Motioner och motionssvar, Utbildningspolitiskt program

Transkript

1 Motioner och motionssvar, Utbildningspolitiskt program

2

3 utbildningspolitiskt program UP - Inte vad vi behöver just nu Under de senaste året har vi sett en mängd interna stridigheter blossa upp. Strider om vad förbundet ska vara rent ideologiskt, hur vår interna debatt ska se ut samt vilka strategier och taktiker vi ska använda oss av i vår kamp för ett annat samhälle. Den här typen av stora ideologiska och taktiska skiljelinjer behöver diskuteras, ju mer desto bättre, och vilket tillfälle är bättre än på en kongress? Då vi genom att diskutera principprogram och verksamhetsplan lyfter både de ideologiska och strategiska/ taktiska perspektiven för diskussion. Detta gör att vi kan ha en renhårig debatt där alla sidor får chans att säga vad de faktiskt menar, istället för att man i brist på debatt hårdrar och tillskriver andra kamrater åsikter de kanske egentligen inte har, vilket ökar polariseringen i debatterna. Det är helt enkelt viktigt att ta till vara på den här chansen att diskutera de stora ideologiska och strategiska utmaningarna som Ung Vänster står i för när förbundet väl samlas till kongress. Därför blev jag besviken när förbundsstyrelsen har valt att anta ett utbildningspolitiskt program. Jag vill understryka att programmet i sig i stora delar är mycket bra, och att utbildningspolitiken är viktig. Men det är också enligt min erfarenhet en av de frågor där det kanske råder allra störst ideologisk konsensus i förbundet. Diskussionerna om utbildningspolitiken blir ofta långa och utdragna diskussioner om detaljfrågor eller enskilda exempel och undantag. Det är inte den typen av diskussioner som behövs på en kongress där det med tanke på situationen i förbundet är viktigare än någonsin att få tid till att utstaka en tydlig ideologisk och politisk riktning. Trots det tycker jag som sagt programmet i mångt och mycket är bra, och vill därför inte avslå det i sin helhet. Däremot tycker jag vi borde kunna anta det på nästa riksting. Då vi brukar diskutera den här typen av program. Att bordlägga utbildningspolitiska programmet till nästa riksting. Petter Engvall, Ung Vänster Malmö Förbundsstyrelsens svar på motion UP Motionären vill att kongressen inte behandlar det utbildningspolitiska programmet så att verksamhetsplan och principprogram får ett större utrymme. Trots att förbundsstyrelsen också vill att debatterna om förbundets organisation, strategi och ideologi ges en stor tyngd på kongressen, menar vi att vi ändå behöver ta oss tid att debattera och besluta om utbildningspolitik. Motionärens argumentation är att det på grund av läget i förbundet behövs särskilt mycket tid till verksamhets-plan och principprogram. Vi håller inte med och tycker dels att brödtexten ger en betydligt allvarligare bild av hur kongressperioden sett ut än vad vi menar är riktigt, och dels att ett utbildningspolitiskt program kan bidra till en konstruktiv riktning för stämningen i förbundet. Dessutom menar vi att vi är i stort behov av en revidering av det utbildningspolitiska program eftersom det på kort tid skett stora förändringar inom det utbildningspolitiska området. I brödtexten står att en mängd interna stridigheter blossat upp det senaste året. Det är oklart exakt vilka som åsyftas, men vi får anta att konflikten som pågick från slutet av och fram till sommaren är en av dem. Förbundsstyrelsen håller med om att vi befann oss i ett extraordinärt och på vissa sätt destruktivt läge, men vi tycker att övriga debatter som blossat upp inom förbundet under kongressperioden snarare varit konstruktiva och inte bidragit till några större slitningar. Denna beskrivning är inte ett försök att recensera interndebatten, utan handlar om att det ska vara naturligt att vi ibland tycker olika och att det märks. Det finns en fara i att överdramatisera interna meningsskiljaktigheter och att förvänta sig att allt till slut reds ut på en kongress, och trots

4 utbildningspolitiskt program att det säkerligen inte är motionärens intention så är detta en risk med den beskrivning som ges i brödtexten. Vi måste kunna lyfta stora frågor till debatt även när det inte är kongress och utanför ramarna för verksamhetsplan och principprogram, annars blir vi en odynamisk och stelbent organisation. Vår främsta invändning är att vi samlas till kongress av fler anledningar än att komma åt problem med polarisering och dålig stämning internt. Oavsett vilka problem som finns i organisationen är våra uppgifter många fler och större än att vi kan lägga dem åt sidan för att helt lägga fokus på annat. Vi tror heller inte att det är väl på plats i plena som vi kan komma åt grunden till den typ av slitningar som uppstod -, utan att det i första hand måste ske kontinuerligt i många fler sammanhang som når många fler medlemmar. Det allra bästa sättet att skapa en situation där åsikter kan stötas och blötas utan att det blir destruktivt tror vi är om vi rör oss i alla dimensioner och både tar oss tid till att prata om ideologi, strategi och sakområden. Så kan vi bedriva en kamp som förmår ta avstamp i principer men också konkret formulera politik. Därför vill vi att kongressen behandlar ett utbildningspolitiskt program vid sidan av principprogram, stadgar och verksamhetsplan. Att avslå motion UP UP - Skolan är inte en arena för politisk kamp Under de senaste åren har skolan fått agera experimentverkstad där mängder av förhastade reformer som inte på långa vägar hunnit integreras i verksamheten är en stor anledning till att skolan idag befinner sig i kaos. Skolan behöver vila från snabba förändringar och reformer, och jag menar då att rubriken: skolan- en arena för politisk kamp målar upp en bild av skolan som ett slagfällt. Eleverna är de som drabbas av kaoset, elever, som i och med sin ringa ålder tillhör en mycket förtryckt grupp i samhället som vi i egenskap av ungdomsförbund som slåss för rättvisan, bör stå. Rubriken är missvisande och bör ändras. Att på sid rad ändra meningen: Skolan- en arena för politisk kamp till: Skolan-där frigörelsen börjar Melinda Kandel, Ung Vänster Norrköping Förbundsstyrelsens svar på motion UP Förbundsstyrelsen vill avslå motionen, bland annat med den argumentation som motionären anför. Vi menar precis som motionären skriver att skolan kan liknas vid ett slagfält. Längre ned på samma sida skriver vi till exempel följande: Skolan har alltid varit ett politiskt slagfält. Där står jämlikhetens ideal mot elitismens och strävan mot frigörelse står mot disciplin. I hur skolan organiseras och kring vad som överhuvudtaget lärs ut ställs klassernas och mäns och kvinnors olika intressen mot varandra. I skolan ställs ideologier och värderingar på sin spets. Vi menar att skolan och utbildningsväsendet näst arbetets organisering är en av de tydligaste indikatorerna på vilkas intressen som är de rådande i ett samhälle. Därför menar vi i motsats till motionären att det inte alls är säkert att det är där frigörelsen börjar. Vi har till exempel mycket svårt att se att dagens skolväsende har någon frigörande verkan att tala om. Argumentationen om att skolan ska lämnas ifred menar vi därför är felaktig men också vanlig i debatten. Ofta innebär att lämna skolan ifred

