KVALITETSREDOVISNING. Förskolan Björksta, avdelning Lejonkulan Läsåret

Transkript

1 Utbildnings- och fritidsförvaltningen KVALITETSREDOVISNING Förskolan Björksta, avdelning Lejonkulan Läsåret

2 Utbildnings- och fritidsförvaltningen KVALITETSREDOVISNING Förskolan Björksta, avdelning Lejonkulan Läsåret Inledning Varje avdelning på förskolan har gjort uppföljningar mot förskolornas gemensamma arbetsplan i Fagersta, samt sin egna lokala arbetsplan. Förskolechefen har sedan gjort kvalitetsredovisning med dessa uppföljningar som grund. Arbetsplaner är framarbetade utifrån förskolans reviderade Läroplan, LpFö 98(rev.2010) och kommunens skolplan 1.1 Organisation Ledningsgruppen består av avdelningschef, administrativ assistent, förskolekonsulent och fyra förskolechefer som ansvarar för fyra olika områden. Perols området består av två förskolor Björksta och Björkbacken. Förskolechefens roll består av administrativt arbete och att vara pedagogisk ledare. Alla avdelningar arbetar med systematiskt kvalitetsarbete. I december och juni redovisas kvalitetssäkring för förskolechefen. Förskolechefen gör en uppföljning, analys och eventuella åtgärder från avdelningarnas kvalitetssäkringar. Förskolan Björksta har miljöcertifikatet Grön Flagg genom stiftelsen Håll Sverige Rent. Grön Flagg ger en tydligare struktur för avdelningarnas hållbarhetsarbete med utgångspunkt i läroplanerna. Förskolan Björksta består av fem avdelningar en femårsavdelning, två 1-3 årsavdelningar och två 3-5 års avdelning,. Avdelningar hjälps åt vid exempelvis planeringstiden för personal, samarbetet sker mellan 1-3 års avdelning och 3-5 års avdelning. Under hösten fanns 96 barn inskrivna och under våren fick avdelningarna 100 barn. Avdelning Lejonkulan hade 28 barn under vårterminen och det var 14 flickor och 14 pojkar. På avdelningen fanns nio flerspråkiga barn och representerade språk är polska, arabiska, kurmanji, och vietnamesiska.. Verksamhetens förutsättningar 2.1 Personal Under hösten 2012 arbetade 8 stycken förskollärare på 100 %, varav en medarbetare hade tjänstenedsättning till 75 % och 4 stycken barnskötare på 100 %

3 . Målet med 2 förskollärare och en barnskötare på varje avdelning är uppnådd. Under hösten 2013 fanns 10 stycken förskollärare på 100 %, och 5 stycken barnskötare på 100 %. varav en medarbetare hade tjänstenedsättning till 75 %. (En förskollärare var tjänstledig).målet med 2 förskollärare och en barnskötare på varje avdelning är uppnådd.. Under våren 2014 fanns nio stycken förskolärare på 100 % och 6stycken barnskötare på 100 %. (En förskollärare var tjänstledig)en medarbetare hade tjänste nedsättning till 75 %. Målet med 2 förskollärare och en barnskötare på varje avdelning är inte uppnådd Lärarnas utbildning och inriktning 10 stycken förskollärare med högskoleutbildning Inriktning: 1 förskollärare 30 hp ateljarista, 1 förskollärare 15 hp: Det språkande och matematiska barnet 3 förskollärare 7,5 hp: Matematisk problemlösning i skolan. 1 förskolärare 7,5 hp handledarutbildning Andel (%) årsarbetare/heltidstjänst med pedagogisk högskoleutbildning/- examen År Förskola HT 66 % VT 66 % 2013 HT 66 % 2013 VT % Lärartäthet Antal inskrivna barn per årsarbetare HT 2012 VT 2013 Ht 2013 Vt Förskolan Björksta 5,75 6,00 6,4 6, Övrig personal En pooltjänst (barnskötare) 100 % stationerad på förskolan under ht 2013 och vt 2014 Fyra pooltjänster (barnskötare) % från förskola på obekväm arbetstid. Det finns en personal från städ och en måltidspersonal. Förskolan har tillgång till talpedagog och förskolekonsulent. Det finns en personal från städ och en måltidspersonal. En resurs 75 % för barn i behov av särskilt stöd under ht 2013 och vt

