Yrkesintroduktionsanställningar fler jobb om fler företag kan delta

Save this PDF as:
 WORD  PNG  TXT  JPG

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Yrkesintroduktionsanställningar fler jobb om fler företag kan delta"

Transkript

1 FEBRUARI 2015 Storgatan 19, Stockholm Telefon Arkitektkopia AB, Bromma, 2015 Yrkesintroduktionsanställningar fler jobb om fler företag kan delta

2 Rapportförfattare: Lars Jilmstad

3 Innehåll Inledning... 2 Sammanfattning... 3 Bakgrund... 4 Vad innebär yrkesintroduktionsanställningar?... 4 Vad tyckte några av remissinstanserna? Förordningens innehåll Kollektivavtalat innehåll... 8 Omfattning... 9 Arbetsförmedlingens information till arbetsgivare Intervjuer Arbetsgivarorganisationer: Fackliga organisationer: Arbetsförmedlingen Vad tycker företagen? Varför har det inte blivit fler YA-jobb? Har YA-jobben någon framtid? Appendix Intervjufrågor

4 Inledning Ett resultat av de trepartssamtal som den tidigare alliansregeringen inledde under hösten 2011 blev ett stöd till arbetsgivare för att stimulera tillkomsten av yrkesintroduktionsanställningar. När regeringen presenterade satsningen, kortfattat benämnd YA-jobb, var tanken att unga på sikt på detta sätt skulle kunna få in en fot i arbetslivet och efter ett år av skattesubventionerat arbete och utbildning skulle de kunna få en tillsvidareanställning. Ungefär ett år efter reformen trädde i kraft hade bara drygt 800 sådana jobb tillkommit. Och även om regeringens uppgift om jobb gällde på sikt är det uppenbart att förhoppningarna inte har infriats. Representanter för den avgångna alliansregeringen har uttalat besvikelse över det magra utbytet av trepartssamtalen och också över att antalet yrkesintroduktionsanställningar blivit så lågt. Dock finns det för närvarande (januari 2015) ingenting som tyder på att den nya regeringen kommer att avbryta satsningen eller genomföra några större förändringar. Till exempel framgår det av ett pressmeddelande från arbetsmarknadsdepartementet den 18 december att den då tillsatta kommissionen för att minska ungdomsarbetslösheten ska särskilt verka för att kommunerna på ett bra sätt kan använda de arbetsmarknadspolitiska insatserna inklusive yrkesintroduktionsanställningar. I denna rapport intervjuas företrädare för arbetsgivarförbund och fackliga organisationer som tecknat kollektivavtal om yrkesintroduktionsanställningar. Här finns också en intervju med ansvarig chef hos Arbetsförmedlingen och några inblickar i hur företag som fått erfarenhet av YA-jobb resonerar. I slutet av rapporten listas ett antal faktorer som kan ha hållit nere antalet YAjobb. Där finns också förslag på åtgärder som kan leda till fler yrkesintroduktionsanställningar. 2

5 Sammanfattning Möjligheten att anställa unga inom ramen för yrkesintroduktion är en relativt ny företeelse på svensk arbetsmarknad. Den tidigare regeringen var mycket hoppfull att YA-jobb skulle kunna bli en lösning på ungdomsarbetslösheten. Utfallet är än så länge inte i linje med de politiska förhoppningarna. Både arbetsgivare och fackliga företrädare som är intervjuade i den här rapporten är positiva till yrkesintroduktionsanställningar. Flertalet tror att YA-jobb positivt påverkar företagens kompetenstillförsel och att det är värdefullt att ungdomar får en företagsspecifik handledning och utbildning. Endast några få av de intervjuade tror dock att omfattningen kan bli så stor som allians regeringen hoppades på. Framför allt kan det komma att ta tid innan YAjobben når sin fulla potential. Arbetsmarknadens parter har samverkat bra kring informationsgivning kring YA och de främjande medel som regeringen ställt till förfogande har använts för partsgemensamma insatser. Det sammantagna intrycket av intervjuerna är att det finns ett antal faktorer som hämmar utvecklingen av YA-jobben. Till exempel: Att endast företag med kollektivavtal om yrkesintroduktion kan få ekonomiskt stöd för yrkesintroduktionsanställningar. Att vissa kollektivavtal om yrkesintroduktion innehåller begränsande regler såsom snäva åldersintervall, krav på specifik gymnasieutbildning eller begränsningar vad gäller antalet anställda inom ramen för yrkesintroduktion. Vanan och erfarenheten från att arrangera utbildning enligt YA-modellen är begränsad hos vissa arbetsgivare. Kännedomen och kunskapen hos Arbetsförmedlingens handläggare om yrkesintroduktion, tillsammans med tolkningen av förordningen. För att yrkesintroduktionsanställningarna ska fortsätta att bli fler krävs: Fler branscher behöver ingå avtal om yrkesintroduktion. Inskränkningar i vissa avtal särskilt vad gäller kraven på rätt gymnasieprogram, ålder och antal per arbetsplats bör övervägas att tas bort. Den ekonomiska kalkylen förstärks eller åtminstone förblir oförändrad. I det samman hanget är det viktigt att den reducerade arbetsgivaravgiften för unga inte slopas. Än bättre spridning av goda exempel och kunskap om hur företagen kan organisera handledningen/utbildningen. Också företag utan kollektivavtal bör ges möjligheter att få ekonomiskt stöd för YA-jobb. 3

6 Bakgrund Vad innebär yrkesintroduktionsanställningar? De trepartssamtal som regeringen under hösten 2011 inledde syftade till att komma åt ett antal svåra problem på arbetsmarknaden. Regeringens deklarerade målsättning med samtalen angavs vara att finna åtgärder som sänker jämviktsarbetslösheten och ökar den varaktiga sysselsättningen, särskilt genom att förbättra möjligheterna till arbete för grupper med svag förankring på arbetsmarknaden. Samtalen kom att föras med centralorganisationerna men framför allt med avtalsslutande parter på branschnivå. Inom ramen för trepartssamtalen diskuterades särskilt åtgärder som skapar fler och bredare vägar in på arbetsmarknaden för unga. Bakgrunden var den i ett internationellt perspektiv höga svenska ungdomsarbetslösheten, som gäller både kvinnor och män. I mars 2013 redovisade regeringen Vissa lagförslag med anledning av trepartssamtalen. (Ds 2013:20). Ett konkret resultat kom att bli ett stöd till arbetsgivare för att stimulera yrkesintroduktionsanställningar av ungdomar under 25 år. Syftet är att få till stånd en smidigare övergång från utbildning till arbete för unga. En orsak till just denna inriktning var att en utgångspunkt för samtalen var att stödja initiativ som kommit från parterna själva. Den förra regeringen avsatte särskilda medel för att öka kunskapen om och främja använ dandet av tecknade yrkesintroduktionsavtal. De parter inom en bransch som tecknar ett yrkesintroduktionsavtal kan gemensamt ansöka om sådant informationsstöd. Under partssamtalen om yrkesintroduktionsavtal underströk såväl arbetsgivar- som arbetstagarorganisationer återkommande den centrala betydelsen av handledning för att arbetsplatser på ett bra sätt ska kunna ta emot personer som anställs inom ramen för yrkesintroduktionsavtal. Ekonomiskt stöd för handledning är ett sätt att skapa utrymme för arbetsgivaren att avsätta personella resurser och tillgodose behov av kompetens som krävs för att handleda nya individer på arbetsplatsen. Som ett led i att handledningen ska fungera så bra som möjligt inrättade regeringen Delegationen för arbetsplatslärande vid yrkesintroduktionsanställningar (YA). Regeringen gav också i februari 2013 Arbetsförmedlingen i uppdrag att genomföra ett pilotprojekt tillsammans med Teknikföretagen och IF Metall. En utgångspunkt i regeringens samtal med parterna var att bygga på förekommande avtal på arbetsmarknaden om yrkesintroduktion. Vid trepartssamtalens inledning hade Teknikarbetsgivarna och IF Metall ingått ett kollektivavtal om yrkes introduktion. 4

7 De flesta yrkesintroduktionsavtal som tecknats bygger på principen att unga utan relevant erfarenhet i yrket erbjuds handledning och utbildning under en del av arbetstiden. Denna del av arbetstiden är inte lönegrundande. Stödet till arbetsgivarna är av två slag: en lönesubvention i form av en skattekreditering på arbetsgivarens skattekonto och ett handledarstöd i form av ett bidrag. Ursprungligen gällde att YA-jobb kunde komma ifråga för ungdomar som ännu inte fyllt 26 år. I den slutliga förordningen fastställdes att berörda inte fick ha fyllt 25 år. I några av branschavtalen finns ännu lägre åldersgränser. Förordningen anger att anställningstiden bör vara minst sex månader. Vidare måste det finnas ett centralt kollektivavtal om yrkesintroduktionsanställning. Stöd i form av lönesubvention lämnas genom en återbetalning till arbetsgivarens skatte konto (en skattekreditering) av ett belopp som motsvarar den arbetsgivar avgift och den allmänna löneavgift för den anställde som arbetsgivaren skulle ha betalat enligt socialavgiftslagen (2000:980) och lagen (1994:1920) om allmän löneavgift om den anställde vid årets ingång hade fyllt 26 år. Subventionen syftar till att kompensera arbetsgivarens kostnader för handledning (produktionsbortfall) och för upprättande och genomförande av utbildningsplaner. Förordningen trädde i kraft i början av Av det ursprungliga förslaget framgick att yrkesintroduktionsanställningar skulle kunna förekomma också i de (många) företag som saknar kollektivavtal. Men sedan remissrundan resulterat i ett starkt fackligt motstånd kom den slutliga förordningen att bara gälla företag med kollektivavtal. En åtgärd som säkert också bidragit till den fackliga uppslutningen kring YA-jobben är avskaffandet av den särskilda arbetslöshetsavgiften i a-kasseavgiften (vilket motsvarar drygt två miljarder kronor årligen). Denna avgift, som infördes av alliansregeringen, syftade till att återspegla risken för arbetslöshet i olika branscher. LO skriver i sitt remissvar att LO ända sedan denna avgift infördes (2008) konsekvent hävdat att den ska avskaffas. I regeringens promemoria Nya vägar in för unga jobbpaket för 3,1 miljarder ( ) skriver regeringen att Till följd av de steg som parterna har tagit inom ramen för trepartssamtalen för att möjliggöra fler jobb för unga går regeringen också parterna tillmötes och avskaffar den differentierade arbetslöshetsavgiften. Vad tyckte några av remissinstanserna? Svenskt Näringsliv och dess medlemsorganisationer skrev i remissvaret på denna promemoria Ds 2013:20 att man ställde sig positiv till regeringens initiativ med en Jobbpakt för unga och välkomnar att regeringen konkretiserar sina avsikter på vilket sätt regeringen ämnar stödja tillkomsten av fler yrkesintroduktionsavtal och att fler anställningar ska ske inom ramen för yrkesintroduktionsavtal. När möjligheterna till yrkesintroduktionsavtal presenterades nämndes från regeringshåll en siffra på som på detta sätt skulle kunna få ett arbete. 5

