Sörmland 2030 En utbildningsoch arbetsmarknadsprognos. En rapport framtagen av Expekta AB På uppdrag av Regionförbundet Sörmland

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Sörmland 2030 En utbildningsoch arbetsmarknadsprognos. En rapport framtagen av Expekta AB På uppdrag av Regionförbundet Sörmland"

Transkript

1 Sörmland 23 En utbildningsoch arbetsmarknadsprognos En rapport framtagen av Expekta AB På uppdrag av Regionförbundet Sörmland

2

3 Förord Möjligheten att kunna rekrytera personal med rätt kompetens är en av förutsättningarna för att sörmländska företag ska kunna växa och att nya företag ska vilja etablera sig i länet. I Svenskt Näringslivs rekryteringsenkät 212 för Sörmland framgår det att 54 procent av de tillfrågade företagen i Sörmland upplever ganska eller mycket stora svårigheter med att rekrytera. De främsta anledningarna till svårigheterna med att rekrytera är bristen på personer med rätt yrkeserfarenhet och bristen på personer med rätt utbildning. Även den offentliga sektorn har stora svårigheter att rekrytera personer inom vissa yrkesgrupper. Utbildnings- och arbetsmarknadsprognosen för Sörmland som presenteras här syftar till, att inom ramen för kompetensplattformens uppdrag, initiera en diskussion om vilka insatser som är möjliga för att förbättra matchningen på arbetsmarknaden. Prognosen ska på ett enkelt och konkret sett, bidra till att visa vilka utmaningar som finns på den sörmländska arbetsmarknaden. Regionens utbildningsaktörer har ett ansvar på samma sätt som arbetsgivarna att göra de yrken, där det idag och i framtiden kommer att råda brist på kompetent personal, så attraktiva att ungdomar vill söka sig till dessa branscher. Prognosen bekräftar vikten av att se på kompetensfrågan utifrån ett storregionalt perspektiv. För vissa krävs det att dessa anordnas lokalt men för andra är det mindre viktigt. Rapporten ingår i Sörmlands kompertensplattforms rapportserie, som är en del i Regionförbundet Sörmlands uppdrag från staten att ge ökad kunskap och bättre samverkan inom arbetsmarknads-, kompetensförsörjnings-, och utbildningsområdet. På finns hela materialet att ladda ner om du vill använda statistiken i egna presentationer. Göran Norberg Förbundsdirektör, Regionförbundet Sörmland

4 Utmaningar för sysselsättningen Inledning Den utbildnings- och arbetsmarknadsprognos för Sörmland som redovisas i denna rapport syftar till, att inom ramen för kompetensplattformens uppdrag, initiera en diskussion om vilka insatser som är möjliga för att förbättra matchningen på arbetsmarknaden. Den kan också bidra till att ungdomar får en insikt i hur arbetsmarknaden verkligen är och hur den kommer att utvecklas. Prognosen ska därmed, på ett enkelt och konkret sett, bidra till att visa vilka utmaningar som finns på den sörmländska arbetsmarknaden framöver För att nå balans på arbetsmarknaden krävs dels att utbildningssystemet är dimensionerat efter arbetsgivarnas behov dels att studenterna lockas att söka just de som leder till balans på arbetsmarknaden. Rapporten bekräftar också vikten av att se på kompetensfrågan utifrån ett storregionalt perspektiv. För vissa krävs att dessa anordnas lokalt, för andra är det mindre viktigt. Vi har också noterat att relativt många pendlar till angränsande län och att denna pendling följer de funktionella samband som finns både inom länet och till angränsande län. En förutsättning för att Sörmlands företag ska kunna expandera och för att nya företag ska vilja etablera sig i länet är möjligheten att rekrytera personal med rätt kompetens väsentlig. Här har regionens utbildningsaktörer ett ansvar på samma sätt som arbetsgivarna och dess arbetsgivarorganisation har ett ansvar för att marknadsföra sin verksamhet och skapa förutsättningar för att ungdomar ska vilja söka sig till dessa branscher. Syfte med rapporten är: Rapportera regionförbundets uppdrag om kompetensplattformen till regeringen angående balansen på arbetsmarknaden samt ge en prognos för framtiden. Presentera ett kunskapsunderlag som kan användas för diskussioner i länet. 4

5 Vi utgår från en nationell studie Metod Utgångspunkten för att ta fram en utbildnings- och arbetsmarknadsprognos för Sörmland har varit att sammanställa så mycket som möjligt av befintliga rapporter och databaser. De underlag som huvudsakligen har använts är följande: SCB, Trender och prognoser 211. Länsstyrelsen i Stockholms län, Stockholm 22. Svenskt näringsliv, Högskolekvalitet 212: Får studenter jobb efter examen? Högskoleverket, Etableringen på arbetsmarknaden 29 examinerade läsåret 27/8. Arbetsförmedlingen, Arbetsmarknadsprognos 211. Regionförbundet, Rekryteringsprognos och högskoleanalys 212. Arbetsförmedlingen, Var finns jobbet? Bedömning för 213 och första halvåret 214. Regionförbundets databas. SCB, Befolkningens utbildning och sysselsättning 21. Sörmlands Sparbank, Tillväxtindex. Grunden för denna rapport är SCB, Trender och prognoser 211. Denna nationella prognos har sedan räknats om med aktuell statistik för Sörmland. Däremot har vi initialt behållit SCB:s bedömningar/framskrivningar vad gäller tillgång och efterfrågan på arbetskraft. Vart och en av de framtagna na har sedan analyserats utifrån ett Sörmlandsperspektiv. Hela prognosen är därefter diskuterad vid en work shop där företrädare för olika sektorer medverkat. Resultatet är en rapport som speglar en rimlig utveckling på den sörmländska utbildnings- och arbetsmarknaden givet att utvecklingen fortsätter utifrån det mönster vi ser idag. Eftersom denna rapport ska utgöra ett diskussionsunderlag i arbetet med att förbättra kompetensförsörjningen i Sörmland återfinns inte några tabeller eller databaser i materialet. Beskrivningen av tillgång och efterfrågan på arbetskraft redovisas i diagramform. Förhoppningen är att prognosen ska bidra till att öka matchningen inom just Sörmlands arbetsmarknad. 5

6 Befolkningsutvecklingen En ökande befolkning Sveriges folkmängd har ökat kraftigt de senaste åren och var nästan 9,5 miljoner i slutet av 211. SCB beräknar att folkmängden ska vara 1,3 miljoner år 23. Det vill säga drygt 8 fler personer än idag. Över tiden följer Sörmland, rikets fluktuationer vad gäller befolkningstillväxt och uppvisar också en kraftig befolkningsökning de senaste åren. Sörmlands befolkningstillväxt är dock på en lägre nivå än riket som helhet och har under perioder haft en negativ befolkningsförändring. Det kan här tilläggas att Stockholms län uppvisar en dubbelt så kraftig befolkningstillväxt de senaste åren än riket som helhet. Värt att notera är skillnader i storheter där Stockholms län växt med 164 invånare de senaste fem åren medan motsvarande siffra för Sörmland är 8 8 personer. Detta innebär att Stockholms län växer med mer än halva Sörmlands befolkning vart femte år. SCB konstaterar i Trender och prognoser 211 att den starkast växande åldersgruppen i Sverige är ålderspensionärerna. Den gruppen uppgick till 1,7 miljoner år 21 och förväntas öka med drygt 3 procent, till 2,3 miljoner, fram till år 23. Befolkningen i yrkesaktiv ålder, 2-64 år, väntas öka med 15 personer till drygt 5,5 miljoner år 23. Denna ökning står utrikes födda personer för. De väntas öka med 28 personer medan personer födda i Sverige väntas minska med 13. 6

7 Förvärvsintensitet Större andel högutbildade än lågutbildade förvärvsarbetar Det finns ett tydligt samband mellan utbildningsnivå och förvärvsintensitet. Den högutbildade delen av befolkningen förvärvsarbetar i större utsträckning än de med lägre utbildning. År 21 förvärvsarbetade 78 procent av Sveriges befolkning i åldern år. Motsvarande andel för högutbildade var 86 procent. Bland lågutbildade var 62 procent förvärvsarbetande. har följaktligen högre utbildningsnivå än icke förvärvsarbetande. Totalt sett har Stockholms län lika stor andel förvärvsarbetande som riket. Sörmland ligger något lägre med en förvärvsintensitet på 77 procent. Såväl Stockholms län som Sörmland uppvisar en högre andel förvärvsarbetande bland högutbildade än riket, 87 procent, medan motsvarande siffra för lågutbildade i Sörmland är 59 procent. Det kan därmed konstateras att för Sörmlands del leder en eftergymnasial utbildning till högre andel förvärvsarbetande än i riket som i Stockholms län. Däremot kan på motsvarande sätt konstateras att kortare utbildning leder till lägre förvärvsintensitet än i riket såväl som i Stockholms län. Det finns flera förklaringar till att förvärvsintensiteten ökar med högre utbildning. Strukturförändringar inom näringslivet och arbetslivet har medfört att kunskapskraven har ökat. Idag krävs oftast minst en gymnasieutbildning för många jobb. Det bör också noteras att bland den yngre delen av befolkningen finns dessutom många studerande som inte hunnit skaffa sig högre utbildning och som på grund av studier inte förvärvsarbetar. Äldre personer är överrepresenterade i gruppen med enbart förgymnasial utbildning. 7

8 Den generella utbildningsnivån Utbildningsnivån i länet Vid en jämförelse av utbildningsnivån för Sörmland med riket och Stockholm län kan noteras att Sörmland har en lägre utbildningsnivå än såväl riket som Stockholms län. Andelen sörmlänningar med högre utbildning, det vill säga personer med en eftergymnasial utbildning som är längre än tre år, uppgick till 17,2 procent. Motsvarande siffra för Stockholm är 3,6 procent. När vi på motsvarande sätt tittar på lågutbildade, det vill säga personer som endast genomgått utbildning på förgymnasial nivå, är siffran för Sörmland 16,8 procent medan motsvarande siffra för Stockholm är 12,5 procent. Kvinnor högre utbildade än män men förvärvsarbetar mindre Kvinnor har en högre utbildningsnivå än män i befolkningen totalt. Denna skillnad gäller även för Sörmland. Men trots det positiva sambandet mellan utbildningsnivå och förvärvsarbete så är kvinnor totalt sett förvärvsarbetande i något lägre utsträckning än män, 77 respektive 8 procent i åldern år förvärvsarbetade under år 21. För Sörmland är skillnaden ännu större där motsvarande siffra är 75 respektive 8 procent. När det gäller högutbildade personer förvärvsarbetar kvinnor i något större utsträckning än män. För övriga utbildningsnivåer arbetar dock männen i större utsträckning.