4 2.2 Materiella resurser för lärande och lek Förskolan Björksta ligger i ett villaområde med en utegård och utomhus finns material för att barnen skall kunna leka och använda fantasin. Förskolans gård inbjuder till rörelse genom att det finns stora ytor, barnen har tillgång till cyklar och gungor. Utemiljön har material för lärande och lek,bland annat en lekställning och leksakshus. Förskolan har fått tillgång till mer skogsyta som ger barnen tillfällen till fler lärande situationer under leken. Det finns kuperad terräng och omkullvälta träd som utmanar barnen i olika leksituationer. Den närliggande lekparken som finns vid Perols skolan används flitigt. Lejonkulan har sina lokaler i Perolsskolan och var kontinuerligt till förskolans utemiljö. Lokalerna inomhus är underhållna och miljön förändras utifrån barnens intresse och inflytande. Ljudabsorberande tavlor har sätts upp samtliga avdelningar för att sänka ljudvolymen. Bord beställs nya med ljudabsorberande yta och äldre bord täcks med matta för att dämpa ljud. Möbeltassar finns på alla stolar. Alla avdelningar har en digitalkamera för pedagogisk dokumentation samt varsin bärbar dator som hjälpmedel vid dokumentation, exempelvis portfolioarbetet och en digital foto ram för att synliggöra verksamheten. 3-5 års avdelning har gemensamma lokaler som de nyttjar tillsammans för konstruktionslek, rollek och rörelselek. Alla avdelningar har telefonsvarare för att vara tillgängliga för alla brukare. Förskolan har tillgång till projektorn som ett hjälpmedel för att kunna använda datorn i lärande syfte. Genom att koppla projektorn till datorn ges möjlighet att undersöka och reflektera på en större bild.. Under våren fick förskolan en stationär projektor och filmduk i stora lekhallen. Det gör större möjlighet att använda projektorn i vardagen eftersom materialet finns framme. Lärplattor har införskaffats till alla avdelningar för att användas tillsammans med barnen för lärande situationer. Om brister upptäcks i ute och innemiljön kontakts kommuns felanmälan och det mesta åtgärdas snabbt, vilket leder till en tryggare miljö att vistas i Ekonomiska resurser Budgetansvaret ligger centralt hos avdelningschef., men varje förskolechef har insyn i budgeten. En viss del av budget ansvarar varje förskolechef för. Ekonomiansvarig finns på förskolan som har möten kontinuerligt på förskolan. Varje förskola har en egen förbrukningsbudget som de förfogar över. På förskolan finns en ekonomigrupp som träffas kontinuerligt för att beställa material och se till att hålla ekonomin i balans. Strävan är att man skall köpa in material tillsammans som alla avdelningar kan nyttja och låna av varandra. 3. Åtgärder för ökad måluppfyllelse Förbättringsområden från föregående års kvalitetsredovisning Resultat Så här har vi arbetat med förbättringsområdena under läsåret Resultat : Arbeta med projekt utifrån barnens önskemål Vi har varit lyhörda inför barnens intressen. Barnen har varit delaktiga i planering där de fått komma med önskemål

5 NTA: att ha det inplanerat i verksamheten. Vi har arbetat med NTA vatten och luft under vårterminen. Mer planering utifrån barnintervjuerna. Vi har följt upp barnens önskemål och planerat verksamheten utifrån det. Att barnen är mer delaktiga i gemensamma regler på avdelningen. Barnen har skrivit egna trivselregler. 4. Arbetet i verksamheten, måluppfyllelse, analys och åtgärder för ökad måluppfyllelse 4.1. Förskolechefens ansvar Förskolechef har under året haft medarbetarsamtal med all personal och har gett löneförslag vid den individuella lönesättningen för förskollärarna. Förskolechef har kontinuerligt följt upp verksamheten bland annat genom en måluppfyllese blankett samt vartannat år med en medarbetarenkät. Förskolechef har ansvar för arbetsplatsträffar en gång per månad och varje vecka under höstermin 2013 var det veckomöte med en personal från varje avdelning. Under vårtermin 2014 provade perolsområdet att få information skriftligt. Under samma mötestid hade man gruppmöte på förskolan två gånger per månad. En gång i månaden träffades förskolechef och en personal från varje avdelning för att diskutera olika pedagogiska frågor. Förskolechefens ansvar är också att vara ett stöd för medarbetarna i den psykosociala och fysiska arbetsmiljön. En gång per termin har förskolechefen haft föräldrarådsmöte. Varje månad har förskolechefen haft samverkansråd med de fackliga representanterna Skyddsrond och hygienrond ligger under förskolechefens ansvar, där även deltagande i brandtillsyn ingår

