THR. Utveckling av branschgemensamt system för trafikhändelserapportering. Uppdragsgivare: Svensk Kollektivtrafik och BR. Framtaget: oktober 2008
|
|
- Simon Karlsson
- för 8 år sedan
- Visningar:
Transkript
1 THR Utveckling av branschgemensamt system för trafikhändelserapportering Uppdragsgivare: Svensk Kollektivtrafik och BR Framtaget: oktober 2008 Projektledare: Lasse Annerberg/Maria Rydström, Svensk Kollektivtrafik och Tommie Vesterlund, BR Projektbeteckning: EK 50 A 2007:5277
2 Sammanfattning Kunskap om de händelser som inträffar i kollektivtrafiken, utgör en mycket viktig del av det underlag som krävs för att utveckla trafiken till att bli säkrare och tryggare för resenär och personal. En samlad, lokal/regional och nationell, statistik med gemensamma definitioner över incidenter saknas, men skulle utgöra ett mycket bra underlag för utvecklingen av säkerheten och tryggheten i kollektivtrafiken. När det gäller att prioritera olika åtgärder, behövs denna kunskap för att få störst verkan av tillgängliga resurser genom att åtgärda rätt saker. Syftet med projektet är att branschen i samförstånd tar fram en klassificering och kategorisering av händelser som kan användas av alla aktörer. Nyttan kan beskrivas på olika nivåer och för olika aktörer; förare, entreprenörer, trafikhuvudmän, branschen, myndigheter samt inte minst för resenärerna. Projektet startades den 9 januari 2007 och inleddes med ett definitionsarbete. Utvecklingen av THR har baserats på en av BR/Svensk Kollektivtrafik framtagen kravspecifikation samt på plattformen Boomerang och dess modul för trafikhändelsehantering. Under maj och juni 2007 genomfördes två pilotprojekt i Västerbotten samt Östergötland avseende systemets design och funktion. Under projektet har även en samverkan och avtal med Samtrafiken utgjort en grundbult. Detta för att harmoniera trafikdata som ligger i trafikhändelsesystemet. Trafikdatan i THR baseras på den som finns i databasen för Resplus. Det finns tre huvudsakliga vägar att rapportera in i THR-systemet. Antingen via en webbsida där man direkt kan logga in i THR-systemet och rapportera all fakta kring händelsen. För Boomeranganvändare går vägen in i systemet genom Boomerangs hemsida via en särskild flik. För de företag (operatörer eller THM) som har ett eget händelserapporteringssystem har det utvecklats en webservicefunktion. Via ett webgränssnitt kan data skickas direkt till THR-databasen. Rapportering av trafikhändelser görs i merparten av fallen av en person på trafikledningen. Det som är obligatoriskt att ange är följande: eventuell personskada, län, kommun, trafikhuvudman, entreprenör, trafikslag, eventuellt tillkallade resurser och händelsekategori. Det finns 24 olika händelsekategorier uppdelat på trygghets- respektive säkerhetshändelser. I systemet THR ingår ett analysverktyg, Boomerang Intelligence. Med hjälp av analysverktyget kan händelsedata sorteras och analyseras för att presenteras i rapportform. Svensk Kollektivtrafiks och BRs målsättning är att samtliga trafikhuvudmän ska teckna avtal och påbörja inrapporteringen så snart avtal tecknats och utbildning genomförts. En användarförening kommer att bildas under hösten 2008 som framgent kommer att hantera utvecklingsfrågor för THR. Strukturerad kunskap om de händelser som sker, ger en synlig, analyserbar bild av vilken trygghet och säkerhet som finns i den egna verksamheten. Det blir även möjligt att följa hur förändringar i verksamheten påverkar personals och resenärers säkerhet och trygghet. När det gäller att prioritera olika åtgärder, behövs denna kunskap för att få störst verkan av tillgängliga resurser genom att åtgärda rätt saker. För branschen - som har behov av att få gehör för sin verksamhet hos både allmänheten och hos myndigheter - ger kunskap om händelser, ordnade på ett systematiskt sätt, utomordentliga argument för förbättringar av branschens villkor. 1
3 Innehållsförteckning SAMMANFATTNING INLEDNING BAKGRUND DEN GODA KOLLEKTIVTRAFIKEN SYFTEN, MÅL OCH NYTTA Nytta för förare Nytta för entreprenörer Nytta för trafikhuvudmän Nytta för branschen (Svensk Kollektivtrafik, BR, BuA, KfS) Nytta för myndigheter (Vägverket, Arbetsmiljöverket, BRÅ, Polisen) Nytta för resenärerna PROJEKTBESKRIVNING ORGANISATION AVGRÄNSNING TIDPLAN TILLÄMPLIG LAGSTIFTNING GENOMFÖRANDE DEFINITIONSARBETE UTVECKLING AV SYSTEMET PILOTDRIFT ÖVRIGT UTVECKLINGSARBETE KOMMUNIKATION OCH ANALYS RESULTAT DESIGN OCH FUNKTION THR-SYSTEMET Inmatning i THR Söka och visa händelse ANALYSER, SAMMANSTÄLLNINGAR OCH RAPPORTER AVTALSFÖRHÅLLANDEN NULÄGE OCH PROGNOS GÄLLANDE IMPLEMENTERINGEN KVARSTÅENDE ARBETE SLUTSATSER/DISKUSSION FÖRSLAG TILL VIDARE UTVECKLING BILAGOR
4 1 Inledning 1.1 Bakgrund Kunskap om de händelser 1 som inträffar i kollektivtrafiken, utgör en mycket viktig del av det underlag som krävs för att utveckla trafiken till att bli säkrare och tryggare för resenär och personal. Dagligen sker incidenter, händelser som hade kunnat leda till en olycka, av olika slag i kollektivtrafiken. Ofta rör det sig om mindre saker, exempelvis plåtskador, ibland är det nära ögat att en allvarligare olycka inträffar. Då det naturligtvis är önskvärt att förbättringar av tryggheten och säkerheten skall eliminera de reella faror och risker som finns i trafiken, krävs att underlaget har en hög kvalité och bygger på många händelser. Hot och våld riktat mot personal och resenärer inom kollektivtrafiken är ett oacceptabelt men ett konstaterat faktum idag. Detta är ett av de viktigaste områdena och något som branschens intressenter måste prioritera. En samlad, lokal/regional och nationell, statistik med gemensamma definitioner över dessa incidenter saknas, men skulle utgöra ett mycket bra underlag för utvecklingen av säkerheten och tryggheten i kollektivtrafiken. För att kunna tillgodose detta, krävs att aktörerna i kollektivtrafiken registrerar och arkiverar händelser på ett sådant sätt, att det är lätt att ta fram statistik, göra jämförelser och utvärderingar. I vissa fall räcker inte det underlag som en enskild aktör arkiverat för att få tillräckliga kunskaper om vilka risker och andra tillstånd som finns i trafiken. Underlaget behöver vara baserat på en större verksamhet än den egna. Strukturerad kunskap om de händelser som sker, ger en synlig, analyserbar bild av vilken trygghet och säkerhet som finns i den egna verksamheten. Det blir även möjligt att följa hur förändringar i verksamheten, på gott och ont, påverkar personals och resenärers säkerhet och trygghet. När det gäller att prioritera olika åtgärder, behövs denna kunskap för att få störst verkan av tillgängliga resurser genom att åtgärda rätt saker. För branschen - som har behov av att få gehör för sin verksamhet hos både allmänheten och hos myndigheter - ger kunskap om händelser, ordnade på ett systematiskt sätt, utomordentliga argument för förbättringar av branschens villkor. Idag styrs, till stor del, registreringen av händelser av de regler som gäller för spårtrafiken. De som bedriver spårtrafik skall enligt myndighetskrav registrera och följa upp händelser. I busstrafiken finns det inga sådana krav. Hos en del av dem som registrerar händelser finns utvecklade IT-system för händelserapportering, medan de hos andra görs i stort sett manuellt. Klassificering 2 och kategorisering 3 av händelser - vilket är ett villkor för att kunna ta fram statistik på ett hanterbart sätt - görs idag utan någon enhetlighet. De aktörer som registrerar händelser gör det idag med egna metoder och med egenutvecklad klassificering och kategorisering. 1 Med händelse menas en viktig, definierad avvikelse i verksamheten som inte är planerad eller avsiktlig. 2 Med klassificering menas att indela händelser i grupper som ligger i olika nivåer, där den lägsta nivån innebär att alla registrerade händelser indelas i ett litet antal grupper. För varje ökande klass grupperas händelserna i fler och fler grupper för att i högsta klassen vara uppdelade i enskilda händelser 3. Med kategorisering menas att indela enskilda händelser i olika bestämda kategorier för att i sammanställningar kunna söka och sammanställa alla enskilda händelser som är av liknande art. 3