9 En av många utmaningar Låg förvärvsintensitet hos utrikes födda även bland högutbildade Utbildningsnivån för den utrikes födda befolkningen skiljer sig något från den inrikes födda befolkningen. Andelen högutbildade är lika stor för båda grupperna, men det är en större andel invandrade personer som är lågutbildade. Av de lågutbildade utrikes födda är det många som har kortare utbildning än motsvarande svensk grundskola. Gruppen utrikes födda är mycket heterogen och olika invandrargrupper uppvisar stora olikheter vad gäller utbildning. Utrikes födda förvärvsarbetar i klart mindre utsträckning än svenskfödda. Totalt förvärvsarbetade 84 procent av de svenskfödda och 57 procent av de utrikes födda i åldern år. Skillnaden kvarstår även om hänsyn tas till utbildningsnivån. Av de utrikesfödda med en lång eftergymnasial utbildning i åldern år förvärvsarbetade 66 procent. Bland svenskfödda med motsvarande utbildningsnivå förvärvsarbetade 91 procent. Procent Totalt Andel förvärvsarbetande Förgymn. Utb. Gymnasial utb. Eftergymn Eftergymn utb. utb. 3 år Kortare eller än 3 år längre Födda i Sverige Utrikes födda

10 Sammanfattning av branschvisa bedömningar Analysen Analysen är uppdelad utifrån utbildningsnivå vilket innebär följande fyra grupper: Folk- och grundskoleutbildning Gymnasial nivå Gymnasial- och eftergymnasial nivå Eftergymnasial nivå Folk- och grundskoleutbildning Personer med folk- och grundskolutbildning som högsta utbildningsnivå har minskat kraftigt sedan år 2. Gruppen förväntas dessutom fortsätta att minska under prognosperioden i ungefär samma utsträckning som efterfrågan. Numera kräver de flesta arbetsgivare minst en gymnasial utbildning för att vara anställningsbar. Denna utbildningsgrupp är överrepresenterad i Sörmland jämfört med övriga riket. för denna utbildningsgrupp är personal inom vård och omsorg samt försäljare inom detaljhandeln. Gymnasial nivå Inom denna grupp har tolv allmänna analyserats. Här skiljer sig möjligheterna åt beroende på vilken inriktning som väljs. Inom två prognostiseras balans under prognosperioden, överskott för fyra och en bristsituation för fem och för en av na har vi valt att inte ge någon tillgångsprognos. För att särskilt lyfta fram några inom denna grupp kan vi nämna omvårdnadsutbildningen. Här prognostiseras en kraftig bristsituation under hela prognosperioden. Intresset för utbildningen är liten samtidigt som efterfrågan på utbildad personal stiger. Om inte trenden vänder kommer en allt mindre del av personalen inom vård och omsorg att ha adekvat utbildning. Om trenden fortätter kommer det att saknas drygt 4 5 personer med vård- och omsorgsutbildning i Sörmland. En annan utbildning där brist kommer att uppstå är industriutbildningen. et sökande är lågt vilket i förlängningen gör att tillgången minskar. 1

11 Sammanfattning av branschvisa bedömningar När det gäller handels- och administrationsutbildningen har vi valt att inte redovisa någon tillgångsprognos eftersom prognosen har visat sig kunna vara missvisande för branschen. Det vanligaste yrket för personer med handels- och administrationsutbildning är som vård- och omsorgspersonal medan många inom handeln saknar adekvat utbildning. Vi drar slutsatsen att handeln anställer personal utifrån personliga egenskaper och inte i första hand utifrån utbildning. Prognosen pekar också på ett underskott av personal med transportutbildning. Logistikbranschen växer i Sörmland likväl som i övriga riket. Bristen på transportutbildade kan utgöra ett hinder för expansion. Det är dock ett flertal som försörjer transportbranschen med personal varför det inte går att peka ut en enskild utbildning som mer angelägen än en annan. Eftergymnasial nivå Totalt sett har 37 högskole analyserats. Utbud och efterfrågan inom dessa skiljer sig åt under prognosperioden. Generellt sett kan vi säga att de som riktar sig till yrken inom offentlig verksamhet uppvisar en stor efterfrågan och inom flertalet av dessa yrken prognostiserar vi en betydande bristsituation. Exempel på brist är fritidspedagoger, förskollärare, lärare, sjukgymnaster och läkare. Till lista kan läggas tandläkarutbildade och tandsköterskeutbildade, där prognostiseras också ett stort underskott. Det finns högskole där vi prognostiserar ett överskott av utbildad personal. Exempel på dessa yrken är; personal- och beteendevetare, journalist- och medievetenskaplig utbildning, konstnärlig utbildning, humanistutbildning samt till viss del ekonomutbildning och juristutbildning. Var bristerna kommer att uppstå för dessa grupper är svårt att förutse, bland annat beroende på att na är utbytbara mellan flera olika yrken. Till exempel anställs jurister på samma arbetsmarknad som samhällsvetare och ekonomer. 11

12 Analyserade utbildningsgrupper Utbildningsgrupp Allmän utbildning 1Z, 2Z Folk- och grundskoleutbildning Gymnasial nivå 73B Barn- och fritidsutbildning 53B Byggutbildning 53E Data-, el och energiteknisk utbildning 53F Fordons- och farkostutbildning 33H Handels- och administrationsutbildning 3A, 3N, 23E, 33E Högskoleförberedande utbildning 53V, 53X Industriutbildning 63Z Naturbruksutbildning 73O, 73X Omvårdnadsutbildning 83R Restaurang och livsmedelsutbildning 83T Transportutbildning 53R VVS-utbildning Analysen är uppdelad utifrån utbildningsnivå vilket innebär följande fyra grupper, Folk- och grundskoleutbildning Gymnasial nivå Gymnasial- och eftergymnasial nivå Eftergymnasial nivå Här redovisas alla de som har analyserats. Gymnasial- och eftergymnasial nivå 53A, 55H-L Gymnasie- och högskoleingenjörsutbildning 73T Tandsköterskeutbildning 12

13 Analyserade utbildningsgrupper Utbildningsgrupp 65J 75A 75B 55A 35B 75D 55F 55D 55E 55C 55B-G 35E 15F 15B 15G Allmän utbildning Eftergymnasial nivå Agronom och hortonomutbildning Apotekarutbildning Arbetsterapeututbildning Arkitektutbildning Biblioteks- och informationsvetenskaplig utbildning Biomedicinsk analytikerutbildning Civilingenjörsutbildning: Kemi-, bio-, materialoch geoteknik Civilingenjörsutbildning: Maskin-, fordonsoch farkostteknik Civilingenjörsutbildning: Teknisk fysik, elektro- och datateknik Civilingenjörsutbildning: Väg och vatten, byggnad och lantmäteri Civilingenjörsutbildning Totalt Ekonomiutbildning Fritidspedagogutbildning Förskollärarutbildning Grundskollärarutbildning tidigare år 15H, 15P Grundskollärarutbildning senare år och gymnasielärare Utbildningsgrupp 25H 35M 35J 45K 25K 75H 35F 45D 35P 75J 35S 75L 75N Allmän utbildning Humanistutbildning Journalistik- och medievetenskaplig utbildning Juristutbildning Kemistutbildning Konstnärlig utbildning Läkarutbildning Personal- och beteendevetarutbildning Programmerar- och systemvetarutbildning Psykologutbildning Receptarieutbildning Samhällsvetar- och förvaltningsutbildning Sjukgymnastutbildning Sjuksköterskeutbildning 13

14 Definitioner I den följande analysen av allmänna finns värden redovisade som ska utgöra ett stöd för diskussioner och informationsmöten. Här nedan följer en vägledning över vilka värden som redovisas. Uppgifterna är hämtade från SCB, RAMS för år 2 och 29. Regionala siffror baseras på summan av länets kommuner. Med ej sysselsatta menas alla i arbetsför ålder som inte är anställda. Hit räknas även förtidspensionerade men inte arbetssökande. Pendling 21 Siffrorna avser endast pendling till och från Sörmland. Pendling mellan sörmländska kommuner ingår inte. Kvoten avser nattbefolkning. Uppgifterna är hämtade från SCB, LISA 21. Andel med aktuell utbildning i förhållande till riket Procentsiffran för motsvarar Sörmlands andel av samtliga utbildade i riket. Detta värde kan ses som ett normalvärde eller riktvärde för Sörmlands andel. Sörmlands andel var år 21, 2,48 procent och detta värde redovisas under samtliga. Dessutom redovisas ett värde specifikt för respektive utbildning. Ett värde som är högre än 2,48 procent indikerar att förhållandevis fler sörmlänningar har den utbildningen än personer i övriga landet. På samma sätt indikerar en lägre siffra att färre sörmlänningar har den aktuella utbildningen än personer i övriga landet. Uppgifterna om de vanligaste yrkena är hämtade från SCB:s yrkesregister kombinerat med uppgifter från registret över befolkningens utbildning. I yrkesregistret är yrkena klassificerade enligt svensk standard för yrkesklassificering (SSYK) 14

15 Folk- och grundskoleutbildning 2 29 Riket 4,1 % 46,6 % Sörmland 36,8 % 43,2 % Pendling 21 Ej pendlare % Inpendlare 1 1 6,2 % Utpendlare ,2 % Folk och grundskoleutbildning Vård- och omsorgspersonal Försäljare detaljhandel 98 Bygg- och anläggningsarbetare 67 Städare 635 Fordonsförare 631 Andel med aktuell utbildning i förhållande till riket. Folk- och grundskoleutbildning 2,78 % et förvärvsarbetande i Sörmland med folk- och grundskola som högsta utbildning uppgick 29 till personer vilket är en minskning med 6 61 personer eller 3 procent sedan år 2. Såväl tillgång som efterfrågan på den här personalkategorin beräknas minska under prognosperioden. Minskningen på tillgångssidan beror främst på stora pensionsavgångar och minskningen på efterfrågesidan beror på att arbetsgivarna i allt högre grad ställer krav på gymnasial utbildning som lägsta utbildningsnivå. Det ska också noteras att andelen som inte är sysselsatt uppgår till drygt 43 procent vilket är den högsta andelen av samtliga undersökta. Vi kan också notera låga pendlingstal för denna utbildningsgrupp. 15

