Mobilapplikation som planeringshjälpmedel för personer med psykiska funktionsnedsättningar ELIN BERNERGÅRD

Transkript

1 Mobilapplikation som planeringshjälpmedel för personer med psykiska funktionsnedsättningar ELIN BERNERGÅRD Examensarbete Stockholm, Sverige 2011

2 Mobilapplikation som planeringshjälpmedel för personer med psykiska funktionsnedsättningar ELIN BERNERGÅRD Examensarbete i människa-datorinteraktion om 30 högskolepoäng vid Programmet för datateknik Kungliga Tekniska Högskolan år 2011 Handledare på CSC var Anders Green Examinator var Lars Kjelldahl TRITA-CSC-E 2011:058 ISRN-KTH/CSC/E--11/058--SE ISSN Kungliga tekniska högskolan Skolan för datavetenskap och kommunikation KTH CSC Stockholm URL:

3 Mobilapplikation som planeringshjälpmedel för personer med psykiska funktionsnedsättningar Sammanfattning Målet med studien var att ta fram en prototyp för en iphone applikation som fungerar som planeringshjälpmedel för personer med psykiska funktionsnedsättningar. Den första prototypen baserades på information från intervjuer med tre arbetsterapeuter. Därefter utvärderades prototypen genom att göra användartest med fem deltagare som alla hade diagnosen adhd och/eller aspergers syndrom. Slutresultatet var en prototyp bestående av sju olika applikationer: kalender, att-göra-lista, rutiner, matplanering, recept, inköpslista och tidshjälpmedel. Resultaten från användarutvärderingarna var övervägande positiva och samtliga deltagare trodde att prototypen var något de skulle vilja använda och som skulle hjälpa dem kompensera för sina kognitiva svårigheter. Mobile application as a planning aid for people with psychiatric disabilities Abstract The purpose of this study was to create a prototype for an iphone application that works as a planning aid for people with psychiatric disabilities. The first prototype was created based on information from interviews with three occupational therapists. The prototype was then evaluated by performing user evaluations with five participants that were all diagnosed with adhd and/or aspergers disorder. The final result was a prototype that consists of seven applications: calendar, to-do list, routines, meal-planner, recepies, shopping list and time-aid. The results from the user evaluations were mostly positive and the participants all thought that the prototype was something they would want to use and that would help them compensate for their cognitive difficulties.

4 Förord Detta är ett examensarbete vid CSC, KTH inom området människa-datorinteraktion. Arbetet utfördes under tidsperioden november mars Jag vill tacka mina handledare på Hjälpmedelsinstitutet Elisabeth Lagerkrans och Raymond Dahlberg för ert engagemang och stöd. Jag vill även tacka min handledare på KTH, Anders Green. Extra stort tack till deltagarna i användarutvärderingarna för att ni tog er tid att delta och kom med mycket värdefulla synpunkter och idéer.

5 Innehållsförteckning 1 Inledning Bakgrund Problemformulering och syfte Målgrupp Avgränsningar Begrepp och teoretisk ansats Psykiska funktionsnedsättningar Kognition Hjälpmedel Kognitiva hjälpmedel Iphone Viktiga designprinciper för kognitiva hjälpmedel Metodbakgrund Empirisk-holistisk kunskapsansats Innehållsanalys Personas och mål Scenarios Dynamiska digitala prototyper Halvstrukturerad intervju Kooperativ utvärdering Förstudie Data Analys och databearbetning Problemområden Komma ihåg saker Organisation och planering Förstå verbala instruktioner Start och stopp Prioritera... 13

6 4.3.6 Hålla ordning Tidsuppfattning Dygnsrytm Användbara funktioner för ett planeringshjälpmedel Personas, mål och scenarios Diskussion av förstudien Prototyp av mobilapplikation som planeringshjälpmedel Apparatur och material Prototypframtagning Beskrivning av prototypen Diskussion av prototypen Användarutvärderingar Undersökningsdeltagare Apparatur Praktiskt genomförande Analys och databearbetning Resultat av användarutvärderingarna Resultatdiskussion Metoddiskussion Slutsatser Referenser Offentligt tryck Internetkällor Bilaga 1- Plan för utvärderingen Bilaga 2 Sammanställning för personas... 43

7 1 Inledning 1.1 Bakgrund Det är en självklarhet att personer med fysiska funktionsnedsättningar som t.ex. gångsvårigheter ska ha rätt till hjälpmedel i form av t.ex. en rollator eller rullstol. Däremot har det hittills inte varit lika självklart att en person med en psykisk funktionsnedsättning som har svårt att exempelvis planera och organisera sin vardag ska erbjudas kognitiva hjälpmedel trots att sådana finns och kan ha stor betydelse för dessa personers möjlighet till delaktighet i samhället. För att tillgången till hjälpmedel för personer med psykiska funktionsnedsättningar ska bli lika självklar som för andra grupper av personer med funktionsnedsättningar behövs mer kunskap om hjälpmedel för målgruppen (Hjälpmedelsinstitutet, 2011). En psykisk funktionsnedsättning innebär att de kognitiva funktionerna, dvs hjärnans förmåga att ta emot och bearbeta information, är nedsatta vilket gör att hjärnan har svårt att samordna intryck och signaler. Vår förmåga att uppfatta omgivningen och att tänka, känna och lära styrs av de kognitiva funktionerna. En nedsatt kognitiv förmåga gör det ofta svårt att klara av vardagliga saker som att ta hand om sig själv, umgås med andra, arbeta, delta i regelbundna aktiviteter osv. och personer med psykiska funktionsnedsättningar kan behöva stöd för att klara av sitt boende och sin vardag. Detta stöd kan ges på olika sätt, bland annat med hjälp av metoder, strategier och produkter. Möjligheterna att ta fram nya typer av hjälpmedel har ökat i och med den snabba utveckling som skett inom informationsteknologiområdet de senaste åren (Hjälpmedelsinstitutet, 2011). År 2009 uppmärksammade regeringen behovet av mer kunskap om hjälpmedel för personer med psykiska funktionsnedsättningar. Kunskapen om hur teknik och produkter kan användas för att underlätta vardagen för personer med kognitiva funktionshinder har ökat. Till exempel fungerar IT-baserade hjälpmedel väl för att hjälpa personer med psykiska sjukdomar eller funktionsnedsättningar att förstå eller göra sig förstådda, att få kontakt med andra människor eller olika samhällsorgan och att kunna planera och strukturera sin vardag för att kunna fungera mer självständigt. Det finns stor potential i att utveckla hjälpmedel inom detta område. I dagsläget är det dessutom ett begränsat antal personer som får del av de hjälpmedel som finns, då kunskapen om dessa är låg bland både brukare och människor i deras närhet, till exempel anhöriga och personal. (Regeringskansliet, 2009). Regeringskansliet gav därför Hjälpmedelsinstitutet i uppdrag att informera om och utveckla hjälpmedel för personer med psykiska funktionsnedsättningar. Hjälpmedelsinsitutet är ett nationellt kunskapscentrum inom området hjälpmedel och tillgänglighet för personer med funktionsnedsättning. Hjälpmedelsinstitutet arbetar för full delaktighet och jämlikhet genom att 1

