Förskoleavdelningen. Lokal Arbetsplan för MYRAN

Transkript

1 Förskoleavdelningen Lokal Arbetsplan för MYRAN

2 Innehållsförteckning: 1. Förskolans värdegrund sida 3 2. Mål och riktlinjer sida Normer och värden sida Utveckling och lärande sida Barns inflytande sida Förskola Hem sida Samverkan med förskoleklassen, sida 11 skolan och fritidshemmet 3. Uppföljning, utvärdering och sida utveckling 2

3 1. Förskolans värdegrund Förskolan ska lägga grunden för det livslånga lärandet inom svensk utbildning. ( Lpfö-98, reviderad 2010 ) Förskolan vilar på demokratins grund. Därför ska vår verksamhet utformas i överensstämmelse med grundläggande demokratiska värderingar. Alla som arbetar inom förskolan skall arbeta för varje människas egenvärde, rätt till respekt oavsett kön, hudfärg eller etnisk bakgrund. Vi ska också förankra respekten för vår gemensamma miljö. Vi ska aktivt motverka alla former av kränkande beteende. Alla i förskolan ska känna sig trygga. Förutsättningar för detta är att vi vuxna som omger barnen är goda förebilder. Vi ska använda metoder som stimulerar barnens tilltro till sin egen förmåga och som stärker deras självkänsla. Vi ska utforma vår verksamhet så att den är både rolig och lärande. Vi ska skapa miljöer och situationer som stimulerar varje barns utveckling. Vi uppmuntrar och stimulerar leken då det är barnets naturliga sätt att lära. Vår förskola ska vara en pedagogisk verksamhet, där omsorg, fostran och lärande bildar en helhet i samarbete med hemmen. 3

4 2. Mål och riktlinjer 2.1 Normer och värden Läroplanens mål: Förskolan ska sträva efter att barn utvecklar öppenhet, respekt, solidaritet och ansvar, förmåga att ta hänsyn till och leva sig in i andra människors situation samt vilja att hjälpa andra, sin förmåga att upptäcka, reflektera över och ta ställning till olika etiska dilemman och livsfrågor i vardagen, förståelse för att alla människor har lika värde oberoende av social bakgrund och oavsett kön, etnisk tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning, sexuell läggning eller funktionsnedsättning, och respekt för allt levande och omsorg om sin närmiljö. Metoder: Personalen får kompetensutveckling genom föreläsningar, litteratur och handledning Personalen samtalar om, diskuterar och reflekterar ständigt kring normer och värden i arbetslagen och på förskolan Personalen synliggör och arbetar med alla barnens hemspråk, kultur och härkomst på olika sätt, genom t.ex. olika länders flaggor, vilka olika nationaliteter och språk som finns representerade på avdelningen, information om våra länder och arbeta med olika traditioner som finns i vårt samhälle Vi arbetar med likheter, olikheter och skillnader på olika sätt. Personalen använder intervjublanketter med frågor om vad barnen tycker om verksamheten och utformar den bl.a. utifrån dessa. Alla avdelningar har arbetat fram sin egen arbetsplan för hur de arbetar med normer och värden. Arbetsplanen är ett levande dokument som ständigt förändras och utvecklas. Personalen har metoder för att motverka stereotypa könsmönster Alla förskolor arbetar mot miljöcertifikatet Grön Flagg. Alla förskolor har daglig utevistelse i närmiljön och deltar även i Skräpplockarveckan Varje förskola har en plan för likabehandling och mot kränkande behandling som revideras varje läsår 4

