Implementation av Svensk geoprocess i kommunal verksamhet

Transkript

1 EXAMENSARBETE INOM SAMHÄLLSBYGGNAD, AVANCERAD NIVÅ, 30 HP STOCKHOLM, SVERIGE 2016 Implementation av Svensk geoprocess i kommunal verksamhet FELICIA STEINVALL KTH SKOLAN FÖR ARKITEKTUR OCH SAMHÄLLSBYGGNAD

2

3 Implementation av Svensk geoprocess i kommunal verksamhet Felicia Steinvall 9 juni 2016

4

5 Förord Denna uppsats är resultatet av mitt examensarbete vilket genomförts vid Kungliga Tekniska Högskolan, Stockholm. Civilingenjörsprogrammet för Samhällsbyggnad, inriktning mot Geografisk IT. Examensarbetet genomfördes under vintern 2015/2016, arbetet omfattades av 30 hp. Jag vill i detta förord ta mig tid att speciellt tacka min handledare Erik Persson på Agima Management för alla timmar du under det här halvåret har kommit med goda råd och konstruktiv kritik när jag som mest behövt det. Jag vill även rikta ett stort tack till Jan Zakariasson och Peter Lundin på Agima Management för er ytterst värdefulla expertis och kunskap inom området - Tack Erik, Jan och Peter ännu en gång för allt, examensarbetet vore inte densamma utan er hjälp. Slutligen vill jag rikta ett stort tack till alla anställda på Agima Management, min examinator Professor Yifang Ban och handledare Gyözö Gidofalv vid Kungliga Tekniska Högskolan. Karin Bergström vid Lantmäteriet och Marianne Leckström vid SKL som under resans gång har deltagit och bidragit med kunskap, råd och hjälp. Utan alla er hade inte mitt examensarbete blivit så bra som det slutligen blev. Stort tack för all hjälp. Sist men inte minst vill jag tacka min familj för att ni alltid stöttat mig i mitt arbete, ni är ovärdeliga. Felicia Steinvall Skellefteå 9 juni 2016 i

6

7 Sammanfattning I Sverige finns idag (2016) inget gemensamt standardiserat sätt för att insamla, benämna eller lagra geodata, Regeringen bestämde därför hösten 2013 att en svensk standard för geodata skulle börja att införas. Arbetet med Svensk geoprocess påbörjades samma år. Projektet med att ta fram en Svensk geodatastandard har nu pågått i tre år och till halvårsskiftet 2016 avslutas projektet Svensk geoprocess för att övergå i implementation av standarden. Svensk geoprocess drivs som ett samverkansprojekt mellan Sveriges Kommuner och Landsting (SKL), Lantmäteriet och Sveriges Kommuner. Rapporten syftar till att undersöka vilka avgörande faktorer som kan ha inverkan vid implementation av en nationell infrastruktur för geodata i kommunal verksamhet. För att undersöka området genomförs rapportarbetet med en trestegsmetod där varje steg bygger på föregående. I det första steget genomförs en omvärldsanalys där arbetet med en nationell infrastruktur för geodata studeras i de nordiska länderna. Rapporten behandlar även det gemensamma EU-arbetet som har genomförts inom området. I det andra steget baserat på den framkomna informationen genomfördes ett enkätutskick till alla Sveriges kommuner med frågor kring arbetet med Svensk geoprocess. I det sista steget baserat på genomförd enkät, har en intervjuer med sex utvalda personer genomförts för att förfina och utvidga svaren från enkäten. Dessa tre steg har slutligen gemensamt mynnat ut i de viktigaste faktorerna för en implementering av Svensk geoprocess. Dessa sex faktorer är: Kommunikation, Huvudaktörer (i detta fall kommuner, systemleverantörer och Lantmäteriet), Förvaltning, Tid, Ekonomi och Personal. Resultatet kan komma till nytta för projektet Svensk geoprocess och alla verksamheter som kommer att behöva ta beslut i frågan om implementering av Svensk geoprocess. Nyckelord: Svensk geoprocess, Geodata, Nationell infrastruktur för rumslig data, Infrastruktur för rumslig data, Geografiska informationssystem, Implementering strategi iii

8

9 Abstract In Sweden there is currently (2016) no common standardized way to collect, term or store spatial data. Therefore, the government decided in autumn 2013 to adopt a Swedish national spatial data infrastructure - the process of Svensk geoprocess began in late The project to develop a Swedish national spatial data infrastructure has now been running for two years and by mid-2016 the project will be completed and will move on into an implementation phase. The project Svensk geoprocess is a partnership between Sveriges Kommuner och Landsting (SKL), Lantmäteriet and Swedish municipalities. This thesis aims to examine the key factors that can affect an implementaion of the new national spatial data infrastructure in municipal departments. This is achieved through three sequential steps that build on top of one another. The first step surveys the national spatial data infrastructure work that has been performed in Europe and the Nordic countries. The second step, based on this survey, formulates a questionnaire that is distributed to Swedish municipalities. Finally, the thirds step, based the analysis of the responses to the questionnaire, refines and expands the questions for some of the areas that are used in six personal interviews with persons intresting for the study. The three steps are collectively result in a conclusion with an account of the most important factors for implementation of Svensk geoprocess. These six most important factors are: Communication, Main actors (in this case municipalities, system suppliers and Lantmäteriet), Management, Time, Finance and Personnel. This results is of great importance for the project Svensk geoprocess and for all municipalities and companies that will have to take a decision on the issue of implementation of this process in each department. Keywords: Svensk geoprocess, Spatial data, National Spatial Data Infrastructure, Spatial Data Infrastructure, Geographic Information System, Implementation strategies. v

10

11 Innehåll Förord Sammanfattning Abstract Ordförklaring i iii v xi 1 Introduktion Bakgrund Syfte Avgränsningar Målgrupp Metod Kvantitativ datainsamling Kvalitativ datainsamling Rapportens disposition Bakgrund och relaterat arbete Standardisering Standardisering i Sverige Angränsande forskning Svensk geoprocess Bakgrund Mål med Svensk geoprocess Införande av nationella specifikationer Införande av enhetliga referenssystem Arbetets fortskridande Omvärldsanalys Europa Danmark Finland Norge Enkät och intervjuer Enkätutskick Personliga intervjuer vii

12 INNEHÅLL 4 Resultat Enkät Intervjuer Intervjurespondent Intervjurespondent Intervjurespondent Intervjurespondent Intervjurespondent Intervjurespondent Analys Kommunikation Aktörer Förutsättningar Framgångsfaktorer Diskussion Kommunikation Aktörer Förutsättningar Slutsats och vidare arbete 51 Litteraturförteckning 54 A Enkätundersökning 55 B Intervjuguide 61 C Enkätresultat 63 D Fritext svar - Möjligheter 75 E Fritext svar - Riskfaktorer och förutsättningar 77 viii

13 Figurer 1.1 Metod för genomförande av arbetet Jan-Axel Kyléns Trattmodell Egen illustration över hur intressenterna förändras och ökas för varje revision enligt kommunikationsplanen UML-schema för byggnader enligt den generella objektkatalogen Fördelningen av vetskapen/kännedom om Svensk geoprocess Enkätundersökning, fråga Enkätundersökning, fråga Enkätundersökning, fråga Enkätundersökning, fråga C.1 Enkätundersökning, fråga C.2 Enkätundersökning, fråga C.3 Enkätundersökning, fråga C.4 Enkätundersökning, fråga C.5 Enkätundersökning, fråga C.6 Enkätundersökning, fråga C.7 Enkätundersökning, fråga C.8 Enkätundersökning, fråga C.9 Enkätundersökning, fråga C.10 Enkätundersökning, fråga C.11 Enkätundersökning, fråga C.12 Enkätundersökning, fråga C.13 Enkätundersökning, fråga C.14 Enkätundersökning, fråga ix

14

15 Ordförklaring FOTdanmark - FOT stod ursprungligen för Faelles Objekt Typer (svensk översättning - Gemensamma Objekttyper), sedan 2014 heter föreningen Geo- Danmark. GeoDanmark - Dansk sammarbetsförening inom geodata. Geodata - Information med geografisk anknytning. GIS - Geografiska Informationssystem. GML - Geography Markup Language är ett XML-baserat programmeringsspråk för överföring av geografiska data. HMK - Handbok i Mät- och Karttekniska frågor. INSPIRE - Infrastructure for Spatial Information in the European Community (svensk översättning - Infrastruktur för rumslig data inom Europa) ISO/TC The International Organization for Standardization (svensk översättning - Internationella Standardiserings Organisationen) med inriktning mot geografisk information. JHS - Rekommendationer för den offentliga förvaltningen i Finland. NSDI - National Spatial Data Infrastructure - svensk översättning motsvarar Nationell infrastruktur för rumslig data. RH Svenskt nationellt referenssystem i höjd. Rumslig data - Information med geografisk anknytning, synonym med Geodata. SDI - Spatial Data Infrastructure - svensk översättning motsvarar Infrastruktur för rumslig data. SKL - Sveriges Kommuner och Landsting. SOSI - Norsk geodatastandard, förkortningen står för Samordnet Opplegg for Stedfestet Informasjon (svensk översättning - Systematisk Organisering av Rumslig Information). Svensk geoprocess - Ett samverkansprojekt mellan SKL, Sveriges kommuner och Lantmäteriet med syfte att främja standardiserad geodata i Sverige. Sweref99 - Svenskt nationellt referenssystem i plan. xi

16

17 Kapitel 1 Introduktion 1.1 Bakgrund I Sverige finns idag inget gemensamt standardiserat sätt för att insamla, benämna eller lagra geodata, Regeringen bestämde därför hösten 2013 att en svensk standard för geodata skulle införas. Arbetet med Svensk geoprocess inleddes i slutet av Projektet med att ta fram en Svensk geodatastandard har nu pågått i tre år (2016) och under året går projektet in i ett kritiskt skede där den utarbetade processen ska implementeras i en utvald svensk kommun, Nyköping. Arbetet med pilotkommunen ska sedan ligga till grund för införandet i övriga 289 svenska kommuner. Arbetet för att ta fram denna standard görs genom ett samverkansprojekt mellan Sveriges Kommuner, SKL och Lantmäteriet som har samordningsansvar för Sveriges geografiska data. Examensarbetet har genomförts i samarbete med Agima Management AB som även arbetar aktivt i Svensk geoprocess samt med implementering av Svensk geoprocess i pilotkommunen Nyköping. 1.2 Syfte Inledningsvis görs en omvärldsanalys för att studera motsvarande projekt hos de övriga nordiska länderna och analysera hur långt de kommit med sitt arbete. Utifrån omvärldsanalysen, intervjuer och enkäter med utvalda berörda, för studien intressanta personer, ska en analys göras för att slutligen kunna ge rekommendationer om hur Svensk geoprocess bör implementeras. Övergripande mål med studien är att hjälpa svenska kommuner att ta beslut kring införande av Svensk geoprocess i deras verksamheter. 1

18 KAPITEL 1. INTRODUKTION 1.3 Avgränsningar Tyngdpunkten i detta arbete ligger i att ge en rekommendation för hur Sveriges kommuner ska implementera Svensk geoprocess i deras arbete och verksamhet. Arbetet kommer inte på detaljnivå beröra dokument och bestämmelser kring Svensk geoprocess utan detta lämnas för efterkommande studier. Omvärldsanalysen begränsas till att endast inkludera de närmaste grannländerna (Norge, Danmark och Finland) och Europa (INSPIRE, OGC, ISO etc.). Grannländerna Norge och Danmark kommer ligga i fokus för omvärldsanalysen då arbetet med nationella standarder ligger i framkant i dessa länder. Detta har framkommit genom en mindre litteraturstudie för att säkerställa att referensmaterial inom området finns att tillgå. 1.4 Målgrupp Målgruppen för detta examensarbete är Sveriges 290 kommuner, systemleverantörer och privata näringsidkare i geodata branschen. Kommunerna kommer vara den viktigaste målgruppen då samtliga kommuner kommer att beröras av arbetet kring Svensk geoprocess och vissa kommuner deltar både i utvecklingsstadiet (nuvarande stadium) och i implementationsstadiet. Samtliga kommuner kommer högst troligen påverkas av en senare implementation i någon form. 1.5 Metod Metoden är indelad i tydliga delar där den första delen är informationsinsamling. Arbetet utgår ifrån den informationen som kommer finnas tillgänglig från Svensk geoprocess om bakgrund, status för arbetet och hur arbetet fortskrider. För att kunna göra en jämförelse med övriga nordiska länder kommer en omvärldsanalys att genomföras baserat på den information som finns tillgänglig på nätet. För att undersöka deras implementationsprocesser närmare kommer även mail- och telefonkontakt att tas med intressanta berörda parter. Parallellt med arbetet kommer en litteraturstudie genomföras för att undersöka närliggande forskning inom området för standardisering av geodata. Utifrån den framkomna informationen från Svensk geoprocess och omvärldsanalysen kommer enkäter att skickas ut till samtliga svenska kommuner för att nå ut till en större massa och för att fånga in deras åsikter kring detta arbete och arbetet med Svensk geoprocess. Slutligen kommer personer som är intressanta för rapporten att intervjuas. Dessa personer kommer vara en blandad skara från kommuner av olika storlek och geografisk lokalisering. När bakgrundsinformationen är insamlad i den första delen kommer del två att bestå av ett resultat från enkäten/intervjuerna och en analyserande del baserad på den framkomna informationen. En analys och rekommendation till svenska kommuner hur dessa ska ställa sig till detta arbete kommer utarbetas. Avslutningsvis kommer en diskussion redovisas om arbetet i sin helhet. Se figur

19 1.5 METOD Figur 1.1: Metod för genomförande av arbetet Kvantitativ datainsamling Insamlingen av kvantitativ data utgörs av informationsinsamling från tryckta och digitala källor samt en utskickad enkät. Syftet med enkäten är att samla in en större mängd åsikter inom området, där den eftersökta kvantiteten av enskilda intervjuer inte är möjlig att genomföra. Bakgrundsinformation Insamling av data och bakgrundsinformation till kapitel 2-4 har gjorts genom att söka igenom tryckta och digitala källor inom områdena för: standardisering av geografisk information, generellt standardiseringsarbete, information om Svensk geoprocess samt information om nordiska och europeiska standarder. Den framkomna informationen, relevant för arbetet presenteras i kapitlen 2-5. Enkät Enkäten har utformats enligt metod från Jan-Axel Kyléns bok Att få svar: intervju, enkät, observation. Enkätkonstruktionen har gjorts enligt en fyrastegsmetod från boken: Steg 1. Första utkastet: Utforma ett antal frågor som täcker in huvudområdet för frågorna. Pröva olika alternativ för besvarelse (bundna, skalor, öppet) och frågetyp. Låt 2-3 personer besvara enkäten och intervjua dem om vad de anser om enkäten. Steg 2. Första försöksversionen: Gör en första försöksversion. Ge den den tilltänkta slutliga utformningen och skriv samman följebrev samt ingress för att även dessa ska kunna prövas. Låt nu 3-5 personer ur målgruppen besvara enkäten, mät hur lång tid dessa behöver för att svara och intervjua dem om frågornas relevans och begriplighet. Fråga dem även hur det kändes att svara och om de anser att enkäten är lagom lång. Prova även att bearbeta resultatet från enkäterna för att få en uppfattning om resultat, tidsåtgång och möjliga öppna svar. Steg 3. Slutversionen: Med erfarenheter från steg 2 kan en slutgiltig version nu utformas. Steg 4. Skicka ut, samla in och gör en påminnelse: Slutversionen kan nu fördelas ut till respondenterna genom dator- eller papperslösning. Vid ett utskick behövs oftast en eller två påminnelser. 3

20 KAPITEL 1. INTRODUKTION Frågorna i enkäten har till största delen bundna svar, men även frågor med skalor för bedömning och öppna frågor finns med i enkäten. Enkäten kan läsas i sin helhet i bilaga A Kvalitativ datainsamling För den kvalitativa datainsamlingen används intervjuer. Intervjuerna genomförs som personliga intervjuer med några få utvalda personer. Syftet med intervjuerna är att de ska vara en informationskälla till bakgrund. Utvalda frågor i intervjuerna syftar till att verifiera svaren från den kvantitativa enkäten som i slutändan ska ge ett underlag för diskussion. Intervjuguiden kan läsas i sin helhet i bilaga B. Figur 1.2: Jan-Axel Kyléns Trattmodell Personliga intervjuer Intervjuerna genomförs enligt Jan-Axel Kyléns Trattmodell. Trattmodellen innehåller sex steg där intervjun inleds väldigt öppen för att mot mitten bli mer inträngande. Avslutningen blir åter öppen, se figur 1.2 [16]. Steg I - Öppning: Presentation av intervjuaren, syftet med intervjun, hur intervjun dokumenteras och hur intervjun kommer användas. Innefattar även en genomgång av intervjuguiden. Steg II - Fri berättelse: De inledande frågorna i varje frågeområde är öppna vilket möjliggör fria, utsvävande, svar. Syftet med denna typ av fråga är att lyssna och låt respondenten tala, simulera samtalet genom uppmuntrande frågor som: Vad intressant!, Berätta mer?, Hur kommer det sig? etc. Ifrågasättande frågor som Varför? ska undvikas. Steg III - Precisering: Från den fria delen önskar man här att svaren blir konkretiserade och någorlunda exakta. Sker genom förberedda detaljfrågor om fak- 4