5 utbildningspolitiskt program att gå med på försämringar som genomförts i form av förändringar i betygssystemet och liknande. Vi menar inte att skolan ska vara en experimentverkstad, vi menar att skolan liksom andra fält har politisk betydelse. att avslå motion UP UP - Skolan under kapitalismen kommer alltid befästa klassamhället I det nya förslaget till utbildningspolitiskt program står det följande Skolan har möjlighet att antingen fungera som ett verktyg för att befästa den rådande ordningen eller utgöra en murbräcka mot dagens klassamhälle och Skolan har under de senaste decennierna gått från att vara en sammanhållen skola där rätten till kunskap gäller lika för alla, till att allt mer fungera som en sorteringsmekanism. Vi håller inte med om att skolan någonsin varit en sammanhållen skola där rätten till kunskap varit lika för alla och vi håller inte med om att det är möjligt att på allvar göra skolan till en murbräcka mot systemet. Den svenska skolan har alltid befäst klassamhället och så länge vi lever i ett kapitalistiskt samhälle kommer detta att vara skolans uppgift. Liksom på alla fronter kan och har arbetarklassen kämpat sig till förbättringar och reformer som så klart påverkat och förbättrat skolan. Den kan vara mindre eller mer fristående i förhållande till klassamhället men aldrig bryta med dess logik helt. Vi vänder oss också emot att vi kämpar för en skola som fostrar ungdomar till demokratiska samhällsmedborgare. Alltför många olika saker kan läggas in i ett sådant begrepp. Kritiskt tänkande bör också gälla den så kallade demokratin det vill säga den borgerliga, inskränkta demokratin, i motsats till en fullt utvecklad arbetardemokrati. Som marxister vill vi avslöja den borgerliga demokratin och inte inge illusioner i den. Vi yrkar Att stryka Skolan har möjlighet att antingen fungera som ett verktyg för att befästa den rådande ordningen eller utgöra en murbräcka mot dagens klassamhälle. på sida rad -. Att ändra meningen Skolan har under de senaste decennierna gått från att vara en sammanhållen skola där rätten till kunskap gäller lika för alla, till att allt mer fungera som en sorteringsmekanism. på sida rad - till Skolan har under de senaste decennierna drivits i en mer repressiv riktning och de steg bort ifrån att vara en ren sorteringsmekanism som tagits i det förflutna håller på att rullas tillbaka. Att ändra meningen I skolan ska man också lära sig kritiskt tänkande, kunna förstå sammanhang och fostras till en demokratisk samhällsmedborgare. till: Vi kämpar för att skolan ska uppmuntra till kritiskt tänkande och till studerandet av andra perspektiv än den borgerliga historieskrivning som erbjuds. Borgarna har ett enormt ideologiskt övertag i och med att de dominerar statsapparaten. Därför kämpar vi för att alla ska få lära sig om imperialistisk och kolonial utsugning av fattiga länder, om kapitalismens krig, miljöförstöring och förtryck, om arbetarklassens och arbetarrörelsens historia, etc. I dagsläget lägger dessutom många grund- och gymnasieskolor krokben för arbetarrörelsens upplysningsarbete inne på skolor, och därför bör det vara förbjudet att hindra representanter från arbetarrörelsen från att komma in på

6 utbildningspolitiskt program skolan för att hålla bokbord och liknande. Även om vi vet att skolan alltid kommer att befästa klassamhället, kämpar vi för att driva den i en så socialistisk riktning som möjligt. Ylva Vinberg, Ung Vänster Hisingen, Moa Sönnerbrandt, Ung Vänster Hammarby-Skarpnäck, Martin Nordén, Ung Vänster Södertälje, Valdar Petersson Malmsten, Ung Vänster Solna, Maria Nystedt, Johan Nystedt, Ung Vänster Piteå, Benjamin Roobol, Ung Vänster Hässelby-Vällingby, Gustaf Åstrand, Ung Vänster Huddinge Förbundsstyrelsens svar på motion UP Motionärerna har reagerat på flera skrivningar i vårt förslag till revidering och vill stryka, ändra och göra tillägg som de menar förbättrar programmet. Förbundsstyrelsen håller inte med och vill avslå motionen. Motionärerna vill stryka att skolan kan utgöra en murbräcka mot klassamhället och menar att den istället alltid kommer att befästa det. Det är riktigt att skolan i sig inte har potential att omkullkasta kapitalismen och att stora delar av utbildningsväsendet alltid kommer att agera efter kapitalismens villkor. Förbundsstyrelsen menar dock att utbildning i allmänhet och skolan i synnerhet kan vara ett mycket effektivt verktyg för att motverka klassamhällets maktstrukturer och hur det används kan därmed göra stor skillnad i kampen för socialism. Det är exempelvis svårt att föreställa sig hur dagens samhälle hade sett ut om arbetarklassen inte hade tillgång till de kunskaper som lärs ut i skolan och på högskola och universitet. Vi menar att skolan är en närmast omistlig arena för arbetarklassen att mötas och skaffa kunskaper som bidrar till att forma teorier och strategier för den socialistiska kampen, därför vill vi behålla den aktuella meningen. Motionens sista att-sats handlar om att ersätta en skrivning om att fostras till demokratiska medborgare med hänvisning till att det skulle handla om en borgerlig demokratisyn. Förbundsstyrelsen förstår inte varför skrivningen skulle tolkas på det sättet, utan när vi skriver demokratisk är det utifrån förbundets egna syn på demokrati. Demokratisk fostran handlar för oss exempelvis om att uppmuntra till organisering, till att kräva sin rätt och att ifrågasätta den rådande ordningen. Gällande vår skrivning om allas lika rätt till kunskap, se vårt svar på UP. Att avslå motion UP UP - Vad är kunskap? Kunskap och utbildning är inte samma sak. Kunskap har utan påverkan av skolväsendet kommit till arbetar-klassen i alla tider, i form av erfarenheter av att vara förtryckt. Samma sak med kvinnor och andra förtryck. Att på sida rad stryka meningen kunskap handlar om makt Att på sida ett rad byta ut ordet kunskap mot utbildning Att på sida rad stryka meningen som börjar med länge var kunskap och skolgång och slutar med i praktiken använda sig av sina kunskaper och byta ut den mot länge var utbildning, och särskilt högre sådan, reserverat för män, eftersom kvinnor inte ansågs vara kapabla att tillägna sig eller i praktiken använda sig av sina kunskaper Ylva Aspelin, Ung Vänster Lund