5 I Svensk Kollektivtrafiks och BRs trygghets- och säkerhetsprogram 4 finns målsättningen att samtliga tillbud, incidenter och olyckor (avvikelser inom tågtrafiken) som sker inom kollektivtrafiken ska utredas och dokumenteras så att uppföljning möjliggörs. Händelse- /tillbudsrapporteringen ska vara nationellt enhetlig. I programmets handlingsplan står att Svensk Kollektivtrafik och BR ska specificera vilken statistik/information branschen vill få ut från ett händelserapporteringssystem. Svensk Kollektivtrafik och BR ska även verka för att ett eller flera system för tillbud, incidenter och olyckor görs tillgängligt för branschen. 1.2 Den goda kollektivtrafiken Den goda kollektivtrafiken erbjuder en trygg och säker resa för alla resenärer samt en trygg arbetsplats för personalen. Resenärer som inte känner sig trygga när de reser kollektivt kommer efter hand att sluta använda dessa färdmedel. Forskning visar att en del människor känner sig otrygga när de åker kollektivt, de är bland annat ängsliga för att bli utsatta för hot och våld. Resenärerna och personalen spelar de avgörande och viktigaste rollerna för att alla inblandade ska uppleva ökad trygghet och åtnjuta större säkerhet i kollektivtrafiken. Det är också viktigt att personalen upplever trygghet på sin arbetsplats och i sitt arbete. Personalens upplevda trygghet är också en förutsättning för att resenärerna ska känna sig väl omhändertagna och få den hjälp de behöver. Människors känslor är i högsta grad hårda fakta, eftersom det påverkar efterfrågan och därmed företagets ekonomiska överlevnad. Att resa med kollektivtrafik är generellt sett ett säkert sätt att färdas. Säkerheten handlar om att eliminera risken för olyckor och minska konsekvenserna av fel. Det är dock viktigt att hålla isär den del av en resa som sker i ett fordon från den del som sker till och från fordonet. Säkerheten i kollektivtrafikfordon är mycket hög medan situationen för oskyddade trafikanter är betydligt mer osäker. Säkerhetsläget kan dock vara mycket gott samtidigt som resenärer och personal upplever otrygghet, eftersom tryggheten i så stor utsträckning är beroende av andra personers agerande. Resenärerna kan också uppleva otrygghet till exempel när kollektivtrafiksystemet som resenären vill använda är opålitligt, trasigt, med inställda förbindelser, med brutna anslutningar med mera. Tryggheten kan bara mätas i form av människors upplevelser. Säkerhetsnivå kan däremot mätas i form av pålitlighet i tekniska system och antal skadade eller personer som råkat illa ut på annat sätt. För bedömning av säkerhetsnivå kan också inkluderas antalet rapporterade incidenter som drabbar resenärer. BR och Svensk Kollektivtrafik arbetar gemensamt för att ständigt förbättra trygghet och säkerhet för resenärer och personal. Vision, mål och aktiviteter åskådliggörs i ett övergripande policydokument samt tre handlingsprogram avseende personal, infrastruktur och fordon. 4 Program för en trygg och säker kollektivtrafik, Personalens förutsättningar att skapa en trygg och säker kollektivtrafik, SLTF och BR, juni
6 Policydokument Handlingsplan personal Handlinsplan infrastruktur Upphandlingsrekommendationer fordon 1.3 Syften, mål och nytta Syftet med projektet är att branschen i samförstånd tar fram en klassificering och kategorisering av händelser som kan användas av alla aktörer. Målet är att branschen ska ha ett mer enhetligt sätt att rapportera och registrera händelser. Med ett system som gör det möjligt att ta fram statistik och jämförelser som är baserade på stora mängder händelser möjliggörs det för branschen och andra intressenter (t ex fordonstillverkare, kommuner och myndigheter) att ha bättre kunskap - och i och med det bättre kontroll - över händelser i kollektivtrafiken Nytta för förare Statistik ger statushöjning - Statistiken visar årligen hur mycket säkrare kollektivtrafiken är jämfört med andra färdmedel. En årlig redovisning av denna i stil med Barometern bidrar troligen till att öka stoltheten hos förarna eftersom det är de bakom ratten som mest bidragit till färre olyckor. På sikt också statushöjande för yrket. 5
7 Förbättrad arbetsmiljö - Om händelser som rapporteras senare åtgärdas kan föraren se att hans/hennes synpunkter beaktas och leder till förbättringar, exempelvis för arbetsmiljön Nytta för entreprenörer Bättre ekonomi Åtgärda problem och göra rätt prioriteringar underlättas med statistik över händelser. Arbeta förebyggande Att analysera nästan-olyckor och åtgärda problem gör att incidenter och olyckor kan undvikas. Underlag för beslut om säkerhetshöjande åtgärder (arbetsmiljön) eller för beslut om installation av kameraövervakning. Underlag för budgetkalkyler om kostnader vid exempelvis upphandlingar. Systematiskt säkerhetsarbete internt verktyg, men även för redovisning till fackliga organisationer eller till trafikhuvudman. Bättre urval vid rekrytering av förare - Förbättrad arbetsmiljö och status för förarna se ovan, bör bidra till bättre urval vid rekrytering Nytta för trafikhuvudmän Aktuell bild av verksamheten systemet ger den totala bilden av hur verksamheten ligger säkerhets- och trygghetsmässigt. Uppfyller vi uppsatta mål? Underlag för information till politiker, massmedia om den verkliga situationen i kollektivtrafiken utifrån säkerhet/trygghetsperspektivet. Systematiskt trafiksäkerhetsarbete - För att långsiktigt kunna, upphandla, bedriva och följa upp en transportverksamhet som skall vara säker och trygg för användarna måste huvudmannen kräva att en entreprenör har ett system som registrerar och dokumenterar säkerhets- och trygghetshändelser som sker i verksamheten. Prioriterar vi våra åtgärder rätt? Får åtgärderna de resultat vi hoppades på? Myndighetskrav - Med en nationellt enhetlig händelserapportering skapar vi bättre förutsättningar att möta mindre väl grundade krav. Det är huvudmannen som får ta konsekvenserna när Arbetsmiljöverket, eller andra, kräver långtgående förändringar av rutiner eller utrustning på grund av att de tycker att säkerhets- trygghetsarbetet skötts ineffektivt. Försäljningsargument mot kund Ger oss möjlighet att tydligt visa att kollektivtrafiken är det säkraste och tryggaste sättet att färdas på väg. Underlag i diskussion med väghållare - Argument mot kommun/vägverk för att få bättre framkomlighet och kommunen som medspelare Underlag för information till polisen. Underlag för beslut om/prioritering på linjenivå om förarstödsgruppen/ordningsvakter Nytta för branschen (Svensk Kollektivtrafik, BR, BuA, KfS) Underlag i diskussion med myndigheter och departement - bra lobbingverktyg. 6
8 Försäljningsargument mot kund Ger oss möjlighet att tydligt visa att kollektivtrafiken är det säkraste och tryggaste sättet att färdas. Information till massmedia och politiker om branschsituationen. Ökad möjlighet till jämförelse med bilresor Underlag för branschkrav om säkerhetshöjande åtgärder. Underlag för jämförelser mellan trafikhuvudmän Nytta för myndigheter (Vägverket, Arbetsmiljöverket, BRÅ, Polisen) Underlag för prioritering av åtgärder Underlag i diskussion med departement Underlag för beslut om ex.vis hur kontanthantering ombord ska hanteras Underlag för polisiär prioritering Nytta för resenärerna En bättre kontroll av händelser och kunskap kring händelser i kollektivtrafiken skapar på sikt en tryggare och säkrare trafik till nytta för kollektivtrafikens slutkunder resenärerna. 2 Projektbeskrivning 2.1 Organisation Svensk Kollektivtrafik genom Maria Rydström och Lasse Annerberg har varit projektledare tillsammans med Tommie Vesterlund från BR. Projektet bygger på en samverkan mellan styrgrupp, arbetsgrupp och T-Systems (se projektorganisation, bilaga 1). I styrgruppen har ingått Ulf Edvardsson, Veolia Transport Sverige AB, Gert Rehn, Buss i Väst AB, Stefan Eriksson, Östgötatrafiken, Göran Lundblad, Skånetrafiken, Stig-Arne Rosenlundh, Västtrafik och Erik Stenbäck, SL samt projektledare (sammankallande). I arbetsgruppen har Ulf Edvardsson, Veolia Transport Sverige AB, Stefan Eriksson, Östgötatrafiken, Erik Stenbäck, SL samt projektledare (sammankallande) och representanter från T-systems deltagit. 2.2 Avgränsning Projektet avgränsas i detta steg till att omfatta entreprenörer som har avtal med trafikhuvudman samt tekniskt utveckla webbaserat system samt gränssnittstandard. 2.3 Tidplan Projektet startades den 9 januari Detaljerad tidsplan, se bilaga 2. 7
