Detta ärende utgör Hälso- och sjukvårdsförvaltningens förslag till samlad årsredovisning för Hälso- och sjukvårdsnämnden för 2012.

Transkript

1 1 (1) Hälso- och sjukvårdsförvaltningen TJÄNSTEUTLÅTANDE HSN Handläggare: Hälso- och sjukvårdsnämnden Gunilla De Geer p 3 Årsredovisning 2012 Ärendebeskrivning Hälso- och sjukvårdsförvaltningen har upprättat bokslut per den 31 december 2012 och årsredovisning för verksamhetsåret Årets ekonomiska resultat är ett överskott med 429 miljoner kronor vilket motsvarar 0,9 procent av omslutningen. Detta ärende utgör Hälso- och sjukvårdsförvaltningens förslag till samlad årsredovisning för Hälso- och sjukvårdsnämnden för Beslutsunderlag Förvaltningens tjänsteutlåtande, Årsredovisning 2012 med bilagor Förslag till beslut Hälso- och sjukvårdsnämnden beslutar att godkänna årsredovisningen för 2012 att att fastställa resultat- och balansräkning enligt bilaga 4 och 5 i årsredovisningen omedelbart justera beslutet. Catarina Andersson Forsman Hälso- och sjukvårdsdirektör Henrik Gaunitz Avdelningschef

2

3 Årsredovisning 2012 för Hälso- och sjukvårdsnämnden Hälso- och sjukvårdsförvaltningen Datum: Diarienummer:

4 Sida 2

5 1 Innehållsförteckning Årsredovisning för Hälso- och sjukvårdsnämnden Innehållsförteckning Sammanfattning Uppföljning av mål och uppdrag för hälso- och sjukvården Målbild Framtidsplan för hälso- och sjukvården Uppföljning av mål i landstingsfullmäktiges budgetdirektiv Nöjda medborgare Nöjda patienter Hållbar miljö Ökad valfrihet och mångfald inom sjukvården Likvärdig behandling av alla medborgare Uppföljning av omvärldsperspektivet Utgångspunkter för hälso- och sjukvården Befolkningsutveckling Framtidsplan för hälso- och sjukvården Programkontor i tjänstemannaorganisationen Utvecklingen av arbetet med Framtidsplan för hälso- och sjukvården under Avtals- och styrformer inom hälso- och sjukvården Avtalsstyrning Ersättningsmodeller Kunskapsstyrning Kvalitet, uppföljning och granskning av hälso- och sjukvården Uppföljning och analys av hälso- och sjukvården på systemnivå Tillgänglighet och vårdgaranti Öppna jämförelser Uppföljning och granskning av avtal Särskilda utredningar av misstänkta oegentligheter Revisioner Hälsofrämjande hälso- och sjukvård Jämlik och jämställd hälso- och sjukvård Kommunikationen i hälso- och sjukvården ehälsa och strategisk IT Patientsäkerhet Sida 3

6 4.12 Hälso- och sjukvården för barn och ungdomar Hälso- och sjukvård vid psykisk ohälsa och sjukdom Hälso- och sjukvård för äldre Hälso- och sjukvård för kvinnor Övrig hälso- och sjukvård samt övrig verksamhet Prehospital vård Cancervård Habilitering Rehabilitering Förskrivning av hjälpmedel Asylsjukvård Medicinsk service Tolkverksamhet Läkemedel Miljöarbete i hälso- och sjukvården Uppföljning verksamhetens ekonomi och vårdkonsumtion Årets resultat Somatisk specialistvård Vårdkonsumtion och ekonomiskt utfall somatisk specialistvård Primärvård Vårdkonsumtion och ekonomiskt utfall primärvård Psykiatrisk vård Vårdkonsumtion och ekonomiskt utfall psykiatrisk vård Vården för äldre Vårdkonsumtion och ekonomiskt utfall vården för äldre Övrig sjukvård och övrig verksamhet Vårdkonsumtion och ekonomiskt utfall övrig vård och övrig verksamhet Tandvård Vårdkonsumtion och ekonomiskt utfall tandvård Läkemedel Asylsjukvård Investeringar Verksamhetsförändringar Hälso- och sjukvårdsförvaltningen Intern kontroll Miljö Sida 4

7 Bilageförteckning Bilaga 1 Vården i siffror Bilaga 2 Rapport om tillgänglighet Bilaga 3 Årsrapport för läkemedelskostnader i Stockholm län 2012 Bilaga 4 Resultaträkning Bilaga 5 Balansräkning Bilaga 6 Utökad kostnadsredovisning Bilaga 7 Verksamhetstal Bilaga 8 Avrapportering Mer än bara trösklar Bilaga 9 Kvalitets- och patientsäkerhetsarbete 2011 Bilaga 10 Aktiv hälsostyrning med vårdcoacher 2012 Sida 5

8 2 Sammanfattning Under 2012 ökade antal invånare i länet preliminärt med cirka eller cirka 1,7 procent. Befolkningen i Stockholms län uppgick preliminärt till invånare vid årets slut. Behovet av vård ökar i takt med att befolkningen i Stockholms län fortsätter att öka. Vårdkonsumtionen ökade inom de flesta verksamhetsområden jämfört med 2011 inom såväl öppenvård som slutenvård. Jämfört med 2011 ökade det totala antalet läkarbesök i öppenvården med 1,4 procent vilket är lägre än motsvarande ökning 2011 som var 2,8 procent. Antalet vårdtillfällen inom sluten vård ökade med 2,1 procent jämfört med 2011 vilket är samma ökningsnivå som föregående år. Årets ekonomiska resultat visar ett överskott med 429 miljoner kronor vilket motsvarar 0,9 procent av omslutningen. För 2011 var resultatet ett överskott med 497 miljoner kronor. De största förklaringsposterna till årets resultat är: läkemedel inom läkemedelsförmånen visar överskott med 285 miljoner kronor privata specialistläkare och sjukgymnaster på nationella taxan inom somatisk specialistvård, primärvård och psykiatri visar överskott med 128 miljoner kronor finansnetto visar överskott med 80 miljoner kronor vårdval förlossning visar överskott med 47 miljoner kronor husläkarverksamheten visar underskott med 150 miljoner kronor hjälpmedelsverksamheten visar underskott med 45 miljoner kronor Budget för 2011 medgav en kostnadsökning med 5,0 procent jämfört med Bokslutet visar att kostnadsökningen stannade på 4,1 procent, vilket kan noteras är en högre nivå i förhållande till de två senaste åren som varit omkring 3 procent. Den höjda kostnadsökningstakten 2012 förklaras främst av beslutade höjda ersättningar till vårdgivarna bland annat för husläkare, MVC och BVC samt ökade vårdvolymer inom geriatriken och nya vårdvalsområden. Förklaringar till att kostnadsökningar kunnat begränsas i förhållande till det budgeterade utrymmet är bland annat att landstingets kostnader för läkemedel på recept sjönk under 2012 med 2,4 procent och minskade kostnader för privata specialister på nationella taxan på grund av lägre antal besök jämfört med I årsbokslutet redovisas utveckling och genomförande av satsningarna i slutlig budget Några noteringar kan göras: - Besökstillgänglighetsmätningarna 2012 visar att 90 procent av befolkningen får komma till husläkare inom fem dagar. Sida 6

9 - Tillgängligheten till första besök inom den specialiserade vuxenpsykiatrin har förbättrats under procent av patienterna har fått tid inom 30 dagar, vilket är en förbättring med nio procentenheter jämfört med Stockholms läns landsting får ta del av Kömiljarden för besök till mottagning under alla månader Under 2012 har även gränsen för att ta del av stimulansmedlen för behandling uppnåtts de tre sista månaderna. - Under 2012 infördes vårdval för öppenvård inom öron- näs- halssjukvård, gynekologi, hudsjukvård, enskild sjukgymnastik, primärvårdsrehabilitering och tandreglering för barn och ungdomar. - Under 2012 har arbetsnätverk för Risk- och händelseanalys och patientsäkerhetskulturmätningar genomförts. Vidare har insatser gjorts för att ansluta vårdgivare till den nationella databasen Nitha, nationellt IT-stöd för händelseanalyser. - Utvecklingen av ehälsotjänster riktade mot befolkningen och vårdgivarna har fortsatt under Bland annat har en tjänst för att digitalisera och dirigera remisser för laboratorieanalyser tagits fram. - Arbetet med att implementera den regionala cancerstrategin har fortsatt under Inom en rad områden inom cancersjukvården genomlyses de befintliga vårdprocesserna, med syfte är att optimera vården runt cancerpatienten och närstående. Bröstcancerprocessen och processen för gynekologisk cancer är de områden där arbetet kommit längst. I Landstingsfullmäktiges budgetbeslut för 2012 fick Hälso- och sjukvårdsnämnden i uppdrag att, utifrån godkänd inriktning i Framtidsplan för hälso- och sjukvården, besluta om utveckling inom ett antal områden. Samtliga har redovisats i rapporten Framtidsplan för hälso- och sjukvården första steget i genomförandet som behandlades och godkändes av landstingsfullmäktige i juni 2012 i samband med beslutet om budget Det fortsatta arbetet redovisas i detta årsbokslut. Sida 7

10 3 Uppföljning av mål och uppdrag för hälso- och sjukvården Målet för hälso- och sjukvården är, enligt hälso- och sjukvårdslagen, en god hälsa och vård på lika villkor för hela befolkningen. De övergripande målen för god vård innebär att, utifrån behov, ge en patientfokuserad vård i rimlig tid som är säker, kunskapsbaserad, ändamålsenlig, jämlik och effektiv och som bidrar till ett förbättrat hälsoläge bland länets invånare. Hälso- och sjukvården i Stockholms län ska utmärkas av hög kvalitet och helhetssyn kring patienten. Landstingsfullmäktige har, i policydokumenten Vård i dialog och Värdegrund för hälso- och sjukvården i Stockholms läns landsting fastställt gällande riktlinjer. Patient och närstående ska ges ett värdigt omhändertagande och gott bemötande samt visas omtanke och respekt. Vidare ska hälso- och sjukvårdens resurser användas på ett effektivt sätt och verksamheten ska ständigt förbättra och utveckla sina resultat. Effekter av förebyggande, utredande och behandlande åtgärder ska utvärderas och bedömas. Resultaten ska göras tillgängliga för befolkningen. Hälso- och sjukvården ska vara tillgänglig och befolkningen i länet ska vara nöjd med och ha tillit till den hälso- och sjukvård inklusive tandvård som bedrivs i länet. Sida 8