7 utbildningspolitiskt program Förbundsstyrelsens svar på motion UP Förbundsstyrelsen håller med motionären om att begreppen kunskap och utbildning inte är liktydiga. Därför tycker vi också att det blir konstigt att rakt av ersätta kunskap med utbildning, när det faktiskt är kunskap som åsyftas. Vi håller inte med motionären om vad kunskap innebär. Vi menar att det ofta innebär något mer än bara erfarenheter (ofta erfarenheter i kombination med annat, men inte erfarenheter allena). Till exempel kan man tala om läs- och skrivkunskaper. Dessa är i regel inte något man kan tillgodogöra sig genom erfarenhet utan man måste under organiserade former utveckla sin mänskliga förmåga. Vi menar att genom att undanhålla kvinnor rätten till skolgång kunde man undanhålla dem kunskap och därmed möjligheten till frigörelse. att avslå motion UP UP - Markera bristen på elevinflytande I dagens skola får inte lärare ägna sin tid åt att vara lärare- ett problem som i slutändan drabbar eleverna. Genom min föreslagna ändring görs denna koppling tydligare, och fokus läggs snarare på att elevernas inflytande över undervisningen drabbas, än att lärarens gör det. Som ungdomsförbund bör vi stå upp för elevers rättigheter och företräda unga, som är en förtryckt grupp av de vuxna, och som skolsituationen idag ser ut är eleven maktlös gentemot läraren i klassrummet som ser sitt klassrum som sin borg. Detta är ett av många exempel på hur elever avkrävs ansvar men inte får något inflytande. Vi bör för övrigt ta frågan om elevers rättigheter på minst lika stort allvar som vi tar frågan om arbetarens rättigheter. Att på sid. rad ändra meningen: "Elevdemokrati och lärarnas inflytande över det egna arbetet begränsas av hierarkier och byråkratiska styrmodeller." till "På grund av hierarkier och byråkratiska styrmodeller begränsas arbetet lärarna kan lägga ner på att planera sin undervisning, vilket exempelvis bidrar till att elevinflytandet prioriteras ner." Melinda Kandel, Ung Vänster Norrköping Förbundsstyrelsens svar på motion UP Förbundsstyrelsen håller inte med om att man måste stå upp antingen för lärarnas inflytande över sitt eget arbete eller för elevers rätt till inflytande över sin utbildning. Vad gäller elevers möjlighet att påverka skolan menar vi att konflikten långt ifrån alltid står mellan eleverna och lärarna i klassrummet. I högre utsträckning drabbas såväl elevers rätt till inflytande över sin utbildning som lärarnas rätt till inflytande över sitt arbete av det som bi beskriver som hierarkiska och byråkratiska styrmodeller. Skrivningen i förbundsstyrelsens förslag åsyftar exempelvis marknadsinspirerade och New Public Management-anpassade sätt att styra skolan. Därför menar vi också att motionären drar en felaktig slutsats i sin att-sats. Vi tror inte att elevdemokratin idag är undermålig som ett resultat av att lärarna har begränsade möjligheter att planera undervisningen. Vi menar att elevdemokratin är undermålig som ett resultat av politiska beslut, ekonomiska intressen och ett borgerligt samhällsbygge. att avslå motion UP

8 utbildningspolitiskt program UP - Var skolan verkligen så bra? Ja, för all del, skolan VAR bättre för. Det är ingenting vi ställer oss emot eller tänker argumentera kring. Men att romantisera den tidigare skolan på ett sådant extremt sätt som man gör i det utbildningspolitiska programmets första mening, är något vi varken tror att man vinner något på, eller något som vi överhuvudtaget tror är sant. Den skolan hade också problem, och det är inget vi borde förneka för att göra en politisk poäng. Det var inte en perfekt skola, det är inte den skolan vi eftersträvar. Den var bättre än den är nu - men vi tror mycket mer läses ur den meningen. Det är farligt för ett förbund som Ung Vänster att vara för bakåtsträvande och okritiska till dåtiden. Vi yrkar Att på sida rad byta ut "sammanhållen skola där rätten till kunskap gäller lika för alla," till "relativt sammanhållen skola" Meja Cohen Tillberg, Ellinor Skoglund, Nadia Törnlund, Ung Vänster Lund Förbundsstyrelsens svar på motion UP Att påstå att skolan idag är mindre sammanhållen är varken extremt, romantiserande eller, som motionärerna påstår, att fara med osanning. Det är ett sakligt konstaterande som upprepade gånger bekräftas av forskning. Just vad gäller den sammanhållna skolan menar vi att det skulle vara fel att beskriva den som relativt. Går man tillbaka år i historien fanns det inga friskolor, inget fritt skolval och skolan hade ett statligt huvudmannaskap. Det var alltså en sammanhållen skola där elever oavsett bakgrund gick i samma skolor. Denna avsaknad av marknadsmekanismer i skolan gjorde också att rätten till kunskap i skolan gällde lika för alla, som det är formulerat i förbundsstyrelsens förslag. Det betyder inte att sociala strukturer utanför skolans väggar inte påverkade rätten till kunskap, självklart spelade exempelvis också då klass roll för vilken utbildning man får, men skolan hade fler verktyg än idag för att motverka dessa. att avslå motion UP UP - Stoppa resultatfokuset! Ung Vänster anser att skolan lider av betygshets och resultatfokus. Vi vill trycka på lusten till lärande och motivation. Därför bör vi vara konsekventa i vår text och inte i likhet med vad de borgerliga partierna gör, stirra oss blinda på att "resultaten har sjunkit" utan prata om skolan och dess brister på annat sätt. Att på sid rad - ändra: "Under lång tid har resultaten sjunkit i svenska skolan. Rent konkret betyder det att en växande grupp unga förvägras de kunskaper man egentligen har rätt att få. Samtidigt har skolan blivit allt mindre kompensatorisk och likvärdig." till: "I takt med att en växande grupp unga förvägras de kunskaperman egentligen har rätt att få har skolan blivit allt mindre kompensatorisk och likvärdig." Melinda Kandel, Ung Vänster Norrköping

