Svensk Trafiktidning. Nr 3 September 2012 Årgång 93

Transkript

1 Svensk Trafiktidning Nr 3 September 2012 Årgång 93

2 l e d a r e n Decentraliserad lönebildning vet arbetsgivarna vad de vill? Vad vill arbetsgivarna egentligen? Efter att under lång tid ha propagerat för decentraliserad lönebildning och sifferlösa avtal fick arbetsgivarsidan i den förra avtalsrörelsen som man ville. TJ och Sveriges Ingenjörer godtog att löneökningsnivån ska bestämmas utifrån de lokala förutsättningarna (företagens förmåga, konkurrenssituationen o s v). Intresset för en sådan modell har alltid varit starkast från arbetsgivarsidan. Utan att vara bunden av individuella garantier eller garanterade löneökningsnivåer kan arbetsgivarna effektivt använda lönebildningen som ett verksamhetsstyrningsinstrument. Arbetsgivarna kan i högre grad styra pengarna dit där de bedöms gör mest nytta och åstadkomma en starkare koppling mellan lön och prestation. Utifrån vårt perspektiv gjordes bedömningen att en sådan modell åtminstone på sikt skulle ge ett bättre utfall för merparten av våra medlemmar än gamla traditionella lönebildningsmodeller. Trots motstånd från en inte obetydlig del av medlemskåren valde TJ och Sveriges Ingenjörer att prova den nya modellen. Gjorda erfarenheter befrämjar inte TJs och Sveriges Ingenjörers vilja att fortsätta på den inslagna vägen. Många företag har hanterat löneprocessen uselt. Lönesättande chefer förefaller inte dela företagsledningarnas syn på modellens förtjänster. Ökningsnivåerna överensstämmer på hundradels procent när med ökningsnivån på de avtalsområden där nivån fixerats i kronor och procent. Relationen mellan arbetsledande och underställd personals löner är många gånger obefintlig. Lönesamtalen blir till monolog istället för dialog. Intresset och incitamentet för en decentraliserad lönebildningsmodell borde vara starkast hos arbetsgivarna. Erfarenheter av vårens och sommarens lönerevisioner ute på företagen bekräftar inte den bilden. Skärpning!! björn karlsson Svensk Trafiktidning redaktion: Box 2131, Stockholm Besöksadress: Lilla Nygatan 14 Telefon, kansli: Telefontid: Mail: kansli@tj.nu ansvarig utgivare: Ann-Charlott Juliusson hemsida: omslagsbild: Nobina, ett av våra medlemsföretag. Läs mer på sidan 10. Foto: Sören Svensson Tidningen påtar sig inte ansvar för artiklar, bilder etc, som utan föregående beställning eller uppmaning sänts till redaktionen från andra än medlemmar i TJ. ann-charlott juliusson ann-charlott.juliusson@tj.nu björn karlsson bjorn.karlsson@tj.nu stefan strömqvist stefan.stromqvist@tj.nu jan sandgren jan.sandgren@tj.nu sören svensson soren.svensson@trafikverket.se produktion & tryck: Exaktaprinting AB 2 s v e n s k t r a f i k t i d n i n g å r g å n g 9 3

