& välfärd. Tema: Utbildning. Befolkning. Sambandet mellan utbildning och yrke. En studie om högskoleutbildningar.

Save this PDF as:
 WORD  PNG  TXT  JPG

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "& välfärd. Tema: Utbildning. Befolkning. Sambandet mellan utbildning och yrke. En studie om högskoleutbildningar."

Transkript

1 Befolkning & välfärd 2007 nr 1 Tema: Utbildning Sambandet mellan utbildning och yrke En studie om högskoleutbildningar SCB, Stockholm SCB, Örebro

2 Förord I denna rapport presenteras resultaten från en studie över sambandet mellan utbildning och yrke. Studien visar högskoles fördelning på yrkesgrupper bland förvärvsarbetande år 2004 i åldrarna år. Syftet med studien har varit att belysa hur väl de i olika utbildningsgrupper lyckas få arbete inom områden som ligger i linje med deras utbildning avseende såväl utbildningsnivå som utbildningsinriktning. Denna bild av de s position på arbetsmarknaden kan ses som en sorts indikator på hur väl varje utbildning svarar mot arbetsmarknadens behov såväl antalsmässigt som innehållsmässigt. De medarbetare vid Prognosinstitutet som deltagit i arbetet har varit Catarina Annetorp Hörnsten, Fredrik Bood, Kerstin Karlsson, Allan Nordin, Russell Schmieder, Stefan Vikenmark samt Ingrid Bergström-Levander som även varit projektledare. Statistiska centralbyrån i maj 2007 Anna Wilén Anders Ljungberg

3 I denna rapport presenteras: 24 högskoleutbildningar Andel kvinnor och män bland de i procent, år 2004, år

4 Innehållsförteckning Sammanfattning: Överensstämmelsen mellan utbildning och yrke är god bland både kvinnor och män... 4 Definitioner och förklaringar... 6 Utbildningsgrupper Pedagogik och lärarutbildning Förskollärare... 8 Grundskollärare, tidigare år... 9 Grundskollärare, senare år, och gymnasielärare Yrkeslärare Humaniora och konst Humanister Konstnärliga utbildningar Samhällsvetenskap, juridik, handel och administration Bibliotekarier Ekonomer Journalister Jurister Naturvetenskap, matematik och data Naturvetare Programmerare och systemerare Teknik och tillverkning Arkitekter och landskapsarkitekter Civilingenjörer Högskoleingenjörer Lant- och skogsbruk samt djursjukvård Agronomer och hortonomer Veterinärer Hälso- och sjukvård Apotekare Biomedicinska analytiker Läkare Psykologer och psykoterapeuter Sjukgymnaster Sjuksköterskor Socionomer Tabeller... 32

5 Överensstämmelsen mellan utbildning och För de grupper av eftergymnasialt som redovisas i denna rapport är överensstämmelsen i allmänhet god mellan utbildning och yrke vad gäller såväl nivå som inriktning. Detta framkommer i en studie över förvärvsarbetande åringar år 2004 med examen i någon av 24 belysta högskoleutbildningar. En del utbildningar har ett relativt smalt yrkesfält, t.ex. läkar-, veterinär- och sjuksköterskeutbildningarna. Motsatsen gäller för humanister, naturvetare, agronomer och hortonomer, konstnärliga utbildningar samt högskoleingenjörer. Att personer med en viss utbildning är spridda över många olika yrkesfält kan ha olika förklaringar. Å ena sidan kan det betyda att utbildningen passar bra inom flera professioner. Å andra sidan kan förklaringen vara att personer med viss utbildning har svårt att finna jobb och därför måste söka brett och så småningom får arbete inom vitt skilda områden. Yrkena i studien har för varje utbildningsgrupp indelats i fyra kategorier: 1 Rätt utbildningsnivå rätt inriktning 2 Ledningsfunktion, t.ex. chef 3 Rätt utbildningsnivå men fel inriktning 4 Fel utbildningsnivå Hälften av de 24 högskoleutbildningarna uppvisade en mycket hög andel i kategori 1; mellan 80 och 98 procent förvärvsarbetande i yrken på rätt nivå och med rätt inriktning, dvs. i yrken som kräver eftergymnasial utbildning och är inom rätt yrkesområde. Andelen förvärvsarbetande som hade en chefsbefattning, vilket också kan sägas vara rätt nivå och rätt inriktning, var högst bland till ekonomer, civilingenjörer, agronomer och hortonomer samt apotekare. Lägst andel i kategori 1, knappt 60 procent, hade de förvärvsarbetande med en humanistisk högskoleutbildning eller de som var till yrkeslärare. Dessa arbetade i relativt stor utsträckning i yrken som förts till kategori 3, dvs. yrken som har rätt utbildningsnivå men inte rätt inriktning. Andelen förvärvsarbetande i yrken som hör till kategori 4 varierade åtskilligt mellan olika utbildningsgrupper. Denna kategori består av yrken som inte kräver kompetens motsvarande eftergymnasial utbildning. Högsta andelen på fel nivå, 25 procent av de förvärvsarbetande, gällde för dem som hade en konstnärlig högskoleutbildning. Även många med humanistutbildning hade ett yrke som inte kräver eftergymnasial utbildning. Bland dem med läkar-, apotekar- och veterinärutbildning var det å andra sidan endast ett fåtal som hade ett yrke som inte kräver eftergymnasial utbildning. För några utbildningsgrupper var det stora skillnader mellan andelen kvinnor och andelen män som hade ett yrke som inte kräver högskoleutbildning. Bland dem med utbildning till programmerare och systemerare samt till ekonomer var andelen i kategori 4 nästan dubbelt så stor bland kvinnorna som bland männen. För dem med förskollärar- eller yrkeslärarutbildning var det tvärtom. Där var det en högre andel bland männen än bland kvinnorna som hade ett yrke som inte kräver högskoleutbildning. De olika utbildningsgrupperna i studien är av varierande storlek. Den största utbildningsgruppen år 2004 var sjuksköterskor med totalt förvärvsarbetande i åldern år. Den minsta var veterinärer med förvärvsarbetande.

6 yrke är god bland både kvinnor och män Förvärvsarbetande med högskoleutbildning i åldern år med fördelning på yrkeskategorier år Procent

7 Definitioner och förklaringar Population Sambandet mellan utbildning och yrke redovisas för 24 eftergymnasiala utbildningsgrupper. Populationen utgörs av samtliga personer i åldern år den 31 december 2004, med någon av de valda utbildningarna, och är hämtad från SCB:s registerbaserade arbetsmarknadsstatistik, RAMS. Som tilläggsinformation redovisas för varje utbildningsgrupp det totala antalet förvärvsarbetande, oavsett ålder, dvs. inkluderande även dem som var under 25 eller över 54 år. Utbildningsuppgifter Uppgifterna om utbildning i RAMS är hämtade från SCB:s utbildningsregister. Utbildningarna i registret är klassificerade enligt Svensk utbildningsnomenklatur, SUN Utifrån SUN 2000 har utbildningarna aggregerats till närmare 100 grupper varav cirka 60 är eftergymnasiala utbildningar. I denna rapport redovisas 24 av dessa utbildningsgrupper. Yrkesuppgifter Yrkesuppgifterna avser förvärvsarbetande i åldern år i november De som förvärvsarbetade och samtidigt studerade med studiemedel ingår inte i studien. Syftet har varit att rensa bort tillfälliga arbeten vid sidan av fortsatta studier. Yrkesuppgifterna är hämtade från SCB:s yrkesregister och avser anställda. Uppgift om egenföretagares yrke samlas inte in, varför dessa inte ingår i redovisningen av yrken. Yrkesuppgift kan saknas även av andra orsaker. De yrkesuppgifter som redovisas här avser den anställning personen hade i november Om yrkesuppgift saknas för denna anställning har i stället yrkesuppgift knuten till största förvärvskälla under året använts. Fyra kategorier av yrken För varje utbildning har de förekommande yrkena förts till någon av följande fyra kategorier med avseende på vilka kvalifikationer som krävs i yrkena: 1 Rätt utbildningsnivå rätt utbildningsinriktning 2 Ledningsfunktion, t.ex. chef 3 Rätt utbildningsnivå fel utbildningsinriktning 4 Fel utbildningsnivå, t.ex. yrken där gymnasial utbildning är tillräcklig Rätt utbildningsnivå betyder att yrket enligt SSYK kräver kompetens motsvarande eftergymnasial utbildning. Ingen åtskillnad har gjorts mellan krav på lång respektive kort eftergymnasial utbildning. Rätt utbildningsinriktning betyder att utbildningen passar yrkets innehåll eller att utbildningen av annan anledning bedömts vara särskilt lämplig för det aktuella yrket. Fel utbildningsnivå betyder att yrket kräver högst gymnasial utbildning. Ledningsfunktion utgörs av chefsbefattningar på olika nivåer. Andelarna i de fyra kategorierna summerar sig till 100 procent. Därutöver finns även ett antal personer, som är förvärvsarbetande men för vilka vi saknar yrkesuppgift. Deras antal redovisas separat. Avrundning Värdena i tabellerna är avrundade. Summan av värdena i kolumner och rader stämmer inte alltid med totalvärdet. Yrkesuppgiften har inte fått avse ett tidigare år än examensåret. Klassificering av yrken Yrkena i yrkesregistret är klassificerade enligt Svensk standard för yrkesklassificering, SSYK. Vi har i studierna av sambandet mellan utbildning och yrke använt yrkesindelningen på 3-siffernivå. I vissa fall har även uppgifter på 4-siffernivå använts. För mer information om SSYK, se:

8 Regler vid kategoriseringen Huvudregel: För att ett yrke ska föras till kategori 1 har kravet varit att yrket skall vara överrepresenterat i den aktuella utbildningen. Detta innebär att andelen förvärvsarbetande i ett visst yrke är större i den aktuella utbildningen än bland högskole totalt. I vissa fall har yrkesgrupper som inte uppfyllt huvudregeln ändå förts till kategori 1. Kravet har då varit att yrkesgruppen omfattar enskilda yrken som utbildningen matchar. Vissa yrkesgrupper har alltid förts till kategori 1 oavsett om huvudregeln har gällt eller inte. Dessa yrken är administratörer i offentlig förvaltning, administratörer i intresseorganisationer samt universitets- och högskollärare. Utbildningen har ansetts vara relevant för dessa yrken.