11 3.1 Målbild Framtidsplan för hälso- och sjukvården Framtidsplan för hälso- och sjukvården innebär en hälso- och sjukvårdsstruktur som finns närmare patienterna och som bättre möter behoven. Därför görs till exempel särskilda satsningar på att utveckla e-tjänster. Samtidigt sker omfattande utbyggnad av specialistvården utanför akutsjukhusen, geriatrisk vård, rehabiliteringsverksamhet och avancerad sjukvård i hemmet (ASiH). Akutsjukvård vid akutsjukhusen renodlas för att ge vård till de patienter som behöver dessa resurser och en stor del av den mest avancerade hälso- och sjukvården samlas på Nya Karolinska Universitetssjukhuset. De styrande målen för hälso- och sjukvården anges i Framtidsplan för hälsooch sjukvården som: Hög tillgänglighet God kvalitet och delaktighet Hög effektivitet Målbilden för 2015 är att patientens och invånarens samlade behov och fria val möts av ett flexibelt vårdutbud. Vidare att hälsofrämjande perspektiv och patientens önskemål och medicinska behov står i centrum och att en kunskapsbaserad, ändamålsenlig, säker och tillgänglig vård ges på lika villkor för alla. Målbilden längre fram, till och med 2025, är att länets befolkning är friskare än 2010, att befolkningen har stort förtroende för hälso- och sjukvården och att informerade patienter möter en lättorienterad och tillgänglig vård. Valmöjligheterna ska vara goda, vården ges på lika villkor och det ska finnas tillgång till öppen och säker information om vård och hälsa. Vårdgivarna ska vara målinriktade med hög effektivitet och med patientsäkerhet i fokus. All offentligt finansierad vård ska utföras inom ramen för en sammanhållen informationsstruktur för att trygga att patienten får vård utifrån sina behov. Sida 9

12 3.2 Uppföljning av mål i landstingsfullmäktiges budgetdirektiv Landstingsfullmäktige har beslutat att de långsiktiga målen för hälso- och sjukvården i Stockholms läns landsting är: Förbättrad tillgänglighet och kvalitet inom hälso- och sjukvården En ekonomi i balans För att styra verksamheterna i riktning mot de prioriterade långsiktiga målen finns nedbrutna kortsiktiga mål: Nöjda medborgare Ekonomi i balans Stolta medarbetare Nöjda patienter och resenärer En ledande tillväxtregion Hållbar miljö Ökad valfrihet och mångfald inom sjukvården Likvärdig behandling av alla invånare De kortsiktiga målen följs upp kontinuerligt med hjälp av indikatorer som visar graden av måluppfyllelse. Sida 10

13 3.2.1 Nöjda medborgare Målet är att medborgarna ska ha ett stort förtroende för hälso- och sjukvården och tillgängligheten ska vara god. Målet om nöjda medborgare mäts i den så kallade Vårdbarometern genom följande indikator: Andelen av befolkningen som har stort förtroende för vården ska öka Vårdbarometern mäts under två perioder, vår och höst. I figuren nedan redovisas medborgarnas förtroende för perioden 2002 till 2012 per helår. Det preliminära resultatet för 2012 visar små skillnader mot året innan. Två tredjedelar av befolkningen har fortsatt stort förtroende för hälso- och sjukvården. Antalet medborgare som har litet förtroende för hälso- och sjukvården i Stockholms läns landsting har minskat något i jämförelse med Mätningen visar vidare att män har något större förtroende för vården än kvinnor. 1 Stort Varken eller Litet Figur: Hur stort eller litet förtroende har du för hälso- och sjukvården i Stockholms län? 2 1 Preliminärt resultat, varför totala summan ej uppgår inte uppgår till 100%. 2 Resultatet är angivet i procent. Sida 11

14 3.2.2 Nöjda patienter Målet om nöjda patienter innebär att, utifrån befolkningens behov, ansvara för att en kvalitativ god vård ges till länets invånare. Nöjda patienter mäts genom patientenkäter och följande indikator: Andelen patienter som, efter besök på husläkarmottagning, skulle rekommendera mottagningen till andra ska öka En nationell patientenkät genomfördes inom husläkarverksamheten i Stockholms län under Svarsfrekvensen på patientenkäten var 51 procent, närmare patienter hade besvarat enkäten. Vad gäller ovan nämnda indikator för nöjda patienter minskade andelen patienter som skulle rekommendera mottagningen till andra marginellt, från 72 procent 2010 till 71 procent En ny mätning har genomförts under hösten 2012 och resultaten redovisas i tertialbokslutet Jämförelser med riket Resultaten i patientenkäten för husläkarmottagningarna i Stockholms läns landsting kring eller över riksgenomsnittet. Jämförelser med tidigare resultat Resultaten för bemötande, delaktighet, information och förtroende på husläkarmottagningarna i Stockholms läns landsting är oförändrade sedan Tabell 1: Jämförelse av resultat för husläkarmottagningar 2010 och Resultat redovisas i Andelen positiva patienter. 3 Husläkarmottagningar Patienter som skulle rekommendera mottagningen till andra Patienter som kände att de blivit bemötta med respekt och på ett hänsynsfullt sätt Patienter som kände sig delaktiga i beslut om vård och behandling, så mycket de önskade Patienter som kände att de fick tillräcklig information om sitt tillstånd Patienter som kände förtroende för de läkare de träffade Jämförelser mellan kvinnor och män I husläkarmätningen 2011 var männen något mer nöjda än kvinnorna när det gäller bemötande, delaktighet, information och förtroende. De skulle också i något högre utsträckning än kvinnorna rekommendera mottagningen till andra. Skillnaderna är i paritet med riket som helhet. 3 Andelen positiva patienter innebär att andelen, som i en viss fråga, har angett att de är positiva (exempelvis utmärkt, mycket bra eller bra) delas med antalet respondenter som besvarat frågan. På detta sätt får man fram ett värde som kallas andelen positiva patienter, ju högre värde desto bättre. Sida 12

15 Patientnöjdhet inom andra vårdområden Nationella patientenkäter genomförs också inom andra vårdområden. För en redogörelse av resultaten inom somatisk och psykiatrisk vård, se avsnitt Hållbar miljö Insatser för långsiktigt hållbar miljö är av strategisk betydelse för såväl Stockholms läns landsting som för omvärlden. Miljöarbetet utvecklas genom att miljökraven i vårdavtalen med respektive vårdgivare ytterligare anpassas till verksamhetens miljöpåverkan och skärps. Detta kombineras med information om hur miljöhänsyn kan praktiseras i det reguljära vårdarbetet. Utgångspunkt är de tre inriktningsmålen klimateffektivt, resurseffektivt och hälsofrämjande miljöarbete, som anges i Stockholms läns landstings miljöpolitiska program Miljöutmaning Ökad valfrihet och mångfald inom sjukvården Patienterna ska ha rätt att välja vårdgivare. Genom att patienterna får välja den vårdgivare som de själva känner förtroende för, och inte minst välja bort den som de inte har förtroende för, sker en positiv utveckling av kvaliteten i hälso- och sjukvården. Därför ska mångfalden av vårdgivare öka och vårdval ska stegvis införas inom fler områden i hälso- och sjukvården: Vårdval med fri etablering för vårdgivare ska utvidgas till fler områden inom hälso- och sjukvården För att ge medborgarna en reell möjlighet att utnyttja sin rätt att välja vård behövs information om hälso- och sjukvårdens utbud, kvalitet och resultat. Genom patienternas möjlighet att välja och välja bort mottagning utvecklas kvaliteten i vården. Vårdguiden på internet och via telefon är Stockholms läns landstings kanaler när information om vårdens utbud ska föras ut till medborgarna. Införande av vårdval har varit den strategi som använts för att öka antalet vårdgivare och därmed också ge invånarna en ökad valfrihet. Inriktningen är att all vård där så är lämpligt ska upphandlas i enlighet med Lagen om Valfrihetssystem (LOV). Vårdvalsavtal är införda inom hela primärvården, inom huvuddelen av barn- och ungdomstandvården och inom delar av den somatiska specialistvården. Successivt genomförs nya vårdval inom den somatiska specialistvården. I tabellen nedan redovisas de 22 vårdområden där upphandling i enlighet med LOV har genomförts och inom vilka områden utveckling av sådan upphandling pågår. Godkänt förfrågningsunderlag (FFU) innebär att Hälso- och sjukvårdsnämnden fattat beslut om krav och regler för införande av vårdval med fastställt datum för när avtalen kan komma i gång. Sida 13

16 VÅRDOMRÅDEN DÄR UPPHANDLING ENLIGT LOV HAR GENOMFÖRTS FFU godkänd VÅRDOMRÅDEN UNDER UT VECKLING FÖR VÅRDVAL FFU utarbetas Analyser pågår Barnavårds central Höft och knäprotesoperation Förlossnings enheter Allmän barnoch ungdomstandvård 4 Primärvårds rehabilitering Avancerad sjukvård i hemmet (ASiH) ( ) Allergologi Allmän kirurgi Barnmorske mottagning/ mödravårdscentral Kataraktoperationer Obstetrisk ultraljuds mottagning Primär hörselrehabilitering Specialiserad gynekologisk vård Specialiserad palliativ slutenvård ( ) Barnmedicinsk öppenvård Första linjens barnpsykiatri Fotsjukvård Vaccination pandemi, upphörde 2010 Planerad specialiserad rehabilitering inom neurologi, onkologi och lymfödem Specialiserad ögonsjuk vård i öppenvård Specialiserad hudsjukvård i öppenvård Klinisk neurofysiologi Internmedicin Husläkarverksamhet med basal hemsjukvård Ögonbottenfotografering, ingår från 2012 i vårdal ögonsjukvård Specialist tandvård för barn och ungdomar 4 Vaccination Specialiserad sjukgymnastik Neurologi Patienter med långvarig smärta Logopedverksamhet Specialiserad öron, näsoch halssjukvård i öppenvård Ortopedi Psykosociala insatser Läkarinsatser i särskilda boenden för äldre Tandreglering för barn och ungdomar Reumatologi Radiologi Ryggkirurgi Specialiserad obesitasbehandling Urologi 4 Fritt val infört sedan tidigare, uppgiften i tabellen ovan avser anpassning av reglerna till LOV Sida 14

