Förskoleavdelningen. Lokal Arbetsplan för RÄVEN

Transkript

1 Förskoleavdelningen Lokal Arbetsplan för RÄVEN

2 Innehållsförteckning: 1. Förskolans värdegrund sida 3 2. Mål och riktlinjer sida Normer och värden sida Utveckling och lärande sida Barns inflytande sida Förskola Hem sida Samverkan med förskoleklassen, sida 8-9 skolan och fritidshemmet 3. Uppföljning, utvärdering och sida 9-10 utveckling 2

3 1. Förskolans värdegrund Förskolan ska lägga grunden för det livslånga lärandet inom svensk utbildning. ( Lpfö-98, reviderad 2010 ) Förskolan vilar på demokratins grund. Därför ska vår verksamhet utformas i överensstämmelse med grundläggande demokratiska värderingar. Alla som arbetar inom förskolan skall arbeta för varje människas egenvärde, rätt till respekt oavsett kön, hudfärg eller etnisk bakgrund. Vi ska också förankra respekten för vår gemensamma miljö. Vi ska aktivt motverka alla former av kränkande beteende. Alla i förskolan ska känna sig trygga. Förutsättningar för detta är att vi vuxna som omger barnen är goda förebilder. Vi ska använda metoder som stimulerar barnens tilltro till sin egen förmåga och som stärker deras självkänsla. Vi ska utforma vår verksamhet så att den är både rolig och lärande. Vi ska skapa miljöer och situationer som stimulerar varje barns utveckling. Vi uppmuntrar och stimulerar leken då det är barnets naturliga sätt att lära. Vår förskola ska vara en pedagogisk verksamhet, där omsorg, fostran och lärande bildar en helhet i samarbete med hemmen. 3

4 2. Mål och riktlinjer 2.1 Normer och värden Läroplanens mål: Förskolan ska sträva efter att barn utvecklar öppenhet, respekt, solidaritet och ansvar, förmåga att ta hänsyn till och leva sig in i andra människors situation samt vilja att hjälpa andra, sin förmåga att upptäcka, reflektera över och ta ställning till olika etiska dilemman och livsfrågor i vardagen, förståelse för att alla människor har lika värde oberoende av social bakgrund och oavsett kön, etnisk tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning, sexuell läggning eller funktionsnedsättning, och respekt för allt levande och omsorg om sin närmiljö. Metoder: 1. Alla avdelningar har arbetat fram sin egen arbetsplan för hur de arbetar med normer och värden. Arbetsplanen är ett levande dokument som ständigt förändras och utvecklas 2. Personalen får kompetensutveckling genom föreläsningar, litteratur och handledning 3. Personalen samtalar om, diskuterar och reflekterar ständigt kring normer och värden i arbetslagen och på förskolan 4. Personalen synliggör och arbetar med alla barnens hemspråk och hemkultur på olika sätt 5. Vi arbetar med likheter, olikheter och skillnader på olika sätt. 6. Personalen använder intervjublanketter med frågor om vad barnen tycker om verksamheten och utformar den bl.a. utifrån dessa 7. Personalen har metoder för att motverka stereotypa könsmönster 8. Alla förskolor arbetar mot miljöcertifikatet Grön Flagg 9. Alla förskolor har daglig utevistelse i närmiljön och deltar även i Skräpplockarveckan 10. Varje förskola har en plan för likabehandling och mot kränkande behandling som revideras varje läsår. Av- och påklädning Barnen får gå ut till tamburen i små grupper för att personal ska hinna hjälpa alla barn som behöver hjälp med av/på-klädning. Resterande grupp väntar inne på avdelningen/ute på gården tillsammans med 1 personal. Personalen hänvisar till klädtavlan så att barnen vet vilka kläder de ska ha på sig. Barnen får möjlighet att försöka själva vid av/påklädning. Vi personal ger beröm och ge varje barn uppmärksamhet och tid. Barnkonventionen Vi använder oss utav Barnkonventionen när vi planerar inför samlingar och temaarbete tillsammans med barnen. Vi upplyser barnen om vad barnkonventionen handlar om. Flerspråkiga barn Vi synliggör och arbetar med alla barns hemspråk, kultur och härkomst på olika sätt. T.ex. genom att synliggöra i tambur eller på avdelningen vilka nationaliteter och språk som representeras på 4