8 Svenskt Näringsliv underströk i svaret att detta är ambitiöst och välkomnade därför formuleringar i promemorian om att det kan ta tid att nå detta mål. Föreningen menar också att det är mer sannolikt att det blir fler yrkesintroduktionsanställningar om stödsystemet utformas på ett sätt som är anpassat efter arbetsgivarnas behov. Av synpunkterna från Svenskt Näringsliv framgår att organisationen tillstyrkte den föreslagna lönesubventionen i form av en skattekreditering på före tagens skattekonto. Däremot avstyrktes det föreslagna kravet om en anställningstid på minst sex månader. Föreningen tyckte istället att en nedre gräns skulle fastslås i kollektiv avtal där parterna inom respektive branscher kan bedöma lämpligheten av en sådan gräns. Svenskt Näringsliv avstyrkte också förslaget om att begränsa lönesubventionen att som huvudregel utgå under sex månader. Svenskt Näringsliv ansåg att lönesubventionen bör utgå för hela tiden som en individ har en yrkesintroduktionsanställning. Svenskt Näringsliv tyckte också att handledarstödet på kronor per månad och anställd var för lågt och att det inte täcker det produktionsbortfall som uppkommer när en handledare ska frigöras från sina ordinarie arbetsuppgifter. Svenskt Näringsliv tillstyrkte att stöd för yrkesintroduktionsanställningar ska kunna utgå till både organiserade och oorganiserade företag och poängterade samtidigt att det är av största vikt att regelverket utformas på ett konkurrensneutralt sätt avseende förutsättningarna att ta del av stöd för organiserade respektive oorganiserade arbetsgivare. Svenskt Näringsliv menar att stödsystemet bör kompletteras med kontrollåtgärder som syftar till att säkra kvalitet, att stöden inte bidrar till att snedvrida konkurrensen och att stöden används enligt dess avsikt. Detta är av särskild vikt då oorganiserade företag söker stöd för yrkesintroduktionsanställningar, eftersom det i dessa fall saknas partsöverenskommelser. Svenskt Näringsliv skriver också: I författningsförslagen framgår det att Arbetsförmedlingen ska besluta om handledarstödet. Eftersom yrkesintroduktionsanställningar avseende organiserade arbetsgivare ska ske med stöd av partsöverenskommelser bör denna överenskommelse vara tillräcklig för att kvalificera för stöd till yrkesintroduktionsanställning. Arbetsförmedlingen har dock en viktigare roll när oorganiserade företag söker stöd för yrkesintroduktionsanställningar. Organisationen Företagarna gav uttryck för skarp kritik efter det att regeringen i det slutliga dokumentet valde att exkludera alla de företag som saknar kollektivavtal från möjligheten att ha yrkesintroduktionsanställningar. Organisationen framhöll att fyra av fem jobb under de senaste åren har skapats av småföretagare och menade att det är diskriminering om inte småföretag utan kollektivavtal kan ta del av satsningen på yrkesintroduktionsanställningar. Företagarna föreslog i remissvaret en delvis annorlunda modell, Utbildningsanställning, som skulle kunna tillämpas av alla företag i alla branscher. Ungdomar under 23 år skulle kunna anställas för en period av 18 månader, under förutsättning att de ges utbildning under denna tid. 6

9 Organisationen tillägger att om regeringen ändå inför yrkesintroduktionsavtal så ska alla företag, oavsett branschtillhörighet, kunna teckna dessa och därmed komma i åtnjutande av skattesubventioner och handledarstöd. LO är i sitt remissvar positiv till yrkesintroduktionsanställningar, men avstyrker att sådana ska kunna förekomma hos arbetsgivare som saknar kollektivavtal. LO ställer sig också positiv till det förslag som organisationen länge verkat för som handlade om att avskaffa arbetslöshetsavgiften. Organisationen för i remissvaret ett längre resonemang om önskvärdheten att arbetsmarknadens parter återigen skulle spela en viktigare roll på arbetsmarknadspolitikens område. LO skriver att Svenskt Näringslivs besked i januari 2013 att inte vilja släppa kraven på att lagstiftningsvägen förändra övergripande spelregler på arbetsmarknaden omöjliggjort en sådan utveckling. Förordningens innehåll Den nu gällande förordningen (Förordning 2013:1157) om stöd för yrkesintroduktionsanställningar trädde i kraft den 1 augusti Några av huvuddragen är följande: Stöd kan ges till arbetsgivare för att stimulera yrkesintroduktionsanställning av ungdomar under 25 år. Stödet har godkänts av EU-kommissionen. Det kan inte kombineras med andra stöd för samma ändamål. Anställningarna ska omfattas av ett centralt kollektivavtal om yrkesintroduktion som innehåller en andel med utbildning eller handledning. De ska rikta sig till personer som saknar relevant yrkeserfarenhet eller som är arbetslösa. Om den som anställs är arbetslös, ska denne varit arbetslös och inskriven som arbetssökande hos AF under minst 90 dagar före den dag då ansökan kom in till AF. Den ansökan avser får inte redan vara anställd hos arbetsgivare (även om vissa undantag räknas upp). Det framgår vidare att åldersgränsen neråt är 15 år och att anställningen omfattar minst 75 procent av heltid under minst sex månader och att utbildning/handledning uppgår till minst 15 procent av arbetstiden. Förordningen säger också att om utbildningsinslaget är 25 procent eller mer av arbetstiden ska lönen vara minst 75 procent av kollektivavtalets minimilön. Förordningen innehåller också skrivningar som ska förhindra att den anställningen avser tidigare har haft en introduktionsanställning. Det finns också en lång rad bestämmelser om hur utbildningsplanen ska vara utformad, att det ska framgå vem som ska vara handledare etc. Ett antal paragrafer reglerar det ekonomiska stödet för handledning och lönesubventionens utformning. 7

10 Av det närmare förfarandet vid yrkesintroduktionsanställningar framgår att den lokala arbetstagarorganisationen, eller om sådan saknas, det centrala facket, ska ges möjlighet att yttra sig över om lön och utbildningsplan är i enlighet med kollektivavtalet. Om stöd ska utgå beslutas av Arbetsförmedlingen. Det är också Arbetsförmedlingen som har ansvaret för tillsyn och uppföljning. Kollektivavtalat innehåll Vid årsskiftet fanns det 36 centrala kollektivavtal om yrkesintroduktion. IF Metall är den fackliga part som har avtal med flest arbetsgivarorganisationer om yrkesintroduktion. Avtalet mellan EIO och SEF är första inbrytningen i byggsektorn och avtalen mellan Fastighetsanställdas förbund med förbund inom Almega är de första inom tjänstesektorn. Avtal finns även mellan Svensk Handel och Handelsanställdas förbund. Vidare även inom SKL:s och Kommunals avtalsområde i offentlig sektor. Det finns också ett antal branscher som inte lyckats komma överens om yrkesintroduktionsavtal. (Bilden nedan saknar information om Yrkesintroduktionsavtalet mellan Livsmedelsindustrierna och Livsmedelsarbetsförbundet.) Fastighetsanställdas förbund Almega Tjänsteförbunden (fastighetsarbetsgiv.) Almega Tjänsteförbunden (serviceentreprenad) Almega Tjänsteförbunden (specialservice företag) Fastigo KFO GS Facket skogs/trä-och grafisk bransch Föreningen Sveriges Skogsindustrier (sågverksindustrin) Trä- och möbelföretagen TMF (träindustrin) Trä- och möbelföretagen TMF (stoppmöbelindustrin) Skogs- och Lantarbetsgivareförbundet (SLA) Grafiska Företagens Förbund (Förpackningsavtalet) Grafiska Företagens Förbund (Infomediaavtalet) IF Metall BKemiGruppen (Allokemi) Industri och KemiGruppen Industri och KemiGruppen (Glasindustrin) Industri och KemiGruppen (Kemiska Fabriker) Industri och KemiGruppen (Läder-och sportartikelindustrin) Industri och KemiGruppen (Oljeraffinaderier) Industri och KemiGruppen (Stenindustrin) Industri och KemiGruppen (Explosivämnesindustrin) Handelsanställdas förbund Svensk Handel SEKO Energibranschen Svenska Kommunalarbetareförbundet Fastigo Sveriges Kommuner och Landsting Pacta BAL13 Sveriges Kommuner och Landsting Pacta BUI 13 Energi branschen VA branschen Svenska Elektrikerförbundet Elektriska Installatörsorganisationen (EIO) IF Metall Industri och KemiGruppen (Tvättindustri/Textilservice) Industri och KemiGruppen (Återvinningsföretag) SVEMEK Sveriges Textil- och Modeföretag (TEKO) Teknikarbetsgivarna Byggnadsämnesförbundet och Buteljglasindustrin (BÄF) Gruvornas arbetsgivarförbund Stål och Metalls Arbetsgivareförbundet Industri och KemiGruppen (Gemensamma Metallavtalet) Källa: Arbetsförmedlingen Innehållet i de olika kollektivavtalen varierar, men ryms naturligtvis inom förordningens ramar. Syftet med avtalen kan generellt sett sägas vara att företagen ska kunna rekrytera medarbetare, stärka branschen och underlätta för unga att få en bra start på sitt yrkesliv. 8

11 Generellt sett är yrkesintroduktionsanställningar tidsbegränsade anställningar. Det är inte ovanligt att avtalen stadgar 12 månader som längsta anställningstid (med möjlig het till förlängning i vissa avtal). Det är även vanligt att avtalen stadgar att yrkesintroduktionsanställda utgör en egen turordningskrets i händelse av uppsägningar på grund av arbetsbrist. Det är vanligast att avtalen uppger 75 procents lön av relevant kollektivavtals lägstlön. Kort ur några yrkesintroduktionsavtal: Det första avtalet som slöts om yrkesintroduktion är det mellan Teknikarbetsgivarna och IF Metall från hösten Avtalet stadgar att tillämpningsområdet avser unga under 25 år och som har genomgått Teknikcollege, gymnasieskola eller liknande. Men även unga som saknar grundläggande teknikutbildning kan komma ifråga. Det slår fast att varje yrkesintroduktionsanställning ska förenas med handledning och utbildningsplan. Lönen ska uppgå till minst 75 procent av Teknikavtalets minimilön. Inom handeln, som är en stor ungdomsarbetsgivare, finns också avtal om yrkesintroduktion, som benämns Yrkespraktik. Handelns avtal skiljer sig på väsentliga punkter från förordningen. Avtalet omfattar unga som inte har fyllt 21 år. Ungdomen ska ha slutfört Handelsprogrammet på gymnasiet med handelsinriktning och varje arbetsplats kan ha högst en praktikant. Arbetsplatser med fler än 25 medarbetare kan ha högst två. SKL har tecknat två avtal om yrkesintroduktion med Kommunal. De betecknas BAL 13 och BUI 13. Det som skiljer avtalen är dess målgrupper. BAL 13 syftar till att erbjuda arbetslivsintroduktionsanställningar i vård- och omsorgsverksamhet för personer mellan år som är arbetslösa. BUI 13, å andra sidan, vänder sig till individer som fullföljt vård- och omsorgsutbildning och saknar relevant yrkeserfarenhet. Andra exempel på avtalsskrivningar som skiljer sig från förordningen. Livsmedelsindustriernas avtal med Livsmedelsarbetarförbundet har krav på att ungdomen ska ha genomgått Teknikcollege eller annan industriell utbildning där anordnaren har ett etablerat samarbete med livsmedelsföretag. SLA:s avtal med GS Facket stadgar att en yrkesintroduktionsanställning i regel övergår till en tillsvidareanställning, syftet är således inte att den ska leda till en säsonganställning. Almega Tjänsteförbundens avtal med Fastighetsanställdas förbund har en åldersgräns på 24 år. Avtalet talar om en provanställning med yrkesintroduktionsutbildning och kräver att ungdomen har slutfört ett gymnasieprogram. Avtalet anger också att yrkesintroduktionsanställning kan ingås för lägst sex månader och högst tolv månader. Omfattning Antalet yrkesintroduktionsanställningar har på senare tid vuxit tämligen kraftigt, även om det är en lång väg kvar till förhoppningarna om platser. När arbetet med denna rapport påbörjades i mitten av september pågick yrkesintroduktions anställningar för cirka 200 ungdomar. Redan i slutet av oktober, vecka 44, var antalet uppe i närmare 400, det vill säga en fördubbling. 9

12 Därefter har fler beviljats stöd för yrkesintroduktionsanställningar och vid årsskiftet uppgick de alltså till drygt 800 pågående anställningar. Det måste dock påpekas att en stor del av denna ökning förklaras av det så kallade Volvo-steget som lett till 400 YA-jobb och att EIO och Svenska Elektrikerförbundet gjort YA-jobb av många av de lärlingsjobb som sedan lång tid tillbaka förekommit inom detta område. Som framgår av Arbetsförmedlingens statistik från 29 december (se nedan) är YAjobben på övriga områden fortfarande väldigt få. Arbetsförmedlingen rapporterar att antalet ansökningar sedan start är och antalet beviljade 925. Av dessa är 832 pågående, medan 95 har avslutats. ALMEGA SERVICE/FASTIGHETSANSTÄLLDAS FÖRB. 1 ALMEGA SPECIALSERVICE/FASTIGHETSANST. FÖRB. 2 FASTIGO/FASTIGHETSANSTÄLLDAS FÖRBUND 8 GRAFISKA FÖRETAGEN FÖRP./GS FACKET 3 GRAFISKA FÖRETAGEN INFOM./GS FACKET 4 SVERIGES SKOGSINDUSTRIER/GS FACKET 3 IKEM ALLOKEMI/IF METALL 5 IKEM KEMISKA FABRIKER/IF METALL 2 BÄF/IF METALL 1 IKEM GEMENSAMMA AVTAL/IF METALL 19 GRUVORNAS ARBETSGIVARFÖRBUND/IF METALL 2 IKEM STENINDUSTRIN/IF METALL 3 STÅL OCH METALL ARBETSGIVARFÖRB. /IF METALL 4 IKEM NORDIC SUGAR/IF METALL 2 SVEMEK/IF METALL 9 TEKNIKFÖRETAGEN/IF METALL 453 TEKO/IF METALL 1 FASTIGO/KOMMUNAL 4 EIO/SVENSKA ELEKTRIKERFÖRBUNDET 191 SKL/KOMMUNAL BAL 93 SKL/KOMMUNAL BUI 3 SVENSK HANDEL/HANDELSANSTÄLLDAS FÖRBUND 10 TMF TRÄINDUSTRIN/GS FACKET 5 SKOGS - OCH LANTARBETSGIVAREFÖRBUNDET/GS FACKET 1 IFM GLASINDUSTRIN/IF METALL 2 FAST/FAGO 1 Källa: Arbetsförmedlingen 10