9 Förskollärare Nio av tio har adekvata yrken Drygt 93 procent av förskollärarna i åldern år förvärvsarbetade år Nio av tio arbetade inom yrken på rätt nivå och med rätt inriktning eller som chefer. Männen utgjorde endast drygt 5 procent. De fanns i högre grad än kvinnorna inom yrken på lägre nivå eller med fel inriktning, totalt 28 procent jämfört med 10 procent av kvinnorna. Däremot synes chefsyrken vara mer än dubbelt så vanliga bland männen som bland kvinnorna. Detta är dock osäkert eftersom t.ex. föreståndare för förskolor kan ingå i yrkesgruppen förskollärare och fritidspedagoger. Endast hälften av männen arbetar som förskollärare Bland kvinnorna arbetade fyra av fem som förskollärare eller fritidspedagoger, medan endast % 94 % varannan man arbetade inom dessa yrken. Några få procent, av både kvinnor och män, arbetade som grundskollärare eller speciallärare. Ett par procent fanns inom andra yrken på rätt nivå och med rätt inriktning. Hit räknas behandlingsassistenter, som bland annat omfattar barnomsorgskonsulenter, administratörer samt vissa pedagogiska yrken. Anm. 81 procent av samtliga förvärvsarbetande med förskollärarutbildning var i åldern år. Rätt nivå-rätt inriktning Ledningsfunktion Rätt nivå-fel inriktning Fel nivå Summa Utan yrkesuppgift Totalt förvärvsarbetande, samtliga åldrar SSYK Yrkesgrupp 331 Förskollärare och fritidspedagoger Grundskollärare Speciallärare Behandlingsassistenter, fritidsledare m.fl Administratörer i offentlig förvaltning/intresseorg Övriga yrken Totalt

10 Grundskollärare, tidigare år God träffbild Denna lärargrupp omfattar personer med utbildning till lågstadielärare, mellanstadielärare eller grundskollärare för årskurserna 1 7. Omkring 96 procent av dem i åldern år förvärvsarbetade år Sammanlagt 94 procent arbetade inom yrken på rätt nivå och med rätt inriktning eller som chefer. Stor skillnad mellan kvinnor och män Männen utgjorde 16 procent av hela utbildningsgruppen. Chefsyrkena var mer än tre gånger så vanliga bland männen som bland kvinnorna. Samtidigt var det dock dubbelt så vanligt att männen jämfört med kvinnorna arbetade inom yrken som saknar anknytning till utbildningen eller inom yrken som inte kräver eftergymnasial utbildning % 97 % Det vanligaste yrket var naturligen grundskollärare. Skillnaden mellan män och kvinnor var dock relativt stor; endast 66 procent av männen arbetade som grundskollärare jämfört med 84 procent av kvinnorna. I genomsnitt 8 procent fanns inom andra pedagogiska yrken som kräver eftergymnasial utbildning, t.ex. speciallärare, gymnasielärare, förskollärare, universitets- och högskollärare. Anm. 68 procent av samtliga förvärvsarbetande med utbildning för grundskolans tidigare år var i åldern år. Rätt nivå-rätt inriktning Ledningsfunktion Rätt nivå-fel inriktning Fel nivå Summa Utan yrkesuppgift Totalt förvärvsarbetande, samtliga åldrar SSYK Yrkesgrupp 233 Grundskollärare Speciallärare Gymnasielärare m.fl Förskollärare och fritidspedagoger Andra pedagoger med teor. specialistkompetens Administratörer i offentlig förvaltning/intresseorg Övriga yrken Totalt

11 Grundskollärare, senare år, Nio av tio inom rätt område Denna utbildningsgrupp omfattar lärare för grundskolans senare år och gymnasielärare med utbildning i allmänna ämnen eller praktiskestetiska ämnen. Drygt 95 procent av dem i åldern år förvärvsarbetade år Sammanlagt 91 procent arbetade inom yrken på rätt nivå och med rätt inriktning eller som chefer. Männen utgjorde knappt 38 procent av de förvärvsarbetande. Chefsyrkena var tre gånger så vanliga bland männen som bland kvinnorna. Samtidigt arbetade dock en något större andel av männen än av kvinnorna inom yrken som saknade anknytning till utbildningen. Män oftare gymnasielärare De vanligaste yrkena var naturligen grundskollärare och gymnasielärare, inom vilka samman- och gymnasielärare % 96 % lagt 79 procent arbetade. Det fanns dock vissa skillnader mellan kvinnor och män. Bland kvinnorna arbetade nästan dubbelt så många som grundskollärare än som gymnasielärare, medan fördelningen mellan grundskola och gymnasieskola var ganska jämn bland männen. Männen arbetade också i större utsträckning som universitets- eller högskollärare. Anm. 63 procent av samtliga förvärvsarbetande med denna utbildningsinriktning var i åldern år. Rätt nivå-rätt inriktning Ledningsfunktion Rätt nivå-fel inriktning Fel nivå Summa Utan yrkesuppgift Totalt förvärvsarbetande, samtliga åldrar SSYK Yrkesgrupp 233 Grundskollärare Gymnasielärare m.fl Universitets- och högskollärare Speciallärare Andra pedagoger med teoretisk specialistkompetens Administratörer i offentlig förvaltning/intresseorg Totalt

12 Yrkeslärare Endast sex av tio inom utbildningsområdet Av yrkeslärarna i åldern år förvärvsarbetade 95 procent år Sammanlagt 68 procent arbetade inom yrken på rätt nivå och med rätt inriktning eller som chefer. Resten arbetade huvudsakligen inom yrken som snarare anknyter till den ursprungliga utbildningen än till lärarutbildningen. Detta var vanligare bland kvinnorna än bland männen och allra vanligast bland vårdlärarna. Även cheferna arbetade ofta inom andra områden än skolan. Kvinnorna utgjorde drygt hälften av de förvärvsarbetande. Till skillnad från andra lärarutbildningar var chefsyrkena ungefär lika vanliga bland kvinnor som bland män % 95 % Läraryrket vanligare bland män än kvinnor Hälften av yrkeslärarna arbetade som gymnasielärare, grundskollärare eller speciallärare. Dessa yrken var vanligare bland männen än bland kvinnorna, 58 respektive 43 procent. Bland yrken på rätt nivå och med rätt inriktning var universitetsoch högskollärare och administratörer vanligare bland kvinnorna än bland männen. Anm. Endast 48 procent av samtliga förvärvsarbetande med yrkeslärarutbildning var i åldern år. Rätt nivå-rätt inriktning Ledningsfunktion Rätt nivå-fel inriktning Fel nivå Summa Utan yrkesuppgift 660 Totalt förvärvsarbetande, samtliga åldrar SSYK Yrkesgrupp 232 Gymnasielärare m.fl Grundskollärare Universitets- och högskollärare Administratörer i offentlig förvaltning/intresseorg Andra pedagoger med teoretisk specialistkompetens Speciallärare Totalt

13 Humanister Många är över för sina yrken Till gruppen humanistiskt räknar vi dem med examina i främmande språk, svenska, litteraturvetenskap, filosofi, konsthistoria m.m. I åldern år är det ungefär dubbelt så många kvinnor som män som har utbildning inom dessa områden. Bland både kvinnor och män är andelen förvärvsarbetande jämförelsevis låg. År 2004 hade endast tre av fyra åringar förvärvsarbete. Av dem var det dessutom en relativt stor andel, cirka 20 procent, som arbetade i yrken som inte kräver högskoleutbildning. Läraryrket vanligt bland humanister År 2004 hade två av tre förvärvsarbetande humanister yrken på såväl rätt nivå som med rätt inriktning eller chefsbefattningar. De arbetade i en lång rad yrken. Sammantaget fanns cirka % 76 % procent av humanisterna i olika läraryrken. De vanligaste yrkena för humanister är universitetsoch högskollärare samt yrkesgruppen journalister, konstnärer, skådespelare m.fl. Den senare gruppen innehåller förutom de uppräknade yrkena även översättare, informatör, författare, pressekreterare, musiker m.m. Anm. 63 procent av samtliga förvärvsarbetande med humanistisk utbildning var i åldern år. Rätt nivå-rätt inriktning Ledningsfunktion Rätt nivå-fel inriktning Fel nivå Summa Utan yrkesuppgift Totalt förvärvsarbetande, samtliga åldrar SSYK Yrkesgrupp 231 Universitets- och högskollärare Journalister, konstnärer, skådespelare m.fl Arkivarier, bibliotekarier m.fl Administratörer i offentlig förvaltning/intresseorg Grundskollärare Samhälls- och språkvetare Redovisningsekonomer, administrativa assistenter m.fl Gymnasielärare m.fl Andra pedagoger med teoretisk specialistkompetens Andra lärare och instruktörer Övriga yrken Totalt

14 Konstnärliga utbildningar Svårt att få jobb inom rätt område De konstnärligt har en väsentligt annorlunda situation på arbetsmarknad än de flesta andra grupper av. Andelen förvärvsarbetande är ofta lägre bland de konstnärligt än bland övriga utbildningsgrupper. De konstnärligt får dessutom oftare än andra högskole jobb på för låg nivå. År 2004 hade var fjärde konstnärligt utbildad ett yrke som inte kräver högskoleutbildning. En av tre arbetar i konstnärsyrken År 2004 hade två av tre konstnärligt ett yrke som låg i linje med deras utbildning i fråga om både nivå och inriktning. Föga överraskande fanns en stor del, ungefär hälften, av dessa inom % 77 % konstnärsyrken. En annan stor yrkesgrupp för de konstnärligt var gymnasielärare m.fl. Där ingår yrken som lärare i bild, dans, drama, musik, textilkunskap samt trä- och metallslöjd. Anm. 73 procent av de förvärvsarbetande med konstnärlig utbildning var i åldern år. Rätt nivå-rätt inriktning Ledningsfunktion Rätt nivå-fel inriktning Fel nivå Summa Utan yrkesuppgift Totalt förvärvsarbetande, samtliga åldrar SSYK Yrkesgrupp 245 Journalister, konstnärer, skådespelare m.fl Gymnasielärare m.fl Universitets- och högskollärare Civilingenjörer, arkitekter m.fl Tecknare, underhållare, prof. idrottsutövare m.fl Andra pedagoger med teoretisk specialistkompetens Andra lärare och instruktörer Fotografer, ljud- och bildtekniker, sjukhustekniker m.fl Administratörer i offentlig förvaltning/intresseorg Arkivarier, bibliotekarier m.fl Övriga yrken Totalt

15 Bibliotekarier Stor andel kvinnor Den biblioteks- och informationsvetenskapliga utbildning som nu ges vid flera lärosäten är inriktad mot en bredare arbetsmarknad än den tidigare bibliotekarieutbildningen. År 2004 var över 90 procent av de förvärvsarbetande och av dessa arbetade i sin tur nästan 90 procent i yrken som ligger i linje med deras utbildning eller som chefer. Endast sex procent arbetade i yrken som inte kräver högskoleutbildning. Det var knappt hälften så stor andel som för de högskole i åldern år totalt sett. Kvinnodominansen är stor bland de biblioteks- och informationsvetenskapligt ; fyra av fem är kvinnor % 92 % yrken är relativt liten. År 2004 fanns drygt tre av fyra förvärvsarbetande i yrkesgruppen arkivarier, bibliotekarier m.fl. Denna grupp var helt dominerande bland dem med biblioteks- och informationsvetenskaplig utbildning. De allra flesta arbetar i bibliotekarieyrket Överensstämmelsen mellan utbildning och yrke är god för denna grupp. Spridningen på olika Anm. 66 procent av samtliga förvärvsarbetande med biblioteks- och informationsvetenskaplig utbildning var i åldern år. Rätt nivå-rätt inriktning Ledningsfunktion Rätt nivå-fel inriktning Fel nivå Summa Utan yrkesuppgift 170 Totalt förvärvsarbetande, samtliga åldrar SSYK Yrkesgrupp 243 Arkivarier, bibliotekarier m.fl Administratörer i offentlig förvaltning/intresseorg Redovisningsekonomer, administrativa assistenter m.fl Journalister, konstnärer, skådespelare m.fl Universitets- och högskollärare Totalt

16 Ekonomer Fyra av fem arbetar i nivå med sin utbildning Bland ekonom i åldrarna år förvärvsarbetade 89 procent år Könsfördelningen var relativt jämn; kvinnornas andel var 46 procent. Sammanlagt fanns 86 procent av de förvärvsarbetande i yrken på rätt nivå och med rätt inriktning eller i ledningsfunktion. Mer än var fjärde man hade en chefsbefattning. Fler kvinnor än män arbetade i yrken där inte eftergymnasial utbildning krävs, 12 respektive 7 procent. Framför allt gällde det yrken inom kontors- och kundservice. Kvinnor och män finns i samma yrken Cirka en tredjedel av de ekonom arbetade i yrket företagsekonomer m.fl. vilket är det vanligaste yrket bland både kvinnor och män, främst som revisorer. Den näst största yrkes % 90 % gruppen för båda könen var säljare m.fl., då som banktjänstemän. Fler kvinnor än män arbetade som redovisningsekonomer medan männen i något högre grad var dataspecialister. Män och kvinnor fanns i ungefär lika stor utsträckning som administratörer i offentlig förvaltning eller i intresseorganisationer. Anm. Hela 90 procent av samtliga förvärvsarbetande med ekonomutbildning var i åldern år. Rätt nivå-rätt inriktning Ledningsfunktion Rätt nivå-fel inriktning Fel nivå Summa Utan yrkesuppgift Totalt förvärvsarbetande, samtliga åldrar SSYK Yrkesgrupp 241 Företagsekonomer, marknadsförare och pers.tjänstem Säljare, inköpare, mäklare m.fl Redovisningsekonomer, administrativa assistenter m.fl Dataspecialister Administratörer i offentlig förvaltning/intresseorg Universitets- och högskollärare Tull-, taxerings- och socialförsäkringstjänstemän Samhälls- och språkvetare Journalister, konstnärer, skådespelare m.fl Övriga yrken Totalt