5 avdelningen. Det gör vi genom t.ex. olika länders flaggor, information om landet, synliggör nationaldagar. Vi lämnar ut ett dokument på inskolningen om Interkulturellt där vårdnadshavarna/barnen får fylla i information om deras hemland så vi på förskolan kan ta del utav detta. Jämställdhet Vi utgår från alla barns lika värde. Genom att vi stödjer varje barns tankar och funderingar skapar vi en öppenhet i gruppen där barnen lär sig respekterar skillnaderna i människors uppfattningar och levnadssätt. Lpfö 98 Likabehandlingsplan utgår från lagen om förbud mot diskriminering och annan kränkande behandling av barn och elever barnkonventionen. Detta dokument finns att tillgå i föräldrapärmen. Lek Leken är spontan, den ska vara lustfylld och frivillig. I leken utvecklar barnen sin identitet där de får lära sig att samspela. De får lyssna och lära sig acceptera varandras åsikter. Vi personal finns som stöd och vägledning vid leken. Miljö Ute/Inne Barnen ska lära sig respekt för allt levande och omsorg för sin närmiljö. Detta gör vi genom att vara i skogen och prata om allemansrätten. Vi komposterar, odlar, sår och skördar. Tillsammans med barnen kommer vi överrens om olika regler på avdelningen, t.ex. hur många som får vara i ett rum och hur man tar ansvar för leksakerna. Måltider Personal tillsammans med barn (Veckans hjälpreda) dukar inför måltid och hämtar maten. Barnet och personal får sedan berätta för de andra på avdelningen att det är mat och barnet får bjuda in och säga Varsågod. Detta för att barnet ska få träna på att prata inför grupp samt lära sig kompisarnas namn. Det är viktigt att barnen går och tvättar sina händer innan de sätter sig vid bords. Barnen har bestämda platser vid borden för att ge en lugn matsituation. Vid bordet får barnen själva servera sig sin portion och beräkna hur mycket de orkar äta tillsammans med personal. Våra måltider sker både ute och inne och bordsskick är viktigt vid båda dessa situationer. Vi lägger stor vikt på att visa och förklara hur man för sig vid måltider t.ex. att äta med stängd mun, att inte rapa och att använda bestick. Förskoleresan Vi samlar dokument från barnens utveckling och skapande på avdelningen i en mapp som följer barnens resa på förskola, denna tas hem dagen då de börjar förskoleklass. Mappens innehåll tas med på utvecklingssamtal. Vi personal är noga med att barnens egna reflektioner finns med på dokumentationen. Barnen följer sin egen utveckling genom att ta fram sin mapp och titta och visa för andra. Utvecklingssamtal På utvecklingssamtalen utgår vi ifrån formuläret Utvecklingssamtal som vi personal på förskolan tillsammans har utveckalt. Vi har även med oss barnintervjuerna som gjorts tillsammans med barnen. Vi talar om barnens starka sidor. Vi utgår från barnet och vad det kan. Barnet får själv föra samtalet och visa sin dokumentation från 5