8 medverka till bra och säkra hjälpmedel, en effektiv hjälpmedelsverksamhet och ett tillgängligt samhälle. (Hjälpmedelsinstitutet, 2011). Detta gav upphov till projektet Hjälpmedel i fokus där Hjälpmedelsinstitutet arbetar tillsammans med kommuner och landsting för att förbättra hjälpmedel för personer med psykiska funktionsnedsättningar (Hjälpmedel i fokus, 2009). En del av detta regeringsuppdrag är att undersöka om smartphones kan användas som hjälpmedel som ett komplement eller en ersättning för de handdatorer som används idag. Tidigare studier som berör handdatorer är bland annat projektet Enkla bärbara datorer för personer med utvecklingsstörning. Projektets syfte var att utveckla ett enkelt bärbart datorstöd för personer med utvecklingsstörning som kunde öka deras självständighet och delaktighet i samhället. Den handdator som användes i projektet var Handi Socket. Studien visade att testpersonerna upplevde en ökad självständighet genom användandet av handdatorer. Framförallt upplevde de att de fick en större förståelse för tid (Gatu, 2004). Anna-Karin Bergius (2005) utvecklade det kognitiva hjälpmedlet Memo Comai i samarbete med brukare med olika typer av kognitiva funktionsnedsättningar. Projektdeltagarna var mycket positiva till det hjälpmedel som utvecklades och upplevde att det hade hjälp dem mycket. Projektet KogniTek testade olika hjälpmedel för personer med psykiska funktionsnedsättningar. Deltagarna i projektet tyckte att de genom att delta i projektet hade fått ordning på vardagen och kände sig mer delaktiga i samhället. De kände att de kunde leva mer självständiga liv med hjälp av de hjälpmedel de fått genom projektet (Lindstedt, 2008). Pernilla Hallberg (2009) undersökte på vilket sätt en vanlig mobiltelefon kan fungera som hjälpmedel för personer med ADHD. Studien visar att vanliga mobiltelefoner har en stor potential som hjälpmedel för personer med ADHD. En studie som genomförts under 2009 som en del av projektet Hjälpmedel i fokus visade att kognitiva hjälpmedel gav brukaren ökad trygghet och självständighet. Detta bidrog till att chansen att behålla ett jobb ökade och gav därmed ekonomiska vinster (Dahlberg, 2010). Dessa studier visar att kognitiva hjälpmedel har en stor potential att hjälpa personer med psykiska funktionsnedsättningar. Detta bekräftas även i det citerade uttalandet från regeringskansliet. Det finns fortfarande ett stort behov av mer kunskap inom området och därför är det viktigt att genomföra fler studier som bidrar till en ökad kunskap kring hur kognitiva hjälpmedel bör utformas och leder till att nya hjälpmedel utvecklas. Det finns redan väldigt många olika applikationer till iphone som går att köpa till relativt låg kostnad. Många av dessa har potential att fungera som hjälpmedel. Något som Berglund & Palaszewska (2010) visade i sin studie där de testade ett antal applikationer från applikationsbiblioteken App Store, Ovi Store och Android market. Bland de applikationer som testades fanns bland annat applikationer för att komma ihåg att ta sin medicin, inspelningsverktyg, påminnelseverktyg och spel. Deras studie visade också att många av de applikationer som finns på marknaden idag inte uppfyllde de användbarhetskrav som användes, som var hämtade från Användbarhetsboken (Sundström, 2005) och Don t make me think (Krug, 2000), samt att det kan vara svårt för brukare att hitta rätt applikation bland de tusentals applikationer som finns att välja mellan. Det finns därmed en stor fördel med speciellt anpassade applikationer som dels kan kopplas ihop via ett webbgränssnitt och som är utvecklade i samarbete med brukare och därmed har större chans att uppfylla de 2

9 användbarhetskrav som dessa brukare har. Det ger även större möjlighet för brukarna att få hjälp av en arbetsterapeut att lära sig hur applikationerna fungerar än om varje brukare ska välja sina egna applikationer bland alla som finns tillgängliga. Arbetsterapeuterna har då möjlighet att lära sig hur dessa applikationer fungerar och få utbildning i hur de kan hjälpa brukarna att lära sig använda applikationerna. 1.2 Problemformulering och syfte Syftet med arbetet var att ta reda på hur ett planeringshjälpmedel bör designas för att vara användbart för personer med psykiska funktionsnedsättningar. Målet var att utveckla en prototyp för ett planeringshjälpmedel som ska användas av personer med psykiska funktionsnedsättningar. Hjälpmedlet skulle vara en applikation till mobiltelefonen iphone och är tänkt att hjälpa personer med psykiska funktionsnedsättningar att planera och strukturera sin vardag. 1.3 Målgrupp Målgruppen för arbetet är personer med psykiska funktionsnedsättningar, främst personer med neuropsykiatriska funktionsnedsättningar, till de neuropsykiatriska funktionsnedsättningarna räknas ADHD, Aspergers syndrom, Tourettes syndrom, tvångssyndrom (OCD), språkstörningar och dyslexi (Attention, 2011). 1.4 Avgränsningar I arbetet ingår att utreda vilka svårigheter personer med psykiska funktionsnedsättningar upplever i vardagen och hur ett planeringshjälpmedel kan hjälpa dem med dessa problem. Det ingår inte att undersöka de svårigheter som ett planeringshjälpmedel inte kan kompensera för och inte heller att undersöka andra typer av hjälpmedel som inte involverar planering och organisation. 2 Begrepp och teoretisk ansats 2.1 Psykiska funktionsnedsättningar En person har en psykiskt funktionsnedsättning om han eller hon har väsentliga svårigheter att utföra aktiviteter på viktiga livsområden och begränsningarna har funnits eller kan antas komma att bestå under en längre tid. Dessa svårigheter ska vara en konsekvens av psykisk störning (SOU 2006:5). 3