6 4.2 Kompetensutveckling Workshop lärplattan Genusutbildning Webb utbildning AMG HLR utbildning- TAKK TRAS ADHD/DAMP föreläsning Hypernet 4.3Förskolan som arbetsplats-björksta All personal har fått lämna önskemål och behov av kompetensutveckling vid medarbetarsamtal. Den gemensamma kompetensutvecklingsplanen har planerats utifrån alla förskolors behov. Personalen har också ansökt om egen kompetensutveckling och förskolechefer har tillsammans beslutat om detta varit möjligt att få utföra. Under året har personalen haft möjlighet att under en hel dag arbeta med uppföljning, utvärdering och utveckling av verksamheten, så kallade planerings- och uppföljningsdagar.. Dessa ligger vid terminsstart under höstterminen, samt terminsstart och terminsslut under vårterminen. Föräldraenkäten lämnades ut under vecka och skulle redovisas för personalen hösten Svarsfrekvensen hade sjunkit: Björksta 11 % och Björkbacken 13 %. (2011 var svarsfrekvensen på förskolan Björksta 41 % och på förskolan Björkbacken 45 %) Det låga svarsfrekvensen gör att resultatet inte kan användas. Föräldrarådsrepresentanterna från varje avdelning fick tillfälle att diskutera det sjunkande intresset för att svara på föräldraenkät. Representanterna från Perols området ansåg att det var bättre att få enkäten i pappersformat och på eventuellt drop in fika på avdelningen. De ansåg också att föräldramötet var ett bra tillfälle att svara på enkäten. 4.4 Undervisningen Förtydligande: Grönt betyder: stämmer helt och hållet, detta genomsyrar vår verksamhet eller detta gör vi medvetet med regelbundenhet. Gult betyder: att det oftast stämmer, arbetet/metoden är på gång i vår verksamhet eller att detta har vi gjort medvetet vid flera tillfällen. Rött betyder: stämmer inte, denna metod är inte förankrad i vår verksamhet, detta har vi endast gjort vid ett fåtal tillfällen eller inte alls Normer och värden Läroplanens mål: Förskolan ska sträva efter att barn utvecklar öppenhet, respekt, solidaritet och ansvar, förmåga att ta hänsyn till och leva sig in i andra människors situation samt vilja att hjälpa andra, sin förmåga att upptäcka, reflektera över och ta ställning till olika etiska dilemman och livsfrågor i vardagen, förståelse för att alla människor har lika värde oberoende av social bakgrund och oavsett kön, etnisk tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning, sexuell läggning eller funktionsnedsättning, och respekt för allt levande och omsorg om sin närmiljö

7 Metoder: Resultat : Resultat : Arbetslaget har arbetat fram sin egen arbetsplan för hur de ska arbeta med normer och värden. Arbetsplanen är ett levande dokument som ständigt förändras och utvecklas. Arbetslaget har tagit del av kompetensutveckling genom föreläsningar, litteratur och handledning relaterat till arbetet med normer och värden. Analys: Förändras utifrån den aktuella barngruppen och de olika behov som finns. Personalen lägger stor vikt vid frågor som rör normer och värden. Arbetslaget har samtalat om, diskuterat och reflekterat utifrån normer och värden i arbetslaget och på förskolan. Analys: Vi har deltagit. Arbetslaget har synliggjort och arbetat med alla barnens hemspråk, kultur och härkomst på olika sätt, genom t.ex. olika länders flaggor, vilka olika nationaliteter och språk som finns representerade på avdelningen, information om våra länder, arbetat med olika traditioner som finns i vår barngrupp och vårt samhälle. Analys: Revidering av vår likabehandlingsplan. Arbetslaget har gått utbildning gällande arbetsmiljö. Analys: Vi använder ofta vår jordglob och pratar om olika länder. Barnen är intresserade av och vill titta och prata om sina olika länder och språk men vi har inte fördjupat oss mer i detta

8 Arbetslaget har tillsammans med barnen arbetat med likheter, olikheter och skillnader på olika sätt. Arbetslaget har använt intervjublanketter med frågor om vad barnen tycker om verksamheten de deltar i, arbetslaget har utformat verksamheten bl.a. utifrån dessa. Analys: Vi har pratat om olikheter och att vi är och ser olika ut, men inte fördjupat oss mer i detta. Arbetslaget har använt metoder för att motverka stereotypa könsmönster. (genus) Analys: Vi har kontinuerligt tittar på barnintervjuerna och utformat verksamheten utifrån barnens önskemål. Arbetslaget har arbetat med förskolans mål utifrån miljöcertifikatet Grön Flagg. Analys: Vi uppmärksammar och tar upp frågor då barnen uttrycker könsstereotypa åsikter. Miljön möjliggör för alla barn att leka överallt med alla typer av leksaker. Analys: Verksamheten är planerad utifrån Grön flaggs mål. Avdelningen har haft daglig utevistelse i närmiljön och deltagit i Skräpplockarveckan. Arbetslaget har arbetat utifrån Plan för likabehandling och mot kränkande behandling. Analys: Vi är ute varje dag och deltog i skräpplockarveckan. Analys: Reviderad