6 Förskoleresan. Vi bjuder in vårdnadshavare till utvecklingssamtal 2 gånger per år. Inskolning Vi har ett samtal tillsammans med de nya vårdnadshavarna där vi berättar om våra rutiner och regler och våra arbetssätt på Räven. Inskolningen börjar med att barnet tillsammans med vårdnadshavare får komma och besöka förskolan en stund, sedan successivt får barnet stanna längre på förskolan utan vårdnadshavare när personal samt vårdnadshavare känner att barnet är redo. Efter 6-8 veckor har vi ett uppföljningssamtal där vårdnadshavare får tala om hur de upplevde inskolningen. Regler och rutiner Bra vuxna förebilder. En bra förebild visar vad som är rätt och fel i olika sociala sammanhang. Tillsammans med barnen bestämmer vi trivselregler för hur vi vill ha det på Räven. T.ex. vi går inne, vi hjälper varandra, hur man är en bra kompis. Möte Vi har möte med barnen i samband med fruktstund runt klockan 9:30 10:00 där vi går igenom dagens aktiviteter. På mötet lär sig barnen att lyssna och acceptera varandras åsikter. Det är viktigt att barnen får tala till punkt och att de som lyssnar lär sig att vänta. Vi pratar om hur en bra kamrat ska vara alla människors lika värde oavsett etnisk tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning, sexuell läggning eller funktionsnedsättning. Personal ansvarar för att planera inför samlingarna och utgå ifrån t.ex. TRAS, Barnkonventionen m.m. Projektarbete är ett bra arbetssätt där barnens lärande blir mångsidigt och sammanhängande. Vi ska stödja barnen i att utveckla en positiv uppfattning om sig själva som lärande och skapande individer. Barnens intresse ska tas upp i temaarbetet, personal kan se vad barngruppen har för behov vid temaarbete. 6

7 2.2 Utveckling och lärande Läroplanens mål: Förskolan ska sträva efter att varje barn utvecklar sin identitet och känner trygghet i den, utvecklar sin nyfikenhet och sin lust samt förmåga att leka och lära, utvecklar självständighet och tillit till sin egen förmåga, känner delaktighet i sin egen kultur och utvecklar känsla och respekt för andra kulturer, utvecklar sin förmåga att fungera enskilt och i grupp, att hantera konflikter och förstå rättigheter och skyldigheter samt ta ansvar för gemensamma regler, utvecklar sin motorik, koordinationsförmåga och kroppsuppfattning samt förståelse för vikten av att värna om sin hälsa och sitt välbefinnande, tillägnar sig och nyanserar innebörden i begrepp, ser samband och upptäcker nya sätt att förstå sin omvärld, utvecklar sin förmåga att lyssna, reflektera och ge uttryck för egna uppfattningar och försöker förstå andras perspektiv, utvecklar nyanserat talspråk, ordförråd och begrepp samt sin förmåga att leka med ord, berätta, uttrycka tankar, ställa frågor, argumentera och kommunicera med andra, utvecklar intresse för skriftspråk samt förståelse för symboler och deras kommunikativa funktioner, utvecklar intresse för bilder, texter och olika medier samt sin förmåga att använda sig av, tolka och samtala om dessa, utvecklar sin skapande förmåga och sin förmåga att förmedla upplevelser, tankar och erfarenheter i många uttrycksformer som lek, bild, rörelse, sång och musik, dans och drama, utvecklar sin förståelse för rum, form, läge och riktning och grundläggande egenskaper hos mängder, antal, ordning och talbegrepp samt för mätning, tid och förändring, utvecklar sin förmåga att använda matematik för att undersöka, reflektera över och pröva olika lösningar av egna och andras problemställningar, utvecklar sin förmåga att urskilja, uttrycka, undersöka och använda matematiska begrepp och samband mellan begrepp, utvecklar sin matematiska förmåga att föra och följa resonemang, utvecklar intresse och förståelse för naturens olika kretslopp och för hur människor, natur och samhälle påverkar varandra, utvecklar sin förståelse för naturvetenskap och samband i naturen, liksom sitt kunnande om växter, djur samt enkla kemiska processer och fysikaliska fenomen, utvecklar sin förmåga att urskilja, utforska, dokumentera, ställa frågor om och samtala om naturvetenskap, utvecklar sin förmåga att urskilja teknik i vardagen och utforska hur enkel teknik fungerar, utvecklar sin förmåga att bygga, skapa och konstruera med hjälp av olika tekniker, material och redskap, och som har ett annat modersmål än svenska utvecklar sin kulturella identitet och sin förmåga att kommunicera såväl på svenska som på sitt modersmål. 7