9 utbildningspolitiskt program Förbundsstyrelsens svar på motion UP Förbundsstyrelsen håller med motionären om att skolan måste erbjuda mer än enbart resultatfokuserad undervisning. Däremot så menar vi att det är ett problem att skolan idag inte förmår ge alla elever tillräckliga kunskaper. Vi vill se en skola där eleverna får en adekvat utbildning som gör dem starka och självständiga under återstoden av livet, oavsett om man kommer att arbeta eller studera vidare. Medan högern använder de sjunkande skolresultaten som en förevändning för att införa betyg i lägre åldrar så menar vi att de sjunkande resultaten är en konsekvens av hur skolan har svikit sitt ansvar; att ge alla elever en god utbildning och rusta dem för framtiden. Vi vet också att en väl utbildad arbetarklass gör oss mindre utbytbara på en allt otryggare arbetsmarknad. Frågan om de sjunkande skolresultaten handlar både om rätten till kunskap och om att stärka vår position gentemot arbetsgivarna. att avslå motion UP UP - Hen Att skriva han eller hon istället för hen fyller ingen annan funktion än att vara exkluderande Vi yrkar Att i förlaget till revidering av utbildningspolitiskt program, sida rad byta ut han eller hon mot hen. Ylva Seigerlund, Matilda Bergström,Ung Vänster Gotland, Leo Boonstra, Ung Vänster Hägersten- Skärholmen, Madeleine Sellgren, Ung Vänster Botkyrka, Tristan Ojanne, Södertälje, Mattias Fucik, Ung Vänster Söder om Söder Förbundsstyrelsens svar på motion UP Förbundsstyrelsen håller med motionärerna om att det vore beklagligt om någon känner sig exkluderad ur de allmänna beskrivningarna när de läser vårt utbildningspolitiska program. att på sida rad ersätta han eller hon med denne att anse motion UP besvarad UP - Förtydligande om att skolan sviker ALLA barn Som vi vet samverkar olika maktstrukturer med varandra. I skolan är åldersmaktsordningen extremt framträdande och drabbar alla elever. Ung Vänster vill krossa alla maktstrukturer och dessutom är vi unga- därför är det viktigt att vi i utbildningspolitiska programmet tar hänsyn till denna maktordning i vår analys. skolan sviker alla barn- och i synnerhet de som dessutom drabbas av andra rådande maktstrukturer. Att på sid rad 0- ändra meningen: "Den skola som har byggts upp av såväl socialdemokratiska som borgerliga regeringar har blivit en skola som sviker arbetarklassens barn." Melinda Kandel, Ung Vänster Norrköping

10 utbildningspolitiskt program Förbundsstyrelsens svar på motion UP Den så kallade åldersmaktordningen är inget som Ung Vänster brukar prata om. Denna teori springer ur en analys av samhället som i det närmaste jämställer begreppet maktordning med diskrimineringsgrund. Poängen med skrivningen är just att poängtera att det är arbetarklassens barn som sviks när det skärs ned på vår rätt till utbildning och skolan alltmer dras isär. Eftersom motionären inte heller preciserar vad denne vill att meningen ska ändras till skulle det vara vanskligt att föreslå något annat än avslag. Att avslå motion UP UP0 - Arbetarklassen - en majoritet Så som vi förstår vår klassdefinition och vårt sätt att prata om klass, så är arbetarklassen majoritet. Enligt pincipprogrammet antaget : "En stor majoritet av befolkningen lever på att lönearbeta; att sälja sin arbetskraft i utbyte mot lön. Dessa utgör arbetarklassen." Vi borde verkligen följa vårt principprogram och den marxistiska lära den bygger på, och vara tydliga med att arbetarklassen är majoritet. Det är också avgörande för våra medel- och långsiktiga mål att vi är enade kring detta - vi måste ha en majoritet som politiskt subjekt för att kunna argumentera för och genomföra en större samhällsförändring. Det kanske inte är med mening, men i förslaget kan det tolkas som att det endast är en minoritet av skolorna som arbetarklassungdomen går på, och att dessa alltid är kopplade med dåligt rykte. Snarare så är en majoritet av skolorna fyllda av mestadels arbetarungdom. Arbetarklassbakgrund är också enligt oss ett problematiskt sätt att uttrycka sig, som att det handlar om att ens hemmamiljö sett ut på ett visst sätt, och inte om materiella faktorer. Det är dock fortfarande en viktig och nödvändig mening, som vi därför vill förtydliga enligt vår definition av vad arbetarklassen är. Det är otroligt viktigt att vi är tydliga med att använda vår egen klassdefinition i våra dokument, om vi vill att den ska få något genomslag i samhället i stort. Vi yrkar Att på sida rad byta ut "där många har arbetarklassbakgrund" till, sämre resultat och där elever oftast kommer från fattigare förhållanden. Meja Cohen Tillberg, Olof Björk, Ellinor Skoglund, Ung Vänster Lund Förbundsstyrelsens svar på motion UP0 Motionärerna har rätt i att den absoluta majoriteten av befolkningen tillhör arbetarklassen. Därmed håller förbundsstyrelsen också med om att de allra flesta skolelever är elever med arbetarklassbakgrund. Däremot förstår vi inte vad motionärerna menar med att begreppet arbetarklassbakgrund inte skulle ha att göra med materiella faktorer. Det menar förbundsstyrelsen att det har. Förbundsstyrelsen tycker inte att det finns någon överhängande risk för att meningen ska missförstås. Vi tycker också att motionärernas skrivning är olämplig eftersom vi som marxister vet att arbetarklassbakgrund inte är detsamma som att komma från fattiga förhållanden. Klassbakgrunden avgörs av ställning i produktionen och fattigdom avgörs av förmögenhet, eller snarare avsaknad därav.

11 utbildningspolitiskt program att avslå motion UP0 UP - Det pedagogiska är politiskt! När förbundsstyrelsen skriver att vilken typ av pedagogik som används inte är en politisk fråga visar de inte bara på en märklig (och felaktig!) bild av vad pedagogik är för något, utan också vad politik är. Om Reggio Emilia-pedagogiken som har varit och fortfarande är mycket inflytelserik i Sverige kan man läsa följande på wikipedia: Reggio Emilias pedagogiska filosofi startades som en lokal motståndsrörelse mot det fascistiska arvet efter andra världskriget av kvinnorörelsen i staden : där är ett exempel på hur pedagogik visst är en i grunden politisk fråga! Det är omöjligt att separera valet av pedagogik (formen) från vad man tycker ska läras ut i skolan (innehållet) och det sista är i högsta grad en politisk fråga. Det borde vara uppenbart att i en skola där målet är att elever ska kunna få verktyg att kritiskt förstå och undersöka samhället de lever i, som motverkar könsmaktsordningen och rasism och inte bara ska skapa en lydig och effektiv arbetskraft måste ha en annan pedagogik än en skola som har som mål att få oss att känna respekt för gud, kung och fosterland. Jag hoppas och utgår från att formuleringen är ogenomtänkt eller att FS inte menar vad det står. För visst är det inte bara på grund av vad den aktuella forskningen säger som vi är för en demokratisk skola där både lärare och elever har mer inflytande än idag. Om en forskningsrapport som visade att svenska elever t.ex. skulle få bättre resultat på PISA-proven om man blev tvungna att tilltala lärarna med efternamn, fick betyg från an, kunde bli agad och inte fick tala andra språk än svenska i skolan, så skulle vi ju vara emot de förändringarna, helt enkelt eftersom valet av pedagogik är en politisk fråga. Att på sidan rad stryka ordet inte. att på sidan rad - stryka meningen som börjar med Undervisningen och slutar med erfarenhet. Adam Lundqvist, Ung Vänster Mölndal Förbundsstyrelsens svar motion UP Förbundsstyrelsen förstår motionärens intention, men menar att vår skrivning syftar till att beskriva pedagogik i en mycket smalare bemärkelse än den som beskrivs i motionens brödtext. I vårt förslag till utbildningspolitiskt program beskriver vi hur olika former av skolor och utbildning bör organiseras utifrån en mängd principer som utesluter att det skulle vara opolitiskt med barnaga eller religiös fundamentalism. När vi skriver att vilken pedagogik som används inte är politiskt handlar det om att undervisningens upplägg och vilken modell för inlärning som används i klassrummet måste vara upp till den berörda pedagogen i samspråk med elever och föräldrar. Det är inte en fråga för politiker eller tjänstemän på kommunen. Forskning och kunskaper om människans inlärningsförmåga utvecklas stadigt och inte minst skiljer det sig vilken pedagogik som fungerar bäst för olika individer och sammanhang. Det finns en uppsjö av olika slags pedagogiker och inlärningssätt som hela tiden används inom ramarna för den svenska skolan, och det är varken möjligt eller önskvärt varken för förbundet eller för politiker i allmänhet att i detalj förespråka det ena eller det andra. Vi vill att det ska finnas ett stort utrymme för skolor och lärare