16 Gymnasial nivå

17 Barn- och fritidsutbildning 2 29 Riket 21,4 % 21,2 % Sörmland 23,7 % 22,7 % Pendling 21 Ej pendlare ,3 % Inpendlare 115 4,4 % Utpendlare 255 9,7 % Barn- och fritidsutbildning Vård- och omsorgspersonal 1422 Försäljare, detaljhandeln 135 Förskollärare, fritidspedagoger 74 Städare 53 Köks- och restaurangbiträde 43 Övrig kontorspersonal 4 Andel med aktuell utbildning i förhållande till riket Barn- och fritidsutbildning 2,87 % et förvärvsarbetande i Sörmland, med barn- och fritidsutbildning som högsta utbildning, uppgick 29 till personer vilket är en ökning med 15 personer sedan år 2. Många med barn- och fritidsutbildning arbetar idag inom vården och förväntas göra detta även framöver vilket bidrar till en ökad efterfrågan på denna utbildningsgrupp. Kompetenskraven inom barnomsorgen höjs och förskolelärare efterfrågas i större utsträckning. Men även efterfrågan på barn- och fritidsutbildade väntas öka i takt med att barnkullarna ökar. Vi kan vänta oss en arbetskraftsbrist på barn- och fritidsutbildade. Det bör noteras att det idag är brist på förskollärare samtidigt som många arbetsgivare beslutat om att öka andelen pedagogiskt utbildade ytterligare. Gymnasieutbildning erbjuds i Eskilstuna, Flen, Katrineholm Nyköping och Strängnäs. 17

18 Byggutbildning 2 29 Riket 16,2 % 14,5 % Sörmland 16,7 % 14,2 % Pendling 21 Ej pendlare ,9 % Inpendlare 269 7,4 % Utpendlare ,1 % Byggutbildning Byggnads- och anläggningsarbetare Målare, lackerare, sotare med flera Byggnadshantverkare 196 Ingenjörer, Tekniker 83 Gjutare, svetsare, plåtslagare 82 Fordonsförare 8 Andel med aktuell utbildning i förhållande till riket. Byggutbildning 3,5 % et förvärvsarbetande i Sörmland med byggutbildning som högsta utbildning uppgick år 29 till personer vilket är en ökning med 6 personer eller 23 procent. Byggbranschen lever under stora fluktuationer som i det kortare perspektivet kan påverka den enskildes möjligheter att få arbete. På lite längre sikt bedöms efterfrågan öka, mest beroende på behovet av fler bostäder och stora infrastrukturprojekt i regionen. Intresset för utbildningen är stort i kombination med låg medelålder gör det att tillgången kommer att öka i motsvarande omfattning som efterfrågan. Utbildningen bedrivs i Eskilstuna, Katrineholm och Nyköping. 18

19 Data, el- och energiteknisk utbildning 2 29 Riket 13,9 % 16,3 % Sörmland 16,1 % 18,2 % Pendling 21 Ej pendlare ,7 % Inpendlare 287 6,6 % Utpendlare ,3 % Data, el- och energiteknisk utbildning Byggnadshantverkare 635 Ingenjörer och tekniker 282 Elmontörer, tele och elreparatör 265 Processoperatörer vid stålverk 194 Säljare, inköpare, mäklare med flera 131 Lager- och transportassistenter 128 Andel med aktuell utbildning i förhållande till riket. Byggutbildning 2,72 % et förvärvsarbetande i Sörmland med data, el- och energiteknisk utbildning som högsta utbildning uppgick år 29 till vilket är en ökning med 442 personer eller 15 procent sedan år 2. Hur arbetsmarknaden ser ut för denna yrkesgrupp beror till stor del på förändringar i byggverksamheten och tillverkningsindustrin. Med tanke på bristen på bostäder inom flera kommuner samt stora infrastruktursatsningar i regionen förväntas efterfrågan öka. Med hänsyn tagen till den låga medelåldern och därmed också låga pensionsavgångar samt det stora inresset för utbildningen beräknas ett visst överskott fram till år 23. Utbildningen bedrivs i Eskilstuna, Katrineholm, Flen och Nyköping. 19

20 Fordons- och farkostutbildning Fordons- och farkostutbildning Riket 13,8 % 14,8 % 3 Sörmland 16,2 % 17,3 % Pendling 21 Ej pendlare ,8 % Inpendlare 191 6,5 % Utpendlare ,2 % Maskin- och motorreparatörer 431 Fordonsförare 159 Byggnads- och anläggningsarbetare 115 Processoperatörer, stålverk 18 Montörer 91 Gjutare, svetsare, plåtslagare 86 Andel med aktuell utbildning i förhållande till riket. Fordons- och farkostutbildning 2,83 % et förvärvsarbetande i Sörmland med fordons- och farkostutbildning som högsta utbildning uppgick år 29 till personer vilket är en ökning med 333 personer eller 16 procent sedan år 2. En allmän ökning av logistikbranschen gör att efterfrågan förväntas öka under prognosperioden. Enligt arbetsförmedlingen kommer behovet att rekrytera bilmekaniker med kunskaper för specifika fordonsmärken samt lastbilsmekaniker att öka de kommande åren. På sikt väntar dock gruppen fordonsutbildade att uppvisa en relativt balanserad arbetsmarknad. Fordons- och transportprogrammet bedrivs i Eskilstuna, Katrineholm och Nyköping. 2

21 Handels- och administrationsutbildning 2 29 Riket 21,6 % 22, % Sörmland 24, % 24, % Pendling 21 Ej pendlare ,8 % Inpendlare 37 4,9 % Utpendlare ,2% Handels- och administration Vård- och omsorgspersonal 9 Försäljare detaljhandel 899 Övrig kontorspersonal 456 Bokförings och redovisningsass 394 Säljare, inköp, mäklare med flera 377 Kontorssekreterare 35 Andel med aktuell utbildning i förhållande till riket. Handels- och administrationsutbildning 2,7 % et förvärvsarbetande i Sörmland med handels- och administrationsutbildning som högsta utbildning uppgick 29 till 6 66 personer vilket är en minskning med nästan 1 procent sedan år 2. av personal med handels- och administrationsutbildning har gradvis minskat över tiden. Minskningen bedöms dessutom fortsätta under prognosperioden. För denna utbildningsgrupp redovisas ingen tillgångsprognos eftersom utbytbarheten mellan personer med denna utbildning och exempelvis gymnasieskolans samhällsvetenskaplig- och ekonomiprogram är stor. En tillgångsbedömning som grundar sig enbart på personer med handel- och administrationsutbildning skulle inte ge en rättvisande bild. Handels- och administrationsprogrammet erbjuds i Eskilstuna, Flen, Katrineholm, Nyköping och Strängnäs. 21

22 Högskoleförberedande utbildning 2 29 Riket 24,3 % 25,2 % Sörmland 28,6 % 27,5 % Pendling 21 Ej pendlare ,6 % Inpendlare ,2 % Utpendlare ,4 % Högskoleförberedande utbildning Vård- och omsorgspersonal 1755 Försäljare detaljhandel 1155 Säljare, inköpare 633 Övrig kontorspersonal 39 Köks- och restaurangbiträde 29 Redovisningsekonom 293 Andel med aktuell utbildning i förhållande till riket. Högskoleförberedande utbildning 2,36 % I gruppen högskoleförberedande utbildning ingår samhällsvetenskaplig, social, humanistisk, naturvetenskaplig, estetisk samt handel/ekonomisk linje på gymnasial nivå. et förvärvsarbetande i Sörmland med högskoleförberedande utbildning som högsta utbildning uppgick 29 till personer vilket är en ökning med 27 procent sedan år 2. en på denna utbildningsgrupp väntas öka under perioden. Svårigheten att rekrytera vård- och omsorgspersonal med adekvat utbildning bidrar till att efterfrågan bedöms vara stigande under prognosperioden. Utbildningar bedrivs i Eskilstuna, Katrineholm, Strängnäs, Nyköping och Flen. 22

23 Gymnasial industriutbildning Industriutbildning Riket 22,8 % 24,3 % Sörmland 25,1 % 28,5 % Pendling 21 Ej pendlare ,5 % Inpendlare 465 6,2 % Utpendlare ,5 % Maskinoperatörer 645 Processoperatörer 571 Maskin- och motorreparatörer 374 Gjutare, svetsare 332 Byggnadshantverkare 331 Fordonsförare 274 Andel med aktuell utbildning i förhållande till riket. Industriutbildning 3,24 % et förvärvsarbetande i Sörmland med industriutbildning som högsta utbildning uppgick 29 till personer vilket är en minskning med drygt 1 personer eller 14 procent. Under många år har antalet förvärvsarbetande i tillverkningsindustrin minskat. I beräkningarna antas en fortsatt minskning fram till år 23. Det låga intresset för ungdomar att söka sig till utbildningen gör att tillgången på utbildad arbetskraft minskar och vi kan notera en bristsituation framöver. Det bör också noteras att en ökande del av personalen idag anställs av bemanningsföretag. Huvuddelen av dessa registreras i yrkesstatistiken som industriarbetare men tillhör branschen företagstjänster. Detta innebär att när sysselsättningen inom industrin minskar dyker dessa delvis upp som sysselsatta i tjänstesektorn. Industritekniska programmet erbjuds i Eskilstuna, Flen, Katrineholm, Nyköping, Strängnäs och Oxelösund.