3 Innehåll 4 Din bästa tid är nu Diskrimineringslagstiftning är tydlig 10 På vägen Upphandlingar, en del av vardagen 5 Fråga Juristen Användbara appar Rättelse 11 På vägen Fortsättning Upphandlingar, en del av vardagen 6 Din kompetens Din kompetens är din bästa försäkring 12 I spåret Trafikutskottet vill ha effektivare och mer samordnat järnvägsunderhåll 7 Betänkande på gång Betänkande på gång om urholkat anställningsskydd 13 I spåret Fortsättning Trafikutskottet vill ha effektivare och mer samordnat järnvägsunderhåll 8 Kvalitet Kvalitet, kvalitet och kvalitet 14 Ny medarbetare Ny medarbetare på kansliet Malin Andersson 9 Kvalitet 15 Insidan Res dig upp och lev längre, en minut varje halvtimme TJ frågar 16 Korsord Vinnare i krysset Pris till Örebro, Västerås, Luleå, Sundsvall och Sollentuna. Här har du korsordslösarna som knäckte koderna rätt i Svensk Trafiktidnings senaste korsord och som drogs först vid dragningen. Grattis! 1:a pris 5 skraplotter plus äran: Ulla-Britt Johansson, Örebro 2:a pris 5 skraplotter plus äran: Sten Helleng, Västerås 3:e pris 5 skraplotter plus äran: Owe Eriksson, Luleå 4:e pris 5 skraplotter plus äran: Göte Bengtsson, Sundsvall 5:e pris 5 skraplotter plus äran: Göran Åhlund, Sollentuna För dej som körde fast visar vi här den rätta lösningen. s v e n s k t r a f i k t i d n i n g å r g å n g 9 3 3

4 d i n b ä s t a t i d ä r n u Din bästa tid är nu Diskrimineringslagstiftningen är tydlig, många är överens om att mångfald är positivt för verksamheten. Ändå är det ofta långt från ord till handling. Det finns sju så kallade diskrimineringsgrunder. Etnicitet, kön, ålder, religion eller annan trosuppfattning, sexuell läggning, funktionshinder och könsöverskridande identitet eller uttryck. Diskriminering innebär att du blir sämre behandlad än någon annan på grund av egenskaper som du inte kan påverka. Alla upplever sig som åldersdiskriminerade, sa den erfarne personalkonsulenten till en arbetssökande 50+. De unga är för unga, 30-åringen är för taggad och 50+ är för gammal. Det blir allt vanligare att möta människor som på ett eller annat sätt uppfattar att de kommer i kläm på grund av sin ålder. I Diskrimineringsombudsmannens (DO) rapport Åldersdiskriminering i svenskt arbetsliv, 2011, konstateras att DO har, allteftersom myndighetens arbete utvecklats på området, kunnat konstatera att åldersdiskriminering främst drabbar personer som generellt räknas som yngre eller äldre. Men, med detta inte sagt att medelåldern på något sätt skulle vara en period i livet fri från åldersdiskriminering. Lagens definition av ålder beskrivs i diskrimineringslagen som uppnådd levnadslängd, vilket avser en fysisk persons levnadsålder. Med andra ord omfattar skyddet alla människor, utan övre eller nedre åldersgräns. Det är generaliseringar av människor som utgör grunden för åldersdiskriminering. Diskrimineringsförbudet syftar till att individen ska ha rätt att bli sedd och bedömd utifrån sina individuella förutsättningar utan generaliserande föreställningar. För gammal för att gå kurs. För ung för att få anställning. Äldre har svårt att ta till sig nya arbetsmetoder. De unga upplever att de äldre är stoppklossar som inte går i pension när de förväntas göra det. Exemplen är många. Beroende på var i livet man befinner sig ser åldersdiskriminering väldigt olika ut. En slutsats som dras i rapporten är att åldersdiskriminering till stor del handlar om förväntningar. Förväntningar om att man har olika rättigheter under olika delar av sitt liv. Oavsett vilket behöver vi öppna ögonen och lära mer. Åldersdimensionen är påtagligt närvarande i svenskt arbetsliv. Ann-Charlott Juliusson Foto: Sören Svensson 4 s v e n s k t r a f i k t i d n i n g å r g å n g 9 3

