Utbildnings- och arbetsmarknadsprognos för Västra Götaland med sikte på 2020

Save this PDF as:
 WORD  PNG  TXT  JPG

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Utbildnings- och arbetsmarknadsprognos för Västra Götaland med sikte på 2020"

Transkript

1 Rapport 2011:4 Tillväxt och utveckling KOMPETENSPLATTFORM VÄSTRA GÖTALAND Utbildnings- och arbetsmarknadsprognos för Västra Götaland med sikte på 2020 BILAGERAPPORT

2 2

3 Denna rapport är en bilaga till huvudrapporten Utbildnings- och arbetsmarknadsprognos för Västra Götaland med sikte på I huvudrapporten ges en djupare förståelse för de olika förutsättningarna som föreligger Västra Götaland och dess fyra delregioner avseende kompetensförsörjningen. Denna bilagerapport beskriver hur tillgång och efterfrågan på 50 olika utbildningsgrupper kommer att utvecklas med siktet på Framtida obalanser mellan tillgång och efterfrågan inom de olika utbildningsgrupper som redovisas i denna rapport ska ses som resultaten om utvecklingen fortsätter på samma sätt som idag. Bedömningen tar alltså ingen hänsyn till vilken effekt eventuella obalanser har på människors val av utbildning, styrningen av utbildningsresurserna och arbetsmarknadens efterfrågan på olika utbildningsgrupper. Detta innebär att obalanserna inte nödvändigtvis speglar den förväntade utvecklingen, utan en trolig utveckling om utbildningssystemet och utbildningsbeteendet inte anpassas till arbetsmarknadens efterfrågan. Ett syfte med denna rapport är att bidra till att uppmärksamma behovet och ange riktningen för en sådan anpassning. Prognosen som ger en totalbild för hela Västra Götaland (inkl. Kungsbacka) har även brutits ned på de fyra delregionerna: Göteborgsregionen, Skaraborg, Sjuhärad och Fyrbodal. I bilagerapporten finns även tabellbilagor med bl.a. prognos på tillgång och efterfrågan på cirka 100 utbildningsgrupper samt en efterfrågeprognos på sysselsatta med avseende på yrken och näringsgrenar. Prognosen har utarbetats av Prognosinstitutet vid SCB och rapporten har sammanställts av WSP Analys & Strategi. 3

4 4

5 Innehållsförteckning Utsikterna för olika utbildningsgrupper...8 Folk- och grundskola...10 Högskoleförberedande gymnasieutbildning...11 Förskollärare...12 Fritidspedagoger...13 Grundskollärare, tidigare år...14 Speciallärare, specialpedagoger...15 Grundskollärare, senare år och gymnasielärare...16 Yrkeslärare...17 Humanister, eftergymnasial utbildning...18 Konstnärliga utbildningar...19 Handel och administration (gymnasial)...20 Ekonomer, eftergymnasial utbildning...21 Jurister...22 Journalister...23 Psykologer...24 Samhälls- och beteendevetare, förvaltningsutbildning...25 Systemerare/programmerare...26 Biologer...27 Kemister...28 Fysiker...29 Tekniskt gymnasium (2-3 år)...30 Byggutbildning (gymnasial)...31 Elektro- och datateknisk utbildning (gymnasial)...32 Fordons- och farkostutbildning (gymnasial)...33 Industriutbildning (gymnasial)...34 Energi- och VVS-utbildning (gymnasial)...35 Livsmedelsutbildning (gymnasial)...36 Arkitekter...37 Civilingenjörer: Totalt...38 Civilingenjörer: Väg och vatten, byggnad, lantmäteri...39 Civilingenjörer: Maskin-, fordon- och farkostteknik, industriell ekonomi.40 Civilingenjörer: Teknisk fysik, elektro- och datateknik...41 Civilingenjörer: Kemi-, bio-, material- och geoteknik...42 Högskoleingenjörer: Totalt...43 Högskoleingenjörer: Väg och vatten, lantmäteri...44 Högskoleingenjörer: Maskin, farkost och industriell ekonomi...45 Högskoleingenjörer: Elektroteknik, teknisk fysik, data...46 Naturbruksutbildning (gymnasial)

6 Barn- och fritidsutbildning (gymnasial)...48 Omvårdnadsutbildade (gymnasial)...49 Arbetsterapeuter...50 Biomedicinska analytiker...51 Läkare...52 Sjukgymnaster...53 Sjuksköterskor...54 Socionomer...55 Tandläkare...56 Tandsköterskeutbildning...57 Hotell- och restaurangutbildning (gymnasial)...58 Transportutbildning (gymnasial)...59 Tabellbilaga Västra Götaland...61 Tabellbilaga Göteborgsregionen...77 Tabellbilaga Skaraborg...93 Tabellbilaga Sjuhärad Tabellbilaga Fyrbodal

7 Att tolka resultaten Kalkylerna av tillgång och efterfrågan grundar sig i en framskrivning av tillgången på arbetskraft per utbildningsgrupp och en prognos av efterfrågan av förvärvsarbetande inom respektive utbildningsgrupp. Framskrivningen av den framtida tillgången till arbetskraft per utbildningsgrupp ska ses som konsekvensen av ett i princip oförändrat utbildningsbeteende och oförändrat utbildningssystem. Detta innebär att framskrivningen inte nödvändigtvis speglar den förväntade utvecklingen, utan en trolig utveckling om utbildningssystemet och utbildningsbeteendet inte anpassas till arbetsmarknadens efterfrågan. Efterfrågekalkylen kan ses som en blandning mellan dels konsekvensen av antaganden om människors framtida förvärvsdeltagande, dels kraven på en balanserad ekonomisk utveckling och utvecklingen av utbildningskraven per yrke. En viktig förutsättning för prognosen är att sysselsättningsutvecklingen per näringsgren följer Konjunkturinstitutets kortsiktiga prognos samt Långtidsutredningens prognos av den långsiktiga strukturomvandlingen. Är tillgången större än efterfrågan (dvs. den blåa kurvan i diagrammen är högre än den röda) indikerar det att det finns ett överskott av personer med en viss utbildning. Om istället efterfrågan är större än tillgången (den röda kurvan ligger högre än den blå) tyder det på en brist på personer med denna utbildning på arbetsmarknaden. Analysen uttalar sig dock inte om balansen i nuläget eller bakåt. De historiska uppgifterna fram till år 2009 kan inte heller jämföras med prognosens förväntade brist eller balans. Före år 2009 avser den röda linjen faktiskt antal förvärvsarbetande och inte beräknad efterfrågan. Detta gör att linjen i de flesta fall följer linjen för tillgång nära och aldrig kan överstiga den. Obalanserna mellan tillgång och efterfrågan inom de olika utbildningsgrupperna ska ses som resultaten om utvecklingen fortsätter på samma sätt som idag. Bedömningen tar alltså ingen hänsyn till vilken effekt eventuella obalanser har på människors val av utbildning, styrningen av utbildningsresurserna och arbetsmarknadens efterfrågan på olika utbildningsgrupper. Ett stort överskott eller en stor brist betyder alltså inte med nödvändighet att arbetslösheten inom utbildningsgruppen blir stor eller att ett visst antal vakanser inte kommer att besättas. Snarare indikerar det att kraven på anpassning kommer att bli stora. Inom många yrken råder dessutom utbytbarhet mellan utbildningarna, det vill säga personer med annan utbildning än den som i första hand är inriktad på yrket kan bli aktuella. De enda undantagen är de yrken där det råder strikta krav på formell utbildning, till exempel legitimationskrav inom vården eller rättsväsendet. Se bilaga 2 i huvudrapporten för en detaljerad beskrivning av hur tillgång och efterfrågan beräknas. 7

8 Utsikterna för olika utbildningsgrupper I tabellen nedan redovisas vilka grupperingar och dess utbildningskoder som redovisas i bilagan för Västra Götaland. Därefter redovisas tillgång och efterfrågan för respektive utbildningsgrupp. Gruppering 01Z+02Z 03A+03N+23E+23M+33E Allmän utbildning Folk och grundskola Högskoleförberedande gymnasieutbildning 15B 15F 15G 15S 15H+15P 15V Pedagogik och lärarutbildning Förskollärare Fritidspedagoger Grundskollärare, tidigare år Speciallärare, specialpedagoger Grundskollärare, senare år och gymnasielärare Yrkeslärare 25H 25K Humaniora och konst Humanister, eftergymnasial utbildning Konstnärliga utbildningar 33H 35E 35J 35M 35P 35F+35S Samhällsvetenskap, juridik, handel etc. Handel och administration (gymnasial) Ekonomer, eftergymnasial utbildning Jurister Journalister Psykologer Samhälls och beteendevetare, förvaltningsutbildning 45D 45B 45K 45F Naturvetenskap Systemerare/programmerare Biologer Kemister Fysiker 53A 53B 53E 53F Teknik och tillverkning Tekniskt gymnasium (2 3 år) Byggutbildning (gymnasial) Elektro och datateknisk utbildning (gymnasial) Fordons och farkostutbildning (gymnasial) 8

9 53I 53R 53L 55A 55B 55F 55C 55D 55E 55F 55H 55L 55H 55I 55J Industriutbildning (gymnasial) Energi & VVS utbildning (gymnasial) Livsmedelsutbildning (gymnasial) Arkitekter Civilingenjörer: Totalt Civilingenjörer: Väg och vatten, byggnad, lantmäteri Civilingenjörer: Maskin, fordon och farkostteknik, industriell ekonomi Civilingenjörer: Teknisk fysik, elektro och datateknik Civilingenjörer: Kemi, bio, material och geoteknik Högskoleingenjörer: Totalt Högskoleingenjörer: Väg och vatten, lantmäteri Högskoleingenjörer: Maskin, farkost, industriell ekonomi Högskoleingenjörer: Elektroteknik, teknisk fysik, data 63Z Lant och skogsbruk Naturbruksutbildning (gymnasial) 73B 73O+73X 75B 75D 75H 75L 75N 75O+75P 75V 73T Hälso och sjukvård samt social omsorg Barn och fritidsutbildning (gymnasial) Omvårdnadsutbildning (gymnasial) Arbetsterapeuter Biomedicinska analytiker Läkare Sjukgymnaster Sjuksköterskor Socionomer Tandläkare Tandsköterskeutbildning 83R 83T Tjänster Hotell och restaurangutbildning (gymnasial) Transportutbildning (gymnasial) 9

10 Folk- och grundskola En tredjedel över 55 år Antalet förvärvsarbetande med folk- eller grundskola som högsta utbildning var år 2009 ca i Västra Götaland, varav närmare hälften i Göteborgsregionen. Det är en minskning med en fjärdedel sedan början av 2000-talet. Medelåldern är relativt hög och drygt var tredje är över 55 år. Andelen äldre är störst i Skaraborg och lägst i Göteborgsregionen. Av de förvärvsarbetande med folk- eller grundskola som högsta utbildning utgör männen 62 procent och kvinnorna 38. Andelen män väntas öka något fram till Vanliga yrken för denna grupp är arbeten utan krav på särskild yrkesutbildning, som t.ex. städare, köks- och restaurangbiträden, tidningsdistributörer och vaktmästare. Fortsatt överskott Tillgången på arbetskraft med folk- och grundskola som högsta utbildning väntas minska stadigt i Västra Götaland fram till år Samtidigt minskar även efterfrågan ungefär lika mycket, vilket leder till ett fortsatt överskott på personer inom denna kategori. Även i framtiden kommer naturligtvis att finnas arbetsuppgifter som inte kräver mer än folk- eller grundskoleutbildning, men det beräknade överskottet för denna grupp fram till år 2020 innebär att det även fortsättningsvis kan bli relativt svårt för dem att få arbete, dock inte i någon större utsträckning än vad gäller redan idag. Västra Götaland Göteborgsregionen Skaraborg Sjuhärad Könsfördelning, % Män Kvinnor Arbetsmarknadssituation 2020 Bedömning Andel av efterfrågan 2020 Västra Götaland Överskott 12 % (9 310 personer) Göteborgsregionen Överskott 13 % (5 190 personer) Skaraborg Överskott 8 % (1 050 personer) Sjuhärad Överskott 7 % ( 910 personer) Fyrbodal Överskott 18 % ( personer) Fyrbodal 10