17 3.2.5 Likvärdig behandling av alla medborgare Alla verksamheter inom Stockholms läns landsting ansvarar för att länets invånare behandlas likvärdigt och individuellt, att ingen diskrimineras på grund av kön, sexuell läggning, etnisk eller kulturell bakgrund, eventuellt funktionshinder eller andra individuella egenskaper. Alla invånare ska ha samma möjlighet att få tillgång till och ta del av den vård som landstinget ger. Jämlikhets- och jämställdhetsperspektivet ska integreras i det dagliga arbetet. För att flickor och pojkar, kvinnor och män ska behandlas likvärdigt ska samtliga verksamheter analysera sin verksamhet ur ett jämställdhetsperspektiv. Landstingsfullmäktige anger följande indikatorer för att mäta likvärdig behandling: Könsuppdelad statistik ska analyseras ur ett verksamhetsperspektiv och nyckeltal för jämställdhet och jämlikhet ska utvecklas och användas. Alla belägg för icke jämställd behandling eller diskriminering av något slag ska leda till förslag på åtgärder med uppföljning. Hälso- och sjukvårdsnämndens arbete med att uppnå jämställd och jämlik vård är inriktat på kartläggning, analys och verksamhetsutveckling. Hur detta följs upp redovisas utförligt under avsnitt 4.8. Exempel på analyser som genomförts under 2012 är om patientinformation är jämlik och om uteblivna mottagningsbesök kan bero på brister i patientinformationen. Informationsmaterial och kallelsebrev har setts över. Resultatet har förbättrat patientens delaktighet och möjliggör följsamhet till behandling. Analys av läkemedelsanvändning i olika kommuner i Stockholms län har startats för att se om det finns ojämlikhet i förskrivning av lätta analgetika, blodfettssänkande, antidepressiva eller inflammationshämmande läkemedel. Resultatet från rapporten God Vård, som sammanfattar de medicinska resultaten i Stockholms läns landsting, visar bland annat att det finns skillnader i diabetesvården inom primärvården. Efter rensning för skillnader i bakgrundsfaktorer hos patienterna kvarstår signifikanta skillnader mellan husläkarmottagningarna vad gäller måluppfyllelse av önskvärd blodsockernivå, vilket tyder på att det finns en förbättringspotential av diabetesvården inom delar av primärvården. HBT- policy för frågor som rör homosexuella, bisexuella och transpersoner har lanserats och ska gälla för alla verksamheter i Stockholms läns landsting samt de verksamheter som Stockholms läns landsting har avtal med. Indikatorer som används i avtal har utvecklats. Utifrån landstingets HBT-policy har utveckling av en webbaserad personalutbildning i HBT-frågor påbörjats. Sida 15

18 3.3 Uppföljning av omvärldsperspektivet Framtidens högkostnadsskydd i vården SOU 2012:2 Regeringen har beslutat att tillsätta en utredning med uppgift att göra en översyn av avgiftsstrukturen för hälso- och sjukvård, läkemedel, äldre- och handikappomsorg med mera (dir. 2011:61). I betänkandet Framtidens högkostnadsskydd i hälso- och sjukvården redovisar utredningen sitt uppdrag. Utredaren föreslår att nu gällande separata högkostnadsskydd för öppenvård respektive läkemedel tills vidare bibehålls. För att i framtiden säkra avgifternas realvärde föreslås att avgiftstaken i högkostnadsskydden indexregleras genom koppling till prisbasbeloppet. Ett nytt avgiftstak beräknas inför varje årsskifte. Utredaren föreslår vidare att avgiftstaket och beloppsgränserna i förmånstrappan för läkemedelsinköp indexregleras, genom koppling till prisbasbeloppet. Ett nytt avgiftstak beräknas inför varje årsskifte. Ett ytterligare förslag är att avgiften för slutenvård indexregleras genom en koppling till prisbasbeloppet. Det skulle innebära att slutenvårdsavgiften initialt skulle höjas från 80 till 100 kronor. Stockholms läns landsting beslutade att höja gränsen för högkostnadsskyddet för sjukvård, sjukvårdande behandling och viss tandvård från 900 till kronor den 1 juli Den 1 januari 2012 ändrades högkostnadsskyddet för läkemedel genom en höjning från kronor per år och patient till kronor. Direktiv om patienters rättigheter vid vård i annat EU-land Europaparlamentet antog i januari 2011 nya regler för vårdtagares rätt att söka sjukvård i andra EU-länder än hemlandet. Socialdepartementet har lagt fram ett förslag till lagförändringar i relation till de nya reglerna. Förslagen anger bland annat förutsättningarna för att få ersättning, till exempel vad som ska känneteckna hälso- och sjukvården som patienter kan få ersättning för. Dessutom anges det vilka ersättningsnivåer som ska gälla för den gränsöverskridande hälso- och sjukvården. Informationen till patienter kommer att hanteras av en nationell kontaktpunkt i varje EU-land, där Försäkringskassan och Socialstyrelsen föreslås som lämpliga myndigheter. Vidare anges att Försäkringskassan även fortsättningsvis ska ansvara för beslut och utbetalningar. Detta ska ske i samråd med landstingen. Försäkringskassan ska också, efter ansökan, lämna förhandsbesked om en patient har rätt till ersättning enligt den föreslagna lagen för vård som han eller hon avser att mottaga i utlandet. Det föreslås också att delar av kostnadsansvaret för den gränsöverskridande hälso- och sjukvården flyttas från Försäkringskassan till landstingen. Landstingen föreslås bekosta ersättningen för hälso- och sjukvård, viss tandvård, läkemedel, andra varor, förbrukningsartiklar och hjälpmedel för patienter som får vård i annat EU-land. Propositionen har skickats ut på remiss till bland annat landstingen och regionerna. Stockholms läns landsting har deltagit i Sveriges Kommuner och Landstings (SKL) arbetsgrupp rörande implementeringen av patientrörlighetsdirektivet och svarat på Socialdepartementets remissförfrågan. Proposition ska behandlas i riksdagen under hösten Avsikten är att de nya lagreglerna ska träda i kraft den 1 juli Sida 16

19 Vård efter behov och på lika villkor en mänsklig rättighet SOU 2011:48 Utredningen har haft i uppdrag att lämna förslag på hur den reglering som avser hälso- och sjukvård för asylsökande och papperslösa personer kan göras mer ändamålsenlig än den är i dag. Utredningen föreslår att asylsökande och papperslösa personer oavsett ålder ska erbjudas subventionerad hälso- och sjukvård av det landsting där de bor eller vistas. En ny migrationspolitisk överenskommelse har träffats. Det innebär att papperslösa och gömda som avvisats från Sverige ska få laglig rätt till subventionerad hälso- och sjukvård. Barn upp till 18 år ska ha rätt till fullständig hälso- och sjukvård. Vuxna ska, enligt överenskommelsen, få subventionerad hälso- och sjukvård för sådana sjukdomstillstånd som inte kan anstå. Socialstyrelsens föreskrifter och allmänna råd om ledningssystem för systematiskt kvalitetsarbete SOSFS 2011:9 Den nya föreskriften från Socialstyrelsens angående ledningssystem och systematiskt kvalitetsarbete avviker stort från föregående föreskrift 2005:12. Inom ramen för arbetet med den så kallade patientsäkerhetsmiljarden har information om den nya föreskriften delgetts vårdgivarna. Arbetet med patientsäkerhetsmiljarden beskrivs närmare under avsnitt Gör det enklare! SOU 2012:33 En särskild utredare har på regeringens uppdrag sett över de statliga delarna av vård- och omsorgssystemet. Utredningens slutsatser har presenterats i slutbetänkandet Gör det enklare! samt i två kompletterande delbetänkanden. Utredningen föreslog en ny myndighetsstruktur byggd på de fyra huvuduppgifterna: En kunskapsmyndighet som har samlat ansvar för alla typer av kunskapsstöd till vården och omsorgen, här föreslår utredningen också ett vidareutvecklat samarbete med verksamheterna och huvudmännen En inspektionsmyndighet som har samlat ansvar för tillstånd, legitimationer, godkännanden och tillsyn, denna myndighet ges större resurser för tillsyn än vad som finns i dagens myndigheter En myndighet som tillsammans med övriga aktörer förvaltar och utvecklar sektorns IT- och kommunikationslösningar En myndighet som följer den övergripande utvecklingen av hälsa, funktionshindersfrågor, vård och omsorg - och därigenom stärker statens förutsättningar för strategisk styrning Som en konsekvens av detta föreslog utredningen att elva myndigheter och ett bolag inom vård- och omssorgssektorn läggs ner och att deras funktioner istället tas över av de nya myndigheterna. Regeringen har redan fattat beslut om att etablera inspektions- och infrastrukturmyndigheten. Stockholms läns landsting tillstyrkte i huvudsak förslagen i slut- och delbetänkandena i sitt remissvar. Sida 17

20 Förordning med instruktion för Myndigheten för vårdanalys SFS 2010:1385 Myndigheten för vårdanalys bildades den 1 januari 2011 med uppgift att ur ett patient-, brukar och medborgarperspektiv följa upp och analysera hälso- och sjukvården, tandvården samt verksamheter i gränssnittet mellan vård och omsorg. Myndigheten har även till uppgift att på regeringens uppdrag utvärdera effekterna av de reformer och satsningar som initieras samt att bedriva omvärldsbevakning. Riktlinjer för sjukdomsförebyggande metoder Riktlinjerna som presenterats av Socialstyrelsen innehåller 132 rekommendationer om evidensbaserade metoder för att förebygga sjukdomar. Stöd ska ges till människors förändring av levnadsvanorna vid tobaksbruk, riskbruk av alkohol, otillräcklig fysisk aktivitet och ohälsosamma matvanor. Projektdirektiv för implementering av riktlinjer inom Stockholms läns landsting antogs i april 2012 och arbetet fortsatte hösten Sida 18

