Sörmland 2030 En utbildningsoch arbetsmarknadsprognos. En rapport framtagen av Expekta AB På uppdrag av Regionförbundet Sörmland

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Sörmland 2030 En utbildningsoch arbetsmarknadsprognos. En rapport framtagen av Expekta AB På uppdrag av Regionförbundet Sörmland"

Transkript

1 Sörmland 23 En utbildningsoch arbetsmarknadsprognos En rapport framtagen av Expekta AB På uppdrag av Regionförbundet Sörmland

2

3 Förord Möjligheten att kunna rekrytera personal med rätt kompetens är en av förutsättningarna för att sörmländska företag ska kunna växa och att nya företag ska vilja etablera sig i länet. I Svenskt Näringslivs rekryteringsenkät 212 för Sörmland framgår det att 54 procent av de tillfrågade företagen i Sörmland upplever ganska eller mycket stora svårigheter med att rekrytera. De främsta anledningarna till svårigheterna med att rekrytera är bristen på personer med rätt yrkeserfarenhet och bristen på personer med rätt utbildning. Även den offentliga sektorn har stora svårigheter att rekrytera personer inom vissa yrkesgrupper. Utbildnings- och arbetsmarknadsprognosen för Sörmland som presenteras här syftar till, att inom ramen för kompetensplattformens uppdrag, initiera en diskussion om vilka insatser som är möjliga för att förbättra matchningen på arbetsmarknaden. Prognosen ska på ett enkelt och konkret sett, bidra till att visa vilka utmaningar som finns på den sörmländska arbetsmarknaden. Regionens utbildningsaktörer har ett ansvar på samma sätt som arbetsgivarna att göra de yrken, där det idag och i framtiden kommer att råda brist på kompetent personal, så attraktiva att ungdomar vill söka sig till dessa branscher. Prognosen bekräftar vikten av att se på kompetensfrågan utifrån ett storregionalt perspektiv. För vissa krävs det att dessa anordnas lokalt men för andra är det mindre viktigt. Rapporten ingår i Sörmlands kompertensplattforms rapportserie, som är en del i Regionförbundet Sörmlands uppdrag från staten att ge ökad kunskap och bättre samverkan inom arbetsmarknads-, kompetensförsörjnings-, och utbildningsområdet. På finns hela materialet att ladda ner om du vill använda statistiken i egna presentationer. Göran Norberg Förbundsdirektör, Regionförbundet Sörmland

4 Utmaningar för sysselsättningen Inledning Den utbildnings- och arbetsmarknadsprognos för Sörmland som redovisas i denna rapport syftar till, att inom ramen för kompetensplattformens uppdrag, initiera en diskussion om vilka insatser som är möjliga för att förbättra matchningen på arbetsmarknaden. Den kan också bidra till att ungdomar får en insikt i hur arbetsmarknaden verkligen är och hur den kommer att utvecklas. Prognosen ska därmed, på ett enkelt och konkret sett, bidra till att visa vilka utmaningar som finns på den sörmländska arbetsmarknaden framöver För att nå balans på arbetsmarknaden krävs dels att utbildningssystemet är dimensionerat efter arbetsgivarnas behov dels att studenterna lockas att söka just de som leder till balans på arbetsmarknaden. Rapporten bekräftar också vikten av att se på kompetensfrågan utifrån ett storregionalt perspektiv. För vissa krävs att dessa anordnas lokalt, för andra är det mindre viktigt. Vi har också noterat att relativt många pendlar till angränsande län och att denna pendling följer de funktionella samband som finns både inom länet och till angränsande län. En förutsättning för att Sörmlands företag ska kunna expandera och för att nya företag ska vilja etablera sig i länet är möjligheten att rekrytera personal med rätt kompetens väsentlig. Här har regionens utbildningsaktörer ett ansvar på samma sätt som arbetsgivarna och dess arbetsgivarorganisation har ett ansvar för att marknadsföra sin verksamhet och skapa förutsättningar för att ungdomar ska vilja söka sig till dessa branscher. Syfte med rapporten är: Rapportera regionförbundets uppdrag om kompetensplattformen till regeringen angående balansen på arbetsmarknaden samt ge en prognos för framtiden. Presentera ett kunskapsunderlag som kan användas för diskussioner i länet. 4

5 Vi utgår från en nationell studie Metod Utgångspunkten för att ta fram en utbildnings- och arbetsmarknadsprognos för Sörmland har varit att sammanställa så mycket som möjligt av befintliga rapporter och databaser. De underlag som huvudsakligen har använts är följande: SCB, Trender och prognoser 211. Länsstyrelsen i Stockholms län, Stockholm 22. Svenskt näringsliv, Högskolekvalitet 212: Får studenter jobb efter examen? Högskoleverket, Etableringen på arbetsmarknaden 29 examinerade läsåret 27/8. Arbetsförmedlingen, Arbetsmarknadsprognos 211. Regionförbundet, Rekryteringsprognos och högskoleanalys 212. Arbetsförmedlingen, Var finns jobbet? Bedömning för 213 och första halvåret 214. Regionförbundets databas. SCB, Befolkningens utbildning och sysselsättning 21. Sörmlands Sparbank, Tillväxtindex. Grunden för denna rapport är SCB, Trender och prognoser 211. Denna nationella prognos har sedan räknats om med aktuell statistik för Sörmland. Däremot har vi initialt behållit SCB:s bedömningar/framskrivningar vad gäller tillgång och efterfrågan på arbetskraft. Vart och en av de framtagna na har sedan analyserats utifrån ett Sörmlandsperspektiv. Hela prognosen är därefter diskuterad vid en work shop där företrädare för olika sektorer medverkat. Resultatet är en rapport som speglar en rimlig utveckling på den sörmländska utbildnings- och arbetsmarknaden givet att utvecklingen fortsätter utifrån det mönster vi ser idag. Eftersom denna rapport ska utgöra ett diskussionsunderlag i arbetet med att förbättra kompetensförsörjningen i Sörmland återfinns inte några tabeller eller databaser i materialet. Beskrivningen av tillgång och efterfrågan på arbetskraft redovisas i diagramform. Förhoppningen är att prognosen ska bidra till att öka matchningen inom just Sörmlands arbetsmarknad. 5

6 Befolkningsutvecklingen En ökande befolkning Sveriges folkmängd har ökat kraftigt de senaste åren och var nästan 9,5 miljoner i slutet av 211. SCB beräknar att folkmängden ska vara 1,3 miljoner år 23. Det vill säga drygt 8 fler personer än idag. Över tiden följer Sörmland, rikets fluktuationer vad gäller befolkningstillväxt och uppvisar också en kraftig befolkningsökning de senaste åren. Sörmlands befolkningstillväxt är dock på en lägre nivå än riket som helhet och har under perioder haft en negativ befolkningsförändring. Det kan här tilläggas att Stockholms län uppvisar en dubbelt så kraftig befolkningstillväxt de senaste åren än riket som helhet. Värt att notera är skillnader i storheter där Stockholms län växt med 164 invånare de senaste fem åren medan motsvarande siffra för Sörmland är 8 8 personer. Detta innebär att Stockholms län växer med mer än halva Sörmlands befolkning vart femte år. SCB konstaterar i Trender och prognoser 211 att den starkast växande åldersgruppen i Sverige är ålderspensionärerna. Den gruppen uppgick till 1,7 miljoner år 21 och förväntas öka med drygt 3 procent, till 2,3 miljoner, fram till år 23. Befolkningen i yrkesaktiv ålder, 2-64 år, väntas öka med 15 personer till drygt 5,5 miljoner år 23. Denna ökning står utrikes födda personer för. De väntas öka med 28 personer medan personer födda i Sverige väntas minska med 13. 6

7 Förvärvsintensitet Större andel högutbildade än lågutbildade förvärvsarbetar Det finns ett tydligt samband mellan utbildningsnivå och förvärvsintensitet. Den högutbildade delen av befolkningen förvärvsarbetar i större utsträckning än de med lägre utbildning. År 21 förvärvsarbetade 78 procent av Sveriges befolkning i åldern år. Motsvarande andel för högutbildade var 86 procent. Bland lågutbildade var 62 procent förvärvsarbetande. har följaktligen högre utbildningsnivå än icke förvärvsarbetande. Totalt sett har Stockholms län lika stor andel förvärvsarbetande som riket. Sörmland ligger något lägre med en förvärvsintensitet på 77 procent. Såväl Stockholms län som Sörmland uppvisar en högre andel förvärvsarbetande bland högutbildade än riket, 87 procent, medan motsvarande siffra för lågutbildade i Sörmland är 59 procent. Det kan därmed konstateras att för Sörmlands del leder en eftergymnasial utbildning till högre andel förvärvsarbetande än i riket som i Stockholms län. Däremot kan på motsvarande sätt konstateras att kortare utbildning leder till lägre förvärvsintensitet än i riket såväl som i Stockholms län. Det finns flera förklaringar till att förvärvsintensiteten ökar med högre utbildning. Strukturförändringar inom näringslivet och arbetslivet har medfört att kunskapskraven har ökat. Idag krävs oftast minst en gymnasieutbildning för många jobb. Det bör också noteras att bland den yngre delen av befolkningen finns dessutom många studerande som inte hunnit skaffa sig högre utbildning och som på grund av studier inte förvärvsarbetar. Äldre personer är överrepresenterade i gruppen med enbart förgymnasial utbildning. 7

8 Den generella utbildningsnivån Utbildningsnivån i länet Vid en jämförelse av utbildningsnivån för Sörmland med riket och Stockholm län kan noteras att Sörmland har en lägre utbildningsnivå än såväl riket som Stockholms län. Andelen sörmlänningar med högre utbildning, det vill säga personer med en eftergymnasial utbildning som är längre än tre år, uppgick till 17,2 procent. Motsvarande siffra för Stockholm är 3,6 procent. När vi på motsvarande sätt tittar på lågutbildade, det vill säga personer som endast genomgått utbildning på förgymnasial nivå, är siffran för Sörmland 16,8 procent medan motsvarande siffra för Stockholm är 12,5 procent. Kvinnor högre utbildade än män men förvärvsarbetar mindre Kvinnor har en högre utbildningsnivå än män i befolkningen totalt. Denna skillnad gäller även för Sörmland. Men trots det positiva sambandet mellan utbildningsnivå och förvärvsarbete så är kvinnor totalt sett förvärvsarbetande i något lägre utsträckning än män, 77 respektive 8 procent i åldern år förvärvsarbetade under år 21. För Sörmland är skillnaden ännu större där motsvarande siffra är 75 respektive 8 procent. När det gäller högutbildade personer förvärvsarbetar kvinnor i något större utsträckning än män. För övriga utbildningsnivåer arbetar dock männen i större utsträckning.