13 YA-anställningar pågår i hela landet, men populariteten varierar. I nordvästra Götaland pågår 122 anställningar, i Göteborg/Halland 102, i Småland hela 115 och i Norra Mälardalen 80 anställningar. Däremot redovisar Stockholm/Gotland endast 23 anställningar. Den ovan nämnda delegationen för arbetsplatslärande vid yrkesintroduktionsanställningar, förkortad YA-delegationen, kommer nu kontraktera tre så kallade YAstödjare, två regionala och en nationell, som ska vara verksamma under det första halvåret De ska finnas till hands för arbetsgivare som har anställt eller är i färd med att anställa någon på yrkesintroduktionsavtal. Främst är det tänkt att de ska ge stöd vad avser arbetsplatslärandet. Arbetsförmedlingens information till arbetsgivare Arbetsförmedlingen är den myndighet som handlägger och beslutar om ekonomiskt stöd för yrkesintroduktionsanställningar. På Arbetsförmedlingens hemsida är det enkelt att hitta ytterligare information. Där kan en arbetsgivare enkelt se hur stor ersättning som utgår vid en viss månadslön och hur stegen till en yrkesintroduktionsanställning ser ut. Anställningsformen illustreras med exempel på sådana verkliga anställningar. Där finns också en film som Teknikföretagen och IF Metall tagit fram. Den visar hur ett pressgjuteri i Boxholm systematiskt använder sig av yrkesintroduktionsanställningar som ett sätt att långsiktigt åstadkomma kompetenstillförsel i företaget. Det går att hitta länkar till flertalet av de branschparter som i dagsläget har avtal om yrkesintroduktionsavtal. Där finns också en länk till Delegationen för arbetsplatslärande vid yrkesintroduktionsanställningar. I ett nedladdningsbart faktablad finns en checklista över vad man som arbetsgivare bör tänka på vid ansökan och yrkesintroduktionsanställning, en blankett för ansökan om stöd, en blankett för förlängningsansökan samt en blankett för slutrapport. Som kommer att framgå av det följande har också de olika parter som slutit avtal om yrkesintroduktionsanställningar på ett antal olika sätt informerat såväl arbetsgivare, fackliga lokalavdelningar och förtroendemän som ungdomar som kan komma ifråga för den typen av anställningar. Det har också gått att ansöka hos arbetsmarknadsdepartementet om medel till parterna för så kallade främjandeinsatser. Så har också gjorts i det stora flertalet av de branscher där yrkesintroduktionsutbildning förekommer. Helt klart har kännedomen om denna anställningsform vuxit, inte minst till följd av att dessa främjandemedel gjort det möjligt att komma i direktkontakt med företag och skolor. 11

14 Intervjuer För att närmare komma åt sådant som kan stå i vägen för den fortsatta tillväxten av yrkesintroduktionsanställningar har det inför denna rapport gjorts ett antal intervjuer med företrädare för arbetsgivarorganisationer, fackliga organisationer och Arbetsförmedlingen. Vidare återges synpunkter från några företag som har erfarenhet av yrkesintroduktion. De frågor som har ställts till respektive kategori återfinns i ett appendix. Där finns också en förteckning över intervjupersonerna. Det finns inte någon anledning att här i detalj redovisa vad respektive intervjuad person har sagt. Det skulle i så fall bli en lång uppräkning av likartade synpunkter. Nedanstående utgör en sammanfattning av vad som sagts av företrädarna för de olika kategorierna. Arbetsgivarorganisationer: Arbetsgivarna har själva, eller i samverkan med den fackliga motparten, lämnat information till medlemsföretag om villkor och möjligheter kring YA-jobben vid konferenser, i cirkulär och nyhetsbrev och på hemsidor. Flertalet har tillsammans med sina motparter sökt och beviljats främjandemedel vilket resulterat i intensifierad information till företag och klubbar. Medlen har använts för att projektanställa informatörer, arrangera informationsmöten, till broschyrer och för framtagning av mallar och exempel på utbildningsplaner. Informationen har nått flertalet företag i de olika branscherna. Den har i huvudsak tagits väl emot. Men i branscher med många småföretag har det i allmänhet gått rätt trögt när det gäller att få genomslag för informationen. Många av dessa företag tycker också att det verkar krångligt. Inte minst gäller detta kravet på handledning och utbildningsplaner. Här ska dock tilläggas att i branscher där man redan tidigare haft lärlingssystem eller inslag av arbetsplatsförlagt lärande i olika gymnasieprogram finns inte denna tveksamhet. Det ser ut att vara förklaringen till att särskilt många YA-jobb kommit till inom EIO/SEF:s avtalsområde. Alla intervjuade arbetsgivarföreträdare ställer sig positiva till YA-jobben. Men antalet påbörjade sådana jobb varierar kraftigt. Av Arbetsförmedlingens siffror vid årsskiftet (29 december) framgår bland annat att det då pågick 453 YA-jobb på arbetsplatser inom Teknikföretagen-IF Metalls avtalsområde och 191 anställningar inom EIO-SEFområdet. Också inom SKL-Kommunals område fanns relativt många pågående YAjobb, 93 stycken. På övriga avtalsområden fanns alltifrån något 20-tal jobb ner till endast ett litet fåtal. Endast ett par av de intervjuade ser i nuläget YA-jobben som en arbetsmarknadspolitisk åtgärd som väsentligt kan minska ungdomsarbetslösheten. Däremot ses de som en utmärkt väg att främja kompetensförsörjningen. I en del lågstatusyrken kan yrkesintroduktionsanställningar vara ett sätt att öka yrkets status och att därmed också främja rekryteringen. I yrken där personalomsättningen är stor ses YA som en möjlighet att få fler att stanna kvar längre på sin arbetsplats. 12

15 På frågor angående vilka förändringar som skulle kunna göra att YA får ett större genomslag blir svaren bland annat: YA borde också kunna komma ifråga för företag utan kollektivavtal. Åldersgränsen uppåt skulle kunna höjas. Begränsande formuleringar i respektive branschavtal kring YA borde tas bort. Det gäller till exempel krav på att endast de som gått branschens gymnasieprogram kan komma ifråga för YA-jobb. Bättre kunskaper hos lokal AF-personal om YA-jobb. Någon uppger att det händer att företaget går in till AF för att få till ett YA-jobb, men kommer ut med någon annan form av lönesubvention som AF-personalen har större vana vid. Det finns, som redan berörts ovan, en osäkerhet på sina håll om utbildningens innehåll. Den försöker man nu rätta till genom broschyrer, mallar, exempel och även i något fall en video om hur man kan gå till väga. Handledarfrågan verkar inte vålla så stora bekymmer, även om, som någon påpekar, det gäller att hitta de som inte bara kan jobbet utan också är duktiga på att lära ut det. Några av arbetsgivarföreträdarna ger uttryck för att handledarersättningen skulle behöva vara högre. Den subvention som ges för yrkesintroduktionsanställningar ses som mycket viktig. Särskilt mot bakgrund av att företagen har kostnader för att anställa medarbetare inom ramen för yrkesintroduktion. Och framförallt för att ordinarie personal måste tas ur produktion vid handledning vilket medför ett produktionsbortfall. Samtidigt oroas arbetsgivarföreträdarna över att den sänkta arbetsgivaravgiften för unga kan komma att slopas. Det skulle förändra den ekonomiska kalkylen för yrkesintroduktionsanställningar väsentligt, vilket bedöms ha negativa effekter för utvecklingen av YA-reformen. De intervjuade ser inte att YA-jobben konkurrensutsätts av andra lönesubventionsformer i någon högre utsträckning. De menar att YA kan spela en viktig roll i företagens kompetenstillförsel. Ingen ser heller någon risk för att företag skulle sätta YA-anställningar i system som ett sätt minska kostnaderna. Arbetsgivarföreträdarna poängterar också problemen med att få ut uppgifter från Arbetsförmedlingen avseende vilka företag som ansökt om stöd för yrkesintroduktionsanställningar. Det försvårar branschernas uppföljning och möjligheter att bidra konstruktivt till att fler företag ser fördelarna med YA. Fackliga organisationer: Intervjuade fackliga företrädare ger i stort sett samma bild som arbetsgivarföreträdarna när det gäller hur information om YA-jobben har spridits. Inledningsvis har det på sina håll funnits en viss skepsis hos lokala fackliga företrädare. En del har uttryckt farhågor om lönedumpning. Men med tiden har den farhågan försvunnit. På något håll finns en kvardröjande rädsla för att YA-jobben ska tränga undan vanlig rekrytering med normala ingångslöner. Flera välkomnar att YA stimulerar företagen till att tänka framåt både vad gäller personalbehov och den företagsspecifika utbildningen. Därmed kan YA-jobben bidra till ökad konkurrenskraft. 13

16 I de branscher som har rekryteringssvårigheter och där inte tillräckligt många söker sig till branschens gymnasieprogram ses YA som rekryteringsbefrämjande och som statushöjande för branschen. Ett par av de intervjuade anser att flera av de många lönesubventionsformer som finns kan leda till en snedvridning av konkurrensen. YA ses som bättre, eftersom båda parter finns med och tar ansvar. Inte heller bland de fackliga organisationerna ses YA för närvarande som ett program för väsentligt minskad ungdomsarbetslöshet. På några håll, där lärlingsliknade system redan finns tror man ändå att YA-jobben framöver kan bli den normala vägen in till ett jobb i branschen. Hos de organisationer som i sina YA-avtal har kravet på att YAjobb bara kan komma ifråga för de som gått branschens gymnasieprogram tenderar man att se yrkesintroduktionsanställningen som ett fjärde utbildningsår. Flertalet understryker att YA-jobben kan leda till en bättre kompetensförsörjning. Och till en bättre rekrytering i branscher där gymnasiets yrkesprogram inte är tillräckligt attraktiva. Flera påpekar att YA är ett bra sätt att fånga upp de som har valt fel program i gymnasiet. Några av de intervjuade nämner särskilt att möjligheten till yrkesintroduktionsanställningar gör att många mindre företag vågar anställa. Och att företag som kanske tänkt sig att anställa en person istället väljer att ta två, därför att rabatten ter sig attraktiv. Ett par av de intervjuade skulle gärna se att det fanns en handledarutbildning. Det skulle kunna minska osäkerheten hos de arbetsgivare som ser handledningen som ett bekymmer. Ytterligare några stycken vill, liksom LO (se nedan), kombinera YA-jobben med en effektiv och bra validering. Detta gäller särskilt för de som genomgår yrkesintroduktion utan att ha haft den rätta utbildningsbakgrunden. Intervjuade LO-företrädare framhåller att LO centralt inte informerar om YA gentemot avdelningar och klubbar utan detta sköts av förbunden. LO har dock möten med YA-aktuella förbund en gång per månad för att utbyta erfarenheter och informationsdelning förbunden emellan. LO ser gärna att fler branscher tecknar yrkesintroduktionsavtal. Vid intervjutillfället fanns ett färskt sådant att redovisa, nämligen i livsmedelsbranschen. De som kommit längst och har flest avtal är de som var tidigt ute med den här typen av introduktionsutbildningar. LO välkomnar ett än större partsgemensamt ansvar kring dessa frågor och tycker det är bra att parterna på detta sätt har något konkret att samverka kring. LO ser YA som en brygga mellan skola och arbetsliv. Och tycker att en branschvis anpassning av avtalen är viktig. Ibland kan YA vara en del av redan befintligt lärlingssystem. LO ser YA som mycket viktigt främst från perspektivet kompetensförsörjning. LO tror att YA rätt hanterat har en stor potential. Men ändå är det bara en del av pusslet. Minst lika viktigt är en hög kvalitet på yrkesutbildning, validering av kunskaper etc. Det är viktigt att inte skynda på för mycket, bättre att systemet växer sakta och blir bra. Organisationen ser det som ointressant med en siffra (t ex ) på potentialen. 14