9 2.4 Tillämplig lagstiftning Arbetsmiljölagens tredje kapitel, 2a föreskriver följande: Arbetsgivaren skall systematiskt planera, leda och kontrollera verksamheten på ett sätt som leder till att arbetsmiljön uppfyller föreskrivna krav på en god arbetsmiljö. Han skall utreda arbetsskador, fortlöpande undersöka riskerna i verksamheten och vidta de åtgärder som föranleds av detta. Åtgärder som inte kan vidtas omedelbart skall tidsplaneras. Arbetsgivaren skall i den utsträckning verksamheten kräver dokumentera arbetsmiljön och arbetet med denna. Handlingsplaner skall därvid upprättas. Arbetsgivaren skall vidare se till att det i hans verksamhet finns en på lämpligt sätt organiserad arbetsanpassnings- och rehabiliteringsverksamhet för fullgörande av de uppgifter som enligt denna lag och enligt 22 kap. lagen (1962:381) om allmän försäkring vilar på honom. (Paragrafen ändrad genom SFS 2003:365) Med ett system för registrering och kumulering av händelser ökar sannolikheten för att företaget kan identifiera risker, bedöma dessa och inleda åtgärdsprogram och således uppfylla kraven i arbetsmiljölagen. 3 Genomförande 3.1 Definitionsarbete Definitionsarbetet inleddes med att arbetsgruppen: Utformade en behovsanalys Kartlade ett antal befintliga system på marknaden Utvecklade och antog en kravspecifikation Utformade en offertförfrågan gällande system 3.2 Utveckling av systemet Utvecklingen av THR har baserats på BR/Svensk Kollektivtrafiks kravspecifikation samt på plattformen Boomerang och dess modul för trafikhändelsehantering. I det system som upphandlades kan inmatning ske via tre olika sätt: Från företagsspecifika system via gränssnitt Via modul i Boomerang Via direkt inloggning på specifik webbplats 3.3 Pilotdrift Under maj och juni 2007 genomfördes två pilotprojekt avseende systemets design och funktion. För att erhålla en så bred användarbas som möjligt samt att prova två olika ingångar till systemet valde styrgruppen att pilotdriften skulle genomföras i Västerbotten och Östergötland. Valet av regioner gjordes även med hänsyn till antalet entreprenörer och entreprenörernas heterogena storlek. Västerbotten entreprenörer med egen inloggning utan Boomerang Östergötland entreprenörer med egen inloggning med Boomerang 8
10 3.4 Övrigt utvecklingsarbete Under projektet har även en samverkan och avtal med Samtrafiken utgjort en grundbult. Detta för att harmoniera trafikdata som ligger i trafikhändelsesystemet. Trafikdatan i THR baseras på den som finns i databasen för Resplus. Utvecklingen av webservicen har skett i samverkan med Västtrafik för att de ska kunna utveckla det regionala systemet som ligger under Frida fordondatabas. Samverkan sker även med Swebus/Concordia Bus och SL för att harmoniera företags- och organisationsspecifika system med det nationella systemet THR. 3.5 Kommunikation och analys Under hösten 2007 arrangerade Svensk Kollektivtrafik/BR ett antal workshops runt om i landet för att sprida information kring projektet och den nytta som användingen av systemet bedöms få. Information om systemets nytta och funktionalitet har även delgetts internt hos både BR och Svensk Kollektivtrafik samt externt vid olika sammankomster. Exempel på aktiviteter, se bilaga 3. 4 Resultat 4.1 Design och funktion THR-systemet Det finns tre huvudsakliga vägar att rapportera in i THR-systemet. För de företag som inte har något eget händelserapporteringssystem eller använder sig av Boomerang, finns en direkt möjlighet att logga in i THR-systemet och där rapportera all fakta kring händelsen. För Boomeranganvändare går vägen in i systemet genom Boomerangs hemsida via en särskild flik. Väl där ser systemet likadant ut som via en direktinloggning i THR. För de företag (operatörer eller THM) som har ett eget händelserapporteringssystem har det utvecklats en webservicefunktion. Via ett webgränssnitt kan data skickas direkt till THR-databasen. Data skickas minst en gång per vecka från dessa externa system. Parallellt med denna datahantering skickas även trafikdata från Samtrafikens trafikdatabas till THR med jämna mellanrum. Den trafikdatan linjenummer, hållplatsnamn ligger sedan som grund för respektive område och finns automatiskt i systemet då en ny händelse ska rapporteras. 9
11 Fig. 1 Översiktsbild THR-systemet Inmatning i THR Rapportering av trafikhändelser görs i merparten av fallen av en person på trafikledningen. Varje företag som kör trafik åt trafikhuvudmannen får ett särskilt lösenord för att kunna logga in i THR. Fig. 2 Inloggning via webb. Fig. 3 Inloggning via modul i Boomerang. Efter inloggning kan användaren välja att registrera en ny händelse. Användaren anger då rubrik, datum och tid för händelsen samt en beskrivning. 10
12 Fig. 4 Registrera ny THR händelse. Det som i kommande steg sedan är obligatoriskt att ange är följande: eventuell personskada, län, kommun, trafikhuvudman, entreprenör, trafikslag, eventuellt tillkallade resurser och händelsekategori. Det finns 24 olika händelsekategorier uppdelat på trygghetsrespektive säkerhetshändelser. Se bilaga 4. Övrig data som är frivillig att ange är exempelvis linje, hållplats, depå samt fordonsid Söka och visa händelse För att söka en eller flera händelser kan man välja exempelvis att ange en datumgräns för när händelserna har inträffat. Man kan även söka på enskild entreprenör, THM, händelsekategori etc. Fig. 5 Söka och visa händelse. Då vissa händelser kräver särskild uppföljning eller om man önskar sprida information om någoting som har inträffat har en särskild funktion utvecklats: skicka som e-post. Med en enkel knapptryckning skickas händelsen med fakta iväg till den e-postadress man önskar. 11
13 4.2 Analyser, sammanställningar och rapporter I systemet THR ingår ett analysverktyg, Boomerang Intelligence. Med hjälp av analysverktyget kan händelsedata sorteras och analyseras för att presenteras i rapportform. Användarföreningen för systemet beslutar om rapportutforming och hur data ska bearbetas och presenteras. Data kan exempelvis redovisas med hänsyn till händelsetid och geografisk plats som län, kommun och hållplatsnivå. 4.3 Avtalsförhållanden Svensk Kollektivtrafik/BR har ett huvudavtal tecknat med T-systems. Avtalet reglerar samarbetet mellan Svensk Kollektivtrafik/BR och T-systems avseende utveckling och driftsättandet av tjänsten. Svensk Kollektivtrafik har också tecknat avtal med Samtrafiken angående leverans av trafikdata. Detta avtal reglerar Svensk Kollektivtrafiks möjlighet att nyttja data från Samtrafikens trafikdatabas. Därutöver tecknar respektive THM ett avtal med T-systems som reglerar driftsättning och support. 4.4 Nuläge och prognos gällande implementeringen Svensk Kollektivtrafiks och BRs målsättning är att samtliga trafikhuvudmän ska teckna avtal och påbörja inrapporteringen så snart avtal tecknats och utbildning genomförts. I juni 2008 har Värmlandstrafik tecknat avtal med T-systems och implementerat THRsystemet. Östgötatrafiken och Västerbotten har också skrivit på och Västtrafik och Skånetrafiken kommer att gå igång under augusti-september. Signaler har kommit från flera THM om en önskan om implementering efter sommaren. Det är i dagsläget svårt att säga när samtliga THM kan tänkas vara inne i systemet. En grov uppskattning är att samtliga kan vara igång och rapportera hösten/vintern 2010/2011. Tid och volym Antal thm Andel transportarbete (THM) 2009/01 5 Ca 30 % 2010/01 10 Ca 85 % 2011/01 Alla 100 % Diagram 1 Volymutveckling Därefter bedöms ytterligare tid tas i anspråk för att säkerställa kvalitativ data vad gäller rapportframtagnde. För bedömning av interna åtgärder baserade på registrerade händelser bedöms systemet redan under 2010 kunna användas. 12