11 Högskoleförberedande gymnasieutbildning De flesta går vidare till högskolan Till högskoleförberedande gymnasieutbildning räknas här dels samhällsvetenskapliga, naturvetenskapliga, estetiska och medieprogrammen och dels motsvarande äldre utbildningar, exempelvis ekonomisk, humanistisk och social linje. Den stora merparten av dem som läser dessa utbildningar går vidare till högskolan inom tre år efter att de slutat gymnasieskolan. Antalet förvärvsarbetande med högskoleförberedande gymnasieutbildning som högsta nivå är år 2009 nära i Västra Götaland. En något större andel (59 procent) är kvinnor och endast 11 procent är äldre än 55 år. Oförändrat överskott Tillgången på arbetskraft med högskoleförberedande gymnasieutbildning väntas öka relativt mycket fram till år Samtidigt ökar totalt sett efterfrågan relativt mycket, vilket väntas leda till att ett överskott kommer att kvarstå, med endast mindre ökningar. Utvecklingen ser dock lite olika ut i olika delregioner. I Göteborgsregionen beräknas överskottet öka från ca personer till närmare år 2020, medan det i Skaraborg och Sjuhärad blir i stort sett oförändrat. Att efterfrågan i främst Göteborgsregionen inte ökar lika kraftigt som tillgången, beror bland annat på att många inom denna grupp idag arbetar inom vård och omsorg, men förväntas ersättas av personer med en mer adekvat utbildning för yrken i fråga, i första hand gymnasial omvårdnadsutbildning. Västra Götaland Göteborgsregionen Skaraborg Sjuhärad Könsfördelning, % Män Kvinnor Fyrbodal Arbetsmarknadssituation 2020 Bedömning Andel av efterfrågan 2020 Västra Götaland Överskott 13 % ( personer) Göteborgsregionen Överskott 15 % ( personer) Skaraborg Överskott 13 % (2 040 personer) Sjuhärad Överskott 10 % ( personer) Fyrbodal Överskott 7 % (1 080 personer) 11

12 Förskollärare Nästan alla är kvinnor Antalet förvärvsarbetande med förskollärarutbildning i Västra Götaland var år 2009 drygt Den absoluta majoriteten av dessa är kvinnor och endast 5 procent är män. Mer än tre fjärdedelar arbetar som förskollärare, fritidspedagoger eller som verksamhetschefer inom förskolesektorn. Knappt var fjärde är över 55 år gammal, med vissa regionala variationer. I Skaraborg är de utbildade förskollärarna yngst, medan det är flest över 55 år i Göteborgsregionen. Balans i hela Västra Götaland men brist i Fyrbodal Efterfrågan på förskollärare i Västra Götaland väntas öka fram till år 2016 för att därefter plana ut. Efterfrågan styrs till stor del av den förväntade utvecklingen av antalet barn, men även av ökade krav på adekvat utbildning. Samtidigt väntas tillgången på utbildade förskollärare öka i ungefär samma takt. I hela Västra Götaland innebär detta att det bedöms att råda balans mellan tillgång och efterfrågan fram till år Det finns dock vissa regionala variationer. I såväl Skaraborg som i Sjuhärad väntas tillgången överstiga efterfrågan och ett överskott kan komma att uppstå. I Fyrbodal och i viss mån i Göteborgsregionen är det istället en viss fortsatt brist på utbildade förskollärare. Förändringar i utbildningssystemet kan dock komma att påverka balansen. Krav på lärarlegitimation införs för samtliga lärare, inklusive förskollärare, och den nya utbildningen med särskild förskollärarexamen påbörjas under Könsfördelning, % Västra Götaland Göteborgsregionen Skaraborg Sjuhärad Män 5 3 Kvinnor Arbetsmarknadssituation 2020 Fyrbodal Bedömning Andel av efterfrågan 2020 Västra Götaland Balans 0 % ( 10 personer) Göteborgsregionen Balans 1 % ( 90 personer) Skaraborg Överskott 5 % (100 personer) Sjuhärad Balans 4 % (60 personer) Fyrbodal Brist 5 % ( 80 personer) 1 I den historiska tillgången ingår ej examinerade med dubbelkompetens förskola - lärare tidigare år. Detta förklarar delvis nedgången runt För prognosåren är det korrigerat för detta. 12

13 Fritidspedagoger Tre av fyra fritidspedagoger är kvinnor I Västra Götaland fanns år 2009 drygt förvärvsarbetande med fritidspedagogutbildning 2. En knapp fjärdedel av dessa är män och 22 procent är över 55 år. Omkring tre fjärdedelar av de förvärvsarbetande med fritidspedagogutbildning i Västra Götaland arbetar som fritidspedagoger eller i förskola. Lärare som utbildats de senare åren med inriktning mot yngre barn har ofta en kombination av grundskolans tidiga år och förskola, förskoleklass eller fritidshem, medan endast ett fåtal varit inriktade enbart mot fritidshem. I de nya lärarexamina införs en särskild grundlärarexamen med inriktning mot arbete i fritidshem. Brist i Göteborgsregionen överskott i Sjuhärad I hela Västra Götaland väntas efterfrågan på utbildade fritidspedagoger öka fram till år 2015 för att sedan plana ut. Tillgången beräknas under samma period vara oförändrad och efter år 2015 minska något. Sammantaget gör detta att en viss brist kommer att uppstå fram till år Situationen ser dock lite olika ut i olika regioner. I både Göteborgsregionen och Skaraborg väntas en brist uppstå, medan läget beräknas bli mer balanserat i Fyrbodal. I Sjuhärad väntas tillgången på utbildade fritidspedagoger överstiga efterfrågan redan år 2015 för att sedan fortsätta öka och resultera i ett överskott i prognosperiodens slut. Förändringarna i och med de nya lärarexamina som införs från år 2011 kan dock komma att påverka utvecklingen i framtiden. Västra Götaland Göteborgsregionen Skaraborg Sjuhärad Könsfördelning, % Män Kvinnor Arbetsmarknadssituation 2020 Bedömning Andel av efterfrågan 2020 Västra Götaland Brist 12 % ( 320 personer) Göteborgsregionen Brist 18 % ( 290 personer) Skaraborg Brist 9 % ( 40 personer) Sjuhärad Överskott 13 % (30 personer) Fyrbodal Brist 5 % ( 20 personer) Fyrbodal 2 I den historiska tillgången ingår ej examinerade med dubbelkompetens fritidshem - lärare tidigare år. Detta förklarar delvis nedgången runt För prognosåren är det korrigerat för detta. 13

14 Grundskollärare, tidigare år Allt färre män Gruppen grundskollärare, tidigare år omfattar i Västra Götaland närmare förvärvsarbetande. Till kategorin räknas även de äldre utbildningarna lågstadielärare, mellanstadielärare och grundskollärare De vanligaste yrkena (över 85 procent) är läraryrken och en viss andel återfinns även som verksamhetschefer inom utbildning. Endast 14 procent är män och den andelen väntas minska framöver. Drygt en fjärdedel är äldre än 55 år. Minst andel äldre finns i Sjuhärad, medan störst andel återfinns i Fyrbodal. Balans överallt utom i Göteborgsregionen Efterfrågan av grundskollärare för de tidiga åren ökar i Västra Götaland i takt med allt större barnkullar. Detta innebär en gradvis större efterfrågan fram till år Samtidigt ökar även tillgången på utbildade grundskollärare, dock inte i tillräcklig omfattning för att fullt ut matcha den ökande efterfrågan. De regionala skillnaderna är dock påtagliga. Medan efterfrågan på grundskollärare väntas öka i ungefär samma takt överallt i Västra Götaland, beräknas tillgången i Göteborgsregionen vara oförändrad. I Skaraborg, Sjuhärad och Fyrbodal ökar tillgången i stort sett i samma takt som efterfrågan. År 2020 väntas därför balansen bestå i dessa regioner, medan det i Göteborgsregionen förutses en tilltagande brist. Kraven på lärarlegitimation och de nya lärarexamina som införs från år 2011 kan på sikt komma att påverka tillgången på grundskollärare för de lägre åldrarna. Könsfördelning, % Män Kvinnor Arbetsmarknadssituation 2020 Bedömning Andel av efterfrågan 2020 Västra Götaland Brist 6 % ( 830 personer) Göteborgsregionen Brist 10 % ( 670 personer) Skaraborg Balans 2 % ( 40 personer) Sjuhärad Balans 4 % ( 80 personer) Fyrbodal Balans 1 % ( 30 personer) Västra Götaland Göteborgsregionen Skaraborg Sjuhärad Fyrbodal 3 I den historiska tillgången ingår även examinerade med dubbelkompetens fritidshem/förskola lärare tidigare år. Detta förklarar delvis uppgången runt För prognosåren är det korrigerat för detta. 14

15 Speciallärare, specialpedagoger Hög medelålder Utbildningarna till speciallärare och specialpedagog är påbyggnadsutbildningar på lärarutbildningen. Utbildningen till speciallärare ersattes 1990 av den nuvarande specialpedagogutbildningen, men från 2008 finns båda utbildningarna parallellt i högskolorna. Speciallärare arbetar med elever i skolan som är i behov av särskilt stöd. Till skillnad från speciallärare har specialpedagoger framförallt en handledande roll för att bidra till skolans pedagogiska utveckling. Det fanns år 2009 ca förvärvsarbetande i Västra Götaland inom utbildningsgruppen. De allra flesta är kvinnor och andelen väntas öka ännu mer fram till Medelåldern är hög och 56 procent av alla förvärvsarbetande med speciallärar- eller specialpedagogutbildning är över 55 år. Överskott på speciallärare/specialpedagoger i Sjuhärad och Fyrbodal Efterfrågan på speciallärare och specialpedagoger väntas öka i Västra Götalands alla delar, till största delen beroende på förväntat större barnkullar. Totalt sett beräknas tillgången minska fram till år 2016, varefter minskningen planar ut. Effekten blir en viss brist på speciallärare och specialpedagoger vid periodens slut. Skillnaderna mellan regionens delar är dock betydande. I Skaraborg men framför allt i Göteborgsregionen väntas tillgången minska betydligt och relativt stora brister kan komma uppstå fram till år Däremot väntas tillgången istället öka ansenligt i både Sjuhärad och Fyrbodal, med resultatet att ett visst överskott kan komma att uppstå. Könsfördelning, % Män 13 9 Kvinnor Västra Götaland Göteborgsregionen Skaraborg Sjuhärad Fyrbodal Arbetsmarknadssituation 2020 Bedömning Andel av efterfrågan 2020 Västra Götaland Brist 18 % ( 440 personer) Göteborgsregionen Brist 32 % ( 480 personer) Skaraborg Brist 19 % ( 60 personer) Sjuhärad Överskott 21 % (60 personer) Fyrbodal Överskott 11 % (40 personer) 15

16 Grundskollärare, senare år och gymnasielärare Tre av fyra lärarutbildade arbetar inom skolan Grundskollärare för senare år och gymnasieskolan utgörs av lärare med utbildning i allmänna och praktisk-estetiska ämnen. Bland dem som de senaste läsåren tog en lärarexamen med inriktning mot grundskolans senare år och gymnasieskolan har ungefär hälften inriktat sig mot svenska och samhällsvetenskapliga ämnen, och en fjärdedel mot naturvetenskapliga ämnen och matematik. I den nya ämneslärarexamen som införs hösten 2011 kommer inriktningarna att ges med ett mer begränsat antal ämneskombinationer än vad som är fallet nu. I Västra Götaland omfattar gruppen drygt förvärvsarbetande. Andelen män är 40 procent och 28 procent är äldre än 55 år. Omkring tre fjärdedelar av utbildningsgruppen arbetar som lärare i grundskolan eller gymnasiet. Det är inte heller helt ovanligt att arbeta som skolledare eller rektor. Balans i Skaraborg och Fyrbodal Efterfrågan på grundskollärare för senare år och gymnasielärare styrs i stor utsträckning av antalet barn i de övre åldrarna. I Västra Götaland väntas efterfrågan av lärare gradvis öka prognosperioden, något som gäller i regionens alla delar. Däremot skiljer det sig åt hur tillgången väntas utvecklas fram till år I Göteborgsregionen beräknas tillgången till grundskollärare för senare år och gymnasielärare vara i huvudsak oförändrad, vilket tillsammans med den ökade efterfrågan kan komma att leda till en bristsituation. I regionens övriga delar väntas tillgången istället öka, så balans föreligger, eller i Sjuhärads fall ett överskott. Västra Götaland Göteborgsregionen Skaraborg Sjuhärad Könsfördelning, % Män Kvinnor Arbetsmarknadssituation 2020 Fyrbodal Bedömning Andel av efterfrågan 2020 Västra Götaland Brist 4 % ( 580 personer) Göteborgsregionen Brist 9 % ( 750 personer) Skaraborg Balans 3 % (60 personer) Sjuhärad Överskott 13 % (210 personer) Fyrbodal Brist 5 % ( 100 personer) 16