8 Metoder: 1. Alla avdelningar har arbetat fram sin egen arbetsplan där de beskriver sina metoder för hur de ska nå läroplanens mål i utveckling och lärande. Arbetsplanen är ett levande dokument som ständigt förändras och utvecklas 2. Genom arbetet med individuell dokumentation arbetar personalen med varje barns identitet och utveckling 3. Personalen använder medvetet fackord och dess begrepp i vardagen 4. Alla förskolor arbetar utifrån miljöcertifikatet Grön Flagg som är ett verktyg för att arbeta med hållbar utveckling 5. Alla förskolor arbetar med Sapere på olika sätt 6. All personal använder media i sitt dokumentationsarbete 7. Genom pedagogisk dokumentation synliggör vi det gemensamma lärandet 8. All personal arbetar språkstimulerande 9. Personalen använder Språkdomäner där man tillsammans med vårdnadshavarna kartlägger vilka olika språk barnen kommer i kontakt med 10. Personalen arbetar med media genom tidningar, böcker, ljudböcker, film, dator, lärplatta, Internet och bildprojektor 11. Personalen stimulerar och utmanar barnen i sin matematiska utveckling genom att problematisera och skapa situationer, erbjuda material och miljöer där barnen får lära sig begrepp, problemlösning, konstruktion, tid och rum och teknik 12. Personalen erbjuder aktiviteter, miljöer och material till lek, bild, rörelse, sång och musik, dans och drama regelbundet som en naturlig del i verksamheten 13. Personalen synliggör och arbetar med alla barnens hemspråk och hemkultur på olika sätt 14. Genom samtal, diskussioner, reflektioner, flera valmöjligheter och drama arbetar personalen med konflikthantering 15. Personalen arbetar med naturvetenskap, kemiska processer, fysiska fenomen genom NTA (natur och teknik för alla) där man arbetar med förutsägelser, utforskar, experimenterar och undersöker. 16. Personalen arbetar efter planerna Att ta emot och arbeta med flerspråkiga barn, samt Handlingsplan för nyanlända förskolebarn i Fagersta kommun vid behov 17. Personalen använder sig av produktiva frågor i samtal med barnen Av- och påklädning Personal ger beröm och uppmuntran, finns som stöd. Vi har klädtavlan som barnen hjälper till med. Vi går igenom vad det är för väder och vad vi har för kläder. Fri lek ute och inne Barnen är delaktiga i verksamheten och kan påverka den. Vi ger barnen valmöjligheter att få välja vad de vill göra både inne och ute. Barnens skapande kan sparas till återkommande lek. Lekmaterial finns tillgängligt för alla barn att använda. Även fast vi är utomhus finns det tillgång till vattenfärg, pennor och papper, pärlor och spel. Ge barnen tid och alla ska få prata till punkt. 8