21 1.6 RAPPORTENS DISPOSITION ta, beskrivningar, uppräkningar osv. Det kan även detaljfrågor på sådant som kommit upp under intervjun. Lämpliga följdfrågor för att göra svaren mer kompletta kan/ska ställas. Steg IV - Kontroll: Här kontrolleras några av de uppgifter som framkommit under intervjun. Exempelvis efterfrågas att respondenten ska att ge mera exakta svar på frågor som varit centrala under intervjun. Ett sätt att kontrollera uppgifter är att sammanfatta det den intervjuade har sagt med egna ord och höra efter om du uppfattat rätt. Viktigt är att undvika att låta samtalet övergå i ett förhör. Steg V - Information: Början till slutet av intervjun, lämpligt att göra en snabb sammanfattning av anteckningar och en utförligare förklaring av syftet med intervjun. Låt även respondenten ställa frågor. Steg VI - Avslutning: Intervjuns slut, här tackar intervjuaren för deltagandet och berättar vad som händer härnäst. Fråga om det går bra att du återkommer om något är oklart eller behöver kompletteras. 1.6 Rapportens disposition Rapporten är uppdelad i två naturliga delar. Den första delen omfattar avsnitt 1-3 vilken är en informativ del innehållande tidigare forskning, bakgrundsinformation kring Svensk geoprocess, omvärldsanalys samt enkät och intervjuer. Del två omfattas av avsnitt 4-7 och är en resultat-, analys- och diskussionsdel. Avsnitt 4 innehåller resultatet från enkäten och intervjuerna. I avsnitt 5, finns en analys baserat på innehållet i avsnitt 1-3 och en presentation av de framgångsfaktorerna som enligt rapporten kommer ligga till grund för fortsatt användning av Svensk geoprocess leverabler. Vidare i avsnitt 6 diskuteras innehållet i resultatet och analysen, slutligen i avsnitt 7 återfinns slutsatsen och förslag på framtida arbete. 5

22

23 Kapitel 2 Bakgrund och relaterat arbete 2.1 Standardisering I detta avsnitt presenteras information om hur arbetet med standardisering av geografisk information fortgår i Sverige, samt en översyn av angränsade forskning inom området för standardisering och implementering av enhetlig geografisk information i Sverige och övriga världen Standardisering i Sverige Enligt svenska Nationalencyklopedin är en standard en fastställd norm för en viss företeelse. Enligt ISO lyder definitionen dokument, upprättat konsensus och fastställt av erkänt organ, som för allmän och upprepad användning ger regler, riktlinjer eller kännetecken för aktiviteter eller dess resultat, i syfte att nå största möjliga reda i ett visst sammanhang [13]. I Sverige finns idag tre officiellt erkända standardiseringsorgan: SIS (Swedish Standards Institute), SEK (Elektroteknisk Standardisering) och ITS (Informationsteknisk Standardisering). Utöver dessa finns ett flertal nationella, europeiska och globala branschorgan och projekt som utarbetar standarder inom flertalet olika områden, däribland geografisk information [13]. SIS uppgift är att driva svenskt deltagande i internationellt standardiseringarbete för att svenska företag, myndigheter och andra organisationer får möjlighet att påverka innehållet i internationella standarder. SIS arbetar också med att utarbeta standarder, verkar för att standarder används och informerar om deras betydelse. Standardiseringsprojekt inom SIS styrs av intressenterna och är öppna för alla svenska företag, myndigheter och andra organisationer. SIS är medlem i de globala stadandardiseringsorganet ISO (International Organization for Standardization) och i de europeiska stadandardiseringsorganet CEN (European Committee for Standardization) [13] Angränsande forskning I avsnittet för angränsade forskning har fyra artiklar funnits intressanta för ämnet. Dessa redovisas här nedan. 7

24 KAPITEL 2. BAKGRUND OCH RELATERAT ARBETE White Knights of Spatial Data Infrastructure: The Role and Motivation of Key Individuals by William J. Craig [6] Majoriteten av litteraturen om delad data fokuserar på institutionella frågor och ignorerar felaktigt individer med nyckelroller inom verksamheterna. Författaren förklarar att delning av data mellan olika samhällsnivåer är nödvändigt om vi ska kunna uppnå en nationell infrastruktur för rumslig data. Arbetet med en nationell infrastruktur är inget som den federala regeringen kan göra på egen hand. De lokala och statliga myndigheterna är de främsta källorna till befintliga datamängder, de förser även många andra verksamheter med data. Författaren använder i artikeln delstaten Minnesota som exempel. I Minnesota sker utveckling och delning av data som produceras av statliga och lokala myndigheter. Efter att ha studerat verksamheterna fann författaren att för varje verksamhet fanns en eller flera nyckelpersoner som var ansvariga för att utveckla data och göra den tillgänglig för andra. Totalt intervjuade författaren nio personer för att identifiera de roller de spelat i respektive verksamhet och vad deras motivation varit för att göra sin data tillgängliga för andra genom datadelning. Tre gemensamma nämnare framkom som förklarade vad som motiverade dem att dela data. Först och främst var deras ideologi samma, deras känsla av att bättre data kommer att leda till bättre beslut och att dela bra information är värdefull. Det andra var deras egenintresse; genom att dela, de fick något i gengäld, även om det var något immateriellt. Tredje är deras inblandning i en professionell kultur som hedrar att tjäna samhället och samarbeta med kollegor. Författaren sammanfattar med att likna dessa motiv med forna riddare och härleder den till en nyligen antagen GIS-etik som fokuserar på att betjäna behoven hos andra. Författaren hoppas nu att fler ska uppmuntras att inom sin GIS-roll spela rollen som en White Knight genom att fokusera uppmärksamheten på frågor som rör de tre motiveringsfaktorerna. Issues and challenges in NSDI implementation by Noor Habibah Arshad & Fuziah Abu Hanifah [3] Utmaningen att utforma, bygga, implementera och underhålla en Nationell infrastruktur för rumslig data (eng. NSDI), kräver uppmärksamhet från många olika discipliner och undersökningar av många olika frågor och utmaningar. Författarna bekräftar att det har rapporterats om ett stort antal SDI-relaterade aktiviteter på nationell-, delstat- och lokalnivå i ett flertal länder. Länderna tycks ha liknande mål om att stimulera en samordnad insamling, spridning och användning av geografiska data för offentliga och privata aktörer. NSDI handlar om att förbättra delning och användning av data, för att medborgare, samhällen och regeringar lätt kan använda sig av geografiska data för att lösa problem. Huvudsyftet med denna uppsats var att avgöra vilka problemen och utmaningarna är vid en implementation av NSDI. Större problem och utmaningar som identifierats väljs ut som viktiga baserat på en jämförelse och matchning med inflytande från en expert inom ämnet. Resultatet av studien påvisade att av sexton problem, finns tre problem som samtliga experter hänvisar till att ge störst effekt för införande av NDSI. Det första är tillgång till digital datakvalitet, det andra är bristande medvetenhet om GIS och det sista är SDI och institutionella arrangemang. Eftersom experterna är utvalda från både lokala och internationella miljöer, kan de flesta av problemen och utmaningarna ses som gemensamma för många länder. Alla experter är överens om att data är en 8

25 2.1 STANDARDISERING nationell kapital tillgång och borde samlas in en gång och sedan delas via NSDI på alla nivåer där det finns användning av geografiska data för effektivisering. Alla problem och utmaningar som diskuteras skulle kunna påverka den strategi som valts för SDI utveckling och dess effektivitet. Comparing Approaches and Strategies for NSDI Implementation Between the Developed and Developing World by Mohammed O. Idrees, Vahideh Saeidi, Yusuf Ahmad Yusuf & Abdul Rashid M. Shariff [14] Denna uppsats granskar infrastrukturer för rumslig data (SDI) och implementations strategier i industriländer och utvecklingsländer med fokus på 4 länder från olika världsdelar: Kanada, Schweiz, Nigeria och Malaysia. Målet med studien är att undersöka strategier som planeras enligt institutionella strukturer, politik, infrastruktur, system funktionalitet och andra komponenter i en Infrastruktur för rumslig data för varje land. För att kunna göra en berättigad jämförelse och liksom att avslöja marginalerna mellan de två kategorierna. Studien visar att det sociala systemet för ett land har konsekvenser för en framgångsrik och oavbruten implementation av SDI initiativ. Framgången för SDI:n tror författarna även beror mycket av den politiska viljan hos ledarna. Inte bara det, ansvarsskyldighet och öppenhet i politiken kommer även att påverka hur deltagande verksamheter, privata sektorn och allmänheten kommer att acceptera och bemöta NSDI:n. För att få stöd hos större samhällen/regioner för dataproducering och användning måste regeringen tillhandahålla ett harmoniserat regelverk, utveckla en användarvänligt SDI och institutionalisera en ansvarsfull förvaltning. Studien visade också att genom att utforma en lovande kvantitativ modell för bedömning kommer modellen även kunna utvärdera resultatet av NSDI vilket i sin tur kommer ge viktig information om potentiella förbättringar. Slutligen, rekomenderar författarna att utvecklingsländerna bör ha en tydlig grund att stå på genom kunskap och expertis för att kunna upprätthålla utveckling och korrekt implementering av NSDI. NSDI Implementation Strategies by Asmat Ali [1] Mer än hälften av de länder i världen utvecklar en nationell infrastruktur för rumslig data (NSDI). Forskning som presenterats av andra inom området visar på att denna typ av initiativ endast delvis är framgångsrika och saknar ofta systematiska fördelar. Författaren menar att den här typen av situation utmanar nyttan av den här typen av initiativ och kastar tvivel på strategier för implementering av NSDI som redan har antagits. Författaren ställer sig själv frågan Vad finns det för strategier för att implementera NSDI? Syftet med denna rapport var därför att ta itu med denna grundläggande frågeställning, eftersom de då inte fanns något befäst dokument som besvarade frågeställningen. Denna del av rapporten fokuserar på sociotekniska metoder för att implementera NSDI. Författaren menar på att de finns de som hävdar det inte finns någon universell plan för implementation av NSDI, men att det beror på uppfattningen och förståelsen hos intressenterna. I själva verket finns det ännu ingen gemensam generell definition av SDI på grund av ordets mångfald, komplexitet och dynamiska karaktär eftersom betydelsen och innebörden av SDI är relativt ny. Därför arbetar ingenjörer och forskare fortfarande med att definiera det i tekniska termer och föreslå tekniska lösningar för implementering av SDI. Journalister, säljare och ekonomer betonar de ekonomiska fördelarna som kommen med ar- 9

26 KAPITEL 2. BAKGRUND OCH RELATERAT ARBETE betet. Forskare som intresseras av de sociala understryker att det även finns konsekvenser i form av politik, institutionella, organisatoriska och informationsdelning aspekter. Författaren betonar att genomförandet av SDI är till sin natur komplex, både av tekniska och institutionella skäl. Därför kräver framgångsrikt införande av NSDI kunskap om olika implementations strategier, vilket därför utgör kärnan i denna rapport. 2.2 Svensk geoprocess I detta avsnitt presenteras Svensk geoprocess som är ett samverkansprojekt mellan Sveriges kommuner, SKL och Lantmäteriet med syfte att förenkla samhällets användning av geodata. Projektet är synkroniserat med den Nationella geodatastrategin och utvecklar flera av komponenterna i en nationell infrastruktur för geodata. De första projektmålet för Svensk geoprocess är att ta fram dataproduktspecifikationer för enhetliga geodata med syfte att uppnå ökade möjligheter till kostnadseffektiv samverkan och geodatautbyte mellan kommuner, myndigheter och medborgare. De andra projektmålet för Svensk geoprocess är att stödja och påskynda kommuner och myndigheter i deras införande av enhetliga nationella referenssystem i plan och höjd, SWEREF 99 och RH Projektet satte igång efter ett regeringsbeslut i oktober 2013 och avslutas juni Bakgrund Svensk geoprocess är ett samverkansprojekt mellan SKL, Lantmäteriet och Sveriges kommuner. Innan arbetet med en Svensk geoprocess inleddes fanns länge ett behov att standardisera arbetet kring geodata. Under början av 90-talet utvecklades HMK för att ge anvisningar och rekommendationer kring arbetet med geodata och mätningsteknik och boken får status som lärobok. Efter det färdiga arbetet med HMK produceras även en GIS-handbok för att knyta ihop arbetet kring digitaliseringsprocessen, problem kring enhetliga definitioner gör att det är svårt att gå vidare i utvecklingen med HMK och GIS-handboken [4]. Under slutet av 90-talet/början av 00-talet prioriteras ämnet ned och Lantmäteriet fokuserade under denna period på sin egen produktion. 2008/2009 dyker frågan kring de enhetliga definitionerna upp igen när samverkansavtal för geodata ska omförhandlas med Sveriges kommuner. Snabbt konstateras att utan en enhetlig syn på geodata kan inte avtalen förhandlas om och ett nytt projektet kring enhetlig geodata startas upp under 2010/2011 av en grupp medarbetare från SKL, Sveriges kommuner och Lantmäteriet [4] avgränsas projektet och nio stycken teman bestäms vara huvudteman för projektet. Under denna period börjar projektet även uppmärksammas på annat håll och 2013 fastslås ett regeringsbeslut för projektet. För projektet innebär det att man nu på ett annat sätt än tidigare kan ersätta vissa kommuner och enskilda personer ekonomiskt för deras arbete i projektet. Eftersom arbetet är ett samverkansprojekt med kommunala verksamheter tar arbetet längre tid än om Lantmäteriet gjort arbetet internt, eftersom projektet ska gå parallellt med den kommunala ordinarie verksamheten [4]. 10

27 2.2 SVENSK GEOPROCESS Parallellt med Svensk geoprocess pågår arbetet Sveriges nationella geodatastrategi. Lantmäteriet tillsammans med stöd från geodatarådet (representanter från olika svenska myndigheter) är ansvariga för strategier som beskriver hur vi skapar en väl fungerande infrastruktur för geodata i Sverige Mål med Svensk geoprocess Enligt regeringsbeslut från 3 oktober 2013 [20] ska projektet: Ta fram nationella specifikationer och processer för utpekade teman Bidra till att alla kommuner ska införa de enhetliga referenssystemen SWEREF 99 och RH En standardiserad geodataprocess och ett enhetligt referenssystem innebär en stor samhällsnytta. Till fördelarna hör bland annat en effektivare myndighetsutövning, minskad risk för dubbelarbete, effektivare processer vid insamling, lagring och tillhandahållande av geodata. Arbetet möjliggör även fler lättanvända kartprodukter och tjänster för slutanvändarna och målet är att öka användningen av geodata i Sverige lokalt, regionalt och nationellt [27]. För att projektets resultat ska komma till framtida användning och leda till de nyttoeffekter som har satts upp är även en bred förankring av projektets mål och delresultat viktiga. Resultatet har primärt satt fokus på intressenterna till projektet, dvs. statliga myndigheter, kommuner och leverantörer/konsulter av geodata [22]. Svensk geoprocess effektmål: [22] Tillgängliga, välbeskrivna geodata med rätt kvalitet som möjliggör effektivare och enklare planering, fastighetsbildning, bygglovshantering och annan myndighetsutövning. Välbeskrivna och enhetliga geodata över kommungränser som ger ökade möjligheter till samverkan, utbyte av information samt samnyttjande av system och rutiner mellan kommuner, myndigheter och medborgare. Välbeskrivna och enhetliga geodata som bidrar till ännu mer lättanvända kartprodukter och tjänster för slutanvändarna. Kostnadseffektiviseringar hos slutanvändare och producenter/informationsägare - kring insamling, lagring och tillhandahållande av geodata och tjänster. Möjlighet till ökad användning av geodata i Sverige: lokalt, regionalt och nationellt Införande av nationella specifikationer Ur regeringsbeslutet som är nämnt ovan kan vi läsa att Lantmäteriet har fått i uppdrag att ta fram nationella specifikationer för geodata för att effektivisera och enhetliga detta arbete inom Sveriges gränser. För detta arbete valdes 9 teman - temauppdrag, att utarbetas till enhetliga specifikationer för att slutligen vara en del av en mängd nationella specifikationer. 11