24 Naturbruksutbildning 2 29 Riket 18,8 % 16,5 % Naturbruksutbildning Sörmland 18, % 15,8 % Pendling Ej pendlare ,9 % Inpendlare 154 6,7 % Utpendlare ,1 % Djuruppfödare, djurskötare 241 Växtodlare 213 Vård- och omsorgspersonal 167 Maskinförare 149 Växt, och djuruppfödare 128 Fordonsförare 89 Andel med aktuell utbildning i förhållande till riket. et förvärvsarbetande i Sörmland med naturbruksutbildning som högsta utbildning uppgick år 29 till 2 63 personer vilket är en ökning med knappt 1 personer sedan år 2. Gymnasieskolans treåriga naturbruksprogram har fyra inriktningar: djur, lantbruk, skog och trädgård. Eftersom inriktningarna är så olika varierar arbetsmarknadsutsikterna för olika grupper. Enligt arbetsförmedlingen har arbetsgivarna under hela 2-talet uppgett att det varit brist på sökande med naturbruksutbildning. Arbetsförmedlingens yrkeskompass visar dock på en relativt hög arbetslöshet. Naturbruksprogrammet erbjuds i Eskilstuna och Nyköping. Naturbruksutbildning 3,23 % 24

25 Omvårdnadsutbildning Omvårdnadsutbildning 2 29 Riket 19,8 % 19,9 % Sörmland 21,6 % 21, % Pendling 21 Ej pendlare ,1 % Inpendlare 227 3,2 % Utpendlare 551 7,9 % Vård- omsorgspersonal Försäljare, detaljhandel 135 Städare med flera 87 Övrig kontorspersonal 76 Behandlingsassistenter med flera 66 Redovisningsekonomer med flera 5 Andel med aktuell utbildning i förhållande till riket. Omvårdnadsutbildning 3,15 % et förvärvsarbetande i Sörmland med omvårdnadsutbildning som högsta utbildning uppgick 29 till 5 24 personer vilket är en minskning med nästan 8 personer eller 13 procent sedan år 2. Den relativt höga medelåldern medför höga pensionsavgångar under prognosperioden. Samtidigt är intresset för utbildningen inte tillräckligt stort, varför tillgången på utbildad personal beräknas minska kraftigt fram till år 23. Demografin medför samtidigt att kraven på vård och omsorg kommer att öka. Det bör noteras att ovanstående obalans förutsätter att arbetsgivarna rekryterar utbildad personal. Hittills har arbetsgivarna valt att även anställa personal som saknar adekvat utbildning. Vård- och omsorgsprogrammet erbjuds i Eskilstuna, Katrineholm, Nyköping och Strängnäs. 25

Utbildnings- och arbetsmarknadsprognos för Skåne med sikte på 2020

Utbildnings- och arbetsmarknadsprognos för Skåne med sikte på 2020 Utbildnings- och arbetsmarknadsprognos för Skåne med sikte på 22 Utbildningsprognoser Anders Axelsson, anders.axelsson@skane.se Christian Lindell, christian.lindell@skane.se Utbildningsprognos 21-22 Prognosen

Läs mer

Jobbmöjligheter i Jämtlands län. Christina Storm-Wiklander Marknadsområde Södra Norrland Maria Salomonsson Analysavdelningen

Jobbmöjligheter i Jämtlands län. Christina Storm-Wiklander Marknadsområde Södra Norrland Maria Salomonsson Analysavdelningen Jobbmöjligheter i Jämtlands län Christina Storm-Wiklander Marknadsområde Södra Norrland Maria Salomonsson Analysavdelningen http://www.arbetsformedlingen.se/om- oss/pressrum/pressmeddelanden/pressmeddelandeartiklar/jamtland/12-12-

Läs mer

Regionala matchningsindikatorer - Östergötland

Regionala matchningsindikatorer - Östergötland Regionala matchningsindikatorer - Östergötland Analyser av regional matchning på arbetsmarknaden två olika utgångspunkter 1. Analys av grupper inom enskilda branscher eller med särskilda utbildningsbakgrunder.

Läs mer

Regionala matchningsindikatorer en översikt

Regionala matchningsindikatorer en översikt Regionala matchningsindikatorer en översikt Indikator/tabell Vad indikatorn/tabellen visar Utb.grupp Kön Län Kommun Exempel på fråga som belyses E1 Lediga jobb Antal lediga jobb enligt arbetsgivarna. Totalt,

Läs mer

Arbetsmarknad och kompetensförsörjning

Arbetsmarknad och kompetensförsörjning Arbetsmarknad och kompetensförsörjning Regionala matchningsindikatorer Jönköpings län, juni 2015 Bearbetad statistik från SCB på efterfrågan (E), utbud (U), matchning (M) och regionala förutsättningar

Läs mer

Utdrag ur Region Skånes utbildnings- och arbetsmarknadsprognos

Utdrag ur Region Skånes utbildnings- och arbetsmarknadsprognos Bilaga 2 Utdrag ur Region Skånes utbildnings- och arbetsmarknadsprognos Utdrag ur Region Skånes utbildnings- och arbetsmarknadsprognos för Skåne med sikte på 2020 *Efterfrågan på förskollärare i Skåne

Läs mer

Prognoser och analyser i kompetensförsörjningsarbetet i Västra Götaland. 2012-05-09 Keili Saluveer

Prognoser och analyser i kompetensförsörjningsarbetet i Västra Götaland. 2012-05-09 Keili Saluveer Prognoser och analyser i kompetensförsörjningsarbetet i Västra Götaland 2012-05-09 Keili Saluveer Kompetensplattform Västra Götaland Regeringsuppdraget sedan dec 2009 Syfte: att bidra till ökad matchning

Läs mer

Regionala matchningsindikatorer - exemplet Skåne

Regionala matchningsindikatorer - exemplet Skåne Regionala matchningsindikatorer - exemplet Skåne Anders Axelsson Region Skåne REGLAB Stockholm 19 maj 2014 Upplägg: Arbetsmarknadsutvecklingen i Skåne i ett jämförande perspektiv vad säger matchningsindikatorerna?

Läs mer

Tabell 8. Samtliga sektorer All sectors 104 Offentlig sektor Public sector 118 Privat sektor Private sector 129

Tabell 8. Samtliga sektorer All sectors 104 Offentlig sektor Public sector 118 Privat sektor Private sector 129 Tabell 8. Genomsnittlig månadslön efter yrkesgrupp, utbildningsnivå och kön 2002 Average monthly salary by occupational group, level of education, and sex 2002 Sektor/sector Sida/page Samtliga sektorer

Läs mer

FAKTABLAD Utbildning, yrken och arbetsmarknad i Stockholmsregionen

FAKTABLAD Utbildning, yrken och arbetsmarknad i Stockholmsregionen 1 (6) FAKTABLAD i Stockholmsregionen FAKTABLAD 2 (6) Länsstyrelsen arbetar för att stärka Stockholm som kunskapsregion. Faktabladen är en del av Länsstyrelsens arbete med att utveckla en kunskapspolitik

Läs mer

Landareal: 468 kvkm Invånare per kvkm: 15. Ålder. Källa: Befolkningsstatistik, SCB Folkmängd 31 december 2012 Befolkningsförändring 2002 2012

Landareal: 468 kvkm Invånare per kvkm: 15. Ålder. Källa: Befolkningsstatistik, SCB Folkmängd 31 december 2012 Befolkningsförändring 2002 2012 2013 Landareal: 46 kvkm Invånare per kvkm: 15 Folkmängd 31 december 2012 Ålder 1,4 1,2 1,0 0, % Folkmängd 31 december 2012 Befolkningsförändring 2002 2012 Ålder Procentuell fördelning År Folkmängd Födelse-

Läs mer

Landareal: 6 376 kvkm Invånare per kvkm: 9. Ålder. Källa: Befolkningsstatistik, SCB Folkmängd 31 december 2014 Befolkningsförändring 2004 2014

Landareal: 6 376 kvkm Invånare per kvkm: 9. Ålder. Källa: Befolkningsstatistik, SCB Folkmängd 31 december 2014 Befolkningsförändring 2004 2014 2015 Landareal: 6 376 kvkm Invånare per kvkm: 9 Folkmängd 31 december 2014 Ålder 0,8 0,6 0,4 % Folkmängd 31 december 2014 Befolkningsförändring 2004 2014 Ålder Procentuell fördelning År Folkmängd Födelse-

Läs mer

APRIL 2012. Analys av Migrationsverkets statistik av arbetstillstånd. Regional kompetensförsörjning och arbetskraftsinvandring

APRIL 2012. Analys av Migrationsverkets statistik av arbetstillstånd. Regional kompetensförsörjning och arbetskraftsinvandring APRIL 2012 Analys av Migrationsverkets Regional kompetensförsörjning och arbetskraftsinvandring Kompetens från hela världen gör Sverige starkare Karin Ekenger I en alltmer global arbetsmarknad hårdnar

Läs mer

Landareal: 406 kvkm Invånare per kvkm: 17. Ålder. Källa: Befolkningsstatistik, SCB Folkmängd 31 december 2012 Befolkningsförändring 2002 2012

Landareal: 406 kvkm Invånare per kvkm: 17. Ålder. Källa: Befolkningsstatistik, SCB Folkmängd 31 december 2012 Befolkningsförändring 2002 2012 2013 Landareal: 406 kvkm Invånare per kvkm: 17 Folkmängd 31 december 2012 Ålder 1,2 1,0 0,8 0,6 % Folkmängd 31 december 2012 Befolkningsförändring 2002 2012 Ålder Procentuell fördelning År Folkmängd Födelse-

Läs mer

UTBILDNINGS- OCH ARBETSMARKNADSPROGNOS FÖR SKÅNE MED SIKTE PÅ 2020

UTBILDNINGS- OCH ARBETSMARKNADSPROGNOS FÖR SKÅNE MED SIKTE PÅ 2020 UTBILDNINGS- OCH ARBETSMARKNADSPROGNOS FÖR SKÅNE MED SIKTE PÅ 2020 Kommunförbundet Skåne, 2012-09-03 Christian Lindell christian.lindell@skane.se 040-675 34 12 Upplägg Bakgrund Utvecklingen i storstadsregionerna

Läs mer

Arbetsmarknad, invandring, integration. Medlemsföretaget Grönlunds Orgelbyggeri i Gammelstad

Arbetsmarknad, invandring, integration. Medlemsföretaget Grönlunds Orgelbyggeri i Gammelstad Arbetsmarknad, invandring, integration Medlemsföretaget Grönlunds Orgelbyggeri i Gammelstad Öppenhet en viktig förutsättning för näringslivet Sverige är en liten, öppen ekonomi företagen måste alltid vara