12 utbildningspolitiskt program att anpassa sin undervisning och menar att det är viktigt att markera det tydligt i programmet. Däremot håller vi med om att om att det kanske är något otydligt vad som avses och föreslår därmed en förändring av skrivningen. Att på sida, rad att ersätta vilken typ av pedagogik som används i klassrummet med undervisningens upplägg Att därmed anse motion UP besvarad UP - Lärare yrket är en professionell I förbundsstyrelsens förslag till utbildningspolitiskt program diskuteras lärarens roll och vikten av pågående kompetensutveckling och fortbildning. Detta är att vidareutveckla lärarens pedagogiska kunskaper och pedagogiska medvetenhet. Dock garanterar det inte genomförande av detta i undervisningen. För detta finns det ett behov av professionell autonomi som i många fall saknas på grund av byråkratiska beslut som ifrågasätter lärares professionalitetet, till exempel genomförande av det nya betygssystemet och tidigare betygsättning. Det är därför viktigt att lärare får mer professionell autonomi i sin roll som lärare. Detta skulle inte bara förbättra undervisningen, utan också höja läraryrket. Att på sida rad från ska utvecklas krävs en sammanhållen skola där. lägga till följande: lärare får utrymme till kompetensutveckling och fortbildning, med en hög grad av arbetsautonomi för att kunna anpassa sina pedagogiska kunskaper till sina elever. Så att det läsas ska utvecklas krävs en sammanhållen skola där lärare får utrymme till kompetensutveckling och fortbildning, med en hög grad av arbetsautonomi Att på sida rad att lägga till följande och professionell kompetens respekteras. efter att läraryrkets status höjs. Så att det läsas att läraryrkets status höjs och professionell kompetens respekteras. Att på sida rad att ändras till följande att lärarna ges bättre förutsättningar för att använda sig av sina professionell kunskaper och fokusera på att undervisa. efter stressen på jobbet vara mindre och. Så att det läsas stressen på jobbet vara mindre och att lärarna ges bättre förutsättningar för att använder sig av sina professionell kunskaper och fokusera på att undervisa Phillip Woodford, Ung Vänster Trollhättan Förbundsstyrelsens svar på motion UP Förbundsstyrelsen menar att det finns en rad olika faktorer som förhindrar lärarnas möjlighet att få utrymme att fokusera på undervisning i skolan. I de stycken som motionären vill förändra försöker vi beskriva dessa. Vi håller med motionären om att det är viktigt att lärare får tillfälle att använda de kunskaper, den professionella kompetens, som de har tillgodogjort sig på lärarutbildningen. Vi menar däremot att dessa väl täcks in av de skrivningar som finns i förbundsstyrelsens förslag. Vad gäller motionens första att-sats tycker vi att den innebär ett bra tillägg. Idag ser vi hur läraryrket har gått från att vara ett relativt självständigt yrke till att allt mer begränsas av exempelvis administrativt arbete, marknadsinspirerade styrmodeller och krav från myndigheter, skolledare och skolpolitiker. Därför föreslår vi bifall till motionens första att-sats. 0

13 utbildningspolitiskt program Att bifalla motion UP:s första att-sats Att avslå motion UP:s andra och tredje att-sats UP - Betyg I förslaget till revideringen av det utbildningspolitiska programmet kan man märka hur förbundet har ändrat synen på betyg. I förra utbildningspolitiska programmet står det att betygen är ett av de största problemen i skolan idag och att Ung vänster kämpar för en skola fri från betyg. I revideringen för i år står det att Betyg och andra bedömningsinstrument i skolan ska inte fungera som verktyg för att sortera elever, utan framförallt vara ett verktyg för att säkerställa att skolan lever upp till sitt ansvar. här kan man se en ändring i inställningen, för nying i all ära men på denna punkt tycker vi att man ska hålla kvar vid den föregående ställningstagandet. Dessutom är det konstigt att använda betyg som tillväga gångsätt när det kommer till att värdera om skolan tar sitt ansvar. Betyg har alltid och utgör även idag själva grunden till sorteringen av elever i dagens skola. Att få ett betyg utgör alltid en bedömning av själva eleven och kan inte översättas till att endast vara något slags kollektivt bedömningsätt till hur själva skolan som helhet är. I vårt förslag har vi delvis tagit från det gamla utbildnings-politiska programmet men även ändrat lite själva. Vi vill även ändra ordet dagens betygsystem till betygsystem då vi tycker att alla betygsystem som varit och de som kan tänkas komma är skadliga och dåliga. Det låter också bättre att ha ett ord som syftar på alla betygsystem när man senare i texten skriver vi är motståndare till graderande betyg i alla former. Vi yrkar Att på sida rad byta ut meningen som börjar med Betyg och andra och slutar med...lever upp till sitt ansvar. Till följande: Betyg utgår från att kunskap objektivt går att mäta, och att någons betyg kan sammanfatta vad personen har lärt sig. Detta är helt felaktigt, då betygen i dagens skola inte bara är generellt orättvisa, utan även direkt speglar elevens klasstillhörighet. Ung vänster kämpar för en skola fri från betyg. Att på sid rad 0 byta ut ordet Dagens betygsystem till betygsystem Att på sid rad 0 stryka meningen som börjar med även om kunskap... och slutar med...överföra i ett betyg. Att på sida rad stryka ordet dessutom Ellinor Skoglund, Meja Cohen Tillberg, Hanna Franzén, Nicholas O Neill, Ung Vänster Lund Förbundsstyrelsens svar på motion UP Det är riktigt att det reviderade förslaget till utbildningspolitiskt program innehåller en förändrad syn på betyg. Vi håller helt enkelt inte med om att betyg skulle vara ett av de största problemen i skolan idag. Vi menar till exempel att segregeringen, marknadsanpassningen, de sjunkande skolresultaten och privata skolföretags vinstjakt är betydligt större problem. Vi ser också ett värde i att man ska kunna få betygen godkänt och icke-godkänt för att säkerställa att skolan också ger alla elever den kunskap man har rätt att få. Den viktiga striden om betygen idag står inte mellan att helt avskaffa dem eller att ha kvar betygen som de var då vi antog det förra utbildningspolitiska programmet 0. Sedan dess har den tidigare borgerliga regeringen förändrat betygssystemet och betyg