21 4 Utgångspunkter för hälsooch sjukvården Hälso- och sjukvården i Stockholms län står inför flera utmaningar under de närmaste budgetåren. Det handlar om hur framtidens vårdbehov kommer att se ut utifrån en förväntad befolkningstillväxt men även befolkningsutvecklingens effekter. För att klara kommande utmaningar är relevanta behovsanalyser en betydelsefull framgångsfaktor. 4.1 Befolkningsutveckling Stockholms län har haft en positiv befolkningsutveckling sedan mitten av 1970-talet. Särskilt stor har befolkningsökningen varit under de senaste sex åren, 2006 till 2012, då den i genomsnitt varit nästan personer per år. 5 Enligt senast tillgängliga data ökade befolkningen med drygt personer i Stockholms län från november 2011 till november Den 30 november 2012 uppgick därmed Stockholms läns folkmängd till cirka invånare. För hela Sverige var befolkningsökningen under samma period totalt cirka individer, vilket betyder att häften av befolkningsökningen i riket under 2012 var koncentrerad till Stockholm. Samma period året innan ökade befolkningen i Stockholms län med cirka personer Sida 19

22 4.2 Framtidsplan för hälso- och sjukvården Landstingsfullmäktige fastställde i juni 2011 Framtidsplan för hälso- och sjukvården med inriktning på utvecklingen av hälso- och sjukvården i länet. Vid landstingsfullmäktiges budgetsammanträde 2012 fanns Framtidsplanen första steget i genomförandet som en bilaga till budget I Första steget fanns strategier för att utveckla en högre kvalitet, mer jämlik och patientfokuserad hälso- och sjukvård. Vårdens kapacitet ökas för att möta kommande behov genom stora satsningar på utveckling av vårdens fastigheter och en mer effektiv vård. Genomförandet av Framtidsplanen är ett omfattande arbete som bedrivs i flera faser. Under 2011 fastställdes målsättningen, 2012 var ett planeringsår inför konkretisering 2013 och genomförande 2013 till I Framtidsplanen första steget i genomförandet ingår en 10-årig investeringsplan för hälso- och sjukvården. I denna tas ett samlat grepp om de investeringar som behöver göras i hälso- och sjukvården under kommande år. 4.3 Programkontor i tjänstemannaorganisationen Arbetet att genomföra Framtidsplanen bedrivs inom ramen för ett så kallat programkontor. Detta är en gemensam organisation för hela Stockholms läns landsting som arbetar på uppdrag av landstingsdirektören. Bemanningen av programkontoret och alla de projekt och grupper som deltar i arbetet består av medarbetare från hälso- och sjukvårdsförvaltningen, akutsjukhusen, Stockholms Läns Sjukvårdsområde (SLSO), privata vårdgivare, Landstingsstyrelsens förvaltning (LSF), Locum med flera. Även Karolinska Institutet (KI) deltar i arbetet. 4.4 Utvecklingen av arbetet med Framtidsplan för hälso- och sjukvården under 2012 Programarbetet har under 2012 syftat till att planera för de förändringar som ska genomföras och arbetet med att konkretisera de åtgärder som krävs har inletts. Arbetet har främst skett inom fem områden: Hälso- och sjukvårdens struktur och profil kompetensförsörjning styrning av hälso- och sjukvården investeringar samt innovationer och utveckling Utgångspunkten för arbetet med vårdens profil och struktur är att det på akutsjukhusen bara ska bedrivas den hälso- och sjukvård som kräver akutsjukhusets resurser. Ett viktigt underlag är det arbete som genomförts vid Karolinska Universitetssjukhuset Solna. Alla verksamheter vid akutsjukhuset har systematiskt analyserats Sida 20

23 och förslag har lämnats på vilken vård som behöver det högspecialiserade sjukhusets kompetens och resurser, vilken vård som kan bedrivas på andra akutsjukhus och vilken vård som inte måste ske på akutsjukhus. På liknande sätt har de andra akutsjukhusen analyserat sina verksamheter. En särskild utredning har genomförts för att få underlag till barnsjukvårdens kommande organisation. På motsvarande sätt har det tagits fram förslag för den psykiatriska vårdens utveckling. Liknande analyser har skett inom flera vårdområden. Ett särskilt arbete har genomförts kring det akuta omhändertagandet. Samtliga underlag som tagits fram bearbetas av programkontoret som sammanställer detta i en modell en vårdutbudskarta som beskriver var utbudet av hälso- och sjukvården kommer att finnas i framtiden. Ett pilotprojekt har inletts för att utveckla den somatiska vården utanför akutsjukhusen. Framtidsplan för hälso- och sjukvård innebär nya krav på kompetenser och möjligheter för medarbetare i vården att arbeta på nya sätt. En modell för hur kommande kompetensbehov ska bedömas håller på att utarbetas. Dessutom ses kvalitetskriterier för utbildningsuppdraget samt styrning av detsamma över. För att få alla vårdgivare att delta i utbildningen av vårdpersonal ses ersättningarna för vårdutbildningarna och framför allt ST-utbildningarna över. En första sammanställning av befintliga processer och regelverk för att underlätta personalrörligheten har tagits fram. För att öka tydligheten för medarbetare och chefer inför och under genomförandet har en kommunikationsstrategi för kompetensförsörjning tagits fram. Hälso- och sjukvården kommer i framtiden att bedrivas i nätverk där flera vårdgivare får ett gemensamt ansvar för hälso- och sjukvården av en patient. För att detta ska fungera behöver styrning av vården samordnas. Stimulans till och krav på samverkan mellan vårdgivare utvecklas. Ersättningarna till hälso- och sjukvården ska stimulera till att vården skapar ett mervärde för patienterna. Vad detta innebär för krav på informationssystem och beskrivningssystem analyseras. Nuvarande akutsjukhus behöver upprustas och utvecklas för att fortsätta leverera en god vård. Motsvarande gäller för de närsjukhus Stockholms läns landsting är ägare till. Investeringarna ska också ge förutsättningar för sjukhusen att bedriva vården mer effektivt. Flera stora byggprojekt planeras och en organisation för att genomföra dessa införs. En modell har tagits fram för hur de ekonomiska risker dessa stora investeringar innebär ska delas av landstingets aktörer som fastighetsägare, vårdgivarna och beställaren. Syftet med Framtidsplanen är att utveckla och förbättra hälso- och sjukvården. Ett arbete har genomförts för hur nya värderingar och arbetssätt kan införas i vården för att sätta patienten i centrum. En grundläggande förutsättning för vårdens utveckling är att IT-system och ehälsotjänster utvecklas som stöder vårdgivarna i deras arbete och som underlättar för patienterna att ta ett större ansvar för sin vård. En strategi för ehälsa och IT inom vården har därför tagits fram. Denna ska ligga till grund för det kommande arbetet och åstadkomma denna nödvändiga utveckling. I framtiden kommer en större andel av hälso- och sjukvården att utföras av flera vårdgivare utanför akutsjukhusen. Detta påverkar förutsättningarna för hur den Sida 21

24 patientnära forskningen kan ske. Hela sjukvården måste ge förutsättning för forskningen. För att detta ska lyckas tas forskningsfrågor upp i alla delar av arbetet. En sammanställning av alla de förslag som tagits fram i programarbetet kommer att presenteras i Framtidsplanen andra steget i genomförandet. Denna kommer att läggas som en bilaga till förslag till budget Här redovisas arbetet med och resultatet av samtliga de uppdrag landstingsfullmäktige lämnat till Hälso- och sjukvårdsnämnden med anledning av Framtidsplanen. I särskilt ärende till Hälso- och sjukvårdsnämnden den 24 april 2012 behandlades Framtidsplanen första steget i genomförandet. I denna lämnades motsvarande redovisning av arbetet med de uppdrag Landstingsfullmäktige lämnade till nämnden Avtals- och styrformer inom hälso- och sjukvården Avtalsstyrning Hälso- och sjukvårdens styrning utövas bland annat genom de avtal med olika löptid och konstruktion som Hälso- och sjukvårdsnämnden träffar med vårdgivarna. Avtalen träffas i huvudsak på tre sätt: vårdval upphandling direktavtal Gemensamt för samtliga sätt att träffa avtal är en strävan att utveckla incitament till ökad produktivitet och effektivitet för att därigenom bidra till en god kvalitet och en stabil ekonomi. Vidare eftersträvas en ökad mångfald av vårdgivare. Utöver den vård som regleras i avtal har Hälso- och sjukvårdsnämnden finansieringsansvar för privata specialistläkare och sjukgymnaster som är verksamma enligt Lagen om läkarvårdsersättning (LOL) samt Lagen om ersättning för sjukgymnastik (LOS). Vårdval enligt Lagen om valfrihetssystem (LOV) Den 1 januari 2012 infördes vårdval för öppenvård inom öron- näs- halssjukvård, gynekologi och hudsjukvård. Den 1 maj 2012 infördes vårdval för enskild sjukgymnastik och den 1 september infördes vårdval för primärvårdsrehabilitering. För en överblick över samtliga vårdval se avsnitt 3.2.4, Ökad valfrihet och mångfald inom sjukvården. Upphandlingar enligt Lagen om offentlig upphandling (LOU) Upphandlingar enligt LOU av vårdverksamheter och medicinsk service har stor påverkan på kvaliteten och kostnadsläget för hälso- och sjukvården i Stockholms läns landsting. Hälso- och sjukvårdsnämndens upphandlingar utformas i enlighet med fastställd avtalsprocess. Vidare sker ett kontinuerligt utvecklingsarbete för att finna Sida 22