9 En av många utmaningar Låg förvärvsintensitet hos utrikes födda även bland högutbildade Utbildningsnivån för den utrikes födda befolkningen skiljer sig något från den inrikes födda befolkningen. Andelen högutbildade är lika stor för båda grupperna, men det är en större andel invandrade personer som är lågutbildade. Av de lågutbildade utrikes födda är det många som har kortare utbildning än motsvarande svensk grundskola. Gruppen utrikes födda är mycket heterogen och olika invandrargrupper uppvisar stora olikheter vad gäller utbildning. Utrikes födda förvärvsarbetar i klart mindre utsträckning än svenskfödda. Totalt förvärvsarbetade 84 procent av de svenskfödda och 57 procent av de utrikes födda i åldern år. Skillnaden kvarstår även om hänsyn tas till utbildningsnivån. Av de utrikesfödda med en lång eftergymnasial utbildning i åldern år förvärvsarbetade 66 procent. Bland svenskfödda med motsvarande utbildningsnivå förvärvsarbetade 91 procent. Procent Totalt Andel förvärvsarbetande Förgymn. Utb. Gymnasial utb. Eftergymn Eftergymn utb. utb. 3 år Kortare eller än 3 år längre Födda i Sverige Utrikes födda

10 Sammanfattning av branschvisa bedömningar Analysen Analysen är uppdelad utifrån utbildningsnivå vilket innebär följande fyra grupper: Folk- och grundskoleutbildning Gymnasial nivå Gymnasial- och eftergymnasial nivå Eftergymnasial nivå Folk- och grundskoleutbildning Personer med folk- och grundskolutbildning som högsta utbildningsnivå har minskat kraftigt sedan år 2. Gruppen förväntas dessutom fortsätta att minska under prognosperioden i ungefär samma utsträckning som efterfrågan. Numera kräver de flesta arbetsgivare minst en gymnasial utbildning för att vara anställningsbar. Denna utbildningsgrupp är överrepresenterad i Sörmland jämfört med övriga riket. för denna utbildningsgrupp är personal inom vård och omsorg samt försäljare inom detaljhandeln. Gymnasial nivå Inom denna grupp har tolv allmänna analyserats. Här skiljer sig möjligheterna åt beroende på vilken inriktning som väljs. Inom två prognostiseras balans under prognosperioden, överskott för fyra och en bristsituation för fem och för en av na har vi valt att inte ge någon tillgångsprognos. För att särskilt lyfta fram några inom denna grupp kan vi nämna omvårdnadsutbildningen. Här prognostiseras en kraftig bristsituation under hela prognosperioden. Intresset för utbildningen är liten samtidigt som efterfrågan på utbildad personal stiger. Om inte trenden vänder kommer en allt mindre del av personalen inom vård och omsorg att ha adekvat utbildning. Om trenden fortätter kommer det att saknas drygt 4 5 personer med vård- och omsorgsutbildning i Sörmland. En annan utbildning där brist kommer att uppstå är industriutbildningen. et sökande är lågt vilket i förlängningen gör att tillgången minskar. 1

11 Sammanfattning av branschvisa bedömningar När det gäller handels- och administrationsutbildningen har vi valt att inte redovisa någon tillgångsprognos eftersom prognosen har visat sig kunna vara missvisande för branschen. Det vanligaste yrket för personer med handels- och administrationsutbildning är som vård- och omsorgspersonal medan många inom handeln saknar adekvat utbildning. Vi drar slutsatsen att handeln anställer personal utifrån personliga egenskaper och inte i första hand utifrån utbildning. Prognosen pekar också på ett underskott av personal med transportutbildning. Logistikbranschen växer i Sörmland likväl som i övriga riket. Bristen på transportutbildade kan utgöra ett hinder för expansion. Det är dock ett flertal som försörjer transportbranschen med personal varför det inte går att peka ut en enskild utbildning som mer angelägen än en annan. Eftergymnasial nivå Totalt sett har 37 högskole analyserats. Utbud och efterfrågan inom dessa skiljer sig åt under prognosperioden. Generellt sett kan vi säga att de som riktar sig till yrken inom offentlig verksamhet uppvisar en stor efterfrågan och inom flertalet av dessa yrken prognostiserar vi en betydande bristsituation. Exempel på brist är fritidspedagoger, förskollärare, lärare, sjukgymnaster och läkare. Till lista kan läggas tandläkarutbildade och tandsköterskeutbildade, där prognostiseras också ett stort underskott. Det finns högskole där vi prognostiserar ett överskott av utbildad personal. Exempel på dessa yrken är; personal- och beteendevetare, journalist- och medievetenskaplig utbildning, konstnärlig utbildning, humanistutbildning samt till viss del ekonomutbildning och juristutbildning. Var bristerna kommer att uppstå för dessa grupper är svårt att förutse, bland annat beroende på att na är utbytbara mellan flera olika yrken. Till exempel anställs jurister på samma arbetsmarknad som samhällsvetare och ekonomer. 11

12 Analyserade utbildningsgrupper Utbildningsgrupp Allmän utbildning 1Z, 2Z Folk- och grundskoleutbildning Gymnasial nivå 73B Barn- och fritidsutbildning 53B Byggutbildning 53E Data-, el och energiteknisk utbildning 53F Fordons- och farkostutbildning 33H Handels- och administrationsutbildning 3A, 3N, 23E, 33E Högskoleförberedande utbildning 53V, 53X Industriutbildning 63Z Naturbruksutbildning 73O, 73X Omvårdnadsutbildning 83R Restaurang och livsmedelsutbildning 83T Transportutbildning 53R VVS-utbildning Analysen är uppdelad utifrån utbildningsnivå vilket innebär följande fyra grupper, Folk- och grundskoleutbildning Gymnasial nivå Gymnasial- och eftergymnasial nivå Eftergymnasial nivå Här redovisas alla de som har analyserats. Gymnasial- och eftergymnasial nivå 53A, 55H-L Gymnasie- och högskoleingenjörsutbildning 73T Tandsköterskeutbildning 12

13 Analyserade utbildningsgrupper Utbildningsgrupp 65J 75A 75B 55A 35B 75D 55F 55D 55E 55C 55B-G 35E 15F 15B 15G Allmän utbildning Eftergymnasial nivå Agronom och hortonomutbildning Apotekarutbildning Arbetsterapeututbildning Arkitektutbildning Biblioteks- och informationsvetenskaplig utbildning Biomedicinsk analytikerutbildning Civilingenjörsutbildning: Kemi-, bio-, materialoch geoteknik Civilingenjörsutbildning: Maskin-, fordonsoch farkostteknik Civilingenjörsutbildning: Teknisk fysik, elektro- och datateknik Civilingenjörsutbildning: Väg och vatten, byggnad och lantmäteri Civilingenjörsutbildning Totalt Ekonomiutbildning Fritidspedagogutbildning Förskollärarutbildning Grundskollärarutbildning tidigare år 15H, 15P Grundskollärarutbildning senare år och gymnasielärare Utbildningsgrupp 25H 35M 35J 45K 25K 75H 35F 45D 35P 75J 35S 75L 75N Allmän utbildning Humanistutbildning Journalistik- och medievetenskaplig utbildning Juristutbildning Kemistutbildning Konstnärlig utbildning Läkarutbildning Personal- och beteendevetarutbildning Programmerar- och systemvetarutbildning Psykologutbildning Receptarieutbildning Samhällsvetar- och förvaltningsutbildning Sjukgymnastutbildning Sjuksköterskeutbildning 13

14 Definitioner I den följande analysen av allmänna finns värden redovisade som ska utgöra ett stöd för diskussioner och informationsmöten. Här nedan följer en vägledning över vilka värden som redovisas. Uppgifterna är hämtade från SCB, RAMS för år 2 och 29. Regionala siffror baseras på summan av länets kommuner. Med ej sysselsatta menas alla i arbetsför ålder som inte är anställda. Hit räknas även förtidspensionerade men inte arbetssökande. Pendling 21 Siffrorna avser endast pendling till och från Sörmland. Pendling mellan sörmländska kommuner ingår inte. Kvoten avser nattbefolkning. Uppgifterna är hämtade från SCB, LISA 21. Andel med aktuell utbildning i förhållande till riket Procentsiffran för motsvarar Sörmlands andel av samtliga utbildade i riket. Detta värde kan ses som ett normalvärde eller riktvärde för Sörmlands andel. Sörmlands andel var år 21, 2,48 procent och detta värde redovisas under samtliga. Dessutom redovisas ett värde specifikt för respektive utbildning. Ett värde som är högre än 2,48 procent indikerar att förhållandevis fler sörmlänningar har den utbildningen än personer i övriga landet. På samma sätt indikerar en lägre siffra att färre sörmlänningar har den aktuella utbildningen än personer i övriga landet. Uppgifterna om de vanligaste yrkena är hämtade från SCB:s yrkesregister kombinerat med uppgifter från registret över befolkningens utbildning. I yrkesregistret är yrkena klassificerade enligt svensk standard för yrkesklassificering (SSYK) 14

15 Folk- och grundskoleutbildning 2 29 Riket 4,1 % 46,6 % Sörmland 36,8 % 43,2 % Pendling 21 Ej pendlare % Inpendlare 1 1 6,2 % Utpendlare ,2 % Folk och grundskoleutbildning Vård- och omsorgspersonal Försäljare detaljhandel 98 Bygg- och anläggningsarbetare 67 Städare 635 Fordonsförare 631 Andel med aktuell utbildning i förhållande till riket. Folk- och grundskoleutbildning 2,78 % et förvärvsarbetande i Sörmland med folk- och grundskola som högsta utbildning uppgick 29 till personer vilket är en minskning med 6 61 personer eller 3 procent sedan år 2. Såväl tillgång som efterfrågan på den här personalkategorin beräknas minska under prognosperioden. Minskningen på tillgångssidan beror främst på stora pensionsavgångar och minskningen på efterfrågesidan beror på att arbetsgivarna i allt högre grad ställer krav på gymnasial utbildning som lägsta utbildningsnivå. Det ska också noteras att andelen som inte är sysselsatt uppgår till drygt 43 procent vilket är den högsta andelen av samtliga undersökta. Vi kan också notera låga pendlingstal för denna utbildningsgrupp. 15

16 Gymnasial nivå

17 Barn- och fritidsutbildning 2 29 Riket 21,4 % 21,2 % Sörmland 23,7 % 22,7 % Pendling 21 Ej pendlare ,3 % Inpendlare 115 4,4 % Utpendlare 255 9,7 % Barn- och fritidsutbildning Vård- och omsorgspersonal 1422 Försäljare, detaljhandeln 135 Förskollärare, fritidspedagoger 74 Städare 53 Köks- och restaurangbiträde 43 Övrig kontorspersonal 4 Andel med aktuell utbildning i förhållande till riket Barn- och fritidsutbildning 2,87 % et förvärvsarbetande i Sörmland, med barn- och fritidsutbildning som högsta utbildning, uppgick 29 till personer vilket är en ökning med 15 personer sedan år 2. Många med barn- och fritidsutbildning arbetar idag inom vården och förväntas göra detta även framöver vilket bidrar till en ökad efterfrågan på denna utbildningsgrupp. Kompetenskraven inom barnomsorgen höjs och förskolelärare efterfrågas i större utsträckning. Men även efterfrågan på barn- och fritidsutbildade väntas öka i takt med att barnkullarna ökar. Vi kan vänta oss en arbetskraftsbrist på barn- och fritidsutbildade. Det bör noteras att det idag är brist på förskollärare samtidigt som många arbetsgivare beslutat om att öka andelen pedagogiskt utbildade ytterligare. Gymnasieutbildning erbjuds i Eskilstuna, Flen, Katrineholm Nyköping och Strängnäs. 17