10 Definitionen är inte begränsad till vissa åldersgrupper men i praktiken används den bara för vuxna personer över 16 år eftersom de aktuella livsområdena är sådana som associeras till vuxenlivet. Med viktiga livsområden menas de som handlar om en persons basala liv i samhället: boende, studier, arbete, sysselsättning, social gemenskap/relationer, fritid. En svårighet är väsentlig om den drabbar individens delaktighet på ett livsområde som är betydelsefullt för honom/henne även om den utifrån sett kan tyckas vara lindrig. I övrigt är svårigheter väsentliga om de gör det omöjligt att leva ett självständigt liv ute i samhället. För att aktivitetsbegränsningen ska anses vara varaktig ska det ha funnits en tydlig begränsning i minst ett år eller en prognos som bedömer att en sådan begränsning kommer att finnas under minst ett år. Vissa psykiska sjukdomar har ett återkommande periodvis förlopp. Även personer med sådana sjukdomstillstånd kan räknas till gruppen psykiskt funktionsnedsatta om konsekvenserna av sjukdomen är långvariga (SOU 2006:5). Bedömningen att en person har en psykisk funktionsnedsättning utgår från den nuvarande situationen. Detta innebär inte att man nödvändigtvis kommer vara psykiskt funktionsnedsatt resten av livet bara för att man bedömts vara det vid ett tillfälle. Insatser som ges bör alltid inriktas mot att minska konsekvenserna av sjukdomen. Insatser kan göra att en person klarar betydelsefulla aktiviteter och inte upplever någon inskränkning i delaktighet. Personer som fungerar bra med stödinsatser räknas fortfarande som psykiskt funktionsnedsatta om det kan antas att de skulle få väsentliga svårigheter om stödet drogs tillbaka eller livssituationen förändrades. Dessa personer sägs då ha en kompenserad psykiskt funktionsnedsättning. Det finns även personer som med tiden kan komma att fungera utan allvarligare svårigheter även utan särskilt stöd. En sådan individ har då inte längre en psykisk funktionsnedsättning (SOU 2006:5). Alla tillstånd som diagnostiserats (eller som kunde ha diagnostiserats) som psykiska sjukdomar eller störningar kan orsaka en psykisk funktionsnedsättning. Psykisk störning är ett samlingsbegrepp för alla tillstånd som diagnostiseras som psykiatriska. De vanligaste orsakerna till psykiska funktionsnedsättningar är psykossjukdom, personlighetsstörning eller något allvarligare affektivt syndrom. Högfungerande personer (utan utvecklingsstörning) med ett neuropsykiatriskt tillstånd ingår också i gruppen psykiskt funktionsnedsatta (SOU 2006:5). 2.2 Kognition Kognition kan beskrivas som vår förmåga att tillägna oss och använda kunskap om oss själva och vår omvärld. Kognition är en komplex process och en förutsättning för att vi ska fungera på alla områden i livet. Vår kognitiva förmåga gör att vi förstår vad saker betyder, att vi kan kommunicera med andra, minnas saker vi lärt oss, orientera oss i tillvaron, hålla och beräkna tid, planera, organisera och strukturera. Den kognitiva förmågan gör även att vi kan lösa problem, göra beräkningar, göra flera saker samtidigt, komma på nya idéer och avsluta det vi påbörjat. Kognitiva funktionsnedsättningar är vanliga vid många psykiska funktionsnedsättningar. Kognitiva funktionsnedsättningar förekommer i form av: 1. Störningar i exekutiva funktioner Exekutiva funktioner är ett samlingsnamn för flera olika funktioner som fungerar som samordnare av information och ligger bakom målinriktat beteende. Viktiga exekutiva funktioner är: 4

11 förmåga att ta initiativ tidsuppfattning. Förstå orsak/verkan planerings och organisationsförmåga förmåga att skapa struktur i vardagen förmåga att motivera sig själv förmåga att skjuta upp tillfredsställelse förmåga till automatiskt agerande förmåga att fokusera uppmärksamheten förmåga att hålla kvar uppmärksamheten, med eller utan distraktioner kunna fördela uppmärksamheten kunna värdera sina egna prestationer (Lundin & Ohlsson, 2002) 2. Störningar i central coherens Störningar i central coherens innebär svårigheter med att hålla ihop och foga samman detaljer. Det ger även svårigheter med att tolka känslomässiga och sociala sammanhang. Oförmågan att tolka kroppsspråk och ansiktsuttryck leder till ständiga missförstånd som gör det mycket svårt att upprätthålla sociala kontakter. Personer med dessa svårigheter har svårare att uppfatta en avvisande hållning och kan tolka in positiva reaktioner som inte finns (Lundin & Ohlsson, 2002). 3. Störningar i abstrakt tänkande Svårigheter i abstrakt tänkande innebär att det blir svårt att förstå övergripande begrepp. Det kan göra att en person har svårt att se helheten i olika företeelser och har lätt att fastna i detaljer. Personen kan också ha problem pga. att han eller hon tolkar uttryck bokstavligt, t ex försöka ha lite is i magen. Ord som kanske, senare, lagom, en stund kan vara svåra att förstå. Det kan också vara svårt att skapa sig inre bilder av saker personen inte upplevt. Det gör att det blir svårt att tänka sig in i nya situationer och kan göra att personen inte vågar prova på nya saker (Lundin & Ohlsson, 2002). 4. Störningar i kroppsuppfattning och stresstålighet Personer med psykiska funktionsnedsättningar är generellt sett mer stresskänsliga än andra. Symtomen av stress kommer tidigare och får större konsekvenser. Stress förvärrar dessutom de kognitiva störningarna. Personer med psykiska funktionsnedsättningar kan ha svårt att habituera, vilket innebär att man efter en stressperiod har svårt att gå tillbaka till viloläge. Det tar lång tid att gå ner i varv och därför går dessa personer ständigt på högvarv. Kroppen befinner sig i nästan konstant alarm-, flykt-, eller kampberedskap och detta gör att kroppen förbrukar onormalt mycket energi vilket sliter hårt på både kroppen och psyket. Det förekommer även en försämrad återkoppling från kroppen hos många personer med psykiska funktionsnedsättningar. 5