25 de lämpligaste utvärderingsmodellerna och utvärderingskriterierna vid varje enskild upphandling. I alla upphandlingar är det nödvändigt att säkerställa att inriktningen i upphandlingsarbetet stämmer med den långsiktiga visionen för var utbudet av hälso- och sjukvård ska finnas. De mest omfattande upphandlingarna som pågick under 2012 var upphandlingen av vård vid S:t Görans sjukhus och upphandlingen av äldresjukvård (geriatrik). Utfallet av båda dessa upphandlingar kommer att ha stor påverkan på utbudet av slutenvård i Stockholms län. En annan utmaning var upphandlingen av Vårdguidens telefonitjänster som pågick under hela Upphandling Planerad avtalsstart Kommentar i slutlig budget 2012 Vård vid S:t Görans sjukhus Enligt plan Sjukvårdsrådgivning Ny avtalsstart Psykosocial habilitering för vuxna Genomförd med start Psykiatrisk specialistvård för tortyrskadade med flera Genomförd med start Områdesansvar tandvård Genomförd Urvalskonsult tandreglering Genomförd Rehabilitering och sjukvård med integrativmedicinska inslag Vägburen ambulanssjukvårdstjänst Genomförd Genomförd Mobila jourläkarinsatser Under överprövning Äldresjukvård (geriatrik) Under överprövning Allmän öppenvårdspsykiatri Allmän öppenvårdspsykiatri, integrerad med beroendevård Öppen barn- och ungdomspsykiatri Tjänsten prioritering och dirigering av prehospitala enheter Upphandling av läkemedelsförsörjningen till vårdgivare inom Stockholms läns landsting Sida 23

26 Direktavtal Direktavtal tecknas framförallt med landstingsägda producenter för vårdområden som inte ingår i systemet för vårdval. Detta gäller bland annat geriatrisk vård, transporter av avlidna, psykiatrisk vård samt vård vid akutsjukhus, såväl i förvaltningsform som i bolagsform. Bakgrunden till att avtal även tecknas med verksamhet i förvaltningsform är ett beslut från Landstingsfullmäktige att styrningen av all hälso- och sjukvård som Stockholms läns landsting beställer ska ske via avtal. Avtalsstyrningen ska präglas av att lika villkor gäller för externa och landstingsdrivna utförare. En tydlig inriktning är att direktavtalen ska vara fleråriga i likhet med avtalen som tillkommer enligt LOV och LOU. Nya flerårsavtal med de landstingsdrivna akutsjukhusen började gälla den 1 januari Nedanstående avtal har under 2012 nytecknats eller förlängts med Stockholms läns sjukvårdsområde: allmänpsykiatri för vuxna barn- och ungdomspsykiatri geriatrik habilitering rättspsykiatrisk vård beroendevård synrehabilitering Ansvaret för sjukresor har överförts till Hälso- och sjukvårdsnämnden i enlighet med Landstingsfullmäktiges beslut och avtalsreglering med AB Storstockholms Lokaltrafik Ersättningsmodeller Uppföljning av särskilda satsningar inom utvecklingen av ersättningsmodeller Särskilda satsningar inom arbetet med ersättningsmodeller som ska genomföras under budgetperioden 2012 till 2014 är: Utveckla och förbättra nuvarande ersättningsmodeller Utveckla och förtydliga registreringsanvisningar så att risken för feltolkning vid registrering minskar Utveckla och förbättra nuvarande ersättningsmodeller Utveckling och förbättring av ersättningsmodeller har skett inom en rad områden. Bland annat pågår ett utvecklingsarbete avseende ersättningsmodeller för kommande vårdval inom allergologi, ortopedi och ryggkirurgi. Inom vårdval för ryggkirurgi planeras för en vårdepisodbaserad modell. Modellen bygger på att en del av ersättningen ska utgå från ett patientupplevt hälsoutfall ett år efter operation. Mätbara variabler som diskuteras är exempelvis förändring i smärtnivå och funktionsförmåga. Projektet bedrivs i nära samarbete med nationellt kvalitetsregister. Sida 24

27 Hälso- och sjukvårdsförvaltningen har under året utrett förutsättningarna för att i högre utsträckning ge ersättning för värdebaserad vård, patientcentrerad vård och vårdkedjor för kronikersjuka med reumatologisk sjukdom respektive KOL 6. Vidare har möjligheterna att inom befintligt DRG-system utveckla episodbaserade ersättningsformer utifrån incitamentsstruktur och styrmekanismer undersökts. Projekten har bedrivits i samarbete med medicinsk och hälsoekonomisk kompetens på Karolinska Institutet (KI) och planeras att fortsätta under En översyn av husläkarverksamheten publicerades före sommaren Därefter startades ett utvecklingsarbete kring såväl uppdrag som uppföljning och ersättningsmodell. I detta arbete har en ny ersättningsmodell skapats som kommer att tas i drift under Ännu ett exempel på översyner som gjorts under 2012 är den pågående utvärderingen av vårdval för höft- och knäledsprotesoperationer där ett preliminärt resultat av studien presenterades under början av året. Slutrapporten väntas under början av Under 2012 levererade ytterligare tre vårdproducenter, Ersta, Stockholms BB och Nackageriatriken, in uppgifter om Kostnad Per Patient (KPP). Arbetet fortsätter med att påskynda implementeringen av KPP i alla landsting och vårdgrenar. En utvecklingsplan för KPP är framtagen på uppdrag av Sveriges Kommuner och Landsting (SKL) inom ramen för Dagmaröverenskommelsen mellan SKL och Socialdepartementet. Slutsatsen i denna utvecklingsplan är att KPP-data behövs för att ledningsarbetet i hälso- och sjukvården ska utvecklas med stöd av kunskapsbaserade beslutsunderlag. KPP behövs för att kunna svara på: vad som görs i vården vad det kostar vilka patientgrupper som får vård om vården gör rätt saker om landstingen betalar rätt pris/tar rätt betalt för utomlänsvård Utveckla och förtydliga regelverk och anvisningar för rapportering av vårdkontakter Ett enhetligt beskrivningssystem för hälso- och sjukvård, med väl definierade termer och begrepp, är en förutsättning för den framtida utvecklingen av ersättningsmodeller och uppföljning av utförd vård. Under 2012 har arbetet fortsatt med att införa nationella beskrivningssystem i de vårdgrenar där dessa ännu inte används. Tillämpningen inom de vuxenpsykiatriska verksamheterna har påbörjats under 2012 och efter förberedelser kommer rapportering av åtgärder enligt Socialstyrelsens kodsystem för klassifikation av vårdåtgärder (KVÅ) inom husläkarverksamheten att inledas under Utbildningar för vårdgivare om regelverket för rapportering har genomförts. En översyn av rapporteringsanvisningar för avtalens olika ersättningsmodeller har skett under året vilket har resulterat i en ny mall som kommer att prövas i kom- 6 Kronisk obstruktiv lungsjukdom Sida 25

28 mande avtal. Dokumentet kommer därefter att löpande ses över och förbättras med målsättningen att förenkla och förtydliga för vårdgivarna Kunskapsstyrning Kunskapsstyrning inom hälso- och sjukvården innebär att val och beslut i vården i möjligaste mån ska baseras på rekommendationer som utarbetats utifrån bästa tillgängliga medicinska kunskap och evidens. Det bidrar till att hälso- och sjukvården kan bistå med så effektiv högkvalitativ vård som möjligt för givna skattemedel. Kunskapsstyrningen inom Stockholms läns landsting bedrivs på såväl lokal som nationell nivå. Samverkan sker dels med den Nationella samordningen av kunskapsstyrning (NSK) inom Sveriges Kommuner och Landsting (SKL), dels genom medverkan i Socialstyrelsens arbete med framtagandet av nationella riktlinjer. Under 2012 har regionala tillämpningar införts av nationella riktlinjer för bland annat rörelseorganens sjukdomar, demens, diabetes och sjukdomsförebyggande metoder. Vidare har regionala vårdprogram tagits fram och införts avseende diagnostik och behandling av Attention Deficit Hyperactivity Disorder (ADHD) och utredning och behandling av magtarmbesvär hos barn. Dessutom har regionala handlingsprogram tagits fram för öppen- och slutenvård samt särskilda boenden vid behandling av vankomycinresistenta enterokocker (VRE), tuberkulos, MRSA, ESBL och ESBL- Carba 7. En del av kunskapsstyrningen är att kontinuerligt utveckla och underhålla olika typer av kunskaps- och beslutsstöd till vårdgivarna inom Stockholms läns landsting. Däri ingår till exempel webbtjänsterna Viss ( och Psykiatristöd ( se vidare avsnitten 4.10 och 5.9. En annan del är genomförandet av olika typer av utbildningsaktivteter riktade till vårdgivarna, till exempel föreläsningar, seminarier och symposier. Med särskild teknik, Health Technology Assessment (HTA), granskas och värderas underlaget till vissa utvalda nya diagnos- och behandlingsmetoder som används eller förslås att användas inom Stockholms läns landsting. I den senaste rapporten värderades en ny teknik för att behandla en slutningsdefekt i en av hjärtklaffarna (mitralisklaffen). Beslut att rekommendera att införa alternativt att inte införa metoderna som rutin i hälso- och sjukvården har tagits vid Stockholms läns kommitté för kunskapsstyrning (KUST 8 ). 7 MRSA =resistenta stafylokocker som inte kan behandlas med sedvanliga stafylockockantibiotika, ESBL = ett enzym som finns hos vissa bakterier som medför att de är motståndskraftiga mot de vanligaste antibiotika, framför allt penicilliner och cefalosporiner ESBL-Carba = ett enzym enligt ovan som dessutom har förmågan att bryta ned de flesta övriga behandlingsalternativ och därmed kan medföra att inget antibiotikum finns tillgängligt för behandling 8 Kommittén är tillsatt av landstingsdirektören med huvuduppdrag att styra och stärka arbetet med kunskapsstyrning inom landstinget och därmed fungera som en styrgrupp för sakkunnigstrukturen. Ordförande i KUST är hälso- och sjukvårdsdirektören. Vidare deltar direktörer från akutsjukhusen och Stockholms läns sjukvårdsområde. Sida 26