18 Byggutbildning 2 29 Riket 16,2 % 14,5 % Sörmland 16,7 % 14,2 % Pendling 21 Ej pendlare ,9 % Inpendlare 269 7,4 % Utpendlare ,1 % Byggutbildning Byggnads- och anläggningsarbetare Målare, lackerare, sotare med flera Byggnadshantverkare 196 Ingenjörer, Tekniker 83 Gjutare, svetsare, plåtslagare 82 Fordonsförare 8 Andel med aktuell utbildning i förhållande till riket. Byggutbildning 3,5 % et förvärvsarbetande i Sörmland med byggutbildning som högsta utbildning uppgick år 29 till personer vilket är en ökning med 6 personer eller 23 procent. Byggbranschen lever under stora fluktuationer som i det kortare perspektivet kan påverka den enskildes möjligheter att få arbete. På lite längre sikt bedöms efterfrågan öka, mest beroende på behovet av fler bostäder och stora infrastrukturprojekt i regionen. Intresset för utbildningen är stort i kombination med låg medelålder gör det att tillgången kommer att öka i motsvarande omfattning som efterfrågan. Utbildningen bedrivs i Eskilstuna, Katrineholm och Nyköping. 18

19 Data, el- och energiteknisk utbildning 2 29 Riket 13,9 % 16,3 % Sörmland 16,1 % 18,2 % Pendling 21 Ej pendlare ,7 % Inpendlare 287 6,6 % Utpendlare ,3 % Data, el- och energiteknisk utbildning Byggnadshantverkare 635 Ingenjörer och tekniker 282 Elmontörer, tele och elreparatör 265 Processoperatörer vid stålverk 194 Säljare, inköpare, mäklare med flera 131 Lager- och transportassistenter 128 Andel med aktuell utbildning i förhållande till riket. Byggutbildning 2,72 % et förvärvsarbetande i Sörmland med data, el- och energiteknisk utbildning som högsta utbildning uppgick år 29 till vilket är en ökning med 442 personer eller 15 procent sedan år 2. Hur arbetsmarknaden ser ut för denna yrkesgrupp beror till stor del på förändringar i byggverksamheten och tillverkningsindustrin. Med tanke på bristen på bostäder inom flera kommuner samt stora infrastruktursatsningar i regionen förväntas efterfrågan öka. Med hänsyn tagen till den låga medelåldern och därmed också låga pensionsavgångar samt det stora inresset för utbildningen beräknas ett visst överskott fram till år 23. Utbildningen bedrivs i Eskilstuna, Katrineholm, Flen och Nyköping. 19

20 Fordons- och farkostutbildning Fordons- och farkostutbildning Riket 13,8 % 14,8 % 3 Sörmland 16,2 % 17,3 % Pendling 21 Ej pendlare ,8 % Inpendlare 191 6,5 % Utpendlare ,2 % Maskin- och motorreparatörer 431 Fordonsförare 159 Byggnads- och anläggningsarbetare 115 Processoperatörer, stålverk 18 Montörer 91 Gjutare, svetsare, plåtslagare 86 Andel med aktuell utbildning i förhållande till riket. Fordons- och farkostutbildning 2,83 % et förvärvsarbetande i Sörmland med fordons- och farkostutbildning som högsta utbildning uppgick år 29 till personer vilket är en ökning med 333 personer eller 16 procent sedan år 2. En allmän ökning av logistikbranschen gör att efterfrågan förväntas öka under prognosperioden. Enligt arbetsförmedlingen kommer behovet att rekrytera bilmekaniker med kunskaper för specifika fordonsmärken samt lastbilsmekaniker att öka de kommande åren. På sikt väntar dock gruppen fordonsutbildade att uppvisa en relativt balanserad arbetsmarknad. Fordons- och transportprogrammet bedrivs i Eskilstuna, Katrineholm och Nyköping. 2

21 Handels- och administrationsutbildning 2 29 Riket 21,6 % 22, % Sörmland 24, % 24, % Pendling 21 Ej pendlare ,8 % Inpendlare 37 4,9 % Utpendlare ,2% Handels- och administration Vård- och omsorgspersonal 9 Försäljare detaljhandel 899 Övrig kontorspersonal 456 Bokförings och redovisningsass 394 Säljare, inköp, mäklare med flera 377 Kontorssekreterare 35 Andel med aktuell utbildning i förhållande till riket. Handels- och administrationsutbildning 2,7 % et förvärvsarbetande i Sörmland med handels- och administrationsutbildning som högsta utbildning uppgick 29 till 6 66 personer vilket är en minskning med nästan 1 procent sedan år 2. av personal med handels- och administrationsutbildning har gradvis minskat över tiden. Minskningen bedöms dessutom fortsätta under prognosperioden. För denna utbildningsgrupp redovisas ingen tillgångsprognos eftersom utbytbarheten mellan personer med denna utbildning och exempelvis gymnasieskolans samhällsvetenskaplig- och ekonomiprogram är stor. En tillgångsbedömning som grundar sig enbart på personer med handel- och administrationsutbildning skulle inte ge en rättvisande bild. Handels- och administrationsprogrammet erbjuds i Eskilstuna, Flen, Katrineholm, Nyköping och Strängnäs. 21

22 Högskoleförberedande utbildning 2 29 Riket 24,3 % 25,2 % Sörmland 28,6 % 27,5 % Pendling 21 Ej pendlare ,6 % Inpendlare ,2 % Utpendlare ,4 % Högskoleförberedande utbildning Vård- och omsorgspersonal 1755 Försäljare detaljhandel 1155 Säljare, inköpare 633 Övrig kontorspersonal 39 Köks- och restaurangbiträde 29 Redovisningsekonom 293 Andel med aktuell utbildning i förhållande till riket. Högskoleförberedande utbildning 2,36 % I gruppen högskoleförberedande utbildning ingår samhällsvetenskaplig, social, humanistisk, naturvetenskaplig, estetisk samt handel/ekonomisk linje på gymnasial nivå. et förvärvsarbetande i Sörmland med högskoleförberedande utbildning som högsta utbildning uppgick 29 till personer vilket är en ökning med 27 procent sedan år 2. en på denna utbildningsgrupp väntas öka under perioden. Svårigheten att rekrytera vård- och omsorgspersonal med adekvat utbildning bidrar till att efterfrågan bedöms vara stigande under prognosperioden. Utbildningar bedrivs i Eskilstuna, Katrineholm, Strängnäs, Nyköping och Flen. 22

23 Gymnasial industriutbildning Industriutbildning Riket 22,8 % 24,3 % Sörmland 25,1 % 28,5 % Pendling 21 Ej pendlare ,5 % Inpendlare 465 6,2 % Utpendlare ,5 % Maskinoperatörer 645 Processoperatörer 571 Maskin- och motorreparatörer 374 Gjutare, svetsare 332 Byggnadshantverkare 331 Fordonsförare 274 Andel med aktuell utbildning i förhållande till riket. Industriutbildning 3,24 % et förvärvsarbetande i Sörmland med industriutbildning som högsta utbildning uppgick 29 till personer vilket är en minskning med drygt 1 personer eller 14 procent. Under många år har antalet förvärvsarbetande i tillverkningsindustrin minskat. I beräkningarna antas en fortsatt minskning fram till år 23. Det låga intresset för ungdomar att söka sig till utbildningen gör att tillgången på utbildad arbetskraft minskar och vi kan notera en bristsituation framöver. Det bör också noteras att en ökande del av personalen idag anställs av bemanningsföretag. Huvuddelen av dessa registreras i yrkesstatistiken som industriarbetare men tillhör branschen företagstjänster. Detta innebär att när sysselsättningen inom industrin minskar dyker dessa delvis upp som sysselsatta i tjänstesektorn. Industritekniska programmet erbjuds i Eskilstuna, Flen, Katrineholm, Nyköping, Strängnäs och Oxelösund.

24 Naturbruksutbildning 2 29 Riket 18,8 % 16,5 % Naturbruksutbildning Sörmland 18, % 15,8 % Pendling Ej pendlare ,9 % Inpendlare 154 6,7 % Utpendlare ,1 % Djuruppfödare, djurskötare 241 Växtodlare 213 Vård- och omsorgspersonal 167 Maskinförare 149 Växt, och djuruppfödare 128 Fordonsförare 89 Andel med aktuell utbildning i förhållande till riket. et förvärvsarbetande i Sörmland med naturbruksutbildning som högsta utbildning uppgick år 29 till 2 63 personer vilket är en ökning med knappt 1 personer sedan år 2. Gymnasieskolans treåriga naturbruksprogram har fyra inriktningar: djur, lantbruk, skog och trädgård. Eftersom inriktningarna är så olika varierar arbetsmarknadsutsikterna för olika grupper. Enligt arbetsförmedlingen har arbetsgivarna under hela 2-talet uppgett att det varit brist på sökande med naturbruksutbildning. Arbetsförmedlingens yrkeskompass visar dock på en relativt hög arbetslöshet. Naturbruksprogrammet erbjuds i Eskilstuna och Nyköping. Naturbruksutbildning 3,23 % 24

25 Omvårdnadsutbildning Omvårdnadsutbildning 2 29 Riket 19,8 % 19,9 % Sörmland 21,6 % 21, % Pendling 21 Ej pendlare ,1 % Inpendlare 227 3,2 % Utpendlare 551 7,9 % Vård- omsorgspersonal Försäljare, detaljhandel 135 Städare med flera 87 Övrig kontorspersonal 76 Behandlingsassistenter med flera 66 Redovisningsekonomer med flera 5 Andel med aktuell utbildning i förhållande till riket. Omvårdnadsutbildning 3,15 % et förvärvsarbetande i Sörmland med omvårdnadsutbildning som högsta utbildning uppgick 29 till 5 24 personer vilket är en minskning med nästan 8 personer eller 13 procent sedan år 2. Den relativt höga medelåldern medför höga pensionsavgångar under prognosperioden. Samtidigt är intresset för utbildningen inte tillräckligt stort, varför tillgången på utbildad personal beräknas minska kraftigt fram till år 23. Demografin medför samtidigt att kraven på vård och omsorg kommer att öka. Det bör noteras att ovanstående obalans förutsätter att arbetsgivarna rekryterar utbildad personal. Hittills har arbetsgivarna valt att även anställa personal som saknar adekvat utbildning. Vård- och omsorgsprogrammet erbjuds i Eskilstuna, Katrineholm, Nyköping och Strängnäs. 25

Utbildnings- och arbetsmarknadsprognos för Skåne med sikte på 2020

Utbildnings- och arbetsmarknadsprognos för Skåne med sikte på 2020 Utbildnings- och arbetsmarknadsprognos för Skåne med sikte på 22 Utbildningsprognoser Anders Axelsson, anders.axelsson@skane.se Christian Lindell, christian.lindell@skane.se Utbildningsprognos 21-22 Prognosen

Läs mer

Framtida utbildning och arbetsmarknad

Framtida utbildning och arbetsmarknad 2012-01-27 FOKUS: STATISTIK Framtida utbildning och arbetsmarknad År 2030 beräknas 170 utbildade saknas inom vården Fram till 2030 kommer både tillgång och efterfrågan av efter arbetskraft öka kraftigt.