12 Det innebär att det är svårt att tyda sin kropps signaler och skilja ut rätt känslor. Ibland saknas även förmåga att ge rätt uttryck för känslorna (Lundin & Ohlsson, 2002). Personer med psykiska funktionsnedsättningar kan ha perceptionsstörningar i form av överkänslighet för vissa sinnesintryck. Det handlar inte om hallucinationer utan om att vanliga ljud, synintryck eller beröringar upplevs som mycket störande eller obehagliga. De saknar förmågan att sålla bort oviktiga intryck. Personer som har perceptionsstörningar är mycket känsliga och sårbara för stress. En del personer med psykiska funktionsnedsättningar är mycket känsliga för störningar i den biologiska klockan. Det kan leda till sömnstörningar och mycket oregelbunden sömn (Lundin & Ohlsson, 2002). 5. Minnesstörningar Personer med kognitiva minnesstörningar har problem med närminnet, att ta fram lagrade minnen, att koncentrera uppmärksamheten samt bristande förmåga till informationsbearbetning. Svårigheter med att fokusera uppmärksamheten gör att det tar tid att lära sig nya saker (Lundin & Ohlsson, 2002). 6. Störningar i theory of mind Theory of mind är förmågan att förstå att andra tänker, känner och handlar på ett annat sätt än man själv gör. Svårigheter med theory of mind innebär att det är svårt att se saker från någon annans perspektiv. Svårigheterna kan förstärkas om personen även har svårt att tolka kroppsspråk och ansiktsuttryck i sociala samspel (Lundin & Ohlsson, 2002). Andra svårigheter De mediciner som ges till personer med psykiska funktionsnedsättningar kan ha biverkningar som ger nedsatt funktion. Dessa biverkningar kan vara sämre motorik, viktuppgång, trötthet och avtrubbade känslomässiga reaktioner. Problem med tvångshandlingar och ritualer försvårar umgänget med andra och även svåra ångesttillstånd kan medföra komplikationer i sociala situationer (Lundin & Ohlsson, 2002). Funktionsnedsättningarna som beskrivs här och de handikapp de medför varierar mycket från individ till individ. Funktionsnedsättningens omfattning varierar även vid samma diagnos och detta gör att det krävs skräddarsydda lösningar (Lundin & Ohlsson, 2002). 2.3 Hjälpmedel Det finns ingen formellt fastställd definition i lag av begreppet hjälpmedel men det finns bestämmelser som reglerar tillhandahållandet av hjälpmedelsinsatser. Landstingens och kommunernas skyldighet att tillhandahålla hjälpmedel regleras av paragraferna 3 b och 18 b i Hälso och Sjukvårdslagen (HSL). Kommunernas skyldighet enligt HSL omfattar hjälpmedel som krävs för att den enskilde själv eller med hjälp av någon annan ska kunna: tillgodose grundläggande personliga behov (att klä sig, äta, sköta sin hygien m.m.) förflytta sig kommunicera med omvärlden fungera i hemmet och i närmiljön 6

13 orientera sig sköta vardagslivets rutiner i hemmet gå i skolan delta i normala fritids- och rekreationsaktiviteter samt hjälpmedel för vård och behandling Hjälpmedlets uppgift är att: Kompensera för nedsatt eller förlorad funktion och förmåga att klara det dagliga livet Förbättra eller vidmakthålla funktion och förmåga Förebygga framtida förluster av funktioner och förmåga Varje sjukvårdshuvudman fastställer en lokal hjälpmedelspolicy och de flesta sjukvårdshuvudmän fastställer även ett mer detaljerat regelverk som anger för vilka funktionsnedsättningar som hjälpmedel kan förskrivas och vilka produktområden som omfattas. Dessa regler kan se olika ut och därför kan hjälpmedelssortimentet variera beroende på var i landet man är bosatt. Regelverken revideras också utifrån ny kunskap och nya metoder om hjälpmedels möjligheter (Blomquist & Nicolaou, 2007). Förutom de förskrivningsbara hjälpmedlen kan även vanliga konsumentprodukter som t ex mobiltelefoner fungera som hjälpmedel. Dessa får brukaren då bekosta själv. Hjälpmedelsinsitutet genomförde under projektet Fritt val. Projektet bedriver försöksverksamhet med ett friare val av hjälpmedel i ett antal landsting och därefter utvärderades och utreddes idéerna. Projektet gav goda resultat och efter projektets slut beslutade Stockholms och Kronobergs län att försöket skulle permanentas som ett komplement till den ordinarie hjälpmedelsförsörjningen. Även i Sörmland infördes fritt val från och med Flera andra landsting utreder möjligheterna att införa fritt val (Svensson, 2010) Kognitiva hjälpmedel Ett kognitivt hjälpmedel ska fungera som exempelvis ett tankestöd och stödja individen att tänka, minnas och lära sig saker. Enkla kognitiva hjälpmedel som stöder vardagsrutiner kan vara t ex veckoscheman, handdatorer och mobiltelefoner med kalenderfunktion (Lindstedt, 2008). Ett kognitivt hjälpmedel kan vara stöd i att minnas planera, förstå eller hitta. Med rätt metoder och produkter kan hjälpmedel delvis kompensera funktionsnedsättning och hjälpa brukaren att förstå och hantera sin vardag (Bergius, 2005). Syftet med ett kognitivt stöd är att hjälpa brukaren att förstå vad som händer, känna trygghet och att kunna fatta egna beslut. Detta gör förhoppningsvis brukaren mer självständig och ger möjlighet att utöva större självbestämmande och känna en större delaktighet i samhället (Lexell et al, 2008). Hjälpmedel kan stimulera utveckling och inlärning och det kan göra att hjälpmedlet så småningom inte behövs. Därför kan man säga att de är behandlande. För att detta ska uppnås 7