9 Grön flagg Alla avdelningar på förskolan har gemensamt gjort mål som strävar mot ett bättre miljötänk. Våra mål som vi arbetar efter just nu är tema Livsstil och hälsa (avslappning, rörelse och välbefinnande). Detta kommer vi arbeta med genom må-bra-samlingar där barnen ska lära sig att känna tillit till sig själva, till varandra och oss pedagoger, samt prata om vad som får oss att må bra. Vi ska lära oss att man kan röra vid varandra och ta det lugnt med varandra, genom bland annat massage och vila. Kroppsuppfattningen övar vi på genom att ha rörelselekar både inne och ute. Vi har en skräpplockarvecka där vi gemensamt plockar skräp i vår närmiljö och lär oss om sopbilen. Vi besöker returstationen för att ge barnen en konkret bild över vår återvinning. Jämställdhet Vi har ett medvetet förhållningssätt till varandra både vad det gäller kön, social tillvaro, religion och etnisk bakgrund. Vi bemöter barnen individuellt och inte efter kön. Vi erbjuder alla barn samma aktiviteter sedan är det upp till barnet själv att avgöra vad det vill göra. NTA Vi arbetar med natur och teknik. Barnen får experimentera kontinuerligt kring tema vatten och luft. Ansvarig personal som gått NTAutbildning får använda sig utav NTA-lådorna, annan personal får vara med som stöd vid dokumentation. Möte - Tillåtande miljö där allas åsikter är viktiga och alla barnen känner att de vågar pröva och misslyckas. Sapere I verksamheten och temaarbeten använder vi oss utav Sapere, arbetar med våra sinnen. Vi luktar, känner, smakar, lyssnar och tittar på olika grönsaker, kryddor och frukter m.m. Skapande Erbjuda material och möjligheter till skapande. För oss är processen viktig inte slutresultatet. Vi har ett skapande rum där barnen tillsammans med personal får skapa fritt med hjälp utav material. Skapandet sparas på barnens hyllor om det inte är färdigt och kan sedan fortsätta när de får lust och tid till detta. Språkdomäner En blankett där vi kartlägger barn med annat modersmål för att få en bild av barnets språkliga bakgrund. Denna blankett fylls i tillsammans med vårdnadshavare på inskolningen. Den uppdateras vid utvecklingssamtalen. Språkutvecklande aktiviteter Vi läser tillsammans med barnen, sjunger och arbetar med rim och ramsor på möten för att ge barnen möjlighet att få utveckla sitt språk på olika sätt. Vi ser till barnens behov genom TRAS där vi ser gruppens gemensamma språkliga behov och vad vi behöver arbeta med. Tamburkontakt Vi vuxna ska vara delaktiga i barnens vardag genom dialog med barnen samt vårdnadshavare vid lämning och hämtning. 9

10 Projektarbete Genom projektarbete anser vi att barnens lärande blir mångsidigt och sammanhängande. Med ett projektarbete genomsyras verksamheten av en röd tråd och behöver inte ta slut. TRAS Tidig registrering av språkutveckling är ett verktyg som vi använder oss av för att se vad vår barngrupp behöver i sin språkutveckling. Utevistelse Vi ser till så att barnen får tillgång till utevistelse varje dag på förskolan. Vi går ut på gården samt ut på utflykter i vårt närområde. Vi vuxna finns med som stöd när barnen utforskar omgivningen och provar nya aktiviteter. Varje måndag går vi till Prästkrageskogen och äter medhavd matsäck samt grillar vår lunch. 5årsgrupp De äldsta barnen på avdelningen ingår i vår 5årsgrupp där vi träffas och övar på språket. Det gör vi genom olika språklekar, sagor, rim och ramsor, sånger osv. 10