5 likheter, olikheter och likabehandling Vi lyssnar på barnen och svarar utifrån deras frågor och funderingar exempel: pojkar och flickor. Vi är lika, fast vi ändå ser vi olika ut. Alla har samma värde. Vi behandlar barnen, vårdnadshavarna och våra arbetskamrater med respekt och förväntar oss det samma av dem, även att de behandlar varandra med samma respekt. Vi hälsar alltid på barn och föräldrar, möter dem i tamburen med ett leende Genus Vi låter barnen leka med, gilla och använda vilka leksaker/färger de tycker om. Personalen anser att det inte finns flick-/pojkleksaker och utgår ifrån barnens intressen oavsett kön eller kultur. Vi arbetar med genus i den vardagliga leken. Grön Flagg Ansvariga framställer tydliga mål, avdelningarna gör metoder för att uppnå målen. Personalen arbetar med tex SAPERE i delar, ex. istället för att arbeta med alla sinnen på en gång, delar vi upp ett sinne åt gången. Vi har tex haft SAPERE Hörsel under November månad där vi har lyssnat på olika känslor så som skratt, gråt. Barnen har även fått lyssna i hörselkåpor, Vad hör de och vad hör de inte? Vi har ljudburkar, som ett memory där man ska leta efter samma ljud. Vi sjunger sånger om örat och tittar på vart örat sitter på kroppen. 2.2 Utveckling och lärande Läroplanens mål: Förskolan ska sträva efter att varje barn utvecklar sin identitet och känner trygghet i den, utvecklar sin nyfikenhet och sin lust samt förmåga att leka och lära, utvecklar självständighet och tillit till sin egen förmåga, känner delaktighet i sin egen kultur och utvecklar känsla och respekt för andra kulturer, utvecklar sin förmåga att fungera enskilt och i grupp, att hantera konflikter och förstå rättigheter och skyldigheter samt ta ansvar för gemensamma regler, utvecklar sin motorik, koordinationsförmåga och kroppsuppfattning samt förståelse för vikten av att värna om sin hälsa och sitt välbefinnande, tillägnar sig och nyanserar innebörden i begrepp, ser samband och upptäcker nya sätt att förstå sin omvärld, utvecklar sin förmåga att lyssna, reflektera och ge uttryck för egna uppfattningar och försöker förstå andras perspektiv, utvecklar nyanserat talspråk, ordförråd och begrepp samt sin förmåga att leka med ord, berätta, uttrycka tankar, ställa frågor, argumentera och kommunicera med andra, utvecklar intresse för skriftspråk samt förståelse för symboler och deras kommunikativa funktioner, 5

6 utvecklar intresse för bilder, texter och olika medier samt sin förmåga att använda sig av, tolka och samtala om dessa, utvecklar sin skapande förmåga och sin förmåga att förmedla upplevelser, tankar och erfarenheter i många uttrycksformer som lek, bild, rörelse, sång och musik, dans och drama, utvecklar sin förståelse för rum, form, läge och riktning och grundläggande egenskaper hos mängder, antal, ordning och talbegrepp samt för mätning, tid och förändring, utvecklar sin förmåga att använda matematik för att undersöka, reflektera över och pröva olika lösningar av egna och andras problemställningar, utvecklar sin förmåga att urskilja, uttrycka, undersöka och använda matematiska begrepp och samband mellan begrepp, utvecklar sin matematiska förmåga att föra och följa resonemang, utvecklar intresse och förståelse för naturens olika kretslopp och för hur människor, natur och samhälle påverkar varandra, utvecklar sin förståelse för naturvetenskap och samband i naturen, liksom sitt kunnande om växter, djur samt enkla kemiska processer och fysikaliska fenomen, utvecklar sin förmåga att urskilja, utforska, dokumentera, ställa frågor om och samtala om naturvetenskap, utvecklar sin förmåga att urskilja teknik i vardagen och utforska hur enkel teknik fungerar, utvecklar sin förmåga att bygga, skapa och konstruera med hjälp av olika tekniker, material och redskap, och som har ett annat modersmål än svenska utvecklar sin kulturella identitet och sin förmåga att kommunicera såväl på svenska som på sitt modersmål. Metoder: Alla avdelningar har arbetat fram sin egen arbetsplan där de beskriver sina metoder för hur de ska nå läroplanens mål i utveckling och lärande. Arbetsplanen är ett levande dokument som ständigt förändras och utvecklas. Genom pedagogisk dokumentation synliggör vi det individuella och gemensamma lärandet, All personal använder dator i sitt dokumentationsarbete Genom samtal, diskussioner, reflektioner, flera valmöjligheter och drama arbetar personalen med konflikthantering All personal arbetar språkstimulerande genom t.ex. TRAS, tecken som stöd, bilder och konkret material, språkdomäner, bokstäver, symboler, böcker, sagor, rim och ramsor. Personalen använder sig av produktiva frågor i samtal med barnen Personalen använder medvetet fackord och dess begrepp i vardagen Alla förskolor arbetar utifrån miljöcertifikatet Grön Flagg som är ett verktyg för att arbeta med hållbar utveckling. Personalen arbetar med media genom tidningar, böcker, ljudböcker, film, dator, lärplatta, Internet och bildprojektor Alla förskolor arbetar med Sapere som är en metod där vi arbetar med alla sinnen 6