14 måste de användas regelbundet och för att brukarna ska vilja använda dem måste de vara anpassade efter personliga önskemål och förutsättningar (Lindstedt, 2008). Det finns många olika produkter som används som stöd för personer med psykiska funktionsnedsättningar. De kan vara enkla saker som t ex Filofax, Post-It lappar, almanacka, kylskåpsmagneter etc (Bergius, 2005). Andra hjälpmedel är Recording Keychain som är en nyckelring där det går att spela in meddelanden. Timetimer är ett tidur man ställer själv där ett färgat fält visar hur lång tid som är kvar. Timstocken fungerar som ett timglas och visar med hjälp av lampor hur lång tid som är kvar. Cadex och Timex Iron Man Datalink är klockor med möjlighet att ställa in larm och lägga in meddelanden. Memo är en talande klocka med stor och tydlig pekskärm. Dosis och Careousel är medicinpåminnare som larmar när det är dags att ta medicin. Sigvart Dygnstavla är en väggtavla som strukturerar dygnet och ger god översikt över aktiviteter. Mobiltelefon med timer, almanacka och påminnelsefunktion kan också användas som hjälpmedel. MEMOplanner är en digital kalender med påminnelsefunktion (Rydén, 2010). Hjälpmedlet Handi är en handdator som fungerar som tids- och planeringshjälpmedel. Handi ska öka brukarens självständighet och delaktighet genom att ge stöd att hantera abstrakta begrepp och skapa struktur och sammanhang. Handi utvecklades ursprungligen som ett hjälpmedel för utvecklingsstörda vuxna. Handi II är en vidareutveckling som är tänkt att användas även av personer med psykossjukdom och liknande problematik. Den innehåller något fler och mer komplexa funktioner. Den förskrivs idag som hjälpmedel till bland annat personer med ADHD. Det finns även Handifon som är en Handi II med möjlighet att ringa och skicka sms (Rydén, 2010). MemoComai är en mjukvara till vanliga mobiltelefoner tänkt att användas som hjälpmedel för personer med kognitiva funktionsnedsättningar. Programmet är utvecklat av Comai och Got-IT. Själva mobiltelefonen förväntas brukaren redan äga själv (Rydén, 2010). Det finns många fördelar med att använda en mobiltelefon som hjälpmedel. Bland annat att det är en bekant teknik, att allt finns samlat och att det är mobilt. Mobiltelefonen har de flesta med sig överallt (Bergius, 2005). Många upplever det som viktigt att ett hjälpmedel inte är utmärkande eftersom de vill undvika att känna sig avvikande. Om vanliga mobiltelefoner används som hjälpmedel är det ingen utom brukaren själv som kan veta att det är ett hjälpmedel (Grönberg & Eskel, 2005) Iphone Iphone är en smartphone, dvs en mobiltelefon som är en liten dator i fickformat. Iphone tillverkas av företaget Apple och den senaste versionen på markanden heter Iphone 4. Förutom möjligheten att ringa och skicka sms finns även många olika funktioner bland andra videosamtal, videoinspelning och redigering, kamera, webbläsare, musikspelare, spel, e-post, röststyrning, kartor och kompass. Det finns även möjlighet att ladda ner hundratusentals olika applikationer från App Store (Apple, 2011). 8

15 2.4 Viktiga designprinciper för kognitiva hjälpmedel När man designar system för personer med kognitiva funktionsnedsättningar är det viktigt att reducera den kognitiva belastningen som systemet utsätter användaren för. Personer som har problem med minne och uppmärksamhet klarar inte av någon större kognitiv belastning. Det är viktigt att tänka på att en persons funktionsnedsättning är individuell och att samma lösning sällan passar för mer än en person. Därför är anpassningsbarhet ett mycket viktigt krav på designen. Det finns olika sätt att göra ett planeringshjälpmedel anpassningsbart. Ett är att erbjuda möjligheten att anpassa gränssnittet genom att ändra färger, typsnitt osv. Ett annat är att låta användaren välja vilken information som ska presenteras (Bojsvet et al, 2009). Återkoppling är viktigt för alla användare men för personer med kognitiva funktionsnedsättningar är det ännu viktigare. Den återkoppling som ges måste vara lätt att förstå och anpassad efter kontexten. Visuell och auditiv återkoppling passar t ex inte så bra i en bullrig miljö utan då är haptisk feedback i form av vibrationer bättre. Det är viktigt att ge konsekvent feedback så att samma handling alltid ger samma typ av återkoppling (Bojsvet et al, 2009). Ett elektroniskt teknikstöd måste vara enkelt att använda annars är risken stor att det inte används. Gränssnittet ska vara tydligt med klara symboler. Helst ska det finnas så få knappar som möjligt för att minska risken att användaren väljer fel. Onödiga funktioner som inte utnyttjas bör undvikas och manualer behöver anpassas eftersom det ofta finns funktioner som inte är aktuella för brukaren (Lexell et al, 2008). Centrum för Universal Design på North Carolina State University har utvecklat sju principer för Design för alla 1. Likvärdig användning - Funktionen ska vara likvärdig för alla användare och i idealfallet ska användningen ske på samma sätt oberoende av person. 2. Flexibel användning - Det ska finnas olika sätt att använda en produkt så att den kan passa olika personers behov. 3. Enkelt och intuitivt - Produkten ska vara lätt att förstå oberoende av erfarenhet, kunskap, språkfärdigheter och koncentrationsförmåga. 4. Gör informationen perceptuellt tillgänglig - Produkten ska gå att använda på ett effektivt sätt oberoende av en persons förmåga att använda sinnesintryck. 5. Tolerans mot misstag - Det ska inte bli för stora konsekvenser av att göra fel och det ska vara möjligt att ändra sig. Produkten för förhindra misstag i så stor utsträckning som möjligt. 6. Liten fysisk ansträngning - Det ska vara bekvämt och inte krävas stor fysisk ansträngning att använda produkten. 7. Storlek och rum både för användbarheten och för att man ska kunna komma fram/navigera - Produktens form och storlek ska vara passande oberoende av personens mobilitet och förmåga att använda produkten (The Center for Universal Design, 1997) 9

16 Tre viktiga designprinciper för kognitiva hjälpmedel är alltså att hjälpmedlet är anpassningsbart och flexibelt (Bojsvet et al, 2009, The Center for Universal Design, 1997 ), enkelt att använda (Lexell et al, 2008, The Center for Universal Design, 1997) samt att det har en hög tolerans mot misstag (The Center for Universal Design, 1997). 3 Metodbakgrund 3.1 Empirisk holistisk kunskapsansats Denna studie har en empirisk-holistisk kunskapsansats vilket även ofta kallas för kvalitativ metod. Det som kännetecknar en studie med empirisk-holistisk kunskapsansats är att man inte på förhand vet vilka tänkbara slutsatser studien kan leda till. Detta gör att det krävs stor följsamhet mot insamlad data vilket gör att metoder för datainsamling och analys kan behöva ändras under studiens gång. Studier med en empirisk-holistisk kunskapsansats baserar sig ofta på människors erfarenheter och deras tolkning av dessa erfarenheter. Informanterna väljs ofta ut medvetet för att de har kännedom om det fenomen som ska studeras. Det finns inga väl definierade variabler utan data beskriver essenser, teman, mönster eller uppfattningar (Åsberg, 2001). 3.2 Innehållsanalys Innehållsanalys är en empirisk-holistisk forskningsansats som kan användas för att studera upplevelser, handlingar, skrivna eller outtalade regler eller maktstukturer. Resultatet kan vara antingen en beskrivning av vad man har sett eller en teori om företeelsen. Det går inte att hävda att den beskrivning som fås fram är det enda sättet att se på den företeelse som har studerats men om man har gjort en bra analys finns sannolikt en viss generaliserbarhet. Analys av insamlade data kan göras genom att man försöker hitta teman-ledtrådar. Det görs genom att man först läser igenom hela materialet för att bekanta sig med data. Därefter letar man efter temanledtrådar och försöker hitta samband och mönster i materialet som beskriver hela eller delar av den företeelse man valt att studera (Bodgan & Taylor,1984). 3.3 Personas och mål Personas är ett verktyg som används för att tydliggöra vilken typ av användare som är målgrupp för en produkt. Personas är inte riktiga personer utan personifieringar av de egenskaper som utgör en typisk användare och därför fungerar de som modeller för användarna. Personas gör det lättare att ha användarnas behov i fokus under designprocessen. Personas ska baseras på information om målgruppen. Informationen kan samlas in på olika sätt t. ex genom intervjuer, information från experter, litteraturstudier osv (Cooper, 2007). 10