17 Yrkeslärare Över hälften äldre än 55 år För att bli lärare i gymnasiets yrkesämnen krävs både omfattande yrkeserfarenhet och en relevant högskoleutbildning, eller motsvarande utbildning. Lärare i yrkesämnen undervisar bland annat inom gymnasiets yrkesförberedande program och Komvux. I Västra Götaland fanns det år 2009 ca utbildade yrkeslärare. I Göteborgsregionen arbetar endast var fjärde som yrkeslärare, medan det i övriga delar är närmare hälften. Många med utbildningsinriktning mot vård och omsorg arbetar exempelvis inom hälso- och sjukvård. Drygt 40 procent är män och medelåldern är hög. Över hälften är äldre än 55 år, vilket indikerar att stora pensionsavgångar är att vänta kommande år. Hälften så många yrkeslärare i Göteborgsregionen Efterfrågan på yrkeslärare i Västra Götaland väntas vara i stort sett oförändrad fram till år De stora pensionsavgångarna gör dock att tillgången beräknas minska kraftigt de närmaste tio åren. Främst slår detta igenom i Göteborgsregionen, där antalet väntas mer än halveras. Detta innebär risk för en stor brist på utbildade yrkeslärare. I övriga delar av Västra Götaland beräknas inte tillgången minska lika drastiskt. Sjuhärad och Fyrbodal väntas stå inför en måttlig brist på grund av minskad tillgång, medan det beräknas att en balanserad situation i Skaraborg snarare kvarstår, då tillgången och efterfrågan minskar i relativt likvärdig takt. Västra Götaland Göteborgsregionen Skaraborg Sjuhärad Könsfördelning, % Män Kvinnor Fyrbodal Arbetsmarknadssituation 2020 Bedömning Andel av efterfrågan 2020 Västra Götaland Brist 36 % ( 910 personer) Göteborgsregionen Brist 50 % ( 710 personer) Skaraborg Brist 8 % ( 30 personer) Sjuhärad Brist 24 % ( 80 personer) Fyrbodal Brist 21 % ( 90 personer) 17

18 Humanister, eftergymnasial utbildning Återfinns inom många yrken En examen inom humaniora innehåller ofta en kombination av flera ämnen, exempelvis arkeologi, etnologi, historia, språk, litteratur-, kultur- eller konstvetenskap. Humanister är spridda över flera yrken. I Göteborgsregionen och Sjuhärad är det vanligast att arbeta som universitets- och högskolelärare, medan arkivarie eller bibliotekarie är mest förekommande i Skaraborg och Fyrbodal. Dock återfinns inte mer än 12 procent av alla humanister inom var och en av dessa yrkesgrupper. Det fanns år 2009 ca förvärvsarbetande med humanistisk högskoleutbildning i Västra Götaland. Två tredjedelar är kvinnor och 28 procent är äldre än 55 år. Västra Götaland Göteborgsregionen Stora skillnader i efterfrågan mellan olika inriktningar Efterfrågan på humanister väntas förbli i det närmaste helt oförändrad i hela Västra Götalands län. Det är inte heller några regionala skillnader i den bedömda efterfrågan. Tillgången väntas öka svagt i samtliga delar, vilket gör att ett överskott kommer att föreligga och dessutom spädas på ytterligare. Störst relativt gap bedöms uppstå i Skaraborg och Sjuhärad. Det är dock stora skillnader mellan olika inriktningar inom humaniora. Exempelvis inriktning mot arkeologi eller museiarbete bedöms gå en svårare arbetsmarknad till mötes, medan översättare och tolkar kommer stå inför ett fortsatt stort behov. Skaraborg Sjuhärad Könsfördelning, % Män Kvinnor Fyrbodal Arbetsmarknadssituation 2020 Bedömning Andel av efterfrågan 2020 Västra Götaland Överskott 18 % (560 personer) Göteborgsregionen Överskott 17 % (410 personer) Skaraborg Överskott 22 % (60 personer) Sjuhärad Överskott 22 % (40 personer) Fyrbodal Överskott 18 % (50 personer) 18

19 Konstnärliga utbildningar Spridning på många yrken Konstnärliga utbildningar finns inom fyra huvudsakliga områden: dans, konst och design, musik samt scen och medier. Spridningen på olika yrken bland de konstnärligt utbildade är stor, beroende både på att många olika utbildningar ingår i gruppen och på svårigheten att få jobb inom det område man utbildat sig för. Trots de osäkra arbetsmarknadsutsikterna har de konstnärliga utbildningarna varit mycket eftersökta och intresset för utbildningarna är fortsatt stort. Det finns drygt förvärvsarbetande med konstnärlig utbildning i Västra Götaland. Andelen kvinnor är något större än andelen män och 20 procent är äldre än 55 år. Balans bland musikanter i Skaraborg Efterfrågan på konstnärligt utbildade i Västra Götaland väntas öka stadigt fram till år Allra mest bedöms efterfrågan öka i Sjuhärad, där den väntas öka med en tredjedel inom de närmaste tio åren. Samtidigt bedöms tillgången öka i ännu högre grad. Främst gäller detta i Göteborgsregionen och Fyrbodal, där ett relativt stort överskott därmed kan komma att uppkomma. I Sjuhärad väntas den stora efterfrågeökningen i kombination med en måttlig ökning av tillgången istället ge upphov till en viss brist, medan det i Skaraborg bedöms uppstå balans mellan tillgång och efterfrågan vid prognosperiodens slut. Västra Götaland Göteborgsregionen Skaraborg Sjuhärad Könsfördelning, % Män Kvinnor Fyrbodal Arbetsmarknadssituation 2020 Bedömning Andel av efterfrågan 2020 Västra Götaland Överskott 20 % (770 personer) Göteborgsregionen Överskott 27 % (750 personer) Skaraborg Balans 3 % (10 personer) Sjuhärad Brist 11 % ( 40 personer) Fyrbodal Överskott 15 % ( 50 personer) 19

20 Handel och administration (gymnasial) Stor yrkesspridning Handel och administration är en utbildning på gymnasial nivå, som i Västra Götaland år 2009 omfattade ca förvärvsarbetande. Kvinnorna utgör drygt två tredjedelar och en fjärdedel är över 55 år. Yrkesspridningen är stor och det vanligaste yrket är försäljare och demonstratörer i detaljhandeln. Företagssäljare och inköpare samt övrig kontorspersonal är också vanligt förekommande yrken i gruppen. Västra Götaland Göteborgsregionen Viss brist i samtliga regioner Efterfrågan på personer med gymnasial utbildning i handel och administration väntas vara i huvudsak konstant fram till år 2015 för att sedan minska något. Intresset för utbildningen har minskat gradvis och i kombination med pensionsavgångar ger detta en sjunkande tillgång fram till år Ett måttligt överskott kan därmed övergå till en viss brist inom en tioårsperiod. Det är inga noterbara skillnader mellan de olika delregionerna. Efterfrågan väntas överskrida tillgången efter år 2013 i såväl Göteborgsregionen som Skaraborg, Sjuhärad och Fyrbodal. Bristen kan dock eventuellt dämpas genom att det finns utbytbarhet mellan personer med denna utbildning och exempelvis gymnasiets samhällsvetenskapsprogram. Skaraborg Sjuhärad Könsfördelning, % Män Kvinnor Fyrbodal Arbetsmarknadssituation 2020 Bedömning Andel av efterfrågan 2020 Västra Götaland Brist 7 % ( personer) Göteborgsregionen Brist 7 % ( personer) Skaraborg Brist 6 % ( 390 personer) Sjuhärad Brist 8 % ( 430 personer) Fyrbodal Balans 4 % ( 250 personer) 20

21 Ekonomer, eftergymnasial utbildning Bred utbildning med många inriktningar Ekonomer är en stor utbildningsgrupp som återfinns inom alla olika delar av arbetsmarknaden. Utbildningen är bred och har många olika inriktningar, t.ex. inköp, försäljning och distribution, ledning och administration eller redovisning och beskattning. Totalt sett utgör de olika ekonomiska ämnena några av de mest populära i högskolan och är en av de största utbildningsgrupperna. I Västra Götaland finns det närmare förvärvsarbetande med ekonomutbildning. Det vanligaste yrket är revisorer, marknadsanalytiker, marknadsförare eller övriga företagsekonomer. Andelen män och kvinnor är lika stora, men kvinnorna väntas utgöra en majoritet vid prognosperiodens slut. Medelåldern är låg och endast 12 procent är äldre än 55 år. Stort överskott på ekonomer i Sjuhärad En låg medelålder och därmed följande fåtaliga pensionsavgångar i kombination med fortsatt stor popularitet som utbildning, gör att tillgången till ekonomer väntas vara stor och växande även i framtiden. Allra tydligast är detta i Sjuhärad och Fyrbodal, där antalet utbildade ekonomer väntas växa med mellan 50 och 65 procent. Även i Göteborgsregionen och Skaraborg ökar tillgången betydligt, om än i något mindre omfattning. Efterfrågan väntas också växa, men inte i samma omfattning. Det finns därför risk för ett visst överskott fram till år Det största glappet beräknas uppstå i Sjuhärad och Fyrbodal, främst på grund av den kraftigt ökande tillgången. På grund av utbildningens bredd väntas dock balansen variera beroende på specifik inriktning. Könsfördelning, % Män Kvinnor Västra Götaland Göteborgsregionen Skaraborg Sjuhärad Fyrbodal Arbetsmarknadssituation 2020 Bedömning Andel av efterfrågan 2020 Västra Götaland Överskott 12 % (2 330 personer) Göteborgsregionen Överskott 11 % (1 540 personer) Skaraborg Överskott 8 % (1 20 personer) Sjuhärad Överskott 27 % (440 personer) Fyrbodal Överskott 16 % (230 personer) 21

22 Jurister Kvinnorna snart i stor majoritet bland jurister De flesta med utbildning inom juridik har avlagt en juristexamen, men en viss andel som ökat under senare år har istället avlagt en generell examen i rättsvetenskap eller juridik. För att kunna arbeta inom vissa juristyrken (t.ex. domare och åklagare) krävs även notarietjänstgöring, då nyutexaminerade jurister under två år tjänstgör vid en tingsrätt eller förvaltningsrätt. I Västra Götaland fanns år 2009 närmare förvärvsarbetande med juristutbildning. De flesta omkring hälften arbetar inom renodlade juristyrken. Könsfördelningen är relativt jämn, men kvinnorna väntas inom den närmaste framtiden utgöra en betydande majoritet. Medelåldern är inte uppseendeväckande hög, med en andel på 20 procent över 55 år. Risk för överskott på jurister i hela regionen Efterfrågan på juristutbildade i Västra Götaland väntas även i framtiden vara stor, med ett växande behov under hela prognosperioden. Totalt sett beräknas dock tillgången öka ännu mer, vilket ger risk för ett överskott fram till år Det föreligger även vissa regionala skillnader. Efterfrågan utvecklas i stort sett likadant i Västra Götalands alla delar, men i Fyrbodal och i viss mån i Sjuhärad ökar tillgången betydligt mer än efterfrågan. I Göteborgsregionen och Skaraborg väntas överskottet inte bli riktigt lika omfattande. Västra Götaland Göteborgsregionen Skaraborg Sjuhärad Könsfördelning, % Män Kvinnor Fyrbodal Arbetsmarknadssituation 2020 Bedömning Andel av efterfrågan 2020 Västra Götaland Överskott 9 % (440 personer) Göteborgsregionen Överskott 8 % (320 personer) Skaraborg Överskott 6 % (20 personer) Sjuhärad Överskott 11 % (30 personer) Fyrbodal Överskott 20 % (90 personer) 22