9 Åtgärd: Vi strävar efter att fördjupa oss mer i barnens hemländer och språk genom att exempelvis låta barnen berätta, lyssna hur språken låter, sånger och titta på någon traditionell maträtt. Vi är lyhörda inför barnens frågor och åsikter kring olikheter och samtalar och fördjupar oss utifrån det. Exempel på aktiviteter är dramatisering av pedagoger och läsa böcker. Redovisning av Barnintervju på förskolan utifrån kön: Antal tillfrågade barn: Fråga: Positiva svar: Flickor Positiva svar: Pojkar Negativa svar: Flickor Negativa svar: Pojkar Hur känner du dig när du kommer till förskolan? Resultat: Barnen är glada och tycker det är roligt att komma till förskolan och träffa kompisar. Ett barn blir ledsen när mamma eller pappa går. Analys: Bra inskolning och ett positivt förhållningssätt från personalen som ser och bemöter alla barn och vårdnadshavare med respekt. Åtgärd: Personalen strävar efter att ha ett fortsatt positivt förhållningssätt till barn och vårdnadshavare. 4.2 Utveckling och lärande Läroplanens mål: Förskolan ska sträva efter att varje barn utvecklar sin identitet och känner trygghet i den, utvecklar sin nyfikenhet och sin lust samt förmåga att leka och lära, utvecklar självständighet och tillit till sin egen förmåga, känner delaktighet i sin egen kultur och utvecklar känsla och respekt för andra kulturer, utvecklar sin förmåga att fungera enskilt och i grupp, att hantera konflikter och förstå rättigheter och skyldigheter samt ta ansvar för gemensamma regler, utvecklar sin motorik, koordinationsförmåga och kroppsuppfattning samt förståelse för vikten av att värna om sin hälsa och sitt välbefinnande, tillägnar sig och nyanserar innebörden i begrepp, ser samband och upptäcker nya sätt att förstå sin omvärld, utvecklar sin förmåga att lyssna, reflektera och ge uttryck för egna uppfattningar och försöker förstå andras perspektiv, utvecklar nyanserat talspråk, ordförråd och begrepp samt sin förmåga att leka med ord, berätta, uttrycka tankar, ställa frågor, argumentera och kommunicera med andra, utvecklar intresse för skriftspråk samt förståelse för symboler och deras kommunikativa funktioner, utvecklar intresse för bilder, texter och olika medier samt sin förmåga att använda sig av, tolka och samtala om dessa, utvecklar sin skapande förmåga och sin förmåga att förmedla upplevelser, tankar och erfarenheter i många uttrycksformer som lek, bild, rörelse, sång och musik, dans och drama,

10 utvecklar sin förståelse för rum, form, läge och riktning och grundläggande egenskaper hos mängder, antal, ordning och talbegrepp samt för mätning, tid och förändring, utvecklar sin förmåga att använda matematik för att undersöka, reflektera över och pröva olika lösningar av egna och andras problemställningar, utvecklar sin förmåga att urskilja, uttrycka, undersöka och använda matematiska begrepp och samband mellan begrepp, utvecklar sin matematiska förmåga att föra och följa resonemang, utvecklar intresse och förståelse för naturens olika kretslopp och för hur människor, natur och samhälle påverkar varandra, utvecklar sin förståelse för naturvetenskap och samband i naturen, liksom sitt kunnande om växter, djur samt enkla kemiska processer och fysikaliska fenomen, utvecklar sin förmåga att urskilja, utforska, dokumentera, ställa frågor om och samtala om naturvetenskap, utvecklar sin förmåga att urskilja teknik i vardagen och utforska hur enkel teknik fungerar, utvecklar sin förmåga att bygga, skapa och konstruera med hjälp av olika tekniker, material och redskap, och som har ett annat modersmål än svenska utvecklar sin kulturella identitet och sin förmåga att kommunicera såväl på svenska som på sitt modersmål. Metoder: Resultat : Resultat : 1. Arbetslaget har arbetat fram sin egen arbetsplan där personalen beskriver sina metoder för hur de ska nå läroplanens mål i utveckling och lärande. Arbetsplanen är ett levande dokument som ständigt förändras och utvecklas 2. Genom Portfolio har arbetslaget synliggjort och arbetat med varje barns identitet och utveckling. Analys: Vi arbetar efter vår arbetsplan och utvecklar den vid behov. 3. Arbetslaget har medvetet använt fackord och dess begrepp i vardagen. Analys: Vi synliggör barnens utveckling genom dokumentation på väggar. Arbetslaget diskuterar hur vi vill utveckla vårat dokumentationsarbete för att fånga både barn och vårdnadshavare. Vi har en årspärm där vi samlar dokument från året. Analys: Vi är språkligt medvetna och använder det rätta ordet