5 f r å g a j u r i s t e n Fråga Juristen För en tid sedan var min sambo på en anställningsintervju. Hon berättade för mig att personalchefen frågat om hon var gift/sambo samt om det fanns planer på barn och kommande föräldraledighet. Är det tillåtet att ställa sådana frågor? SVAR: Jag har lite svårt att förstå den personalchef som ställer en sådan fråga. Frågan är i och för sig fri och det är inte förbjudet att fråga men svaret på frågan får inte på ett negativt sätt påverka beslutet om anställning eller inte. Om det är så att din sambo svarat att ni vill ha barn inom en nära framtid och det leder till att hon inte får jobbet ligger det nära till hands att arbetsgivaren brutit mot både föräldraledighetslagen och diskrimineringslagen. Även om man i en sådan situation inte kan tvinga sig till en anställning så kan arbetsgivaren bli skyldig att betala ett kännbart skadestånd till den som förfördelats/ diskriminerats. Björn Karlsson Björn Karlsson Användbara appar Vi tackar Ulrik Bergman, TJ-medlem vid Transportstyrelsen, som tipsar om mobilappar för olika trafikslag (flyg och tåg än så länge) där man kan utläsa vilka rättigheter man har som resenär. Kan vara bra när man är på resande fot och det strular. Apparna hittar du på Sören Svensson Rättelse I förra numret av Svensk Trafiktidningen fanns ett reportage från TJ kongress. Bilderna saknade dock uppgift om fotograf. Fotografen, som tagit de eminenta bilderna, heter Olle Östman, arbetar vid SJ AB och är vår medlem. Sören Svensson För dig som ännu inte skickat in ett autogiromedgivande till oss på TJ, så är vi tacksamma att få in det så snart som möjligt! Vi saknar fortfarande över 700 medgivanden. s v e n s k t r a f i k t i d n i n g å r g å n g 9 3 5

6 d i n k o m p e t e n s Din kompetens är din bästa försäkring Förändring är vardag, kompetens blir ett allt starkare vapen i förändringsarbetet. Hur ofta hör vi inte att kompetensen antingen är för gammal eller lite diffust saknas. Alla vittnar om samma fenomen, kompetens är ett nyckelbegrepp som anförs vid alla verksamhetsförändringar. Man, 58 år, gammal kompetens. Kvinna, 45 år, fel kompetens. Ord som förändringsobenägen, svårstyrd, inte självgående dallrar i luften när vi sitter i förhandlingar om turordning vid arbetsbrist. När vi borrar i detaljerna visar det sig ofta att arbetsgivaren inte ens har brytt sig om att kartlägga kompetensen utan baserar sin bedömning på ytliga observationer. Ofta är vi inte ens överens om vad vi menar med kompetens. Regelverket ur spel Det spelar ingen roll hur regelverket ser ut, kompetensen är avgörande, säger flera fackliga företrädare jag har mött under den senaste tiden. Regelverket, lagen om anställningsskydd LAS, har två ben, anställningstid och begreppet tillräckliga kvalifikationer. 34 år i bolaget väger lätt om inte kompetensen räcker till. Ledarskapets betydelse Det hjälper inte att gå kurser om inte företagskulturen tillåter att de anställda utnyttjar och utvecklar sin kompetens. Problemet med bristande kompetens bottnar ofta i företagets organisationsstruktur. Top down beslut, detaljerade rutiner, övervakning skapar inte förståelse, engagemang och delaktighet. Viktiga drivkrafter för kompetensutveckling. Ett ledarskap som styr bort från ett traditionellt rationalistiskt synsätt där order är vanligare än samtal till ett modernt synsätt där medarbetarna snarare får förståelse för vad som är bra och viktigt för goda affärer borde vara det självklara valet. Ann-Charlott Juliusson Kompetens är mer än kunskap Vad menar vi med begreppet kompetens? Inte enbart kunskap i alla fall. Kompetens är den helhet som gör det möjligt att lösa en uppgift i en specifik situation säger forskare på området. Kompetens består av flera saker, kunskap, viljan att använda den och tillfälle att skapa ny kunskap. Vilja kan inte beordras fram utan skapas genom delaktighet och engagemang. Många arbetsplatser har idag infört systematiska medarbetarsamtal. Förväntningar på prestation, förutsättningar för prestation, bägge parter ska kunna ge sin syn på saken. Det är ett bra tillfälle att ta upp behov av kompetensutveckling, det vilar ett tungt ansvar på mig som anställd att ta ansvar för min egen kompetens. Resultatet kan bli några kurser där en specifik kunskap byggs på. Tryggheten är viktig. Foto: Sören Svensson 6 s v e n s k t r a f i k t i d n i n g å r g å n g 9 3