7 Förskolorna har en grupp där man reflekterar och diskuterar förskolornas fortsatta arbete kring Grön Flagg och Sapere. Alla förskolor är representerade Personalen stimulerar och utmanar barnen i sin matematiska utveckling genom att problematisera och skapa situationer, erbjuda material och miljöer där barnen får lära sig begrepp, problemlösning, konstruktion, tid och rum och teknik Personalen erbjuder aktiviteter, miljöer och material till lek, bild, rörelse, sång och musik, dans och drama regelbundet som en naturlig del i verksamheten Personalen arbetar med naturvetenskap, kemiska processer, fysiska fenomen genom NTA (natur och teknik för alla) där man arbetar med förutsägelser, utforskar, experimenterar och undersöker. Personalen synliggör och arbetar med alla barnens hemspråk, kultur och härkomst på olika sätt. Detta genom t.ex. olika länders flaggor, vilka olika nationaliteter och språk som finns representerade på avdelningen, information om våra länder, arbeta med olika traditioner som finns i vårt samhälle Förskolorna har en plan för att ta emot och arbeta med flerspråkiga barn Personalen använder Språkdomäner där man tillsammans med vårdnadshavarna kartlägger vilka olika språk barnen kommer i kontakt med Samling Vi har samling varje dag innan lunch. Där vi har olika temat olika dagar tex Måndagar sångstund, vi har en sånglåda med figurer/bilder som representerar en, för barnen, känd sång tex ett lamm bä bä vita lamm Tisdag rim och ramsor. Samma som sånglådan fast med en rim av olika slag Onsdag Sagoläsning, vi läser en bok för barnen, boken väljs utifrån barnens behov och aktuellt tema Torsdag TAKK (tecken som stöd) Barnen tittar på tex. Sånghatten där det visas olika sånger och rim med olika tecken. Vi kommer även använda oss av veckans tecken, då vi tränar på specifika vardagstecken som tex. Mjölk Fredag Flanosaga. En saga där man fäster bilder på väggen som pedagogen berättar om. Sagan väljs utifrån barnens intresse Vid stor närvaro delas gruppen upp mellan två pedagoger för att skapa lugn och harmoni Pedagogiskt dokumentation Vi dokumenterar genom barnens teckningar, filmsekvenser, ljudupptagningar och bilder som visar på utveckling och lärande. Vi har en pärm i tamburen och en anslagstavla i korridoridoren med den pedagogiska dokumentationen där vårdnadshavare kan ta del av verksamheten 7