14 5 Kvarstående arbete Svensk Kollektivtrafik behöver aktivt bearbeta sina medlemmar att snarast implementera THR. Detta kommer ske genom direktkontakter samt informationsspridning inom organisationens olika nätverk och konferenser. BR behöver aktivt enskilt och i samarbete med trafikhuvudmän, arbetsmarknadens parter m.fl. bistå samtliga entreprenörer med information och utbildningsinsatser för att få igång och stimulera användare att adekvata rapporteringsrutiner införs. En användarförening kommer att bildas under hösten 2008 som framgent kommer att hantera utvecklingsfrågor för THR. Samtliga som tecknar avtal om att nyttja THR kommer tilldelas plats i användarföreningen. 6 Slutsatser/diskussion Strukturerad kunskap om de händelser som sker, ger en synlig, analyserbar bild av vilken trygghet och säkerhet som finns i den egna verksamheten. Det blir även möjligt att följa hur förändringar i verksamheten påverkar personals och resenärers säkerhet och trygghet. När det gäller att prioritera olika åtgärder, behövs denna kunskap för att få störst verkan av tillgängliga resurser genom att åtgärda rätt saker. För branschen - som har behov av att få gehör för sin verksamhet hos både allmänheten och hos myndigheter - ger kunskap om händelser, ordnade på ett systematiskt sätt, utomordentliga argument för förbättringar av branschens villkor. 6.1 Förslag till vidare utveckling Incidentrapportering vad gäller vägtrafik ligger generellt sett långt efter motsvarande arbete inom järnväg, sjöfart och lufttrafik. THR-systemet skulle med vissa enklare justerngar kunna anpassas för i princip all yrkestrafik på väg. Av särskilt intresse för kollektivtrafikbranschen är att utveckla motsvarande system för den särskilda kollektivtrafiken, dvs främst färdtjänst och sjukresor. Ökad nytta för operatörer Vi ser även att systemet i nuvarande form kan utgöra ett utmärkt komplement hos entreprenörer vad gäller lean production, det vill säga att eliminiera slöseri. Kartlägger man och åtgärdar händelser som är negativa för tjänsteproduktionen ökar det leveranssäkerheten och detta ofta till en lägre kostnad. Vi ser även ett behov av att utveckla systemet så att händelser som ska redovisas till behörig myndighet automatiskt överförs från systemet. Detta för att effektivisera administration på företagsnivå. I framtida utveckling bör därför i systemet händelser kostnadssättas gentemot förlorad produktivitet och minskad leveranssäkerhet. Händelser ska även klassificeras så att de kan utgöra underlag till uppgifter som ska skickas till behöriga myndigheter. 13
15 Fler kategorier av händelser I framtida utveckling bör systemet utökas till att omfatta fler antal händelser som bidrar till otrygghet hos personal och resenär. Detta med syfte att nå branschens vision för en trygg och säker kollektivtrafik. Ökad detaljnivå I takt med att systemet används och utvecklas bör händelsekategorier klassificeras på olika nivåer. Detta för att precisera allvarlighetsgrader och vilka som ansvarar för händelser ska åtgärdas Enhetliga definitioner Vi ser även behovet av att samhället behöver enhetliga definitioner på trygghetsrelaterade händelser oavsett var i samhället händelsen inträffar. Ur ett resenärs- och medborgareperspektiv måste detta anses vara en uppgift för Transportstyrelsen som ska utgöra trafikslagsövergripande myndighet. Det kan inte anses vara trovärdigt och rättssäkert för ett civiliserat samhälle att en händelse som drabbar en medborgare bedöms med olika svårighetsgrad beroende på var händelsen inträffar Fler användare Vi ser även att systemet ska kunna nyttjas av fler beställare av trafik. Detta för att effektivisera och möjliggöra kontinuerlig uppföljning av beställd trafik. Stockholm i oktober 2008 Svenska Bussbranschens Riksförbund Svensk Kollektivtrafik Tommie Vesterlund Projektledare Maria Rydström Projektledare 14
16 7 Bilagor Bilaga 1 Projektorganisation Svenska Bussbranschens Riksförbund Svenska Lokaltrafikföreningen Styrgrupp och projektledare Arbetsgrupp och Projektledare Projektgrupp (T-systems) (Bransch) Referensföretag 1
17 Aktivitet Utveckling av branschgemensamt system för trafikhändelserapportering Bilaga 2 Tidplan teknisk utveckling THR Tidsplanering THR-Projektet Driftsättning Bildande av användarförening Pilottester Utbildning Acceptanstest Test Kommunikationsinsatser Integrationsspec. Utveckling Godkännande Kravspec Avtal med Samtrafiken om att använda deras definitioner Presentation kravspec Gränsnitt mot befintliga THR Förstudie Veckonummer 2
18 Bilaga 3. Projektkommunikation THR Vad sker i projektet Pilotdrift THR 2/5 Skarp driftstart THR THR erbjuds till THM SLTF/BR Aktivitet Material Färdigdatum Ansvarig(a) Pressmeddelande, Info på hemsidorna Text samt uttalande från BR/SLTF VD 27/4 Anita + Helena Information PDF/ 27/4 TV/LA Kommunal Information PDF/ 27/4 Transport Information SEKO PDF/ 27/4 Information PDF/ 27/4 BUA/KFS Information Almega PDF/ 27/4 Information via styrgruppsmedlemmarnas interna kanaler PDF/ 27/4 Information Kollega PDF/ 27/4 Information Taxiförbundet PDF/ 27/4 Information Tågoperatörerna PDF/ 27/4 Skrivelse entreprenörer om nyttan med THR BR-info (PDF/ ) 27/4 TV BRs styrelse antog en Säkerhetsordning Buss Infofolder Pressmeddelande + info på hemsidor. Information till resp styrelse (SLTF 31/5) Tryckt, följer layout enligt trygg- och säkerhets projektt 23/4 TV 1/6-07 Pressmeddelande + 1/6 info på hemsidor Information SLTF:s 1/6 Lasse styrelse Info BRs styrelse och 1/6 Helena (BR) regionala föreningar Monadsbrevet 1/6 Mona BR-info (veckoinformation) V Helena (BR) BRs Nytt i Bussbran- Juni 2007 Helena (BR) 3
19 Bildande av anvförening enligt Boomerangmodell juni-juli. (Tsystems ansvar) Demomöten trafikhuvudman Uppstartsmöten trafikhuvudman Möten nationella myndigheter Möten regionala myndigheter schen Information BR:s styrelsemöte. 27 juni 2007 Tommie Demo-möten hos de På platsträff TV/LA tre pilotföretagen. hos de 3 Veolia, pilotbrukarna. Östgötatrafiken, Inbjudan till Länstrafiken i Västerbotten thm/entr på demonstration Artikel i Res & 20/5 Trafikforum Dialog med Vägtrafikinspektionen, Maj samt TV september kanske få ett uttalande om THR:s möjligheter till foldern Dialog med Vägverket, 31/5 TV/LA se ovan VD-möten SLTF 13/6-07 Mona SLTF:s presidiedagar Bildspel och augusti LA textmaterial samt infofolder SLTF-dagarna Bildspel och LA textmaterial september samt infofolder BR och SLTF representant deltar BR och SLTF representant deltar Inom ramen för BR och SLTFs verksamhet Inom ramen för trafikhuvudmans verksamhet SLTF deltar Bildspel och textmaterial samt infofolder Bildspel och textmaterial samt infofolder Bildspel och textmaterial samt infofolder Bildspel och textmaterial (reg.anpassat) Löpande Löpande Löpande enligt kalender Möten trafikhuvudman Bildspel och Löpande LA textmaterial Möten entrepre- BR deltar Bildspel och Löpande TV TV/LA TV/LA TV/LA Resp. THM 4
20 nörer textmaterial BRs Årsstämma BR Webbdemo samt folder BRs säkerhetsnätverk BR Webbdemo samt folder Seminarium Jönköping BR/SLTF Webbdemo samt folder Seminarium Persontrafik BR/ Svensk Kollek- Bildspel samt 2008 tivtrafik folder 31 augusti TV september TV april 2008 TV/MR 16 oktober 2008 TV/MR 5
21 Bilaga 4. Händelsekategorier Säkerhetsrelaterat 1 Urspårning/avåkning 2 Kollision mellan fordon 3 Påkörning oskyddad trafikant 4 Påkörning övrigt 5 Dörrklämning fordon 6 Av-/påstigningsolycka 7 Annan fordonsrelaterad olycka 8 Brand fordon 9 Sabotage 10 Försenad/inställd tur - oframkomlig gata/väg Trygghetsrelaterat 1 Hot/ofredande/ärekränkning förare 2 Hot/ofredande/ärekränkning övrig personal 3 Hot/ofredande/ärekränkning resenär 4 Våld förare 5 Våld mot övrig personal 6 Våld mot resenär 7 Betalningsvägran 8 Stöld från personal 9 Stöld från resenär 10 Rån mot personal 11 Rån mot resenär 12 Annan ordningsstörning 13 Klotter och övrig vandalisering 14 Förare eller annan säkerhetspersonal alkoholoch/eller drogpåverkad 6
1. Betydelsen av trafikhändelserapportering (THR)
VÄGLEDNING FÖR EN TRYGG OCH SÄKER KOLLEKTIVTRAFIK TRAFIKHÄNDELSERAPPORTERING (THR) 2017 Innehållsförteckning 1. Betydelsen av trafikhändelserapportering (THR) Sid 2 2. Förare och övrig ombordpersonals
Läs merPROJEKTPLAN. Utveckling av passagerarinformation avseende hastigheter i busstrafik BR TV 060418-3 C. Digital hastighetsvisning
BR TV 060418-3 C PROJEKTPLAN Digital hastighetsvisning Utveckling av passagerarinformation avseende hastigheter i busstrafik Uppdragsgivare: BR Service AB Framtaget: 2006-04-18 Projektansvarig: Tommie
Läs merPolicy för en trygg och säker kollektivtrafik
09-01-23 1(15) Syfte Omfattning Ansvar Uppföljning Att göra kollektivtrafiken tryggare och säkrare för både resenärer och personal Västtrafik AB VD Respektive enhet inom Västtrafik Referens Bilagor Policy
Läs merSystematiskt arbetsmiljöarbete
Systematiskt arbetsmiljöarbete AFS 2001:1 Reglerna innehåller grundläggande krav på arbetsmiljöarbetet Reglerna utvecklar och preciserar hur arbetsgivaren ska gå tillväga för att uppfylla sitt arbetsmiljöansvar
Läs merFRIDA En del i ett ökat resande
FRIDA En del i ett ökat resande Svensk Kollektivtrafik 2014-05-16 Lisa Carlsson Projektledare Nordic Port AB Agenda Vad är FRIDA FRIDA Användarförening Branschens användning av FRIDA Nästa generation FRIDA
Läs merLisa kortmanual. Version 8.12 2013-05-08. Miljödata AB Ronnebygatan 46 Tel. 0455-33 35 30 371 87 Karlskrona Org. nr 556324-4036 www.miljodata.