17 Journalister Tre av fyra finns i adekvata yrken Uppgifterna avser enbart personer med högskoleutbildning i journalistik. Många fler finns på arbetsmarknaden i journalistyrket och dessa har byggt upp sin kompetens på annat sätt. Bland de journalist i åldersgruppen år förvärvsarbetade 88 procent år Två av tre journalister är kvinnor. Sammanlagt fanns 77 procent av de förvärvsarbetande journalisterna i yrken på rätt nivå och med rätt inriktning eller som chef. Var tionde man hade en chefsbefattning. Andelen som arbetade i yrken som inte kräver eftergymnasial utbildning var något högre bland kvinnor än bland män, 12 respektive 10 procent. Exempel på sådana yrken är kontors- och kundservicearbete samt service-, omsorgs- och försäljningsarbete % 88 % Inte alla arbetar som journalister Knappt hälften av kvinnorna och 60 procent av männen arbetade som journalister. Den därnäst största yrkesgruppen var marknadsförare m.fl. med sammanlagt 5 procent. Något större andel kvinnor än män arbetade som administratörer i offentlig förvaltning och i intresseorganisationer medan däremot en något större andel män än kvinnor var universitets- och högskollärare. Anm. Hela 80 procent av samtliga förvärvsarbetande med journalistutbildning var i åldern år. Rätt nivå-rätt inriktning Ledningsfunktion Rätt nivå-fel inriktning Fel nivå Summa Utan yrkesuppgift Totalt förvärvsarbetande, samtliga åldrar SSYK Yrkesgrupp 245 Journalister, konstnärer, skådespelare m.fl Företagsekonomer, marknadsförare och pers.tjänstem Redovisningsekonomer, administrativa assistent. m.fl Administratörer i offentlig förvaltning/intresseorg Universitets- och högskollärare Tecknare, underhållare, prof. idrottsutövare m.fl Andra pedagoger med teoretisk specialistkompetens Totalt

18 Jurister Nio av tio i yrken som motsvarar utbildningen Andelen förvärvsarbetande bland dem med juristutbildning var 92 procent år Könsfördelningen är jämn. Över 90 procent av de förvärvsarbetande juristerna fanns i yrken på rätt nivå och med rätt inriktning eller i ledningsfunktioner. Var tionde man arbetade som chef, vilket var fler än bland kvinnorna. Omkring 5 procent arbetade i yrken som inte kräver eftergymnasial utbildning. Som exempel kan nämnas kontorsoch kundservicearbete. Hälften arbetar i rena juristyrken Strax under hälften bland kvinnorna och drygt hälften bland männen arbetade som jurister. En högre andel bland kvinnorna än bland männen fanns som administratörer i offentlig förvaltning eller i intresseorganisationer. Det var den näst % 93 % största yrkesgruppen för både kvinnor och män, 13 procent bland kvinnorna och 8 procent bland männen var administratörer. Andra yrkesgrupper där jurist till stor del arbetar var mäklare m.fl. samt personaltjänstemän m.fl. Anm. 75 procent av samtliga förvärvsarbetande med juristutbildning var i åldern år. Rätt nivå-rätt inriktning Ledningsfunktion Rätt nivå-fel inriktning Fel nivå Summa Utan yrkesuppgift Totalt förvärvsarbetande, samtliga åldrar SSYK Yrkesgrupp 242 Jurister Administratörer i offentlig förvaltning/intresseorg Säljare, inköpare, mäklare m.fl Företagsekonomer, marknadsförare och pers.tjänstem Tull-, taxerings- och socialförsäkringstjänstemän Universitets- och högskollärare Redovisningsekonomer, administrativa assistenter m.fl Samhälls- och språkvetare Totalt

19 Naturvetare Fler män än kvinnor har hamnat rätt I åldersgruppen år förvärvsarbetade år 2004 cirka 80 procent av kvinnorna och 84 procent av männen med naturvetenskaplig högskoleutbildning. Förvärvsfrekvensen för dem med denna utbildning är relativt låg jämfört med andra eftergymnasialt. Omkring 85 procent av männen och 80 procent av kvinnorna arbetade antingen i ett yrke inom rätt utbildningsnivå och rätt inriktning eller som chef. Män hade i något högre utsträckning än kvinnor ett yrke som överensstämde med utbildningen. Andelen chefer var ungefär dubbelt så hög bland män som bland kvinnor, 8 respektive 4 procent. Ungefär 8 procent av kvinnorna och 6 procent av männen arbetade i yrken som inte kräver högskoleutbildning % 84 % Naturvetarna spridda på arbetsmarknaden Naturvetarna är spridda i många olika yrken. Omkring 20 procent arbetar som universitets- och högskollärare. Lika många arbetar som ingenjörer eller tekniker. Drygt 10 procent arbetar som dataspecialister och ungefär lika många återfinns i yrkesgruppen fysiker, kemister m.fl. Anm. 77 procent av samtliga förvärvsarbetande med naturvetenskaplig högskoleutbildning var i åldern år. Rätt nivå-rätt inriktning Ledningsfunktion Rätt nivå-fel inriktning Fel nivå Summa Utan yrkesuppgift Totalt förvärvsarbetande, samtliga åldrar SSYK Yrkesgrupp 231 Universitets- och högskollärare Dataspecialister Fysiker, kemister m.fl Civilingenjörer, arkitekter m.fl Ingenjörer och tekniker Administratörer i offentlig förvaltning/intresseorg Specialister inom biologi, jord- och skogsbruk m.m Sjukgymnaster, tandhygienister m.fl Matematiker och statistiker Säljare, inköpare, mäklare m.fl Hälso- och sjukvårdsspecialister Biomedicinska analytiker Övriga yrken Totalt

20 Programmerare och systemerare Många arbetar inom fel område Andelen kvinnor med utbildning till programmerare eller systemerare har varit stabil de senaste decennierna; fyra av tio är kvinnor. Bland de senaste årens programnybörjare har dock kvinnoandelen varit klart lägre, strax över 30 procent. Andelen förvärvsarbetande var år 2004 ungefär 85 procent av de i åldern år. Av dessa var det 75 procent som hade ett arbete på rätt nivå och med rätt inriktning i förhållande till utbildningen. Av dem hade var tionde en chefsbefattning. De som arbetade i yrken som inte kräver högskoleutbildning uppgick totalt till 14 procent, bland kvinnorna till hela 18 procent. Dataspecialist vanligaste yrket De vanligaste yrkena för dem med utbildning till programmerare eller systemerare är dataspecialister, datatekniker eller dataoperatörer. I dessa % 86 % yrken arbetade år 2004 drygt 55 procent av de förvärvsarbetande i åldern år. Huvuddelen av dem var dataspecialister. Anm. Hela 89 procent av samtliga förvärvsarbetande med programmerar- eller systemerarutbildning var i åldern år. Rätt nivå-rätt inriktning Ledningsfunktion Rätt nivå-fel inriktning Fel nivå Summa Utan yrkesuppgift Totalt förvärvsarbetande, samtliga åldrar SSYK Yrkesgrupp 213 Dataspecialister Datatekniker och dataoperatörer Säljare, inköpare, mäklare m.fl Civilingenjörer, arkitekter m.fl Ingenjörer och tekniker Universitets- och högskollärare Administratörer i offentlig förvaltning/intresseorg Totalt

21 Arkitekter och landskaps- Kvinnorna är i majoritet dock inte som chefer 87 procent av dem med utbildning till arkitekt och landskapsarkitekt i åldrarna år förvärvsarbetade år Av dem arbetade 87 procent i yrken på rätt nivå och med rätt inriktning eller som chef. Nära dubbelt så många män som kvinnor hade en ledningsfunktion. En högre andel bland männen arbetade i yrken som inte kräver eftergymnasial utbildning, som exempel kan nämnas kontors-, omsorgs- och försäljningsarbete. Andelen egenföretagare var relativt hög. Kvinnor och män arbetar i samma yrken Nära 70 procent arbetar som arkitekter och landskapsarkitekter m.fl. Den därnäst största yrkesgruppen bland både kvinnor och män var ingenjörer och tekniker. Endast en något större andel arkitekter % 88 % bland kvinnorna än bland männen arbetade som universitets- och högskollärare och som administratörer i offentlig förvaltning eller i intresseorganisationer. Anm. 70 procent av samtliga förvärvsarbetande med utbildning till arkitekt och landskapsarkitekt var i åldern år. Rätt nivå-rätt inriktning Ledningsfunktion Rätt nivå-fel inriktning Fel nivå Summa Utan yrkesuppgift 840 Totalt förvärvsarbetande, samtliga åldrar SSYK Yrkesgrupp 214 Civilingenjörer, arkitekter m.fl Ingenjörer och tekniker Universitets- och högskollärare Administratörer i offentlig förvaltning/intresseorg Totalt

22 Civilingenjörer Få kvinnor Drygt 90 procent av dem med civilingenjörsutbildning förvärvsarbetade år Av dem fanns över 90 procent i yrken som ligger i linje med utbildningen inklusive chefsbefattningar. Kvinnornas andel av de civilingenjörs har successivt ökat, men från en låg nivå. År 2004 uppgick den till cirka 20 procent i åldersgruppen år. Det var dock stora skillnader mellan olika utbildningsinriktningar. Stor andel chefer Även om de allra flesta får jobb på rätt nivå och med rätt inriktning fanns bara var tredje förvärvsarbetande i yrkesgruppen civilingenjörer, arkitekter m.fl. Andra stora yrkesgrupper var dataspecialister respektive ingenjörer och tekniker. Yrkena i den sistnämnda gruppen kräver normalt inte % 94 % civilingenjörsutbildning utan endast kortare högskoleutbildning. Andelen chefer bland civilingenjörerna är stor, bland männen var den 18 procent och bland kvinnorna 10 procent. Endast tre procent av de fanns i yrken som inte kräver högskoleutbildning. Anm. 85 procent av samtliga förvärvsarbetande med civilingenjörsutbildning var i åldern år. I redovisningen på denna sida ingår inte civilingenjörs med okänd inriktning, knappt personer. Rätt nivå-rätt inriktning Ledningsfunktion Rätt nivå-fel inriktning Fel nivå Summa Utan yrkesuppgift Totalt förvärvsarbetande, samtliga åldrar SSYK Yrkesgrupp 214 Civilingenjörer, arkitekter m.fl Dataspecialister Ingenjörer och tekniker Universitets- och högskollärare Företagsekonomer, marknadsförare och pers.tjänstem Säljare, inköpare, mäklare m.fl Fysiker, kemister m.fl Administratörer i offentlig förvaltning/intresseorg Datatekniker och dataoperatörer Övriga yrken Totalt