Läs mer

VKL 21 oktober Kompetensplattformen. Regionala utbildnings- och arbetsmarknadsprognoser till 2025

VKL 21 oktober Kompetensplattformen. Regionala utbildnings- och arbetsmarknadsprognoser till 2025 VKL 21 oktober 2016 Kompetensplattformen Regionala utbildnings- och arbetsmarknadsprognoser till 2025 Länsstyrelsen Anette Jonsson Simon Bölling Kompetensplattformsuppdraget Ökad kunskap och översikt inom

Läs mer

Jobbmöjligheter i Jämtlands län. Christina Storm-Wiklander Marknadsområde Södra Norrland Maria Salomonsson Analysavdelningen

Jobbmöjligheter i Jämtlands län. Christina Storm-Wiklander Marknadsområde Södra Norrland Maria Salomonsson Analysavdelningen Jobbmöjligheter i Jämtlands län Christina Storm-Wiklander Marknadsområde Södra Norrland Maria Salomonsson Analysavdelningen http://www.arbetsformedlingen.se/om- oss/pressrum/pressmeddelanden/pressmeddelandeartiklar/jamtland/12-12-

Läs mer

Kompetensplattformen. Regionala utbildnings- och arbetsmarknadsprognoser till Anette Jonsson Simon Bölling

Kompetensplattformen. Regionala utbildnings- och arbetsmarknadsprognoser till Anette Jonsson Simon Bölling Kompetensplattformen Regionala utbildnings- och arbetsmarknadsprognoser till 2025 Anette Jonsson Simon Bölling Kompetensplattformsuppdraget Ökad kunskap och översikt inom kompetensförsörjnings- och utbildningsområdet

Läs mer

Prognoser och analyser i kompetensförsörjningsarbetet i Västra Götaland. 2012-05-09 Keili Saluveer

Prognoser och analyser i kompetensförsörjningsarbetet i Västra Götaland. 2012-05-09 Keili Saluveer Prognoser och analyser i kompetensförsörjningsarbetet i Västra Götaland 2012-05-09 Keili Saluveer Kompetensplattform Västra Götaland Regeringsuppdraget sedan dec 2009 Syfte: att bidra till ökad matchning

Läs mer

Regionala matchningsindikatorer - Östergötland

Regionala matchningsindikatorer - Östergötland Regionala matchningsindikatorer - Östergötland Analyser av regional matchning på arbetsmarknaden två olika utgångspunkter 1. Analys av grupper inom enskilda branscher eller med särskilda utbildningsbakgrunder.

Läs mer

Arbetsmarknad och kompetensförsörjning

Arbetsmarknad och kompetensförsörjning Arbetsmarknad och kompetensförsörjning Regionala matchningsindikatorer Jönköpings län, juni 2015 Bearbetad statistik från SCB på efterfrågan (E), utbud (U), matchning (M) och regionala förutsättningar

Läs mer

Regionala matchningsindikatorer en översikt

Regionala matchningsindikatorer en översikt Regionala matchningsindikatorer en översikt Indikator/tabell Vad indikatorn/tabellen visar Utb.grupp Kön Län Kommun Exempel på fråga som belyses E1 Lediga jobb Antal lediga jobb enligt arbetsgivarna. Totalt,

Läs mer

Utdrag ur Region Skånes utbildnings- och arbetsmarknadsprognos

Utdrag ur Region Skånes utbildnings- och arbetsmarknadsprognos Bilaga 2 Utdrag ur Region Skånes utbildnings- och arbetsmarknadsprognos Utdrag ur Region Skånes utbildnings- och arbetsmarknadsprognos för Skåne med sikte på 2020 *Efterfrågan på förskollärare i Skåne

Läs mer

Arbetslöshet och sysselsättning i Malmö 2014 en översikt

Arbetslöshet och sysselsättning i Malmö 2014 en översikt Arbetslöshet och sysselsättning i Malmö 2014 en översikt April 2015 Irma Cupina, Arbetsmarknads-, gymnasie- och vuxenutbildnings-förvaltningen, irma.cupina@malmo.se, Tel. 040-344072 Bristyrken i Skåne

Läs mer

Prognoser över Östergötlands framtida arbetsmarknad. Annelie Almérus, Arbetsförmedlingen Fredrik Sunnergren, Region Östergötland

Prognoser över Östergötlands framtida arbetsmarknad. Annelie Almérus, Arbetsförmedlingen Fredrik Sunnergren, Region Östergötland Prognoser över Östergötlands framtida arbetsmarknad Annelie Almérus, Arbetsförmedlingen Fredrik Sunnergren, Region Östergötland 1 Olika prognoser om tillgång och efterfrågan på yrken och utbildad arbetskraft

Läs mer

Arbetsmarknad och kompetensförsörjning

Arbetsmarknad och kompetensförsörjning Arbetsmarknad och kompetensförsörjning Regionala matchningsindikatorer Jönköpings län, 2016 Bearbetad statistik från SCB på efterfrågan (E), utbud (U), matchning (M) och regionala förutsättningar till

Läs mer

Tabell 8. Samtliga sektorer All sectors 104 Offentlig sektor Public sector 118 Privat sektor Private sector 129

Tabell 8. Samtliga sektorer All sectors 104 Offentlig sektor Public sector 118 Privat sektor Private sector 129 Tabell 8. Genomsnittlig månadslön efter yrkesgrupp, utbildningsnivå och kön 2002 Average monthly salary by occupational group, level of education, and sex 2002 Sektor/sector Sida/page Samtliga sektorer

Läs mer

Utbildnings- och arbetsmarknadsprognos för Boråsregionen med sikte på 2020

Utbildnings- och arbetsmarknadsprognos för Boråsregionen med sikte på 2020 Utbildnings- och arbetsmarknadsprognos för Boråsregionen med sikte på 2020 Bakgrund Uppdrag till samtliga regioner att bilda kompetensplattformar: Öka matchningen mellan utbildningssystemen och arbetsmarknadens

Läs mer

APRIL 2012. Analys av Migrationsverkets statistik av arbetstillstånd. Regional kompetensförsörjning och arbetskraftsinvandring

APRIL 2012. Analys av Migrationsverkets statistik av arbetstillstånd. Regional kompetensförsörjning och arbetskraftsinvandring APRIL 2012 Analys av Migrationsverkets Regional kompetensförsörjning och arbetskraftsinvandring Kompetens från hela världen gör Sverige starkare Karin Ekenger I en alltmer global arbetsmarknad hårdnar

Läs mer

Regionala matchningsindikatorer - exemplet Skåne

Regionala matchningsindikatorer - exemplet Skåne Regionala matchningsindikatorer - exemplet Skåne Anders Axelsson Region Skåne REGLAB Stockholm 19 maj 2014 Upplägg: Arbetsmarknadsutvecklingen i Skåne i ett jämförande perspektiv vad säger matchningsindikatorerna?

Läs mer

Utbildnings och arbetsmarknadsprognos 2025 Framtida kompetensbehov i Fyrbodal

Utbildnings och arbetsmarknadsprognos 2025 Framtida kompetensbehov i Fyrbodal Utbildnings och arbetsmarknadsprognos 2025 Framtida kompetensbehov i Fyrbodal Vad påverkar matchningseffektiviteten? Om prognoserna Antagandena i långtidsutredningen (LU 2015) om produktion och sysselsättning

Läs mer

FAKTABLAD Utbildning, yrken och arbetsmarknad i Stockholmsregionen

FAKTABLAD Utbildning, yrken och arbetsmarknad i Stockholmsregionen 1 (6) FAKTABLAD i Stockholmsregionen FAKTABLAD 2 (6) Länsstyrelsen arbetar för att stärka Stockholm som kunskapsregion. Faktabladen är en del av Länsstyrelsens arbete med att utveckla en kunskapspolitik

Läs mer

Nyanmälda lediga platser januari juli 2009

Nyanmälda lediga platser januari juli 2009 Bild 1 80 70 60 50 40 30 20 10 Tusental Nyanmälda lediga platser januari 1993 - juli 2009 0 1993 1995 1997 1999 2001 2003 2005 2007 2009 1994 1996 1998 2000 2002 2004 2006 2008 Med mer än 10 dagars varaktighet.

Läs mer

Vilka utbildningar ger jobb?

Vilka utbildningar ger jobb? ARBETSKRAFTSBAROMETERN 15 Vilka utbildningar ger jobb? Siffror & STATISTIK + löner 1 INNEHÅLL Utbildning inte samma sak som yrke... 6 Hur vanliga är utbildningarna... 7 Arbetsmarknadsläget för olika utbildningar

Läs mer

Landareal: 468 kvkm Invånare per kvkm: 15. Ålder. Källa: Befolkningsstatistik, SCB Folkmängd 31 december 2012 Befolkningsförändring 2002 2012

Landareal: 468 kvkm Invånare per kvkm: 15. Ålder. Källa: Befolkningsstatistik, SCB Folkmängd 31 december 2012 Befolkningsförändring 2002 2012 2013 Landareal: 46 kvkm Invånare per kvkm: 15 Folkmängd 31 december 2012 Ålder 1,4 1,2 1,0 0, % Folkmängd 31 december 2012 Befolkningsförändring 2002 2012 Ålder Procentuell fördelning År Folkmängd Födelse-

Läs mer

Receptarier Rekryteringsläge 25 Rekryteringsläge Samtliga Det är idag brist på receptarier. Stora

Receptarier Rekryteringsläge 25 Rekryteringsläge Samtliga Det är idag brist på receptarier. Stora VÅRD Apotekare Rekryteringsläge 25 VÅRD Rekryteringsläge 1996 25 1 8 6 Samtliga 4 2 96 97 98 99 1 2 3 4 5 97 99 1 3 5 I dag är det god på personer med apotekarutbildning. På lång sikt väntas efterfrågan

Läs mer

Landareal: 6 376 kvkm Invånare per kvkm: 9. Ålder. Källa: Befolkningsstatistik, SCB Folkmängd 31 december 2014 Befolkningsförändring 2004 2014

Landareal: 6 376 kvkm Invånare per kvkm: 9. Ålder. Källa: Befolkningsstatistik, SCB Folkmängd 31 december 2014 Befolkningsförändring 2004 2014 2015 Landareal: 6 376 kvkm Invånare per kvkm: 9 Folkmängd 31 december 2014 Ålder 0,8 0,6 0,4 % Folkmängd 31 december 2014 Befolkningsförändring 2004 2014 Ålder Procentuell fördelning År Folkmängd Födelse-

Läs mer

Mat och kompetens i Kalmar län behov och förslag. Kompetensmatchningsindikatorer Livsmedel Kalmar län

Mat och kompetens i Kalmar län behov och förslag. Kompetensmatchningsindikatorer Livsmedel Kalmar län 2015-04-28 Mat och kompetens i Kalmar län behov och förslag Underlag Kompetensmatchningsindikatorer Livsmedel Kalmar län Detta material har tagits fram av Helena Antman Molin, studentmedarbetare på Regionförbundet

Läs mer

Landareal: 35 kvkm Invånare per kvkm: 317. Ålder. Källa: Befolkningsstatistik, SCB Folkmängd 31 december 2012 Befolkningsförändring 2002 2012

Landareal: 35 kvkm Invånare per kvkm: 317. Ålder. Källa: Befolkningsstatistik, SCB Folkmängd 31 december 2012 Befolkningsförändring 2002 2012 2013 Landareal: 35 kvkm Invånare per kvkm: 317 Folkmängd 31 december 2012 Ålder 1,2 1,0 0, 0,6 % Folkmängd 31 december 2012 Befolkningsförändring 2002 2012 Ålder Procentuell fördelning År Folkmängd Födelse-

Läs mer

Arbetskraftsbarometern 06. Apotekare. Rekryteringsläge God tillgång. Brist

Arbetskraftsbarometern 06. Apotekare. Rekryteringsläge God tillgång. Brist VÅRD Arbetskraftsbarometern 6 Vård Apotekare Rekryteringsläge 26 VÅRD Rekryteringsläge 1997 26 1 8 6 4 Samtliga 2 På lång sikt väntas efterfrågan på apotekare öka något men inte i samma omfattning som

Läs mer

Matchning för tillväxt. Reglabs matchningsindikatorer 2014

Matchning för tillväxt. Reglabs matchningsindikatorer 2014 Matchning för tillväxt Reglabs matchningsindikatorer 214 Matchning för tillväxt Bakgrund Många arbetsgivare har svårt att hitta rätt kompetens. Många människor har svårt att komma in på arbetsmarknaden.