11 4. Arbetslaget har använt miljöcertifikatet Grön Flagg som ett verktyg för att arbeta med hållbar utveckling. 5. Arbetslaget har arbetat med Sapere som en metod. Analys: Grön flagg finns med i vår planering och vi har genomfört aktiviteter utifrån målen i Grön flagg. 6. Alla i arbetslaget har använt data i sitt dokumentationsarbete. Analys: Under vårterminen har vi inte fått med Sapere naturligt i våran verksamhet. 7. Arbetslaget har genom pedagogisk dokumentation synliggjort det gemensamma lärandet. Analys: Ett naturligt och tydligt sätt att dokumentera. 8. Arbetslaget har arbetat språkstimulerande genom t.ex. TRAS, tecken som stöd, bilder och konkret material, språkdomäner, bokstäver och symboler, böcker, sagor, rim och ramsor. Analys: Vi vill utveckla vårat dokumentationsarbete. Vi diskuterar hur vi ska få barnen mera delaktiga i sin egen lärandeprocess samt hur vi ska nå ut till vårdnadshavare. 9. Arbetslaget har använt sig av språkdomänerna tillsammans med föräldrarna där man kartlägger vilka olika språk barnen kommer i kontakt med. Analys: Vi använder dagligen olika språkstimulerande metoder och material t.ex. läsa efter maten och bilder som visar dagens rutiner

12 10. Arbetslaget har arbetat med media genom tidningar, böcker och ljudböcker, film, dator, lärplatta, Internet och bildprojektor tillsammans med barnen. Analys: Språkdomäner är genomförda med alla flerspråkiga barn. 11. Arbetslaget har stimulerat och utmanat barnen i sin matematiska utveckling genom att problematisera och skapa situationer, erbjudit material och miljöer där barnen får lära sig begrepp, problemlösning, konstruktion, tid och rum och teknik, mm. Analys: Vi har en tidningsvägg, vi använder oss av lärplatta och internet för att söka information och svara på barnens frågor och önskemål. Vi vill göra detta i större utsträckning. 12. Arbetslaget har erbjudit aktiviteter, miljöer och material till lek, bild, rörelse, sång och musik, dans och drama regelbundet som en naturlig del i verksamheten. Analys: Vi skapade bland annat en matematikhörna efter barnens intresse. 13. Arbetslaget har synliggjort och arbetat med alla barnens hemspråk, kultur och härkomst på olika sätt. Detta genom t.ex. olika länders flaggor, vilka olika nationaliteter och språk som finns representerade på avdelningen, information om våra länder, arbeta med olika traditioner som finns i vårt samhälle. Analys: Det fanns ett stort musik och drama- intresse hos barnen vilket vi kunde tillgodose genom röris, discomusik, uppträdande, teater osv. Analys: Synliggjort olika nationaliteter i hallen samt pratat om olika länder och språk och visat på vår jordglob. Vi kan fördjupa oss mer i barnens olika kulturer

13 14. Genom samtal, diskussioner, reflektioner, flera val och drama, mm har arbetslaget arbetat med konflikthantering. 15. Arbetslagen har arbetat med naturvetenskap, kemiska processer, fysiska fenomen genom bl.a. NTA (natur och teknik för alla), utforskat, experimenterat, och undersökt. Analys: Vi arbetar medvetet med barnens sociala utveckling under hela året. Vi har dessutom haft tema känslor samt Draken Doris som varit en kompis-figur. Analys: Vi har genomfört tema med vatten och luft, använt oss av NTAlådor. 16. Arbetslaget har planerat verksamheten/ aktiviteter utifrån genusperpektiv Analys: Vi ser alla barn utifrån individuella förutsättningar och behov och delar endast upp flickor och pojkar var för sig när det finns ett behov. Åtgärd: Arbetslaget fortsätter att diskutera utvecklingen av dokumentationsarbete och portfolio. Vi inriktar oss på att arbeta med Sapere under höstterminen. Utöver det vill vi få med Sapere som en metod där arbete med våra sinnen finns med naturligt i all verksamhet. Vid informationsmöte för vårdnadshavare ser vi över möjligheten att få tillgång till Fagersta Posten för att lättare få tillgång till information och bilder. Vi strävar efter att få med barnens olika kulturer mer naturligt i verksamheten genom till exempel skriva skyltar på deras språk, benämna vardagliga saker på deras språk. Redovisning av Barnintervju på förskolan utifrån kön: Antal tillfrågade barn: Fråga: Positiva svar: Flickor Positiva svar: Pojkar Negativa svar: Flickor Negativa svar: Pojkar Lär du dig saker på förskolan? Resultat: Barnen ser sitt eget lärande. Analys: Vi samtalar mycket och uppmärksammar barnens utveckling. Åtgärd: Vi vill bli bättre på att få barnen mer delaktiga i sin egen lärandeprocess