23 Högskoleingenjörer Många unga Utbildningen till högskoleingenjör är relativt ny inrättad i början av 1990-talet. De är jämförelsevis unga med en genomsnittsålder på 36 år. Omkring 90 procent av de i åldern år var förvärvsarbetande år Drygt 80 procent arbetade i yrken i linje med sin utbildning inklusive chefsbefattningar. Hela 13 procent arbetade i yrken som kräver högst gymnasiekompetens. Liksom bland civilingenjörerna var kvinnoandelen cirka 20 procent men med stora variationer mellan utbildningsinriktningarna. Likheter med civilingenjörerna År 2004 fanns nästan 60 procent av de förvärvsarbetande i yrkesgrupperna ingenjörer och tekniker, civilingenjörer, arkitekter m.fl. samt data % 91 % specialister. Den sistnämnda gruppen var liten inom de flesta utbildningsinriktningar men stor inom inriktningen datateknik. Yrkesfördelningen bland högskoleingenjörer respektive civilingenjörer uppvisar stora likheter vilket tyder på stor utbytbarhet mellan grupperna. Anm. Hela 93 procent av samtliga förvärvsarbetande med högskoleingenjörsutbildning var i åldern år. I redovisningen på denna sida ingår inte högskoleingenjörs med okänd inriktning, totalt cirka personer. Rätt nivå-rätt inriktning Ledningsfunktion Rätt nivå-fel inriktning Fel nivå Summa Utan yrkesuppgift Totalt förvärvsarbetande, samtliga åldrar SSYK Yrkesgrupp 311 Ingenjörer och tekniker Civilingenjörer, arkitekter m.fl Dataspecialister Säljare, inköpare, mäklare m.fl Datatekniker och dataoperatörer Piloter, fartygsbefäl m.fl Universitets- och högskollärare Säkerhets- och kvalitetsinspektörer Administratörer i offentlig förvaltning/intresseorg Fysiker, kemister m.fl Övriga yrken Totalt

24 Agronomer och hortonomer Lika många kvinnor som män Denna utbildningsgrupp består framför allt av personer med agronomutbildning. En mindre andel, 10 procent, har hortonomutbildning. Kvinnor och män med agronom- eller hortonomutbildning förvärvsarbetade år 2004 i lika hög utsträckning. I åldersgruppen år förvärvsarbetade 89 procent. Förvärvsarbetande kvinnor och män hade i ungefär samma omfattning yrken som överensstämde med utbildningen vad gäller så väl nivå som inriktning; inklusive chefsbefattningar var andelen 77 procent. Män arbetade dock i betydligt högre grad än kvinnor som chefer, 18 respektive 7 procent. Det var relativt många som arbetade i ett yrke som inte kräver högskoleutbildning, 10 procent % 89 % Stor spridning i olika yrken Agronomer och hortonomer är spridda i många olika yrken. Inom de tre vanligaste yrkesgrupperna arbetar sammanlagt 40 procent. Dessa yrkesgrupper är specialister inom jord- och skogsbruk, universitets- och högskollärare samt administratörer inom offentlig förvaltning och intresseorganisationer. Anm. 79 procent av samtliga förvärvsarbetande med agronom- eller hortonomutbildning var i åldern år. Rätt nivå-rätt inriktning Ledningsfunktion Rätt nivå-fel inriktning Fel nivå Summa Utan yrkesuppgift 560 Totalt förvärvsarbetande, samtliga åldrar SSYK Yrkesgrupp 221 Specialister inom biologi, jord- och skogsbruk m.m Universitets- och högskollärare Administratörer i offentlig förvaltning/intresseorg Företagsekonomer, marknadsförare och pers.tjänstem Säljare, inköpare, mäklare m.fl Gymnasielärare m.fl Redovisningsekonomer, administrativa assistenter m.fl Sjukgymnaster, tandhygienister m.fl Lantmästare, skogsmästare m.fl Säkerhets- och kvalitetsinspektörer Fysiker, kemister m.fl Andra pedagoger med teoretisk specialistkompetens Totalt

25 Veterinärer Hög förvärvsfrekvens Personer med veterinärutbildning förvärvsarbetar i hög utsträckning. År 2004 förvärvsarbetade 96 procent av kvinnorna och 94 procent av männen. Sju av tio förvärvsarbetande är kvinnor. Det var något fler kvinnor än män som hade ett arbete med anknytning till utbildningen. Av de förvärvsarbetande hade 93 procent ett yrke som överensstämmer med utbildningen vad gäller utbildningsnivå och inriktning eller en chefsbefattning. Knappt 4 procent hade en chefstjänst. Andelen chefer var dubbelt så hög bland män som bland kvinnor. Endast ett par procent av de förvärvsarbetande arbetade inom ett yrke som inte kräver eftergymnasial utbildning. Vanligare med veterinäryrket bland kvinnor Drygt sju av tio arbetade som veterinärer. Närmare en av tio var universitets- eller högskol % 94 % lärare. Andra arbetade som specialister inom jordbruk. En liten andel var kemister eller administratörer inom offentlig förvaltning och intresseorganisationer. Anm. 76 procent av samtliga förvärvsarbetande med veterinärutbildning var i åldern år. Rätt nivå-rätt inriktning Ledningsfunktion Rätt nivå-fel inriktning Fel nivå Summa Utan yrkesuppgift 320 Totalt förvärvsarbetande, samtliga åldrar SSYK Yrkesgrupp 222 Hälso- och sjukvårdsspecialister Universitets- och högskollärare Specialister inom biologi, jord- och skogsbruk m.m Fysiker, kemister m.fl Administratörer i offentlig förvaltning/intresseorg Totalt

26 Apotekare Nästan alla har yrken som kräver eftergymnasial utbildning År 2004 var andelen förvärvsarbetande 93 procent bland dem i åldrarna år som hade apotekarutbildning. Kvinnornas andel av dem utgjorde 70 procent. Totalt arbetade 90 procent i yrken på rätt nivå och med rätt inriktning eller som chef. En relativt hög andel bland männen, 15 procent, hade en ledningsfunktion. Så gott som inga med apotekarutbildning fanns i yrken där enbart gymnasial utbildning krävs. Nio av tio finns inom rätt område Apotekar har en bred arbetsmarknad. Fler kvinnor än män arbetade som apotekare, 46 respektive 35 procent. Den näst största yrkesgruppen för både kvinnor och män var kemister m.fl. där andelen bland män var något högre än bland kvinnor. En större andel bland kvinnorna % 91 % arbetade som administratörer i offentligt förvaltning eller i intresseorganisationer. Dubbelt så stor andel bland männen som bland kvinnorna var universitets- och högskollärare. Ungefär lika stor andel bland kvinnor och män arbetade som kemi- och laboratorieingenjörer och så var också fallet i fråga om yrkesgruppen farmakologer m.fl. Anm. 79 procent av samtliga förvärvsarbetande med apotekarutbildning var i åldern år. Rätt nivå-rätt inriktning Ledningsfunktion Rätt nivå-fel inriktning Fel nivå Summa Utan yrkesuppgift 200 Totalt förvärvsarbetande, samtliga åldrar SSYK Yrkesgrupp 222 Hälso- och sjukvårdsspecialister Fysiker, kemister m.fl Universitets- och högskollärare Administratörer i offentlig förvaltning/intresseorg Ingenjörer och tekniker Specialister inom biologi, jord- och skogsbruk m.m Sjukgymnaster, tandhygienister m.fl Civilingenjörer, arkitekter m.fl Säljare, inköpare, mäklare m.fl Totalt

27 Biomedicinska analytiker Fler kvinnor än män har hamnat rätt Av samtliga i åldersgruppen år, som hade utbildning till biomedicinsk analytiker, förvärvsarbetade år 2004 cirka 93 procent av kvinnorna och 89 procent av männen. Kvinnorna dominerar inom denna utbildning. Männen utgör endast en tiondel. Förvärvsarbetande kvinnor hade i högre utsträckning än män ett yrke som överensstämmer med utbildningen vad gäller utbildningsnivå och inriktning eller en chefsbefattning, 87 respektive 76 procent. Andelen med chefstjänst var ungefär lika stor bland kvinnor som bland män. Omkring 10 procent av männen och 6 procent av kvinnorna arbetade i yrken som inte kräver högskoleutbildning. Kvinnor oftare biomedicinska analytiker Sex av tio arbetar i yrket biomedicinska analytiker. Det är vanligare att kvinnor än män har detta % 89 % yrke. Däremot arbetar en större andel män som ingenjörer. Totalt arbetar en av tio som laboratorie- eller kemiingenjörer. Andra arbetar som företagssäljare, hälso- och sjukvårdsspecialister, kemister, biologer, farmakologer och administratörer. Anm. 70 procent av samtliga förvärvsarbetande med utbildning till biomedicinska analytiker var i åldern år. Rätt nivå-rätt inriktning Ledningsfunktion Rätt nivå-fel inriktning Fel nivå Summa Utan yrkesuppgift 450 Totalt förvärvsarbetande, samtliga åldrar SSYK Yrkesgrupp 324 Biomedicinska analytiker Ingenjörer och tekniker Säljare, inköpare, mäklare m.fl Hälso- och sjukvårdsspecialister Fysiker, kemister m.fl Specialister inom biologi, jord- och skogsbruk m.m Administratörer i offentlig förvaltning/intresseorg Totalt

28 Läkare Hög förvärvsfrekvens och medelålder Kvinnor och män med läkarutbildning förvärvsarbetar i lika hög utsträckning. I åldersgruppen år förvärvsarbetade år 2004 cirka 96 procent, vilket är en hög förvärvsfrekvens jämfört med andra utbildningsgrupper. Många läkare närmar sig pensionsåldern. En av tre är 55 år eller äldre. Nästan alla förvärvsarbetande hade ett yrke som överensstämmer med läkarutbildningen, drygt 98 procent. Endast någon procent arbetade i ett yrke som inte anknyter till utbildningen. I stort sett alla hade dock ett yrke som kräver eftergymnasial utbildning. Könsfördelningen är ganska jämn för denna utbildningsgrupp. Av de förvärvsarbetande i åldersgruppen år utgör kvinnorna cirka 45 procent. Bland de yngre är kvinnorna numera i majoritet % 96 % Nästan alla arbetar som läkare Läkarutbildningen hör till de utbildningar som har ett tydligt målyrke i vilket nästan alla arbetar. Omkring 96 procent arbetar som läkare. Ungefär 2 procent arbetar som universitets- eller högskollärare. Anm. 68 procent av samtliga förvärvsarbetande med läkarutbildning var i åldern år. Rätt nivå-rätt inriktning Ledningsfunktion Rätt nivå-fel inriktning Fel nivå Summa Utan yrkesuppgift Totalt förvärvsarbetande, samtliga åldrar SSYK Yrkesgrupp 222 Hälso- och sjukvårdsspecialister Universitets- och högskollärare Totalt

29 Psykologer och psyko- Nio av tio har jobb som överensstämmer med utbildningen Denna utbildningsgrupp utgörs enbart av psykologer och psykoterapeuter. De som har en generell examen med psykologi ingår inte. Yrkestitlarna psykolog och psykoterapeut är skyddade i lag och får endast användas av legitimerade psykologer och psykoterapeuter. Psykologerna utgör cirka tre fjärdedelar av denna utbildningsgrupp. Personer med psykologeller psykoterapeututbildning förvärvsarbetar i hög utsträckning. År 2004 förvärvsarbetade 95 procent av kvinnorna och 97 procent av männen. Två av tre psykologer eller psykoterapeuter är kvinnor. Hela 90 procent av de förvärvsarbetande hade ett yrke som överensstämmer med utbildningen vad gäller nivå och inriktning inklusive chefsbefattningar. Endast 3 procent arbetade i ett yrke som inte kräver någon högskoleutbildning. terapeuter % 97 % Vanligare att kvinnor arbetar som psykologer Totalt arbetar tre av fyra som psykologer eller psykoterapeuter. Andra vanliga yrken är universitets- och högskollärare, personaltjänsteman och organisationsutvecklare samt administratörer i offentlig förvaltning och intresseorganisationer. Anm. 54 procent av samtliga förvärvsarbetande med psykolog- eller psykoterapeututbildning var i åldern år. Rätt nivå-rätt inriktning Ledningsfunktion Rätt nivå-fel inriktning Fel nivå Summa Utan yrkesuppgift 650 Totalt förvärvsarbetande, samtliga åldrar SSYK Yrkesgrupp 249 Psykologer, socialsekreterare m.fl Universitets- och högskollärare Företagsekonomer, marknadsförare och pers.tjänstem Administratörer i offentlig förvaltning/intresseorg Hälso- och sjukvårdsspecialister Totalt