Läs mer

Landareal: 394 kvkm Invånare per kvkm: 49. Ålder. Källa: Befolkningsstatistik, SCB Folkmängd 31 december 2009 Befolkningsförändring 1999 2009

Landareal: 394 kvkm Invånare per kvkm: 49. Ålder. Källa: Befolkningsstatistik, SCB Folkmängd 31 december 2009 Befolkningsförändring 1999 2009 2010 Landareal: 394 kvkm Invånare per kvkm: 49 Folkmängd 31 december 2009 Ålder 1,2 1,0 0,8 0,6 % Folkmängd 31 december 2009 Befolkningsförändring 1999 2009 Ålder Procentuell fördelning År Folkmängd Födelse-

Läs mer

Framtida arbetsmarknad Västra Götaland. 26/11 2013 Joakim Boström

Framtida arbetsmarknad Västra Götaland. 26/11 2013 Joakim Boström Framtida arbetsmarknad Västra Götaland 26/11 2013 Joakim Boström Kompetensplattform Västra Götaland Regeringsuppdraget sedan dec 2009 Stärka förutsättningar för kompetensförsörjning Öka kunskaperna om

Läs mer

UTBILDNINGS- OCH ARBETSMARKNADSPROGNOS FÖR SKÅNE MED SIKTE PÅ 2020

UTBILDNINGS- OCH ARBETSMARKNADSPROGNOS FÖR SKÅNE MED SIKTE PÅ 2020 UTBILDNINGS- OCH ARBETSMARKNADSPROGNOS FÖR SKÅNE MED SIKTE PÅ 2020 Kommunförbundet Skåne, 2012-09-03 Christian Lindell christian.lindell@skane.se 040-675 34 12 Upplägg Bakgrund Utvecklingen i storstadsregionerna

Läs mer

Landareal: 602 kvkm Invånare per kvkm: 9. Ålder. Källa: Befolkningsstatistik, SCB Folkmängd 31 december 2013 Befolkningsförändring 2003 2013

Landareal: 602 kvkm Invånare per kvkm: 9. Ålder. Källa: Befolkningsstatistik, SCB Folkmängd 31 december 2013 Befolkningsförändring 2003 2013 2014 Landareal: 602 kvkm Invånare per kvkm: 9 Folkmängd 31 december 2013 Ålder 1,2 1,0 0,8 0,6 % Folkmängd 31 december 2013 Befolkningsförändring 2003 2013 Ålder Procentuell fördelning År Folkmängd Födelse-

Läs mer

Landareal: 1 814 kvkm Invånare per kvkm: 15. Ålder. Källa: Befolkningsstatistik, SCB Folkmängd 31 december 2014 Befolkningsförändring 2004 2014

Landareal: 1 814 kvkm Invånare per kvkm: 15. Ålder. Källa: Befolkningsstatistik, SCB Folkmängd 31 december 2014 Befolkningsförändring 2004 2014 2015 Landareal: 1 814 kvkm Invånare per kvkm: 15 Folkmängd 31 december 2014 Ålder 1,0 0,8 0,6 % Folkmängd 31 december 2014 Befolkningsförändring 2004 2014 Ålder Procentuell fördelning År Folkmängd Födelse-

Läs mer

Yrken i Västra Götaland

Yrken i Västra Götaland Fakta & Analys 2010:1 EN KORTRAPPORT FRÅN REGIONUTVECKLINGSSEKRETARIATET Yrken i Västra Götaland Kvalifikationskraven på arbetsmarknaden ökar. Arbeten som kräver högskoleutbildning har ökat i snabb takt

Läs mer

Landareal: 5 518 kvkm Invånare per kvkm: 2. Ålder. Källa: Befolkningsstatistik, SCB Folkmängd 31 december 2013 Befolkningsförändring 2003 2013

Landareal: 5 518 kvkm Invånare per kvkm: 2. Ålder. Källa: Befolkningsstatistik, SCB Folkmängd 31 december 2013 Befolkningsförändring 2003 2013 2014 Landareal: 5 518 kvkm Invånare per kvkm: 2 Folkmängd 31 december 2013 Ålder 1,0 0,8 0,6 % Folkmängd 31 december 2013 Befolkningsförändring 2003 2013 Ålder Procentuell fördelning År Folkmängd Födelse-

Läs mer

Landareal: 1 058 kvkm Invånare per kvkm: 23. Ålder. Källa: Befolkningsstatistik, SCB Folkmängd 31 december 2014 Befolkningsförändring 2004 2014

Landareal: 1 058 kvkm Invånare per kvkm: 23. Ålder. Källa: Befolkningsstatistik, SCB Folkmängd 31 december 2014 Befolkningsförändring 2004 2014 2015 Landareal: 1 058 kvkm Invånare per kvkm: 23 Folkmängd 31 december 2014 Ålder 1,0 0,8 0,6 % Folkmängd 31 december 2014 Befolkningsförändring 2004 2014 Ålder Procentuell fördelning År Folkmängd Födelse-

Läs mer

Vilket var/är det roligaste ämnet i skolan?

Vilket var/är det roligaste ämnet i skolan? Utbildning Arbete Vilket var/är det roligaste ämnet i skolan? Matte! För språk var jag värdelös i och gympa också. Maggan, 59 år Ett av de roligaste ämnena i skolan var kemi, mycket tack vare en underhållande

Läs mer

INGEN LÄTT MATCH! Utbildnings- och arbetsmarknadsprognos 2025

INGEN LÄTT MATCH! Utbildnings- och arbetsmarknadsprognos 2025 INGEN LÄTT MATCH! Utbildnings- och arbetsmarknadsprognos 2025 Dagens presentation Bakgrund Vad påverkar utvecklingen på arbetsmarknaden? Arbetsmarknadsläget Utsikter för olika utbildningsgrupper Fokus

Läs mer

Arbetsmarknad, invandring, integration. Medlemsföretaget Grönlunds Orgelbyggeri i Gammelstad

Arbetsmarknad, invandring, integration. Medlemsföretaget Grönlunds Orgelbyggeri i Gammelstad Arbetsmarknad, invandring, integration Medlemsföretaget Grönlunds Orgelbyggeri i Gammelstad Öppenhet en viktig förutsättning för näringslivet Sverige är en liten, öppen ekonomi företagen måste alltid vara

Läs mer

Landareal: 95 kvkm Invånare per kvkm: 963. Ålder. Källa: Befolkningsstatistik, SCB Folkmängd 31 december 2011 Befolkningsförändring 2001 2011

Landareal: 95 kvkm Invånare per kvkm: 963. Ålder. Källa: Befolkningsstatistik, SCB Folkmängd 31 december 2011 Befolkningsförändring 2001 2011 2012 Landareal: 95 kvkm Invånare per kvkm: 963 Folkmängd 31 december 2011 Ålder 1,0 0,8 0,6 % Folkmängd 31 december 2011 Befolkningsförändring 2001 2011 Ålder Procentuell fördelning År Folkmängd Födelse-

Läs mer

Landareal: 825 kvkm Invånare per kvkm: 34. Ålder. Källa: Befolkningsstatistik, SCB Folkmängd 31 december 2014 Befolkningsförändring 2004 2014

Landareal: 825 kvkm Invånare per kvkm: 34. Ålder. Källa: Befolkningsstatistik, SCB Folkmängd 31 december 2014 Befolkningsförändring 2004 2014 2015 Landareal: 825 kvkm Invånare per kvkm: 34 Folkmängd 31 december 2014 Ålder 1,0 0,8 0,6 % Folkmängd 31 december 2014 Befolkningsförändring 2004 2014 Ålder Procentuell fördelning År Folkmängd Födelse-

Läs mer

Landareal: 406 kvkm Invånare per kvkm: 17. Ålder. Källa: Befolkningsstatistik, SCB Folkmängd 31 december 2012 Befolkningsförändring 2002 2012

Landareal: 406 kvkm Invånare per kvkm: 17. Ålder. Källa: Befolkningsstatistik, SCB Folkmängd 31 december 2012 Befolkningsförändring 2002 2012 2013 Landareal: 406 kvkm Invånare per kvkm: 17 Folkmängd 31 december 2012 Ålder 1,2 1,0 0,8 0,6 % Folkmängd 31 december 2012 Befolkningsförändring 2002 2012 Ålder Procentuell fördelning År Folkmängd Födelse-

Läs mer

M Kv Tot M Kv Tot. 41 46 43 31 39 35 Uppgift saknas 2 1 1 3 2 2 2 2 2. Förvärvsarbetande 2007 Förvärvsarbetande efter sektor 2007

M Kv Tot M Kv Tot. 41 46 43 31 39 35 Uppgift saknas 2 1 1 3 2 2 2 2 2. Förvärvsarbetande 2007 Förvärvsarbetande efter sektor 2007 Landareal: 69 kvkm Invånare per kvkm: 609 Folkmängd 31 december 2008 Ålder 1,2 1,0 0,8 0,6 % Folkmängd 31 december 2008 Befolkningsförändring 1998 2008 Ålder Procentuell fördelning År Folkmängd Födelse-

Läs mer

Landareal: 429 kvkm Invånare per kvkm: 43. Ålder. Källa: Befolkningsstatistik, SCB Folkmängd 31 december 2013 Befolkningsförändring 2003 2013

Landareal: 429 kvkm Invånare per kvkm: 43. Ålder. Källa: Befolkningsstatistik, SCB Folkmängd 31 december 2013 Befolkningsförändring 2003 2013 2014 Landareal: 429 kvkm Invånare per kvkm: 43 Folkmängd 31 december 2013 Ålder 1,0 0,8 0,6 % Folkmängd 31 december 2013 Befolkningsförändring 2003 2013 Ålder Procentuell fördelning År Folkmängd Födelse-

Läs mer

Landareal: 489 kvkm Invånare per kvkm: 64. Ålder. Källa: Befolkningsstatistik, SCB Folkmängd 31 december 2012 Befolkningsförändring 2002 2012

Landareal: 489 kvkm Invånare per kvkm: 64. Ålder. Källa: Befolkningsstatistik, SCB Folkmängd 31 december 2012 Befolkningsförändring 2002 2012 2013 Landareal: 489 kvkm Invånare per kvkm: 64 Folkmängd 31 december 2012 Ålder 1,0 0,8 0,6 % Folkmängd 31 december 2012 Befolkningsförändring 2002 2012 Ålder Procentuell fördelning År Folkmängd Födelse-

Läs mer

Arbetsmarknaden. 2013 och framåt

Arbetsmarknaden. 2013 och framåt Arbetsmarknaden 2013 och framåt Hur ser det ut i Västsverige? Näringslivet är diversifierat, men förhållandevis Forskningsintensivt Varuproducerande Globalt beroende Exporterande Hur ser det ut i Västsverige?