28 KAPITEL 2. BAKGRUND OCH RELATERAT ARBETE I arbetet med temauppdragen har flera olika parter deltagit (i sektionen framgår vilka som deltagit) och främst har Lantmäteriet och olika kommuner deltagit. Deltagare i arbetsgrupperna har även kommit från privata företag (svenska och utländska) och svenska myndigheter. Temauppdrag Svensk geoprocess Svensk geoprocess har 9 huvudteman: [25] 1. Flygbild och Ortofoto Temauppdraget avser de geodata om flygbilder och ortofoton vilka Lantmäteriet och kommunerna hanterar. Inblandade samverkansparter är kommuner, Lantmäteriet, Trafikverket, svenska och danska företagsrepesentanter [25]. 2. Hydrografi Temauppdraget avser de geodata om hydrografi vilka Lantmäteriet och kommunerna hanterar. Inblandade samverkansparter är kommuner, Lantmäteriet, SGU, SMHI och andra myndigheter och statliga verk [25]. 3. Markanvändning Temauppdraget avser de geodata om befintlig markanvändning som Lantmäteriet och kommunerna hanterar. Inblandade samverkansparter är kommuner och Lantmäteriet [25]. 4. Markdetaljer Temauppdraget avser de geodata för markdetaljer som Lantmäteriet och kommunerna hanterar. Inblandade samverkansparter är kommuner och Lantmäteriet [25]. 5. Laserdata och Höjdmodell Temauppdraget avser de geodata om laserdata och höjdmodeller som Lantmäteriet och kommunerna hanterar. Inblandade samverkansparter är kommuner, Lantmäteriet, Trafikverket och företagsrepresentanter [25]. 6. Kommunikation (Väg/Järnväg) Temauppdraget avser de geodata om vägar och järnvägar som Lantmäteriet och kommunerna hanterar. Inblandade samverkansparter är primärt kommuner, Lantmäteriet och Trafikverket [25]. 7. Byggnad Temauppdraget avser de geodata om byggnader som Lantmäteriet och kommunerna hanterar. Inblandade samverkansparter är primärt kommuner och Lantmäteriet [25]. 8. Adress Temauppdraget avser de geodata om adresser som Lantmäteriet och kommunerna hanterar. Inblandade samverkansparter är primärt kommuner och Lantmäteriet [25]. 9. Stompunkter Temauppdraget avser de geodata om stompunkter som Lantmäteriet och kommunerna hanterar. Inblandade samverkansparter är primärt kommuner, Lantmäteriet och Trafikverket [25]. 12

29 2.2 SVENSK GEOPROCESS Process för framtagning och förankring av temauppdrag För varje temauppdrag tas processer fram som beskriver en sammanhållen effektiv samverkan för insamling, lagring och tillhandahållande mellan olika parter ex. kommuner och Lantmäteriet/annan myndighet. För varje individuellt temauppdrag tas en kommunikationsplan fram för att förankra temauppdragets innehåll, se intressenter för varje revision av samtliga teman i figur 2.1 [27]. Arbetet med varje temauppdrag leds av två uppdragsledare som är ansvariga för specifikationen resp. samverkansprocessen. Arbetet genomförs med hjälp av expertis inom aktuellt geodataområde från kommunerna, Lantmäteriet och andra berörda organisationer (statliga verk, privata företag etc.). Till varje temauppdrag finns även ett antal referenspersoner utsedda att särskilt medverka för att kvalitetssäkra del- och slutresultat [27]. Figur 2.1: Egen illustration över hur intressenterna förändras och ökas för varje revision enligt kommunikationsplanen Förvaltning av nationella specifikationer Resultaten från Svensk geoprocess ska succesivt lämnas över till mottagande verksamheter när temauppdragen är avslutade. Mottagarverksamheten är uppdelad i tre samverkansområden Samverkan Bild/Höjd, Samverkan Topografiska data och Samverkan Geodetisk infrastruktur. Mottagarverksamheterna ska verka för och bidra till att Svensk geoprocess effektmål uppnås. Mottagarverksamheten består idag av anställda vid Lantmäteriet som vid sidan av linjeverksamheten ska bedriva mottagarverksamheten [23]. Målen för mottagarverksamheten är att bidra till effektivare myndighetsutövning, ökad användning av geodata i Sverige och ge ökade möjligheter till samverkan, utbyte av information samt samnyttjande av system och rutiner mellan kommuner, myndigheter och medborgare. Målet är även att bidra till lättanvända och lättillgängliga produkter och tjänster för slutanvändarna och bidra till kostnadseffektiviseringar hos producenter, informationsägare och slutanvändare [23]. 13

30 KAPITEL 2. BAKGRUND OCH RELATERAT ARBETE Införande av enhetliga referenssystem Förutom arbetet med att ta fram nationella specifikationer och processer för utpekade teman ska även enhetliga referenssystem införas. Huvuduppdraget enhetliga referenssystem har sitt syfte i att stödja och påskynda kommunerna i deras införande av enhetliga nationella referenssystem i plan och höjd, SWEREF99 och RH2000. Arbetet med enhetliga geodata och nationella specifikationer förutsätter att kommunernas och Lantmäteriets geodata ligger i ett gemensamt geodetiskt referenssystem [26]. Svensk geoprocess har i arbetet kring enhetliga referenssystem tagit fram en handlingsplan vilken beskriver arbetsform och bemanning av organisationen. Projektet har även tagit fram informationsmaterial vilket riktar sig till kommunerna för att underlätta införandefasen av de nationella referenssystemet [26] Arbetets fortskridande I arbetet med Svensk geoprocess är temauppdrag 1-5 (Flygbild och Ortofoto, Hydrografi, Markanvändning, Markdetaljer samt Lasterdata och Höjdmodell) och 8-9 (Adress och Stompunkter) avslutade. Uppdrag 6-7 (Kommunikation och Byggnad) är påbörjade och arbetet förväntas vara klart under våren oktober 2015 delredovisades uppdraget om att utarbeta nationella specifikationer för offentlig användning av geodata samt att påskynda övergången till enhetliga referenssystem. I rapporten från Lantmäteriet presenterades en prognos för övergången till det nationella referenssystemen innan 1 juli För alla 290 kommuner beräknas att 6 av dessa kommuner inte kommer hinna införa SWEREF99 respektive 62 st. för RH2000. Av berörda statliga myndigheter inte kommer 4 av 38 berörda myndigheter hinna införa SWEREF99 och 3 av 18 kommer inte hinna införa RH2000. I rapporten anges resursbrist (kompetens) vara den främsta orsaken till att vissa kommuner inte kommer hinna införa de enhetliga referenssystemen till den 1 juli 2016 [24]. Under våren 2016 går projektet successivt över till Samverkan Svensk geoprocess för vidareutveckling samt för att stötta realisering i form av införande och användning []. 2.3 Omvärldsanalys I avsnittet presenteras den omvärldsanalys som har gjorts i samband med arbetet för att undersöka hur långt andra närliggande länder har kommit i sin process att utforma ett gemensamt system för geodata. Omvärldsanalysen begränsas till att endast inkludera europeriskt standardiseringsarbete och de närmaste grannländerna, där Danmark och Norge kommer ligga i fokus då deras arbete inom området ligger i framkant Europa Europa har flera olika aktörer inom standardisering av geodata och i denna rapport belyses arbetet från Europeiska kommissionen, Internationella standardiserings organisationen (ISO) och Open Geospatial Consortium. Syftet för alla dessa är att utveckla standarder inom området för geodata och störst av dem är 14

31 2.3 OMVÄRLDSANALYS INSPIRE från Europeiska kommissionen som idag är en EU-lag som beräknas vara i full drift INSPIRE Samtliga europeiska länder producerar och använder geodata om bl.a. grundvatten, transportnät och markanvändning. Varje enskilt land beskriver dessa uppgifter på sitt eget specifika sätt, men naturen följer inga nationella gränser. Europas floder, sjöar, berg och vägar passerar ofta genom flera länder. Geodata måste kunna användas och jämföras över landsgränserna för att myndigheterna ska kunna förstå och använda informationen, då uppgifterna är inte alltid lättillgängliga eller följer samma standarder. Inom INSPIRE-initiativet har hundratals experter från hela EU arbetat med att fastställa gemensamma standarder för att beskriva dela och geodata [8]. Resultatet är en EU-lag, INSPIRE, från 15 Maj 2007 (beräknas vara i full drift 2019) med målet att skapa en infrastruktur för att dela geodata mellan myndigheter i Europa. INSPIRE-initiativet har totalt fastställt gemensamma standarder för 34 geodatateman. All information och data samlas i en webbportal [8]. Enligt den nya EU-lagen har alla myndigheter (gäller även kommuner) med ett informationsansvar för geodata inom ramen för INSPIRE skyldigheter att enligt direktivet ta fram metadata och att göra informationen tillgänglig via nättjänsten [12]. ISO/TC 211 Internationella organisationen för standardisering (ISO) arbetar även inom området för digital geografisk information med att etablera en strukturerad uppsättning standarder för information rörande objekt eller fenomen vilka direkt eller indirekt är knutna till en geografisk plats. Dessa standarder specificeras för geografisk information enligt: metoder, verktyg och tjänster för datahantering (däribland definition och beskrivning), insamling, bearbetning, analys, tillgång, presentation och överföring av uppgifter i digital/elektronisk form mellan olika användare, system och platser [15]. ISO/TC 211utvecklades 1994 och har fram till idag utarbetat ca 70 standarder. Arbetet inom organisationen styrs av en styrelseordförande som för 2016 är Olaf Østensen från Statens kartverk, Norge. Arbetet med att producera och utveckla standarder leds av organisationens 5 undergrupper - Geospatial services, Imagery, Information communities, Information management och Ubiquitous Public Access [15]. OGC Open Geospatial Consortium (OGC) är en internationell frivillig organisation inom standardisering, grundad Inom OGC samarbetar (obetalt) över 500 organisationer, myndigheter, forskningsinstitut och universitet, kring utveckling och implementering av öppna standarder för delning av geografisk information och tjänster. OGC arbetar för att standardiseringarna ska ge teknikutvecklare möjlighet att göra komplex rumslig information och service tillgänglig och användbar för alla. OGC:s vision är att åstadkomma en värld där alla drar nytta av användningen av geografisk information och stödjande teknik [18]. 15

32 KAPITEL 2. BAKGRUND OCH RELATERAT ARBETE OGC har ett etablerat samarbete med både ISO/TC 211 och CEN/TC 287 vilket har resulterat i flera viktiga samarbetsprojekt med framförallt ISO/TC 211. Bland medlemmarna i denna organisation återfinns norska och danska Universitet, Statens kartverk (Norge), Danska Geodatastyrelsen och svenska Trafikverket.[18] Danmark I Danmark finns idag (2016) en nationellt utarbetad standard för geografisk information som förvaltas av samarbetsföreningen GeoDanmark. Idag är samtliga danska kommuner med i samarbetet samt flera offentliga myndigheter. Standarden/specifikationen har åtta huvudområden/teman och är idag uppbyggd av en oracledatabas till vilken GML-filer skickas in. Förvaltningen av den gemensamma dataspecifikationen sköts av ett gemensamt sekretariat bestående av medlemmar från Kommunernas landsförening och Danska Geodatastyrelsen. GeoDanmark FOTdanmark är en sammarbetsförening mellan Danmarks 97 kommuner och Geodatastyrelsen som bildades under FOT stod ursprungligen för Faelles Objekt Typer, föreningen bytte under 2014 namn till GeoDanmark (vissa delar av GeoDanmark behåller även namnet FOT, ex geodatabasen - FOT2007) [11]. Arbetet med FOT inleddes efter att en kommunreform genomförts i Danmark. Under arbetet med att flytta kommungränser uppdagades problem med icke enhetlig data [10]. Syftet med GeoDanmark blev därför en effektivisering i datautbytet mellan staten, offentliga myndigheter och kommuner. Syftet är även att höja kvalitén och säkra att data hålls enhetlig i arbetet med att kartlägga Danmark [11]. Process för framtagning/utveckling Innan FOT bildades fanns redan tidigare specifikationer för innehållet i motsvarande en primärkarta (motsvarar ofta en grundläggande karta för geografiskdata inom ett utvalt område). Samarbetet kring den gemensamma specifikationen började under 1997 då kommunerna tillsammans med ansvariga för kart & fastighetsregistret initierade ett projekt för att förbättra produktionen av topografiska kartor. Det gjordes genom att komma överens om standarder för gemensamma objekt i kartan och samarbetet fördjupades sedan med FOT och uppbyggnaden av en gemensam databas - FOT2007 [2]. GeoDanmark har tre referensgrupper - Kontaktforum, Specifikationsforum och FOT2007 forum (vardera ett 10-tal personer), vilka fungerar som kontaktytor och länkar mellan medlemmarna och sekretariatet. Ur den framkomna informationen kring arbetet tycks inga privata aktörer eller systemleverantörer delta i arbetet med FOT2007 eller specifikationer för GeoDanmark [11]. Objektområden Objektkatalogen har åtta huvudgrupper [2]: Bebyggelse 16

33 2.3 OMVÄRLDSANALYS Byggnader Trafik Teknik Natur Hydrologi Administration Diverse Implementation Föreningen GeoDanmark (dåvarande FOTdanmark) bestod ursprungligen av fyra kommuner och Geodatastyrelsen. Först under augusti 2013 gick den sista kvarvarande kommunen (totalt finns 97 kommuner) med i föreningen och i och med det blev föreningen rikstäckande. Arbetet med att värva medlemmar i Geo- Danmark går nu vidare mot andra statliga myndigheter [11]. Dataleveranser FOT2007 är en Oracledatabas vilken uppdateras genom att kommunerna laddar upp en GML-fil på webbapplikationen FOTupload. Filen kontrolleras för syntax-fel vid leverans och överförs för lagring i FOT2007. GML-filen är en GML3 (transaktionsfil) som berättar för varje enkelt objekt i filen om det uppdaterar/ändrar ett befintligt objekt i databasen, tar bort ett objekt eller skapar ett nytt objekt. För att hämta ut data från FOT2007 används webbapplikationen FOTdownload. Den nedladdade filen är då en GML-fil och inte en transaktionsfil (ex. GML3) [9]. Data som levereras till databasen är insamlad och bearbetad enligt FOTspecifikation och GeoDanmarks riktlinjer [9]. Med hjälp av de utarbetade dataspecifikationerna upphandlar medlemmar i GeoDanmark även data tillsammans, exempelvis flygfotografering och ortofotoproduktion [10] ingick danska regeringen ett avtal med Kommunernas landsförening och danska regioner om fria grunddata till alla, Grunddataaftalen. Grunddata betecknas i Danmark som upplysningar om: personer, verksamheter, adresser, fastigheter och geografi [7]. Förvaltning Förvaltningen av den gemensamma dataspecifikationen sköts av ett gemensamt sekretariat bestående av medlemmar från Kommunernas landsförening och Danska Geodatastyrelsen. Föreningens beslutande organ är representantskapet, och varje år håller föreningen ett representatskapsmöte där alla medlemmar sammankallas. På mötet beslutas om räkenskap, budget och arbetsprogram för kommande år. Mötet har även en utbildningsdel vilken berör aktuella och framtidsfrågor som arbetsmässigt berör medlemmarna i GeoDanmark [11]. GeoDanmark finansieras av Geodatastyrelsen och Danmarks 97 kommuner (samtliga medlemmar i föreningen), med 50 % vardera. Kommunerna finansierar sin del genom två skilda avgifter, medlemsavgift som finansierar sekretariatet och förvaltning av specifikationerna, samt en avgift för datalagring i FOT2007- databasen [2]. 17