30 Sjukgymnaster De flesta hamnar rätt Drygt tre av fyra med sjukgymnastutbildning är kvinnor. År 2004 förvärvsarbetade hela 93 procent av dem med denna utbildning. Många arbetade i kommunal eller privat sektor och ytterst få i statlig sektor. Nio av tio av de förvärvsarbetande arbetade inom ett yrke som låg i linje med deras utbildning. Endast en liten del av de förvärvsarbetande arbetade inom yrken som inte kräver högskoleutbildning. Majoriteten arbetar i sjukgymnastyrket Sjukgymnastutbildningen och sjukgymnastyrket hänger mycket nära ihop. Yrket är ett legitimationsyrke vilket innebär att yrkestiteln är skyddad i lag. För att få använda titeln sjukgymnast skall man ha gått sjukgymnastutbildningen. Av de % 94 % sjukgymnast går en klar majoritet till sjukgymnastyrket. År 2004 arbetade 84 procent av kvinnorna och 76 procent av männen i detta yrke. Anm. 78 procent av samtliga förvärvsarbetande med sjukgymnastutbildning var i åldern år. Rätt nivå-rätt inriktning Ledningsfunktion Rätt nivå-fel inriktning Fel nivå Summa Utan yrkesuppgift Totalt förvärvsarbetande, samtliga åldrar SSYK Yrkesgrupp 322 Sjukgymnaster, tandhygienister m.fl Säkerhets- och kvalitetsinspektörer Administratörer i offentlig förvaltning/intresseorg Universitets- och högskollärare Övriga yrken Totalt

31 Sjuksköterskor Hög anknytningsgrad till arbetsmarknaden Personer med sjuksköterskeutbildning förvärvsarbetar i hög utsträckning. Ungefär 95 procent av kvinnorna och 96 procent av männen förvärvsarbetade år Kvinnorna dominerar inom denna utbildning. Nästan nio av tio är kvinnor. Två av tre personer med sjuksköterskeutbildning arbetar i landstingen. Omkring 15 procent arbetar i privat verksamhet och ungefär lika många i kommunerna. Omkring 93 procent av de förvärvsarbetande fanns i ett yrke som har anknytning till utbildningen vad gäller nivå och inriktning inklusive chefsbefattningar. Kvinnor hade i större omfattning än män ett yrke som överensstämde med utbildningen, 94 respektive 87 procent. Bland både kvinnor och män var det relativt få som hade ett yrke som inte kräver högskoleutbildning, 3 procent % 96 % Flertalet är sjuksköterskor eller barnmorskor Nio av tio förvärvsarbetande arbetar som sjuksköterskor eller barnmorskor. En liten andel arbetar som administratörer inom offentlig förvaltning och intresseorganisationer. Anm. 76 procent av samtliga förvärvsarbetande med sjuksköterskeutbildning var i åldern år. Rätt nivå-rätt inriktning Ledningsfunktion Rätt nivå-fel inriktning Fel nivå Summa Utan yrkesuppgift Totalt förvärvsarbetande, samtliga åldrar SSYK Yrkesgrupp 323 Sjuksköterskor Barnmorskor, sjuksköterskor med särskild kompetens Administratörer i offentlig förvaltning/intresseorg Övriga yrken Totalt

Vilket var/är det roligaste ämnet i skolan?

Vilket var/är det roligaste ämnet i skolan? Utbildning Arbete Vilket var/är det roligaste ämnet i skolan? Matte! För språk var jag värdelös i och gympa också. Maggan, 59 år Ett av de roligaste ämnena i skolan var kemi, mycket tack vare en underhållande

Läs mer

Yrkesspridning och utbytbarhet på arbetsmarknaden. Karin Zetterberg Prognosinstitutet Statistiska centralbyrån

Yrkesspridning och utbytbarhet på arbetsmarknaden. Karin Zetterberg Prognosinstitutet Statistiska centralbyrån Yrkesspridning och utbytbarhet på arbetsmarknaden Karin Zetterberg Prognosinstitutet Statistiska centralbyrån Rapportens syfte Beskriva hur individer med en viss utbildning är spridda på arbetsmarknaden

Läs mer

Utbildningsbakgrundens överensstämmelse med yrket

Utbildningsbakgrundens överensstämmelse med yrket Fokus på arbetsmarknad och Överensstämmelse yrke Utbildningsbakgrundens överensstämmelse med yrket En kartläggning av personer med yrken som förutsätter kompetens motsvarande högskole 16 Karin Björklind

Läs mer

Jobbmöjligheter i Jämtlands län. Christina Storm-Wiklander Marknadsområde Södra Norrland Maria Salomonsson Analysavdelningen

Jobbmöjligheter i Jämtlands län. Christina Storm-Wiklander Marknadsområde Södra Norrland Maria Salomonsson Analysavdelningen Jobbmöjligheter i Jämtlands län Christina Storm-Wiklander Marknadsområde Södra Norrland Maria Salomonsson Analysavdelningen http://www.arbetsformedlingen.se/om- oss/pressrum/pressmeddelanden/pressmeddelandeartiklar/jamtland/12-12-

Läs mer

Tabell 8. Samtliga sektorer All sectors 104 Offentlig sektor Public sector 118 Privat sektor Private sector 129

Tabell 8. Samtliga sektorer All sectors 104 Offentlig sektor Public sector 118 Privat sektor Private sector 129 Tabell 8. Genomsnittlig månadslön efter yrkesgrupp, utbildningsnivå och kön 2002 Average monthly salary by occupational group, level of education, and sex 2002 Sektor/sector Sida/page Samtliga sektorer

Läs mer

Utbildnings- och arbetsmarknadsprognos för Skåne med sikte på 2020

Utbildnings- och arbetsmarknadsprognos för Skåne med sikte på 2020 Utbildnings- och arbetsmarknadsprognos för Skåne med sikte på 22 Utbildningsprognoser Anders Axelsson, anders.axelsson@skane.se Christian Lindell, christian.lindell@skane.se Utbildningsprognos 21-22 Prognosen

Läs mer

APRIL 2012. Analys av Migrationsverkets statistik av arbetstillstånd. Regional kompetensförsörjning och arbetskraftsinvandring

APRIL 2012. Analys av Migrationsverkets statistik av arbetstillstånd. Regional kompetensförsörjning och arbetskraftsinvandring APRIL 2012 Analys av Migrationsverkets Regional kompetensförsörjning och arbetskraftsinvandring Kompetens från hela världen gör Sverige starkare Karin Ekenger I en alltmer global arbetsmarknad hårdnar

Läs mer

Regionala matchningsindikatorer - Östergötland

Regionala matchningsindikatorer - Östergötland Regionala matchningsindikatorer - Östergötland Analyser av regional matchning på arbetsmarknaden två olika utgångspunkter 1. Analys av grupper inom enskilda branscher eller med särskilda utbildningsbakgrunder.

Läs mer

Trender i utvecklingen på Eskilstunas arbetsmarknad

Trender i utvecklingen på Eskilstunas arbetsmarknad Trender i utvecklingen på Eskilstunas arbetsmarknad Del1: Arbetsmarknaden för kvalificerad arbetskraft 2011-09-12 1 Rapportens syfte och innehåll Syftet med rapporten är att öka kunskapen om förändringar

Läs mer

Lönerelationer mellan kvinnor och män 2003

Lönerelationer mellan kvinnor och män 2003 mellan kvinnor och män 2003 Sofia Nilsson 17 Löneutvecklingen 2002-2003 Mellan 2002 och 2003 ökade de genomsnittliga lönerna 18 mest i landstingskommunal sektor, där de ökade med 4,4 procent, och med en

Läs mer

Könsstruktur per utbildning och yrke 1990 2030

Könsstruktur per utbildning och yrke 1990 2030 TemaRAPPORT 21:1 Tema: Utbildning Könsstruktur per utbildning och yrke 199 23 Utbildning och forskning TemaRAPPORT 21:1 Tema: Utbildning Könsstruktur per utbildning och yrke 199 23 Statistiska centralbyrån

Läs mer

Yrke och sjukfall. Bilaga 1 (7) Datum 2015-10-22 Korta analyser 2015:1

Yrke och sjukfall. Bilaga 1 (7) Datum 2015-10-22 Korta analyser 2015:1 Bilaga 1 (7) och sjukfall Figur 1 sgrupper fördelade efter nivå och förändring på sjukfrånvaron. Bubblans storlek motsvarar yrkets storlek i antalet anställda Bilaga 2 (7) Figur 2 sgruppen kontaktyrken

Läs mer

Ekonomer. Rekryteringsläge 1995 2004. God. Brist

Ekonomer. Rekryteringsläge 1995 2004. God. Brist SAMHÄLLSVETENSKAP Ekonomer Rekryteringsläge 4 Rekryteringsläge 1995 4 6 4 Samtliga Intresset för ekonomisk utbildning har under lång tid varit mycket stort och ekonomer behövs inom flera olika arbetsområden.

Läs mer

Yrkets överensstämmelse med utbildningen

Yrkets överensstämmelse med utbildningen Fokus på arbetsmarknad och utbildning Överensstämmelse yrke utbildning Yrkets med utbildningen En kartläggning av personer med några akademiska utbildningar 8 Karin Björklind 9 Andreas Forsgren 9 Claes-Håkan

Läs mer

Löner för tjänstemän inom privat sektor 2007

Löner för tjänstemän inom privat sektor 2007 AM 62 SM 0801 Löner för tjänstemän inom privat sektor 2007 Salaries of non-manual workers in the private sector 2007 I korta drag Korrigerad 2012-08-31 2007 års uppgifter avseende månadslöner per utbildningsinriktning

Läs mer

Arbetsmarknadens lönestruktur

Arbetsmarknadens lönestruktur Arbetsmarknadens lönestruktur Löneskillnader mellan anställda kan förklaras av en mängd olika faktorer som t.ex. utbildning, yrkesgrupp, ålder och sektor. Lönestatistiken saknar information om vissa faktorer

Läs mer

Regionala matchningsindikatorer en översikt

Regionala matchningsindikatorer en översikt Regionala matchningsindikatorer en översikt Indikator/tabell Vad indikatorn/tabellen visar Utb.grupp Kön Län Kommun Exempel på fråga som belyses E1 Lediga jobb Antal lediga jobb enligt arbetsgivarna. Totalt,

Läs mer

Mat och kompetens i Kalmar län behov och förslag. Kompetensmatchningsindikatorer Livsmedel Kalmar län

Mat och kompetens i Kalmar län behov och förslag. Kompetensmatchningsindikatorer Livsmedel Kalmar län 2015-04-28 Mat och kompetens i Kalmar län behov och förslag Underlag Kompetensmatchningsindikatorer Livsmedel Kalmar län Detta material har tagits fram av Helena Antman Molin, studentmedarbetare på Regionförbundet

Läs mer

Ekonomer. Rekryteringsläge God tillgång. Brist

Ekonomer. Rekryteringsläge God tillgång. Brist SAMHÄLLSVETENSKAP Ekonomer Rekryteringsläge 23 Rekryteringsläge 1994 23 1 8 6 4 Samtliga 2 94 95 96 97 98 99 1 2 3 Intresset för ekonomisk utbildning har en längre tid varit mycket stort och ekonomer behövs

Läs mer

Arbetsmarknad och kompetensförsörjning

Arbetsmarknad och kompetensförsörjning Arbetsmarknad och kompetensförsörjning Regionala matchningsindikatorer Jönköpings län, juni 2015 Bearbetad statistik från SCB på efterfrågan (E), utbud (U), matchning (M) och regionala förutsättningar