Läs mer

Landareal: 26 kvkm Invånare per kvkm: 1 221. Ålder. Källa: Befolkningsstatistik, SCB Folkmängd 31 december 2013 Befolkningsförändring 2003 2013

Landareal: 26 kvkm Invånare per kvkm: 1 221. Ålder. Källa: Befolkningsstatistik, SCB Folkmängd 31 december 2013 Befolkningsförändring 2003 2013 2014 Landareal: 26 kvkm Invånare per kvkm: 1 221 Folkmängd 31 december 2013 Ålder 1,0 0,8 0,6 % Folkmängd 31 december 2013 Befolkningsförändring 2003 2013 Ålder Procentuell fördelning År Folkmängd Födelse-

Läs mer

Företagare 2013 Sjuk- och aktivitetsersättning, 2014

Företagare 2013 Sjuk- och aktivitetsersättning, 2014 2015 Landareal: 410 kvkm Invånare per kvkm: 139 Folkmängd 31 december 2014 Ålder 1,0 0,8 0,6 % Folkmängd 31 december 2014 Befolkningsförändring 2004 2014 Ålder Procentuell fördelning År Folkmängd Födelse-

Läs mer

Matchning för tillväxt. Reglabs matchningsindikatorer 2014

Matchning för tillväxt. Reglabs matchningsindikatorer 2014 Matchning för tillväxt Reglabs matchningsindikatorer 214 Matchning för tillväxt Bakgrund Många arbetsgivare har svårt att hitta rätt kompetens. Många människor har svårt att komma in på arbetsmarknaden.

Läs mer

Landareal: 221 kvkm Invånare per kvkm: 49. Ålder. Folkmängd 31 december 2013 Befolkningsförändring 2003 2013

Landareal: 221 kvkm Invånare per kvkm: 49. Ålder. Folkmängd 31 december 2013 Befolkningsförändring 2003 2013 2014 Tibro Landareal: 221 kvkm Invånare per kvkm: 49 Folkmängd 31 december 2013 Män Ålder Kvinnor 1,0 0,8 0,6 % Folkmängd 31 december 2013 Befolkningsförändring 2003 2013 Ålder Procentuell fördelning År

Läs mer

Landareal: 9 kvkm Invånare per kvkm: 5 074. Ålder. Källa: Befolkningsstatistik, SCB Folkmängd 31 december 2014 Befolkningsförändring 2004 2014

Landareal: 9 kvkm Invånare per kvkm: 5 074. Ålder. Källa: Befolkningsstatistik, SCB Folkmängd 31 december 2014 Befolkningsförändring 2004 2014 2015 Landareal: 9 kvkm Invånare per kvkm: 5 074 Folkmängd 31 december 2014 Ålder 1,2 1,0 0,8 0,6 % Folkmängd 31 december 2014 Befolkningsförändring 2004 2014 Ålder Procentuell fördelning År Folkmängd Födelse-

Läs mer

Skånes kompetensutmaning Skola Arbetsliv Malmö högskola 26 februari 2015

Skånes kompetensutmaning Skola Arbetsliv Malmö högskola 26 februari 2015 Skånes kompetensutmaning Skola Arbetsliv Malmö högskola 26 februari 2015 Anders Axelsson, Region Skåne Regeringsuppdraget Regeringsuppdrag till Region Skåne i januari 2010: Ökad kunskap och översikt inom

Läs mer

Landareal: 429 kvkm Invånare per kvkm: 44. Ålder. Källa: Befolkningsstatistik, SCB Folkmängd 31 december 2014 Befolkningsförändring 2004 2014

Landareal: 429 kvkm Invånare per kvkm: 44. Ålder. Källa: Befolkningsstatistik, SCB Folkmängd 31 december 2014 Befolkningsförändring 2004 2014 2015 Landareal: 429 kvkm Invånare per kvkm: 44 Folkmängd 31 december 2014 Ålder 1,0 0,8 0,6 % Folkmängd 31 december 2014 Befolkningsförändring 2004 2014 Ålder Procentuell fördelning År Folkmängd Födelse-

Läs mer

Landareal: 959 kvkm Invånare per kvkm: 150. Ålder. Källa: Befolkningsstatistik, SCB Folkmängd 31 december 2014 Befolkningsförändring 2004 2014

Landareal: 959 kvkm Invånare per kvkm: 150. Ålder. Källa: Befolkningsstatistik, SCB Folkmängd 31 december 2014 Befolkningsförändring 2004 2014 2015 Landareal: 959 kvkm Invånare per kvkm: 150 Folkmängd 31 december 2014 Ålder 0,8 0,6 0,4 % Folkmängd 31 december 2014 Befolkningsförändring 2004 2014 Ålder Procentuell fördelning År Folkmängd Födelse-

Läs mer

Utbildnings- och arbetsmarknadsprognos 2025 Framtida kompetensbehov i Fyrbodal

Utbildnings- och arbetsmarknadsprognos 2025 Framtida kompetensbehov i Fyrbodal Utbildnings- och arbetsmarknadsprognos 2025 Framtida kompetensbehov i Fyrbodal Vad påverkar matchningseffektiviteten? Om prognoserna Antagandena i långtidsutredningen (LU 2015) om produktion och sysselsättning

Läs mer

Landareal: 741 kvkm Invånare per kvkm: 16. Ålder. Källa: Befolkningsstatistik, SCB Folkmängd 31 december 2013 Befolkningsförändring 2003 2013

Landareal: 741 kvkm Invånare per kvkm: 16. Ålder. Källa: Befolkningsstatistik, SCB Folkmängd 31 december 2013 Befolkningsförändring 2003 2013 2014 Landareal: 741 kvkm Invånare per kvkm: 16 Folkmängd 31 december 2013 Ålder 1,0 0,8 0,6 % Folkmängd 31 december 2013 Befolkningsförändring 2003 2013 Ålder Procentuell fördelning År Folkmängd Födelse-

Läs mer

Landareal: 1 184 kvkm Invånare per kvkm: 32 - 90 -

Landareal: 1 184 kvkm Invånare per kvkm: 32 - 90 - Landareal: 1 184 kvkm Invånare per kvkm: 32 Folkmängd 31 december 2004 Ålder Män - 90 - Kvinnor Riket - 80 - - 70 - - 60 - - 50 - - 40 - - 30 - - 20 - - 10 - - 0-1,2 1,0 0,8 0,6 0,4 0,2 0,0 0,0 0,2 0,4

Läs mer

Landareal: 578 kvkm Invånare per kvkm: 22. Ålder. Källa: Befolkningsstatistik, SCB Folkmängd 31 december 2008 Befolkningsförändring 1998 2008

Landareal: 578 kvkm Invånare per kvkm: 22. Ålder. Källa: Befolkningsstatistik, SCB Folkmängd 31 december 2008 Befolkningsförändring 1998 2008 Landareal: 578 kvkm Invånare per kvkm: 22 Folkmängd 31 december 2008 Ålder 1,0 0,8 0,6 % Folkmängd 31 december 2008 Befolkningsförändring 1998 2008 Ålder Procentuell fördelning År Folkmängd Födelse- Flyttnings-

Läs mer

Landareal: kvkm Invånare per kvkm: 5. Ålder. Källa: Befolkningsstatistik, SCB Folkmängd 31 december 2011 Befolkningsförändring

Landareal: kvkm Invånare per kvkm: 5. Ålder. Källa: Befolkningsstatistik, SCB Folkmängd 31 december 2011 Befolkningsförändring 2012 Landareal: 1 292 kvkm Invånare per kvkm: 5 Folkmängd 31 december 2011 Ålder 1,2 1,0 0,8 0,6 % Folkmängd 31 december 2011 Befolkningsförändring 2001 2011 Ålder Procentuell fördelning År Folkmängd Födelse-

Läs mer

Landareal: 484 kvkm Invånare per kvkm:

Landareal: 484 kvkm Invånare per kvkm: Landareal: 484 kvkm Invånare per kvkm: 26 Folkmängd 31 december 2005 Ålder Män - 90 - Kvinnor Riket - 80 - - 70 - - 60 - - 50 - - 40 - - 30 - - 20 - - 10 - - 0-1,2 1,0 0,8 0,6 0,4 0,2 0,0 0,0 0,2 0,4 0,6

Läs mer

Landareal: kvkm Invånare per kvkm: 3,46. Ålder. Folkmängd 31 december 2006 Befolkningsförändring

Landareal: kvkm Invånare per kvkm: 3,46. Ålder. Folkmängd 31 december 2006 Befolkningsförändring Ånge Landareal: kvkm Invånare per kvkm:, Folkmängd december,,, barn/person,,,, Summerad fruktsamhet Födda Döda Ålder Folkmängd december Befolkningsförändring Ålder Procentuell fördelning År Födelse- Flyttningsöverskott

Läs mer

Jobbmöjligheter. I Västmanlands län Marcus Löwing Analysavdelningen

Jobbmöjligheter. I Västmanlands län Marcus Löwing Analysavdelningen Jobbmöjligheter I Västmanlands län 2016 Marcus Löwing Analysavdelningen Kort om arbetsmarknadsprognosen Västmanlands län 2016 Sammanfattning Mycket starkt förväntningsläge bland länets företag Jobben blir

Läs mer

Landareal: 10 567 kvkm Invånare per kvkm: 1,19. Ålder. Källa: Befolkningsstatistik, SCB Folkmängd 31 december 2008 Befolkningsförändring 1998 2008

Landareal: 10 567 kvkm Invånare per kvkm: 1,19. Ålder. Källa: Befolkningsstatistik, SCB Folkmängd 31 december 2008 Befolkningsförändring 1998 2008 Landareal: 10 57 kvkm Invånare per kvkm: 1,19 Folkmängd 31 december 2008 Ålder 1,0 0,8 0, % Folkmängd 31 december 2008 Befolkningsförändring 1998 2008 Ålder Procentuell fördelning År Folkmängd Födelse-

Läs mer

& välfärd. Tema: Utbildning. Befolkning. Sambandet mellan utbildning och yrke. En studie om högskoleutbildningar.