8 Vi gör även tema-mappar med dokumentation som barnen själva kan titta i när de vill. NTA- Matematik Vi använder oss av matematik i vardagen. Där vi pedagoger observerar och deltar i barnens lek där vi benämner färger, former och räknar. Vi har vattenlek då vi mäter, öser och häller där vi delar in barnen i mindre grupp. Innan maten sjunger vi en matramsa där vi räknar till 3. Varje fredag har vi experiment som en del kommer från NTA boken vatten/luft eller från andra källor exempelvis internet. En pedagog ansvarar för planering och genomförande av detta en månad i taget. 2.3 Barns inflytande Läroplanens mål: Förskolan ska sträva efter att varje barn utvecklar sin förmåga att uttrycka sina tankar och åsikter och därmed få möjlighet att påverka sin situation, utvecklar sin förmåga att ta ansvar för sina egna handlingar och för förskolans miljö, och utvecklar sin förmåga att förstå och att handla efter demokratiska principer genom att få delta i olika former av samarbete och beslutsfattande. Metoder: Personalen använder sig bl.a. av barnintervjuer när man planerar året, teman, projekt, aktiviteter. Verksamheten utgår ifrån den aktuella barngruppen Personalen använder sig av produktiva frågor i samtal med barnen Personalen diskuterar tillsammans med barnen fram trivselregler på avdelningen. Hur vill vi ha det på vår avdelning? Personalen arbetar för att ta bort ordet inte i dessa regler Den aktuella barngruppen är delaktig i utformningen av miljön på förskolan I portfolioarbetet ska barnen alltid vara delaktiga i de dokument som sätts in i deras mapp. Personalen skapar situationer under dagen och i leken då barnen deltar i samarbete och demokratiska beslut, t.ex. omröstningar. Barnintervju Vi utgår ifrån en mall och testar olika sätt att få information av barnen då alla inte har ett talspråk ännu. Detta via bilder på aktiviteter och händelser för att se reaktioner och höra vad de tycker. På höstterminen låter vi vårdnadshavarna intervjua sina barn och så tittar vi på intervjuerna tillsammans under ett samtal. De barn som inte har talspråk observerar vi i den dagliga verksamheten. När barnen 8

9 börjar får föräldrarna fylla i ett frågepapper om vad barnen har för vanor, vad det tycker om att leka med och vilka sånger de tycker om bland annat. Matsituationen Barnen har bestämda platser med en bild vid bordet så att de kan se och veta vart de ska sitta. Pedagogerna pratar med barnen utifrån barnens intresse och vad som har hänt under dagen, vad vill de göra imorgon/en annan dag? Miljö Vi utgår från barnens intresse då vi förändrar miljön inne. Detta gör vi genom observation och att lyssna till barnen. Detta är något som alla pedagoger gör i de vardagliga situationerna exempelvis samling eller fri lek. Vi förändrar miljön då vi upptäckt ett nytt intresse hos barnen. 2.4 Förskola Hem Riktlinjer Förskollärare ska ansvara för att varje barn tillsammans med sina föräldrar får en god introduktion i förskolan, att ge föräldrarna möjligheter till delaktighet i verksamheten och att utöva inflytande över hur målen konkretiseras i den pedagogiska planeringen, utvecklingssamtalets innehåll, utformning och genomförande, och att vårdnadshavare är delaktiga i utvärderingen av verksamheten. Arbetslaget ska visa respekt för föräldrarna och känna ansvar för att det utvecklas en tillitsfull relation mellan förskolans personal och barnens familjer, föra fortlöpande samtal med barnens vårdnadshavare om barnens trivsel, utveckling och lärande både i och utanför förskolan samt genomföra utvecklingssamtal, och beakta föräldrarnas synpunkter när det gäller planering och genomförande av verksamheten. Metoder: Vårdnadshavare kallas in till ett introduktionsmöte där man berättar om förskolans mål och uppdrag, förskolans likabehandlingsplan och hur inskolningen ska gå till Personalen ger vårdnadshavarna insyn i verksamheten genom t.ex. daglig dialog, veckoplanering, föräldrapärm, hemsidan, digital fotoram Personalen använder sig av olika inskolningsformer utifrån barn och vårdnadshavares behov Personalen kan också erbjuda inskolningsstöd till flerspråkiga familjer under introduktionsmötet, inskolningen och eventuellt barnets första tid 9