7 b e t ä n k a n d e p å g å n g Betänkande på gång om urholkat anställningsskydd Som vi tidigare rapporterat om pågår översyn av lagen om anställningsskydd och lagens regler om uppsägningstvister. Utredningens uppdrag har varit att föreslå lagändringar som får till effekt att arbetsgivarnas kostnader i samband med uppsägningstvister minskar. Björn Karlsson, vår förbundsdirektör/jurist bevakar våra intressen i LAS frågan. Foto: Sören Svensson Att minska arbetsgivarens kostnader i anslutning till uppsägningstvister leder ofrånkomligen till en maktförskjutning till förmån arbetsgivarna och motsvarande försvagning av den uppsagdes ställning. Utredningen går nu in i ett slutskede och ett betänkande är att förvänta inom kort. Med stor säkerhet kommer bl a att föreslås ett antal lagändringar: när det blir tvist om huruvida en uppsägning är sakligt grundad är det inte längre självklart att anställningen ska bestå så länge den rättsliga prövningen pågår (vilket är huvudregeln idag). Huvudregeln föreslås vara att en tvistig anställning ska upphöra när det gått ett år från uppsägningstillfället. för mindre företag (med färre än 50 anställda) ska det bli billigare att köpa sig fri från en fällande dom i en uppsägningstvist. Om de ändringar som förväntas föreslås verkligen genomförs får betraktas som en öppen fråga. Det är tveksamt om en alliansregering kort tid före ett val vågar sig på att föreslå försämringar för löntagarkollektivet. Om mot förmodan ett sådant förslag ändå skulle läggas kan man förvänta att antalet uppsägningstvister i domstol blir färre samt vidare att förlikningslösningar kommer att bli billigare för arbetsgivarna. Parallellt med utredningsarbetet pågår diskussion mellan PTK (där flera Saco-förbund ingår, dock inte TJ) och Svenskt Näringsliv om förändring av lagens regler om turordning vid arbetsbrist. Björn Karlsson s v e n s k t r a f i k t i d n i n g å r g å n g 9 3 7

8 k v a l i t e t Kvalitet, kvalitet och kvalitet De tre viktigaste framgångsfaktorerna för ett nyligen bildat bolag enligt dåvarande ekonomidirektören. Håll vad du lovat, leverera enligt överenskommelse. Vi kan, vi vill, vi törs Kallelse till verksamhetsförhandling, bantning av organisationen, övertalighet, omplaceringar, uppsägningar. Här gäller det att hålla tungan rätt i munnen, att vara påläst och proaktiv. Hur var det nu då, vad säger lagen eller rättspraxis. Det jag inte vet själv det kan vår jurist Björn på sina fem fingrar. För TJ är det vårt löfte till våra medlemmar, vi kan, vi vill och vi törs. Ann-Charlott Juliusson. Trafik och Järnväg, det är Lotta... telefonen ringer Hej Lotta, har du tid en stund. Jag undrar om de verkligen kan göra så här. Pling, ett mail dimper ner i inboxen. Hej Lotta, vet du hur lång uppsägningstid jag har. - Tack för hjälpen och för ett snabbt svar. Svar direkt För mig är det kvalitet när jag kan vända mailet med ett svar eller ett löfte om att ta reda på hur det ligger till. För TJ är det vårt löfte till våra medlemmar, vi finns där när du behöver oss. Goda kollektivavtal Förhandla fram kollektivavtal med goda villkor och samverka med arbetsgivaren i olika frågor. Din kompetens är din trygghet, brukar jag säga. Det är vår uppgift att påverka organisationsstrukturen så att kompetens kan växa, att se till att medarbetarna syns och får möjlighet att utvecklas, att utveckla den lokala lönebildningen så att våra medlemmar får möjlighet att påverka sin egen lön. För TJ är det vårt löfte till våra medlemmar, vi verkar för att du ska ha möjlighet att behålla och utveckla din kompetens , Trafik och järnväg Kvalitet för TJ är att vi har ett ansikte på våra medlemmar, vi känner den verklighet våra medlemmar verkar i och inte minst att våra medlemmar har ett ansikte på TJ. Lotta, Björn, Stefan, Malin och Katarina på kansliet. Rösterna bakom Ett ansikte på Christer, Sören, Gunnar, Karin, Thomas, Lars-Erik, Millan, Eva och alla andra förtroendevalda i föreningar och enheter. Ann-Charlott Juliusson 8 s v e n s k t r a f i k t i d n i n g å r g å n g 9 3