14 utbildningspolitiskt program fås idag från årskurs sex istället för åtta. Flera av de borgerliga partierna driver dessutom frågan om att betyg ska kunna ges ännu tidigare, från årskurs fyra. Vi delar inte perspektivet att tidigare betyg är ett medel för att höja resultaten i skolan. Däremot måste vi förhålla oss till att den politiska debatten om betygen har förändrats och utifrån det rådande läget hitta angreppssätt som fungerar. I förslaget till utbildningspolitiskt program behåller vi en kritisk inställning till betyg, ett motstånd mot graderade betyg och ett konsekvent nej till betyg i tidigare åldrar. Förbundsstyrelsen anser också att det finns problem med de skrivningar som motionärerna föreslår. Mycket kunskap går att mäta på ett objektivt sätt. Det gäller till exempel i matematik, naturvetenskapliga ämnen och i språk. Även om klass och studiebakgrund spelar stor roll för vilka betyg man får, menar vi att det är felaktigt att skriva att klasstillhörighet direkt avspeglas i betygen. Att avslå motion UP:s samtliga att-satser UP - Inkluderande av formativ bedömning i lärande Formativ bedömning är raka motsatsen till den borgliga betygssystemet (summativ bedömning). Det går ut på bedömning av individens lärande genom förslag till förbättringar, i stället för ett betyg. Genom att ge lärare mer utrymme för detta arbetsätt kan en elev bli delaktig i sitt eget lärande. Att på sida rad att lägga till följande att läraren får mer arbetsutrymme för att individualisera elevernas lärande genom att ge formativ bedömning, och genom melllan tillgodoses genom och löpande och kontinuerliga. Så att det läsas...tillgodoses genom att läraren får mer arbetsutrymme för att individualisera elevernas lärande genom att ge formativ bedömning och genom löpande och kontinuerliga... Phillip Woodford, Ung Vänster Trollhättan Förbundsstyrelsens svar på motion UP Förbundsstyrelsen delar motionärens positiva inställning till formativ bedömning. Vi anser att det är en viktig metod att kontinuerligt följa och understödja elevernas fortsatta inlärning. Vi tycker däremot inte att det är Ung Vänsters uppgift att i vårt utbildningspolitiska program styra hur lärare ska arbeta gentemot eleverna. Vi menar att det i viss mån står i motsättning till de skrivningar om läraryrkets självständighet som skrivs in i programmet i enlighet med förbundsstyrelsens svar på motion UP. Att avslå motion UP UP - Läxor Elever lägger redan näst intill hela sin dag på skolan om man dessutom har 000 läxor när man kommer hem blir skolan till ett heltidsarbete. Det är oerhört viktigt att ungdomar har fritid där man kan ägna sig åt sina intressen och syssla med saker som man själv bestämmer. Det är också viktigt att det finns tid som ungdomar kan lägga på

15 utbildningspolitiskt program att organisera sig, i tex ungvänster. Idag representerar oftast skolan ett synsätt på utbildning och utbildningsmaterial som spelar den borgerlig hegemonin i händerna. Om ungdomar inte har tid att på sin fritid ta del av samhällskritik och information skapas en passiv generation som går på överklassens lögner. Dessutom så är läxor idag en sådan fruktansvärt orättvis faktor till huruvida du klarar dig i skolan eller inte. Idag förskjuts ansvaret om lärandet till stor del över på föräldrarna som tvingas agera lärare i hemmet, detta är ödeläggande för elever vars föräldrar inte innehar studievana, tid eller ork. Läxor skapar dessutom enorm press och stress och kan vara en faktor till när elever mår dåligt. skolan måste kunna garantera elever den kunskap de behöver under den avsatta skoltiden. Vi yrkar Att på sid rad stryka hela det första stycket som börjar med skolan ska kompensera för och slutar med...dessa i skolan och få stöd av lärare och byta ut detta med stycket: Skolan ska vara kompensatorisk så att skillnader i elevernas bakgrund motverkas och inte har någon betydelse för utbildningen, därför ska skolarbetet göras på skoltid med stöd och hjälp av lärare. Läxor förutsätter att elever har möjlighet att få hjälp med dem i hemmet, det är tydligt hur detta missgynnar elever utan studievana föräldrar. Hur väl man klarar dig i skolan ska ej bero på om eleven har föräldrar som har kunskap och tid nog åt att hjälpa sina barn med läxor. Fritid är även viktigt och utvecklade för elever, ungdomar ska ha tid åt att skapa sig kunskap utanför skolan och tid till att kunna organisera sig för samhällsförändring. Ellinor Skoglund, Meja Cohen Tillberg, Hanna Franzén, Nicholas O Neil, Ung vänster Lund Förbundsstyrelsens svar på motion UP kommer efter UP. UP - läxfri skola Vi tycker att förbundsstyrelsen har missat något självklart i det utbildningspolitiska programmet - frågan om en läxfri skola. Läxor är ett tydligt stressmoment i vardagen och begränsar möjligheterna till en kreativ och aktiv fritid. Allra hårdast drabbas barn från hem utan studievana. Det finns också formuleringar i det nuvarande programmet som vi tycker är bra och saknas. Vi vill att det lyfts fram i texten och föreslår därför några ändringar. Vi yrkar Att stycket "Läxor i skolan" döps om till "Nej till läxor" Att "i huvudsak" på sidan rad stryks Att stycket som börjar "Om hemläxor ges" på sidan rad avslutas med "för privat läxhjälp." på rad stryks och ersätts med "Det måste finnas tillräckliga ekonomiska resurser i skolan för att ge eleverna möjlighet till en likvärdig undervisning, och alla har rätt att kunna planera sin fritid, även elever. Fritid är utvecklande och viktigt för inlärning, det man gör på sin fritid skapar också kunskap och bör fångas upp i undervisningen." Solsaga Johansson, Ung Vänster Emmaboda, David Jonsson, Ung Vänster Kalmarsund