14 4.4.3 Barns inflytande Läroplanens mål: Förskolan ska sträva efter att varje barn utvecklar sin förmåga att uttrycka sina tankar och åsikter och därmed få möjlighet att påverka sin situation, utvecklar sin förmåga att ta ansvar för sina egna handlingar och för förskolans miljö, och utvecklar sin förmåga att förstå och att handla efter demokratiska principer genom att få delta i olika former av samarbete och beslutsfattande. Metod: Resultat : Resultat : 1. Arbetslaget har använt sig bl.a. av barnintervjuer när man planerar året, teman, projekt och aktiviteter. 2. Verksamheten har utgått ifrån den aktuella barngruppen. Analys: Vi har varit lyhörda för önskemål utifrån barnintervjuer men planerat verksamheten mer utifrån barnens lek och intressen. 3. Arbetslaget har använt sig av produktiva frågor i samtal tillsammans med barnen. Analys: ständigt pågående. 4. Arbetslaget har tillsammans med barnen diskuterat fram trivselregler på avdelningen. Hur vill vi ha det på vår avdelning? Arbetslaget har medvetet arbetat med att ta bort ordet inte i dessa regler. Analys: Vi ger inte barnen direkta svar utan ställer frågor och uppmuntrar barnen att tänka och prova själva. Analys: Barnen har själva bestämt trivselregler och skrivit under genom att trycka sin hand. Dessa sitter synlig för alla

15 5. Den aktuella barngruppen har varit delaktig i utformningen av miljön på förskolan. 6. I portfolioarbetet har barnen alltid varit delaktiga i de dokument som sätts in i deras portfoliopärm. Analys: Barnen har utformat all miljö på avdelningen. 7. Arbetslaget skapar situationer under dagen och i leken då barnen deltar i samarbete och demokratiska beslut, genom t.ex. omröstningar. Analys: Barnen sätter tillsammans med personal in dokument i portfoliopärmen. Åtgärd: Vi kan följa upp barnintervjuerna mer kontinuerligt under året. Analys: Vi arbetar ständigt med att alla barn ska få känna sig delaktiga och vi provar olika former av beslutsfattande. Redovisning av Barnintervju på förskolan utifrån kön: Antal tillfrågade barn: Fråga: Positiva svar: Flickor Positiva svar: Pojkar Negativa svar: Flickor Negativa svar: Pojkar Får du vara med och bestämma på förskolan? Resultat: Positivt! Analys: Vi arbetar utifrån barnens inflytande. Barnen får vara med och bestämma. Åtgärd: Vi ska i fortsättningen använda oss mer av ordet bestämma så att barnen förstår innebörden av ordet Förskola Hem Riktlinjer Förskollärare ska ansvara för att varje barn tillsammans med sina föräldrar får en god introduktion i förskolan, att ge föräldrarna möjligheter till delaktighet i verksamheten och att utöva inflytande över hur målen konkretiseras i den pedagogiska planeringen, utvecklingssamtalets innehåll, utformning och genomförande, och