Lisa kortmanual Version 8.12 2013-05-08 Miljödata AB Ronnebygatan 46 Tel. 0455-33 35 30 371 87 Karlskrona Org. nr 556324-4036 www.miljodata.se Systematisk uppföljning av arbetsmiljön Lisa är en förkortning
Läs merSystematiskt arbetsmiljöarbete
Systematiskt arbetsmiljöarbete AFS 2001:1 med ändringar i AFS 2003:4 Reglerna innehåller grundläggande krav på arbetsmiljöarbetet Reglerna utvecklar och preciserar hur arbetsgivaren ska gå tillväga för
Läs merRevisionsrapport Granskning av kommunens företagshälsovård. Krokoms kommun
Revisionsrapport Granskning av kommunens företagshälsovård Krokoms kommun Juni 2014 Innehåll Sammanfattning... 2 1.Inledning... 3 2.Granskningsresultat... 4 3. Bedömning och rekommendationer... 10 1 Sammanfattning
Läs merRutin för systematiskt arbetsmiljöarbete inom Enköpings kommun
PERSONALENHETEN 2009-09-28 1 (5) Rutin för systematiskt arbetsmiljöarbete inom Enköpings kommun Detta dokument fastställer rutiner samt reder ut ansvarsförhållanden för arbetsmiljöarbetet inom Enköpings
Läs merDenna checklista är framtagen som grund för dialog om arbetsmiljön vid inspektion på bemanningsföretag.
Checklista Uthyrning av arbetskraft Denna checklista är framtagen som grund för dialog om arbetsmiljön vid inspektion på bemanningsföretag. Arbetsmiljöverkets föreskrifter om systematiskt arbetsmiljöarbete
Läs merKOLBAR Kundnöjdhet
27-1-1 Bilaga 3. Kollektivtrafikbarometern och Barometer för anropsstyrd trafik Sammanställning riksresultat, stadstrafik och lokala resultat Svenska Lokaltrafikföreningens (SLTF) kundbarometer kollektivtrafikbarometern
Läs merFörslag till Trafiksäkerhetspolicy för sjötrafiken inom trafikförvaltningen
1(2) Handläggare 08-686 1885 lars.ericsson@sll.se TJÄNSTEUTLÅTANDE 2018-10-16 Trafiknämnden 2018-11-06, punkt 9 Ärende Infosäkerhetsklass Förslag till Trafiksäkerhetspolicy för sjötrafiken inom trafikförvaltningen
Läs merLisa kortmanual. Version 10.1 2015-08-27. Miljödata AB Ronnebygatan 46 Tel. 0455-33 35 30 371 87 Karlskrona Org. nr 556324-4036 www.miljodata.
Lisa kortmanual Version 10.1 2015-08-27 Miljödata AB Ronnebygatan 46 Tel. 0455-33 35 30 87 Karlskrona Org. nr 556324-4036 www.miljodata.se Systematisk uppföljning av arbetsmiljön Lisa är en förkortning
Läs merWebbaserat IT-stöd för Arbetsmiljö Rehab Säkerhet
Webbaserat IT-stöd för Arbetsmiljö Rehab Säkerhet Arbeta rätt & lönsamt! - enkelt med IT-stöd från Idea Idea VerksamhetsLedning Ett IT-system för att genomföra och administrera arbetsmiljörehab- och säkerhetsarbetet.
Läs merEDA KOMMUN ARBETSMILJÖ- POLICY
EDA KOMMUN ARBETSMILJÖ- POLICY 070130 Innehållsförteckning: ARBETSMILJÖPOLICY... 3 1. MÅL FÖR ARBETSMILJÖN... 3 2. EN GOD ARBETSMILJÖ INNEFATTAR:... 3 3. ORGANISATION... 3 3.1 Arbetstagarens ansvar...
Läs merProgram för att förebygga, bemöta och följa upp våld och hot i arbetsmiljön
Stockholms läns landsting Landstingsstyrelsens förvaltning Program för att förebygga, bemöta och följa upp våld och hot i arbetsmiljön 1 Inledning Arbetet mot våld och hot är ett prioriterat utvecklingsområde
Läs mervem har arbetsmiljöansvaret?
vem har arbetsmiljöansvaret? Både uthyraren o Arbetstagare som hyrs ut har en speciell situation genom att arbetsgivaren har svårt att påverka arbetsmiljön hos inhyraren. Det är viktigt att såväl uthyraren
Läs merVägledning för regionala kollektivtrafikmyndigheter
Vägledning för regionala kollektivtrafikmyndigheter BEGREPP OCH METODER FÖR DEN ÅRLIGA RAPPORTEN Vägledning för regionala kollektivtrafikmyndigheter 1 Bakgrund De regionala kollektivtrafikmyndigheterna
Läs merRutin för anmälan av tillbud, arbetsskada och riskobservation
Rutin för anmälan av tillbud, arbetsskada och riskobservation DOKUMENTNAMN GILTIGHETSPERIOD tillsvidare DOKUMENTTYP Rutin BESLUTAT/ANTAGET DOKUMENTÄGARE Pajala kommun VERSION DOKUMENTANSVARIG HR & ekonomi
Läs merBransch Taxi och färdtjänst
Bransch Taxi och färdtjänst Statistikunderlag om arbetsolyckor/arbets sjukdomar/tillbud som kan vara till stöd när du upphandlar tjänster inom taxi och färdtjänst. ANMÄLDA ARBETSOLYCKOR De flesta anmälda
Läs merHDCom. Applikation för Androidenheter nerladdade Användarvänlig Driftsäker & Effektiv
Applikation för Androidenheter 2000+ nerladdade Användarvänlig Driftsäker & Effektiv HDCom En professionell applikation och ett modernt kommunikationssystem för att ta emot beställningar från olika planeringssystem
Läs merSystematiskt arbetsmiljöarbete CHARLOTTA GOTTSCHALK DIEDEN ARBETSMILJÖRÅDGIVARE, SVERIGES BYGGINDUSTRIER SYD
Systematiskt arbetsmiljöarbete CHARLOTTA GOTTSCHALK DIEDEN ARBETSMILJÖRÅDGIVARE, SVERIGES BYGGINDUSTRIER SYD SVERIGES BYGGINDUSTRIER ARBETAR FÖR SÄKRA ARBETSPLATSER Våra arbetsplatser ska vara säkra, trygga
Läs merWebbaserat IT-stöd för Arbetsmiljö Rehab Säkerhet
Webbaserat IT-stöd för Arbetsmiljö Rehab Säkerhet Idea VerksamhetsLedning Ett IT-system för att genomföra och administrera arbetsmiljörehab- och säkerhetsarbetet. Delarna i systemet används tillsammans
Läs merTalarmanus Bättre arbetsmiljö / Fall 4
Sid 1 av 9 De föreskrifter från Arbetsmiljöverket som gäller för verksamheten är viktiga underlag vid undersökning av arbetsmiljön. Föreskrifterna AFS 2012:2 Belastningsergonomi handlar om hur arbete ska
Läs merInformationsdag Tillgänglighet och användbarhet 3 dec i Kollektivtrafikenshus
1/7 Informationsdag Tillgänglighet och användbarhet 3 dec i Kollektivtrafikenshus Syfte Syfte med dagen är att skapa en arena/forum för både Samtrafikens ägare och partners, men även för de olika myndigheterna.