11 2.3 Barns inflytande Läroplanens mål: Förskolan ska sträva efter att varje barn utvecklar sin förmåga att uttrycka sina tankar och åsikter och därmed få möjlighet att påverka sin situation, utvecklar sin förmåga att ta ansvar för sina egna handlingar och för förskolans miljö, och utvecklar sin förmåga att förstå och att handla efter demokratiska principer genom att få delta i olika former av samarbete och beslutsfattande. Metoder: 1. Personalen använder sig bl.a. av barnobservationer och barnintervjuer när man planerar året, teman, projekt, aktiviteter. 2. Verksamheten utgår ifrån den aktuella barngruppen 3. Personalen använder sig av produktiva frågor i samtal med barnen 4. Personalen diskuterar tillsammans med barnen fram trivselregler på avdelningen. Personalen arbetar för att ta bort ordet inte i dessa regler 5. Den aktuella barngruppen är delaktig i utformningen av miljön på förskolan 6. I den individuella dokumentationen ska barnen alltid vara delaktiga i de dokument som sätts in i deras dokumentsamling 7. Personalen skapar situationer under dagen och i leken då barnen deltar i samarbete och demokratiska beslut, t.ex. omröstningar. Barnens val innebär att barnen får välja mellan ett antal olika aktiviteter som det funnits önskemål om, t.ex. rörelse, skapande och massage. Möte - Vid mötena ställer vi öppna frågor t.ex. vad tror ni? Vad tycker ni? Hur kan vi göra? för att barnen ska få komma till tals och bli medvetna om att det jag tror och tycker inte är fel. Genom att vi låter barnen få uttrycka sina tankar och åsikter får vi som pedagoger reda på vad barnen vill göra i verksamheten. Barnintervjuer - Vi gör barnintervjuer en gång/termin, på så vis kan vi planera verksamhetens innehåll. Av oss pedagoger krävs det att vi har tid att lyssna och följa upp samtal. Projektarbete Astrid Lindgren Utifrån barnens visade intresse har vi startat upp projekt Astrid Lindgren. Vi kommer att skapa, sjunga, se film m.m., och göra barnen delaktiga i hur projektet ska utformas. Konflikthantering Vi lär barnen konfliktlösning genom att samtala med varandra när situation uppstår. Tillsammans med pedagog får de inblandade samtala om vad som har hänt. Det är viktigt att allas röst får komma till tals och bli hörd. Det är viktigt att barnen får tala till punkt och att de som lyssnar lär sig att vänta. Barnen lär sig lyssna och acceptera varandras åsikter. Vi arbetar mycket med Tema Vänskap (utifrån Barnkonventionen och Likabehandlingsplanen). 11

12 Regler och rutiner Tillsammans med barnen skapar vi regler och rutiner på avdelningen. Vi anser att det är viktigt att ha regler och rutiner för vad som är rätt och fel. Detta gör vi för att alla ska trivas och känna trygghet. 12

13 2.4 Förskola Hem Riktlinjer Förskollärare ska ansvara för att varje barn tillsammans med sina föräldrar får en god introduktion i förskolan, att ge föräldrarna möjligheter till delaktighet i verksamheten och att utöva inflytande över hur målen konkretiseras i den pedagogiska planeringen, utvecklingssamtalets innehåll, utformning och genomförande, och att vårdnadshavare är delaktiga i utvärderingen av verksamheten. Arbetslaget ska visa respekt för föräldrarna och känna ansvar för att det utvecklas en tillitsfull relation mellan förskolans personal och barnens familjer, föra fortlöpande samtal med barnens vårdnadshavare om barnens trivsel, utveckling och lärande både i och utanför förskolan samt genomföra utvecklingssamtal, och beakta föräldrarnas synpunkter när det gäller planering och genomförande av verksamheten. Metoder: 1. Vårdnadshavare kallas till ett introduktionsmöte där man berättar om förskolans mål och uppdrag, förskolans likabehandlingsplan och hur inskolningen ska gå till 2. Personalen ger vårdnadshavarna insyn i verksamheten genom t.ex. daglig dialog, veckoplanering, föräldrapärm, hemsidan, digital fotoram 3. Personalen använder sig av olika inskolningsformer utifrån barn och vårdnadshavares behov 4. Ca 6 8 veckor efter inskolningen kallar personalen barn och vårdnadshavare till ett uppföljningssamtal 5. Personalen kallar till föräldramöte på hösten då personalen presenterar förskolans styrdokument, likabehandlingsplan och årsplanering, mm 6. Alla barn och vårdnadshavare kallas till samtal två per år, vid behov kan telefontolk erbjudas och det finns möjlighet till fler samtal mellan föräldrar och personal 7. Alla avdelningar anordnar trivselaktiviteter under året 8. Alla vårdnadshavare erbjuds att delta i ett föräldraråd en gång per termin. De som inte kan delta har möjlighet att lämna synpunkter inför rådet i en synpunktslåda som finns på varje förskola 9. Vårdnadshavare har alltid möjlighet att komma med synpunkter på verksamheten genom kommunens synpunktshantering 10. Vartannat år lämnas det ut en föräldraenkät till vårdnadshavarna 11. Personalen informerar vårdnadshavare att de alltid är välkomna att besöka verksamheten 12. Vid byte av verksamhet kallar personalen alltid till överlämnandesamtal 13. Personalen kan också erbjuda modersmålsstöd till flerspråkiga familjer under introduktionsmötet, inskolningen och vid behov 13