9 s v e n s k t r a f i k t i d n i n g å r g å n g 9 3 9

10 p å v ä g e n Upphandlingar, en del av vardagen Vi är landets mest erfarna bussbolag, säger Nobina på sin hemsida. TJ har varit med på hela resan, från SJ-buss, GDG-trafik, Swebus till Nobina. Konkurrensen är tuff i en bransch där upphandlingar är en del av vardagen. Den är tuffare för den administrativa personalen säger Thomas Edmark, ordförande i TJ-föreningen vid Nobina, där TJ har 102 medlemmar. Inte alla huvudmän betraktar upphandlingen som verksamhetsövergång vilket gör att administrativ personal ofta får det tuffare vid operatörsbyten. Förarna följer oftast med till den nya operatören medan trafikledning, personalplanering, chefsbefattningar många gånger kan hanteras inom ramen för den nya operatörens organisation. Flera av våra medlemmar har återgått till förartjänst de sista åren innan pension, säger Thomas. Det har gått ganska bra. Nobina har en förhållandevis stor andel anställda som har jobbat länge, mer än 20 år, i bolaget. Många tycker att det underlättar att företaget har delade tjänster. Jobba några timmar, vara ledig några timmar för att sedan gå på igen. Trafiken är tuff idag. Det är värst första gången, säger Thomas. Trafiken upphandlas normalt vart 5:e år. Nu har bolagen lärt sig att vara på plats tidigt, prata med personalen och svara på de frågor som dyker upp. Trots allt ska trafiken fungera smidigt såväl sista dagen som den första. Det är inte helt enkelt att upprätthålla trafiken in i det sista då operatörsskiften ofta för med sig att personalen hittar nya jobb innan sista trafikdag. Det gäller ju att köra med flaggan i topp in i det sista, det dröjer inte länge innan det är dags att lägga anbud igen. Ann-Charlott Juliusson Nobinabuss i trafik i Borlänge. Foto: Sören Svensson 10 s v e n s k t r a f i k t i d n i n g å r g å n g 9 3