23 Journalister Kvinnor utgör snart tre av fyra journalistutbildade Yrkesaktiva journalister har ofta en skiftande bakgrund. Endast en mindre andel har en eftergymnasial utbildning inom journalistik. Övriga har ofta en högskoleutbildning inom andra ämnesområden, till exempel humaniora, samhälls- eller beteendevetenskap. Antalet förvärvsarbetande i Västra Götaland med eftergymnasial journalistutbildning var år 2009 ca Färre än var tredje arbetar dock inom yrkesgruppen journalister, författare eller informatörer. Två av tre journalistutbildade i Västra Götaland är kvinnor och denna andel väntas öka till tre av fyra den närmaste framtiden. Medelåldern är relativt låg och andelen äldre än 55 år är endast 17 procent. Stort överskott i Göteborgsregionen och Sjuhärad Efterfrågan på journalistutbildade i Västra Götaland väntas öka endast i relativt begränsad omfattning under prognosperioden. Stigande krav på formell utbildning inom yrkesområdet vägs till stor del upp av rationaliseringar inom arbetet som den tekniska utvecklingen och nya produktionsmetoder innebär. Samtidigt fortsätter tillgången på journalistutbildade öka i samma höga takt som tidigare. Totalt sett innebär detta att det i hela regionen kan förväntas ett betydande överskott fram till år Allra störst är glappet mellan tillgång och efterfrågan i Göteborgsregionen och Sjuhärad. I Skaraborg väntas dock situationen bli den omvända. Tillgången beräknas där vara i stort sett oförändrad under prognosperioden, vilket istället leder till risk för en viss brist på journalistutbildade vid periodens slut. Journalistutbildade utgör dock en relativt liten grupp, varför svängningarna kan vara stora. Könsfördelning, % Män Kvinnor Västra Götaland Göteborgsregionen Skaraborg Sjuhärad Fyrbodal Arbetsmarknadssituation 2020 Bedömning Andel av efterfrågan 2020 Västra Götaland Överskott 30 % (560 personer) Göteborgsregionen Överskott 34 % ( 470 personer) Skaraborg Brist 14 % ( 20 personer) Sjuhärad Överskott 50 % (70 personer) Fyrbodal Överskott 28 % ( 50 personer) 23

24 Psykologer Många psykologutbildade arbetar i yrket Det fanns år 2009 ca förvärvsarbetande med psykologutbildning i Västra Götaland. I Göteborgsregionen arbetar drygt 60 procent av dessa som psykologer. Västra Götalands övriga delar uppvisar dock ett delvis annat mönster, där betydligt fler psykologutbildade (omkring 80 procent) arbetar i yrket. En del arbetar också som universitets- eller högskolelärare. Kvinnorna utgör en betydande majoritet bland de psykologutbildade, vilket även väntas bestå i framtiden. Medelåldern är relativt hög, med 40 procent äldre än 55 år. Idag är en majoritet av psykologerna aktiva inom offentlig sektor och i första hand inom vård och omsorg inom landstinget. Psykologernas arbetsmarknad håller dock på att vidgas eftersom deras kompetens efterfrågas inom allt större områden. Risk för omfattande psykologbrist i Fyrbodal Efterfrågan på utbildade psykologer väntas öka stadigt i Västra Götaland. Ökningen bedöms bli allra störst i Sjuhärad och Göteborgsregionen. Samtidigt gör den relativt höga medelåldern med därvid följande pensionsavgångar i kombination med ett måttligt inflöde av nybörjare att tillgången blir oförändrad eller till och med minskande. I Västra Götaland som helhet beräknas därför en brist uppstå. Regionalt skiljer det sig åt hur stor bristen väntas bli. Tillgången till psykologutbildade ökar i åtminstone någon mån i Göteborgsregionen, vilket gör att bristen inte blir så omfattande. I övriga delar beräknas tillgången bli oförändrad eller som i Fyrbodal betydligt lägre, vilket ger upphov till betydande brister år Västra Götaland Göteborgsregionen Skaraborg Sjuhärad Könsfördelning, % Män Kvinnor Fyrbodal Arbetsmarknadssituation 2020 Bedömning Andel av efterfrågan 2020 Västra Götaland Brist 18 % ( 350 personer) Göteborgsregionen Brist 9 % ( 120 personer) Skaraborg Brist 12 % ( 20 personer) Sjuhärad Brist 44 % ( 110 personer) Fyrbodal Brist 45 % ( 100 personer) 24

25 Samhälls- och beteendevetare, förvaltningsutbildning Administratör i offentlig sektor vanligast i Skaraborg Samhälls- och beteendevetenskapliga utbildningar är ett stort område, som omfattar examina inom bland annat kulturgeografi, sociologi, statsvetenskap, psykologi och utbildningar inom administration, organisation och förvaltning. Utbildningen ger en generell kompetens, vilket gör att spridningen över olika yrken blir stor. I Västra Götaland fanns år 2009 nära förvärvsarbetande med denna utbildning. Andelen kvinnor är 62 procent, men andelen väntas öka ytterligare de närmaste åren. Medelåldern är relativt hög och andelen förvärvsarbetande över 55 år är 32 procent. Det vanligaste yrket är revisorer, marknadsanalytiker, marknadsförare eller övriga företagsekonomer, förutom i Skaraborg där det är vanligast att jobba som administratör i offentlig förvaltning Brist i Fyrbodal balans i Göteborgsregionen Tillgången till utbildade inom samhälls- och beteendevetenskap samt förvaltningsutbildning väntas fortsätta öka. På grund av relativt stora pensionsavgångar beräknas dock ökningstakten bli något mindre. Samtidigt ökar efterfrågan i ungefär samma omfattning. Men det finns små delregionala variationer. I Fyrbodal kan uppstå brist fram till år 2020, medan ett marginellt överskott kan att uppstå i Sjuhärad. Vidare bör man även ha i åtanke att kompetensen hos denna grupp ligger nära den hos andra grupper på arbetsmarknaden, t.ex. ekonomer och jurister. Detta innebär en hög grad av såväl utbytbarhet som konkurrens dem emellan. Västra Götaland Göteborgsregionen Skaraborg Sjuhärad Könsfördelning, % Män Kvinnor Fyrbodal Arbetsmarknadssituation 2020 Bedömning Andel av efterfrågan 2020 Västra Götaland Balans 0 % (50 personer) Göteborgsregionen Balans 2 % (120 personer) Skaraborg Balans 2 % ( 20 personer) Sjuhärad Överskott 6 % ( 40 personer) Fyrbodal Brist 8 % ( 90 personer) 25

26 Systemerare/programmerare Färre än en av tio är äldre än 55 år Utbildningar inom IT-området har stor bredd med flera olika inriktningar. Här finns t.ex. informatik, data och systemvetenskap. Vissa utbildningar har mer specialiserade inriktningar som exempelvis dataspelsutveckling eller ekonomi och IT. Antalet förvärvsarbetande i Västra Götaland med systemerar/programmerarutbildning var år 2009 ca Två av tre är män ett förhållande som väntas kvarstå och i viss mån förstärkas även fortsättningsvis och medelåldern är mycket låg. Endast 8 procent är äldre än 55 år. Det vanligaste yrket är dataspecialister eller datatekniker och dataoperatörer. Stor brist på systemvetare i Sjuhärad Efter en viss avplaning väntas tillgången till utbildade systemvetare öka stadigt fram till Efterfrågan beräknas dock öka ännu mer. Detta gör att ett läge med ett visst överskott kan komma att vändas till en måttlig bristsituation under perioden. De regionala skillnaderna är dock betydande. Situationen beräknas bli balanserad i Skaraborg, medan ett överskott väntas uppstå i Fyrbodal. På grund av oförändrad tillgång till systemvetare i Sjuhärad väntas bristen där bli mycket stor. Läget är dock svårbedömt eftersom flera grupper med IT-utbildning finns tillgängliga på arbetsmarknaden, till exempel civilingenjörer med datainriktning. Västra Götaland Göteborgsregionen Skaraborg Sjuhärad Könsfördelning, % Män Kvinnor Arbetsmarknadssituation 2020 Bedömning Andel av efterfrågan 2020 Västra Götaland Brist 10 % ( 620 personer) Göteborgsregionen Brist 10 % ( 510 personer) Skaraborg Balans 2 % (10 personer) Sjuhärad Brist 30 % ( 150 personer) Fyrbodal Överskott 9 % (40 personer) Fyrbodal 26

27 Biologer Många specialinriktningar Biologutbildningen har ett flertal olika specialinriktningar. Exempelvis förekommer marinbiologi, mikrobiologi, molekylärbiologi, bioteknik, biomedicin, miljövetenskap och fysiologi. Det fanns år 2009 ca förvärvsarbetande med biologiutbildning i Västra Götaland. En majoritet av dem är kvinnor, något som väntas förstärkas inom den närmaste framtiden. Medelåldern är förhållandevis låg, med en andel över 55 år på endast 7 procent. De vanligaste yrkena är universitets- eller högskolelärare och biologer. Västra Götaland Göteborgsregionen Stort överskott på biologer Efterfrågan på biologer i Västra Götaland väntas öka endast i måttlig omfattning under prognosperioden. Samtidigt fortsätter tillgången att öka i betydligt högre takt, delvis på grund av den låga medelåldern med ett fåtal pensionsavgångar. Sammantaget gör detta att ett betydande överskott på biologer kan uppstå. I Skaraborg beräknas tillgången bli mer än dubbelt så stor som efterfrågan och i Sjuhärad och Fyrbodal väntas en ökning på mellan 40 och 50 procent. Vissa skillnader beroende på inriktning förekommer dock. Arbetsmarknadsutsikterna för exempelvis specialister inom läkemedelsoch medicinområdet ser mer gynnsamma ut än för gruppen som helhet. Skaraborg Sjuhärad Könsfördelning, % Män Kvinnor Fyrbodal Arbetsmarknadssituation 2020 Bedömning Andel av efterfrågan 2020 Västra Götaland Överskott 44 % (1 150 personer) Göteborgsregionen Överskott 37 % (740 personer) Skaraborg Överskott 100 % (230 personer) Sjuhärad Överskott 38 % (50 personer) Fyrbodal Överskott 41 % (110 personer) 27

28 Kemister Vanligt med samarbete med andra naturvetare Kemister återfinns traditionellt inom laboratoriearbeten inriktade på läkemedels-, miljö- eller materialkemi. Man samarbetar ofta med andra naturvetare inom discipliner som fysik, biologi och kemi. Forskning inom tillverkningsindustrin i det privata näringslivet, främst kemisk industri, petroleum och pappersmasseindustri, är också vanliga inriktningar. I Västra Götaland fanns år 2009 ca förvärvsarbetande med kemiutbildning. Det vanligaste yrket är kemist, men yrkesspridningen är relativt stor. Det är även vanligt att arbeta som universitets- eller högskolelärare eller som laboratorieingenjör, kemiingenjör eller kemitekniker. Könsfördelningen är jämn och medelåldern relativt låg med en andel på 11 procent äldre än 55 år. Västra Götaland Risk för viss brist på kemister Efterfrågan på kemister i Västra Götaland väntas fortsätta stiga stadigt under prognosperioden. Tillgången totalt sett i hela regionen ökar dock inte i samma omfattning, vilket gör att det finns risk för viss brist fram till Utbildningsgruppen är förhållandevis liten, vilket gör resultaten osäkra i de mindre delregionerna. Resultatet i diagramform redovisas därför endast för Västra Götaland totalt. Könsfördelning, % Män Kvinnor Arbetsmarknadssituation 2020 Bedömning Andel av efterfrågan 2020 Västra Götaland Brist 7 % ( 120 personer) 28

29 Fysiker Fyra av fem fysiker är män Utbildade fysiker är främst verksamma inom högteknologisk forskning och har en rad olika inriktningar. Däribland finns partikel-, bio-, kvant-, kärn-, atom-, radio- och materialfysik. Även meteorologi, sjukhusfysik och astronomi är angränsande områden. Det fanns år 2009 knappt 500 förvärvsarbetande med fysikutbildning i Västra Götaland. Fyra av fem är män och 21 procent är äldre än 55 år. Det vanligaste yrket är universitets- eller högskolelärare, men en stor andel arbetar även som dataspecialister eller civilingenjörer med inriktning mot elkraft, elektronik eller teleteknik. Västra Götaland Risk för viss brist Totalt sett för hela regionen väntas efterfrågan öka måttligt men stadigt under hela prognosperioden. Tillgången väntas under samma period vara oförändrad, till stor del på grund av att inflödet av nybörjare inte längre är lika stort. Detta sammantaget med den ökande efterfrågan väntas ge risk för en viss brist på fysikutbildade. Utbildningsgruppen är förhållandevis liten, vilket gör resultaten osäkra i de mindre delregionerna. Resultatet i diagramform redovisas därför endast för Västra Götaland totalt. Könsfördelning, % Män Kvinnor Arbetsmarknadssituation 2020 Bedömning Andel av efterfrågan 2020 Västra Götaland Brist 10 % ( 50 personer) 29