17 3.4 Scenarios Ett scenario är en beskrivning av hur en användare utför en uppgift som används för att konstruera och beskriva designlösningar. Scenarios kan användas i kombination med personas för att beskriva hur en produkt kan hjälpa användarna att nå sina mål. (Cooper, 2007). 3.5 Dynamiska digitala prototyper Dynamiska digitala prototyper skapas med hjälp av datorverktyg och liknar det blivande systemet i någon mening. Fördelen med en digital prototyp är att det ger en mer naturtrogen upplevelse än en pappersprototyp. Nackdelarna är att den kan uppfattas som definitiv, speciellt av dem som inte vet hur ofullständig den faktiskt är. En dynamisk prototyp är inte heller ett demokratiskt verktyg till skillnad från pappersprototypen eftersom den kräver viss kunskap för att kunna förändras. De allra flesta kan göra ändringar i en pappersprototyp eftersom det inte kräver några speciella förkunskaper (Löwgren & Stolterman, 2004). 3.6 Halvstrukturerad intervju När man gör en halvstrukturerad intervju har man förberett huvudfrågor och viktiga teman på förhand men inte den exakta frågeformuleringen och ordningsföljden för frågorna. En halvstrukturerad intervju kan beskrivas som ett samtal med bestämda avsikter och därför finns riktlinjer för hur intervjuprocessen ska genomföras (Ryen, 2004). 3.7 Kooperativ utvärdering En användarobservation görs genom att observera en användare som utför en förutbestämd uppgift med det verktyg som ska utvärderas. Genom observationen får man information om hur användaren agerar och vilka problem som uppstår. En användarobservation ger information om vad användaren gör men inte om hur användaren tänker. Ett sätt att få information om hur användaren tänker är att låta användaren tänka högt medan uppgiften utförs, dvs. verbalisera sina tankar. En sådan tänka högt utvärdering ska inte vara en diskussion där utvärderaren svarar på användarens frågor eller riktar användarens uppmärksamhet på vissa aspekter. Syftet med metoden är att få reda på hur användaren tänker och löser olika problem när en specifik uppgift utförs (Winberg, 2010). Kooperativ utvärdering är en version av tänka högt metoden. Användaren ses som en jämbördig arbetspartner i utvärderingen istället för att bara vara ett studieobjekt (Dix, 1998). Frågor och diskussioner är tillåtna under tiden som utvärderingen utförs. Utvärderaren kan ställa frågor till användaren om varför användaren gör på ett visst sätt och användaren kan be utvärderaren förklara när oklarheter och problem uppstå. Metoden har fördelen att användaren och utvärderaren möts på ett mer informellt sätt och det gör att användaren inte blir så fokuserad på sin prestation (Monk et al, 1993). 11

18 4 Förstudie 4.1 Data Förstudien baserades på data från transkriberade intervjuer med tre arbetsterapeuter. Dessa intervjuer gjordes av Paula Berglund och Kinga Palaszewska som en del av deras examensarbete Smartphones applikationer ett alternativt hjälpmedel. Examensarbetets syfte var bland annat att utreda om det finns applikationer till smartphones som kan fungera som hjälpmedel för personer med psykiska funktionsnedsättningar. För att göra detta intervjuade de tre arbetsterapeuter. De ställde frågor om hjälpmedel och dess användande, brukarens behov och situation, nuvarande handdatorer samt om smartphones som hjälpmedel. Tillstånd att använda materialet från intervjuerna även för denna studie inhämtades från Paula Berglund och Kinga Palaszewska. 4.2 Analys och databearbetning De transkriberade intervjuerna analyserades enligt den analysmetod som beskrivs under avsnittet om innehållsanalys i metodbakgrunden för att få fram teman/ledtrådar. De teman som togs fram var problemområden i vardagen för personer med psykiska funktionsnedsättningar. Först gjordes en genomgång av de transkriberade intervjuerna och all information som berörde svårigheter i vardagen för personer med psykiska funktionsnedsättningar sammanställdes. Efter att dessa genomgångar var gjorda lästes allt material igenom flera gånger och ett antal preliminära problemområden togs fram. Materialet delades in under dessa preliminära problemområden och det material som inte passade in helt under något problemområde sattes under ett eget problemområde för vidare bearbetning. När denna indelning var färdig kunde ytterligare ett par problemområden urskiljas utifrån det material som inte passade under något av de preliminära problemområdena. De transkriberade intervjuerna samt de tidigare studier inom området som beskrivs i inledningen analyserades därefter ytterligare enligt samma metod för att få fram nya teman som representerade olika funktioner hos ett kognitivt hjälpmedel som kan underlätta inom de problemområden som identifierats i den första analysen. De funktioner som identifierades utgjorde grunden för den första prototypen som beskrivs närmare i nästa kapitel. Varje funktion kopplades därefter ihop med det problemområde den ansågs kunna underlätta. Denna analys baserades på information från litteraturen och intervjuerna samt egna slutsatser. Tre personas konstruerades med hjälp av data från litteratur samt från intervjuerna med arbetsterapeuterna. Litteraturen samt de transkriberade intervjuerna lästes igenom och information om svårigheter som personer med psykiska funktionsnedsättningar kan uppleva sammanställdes. Denna information delades därefter in i fyra olika kategorier där tre av kategorierna representerade olika personas och i den fjärde kategorin placerades den information som inte bedömdes passa för någon av dessa personas. Med hjälp av denna sammanställning konstruerades tre personas. Den fullständiga sammanställningen finns i bilaga 2. För varje persona bestämdes två olika mål utifrån informationen som fanns om varje persona. 12