16 utbildningspolitiskt program Förbundsstyrelsens svar på motion UP och UP Precis som motionärerna är förbundsstyrelsen kritisk till hur hemläxor används i skolan. Många gånger används läxorna inte för att repetera sådant som man har gått igenom på lektionerna, utan blir istället en form av eget arbete då elever själva fullt ut förväntas ta ansvar för sin inlärning av nya saker. Det är tydligt att en stor mängd hemläxor står i motsättning till en kompensatorisk skola. Särskilt om det inte finns möjlighet att göra dessa i skolan med stöd av en utbildad pedagog eller som idag då man kan få skatteavdrag för privat läxhjälp. Förbundsstyrelsen håller med om att den risken finns och det är ännu en anledning till varför vi har en skeptisk inställning till hemläxor. Samtidigt menar förbundsstyrelsen att det måste finnas utrymme för de elever och lärare som befinner sig i klassrummet att påverka hur undervisningen organiseras. Vi tror därför inte ett generellt stopp för hemläxor. Däremot vill vara tydliga med att skolor som ger läxor också ska tillhandhålla läxhjälp i skolan. I motionerna tas också upp hur läxor kan öka stressen och pressen i skolan. Att avslå motion UP Att avslå motion UP:s samtliga att-satser UP - Håll samman texterna om tillgänglighet Stycket behandlar i nuläget två olika saker och texten som inte rör rubriken hör kort och gott bättre ihop med det existerade stycket om tillgänglighet. Den andra att-satsen är frikopplad från den första och handlar mera om min personliga syn och erfarenhet av specialklasser samt specialklasser kontra vanliga skolan. Att på sida, rad efter till detta lägga till och de som har behov av särskilt stöd och undervisning som ej ges i vanliga klasser riskerar att hamna i klasser med elever som har helt olika hjälpbehov. Att texterna från sida, rad till sida, rad flyttas till sida, rad. Samuel Scherman, Ung Vänster Norrort Förbundsstyrelsens svar på motion UP Förbundsstyrelsen håller med om att det blir bättre med motionärens förändringar. Att bifalla motion UP:s samtliga att-satser UP - Bättre koll på undervisningen för nyanlända Att lära sig svenska som utan att ha det som modersmål handlar om mer än bara modersmålsundervisning. Därför tycker vi att det passar bättre för texten - som ändå i sin nuvarande form tar upp fler delar än modersmålsundervisning (t.ex extra matematik) att kalla stycket Svenska för andraspråk som blir mer samlande. En stor anledning till att skriva motionen är behovet av att vi som förbund i debatten om integration måste kunna peka ut precis vilka orsakerna till att undervisningen inte fungerar, för att kunna vinna mot rasisterna. Vi ser också en viktig antirasistisk poäng i

17 utbildningspolitiskt program att vi som förbund inte blandar ihop begreppen utan visar tydligt att vi vet vad vi pratar om. Vi tycker inte att texten i förbundsstyrelsens förslag är tillräckligt bra, då den nämner studiehandledning i form av extra stödundervisning i matematik vilket under en period kan underlätta - detta trots att rätten till studiehandledning på modersmålet är absolut i lagens mening. Alltså är förbundsstyrelsens skrivning alltför svag. Genom diskussioner med lärare i Svenska som andraspråk och egna erfarenheter av att inte ha svenska som modersmål har vi kommit fram till följande ändringsförslag. Vi yrkar Att rubriken på s. rad ändras till Svenska som andraspråk Att på s. rad, innan Rätten till modersmålsundervisning lägga till texten: Stressen och pressen i skolan på nyanlända elever är enorm. De har mycket kortare tid på sig att klara målen i skolan jämfört med elever som är födda i Sverige. Det är därför mycket viktigt att deras undervisning prioriteras. Majoriteten av forskningen visar att kombinationen modersmålsundervisning, studiehandledning på modersmålet och en bra svenskundervisning i ett socialt sammanhang är det optimala för en effektiv språkinlärning. Tyvärr ser det mycket sällan ut så på skolorna. Rätten till studiehandledning efterlevs sällan, skrivningen i skollagen om rätten till modersmålsundervisning är alldeles för svag och bristen på kompetens, resurser och samordning är akut. Att på sida rad, innan Rätten till modersmålsundervisning lägga till orden: Även själva, så att texten då lyder Även själva rätten till modersmålsundervisning... Alice Book, Ung Vänster Alingsås, Fil Woodford, Ung Vänster Trollhättan, Alice Holmstedt-Pell, Joel Carlberg Torsell, Ung Vänster Borås, Josefin Karlsson, Simon Vurpalainen, Ung Vänster Ale Förbundsstyrelsens svar på motion UP Förbundsstyrelsen tycker att motionärerna gör många viktiga poänger i sin text som idag saknas i programmet och att den därför borde bifallas. Att bifalla UP:s samtliga att-satser UP - Feminism behövs också här! Tjejer med funktionsnedsättning osynliggörs i samhället och den problematik och förtryck de möter uppmärksammas idag inte alls. Till exempel är diagnosen ADHD, till gånger vanligare hos killar, hela % som får rätt till socialbidrag senare i livet är killar endast eftersom de är den överlägsna majoriteten som diagnostiseras, det är liknande när det kommer till andra neurotiska funktionsnedsättningar. Näst intill all forskning är gjord på killar och kriterierna är satta efter deras beteende. Tjejer visar dock till större del ett helt annat beteende då de drabbas av könsnormer på ett helt annat sätt och gör till exempel oftast allt för att kompensera upp sin problematik. Föräldrar upplever samma problem med sina barn oavsett kön men det är i skolan kunskapen brister och dessa tjejer inte hjälps. När väl dessa tjejer uppmärksammas är det ofta så att de antingen fel diagnostiseras eller inte tas på allvar. Idag finns det många tjejer runt om i landet som inte får den hjälp och det stöd de har rätt till endast eftersom de inte upptäcks i skolan.

18 utbildningspolitiskt program Vår feminism ska genomsyra allt och finnas överallt. Därför ser jag det endast som viktigt och oerhört progressivt att lägga till ett stycke som uppmärksammar dessa tjejers problem i ett stycke som handlar om elever med just funktionsnedsättning. Att på sid rad efter meningen som slutar med...specialutbildad personal lägga till meningen: Idag finns det stora brister i hur skolan hanterar tjejer med funktionsnedsättning. Till exempel att inte ens problem inte tas på allvar eller att de inte ens uppmärksammas. Vi ser att vår feminism behöver finnas även här och vi vill ha en skola där alla barn ges det stöd och den hjälp man har rätt till Ellinor Skoglund, Ung Vänster Lund Förbundsstyrelsens svar på motion UP Förbundsstyrelsen är också medveten om den problematik man möter som ung tjej med funktionsnedsättning i dagens skola. Däremot tycker vi inte att motionärens text för med alla aspekter och missar viktiga lösningar. Vi behöver ställa krav på mer resurser och mer kunskaper runt denna problematik vilket saknas i motionärens text. De är också i stor grad feministiska krav. Vi håller med om att mycket av den forskning som idag görs är skev och inte representerar en större del av befolkning, dock är det texter som inte riktigt passar i ett utbildningspolitiskt program. Att avslå motion UP UP - Även vägen till skolan kan vara en klassfråga Det är värt att betona rätten till en avgiftsfri transport då avståndet till skolan är längre än av vad som är möjligt med cykel eller gång. Skolskjuts regleras i skollagen och ska vara avgiftsfri, men lagen innehåller kryphål. I frågan om avgiftsfria färdbevis är detta redan i dagsläget vanligt, men inte tillräckligt vanligt. Kryphål och krångliga regler även i detta fall. Att på sida, rad lägga till ny mening med lydelsen I de fall eleverna har en längre sträcka till skolan ska de erbjudas avgiftsfri skolskjuts eller avgiftsfria färdbevis för kollektivtrafiken. Det senare att fasas ut på längre sikt till förmån för allmän nolltaxa. Samuel Scherman, Ung Vänster Norrort Förbundsstyrelsens svar på motion UP Förbundsstyrelsen anser inte att frågan är så enkel som motionären ger sken av. Skollagen ger idag rätt till skolskjuts om avståndet är tillräckligt långt till den skola som man annars skulle bli placerad i, vanligen den skola man bor närmast. Skollagen ger inte rätt till skolskjuts till en annan skola som man kanske har valt själv. Förbundsstyrelsen menar att detta är en rimlig princip. Vi eftersträvar att det fria skolvalet ska ersättas av en närhetsprincip, men så länge detta existerar tycker vi det är rimligt att kommunen inte i praktiken betalar föräldrar för att välja en annan skola än den man bor närmast.