29 4.6 Kvalitet, uppföljning och granskning av hälso- och sjukvården Uppföljning av särskilda satsningar inom kvalitet, uppföljning och granskning av hälso- och sjukvården Särskilda satsningar inom kvalitet, uppföljning, granskning tillgänglighet och öppna jämförelser som ska genomföras under budgetperioden 2012 till 2014 är: Följa upp och analysera kvaliteten hos vårdgivarna Utveckla och publicera resultat från hälso- och sjukvården Uppföljning och analys av hälso- och sjukvården på systemnivå Följa upp och analysera kvaliteten hos vårdgivarna Utgångspunkten för uppföljning på systemnivå är Socialstyrelsens sex kvalitetsperspektiv. I kvalitetsperspektiven ingår patientsäkerhet, kunskapsbaserad och ändamålsenlig vård, vård i rätt tid, jämlik vård, effektiv vård och patientfokuserad vård. En del i kvalitetsarbetet är att verksamhetens egna data återförs och integreras i olika förbättringsprocesser. I Stockholms läns landstings gemensamma uppföljningsportal redovisas löpande information om den medicinska kvaliteten, läkemedelsanvändning och vårdprestationer för vårdgivare i Stockholms län. Uppföljningsportalen utgör en gemensam databas för informationsdelning inom uppföljningsarbetet. Under 2012 har data för uppföljning om hjälpmedel tillgängliggjorts. Arbete har påbörjats för uppföljning av Vårdguidens telefonrådgivning och tandvård. I Leverantörsuppföljningsdatabasen (LUD) har nya nyckeltal utarbetats samt justering av de befintliga genomförts under För resultat från 2011 har årsrapporter utarbetats. Rapporterna är en sammanställning av de resultat som finns inrapporterade i LUD samt manuellt inhämtade resultat. Årsrapporten används som stöd i uppföljning av respektive vårdgivare. Det pågår för närvarande arbete med att skapa nyckeltal för vårdområden inom den somatiska vården där vårdval har införts, såsom för ögon, höft- och knäprotesoperationer och specialiserad gynekologi. En långsiktig strategi för systematisk uppföljning och granskning har tidigare tagits fram. Strategin finns kompletterad med en handlingsplan där konkreta åtgärder föreslås utifrån den fastställda strategin. Den utvärdering av handlingsplanen som har genomförts har resulterat i att statistiska rapporter för uppföljning tagits fram under 2012 samt att ett arbete med utveckling och förenkling av ersättningsmodeller har initierats. I samband med detta har handbok och processbeskrivning för ersättningsmodeller tagits fram, se avsnitt 7. Arbete med risk- och konsekvensanalyser samt lokala handlingsplaner för uppföljning och granskning för flera avtalsområden pågår. I övrigt kan nämnas att arbete med att bland annat ta fram kommunikationsstrategier för uppföljning och granskning, riktlinjer för godkännande av fakturor och utbetalningar samt riktlinjer för relationer med leverantörer pågår. Sida 27

30 4.6.2 Tillgänglighet och vårdgaranti Inom Stockholms läns landsting innebär vårdgarantin att patienten ska få kontakt med primärvården samma dag, läkarbesök hos husläkare inom fem dagar, besök inom den specialiserade hälso- och sjukvården inom 30 dagar och behandling inom den specialiserade hälso- och sjukvården inom 90 dagar. Alla patienter som inte får en tid inom vårdgarantins gränser kan kontakta Hälsooch sjukvårdsnämndens vårdgarantikansli för att få en tid till besök eller behandling med kortare väntetid. De flesta patienter som vänt sig till Hälso- och sjukvårdsnämndens vårdgarantikansli väntar inte till de stora akutsjukhusen utan till privata vårdgivare utanför sjukhusen. Patienterna kan i stor utsträckning hjälpas till en snabbare tid hos annan vårdgivare. Under 2012 har väntande utanför vårdgarantins gränser funnits främst inom områdena hand- och fotkirurgi samt IVF (Invitro Fertilitets behandling). Stockholms läns landsting är kvalificerat att ta del av kömiljarden för mottagning alla månader under Under 2012 har även gränsen för att ta del av stimulansmedlen för behandling uppnåtts under de tre sista månader. Barn- och ungdomspsykiatri (BUP) har en hög tillgänglighet. Verksamheten klarar målen för kömiljarden, Stockholms läns landstings vårdgaranti om första besök till specialist inom 30 dagar samt målen för den särskilda tillgänglighetssatsningen för barn- och ungdomspsykiatri där målet är att 90 procent ska få ett första besök inom BUP inom 30 dagar. Vårdval införs nu successivt inom flera specialiteter. Erfarenheten visar att de vårdval som genomförts hittills har lett till en god tillgänglighet med minskade köer. För ytterligare redovisning av tillgängligheten, se bilaga Öppna jämförelser Utveckla och publicera resultat i hälso- och sjukvården Syftet med öppna jämförelser är att underlätta för patienterna att göra kunskapsbaserade val, bidra till kvalitetsförbättringar samt öka den demokratiska insynen. Patientenkäter Varje år genomförs patientenkäter inom ett 20-tal vårdområden. Under 2012 har nationell mätning genomförts inom husläkarverksamheten, den specialiserade somatiska och psykiatriska hälso- och sjukvården samt vid mödravårdscentraler och inom habilitering. Resultaten, i form av indikatorer som avser helhet, bemötande och rekommendationer, publiceras i sin helhet under januari Nedan redovisas resultaten för somatisk öppen- och slutenvård samt för psykiatrisk öppen- och slutenvård. 9 Svarsfrekvensen inom somatisk öppenvård var 57 procent, inom somatisk slutenvård var svarsfrekvensen 59 procent. Svarsfrekvensen inom 9 Metoden som användes i denna undersökning var huvudsakligen postala enkäter. På vissa, totalt 9, avdelningar inom den somatiska och psykiatriska öppen- och slutenvården delades dock enkäten ut. I denna redovisning har dessa avdelningars resultat exkluderats. Sida 28

31 psykiatrisk öppenvård var 36 procent, inom psykiatrisk slutenvård var svarsfrekvensen 29 procent. Resultat för mätningarna av den somatiska öppen- och slutenvården samt för den psykiatriska öppen- och slutenvården presenteras i måttet Patientupplevd kvalitet 10. Somatisk vård 2012 Öppenvård Slutenvård Patienter som skulle rekommendera mottagningen / avdelningen till andra Patienter som kände att de blivit bemötta med respekt och på ett hänsynsfullt sätt Patienter som kände sig delaktiga i beslut om vård och behandling, så mycket de önskade Patienter som kände att de fick tillräcklig information om sitt tillstånd Patienter som kände förtroende för de läkare de träffade Tabell 2: Resultat (PUK-värde) somatisk öppen- och slutenvård 2012 Psykiatrisk vård 2012 Öppenvård Slutenvård Patienter som skulle rekommendera mottagningen / avdelningen till andra Patienter som kände att de blivit bemötta med respekt och på ett hänsynsfullt sätt Patienter som kände sig delaktiga i beslut om vård och behandling, så mycket de önskade Patienter som kände att de fick tillräcklig information om sitt tillstånd Patienter som kände förtroende för de läkare de träffade Tabell 3: Resultat (PUK-värde) psykiatrisk öppen- och slutenvård 2012 I mätningen av somatisk öppen- och slutenvård 2012 var männen något mer nöjda än kvinnorna när det gäller bemötande, delaktighet, information och förtroende. Resultatet av mätningen inom psykiatrisk öppenvård 2012 visade att männen var något mer nöjda än kvinnorna när det gäller information och förtroende. Kvinnor och män var dock lika nöjda med bemötandet inom den psykiatriska öppenvården medan kvinnorna upplevde en större delaktighet. I mätningen av psykiatrisk slutenvård var männen mer nöjda än kvinnorna när det gäller bemötande, delaktighet, information och förtroende. Resultatet för somatisk öppen- samt slutenvård var i Stockholms läns landsting kring riksgenomsnittet. För psykiatrisk öppenvård var resultatet i Stockholms läns 10 Patientupplevd kvalitet (PUK) innebär att de relevanta svarsalternativen på varje fråga som är av positiv karaktär laddas med ett värde på mellan 1 och 0,25 där 1 utgörs av det svarsalternativ med mest positiv laddning. Andelen svarande i respektive relevant alternativ har sedan multiplicerats med alternativets värde. Sida 29

32 landsting över riksgenomsnittet medan resultatet för psykiatrisk slutenvård var precis under riksgenomsnittet. Övriga mätningar Löpande publiceras väntetider, både i form av telefontillgänglighet till primärvård, psykiatri, beroendevård och hjälpmedelscentral och i form av väntetider till hälsooch sjukvården. Prognostiserade väntetider till specialiserad vård redovisas på Vårdguiden.se, väntetider till husläkarmottagningar redovisas på den nationella webbplatsen I nuläget redovisas även medicinska jämförelser inom två verksamhetsområden där vårdval införts, kataraktoperationer (gråstarr) och förlossning. Vidare finns sedan juni 2012 information om vårdgivarnas miljöcertifiering på Vårdguiden.se. På sll.se/verksamhet har de första jämförande rapporterna publicerats, till exempel finns sammanställningar av patientenkäter, lägesbeskrivning av nationella öppna jämförelser 2011 i Stockholms läns landsting, Vårdbarometern och rapporten God Vård som sammanfattar de medicinska resultaten i Stockholms läns landsting. Syftet är att ge befolkningen insyn i vårdens resultat via övergripande jämförelser som kan spänna över geografi, tid och olika vårdområden. I nationella öppna jämförelser som Sveriges Kommuner och Landsting (SKL) publicerar årligen har Stockholms läns landsting resultat som både förbättrats och försämrats över tid. Antalet indikatorer i öppna jämförelser var i 2012 års rapport 169, något färre än Ambitionen med öppna jämförelser är att ge en så god bild av kvaliteten i hälso- och sjukvården som möjligt. För de indikatorer som ingick vid de första mätningarna 2006 och 2007 ses en förbättring inom flera områden. Som exempel kan nämnas att dödligheten i stroke, cancer och hjärtinfarkt fortsätter att minska. Inom några cancerområden behöver tiden för behandling förbättras. Inom njursjukvården har Stockholm generellt bra resultat, där dialysmålet 11 ligger strax över riksgenomsnittet. Jämförelser mellan landstingen är också viktigt för att upptäcka skillnader i behandlingsmetodik. Ett exempel på detta är artroskopi i knäleden. Behandlingen är omdiskuterad eftersom den är kostnadskrävande och enligt studier saknar bevisad effekt. Stockholm har den största andel utförda artroskopier i knäled i landet och har till följd av de nya rönen minskat antalet utförda artroskopier. Den tekniska utvecklingen i ambulanssjukvården har lett till att avancerade åtgärder kan sättas in redan i ambulansen. Tiden i Stockholms län mellan larmsamtal och ambulansens ankomst vid akuta livshotande symptom eller olycksfall är i genomsnitt 13,9 minuter, vilket är i nivå med riksgenomsnittet som är 14,1 minuter. 11 Mäts som andel patienter som når mål (standardiserat Kt/V > 2) för dialysdos vid hemodialys. Sida 30