11 p å v ä g e n Faktaruta om Nobina Nobina Sverige AB är landets ledande bussföretag, med en marknadsandel på nära 30 % inom den offentliga busstrafiken. Nobina bedriver linjetrafik på entreprenad åt uppdragsgivare i hela landet, som t ex SL, Västtrafik och Skånetrafiken, samt lokal beställningstrafik. Varje dag har Nobina cirka påstigande kunder. Det betyder att nästan var tredje bussresa i Sverige sker med Nobina. Nobina Sverige AB har drygt 6000 anställda, 2300 bussar och en omsättning på drygt 4,4 miljarder kronor per år. Verksamheten bedrivs i ett tjugotal lokala trafikområden med garage, verkstäder och kontor på över hundra orter runtom i Sverige. Företaget ingår i Nobinakoncernen som är ett av Europas tio största företag inom persontransporter. Huvudkontoret ligger i Solna. Källa Nobina Thomas Edmark är TJ-företrädare vid Nobina. Foto: Sören Svensson Lite busshistoria 1911 SJ börjar köra en busslinje mellan Tanum och Grebbestad i Bohuslän 1931 Bergslagens Järnvägar (BJ) startar busstrafik mellan Mellerud och Åmål (blir GDG) 1947 Staten blir ägare till GDG biltrafik när en rad privatbanor förstatligas 1948 GDG startar turistbusstrafik på uppdrag av SJ resebyrå 1986 SJ buss firar 75 år 1990 GDG förvärvar SJ buss, nya namnet blir Swebus 2000 Concordia förvärvar Swebus 2009 namnbyte till Nobina för entreprenadtrafiken, Swebus driver expressbusstrafik på längre sträckor Lite bussfakta Bussarna är den fordonspark i Sverige som är yngst. Genomsnittsåldern på en buss i trafik är idag 6,2 år, jämfört med 8,2 år Detta kan jämföras med personbilarna som var 9,6 år, lätta lastbilar 7,7 år och tunga lastbilar 10,1 år. De nyare bussarna körs i genomsnitt flest mil. 53 procent av körsträckan utgörs av bussar som är högst 5 år. Bussar som är 15 år och äldre står för endast två procent av bussarnas totala körsträcka. Medelåldern på bussar i den upphandlade trafiken är cirka 5,5 år. Den låga genomsnittsåldern på bussar är en följd av stort slitage med långa körsträckor per år, trafikhuvudmännens upphandlingskrav och regelverken om miljözoner. Ökande miljökrav och ålderskrav vid upphandlingar har även medfört att antalet avställda bussar ökat sedan Källa: Statistik om bussbranschen 2012 s v e n s k t r a f i k t i d n i n g å r g å n g

12 i s p å r e t Trafikutskottet vill mer samordnat jär Det fungerar inte att upphandlade företag sköter underhållet av järnvägen, anser en majoritet i trafikutskottet. Utskottet vill att regeringen återkommer till riksdagen med förslag på hur underhållet ska organiseras. Regeringspartierna reserverar sig mot förslaget. Gunnar Malm är Gd vid Trafikverket. Foto: Sören Svensson Trafikutskottet konstaterar att det svenska järnvägssystemet inte fungerar på ett bra sätt. En viktig orsak är enligt utskottet att järnvägsinfrastrukturen är dåligt underhållen och sliten. I Sverige har regeringen, i motsats till andra länder, valt att skilja järnvägsunderhållet från Trafikverket och bolagisera verksamheten. Trafikverket upphandlar underhållet av järnvägen. De senaste årens stora problem med tågtrafiken har enligt utskottet visat att det är fel väg att gå. Underhållet har delats upp och det finns en rad aktörer utan helhetsansvar eller tillräckligt god kunskap om spårarbete. Detta kan bidra till kapacitetsbrist med förseningar och inställda tåg samt säkerhetsrisker. Utskottet föreslår att riksdagen ger regeringen i uppdrag att snarast återkomma till riksdagen med förslag på hur underhållet av järnvägsinfrastrukturen kan organiseras på ett effektivare och samordnat sätt. Regeringspartierna reserverar sig mot utskottets förslag. Att återgå till tidigare ordning där Trafikverket låter utföra underhållet i egen regi, löser inte tågtrafikens problem, anser regeringspartierna. Underhållsverksamheten har upphandlats i konkurrens i tolv år och nu finns det flera aktörer på marknaden som kommer att påverkas. Mer pengar behövs till underhåll Det är olyckligt att en sådan här diskussion uppstår nu. En risk är att entreprenörernas investeringsvilja Stefan Engdahl och Janne Håkansson vid Trafikverket. Foto: Sören Svensson 12 s v e n s k t r a f i k t i d n i n g å r g å n g 9 3