Läs mer

Löneskillnader mellan offentlig och privat sektor

Löneskillnader mellan offentlig och privat sektor Fokus på näringsliv och arbetsmarknad Löneskillnader Löneskillnader mellan offentlig och privat sektor Clara Ferdman 15 Sofia Nilsson 15 Av de cirka 3,5 miljoner anställda i Sverige år 2004 arbetade drygt

Läs mer

Utsikterna för olika utbildningsgrupper Trender och prognoser Humanister 30 tusental Prognos över tillgång och efterfrågan på arbetskraft till 2020 30 25 25 20 20 15 15 10 5 Förvärvsarbetande PROGNOS Tillgång

Läs mer

Luckor i glastaket. Kvinna och chef i det svenska näringslivet. Krister B Andersson, Håkan eriksson. Svenskt Näringsliv

Luckor i glastaket. Kvinna och chef i det svenska näringslivet. Krister B Andersson, Håkan eriksson. Svenskt Näringsliv 0 Luckor i glastaket Krister B Andersson, Håkan eriksson November,2005 Kvinna och chef i det svenska näringslivet 1 Innehåll Inledning... 2 Sammanfattning och slutsatser... 3 Förändrade förutsättningar

Läs mer

Tabell 2.1 Arbetslösa akademiker i Stockholms län - fördelning mellan yrkesområde

Tabell 2.1 Arbetslösa akademiker i Stockholms län - fördelning mellan yrkesområde Tabell 2.1 Arbetslösa akademiker i Stockholms län - fördelning mellan yrkesområde Yrkesområde Beteckning Antal öppet arbetslösa Antal öppet arbetslösa Andel av alla arbetslösa akademiker akademiker Andel

Läs mer

Arbetskraftsbarometern 06. Apotekare. Rekryteringsläge God tillgång. Brist

Arbetskraftsbarometern 06. Apotekare. Rekryteringsläge God tillgång. Brist VÅRD Arbetskraftsbarometern 6 Vård Apotekare Rekryteringsläge 26 VÅRD Rekryteringsläge 1997 26 1 8 6 4 Samtliga 2 På lång sikt väntas efterfrågan på apotekare öka något men inte i samma omfattning som

Läs mer

STOCKHOLMS HANDELSKAMMARES ANALYS 2013:1 ARBETSKRAFTS INVANDRINGEN ÄR AVGÖRANDE FÖR STOCKHOLMSJOBBEN

STOCKHOLMS HANDELSKAMMARES ANALYS 2013:1 ARBETSKRAFTS INVANDRINGEN ÄR AVGÖRANDE FÖR STOCKHOLMSJOBBEN STOCKHOLMS HANDELSKAMMARES ANALYS 2013:1 ARBETSKRAFTS INVANDRINGEN ÄR AVGÖRANDE FÖR STOCKHOLMSJOBBEN Arbetskraftsinvandringen är avgörande för Stockholmsjobben Stockholm är en av Västeuropas snabbast växande

Läs mer

Genomsnittlig månadslön efter yrkesgrupp, utbildningsnivå och kön 2001 Average monthly salary by occupational group, level of education and sex 2001

Genomsnittlig månadslön efter yrkesgrupp, utbildningsnivå och kön 2001 Average monthly salary by occupational group, level of education and sex 2001 Tabell 8 Genomsnittlig månadslön efter yrkesgrupp, utbildningsnivå och kön 2001 Average monthly salary by occupational group, level of education and sex 2001 Sektor/sector Sida/page Samtliga sektorer All

Läs mer

Minskat intresse för högre studier särskilt för kurser

Minskat intresse för högre studier särskilt för kurser STATISTISK ANALYS Torbjörn Lindqvist Avdelningen för statistik och analys 8-563 87 7 torbjorn.lindqvist@hsv.se Mer information hittar du på www.hsv.se Nummer: 26/11 Sökande till universitet och högskolor:

Läs mer

Så har yrke kopplats till avtal i kommuner, landsting och regioner

Så har yrke kopplats till avtal i kommuner, landsting och regioner Så har yrke kopplats till avtal i kommuner, landsting och regioner SSYKkod Yrke Avtal 1110 Högre ämbetsmän och politiker "Chefsavtal" 1210 Verkställande direktörer, verkschefer "Chefsavtal" 1226 Verksamhetschefer

Läs mer

Utbildning och arbetsmarknad

Utbildning och arbetsmarknad Utbildning och arbetsmarknad De senaste decennierna har relationen mellan den högre utbildningen och arbetsmarknaden debatterats alltmer. Debatten handlar ofta om hur och i vilken utsträckning de som examineras

Läs mer

Genomsnittlig månadslön 2015 samt procentuell förändring sedan 2014

Genomsnittlig månadslön 2015 samt procentuell förändring sedan 2014 AM 50 SM 1601 Löner inom statlig sektor 2015 Wages/salaries in the central government sector 2015 I korta drag Löneökningen i staten uppmätttes till 2,3 procent Den genomsnittliga månadslönen uppgick i

Läs mer

Yrken i Västra Götaland

Yrken i Västra Götaland Fakta & Analys 2010:1 EN KORTRAPPORT FRÅN REGIONUTVECKLINGSSEKRETARIATET Yrken i Västra Götaland Kvalifikationskraven på arbetsmarknaden ökar. Arbeten som kräver högskoleutbildning har ökat i snabb takt

Läs mer

Behöriga förstahandssökande och antagna

Behöriga förstahandssökande och antagna Universitetskanslersämbetet och SCB 12 UF 46 SM 1401 Behöriga förstahandssökande och antagna Program Hösten 2014 fanns det totalt 364 400 behöriga förstahandssökande (sökande som är behöriga till sitt

Läs mer

Statistikinfo 2011:13

Statistikinfo 2011:13 Statistik & Utredningar Statistikinfo 2011:13 Åldersfördelning och inkomstnivåer för de vanligaste yrkena i Linköpings kommun Enligt svensk yrkesklassificering (SSYK) förekom 324 av 355 klassificerade

Läs mer

Bristindex inom datayrken

Bristindex inom datayrken Bild 1 inom datayrken Programmerare Systemerare, systemutvecklare IT-strateger, IT-analytiker Datatekniker (nätverkstekn) Servicetekniker (data) Bild 2 Byggnadsing o byggnadstekniker Civilingenjörer bygg

Läs mer

Utsikterna på arbetsmarknaden

Utsikterna på arbetsmarknaden Utsikterna på arbetsmarknaden Utsikterna på arbetsmarknaden en på eftergymnasialt utbildade beräknas öka kraftigt fram till år 23. Även efterfrågan ökar, men inte i samma utsträckning som tillgången. på

Läs mer

Studenter som inte slutför lärarutbildningen vart tar de vägen?

Studenter som inte slutför lärarutbildningen vart tar de vägen? Statistisk analys Ingeborg Amnéus Avdelningen för statistik och analys 08-563 088 09 ingeborg.amneus@hsv.se www.hsv.se Nummer: 2007/3 Studenter som inte slutför lärarutbildningen vart tar de vägen? En

Läs mer

Lärprojekt om regionala matchningsindikatorer

Lärprojekt om regionala matchningsindikatorer Lärprojekt om regionala matchningsindikatorer Workshop 2 2017-05-04 Teknik & tillverkning Datautbildning, eftergymnasial nivå Jan Persson Analytiker på Tillväxtverket Varför eftergymnasial datautbildning?

Läs mer

Yrkesgrupp Antal Köns- Medellön Kv:s. m.fl. 374 46 89 11 16 100 16 500 98 Försäljare, detaljhandel,

Yrkesgrupp Antal Köns- Medellön Kv:s. m.fl. 374 46 89 11 16 100 16 500 98 Försäljare, detaljhandel, Lön De tio vanligaste yrkesgrupperna 2000 Antal i 1 000-tal, könsfördelning (%) samt kvinnornas lön i procent av männens. Hel- och deltidsanställda. Rangordnade efter samtliga i yrkesgruppen Yrkesgrupp

Läs mer

Arbetsmarknad, invandring, integration. Medlemsföretaget Grönlunds Orgelbyggeri i Gammelstad

Arbetsmarknad, invandring, integration. Medlemsföretaget Grönlunds Orgelbyggeri i Gammelstad Arbetsmarknad, invandring, integration Medlemsföretaget Grönlunds Orgelbyggeri i Gammelstad Öppenhet en viktig förutsättning för näringslivet Sverige är en liten, öppen ekonomi företagen måste alltid vara

Läs mer

Utbildningsexplosion i befolkningen men får akademikerna arbete i nivå med sin utbildning?

Utbildningsexplosion i befolkningen men får akademikerna arbete i nivå med sin utbildning? PM Sida: 1 av 13 Datum: 2014-11-26 Utbildningsexplosion i befolkningen men får akademikerna arbete i nivå med sin utbildning? Arbetsförmedlingen Linda Pärlemo Sida: 2 av 13 Innehåll Sammanfattning... 3

Läs mer

Efterfrågan, pension och rekrytering inom Vård & omsorg

Efterfrågan, pension och rekrytering inom Vård & omsorg Efterfrågan, pension och rekrytering inom Vård & omsorg En regional analys för Hallands län Presentation 2017-03-10 Inledning Uppdraget har varit: Att analysera efterfrågan, pensioner och rekrytering för

Läs mer

Lite blandat, faktiskt, om Ingenjörer. Olle Dahlberg. 2014-01-24 Olle Dahlberg, SPU

Lite blandat, faktiskt, om Ingenjörer. Olle Dahlberg. 2014-01-24 Olle Dahlberg, SPU Lite blandat, faktiskt, om Ingenjörer Olle Dahlberg Utbildningen För få eller ganska många? 2014-01-24 Olle Dahlberg, SPU 14000 12000 Civilingenjörer Sökande 1:a hand, antagna och nybörjare (HT) samt examinerade

Läs mer

Framtida utbildning och arbetsmarknad

Framtida utbildning och arbetsmarknad 2012-01-27 FOKUS: STATISTIK Framtida utbildning och arbetsmarknad År 2030 beräknas 170 utbildade saknas inom vården Fram till 2030 kommer både tillgång och efterfrågan av efter arbetskraft öka kraftigt.

Läs mer

Arbetsmarknad och kompetensförsörjning

Arbetsmarknad och kompetensförsörjning Arbetsmarknad och kompetensförsörjning Regionala matchningsindikatorer Jönköpings län, 2016 Bearbetad statistik från SCB på efterfrågan (E), utbud (U), matchning (M) och regionala förutsättningar till

Läs mer

SLU-doktorernas arbetsmarknad

SLU-doktorernas arbetsmarknad Ledningskansliet 2009-09-17 Olof Ingesson Lotta Hansson SLU-doktorernas arbetsmarknad Bakgrund Under åren 1996-2006 har 1520 personer tagit en doktorsexamen vid SLU. I syfte att ta reda på inom vilken

Läs mer

FAKTABLAD Utbildning, yrken och arbetsmarknad i Stockholmsregionen

FAKTABLAD Utbildning, yrken och arbetsmarknad i Stockholmsregionen 1 (6) FAKTABLAD i Stockholmsregionen FAKTABLAD 2 (6) Länsstyrelsen arbetar för att stärka Stockholm som kunskapsregion. Faktabladen är en del av Länsstyrelsens arbete med att utveckla en kunskapspolitik

Läs mer

Nytillskott och rekryteringsbehov

Nytillskott och rekryteringsbehov Nytillskott och rekryteringsbehov Resultat på övergripande nivå Under de goda tillväxtåren i slutet av 199-talet och början av 2-talet ökade tillskottet av arbetskraft och alltfler rekryterades. Det innebar

Läs mer

Prognoser och analyser i kompetensförsörjningsarbetet i Västra Götaland. 2012-05-09 Keili Saluveer

Prognoser och analyser i kompetensförsörjningsarbetet i Västra Götaland. 2012-05-09 Keili Saluveer Prognoser och analyser i kompetensförsörjningsarbetet i Västra Götaland 2012-05-09 Keili Saluveer Kompetensplattform Västra Götaland Regeringsuppdraget sedan dec 2009 Syfte: att bidra till ökad matchning

Läs mer

Vilka utbildningar ger jobb?