10 Ca 6 8 veckor efter inskolningen kallas barn och vårdnadshavare in till ett uppföljningssamtal Alla avdelningar har föräldramöte på hösten då personalen presenterar förskolans styrdokument, likabehandlingsplan och årsplanering Alla barn och vårdnadshavare kallas in till utvecklings/portfoliosamtal på hösten och ett på våren, vid behov kan telefontolk erbjudas Vid behov finns möjlighet till fler samtal mellan föräldrar och personal Alla avdelningar anordnar trivselaktiviteter under året Alla vårdnadshavare erbjuds att delta i ett föräldraråd en gång per termin. De som inte kan delta har möjlighet att lämna synpunkter inför rådet i en synpunktslåda som finns på varje förskola Vårdnadshavare har alltid möjlighet att komma med synpunkter på verksamheten genom kommunens synpunktshantering Vartannat år lämnas det ut en föräldraenkät till vårdnadshavarna Vårdnadshavare är alltid välkomna att besöka verksamheten Vid byte av verksamhet har personalen alltid överlämnandesamtal Inskolning Personal från avdelningen ansvarar för att bjuda in till inskolningssamtal tillsammans med vårdnadshavare och barn. Inskolningssamtalet ger vårdnadshavare info om verksamheten tex. Planeringskalender, viktiga tider, nummer osv. och de har möjlighet att informera om deras barn. Inskolningen sker under några timmar varje dag i 1-2 veckor beroende på vad barnet har för behov. Efter 6-8 veckor bjuds vårdnadshavaren in till uppföljningssamtal där vi pratar och hur de upplevde inskolningen och hur vi ska gå vidare. Utvecklingssamtal Vi har en mall som utgår ifrån läroplanen som vi använder oss av. Vårdnadshavaren får ta del av läroplanen inför samtalet och fundera över egna frågor. På samtalet talar vi kring barnens utveckling t.ex barnens motorik och språk. Vi bjuder in till samtal via Myranbladet och sedan sätter vi upp lediga tider i tamburen då föräldrarna själva väljer en tid som passar. Föräldramöte Vi utgår från de punkter som tagits fram i utvecklingsgruppen. Vi gör tillsammans en Power Point presentation att prata utifrån. Vi tar fram exempel på det vi har gjort i verksamheten exempelvis sinneslåda eller dokumentation m.m. som vi visar föräldrarna. Detta för att föräldrarna ska få en inblick i vad innehållet i en aktivitet kan vara. Föräldrarna får även komma med egna synpunkter eller funderingar. Vill man vara anonym så finns en synpunktslåda i tamburen några veckor innan mötet 10

11 2.5 Samverkan med förskoleklassen, skolan och fritidshemmet Riktlinjer: Förskollärare ska ansvara för att samverkan sker med personalen i förskoleklass, skola och fritidshem för att stödja barnens övergång till dessa verksamheter. Arbetslaget ska utbyta kunskaper och erfarenheter med personalen i förskoleklass, skola och fritidshem samt samverka med dem, och tillsammans med personalen i förskoleklass, skola och fritidshem uppmärksamma varje barns behov av stöd och stimulans. Metoder: Vi har en samverkan förskola skola grupp där vi diskuterar gemensamma frågor Vi har tydliga planer för överlämnande mellan verksamheterna Vi har en tydlig plan för överlämnande av Portfoliopärmen Vi har i vår överlämnandeplan tydliga metoder för hur vi delger nya verksamheten barnets behov av stöd och stimulans för en fortsatt positiv utveckling Olika typer av samverkan kan ske t.ex. på vårterminen bjuder förskolan in barn som förra året gått på den förskolan för att berätta hur det är att börja i förskoleklass 3. Uppföljningar och utvärdering och utveckling: Riktlinjer: Förskollärare ska ansvara för att varje barns utveckling och lärande kontinuerligt och systematiskt dokumenteras, följs upp och analyseras för att det ska vara möjligt att utvärdera hur förskolan tillgodoser barnens möjligheter att utvecklas och lära i enlighet med läroplanens mål och intentioner, att dokumentation, uppföljning, utvärdering och analys omfattar hur läroplansmålen integreras med varandra i det pedagogiska arbetet, att verksamheten i sin helhet, dvs. dess förutsättningar, organisation, struktur, innehåll, aktiviteter och pedagogiska processer dokumenteras, följs upp och utvärderas, att dokumentation, uppföljning och analys omfattar hur barns förmågor och kunnande kontinuerligt förändras inom målområdena i förhållande till de förutsättningar för utveckling och lärande som förskolan bidrar med, 11