16 att vårdnadshavare är delaktiga i utvärderingen av verksamheten. Arbetslaget ska visa respekt för föräldrarna och känna ansvar för att det utvecklas en tillitsfull relation mellan förskolans personal och barnens familjer, föra fortlöpande samtal med barnens vårdnadshavare om barnens trivsel, utveckling och lärande både i och utanför förskolan samt genomföra utvecklingssamtal, och beakta föräldrarnas synpunkter när det gäller planering och genomförande av verksamheten. Metoder: Resultat : Resultat : 1. Vårdnadshavare har kallats till ett introduktions- /inskolningsmöte där man berättar om förskolans mål och uppdrag, förskolans likabehandlingsplan och hur inskolningen ska gå till. 2. Arbetslaget har gett vårdnadshavarna insyn i verksamheten genom t.ex. daglig dialog, veckoplanering, föräldrapärm, hemsidan och digital fotoram. Analys: informationsmöte för vårdnadshavare före sommaren. 3. Arbetslaget har använt sig av olika inskolningsformer utifrån barn och vårdnadshavares behov. Analys: Vi har t.ex. veckobrev både på hemsida och i hallen, föräldrapärm och vi värnar om daglig kontakt med alla vårdnadshavare. 4. Ca 6 8 veckor efter inskolningen har alla barn och deras vårdnadshavare kallats till ett uppföljningssamtal. Analys: Vi har använt tolk vid behov och erbjudit möjlighet för vårdnadshavare att delta i verksamheten. Analys: Vi hade uppföljnings och utvecklingssamlat tillsammans

17 5. Arbetslaget har genomfört föräldramöte på hösten då arbetslaget presenterat förskolans styrdokument, likabehandlingsplan och årsplanering. Vårdnadshavarna har getts möjlighet till inflytande i och synpunkter på verksamheten. 6. Alla barn och vårdnadshavare har kallats till utvecklings/portfolio-samtal på hösten och ett på våren, vid behov har telefontolk erbjudits. Analys: Informationsmöte med stor uppslutning av vårdnadshavare. 7. Vid behov har det funnits möjlighet till fler samtal mellan föräldrar och avdelningens personal. Analys: På våren har vi erbjudit tider till samtal där vårdnadshavare själva fått välja tid. 8. Arbetslaget har anordnat trivselaktiviteter under året. Analys: Vi har genomfört flera samtal under året. 9. Förskolan ger möjlighet att lämna in synpunkter till föräldrarådet i en synpunktslåda som finns på varje avdelning Analys: Trivselfirande i december och maj. Analys: Synpunktslåda finns i hallen

18 10. Vårdnadshavare har informerats om möjligheten att komma med synpunkter på verksamheten genom kommunens synpunktshantering. 11. Vårdnadshavare har välkomnats att besöka verksamheten. Analys: Finns i föräldrapärmen. 12. Vid byte av verksamhet har arbetslaget kallat till överlämnandesamtal. Analys: Vårdnadshavare är alltid välkomna till vår verksamhet. Analys: Enligt handlingsplan för överlämnande har vi blivit kallade till samtal för överlämnande till förskoleklass. Åtgärd: Samverkan med förskoleklassen, skolan och fritidshemmet Riktlinjer: Förskollärare ska ansvara för att samverkan sker med personalen i förskoleklass, skola och fritidshem för att stödja barnens övergång till dessa verksamheter. Arbetslaget ska utbyta kunskaper och erfarenheter med personalen i förskoleklass, skola och fritidshem samt samverka med dem, och tillsammans med personalen i förskoleklass, skola och fritidshem uppmärksamma varje barns behov av stöd och stimulans. Metoder: Resultat : Resultat : 1. Arbetslaget har följt planen för överlämnande mellan verksamheterna. Analys: Vi har följt vår plan för

19 överlämnande. 2. Arbetslaget har följt överlämnandeplanens tydliga metoder för hur vi delger nya verksamheten barnets behov av stöd och stimulans för en fortsatt positiv utveckling. 3. Olika typer av samverkan har skett t.ex. på vårterminen bjöd förskolan in barn som förra året gått på den förskolan för att berätta hur det är att börja i förskoleklass. Analys: Haft överlämnandesamtal med personal från förskoleklass och rektor. Vårdnadshavare har funnits med vid behov. Åtgärd: Analys: Barnen har varit på besök på nya förskoleklassen och barn från förskoleklass har bjudits in Uppföljningar och utvärdering och utveckling: Riktlinjer: Förskollärare ska ansvara för att varje barns utveckling och lärande kontinuerligt och systematiskt dokumenteras, följs upp och analyseras för att det ska vara möjligt att utvärdera hur förskolan tillgodoser barnens möjligheter att utvecklas och lära i enlighet med läroplanens mål och intentioner, att dokumentation, uppföljning, utvärdering och analys omfattar hur läroplansmålen integreras med varandra i det pedagogiska arbetet, att verksamheten i sin helhet, dvs. dess förutsättningar, organisation, struktur, innehåll, aktiviteter och pedagogiska processer dokumenteras, följs upp och utvärderas, att dokumentation, uppföljning och analys omfattar hur barns förmågor och kunnande kontinuerligt förändras inom målområdena i förhållande till de förutsättningar för utveckling och lärande som förskolan bidrar med, att utvärderingsmetoder, hur dokumentation och utvärderingar används och påverkar verksamhetens innehåll och arbetssätt samt barns möjligheter att utvecklas och lära inom samtliga målområden kritiskt granskas, och att resultat av dokumentation, uppföljningar och utvärderingar i det systematiska kvalitetsarbetet används för att utveckla förskolans kvalitet och därmed barns möjligheter till utveckling och lärande