34 KAPITEL 2. BAKGRUND OCH RELATERAT ARBETE Finland I Finland finns ingen standard utan istället finns rekommendationer för den offentliga förvaltningen - JHS rekommendationer. För geografisk data finns 12 rekommendationer som behandlar området. För Finland har det på grund av språkliga svårigheter inte gått att finna tillförlitliga källor på information om områdena: Objektområden, Implementation, Dataleveranser och Förvaltningar vilket gör att dessa avsnitt utgår. JHS Delegationen för informationsförvaltning inom den offentliga förvaltningen (finsk översättning: JUHTA) upprätthåller JHS rekommendationer och för arbete inom offentlig förvaltning i Finland. Tillämpning av internationella standarder för geografisk information har i Finland underlättas av de tolv rekommendationer från den offentliga förvaltningen som behandlar geodata (Se avsnitt 2.3.3). Geodata har ända från början varit ett av JHS delområden. De internationella standarderna och det europeiska samarbetet har kört förbi nationell praxis och JHS-systemets roll har blivit att ge anvisningar och rekommendationer om internationell praxis [19]. Process för framtagning/utveckling Uppdatering av JHS rekommendationer åtföljs av expertutlåtanden från exempelvis universitet, offentlig förvaltning och företag. JHS rekommendationerna uppdateras regelbundet enligt internationella standarder och tekniska riktlinjer. JHS följer exempelvis INSPIRE-direktivet [19]. Rekommendationer JHS har 12 rekommendationer som behandlar geodata: [19] JHS Plan-, tomtindelnings- och byggförbudsbeteckningar JHS Uppgifter om egenskaper gällande planer, tomtindelningar och byggförbud JHS Fastighetsbeteckning, beteckning för outbrutet område och beteckning för nyttjanderättsenhet JHS Klassificering av markanvändning JHS ETRS89-systemets koordinater i Finland JHS ETRS89 -systemets kartprojektioner, plankoordinatsystem och kartbladsindelning JHS Metadata som gäller geografisk information JHS Kvalitetsledning av geografisk information JHS Modellering av geografisk information för dataöverföring JHS Nationellt höjdsystem N

35 2.3 OMVÄRLDSANALYS JHS Specifikation av geodataprodukter JHS Kommunens gränssnitt för geografisk informationstjänst Norge I Norge finns idag (2016) en nationellt utarbetad standard för geografisk information som förvaltas av Kartverket. SOSI är ett generellt ramverk med objektkatalog, metadata, kataloginformation och andra direkta/indirekta georeferenser. Arbetet med att utveckla SOSI-formatet är en ständigt pågående process som är organiserad genom frivilligt deltagande i referensgrupper eller standardiseringsprojekt. Idag finns departementsbeslut om ett tvingande deltagande vilket gör att samtliga 429 kommuner är medlemmar i samarbetet. Statliga verk är förpliktade att delta och dessutom ingår mer än 600 samarbetspartners. SOSI 1985 började utvecklingen med den norska nationella geodatastandarden SO- SI (Samordnet Opplegg for Stedfestet Informasjon) som sedan infördes under tidigt 90-tal. SOSI är ett generellt ramverk för objektkatalog, metadata, kataloginformation och andra direkta/indirekta georeferenser [21]. I Bild 2.2 visas en bild över ett UML-schema för Byggnader. Figur 2.2: UML-schema för byggnader enligt den generella objektkatalogen 19

36 KAPITEL 2. BAKGRUND OCH RELATERAT ARBETE Process för framtagning/utveckling Arbetet med att utveckla SOSI-formatet är en kontinuerlig process som organiseras genom frivilligt deltagande i referensgrupper eller standardiseringsprojekt. Deltagarna är blandat mellan anställda på Statens kartverk, andra statliga/kommunala myndigheter, systemleverantörer och privata näringsidkare [21]. Samtliga deltagare deltar frivilligt och utan arvode. Det finns dock specialfall då systemleverantörer fått konsultarvode för sina insatser i arbetsgrupperna. Det gäller fall då de bidragit med en med en oproportionerligt stor arbetsinsats, och då man medverkat för integration av data [2]. Deltagarna i referensgrupperna är indelade i 9 grupper vilka alla belyser olika huvudområden (se avsnitt 2.3.4) [21]. Arbetet med utvecklingen utförs inte bara i ett förbättringssyfte, utan det pågår även ett arbete för att tillpassa SOSI-standarden till den internationella standarden utvecklad av ISO/TC 211. I den senaste versionen av SOSI (version 4) lades en betydande vikt på denna konvergering, samtidigt som de i största möjliga grad önskar att behålla SOSI-syntaxen som den är idag [21]. Objektområden I Norge finns 9 olika huvudområden: [2] Tekniker och Modeller - Ramverk för objektkatalog etc. Höjd - Fastmärken, terränginformation Kust och Vatten - Kust och sjö, insjöar, vattendrag, fisk, olja Kommunalinformation - Egendomar, byggnadsinformation, adresser etc. Naturresursdata - Kollektivtrafik och nätverk - Vägnät, järnväg, flygplatser och övrig kollektivtrafik Ledningar - Ledningsnät Stadsnamn - Stadsnamn Plan - Plandata efter plan- och bygglagen Implementation Samarbetet inom SOSI har varit ett långsiktigt arbete som pågått sedan Avtalet om att ingå i samarbetet var från början frivilligt, idag finns departement beslut om ett tvingande deltagande vilket gör att samtliga 429 kommuner är medlemmar i samarbetet (Oslo Kommune var sist in i samarbetet). Statliga verk är förpliktade att delta och dessutom ingår mer än 600 samarbetspartners. Arbetet med SOSI startade som ett forskningsprojekt hos Kartverket för geografisk 2D-data. Ur forskningsprojektet kom senare initiativ till att utveckla till SOSI-standarden. Med hjälp av egna anställda som utvecklade plattformar och system har standarden utvecklas och efter en tid hängde även andra systemutvecklare utanför Kartverkets egna anställda med. Idag är det ett krav 20

37 2.3 OMVÄRLDSANALYS att programmen måste hantera SOSI formatet. Än idag kan SOSI formatet inte hantera 3D-data, däremot 2,5D-data och geometrier [5]. Status som en förankrad standard i Norge är något som kommit först på senare tid. Arbetet med att förankra SOSI hos kommunala verksamheter och myndigheter inleddes under 90-talet, Kartverket reste då runt och sålde in fördelarna med ett gemensamt format för all geodata. Idag finns ett beslut från Norskt departemang (norsk motsvarighet till departement) att all data som levereras till Kartverket ska levereras enligt SOSI format. [5] Dataleveranser och Programleverantörer Data som levereras till Kartverket levereras inom ramarna för INSPIRE-direktivet och Offentligt kartgrundlag, vilka båda innehåller krav från Kommunerna att leverera data [5]. När det gäller system- och programleverantörer är flera av företagen företrädda i de olika referensgrupperna som ovan nämt (läs Process för framtagning/utveckling). De ingår på samma villkor som övriga med sitt frivilliga deltagande i arbetsgrupperna. Det är viktigt för leverantörerna att ha kunskap om utvecklingen av SOSI, för att kunna anpassa sin programvara. Samtidigt är övriga parter helt beroende av att systemleverantörerna implementerar SOSI i sina system [2]. Förvaltning SOSI-standarden förvaltas av Statens kartverk vilket är den norska motsvarigheten till svenska Lantmäteriet. På Kartverket finns en arbetsgrupp på 4-5 personer som arbetar med standardisering. Arbetet innehåller förutom utvecklande av SOSI även arbete med internationella standarder som ISO/TC och INSPIRE [5]. 21

38

39 Kapitel 3 Enkät och intervjuer I avsnittet nedan presenteras de enkät- och intervjufrågor som har använts vid genomförandet av enkät- och intervjudelen av rapporten. Metoden för enkätoch intervjuutformningen är hämtad från Jan-Axel Kyléns bok Att få svar: intervju, enkät, observation och mer om metoden finns i avsnitt 1.5. Enkäten fördelades ut till kommunerna genom ett e-postutskick från SKL samt ett e- postutskick i egen regi. För intervjuerna har 9 lämpliga personer valts ut för att få en bra spridning över Sverige i förhållande till geografisk lokalisering och regiontyp. Av de 9 tillfrågade ställde 6 personer upp på en intervju. 3.1 Enkätutskick Enkäten har konstruerats enligt Jan-Axel Kyléns fyrastegsmetod (se avsnitt 1.5.1). Enkäten har granskats och reviderats i samråd med Marianne Leckström på SKL enligt SFS 1982:668. Enkäten har slutligen spridits genom ett e-post utskick från SKL till alla Sveriges kommuner och en påminnelse har skickats ut i egen regi med hjälp av kontaktuppgifter från SKL till samtliga kommuners kundtjänst. Huvudsyftet med enkäten är att granska och utvärdera kommunernas inställning kring samverkansprojeket Svensk geoprocess. De insamlande materialet kommer även ligga till grund för de personliga intervjuerna. Enkäten syftar till att fånga både personliga och veksamhetens åsikter. För fullständiga frågor och utformning, se bilaga A. Enkäten disponeras enligt följande: Inledning - Syftet med inledningen är att få en generaliserad bild av respondenten. Vilken geografisk lokalisering kommunen och respondenten har (generaliserat till län), respondentens förväntade kunskap inom ämnet baserat på arbetstitel/roll. Slutligen efterfrågas om respondenten känner till Svensk geoprocess. Beroende av svaret, om hen känner eller inte känner till Svensk geoprocess slussas respondenten till två olika sidor. Vid ett ja slussas hen till sidan med frågor i kategorin Möjligheter för att sedan efterföljas med frågor om Riskfaktorer och förutsättningar. Om respondenten istället svarar ett nej eller vet inte slussas hen till Svensk geoprocess där respondenten får mer information om Svensk geoprocess, för att sedan utifrån sina nya kunskaper få följdfrågor om samverkansprojektet. 23

40 KAPITEL 3. ENKÄT OCH INTERVJUER Möjligheter - Vid ett ja från respondenten utvecklas frågorna kring respondentens kännedom om projektet Svensk geoprocess. Frågorna inleds med hur respondenten har fått kunskaper inom området, vilka informationskanaler som använts. Frågor kring implementation och implementationstakt efterföljs av frågor kring respondentens generella uppfattning av Svensk geoprocess samt kring dess informationsflöde. Frågeavsnittet avslutas med frågor om vilka fördelar respondenten och hens kommun ser med användande av Svensk geoprocess. Här finns även en ytterligare fråga om respondenten önskar tillägga någon information. Syftet med avsnittet Möjligheter är att gå in djupare i respondentens åsikter kring projektet och få en fördjupad bild av respondenternas förbättringspotential hos projektet inför en införande fas. Här skickas respondenten vidare till avsnittet Riskfaktorer och förutsättningar. Riskfaktorer och förutsättningar - Syftet med avsnittet är att bena ut vilka faktorer som kan utgöra risker eller hinder för en eventuell implementation av projektet hos respondenten. Vi undersöker även vilka faktorer eller förutsättningar som behövs för att respondenten ska kunna benämna en senare implementation som lyckad. Avsnittet utgörs därför av två frågor om risker och förutsättningar. Här finns även en ytterligare fråga om respondenten önskar tillägga någon information. Här avslutas enkäten vid ett ja, se inledning för fördelning av respondenterna. Svensk geoprocess - Vid ett nej eller vet inte på frågan om respondenten känner till Svensk geoprocess sedan tidigare slussas respondenten till denna sida. Här presenterades ytterligare och mer ingående information om Svensk geoprocess, för att respondenten senare får svara på frågor om möjliga fördelar med projektet och fortsatt intresse från respondenten för projektet. Här avslutas enkäten vid ett nej eller "vet inte", se Inledning för fördelning av respondenterna. 3.2 Personliga intervjuer För genomförande av intervjuerna tillfrågades 9 personer (härefter nämnda som respondenter) om de kunde tänkas ställa upp på en intervju. Dessa 9 valdes ut för att ge en representativ bild av kommunernas åsikter inom området för implementering av Svensk geoprocess. Av de 9 tillfrågade valde 6 personer att genomgå intervjun. Intervjurespondenterna presenteras i rapporten som anonyma för att respondenterna inte ska tveka inför att berätta sina åsikter om initiativet Svensk geoprocess samt dess implementeringsmöjligheter. Av dessa 6 personer är 50 % kvinnor. Personerna har valts ut utifrån deras arbete i chefsposition inom området för GIS, Mät- och kart eller geodata för respektive kommun. Kommunerna är geografiskt fördelade över hela Sverige. De är även fördelade enligt Jordbruksverkets definition av olika regiontyper (4 st): storstadsområden, stadsområden, landsbygd och gles landsbygd [17]. I rapporten har en generalisering gjorts för att behålla intervjupersonernas anonymitet ytterligare och de redovisas i resultatet endast enligt stadsområde och landsbygd. Av 6 intervjuade kommuner återfinns 1 bland landsbygdskomunerna och övriga 5 räknas som stadsområden. Intervjuerna har i denna uppsats genomförts som telefon-/skriftliga- intervjuer på grund av den geografiska lokaliseringen hos intervjuobjekten. Intervjuutformningen utgår ifrån teori från Jan-Axel Kyléns Trattmodell, presenterat i avsnitt Intervjun har i detta fall genomförts i 3 delar för de 24

41 3.2 PERSONLIGA INTERVJUER 6 olika stegen i Trattmodellen: Del 1: Innefattar Trattmodellens steg 1 där de tilltänkta intervju respondenterna kontaktades per telefon för att presentera syftet med intervjun, hur intervjun dokumenterades dels av dem själva samt av mig (båda skrifligen). Sedan skickades intervjufrågorna skriftligen till respondenterna i anknytning till telefonsamtalet. Del 2: De utskickade intervjufrågorna besvarades under steg 2 skriftligen av respondenterna. Frågorna var indelade i den öppnare och lättsammare inledande kategorin bakgrundsfrågor för att efterföljas av en lite tyngre del i form av huvudfrågor. I den första delen frågas generella frågor kring respondenternas kunskap inom området och i huvuddelen fördjupas dessa frågor till att besvara frågor kring den egna verksamheten. Del två ger möjligheter för respondenterna att besvara dessa frågor i lugn och ro utan avbrott från följdfrågor. Respondenterna ges även stora möjligheter att tänka/reflektera fritt. De skriftligen besvarade frågorna returnerades sedan tillbaka. Del 3: Den sista delen innehåller steg 3-6 i Trattmodellen (resterande steg i modellen). Respondenterna kontaktades ännu en gång för att gå igenom och diskutera de svar som lämnats skriftligen, för att kunna precisera och kontrollera de framkomna uppgifterna. Det har även getts möjlighet att ställa ytterligare följdfrågor och sammanfatta hela intervjun för att få en helhetsbild över respondenternas åsikter inom området. De sista samtalet gav även möjligheter för ett bra avslutningssamtal. Se Bilaga B för utformningen av intervjuerna i sin helhet. 25

42

43 Kapitel 4 Resultat I avsnittet presenteras ett urval av resultatet från den genomförda enkäten i form av diagram (karta, stapel och cirkel). Resterande del presenteras i löpande text. Totalt besvarades enkäten av 173 personer från hela Sverige och samtliga län finns representerade. För de personliga intervjuerna presenteras här nedan en sammanfattning av de 6 genomförda intervjuerna. Intervjurespondenterna är spridda över Sverige i förhållande till geografisk lokalisering och regiontyp. 4.1 Enkät Totalt besvarade 173 personer från hela landet på enkäten. Hela 19,7 % av respondenterna uppges komma från Västra Götaland, de vill säga 34 personer. I Västra götalands län finns totalt 49 kommuner och antar därför att personerna är spridda över de 49 kommunerna och att ingen kommun är överrepresenterad (mer än 1 svarande/kommun). På samma sätt antas att Gotland (endast 1 kommun) endast bör ha 1 svarande, vilket även överensstämmer med resultatet. I enkätens resultat utgår antagandena om fördelning för respektive fråga utifrån att fördelningen hos respondenterna i vet inte alternativet, kommer ha samma fördelning som gruppen av respondenter i ja respektive nej alternativen. Bland respondenterna är befattningen/arbetsrollerna fördelad enligt: 22,1 % avdelningsledning (chefer eller uttalade ledare inom verksamheterna) och resterande fördelat mellan de övriga arbetsrollerna (GIS-ingenjör, Teknisk lantmätare, Kartingenjör, Kart och mätningstekniker samt andra befattningar). Befattningsfördelningen hos enkätrespondenterna resulterar i att huvudsak kommer inblicken i tankemönstret/åsikterna från de som i framtiden kommer arbeta med dataproduktspecifikationerna och inte hur tankemönstret ser ut hos avdelningsledningen. På fråga 3 om de tidigare har hört talas om Svensk geoprocess svarade 87,5% att de hört talas om projektet. Vid en utförligare analys av de som inte tidigare har hört talas om Svensk geoprocess finner vi nej -respondenterna i: Gävleborgs län (3 st), Uppsala län (3 st), Skåne län (2 st), Västerbottens län (2 st), Norrbottens län, Södermanlands län, Västmanlands län, Västra Götalands län, Örebro län och Östergötlands län. 27