Läs merarbetet kännetecknas av en öppen process.
arbetet kännetecknas av en öppen process. Status - Tidplan Nov WS 17/9- ITS-konf. 26/8- Webinar 25/6- WS 20/4- Kick off Nuläge/ aktörskarta Arbete med visionen Identifiera fokusområden ITS- Strategin och
Läs merAtt ställa krav på arbetsmiljö vid upphandling. Råd och tips till dig som arbetar med upphandling av tjänster.
Att ställa krav på arbetsmiljö vid upphandling Råd och tips till dig som arbetar med upphandling av tjänster. Vem vill du ha som leverantör? I dag finns det leverantörer som konkurrerar med dålig arbetsmiljö
Läs merTILLÄMPNING. Hudiksvalls kommun. Hot. och. våld
TILLÄMPNING Hudiksvalls kommun Hot och våld Hot och våld Tillämpningen beskriver hur Hudiksvalls kommun förebygger hot- och våldsituationer på arbetsplatserna. Målsättningen är att alla medarbetare ska
Läs merStrategi Program Plan Policy Riktlinjer Regler. Lysekils kommuns. Riktlinjer för arbetsmiljöarbetet
Strategi Program Plan Policy Riktlinjer Regler Lysekils kommuns Riktlinjer för arbetsmiljöarbetet Fastställt av: Kommunfullmäktige Datum: 2016-12-15, 197 För revidering ansvarar: För ev. uppföljning och
Läs merFAQ VERKSAMHETEN. .u. Vad är syftet med X2AB?
FAQ VERKSAMHETEN.u. Vad är syftet med X2AB? Syftet med X2ABs verksamhet är att erbjuda regionala kollektivtrafikmyndigheter,länstrafikbolag och trafikföretag en möjlighet att driva gemensamma utvecklingsprojekt
Läs merAvtalstyper. tjänstekoncessionsavtal, resandeincitamentsavtal, produktionsavtal för buss- eller spårtrafik avtal för anropsstyrd trafik samt
Mål Avtal, som driver mot målet att fördubbla resandet och marknadsandelen Ett reducerat antal överklaganden Avtal, som gör det möjligt att få mer trafik pengarna Utveckla den gemensamma affären mellan
Läs merFöretagshälsovården behövs för jobbet
Företagshälsovården behövs för jobbet Det är viktigt att de anställda mår bra i sitt arbete och att arbetsmiljön är sund och säker. Det finns ett samband mellan olika psykosociala faktorer i arbetsmiljön,
Läs merKom igång med utbildningen säkervardag.nu!
GUIDE Kom igång med utbildningen säkervardag.nu! Det här dokumentet riktar sig till dig som ansvarar för att personalen får utbildning på ett företag eller till dig som utbildar i arbetsmiljöfrågan hot
Läs merKvalitetsrapport järnvägstrafiken 2014 Svenska Tågkompaniet AB
Kvalitetsrapport järnvägstrafiken 2014 Svenska Tågkompaniet AB Innehåll Allmän information om vår järnvägstrafik 2014 3 Information och biljetter 3 Punktlighet, hantering av trafikstörningar samt krissituationer
Läs merLandstingsstyrelsens förslag till beslut
FÖRSLAG 2006:16 1 (6) Landstingsstyrelsens förslag till beslut Motion 2005:10 av Åke Holmström (kd) om alkolås på SL-bussarna Föredragande landstingsråd: Anna Kettner Ärendet Motionären föreslår att alla
Läs merEtt förebyggande, systematiskt arbetsmiljöarbete leder till en bra arbetsmiljö som gynnar alla.
Arbetsmiljö och SAM Arbetsmiljölagen I arbetsmiljölagen finns regler om skyldigheter för arbetsgivare om att förebygga ohälsa och olycksfall i arbetet. Det finns också regler om samverkan mellan arbetsgivare
Läs merChecklista för årlig uppföljning av det systematiska arbetsmiljöarbetet
Checklista för årlig uppföljning av det systematiska arbetsmiljöarbetet Använd checklistan så här: Syftet med den årliga uppföljningen är att undersöka om arbetsmiljöarbetet bedrivs enligt föreskriften
Läs merArbetsmiljöverkets regeringsuppdrag om arbete på och vid väg. Carl Axel Sundström, Arbetsmiljöverket
Arbetsmiljöverkets regeringsuppdrag om arbete på och vid väg Carl Axel Sundström, Arbetsmiljöverket Arbetsmiljölagens syfte Att förebygga ohälsa och olycksfall i arbetet Att även i övrigt uppnå en god
Läs merRiskbedömning enligt AFS 2001:1 Bedömning av risker och åtgärder i samband med förändring av Förskolan Ugglan, Fönvindvägen 68
Riskbedömning enligt AFS 2001:1 Bedömning av risker och åtgärder i samband med förändring av Förskolan Ugglan, Fönvindvägen 68 Upprättad av Åsa Jansson Carina Forsell 2011-06-20 Förskolechef Skyddsombud
Läs merProjektdirektiv. Version: 1.0. Projekt: Förstudie Ekonomisystem Ålands kommuner och kommunalförbund
Projektdirektiv Projekt: Förstudie Ekonomisystem Ålands kommuner och kommunalförbund Dokument: Projektdirektiv Version: 20190114 Författare: Åda Ab Sida: 1 (10) författare: Åda Ab Sida: 2 (10) Innehåll
Läs merUppgiftsfördelning och kunskaper
5 Det skall finnas en arbetsmiljöpolicy som beskriver hur arbetsförhållandena i arbetsgivarens verksamhet skall vara för att ohälsa och olycksfall i arbetet skall förebyggas och en tillfredsställande arbetsmiljö
Läs merBeredskap för att möta katastrofer, attentat och sabotage i kollektivtrafiken
Projektrapport nr 12/2005 Beredskap för att möta katastrofer, attentat och sabotage i kollektivtrafiken Landstingets centrala säkerhetsarbete är i ett uppbyggnadsskede med förstärkta ledningsresurser,
Läs merBlekingesjukhuset. Internkontroll. Marie Edvardsson 2014-11-18
Blekingesjukhuset Internkontroll 2014 Marie Edvardsson 2014-11-18 Rapport uppföljning av 2014 års interna kontrollplaner Utanordning av lön. Kontrollmoment att rätt person belastar rätt ansvar och period.
Läs merUtsikt - Ett projekt kring missbruksproblematik och
Innehåll 1. Inledning 4 1.1 Projektets bakgrund... 4 2 Projektbeskrivning 4 2.1 Uppdragsbeskrivning... 4 2.2 Syfte... 4 2.3 Mål... 4 2.4 Avgränsningar... 4 2.5 Framgångsfaktorer... 4 2.6 Risker... 5 Utsikt
Läs merHandlingsplan. Trygg och säker kollektivtrafik
Handlingsplan Trygg och säker kollektivtrafik Prioriterade åtgärder 2010 2012 Policy för en trygg och säker kollektivtrafik Inledning Västtrafik verkar för en pålitlig och säker kollektivtrafik så att
Läs merRIKTLINJER VID VÅLD OCH HOT OM VÅLD I ARBETSLIVET
EDA KOMMUN RIKTLINJER VID VÅLD OCH HOT OM VÅLD I ARBETSLIVET Reviderad 2006-03-03 Innehållsförteckning 1. Inledning... 3 2. Arbetsgivarens roll... 3 2.1 Rapportering... 4 Anmälan... 4 Arbetsskadeanmälan...
Läs merTjänstekvalitetsrapport 2014 Arriva Sverige AB. 2015-05-19 Tjänstekvalitetsrapport 2014
Arriva Sverige AB 2015-05-19 Innehåll Arriva Sverige AB... 1 Arriva Sverige AB... 3 Legal information... 3 Kontaktinformation... 3 Verksamhet... 3 Tillstånd och certifikat... 3 Tjänstekvalitetsrapport...
Läs merInnehåll. Kamerabevakning (CCTV) på Arriva. [VLS-Title] [VLS-Process-Txt] [Reviewer] Kenny Bungss [Doc Version] [VLS-PublishDate]
Kamerabevakning (CCTV) på Arriva Innehåll Kamerabevakning (CCTV) på Arriva... 1 1 Bakgrund... 2 2 Syfte... 2 3 Lagstiftning... 2 3.1 Allmänt... 2 3.1.1 Samtycke... 3 3.1.2 Överviktsprincipen - Intresseavvägning...