Läs mer

Landareal: 394 kvkm Invånare per kvkm: 49. Ålder. Källa: Befolkningsstatistik, SCB Folkmängd 31 december 2009 Befolkningsförändring 1999 2009

Landareal: 394 kvkm Invånare per kvkm: 49. Ålder. Källa: Befolkningsstatistik, SCB Folkmängd 31 december 2009 Befolkningsförändring 1999 2009 2010 Landareal: 394 kvkm Invånare per kvkm: 49 Folkmängd 31 december 2009 Ålder 1,2 1,0 0,8 0,6 % Folkmängd 31 december 2009 Befolkningsförändring 1999 2009 Ålder Procentuell fördelning År Folkmängd Födelse-

Läs mer

Landareal: 35 kvkm Invånare per kvkm: 317. Ålder. Källa: Befolkningsstatistik, SCB Folkmängd 31 december 2012 Befolkningsförändring 2002 2012

Landareal: 35 kvkm Invånare per kvkm: 317. Ålder. Källa: Befolkningsstatistik, SCB Folkmängd 31 december 2012 Befolkningsförändring 2002 2012 2013 Landareal: 35 kvkm Invånare per kvkm: 317 Folkmängd 31 december 2012 Ålder 1,2 1,0 0, 0,6 % Folkmängd 31 december 2012 Befolkningsförändring 2002 2012 Ålder Procentuell fördelning År Folkmängd Födelse-

Läs mer

Mat och kompetens i Kalmar län behov och förslag. Kompetensmatchningsindikatorer Livsmedel Kalmar län

Mat och kompetens i Kalmar län behov och förslag. Kompetensmatchningsindikatorer Livsmedel Kalmar län 2015-04-28 Mat och kompetens i Kalmar län behov och förslag Underlag Kompetensmatchningsindikatorer Livsmedel Kalmar län Detta material har tagits fram av Helena Antman Molin, studentmedarbetare på Regionförbundet

Läs mer

Landareal: 5 518 kvkm Invånare per kvkm: 2. Ålder. Källa: Befolkningsstatistik, SCB Folkmängd 31 december 2013 Befolkningsförändring 2003 2013

Landareal: 5 518 kvkm Invånare per kvkm: 2. Ålder. Källa: Befolkningsstatistik, SCB Folkmängd 31 december 2013 Befolkningsförändring 2003 2013 2014 Landareal: 5 518 kvkm Invånare per kvkm: 2 Folkmängd 31 december 2013 Ålder 1,0 0,8 0,6 % Folkmängd 31 december 2013 Befolkningsförändring 2003 2013 Ålder Procentuell fördelning År Folkmängd Födelse-

Läs mer

Arbetsmarknaden. 2013 och framåt

Arbetsmarknaden. 2013 och framåt Arbetsmarknaden 2013 och framåt Hur ser det ut i Västsverige? Näringslivet är diversifierat, men förhållandevis Forskningsintensivt Varuproducerande Globalt beroende Exporterande Hur ser det ut i Västsverige?

Läs mer

Utbildnings- och arbetsmarknadsprognos för Västra Götaland med sikte på 2020

Utbildnings- och arbetsmarknadsprognos för Västra Götaland med sikte på 2020 Rapport 2011:4 Tillväxt och utveckling KOMPETENSPLATTFORM VÄSTRA GÖTALAND Utbildnings- och arbetsmarknadsprognos för Västra Götaland med sikte på 2020 BILAGERAPPORT 2 Denna rapport är en bilaga till huvudrapporten

Läs mer

Landareal: 1 814 kvkm Invånare per kvkm: 15. Ålder. Källa: Befolkningsstatistik, SCB Folkmängd 31 december 2014 Befolkningsförändring 2004 2014

Landareal: 1 814 kvkm Invånare per kvkm: 15. Ålder. Källa: Befolkningsstatistik, SCB Folkmängd 31 december 2014 Befolkningsförändring 2004 2014 2015 Landareal: 1 814 kvkm Invånare per kvkm: 15 Folkmängd 31 december 2014 Ålder 1,0 0,8 0,6 % Folkmängd 31 december 2014 Befolkningsförändring 2004 2014 Ålder Procentuell fördelning År Folkmängd Födelse-

Läs mer

M Kv Tot M Kv Tot. 41 46 43 31 39 35 Uppgift saknas 2 1 1 3 2 2 2 2 2. Förvärvsarbetande 2007 Förvärvsarbetande efter sektor 2007

M Kv Tot M Kv Tot. 41 46 43 31 39 35 Uppgift saknas 2 1 1 3 2 2 2 2 2. Förvärvsarbetande 2007 Förvärvsarbetande efter sektor 2007 Landareal: 69 kvkm Invånare per kvkm: 609 Folkmängd 31 december 2008 Ålder 1,2 1,0 0,8 0,6 % Folkmängd 31 december 2008 Befolkningsförändring 1998 2008 Ålder Procentuell fördelning År Folkmängd Födelse-

Läs mer

Landareal: 429 kvkm Invånare per kvkm: 43. Ålder. Källa: Befolkningsstatistik, SCB Folkmängd 31 december 2013 Befolkningsförändring 2003 2013

Landareal: 429 kvkm Invånare per kvkm: 43. Ålder. Källa: Befolkningsstatistik, SCB Folkmängd 31 december 2013 Befolkningsförändring 2003 2013 2014 Landareal: 429 kvkm Invånare per kvkm: 43 Folkmängd 31 december 2013 Ålder 1,0 0,8 0,6 % Folkmängd 31 december 2013 Befolkningsförändring 2003 2013 Ålder Procentuell fördelning År Folkmängd Födelse-

Läs mer

Framtida arbetsmarknad Västra Götaland. 26/11 2013 Joakim Boström

Framtida arbetsmarknad Västra Götaland. 26/11 2013 Joakim Boström Framtida arbetsmarknad Västra Götaland 26/11 2013 Joakim Boström Kompetensplattform Västra Götaland Regeringsuppdraget sedan dec 2009 Stärka förutsättningar för kompetensförsörjning Öka kunskaperna om

Läs mer

Landareal: 95 kvkm Invånare per kvkm: 963. Ålder. Källa: Befolkningsstatistik, SCB Folkmängd 31 december 2011 Befolkningsförändring 2001 2011

Landareal: 95 kvkm Invånare per kvkm: 963. Ålder. Källa: Befolkningsstatistik, SCB Folkmängd 31 december 2011 Befolkningsförändring 2001 2011 2012 Landareal: 95 kvkm Invånare per kvkm: 963 Folkmängd 31 december 2011 Ålder 1,0 0,8 0,6 % Folkmängd 31 december 2011 Befolkningsförändring 2001 2011 Ålder Procentuell fördelning År Folkmängd Födelse-

Läs mer

Skånes kompetensutmaning Skola Arbetsliv Malmö högskola 26 februari 2015

Skånes kompetensutmaning Skola Arbetsliv Malmö högskola 26 februari 2015 Skånes kompetensutmaning Skola Arbetsliv Malmö högskola 26 februari 2015 Anders Axelsson, Region Skåne Regeringsuppdraget Regeringsuppdrag till Region Skåne i januari 2010: Ökad kunskap och översikt inom

Läs mer

Landareal: 825 kvkm Invånare per kvkm: 34. Ålder. Källa: Befolkningsstatistik, SCB Folkmängd 31 december 2014 Befolkningsförändring 2004 2014

Landareal: 825 kvkm Invånare per kvkm: 34. Ålder. Källa: Befolkningsstatistik, SCB Folkmängd 31 december 2014 Befolkningsförändring 2004 2014 2015 Landareal: 825 kvkm Invånare per kvkm: 34 Folkmängd 31 december 2014 Ålder 1,0 0,8 0,6 % Folkmängd 31 december 2014 Befolkningsförändring 2004 2014 Ålder Procentuell fördelning År Folkmängd Födelse-

Läs mer

Landareal: 741 kvkm Invånare per kvkm: 16. Ålder. Källa: Befolkningsstatistik, SCB Folkmängd 31 december 2013 Befolkningsförändring 2003 2013

Landareal: 741 kvkm Invånare per kvkm: 16. Ålder. Källa: Befolkningsstatistik, SCB Folkmängd 31 december 2013 Befolkningsförändring 2003 2013 2014 Landareal: 741 kvkm Invånare per kvkm: 16 Folkmängd 31 december 2013 Ålder 1,0 0,8 0,6 % Folkmängd 31 december 2013 Befolkningsförändring 2003 2013 Ålder Procentuell fördelning År Folkmängd Födelse-

Läs mer

Landareal: 1 058 kvkm Invånare per kvkm: 23. Ålder. Källa: Befolkningsstatistik, SCB Folkmängd 31 december 2014 Befolkningsförändring 2004 2014

Landareal: 1 058 kvkm Invånare per kvkm: 23. Ålder. Källa: Befolkningsstatistik, SCB Folkmängd 31 december 2014 Befolkningsförändring 2004 2014 2015 Landareal: 1 058 kvkm Invånare per kvkm: 23 Folkmängd 31 december 2014 Ålder 1,0 0,8 0,6 % Folkmängd 31 december 2014 Befolkningsförändring 2004 2014 Ålder Procentuell fördelning År Folkmängd Födelse-

Läs mer

Landareal: 489 kvkm Invånare per kvkm: 64. Ålder. Källa: Befolkningsstatistik, SCB Folkmängd 31 december 2012 Befolkningsförändring 2002 2012

Landareal: 489 kvkm Invånare per kvkm: 64. Ålder. Källa: Befolkningsstatistik, SCB Folkmängd 31 december 2012 Befolkningsförändring 2002 2012 2013 Landareal: 489 kvkm Invånare per kvkm: 64 Folkmängd 31 december 2012 Ålder 1,0 0,8 0,6 % Folkmängd 31 december 2012 Befolkningsförändring 2002 2012 Ålder Procentuell fördelning År Folkmängd Födelse-