19 Till varje mål konstruerades även ett scenario enligt en modell liknande den som beskrivs av Cooper & Reimann (2003). Ett scenario beskriver hur personan använder prototypen för att uppnå sitt mål. Dessa personas användes för att underlätta att ha användarna i fokus när prototyperna togs fram genom att kontrollera att målen kunde uppfyllas och att de beskrivna scenariona gick att utföra med hjälp av prototypen. 4.3 Problemområden Komma ihåg saker I intervjuerna med arbetsterapeuterna beskrivs svårigheter att komma ihåg olika saker som exempelvis aktiviteter, tider, möten, mediciner, vad man ska ha med sig, vad man kommit överens om, komma ihåg var man lagt saker, vidarebefordra meddelanden, födelsedagar och vad som ska göras. Ja, de har problem med minnet och att komma ihåg tider, möten, vad barnen ska ha med sig till skolan. Men även vad som var sagt på olika möten, vad man kom överens om, ta sina mediciner. De kan lätt glömma att ta sina mediciner Organisation och planering I intervjuerna med arbetsterapeuterna beskrev de problem med struktur och organisation De har problem med struktur, att göra saker i en viss ordning. Flera av dem kommer in på sidospår. Ett exempel, kanske man ska tvätta i tvättmaskinen och man tar med sig tvätten och lägger den utanför tvättmaskin och sen kommer man på någonting, oj jag ska vattna blommorna och sen har man glömt bort tvättmaskinen. Det är svårt att hålla sig till en aktivitet så det tror jag är något många vill ha hjälp med Förstå verbala instruktioner Personer med psykiska funktionsnedsättningar kan ha svårt att förstå verbala instruktioner och måste konkret se hur något utförs Start och stopp I intervjuerna med arbetsterapeuterna beskrivs svårigheter både med att starta aktiviteter och att veta när de ska avslutas. Det är och veta hur länge man ska hålla på med en aktivitet som hur långe man ska duscha är ett problem. Även att man ska starta en aktivitet, nu ska jag städa eller nu ska jag åka till jobbet men det beror lite på vilken diagnos de har Prioritera Arbetsterapeuterna beskriver i intervjuerna att det kan vara svårt för personer med psykiska funktionsnedsättningar att prioritera bland olika uppgifter och välja vad som är viktigast att göra. 13

20 4.3.6 Hålla ordning Arbetsterapeuterna beskriver att en del har stora problem att hålla ordning. En del har väldigt rörigt, de hittar inte saker men jag vet inte om mobilen kan hjälpa till med sånt. Det är en grej att man får leta efter grejer och då blir man stressad Tidsuppfattning Personer med psykiska funktionsnedsättningar har ofta en bristande tidsuppfattning och detta beskrevs även av de intervjuade arbetsterapeuterna Dygnsrytm Arbetsterapeuterna beskriver svårigheter att vakna i tid på morgonen. Det kan vara svårt att motivera sig att gå upp och därför sover personen istället hela dagen. 4.4 Användbara funktioner för ett planeringshjälpmedel 1. Kalender För personer som har problem att komma ihåg saker kan en kalender vara ett stöd för att minnas dagliga aktiviteter, födelsedagar etc. genom att de skrivs ner i kalendern och vid behov kan även en påminnelse läggas till som larmar en viss tid före aktiviteten. Kalendern kan även vara ett stöd för personer som har svårt att planera och organisera. Tabell 1 Problemområden och användbara funktioner för kalendern Problemområde Funktion som underlättar Organisation och planering Skriva ner dagliga aktiviteter Komma ihåg saker Påminnelse om dagliga aktiviteter 2. Att-göra-lista För personer som har svårt att komma ihåg vad som behöver göras kan det vara ett stöd att ha en att göra lista där uppgifter som ska göras skrivs ner. En att göra lista kan även hjälpa personer som har svårt att planera och organisera genom. För personer som har svårt att prioritera bland uppgifter som behöver göras kan en att göra lista med möjlighet att lägga in prioriteringar göra det lättare att bestämma vad som ska göras först. 14

21 Tabell 2 Problemområden och användbara funktioner för Att-göra-listan Problemområde Funktion som underlättar Organisation och planering Skapa att-göra-listor Prioritera Prioritera uppgifter Komma ihåg saker Lägga till påminnelser för uppgifter 3. Rutiner För personer som har svårt att planera och organisera kan dagliga rutiner och rutiner för exempelvis städning vara ett stöd. Svårigheter att veta i vilken ordning saker ska göras kan avhjälpas med rutiner som talar om i vilken ordning de olika momenten ska göras. Rutiner för städning kan göra det lättare att hålla ordning. Filmade instruktioner kan underlätta för personer som har svårt att förstå verbala instruktioner. För personer som har problem att komma igång med aktiviteter kan möjligheten att spela in motiverande meddelanden underlätta. Problem med att avsluta en aktivitet kan lösas genom en påminnelse som meddelar när det är dags att gå vidare till nästa steg i rutinen. Tabell 3 Problemområden och användbara funktioner för Att-göra-listan Problemområde Funktion som underlättar Organisation och planering, hålla ordning Visa inlagda rutiner med instruktioner Förstå verbala instruktioner Visa filmade instruktioner för rutiner Start och stopp Spela in motiverande meddelanden till sig själv Start och stopp Påminnelse att gå vidare till nästa steg i en rutin 4. Matplanering För personer som har svårt att planera sin vardag kan en matplanering underlätta. Den kan även fungera som ett stöd för personer som har svårt att komma ihåg vad de har planerat att äta en viss dag. 15

22 Tabell 4 Problemområden och användbara funktioner för kalendern Problemområde Funktion som underlättar Organisation och planering Skapa veckomatsedlar Organisation och planering Visa veckomatsedlar 5. Recept För personer som har svårt att veta i vilken ordning de olika momenten ska utföras när de lagar mat kan recept med detaljerade instruktioner vara ett stöd. Filmade instruktioner underlättar för personer som har svårt att förstå verbala instruktioner. Tabell 5 Problemområden och användbara funktioner för kalendern Problemområde Funktion som underlättar Organisation och planering Visa inlagda recept med detaljerade instruktioner Förstå verbala instruktioner Visa filmade instruktioner för recept 6. Inköpslista För personer som har svårt att planera och organisera kan inköpslistor göra det lättare att planera inköp. De kan även fungera som ett stöd för att komma ihåg vad som behöver handlas. Tabell 6 Problemområden och användbara funktioner för kalendern Problemområde Funktion som underlättar Organisation och planering Skapa inköpslistor Komma ihåg saker Visa inköpslistor 7. Tidshjälpmedel Ett tidshjälpmedel kan kompensera för bristande tidsuppfattning genom att visualisera tid på olika sätt. Timstock, kvartsur och analog klocka är olika sätt att visualisera tid. Dessa kan även göra det lättare att få en normal dygnsrytm genom att fungera som en väckarklocka och ge möjlighet att ställa in ett larm som påminner om att gå och lägga sig i tid. En timer kan användas för att underlätta att avsluta aktiviteter i tid. 16