17 LO säger att 13 av de 14 LO-förbunden antingen har avtal eller vill ta fram sådana. Det är bara Transport som står klart utanför. Vid årsskiftet 2014/2015 hade åtta av LO:s 14 förbund ingått avtal om yrkesintroduktion. LO arbetar nu med att se vad som bör göras för att förbättra YA. Ett problem som LO identifierar är Arbetsförmedlingen. De har valt att se detta som en arbetsmarknadspolitisk åtgärd. Och många AF-handläggare fokuserar för mycket på subventionsgraden i sina kontakter med företagen. Kanske skulle någon annan än AF ta hand om detta? LO vänder sig också mot den överprövning, som LO upplever att AF gör. LO understryker fortsatt att kollektivavtal är förutsättningen för YA-jobb. Arbetsförmedlingen Vid intervjutillfället, den 12 november, var den dagsaktuella siffran 787 pågående yrkesintroduktionsanställningar. Många av anställningarna rör elektrikerbranschen, där det sedan länge finns en vana vid likartad introduktion och upplärning direkt i företagen. I den hanteringen av YA-jobb har ett par förhållanden lett till praktiska problem. Det handlar dels om att ungdomen ifråga inte redan ska ha blivit anställd, dels om att veder börande inte ska ha haft tidigare erfarenhet av jobbet. AF tycker att förordningen borde göras tydligare i dessa avseenden. Även om såväl AF som parterna har varit noga med att den som ska kunna komma i fråga för en yrkesintroduktionsanställning inte redan får ha anställts, så har det ändå kommit att bli en del avslag därför att arbetsgivaren inte uppmärksammat denna begränsning i förordningen. AF understryker vid kontakter med arbetsgivare att det måste finnas en utbildningsplan och hur omfattande utbildningen måste vara. Det förekommer då att en del arbetsgivare tycker att detta blir för krävande. Då kan det ibland hända att det som skulle ha blivit en yrkesintroduktionsanställning istället blir ett nystartsjobb, med de subventioner som följer av den anställningsformen. AF hade vid intervjutillfället utbildat arbetsförmedlare över hela landet om yrkesintroduktionsanställningar. Och på det egna intranätet finns ett bra faktamaterial. AF menar att arbetsgivare generellt är nöjda med den kontakt de får med Arbetsförmedlingen i samband med att yrkesintroduktionsanställningar ska komma till. I valet mellan att ha en centralt placerad funktion istället för att yrkesintroduktionsanställningar ska hanteras hos varje lokalkontor föredrar AF det senare. Detta främst för att en lokal hantering bidrar till förbättrade kontakter med företag, något som är viktigt om Arbetsförmedlingen ska kunna fylla sin roll. AF uppfattar att den nya rödgröna regeringen är lika intresserad som alliansregeringen av yrkesintroduktionsanställningar och att kommande eventuella så kallade trainee-jobb (i skrivande stund finns en stor osäkerhet kring dessa) kommer att bygga på de avtal som gjorts för yrkesintroduktion. Sammantaget gör AF bedömningen att YA har en stor potential på sikt och kan bli en stor framgång. 15

18 Vad tycker företagen? Ljunghälls, ett pressgjuteri i Boxholm med ungefär 500 anställda, har goda erfarenheter av yrkesintroduktionsanställningar. Dessa erbjuds ungdomar som har gått industriprogrammet och som företaget tidigare har erbjudit praktik. Av en film som parterna låtit göra framgår att företaget ser YA som en väg att kunna rekrytera talanger till sådana tekniska tjänster som det annars är svårt att kunna rekrytera till. I den helt och hållet företagsförlagda utbildningen kan företaget forma den YAanställde efter företagets behov och förutsättningar. Personalchefen tycker att samverkan med verkstadsklubben om YA-jobben har fungerat mycket bra. Och från fackligt håll är belåtenheten också påfallande. Ett par av de YA-anställda intervjuas. De känner sig utvalda och de anser sig få en mycket bra bild av företaget genom varvningen jobb och utbildning. TMF redovisar i sin tidning och i ett pressmeddelande ett lyckat exempel från företaget Snickarlaget i Sävsjö. Med utgångspunkt från 18-åriga Cajsa, som gått ett hantverksprogram, säger företagets platschef: Jag tycker att det här är win-win. Arbetstagaren får visa upp sig och jobba och arbetsgivaren får kompensation för utbildningsdelen. Cajsa hade jobbat en påsk och haft sommarjobb hos oss och vi hade intrycket av att hon var duktig. Dessutom vill jag ha in lite fler tjejer över huvud taget. Av tidningsartikeln framgår också att yrkesintroduktionssatsningen har visat sig vara väldigt betydelsefull för de småländska företagen där den träbearbetande industrin har en stark ställning. En lång hantverkstradition kombineras i dag med en snabb högteknologisk utveckling och det skapar i sig ett utbildningsbehov. Behovet av arbetskraft är också stort på grund av en kommande generationsväxling. Tidaholmsföretaget Swedfoam, som tillverkar instrumentpaneler till bilar har sedan början av 2014 två YA-anställda. I en artikel på IKEM:s hemsida beskriver företagets produktionschef hur nöjda man är med denna möjlighet. Att anställa unga och att utbilda dem i företagets specifika processer är ett sätt att föryngra och säkra kompetensen för framtiden, säger han. Han tycker att det fungerat mycket bra, men utan YA hade vi inte kunnat anställa dem. Jag vet inte ens om de hade varit i en fabrik innan de kom hit. Det ger en chans både åt praktikant och arbetsgivare att få känna på varandra och målet är att det ska leda till en anställning. Företaget är nystartat och växer snabbt. Vi kan inte hitta färdigutbildade personer till vårt företag. Arbetet är så specifikt att alla måste börja med att gå bredvid och lära sig, oavsett yrkesutbildning. YA är en lösning som gynnar både arbetsgivare, arbetstagare och samhället i stort, säger produktionschefen. Företaget Draka Kabel i Nässjö med cirka 175 anställda har inom ramen för Industrins yrkesår anställt två ungdomar i YA-jobb från den 1 december. I ett reportage på Teknikföretagens hemsida beskriver ungdomarna själva, deras handledare, företagets personalchef och företrädare för facket fördelarna. I en situation där alltför få väljer gymnasiets industriprogram kan YA-jobben vara ett sätt att säkra tillgången på arbetskraft och att utbilda till den rätta företagsspecifika kompetensen. 16

19 Och på Svensk Handels hemsida beskrivs i ett reportage hur medlemsföretaget Siba satsar stort på YA-jobb. Hela 26 ungdomar ges heltidsjobb via den typen av yrkespraktik. Här gäller dock begränsningen att ungdomar som kan komma ifråga måste ha gått gymnasiets handelsprogram. Partsgemensamma Handelns Yrkesnämnd berömmer initiativet och hoppas att det ska leda till att fler företag i branschen får upp ögonen för möjligheten att inrätta YA-jobb. 17

20 Varför har det inte blivit fler YA-jobb? Det är onekligen en viss skillnad mellan förutsägelser om att YA skulle ge ett tillskott på jobb och en verklighet som visar att i slutet av 2014 ligger siffran klart under 1 000, varav ett företag står för nära hälften av alla YA-jobb. Var alliansregeringens siffra enbart en from orealistisk förhoppning? Hade parterna gett regeringen fel information? Är villkoren för YA-jobb så krångliga att företagen helst avstår? Har informationen, trots att ett antal miljoner spenderats på informatörer, trycksaker, filmer etc, inte gått fram till företagen? Intervjuerna med arbetsgivarorganisationer och fackförbund visar på några saker som kan ha gjort att antalet YA-anställningar blivit färre än vad regeringen hoppats på. Mer om detta längre ner. Vad som inte sägs, i varje fall inte explicit, av intervjupersonerna är att konjunktur och företagens förväntningar om kommande utveckling kan vara en viktig förklaring. Även om Sverige förblivit ekonomiskt starkt under en period då många länder i vår omvärld har drabbats av svåra ekonomiska kriser så kan de täta krisrapporterna från omvärlden ha gjort att också svenska företag av försiktighet undviker att anställa. Och när företag ändå måste tillföra mer arbetskraft finns det alternativa sätt för företagen att klara sitt kompetensbehov, som gör det enklare att kunna anpassa sig till ett förändrat orderläge. Rapportförfattaren har inte någon inblick i hur resonemangen om reformens potential var under trepartssamtalen. Och vet därför inte huruvida regeringen bibringades en överdriven uppfattning om hur många jobb som skulle kunna genereras. Men det klara intrycket av de redovisade intervjuerna är att det finns en ambition att få till flera YA-jobb. Hur stark denna ambition är varierar säkerligen. Det finns, som framgår av flera intervjuer, en del avtalsformuleringar som är begränsande i förhållande till förordningen. Sådana begränsningar är till exempel: En lägre maximal ålder för de som kan komma ifråga än det som sägs i förordningen. Att de som kan få YA-jobb måste ha gått ett visst gymnasieprogram. Att antalet YA-anställda inte får överstiga ett visst antal per arbetsplats eller per visst antal som anställts på sedvanligt sätt. Att företagen måste ha kollektivavtal och att de ska vara anslutna till en arbetsgivarorganisation. Om dessa begränsningar inte fanns skulle YA-jobben säkerligen vara flera. Hur många fler är svårt att säga. Rimligen dock inte så många fler att det skulle kunna handla om tiotusentals jobb. 18

21 Ytterligare en sak som kan påverka antalet YA-jobb är att det finns ett antal lönesubventioner som kan vara av intresse för företagen och som kan tränga undan anställningar inom ramen för YA. Dessutom är fortfarande antalet ingångna kollektivavtal om yrkesintroduktion för få. I flera branscher har inte företagen möjlighet att anställa inom ramen för YA, till exempel inom hotell- och restaurangnäringen, transport, privat vård och omsorg, bygg, kommunikation med mera. Det måste ändå ses som en styrka att det finns en uppslutning kring YA-jobben från både arbetsgivarorganisationer och fackliga organisationer. Vad är det då som gör att båda parter ser fördelar? För arbetsgivarna finns det förstås de viktiga ekonomiska incitamenten. Jobben är förknippade med en kostnadsreducering. Vidare kan YA underlätta för vissa företag att rekrytera unga. Är detta det viktigaste för arbetsgivarna? Mot bakgrund av att man från arbetsgivarhåll under många år varit skarpt kritiska till det som ses som alltför höga ingångslöner så kan denna möjlighet till sänkta ingångslöner te sig som attraktiv. Nu ska det omedelbart invändas att det formellt sett inte alls handlar om sänkt ingångslön, utan att lön utges för arbetstid och inte för studietid och lärande. Det är givetvis sant. Men när det nu ofta är så att yrkesutbildningen i olika gymnasieprogram inte ger tillräcklig yrkesförberedelse och framför allt inte har inriktats mot de specifika behov som olika företag kan ha så har man sedan länge behövt göra betydande handledningsinsatser i företagen. Och detta utan att lönen har kunnat hållas tillbaka. När företag har haft möjligheter att välja anställer de därför hellre en yrkeserfaren person än en som saknar erfarenhet. Det har tett sig som för dyrt att anställa de som kommer direkt från en utbildning. Möjligheten att yrkesintroduktionsanställa ändrar på detta. Om ändringen ses som så stor att företagens val av vilka de anställer ändras till favör för de unga och oerfarna är svårt att i nuläget säga. Flera av de intervjuade pekar på ytterligare fördelar för företagen. De kan skräddarsy utbildningen/handledningen så att den verkligen passar för ett jobb i just det företaget. Därmed blir dessa anställningar viktiga när det gäller att bibehålla och utveckla kompetensen i företaget. Och i branscher där relevanta gymnasieprogram inte får tillräckligt många elever ger YA-jobben en möjlighet att ändå rekrytera tillräckligt många. Och detta utan någon större risk, eftersom företaget inte måste anställa de ungdomar som genomgått yrkesintroduktionen (även om det förutsätts att det normala är att YA-anställningen övergår i en tillsvidare anställning). Vilka fördelar ser då de fackliga organisationerna? Facket har förstås, precis som arbetsgivarna, ett intresse av att den egna branschen är attraktiv och att många vill pröva på en anställning. Och det finns på många håll en insikt om att höga trösklar för att anställa yngre medarbetare långsiktigt varken är bra för företagen, jobben eller för den delen de fackliga organisationerna själva. 19