Läs mer

Landareal: 1 184 kvkm Invånare per kvkm: 32 - 90 -

Landareal: 1 184 kvkm Invånare per kvkm: 32 - 90 - Landareal: 1 184 kvkm Invånare per kvkm: 32 Folkmängd 31 december 2004 Ålder Män - 90 - Kvinnor Riket - 80 - - 70 - - 60 - - 50 - - 40 - - 30 - - 20 - - 10 - - 0-1,2 1,0 0,8 0,6 0,4 0,2 0,0 0,0 0,2 0,4

Läs mer

Landareal: 26 kvkm Invånare per kvkm: 1 221. Ålder. Källa: Befolkningsstatistik, SCB Folkmängd 31 december 2013 Befolkningsförändring 2003 2013

Landareal: 26 kvkm Invånare per kvkm: 1 221. Ålder. Källa: Befolkningsstatistik, SCB Folkmängd 31 december 2013 Befolkningsförändring 2003 2013 2014 Landareal: 26 kvkm Invånare per kvkm: 1 221 Folkmängd 31 december 2013 Ålder 1,0 0,8 0,6 % Folkmängd 31 december 2013 Befolkningsförändring 2003 2013 Ålder Procentuell fördelning År Folkmängd Födelse-

Läs mer

Landareal: 221 kvkm Invånare per kvkm: 49. Ålder. Folkmängd 31 december 2013 Befolkningsförändring 2003 2013

Landareal: 221 kvkm Invånare per kvkm: 49. Ålder. Folkmängd 31 december 2013 Befolkningsförändring 2003 2013 2014 Tibro Landareal: 221 kvkm Invånare per kvkm: 49 Folkmängd 31 december 2013 Män Ålder Kvinnor 1,0 0,8 0,6 % Folkmängd 31 december 2013 Befolkningsförändring 2003 2013 Ålder Procentuell fördelning År

Läs mer

Landareal: 578 kvkm Invånare per kvkm: 22. Ålder. Källa: Befolkningsstatistik, SCB Folkmängd 31 december 2008 Befolkningsförändring 1998 2008

Landareal: 578 kvkm Invånare per kvkm: 22. Ålder. Källa: Befolkningsstatistik, SCB Folkmängd 31 december 2008 Befolkningsförändring 1998 2008 Landareal: 578 kvkm Invånare per kvkm: 22 Folkmängd 31 december 2008 Ålder 1,0 0,8 0,6 % Folkmängd 31 december 2008 Befolkningsförändring 1998 2008 Ålder Procentuell fördelning År Folkmängd Födelse- Flyttnings-

Läs mer

Statistikinfo 2011:13

Statistikinfo 2011:13 Statistik & Utredningar Statistikinfo 2011:13 Åldersfördelning och inkomstnivåer för de vanligaste yrkena i Linköpings kommun Enligt svensk yrkesklassificering (SSYK) förekom 324 av 355 klassificerade

Läs mer

Yrken i Västra Götaland

Yrken i Västra Götaland Fakta & Analys 2010:1 EN KORTRAPPORT FRÅN REGIONUTVECKLINGSSEKRETARIATET Yrken i Västra Götaland Kvalifikationskraven på arbetsmarknaden ökar. Arbeten som kräver högskoleutbildning har ökat i snabb takt

Läs mer

Könsstruktur per utbildning och yrke 1990 2030

Könsstruktur per utbildning och yrke 1990 2030 TemaRAPPORT 21:1 Tema: Utbildning Könsstruktur per utbildning och yrke 199 23 Utbildning och forskning TemaRAPPORT 21:1 Tema: Utbildning Könsstruktur per utbildning och yrke 199 23 Statistiska centralbyrån

Läs mer

Var finns jobben? Tommy Olsson Analysavdelningen

Var finns jobben? Tommy Olsson Analysavdelningen Var finns jobben? Tommy Olsson Analysavdelningen Översikt Kort om arbetsmarknadsläget Våra prognoser Branscher och yrken Var finns informationen? Utvecklingen 2012-2013 Förbättringen har stannat av Sysselsättning

Läs mer

Landareal: 471 kvkm Invånare per kvkm: 25. Ålder. Folkmängd 31 december 2006 Befolkningsförändring 1996 2006

Landareal: 471 kvkm Invånare per kvkm: 25. Ålder. Folkmängd 31 december 2006 Befolkningsförändring 1996 2006 Strömstad Landareal: kvkm Invånare per kvkm: Folkmängd december Födda barn per kvinna/man,,, Ålder utflyttningar till övriga kommuner i länet till övriga län till utlandet Därav år Andel () av de boende

Läs mer

Landareal: 959 kvkm Invånare per kvkm: 150. Ålder. Källa: Befolkningsstatistik, SCB Folkmängd 31 december 2014 Befolkningsförändring 2004 2014

Landareal: 959 kvkm Invånare per kvkm: 150. Ålder. Källa: Befolkningsstatistik, SCB Folkmängd 31 december 2014 Befolkningsförändring 2004 2014 2015 Landareal: 959 kvkm Invånare per kvkm: 150 Folkmängd 31 december 2014 Ålder 0,8 0,6 0,4 % Folkmängd 31 december 2014 Befolkningsförändring 2004 2014 Ålder Procentuell fördelning År Folkmängd Födelse-

Läs mer

Landareal: 10 567 kvkm Invånare per kvkm: 1,19. Ålder. Källa: Befolkningsstatistik, SCB Folkmängd 31 december 2008 Befolkningsförändring 1998 2008

Landareal: 10 567 kvkm Invånare per kvkm: 1,19. Ålder. Källa: Befolkningsstatistik, SCB Folkmängd 31 december 2008 Befolkningsförändring 1998 2008 Landareal: 10 57 kvkm Invånare per kvkm: 1,19 Folkmängd 31 december 2008 Ålder 1,0 0,8 0, % Folkmängd 31 december 2008 Befolkningsförändring 1998 2008 Ålder Procentuell fördelning År Folkmängd Födelse-

Läs mer

Landareal: 9 kvkm Invånare per kvkm: 5 074. Ålder. Källa: Befolkningsstatistik, SCB Folkmängd 31 december 2014 Befolkningsförändring 2004 2014

Landareal: 9 kvkm Invånare per kvkm: 5 074. Ålder. Källa: Befolkningsstatistik, SCB Folkmängd 31 december 2014 Befolkningsförändring 2004 2014 2015 Landareal: 9 kvkm Invånare per kvkm: 5 074 Folkmängd 31 december 2014 Ålder 1,2 1,0 0,8 0,6 % Folkmängd 31 december 2014 Befolkningsförändring 2004 2014 Ålder Procentuell fördelning År Folkmängd Födelse-

Läs mer

Utbildningsbakgrundens överensstämmelse med yrket

Utbildningsbakgrundens överensstämmelse med yrket Fokus på arbetsmarknad och Överensstämmelse yrke Utbildningsbakgrundens överensstämmelse med yrket En kartläggning av personer med yrken som förutsätter kompetens motsvarande högskole 16 Karin Björklind

Läs mer

Yrkesspridning och utbytbarhet på arbetsmarknaden. Karin Zetterberg Prognosinstitutet Statistiska centralbyrån

Yrkesspridning och utbytbarhet på arbetsmarknaden. Karin Zetterberg Prognosinstitutet Statistiska centralbyrån Yrkesspridning och utbytbarhet på arbetsmarknaden Karin Zetterberg Prognosinstitutet Statistiska centralbyrån Rapportens syfte Beskriva hur individer med en viss utbildning är spridda på arbetsmarknaden

Läs mer

Utbildning och arbetsmarknad

Utbildning och arbetsmarknad Utbildning och arbetsmarknad De senaste decennierna har relationen mellan den högre utbildningen och arbetsmarknaden debatterats alltmer. Debatten handlar ofta om hur och i vilken utsträckning de som examineras

Läs mer

Landareal: 342 kvkm Invånare per kvkm: 115 - 90 -

Landareal: 342 kvkm Invånare per kvkm: 115 - 90 - Landareal: 342 kvkm Invånare per kvkm: 115 Folkmängd 31 december 2004 Ålder Män - 90 - Kvinnor Riket - 80 - - 70 - - 60 - - 50 - - 40 - - 30 - - 20 - - 10 - - 0-1,2 1,0 0,8 0,6 0,4 0,2 0,0 0,0 0,2 0,4

Läs mer

Möjligheter och utmaningar för framtidens kompetensförsörjning Lokal prognos för kommunerna Kumla, Lekeberg och Örebro

Möjligheter och utmaningar för framtidens kompetensförsörjning Lokal prognos för kommunerna Kumla, Lekeberg och Örebro Presentation av rapporten Möjligheter och utmaningar för framtidens kompetensförsörjning Lokal prognos för kommunerna Kumla, Lekeberg och Örebro Rapporten presenterades för arbetsgivare, pp p g, utbildningsmäklare

Läs mer

Seminarium: Regionala matchningsindikatorer. Katja Olofsson Prognosinstitutet, SCB

Seminarium: Regionala matchningsindikatorer. Katja Olofsson Prognosinstitutet, SCB Seminarium: Regionala matchningsindikatorer Katja Olofsson Prognosinstitutet, SCB Syfte och upplägg Syfte Att förbättra användningen av de regionala matchningsindikatorerna genom att gå igenom, studera

Läs mer

Kompetensbehov inom hälsa, vård och omsorgssektorn 2010-2020

Kompetensbehov inom hälsa, vård och omsorgssektorn 2010-2020 Fakta i korthet Nr. 6 2014 Kompetensbehov inom hälsa, vård och omsorgssektorn 2010-2020 Kompetensplattform Värmland Kompetensplattformar är ett uppdrag från regeringen i syfte att säkra kompetensförsörjningen

Läs mer

Arbetslösheten minskar 2013 och fortsätter att minska 2014

Arbetslösheten minskar 2013 och fortsätter att minska 2014 Sammanfattning Sida: 1 av 7 Arbetsmarknadsutsikterna hösten 2013 Jämtlands län Prognos för arbetsmarknaden 2013-2014 Sammanfattning I Jämtlands län har arbetsmarknaden fortsatt att återhämta sig under

Läs mer

Ingenjörernas arbetsmarknad

Ingenjörernas arbetsmarknad Ingenjörernas arbetsmarknad Olle Dahlberg Uppgifterna omfattar inte: medlemmar med aktivitets- eller anställningsstöd nyexaminerade (i någon större omfattning) 4,0% 3,5% 3,0% 2,5% 2,0% Andel medlemmar