Läs merVägledning för att erbjuda säkra tjänster till konsument
Vägledning för att erbjuda säkra tjänster till konsument 1 2 Varor och tjänster ska vara säkra Enligt produktsäkerhetslagen (2004:451), PSL, ska varor och tjänster som näringsidkare erbjuder konsumenter
Läs merStrategisk trafikplanering. Lund Oktober 2010 Björn Sundvall Svensk Kollektivtrafik
yy Strategisk trafikplanering Lund Oktober 2010 Björn Sundvall Svensk Kollektivtrafik Läns- och lokaltrafikens branschorganisation Grundat 1905 Medlemmar 21 Länstrafikbolag 7 primärkommunala + 80 Associerade
Läs merKommunförbundet Lund 23 januari 2015
Kommunförbundet Lund 23 januari 2015 Lars Hellström Affärsområdeschef Serviceresor Katrin Nilsson Platschef Färdtjänst Hässleholm Per Tranström Affärsutvecklare Serviceresor Uppstartsmöte med kommunerna
Läs merInledning Nedan redovisas inkomna förbättrings- och förenklingsförslag med tillkommande kommentarer från berörda förvaltningar.
Bilaga 2 Sammanställning 2016-04-13 över hur inkomna förenklings- /förbättringsförslag hanteras/hanterats (hälso- och sjukvårdsnämndens ansvarsområde och angränsande förvaltningar) Inledning Nedan redovisas
Läs merARBETSMILJÖ. Rutiner vid utredning av arbetsolycksfall, 0-skador, färdolycksfall, arbetssjukdom, tillbud och riskobservationer. Händelserapportering
2015-10-14 1(6) Iggesunds Bruk Rutiner vid utredning av arbetsolycksfall, 0-skador, färdolycksfall, arbetssjukdom, tillbud och riskobservationer. Händelserapportering Det är av yttersta vikt att alla arbetsmiljöhändelser
Läs merFramtidsbild Västsverige
01054 1(2) TJÄNSTESKRIVELSE Datum Diarienummer Regionkontoret 2014-02-13 RS140084 Linn Berntsson, Projektledare och kommunikatör Regional samhällsplanering 035-179879 Regionstyrelsen Framtidsbild Västsverige
Läs merÅr 2020 Fler rör sig i staden
År 2020 Fler rör sig i staden Men färre skadas i trafiken Trafiksäkerhetsprogrammet 2010 2020 antogs av Trafiknämnden i december 2009. Programmet ger inriktningen för det gemensamma trafiksäkerhetsarbetet
Läs merSå skapar vi. En säker arbetsplats
Så skapar vi En säker arbetsplats 1 Arbetet med En säker arbetsplats handlar om att öka kunskaperna om och kompetensen kring risker och säkerhet, förbättra attityderna till säkerhetsfrågor hos företagsledning
Läs merKunskapsutveckling om och effektivisering av rehabilitering för personer med psykisk ohälsa
Kunskapsutveckling om och effektivisering av rehabilitering för personer med psykisk ohälsa Projektägare: Landstinget i Värmland Projektperiod: 2014 09 01 2015 12 31 1. Bakgrund Ohälsotalet är högre än
Läs mer4 Juni En branschgemensam arena för utvecklingsprojekt som är effektivare att genomföra tillsammans än var och en för sig
En branschgemensam arena för utvecklingsprojekt som är effektivare att genomföra tillsammans än var och en för sig Varför X2AB Det behövs en arena med mandat och resurser att genomföra strategiskt viktiga
Läs merProjektplan för Vision 2025
Projektplan för Vision 2025 1(4) 1 Inledning Projektet innebär att via ett processarbete ta fram förslag till åtgärder och aktiviteter för att uppnå visionen 25 000 invånare år 2025. Faserna och målen
Läs merSL:s behandling av personuppgifter
SL:s behandling av personuppgifter Innehållsförteckning 1. 2. 3. 4. 5. 6. 7. 8. 9. Allmänt om behandlingen av dina personuppgifter... 2 Varifrån samlar vi in dina personuppgifter... 2 Vilka personuppgifter
Läs merBra arbetsmiljö på väg
Bra arbetsmiljö på väg Trafiksä en arb Många anställda har vägar och gator som sin arbetsplats. Förutom yrkesförarna rör det sig bland annat om hemtjänst- och hemsjukvårdspersonal, väktare, hantverkare
Läs merSAMOT The SERVICE AND MARKET ORIENTED TRANSPORT RESEARCH GROUP
Ett ledande forskningscenter I konkurrens med andra etablerade universitet fick forskare vid Centrum för Tjänsteforskning vid Karlstads universitet möjligheten att starta ett VINN Exellence Center. Projektet
Läs merFokus Genarp minnesanteckningar arbetsgrupp Kommunikation och infrastruktur
1(5) Fokus Genarp minnesanteckningar arbetsgrupp Kommunikation och infrastruktur Datum: Onsdagen den 4 april 2018 Tid: Kl. 18:00 20:00 Lokal: Medborgarhuset, Genarp Närvarande: Karin Berg Genarp Tommy
Läs merProjektbeskrivning över Projekt 24-timmarskommunen i Halmstad
Arbetsgruppen för projektbeskrivning över Projekt 24-timmarskommunen i Halmstad 2005-03-09 Projektbeskrivning över Projekt 24-timmarskommunen i Halmstad Innehåll 1 Inledning... 3 1.1 Förord... 3 2 Syfte,
Läs merArbetsmiljöpolicy. Inom Praktikertjänstkoncernen 1 (5) ID-begrepp L17_1
1 (5) Arbetsmiljöpolicy Inom Praktikertjänstkoncernen Antagen vid styrelsemöte 31 januari 2014 2 (5) Innehåll 1 Arbetsmiljö 3 1.1 Ansvar... 3 1.2 Arbetsmiljömål... 3 1.3 Inköp... 3 1.4 Kompetens... 3 1.5
Läs merUppdragsavtal angående projektet KOM MED i Skellefteå
Samordningsförbundet Skellefteå 2007-03-08 Stellan Berglund Uppdragsavtal angående projektet KOM MED i Skellefteå 1 Parter Mellan Samordningsförbundet Skellefteå (nedan kallad uppdragsgivaren) å ena sidan
Läs merEn säkrare arbetsdag för dig som är bemanningsanställd
En säkrare arbetsdag för dig som är bemanningsanställd 1 Du har rätt till en säker arbetsdag Bemanningsanställd, inhyrd eller konsult. Titlarna kan skilja sig åt men uppdraget är detsamma att utföra sitt
Läs merSvar på inspektionsmeddelande
VÅRD- OCH OMSORGSFÖRVALTNINGEN Vård- och omsorgsnämndens handling nr 4/2007 SVAR INSPEKTIONSMEDDELANDE 1 (6) Vår handläggare Ert datum Er beteckning Jan Nilsson, utredare 2006-11-23 AILI 2006/31728 Arbetsmiljöverket
Läs merStatistikunderlag om arbetsolyckor/ arbetssjukdomar/tillbud som kan vara till stöd när du upphandlar fastighetsrelaterade
Branschen fastighetsrelaterade stödtjänster Statistikunderlag om arbetsolyckor/ arbetssjukdomar/tillbud som kan vara till stöd när du upphandlar fastighetsrelaterade stödtjänster. ANMÄLDA ARBETSOLYCKOR
Läs merKundundersökning mars 2014
Operatör: Trafikslag: Sträcka: Veolia Transport Sverige Buss Innehållsförteckning Bakgrund och syfte Sid 3 Metodbeskrivning Sid 4 Klassificering av indexnivåer Sid 5 Drivkraftsanalys och prioriteringslista
Läs merSkyddsombud. arbetstagarnas företrädare i frågor som rör arbetsmiljön
Skyddsombud arbetstagarnas företrädare i frågor som rör arbetsmiljön Arbetsgivaren och de anställda ska samarbeta för att skapa en god arbetsmiljö. Det står i arbetsmiljölagen. Ett skyddsombud (arbetsmiljöombud)
Läs merKundundersökning mars 2014. Trafikslag:
Operatör: Trafikslag: Sträcka: Veolia Transport Tåg Innehållsförteckning Bakgrund och syfte Sid 3 Metodbeskrivning Sid 4 Klassificering av indexnivåer Sid 5 Drivkraftsanalys och prioriteringslista Sid
Läs merGHJF 10 HANTERING AV OLYCKOR OCH TILLBUD
GOTLANDS HESSELBY JERNVÄG FÖRENINGEN GOTLANDSTÅGET GHJF 10 HANTERING AV OLYCKOR OCH TILLBUD Föreskrift Utgåva 3 Dokumentansvarig: GHJ Trafiksäkerhetsansvarig Omfattar 15 sidor Gäller fr.o.m. 2012-06-01
Läs merArbeta med HPI Arbetsplatsprofil en handledning
Arbeta med HPI Arbetsplatsprofil en handledning Sida 1 av 8 Arbeta med HPI Arbetsplatsprofil en handledning Innehåll 1. Marknadsföring, införsäljning och planering... 2 1.1 HPI Arbetsplatsprofil innehåller
Läs merLandstingsstyrelsens förslag till beslut