Vilka utbildningar ger jobb? ARBETSKRAFTSBAROMETERN 15 Vilka utbildningar ger jobb? Siffror & STATISTIK + löner 1 INNEHÅLL Utbildning inte samma sak som yrke... 6 Hur vanliga är utbildningarna... 7 Arbetsmarknadsläget för olika utbildningar

Läs mer

Kvinnor, män och lön. Vilka olika perspektiv ger den officiella lönestatistiken

Kvinnor, män och lön. Vilka olika perspektiv ger den officiella lönestatistiken Kvinnor, män och lön. Vilka olika perspektiv ger den officiella lönestatistiken Sofia Löfgren, SCB John Ekberg, Medlingsinstitutet Almedalen 3 juli 2014 Statistikens betydelse och nytta för samhället SCB

Läs mer

Bortfallsanalys Yrkesregistret 2001

Bortfallsanalys Yrkesregistret 2001 Utkast 1 1(13) Bortfallsanalys Yrkesregistret 2001 Innehållsförteckning Bortfallsanalys, Yrkesregistret 2001... 2 Bortfallsanalys, förvärvsarbetande, anställda i åldern 16-64 år 2001... 4 Bortfallet efter

Läs mer

Utbildnings- och arbetsmarknadsprognos för Boråsregionen med sikte på 2020

Utbildnings- och arbetsmarknadsprognos för Boråsregionen med sikte på 2020 Utbildnings- och arbetsmarknadsprognos för Boråsregionen med sikte på 2020 Bakgrund Uppdrag till samtliga regioner att bilda kompetensplattformar: Öka matchningen mellan utbildningssystemen och arbetsmarknadens

Läs mer

Receptarier Rekryteringsläge 25 Rekryteringsläge Samtliga Det är idag brist på receptarier. Stora

Receptarier Rekryteringsläge 25 Rekryteringsläge Samtliga Det är idag brist på receptarier. Stora VÅRD Apotekare Rekryteringsläge 25 VÅRD Rekryteringsläge 1996 25 1 8 6 Samtliga 4 2 96 97 98 99 1 2 3 4 5 97 99 1 3 5 I dag är det god på personer med apotekarutbildning. På lång sikt väntas efterfrågan

Läs mer

The occupational structure in Sweden 2003 Occupational statistics based on the swedish occupational register

The occupational structure in Sweden 2003 Occupational statistics based on the swedish occupational register AM 33 SM 0501 Yrkesstrukturen i Sverige 2003 Yrkesregistret med yrkesstatistik The occupational structure in Sweden 2003 Occupational statistics based on the swedish occupational register I korta drag

Läs mer

Arbetslöshet och sysselsättning i Malmö 2014 en översikt

Arbetslöshet och sysselsättning i Malmö 2014 en översikt Arbetslöshet och sysselsättning i Malmö 2014 en översikt April 2015 Irma Cupina, Arbetsmarknads-, gymnasie- och vuxenutbildnings-förvaltningen, irma.cupina@malmo.se, Tel. 040-344072 Bristyrken i Skåne

Läs mer

YRKESPROGNOS UTBILDNING EFTERFRÅGAN, PENSION OCH REKRYTERING FRAM TILL 2025 FÖR HALLANDS LÄN

YRKESPROGNOS UTBILDNING EFTERFRÅGAN, PENSION OCH REKRYTERING FRAM TILL 2025 FÖR HALLANDS LÄN YRKESPROGNOS UTBILDNING EFTERFRÅGAN, PENSION OCH REKRYTERING FRAM TILL 2025 FÖR HALLANDS LÄN Innehållsförteckning Inledning & bakgrund sid 3 Sammanfattning sid 4 Metod för prognosberäkningar sid 5 Efterfrågan

Läs mer

Regionala matchningsindikatorer - exemplet Skåne

Regionala matchningsindikatorer - exemplet Skåne Regionala matchningsindikatorer - exemplet Skåne Anders Axelsson Region Skåne REGLAB Stockholm 19 maj 2014 Upplägg: Arbetsmarknadsutvecklingen i Skåne i ett jämförande perspektiv vad säger matchningsindikatorerna?

Läs mer

15 procent av högskolans yrkesutbildningar är jämställda

15 procent av högskolans yrkesutbildningar är jämställda STATISTIK& ANALYS Jan-Åke Engström 2004-01-29 15 procent av högskolans yrkesutbildningar är jämställda Våren 2003 studerade nära 130 000 personer vid svenska universitet och högskolor inom de 62 olika

Läs mer

Landareal: 26 kvkm Invånare per kvkm: 1 221. Ålder. Källa: Befolkningsstatistik, SCB Folkmängd 31 december 2013 Befolkningsförändring 2003 2013

Landareal: 26 kvkm Invånare per kvkm: 1 221. Ålder. Källa: Befolkningsstatistik, SCB Folkmängd 31 december 2013 Befolkningsförändring 2003 2013 2014 Landareal: 26 kvkm Invånare per kvkm: 1 221 Folkmängd 31 december 2013 Ålder 1,0 0,8 0,6 % Folkmängd 31 december 2013 Befolkningsförändring 2003 2013 Ålder Procentuell fördelning År Folkmängd Födelse-

Läs mer

Jobbmöjligheter. I Västmanlands län Marcus Löwing Analysavdelningen

Jobbmöjligheter. I Västmanlands län Marcus Löwing Analysavdelningen Jobbmöjligheter I Västmanlands län 2016 Marcus Löwing Analysavdelningen Kort om arbetsmarknadsprognosen Västmanlands län 2016 Sammanfattning Mycket starkt förväntningsläge bland länets företag Jobben blir

Läs mer

Högskoleutbildningarna och arbetsmarknaden AGRONOM HORTONOM APOTEKARE ARBETSTERAPEUT ARKITEK OCH INFORMATIONSVETARE BIOMEDICINSK ANALYTIKER CIVILIN

Högskoleutbildningarna och arbetsmarknaden AGRONOM HORTONOM APOTEKARE ARBETSTERAPEUT ARKITEK OCH INFORMATIONSVETARE BIOMEDICINSK ANALYTIKER CIVILIN Rapport 21:1 R Högskoleutbildningarna och arbetsmarknaden Ett planeringsunderlag inför läsåret 21/11 AGRONOM HORTONOM APOTEKARE ARBETSTERAPEUT ARKITEK OCH INFORMATIONSVETARE BIOMEDICINSK ANALYTIKER CIVILIN

Läs mer

Landareal: 1 058 kvkm Invånare per kvkm: 23. Ålder. Källa: Befolkningsstatistik, SCB Folkmängd 31 december 2014 Befolkningsförändring 2004 2014

Landareal: 1 058 kvkm Invånare per kvkm: 23. Ålder. Källa: Befolkningsstatistik, SCB Folkmängd 31 december 2014 Befolkningsförändring 2004 2014 2015 Landareal: 1 058 kvkm Invånare per kvkm: 23 Folkmängd 31 december 2014 Ålder 1,0 0,8 0,6 % Folkmängd 31 december 2014 Befolkningsförändring 2004 2014 Ålder Procentuell fördelning År Folkmängd Födelse-

Läs mer

Den framtida Arbetsmarknaden i Norrbotten

Den framtida Arbetsmarknaden i Norrbotten Den framtida Arbetsmarknaden i Norrbotten Lars Kero, Arbetsförmedlingen Östra Norrbotten Inskrivna arbetslösa 16-64 år som andel av registerbaserad arbetskraft, MO norra Norrland, januari 1995 april 2016

Läs mer

Högskolans utbildningsutbud. HfR

Högskolans utbildningsutbud. HfR 1 Högskolans utbildningsutbud HfR 151112 Lars Haikola 2 Disposition 1. Uppdraget och det korta svaret 2. Reflexioner över svensk högre utbildning 3. Översikt av svensk högre utbildning under 20 år 4. Fortbildning

Läs mer

Landareal: 489 kvkm Invånare per kvkm: 64. Ålder. Källa: Befolkningsstatistik, SCB Folkmängd 31 december 2012 Befolkningsförändring 2002 2012

Landareal: 489 kvkm Invånare per kvkm: 64. Ålder. Källa: Befolkningsstatistik, SCB Folkmängd 31 december 2012 Befolkningsförändring 2002 2012 2013 Landareal: 489 kvkm Invånare per kvkm: 64 Folkmängd 31 december 2012 Ålder 1,0 0,8 0,6 % Folkmängd 31 december 2012 Befolkningsförändring 2002 2012 Ålder Procentuell fördelning År Folkmängd Födelse-

Läs mer

Tudelad arbetsmarknad för akademiker

Tudelad arbetsmarknad för akademiker 2015 Thomas Ljunglöf Tudelad arbetsmarknad för akademiker Tudelad arbetsmarknad för akademiker Thomas Ljunglöf Citera gärna ur skriften men ange källa Thomas Ljunglöf och Saco www.saco.se www.saco.se/arbetsmarknadsdata

Läs mer

Landareal: 9 kvkm Invånare per kvkm: 5 074. Ålder. Källa: Befolkningsstatistik, SCB Folkmängd 31 december 2014 Befolkningsförändring 2004 2014

Landareal: 9 kvkm Invånare per kvkm: 5 074. Ålder. Källa: Befolkningsstatistik, SCB Folkmängd 31 december 2014 Befolkningsförändring 2004 2014 2015 Landareal: 9 kvkm Invånare per kvkm: 5 074 Folkmängd 31 december 2014 Ålder 1,2 1,0 0,8 0,6 % Folkmängd 31 december 2014 Befolkningsförändring 2004 2014 Ålder Procentuell fördelning År Folkmängd Födelse-

Läs mer

Landareal: 347 kvkm Invånare per kvkm: 221. Ålder. Folkmängd 31 december 2007 Befolkningsförändring

Landareal: 347 kvkm Invånare per kvkm: 221. Ålder. Folkmängd 31 december 2007 Befolkningsförändring Exempelbo Landareal: kvkm Invånare per kvkm: Folkmängd december,,,, Antal barn/person,,, Summerad fruktsamhet Antal Födda Döda Ålder Folkmängd december Befolkningsförändring Ålder Procentuell fördelning

Läs mer

Områdesbehörigheter. Områdesbehörighet A1 Humaniora / Juridik / Teologi. Områdesbehörighet A2. Områdesbehörighet A3 Arkitektur / Naturresurser

Områdesbehörigheter. Områdesbehörighet A1 Humaniora / Juridik / Teologi. Områdesbehörighet A2. Områdesbehörighet A3 Arkitektur / Naturresurser Områdesbehörigheter Yrkesexamen Behörighetskurser Områdesbehörighet A1 Humaniora / Juridik / Teologi Jurist Historia 1b * Områdesbehörighet A2 Humaniora / Juridik / Teologi Områdesbehörighet A3 Arkitektur

Läs mer

Två huvudsakliga orsaker till en ökande brist på arbetskraft: Befolkningsutvecklingen. En allt mer specialiserad arbetsmarknad

Två huvudsakliga orsaker till en ökande brist på arbetskraft: Befolkningsutvecklingen. En allt mer specialiserad arbetsmarknad Två huvudsakliga orsaker till en ökande brist på arbetskraft: Befolkningsutvecklingen En allt mer specialiserad arbetsmarknad Förändring av antal invånare 20-64 år från år 2008 till 2018 Källa: Den demografiska

Läs mer

Företagare 2013 Sjuk- och aktivitetsersättning, 2014

Företagare 2013 Sjuk- och aktivitetsersättning, 2014 2015 Landareal: 410 kvkm Invånare per kvkm: 139 Folkmängd 31 december 2014 Ålder 1,0 0,8 0,6 % Folkmängd 31 december 2014 Befolkningsförändring 2004 2014 Ålder Procentuell fördelning År Folkmängd Födelse-

Läs mer

Kompetensbehov inom teknik och tillverkning

Kompetensbehov inom teknik och tillverkning Kompetensbehov inom teknik och tillverkning Vad säger de regionala matchningsindikatorerna om gymnasieingenjörer och datautbildade? REGLAB: REGIONALA MATCHNINGSINDIKATORER WORKSHOP 5 MAJ 2017 Jan Persson

Läs mer

STÄNG LÖNEGAPET Kompetens och inte kön ska styra lönen. Rapport om ojämställda löner i Sundsvall 28 september 2016

STÄNG LÖNEGAPET Kompetens och inte kön ska styra lönen. Rapport om ojämställda löner i Sundsvall 28 september 2016 STÄNG LÖNEGAPET Kompetens och inte kön ska styra lönen Rapport om ojämställda löner i Sundsvall 28 september 2016 Innehåll Sammanfattning... 3 Lågt löneläge för akademiker anställda av Sundsvalls kommun...