Läs mer

Efterfrågan på högskoleutbildade har ökat under lång tid, och statistiken visar

Efterfrågan på högskoleutbildade har ökat under lång tid, och statistiken visar Arbetsmarknad Efterfrågan på högskoleutbildade har ökat under lång tid, och statistiken visar att en högre utbildning också ökar möjligheterna att nå en etablerad ställning på arbetsmarknaden. Det finns

Läs mer

Lite blandat, faktiskt, om Ingenjörer. Olle Dahlberg. 2014-01-24 Olle Dahlberg, SPU

Lite blandat, faktiskt, om Ingenjörer. Olle Dahlberg. 2014-01-24 Olle Dahlberg, SPU Lite blandat, faktiskt, om Ingenjörer Olle Dahlberg Utbildningen För få eller ganska många? 2014-01-24 Olle Dahlberg, SPU 14000 12000 Civilingenjörer Sökande 1:a hand, antagna och nybörjare (HT) samt examinerade

Läs mer

Föreställningar om landsbygden - mer myter än faktiska fakta

Föreställningar om landsbygden - mer myter än faktiska fakta Föreställningar om landsbygden - mer myter än faktiska fakta Nationell konferens för kommunala landsbygdsutvecklare Quality Airport Hotel Arlanda, 20-21 mars 2013 Susanne Stenbacka, Uppsala universitet

Läs mer

2011:4 Eskilstunas befolkning, dess ursprung och hur befolkningens sammansättning förändrats.

2011:4 Eskilstunas befolkning, dess ursprung och hur befolkningens sammansättning förändrats. 2011-08-08 Fakta och statistik från Eskilstuna kommun näringsliv visar intressanta statistiska uppgifter i kortform utifrån ett eskilstunaperspektiv. 2011:4 Eskilstunas befolkning, dess ursprung och hur

Läs mer

Yrkesgrupp Antal Köns- Medellön Kv:s. m.fl. 374 46 89 11 16 100 16 500 98 Försäljare, detaljhandel,

Yrkesgrupp Antal Köns- Medellön Kv:s. m.fl. 374 46 89 11 16 100 16 500 98 Försäljare, detaljhandel, Lön De tio vanligaste yrkesgrupperna 2000 Antal i 1 000-tal, könsfördelning (%) samt kvinnornas lön i procent av männens. Hel- och deltidsanställda. Rangordnade efter samtliga i yrkesgruppen Yrkesgrupp

Läs mer

PROGNOS 2013-2014. Arbetsmarknad Örebro län

PROGNOS 2013-2014. Arbetsmarknad Örebro län PROGNOS 2013-2014 Arbetsmarknad Örebro län 1 PROGNOSEN Arbetsmarknaden blir ljusare Under slutet av 2012 rådde ett kärvt klimat i världsekonomin och sista kvartalet präglades av en hastig försämring i

Läs mer

Framtidens arbetsmarknad vad vet vi idag! Josef Lannemyr, Analysavdelningen

Framtidens arbetsmarknad vad vet vi idag! Josef Lannemyr, Analysavdelningen Framtidens arbetsmarknad vad vet vi idag! Josef Lannemyr, Analysavdelningen Arbetsförmedlingens prognosundersökning 2 gånger per år (riksprognos + 21 länsprognoser) 1200 arbetsställen i det privata näringslivet

Läs mer

Helena Lund. Sweco Eurofutures 2013-02-06

Helena Lund. Sweco Eurofutures 2013-02-06 Helena Lund Sweco Eurofutures 2013-02-06 1 Vårt uppdrag Analys av kommunens näringsliv, arbetsmarknad och kompetensförsörjning med prognos till 2030. Statistisk analys i kombination med kvalitativa intervjuer.

Läs mer

PROGNOS 2013-2014 Arbetsmarknad Hallands län

PROGNOS 2013-2014 Arbetsmarknad Hallands län PROGNOS 2013-2014 Arbetsmarknad Hallands län 1 Kortprognosen_2013_Halland.indd 1 2013-06-24 09:28:16 prognosen Ljusare tider i sikte på länets arbetsmarknad Utsikterna för länets arbetsmarknad ser ljusare

Läs mer

Lönerelationer mellan kvinnor och män 2003

Lönerelationer mellan kvinnor och män 2003 mellan kvinnor och män 2003 Sofia Nilsson 17 Löneutvecklingen 2002-2003 Mellan 2002 och 2003 ökade de genomsnittliga lönerna 18 mest i landstingskommunal sektor, där de ökade med 4,4 procent, och med en

Läs mer

Analyser och prognoser Kompetensplattform Västra Götaland

Analyser och prognoser Kompetensplattform Västra Götaland Analyser och prognoser Kompetensplattform Västra Götaland Syfte Ett diskussionsmaterial för kompetensförsörjningsarbete i delregionerna i Västra Götaland Utvecklingen de senaste åren Läget idag Blicka

Läs mer

Örebro läns kompetenskarta. Bo Wictorin Regional kompetensdag 30 november

Örebro läns kompetenskarta. Bo Wictorin Regional kompetensdag 30 november Örebro läns kompetenskarta Bo Wictorin Regional kompetensdag 30 november 1 Orsaker till tilltagande arbetskraftsbrist: Befolkningsutvecklingen En allt mer specialiserad arbetsmarknad BEFOLKNINGSFÖRÄNDRING

Läs mer

Allt fler med utländsk bakgrund studerar på högskolan men skillnaden mellan olika invandrargrupper är stor

Allt fler med utländsk bakgrund studerar på högskolan men skillnaden mellan olika invandrargrupper är stor FOKUS på arbetsmarknad och utbildning Fler med utländsk bakgrund studerar Allt fler med utländsk bakgrund studerar på högskolan men skillnaden mellan olika invandrargrupper är stor Anna Gärdqvist 19 Många

Läs mer

PROGNOS 2014 2015 Arbetsmarknad Jönköpings län

PROGNOS 2014 2015 Arbetsmarknad Jönköpings län PROGNOS 2014 2015 Arbetsmarknad Jönköpings län 1 PROGNOSEN Länets arbetsmarknad återhämtar sig En god utveckling av den inhemska efterfrågan, tillsammans med en global konjunktur som långsamt återhämtar

Läs mer

15 procent av högskolans yrkesutbildningar är jämställda

15 procent av högskolans yrkesutbildningar är jämställda STATISTIK& ANALYS Jan-Åke Engström 2004-01-29 15 procent av högskolans yrkesutbildningar är jämställda Våren 2003 studerade nära 130 000 personer vid svenska universitet och högskolor inom de 62 olika

Läs mer

Utsikterna på arbetsmarknaden

Utsikterna på arbetsmarknaden Utsikterna på arbetsmarknaden Utsikterna på arbetsmarknaden en på eftergymnasialt utbildade beräknas öka kraftigt fram till år 23. Även efterfrågan ökar, men inte i samma utsträckning som tillgången. på

Läs mer

De senaste årens utveckling

De senaste årens utveckling Arbetsmarknaden Sedan 1997 har antalet sysselsatta ökat med 22 personer, om man jämför de tre första kvartalen respektive år. Antalet sysselsatta är dock fortfarande cirka 8 procent lägre än 199. Huvuddelen

Läs mer

Löneskillnader mellan offentlig och privat sektor

Löneskillnader mellan offentlig och privat sektor Fokus på näringsliv och arbetsmarknad Löneskillnader Löneskillnader mellan offentlig och privat sektor Clara Ferdman 15 Sofia Nilsson 15 Av de cirka 3,5 miljoner anställda i Sverige år 2004 arbetade drygt

Läs mer

Prognos våren 2011 Arbetsmarknadsutsikter Kalmar län 2011-2012

Prognos våren 2011 Arbetsmarknadsutsikter Kalmar län 2011-2012 Prognos våren 2011 Arbetsmarknadsutsikter Kalmar län 2011-2012 Fortsatt stark efterfrågan 2011 och 2012 POSITIV FRAMTIDSTRO BLAND FÖRETAG I KALMAR LÄN Svensk ekonomi är inne i en period av stark tillväxt.

Läs mer

Statistik sydöstra Skåne

Statistik sydöstra Skåne Leader Sydöstra Statistik sydöstra Tabeller och grafer: Sida: Områdets storlek 2 Medelålder 2 Befolkning i och utanför tätorter 2 Befolkning - åldersuppdelad 3 Befolkning - ålder- och könsuppdelad 3 Andel

Läs mer

Arbetsmarknadsbarometern 2010. Richard Palmer, ÅSUB

Arbetsmarknadsbarometern 2010. Richard Palmer, ÅSUB Arbetsmarknadsbarometern 2010 Richard Palmer, ÅSUB Arbetslösheten 4,0 Öppen arbetslöshet januari 2008-maj 2010 3,5 3,0 2,5 2,0 1,5 1,0 2010 2009 2008 0,5 0,0 2 Negativ tillväxt på arbetsmarknaden för andra

Läs mer

Utrikesfödda på arbetsmarknaden

Utrikesfödda på arbetsmarknaden PM 1(10) på arbetsmarknaden PM 2 (10) Inledning Sverige har blivit ett alltmer mångkulturellt samhälle. Omkring 18 procent av befolkningen i åldern 16-64 år är född i något annat land. Syftet med denna

Läs mer

Mer information om arbetsmarknadsläget i Södermanlands län i slutet av januari månad 2013

Mer information om arbetsmarknadsläget i Södermanlands län i slutet av januari månad 2013 2013-02-08 Mer information om arbetsmarknadsläget i Södermanlands län i slutet av januari månad 2013 Fler lediga platser Under januari anmäldes 1 900 lediga platser till Arbetsförmedlingen i länet och

Läs mer

StatistikInfo. Arbetspendling till och från Västerås år 2013. Statistiskt meddelande från Västerås stad, Konsult och Service 2015:6.