44 KAPITEL 4. RESULTAT Kännedom kring projektet Svensk geoprocess Figur 4.1: Fördelningen av vetskapen/kännedom om Svensk geoprocess I figur 4.1 baserad på fråga 3 visas fördelningen av hur väl respondenterna i respektive landsting känner till projektet Svensk geoprocess. Kännedomen om projektet Svensk geoprocess är generellt väldigt god, 50 % eller fler av respondenterna har i samtliga län uppgett att de tidigare har hört talas om projektet. 28

45 4.1 ENKÄT Bland de respondenter som uppgett att de inte eller inte vet om de tidigare har hört talas om Svensk geoprocess svarar 47,6 % att de tror att de finns fördelar i verksamheten med att använda dataproduktspecifikationerna. Majoriteten (66,7 %) av dessa är även väldigt positiva till att få mer information om projektet. Ingen svarar på dessa frågor nej till ytterligare information eller att de inte ser några fördelar i verksamheten. Bland de som tidigare har hört talas om Svensk geoprocess svarar de flesta att de har hört talas om projektet genom olika branschkonferenser och/eller olika nyhetsbrev (efterföljt av kollegor och användarforum). 4. Var har du personligen hört talas om Svensk geoprocess? Figur 4.2: Enkätundersökning, fråga 4 29

46 KAPITEL 4. RESULTAT Enligt fråga 5 följer 63,6 % av de tillfrågade kommunerna arbetet med Svensk geoprocess, 20,5 % gör det inte och 15,9 % vet inte/har ingen uppfattning. På fråga 6 om när respondenterna har för avsikt att implementera och påbörja användningen av dataprodukspecifikationerna framgår tydligt att över 48 % (48,3 %) av Sveriges kommuner har för avsikt att ha implementera detta material. Och 32,1 % av dessa ska ha detta i drift/produktionslinjen inom 3 år. Från fritextsvaren i enkäten citeras: Allt handlar om att det finns eldsjälar som kan driva och prata för frågan. Implementeringstakten av Svensk Geoprocess är komplex där hänsynstaganden till många aktörer måste beaktas. En viktig faktor är leverantörer av tekniska försörjningssystem att dessa tar hänsyn till SvGe Uppfattningen om Svensk geoprocess är som tidigare nämnt generellt sätt väldigt bra och 99,3 % av de tillfrågade har en neutral eller positiv uppfattning om projektet, vilket borde tolkas som ett väldigt gott resultat för projektet som helhet. 9. Anser du personligen att din kommun får tillräckligt med information kring samverkansprojektet Svensk geoprocess? Figur 4.3: Enkätundersökning, fråga 9 30

47 4.1 ENKÄT Sett till tabell 4.3 anser många av enkätrespondenterna att de får för lite en neutral mängd information om projektet. Det bekräftas även i fritextsvaren: Till kommunens lantmäteriavdelning fungerar informationen om Svensk geoprocess. Men jag tänker att det finns andra funktioner inom en kommun som oxså borde vara mer informerad om det. Exempelvis funktionen för detaljplanering mm. Min förhoppning är att politikerna i kommunerna kunde få riktad information om Svensk geoprocess På fråga 10 om vilka vinster enkätrespondenterna ser genom att använda dataproduktspecifikationer från Svensk geoprocess anses den största fördelen vara enklare datautbyte efterföljt av Enhetligare arbetsmetoder och Kvalitetssäkring. 11. Hur stor är risken för att faktorerna nedan kommer vara ett hinder för implementation av Svensk geoprocess i din kommun? (summerat antalet röster för att faktorerna nedan utgör en hög risk) Figur 4.4: Enkätundersökning, fråga 11 31

48 KAPITEL 4. RESULTAT 12. Hur viktiga är faktorerna/förutsättningarna nedan för en lyckad implementation av Svensk geoprocess i din kommun? (summerat antalet röster för att faktorerna nedan är mest viktiga för en implementation) Figur 4.5: Enkätundersökning, fråga 12 Tabell 4.4 och 4.5 beskriver de förutsättnings- och riskfaktorer som enkätrespondenterna bedömer kommer ha störst inverkan. Genom att tyda tabellerna kan vi se att de riskfaktorer som utgör det största hindret för en implementation är Ekonomiska medel saknas, För tidskrävande och Personal, medan Låg förväntad nytta.. inte kommer utgöra något hinder enligt respondenterna. De viktigaste förutsättningarna för en lyckad implemenation enligt enkätrespondenterna kommer vara Förväntad nytta, Systemlösningar som stödjer.. och Tid. 32

49 4.2 INTERVJUER 4.2 Intervjuer I avsnittet preseneteras en sammanfattning/referat från genomförda intervjuer, frågorna har ställts enligt intervjuguiden i Bilaga B. Till samtliga frågor har lämpliga följdfrågor ställts baserat på respondentens svar Intervjurespondent 1 Intervjurespondenten företräder en svensk kommun i stadsområde. Respondenten ser sig själv som insatt i arbetet och går igenom projektets övergripande information med jämna mellanrum. Övergripande tror respondenten att för många kommuner kommer en implementation av Svensk geoprocess vara en kompetensfråga. Citerar: Jag tror att för många kommuner så är det en kompetensfråga att bara förstå vad detta projekt handlar om, när man pratar om ex utbytesmodeller så vet man inte vad det är och har oftast inte den kompetensen inom kommunen Leverantörerna tillsammans med Lantmäteriet måste vara först ut med implementering och systemleverantörerna borde även få möjlighet till stöd från Lantmäteriet för att kunna åstadkomma sin del av arbetet tror respondenten. Vidare tror respondenten att det måste till ett tvingande för att få gehör. Införandepeng kan vara ett incitament för vissa men sett till samhällsnyttan tror respondenten på en tvingande faktor. Respondenten anser även att projektet tydligt måste förklara syftet och projektet borde visa på vilka konsekvenser som kan uppstå av att vi inte gör det här arbetet. Främst pekar respondenten på arbetet med Blåljus (gemensamt namn för Polisen, Ambulansen och Bandkåren), deras påverkan från exempel uppdaterade adresser, det är något viktigt och samtidigt något som alla kan relatera till. Det är viktigt och vi måste få verksamheterna att se nyttan av projektet i faktorer som de kan relatera till. Respondenten anser att det är Lantmäteriets uppgift att starta konversationen om Svensk geoprocess, genom enkel och förståelig text tydliggöra syftet, vad som ingår och vilka avgränsningar som har gjorts? På vissa håll kanske man dessutom tvingas gå tillbaka en bit och redogöra för vissa vad exempelvis en datautbytesmodell faktiskt är. Viktigt att projektet inte svävar iväg utan att det stannar vid att innehålla det som är av intresse. Respondenten tar upp temat markanvändning som ett exempel. Många kommuner registrerar idag inte markanvändning på det sättet och exempelvis för jordbruk verkar de flesta har nöjt sig med att det finns en registrerad fastighet, vilken markanvändning som faktiskt sker är inte av intresse. Dessutom skapar den här typen av information ytterligare ajourhållning av sådant som inte är av intresse för kommunen och respondenten tror att det är den här typen av mer arbete som kommunerna kan komma att reagera på när projektet ska implementeras Intervjurespondent 2 Intervjurespondenten företräder en svensk landsbygdskommun. Respondenten har själv deltagit i arbetet med ett temauppdrag i Svensk geoprocess. För att kunna implementera Svensk geoprocess behövs det att det finns ekonomiska incitament i form av rabatter, införandepeng eller tillgång till 33

50 KAPITEL 4. RESULTAT öppna data för att motivera. Respondenten poängterar att många kommuner har små medel och marginaler i verksamheten, vilket gör att saker som ligger vid sidan av den ordinarie verksamheten inte alltid kan prioriteras. Det kommer därför vara avgörande för kommunernas medverkan om de finns ekonomiska incitament eller inte vid en implementering. Dessutom handlar det i kommunernas fall om skattebetalarnas pengar och att implementera något för stora pengar där utgången är osäker tror respondenten gör att många mindre kommuner kommer vänta. För att alla ska kunna gå över till standarden tycker respondenten att Lantmäteriet borde ta fram material, handlingsplaner och checklistor för att underlätta implementeringen. Många kommuner har inte heller resurser eller kunskap och där kommer Lantmäteriet behöva ta en ännu större roll tror respondenten. Lantmäteriet måste även tydligt beskriva vad implementeringen går ut på, varför gör vi det här?. Kommunerna har även väldigt många olika typer av verksamheter och därför borde Lantmäteriet vara tydligare i sin avgränsning av vad som ingår och inte i Svensk geoprocess. Lantmäteriet borde överlag se över sin informationsspridning av projektet, vid respondentens regionala samverkansgrupp skiljer kunskaperna mellan medlemmarna avsevärt. För att få den eftersöka effekten borde Lantmäteriet öka och koncentrera informationsmängden. De räcker inte med att delta på mässor och dylikt utan informationen måste ut till alla. Respodenten föreslår att Lantmäteriet borde se till sina tidigare projekt och poängterar att vid övergången till SWEREF99 var informationen mycket bättre och tydligare. Uppfattningen som respondenten har fått från Lantmäteriet är att de är väldigt angelägna om att implementera Svensk Geoprocess hos kommunerna men att de själva inte har någon plan för den egna implementeringen. Speciellt lyfter respondenten frågan om BAL och ABT-avtalet (enligt ABT-avtalet levererar kommunerna in data till Lantmäteriet i utbyte mot ekonomisk ersättning), för idag kan inte Lantmäteriet ta emot data enligt standarden Svensk geoprocess. Av all data som kommunen i fråga utbyter med andra parter står Lantmäteriet för majoriteten och att de då inte skulle kunna ta emot data är för respondetenten otänkbart. Lantmäteriet måste vara först ut och de måste göra klart för att kunna ta emot data från kommunerna som är utformad enligt Svensk geoprocess. Precis som med bytet till SWEREF99 så måste Lantmäteriet vara först Lantmäteriet borde vara ett gott föredöme för resten av Sverige. Respondenten tycker att det verkar som om allt fokus läggs på implementering hos pilotkommunen och sedan på resterande kommuner. Istället borde fokusen hos Lantmäteriet om implementering vändas till att fokusera på den egna verksamheten, respondenten föreslår att Lantmäteriet som har möjlighet att bestämma hur data ska levereras enligt ABT-avtalet reglerar så att data endast får lämnas enligt SGP-standard. Exempelvis skulle Lantmäteriet då även kunna utveckla den ekonomiska delen av ABT-avtalet att även innefatta SGP, antingen genom att lantmäteriet skulle göra fler betalningsnivåer eller ge avdrag på befintliga nivåer (tre betalningsnivåer finns idag) om data levereras enligt fel standard. På så sätt skulle Lantmäteriet då tvinga vissa av kommunerna att använda SGP för att leverera data, vilket i slutändan skulle göra att fler väljer att övergå till standarden. 34

51 4.2 INTERVJUER Intervjurespondent 3 Intervjurespondenten företräder en svensk kommun i stadsområde. Respondenten ser sig själv som insatt i arbetet med Svensk geoprocess och följer arbetet på avstånd, genom kollegor som deltagit i arbetsgrupper och genom regionala samverkansgrupper. Respondenten anser att: Initiativet är bra även om det för mig är osäkert hur väl det slår igenom Kommuner kan ha ett lite väl stort fokus på det egna arbetet, egen geodata, primärkartor o.s.v., vilket gör att många inom kommunal verksamhet har svårt att se helheten, att se andras syfte eller att data ska användas på annan plats. Vidare anser respondenten att Lantmäteriet och Svensk geoprocess tydligare måste förmedla syftet med projektet genom en målbild : För vem gör vi det här? Vem har nytta av det här? Kan man inte beskriva/förmedla nyttan anser respondenten att vi bör fundera över projektets syfte. Vidare är det lätt att denna typ av arbete med dataproduktspecifikationer och datautbytesmodeller blir för tekniskt. Vi måste på ett bättre sätt måla upp målbilden, citerar respondenten: Ofta är det även de som inte förstår den den tekniska specifikationen som ska fatta besluten om implementation För att fånga upp dessa måste vi beskriva nyttan på ett tydligare och på ett bättre sätt än idag. Respondeten tror även att om kommunerna och de enskilda personerna ser nyttan behövs ingen piska eller morot. Utan om verksamheterna ser syftet och helheten med arbetet kommer de på eget initiativ att implementera Svensk geoprocess. Vidare bör Lantmäteriet även ställa sig frågan hur lång tid implementeringen kommer att ta? Om tidsspannet blir för stort bör de kanske se över olika tvingande alternativ för att införandet ska inträffa inom rimlig tid. Känns det som att det är tveksamheter så kanske det är bra med en tvingande implementation. Det blir ett snabbare genomförande och nyttan kan uppnås och därigenom ge en bra morot för de inblandade. Själva införsäljningen på det lokala planet behövs då inte heller vilket kan vara olika lyckosamt runt om i Sverige. För oss hade en tvingande implementation inte varit till nackdel Respondenten tror det är viktigt att skynda på systemleverantörerna för att få kommunala verksamheter att tvingas byta. Om systemleverantörerna byter tvingas kommunerna att byta allt eftersom uppdateringarna sker. Vidrare tror respondeten att om systemleverantörerna inte anpassar sig till Svensk geoprocess kommer kommunerna att fortsätta i samma spår och inte gå över till Svensk geoprocess. Kommunerna kommer inte ställa krav och skynda på systemleverantörerna, utan respondenten tror att för kommunernas del kommer det att räcka med att styra upp/anpassa sin egen verksamhet. I eget fall för respondenten: förväntar vi oss att vår systemleverantör genomför de förändringar som krävs i våra system för en lättare implementation Vi är beroende av ett stöd från vår systemleverantör och har i avtal reglerat att våra system ska klara av förändringar så som den här. Lantmäteriet kan ge stöd utifrån bra checklistor, förslag till hur förändringar kan genomföras och vad som är viktigt att tänka på 35

52 KAPITEL 4. RESULTAT Respondenten ser gärna att Lantmäteriet utvecklar en styrande Stödtjänst för implementation, att genom en väl utvald grupp/parter utvecklar en genomtänkt strategi/plan för enskilda kommuners implementation. Det är ett stort steg att börja arbetet med att införa specifikationerna och respondenten tror att det finns en risk att vissa verksamheter väljer dagligt arbete före ett arbete med implementation av dataproduktspecifikationerna. Respondenten som företräder en kommun i stadsområde påpekar att även om de har medel att genomföra detta på egen hand finns det stor risk att de kommer fram till andra saker eller tolkar specifikationerna annorlunda, vilket gör att de utvecklar ett arbetsätt som skiljer sig från Lantmäteriets tilltänkta. Detta leder i slutändan till att slutresultatet av Svensk geoprocess kommer skilja sig från kommun till kommun och inte skapar den eftersöka enhetligheten. Respodenten tycker även att Lantmäteriet utsätter sin egen verksamhet för en trovärdighetsprövning. Om Lantmäteriet är efter kommunerna vid en implementering tror respondenten deras eget engagemang kommer att ifrågasättas. Det gäller även andra inblandade myndigheter och respondenten tycker att det borde finnas en tydlig tidsplan för när Lantmäteriet och andra statliga myndigheter ska ha implementerat Svensk geoprocess. Avslutande citat från respondenten: Den stora nyttan uppstår när allt är på plats så snabbt om möjligt gäller! Intervjurespondent 4 Intervjurespondenten företräder en svensk kommun i stadsområde. Respondenten är självutnämnt ganska väl insatt och tycker syftet med enhetligha data och referenssystem är mycket bra. Samtidigt har vi en mycket lång väg kvar till att få en total samstämmighet när det gäller data över landet. Alla kommuner sitter på ett arv av enorma datamängder som är insamlade och definierade på olika sätt. Att göra om allt och göra nytt är kanske inte alltid försvarbart Respondenten funderar mycket över om dataspecifikationerna kommer vara obligatoriska att följa och vad som händer om det finns data som inte lever upp till de nya kraven. Om det skulle krävas att kommunerna ska samla in befintlig data på nytt fast på ett nytt sätt kommer det att bli väldigt kostsamt. Att motivera nyinsamling av data bara för att det finns en ny standard skulle nog vara otroligt svårt att motivera tror respondenten. För att motivera detta krävs en införandepeng från Lantmäteriet för kompensation för det extra arbetet. Samtidigt belyser respondenten att nyttan för de kommunövergripande kunderna/entreprenörerna. För kommunens egen planering och användning t.ex. baskartan blir vinsten mycket mindre. Respondenten hoppas därför att standarden kommer gå att dela upp, kommunerna själva kan välja vilka delar i standarden som de väljer att följa. Många kommuner är väldigt beroende av sina system och systemleverantörer skulle det vara praktiskt om alla systemleverantörer hade samma struktur för data. Det skulle även underlätta byten mellan leverantörerna tror respondenten. Sen eftersom många är bundna till sina strukturer/system flera år framåt är det viktigt att intresserade kommuner trycker på sina leverantörer att de ska anpassa 36