FÖRSLAG 2004:41 1 (8) Landstingsstyrelsens förslag till beslut Motion 2003:30 av Maria Wallhager (fp) om sittplatsgaranti i buss på motorväg Föredragande landstingsråd: Anna Berger Kettner Ärendet Motionären
Läs merBilaga 1 Redovisning regeringsuppdrag Sida 1 (8) Diarienummer LED 2018/142 handling 20. Telefon Fax
Bilaga 1 Redovisning regeringsuppdrag 2019-03-29 Sida 1 (8) Diarienummer LED 2018/142 handling 20 Slutredovisning av uppdrag till Diskrimineringsombudsmannen (DO) om särskilda informationsinsatser gällande
Läs merLandstingsrådsberedningen SKRIVELSE 1 (5) Motion 2005:10 av Åke Holmström (kd) om alkolås på SL-bussarna
SKRIVELSE 1 (5) Landstingsstyrelsen Motion 2005:10 av Åke Holmström (kd) om alkolås på SL-bussarna Föredragande landstingsråd: Anna Kettner ÄRENDET Motionären föreslår att alla bussar inom SL-trafiken
Läs merKommunövergripande riktlinjer för säkerhet och krisberedskap i Östra Göinge kommun mandatperioden 2015-2018
Ansvarig namn Jonas Rydberg, kommunchef Dokumentnamn Riktlinjer säkerhetsarbete Upprättad av Bertil Håkanson, säkerhetssamordnare Reviderad: Berörda verksamheter Samtliga verksamheter Fastställd datum
Läs merREMM resfria/digitala möten i myndigheter. Detta är REMM. PM augusti Vision: Sverige bäst i världen på digitala möten i offentlig sektor
REMM resfria/digitala möten i myndigheter Detta är REMM PM augusti 2018 Vision: Sverige bäst i världen på digitala möten i offentlig sektor Inledning Digitala möten är en viktig del i det genomgripande
Läs merEBITS Arbetsgruppen för Energibranschens Reviderad informationssäkerhet
Rapportering av Informations- och IT-incidenter Inledning Ett viktigt led i företagens förebyggande säkerhetsarbete är en väl fungerande policy och rutiner för incident- och händelserapportering. Genom
Läs merTransportstyrelsens föreskrifter och allmänna råd om rapportering av sjöolyckor och tillbud till sjöss;
Remissammanställning 1 (6) Datum Dnr/Beteckning Transportstyrelsens föreskrifter och allmänna råd om rapportering av sjöolyckor och tillbud till sjöss; Remissinstans Regelrådet Kapitel Paragraf Synpunkt
Läs merArbetsmiljöpolicy. Pilagårdsskolan
Pilagårdsskolan Arbetsmiljöpolicy Arbetsmiljöarbete ska organiseras så att vi kan uppfylla arbetsmiljölagens krav på en god arbetsmiljö. En god arbetsmiljö kan stimulera medarbetarna till arbetsglädje,
Läs merSjälvskattning. Systematiskt arbetsmiljöarbete
Självskattning Systematiskt arbetsmiljöarbete Välkommen till detta självskattningsverktyg som tar utgångspunkt i reglerna om systematiskt arbetsmiljöarbete. Skattningen görs genom att ta ställning till
Läs merLedningssystem för hållbar utveckling
Ledningssystem för hållbar utveckling Presentation av ett pilotprojekt SKL 4 april 2014 Lars-Anders Larsson, 0733-35 57 77, lars-anders.larsson@actea.se Actea Consulting AB Sida 1 Innehåll Ledningssystem
Läs merArbetsmiljö. Anders Ingwald,
Arbetsmiljö Anders Ingwald, anders.ingwald@lnu.se Om.. vem som har arbetsmiljönsvaret för eleven? Huvudmannen för skolan ansvarar för att skaffa platser för det arbetsplatsförlagda lärandet och att detta
Läs merBild 1 av 17. Varför ska man arbeta systematiskt med att förbättra arbetsmiljön?
Varför ska man arbeta systematiskt med att förbättra arbetsmiljön? Det finns många skäl, men här är några: 1. För att det är ett lagstadgat krav. 2. För att arbetsmiljön påverkar personalens hälsa och
Läs merARBETSMILJÖPOLICY TEGSPEDAGOGERNAS EKONOMISK FÖRENING
ARBETSMILJÖPOLICY TEGSPEDAGOGERNAS EKONOMISK FÖRENING En god och säker arbetsmiljö är en viktig strategisk fråga för Tegspedagogernas Ekonomisk förening. Målsättningen med Tegspedagogernas arbetsmiljöarbete
Läs merNPÖ konsument över Internet/Kunskapsöversikt NPÖ. Lars Törnblom/ Marita OlssonNarving Sveriges kommuner och landsting
NPÖ konsument över Internet/Kunskapsöversikt NPÖ Lars Törnblom/ Marita OlssonNarving Sveriges kommuner och landsting Unika användare av NPÖ september 2012 (>10) Källa:Inera AB Örebro kommun Västra Götalandsregionen
Läs merIA-systemet för en säkrare och effektivare arbetsplats
IA-systemet för en säkrare och effektivare arbetsplats Kostn a för för dsfritt säkra företa de g IA-systemet IA-systemet är ett webbaserat system som ger stöd i det systematiska arbetsmiljö- och förbättringsarbetet.
Läs merAlla vinner på certifiering av förare i kollektivtrafiken
Alla vinner på certifiering av förare i kollektivtrafiken Förarcertifieringen har kommit för att stanna Parallellt med att kollektivtrafikens roll blir allt större och viktigare, ökar behovet av välutbildade
Läs merVarför bildas Trafikverket?
Varför bildas Trafikverket? Ett trafikslagsövergripande synsätt Ett tydligare kundperspektiv Stärkt regional förankring En effektivare organisation Stödja innovation och produktivitetsförbättring i anläggningsbranschen
Läs merTILLBUDSRAPPORTERING
Ett verktyg för utveckling av säkerhetskulturen TILLBUDSRAPPORTERING SSG arbetar för en säker arbetsmiljö och en starkare säkerhetskultur. Ett material från Arbetsgrupp 11 Verktyg i säkerhetskulturarbetet
Läs merSP:s projektrutiner 2011-05-24. Magnus Holmgren
SP:s projektrutiner 2011-05-24 Magnus Holmgren Styrande dokument Vision, affärsidé, strategi, etc. SP:s huvudprocess Projekt Huvudprocess projekt Försäljning Projektstart Genomförande Rapportering Projektslut
Läs merSenaste nytt från Biogas Väst Kraftsamling för biogas i Västra Götaland
Senaste nytt från Kraftsamling för biogas i Västra Götaland Hanna Jönsson, Västra Götalandsregionen Processledare Agenda Introduktion till programmet Vad har hänt sedan 1 mars? Vad är på gång framöver?
Läs merInformationssäkerhet - Instruktion för förvaltning
Informationssäkerhet - Instruktion för förvaltning Innehållsförteckning 1. INFORMATIONSSÄKERHET...3 2. ORGANISATION OCH ANSVAR INFORMATIONSSÄKERHET...4 2.1 KOMMUNSTYRELSEN... 4 2.2 NÄMND OCH BOLAG... 4
Läs merInformationssystem om arbetsmiljö. För en säkrare och effektivare arbetsplats
Informationssystem om arbetsmiljö För en säkrare och effektivare arbetsplats Införandeplan av IA-systemet Detta dokument innehåller information, förslag på aktiviteter och beslutspunkter som stöd för införandet
Läs merBudget 2013 Länstrafiken
Budget 2013 Länstrafiken Vision För ett bra liv i ett attraktivt län Verksamhetsidé: Kollektivtrafiken ska ses som Det naturliga resvalet och bedrivas med omtanke om kunderna samt erbjuda prisvärda, enkla
Läs merOm det händer. Handledning för taxiföretagets krisarbete vid hot och våldshändelser
Om det händer Handledning för taxiföretagets krisarbete vid hot och våldshändelser 1 Människor reagerar olika i en våldssituation En del reagerar direkt med stressreaktioner eller chocktillstånd, andra
Läs merArbetsmiljöverkets föreskrifter om systematiskt arbetsmiljöarbete. Föreskrifternas tillämpningsområde. Definition av systematiskt arbetsmiljöarbete
AFS 2001:1 Arbetsmiljöverkets föreskrifter om systematiskt arbetsmiljöarbete Utkom från trycket Den 16 mars 2001 Beslutade den 15 februari 2001 (Ändringar införda t.o.m. 2008-09-30) Arbetsmiljöverket meddelar
Läs merSTRÖMSTADS KOMMUN SÄKERHETSPOLICY. Antagen av Kommunfullmäktige 2010-10-28 90
STRÖMSTADS KOMMUN SÄKERHETSPOLICY Antagen av Kommunfullmäktige 2010-10-28 90 INNEHÅLLSFÖRTECKNING SIDA 1. Bakgrund 3 2. Inriktningsmål 3 3. Riktlinjer för att uppnå målen 3 3.1 Inriktning 4 3.1.1 Attityder
Läs mer