22 Vad som sannolikt också ter sig attraktivt för de fackliga organisationerna är att de blir involverade i anställningsprocessen. Och med fler situationer som förutsätter samverkan från arbetsmarknadens båda parter så ökar också fackets relevans. Det kan vara viktigt för facket i en tid då antalet medlemmar krymper och förhandlingssystemet är annorlunda än för ett par decennier sedan. Några förhållanden förtjänar särskilt att lyftas fram. För det första är reformen fortfarande ung. Det tar tid för ett nytt system för anställningar att tränga igenom. Det gäller nog särskilt på en arbetsmarknad där det vimlar av olika åtgärder både av selektiva och allmänna slag. Att en del sådana åtgärder också har varit kortlivade kan göra att det finns en viss försiktighet från företagens sida när det gäller att hoppa på något nytt. Höstens utveckling är, om än de absoluta talen fortfarande är låga, ändå hoppingivande. För det andra är många företag ovana vid att arrangera utbildning. Att EIO/SEF har många YA-anställda beror till stor del på branschens tradition av lärlingsverksamhet. På andra håll kan det ta tid innan en utbildningskultur kan komma till stånd. En tredje omständighet, som också berörts i rapporten, är att flera avtal har begränsningar som minskar antalet ungdomar som kan komma ifråga för YA-jobb. En fjärde omständighet som kan diskuteras är hur attraktiva centrala lösningar är för branscher och företag. En del kan hävda att varje bransch har sina unika förutsättningar och därmed också ett behov av egna lösningar för att rekrytera ny arbetskraft. Om det tänkandet är utbrett kommer det att försena eller omöjliggöra yrkesintroduktionsavtal i sådana branscher som i dag inte omfattas av dessa. Till sist ska nämnas att en mycket långvarig press uppåt på lägsta lönerna har gjort att de så kallade instegsjobben har blivit färre. Företagen har helt enkelt sett det som för dyrt att anställa oerfarna medarbetare och har rationaliserat bort många av de enklare jobb som fanns tidigare. YA-jobben minskar kostnaderna initialt, men det är kanske inte motiv nog för att en del företag ska återinföra instegsjobb. 20

23 Har YA-jobben någon framtid? Det brukar sägas att företag vill ha stabila och förutsägbara villkor i sin verksamhet. Och detta gäller förstås även de villkor som är aktuella när företagen ska rekrytera. Och det kan ta tid för företag och andra aktörer att ta till sig och anpassa sig till nya villkor. Med detta sagt kan det ses som ganska naturligt att de flesta reformer som handlar om att jobben ska bli fler inte blir initiala succéer. Ibland misslyckas de helt. De kan vara felkonstruerade eller kan te sig alltför krångliga. Företagen kan också uppleva att de tvingas in i anställningssituationer som det blir svårt eller dyrbart att dra sig ur. Ingen av de intervjuade har sagt att YA är något felkonstruerat. Men många har sagt att det kan ta tid innan reformen når sin fulla potential. Redan det som skett under hösten, att YA-anställningar under loppet av några månader mer än fyrdubblats inger viss optimism. Dock förklaras detta som nämnts tidigare till stor del av det så kallade Volvo-steget och av lärlingsjobben i elbranschen. Om berörda aktörer vill utveckla reformen och stärka tillväxten av YA-jobb bör följande övervägas: Yrkesintroduktionsavtal bör tillkomma i fler branscher än vad som nu är fallet. Eventuellt kan de centrala parterna påverka i den riktningen. Observera dock det tidigare resonemanget om en viss skepsis på sina håll gentemot centrala lösningar. Den reducerade arbetsgivaravgiften för unga är mycket viktig för att ge en attraktiv ekonomisk kalkyl för yrkesintroduktionsanställda. Eventuell borttagning av den reduktionen skulle sannolikt ha en negativ inverkan på omfattningen av YA. För jobbens och för unga arbetslösas skull bör även företag utan kollektivavtal omfattas av möjligheten att få ekonomiskt stöd för yrkesintroduktionsanställningar. Det krävs långsiktighet och tålamod i informationsspridning om YA. Parterna behöver bli än duktigare med att förmedla goda exempel, som kan få fler företag att uppleva nyttan med YA-jobb. Arbetsförmedlingens personal kan säkert också i ökad utsträckning få med företagen på YA-anställningar. De parter som kräver att YA-jobb enbart ska komma ifråga för de med rätt gymnasieprogram bör överväga att antingen slopa det kravet eller hitta vägar som på något annat sätt gör att även felutbildade kan erbjudas YA-jobb. 21

En ny väg till jobb för ungdomar. För arbetsgivare om yrkesintroduktionsanställningar

En ny väg till jobb för ungdomar. För arbetsgivare om yrkesintroduktionsanställningar En ny väg till jobb för ungdomar För arbetsgivare om yrkesintroduktionsanställningar Varför yrkesintroduktionsanställning? Du får möjlighet att säkra kompetensförsörjningen på längre sikt Att anställa

Läs mer

Fackförbund Arbetsgivarförbund Benämning Ålder Förkunskapskrav Fastighetsanställdas förbund Tjänsteförbunden (Fastighetsarbetsgivarna)

Fackförbund Arbetsgivarförbund Benämning Ålder Förkunskapskrav Fastighetsanställdas förbund Tjänsteförbunden (Fastighetsarbetsgivarna) Förordning om stöd för yrkesintroduktionsanställningar (2013:1157) sanställning 15 Unga personer som saknar relevant yrkeserfarenhet eller som är arbetslösa och inskrivna hos Arbetsförmedlingen. Fackförbund

Läs mer

Yrkesintroduktion. Framtagen av Industriarbetsgivarna, GS facket för skogs- trä- och grafisk bransch samt TMF Trä- och Möbelföretagen.

Yrkesintroduktion. Framtagen av Industriarbetsgivarna, GS facket för skogs- trä- och grafisk bransch samt TMF Trä- och Möbelföretagen. Yrkesintroduktion Yrkesintroduktion Framtagen av Industriarbetsgivarna, GS facket för skogs- trä- och grafisk bransch samt TMF Trä- och Möbelföretagen. Det här är något helt annat än att lära samma sak

Läs mer

Nya vägar in för unga jobbpaket på 3,1 miljarder

Nya vägar in för unga jobbpaket på 3,1 miljarder Nya vägar in för unga jobbpaket på 3,1 miljarder Jobben är den viktigaste frågan för Sverige. Förmågan att skapa nya jobb och ge människor en chans på arbetsmarknaden är det som på lång sikt bygger Sverige

Läs mer

Yrkesintroduktionsanställning. Helt enkelt.

Yrkesintroduktionsanställning. Helt enkelt. Yrkesintroduktionsanställning. Helt enkelt. Ungas energi och nyfikenhet är viktig och kan påverka hela arbetsplatsen. Yrkesintroduktionsanställning. Vad är det? En yrkesintroduktionsanställning, YA-anställning,

Läs mer

Arbetsförmedlingen Återrapportering 2014

Arbetsförmedlingen Återrapportering 2014 Arbetsförmedlingen Återrapportering 2014 2014-04-01 Sida: 2 av 20 Sida: 3 av 20 Dnr: Af-2013/508922 Datum: 2014-04-01 Arbetsförmedlingen ska använda stödet för yrkesintroduktionsanställningar som ett verktyg

Läs mer

Arbetsförmedlingen Återrapportering 2014

Arbetsförmedlingen Återrapportering 2014 Arbetsförmedlingen Återrapportering 2014 1 augusti 2014 Sida: 2 av 22 Sida: 3 av 22 Dnr: Af-2013/508922 Datum: 1 augusti 2014 Arbetsförmedlingen ska använda stödet för yrkesintroduktionsanställningar som

Läs mer

Yrkesintroduktion Serviceentreprenad Specialservice En ny möjlighet att utveckla medarbetare för framtiden

Yrkesintroduktion Serviceentreprenad Specialservice En ny möjlighet att utveckla medarbetare för framtiden Yrkesintroduktion Serviceentreprenad Specialservice En ny möjlighet att utveckla medarbetare för framtiden En unik möjlighet att säkra kompetens Yrkesintroduktionsanställning (YA) är en ny anställningsform.

Läs mer

Arbetsförmedlingens Återrapportering 2014

Arbetsförmedlingens Återrapportering 2014 Arbetsförmedlingens Återrapportering 2014 20 februari 2015 Avser år 2014 Sida: 2 av 36 Sida: 3 av 36 Dnr: Af-2013/508922 Datum: 20 februari 2015 Arbetsförmedlingen ska använda stödet för yrkesintroduktionsanställningar

Läs mer

Arbetsförmedlingens Återrapportering 2014

Arbetsförmedlingens Återrapportering 2014 Arbetsförmedlingens Återrapportering 2014 31 mars 2015 Avser perioden 2014-12-29 2015-01-31 Sida: 2 av 16 Sida: 3 av 16 Dnr: Af-2014/016118 Datum: 31 mars 2015 Regeringen beslutade den 9 januari 2014 att

Läs mer

Bransch Avtalsparter Ålder Förkunskap Längd (mån)

Bransch Avtalsparter Ålder Förkunskap Längd (mån) El El (ETG-konceptet) Energi Energi Installatörsföretagen (f.d. EIO) & SEF (Svenska elektrikerförbundet) Installatörsföretagen (f.d. EIO) & SEF (Svenska elektrikerförbundet) KFS (a företagens KFS (a företagens

Läs mer

Yrkesintroduktionsanställning. Helt enkelt.

Yrkesintroduktionsanställning. Helt enkelt. Yrkesintroduktionsanställning. Helt enkelt. Energi och nyfikenhet är viktigt och påverkar hela arbetsplatsen. Yrkesintroduktionsanställning. Vad är det? En yrkesintroduktionsanställning, YAanställning,

Läs mer

Delegationen för arbetsplatslärande vid yrkesintroduktionsanställningar (YA)

Delegationen för arbetsplatslärande vid yrkesintroduktionsanställningar (YA) Delegationen för arbetsplatslärande vid yrkesintroduktionsanställningar (YA) Helén Ängmo, ordförande Marianne Feldt, huvudsekreterare Hans-Eric Wikström, sekreterare Amanda Lindqvist, sekreterare Uppdraget

Läs mer

Senaste nytt från YA-delegationen

Senaste nytt från YA-delegationen 2016-12-11 Senaste nytt från YA-delegationen Pia Enochsson, ny ordförande i YA-delegationen Yrkesintroduktionsanställning är en genial form av anställning som är väl förankrad hos parterna på arbetsmarknaden

Läs mer

Bransch Avtalsparter Kan anställas Förkunskap Längd (mån)

Bransch Avtalsparter Kan anställas Förkunskap Längd (mån) El El ETG-konceptet Energi Energi Bygg Yrkesintroduktionsanställning Entreprenadmaskinavtalet Fastighet BI (Sveriges Byggindustrier) & Byggnads Installatörsföretagen (f.d. EIO) & SEF (Svenska elektrikerförbundet)

Läs mer

Reviderat Cirkulär 14-024

Reviderat Cirkulär 14-024 Reviderat Cirkulär 14-024 2014-06-27 Arbetsmarknad och Juridik Revidering cirkulär 14-024: Ekonomiskt stöd vid anställning av lärlingar Detta är en revidering av cirkulär 14-024 (2014-05-15). Sedan det

Läs mer

Yrkesintroduktionsanställningar i Stockholms läns landsting

Yrkesintroduktionsanställningar i Stockholms läns landsting Stockholms läns landsting 1 (2) Landstingsradsberedningen SKRIVELSE 2014-05-07 LS 1402-0240 Landstingsstyrelsen LANDSTINGSSTYRELSEN U-05-2 0 0002 7 Yrkesintroduktionsanställningar i Stockholms läns landsting

Läs mer

Yrkesintroduktion Vilka erfarenheter har företagen? Vilka utmaningar finns?