StatistikInfo. Arbetspendling till och från Västerås år 2013. Statistiskt meddelande från Västerås stad, Konsult och Service 2015:6. StatistikInfo Statistiskt meddelande från Västerås stad, Konsult och Service 2015:6 Arbetspendling till och från Västerås år 2013 [Skriv text] Konsult och Service, 721 87 Västerås 021-39 00 00, www.vasteras.se

Läs mer

KARLSTAD I FICKFORMAT

KARLSTAD I FICKFORMAT KARLSTAD I FICKFORMAT 2012 BEFOLKNINGSTÄTHET OCH YTA Befolkningstäthet Land Vatten 74 invånare per km 2 (Karlstad) 1 169 km 2 349 km 2 23 invånare per km 2 (Riket) ÅLDERSFÖRDELNING 2011 Antal invånare

Läs mer

Så har yrke kopplats till avtal i kommuner, landsting och regioner

Så har yrke kopplats till avtal i kommuner, landsting och regioner Så har yrke kopplats till avtal i kommuner, landsting och regioner SSYKkod Yrke Avtal 1110 Högre ämbetsmän och politiker "Chefsavtal" 1210 Verkställande direktörer, verkschefer "Chefsavtal" 1226 Verksamhetschefer

Läs mer

Nystartsjobben en sammanställning av de första tolv veckorna. 28 mars 2007

Nystartsjobben en sammanställning av de första tolv veckorna. 28 mars 2007 Nystartsjobben en sammanställning av de första tolv veckorna. 28 mars 2007 www.nystartsjobb.se Nystartsjobben Nystartsjobben infördes den 1 januari 2007. Syftet med nystartsjobben är att stimulera arbetsgivare

Läs mer

Ingenjörernas arbetsmarknad

Ingenjörernas arbetsmarknad 2013-11-22 Olle Dahlberg Ingenjörernas arbetsmarknad Hösten 2013 med blickar framåt och bakåt Mer om ingenjörer finns alltid att läsa på Ingenjörsbloggen (ingenjorsbloggen.se) Box 1419, 111 84 Stockholm,

Läs mer

PROGNOS 2014 2015 Arbetsmarknad Hallands län

PROGNOS 2014 2015 Arbetsmarknad Hallands län PROGNOS 2014 2015 Arbetsmarknad Hallands län 1 PROGNOSEN Stark konjunktur i Hallands län Den globala ekonomin fortsätter att förstärkas under 2014 och 2015, vilket medför att världshandeln ökar. Utvecklingen

Läs mer

Arbetskraftsbarometern 12 Utsikterna på arbetsmarknaden för 72 utbildningar

Arbetskraftsbarometern 12 Utsikterna på arbetsmarknaden för 72 utbildningar INFORMATION OM UTBILDNING OCH ARBETSMARKNAD 212:2 Arbetskraftsbarometern 12 Utsikterna på arbetsmarknaden för 72 utbildningar INFORMATION OM UTBILDNING OCH ARBETSMARKNAD 212:2 Arbetskraftsbarometern 12

Läs mer

Trender i utvecklingen på Eskilstunas arbetsmarknad

Trender i utvecklingen på Eskilstunas arbetsmarknad Trender i utvecklingen på Eskilstunas arbetsmarknad Del1: Arbetsmarknaden för kvalificerad arbetskraft 2011-09-12 1 Rapportens syfte och innehåll Syftet med rapporten är att öka kunskapen om förändringar

Läs mer

Befolkning, sysselsättning och pendling

Befolkning, sysselsättning och pendling Kommunstyrelseförvaltningen Ylva Petersson 213-4-24 Innehåll 1 Inledning 5 2 Befolkningsutveckling 6 3 Befolkningsförändring 7 3.1 Födda... 8 3.1.1 Födda i Arboga jämfört med riket, index... 8 3.1.2 Fruktsamhet...

Läs mer

Rapport 2006:20 R. Redovisning av basårutbildningen våren 2006

Rapport 2006:20 R. Redovisning av basårutbildningen våren 2006 Rapport 2006:20 R Redovisning av basårutbildningen våren 2006 Högskoleverket Luntmakargatan 13 Bo 7851, 103 99 Stockholm tfn 08-563 085 00 fa 08-563 085 50 e-post hsv@hsv.se www.hsv.se Redovisning av basårutbildningen

Läs mer

Utbildning och arbetsmarknad

Utbildning och arbetsmarknad Utbildning och arbetsmarknad Relationen mellan utbildning och arbetsmarknad kan beskrivas på olika sätt. Prognoser av de framtida behoven av utbildade inom olika områden visar att det kommer att råda brist

Läs mer

Rapport 2011:3. Arbetslösheten bland flyktingar i Södermanland

Rapport 2011:3. Arbetslösheten bland flyktingar i Södermanland Rapport 2011:3 Arbetslösheten bland flyktingar i Södermanland Länsstyrelsen Ansvarig utgivare År 2011 611 86 Nyköping Lucie Riad Nr 3 Tel växeln: 0155-26 40 00 ISSN 1400-0792 E-post: sodermanland@lansstyrelsen.se

Läs mer

Landareal: 422 kvkm Invånare per kvkm: 92. Ålder. Folkmängd 31 december 2006 Befolkningsförändring 1996 2006

Landareal: 422 kvkm Invånare per kvkm: 92. Ålder. Folkmängd 31 december 2006 Befolkningsförändring 1996 2006 Ängelholm Landareal: kvkm Invånare per kvkm: Folkmängd december,,, Antal barn/person,,, Summerad fruktsamhet Antal Födda Döda Ålder Folkmängd december Befolkningsförändring Ålder uell fördelning År Antal

Läs mer

Arbetsmarknadsbarometern 2011. På uppdrag av landskapsregeringen och AMS

Arbetsmarknadsbarometern 2011. På uppdrag av landskapsregeringen och AMS Arbetsmarknadsbarometern 2011 På uppdrag av landskapsregeringen och AMS Katarina Fellman 17.6.2011 Arbetslöshetsgrader och nettoinflyttning 1990-2011 % 20 18 16 14 12 10 8 6 4 2 Personer 275 250 225 200

Läs mer

SLU-doktorernas arbetsmarknad

SLU-doktorernas arbetsmarknad Ledningskansliet 2009-09-17 Olof Ingesson Lotta Hansson SLU-doktorernas arbetsmarknad Bakgrund Under åren 1996-2006 har 1520 personer tagit en doktorsexamen vid SLU. I syfte att ta reda på inom vilken

Läs mer

Utvecklingen i Ängelholm och omvärlden

Utvecklingen i Ängelholm och omvärlden Utvecklingen i Ängelholm och omvärlden Historiken och nuläge Utvecklingtendenser Ängelholm i Öresundsregionen Några avslutande reflektioner Befolkningsförändringar 2009 Andel personer som är arbetslösa

Läs mer

Möjligheter och utmaningar för framtidens kompetensförsörjning Lokal prognos för kommunerna Karlskoga och Degerfors

Möjligheter och utmaningar för framtidens kompetensförsörjning Lokal prognos för kommunerna Karlskoga och Degerfors Presentation av rapporten Möjligheter och utmaningar för framtidens kompetensförsörjning Lokal prognos för kommunerna Karlskoga och Degerfors Rapporten presenterades för arbetsgivare, pp p g, utbildningsmäklare

Läs mer

STOCKHOLMS HANDELSKAMMARES ANALYS 2014:2 ARBETSKRAFTSINVANDRINGEN ÄR AVGÖRANDE FÖR STOCKHOLMSJOBBEN

STOCKHOLMS HANDELSKAMMARES ANALYS 2014:2 ARBETSKRAFTSINVANDRINGEN ÄR AVGÖRANDE FÖR STOCKHOLMSJOBBEN 2014 STOCKHOLMS HANDELSKAMMARES ANALYS 2014:2 ARBETSKRAFTSINVANDRINGEN ÄR AVGÖRANDE FÖR STOCKHOLMSJOBBEN 2 Ständig brist på kompetent arbetskraft Stockholm är en av Västeuropas snabbast växande städer

Läs mer

RIKET 2015 TEMPEN PÅ MOTORBRANSCHEN. Företagen saknar kompetent personal samtidigt som färre studerar på gymnasiets fordons- och transportprogram

RIKET 2015 TEMPEN PÅ MOTORBRANSCHEN. Företagen saknar kompetent personal samtidigt som färre studerar på gymnasiets fordons- och transportprogram TEMPEN PÅ MOTORBRANSCHEN RIKET 2015 Företagen saknar kompetent personal samtidigt som färre studerar på gymnasiets fordons- och transportprogram En rapport framtagen av Motorbranschens- och Lackerarnas

Läs mer

ANTALET SYSSELSATTA ÖKAR SVAGT

ANTALET SYSSELSATTA ÖKAR SVAGT Prognos 2012 Hallands län: Dämpad framtidsoptimism bland de halländska företagen I Hallands län har företag inom alla branscher upplevt två mycket goda år av återhämtning efter finanskrisen. Det har lett

Läs mer

Forskande och undervisande personal

Forskande och undervisande personal Universitetskanslersämbetet och SCB 9 UF 23 SM 1301 Forskande och undervisande personal I gruppen forskande och undervisande personal ingår anställningskategorierna, professorer, lektorer, adjunkter, meriteringsanställningar

Läs mer

Högskoleutbildningarna och arbetsmarknaden

Högskoleutbildningarna och arbetsmarknaden Rapport 212:22 R Högskoleutbildningarna och arbetsmarknaden Ett planeringsunderlag inför läsåret 213/14 AGRONOM HORTONOM APOTEKARE ARBETSTERAPEUT ARKITEK TEKS- OCH INFORMATIONSVETARE BIOMEDICINSK ANALYTIKER

Läs mer

KONJUNKTURLÄGE VÄSTERBOTTEN

KONJUNKTURLÄGE VÄSTERBOTTEN KONJUNKTURLÄGE VÄSTERBOTTEN HÖSTEN 2013 KONJUNKTURLÄGE VÄSTERBOTTEN publiceras av Region Västerbotten. Här analyseras den regionala konjunkturutvecklingen och de långsiktiga förutsättningarna för framtida

Läs mer

Tillväxt och utveckling i Göteborgsregionen

Tillväxt och utveckling i Göteborgsregionen Rapport 2014:10 Regionutvecklingssekretariatet Tillväxt och utveckling i Göteborgsregionen Tillväxt och utveckling i Göteborgsregionen ingår i en serie rapporter som beskriver förutsättningar för tillväxt

Läs mer