14 Flerspråkiga barn Vi har familjestjärnor som synliggör olika familjekonstellationer. Vi har en dialog med föräldrarna om traditioner från andra kulturer och religioner. Vi uppmärksammar nationaldagar. Föräldramöte Våra styrdokument finns tillgängliga för alla vårdnadshavare när de vill. Vi informera om den pedagogiska verksamheten samt övriga frågor. Föräldrarna har även tillgång till en egen föräldrapärm i tamburen. I föräldrapärmen finns viktig information som rör verksamheten. Vårdnadshavare har möjlighet att utvärdera föräldramötet och trivselkvällen. Föräldrasamverkan föräldrar hjälper till med t.ex. lagning av material på vår gård samt tar med ved som vi kan använda i skogen. Vi har en öppen dialog mellan pedagoger och föräldrar direkt när situationen uppstår. När barnet börjar hos oss på Räven har vi ett inskolningssamtal. Utöver det har vi två utvecklingssamtal där vi utgår från Min förskoleresa, samt lärplattan. Vi bemöter alla barn och föräldrar med respekt. Föräldrarna har möjlighet att vara föräldrarådsrepresentanter. Jämställdhet Vi har ett medvetet förhållningssätt både vad det gäller kön, social och etnisk bakgrund. Vi bemöter barnen och föräldrarna individuellt och inte efter kön. Likabehandlingsplan utgår från lagen om förbud mot diskriminering och annan kränkande behandling av barn och elever barnkonventionen. Detta dokument finns att tillgå i föräldrapärmen. Lämning/hämtning - daglig kontakt mellan pedagoger barn föräldrar. Vi lägger stor vikt vid att föräldrar och barn känner sig välkomna när de kommer till oss på Förskolan så att de får en positiv start på dagen. Vi lägger även stor vikt vid att berätta hur dagen varit. I tamburen finns även dokumentation gjorda av barnen samt vår digitala fotoram, där vi synliggör alla barnen. Utvecklingssamtal Dialog mellan barn, pedagog och föräldrar om barnets vistelse på förskolan, där föräldrarna får en inblick i hur deras barn utvecklas och fungerar på förskolan. Trivselkväll Trivselkväll har vi på våren. Då har vi aktiviteter samt grillning tillsammans med alla barn och föräldrar. 14

15 2.5 Samverkan med förskoleklassen, skolan och fritidshemmet Riktlinjer: Förskollärare ska ansvara för att samverkan sker med personalen i förskoleklass, skola och fritidshem för att stödja barnens övergång till dessa verksamheter. Arbetslaget ska utbyta kunskaper och erfarenheter med personalen i förskoleklass, skola och fritidshem samt samverka med dem, och tillsammans med personalen i förskoleklass, skola och fritidshem uppmärksamma varje barns behov av stöd och stimulans. Metoder: 1. Vi har en samverkan förskola skola grupp där vi diskuterar gemensamma frågor 2. Vi har tydliga planer för överlämnande mellan verksamheterna 3. Vi har i vår överlämnandeplan tydliga metoder för hur vi delger nya verksamheten barnets behov av stöd och stimulans för en fortsatt positiv utveckling 4. Olika typer av samverkan kan ske under året. När vi vet barnens grupptillhörighet bjuder förskoleklassen in de barn som ska börja där till hösten. Besöken sker 2-3 gånger och då följer någon av personalen från förskolan med. Mappen Min förskoleresa lämnas över till förskoleklassen under besöken. Rektor och förskoleklasspersonal bjuder in placerade elevers vårdnadshavare till ett föräldramöte. Där ges information om förskoleklassens verksamhet. 15