Yrkesintroduktion Vilka erfarenheter har företagen? Vilka utmaningar finns? Yrkesintroduktion Vilka erfarenheter har företagen? Vilka utmaningar finns? Ylva Häggblad, partsgemensam projektledare Industriarbetsgivarna/IF Metall Yrkesintroduktion Avtal om yrkesintroduktion slöts

Läs mer

Bilaga 3. Enkäter och enkätresultat. Enkät till arbetsförmedlare

Bilaga 3. Enkäter och enkätresultat. Enkät till arbetsförmedlare Bilaga 3 Enkäter och enkätresultat Inom ramen för delrapporten om stödet för yrkesintroduktionsanställningar har Statskontoret genomfört fyra olika enkäter: En webbenkät till arbetsförmedlare som har fattat

Läs mer

Arbetslivsintroduktion i förskolan med BAL 13

Arbetslivsintroduktion i förskolan med BAL 13 FÖRSKOLANS KOMPETENSFÖRSÖRJNING Arbetslivsintroduktion i förskolan med BAL 13 ETT LÄRANDE EXEMPEL FRÅN NORRKÖPINGS KOMMUN Arbetslivsintroduktion i förskolan med BAL 13 1 Förord Förskolan står inför ett

Läs mer

Svensk författningssamling

Svensk författningssamling Svensk författningssamling Förordning om stöd för yrkesintroduktionsanställningar; utfärdad den 19 december 2013. SFS 2013:1157 Utkom från trycket den 27 december 2013 Regeringen föreskriver följande.

Läs mer

Yrkesintroduktion. En väg till kompetensförsörjning och arbete

Yrkesintroduktion. En väg till kompetensförsörjning och arbete Yrkesintroduktion Agenda Hur ser avtalet ut? Vem kan anställas på yrkesintroduktion? Vad är fördelarna med yrkesintroduktion för arbetsgivare och anställd? Att tänka på när man fattar en lokal överenskommelse

Läs mer

Utvärdering av stöd för yrkesintroduktionsanställningar

Utvärdering av stöd för yrkesintroduktionsanställningar 2015:22 Utvärdering av stöd för yrkesintroduktionsanställningar Delrapport MISSIV DATUM DIARIENR 2015-09-22 2014/35-5 ERT DATUM ER BETECKNING 2014-02-06 A2014/558/A Regeringen Arbetsmarknadsdepartementet

Läs mer

Svar på motion om att satsa på yrkesintroduktion för ungdomar

Svar på motion om att satsa på yrkesintroduktion för ungdomar SAMMANTRÄDESPROTOKOLL Kommunstyrelsens arbetsutskott Sammantrades datum 2015-12-08 Blad 16 Ksau 213 Dnr 42/2014-101 Svar på motion om att satsa på yrkesintroduktion för ungdomar I en motion inkommen till

Läs mer

Introduktionsavtalen BUI och BAL. Phia Moberg, SKL och Ann Georgsson, Svenska Kommunalarbetareförbundet

Introduktionsavtalen BUI och BAL. Phia Moberg, SKL och Ann Georgsson, Svenska Kommunalarbetareförbundet Introduktionsavtalen BUI och BAL Phia Moberg, SKL och Ann Georgsson, Svenska Kommunalarbetareförbundet BUI och BAL Kollektivavtal tecknade mellan Sveriges Kommuner Landsting, Arbetsgivarförbundet Pacta

Läs mer

Redogörelsetext för Bestämmelser för traineejobb

Redogörelsetext för Bestämmelser för traineejobb 2015-11-13 Redogörelsetext för Bestämmelser för traineejobb Redogörelsen omfattar Överenskommelse om Bestämmelser för traineejobb och gäller fr.o.m. 2015-11-12. Parter i överenskommelsen är Sveriges Kommuner

Läs mer

Redogörelsetext för Bestämmelser för arbetstagare i. i arbetslivsintroduktionsanställning BAL 13.

Redogörelsetext för Bestämmelser för arbetstagare i. i arbetslivsintroduktionsanställning BAL 13. Redogörelsetext för Bestämmelser för arbetstagare i arbetslivsintroduktionsanställning BAL 13 Redogörelsen omfattar Bestämmelser för arbetstagare i arbetslivsintroduktionsanställning BAL 13 och gäller

Läs mer

Förändringar i förordningar om lönesubvention och ekonomiskt stöd vid yrkesintroduktionsanställningar och traineejobb

Förändringar i förordningar om lönesubvention och ekonomiskt stöd vid yrkesintroduktionsanställningar och traineejobb 1 (5) Avdelningen för arbetsgivarfrågor Phia Moberg Sandra Bergendorff Nyckelord: BAL, BUI, traineejobb, arbetslösa, nyanlända Kommunstyrelsen Landstingsstyrelsen Regionstyrelsen Medlem i Pacta Arbetsgivarpolitik

Läs mer

Arbetsförmedlingens Återrapportering 2013

Arbetsförmedlingens Återrapportering 2013 Arbetsförmedlingens Återrapportering 2013 2013-11-15 Sida: 2 av 14 Sida: 3 av 14 Dnr: Af-2013/362315 Datum: 2013-11-15 Regeringen uppdrar åt Arbetsförmedlingen att vidta åtgärder för att förbereda införandet

Läs mer

Y 4 A 1. Yrkesintroduktion. Ett ekonomiskt stöd vid anställning av lärlingar och ETG-certifierade ungdomar

Y 4 A 1. Yrkesintroduktion. Ett ekonomiskt stöd vid anställning av lärlingar och ETG-certifierade ungdomar Y 4 A 1 Yrkesintroduktion Ett ekonomiskt stöd vid anställning av lärlingar och ETG-certifierade ungdomar Anställ lärlingar och ETG-certifierade ungdomar en möjlighet du inte har råd att missa Elektriska

Läs mer

Cirkulärnr: 16:30 Diarienr: 16/03059 P-cirknr: 16-2:17 Nyckelord: Handläggare:

Cirkulärnr: 16:30 Diarienr: 16/03059 P-cirknr: 16-2:17 Nyckelord: Handläggare: Cirkulärnr: 16:30 Diarienr: 16/03059 P-cirknr: 16-2:17 Nyckelord: Handläggare: Avdelning: Sektion/Enhet: BAL, BUI, traineejobb, arbetslösa, nyanlända Phia Moberg Sandra Bergendorff Avdelningen för arbetsgivarfrågor

Läs mer

Yrkesintroduktion. Ett ekonomiskt stöd vid anställning av lärlingar

Yrkesintroduktion. Ett ekonomiskt stöd vid anställning av lärlingar Yrkesintroduktion Ett ekonomiskt stöd vid anställning av lärlingar kompetensbehov Anställ lärlingar en möjlighet du inte har råd att missa E lektriska Installatörsorganisatio- nen EIO och Svenska Elektrikerförbundet

Läs mer

Skrivelse gällande yrkesintroduktionsanställning

Skrivelse gällande yrkesintroduktionsanställning KONTORET FÖR BARN, UNGDOM OCH ARBETSMARKNAD Handläggare Datum Diarienummer Tuomo Niemelä 2014-02-28 UAN-2014-0059 Skrivelse gällande yrkesintroduktionsanställning Förslag till beslut, UAN, föreslås besluta

Läs mer

Motion om att sluta ungdomsavtal för att få fler unga i jobb. (AU 7) KS 2013-333

Motion om att sluta ungdomsavtal för att få fler unga i jobb. (AU 7) KS 2013-333 Utdrag ur protokoll fört vid sammanträde med kommunstyrelsen i Falkenberg 2014-02-04 FALKENBERG 31 Motion om att sluta ungdomsavtal för att få fler unga i jobb. (AU 7) KS 2013-333 KF Beslut Kommunstyrelsen

Läs mer

Förordning (2013:1157) om stöd för yrkesintroduktionsanställningar

Förordning (2013:1157) om stöd för yrkesintroduktionsanställningar Förordning (2013:1157) om stöd för yrkesintroduktionsanställningar Svensk författningssamling 2013:1157 t.o.m. SFS 2016:428 Inledande bestämmelser 1 Denna förordning innehåller bestämmelser om stöd till

Läs mer

2015-11-13 Redogörelsetext för Bestämmelser för traineejobb Redogörelsen omfattar Överenskommelse om Bestämmelser för traineejobb och gäller fr.o.m. 2015-11-12. Parter i överenskommelsen är Sveriges Kommuner

Läs mer

Personen i yrkesintroduktion avlönas lägst med 75 procent av vid varje tidpunkt gällande minimilön för teknisk och administrativ personal.

Personen i yrkesintroduktion avlönas lägst med 75 procent av vid varje tidpunkt gällande minimilön för teknisk och administrativ personal. Riktlinjer handlednings- och utbildningsplaner för Yrkesintroduktionsanställningar inom Scenkonstområdet 2015-04-28 Yrkesintroduktion inom scenkonstområdet. Svensk Scenkonst och Teaterförbundet har i syfte

Läs mer

Tillväxten börjar i skolan yrkesutbildning i fokus. Medlemsföretaget Lindmarks Servering i Båstad

Tillväxten börjar i skolan yrkesutbildning i fokus. Medlemsföretaget Lindmarks Servering i Båstad Tillväxten börjar i skolan yrkesutbildning i fokus Medlemsföretaget Lindmarks Servering i Båstad Att rekrytera rätt kompetens Rekrytering pågår i högre utsträckning i högkonjunktur men även i lågkonjunktur

Läs mer

Cirkulär 15-018 2015-05-06 Arbetsmarknad och Juridik

Cirkulär 15-018 2015-05-06 Arbetsmarknad och Juridik Cirkulär 15-018 2015-05-06 Arbetsmarknad och Juridik Ekonomiskt stöd vid anställning av lärlingar och ungdomar som fullgjort utbildning enligt ETGkonceptet Detta är en revidering av cirkulär 14-024 (2014-06-27)

Läs mer

Yrkesintroduktion och andra frågor i trepartssamtalen

Yrkesintroduktion och andra frågor i trepartssamtalen Yrkesintroduktion och andra frågor i trepartssamtalen Christina Ramm-Ericson, 2013-11-28 Utgångspunkter för trepartssamtalen Arbetsmarknadens funktionssätt är ett gemensamt ansvar för regeringen och parterna

Läs mer

Uppstart av verksamheter enligt BU112 och BAL 13. KS 2013-435

Uppstart av verksamheter enligt BU112 och BAL 13. KS 2013-435 Utdrag ur protokoll fort vid sammantrade med kommunstyrelsens arbetsutskott i Falkenberg FALKENBERG 2013-12-17 397 Uppstart av verksamheter enligt BU112 och BAL 13. KS 2013-435 KS Beslut Arbetsutskottet

Läs mer

Kompetensförsörjning. Gemensamma metallavtalet

Kompetensförsörjning. Gemensamma metallavtalet Kompetensförsörjning Gemensamma metallavtalet 1 2 Vad är kompetens? Kompetens är ett begrepp som många använder sig av. Men vad betyder det egentligen? Kompetens är inte detsamma som formell utbildningsnivå.

Läs mer

Redogörelsetext för Bestämmelser för studentmedarbetare

Redogörelsetext för Bestämmelser för studentmedarbetare 2014-12-17 Redogörelsetext för Bestämmelser för studentmedarbetare Redogörelsen omfattar Överenskommelse om Bestämmelser för studentmedarbetare. Parter är Sveriges Kommuner och Landsting, Arbetsgivarförbundet

Läs mer

En unik möjlighet att anställa unga och trygga branschens framtid

En unik möjlighet att anställa unga och trygga branschens framtid En unik möjlighet att anställa unga och trygga branschens framtid 2 Yrkesintroduktion kan vara ett verktyg som möjliggör den viktiga kompetensförsörjningen Varför yrkesintroduktion FASTIGHETSBRANSCHEN

Läs mer

Förhandlingsprotokoll

Förhandlingsprotokoll Närvarande: För SLA Maria Plats: Tid: Ärende: Bransch: 12 augusti 2014 Skogsbruk SLAs lokaler, Storgatan 19, Stockholm Förhandlingsprotokoll 2 1 / Magnus LincVerg Maud Petri Rådström Justeras / kollet

Läs mer

En undersökning om förekomsten av centrala förhandlingar mellan fackförbund och arbetsgivarförbund inom Svenskt Näringsliv

En undersökning om förekomsten av centrala förhandlingar mellan fackförbund och arbetsgivarförbund inom Svenskt Näringsliv DECEMBER 2015 Centrala förhandlingar En undersökning om förekomsten av centrala förhandlingar mellan fackförbund och arbetsgivarförbund inom Svenskt Näringsliv 2010 2014 Innehåll Förord... 2 Bakgrund...