13 i s p å r e t ha effektivare och nvägsunderhåll Upprustning av Ådalsbanan. Foto: Sören Svensson minskar om det blir oklart om framtiden avseende järnvägsunderhåll, menar Gunnar Malm som är generaldirektör vid Trafikverket. Det pågår omfattande förbättringsåtgärder inom Trafikverket, som t ex att stärka arbetet med trafikledning och underhåll för att möta kundernas förväntningar. Vi redovisade för departementet i slutet av augusti en rapport som visar på hur underhållet av järnvägssystemet bedrivs idag, berättar Gunnar Malm. Han menar också att det största problemet är att det verkliga underhållsbehovet tidigare inte lyfts fram tillräckligt tydligt, vilket inneburit att Trafikverket (och tidigare Banverket) inte fått tillräckligt med pengar för underhållet. Budgeteringen har gjorts utifrån de ramar som tilldelats och inte utifrån de behov av underhåll som finns. Nu ska vi göra tvärt om och då får politikerna se konsekvenserna och ta ansvar för prioriteringarna, om vi inte får de medel som anläggningarna behöver, säger Gunnar Malm. beställa mer funktion och i större grad överlåta lösningen på hur arbetet ska utföras till entreprenörerna. Det är en förändring som ska leda till högre produktivitet och ökad innovation, menar Stefan Engdahl, som är chef för verksamhetsområdet Investering inom Trafikverket. Det är en stor förändring som kommer at ta lite tid, men senast i slutet av 2013 ska vi ha ett nytt arbetssätt framme, säger Janne Håkansson som är projektledare. Alla dessa förändringar som pågår påverkar många av våra medlemmar. Vissa ser förändringarna som hot, men de ger också nya möjligheter till intressanta arbeten och nya utmaningar. Många av våra medlemmar har en unik kompetens som är efterfrågad inom branschen. TJ företrädare jobbar aktivt i förändringsarbetet genom deltagandet i olika samverkansgrupper och i omställningsorganisationen. Sören Svensson Renodlad beställarroll Dessutom pågår ett projekt för att renodla Trafikverkets beställarroll, vilket innebär att Trafikverket ska s v e n s k t r a f i k t i d n i n g å r g å n g

14 v ä l k o m m e n t i l l t j Ny medarbetare på kansliet Malin Andersson började som förbundsekonom på TJ i mitten av augusti. Tjänsten är delvis nyinrättad. Malin kommer t o m utgången av september att gå parallellt med Kajsa Liljestad som efter många år på TJ-kansliet då går i pension. Malin är civilekonom med erfarenhet från branschen genom tidigare anställning bl a inom AB Storstockholms Lokaltrafik (SL). Du blev ju headhuntad till TJ. Vad tänkte du när vi ville att du skulle börja hos oss? Efter att ha jobbat inom en sådan stor organisation som SL så var min första tanke att det skulle bli en stor skillnad att arbeta i en mindre organisation dels socialt men även arbetsmässigt. Dessutom blev jag glad att få chansen att fortsätta inom samma bransch som tidigare. Du har en kvalificerad utbildning med i bagaget. Berätta lite om din utbildningsbakgrund och tidigare yrkeserfarenhet. Jag har läst ekonomi (både nationalekonomi och företagsekonomi) uppblandat med statistik, språk och statskunskap. Eftersom jag både är språkintresserad och nyfiken så har jag läst språkkurser i Québec och Strasbourg (franska) samt i Moskva och Sankt Petersburg (ryska). Min yrkesmässiga bana började jag på Universal Telecom på Madeira där jag arbetade med ekonomifrågor, och efter det har jag bland annat arbetat som inkassohandläggare (GE Money Bank) och nu senast med redovisning och ekonomisk uppföljning på AB Storstockholms Lokaltrafik. Intressen? Jag och Dennis har precis köpt en kolonistuga, så just nu går mycket tid åt att försöka fundera ut vad som är ogräs eller inte i trädgården. Sedan tycker jag om att gå på bio och vandra i naturen. Vilken är den senaste film du sett? Iron Sky kan rekommenderas. Vilken är den senaste bok du läst? Jan Guillous Brobyggarna. Björn Karlsson Har du någon egen erfarenhet av fackligt arbete eller någon förutfattad mening? Personligen har jag aldrig varit fackligt aktiv, men dock har jag varit fackmedlem. Hittills har mina erfarenheter från fackligt arbete kommit från min far, som en gång i tiden var lokal Pappersordförande på Dunis fabrik i Skåpafors. Familj? Jag är sambo med Dennis, och tillsammans har vi hunden Mira samt några vandrande pinnar av olika sorter. Malin Andersson är vår nya medarbetare på kansliet. Foto: Sören Svensson 14 s v e n s k t r a f i k t i d n i n g å r g å n g 9 3