33 4.6.4 Uppföljning och granskning av avtal Uppföljning och granskning ska säkerställa att vårdgivaren fullgör sitt uppdrag enligt lagar och avtal och att hög tillgänglighet, kvalitet, delaktighet och effektivitet uppnås. Hälso- och sjukvårdsnämndens avtal ska utvecklas så att uppföljning och granskning kan ske ännu mer effektivt. I detta ingår att tydliggöra konsekvenser för vårdgivare som inte lever upp till kraven på att leverera en patientsäker vård. Dessa konsekvenser kan innefatta såväl viten som att avtal sägs upp i förtid. En kartläggning av sjutton större externa leverantörer har genomförts med hjälp av ett oberoende företag. Kartläggningen omfattar bland annat historik, verksamheternas omfattning, organisation, värderingar/kvalitetsfilosofi och lönsamhetskrav. Kartläggningen visar på en mångfald av företag och organisationer som utifrån sina förutsättningar har ambitionen att bidra till utvecklingen av hälso- och sjukvården i Stockholms län. Ett genomgående inslag är viljan att utveckla det systematiska arbetet med kvaliteten i verksamheten. Principerna för styrning och krav på lönsamhet varierar, vilket är naturligt mot bakgrund av att det i kretsen av leverantörer/vårdgivare finns såväl stiftelser och ideella föreningar som familjeföretag och bolag med hög grad av internationellt ägande. I avtalen med akutsjukhusen sker uppföljning av ett antal kvalitetsindikatorer. Urvalet följer den nationella utvecklingen på området. Under 2012 fanns 39 kvalitetsindikatorer i avtalen varav 13 med målnivå. Akutsjukhusen redovisar resultaten av indikatorerna den sista februari Av den totala ersättningen utgår två procent för resultat av kvalitetsindikatorer. Dokumentationen av uppföljning och granskning utvecklas kontinuerligt. En god insyn för allmänhet och media i hur uppföljning och granskning sker skärper kraven på tydlighet i hanteringen. En god dokumentation är en förutsättning för framgång i eventuella tvister med vårdgivare som inte levererar enligt avtal. Vårdgivare behöver fortlöpande utveckla sina system för intern kontroll. Ett väl fungerande system för intern kontroll är av stor vikt för att vårdgivare tidigt ska kunna rätta till fel och brister i sin verksamhet. I Stockholms läns landstings Allmänna villkor för vårdavtal har krav införts på att vårdgivare ska ha system för intern kontroll Särskilda utredningar av misstänkta oegentligheter Inga oegentligheter med skattebetalarnas pengar får förekomma i Stockholms läns landsting, nolltolerans gäller. Uppföljning sker löpande inom alla verksamhetsområden i enlighet med fastställda uppföljningsvariabler. Till detta kommer fördjupad uppföljning samt revisioner som blir aktuella först när signalsystem indikerar fel och brister. Utvecklingen av rutiner och signalsystem för att tidigare upptäcka oegentligheter pågår. I uppföljningen av husläkarmottagningar ingår att löpande följa upp mottagningarnas verksamhetsrapportering. När avvikelser identifieras genomförs en fördjupad uppföljning i syfte att analysera orsaken till avvikelserna. I de flesta fall har dessa Sida 31

34 uppföljningar visat att orsakerna till avvikelserna varit missförstånd, handhavandefel eller brister i mottagningens registreringsrutiner. Vårdgivare verksamma enligt lag och förordning om läkarvårdsersättning (LOL) och lag och förordning om ersättning för sjukgymnastik (LOS) har fortsatt följts upp under Uppföljning har genomförts av kostnader för remittering till medicinsk service samt av debiterade åtgärder inom specialiteterna kirurgi, allmänmedicin och ortopedi. Flera av dessa granskningar är i sitt slutskede och krav om återbetalning kommer sannolikt att ställas på enskilda vårdgivare. Därtill har tidigare avslutade granskningar under 2012 resulterat i ekonomiska återkrav om kronor Revisioner Hälso- och sjukvårdsnämnden arbetar med olika typer av revisioner. Revisionerna gör det möjligt att genomföra en mer detaljerad granskning och uppföljning av särskilda verksamheter än den vanliga avtalsuppföljningen medger. Initiativet till en revision kan komma från misstanke om oegentligheter men kan också vara en följd av stickprovskontroller. En revision är en systematisk genomgång av en eller flera verksamheter som Hälsooch sjukvårdsnämnden tecknat avtal med. Vid revisionen granskas verksamhetsdokument, nyckelpersoner intervjuas och i vissa fall görs även en journalgranskning. Oftast utförs revisionen av en extern konsult eller person med adekvat specialistkompetens men utan anknytning till verksamheten. Resultat av genomförd revision ska ge förslag till förbättringsåtgärder i avtalsarbete samt stödja vårdgivarnas utvecklingsarbete. Om allvarliga fel upptäcks kan revisionen leda till att vårdgivaren blir återbetalningsskyldig av felaktigt debiterad vård eller till och med att avtalet sägs upp med vårdgivaren. 4.7 Hälsofrämjande hälso- och sjukvård Uppföljning av särskilda satsningar inom den hälsofrämjande hälsooch sjukvården Särskilda satsningar inom hälsofrämjande hälso- och sjukvård som ska genomföras under budgetperioden 2012 till 2014 är: Implementering av handlingsplanen Handling för hälsa inom Stockholms läns landsting Implementering av handlingsplanen Handling för hälsa inom Stockholms läns landsting Genomförandet av prioriterade insatser enligt Stockholms läns landstings folkhälsopolicy, Handling för hälsa och Folkhälsorapport 2011 har fortsatt under Huvudstrategierna i folkhälsopolicyn är att arbeta för en mer hälsofrämjande hälso- och sjukvård, att samverka kring hälsa med andra aktörer i Stockholms län och att arbeta med hälsofrämjande kommunikation. Handlingsplanen har introducerats till aktörer i Stockholms läns landsting, till kommuner och andra or- Sida 32

35 ganisationer genom en serie frukostseminarier under Totalt har cirka 300 personer deltagit. Övrigt utvecklingsarbete inom hälsofrämjande hälso- och sjukvård Under våren 2012 överfördes en verksamhet för folkhälsovetenskaplig kunskap, metodutveckling och utvärderingsmetodik från Karolinska institutet (KI) till Stockholms läns sjukvårdsområde (SLSO). Tre centrum har bildats för verksamheten: Centrum för arbets- och miljömedicin (CAMM), Centrum för epidemiologi och samhällsmedicin (CES) och Centrum för hälsoekonomi, vårdinformatik och sjukvårdsforskning (CHIS). Ett avtal med SLSO för uppdrag till dessa centrumbildningar har färdigställts under hösten Arbetet med att stödja implementeringen av Socialstyrelsens nationella riktlinjer för sjukdomsförebyggande metoder har påbörjats genom initiering av samordningsprojektet Stöd för goda levnadsvanor. Projektet syftar till att stödja implementeringen av bland annat sjukdomsförebyggande metoder i besluts- och metodstöd, journaler och ehälsa, FoUU samt avtalsstyrning. En projektorganisation har etablerats och behovet av insatser har kartlagts. Husläkarmottagningarna ska för 2012 rapportera sitt arbete utifrån ovannämnda riktlinjer enligt uppföljningsplan i förfrågningsunderlag. Detta sker dels i form av en patientenkätfråga och dels i en redovisning av den andel patienter där ohälsosamma levnadsvanor identifierats och som till följd av detta erbjudits åtgärd. Under våren 2012 infördes ekonomiska incitament för motiverande samtal eller annan evidensbaserad metod om livsstilsförändring i husläkarverksamheten. Åtgärden ska utföras av distriktssköterska eller sjuksköterska med specialistutbildning inom diabetes eller astma/kol 12. Till och med september 2012 hade fyra procent av besökande på distriktssköterskemottagningar erhållit motiverande samtal. Under våren 2012 infördes ytterligare ekonomiska incitament för hälsofrämjande insatser i form av höjd ersättning för Hälsosamtal till 75-åringar. Krav är att hälsosamtalen utförs av distriktssköterska. Under 2012 erbjöds 75 procent av länets 75- åringar ett hälsosamtal, varav 40 procent tackade ja. Det är en förbättring jämfört med 2011 då 53 procent av länets 75-åringar erbjöds ett hälsosamtal, varav 30 procent tackade ja. Fem nya vårdval 13 som har startat under 2012 innehåller uppföljningsindikatorer om patienternas rökstatus, förskrivning av FaR (fysisk aktivitet på recept) eller om patienten fått rådgivning om rökning eller motion. Hälsofrämjande befolkningsinriktade insatser i socialt och ekonomiskt utsatta områden genomförs genom särskilda avtal med några vårdcentraler. Uppföljnings- och kunskapsseminarier har hållits med deltagande vårdcentraler. En plan har tagits fram för att utöka verksamheten med fler vårdcentraler. Planering angående fortsatt 12 Kroniskt obstruktiv lungsjukdom 13 Specialiserad gynekologisk vård, specialiserad hudsjukvård i öppenvård, specialiserad sjukgymnastik, specialiserad öron-, näs- och halssjukvård i öppenvård, primärvårdsrehabilitering. Sida 33