19 utbildningspolitiskt program Att motion UP avslås UP - Nätmobbning All mobbning sker inte på plats i skolan utan också utanför, till stor del på internet. Upprepade kränkningar som sprids via nätet brukar kallas nätmobbning. Det är vanligt att den sortens mobbning finns i den utsattes närmiljö, t.ex. i skolan vilket kan göra att elever känner sig otrygga. Vi yrkar Att i slutet av stycket Mobbning på s. lägga till följande text: Skolpersonal har även ansvar att motverka kränkningar som sker utanför skolan men påverkar elevers skolgång. Detta kan t.ex. handla om påhopp på nätet mellan elever. Det som händer på fritiden följer ofta med in i skolans miljö och tvärt om därför är det av stor vikt att skolor tar in nätmobbning i sina handlingsplaner. Iesha Daly, Mattias Fucik, Rafael Czeszejko, Ung Vänster Söder om Söder, Matilda Bergström, Ung Vänster Gotland, Madeleine Sellgren, Ung Vänster Botkyrka, Dina Viksten Abrahamson, Ung Vänster Vita Bergen, Hanna Hedqvist, Ung Vänster Hammarby-Skarpnäck, Tristan Ojanne, Ung Vänster Södertälje Förbundsstyrelsens svar på motion UP Förbundsstyrelsen håller med om att skolan behöver ta ansvar också för mobbing som inte sker under skoltid, då det får påverkan på den utsattes mående och sannolikt också på dennes situation i skolan. Tillägget som motionärerna förslår är bra och tillför ett sådant perspektiv. Att bifalla motion UP UP - Enhetligt I principprogrammet (sid, rad ) står det HBT-personer, i förslaget till Utbildningspolitiskt program (sid 0, första stycket) står det upprepade gånger HBTQ-personer. Tydligen kom förra kongressen fram till att q:et inte skulle vara med(?). Så jag tänkte föreslå ett tillägg av ett plustecken istället. Det kan inkludera både personer som identifierar sig som queer och andra som sällan får en egen bokstav så som asexuella, intersexuella och pansexuella. Att på sida 0 rad lägga till plustecken till HBTQ Alex Alarud, Tilde Höst, Bella Wessman, Ung Vänster Malmö, Terry Olsson, Ung Vänster Helsingborg, Adam Kedert, Ung Vänster Fagersta-Norberg Förbundsstyrelsens svar på motion UP Vi håller med motionären om att det är bra att använda begrepp som är inkluderande. Däremot så är vi inte överens om den föreslagna ändringen. Att lyfta fram olika identifikationer i begreppet HBTQ har varit ett sätt att synliggöra grupper som annars inte får synas och höras. Att lägga till ett plustecken kan därför lika gärna betraktas

20 utbildningspolitiskt program som exkluderande eftersom man buntar ihop en rad olika människor en övrigt kategori som får utgöra ett bihang till HBTQ. Det finns helt enkelt ingen entydig hållning om huruvida ett plustecken tillför snarare än osynliggör. HBTQ-begreppet är måhända inte ultimat, men är välkänt och idag det begrepp som används även för att inkludera så väl pollysexuella, icke-binära och genderfluids som många andra. Att avslå motionen UP - Olika kamper - olika strategier! För att utforma en strategi, bör vi inte blanda ihop olika kamper och förtryck. Varje kamp har sina politiska subjekt och HBTQ-frågor är inte alltid samma sak som frågor om sexuellt likaberättigande då sexuellt likaberättigande endast berör Homo- och Bipersoner. Kampen för dessa olika gruppers rättigheter ser inte likadan ut, och det är viktigt att vi inte får det att se ut som så genom att i rubriken skriva HBTQ och sen i brödtexten blanda ihop begreppen helt. Att på sida 0 rad efter heteronormativa lägga till med snäva könsroller. Att på sida 0 rad - byta ut meningen som börjar Skolor måste aktivt. till Skolor måste aktivt arbeta för att skapa en trygg miljö för HBTQ-personer där alla känner sig inkluderade. Att på sida 0 rad efter sexuellt likaberättigande lägga till, transpersoners rättigheter och andra HBTQ-frågor Att på sida 0 rad 0 byta ut HBTQ-frågor mot ämnet. Ellen Greider, Söder om Söder, Saga Åkerman, Vita Bergen Förbundsstyrelsens svar på motion UP Motionärerna har rätt i att man kan göra några tydligare skrivningar. Dock menar vi att en binär könsuppdelning med snäva könsroller är en bärande del av heteronormativiteten och vill därför avslå motionärernas första att-sats. Vi menar också att HBTQ-frågor måste ses som ett spektrum av olika ämnen och vill därför avslå motionärernas sista att-sats. Se även förbundsstyrelsens svar på UP. Att avslå motion UP, att-sats och Att bifalla motion UP, att-sats och UP - Skymundan inom HBTQ I utbildningspolitiska programmet, sid 0, sista meningen i första stycket (rad 0-), står det att lesbiska relationer hamnar i skymundan när man pratar HBTQ. Vi håller men om man lesbiska kan hamnar i skymundan jämfört med homosexuella cis-män, men HBTQ står för väldigt mycket mer än H:et och i princip allting annat är i mer skymundan än lesbiska. Folk vet i alla fall vad ordet lesbisk innebär, hur många vet vad som inkluderas inom transparaplyet; skillnaden mellan transsexuella, transvestiter och icke-binära? Hur många vet ens vad asexuella är? Hur många tror fortfarande att bisexuella inte finns? Vem vet vad intersexuell är? Vad vi försöker säga är att vi förstår meningens poäng men tycker den känns lite sned.