Läs mer

Utdrag ur Region Skånes utbildnings- och arbetsmarknadsprognos

Utdrag ur Region Skånes utbildnings- och arbetsmarknadsprognos Bilaga 2 Utdrag ur Region Skånes utbildnings- och arbetsmarknadsprognos Utdrag ur Region Skånes utbildnings- och arbetsmarknadsprognos för Skåne med sikte på 2020 *Efterfrågan på förskollärare i Skåne

Läs mer

Arbetsmarknadens lönestruktur

Arbetsmarknadens lönestruktur Arbetsmarknadens lönestruktur Löneskillnader mellan anställda kan förklaras av en mängd olika faktorer som t.ex. utbildning, yrkesgrupp, ålder och sektor. Lönestatistiken saknar information om vissa faktorer

Läs mer

Efterfrågan, pension och rekrytering inom Bygg & anläggning

Efterfrågan, pension och rekrytering inom Bygg & anläggning Efterfrågan, pension och rekrytering inom Bygg & anläggning En regional analys för Hallands län Presentation 2017-03-10 Inledning Uppdraget har varit: Att analysera efterfrågan, pensioner och rekrytering

Läs mer

Örebro läns kompetenskarta. Bo Wictorin Regional kompetensdag 30 november

Örebro läns kompetenskarta. Bo Wictorin Regional kompetensdag 30 november Örebro läns kompetenskarta Bo Wictorin Regional kompetensdag 30 november 1 Orsaker till tilltagande arbetskraftsbrist: Befolkningsutvecklingen En allt mer specialiserad arbetsmarknad BEFOLKNINGSFÖRÄNDRING

Läs mer

Landareal: 95 kvkm Invånare per kvkm: 963. Ålder. Källa: Befolkningsstatistik, SCB Folkmängd 31 december 2011 Befolkningsförändring 2001 2011

Landareal: 95 kvkm Invånare per kvkm: 963. Ålder. Källa: Befolkningsstatistik, SCB Folkmängd 31 december 2011 Befolkningsförändring 2001 2011 2012 Landareal: 95 kvkm Invånare per kvkm: 963 Folkmängd 31 december 2011 Ålder 1,0 0,8 0,6 % Folkmängd 31 december 2011 Befolkningsförändring 2001 2011 Ålder Procentuell fördelning År Folkmängd Födelse-

Läs mer

Högskoleutbildningarna och arbetsmarknaden

Högskoleutbildningarna och arbetsmarknaden Högskoleutbildningarna och arbetsmarknaden Ett planeringsunderlag inför läsåret 215/16 RAPPORT 215:5 Rapport 215:5 Högskoleutbildningarna och arbetsmarknaden Ett planeringsunderlag inför läsåret 215/16

Läs mer

Arbetsmarknadsbarometern 2010. Richard Palmer, ÅSUB

Arbetsmarknadsbarometern 2010. Richard Palmer, ÅSUB Arbetsmarknadsbarometern 2010 Richard Palmer, ÅSUB Arbetslösheten 4,0 Öppen arbetslöshet januari 2008-maj 2010 3,5 3,0 2,5 2,0 1,5 1,0 2010 2009 2008 0,5 0,0 2 Negativ tillväxt på arbetsmarknaden för andra

Läs mer

Tidsseriebrott i Utbildningsregistret

Tidsseriebrott i Utbildningsregistret Tidsseriebrott i Arbetsmarknads- och utbildningsstatistik Cecilia Wass Rev version (datering av årgångar) STATISTISKA CENTRALBYRÅN SAMMANFATTNING Byte av utbildningsnomenklatur har störst inverkan på en

Läs mer

Löner och sysselsättning inom primärkommunal sektor 2011

Löner och sysselsättning inom primärkommunal sektor 2011 AM 52 SM 1201 Löner och sysselsättning inom primärkommunal sektor 2011 Wages/salaries and employment in the municipal sector 2011 I korta drag Medellönen var 25 000 kronor i kommunerna 2011 Den genomsnittliga

Läs mer

Arbetsförmedlingen Navet på arbetsmarknaden

Arbetsförmedlingen Navet på arbetsmarknaden Arbetsförmedlingen Navet på arbetsmarknaden Visionen: Vi gör Sverige rikare genom att få människor och FÖRETAG att växa! Niklas Pettersson Branschstrateg Arbetsförmedlingen Navet på arbetsmarknaden Prognos

Läs mer

Efterfrågan på högskoleutbildade har ökat under lång tid, och statistiken visar

Efterfrågan på högskoleutbildade har ökat under lång tid, och statistiken visar Arbetsmarknad Efterfrågan på högskoleutbildade har ökat under lång tid, och statistiken visar att en högre utbildning också ökar möjligheterna att nå en etablerad ställning på arbetsmarknaden. Det finns

Läs mer

Hur utvecklas Alingsås? Hållbart samhälle; Näringsliv, yrken och arbetspendling

Hur utvecklas Alingsås? Hållbart samhälle; Näringsliv, yrken och arbetspendling Hur utvecklas Alingsås? Hållbart samhälle; Näringsliv, yrken och arbetspendling Innehållsförteckning 1 Sammanfattning och analys... 1 2 Inledning och syfte... 3 3 Inflyttade 2013... 4 3.1 Social bakgrund

Läs mer

36 000 programmerare i Stockholms län STOCKHOLMS HANDELSKAMMARES ANALYS 2014:3 PROGRAMMERARE VANLIGASTE YRKET I STOCKHOLMSREGIONEN

36 000 programmerare i Stockholms län STOCKHOLMS HANDELSKAMMARES ANALYS 2014:3 PROGRAMMERARE VANLIGASTE YRKET I STOCKHOLMSREGIONEN 36 000 programmerare i Stockholms län STOCKHOLMS HANDELSKAMMARES ANALYS 2014:3 PROGRAMMERARE VANLIGASTE YRKET I STOCKHOLMSREGIONEN Stockholm behöver fler programmerare Tjänstesektorn växer i Sverige. Allra

Läs mer

NULÄGE Ökad efterfrågan Färre bristyrken Färre jobb inom offentlig verksamhet

NULÄGE Ökad efterfrågan Färre bristyrken Färre jobb inom offentlig verksamhet NULÄGE 2011 Ökad efterfrågan Färre bristyrken Färre jobb inom offentlig verksamhet Arbetsförmedlingen Arne Holmström r inte att visa bilden. Det finns inte tillräckligt med ledigt minne för att kunna

Läs mer

Apotekare. Rekryteringsläge God tillgång. Brist. Nyutexaminerade

Apotekare. Rekryteringsläge God tillgång. Brist. Nyutexaminerade VÅRD VÅRD Apotekare Rekryteringsläge 23 Rekryteringsläge 1994 23 1 8 6 4 2 Efterfrågan på apotekare förväntas bli stor på lång sikt men eftersomutbildningskapaciteten har byggts ut på senare år ökar även

Läs mer

Ingenjörernas arbetsmarknad

Ingenjörernas arbetsmarknad Ingenjörernas arbetsmarknad Olle Dahlberg Uppgifterna omfattar inte: medlemmar med aktivitets- eller anställningsstöd nyexaminerade (i någon större omfattning) 4,0% 3,5% 3,0% 2,5% 2,0% Andel medlemmar

Läs mer

Högskolebakgrund hos antagna till Ky- och Yh-utbildningar

Högskolebakgrund hos antagna till Ky- och Yh-utbildningar Analyser av utbildningar och studeranden med fokus på: Högskolebakgrund hos antagna till Ky- och Yh-utbildningar yhmyndigheten.se 1 (10) Datum: 2011-08-21 Diarienr: YH 2011/759 Analyser av utbildningar

Läs mer

Vad ungdomar gör efter Naturvetenskapsprogrammet

Vad ungdomar gör efter Naturvetenskapsprogrammet Redovisningen avser ungdomar som har läst enligt det tidigare gymnasiesystemet (Lpf9/Gy2000), och som uppnått slutbetyg med grundläggande behörighet till högskola och universitet. Ungdomar som avslutade

Läs mer

Högskoleutbildningarna och arbetsmarknaden

Högskoleutbildningarna och arbetsmarknaden Rapport 27:7 R Högskoleutbildningarna och arbetsmarknaden Ett planeringsunderlag inför läsåret 27/8 Högskoleverket Luntmakargatan 13 Box 7851, 13 99 Stockholm tfn 8-563 85 fax 8-563 85 5 e-post hsv@hsv.se

Läs mer

ALMEGA Tjänsteförbunden STD

ALMEGA Tjänsteförbunden STD Näringslivets yrkesklassificering 2010 - NYK 2010-85 Statistik Apr, 2012 ALMEGA Tjänsteförbunden STD Konsult-, arkitekt- och projektledningsföretag Förord Näringslivets yrkesklassificering är ett system

Läs mer

Redovisning av olika utbildningsgrupper

Redovisning av olika utbildningsgrupper Redovisning av olika utbildningsgrupper Läsanvisningar På de följande sidorna redovisas för ett urval av utbildningar två diagram samt uppgifter om antalet förvärvsarbetande, förvärvsfrekvensen och de

Läs mer

VKL 21 oktober Kompetensplattformen. Regionala utbildnings- och arbetsmarknadsprognoser till 2025

VKL 21 oktober Kompetensplattformen. Regionala utbildnings- och arbetsmarknadsprognoser till 2025 VKL 21 oktober 2016 Kompetensplattformen Regionala utbildnings- och arbetsmarknadsprognoser till 2025 Länsstyrelsen Anette Jonsson Simon Bölling Kompetensplattformsuppdraget Ökad kunskap och översikt inom

Läs mer

Arbetsmarknadsutsikterna hösten 2016 Prognos för arbetsmarknaden 2017

Arbetsmarknadsutsikterna hösten 2016 Prognos för arbetsmarknaden 2017 Arbetsmarknadsutsikterna hösten 2016 Prognos för arbetsmarknaden 2017 Västra Götalands län Göteborg, 2016-12-07 Sara Andersson Eva Lindh Pernheim Tre viktiga utmaningar kommande år Upprätthålla en effektiv

Läs mer

Antal av Radetiketter Dossienr

Antal av Radetiketter Dossienr Radetiketter Antal av Dossienr Soldater m.fl. 32 Övriga servicearbetare 30 Försäljare, detaljhandel; demonstratörer m.fl 29 Övrig servicepersonal 29 Militärer 17 Butikssäljare, fackhandel 16 Butikssäljare,

Läs mer

Nyanmälda lediga platser januari juli 2009

Nyanmälda lediga platser januari juli 2009 Bild 1 80 70 60 50 40 30 20 10 Tusental Nyanmälda lediga platser januari 1993 - juli 2009 0 1993 1995 1997 1999 2001 2003 2005 2007 2009 1994 1996 1998 2000 2002 2004 2006 2008 Med mer än 10 dagars varaktighet.

Läs mer