Läs mer

Seminarium angående ungdomsarbetslöshet 25 juni 2012

Seminarium angående ungdomsarbetslöshet 25 juni 2012 Seminarium angående ungdomsarbetslöshet 25 juni 2012 Industrifacket Metall sid. 1 Löneuppgifter Teknikavtalet IF Metall Lägsta lön 18 år 17.517 kr/mån Lön under 21 år ca 20.300 kr/mån Lön under 25 år ca

Läs mer

Redogörelse för nyheter och förändringar i ÖLA 13 Fastighetsanställdas Förbund

Redogörelse för nyheter och förändringar i ÖLA 13 Fastighetsanställdas Förbund Redogörelse för nyheter och förändringar i ÖLA 13 Fastighetsanställdas Förbund Inledning Den 3 juni enades Arbetsgivarförbundet Pacta och Fastighetsanställdas Förbund (Fastighets) om en ny ÖLA 13, Överenskommelse

Läs mer

JOBB- OCH UTVECKLINGSGARANTIN FAS3 - ENKÄTUNDERSÖKNING BLAND GS MEDLEMMAR

JOBB- OCH UTVECKLINGSGARANTIN FAS3 - ENKÄTUNDERSÖKNING BLAND GS MEDLEMMAR JOBB- OCH UTVECKLINGSGARANTIN FAS3 - ENKÄTUNDERSÖKNING BLAND GS MEDLEMMAR Gör om gör rätt GS har som ambition att synliggöra medlemmarnas vardag. Ett tema som går igen under 2011 är Hur har du haft det

Läs mer

Hitta rätt medarbetare. Arbetsförmedlingens erbjudanden till dig som är arbetsgivare

Hitta rätt medarbetare. Arbetsförmedlingens erbjudanden till dig som är arbetsgivare Hitta rätt medarbetare Arbetsförmedlingens erbjudanden till dig som är arbetsgivare 1 2 Vi finns till för dig Arbetsförmedlingen är Sveriges största förmedlare av arbeten. Varje år öppnar vi dörrar till

Läs mer

Korttidsarbete. Ett partsgemensamt förslag för Sverige

Korttidsarbete. Ett partsgemensamt förslag för Sverige Korttidsarbete Ett partsgemensamt förslag för Sverige En partsgemensam rapport från Gruvornas Arbetsgivareförbund, GS, IF Metall, Industri- och KemiGruppen, Skogsindustrierna, Stål och Metall Arbetsgivareförbundet,

Läs mer

Förhandlingsprotokoll om praktikanställning, Tekniksprånget

Förhandlingsprotokoll om praktikanställning, Tekniksprånget Förhandlingsprotokoll 2013-09-26 Förhandlingsprotokoll om praktikanställning, Parter: Sveriges Kommuner och Landsting och Arbetsgivarförbundet Pacta å ena sidan, samt AkademikerAlliansen och till AkademikerAlliansen

Läs mer

Årlig arbetsredogörelse för Nationell delegation för lärande på arbetsplatserna inom ramen för yrkesintroduktionsanställningar (U2014:07)

Årlig arbetsredogörelse för Nationell delegation för lärande på arbetsplatserna inom ramen för yrkesintroduktionsanställningar (U2014:07) 2014-10-01 U2014/ Delegationen för arbetsplatslärande vid yrkesintroduktionsanställningar (YA) U 2014:07 Årlig arbetsredogörelse för Nationell delegation för lärande på arbetsplatserna inom ramen för yrkesintroduktionsanställningar

Läs mer

Kommittédirektiv. Större genomslag för arbetsmarknadspolitiska insatser mot ungdomsarbetslöshet på lokal nivå. Dir. 2014:157

Kommittédirektiv. Större genomslag för arbetsmarknadspolitiska insatser mot ungdomsarbetslöshet på lokal nivå. Dir. 2014:157 Kommittédirektiv Större genomslag för arbetsmarknadspolitiska insatser mot ungdomsarbetslöshet på lokal nivå Dir. 2014:157 Beslut vid regeringssammanträde den 18 december 2014 Sammanfattning En kommitté

Läs mer

Redogörelsetext för nyheter och förändringar i ÖLA 13 med SEKO Facket för Service och Kommunikation (SEKO)

Redogörelsetext för nyheter och förändringar i ÖLA 13 med SEKO Facket för Service och Kommunikation (SEKO) Redogörelsetext för nyheter och förändringar i ÖLA 13 med SEKO Facket för Service och Kommunikation (SEKO) Inledning Den 28 maj 2013 enades Arbetsgivareförbundet Pacta och SEKO Facket för Service och Kommunikation

Läs mer

Remissyttrande: Utkast till lagrådsremiss Uppehållstillstånd för studier på gymnasial nivå

Remissyttrande: Utkast till lagrådsremiss Uppehållstillstånd för studier på gymnasial nivå Sida: 1 av 7 Af-2016/00430191 Datum: 2016-12-13 Avsändarens referens: Ju2016/08546/L7 Remissyttrande: Utkast till lagrådsremiss Uppehållstillstånd för studier på gymnasial nivå Sammanfattning Arbetsförmedlingen

Läs mer

Vissa lagförslag med anledning av trepartssamtalen

Vissa lagförslag med anledning av trepartssamtalen Ds 2013:20 Vissa lagförslag med anledning av trepartssamtalen Arbetsmarknadsdepartementet SOU och Ds kan köpas från Fritzes kundtjänst. För remissutsändningar av SOU och Ds svarar Fritzes Offentliga Publikationer

Läs mer

UPPROP FRÅN BRANSCHRÅD VA

UPPROP FRÅN BRANSCHRÅD VA Våga rekrytera smartare! Branschråd VA vill uppmuntra dig att tänka både kreativt och strategiskt vid rekrytering. Det finns väldigt många människor med kunskaper som du inte har råd att bortse ifrån,

Läs mer

Tecknade avtal till och med

Tecknade avtal till och med Tecknade avtal till och med 2017-04-28 Arbetsgivarpart Arbetstagarpart Avtalsnamn Avtal slöts Löneavtal från Löneavtal till Arbetsgivareföreningen KFO Handelsanställdas förbund Butiker 2017-04-12 2017-04-01

Läs mer

Trepartssamtalen och regeringens satsning på yrkesintroduktionsanställningar

Trepartssamtalen och regeringens satsning på yrkesintroduktionsanställningar Kompetensförsörjningsdagarna 8-9 maj 2014 Trepartssamtalen och regeringens satsning på yrkesintroduktionsanställningar Karin Alm Chearnley Regeringens övergripande mål (för att säkra Välfärd, Konkurrenskraft,

Läs mer

Så rekryterar företagen medarbetare Svenskt Näringslivs rekryteringsenkät 2010 del 2

Så rekryterar företagen medarbetare Svenskt Näringslivs rekryteringsenkät 2010 del 2 Så rekryterar företagen medarbetare s rekryteringsenkät 2010 del 2 Inledning Hur hittar företagen de medarbetare de behöver? Och vilka rekryteringsvägar fungerar bra? Mot bakgrunden av att vart femte rekryteringsförsök

Läs mer

Då vill jag även å SKL:s vägnar hälsa er alla varmt välkomna till arbetsmarknads- och näringslivsdagarna 2016!

Då vill jag även å SKL:s vägnar hälsa er alla varmt välkomna till arbetsmarknads- och näringslivsdagarna 2016! 1 Anförande Lena Micko SKL:s arbetsmarknads- och näringslivsdagar i Uppsala, 17 mars 2016 Plats: Uppsala Konsert och Kongress Tid: ca kl 10.10-10.35 (inkl Marlenes välkomsthälsning) ca 15 min Tack för

Läs mer

Arbetsmarknadsdepartementet. 90-dagarsgarantin - en bra start på arbetslivet Pressträff med arbetsmarknadsminister Ylva Johansson

Arbetsmarknadsdepartementet. 90-dagarsgarantin - en bra start på arbetslivet Pressträff med arbetsmarknadsminister Ylva Johansson 90-dagarsgarantin - en bra start på arbetslivet Pressträff med arbetsmarknadsminister Ylva Johansson Återhämtning i svensk ekonomi Relativ arbetslöshet bland ungdomar respektive total arbetslöshet, 1987

Läs mer

Sammanfattning 2. 1 Det statliga stödet för yrkesintroduktionsanställningar 3 1.1 Konkurrensverkets regeringsuppdrag... 3

Sammanfattning 2. 1 Det statliga stödet för yrkesintroduktionsanställningar 3 1.1 Konkurrensverkets regeringsuppdrag... 3 KKV2002, v1.2, 2011-02-05 PM 2015-09-30 Dnr 120/2014 1 (24) Innehåll Sammanfattning 2 1 Det statliga stödet för yrkesintroduktionsanställningar 3 1.1 Konkurrensverkets regeringsuppdrag... 3 2 Stöd enbart

Läs mer

Särskilt anställningsstöd i form av instegsjobb

Särskilt anställningsstöd i form av instegsjobb Arbetsförmedlingen faktablad. Arbetsgivare, 2015-08. Lättläst svenska Särskilt anställningsstöd i form av instegsjobb Du som är arbetsgivare kan få ett ekonomiskt stöd om du anställer en person som är

Läs mer

Inför en modell för korttidsarbete

Inför en modell för korttidsarbete Socialdemokraterna Stockholm 2012-10-16 Inför en modell för korttidsarbete Regeringens passivitet riskerar jobben ännu en gång Hösten 2008 inleddes en våg av varsel som fick stora effekter på Sveriges

Läs mer

Traineejobb. Vad är ett traineejobb? Lättläst svenska

Traineejobb. Vad är ett traineejobb? Lättläst svenska Lättläst svenska Traineejobb Du kan få ekonomisk ersättning om du anställer en ung person som inte kan ett yrke och som samtidigt utbildar sig inom det yrket. Syftet med ersättningen är att du ska hitta

Läs mer

HANDLEDARE INOM TEKNIKCOLLEGE

HANDLEDARE INOM TEKNIKCOLLEGE HANDLEDARE INOM TEKNIKCOLLEGE Välkommen som handledare inom Teknikcollege Denna broschyr är en första allmän information till dig som handledare inom Teknikcollege. Du kommer också att under handledarutbildningen

Läs mer

Svar på motion om att satsa på yrkesintroduktion för ungdomar

Svar på motion om att satsa på yrkesintroduktion för ungdomar 1 (2) 2014-09-22 DIARlEN R: 2013/88 KOMMUNSTYRELSEN Per-Olov Rapp SALA KOMMUN Kommunstyrelsens förvaltning Ink. 2014-09- 2 4 Diarienr?Df~/)!.}?,. jaktbilaga Dpb: 1.':) Svar på motion om att satsa på yrkesintroduktion

Läs mer

Almegas proposition 2012/ Del 1. Förslag för lägre ungdomsarbetslöshet ALMEGA- Prop. 2012/1

Almegas proposition 2012/ Del 1. Förslag för lägre ungdomsarbetslöshet ALMEGA- Prop. 2012/1 ALMEGA- Biblioteket Almegas proposition 2012/ Del 1 Förslag för lägre ungdomsarbetslöshet Prop. 2012/1 Ungdomsarbetslösheten fortsätter, trots en rad åtgärder de senaste åren, att vara ett av våra största

Läs mer

Uppdrag att utreda förutsättningarna för matchningsanställningar

Uppdrag att utreda förutsättningarna för matchningsanställningar Arbetsmarknadsdepartementet Bilaga till regeringskansli beslut Arbetsmarknadsenheten Uppdrag att utreda förutsättningarna för matchningsanställningar Övergripande om uppdraget En utredare ska utreda förutsättningarna

Läs mer

Redovisning av uppdrag Uppstart av verksamhet enligt BUI 12 och BAL 13. KS

Redovisning av uppdrag Uppstart av verksamhet enligt BUI 12 och BAL 13. KS kommunstyrelsens arbetsutskott i Falkenberg 2017-02-28 27 Redovisning av uppdrag Uppstart av verksamhet enligt BUI 12 och BAL 13. KS 2013-435 KS Beslut Arbetsutskottet föreslår kommunstyrelsen besluta

Läs mer

Remiss Utredning om Matchningsanställningar (A 2014:D) Dnr A2015/881/A

Remiss Utredning om Matchningsanställningar (A 2014:D) Dnr A2015/881/A Datum Dnr Sida 2015-06-22 KS/170/2015 1 (5) Adressat Arbetsmarknadsdepartementet 103 33 Stockholm Remiss Utredning om Matchningsanställningar (A 2014:D) Dnr A2015/881/A Sollefteå kommun har behandlat ärendet

Läs mer

Gymnasieskolan och småföretagen

Gymnasieskolan och småföretagen Gymnasieskolan och småföretagen Mars 2004 Inledning Gymnasieskolan är central för småföretagens kompetensförsörjning och konkurrenskraft. Företagarna välkomnar att regeringen nu slår ett slag för ökad

Läs mer

Särskilt anställningsstöd

Särskilt anställningsstöd Särskilt anställningsstöd Du som är arbetsgivare kan få ett ekonomiskt stöd om du anställer en person som är med i jobb- och utvecklingsgarantin. Stödet ska hjälpa personer som har svårt att få ett arbete.