& välfärd. Tema: Utbildning. Befolkning. Sambandet mellan utbildning och yrke.  En studie om högskoleutbildningar. Befolkning & välfärd 2007 nr 1 Tema: Utbildning Sambandet mellan utbildning och yrke En studie om högskoleutbildningar SCB, Stockholm 08-506 940 00 SCB, Örebro 019-17 60 00 www.scb.se Förord I denna rapport

Läs mer

Landareal: 422 kvkm Invånare per kvkm: 92. Ålder. Folkmängd 31 december 2006 Befolkningsförändring

Landareal: 422 kvkm Invånare per kvkm: 92. Ålder. Folkmängd 31 december 2006 Befolkningsförändring Ängelholm Landareal: kvkm Invånare per kvkm: Folkmängd december,,, Antal barn/person,,, Summerad fruktsamhet Antal Födda Döda Ålder Folkmängd december Befolkningsförändring Ålder Procentuell fördelning

Läs mer

Landareal: kvkm Invånare per kvkm: 4. Ålder. Källa: Befolkningsstatistik, SCB Folkmängd 31 december 2011 Befolkningsförändring

Landareal: kvkm Invånare per kvkm: 4. Ålder. Källa: Befolkningsstatistik, SCB Folkmängd 31 december 2011 Befolkningsförändring 2012 Landareal: 1 731 kvkm Invånare per kvkm: 4 Folkmängd 31 december 2011 Ålder 1,2 1,0 0,8 0,6 % Folkmängd 31 december 2011 Befolkningsförändring 2001 2011 Ålder Procentuell fördelning År Folkmängd Födelse-

Läs mer

Landareal: 163 kvkm Invånare per kvkm: 75. Ålder. Källa: Befolkningsstatistik, SCB Folkmängd 31 december 2012 Befolkningsförändring

Landareal: 163 kvkm Invånare per kvkm: 75. Ålder. Källa: Befolkningsstatistik, SCB Folkmängd 31 december 2012 Befolkningsförändring 2013 Landareal: 163 kvkm Invånare per kvkm: 75 Folkmängd 31 december 2012 Ålder 1,0 0,8 0,6 % Folkmängd 31 december 2012 Befolkningsförändring 2002 2012 Ålder Procentuell fördelning År Folkmängd Födelse-

Läs mer

Landareal: 471 kvkm Invånare per kvkm: 25. Ålder. Folkmängd 31 december 2006 Befolkningsförändring 1996 2006

Landareal: 471 kvkm Invånare per kvkm: 25. Ålder. Folkmängd 31 december 2006 Befolkningsförändring 1996 2006 Strömstad Landareal: kvkm Invånare per kvkm: Folkmängd december Födda barn per kvinna/man,,, Ålder utflyttningar till övriga kommuner i länet till övriga län till utlandet Därav år Andel () av de boende

Läs mer

Landareal: 203 kvkm Invånare per kvkm: 40. Ålder. Källa: Befolkningsstatistik, SCB Folkmängd 31 december 2009 Befolkningsförändring

Landareal: 203 kvkm Invånare per kvkm: 40. Ålder. Källa: Befolkningsstatistik, SCB Folkmängd 31 december 2009 Befolkningsförändring 2010 Landareal: 203 kvkm Invånare per kvkm: 40 Folkmängd 31 december 2009 Ålder 1,0 0,8 0,6 % Folkmängd 31 december 2009 Befolkningsförändring 1999 2009 Ålder Procentuell fördelning År Folkmängd Födelse-

Läs mer

Landareal: kvkm Invånare per kvkm: 3. Ålder. Källa: Befolkningsstatistik, SCB Folkmängd 31 december 2013 Befolkningsförändring

Landareal: kvkm Invånare per kvkm: 3. Ålder. Källa: Befolkningsstatistik, SCB Folkmängd 31 december 2013 Befolkningsförändring 2014 Landareal: 3 051 kvkm Invånare per kvkm: 3 Folkmängd 31 december 2013 Ålder 1,0 0,8 0,6 % Folkmängd 31 december 2013 Befolkningsförändring 2003 2013 Ålder Procentuell fördelning År Folkmängd Födelse-

Läs mer

Utbildnings- och arbetsmarknadsprognos för Västra Götaland med sikte på 2020

Utbildnings- och arbetsmarknadsprognos för Västra Götaland med sikte på 2020 Rapport 2011:4 Tillväxt och utveckling KOMPETENSPLATTFORM VÄSTRA GÖTALAND Utbildnings- och arbetsmarknadsprognos för Västra Götaland med sikte på 2020 BILAGERAPPORT 2 Denna rapport är en bilaga till huvudrapporten

Läs mer

Landareal: kvkm Invånare per kvkm: 2. Ålder. Källa: Befolkningsstatistik, SCB Folkmängd 31 december 2014 Befolkningsförändring

Landareal: kvkm Invånare per kvkm: 2. Ålder. Källa: Befolkningsstatistik, SCB Folkmängd 31 december 2014 Befolkningsförändring 2015 Landareal: 1 307 kvkm Invånare per kvkm: 2 Folkmängd 31 december 2014 Ålder 1,2 1,0 0,8 0,6 % Folkmängd 31 december 2014 Befolkningsförändring 2004 2014 Ålder Procentuell fördelning År Folkmängd Födelse-

Läs mer

Landareal: 697 kvkm Invånare per kvkm: 22. Ålder. Källa: Befolkningsstatistik, SCB Folkmängd 31 december 2014 Befolkningsförändring

Landareal: 697 kvkm Invånare per kvkm: 22. Ålder. Källa: Befolkningsstatistik, SCB Folkmängd 31 december 2014 Befolkningsförändring 2015 Landareal: 697 kvkm Invånare per kvkm: 22 Folkmängd 31 december 2014 Ålder 1,0 0,8 0,6 % Folkmängd 31 december 2014 Befolkningsförändring 2004 2014 Ålder Procentuell fördelning År Folkmängd Födelse-

Läs mer

Landareal: kvkm Invånare per kvkm: 7. Ålder. Källa: Befolkningsstatistik, SCB Folkmängd 31 december 2012 Befolkningsförändring

Landareal: kvkm Invånare per kvkm: 7. Ålder. Källa: Befolkningsstatistik, SCB Folkmängd 31 december 2012 Befolkningsförändring 2013 Landareal: 2 3 kvkm Invånare per kvkm: 7 Folkmängd 31 december 2012 Ålder 1,0 0,8 0,6 % Folkmängd 31 december 2012 Befolkningsförändring 2002 2012 Ålder Procentuell fördelning År Folkmängd Födelse-

Läs mer

Landareal: 182 kvkm Invånare per kvkm: 40. Ålder. Källa: Befolkningsstatistik, SCB Folkmängd 31 december 2011 Befolkningsförändring

Landareal: 182 kvkm Invånare per kvkm: 40. Ålder. Källa: Befolkningsstatistik, SCB Folkmängd 31 december 2011 Befolkningsförändring 2012 Landareal: 182 kvkm Invånare per kvkm: 40 Folkmängd 31 december 2011 Ålder 1,2 1,0 0,8 0,6 % Folkmängd 31 december 2011 Befolkningsförändring 2001 2011 Ålder Procentuell fördelning År Folkmängd Födelse-

Läs mer

Landareal: 602 kvkm Invånare per kvkm: 9. Ålder. Källa: Befolkningsstatistik, SCB Folkmängd 31 december 2014 Befolkningsförändring

Landareal: 602 kvkm Invånare per kvkm: 9. Ålder. Källa: Befolkningsstatistik, SCB Folkmängd 31 december 2014 Befolkningsförändring 2015 Landareal: 602 kvkm Invånare per kvkm: 9 Folkmängd 31 december 2014 Ålder 1,2 1,0 0,8 0,6 % Folkmängd 31 december 2014 Befolkningsförändring 2004 2014 Ålder Procentuell fördelning År Folkmängd Födelse-

Läs mer

Landareal: 412 kvkm Invånare per kvkm: 134. Ålder. Källa: Befolkningsstatistik, SCB Folkmängd 31 december 2010 Befolkningsförändring

Landareal: 412 kvkm Invånare per kvkm: 134. Ålder. Källa: Befolkningsstatistik, SCB Folkmängd 31 december 2010 Befolkningsförändring 2011 Landareal: 412 kvkm Invånare per kvkm: 134 Folkmängd 31 december 2010 Ålder 1,0 0,8 0,6 % Folkmängd 31 december 2010 Befolkningsförändring 2000 2010 Ålder Procentuell fördelning År Folkmängd Födelse-

Läs mer

Landareal: 518 kvkm Invånare per kvkm: 12. Ålder. Källa: Befolkningsstatistik, SCB Folkmängd 31 december 2012 Befolkningsförändring

Landareal: 518 kvkm Invånare per kvkm: 12. Ålder. Källa: Befolkningsstatistik, SCB Folkmängd 31 december 2012 Befolkningsförändring 2013 Landareal: 518 kvkm Invånare per kvkm: 12 Folkmängd 31 december 2012 Ålder 1,0 0,8 0,6 % Folkmängd 31 december 2012 Befolkningsförändring 2002 2012 Ålder Procentuell fördelning År Folkmängd Födelse-

Läs mer

Landareal: kvkm Invånare per kvkm: 51. Ålder. Källa: Befolkningsstatistik, SCB Folkmängd 31 december 2013 Befolkningsförändring

Landareal: kvkm Invånare per kvkm: 51. Ålder. Källa: Befolkningsstatistik, SCB Folkmängd 31 december 2013 Befolkningsförändring 2014 Landareal: 2 317 kvkm Invånare per kvkm: 51 Folkmängd 31 december 2013 Ålder 1,2 1,0 0,8 0,6 % Folkmängd 31 december 2013 Befolkningsförändring 2003 2013 Ålder Procentuell fördelning År Folkmängd

Läs mer

Statistikinfo 2011:13

Statistikinfo 2011:13 Statistik & Utredningar Statistikinfo 2011:13 Åldersfördelning och inkomstnivåer för de vanligaste yrkena i Linköpings kommun Enligt svensk yrkesklassificering (SSYK) förekom 324 av 355 klassificerade

Läs mer

Landareal: kvkm Invånare per kvkm: 19. Ålder. Källa: Befolkningsstatistik, SCB Folkmängd 31 december 2014 Befolkningsförändring

Landareal: kvkm Invånare per kvkm: 19. Ålder. Källa: Befolkningsstatistik, SCB Folkmängd 31 december 2014 Befolkningsförändring 2015 Landareal: 1 167 kvkm Invånare per kvkm: 19 Folkmängd 31 december 2014 Ålder 1,0 0,8 0,6 % Folkmängd 31 december 2014 Befolkningsförändring 2004 2014 Ålder Procentuell fördelning År Folkmängd Födelse-

Läs mer

Landareal: 358 kvkm Invånare per kvkm: 86. Ålder. Källa: Befolkningsstatistik, SCB Folkmängd 31 december 2011 Befolkningsförändring