53 4.2 INTERVJUER sig. Det skulle även göra att alla kommuner så småningom måste anpassa sig till specifikationerna i och med att systemleverantörerna gör det, tror respondenten. För att finansiera projektet tror respondenten att en införandepeng kommer behövas för att motivera insatsen hos kommunerna. Förhoppningen hos respondenten är att den stora kostnaden kommer hamna ute hos systemleverantörerna. Viktigt att poängtera är även att alla kommuner måste vara en del av standarden för att den fulla nyttan ska uppstå Intervjurespondent 5 Intervjurespondenten företräder en svensk kommun i stadsområde. Respondenten har inte arbetat i projektet och inte heller andra kollegor inom verksamheten. Andra kollegor inom den regionala samverkansgruppen har däremot deltagit och delat med sig av information från respektive temauppdrag. Respondenten tycker att syftet med Svensk geoprocess är bra och att vi behöver få en enhetlig gemensam syn på geodata för att kunna utveckla en standard i Sverige. För att Svensk geoprocess ska få den genomslagskraften som behövs tror respondenten att Lantmäteriet måste vara först med att implementera standarden. För de kommunala verksamheterna är det även lättare att följa efter och implementera en redan beprövad struktur. Citerar respondenten: Om Lantmäteriet inte implementerar Svensk geoprocess först kommer projektet att gå i graven Respondenten anser att svenska kommuner idag är beroende av Lantmäteriet och vi bör se detta som en ypperligt tillfälle för att Lantmäteriet ska gå först ut, för att senare tvinga fram en implementation hos kommunerna. Kommunerna är även väldigt beroende av Lantmäteriet och systemleverantörerna vilket kommer gör att om Lantmäteriet inte tar steget att byta till Svensk geoprocess kommer inte heller kommunerna byta till Svensk geoprocess. Ofta saknar kommunerna även den kompetensen som kommer behövas för en övergång till Svensk geoprocess, tror respondenten. För att kommunerna ens ska kunna ansluta sig har Lantmäteriet ett stort arbete att anpassa sin egen data för att kommunerna ska kunna leverera in data enligt Svensk geoprocess. Det här gör att om ordningen skulle vara omvänd och systemleverantörerna implementerar Svensk geoprocess före Lantmäteriet tror respondeten att ett mindre kaos skulle utbryta när kommunerna inte skulle ha möjlighet att leverera data enligt det nya sättet. För att ytterligare motivera ett byte tror respondenten att ekonomiska fördelar i form av gratis tillgång till data kan locka, men förhoppningen är att verksamheterna ska se mervärdet i Svensk geoprocess och framtida fördelar. Som exempel nämns att gemensamma datamodeller underlättar framtida byten av systemleverantörer, men även framtida utbyte av data. Dessutom tror respondenten att systemleverantörerna kommer värdera projektet högre om Lantmäteriet gör sin implementering först. Att projektet är något som Lantmäteriet prioriterar skickar även signaler till systemleverantörer att prioritera projektet och göra anpassningar i befintliga systemlösningar. Respondenten har själv fört samtal med sin leverantör om Svensk geoprocess och leverantören har börjat titta på anpassningar av befintliga system. Inom 37

54 KAPITEL 4. RESULTAT tre år tror respondenten att verksamheten kan ha implementerat Svensk geoprocess, men belyser samtidigt att det beror mycket på systemleverantörernas leveransmöjligheter. Slutligen sammanfattas respondentens intervju med: Lantmäteriets implementation är helt avgörande för projektets utgång Intervjurespondent 6 Intervjurespondenten företräder en svensk kommun i stadsområde. Respondenten ser sig själv inte kunna några detaljer utan håller sig på ett övergripande plan med syfte och grundprinciper, arbetet följs inte heller aktivt av personen utan den biten får andra kollegor stå för. Respondenten i fråga anser att ett införande av Svensk geoprocess borde vara tvingande, citerar: Tycker det ska vara tvingande Vidare framkommer att implementeringen borde regleras via ett avtal: Kostnaden för Svensk geoprocess bör kunna finansieras med de besparingar och samordningsvinster som uppstår Kostnaderna för att kommunernas medlemskap i Svensk geoprocess borde kunna finansieras med besparingar varje kommun kommer att göra på arbetskraft/arbetstid, då varje enskild kommun på egenhand slipper sitta och arbeta med egna lösningar och rutiner för att omvandla data. För egen del tror respondenten inte att de ekonomiska medlen kommer vara ett problem för den egna kommunen, utan att det finns andra kommuner som kommer ha det tuffare. Därför tycker respondenten att projektet i en högre grad borde finansieras av de större kommunerna för att täcka upp för de mindre kommunerna: Tycker också att de 100 största kommunerna bör bekosta detta för de mindre kommunerna som kan ha svårt med ekonomiska medel, med tanke på vilken samhällsnytta som skulle kunna vinnas med svensk geoprocess Respondenten ser inte att varken Lantmäteriet eller systemleverantörerna enskilt ska stå för någon support utan att det är något som Svensk geoprocess bör stå för med finansiering från deltagande kommuner och SKL utifrån de finansieringsmodeller som finns idag. Vidare anser respondenten att projektet bör ta fram ett arbetslag med deltagare från Lantmäteriet och SKL som borde ta fram en grundstruktur för implementering i verksamheterna. Arbetslaget borde även arbeta med att ta fram en grundläggande databasmodell som alla deltagande kommuner ska använda. Modellen bör ha utrymme för att de olika deltagarna ska kunna bygga på egna moduler för anpassning, exempelvis till lokala administrationsstystem. Arbetslaget bör finnas tillgängliga för telefon- eller teknisksupport för att kunna hjälpa till kring frågor om databas/lagring och geografisk data. Kommunen som respondenten företräder har för avsikt att implementera Svensk geoprocess inom 3 år. 38

55 Kapitel 5 Analys Utifrån datainsamlings- och resultatdelen (läs Angränsande forskning, Svensk geoprocess, Omvärldsanalys och Resultat - Intervjuer och Enkät) sammanläggs den framkomna informationen för hela rapporten i detta avsnitt. Analysen delas in i tre underrubriker Kommunikation, Aktörer och Förutsättningar. Detta för att kunna se mönster, samband och skillnader mellan den framkomna informationen från de olika delarna. Analysen ligger sedan till grund för diskussionen och slutsatser kring fortsatt arbete med implementering av Svensk geoprocess. 5.1 Kommunikation Det aktiva arbetet med Svensk geoprocess har pågått sedan 2013 och fram skrivande stund verkar projektet ha fokuserat på att förmedla ut information om projektets framfart/utveckling. Informationen som går ut från projektet bör nu gå över till att informera om projektets realisering i form av användning och implementering. För att realisera liknande projektet beskrivs (i omvärldsanalysen kapitel 2.3) hur Kartverket i Norge genomfört besök hos samtliga norska kommuner för att berätta och sälja in konceptet med enhetliga geodata. Slutligen krävdes även ett regeringsbeslut i Norge för att de sista kommunerna skulle delta i SOSI-samarbetet. Hur detta har gjorts i Danmark framkommer inte av det danska materialet, förutom att samtliga kommuner idag är deltagare i samarbetet. För Finlands del är JHS 158/160 endast rekommendationer och det är upp till varje kommun att använda dem. Någon statistik från Finland framkom inte. Sett till enkätresultatet och diagram 4.3 verkar Svensk geoprocess idag inte leverera för mycket information utan snarare en normal/liten mängd information. Informationen som projektet faktiskt fördelar ut behöver även förtydligas. Citat från fritextsvar i enkäten: Till kommunens lantmäteriavdelning fungerar informationen om Svensk geoprocess. Men jag tänker att det finns andra funktioner inom en kommun som oxså borde vara mer informerad om det. Exempelvis funktionen för detaljplanering mm Handläggarna i kommunerna måste förstå Svensk Geoprocess DPS:er, och de måste vara färdiga för praktisk användning, idag känns de för teoretiska och 39

56 KAPITEL 5. ANALYS abstrakta För att marknadsföra och informera om den här typen av projektet krävs en ännu större mängd information enligt intervjurespondenterna. Många önskar mer riktad information som är mer anpassad efter mottagaren, Intervjurespondent 1 påtalar att många av mottagarna inte förstår den information som idag ges till dem, utan att informationen borde mer anpassas till den befattning/grad av förståelse som mottagaren har. De mottagare som speciellt uttalas att de behöver mer information är politiker, chefer etc. Sammanfattningsvis kan vi kalla dessa för beslutsfattare. Citerar intervjurespondent 3 (nr 1) och fritextsvar i enkäten (nr 2): Ofta är det även de som inte förstår den tekniska specifikationen som ska fatta besluten om implementation Min förhoppning är att politikerna i kommunerna kunde få riktad information om Svensk geoprocess Informationen som går ut från projektet borde anpassas ytterligare till mottagaren för att uppnå sitt fulla syfte. Intervjurespondent 2 för även ett intressant resonemang om projektets informationsmängd, respondenten trycker på att Lantmäteriet har tidigare varit bra på att dela ut information. Exempelvis inför bytet till SWREF99 var informationen tydlig och Lantmäteriet bör kanske därför analysera och se till vad som var bra i tidigare projekt och anamma de lösningarna. För att projektet ska nå fram till de mål som satts upp är det viktigt att alla arbetar mot samma mål. Intervjurespondent 3 påpekar att många kommuner kan ha ett lite väl stort fokus på de egna arbetet vilket gör att många har svårt att se helheten, att se andras syfte eller att data kan användas på annan plats. Lantmäteriet och projektet Svensk geoprocess bör tydligare förmedla syftet med projektet genom tydligare och för alla känd målbild exempelvis: För vem gör vi det här? Vem har nytta av det här? Kan projektet inte beskriva/förmedla nyttan anser intervjurespondent 3 i detta fall att projektet bör fundera över sitt syfte. Intervjurespondent 1 är inne på samma linje och betonar att Lantmäteriet bör visa upp nyttan och syftet tydligare, varför behövs informationen? Vilka behöver den här informationen? Speciellt behövde det förtydligas och förenklas på ett sätt så att det enkelt framgår vad som ingår och vilka avgränsningar som gjorts. 5.2 Aktörer Från omvärldsanalys, intervjuer och enkät är det tydligt att kommuner och Lantmäteriet är huvudparter i arbetet med Svensk geoprocess. Dessa parter kommer därför naturligt att vara huvudparterna även vid implementering av projektet tillsammans med exempelvis systemleverantörer. Trots att systemleverantörerna inte arbetat i projektet med framtagande av specifikationerna blir dom en viktig part då många kommuner är bundna till sin leverantörer. Detta framgår från både enkät och personligaintervjuer. Citerar fritextsvar i enkäten: Jag har uppfattat det som att vi delvis är beroende av att vår leverantör av kartsystem behöver implementera dataproduktspecifikationerna i våra 40

57 5.2 AKTÖRER databaser. T e x är vår databasstruktur för primärkarta låst av leverantören. Vi kan inte själva göra några förändringar i den strukturen I tabell 4.5 ser vi att tillgången till systemlösningar som stöder Svensk geoprocess ses som en viktig förutsättning för en lyckad implementation. I Norge verkar dessa aktörer (kommuner, Kartverket och systemleverantörer) ha varit huvudmedlemmarna i utvecklandet av SOSI och systemleverantörerna har där även deltagit i arbetet med utvecklandet av specifikationerna för att sedan implementera lösningarna i egna systemlösningar. Sett till Danmark verkar systemleverantörerna inte ha varit deltagande i själva utarbetandet av specifikationerna. Sedan görs antagandet att de varit delaktiga i arbetet med att implementera specifikationerna i systemlösningarna. Samma som i Danmark gäller för Finland. När Svensk geoprocess avslutas kommer projektet att gå över i fasen Implementering och från intervjuerna kan vi se att meningarna är delade om vem som kommer vara huvudparten i detta arbete. Från intervjuer framkommer att två av de intervjuade anser att det är upp till Lantmäteriet att driva projektet, medan två andra anser att hela implementationen hänger på systemleverantörerna. De sista två (av totalt sex intervjuade) anser att Lantmäteriet tillsammans med systemleverantören bör vara drivande vid en implementering. Klart är i alla fall att kommunerna inte kommer vara drivande vid en implementering om intervjurespondenterna får bestämma i frågan. Samtliga av intervjurespondenterna är tydliga med att någon av Lantmäteriet och systemleverantörerna måste ta steget för att påbörja implementeringen. Citerar intervjurespondent 5: Om Lantmäteriet inte implementerar Svensk geoprocess först kommer projektet att gå i graven I Norge initierades SOSI-projektet som ett forskningsprojekt hos Kartverket för att sedan säljas in hos samtliga kommuner, idag har SOSI utvecklas och räknas idag som nationell standard i Norge. För Danmark inleddes arbetet med enhetliga dataspecifikationer i samband med att en kommunreform genomfördes i Danmark. Under arbetet med att flytta kommungränser uppdagades problem med icke enhetlig data. I Finland inleddes arbetet 2004 när Finska jord- och skogsbruksministeriet publicerade en nationell geografisk informationsstrategi. Från enkätens fritextsvar kommer önskningar om att dataproduktspecifikationerna från Svensk geoprocess inte ska vara frivilliga att följa. Citerar fritextsvar från enkäten: Det ska inte vara frivilligt att följa standarden Från intervjurespondenterna är meningarna delade, vissa poängterar att: om man se till samhällets bästa så bör det vara tvingande för att få till en förändring/förbättring Medan andra tror det är svårt att tvinga sig till en sådan förändring: Vet inte ens om det skulle vara juridiskt möjligt att tvinga kommunerna till denna förändring Som tidigare nämnt implementerade de sista kommunerna i Norge SOSI efter ett beslut från den norska regeringen. I Danmark och Finland framkom ingen information om att detta skulle ha beslutats av regering eller liknande i respektive land. 41

58 KAPITEL 5. ANALYS 5.3 Förutsättningar Generellt genomsyras hela enkäten av en positiv anda. För Svensk geoprocess är det fördelaktigt även om en överrepresenterad positiv anda vara farligt. Förväntningar kan snabbt vändas till besvikelse om resultatet inte når upp till uppmålade visioner av projektets resultat. Enligt bakgrundsinformationen om Svensk geoprocess kommer förvaltningen av specifikationerna ske inom ramarna för Lantmäteriets ordinarie verksamhet, där de väljer att fördela ut förvaltningen av specifikationerna (indelat i 3 grupper) på befintlig personal som redan har ordinarie uppdrag inom Lantmäteriets verksamhet. I besluten om samverkansformer från Svensk geoprocess kan läsas att samverkan ska ge ökad användning av bild- och höjddata i Sverige (lokalt, regionalt och nationellt) dels ge ökade möjligheter till samverkan, utbyte av information samt samnyttjande av system och rutiner mellan kommuner, myndigheter och medborgare. I Danmark sköts specifikationerna av ett gemensamt sekretariat som finansieras av Danmarks 97 kommuner och Geodatastyrelsen, med 50 % vardera. I Norge förvaltas och utvecklas specifikationerna av Kartverket som har 4-5 heltidsanställda som jobbar med SOSI och geodatastandarder. För Finland förvaltas de av organet JHS som även utvecklar rekommendationerna och till sin hjälp har de experter inom området. Enligt enkäten har 45 Kommuner för avsikt att implementera Svensk geoprocess inom 3 år och 12 kommuner tänker aldrig implementera Svensk geoprocess. För Norge är tidsavståndet mellan den första och den sista implementeringen av SOSI ca 25 år, då de sista kommunerna tvingades in i samarbetet efter regeringsbeslutet. I Danmark tog motsvarande implementering 16 år. I enkäten ser vi även denna typ av tankar, citerar: zaa Min uppfattning är att detta är ett stort projekt som kommer att ta mycket tid att implementera och få det att fungerar fullt ut. Jag som arbetar i en liten kommun ser faror med att det blir ett utdraget projekt och att det inte blir ett prioriterat projekt om det kostar för mycket att genomföra Majoriteten av intervjurespondenterna är överens om att den fullständiga nyttan av projektet uppnås först när samtliga kommuner och berörda myndigheter har implementerat standarden och att vi först då kommer kunna se den stora nyttan. Citerar respondent 3: Den stora nyttan uppstår när allt är på plats så snabbt om möjligt gäller! I både enkäten och intervjuerna uttryckte respondenterna en ekonomisk oro. Att ekonomiska medel saknas anses vara den största faktorn som försvårar en implementering av Svensk geoprocess enligt enkäten. Samtliga respondenter anser att bristen på ekonomiska medel kan vara ett hinder för kommunala verksamheter att implementera. De flesta ser en införandepeng som en bra lösning för att kompensera för det arbetet som kommunerna kommer behöva lägga ned. Intervjurespondent 2 tycker även att det finns utrymme för att reglera ekonomisk ersättning inom befintliga avtal. Om ersättningen skulle öka skulle en implementering kunna finansieras med den typen av regleringar. I enkäten klassas Personal som en riskfaktor som skulle kunna hindra en implementation av Svensk geoprocess. Flertalet av intervjurespondenterna påpekar även att få kommuner faktiskt har de resurserna eller den kompetens som 42