20 Arbetslaget ska kontinuerligt och systematiskt dokumentera, följa upp och analysera varje barns utveckling och lärande samt utvärdera hur förskolan tillgodoser barnens möjligheter att utvecklas och lära i enlighet med läroplanens mål och intentioner, använda olika former av dokumentation och utvärdering som ger kunskaper om förutsättningarna för barns utveckling och lärande i verksamheten samt gör det möjligt att följa barns förändrade kunnande inom olika målområden, dokumentera, följa upp och analysera kommunikation och samspel med och mellan barn, barns delaktighet och inflytande samt vid vilka tillfällen som barnen upplever verksamheten som intressant, meningsfull och rolig, hur barns förmågor och kunnande kontinuerligt förändras inom målområdena i förhållande till de förutsättningar för utveckling och lärande som förskolan bidrar med, dokumentera, följa upp, utvärdera och utveckla barns delaktighet och inflytande i dokumentation och utvärderingar, vad och hur barn har möjlighet att påverka och hur deras perspektiv, utforskande, frågor och idéer tas till vara, och föräldrars inflytande i utvärderingar, vad och hur de har möjlighet att påverka samt hur deras perspektiv tas till vara. Metoder: Resultat : Resultat : 1. Arbetslaget har använt portfolio för att synliggöra varje barns utveckling. 2. Arbetslaget har använt sig av dokumentation och pedagogisk dokumentation för att synliggöra, följa upp, utvärdera och utveckla verksamheten och sig själva som pedagoger. Analys: Vi vill utveckla vårat dokumentationsarbete för att barnen ska bli mer delaktiga i sin lärandeprocess. 3. Arbetslaget har kontinuerligt använt sig av barnintervjuer och observationer för att ta reda på barnens behov och vad de är intresserade av och höra deras synpunkter för att ha som grund för utformningen av verksamheten. Analys: arbetslaget reflekterar ständigt över förhållningssätt och utveckling av verksamheten. Vi gör uppföljningar och kvalitetssäkrar. Analys: Vi utformar ständigt verksamheten efter barnen

21 4. Arbetslaget har använt sig av TRAS som observationsmaterial för att kunna planera arbetet med språkutvecklingen för den aktuella barngruppen. Analys: Vi har haft små grupper med barn med språkbehov. 5. Arbetslaget har använt sig av systematiskt kvalitetssäkringsmaterial för att följa upp, utvärdera och utveckla verksamheten. Analys: vi strävar efter att göra det mer kontinuerligt under året. 6. Arbetslaget har reviderat arbetsplanen utifrån uppföljning- /utvärdering. 7. Arbetslaget har tagit del av resultatet av föräldraenkäten, har förändrat och utvecklat verksamheten utifrån dess resultat. Analys: har ej genomförts. Analys: har inte varit någon i år. Åtgärd: Arbetslaget fortsätter att diskutera och prova oss fram för att utveckla vårat dokumentationsarbete. Vi sätter upp ett kryss-schema synligt för att kontinuerligt kvalitetssäkra vår verksamhet. Arbetsplanen har ej reviderats ännu. 5. Avdelningens metoder som ska åtgärdas för ökad måluppfyllelse Arbetslaget har använt sig av systematiskt kvalitetssäkrings-material för att följa upp, utvärdera och utveckla verksamheten. Arbetslaget har använt portfolio för att synliggöra varje barns utveckling. Arbetslaget har synliggjort och arbetat med alla barnens hemspråk, kultur och härkomst på olika sätt. Detta genom t.ex. olika länders flaggor, vilka olika nationaliteter och språk som finns representerade på avdelningen, information om våra länder, arbeta med olika traditioner som finns i vårt samhälle

22 Handlingsplan Arbetslaget använder kryss-schema för att bli påmind om att göra alla uppföljningar kontinuerligt. Detta ska sitta synligt i personalens arbetsrum. Arbetslaget fortsätter att diskutera arbetet med portfolio och hur vi vill arbeta. Arbetslaget drar nytta av barnens nyfikenhet och intressen kring olika kulturer, språk, länder och flaggor. Barnen berättar om sina kunskaper, vi skriver olika skyltar t.ex. vad de olika rummen heter, på alla barnens språk