Läs mer

Redogörelse för nyheter och förändringar i HÖK 12 med OFRs förbundsområde Allmän kommunal verksamhet

Redogörelse för nyheter och förändringar i HÖK 12 med OFRs förbundsområde Allmän kommunal verksamhet Redogörelse för nyheter och förändringar i HÖK 12 med OFRs förbundsområde Allmän kommunal verksamhet Avtalsförhandlingarna med OFR:s förbundsområde Allmän kommunal verksamhet pågick i över fyra månader.

Läs mer

Redogörelsetext för nyheter och förändringar i HÖK 12 med Svenska Kommunalarbetareförbundet

Redogörelsetext för nyheter och förändringar i HÖK 12 med Svenska Kommunalarbetareförbundet Redogörelsetext för nyheter och förändringar i HÖK 12 med Svenska Kommunalarbetareförbundet Inledning Denna redogörelse omfattar nyheter och förändringar i HÖK 12 med Kommunal inklusive samtliga protokollsanteckningar

Läs mer

Kollektivavtalet skyddar din lön! 020-560056. Fråga facket om medlemskap. Kolla dina rättigheter på www.lo.se

Kollektivavtalet skyddar din lön! 020-560056. Fråga facket om medlemskap. Kolla dina rättigheter på www.lo.se Kollektivavtalet skyddar din lön! 020-560056 Fråga facket om medlemskap. Kolla dina rättigheter på www.lo.se 2 Avtalet är befrielse Kollektivavtalet handlar om löner, arbetstider och ersättningar. Men

Läs mer

Handledare. Yrkesintroduktionsanställning (YA) Serviceentreprenad Specialservice. Utgåva 2 1

Handledare. Yrkesintroduktionsanställning (YA) Serviceentreprenad Specialservice. Utgåva 2 1 Handledare Yrkesintroduktionsanställning (YA) Serviceentreprenad Specialservice Utgåva 2 1 Grattis! Du har tackat ja till uppgiften att vara handledare för en YAanställd på din arbetsplats en uppgift som

Läs mer

PLUGGJOBB Kvalificerat arbete för akademiker under studietiden

PLUGGJOBB Kvalificerat arbete för akademiker under studietiden REKRYTERA FRAMTIDA MEDARBETARE REDAN UNDER STUDIETIDEN Studenter behöver relevana extrajobb på schyssta vilkor under studietiden Kommuner och landsting behöver rekrytera en halv miljon medarbetare inom

Läs mer

Redogörelsetext för nyheter och förändringar i ÖLA 13 med Svenska Transportarbetareförbundet

Redogörelsetext för nyheter och förändringar i ÖLA 13 med Svenska Transportarbetareförbundet Redogörelsetext för nyheter och förändringar i ÖLA 13 med Svenska Transportarbetareförbundet Inledning Den 4 juni 2013 enades Arbetsgivareförbundet Pacta och Svenska Transportarbetareförbundet (Transport)

Läs mer

Överenskommelse om Bestämmelser för traineejobb

Överenskommelse om Bestämmelser för traineejobb Förhandlingsprotokoll 206-04-29 Överenskommelse om Bestämmelser för traineejobb Parter Sveriges Kommuner och Landsting och Arbetsgivarförbundet Pacta å ena sidan, samt Svenska Kommunalarbetareförbundet

Läs mer

Frågor om löneavtal och beräkning av löneutrymme

Frågor om löneavtal och beräkning av löneutrymme Frågor om löneavtal och beräkning av löneutrymme Är uppräkningen till 24 000 kr kopplad till individen som genererar det extra utrymmet eller går det in i hela "potten" och kan läggas på andra som ligger

Läs mer

Beredningens förslag 1. Kommunstyrelsens arbetsutskott beslutar att Karlsborgs kommun skall inrätta extratjänster.

Beredningens förslag 1. Kommunstyrelsens arbetsutskott beslutar att Karlsborgs kommun skall inrätta extratjänster. 2017-01-04 Kommunstyrelsen Extratjänster Beredningens förslag 1. Kommunstyrelsens arbetsutskott beslutar att Karlsborgs kommun skall inrätta extratjänster. 2. Kommunstyrelsens arbetsutskott beslutar att

Läs mer

Företagare om turordningsreglerna, visstid och arbetsgivaravgiften för unga

Företagare om turordningsreglerna, visstid och arbetsgivaravgiften för unga MAJ 2014 Trösklar och trampoliner Företagare om turordningsreglerna, visstid och arbetsgivaravgiften för unga Författare: Patrik Karlsson Innehåll Bakgrund... 2 Sammanfattning... 3 Inledning... 4 Företagens

Läs mer

SATSA PÅ ETT UTBYTE MED MÅNGA VINNARE PLUGGJOBB. Kvalificerat arbete för akademiker under studietiden

SATSA PÅ ETT UTBYTE MED MÅNGA VINNARE PLUGGJOBB. Kvalificerat arbete för akademiker under studietiden SATSA PÅ ETT UTBYTE MED MÅNGA VINNARE Studenter behöver relevanta extrajobb på schyssta villkor under studietiden Kommuner och landsting behöver rekrytera en halv miljon medarbetare inom 10 år PLUGGJOBB

Läs mer

8 Konsekvenser av utredningens förslag

8 Konsekvenser av utredningens förslag 8 Konsekvenser av utredningens förslag 8.1 Konsekvenser för individen En av utredningens principiella utgångspunkter är att det är individens behov som ska styra insatsernas och lönestödens utformning.

Läs mer

Antal personer som beviljats omställningsstöd

Antal personer som beviljats omställningsstöd antal personer antal personer TSL-rapport kvartal tre 28 Antal personer som beviljats omställningsstöd 27-1-1-28-9-3 har vi beviljat omställningsstöd för 13 39 (1 992) personer, fördelade på 3 59 (2 453)

Läs mer

Inrättande av extratjänster i Falkenbergs kommun. KS

Inrättande av extratjänster i Falkenbergs kommun. KS Utdrag ur protokoll fört vid sammanträde med kommunstyrelsens arbetsutskott i Falkenberg 2017-08-22 216 Inrättande av extratjänster i Falkenbergs kommun. KS 2017-403 Beslut Arbetsutskottet föreslår kommunstyrelsen

Läs mer

Företagarna. DUA delegationen för unga till arbete ett regeringsuppdrag

Företagarna. DUA delegationen för unga till arbete ett regeringsuppdrag DUA delegationen för unga till arbete ett regeringsuppdrag Varför finns DUA? Många unga är arbetslösa (17 % Västernorrland 12 % riket). En stor del av gruppen har inte fullständig gymnasieutbildning (24%

Läs mer

ungdomar i feriejobb/feriepraktik 1 sommaren 2014

ungdomar i feriejobb/feriepraktik 1 sommaren 2014 78 000 ungdomar i feriejobb/feriepraktik 1 sommaren 2014 Sommaren 2014 har landets kommuner och landsting ordnat feriejobb/feriepraktik åt 78 000 ungdomar. I en enkät som har besvarats av 229 kommuner

Läs mer

Välkommen in! Sju förslag för en bättre etablering

Välkommen in! Sju förslag för en bättre etablering Välkommen in! Sju förslag för en bättre etablering Kontakt TCO Samuel Engblom - Åsa Odin Ekman samuel.engblom@tco.se - asa.odin.ekman@tco.se Välkommen in! TCO Granskar nr Ange nr Ange år Inledning De senaste

Läs mer

Inför avtalsrörelsen 2017

Inför avtalsrörelsen 2017 Inför avtalsrörelsen 2017 Avtalsrörelsens sex steg 1. Medlemmarnas inflytande I god tid innan en avtalsrörelse startar ska medlemmarna i samarbete med den lokala organisationen få möjlighet att påverka

Läs mer

MERVÄRDEN. Nyckeltal för fastighetsbranschen

MERVÄRDEN. Nyckeltal för fastighetsbranschen MERVÄRDEN Nyckeltal för fastighetsbranschen 2014 2 Mervärden Nyckeltal för fastighetsbranschen 2014 VD har ordet Fastigo arbetar på olika sätt att arbeta för att medlems företagen ska vara attraktiva som

Läs mer

Rekryteringsbehov. i Grafiska Företagens medlemsföretag t o m våren Rekryteringsundersökning Grafiska Företagen

Rekryteringsbehov. i Grafiska Företagens medlemsföretag t o m våren Rekryteringsundersökning Grafiska Företagen Rekryteringsbehov i s medlemsföretag t o m våren 2020 är bransch- och arbetsgivarorganisationen för den grafiska industrin. Våra 450 medlemsföretag med ca 14 000 anställda utvecklar, förpackar och distribuerar

Läs mer

Vårt samhälle. Kongress 2014. Var med och påverka ditt framtida arbetsliv!

Vårt samhälle. Kongress 2014. Var med och påverka ditt framtida arbetsliv! 1 Vårt samhälle Kongress 2014 2 Var med och påverka ditt framtida arbetsliv! Kollektivtrafik. Barnomsorg. Utbildning i livets olika faser. Sjukvård. Föräldraförsäkring. Arbetsförmedling och arbetslöshetsförsäkring.

Läs mer

Avsiktsförklaring mellan Regeringen, Svenska Kommunförbundet, Landstingsförbundet, LO, TCO och SACO om insatser för bättre integration

Avsiktsförklaring mellan Regeringen, Svenska Kommunförbundet, Landstingsförbundet, LO, TCO och SACO om insatser för bättre integration Avsiktsförklaring mellan Regeringen, Svenska Kommunförbundet, Landstingsförbundet, LO, TCO och SACO om insatser för bättre integration Gemensam utmaning gemensamt ansvar Utgångspunkter Ett effektivt tillvaratagande

Läs mer

Inrapporterade tecknade avtal till och med

Inrapporterade tecknade avtal till och med Inrapporterade tecknade avtal till och med 2017-06-02 Arbetsgivarpart Arbetstagarpart Avtalsnamn Avtal_slöts Löneavtal_från Löneavtal_till Arbetsgivaralliansen Svenska Kommunalarbetareförbundet Liseberg

Läs mer

SÅ FUNKAR ARBETS LINJEN

SÅ FUNKAR ARBETS LINJEN SÅ FUNKAR ARBETS LINJEN SÅ FUNKAR ARBETSLINJEN Jobben är regeringens viktigaste fråga. Jobb handlar om människors möjlighet att kunna försörja sig, få vara en del i en arbetsgemenskap och kunna förändra

Läs mer

Svar på motion från Birgitta Sacrédeus (KD): Yrkesintroduktion En ny väg till jobb för ungdomar!

Svar på motion från Birgitta Sacrédeus (KD): Yrkesintroduktion En ny väg till jobb för ungdomar! BESLUTSUNDERLAG Central förvaltning Datum 2016-05-12 Sida 1 (2) Personalenhet Dnr LD14/01056 Uppdnr 841 2016-05-12 Landstingsstyrelsens personalutskott 2016-05-30 Landstingsstyrelsen 2016-06-13--14 Landstingsfullmäktige

Läs mer