16 3. Uppföljningar och utvärdering och utveckling: Riktlinjer: Förskollärare ska ansvara för att varje barns utveckling och lärande kontinuerligt och systematiskt dokumenteras, följs upp och analyseras för att det ska vara möjligt att utvärdera hur förskolan tillgodoser barnens möjligheter att utvecklas och lära i enlighet med läroplanens mål och intentioner, att dokumentation, uppföljning, utvärdering och analys omfattar hur läroplansmålen integreras med varandra i det pedagogiska arbetet, att verksamheten i sin helhet, dvs. dess förutsättningar, organisation, struktur, innehåll, aktiviteter och pedagogiska processer dokumenteras, följs upp och utvärderas, att dokumentation, uppföljning och analys omfattar hur barns förmågor och kunnande kontinuerligt förändras inom målområdena i förhållande till de förutsättningar för utveckling och lärande som förskolan bidrar med, att utvärderingsmetoder, hur dokumentation och utvärderingar används och påverkar verksamhetens innehåll och arbetssätt samt barns möjligheter att utvecklas och lära inom samtliga målområden kritiskt granskas, och att resultat av dokumentation, uppföljningar och utvärderingar i det systematiska kvalitetsarbetet används för att utveckla förskolans kvalitet och därmed barns möjligheter till utveckling och lärande. Arbetslaget ska kontinuerligt och systematiskt dokumentera, följa upp och analysera varje barns utveckling och lärande samt utvärdera hur förskolan tillgodoser barnens möjligheter att utvecklas och lära i enlighet med läroplanens mål och intentioner, använda olika former av dokumentation och utvärdering som ger kunskaper om förutsättningarna för barns utveckling och lärande i verksamheten samt gör det möjligt att följa barns förändrade kunnande inom olika målområden, dokumentera, följa upp och analysera kommunikation och samspel med och mellan barn, barns delaktighet och inflytande samt vid vilka tillfällen som barnen upplever verksamheten som intressant, meningsfull och rolig, hur barns förmågor och kunnande kontinuerligt förändras inom målområdena i förhållande till de förutsättningar för utveckling och lärande som förskolan bidrar med, dokumentera, följa upp, utvärdera och utveckla barns delaktighet och inflytande i dokumentation och utvärderingar, vad och hur barn har möjlighet att påverka och hur deras perspektiv, utforskande, frågor och idéer tas till vara, och föräldrars inflytande i utvärderingar, vad och hur de har möjlighet att påverka samt hur deras perspektiv tas till vara. 16

17 Metoder: 1. Personalen använder individuell dokumentation för att synliggöra varje barns utveckling 2. Personalen använder dokumentation och pedagogisk dokumentation för att synliggöra det gemensamma lärandet, följa upp, utvärdera och utveckla verksamheten och sig själva som pedagoger 3. Personalen använder kontinuerligt barnintervjuer och observationer för att ta reda på barnens behov och vad de är intresserade av och höra deras synpunkter för att ha som grund för utformningen av verksamheten 4. Personalen använder TRAS som observationsmaterial för att kunna planera arbetet med språkutvecklingen för den aktuella barngruppen 5. Personalen använder systematiskt kvalitetssäkringsmaterial för att följa upp, utvärdera och utveckla verksamheten 6. Personalen reviderar arbetsplanen utifrån uppföljning/utvärdering 7. Personalen tar del av resultatet av föräldraenkäten, förändrar och utvecklar verksamheten utifrån detta 8. Personalen har tre heldagar för planering och uppföljning per år Utvärderingar- Vid nytt temaarbete/aktivitet fyller personal i en UV-blankett där vi skriver i vilka mål vi har med arbetet och hur vi ska gå tillväga för att uppnå dessa. Vid avslutad aktivitet utvärderar vi hela arbetat, vi använder oss utav barnen när vi utvärderar för att få med deras tankar kring arbetet. Vi använder oss utav våra utvärderingar för att sedan komma vidare i vårt arbete i verksamheten, vi kollar på våra åtgärder på utvärderingarna för att sedan planera utifrån dessa. 17