59 5.4 FRAMGÅNGSFAKTORER de tror kommer behövas för en implementation. Alla 6 intervjurespondenter påpekar även att Lantmäteriet och systemleverantörerna kommer behöva bistå med support i någon form för att projektet ska kunna implementeras och driftsättas. Intervjurespondent 3 argumenterar kring att visionen om en målbild och att arbeta mot ett gemensamt mål även hänger ihop med personalens vilja och ambitioner. Samma tankar återfinns även i enkäten: Allt handlar om att det finns eldsjälar som kan driva och prata för frågan, att informationen inte drunknar i all annan information på kommunen(detta gäller i alla fall mindre kommuner), tror jag 5.4 Framgångsfaktorer Avslutningsvis kan analysen sammanfattas i sex framgångsfaktorer för att möjliggöra en framgångsrik implementation. Faktorerna är baserade på den framkomna informationen i rapporten. Kommunikation Både enkät- (se tabell 4.3) och intervjurespondenterna (se avsnitt 4.2) anser att projektet bör får en ökad kommunikation mot mottagarleden, informationen borde även vara riktad och tydliggjord för de utvalda målgrupperna. För att framtida implementering ska lyckas är det viktigt att tydliggöra syftet och alla parters roller i arbetet, för att enklare kunna arbeta mot en gemensam målbild om enhetliga geodata. Detta argumenteras för främst av intervjurespondent 1 och 3, men bekräftas av samtliga intervjurespondenter då alla har olika uppfattning om vad som är de inblandades roller. Huvudaktörerna Lantmäteriet med sitt nationella geodata ansvar behöver vara den drivande parten i utvecklingen och implementeringen av Svensk geoprocess och Lantmäteriet bör visa vägen för att projektets utgång ska bli lyckad. I enkätens fritextsvar uppmärksammas frågan om att Lantmäteriet måste vara först ut vid en implementering, detta argumenteras sedan vidare hos intervjurespondenterna där 4 av 6 anser att Lanmäteriet behöver vara i framkant kring vidare utveckling av projektets leverabler. Kommunerna och systemleverantörer har ett ansvar att engagera sig och vara delaktiga i implementationen av Svensk geoprocess. Om Lantmäteriet tar första steget mot en implementation behöver kommunerna och systemleverantörerna ta andra steget, de bör våga följa efter varann för att uppnå den eftersökta samhällsnyttan. 43

60 KAPITEL 5. ANALYS Förvaltning Tid Projektet är unikt i Sverige och för att förvalta och utveckla Svensk geoprocess på bästa sätt behöver det finnas utrymme för projektets utveckling. Frågan som även bör ställas är om sätten saker görs idag är de mest rationella? Eller om det finns andra metoder att förvalta och utveckla Svensk geoprocess. I Norge och i Danmark (se avsnitt och 2.3.4) sköts förvaltningen på ytterligare två organisatoriska sätt, genom utveckling och förvaltning i Kartverkets egen regi eller en gemensam användarförening (Geodanmark) med egna anställda som arbetar med förvaltningen. Tidsavståndet mellan avslutande av Svensk geoprocess och implementering i verksamheterna bör minimeras och det är viktigt att fortfarande ha kommunernas fulla uppmärksamhet under denna tidsperiod. Risken finns för att projektet rinner ut i sanden om fokusen på projektet försvinner. Enligt intervjuerna har 45 kommuner för avsikt att implementera detta inom tre år. Främst är det intervjurespondent 3 som känner sig osäker på hur väl projektet kommer slå igenom och poängterar att liknande arbeten tidigare inte alltid fallit ut som de var tänkt. Tiden från första till sista implementering för samtliga verksamheter bör minimeras. Med de krav som finns idag har vi inte tid att vänta 25 år skedde i Norge. Flera av intervjurespondenterna uppmärksammar just problemet med implementeringstakten, eller som intervjurespondent 3 uttrycker: Den stora nyttan uppstår när allt är på plats så snabbt om möjligt gäller. Ekonomi Intern finansiering, risker med exempelvis anslag och budget. Enkäten tyder på att finansiering kan bli ett stort hinder för framtida implementering, då den i fråga 4.4 rankas som den största risken. Denna fråga uppfattas även hos intervjurespondenterna som ett stort hinder då många kommuner har små medel att röra sig med. Om intern finansiering inte räcker till för att bekosta projektet behöver det finnas en alternativ plan med externa betalningsmedel. Samtliga intervjurespondenter är överens om att många kommuner kommer behöva externfinansiering. De flesta förespråkar en införandepeng eller att se över befintliga avtal. Inblandade parter bör utvärdera om det finns pengar att spara i verksamheterna och storleken på besparingarna för att motivera ett införande. Personal Se över verksamheternas kompetens och kunskap inom området. Vilka behov finns och hur ska de göra för att täcka upp för eventuell avsaknad av nödvändig kompetens? Nästan samtliga intervjurespondenter ifrågasätter kommunernas egna kunskaper och poängterar att 44

61 5.4 FRAMGÅNGSFAKTORER många kommer vara beroende av systemleverantörerna och Lantmäteriet för att kunna införa dataproduktspecifikationerna. Motivera den egna personalen. Vilja och ambitionen behöver finnas för att kunna motivera fortsatt arbete. Personal tillsammans med pengar och tid anser enkätrespondenterna vara de största riskfaktorerna för framtida implementation. Att intervjurespondenterna dessutom anser att kommunerna saknar nödvändig kompetens, gör att implementationen tenderar bli en kraftansträngning för verksamheterna. 45

62

63 Kapitel 6 Diskussion I den avslutande diskussionen delger författaren till examensarbetet sina egna tankar och uppfattningar om arbetet och implementation av Svensk geoprocess i kommunal verksamhet. 6.1 Kommunikation Ur diagrammen kan vi tydligt utläsa att bland de som tidigare har hört talas om Svensk geoprocess, har de flesta informerats om Svensk geoprocess genom olika branschkonferenser och/eller olika nyhetsbrev (tätt efterföljt av kollegor och användarforum). I nästa steg borde projektet hitta kanaler som når ut till dem som inte tidigare har hört talas om Svensk geoprocess för att nå ut till samtliga. Branschkonferenser och nyhetsbrev är de kanaler som Lantmäteriet i huvudsak har använt sig av och det är enligt enkäten även dessa kanaler som når ut till flest. Hur gör ska då projektet göra för att nå ut till hela massan av anställda som arbetar med den här typen av frågor som helt eller delvis berörs av projektet? Personligen anser jag att Lantmäteriet borde använda nya/andra kanaler för information. Kanske borde representanter för Lantmäteriet göra som i Norge? Åka ut och träffa representanter i alla Sveriges 290 kommuner för att förmedla budskapet på Svensk geoprocess? En annan alternativ lösning vore att skicka skrivelser till alla kommunchefer? Slutligen bör projektet även fundera över vem som beviljar de pengar som de kommunala verksamheterna ute i landet kommer behöva för att genomföra denna ändring i system och i vissa arbetsätt? Hur informerade är de som beviljar pengarna och hur lätt är det för verksamheterna att be om pengar för att projekt som ingen på den nivån har hört talas om? Målbild, en tydlig gemensam målbild som alla känner sig delaktiga i. Där alla känner att det har en plats, intervjuperson 1 pratade mycket om just det att vi måste förstå syftet och att det måste kunna sättas i perspektiv till annat. Vad blir resultatet av mitt handlande, respondenten gav som exempel arbetet med Blåljus. En uppdaterad Adresskarta för ambulansen kan göra skillnad mellan liv och död. Jag håller med respondenten, det är viktigt att alla förstår syftet av sitta arbete. Människor ute i kommunala verksamheter vet i nuläget inte riktigt vad slutresultatet blir, det måste bli ett handfast resultat. Ett resultat som kan 47

64 KAPITEL 6. DISKUSSION användas, som kan implementeras direkt, något som användarna direkt kan ta in och anamma. I fritextsvaren i enkäten kom även ett beskrivande svar av just detta, citerar: Handläggarna i kommunerna måste förstå Svensk Geoprocess DPS:er, och de måste vara färdiga för praktisk användning, idag känns de för teoretiska och abstrakta Informationen måste vara lättillgänglig, att idag hitta till Svensk geoprocess på Lantmäteriets hemsida är inte helt självklart. Projektet med enhetlig geodata är inget nytt fenomen. I rapporten har det framkommit information om våra närmaste grannländers (läs. Norge, Danmark och Finland) lösningar för att sprida information. Det land där informationen var enklast att finna var Danmark, där samarbetet har en egen hemsida GeoDanmark.dk där all information om samarbetet finns. Det är en enkel sak som kan göra skillnad för informationsspridningen. Projektet bör inte heller vara rädda att sprida stora mängder information, gemensamt bör vi värna om att meddelanden och information från myndigheter är viktiga. I detta fall talar diagrammen ett tydligt språk och i Svensk geoprocess behövs att mer information förmedlas ut till kommande användare. 40,6 % av de tillfrågade enkätrespondenterna uppger att de får för lite information om projektet och inför en kommande implementering där Lantmäteriet kommer behöva verksamheternas hjälp, bör denna mängd öka. Utan tillräcklig information kommer inte verksamheterna antagligen tveka att implementera Svensk geoprocess, därför är det viktigt att mottagarverksamheten ger dem den information de behöver för att kunna fatta beslut kring - implementation av Svensk geoprocess. Projektet bör fundera över vems skyldighet det är att sprida informationen? Bland intervjurespondenterna framkom åsikten att leverantörerna skulle kunna vara en bra ingång mot kommuner som inte är delaktiga i regionala samverkansgrupper. För att kunna sprida informationen genom dessa kanaler tvingas projektet att lösa frågor som: vem är ansvarig för att sprida informationen? Vem ska vara huvudman för informationen. Vi kan inte förvänta oss att andra ska göra jobbet åt oss, Svensk geoprocess har som uppgift att starta samtalet om enhetliga geodata. 6.2 Aktörer Projektet börjar nu närma sig slutet och inom rimlig närtid är det dags för projektets leverabler att användas i implementering. Ska projektet lyssna på slutanvändarna är det dags att Lantmäteriet och systemleverantörerna börja implementera projektets slutresultat i sina egna verksamheter. Inbördes kan vi se att systemleverantörerna kommer vara beroende av Lantmäteriet och om projektet inte implementeras hos Lantmäteriet blir det svårt att se att projektet skulle drivas av endast systemleverantörerna. För att positionera sig på marknaden har systemleverantörerna har mycket att vinna på att vara ute tidigt med en lösning i marknadsföringssyfte och kampen om kunderna. Utan tillgång till Lantmäteriets kompetens och information får leverantörerna det svårt att genomföra sin del av implementationen. På samma sätt är Lantmäteriet beroende av systemleverantörerna, utan dem 48

65 6.3 FÖRUTSÄTTNINGAR har Lantmäteriet svårt att implementera projektets leverabler. I samma steg bör även kommunerna tvingas att se sitt ansvar i projektets utveckling. Flera kommuner har deltagit i arbetet med specifikationerna och nu är det viktigt att denna kunskap tas om hand för att kunna implementera och utveckla projektets leverabler vidare. I arbetet med dataproduktspecifikationerna framkommer ingen information om att systemleverantörerna skulle ha deltagit, varför det inte ska ha förekommit framkommer inte av de tillgängliga materialet. Det är dock viktigt att ta tillvara på deras kunskap då många av systemleverantörerna är utbredda i hela Norden och har tidigare varit med och gjort liknande implementationer i Norge och Danmark. Information av den här typen är viktig att ta reda på, vilka var de vinnande lösningarna i Danmark? 6.3 Förutsättningar På frågan om när respondenterna har för avsikt att implementera Svensk geoprocess framgår att över 48 % (48,3 %) av Sveriges kommuner har för avsikt att använda dataproduktspecfikationerna. 32,1 % av dessa avser att ha dataproduktspecifikationerna i drift/produktionslinjen inom 3 år. I skrivande stund anses projektets leverabler inte vara klara för användning och pilotkommunen inte provat att migrera om sin data eller driftsatt specifikationerna. En bedömning är att det kommer blir svårt att uppnå: 45 kommuner med specifikationerna i drift, februari Frågan är nu: vad som händer med dessa kommuner som nu står i startgroparna redo att anamma Svensk geoprocess om de kommer få vänta 5 år innan dataproduktspecifikationerna är i drift? Kommer glöden då att slockna hos de 45 kommunerna runt om i Sverige? Från fritext svaren i enkäten citeras: Allt handlar om att det finns eldsjälar som kan driva och prata för frågan Implementeringstakten av Svensk Geoprocess är komplex där hänsynstaganden till många aktörer måste beaktas. En viktig faktor är leverantörer av tekniska försörjningssystem att dessa tar hänsyn till SvGe Från första till sista implementering tog det ca 25 år i Norge - har geodatasverige tid att vänta på det? Är det värt att vänta på? Är målet en fullständig implementering i alla Sveriges kommuner? Eller är geodatasverige nöjda om häften av kommunerna har implementerat specifikationerna? Frågan bör också ställas om varför detta arbete påbörjas så sent med detta projekt? INSPIREdirektivet ska vara i full drift Projektet och mottagarverksamheten bör även fundera över om det är möjligt att en fullskalig implementering kommer vara genomförd innan dess. Arbetet kring förvaltning av Svensk geoprocess verkar inte vara något som projektet informerar om i hög grad. Att finna information och uppgifter om mottagarverksamheten är svårt, den informationen som hittades var beslut tagna i maj 2015 för mottagarverksamheterna Bild/Höjd och Topografisk data. Av det beslutet framgick det att mottagarverksamheten kommer drivas av befintlig personal på Lantmäteriet. Sett till både Danmark och Norge, där man har anställda som arbetar heltid med förvaltningen/utvecklingen av specifikationerna 49

66 KAPITEL 6. DISKUSSION kan det finnas en risk att mottagarverksamheten i Sverige kommer vara underbemannad. Det är viktigt att ta höjd för mottagarverksamhetens arbete för att ge den möjlighet att förvalta och utveckla specifikationerna vidare. Viktigt är att förvaltningen får utrymme och resurser att uppfylla syftet med projektet - en enhetlig struktur för geodata. För att kunna implementera projektet är det många i enkäterna och samtliga intervjupersoner är bekymrade kring finansieringen av implementationen. Många lyfter frågan att det kommer bli svårt för kommunerna själva att finansiera en implementation då många kommuner har små medel att röra sig med. Som nämnt ovan måste också kommunikationen bli bättre för att verksamheterna i kommunerna ska få mer pengar till verksamheterna för liknade projekt. Många ser gärna att mottagarverksamheten och projektet motiverar det extra arbetet genom en införandepeng eller ändringar i befintliga avtal. Om Lantmäteriet väljer att inte kompensera införandearbetet tror många respondenter att de kommer bli svårt att motivera ett införande. Respondenterna reflekterar öven över om Lantmäteriet kommer behöva tvinga fram ett införande genom ett myndighetsbeslut liknande bytet till SWEREF99 och RH