30 Tekniskt gymnasium (2-3 år) Hälften är äldre än 55 år Denna utbildningsgrupp omfattar gymnasieskolans teknikprogram samt motsvarande äldre utbildningar, både två- och treåriga. Inriktningen ger behörighet till högskolans civilingenjörs och högskoleingenjörsutbildningar och är i huvudsak studieförberedande till sin karaktär. I gruppen ingår till stor del också personer som genomgick den gamla gymnasieskolans två- eller treåriga tekniska linjer utan att därefter ta någon högskoleexamen. Utbildningsgruppen domineras fullständigt av män och medelåldern är hög. Hälften är över 55 år och många pensionsavgångar väntas. I Västra Götaland fanns det år 2009 ca förvärvsarbetande med denna utbildning. 4 Yrkesspridningen är mycket stor, eftersom utbildningen inte ger någon särskild yrkesexamen. Tillgången halveras till år 2020 Efterfrågan på personer med teknisk gymnasial utbildning i Västra Götaland väntas fortsätta minska under prognosperioden. Samtidigt gör de stora pensionsavgångarna och det ringa inflödet att tillgången beräknas minska i ännu större omfattning. Antalet personer med denna utbildning väntas halveras fram till år 2020, vilket gör att det föreligger risk för en betydande brist på arbetsmarknaden. Mönstret ser likadant ut i regionens alla delar. Bristen är något större i Göteborgsregionen, men mönstret med kraftigt minskande tillgång är likartat även i övriga delar. Västra Götaland Göteborgsregionen Skaraborg Sjuhärad Könsfördelning, % Män Kvinnor 6 7 Arbetsmarknadssituation 2020 Bedömning Andel av efterfrågan 2020 Västra Götaland Brist 46 % ( personer) Göteborgsregionen Brist 48 % ( personer) Skaraborg Brist 47 % ( 650 personer) Sjuhärad Brist 37 % ( 380 personer) Fyrbodal Brist 34 % ( 530 personer) Fyrbodal 4 Av dem som går gymnasieskolans teknikprogram hamnar endast ca procent i denna utbildningsgrupp, övriga fördelas över andra teknisk-industriella utbildningar. Således ett mycket lågt nytillskott till denna utbildningsgrupp, vilket leder till en fallande tillgång. 30

31 Byggutbildning (gymnasial) Intresset för utbildningen starkt konjunkturberoende Gymnasial byggutbildning ger möjlighet att börja jobba direkt efter examen eller fortsätta studera inom yrkeshögskolan. Dagens gymnasieprogram har fem huvudinriktningar; anläggningsfordon, husbyggnad, mark och anläggning, måleri samt plåtslageri. Intresset för byggutbildningen är starkt konjunkturberoende och svängningarna i antalet sökande har varierat stort med byggbranschens upp- och nedgångar. Byggbranschen domineras i mycket hög grad av män. Medelåldern är låg - andelen över 55 år är bara 8 procent. Det fanns år 2009 drygt förvärvsarbetande i Västra Götaland med gymnasial byggutbildning. Yrkesspridningen är förhållandevis stor och endast drygt 40 procent arbetar med någon form av byggnadsarbete. Stort överskott i Skaraborg och Fyrbodal Efterfrågan på byggutbildade är kraftigt beroende av byggbranschens utveckling. I Västra Götaland väntas bostadsbyggandet och ombyggnationer fortsätta i måttlig omfattning, så att efterfrågan ökar stadigt men begränsat. Samtidigt fortsätter tillgången att öka i betydande omfattning, främst på grund av de förväntat små pensionsavgångarna och det stora intresset för utbildningen. De regionala skillnaderna är dock märkbara. I regionen som helhet väntas utvecklingen resultera i ett måttligt överskott. Göteborgsregionen och Sjuhärad väntas ha så pass god utveckling inom byggbranschen att efterfrågeökningen i viss mån matchar den växande tillgången. I Skaraborg och Fyrbodal bedöms dock byggkonjunkturen ha en svagare utveckling, med följden att överskottet på byggutbildade blir betydligt större. Bilden kompliceras dock av att ett förmodat stort antal av de byggutbildade inte längre står till byggarbetsmarknadens förfogande. Könsfördelning, % Män Kvinnor 3 4 Arbetsmarknadssituation 2020 Bedömning Andel av efterfrågan 2020 Västra Götaland Överskott 20 % (4 640 personer) Göteborgsregionen Överskott 15 % (1 810 personer) Skaraborg Överskott 24 % (970 personer) Sjuhärad Överskott 9 % (240 personer) Fyrbodal Överskott 43 % (1 600 personer) Västra Götaland Göteborgsregionen Skaraborg Sjuhärad Fyrbodal 31

32 Elektro- och datateknisk utbildning (gymnasial) Stor yrkesspridning Denna utbildningsgrupp omfattar gymnasieskolans elprogram samt motsvarande äldre utbildningar. Personer med denna utbildning är inriktade mot installation, reparation och underhåll av el och teleanläggningar samt datornät. Utbildningen ger möjlighet att börja jobba direkt efter examen eller studera vidare inom yrkeshögskolan. Antalet förvärvsarbetande i Västra Götaland med el- och datateknisk utbildning var år 2009 närmare Den absoluta majoriteten är män och medelåldern är låg endast 9 procent är äldre än 55 år. Det vanligaste yrket är byggnadshantverkare, men yrkesspridningen är stor. Risk för överskott El- och datatekniskt utbildade arbetar ofta inom byggrelaterade branscher, så efterfrågan styrs i viss mån av utvecklingen av dessa, dock inte i så hög grad som rena byggutbildade. Trenden går även mot ökade kompetenskrav inom teknikbranschen, vilket kan innebära krav på högre utbildning. Detta kan också i viss mån påverka efterfrågan. I Västra Götaland som helhet väntas efterfrågan stiga efter en viss nedgång Efterfrågeökningen är jämnt spridd över regionerna och inga större skillnader föreligger dem emellan. Tillgången väntas dock öka i ännu högre grad, vilket ger upphov till en överskottssituation som riskerar att förvärras. Allra störst överskott beräknas uppstå i Skaraborg och Sjuhärad, medan den mer måttliga tillgångsökningen i Göteborgsregionen ger en något mindre obalans. Västra Götaland Göteborgsregionen Skaraborg Sjuhärad Könsfördelning, % Män Kvinnor 4 4 Fyrbodal Arbetsmarknadssituation 2020 Bedömning Andel av efterfrågan 2020 Västra Götaland Överskott 19 % (5 840 personer) Göteborgsregionen Överskott 14 % (2 370 personer) Skaraborg Överskott 26 % (1 310 personer) Sjuhärad Överskott 27 % (1 080 personer) Fyrbodal Överskott 23 % (1 040 personer) 32

Utbildnings- och arbetsmarknadsprognos för Skåne med sikte på 2020

Utbildnings- och arbetsmarknadsprognos för Skåne med sikte på 2020 Utbildnings- och arbetsmarknadsprognos för Skåne med sikte på 22 Utbildningsprognoser Anders Axelsson, anders.axelsson@skane.se Christian Lindell, christian.lindell@skane.se Utbildningsprognos 21-22 Prognosen

Läs mer

Utdrag ur Region Skånes utbildnings- och arbetsmarknadsprognos

Utdrag ur Region Skånes utbildnings- och arbetsmarknadsprognos Bilaga 2 Utdrag ur Region Skånes utbildnings- och arbetsmarknadsprognos Utdrag ur Region Skånes utbildnings- och arbetsmarknadsprognos för Skåne med sikte på 2020 *Efterfrågan på förskollärare i Skåne

Läs mer

Utbildnings- och arbetsmarknadsprognos för Boråsregionen med sikte på 2020

Utbildnings- och arbetsmarknadsprognos för Boråsregionen med sikte på 2020 Utbildnings- och arbetsmarknadsprognos för Boråsregionen med sikte på 2020 Bakgrund Uppdrag till samtliga regioner att bilda kompetensplattformar: Öka matchningen mellan utbildningssystemen och arbetsmarknadens

Läs mer

Prognoser och analyser i kompetensförsörjningsarbetet i Västra Götaland. 2012-05-09 Keili Saluveer

Prognoser och analyser i kompetensförsörjningsarbetet i Västra Götaland. 2012-05-09 Keili Saluveer Prognoser och analyser i kompetensförsörjningsarbetet i Västra Götaland 2012-05-09 Keili Saluveer Kompetensplattform Västra Götaland Regeringsuppdraget sedan dec 2009 Syfte: att bidra till ökad matchning

Läs mer

UTBILDNINGS- OCH ARBETSMARKNADSPROGNOS FÖR SKÅNE MED SIKTE PÅ 2020

UTBILDNINGS- OCH ARBETSMARKNADSPROGNOS FÖR SKÅNE MED SIKTE PÅ 2020 UTBILDNINGS- OCH ARBETSMARKNADSPROGNOS FÖR SKÅNE MED SIKTE PÅ 2020 Kommunförbundet Skåne, 2012-09-03 Christian Lindell christian.lindell@skane.se 040-675 34 12 Upplägg Bakgrund Utvecklingen i storstadsregionerna

Läs mer

Regionala matchningsindikatorer - Östergötland

Regionala matchningsindikatorer - Östergötland Regionala matchningsindikatorer - Östergötland Analyser av regional matchning på arbetsmarknaden två olika utgångspunkter 1. Analys av grupper inom enskilda branscher eller med särskilda utbildningsbakgrunder.

Läs mer

Yrkesspridning och utbytbarhet på arbetsmarknaden. Karin Zetterberg Prognosinstitutet Statistiska centralbyrån

Yrkesspridning och utbytbarhet på arbetsmarknaden. Karin Zetterberg Prognosinstitutet Statistiska centralbyrån Yrkesspridning och utbytbarhet på arbetsmarknaden Karin Zetterberg Prognosinstitutet Statistiska centralbyrån Rapportens syfte Beskriva hur individer med en viss utbildning är spridda på arbetsmarknaden

Läs mer

Framtida arbetsmarknad Västra Götaland. 26/11 2013 Joakim Boström

Framtida arbetsmarknad Västra Götaland. 26/11 2013 Joakim Boström Framtida arbetsmarknad Västra Götaland 26/11 2013 Joakim Boström Kompetensplattform Västra Götaland Regeringsuppdraget sedan dec 2009 Stärka förutsättningar för kompetensförsörjning Öka kunskaperna om

Läs mer

Regionala matchningsindikatorer en översikt

Regionala matchningsindikatorer en översikt Regionala matchningsindikatorer en översikt Indikator/tabell Vad indikatorn/tabellen visar Utb.grupp Kön Län Kommun Exempel på fråga som belyses E1 Lediga jobb Antal lediga jobb enligt arbetsgivarna. Totalt,

Läs mer

Kompetensplattformen. Regionala utbildnings- och arbetsmarknadsprognoser till Anette Jonsson Simon Bölling

Kompetensplattformen. Regionala utbildnings- och arbetsmarknadsprognoser till Anette Jonsson Simon Bölling Kompetensplattformen Regionala utbildnings- och arbetsmarknadsprognoser till 2025 Anette Jonsson Simon Bölling Kompetensplattformsuppdraget Ökad kunskap och översikt inom kompetensförsörjnings- och utbildningsområdet

Läs mer

Framtida utbildning och arbetsmarknad

Framtida utbildning och arbetsmarknad 2012-01-27 FOKUS: STATISTIK Framtida utbildning och arbetsmarknad År 2030 beräknas 170 utbildade saknas inom vården Fram till 2030 kommer både tillgång och efterfrågan av efter arbetskraft öka kraftigt.

Läs mer

Utsikterna på arbetsmarknaden

Utsikterna på arbetsmarknaden Utsikterna på arbetsmarknaden Utsikterna på arbetsmarknaden en på eftergymnasialt utbildade beräknas öka kraftigt fram till år 23. Även efterfrågan ökar, men inte i samma utsträckning som tillgången. på

Läs mer

VKL 21 oktober Kompetensplattformen. Regionala utbildnings- och arbetsmarknadsprognoser till 2025

VKL 21 oktober Kompetensplattformen. Regionala utbildnings- och arbetsmarknadsprognoser till 2025 VKL 21 oktober 2016 Kompetensplattformen Regionala utbildnings- och arbetsmarknadsprognoser till 2025 Länsstyrelsen Anette Jonsson Simon Bölling Kompetensplattformsuppdraget Ökad kunskap och översikt inom

Läs mer

Vilket var/är det roligaste ämnet i skolan?

