läs mer!!!!!!!!!!! LÄTTLÄST VÅR POLITIK 2014
LÄTTLÄST VÅR POLITIK 2014 1 Fi Lund vill se en annan utveckling och en ny syn på politiken. Vår politik handlar om jämlikhet, mänskliga rättigheter och frihet från alla former av diskriminering. Vi vill
Läs merHur arbetar vi med vår värdegrund? Praktiska tips och övningar.
Till dig som är chef Hur arbetar vi med vår värdegrund? Praktiska tips och övningar. Vilja och våga på jobbet Vår värdegrund pekar ut riktningen framåt i det stora, men kan också vara till hjälp i det
Läs mer- Kommundirektör - Förvaltningschefer - Chefer i förvaltningen - Anställda av kommunen
Analys av jämställdhet och tillgänglighet i Upplands Väsby kommun Jämställdhetskartan TOJ redovisar statistik som är relevant för att analysera hur jämställd kommunen är inom den privata, offentliga och
Läs merNovember 2013. September 2013. Medborgarpanel 6. Kollektivtrafik
November 2013 September 2013 Medborgarpanel 6 Kollektivtrafik 1 Inledning Landstinget Kronoberg har utöver det huvudsakliga uppdraget att bedriva hälso- och sjukvård även uppdrag inom andra områden, som
Läs merAle vision 2025 Lätt att leva
Ale vision 2025 Lätt att leva Resan mot Ale 2025 har börjat Varför ska Ale kommun ha en vision? Det var egentligen den första frågan vi ställde oss när vi påbörjade arbetet med Vision 2025. Vi vill att
Läs merAle vision 2025 Lätt att leva
Ale vision 2025 Lätt att leva Resan mot Ale 2025 har börjat Varför ska Ale kommun ha en vision? Det var egentligen den första frågan vi ställde oss när vi påbörjade arbetet med Vision 2025. Vi vill att
Läs merStrategisk analys av pendlings- och tjänsteresor avseende klimat, ekonomi och hälsa vid Ånge kommun
Strategisk analys av pendlings- och tjänsteresor avseende klimat, ekonomi och hälsa vid Ånge kommun www.cero.nu Uppdrag: Strategisk klimatanalys av resvanor och tjänsteresor Beställare: Malin Leifsson,
Läs merGör inte som alla andra
Gör inte som alla andra Två gånger om dagen, på exakt samma tid, sätter vi oss i varsin bil och ger oss ut i trafiken. Resultatet är en trång och stökig stad. Och flockmentaliteten är inte bara negativ
Läs merHär presenteras resultatet av väggtidningarna som
TÄNK OM OCH GÖR DET JÄMT en dag om jämställdhet 11 oktober 2006 Här presenteras resultatet av väggtidningarna som arbetades fram vid grupparbetet under konferensen om jämställdhet 11 oktober på Borgen.
Läs merAtt bo och resa på landet hur tänker äldre om framtiden?
http://www.med.lu.se/case Att bo och resa på landet hur tänker äldre om framtiden? HELENA SVENSSON, TEKN. DR. INSTITUTIONEN FÖR TEKNIK OCH SAMHÄLLE Bakgrund Resvanor, tillgång till färdmedel och problem
Läs merÄrendebeskrivning. Beslutsunderlag. Förslag till beslut
1(4) Jens Plambeck 08-686 1651 jens.plambeck@sll.se Trafiknämnden 2017-10-24, punkt 9 Yttrande över motion 2017:12 av Emma Lidell m.fl. (S) om sociala konsekvensbeskrivningar som norm vid satsningar på
Läs merKOLLEKTIVTRAFIKENS ROLL I TRANSPORTPLANERING FÖR HÅLLBAR UTVECKLING. Lena Smidfelt Rosqvist
Trivector KOLLEKTIVTRAFIKENS ROLL I TRANSPORTPLANERING FÖR HÅLLBAR UTVECKLING Lena Smidfelt Rosqvist Denna figur finns i underlagsrapporten om klimatscenariot till Kapacitetsutredningen Underlagsrapport
Läs merMikael Almén, Nationella sekretariatet för genusforskning
Mikael Almén, Nationella sekretariatet för genusforskning Foto: Mikael Almén Kön Könsidentitet eller könsuttryck Etnisk tillhörighet Religion eller annan trosuppfattning Funktionalitet Sexualitet Ålder
Läs merChecklista för Europeiska Trafikantveckan
1(5) Checklista för Europeiska Trafikantveckan Se denna checklista som ett stöd i planering och genomförande av Europeiska Trafikantveckan och/eller I stan utan min bil!. Checklistan är alltså inget facit
Läs merVerksamhetsplan. för jämställdhet. Diarienummer: Ks2015/0392.192. Gäller från: 2016-01-01. Fastställd av: Kommunstyrelsen, 2016-01-12 18
Diarienummer: Ks2015/0392.192 Verksamhetsplan för jämställdhet Gäller från: 2016-01-01 Gäller för: Ljungby kommun Fastställd av: Kommunstyrelsen, 2016-01-12 18 Utarbetad av: Jämställdhetsstrategerna Revideras
Läs merLeka jämt. en del av hållbar utveckling
Leka jämt JÄMSTÄLLDHET en del av hållbar utveckling Kvinnor och mäns makt och inflytande på Gotland Är det sant eller falskt att kvinnor och män på Gotland har samma möjlighet till makt och inflytande
Läs merLandstingsstyrelsens förslag till landstingsfullmäktige. Bilaga 1. Missivskrivelse Strategi för jämställdhetsarbetet
PROTOKOLL DATUM DIARIENR 2003-11-03 LKD 03340 136 Strategi för jämställdhetsarbetet i Landstinget Sörmland (Lf) Bakgrund Enligt gällande lagstiftning ska landstinget som arbetsgivare ha en jämställdhetsplan
Läs mer