12 att utvärderingsmetoder, hur dokumentation och utvärderingar används och påverkar verksamhetens innehåll och arbetssätt samt barns möjligheter att utvecklas och lära inom samtliga målområden kritiskt granskas, och att resultat av dokumentation, uppföljningar och utvärderingar i det systematiska kvalitetsarbetet används för att utveckla förskolans kvalitet och därmed barns möjligheter till utveckling och lärande. Arbetslaget ska kontinuerligt och systematiskt dokumentera, följa upp och analysera varje barns utveckling och lärande samt utvärdera hur förskolan tillgodoser barnens möjligheter att utvecklas och lära i enlighet med läroplanens mål och intentioner, använda olika former av dokumentation och utvärdering som ger kunskaper om förutsättningarna för barns utveckling och lärande i verksamheten samt gör det möjligt att följa barns förändrade kunnande inom olika målområden, dokumentera, följa upp och analysera kommunikation och samspel med och mellan barn, barns delaktighet och inflytande samt vid vilka tillfällen som barnen upplever verksamheten som intressant, meningsfull och rolig, hur barns förmågor och kunnande kontinuerligt förändras inom målområdena i förhållande till de förutsättningar för utveckling och lärande som förskolan bidrar med, dokumentera, följa upp, utvärdera och utveckla barns delaktighet och inflytande i dokumentation och utvärderingar, vad och hur barn har möjlighet att påverka och hur deras perspektiv, utforskande, frågor och idéer tas till vara, och föräldrars inflytande i utvärderingar, vad och hur de har möjlighet att påverka samt hur deras perspektiv tas till vara. Metoder: Personalen använder dokumentation och pedagogisk dokumentation för att synliggöra det individuella och gemensamma lärandet, följa upp, utvärdera och utveckla verksamheten och sig själva som pedagoger Personalen använder kontinuerligt barnintervjuer och observationer för att ta reda på barnens behov och vad de är intresserade av och höra deras synpunkter för att ha som grund för utformningen av verksamheten Personalen använder TRAS som observationsmaterial för att kunna planera arbetet med språkutvecklingen för den aktuella barngruppen Personalen använder systematiskt kvalitetssäkringsmaterial för att följa upp, utvärdera och utveckla verksamheten Personalen reviderar arbetsplanen utifrån uppföljning/utvärdering Personalen tar del av resultatet av föräldraenkäten, förändrar och utvecklar verksamheten utifrån detta Personalen har tre dagar för planering och uppföljning per år 12

13 Pedagogisk dokumentation Vi dokumenterar genom barnens teckningar, filmsekvenser, ljudupptagningar och bilder som visar på utveckling och lärande. Vi har en pärm i tamburen och en anslagstavla i korridoridoren med den pedagogiska dokumentationen där vårdnadshavare kan ta del av verksamheten Vi gör även tema-mappar med dokumentation som barnen själva kan titta i när de vill. TRAS Vi använder TRAS på de barn som fyllt två år för att få en överblick över barnets t.ex språkutveckling. När vi TRAS:at samtliga barn gör vi en sammanställning och planerar verksamheten utifrån den. Utvärdering Varje aktivitet utvärderas kontinuerligt, då använder vi oss av Målblankett och UV. Arbetslaget reflekterar dagligen muntligt tillsammans över aktiviteter som gjorts med barnen, t.ex hur har det gått? Hur gör vi nästa gång? 13