67 Kapitel 7 Slutsats och vidare arbete Detta examensarbete syftar till att hjälpa svenska kommuner att ta beslut om införande av Svensk geoprocess genom att studera motsvarande projekt i Europa och övriga norden. Utifrån omvärldsanalysen har enkät och intervjuer genomförts för att slutligen resultera i 6 framgångsfaktorer för implementation av Svensk geoprocess leverabler. Projektet Svensk geoprocess är unikt i sitt slag, inget liknade har tidigare genomförts för geodata i Sverige och det ska därför bli väldigt spännande att se de slutgiltiga resultatet. För att utveckla och öka användandet av geodata är projektet ett steg i rätt riktning. Projektet går även i linje med liknande initiativ som just nu pågår ute i Europa och resten av världen. Litteraturstudien påvisade att det är viktigt att identifiera nyckelpersonerna i arbete med en gemensam struktur för geodata. Studien visade att dessa människor ofta hade samma ideologi, egenintresse och proffessionalitet i sitt arbete med geodata. Även andra studier pekade på att det är viktigt med en gemensam syn på arbetet. Många av de konsekvenser och hinder som nämns i artiklarna är: politiska, organisatoriska, ekonomiska eller informationsdelning. Omvärldsanalysen visade på stora skillnader mellan de nordiska länderna och hur länderna agerat i frågan om standardisering av geodata. I Norge och Danmark ligger arbetet i framkant och där finns sen en tid tillbaka ett standardiserat sätt att benämna och hantera geodata. Förvaltningen i Norge och Danmark skiljer sig organisatoriskt åt då de valt att förvalta specifikationerna genom statligt verk i Norge respektive egen organisation i Danmark. I Finland och Sverige finns ingen standardisering av geodata, men i Finland har den statliga myndigheten JUTHA gett ut rekommendationer som är frivilliga att följa för kommunal och statlig verksamhet. Från enkätresultatet och intervjuerna framkom att det generellt i landet finns god kännedom kring projektet och endast i Gävleborgs län uppgav 50% eller mindre att de inte tidigare hört talas om projektet. Sett till alla respondenter svarade majoriteten att de är positiva till initiativet. Dock uppgav 86% att de tycker att kommunikationen kring projektet borde bättras och många önskar mer information. De faktorer som av respondenterna upplevs som mest hindrande för en implementation var ekonomi, tid och personal. Genom att analysera alla resultat och åsikter som samlats in från enkäten och intervjuerna har dessa grupperats in i tre olika kategorier: Kommunikation, Aktörer och Förutsättningar. Utifrån kategorierna har svaren och åsikterna sedan 51

68 KAPITEL 7. SLUTSATS OCH VIDARE ARBETE analyserats. Genom att arbeta vidare på analysen har arbetet mynnat ut i det som i rapporten benämns som implementationens sex framgångsfaktorer: Kommunikation, Huvudaktörerna, Förvaltning, Tid, Ekonomi och Personal. Faktorerna bedöms vara av stor betydelse för projektets framgång och något som bör tas i beaktning vid en fortsatt implementation. Framgångsfaktorerna återfinns i avsnitt 5.4. Vidare arbete Det finns potential att utveckla och fortsätta den genomförda studien. Att ta in ytterligare faktorer eller genomföra ytterligare intervjuer och enkäter med nya målgrupper. Som förslag skulle det vara möjligt att intervjua systemleverantörer för att få deras syn på arbetet. Intressant skulle också vara att intervjua representanter från Lantmäteriet för att få deras bild av möjligheter och hinder med projektet. Arbetet med Svensk geoprocess kommer att fortgå under en längre tid och ger därför stora möjligheter att genomföra många olika studier inom området. 52

69 Litteraturförteckning [1] Ali, A. NSDI Implementation Strategies. Directions magazine (2008). [2] Andersson, L. Slutrapport - Omvärldanalys I. Svensk geoprocess (2013). [3] Arshad, N. H. Issues and challenges in nsdi implementation. ICOSSSE 10 Proceedings of the 9th WSEAS international conference on System science and simulation in engineering (2010). [4] Bergström, K. Bakgrund svensk geoprocess. Telefonintervju ( ). [5] Borrebaek, M. Implementation av sosi. Telefonintervju ( ). [6] Craig, W. J. White knights of spatial data infrastructure: The role and motivation of key individuals. URISA Journal, Vol.16, no.2 (2005). [7] Digitaliseringsstyrelsen. Grunddata. ( ). [8] European Commission. Inspire directive. ( ). [9] FOTdanmark. Bilag til aftalen mellem gis leverandør og fotdanmark. GeoDanmark ( ). [10] GeoDanmark. Beskrivelse af fot-samarbejdet. GeoDanmark ( ). [11] GeoDanmark. Geodanmark. ( ). [12] Geodata. Frågor och svar - inspire. ( ). [13] Harrie, L. Geografisk informationsbehandling: teori, metoder och tillämpningar. Formas (2008). [14] Idrees, M. O. Comparing approaches and strategies for nsdi implementation between the developed and developing world. Journal of Spatial Data Infrastructures Research (2012). [15] International Organization for Standardization. Iso/tc ( ). [16] J-A. Kylén. Att få svar: intervju, enkät, observation. Bonnier Utbildning, Stockholm (2004). 53

70 LITTERATURFÖRTECKNING [17] Jordbruksverket. Så här definerar vi landsbygd. ( ). [18] Open Geospatial Consortium. Open geospatial consortium. ( ). [19] Paikkatietoikkuna. Standarder och rekomendationer. ( ). [20] Socialdepartementet. Uppdrag att utarbeta nationella specifikationer för offentlig användning av geodata samt att påskynda övergången till enhetliga referenssystem. Regeringsbeslut: S2013/6823/PBB ( ). [21] Statens Kartverk. SOSI (Samordnet Opplegg for Stedfestet Informasjon). ( ). [22] Svensk geoprocess. Projektdirektiv. Svensk geoprocess ( ). [23] Svensk geoprocess. Beslut samverkan bild/höjd och samverkan topografiska data. (2015). [24] Svensk geoprocess. Delredovisning av regeringsuppdrag, dnr s 2013/6823/pbb. Svensk geoprocess ( ). [25] Svensk geoprocess. Enhetliga geodataspecifikationer. ( ). [26] Svensk geoprocess. Enhetliga referenssystem. ( ). [27] Svensk geoprocess. Svensk geoprocess. ( ). 54

71 Bilaga A Enkätundersökning Enkät om Svensk geoprocess Hej! Jag heter Felicia Steinvall och håller just nu på att avsluta min civilingenjörsutbildning inom Tekniskt lantmäteri. Enkäten är en del i ett examensarbete som jag genomför vid Kungliga Tekniska Högskolan. Examensarbetet syftar till att undersöka förutsättningarna för implementering av Svensk geoprocess i kommunal verksamhet. Enkäten har 5-12 frågor och tar ca 3 minuter att besvara. Inför enkäten har samråd med SKL genomförts enligt SFS 1982:668 Tack för din medverkan! Vänligaste hälsningar, Felicia Steinvall felste@kth.se *Obligatorisk Inledning Svensk geoprocess är ett samverkansprojekt mellan Sveriges Kommuner, SKL och Lantmäteriet med syfte att förenkla samhällets användning av geodata. Projektet är synkroniserat med den Nationella geodatastrategin och utvecklar flera av komponenterna i en nationell infrastruktur för geodata. De första projektmålet för Svensk geoprocess är att ta fram dataproduktspecifikationer för enhetliga geodata med syfte att uppnå ökade möjligheter till kostnadseffektiv samverkan och geodatautbyte mellan kommuner, myndigheter och medborgare. De andra projektmålet för Svensk geoprocess är att stödja och påskynda kommuner och myndigheter i deras införande av enhetliga nationella referenssystem i plan och höjd, SWEREF 99 och RH Projektet satte igång efter ett regeringsbeslut i oktober 2013 och avslutas juni I vilket län arbetar din kommun? * (Val av län i rullist) 55

72 2. Vilken är din arbetsroll? Avdelningsledning Teknisk lantmätare Kartingenjör Kart- och mättekniker Övrigt: 3. Har du hört talas om Svensk geoprocess tidigare? * Ja Nej Vet inte / ingen uppfattning Möjligheter 4. Var har du personligen hört talas om Svensk geoprocess? Jag har deltagit i arbetet med Svensk geoprocess Användarforum Branschkonferenser Kollegor Nyhetsbrev Vet inte / ingen uppfattning Övrigt: 5. Följer din kommun arbetet med projektet Svensk geoprocess? Ja Nej Vet inte / ingen uppfattning 6. Har din kommun för avsikt att implementera Svensk geoprocess genom användning av dataproduktspecifikationerna? Ja Nej Vet inte / ingen uppfattning 56

73 7. Om ja, inom hur många år avser din kommun att implementera Svensk geoprocess? 1-3 år 4-6 år 7-10 år Vet inte / ingen uppfattning 8. Vad är din personliga uppfattning om initiativet Svensk geoprocess? Negativ Positiv 9. Anser du personligen att din kommun får tillräckligt med information kring samverkansprojektet Svensk geoprocess? För lite För mycket information 10. Vilka fördelar ser du/din kommun med att använda dataproduktspecifikationer från Svensk geoprocess? *Dataproduktspecifikationerna är delresultat från samverkansprojektet Svensk geoprocess Effektivisering Ekonomiska fördelar Enhetligare arbetsmetoder Enklare datautbyten Kvalitetssäkring Övrigt: Vill du tillägga något eller kommentera ovanstående ställda frågor om möjligheter? Riskfaktorer och förutsättningar 11. Hur stor är risken för att faktorerna nedan kommer vara ett hinder för implementation av Svensk geoprocess i din kommun? Faktor Låg Hög Vet inte Ekonomiska medel saknas För dålig kommunikation från samverkan Svensk geoprocess För tidskrävande Ingen/för lite utbildning inom nya systemlösningar Ingen/för lite utbildning inom Svensk geoprocess Låg förväntad nytta av specifikationerna Systemlösningar/programvaror som stödjer Svensk geoprocess saknas Personal Andra faktorer (kommentera gärna nedan) 57

74 12. Hur viktiga är faktorerna/förutsättningarna nedan för en lyckad implementation av Svensk geoprocess i din kommun? Faktor Minst Mest Vet inte Ekonomi Förväntad nytta Informationsmaterial från samverkan Svensk geoprocess Personal Stöttning/support från samverkan Svensk geoprocess Systemlösningar/programvaror som stödjer Svensk geoprocess Tid Utbildning inom nya systemlösningar Utbildning inom Svensk geoprocess Andra faktorer (kommentera gärna nedan) Vill du tillägga något eller kommentera ovanstående ställda frågor om möjligheter? Svensk geoprocess Svensk geoprocess är ett samverkansprojekt mellan Sveriges Kommuner och Landsting (SKL) och Lantmäteriet med syfte att förenkla samhällets användning av geodata. Projektet är synkroniserat med den Nationella geodatastrategin och utvecklar flera av komponenterna i en nationell infrastruktur för geodata. De första projektmålet för Svensk geoprocess är att ta fram dataproduktspecifikationer för enhetliga geodata med syfte att uppnå ökade möjligheter till kostnadseffektiv samverkan och geodatautbyte mellan kommuner, myndigheter och medborgare. Omfattningen är avgränsad genom att endast gälla följande nio geodatateman: 1. Flygbild och Ortofoto 2. Hydrografi 3. Markanvändning 4. Markdetaljer 5. Laserdata och Höjdmodell 6. Kommunikation (Väg/Järnväg) 7. Byggnad 8. Adress 9. Stompunkter 58

75 De andra projektmålet för Svensk geoprocess är att stödja och påskynda kommuner och myndigheter i deras införande av enhetliga nationella referenssystem i plan och höjd, SWEREF 99 och RH Projektet satte igång efter ett regeringsbeslut i oktober 2013 och avslutas juni För kommunerna är det frivilligt att anpassa sina datamängder enligt SGP:s standarder, men det är redan många kommuner samt data- och systemleverantörer som har visat intresse för projektet och som ser nyttan med det ur samverkansperspektivet. Vill du ha mer information finner du det på projektetshemsida: 4. Tror du/din kommun att det finns några fördelar med att använda gemensamma dataproduktspecifikationer från Svensk geoprocess? *Dataproduktspecifikationerna är delresultat från samverkansprojektet Svensk geoprocess Ja Nej Vet inte / ingen uppfattning 5. Skulle du/din kommun vilja ha mer information om projektet Svensk geoprocess? Ja Nej Vet inte / ingen uppfattning Vill du tillägga något eller kommentera ovanstående ställda frågor om samverkansprojektet Svensk geoprocess? 59

76

77 Bilaga B Intervjuguide Bakgrundsfrågor: 1. Hur väl känner du till Svensk geoprocess? 2. Följer du arbetet med projektet Svensk geoprocess? 3. Vad är din personliga uppfattning om initiativet Svensk geoprocess? Huvudfrågor: 1. Tror du att ekonomiska resurser inom din organisation kan vara ett hinder för implementation av Svensk geoprocess? Vilken typ av ekonomiskt stöd skulle du vilja att din verksamhet fick för implementation? 2. Vilket stöd/support skulle du vilja att Lantmäteriet och dina systemleverantörer gav dig och din verksamhet i samband med implementation av specifikationerna från Svensk geoprocess? 3. Ur enkäten framkom åsikter om att implementation av dataproduktspecifikationer från Svensk geoprocess inte borde vara frivilligt, utan tvingande. Tycker du att det skulle vara bra eller dåligt? Skulle det vara en avgörande faktor för ert deltagande? 4. Sett till föregående fråga, hur tycker du att ett förslag om att reglera/motivera implementationen av Svensk geoprocess skulle kunna se ut? (ex. Avsiktsförklaring? Avtal? Lagar? Ekonomiska fördelar (ex. att man får rabatter för tjänster från Lantmäteriet)? En införandepeng (ex. ett bidrag för implementation)? Gratis tillgång till data? Andra faktorer?) Motivera gärna. 5. I vilken ordning skulle du vilja att dataproduktspecifikationerna från Svensk geoprocess implementerades nationellt? (ex. Kommun, Lantmäteriet, Systemleverantörer) Motivera gärna. 6. Ur enkäten framkom att ca 45 av Sveriges kommuner har för avsikt att implementera specifikationerna från Svensk geoprocess inom 3 år. Hur 61

78 skulle det fungera i er kommun? Skulle det vara praktiskt möjligt? Om inte, varför då? 7. Har du något ytterligare du skulle vilja tillägga inom området för implementation av Svensk geoprocess i kommunalverksamhet? 62

79 Bilaga C Enkätresultat Totalt besvarades enkäten av 173 personer. Enkäten innehöll endast 2 obligatoriska frågor (fråga 1 och fråga 3) och övriga var frivilliga att besvara, vilket bör uppmärksammas tolkningar av diagrammen genomförs. Se resultatdiagram på efterföljande sidor. 63

80 Inledning 1. I vilket län arbetar din kommun? (Obligatorisk) Figur C.1: Enkätundersökning, fråga 1 64

81 2. Vilken är din arbetsroll? Figur C.2: Enkätundersökning, fråga 2 3. Har du hört talas om Svensk geoprocess tidigare? (Obligatorisk) Figur C.3: Enkätundersökning, fråga 3 65

82 Möjligheter 4. Var har du personligen hört talas om Svensk geoprocess? Figur C.4: Enkätundersökning, fråga 4 66

83 5. Följer din kommun arbetet med projektet Svensk geoprocess? Figur C.5: Enkätundersökning, fråga 5 6. Har din kommun för avsikt att implementera Svensk geoprocess genom användning av dataproduktspecifikationerna? Figur C.6: Enkätundersökning, fråga 6 67

84 7. Om ja, inom hur många år avser din kommun att implementera Svensk geoprocess? Figur C.7: Enkätundersökning, fråga 7 8. Vad är din personliga uppfattning om Svensk geoprocess? Figur C.8: Enkätundersökning, fråga 8 68

85 9. Anser du personligen att din kommun får tillräckligt med information kring samverkansprojektet Svensk geoprocess? Figur C.9: Enkätundersökning, fråga 9 69

86 10. Vilka fördelar ser du/din kommun med att använda dataproduktspecifikationer från Svensk geoprocess? Figur C.10: Enkätundersökning, fråga 10 70

87 Riskfaktorer och förutsättningar 11. Hur stor är risken för att faktorerna nedan kommer vara ett hinder för implementation av Svensk geoprocess i din kommun? (summerat antalet röster för att faktorerna ovan utgör en hög risk) Figur C.11: Enkätundersökning, fråga 11 71

88 12. Hur viktiga är faktorerna/förutsättningarna nedan för en lyckad implementation av Svensk geoprocess i din kommun? (summerat antalet röster för att faktorerna ovan är mest viktiga) Figur C.12: Enkätundersökning, fråga 12 72