Vilket var/är det roligaste ämnet i skolan? Utbildning Arbete Vilket var/är det roligaste ämnet i skolan? Matte! För språk var jag värdelös i och gympa också. Maggan, 59 år Ett av de roligaste ämnena i skolan var kemi, mycket tack vare en underhållande

Läs mer

Arbetsmarknad och kompetensförsörjning

Arbetsmarknad och kompetensförsörjning Arbetsmarknad och kompetensförsörjning Regionala matchningsindikatorer Jönköpings län, juni 2015 Bearbetad statistik från SCB på efterfrågan (E), utbud (U), matchning (M) och regionala förutsättningar

Läs mer

Ekonomer. Rekryteringsläge God tillgång. Brist

Ekonomer. Rekryteringsläge God tillgång. Brist SAMHÄLLSVETENSKAP Ekonomer Rekryteringsläge 23 Rekryteringsläge 1994 23 1 8 6 4 Samtliga 2 94 95 96 97 98 99 1 2 3 Intresset för ekonomisk utbildning har en längre tid varit mycket stort och ekonomer behövs

Läs mer

Kompetensbehov inom teknik och tillverkning

Kompetensbehov inom teknik och tillverkning Kompetensbehov inom teknik och tillverkning Vad säger de regionala matchningsindikatorerna om gymnasieingenjörer och datautbildade? REGLAB: REGIONALA MATCHNINGSINDIKATORER WORKSHOP 5 MAJ 2017 Jan Persson

Läs mer

Analyser och prognoser Kompetensplattform Västra Götaland

Analyser och prognoser Kompetensplattform Västra Götaland Analyser och prognoser Kompetensplattform Västra Götaland Syfte Ett diskussionsmaterial för kompetensförsörjningsarbete i delregionerna i Västra Götaland Utvecklingen de senaste åren Läget idag Blicka

Läs mer

Utbildningsbakgrundens överensstämmelse med yrket

Utbildningsbakgrundens överensstämmelse med yrket Fokus på arbetsmarknad och Överensstämmelse yrke Utbildningsbakgrundens överensstämmelse med yrket En kartläggning av personer med yrken som förutsätter kompetens motsvarande högskole 16 Karin Björklind

Läs mer

Utflöde och rekryteringsbehov en jämförelse

Utflöde och rekryteringsbehov en jämförelse Utflöde och rekryteringsbehov en jämförelse Modell för jämförelsen Utflödet från utbildningsväsendet till arbetsmarknaden och arbetsmarknadens rekryteringsbehov beräknas var för sig och för varje enskilt

Läs mer

INGEN LÄTT MATCH! Utbildnings- och arbetsmarknadsprognos 2025

INGEN LÄTT MATCH! Utbildnings- och arbetsmarknadsprognos 2025 INGEN LÄTT MATCH! Utbildnings- och arbetsmarknadsprognos 2025 Dagens presentation Bakgrund Vad påverkar utvecklingen på arbetsmarknaden? Arbetsmarknadsläget Utsikter för olika utbildningsgrupper Fokus

Läs mer

Efterfrågan, pension och rekrytering inom Bygg & anläggning

Efterfrågan, pension och rekrytering inom Bygg & anläggning Efterfrågan, pension och rekrytering inom Bygg & anläggning En regional analys för Hallands län Presentation 2017-03-10 Inledning Uppdraget har varit: Att analysera efterfrågan, pensioner och rekrytering

Läs mer

Behöriga förstahandssökande och antagna

Behöriga förstahandssökande och antagna Universitetskanslersämbetet och SCB 12 UF 46 SM 1401 Behöriga förstahandssökande och antagna Program Hösten 2014 fanns det totalt 364 400 behöriga förstahandssökande (sökande som är behöriga till sitt

Läs mer

Arbetsmarknaden. 2013 och framåt

Arbetsmarknaden. 2013 och framåt Arbetsmarknaden 2013 och framåt Hur ser det ut i Västsverige? Näringslivet är diversifierat, men förhållandevis Forskningsintensivt Varuproducerande Globalt beroende Exporterande Hur ser det ut i Västsverige?

Läs mer

Vilka utbildningar ger jobb?

Vilka utbildningar ger jobb? ARBETSKRAFTSBAROMETERN 15 Vilka utbildningar ger jobb? Siffror & STATISTIK + löner 1 INNEHÅLL Utbildning inte samma sak som yrke... 6 Hur vanliga är utbildningarna... 7 Arbetsmarknadsläget för olika utbildningar

Läs mer

Lite blandat, faktiskt, om Ingenjörer. Olle Dahlberg. 2014-01-24 Olle Dahlberg, SPU

Lite blandat, faktiskt, om Ingenjörer. Olle Dahlberg. 2014-01-24 Olle Dahlberg, SPU Lite blandat, faktiskt, om Ingenjörer Olle Dahlberg Utbildningen För få eller ganska många? 2014-01-24 Olle Dahlberg, SPU 14000 12000 Civilingenjörer Sökande 1:a hand, antagna och nybörjare (HT) samt examinerade

Läs mer

Utbildnings och arbetsmarknadsprognos 2025 Framtida kompetensbehov i Fyrbodal

Utbildnings och arbetsmarknadsprognos 2025 Framtida kompetensbehov i Fyrbodal Utbildnings och arbetsmarknadsprognos 2025 Framtida kompetensbehov i Fyrbodal Vad påverkar matchningseffektiviteten? Om prognoserna Antagandena i långtidsutredningen (LU 2015) om produktion och sysselsättning

Läs mer

Yrken i Västra Götaland

Yrken i Västra Götaland Fakta & Analys 2010:1 EN KORTRAPPORT FRÅN REGIONUTVECKLINGSSEKRETARIATET Yrken i Västra Götaland Kvalifikationskraven på arbetsmarknaden ökar. Arbeten som kräver högskoleutbildning har ökat i snabb takt

Läs mer

Arbetsmarknad och kompetensförsörjning

Arbetsmarknad och kompetensförsörjning Arbetsmarknad och kompetensförsörjning Regionala matchningsindikatorer Jönköpings län, 2016 Bearbetad statistik från SCB på efterfrågan (E), utbud (U), matchning (M) och regionala förutsättningar till

Läs mer

Regionala utbildnings- och arbetsmarknadsprognoser med sikte på Region Skåne Västra Götalandsregionen

Regionala utbildnings- och arbetsmarknadsprognoser med sikte på Region Skåne Västra Götalandsregionen Regionala utbildnings- och arbetsmarknadsprognoser med sikte på 2020 Region Skåne Västra Götalandsregionen Regionalisering av trender och prognoser Samarbetsprojekt mellan SCB,VGR, Region Skåne, Länsstyrelsen

Läs mer

Efterfrågan, pension och rekrytering inom Vård & omsorg

Efterfrågan, pension och rekrytering inom Vård & omsorg Efterfrågan, pension och rekrytering inom Vård & omsorg En regional analys för Hallands län Presentation 2017-03-10 Inledning Uppdraget har varit: Att analysera efterfrågan, pensioner och rekrytering för

Läs mer

Prognoser över Östergötlands framtida arbetsmarknad. Annelie Almérus, Arbetsförmedlingen Fredrik Sunnergren, Region Östergötland

Prognoser över Östergötlands framtida arbetsmarknad. Annelie Almérus, Arbetsförmedlingen Fredrik Sunnergren, Region Östergötland Prognoser över Östergötlands framtida arbetsmarknad Annelie Almérus, Arbetsförmedlingen Fredrik Sunnergren, Region Östergötland 1 Olika prognoser om tillgång och efterfrågan på yrken och utbildad arbetskraft

Läs mer

Färre nybörjare, men antalet utexaminerade lärare ökar

Färre nybörjare, men antalet utexaminerade lärare ökar Statistisk analys Ingeborg Amnéus Avdelningen för statistik och analys 08-563 088 09 ingeborg.amneus@hsv.se www.hsv.se 2007-12-18 2007/11 Lärarutbildningen 2006/07: Färre nybörjare, men antalet utexaminerade

Läs mer

Könsstruktur per utbildning och yrke 1990 2030

Könsstruktur per utbildning och yrke 1990 2030 TemaRAPPORT 21:1 Tema: Utbildning Könsstruktur per utbildning och yrke 199 23 Utbildning och forskning TemaRAPPORT 21:1 Tema: Utbildning Könsstruktur per utbildning och yrke 199 23 Statistiska centralbyrån

Läs mer

Seminarium: Regionala matchningsindikatorer. Katja Olofsson Prognosinstitutet, SCB

Seminarium: Regionala matchningsindikatorer. Katja Olofsson Prognosinstitutet, SCB Seminarium: Regionala matchningsindikatorer Katja Olofsson Prognosinstitutet, SCB Syfte och upplägg Syfte Att förbättra användningen av de regionala matchningsindikatorerna genom att gå igenom, studera

Läs mer

YRKESPROGNOS UTBILDNING EFTERFRÅGAN, PENSION OCH REKRYTERING FRAM TILL 2025 FÖR HALLANDS LÄN

YRKESPROGNOS UTBILDNING EFTERFRÅGAN, PENSION OCH REKRYTERING FRAM TILL 2025 FÖR HALLANDS LÄN YRKESPROGNOS UTBILDNING EFTERFRÅGAN, PENSION OCH REKRYTERING FRAM TILL 2025 FÖR HALLANDS LÄN Innehållsförteckning Inledning & bakgrund sid 3 Sammanfattning sid 4 Metod för prognosberäkningar sid 5 Efterfrågan

Läs mer

Utbildning och arbetsmarknad

Utbildning och arbetsmarknad Utbildning och arbetsmarknad De senaste decennierna har relationen mellan den högre utbildningen och arbetsmarknaden debatterats alltmer. Debatten handlar ofta om hur och i vilken utsträckning de som examineras

Läs mer

Studenter som inte slutför lärarutbildningen vart tar de vägen?

Studenter som inte slutför lärarutbildningen vart tar de vägen? Statistisk analys Ingeborg Amnéus Avdelningen för statistik och analys 08-563 088 09 ingeborg.amneus@hsv.se www.hsv.se Nummer: 2007/3 Studenter som inte slutför lärarutbildningen vart tar de vägen? En

Läs mer

Ekonomer. Rekryteringsläge 1995 2004. God. Brist

Ekonomer. Rekryteringsläge 1995 2004. God. Brist SAMHÄLLSVETENSKAP Ekonomer Rekryteringsläge 4 Rekryteringsläge 1995 4 6 4 Samtliga Intresset för ekonomisk utbildning har under lång tid varit mycket stort och ekonomer behövs inom flera olika arbetsområden.

Läs mer

Tillgång och efterfrågan på utbildade år 2020. Den regionala modellen

Tillgång och efterfrågan på utbildade år 2020. Den regionala modellen Tillgång och efterfrågan på utbildade år 2020 Den regionala modellen Regionala prognoser Stockholms län, Region Skåne och Västra Götalandsregionen Horisontår 2020 Överfört prognosmodellen från Trender

Läs mer

Var finns jobben? Tommy Olsson Analysavdelningen

Var finns jobben? Tommy Olsson Analysavdelningen Var finns jobben? Tommy Olsson Analysavdelningen Översikt Kort om arbetsmarknadsläget Våra prognoser Branscher och yrken Var finns informationen? Utvecklingen 2012-2013 Förbättringen har stannat av Sysselsättning

Läs mer

Utbildnings- och arbetsmarknadsprognos 2025 Framtida kompetensbehov i Fyrbodal

Utbildnings- och arbetsmarknadsprognos 2025 Framtida kompetensbehov i Fyrbodal Utbildnings- och arbetsmarknadsprognos 2025 Framtida kompetensbehov i Fyrbodal Vad påverkar matchningseffektiviteten? Om prognoserna Antagandena i långtidsutredningen (LU 2015) om produktion och sysselsättning

Läs mer

Skånes kompetensutmaning Skola Arbetsliv Malmö högskola 26 februari 2015

Skånes kompetensutmaning Skola Arbetsliv Malmö högskola 26 februari 2015 Skånes kompetensutmaning Skola Arbetsliv Malmö högskola 26 februari 2015 Anders Axelsson, Region Skåne Regeringsuppdraget Regeringsuppdrag till Region Skåne i januari 2010: Ökad kunskap och översikt inom

Läs mer

Arbetsförmedlingen Navet på arbetsmarknaden

Arbetsförmedlingen Navet på arbetsmarknaden Arbetsförmedlingen Navet på arbetsmarknaden Visionen: Vi gör Sverige rikare genom att få människor och FÖRETAG att växa! Niklas Pettersson Branschstrateg Arbetsförmedlingen Navet på arbetsmarknaden Prognos

Läs mer

Sörmland 2030 En utbildningsoch arbetsmarknadsprognos. En rapport framtagen av Expekta AB På uppdrag av Regionförbundet Sörmland

Sörmland 2030 En utbildningsoch arbetsmarknadsprognos. En rapport framtagen av Expekta AB På uppdrag av Regionförbundet Sörmland Sörmland 23 En utbildningsoch arbetsmarknadsprognos En rapport framtagen av Expekta AB På uppdrag av Regionförbundet Sörmland Förord Möjligheten att kunna rekrytera personal med rätt kompetens är en av

Läs mer

Regionala matchningsindikatorer - exemplet Skåne

Regionala matchningsindikatorer - exemplet Skåne Regionala matchningsindikatorer - exemplet Skåne Anders Axelsson Region Skåne REGLAB Stockholm 19 maj 2014 Upplägg: Arbetsmarknadsutvecklingen i Skåne i ett jämförande perspektiv vad säger matchningsindikatorerna?