15 i n s i d a n Res dig upp och lev längre, en minut varje halvtimme TJ frågar Foto och intervjuer: Sören Svensson Hur tycker du att sommaren varit? Det spelar ingen roll hur mycket du tränar, sitter du still för mycket riskerar du din hälsa, säger forskare i Australien. Att träna mer är inte en biljett till ett långt liv, det är lika viktigt för hälsan att sitta mindre, skriver DN. Problemet är att vi sitter betydligt mer än vad gjorde förr. Studien visade att de som satt mer än 11 timmar per dygn löpte 40 procent större risk att dö i förtid än de som satt mindre än fyra timmar. Stillasittandet påverkar blodkärl och ämnesomsättning negativt. Enkelt uttryckt minskar produktionen av de ämnen som rensar rören på blodfetter och socker. Motionen har ökat men samtidigt har vardagsrörelsen minskat, så idag kan en person som motionerar inte nödvändigtvis betraktas som fysiskt aktiv, säger Mai-Lis Hellénius, professor på Karlolinska sjukhuset och överläkare på Karolinska universitetssjukhuset till DN. Soffpotatis eller ståuppare Sannolikt räcker en bensträckare på en minut varje halvtimme för att göra en skillnad. Hos en soffpotatis är musklerna väldigt avslappnade. Men bara du reser dig upp måste du jobba med lår, vader och rygg. Den lilla skillnaden gör så att produktionen triggas igen, säger Hellénius. Stå upp vid skrivbordet, stryk framför tv:n, res dig från tv:n eller datorn någon minut eller se till att du har skrivaren på ett litet promenadavstånd. Det handlar om att vara lite vardagssmart. marcus åkesson madelein orveland jonas westlund Marcus Åkesson, 26 år, Eslöv, trafik- och informationsledare vid Arriva Svar: Vädermässigt väldigt tråkigt, men trafikmässigt har det varit bra. Madelein Orveland, 43 år, Tuma, administratör vid Strukton Rail Svar: Jag har haft en toppensommar med mycket sol tillsammans med min man och min son på husvagnssemester i Sverige. Ann-Charlott Juliusson Jonas Westlund, 51 år, Gävle, enhetschef vid Trafikverket Svar: Sommaren har varit osedvanligt instabil. Ett bra alternativ hade varit att välja en utlandssemester. s v e n s k t r a f i k t i d n i n g å r g å n g

16 POSTTIDNING B Returadress: Saco-förbundet Trafik och Järnväg, TJ, Box 2131, Stockholm korsord Pengar och ära! Ge dig in i kampen om skraplotter och möjliga prispengar och lös korsordet i Svensk Trafiktidning! 1:a 5:e pris vardera fem skraplotter! För att delta i dragningen måste ditt rätta svar inkommit till; TJ, Box 2131, Stockholm, senast den 6 november Vinnarna publiceras i STT 4/2012. Märk kuvertet Korsord STT3-2012