23 Tabell 7 Problemområden och användbara funktioner för kalendern Problemområde Funktion som underlättar Dygnsrytm Väckarklocka Dygnsrytm Påminnelse om att gå och lägga sig Start och stopp Timer Tidsuppfattning Timstock Tidsuppfattning Kvartsur Tidsuppfattning Analog klocka 4.5 Personas, mål och scenarios Här beskrivs de tre personas som togs fram. Bilderna, som är hämtade från föreställer inte de personer som beskrivs i respektive persona. Anna Anna (se figur 1) är 29 år gammal och har diagnosen ADHD. Hon bor tillsammans med sin sambo Erik i en lägenhet i Uppsala. Hon arbetar deltid som ekonomiassistent. Anna har problem med impulskontroll och koncentration. Hon har även problem med tidsuppfattningen vilket leder till problem att planera sin vardag eftersom hon har svårt att bedöma hur lång tid olika saker kommer att ta. Hon glömmer ofta saker som behöver göras både hemma och på arbetet. Annas mål Figur 1: Anna Komma ihåg möten och aktiviteter Kunna planera sin tid bättre Hålla ordning hemma Scenario 17

24 Anna kommer till sitt arbete på måndag morgon. Hon kommer ihåg att det var något som behövde göras färdigt under dagen men inte vad det var. Därför tar hon fram sin mobiltelefon och kollar på att göra listan. Där kan hon se alla uppgifter som tillhör kategorin arbete sorterade efter prioritetsordning. Hon börjar göra den uppgift som har högst prioritet. När klockan blir elva ringer telefonen eftersom hon ställt in en påminnelse om att hon ska äta lunch med en väninna klockan halv tolv. Anna avslutar det hon håller på med och gör sig iordning för att gå ut och äta lunch. När hon kommer tillbaka till arbetet tittar hon på sin att göra lista igen för att se vad nästa uppgift som behöver göras är. Oskar Oskar (se figur 2) är 20 år gammal och har diagnosen aspergers syndrom. Han bor i en lägenhet i Gävle. Han arbetar deltid på en livsmedelsbutik. Oskar har svårt att planera sin vardag eftersom han inte lyckats bygga upp några fungerande rutiner. Oskar har sen tidigare en mobiltelefon som han använder för att komma ihåg saker som ska göras. Han lägger in saker i mobiltelefonens kalender och skapar påminnelser för viktiga händelser. Oskars mål Figur 2: Oskar Utveckla fungerande vardagsrutiner Förbättra sin tidsuppfattning Skapa rutiner för handling och matlagning Scenario Oskar vaknar på morgonen av larmet han ställt på sin mobiltelefon. Han använder telefonens rutinapplikation för at se sin morgonrutin. Han utför de olika punkterna som ingår i morgonrutinen och när den är färdig går han till sitt arbete. Det han behöver ha med sig till arbetet är förberett sen kvällen innan som en del av kvällsrutinen. Han har ställt in påminnelser som ringer när de olika delarna av morgonrutinen ska vara färdiga för att han inte ska fastna för länge i någon del av rutinen. När han arbetat färdigt kommer det upp en påminnelse om att han ska handla mat innan han går hem. Han öppnar inköpslistan som han lagt in i mobiltelefonen och handlar de saker som finns på listan. När han kommer hem använder han rutinapplikationen för att se vad som behöver göras när han kommit hem från arbetet. Därefter tar han fram sin veckomatsedel för att se vad han ska äta till middag. Han klickar fram receptet och får en enkel beskrivning steg för steg av hur han ska tillaga maten. Efter middagen sätter han sig framför datorn för att spela dataspel med sina vänner över internet. När klockan ärag börjar jobba nästa vecka så jag vet inte riktigt hur mina möjligheter att komma ifrån under veckan ko tio ringer telefonen eftersom han ställt in en påminnelse om att det är dags att påbörja kvällsrutinen. Oskar borstar tänderna och går sen och lägger sig. 18

25 Maria Maria (se figur 3) är 35 år gammal och har diagnosen bipolär sjukdom. Hon bor i en lägenhet i en förort söder om Stockholm. Hon är sjukpensionär eftersom hon inte klarar av att arbeta. Maria har inte använt några tekniska hjälpmedel tidigare men hon har en vanlig mobiltelefon som hon använder för att ringa och skicka sms. Marias mål Komma ut på mer aktiviteter Hålla kontakt med sina vänner Börja träna regelbundet Figur 3: Maria Scenario Maria vaknar på morgonen av att mobiltelefonens larm ringer. Hon tittar i sin kalender för att se om hon har några speciella aktiviteter under dagen. Där ser hon att hon skrivit in ring Klara på sin att göra lista. Hon har också planerat att ta en promenad efter frukosten. Hon gör sin frukost och går därefter ut på sin promenad. När hon kommit hem från promenaden ringer hon sin vän Klara för att fråga om hon vill träffas någon dag. De bestämmer att de ska träffas om två dagar och äta lunch tillsammans. Maria lägger in det i sin kalender och lägger även in en påminnelse en timme innan. När Maria pratat med Klara tittar hon i sin veckomatsedel för att se vad hon ska laga till lunch. När hon lagat och ätit sin lunch är hon trött efter promenaden och telefonsamtalet så hon bestämmer sig för att sova en stund. Hon ställer ett larm på telefonen som ska ringa en timme senare för att hon inte ska sova för länge. 4.6 Diskussion av förstudien De problemområden som identifierades genom att analysera intervjuerna med arbetsterapeuter bekräftas även av litteratur som berör svårigheter som personer med psykiska funktionsnedsättningar upplever i vardagen. Ehrenfors och Gudjonsdottir (2005) samt Grönberg & Eskel (2003) beskriver liknande svårigheter med att komma ihåg saker som arbetsterapeuterna. Grönberg och Eskel (2003) beskriver även hur mycket tid går åt till att förbereda sig för planerade aktiviteter pga oron att glömma. Det gör att mycket tid går åt till att vänta och oroa sig. Om en person har många aktiviteter inplanerade kan det vara svårt att veta i vilken ordning de ska genomföras, hur lång tid varje aktivitet tar, hur lång tid det tar att ta sig mellan olika platser osv. Att vara utsatt för tidspress eller uppleva att dagen är fylld av aktiviteter kan skapa en inre stress som påverkar individens mående negativt. Att hålla reda på och delta i många aktiviteter kan göra personen väldigt trött och då krävs en lång vila och återhämtning efteråt. 19