Läs mer

Utsikterna för olika utbildningsgrupper Trender och prognoser Humanister 30 tusental Prognos över tillgång och efterfrågan på arbetskraft till 2020 30 25 25 20 20 15 15 10 5 Förvärvsarbetande PROGNOS Tillgång

Läs mer

Matchning för tillväxt. Reglabs matchningsindikatorer 2014

Matchning för tillväxt. Reglabs matchningsindikatorer 2014 Matchning för tillväxt Reglabs matchningsindikatorer 214 Matchning för tillväxt Bakgrund Många arbetsgivare har svårt att hitta rätt kompetens. Många människor har svårt att komma in på arbetsmarknaden.

Läs mer

Redovisning av olika utbildningsgrupper

Redovisning av olika utbildningsgrupper Redovisning av olika utbildningsgrupper Läsanvisningar På de följande sidorna redovisas för ett urval av utbildningar två diagram samt uppgifter om antalet förvärvsarbetande, förvärvsfrekvensen och de

Läs mer

Nytillskott och rekryteringsbehov

Nytillskott och rekryteringsbehov Nytillskott och rekryteringsbehov Resultat på övergripande nivå Under de goda tillväxtåren i slutet av 199-talet och början av 2-talet ökade tillskottet av arbetskraft och alltfler rekryterades. Det innebar

Läs mer

Vad har jag för möjligheter efter gymnasiet?

Vad har jag för möjligheter efter gymnasiet? Vad har jag för möjligheter efter gymnasiet? Vägar vidare efter gymnasiet YRKES- PROGRAM HÖGSKOLE- FÖRBEREDANDE PROGRAM ARBETE YRKESHÖGSKOLA FOLKHÖGSKOLA VUXENUTBILDNING UNIVERSITET/ HÖGSKOLA KOMPLETTERANDE

Läs mer

UTBILDNINGS- OCH ARBETSMARKNADSPROGNOS FÖR SKÅNE MED SIKTE PÅ 2020. med särskilt fokus på Skåne Nordost

UTBILDNINGS- OCH ARBETSMARKNADSPROGNOS FÖR SKÅNE MED SIKTE PÅ 2020. med särskilt fokus på Skåne Nordost UTBILDNINGS- OCH ARBETSMARKNADSPROGNOS FÖR SKÅNE MED SIKTE PÅ 2020 med särskilt fokus på Skåne Nordost Anders Axelsson, Analytiker Näringsliv Skåne Skåne Nordost Kristianstad, 8 november 2012 Figur 1.

Läs mer

Arbetsmarknadsutsikterna hösten 2015 Prognos för arbetsmarknaden 2016 Västra Götalands län. Göteborg, Sara Andersson, Eva Lindh-Pernheim

Arbetsmarknadsutsikterna hösten 2015 Prognos för arbetsmarknaden 2016 Västra Götalands län. Göteborg, Sara Andersson, Eva Lindh-Pernheim Arbetsmarknadsutsikterna hösten 2015 Prognos för arbetsmarknaden 2016 Västra Götalands län Göteborg, 2015-12-09 Sara Andersson, Eva Lindh-Pernheim Arbetsmarknadsutsikterna för Västra Götalands län 2016

Läs mer

Sverige tillsammans. Skövde Michael Leufkens Marknadschef Nordvästra Götaland

Sverige tillsammans. Skövde Michael Leufkens Marknadschef Nordvästra Götaland Sverige tillsammans Skövde Michael Leufkens Marknadschef Nordvästra Götaland Arbetsmarknadsläget 2015-2017 Stark jobbtillväxt framförallt i storstadsregionerna Många jobb tillkommer inom den privata tjänstesektorn,

Läs mer

FAKTABLAD Utbildning, yrken och arbetsmarknad i Stockholmsregionen

FAKTABLAD Utbildning, yrken och arbetsmarknad i Stockholmsregionen 1 (6) FAKTABLAD i Stockholmsregionen FAKTABLAD 2 (6) Länsstyrelsen arbetar för att stärka Stockholm som kunskapsregion. Faktabladen är en del av Länsstyrelsens arbete med att utveckla en kunskapspolitik

Läs mer

Arbetsmarknadsutsikterna hösten 2016 Prognos för arbetsmarknaden 2017

Arbetsmarknadsutsikterna hösten 2016 Prognos för arbetsmarknaden 2017 Arbetsmarknadsutsikterna hösten 2016 Prognos för arbetsmarknaden 2017 Västra Götalands län Göteborg, 2016-12-07 Sara Andersson Eva Lindh Pernheim Tre viktiga utmaningar kommande år Upprätthålla en effektiv

Läs mer

Jobbmöjligheter. I Västmanlands län Marcus Löwing Analysavdelningen

Jobbmöjligheter. I Västmanlands län Marcus Löwing Analysavdelningen Jobbmöjligheter I Västmanlands län 2016 Marcus Löwing Analysavdelningen Kort om arbetsmarknadsprognosen Västmanlands län 2016 Sammanfattning Mycket starkt förväntningsläge bland länets företag Jobben blir

Läs mer

& välfärd. Tema: Utbildning. Befolkning. Sambandet mellan utbildning och yrke. En studie om högskoleutbildningar.

& välfärd. Tema: Utbildning. Befolkning. Sambandet mellan utbildning och yrke.  En studie om högskoleutbildningar. Befolkning & välfärd 2007 nr 1 Tema: Utbildning Sambandet mellan utbildning och yrke En studie om högskoleutbildningar SCB, Stockholm 08-506 940 00 SCB, Örebro 019-17 60 00 www.scb.se Förord I denna rapport

Läs mer

Tudelad arbetsmarknad för akademiker

Tudelad arbetsmarknad för akademiker 2015 Thomas Ljunglöf Tudelad arbetsmarknad för akademiker Tudelad arbetsmarknad för akademiker Thomas Ljunglöf Citera gärna ur skriften men ange källa Thomas Ljunglöf och Saco www.saco.se www.saco.se/arbetsmarknadsdata

Läs mer

Arbetskraftsbarometern 06. Apotekare. Rekryteringsläge God tillgång. Brist

Arbetskraftsbarometern 06. Apotekare. Rekryteringsläge God tillgång. Brist VÅRD Arbetskraftsbarometern 6 Vård Apotekare Rekryteringsläge 26 VÅRD Rekryteringsläge 1997 26 1 8 6 4 Samtliga 2 På lång sikt väntas efterfrågan på apotekare öka något men inte i samma omfattning som

Läs mer

Jobbmöjligheter i Jämtlands län. Christina Storm-Wiklander Marknadsområde Södra Norrland Maria Salomonsson Analysavdelningen

Jobbmöjligheter i Jämtlands län. Christina Storm-Wiklander Marknadsområde Södra Norrland Maria Salomonsson Analysavdelningen Jobbmöjligheter i Jämtlands län Christina Storm-Wiklander Marknadsområde Södra Norrland Maria Salomonsson Analysavdelningen http://www.arbetsformedlingen.se/om- oss/pressrum/pressmeddelanden/pressmeddelandeartiklar/jamtland/12-12-

Läs mer

Receptarier Rekryteringsläge 25 Rekryteringsläge Samtliga Det är idag brist på receptarier. Stora

Receptarier Rekryteringsläge 25 Rekryteringsläge Samtliga Det är idag brist på receptarier. Stora VÅRD Apotekare Rekryteringsläge 25 VÅRD Rekryteringsläge 1996 25 1 8 6 Samtliga 4 2 96 97 98 99 1 2 3 4 5 97 99 1 3 5 I dag är det god på personer med apotekarutbildning. På lång sikt väntas efterfrågan

Läs mer

Pendlingsmönster in, ut och inom länet

Pendlingsmönster in, ut och inom länet 2013:2 Pendlingsmönster in, ut och inom länet Det har sedan länge varit känt att regionens arbetsmarknadsområde är betydligt större än själva länet. Betydande in- och utpendling sker på såväl dag- som

Läs mer

Ingenjörernas arbetsmarknad

Ingenjörernas arbetsmarknad Ingenjörernas arbetsmarknad Olle Dahlberg Uppgifterna omfattar inte: medlemmar med aktivitets- eller anställningsstöd nyexaminerade (i någon större omfattning) 4,0% 3,5% 3,0% 2,5% 2,0% Andel medlemmar

Läs mer

Färre nybörjare på lärarutbildningen hösten 2007

Färre nybörjare på lärarutbildningen hösten 2007 Statistisk analys Ingeborg Amnéus Avdelningen för statistik och analys 08-563 088 09 ingeborg.amneus@hsv.se www.hsv.se 2008-06-03 2008/6 Färre nybörjare på lärarutbildningen hösten 2007 Höstterminen 2007

Läs mer

Prognos våren 2011 Jobbmöjligheter i Stockholms län 2011-2012

Prognos våren 2011 Jobbmöjligheter i Stockholms län 2011-2012 Prognos våren 2011 Jobbmöjligheter i Stockholms län 2011-2012 Det här är en kort version av Arbetsförmedlingens prognos för arbetsmarknaden i Stockholms län 2011-2012. Hela prognosen för länet, andra län

Läs mer

Matchning för tillväxt. Reglabs matchningsindikatorer 2014

Matchning för tillväxt. Reglabs matchningsindikatorer 2014 Matchning för tillväxt Reglabs matchningsindikatorer 214 Matchning för tillväxt Bakgrund Många arbetsgivare har svårt att hitta rätt kompetens. Många människor har svårt att komma in på arbetsmarknaden.