Landareal: 358 kvkm Invånare per kvkm: 86. Ålder. Källa: Befolkningsstatistik, SCB Folkmängd 31 december 2011 Befolkningsförändring 2012 Landareal: 358 kvkm Invånare per kvkm: 86 Folkmängd 31 december 2011 Ålder 1,0 0,8 0,6 % Folkmängd 31 december 2011 Befolkningsförändring 2001 2011 Ålder Procentuell fördelning År Folkmängd Födelse-

Läs mer

Landareal: 259 kvkm Invånare per kvkm: 154. Ålder. Källa: Befolkningsstatistik, SCB Folkmängd 31 december 2014 Befolkningsförändring

Landareal: 259 kvkm Invånare per kvkm: 154. Ålder. Källa: Befolkningsstatistik, SCB Folkmängd 31 december 2014 Befolkningsförändring 2015 Landareal: 259 kvkm Invånare per kvkm: 154 Folkmängd 31 december 2014 Ålder 1,0 0,8 0,6 % Folkmängd 31 december 2014 Befolkningsförändring 2004 2014 Ålder Procentuell fördelning År Folkmängd Födelse-

Läs mer

Landareal: 259 kvkm Invånare per kvkm: 152. Ålder. Källa: Befolkningsstatistik, SCB Folkmängd 31 december 2013 Befolkningsförändring

Landareal: 259 kvkm Invånare per kvkm: 152. Ålder. Källa: Befolkningsstatistik, SCB Folkmängd 31 december 2013 Befolkningsförändring 2014 Landareal: 259 kvkm Invånare per kvkm: 152 Folkmängd 31 december 2013 Ålder 1,0 0,8 0,6 % Folkmängd 31 december 2013 Befolkningsförändring 2003 2013 Ålder Procentuell fördelning År Folkmängd Födelse-

Läs mer

Landareal: kvkm Invånare per kvkm: 0,68. Ålder. Källa: Befolkningsstatistik, SCB Folkmängd 31 december 2013 Befolkningsförändring

Landareal: kvkm Invånare per kvkm: 0,68. Ålder. Källa: Befolkningsstatistik, SCB Folkmängd 31 december 2013 Befolkningsförändring 2014 Landareal: 4 224 kvkm Invånare per kvkm: 0,68 Folkmängd 31 december 2013 Ålder 1,2 1,0 0,8 0,6 % Folkmängd 31 december 2013 Befolkningsförändring 2003 2013 Ålder Procentuell fördelning År Folkmängd

Läs mer

Landareal: kvkm Invånare per kvkm: 0,91. Ålder. Källa: Befolkningsstatistik, SCB Folkmängd 31 december 2012 Befolkningsförändring

Landareal: kvkm Invånare per kvkm: 0,91. Ålder. Källa: Befolkningsstatistik, SCB Folkmängd 31 december 2012 Befolkningsförändring 2013 Landareal: 11 286 kvkm Invånare per kvkm: 0,91 Folkmängd 31 december 2012 Ålder 1,2 1,0 0,8 0,6 % Folkmängd 31 december 2012 Befolkningsförändring 2002 2012 Ålder Procentuell fördelning År Folkmängd

Läs mer

Yrke och sjukfall. Bilaga 1 (7) Datum 2015-10-22 Korta analyser 2015:1

Yrke och sjukfall. Bilaga 1 (7) Datum 2015-10-22 Korta analyser 2015:1 Bilaga 1 (7) och sjukfall Figur 1 sgrupper fördelade efter nivå och förändring på sjukfrånvaron. Bubblans storlek motsvarar yrkets storlek i antalet anställda Bilaga 2 (7) Figur 2 sgruppen kontaktyrken

Läs mer

Landareal: 26 kvkm Invånare per kvkm: 480. Ålder. Källa: Befolkningsstatistik, SCB Folkmängd 31 december 2010 Befolkningsförändring

Landareal: 26 kvkm Invånare per kvkm: 480. Ålder. Källa: Befolkningsstatistik, SCB Folkmängd 31 december 2010 Befolkningsförändring 2011 Landareal: 26 kvkm Invånare per kvkm: 4 Folkmängd 31 december 2010 Ålder 1,0 0,8 0,6 % Folkmängd 31 december 2010 Befolkningsförändring 2000 2010 Ålder Procentuell fördelning År Folkmängd Födelse-

Läs mer

Landareal: kvkm Invånare per kvkm: 7,10. Ålder. Folkmängd 31 december 2006 Befolkningsförändring

Landareal: kvkm Invånare per kvkm: 7,10. Ålder. Folkmängd 31 december 2006 Befolkningsförändring Filipstad Landareal: kvkm Invånare per kvkm:, Folkmängd december Födda barn per kvinna/man,,, Ålder utflyttningar till övriga kommuner i länet till övriga län till utlandet Därav år Andel () av de boende

Läs mer

Landareal: 391 kvkm Invånare per kvkm: 48. Ålder. Källa: Befolkningsstatistik, SCB Folkmängd 31 december 2013 Befolkningsförändring

Landareal: 391 kvkm Invånare per kvkm: 48. Ålder. Källa: Befolkningsstatistik, SCB Folkmängd 31 december 2013 Befolkningsförändring 2014 Landareal: 391 kvkm Invånare per kvkm: 48 Folkmängd 31 december 2013 Ålder 1,2 1,0 0,8 0,6 % Folkmängd 31 december 2013 Befolkningsförändring 2003 2013 Ålder Procentuell fördelning År Folkmängd Födelse-

Läs mer

Var finns jobben? Tommy Olsson Analysavdelningen

Var finns jobben? Tommy Olsson Analysavdelningen Var finns jobben? Tommy Olsson Analysavdelningen Översikt Kort om arbetsmarknadsläget Våra prognoser Branscher och yrken Var finns informationen? Utvecklingen 2012-2013 Förbättringen har stannat av Sysselsättning

Läs mer

Landareal: 263 kvkm Invånare per kvkm: 32. Ålder. Källa: Befolkningsstatistik, SCB Folkmängd 31 december 2012 Befolkningsförändring

Landareal: 263 kvkm Invånare per kvkm: 32. Ålder. Källa: Befolkningsstatistik, SCB Folkmängd 31 december 2012 Befolkningsförändring 2013 Landareal: 263 kvkm Invånare per kvkm: 32 Folkmängd 31 december 2012 Ålder 1,0 0,8 0,6 % Folkmängd 31 december 2012 Befolkningsförändring 2002 2012 Ålder Procentuell fördelning År Folkmängd Födelse-

Läs mer

Landareal: kvkm Invånare per kvkm: 23. Ålder. Källa: Befolkningsstatistik, SCB Folkmängd 31 december 2013 Befolkningsförändring

Landareal: kvkm Invånare per kvkm: 23. Ålder. Källa: Befolkningsstatistik, SCB Folkmängd 31 december 2013 Befolkningsförändring 2014 Landareal: 1 058 kvkm Invånare per kvkm: 23 Folkmängd 31 december 2013 Ålder 1,0 0,8 0,6 % Folkmängd 31 december 2013 Befolkningsförändring 2003 2013 Ålder Procentuell fördelning År Folkmängd Födelse-

Läs mer

Landareal: kvkm Invånare per kvkm: 5. Ålder. Källa: Befolkningsstatistik, SCB Folkmängd 31 december 2013 Befolkningsförändring

Landareal: kvkm Invånare per kvkm: 5. Ålder. Källa: Befolkningsstatistik, SCB Folkmängd 31 december 2013 Befolkningsförändring 2014 Landareal: 1 065 kvkm Invånare per kvkm: 5 Folkmängd 31 december 2013 Ålder 1,2 1,0 0,8 0,6 % Folkmängd 31 december 2013 Befolkningsförändring 2003 2013 Ålder Procentuell fördelning År Folkmängd Födelse-

Läs mer

Ekonomer. Rekryteringsläge 1995 2004. God. Brist

Ekonomer. Rekryteringsläge 1995 2004. God. Brist SAMHÄLLSVETENSKAP Ekonomer Rekryteringsläge 4 Rekryteringsläge 1995 4 6 4 Samtliga Intresset för ekonomisk utbildning har under lång tid varit mycket stort och ekonomer behövs inom flera olika arbetsområden.

Läs mer

Landareal: kvkm Invånare per kvkm: 25. Ålder. Källa: Befolkningsstatistik, SCB Folkmängd 31 december 2010 Befolkningsförändring

Landareal: kvkm Invånare per kvkm: 25. Ålder. Källa: Befolkningsstatistik, SCB Folkmängd 31 december 2010 Befolkningsförändring 2011 Landareal: 1 055 kvkm Invånare per kvkm: 25 Folkmängd 31 december 2010 Ålder 1,0 0, 0,6 % Folkmängd 31 december 2010 Befolkningsförändring 2000 2010 Ålder Procentuell fördelning År Folkmängd Födelse-

Läs mer

Landareal: 342 kvkm Invånare per kvkm: 115 - 90 -

Landareal: 342 kvkm Invånare per kvkm: 115 - 90 - Landareal: 342 kvkm Invånare per kvkm: 115 Folkmängd 31 december 2004 Ålder Män - 90 - Kvinnor Riket - 80 - - 70 - - 60 - - 50 - - 40 - - 30 - - 20 - - 10 - - 0-1,2 1,0 0,8 0,6 0,4 0,2 0,0 0,0 0,2 0,4

Läs mer

Landareal: 475 kvkm Invånare per kvkm: 79. Ålder. Källa: Befolkningsstatistik, SCB Folkmängd 31 december 2009 Befolkningsförändring

Landareal: 475 kvkm Invånare per kvkm: 79. Ålder. Källa: Befolkningsstatistik, SCB Folkmängd 31 december 2009 Befolkningsförändring 2010 Landareal: 475 kvkm Invånare per kvkm: Folkmängd 31 december 2009 Ålder 0,8 0,6 0,4 % Folkmängd 31 december 2009 Befolkningsförändring 1999 2009 Ålder Procentuell fördelning År Folkmängd Födelse-

Läs mer

Landareal: 472 kvkm Invånare per kvkm: 81. Ålder. Källa: Befolkningsstatistik, SCB Folkmängd 31 december 2012 Befolkningsförändring

Landareal: 472 kvkm Invånare per kvkm: 81. Ålder. Källa: Befolkningsstatistik, SCB Folkmängd 31 december 2012 Befolkningsförändring 2013 Landareal: 472 kvkm Invånare per kvkm: 81 Folkmängd 31 december 2012 Ålder 0,8 0,6 0,4 % Folkmängd 31 december 2012 Befolkningsförändring 2002 2012 Ålder Procentuell fördelning År Folkmängd Födelse-

Läs mer

Landareal: 350 kvkm Invånare per kvkm: 82. Ålder. Källa: Befolkningsstatistik, SCB Folkmängd 31 december 2012 Befolkningsförändring

Landareal: 350 kvkm Invånare per kvkm: 82. Ålder. Källa: Befolkningsstatistik, SCB Folkmängd 31 december 2012 Befolkningsförändring 2013 Landareal: 350 kvkm Invånare per kvkm: 82 Folkmängd 31 december 2012 Ålder 1,0 0,8 0,6 % Folkmängd 31 december 2012 Befolkningsförändring 2002 2012 Ålder Procentuell fördelning År Folkmängd Födelse-

Läs mer