Läs mer

Fritidspedagoger Rekryteringsläge 25 Rekryteringsläge Samtliga Efterfrågan på lärare med inriktning mot fritidshem väntas

Fritidspedagoger Rekryteringsläge 25 Rekryteringsläge Samtliga Efterfrågan på lärare med inriktning mot fritidshem väntas UNDERVISNING Barn- och fritidsutbildade Rekryteringsläge 25 Rekryteringsläge 1996 25 1 6 Samtliga 4 2 97 99 1 3 5 I dag råder god på personer med barn- och fritidsutbildning. Tillgången bedöms minska något

Läs mer

Så många ingenjörer finns och behövs 2030 kanske

Så många ingenjörer finns och behövs 2030 kanske Så många ingenjörer finns och behövs 2030 kanske PM med kommentarer till SCB:s Trender och prognoser 2008. Olle Dahlberg, utredare Sveriges Ingenjörer, 2009-02-10 Så många ingenjörer finns och behövs 2030

Läs mer

Kompetensbehov inom hälsa, vård och omsorgssektorn 2010-2020

Kompetensbehov inom hälsa, vård och omsorgssektorn 2010-2020 Fakta i korthet Nr. 6 2014 Kompetensbehov inom hälsa, vård och omsorgssektorn 2010-2020 Kompetensplattform Värmland Kompetensplattformar är ett uppdrag från regeringen i syfte att säkra kompetensförsörjningen

Läs mer

ARBETSKRAFTSBAROMETERN

ARBETSKRAFTSBAROMETERN ARBETSKRAFTSBAROMETERN 16 Vilka utbildningar ger jobb? Siffror & STATISTIK + löner 1 INNEHÅLL Utbildning inte samma sak som yrke... 6 Hur vanliga är utbildningarna... 7 Arbetsmarknadsläget för olika utbildningar

Läs mer

Arbetslöshet och sysselsättning i Malmö 2014 en översikt

Arbetslöshet och sysselsättning i Malmö 2014 en översikt Arbetslöshet och sysselsättning i Malmö 2014 en översikt April 2015 Irma Cupina, Arbetsmarknads-, gymnasie- och vuxenutbildnings-förvaltningen, irma.cupina@malmo.se, Tel. 040-344072 Bristyrken i Skåne

Läs mer

Antalet inrikes flyttningar över länsgräns fördelade efter kön och ålder, år 2002

Antalet inrikes flyttningar över länsgräns fördelade efter kön och ålder, år 2002 31 Skälen till att personer väljer att flytta varierar. Bland framför allt yngre personer är studier ett skäl till att flytta. Vissa väljer att flytta för att bedriva gymnasiestudier på annan ort men det

Läs mer

Lönerelationer mellan kvinnor och män 2003

Lönerelationer mellan kvinnor och män 2003 mellan kvinnor och män 2003 Sofia Nilsson 17 Löneutvecklingen 2002-2003 Mellan 2002 och 2003 ökade de genomsnittliga lönerna 18 mest i landstingskommunal sektor, där de ökade med 4,4 procent, och med en

Läs mer

NULÄGE Ökad efterfrågan Färre bristyrken Färre jobb inom offentlig verksamhet

NULÄGE Ökad efterfrågan Färre bristyrken Färre jobb inom offentlig verksamhet NULÄGE 2011 Ökad efterfrågan Färre bristyrken Färre jobb inom offentlig verksamhet Arbetsförmedlingen Arne Holmström r inte att visa bilden. Det finns inte tillräckligt med ledigt minne för att kunna

Läs mer

Stor ökning av antal examinerade på avancerad nivå

Stor ökning av antal examinerade på avancerad nivå STATISTISK ANALYS 1(9) Avdelning /löpnummer 2016-02-10 / 3 Analysavdelningen Handläggare Aija Sadurskis 08-563 086 03 aija.sadurskis@uka.se Universitetskanslersämbetets statistiska analyser är en av formerna

Läs mer

Rekordmånga tog examen i högskolan läsåret 2012/13

Rekordmånga tog examen i högskolan läsåret 2012/13 STATISTISK ANALYS 1(8) Avdelning / löpunmmer 214-1-28 / 1 Analysavdelningen Handläggare Magdalena Inkinen 8-653 85 4 magdalena.inkinen@uk-ambetet.se Universitetskanslersämbetets statistiska analyser är

Läs mer

APRIL 2012. Analys av Migrationsverkets statistik av arbetstillstånd. Regional kompetensförsörjning och arbetskraftsinvandring

APRIL 2012. Analys av Migrationsverkets statistik av arbetstillstånd. Regional kompetensförsörjning och arbetskraftsinvandring APRIL 2012 Analys av Migrationsverkets Regional kompetensförsörjning och arbetskraftsinvandring Kompetens från hela världen gör Sverige starkare Karin Ekenger I en alltmer global arbetsmarknad hårdnar

Läs mer

Efterfrågan på högskoleutbildade har ökat under lång tid, och statistiken visar

Efterfrågan på högskoleutbildade har ökat under lång tid, och statistiken visar Arbetsmarknad Efterfrågan på högskoleutbildade har ökat under lång tid, och statistiken visar att en högre utbildning också ökar möjligheterna att nå en etablerad ställning på arbetsmarknaden. Det finns

Läs mer

Mat och kompetens i Kalmar län behov och förslag. Kompetensmatchningsindikatorer Livsmedel Kalmar län

Mat och kompetens i Kalmar län behov och förslag. Kompetensmatchningsindikatorer Livsmedel Kalmar län 2015-04-28 Mat och kompetens i Kalmar län behov och förslag Underlag Kompetensmatchningsindikatorer Livsmedel Kalmar län Detta material har tagits fram av Helena Antman Molin, studentmedarbetare på Regionförbundet

Läs mer

ARBETSKRAFTENS UTBILDNING ÅR 2000 OCH 2020

ARBETSKRAFTENS UTBILDNING ÅR 2000 OCH 2020 57 ÅR 2000 OCH Arbetskraftens utbildningsnivå har stigit under en följd av år. År 2000 utgjorde andelen i arbetskraften med folk- och grundskoleutbildning 19 procent, med gymnasial utbildning 51 procent

Läs mer

KARTLÄGGNING AV KOMMUNALA YRKESUTBILDNINGAR FÖR VUXNA OCH YRKESHÖGSKOLAN

KARTLÄGGNING AV KOMMUNALA YRKESUTBILDNINGAR FÖR VUXNA OCH YRKESHÖGSKOLAN KARTLÄGGNING AV KOMMUNALA YRKESUTBILDNINGAR FÖR VUXNA OCH YRKESHÖGSKOLAN VÄSTMANLANDS LÄN 2009-2014 Yrkesutbildningar inom yrkesvux och yrkeshögskolan i Västmanlands län År 2009 startades Yrkeshögskolan

Läs mer

Statistisk analys. Färre helårsstudenter läsåret 2011/12

Statistisk analys. Färre helårsstudenter läsåret 2011/12 Statistisk analys Lena Eriksson Analysavdelningen 8-563 8671 lena.eriksson@hsv.se www.hsv.se 212-12-18 212/14 Färre helårsstudenter läsåret 211/12 Antalet helårsstudenter vid landets universitet och högskolor

Läs mer

Arbetsmarknadens lönestruktur

Arbetsmarknadens lönestruktur Arbetsmarknadens lönestruktur Löneskillnader mellan anställda kan förklaras av en mängd olika faktorer som t.ex. utbildning, yrkesgrupp, ålder och sektor. Lönestatistiken saknar information om vissa faktorer

Läs mer

PM Ingenjörsutbildningar i SCB:s Arbetskraftbarometer 09

PM Ingenjörsutbildningar i SCB:s Arbetskraftbarometer 09 Olle Dahlberg Utredare 08-613 81 09 olle.dahlberg@sverigesingenjorer.se 2009-12-21 1 (5) PM Ingenjörsutbildningar i SCB:s Arbetskraftbarometer 09 I SCB:s Arbetskraftsbarometer 09 redovisas för 72 utbildningsgrupper

Läs mer

Behörighet för lärarexamen 270-330 hp för verksamhet i grundskolans senare år och/eller gymnasiet 08-03-06

Behörighet för lärarexamen 270-330 hp för verksamhet i grundskolans senare år och/eller gymnasiet 08-03-06 Behörighet för lärarexamen 270-330 hp för verksamhet i grundskolans senare år och/eller gymnasiet 08-03-06 1. För antagning till utbildningen krävs utöver grundläggande behörighet, särskild behörighet

Läs mer

Arbetsmarknadsbarometern 2010. Richard Palmer, ÅSUB

Arbetsmarknadsbarometern 2010. Richard Palmer, ÅSUB Arbetsmarknadsbarometern 2010 Richard Palmer, ÅSUB Arbetslösheten 4,0 Öppen arbetslöshet januari 2008-maj 2010 3,5 3,0 2,5 2,0 1,5 1,0 2010 2009 2008 0,5 0,0 2 Negativ tillväxt på arbetsmarknaden för andra

Läs mer

Inpendlingen bromsar in medan utpendlingen ökar

Inpendlingen bromsar in medan utpendlingen ökar 2015:4 Inpendlingen bromsar in medan utpendlingen ökar Att arbetsmarknadsregionen är betydligt större än själva länet har länge varit känt. Betydande in- och utpendling sker på såväl dag- som veckobasis

Läs mer

Industrins kompetensbehov 2025

Industrins kompetensbehov 2025 Industrins kompetensbehov 2025 TECH DAY, MALMÖ 21 SEPTEMBER 2016 Anders Axelsson (Region Skåne) & Johan Ståhl (Teknikcollege) Industrins utveckling och framtid Strukturomvandling och förändrat samspel

Läs mer

Arbetslösheten minskar 2013 och fortsätter att minska 2014

Arbetslösheten minskar 2013 och fortsätter att minska 2014 Sammanfattning Sida: 1 av 7 Arbetsmarknadsutsikterna hösten 2013 Jämtlands län Prognos för arbetsmarknaden 2013-2014 Sammanfattning I Jämtlands län har arbetsmarknaden fortsatt att återhämta sig under

Läs mer

Elektriska Installatörsorganisationen. YH-utbildning. Information från Elektriska Installatörsorganisationen EIO

Elektriska Installatörsorganisationen. YH-utbildning. Information från Elektriska Installatörsorganisationen EIO Elektriska Installatörsorganisationen YH-utbildning Information från Elektriska Installatörsorganisationen EIO Elektriska Installatörsorganisationen Sida 2 av 8 Yrkeshögskoleutbildning Yrkeshögskolan är

Läs mer

ARBETSMARKNADEN FÖR JUSEKS UTBILDNINGSGRUPPER

ARBETSMARKNADEN FÖR JUSEKS UTBILDNINGSGRUPPER Jurister Civilekonomer Systemvetare Personalvetare Samhällsvetare ARBETSMARKNADEN FÖR JUSEKS UTBILDNINGSGRUPPER Innehållsförteckning Arbetsmarknaden för Juseks utbildningsgrupper... 2 Juseks medlemsgrupper

Läs mer

JOBBMÖJLIGHETER. Yrkeskompass för Västernorrlands län 2013-2014

JOBBMÖJLIGHETER. Yrkeskompass för Västernorrlands län 2013-2014 JOBBMÖJLIGHETER Yrkeskompass för Västernorrlands län 2013-2014 1 Rekryteringsbehov trots svag arbetsmarknad Den utdragna lågkonjunkturen i vår omvärld påverkar också Västernorrlands län, främst genom en

Läs mer

Ingenjörernas arbetsmarknad

Ingenjörernas arbetsmarknad 2013-11-22 Olle Dahlberg Ingenjörernas arbetsmarknad Hösten 2013 med blickar framåt och bakåt Mer om ingenjörer finns alltid att läsa på Ingenjörsbloggen (ingenjorsbloggen.se) Box 1419, 111 84 Stockholm,

Läs mer

Apotekare. Rekryteringsläge God tillgång. Brist. Nyutexaminerade

Apotekare. Rekryteringsläge God tillgång. Brist. Nyutexaminerade VÅRD VÅRD Apotekare Rekryteringsläge 23 Rekryteringsläge 1994 23 1 8 6 4 2 Efterfrågan på apotekare förväntas bli stor på lång sikt men eftersomutbildningskapaciteten har byggts ut på senare år ökar även

Läs mer

Östra Mellansverige 2025

Östra Mellansverige 2025 Östra Mellansverige 225 Utbildnings- och arbetsmarknadsprognos Förord En lyckad kompetensförsörjning bygger på att företag och offentlig sektor får tillgång till den kompetens som efterfrågas och att befolkningen

Läs mer

Blir det brist eller överskott på gymnasielärare?

Blir det brist eller överskott på gymnasielärare? Blir det brist eller överskott på gymnasielärare? Bakgrund (Lars Brandell 2006-03-26) I Svenska Dagbladet den 16 mars fanns en artikel med rubriken Akut brist på lärare väntas i hela landet. Orsaken var

Läs mer

Avkastning på högre utbildning bland examinerade vid Stockholms lärosäten

Avkastning på högre utbildning bland examinerade vid Stockholms lärosäten Avkastning på högre utbildning bland examinerade vid Stockholms lärosäten Zara Daghbashyan och Björn Hårsman StAF 2011:1 www.staforum.se Författare: Zara Daghbashyan och Björn Hårsman Avdelningen för samhällsekonomi

Läs mer

PROGNOS 2013-2014 Arbetsmarknad Hallands län

PROGNOS 2013-2014 Arbetsmarknad Hallands län PROGNOS 2013-2014 Arbetsmarknad Hallands län 1 Kortprognosen_2013_Halland.indd 1 2013-06-24 09:28:16 prognosen Ljusare tider i sikte på länets arbetsmarknad Utsikterna för länets arbetsmarknad ser ljusare

Läs mer

Tabell 8. Samtliga sektorer All sectors 104 Offentlig sektor Public sector 118 Privat sektor Private sector 129

Tabell 8. Samtliga sektorer All sectors 104 Offentlig sektor Public sector 118 Privat sektor Private sector 129 Tabell 8. Genomsnittlig månadslön efter yrkesgrupp, utbildningsnivå och kön 2002 Average monthly salary by occupational group, level of education, and sex 2002 Sektor/sector Sida/page Samtliga sektorer

Läs mer