36 vetenskaplig utvärdering av projektet har också påbörjats med SLSO och Karolinska Institutet (KI). Stockholms läns landsting medverkade på utställningen Hälsotorget vid Medicinska Riksstämman Ett nytt informationsmaterial som stöd för vårdgivare i arbetet med goda levnadsvanor, Digitala verktyg och telefonlinjer, presenterades. Stockholms läns landsting fortsätter sitt aktiva medlemskap i det nationella nätverket Hälsofrämjande sjukvård (HFS). I grupperna sker ett ömsesidigt lärande och gemensam kompetensutveckling. Stockholms läns landsting var medarrangör av den trettonde nationella HFS-konferensen i april Omkring 200 personer deltog på konferensen. Uppdraget att uppmuntra vårdgivare att förskriva Fysisk aktivitet på recept (FaR) i Stockholms läns landsting och att genomföra Handlingsprogram övervikt och fetma fortgår. Utbildningar och seminarier om FaR och Socialstyrelsens nationella riktlinjer för sjukdomsförebyggande metoder har arrangerats. I Botkyrka sker samverkan mellan alla husläkarmottagningar, Botkyrka kommun och Stockholmsidrotten (SISU). SISU har uppdraget att förvalta webbplatsen där både vårdgivare och patienter i hela länet kan söka särskilt utbildade så kallade farledare, som kan ta hand om personer som fått fysisk aktivitet förskrivet på recept. Vårdgivares registrering i kvalitetsregister ger möjligheter att följa hälso- och sjukvårdsinsatser gällande barns och ungdomars hälsa. Resultat från BORIS-registret 14 visar att åldern vid nybesök för barnfetmabehandling har sjunkit. Det framkommer att psykiatrisk vårdkonsumtion fortsätter att öka främst bland tonåringar och unga vuxna. Användandet av antidepressiva läkemedel ökar bland tonåringar och främst bland flickor. Barns och ungas hälsa följs också fortlöpande inom barnhälsovården och inom det nybildade Centrum för epidemiologi och samhällsmedicin (CES). Inom ramen för Handlingsprogrammet övervikt och fetma fortsätter elva barnoch ungdomsmedicinska mottagningars arbete enligt Södertäljemodellen. Modellen har sitt ursprung i Barn- och ungdomsmedicinska mottagningen i Södertälje och bygger på ett multidisciplinärt synsätt där flera aktörer samverkar i arbetet med beteendeförändringar hos den enskilda patienten. Metodiken bygger på samtalet som behandling och består av enskilda besök, föräldrautbildning, viktskola, samt grupper med fysisk aktivitet i samverkan med sjukgymnast eller externa aktörer och dietistbesök. Utredningen inför upphandlingsprocessen av specialistmottagningar för goda levnadsvanor har slutförts under våren Utredningen ligger till grund för förfrågningsunderlag och upphandling av tre specialistmottagningar. Under hösten 2012 har ett arbete för att ta fram ett förfrågningsunderlag för upphandlingen genomförts. Uppdraget föreslås heta Hälsomottagning specialistmottagning för goda levnadsvanor. Upphandlingen genomförs våren 2013 och den första mottagningen beräknas vara i drift i februari BORIS: BarnObesitasRegister i Sverige. Nationellt kvalitetsregister för barnfetmavården Sida 34

37 Projektet Noll självmord som drevs i fyra områden fram till och med 2011 har utvärderats. Goda effekter påvisas framför allt vad gäller ökade kunskaper och positivare attityder bland målgrupperna: personal inom psykiatrin, primärvården och socialtjänsten. Förebyggande och hälsofrämjande arbete för att motverka spridning av hiv och sexuellt överförda infektioner (STI) samt kring oönskade graviditeter har utvecklats ytterligare under Bland annat har fortbildningsinsatser riktade till professionerna genomförts. Under 2012 har olika kampanjer genomförts riktade till ungdomar och unga vuxna respektive till män som har sex med män. Syftet har varit att påminna unga om kondomanvändning i samband med resor och om vikten av klamydiatestning och att främja hivtestning bland män som har sex med män. I samband med World Aids Day anordnades program för gymnasieungdomar och allmänheten i Kulturhuset i syfte att öka kunskapen om hiv och hur det är att leva med hiv. Hos personer med injektionsmissbruk har antalet nydiagnostiserade med hiv halverats från 2009 till Ökat inslag av motiverande samtal i beroendevården samt ökad hivtestning av personer med injektionsmissbruk kan vara en bidragande orsak. Vårdgivare har genom riktade insatser fått utbildning om infektioner som indikator på när hivtest bör tas. 50 språktolkar har fått möjlighet till särskild utbildning om sex och samlevnad, sexuellt överförda infektioner (STI) och hiv för att vara bättre rustade vid tolksituationer om STI och hiv. Anslutningen till årets influensavaccinationskampanj var sämre än tidigare år. Bland personer 65 år eller äldre hade cirka 50 procent vaccinerat sig vid slutet av 2012, jämfört med cirka 57 procent Även bland yngre personer i medicinska riskgrupper var antalet vaccinerade lägre än året innan, cirka jämfört med personer. En trolig orsak till nedgången är den mediala uppmärksamheten kring barn och ungdomar som drabbats av narkolepsi efter pandemivaccinationerna 2009, vilket lett till en rädsla för att detta skulle kunna ske även med de väl beprövade säsongsvaccinerna. 4.8 Jämlik och jämställd hälso- och sjukvård Uppföljning av särskilda satsningar inom jämlik och jämställd vård Särskilda satsningar inom jämlik och jämställd vård som ska genomföras under budgetperioden 2012 till 2014 är: Implementering av Handlingsprogrammet för jämställd och jämlik vård Implementering av Handlingsprogrammet för jämställd och jämlik vård Jämlik och jämställd vård är en del i vårdens kvalitetsutveckling och ett perspektiv som integreras i alla beslut, upphandlingar och avtal. Implementering av Handlingsprogrammet för jämställd och jämlik vård pågår genom kartläggning, analys och verksamhetsutveckling. En revidering av handlingsprogrammet planeras under Sida 35

38 Övrigt utvecklingsarbete inom jämlik och jämställd hälso- och sjukvård Medel har beviljats från Sveriges Kommuner och Landsting (SKL) för fortsatt uppföljning av relevant statistik och analys av hur olika patientgrupper upplever vården, samt analys av eventuella skillnader i väntetider till vård. Under 2012 har en analys av höft- och knäledsoperationer samt gråstarrsoperationer genomförts. Resultatet visar inga större skillnader mellan könen. Uppföljningar av hälso- och sjukvårdens insatser med avsikt att belysa vårdens kvalitet och effektivitet i Stockholms läns landsting görs kontinuerligt. Dessa baseras på statistik som presenteras könsuppdelat och beskrivs ur ett jämlikhetsperspektiv. En särskild rapport, Jämställd och jämlik vård, Hälso- och sjukvårdsförvaltningens systematiska arbete, har tagits fram som beskriver rutiner och genomförda aktiviteter. Stockholms läns landsting medverkar i ett landstingsövergripande samarbete initierat av Sveriges Kommuner och Landsting (SKL) med syfte att identifiera nyckeltal som speglar jämställd hälsa och jämställd vård. Målet är att kunna följa resultaten av förbättringsåtgärder för kvinnor och män som är brukare/patienter/medborgare liksom att kunna jämföra olika landsting och regioners resultat utifrån ett jämställdhetsperspektiv. Under hösten 2012 har indikatorer för psykiatrisk vård tagits fram inom ramen för detta samarbete. Projektet med hälsokommunikatörer övergick under 2012 till permanent verksamhet inom Transkulturellt centrum. Hälsokommunikatörerna driver ett brett inriktat folkhälsoarbete till såväl nyanlända invandrare som andra invandrargrupper. Se vidare avsnitt 5.6. Ungdomsmottagningarna har tagit del av kompetensutvecklingsinsatser för att bättre kunna bemöta ungdomar som är homo-, bi- eller transexuella. Även samtliga barnavårdscentraler har tagit del av kompetensutvecklingsinsatser kring föräldrautbildningar som ett led i att säkerställa alla föräldrars delaktighet i föräldraskapet. Ett projekt inom specialisttandvård för barn och ungdomar har startats under våren Syftet med projektet är att undersöka fördelningen av resurser, behov och tillgång mellan flickor och pojkar. Jämställd sjukskrivningsprocess Arbetet med att genomföra en analys av sjukskrivningarna i Stockholms län har slutförts under våren Analysen har inkluderat folkhälsodata över långtidssjukskrivna. Resultaten visar att psykisk ohälsa är den främsta orsaken till sjukskrivningar i Stockholms län, att en högre andel kvinnor uppbär sjuk- eller rehabiliteringspenning och att kvinnors sjukfrånvaro ökar mer än männens. De långtidssjukskrivna är mer utsatta vad gäller hälsoläge, levnadsvanor och självskattad hälsa. Mot bakgrund av analysen har en handlingsplan för jämställda sjukskrivningar 2012 till 2013 tagits fram och godkänts enligt villkor i årets sjukskrivningsmiljard. En manual för jämställd sjukskrivning har gjorts tillgänglig på Uppdragsguiden.se. Sida 36

39 Totalt 30 läkare har under 2012 deltagit i webbutbildning i klinisk försäkringsmedicin med genusperspektiv. Drygt 85 procent av alla husläkarmottagningar har dokumenterade handläggningsrutiner som ska bidra till förbättrad sjukskrivningskvalitet för kvinnor och män. Mer än bara trösklar Inom samtliga verksamhetsområden där vårdval införts finns rutiner som innebär att vårdgivarens lokaler uppfyller de grundläggande kraven på fysisk tillgänglighet. Rutinen säkerställer att verksamheten i alla avseenden är tillgänglig för personer med olika funktionsnedsättningar, även kognitiva funktionsnedsättningar. Alla avtal som upprättas med vårdgivare innehåller avsnitt om bemötande. Det är vårdgivarnas ansvar att följa hälso- och sjukvårdslagen som bland annat bygger på gott bemötande och respekt för individens integritet. I Allmänna villkor som är en bilaga till avtal med vårdgivare utvecklas kraven på bemötande ytterligare genom följande skrivning: Vården ska ges med respekt och lyhördhet för individens specifika behov, förväntningar och värderingar. Patienten och dennes närstående ska ges ett värdigt omhändertagande och gott bemötande samt visas omtanke och respekt. Hälso- och sjukvården ska i samråd med patienten effektivt behandla sjukdom eller skada, när så är möjligt. Hänsyn ska tas till varje individs speciella förutsättningar och omständigheter. I alla vårdavtal som tecknas finns en skrivning i Allmänna villkor som säger att: Vårdgivaren ska göra verksamheten i alla avseenden tillgänglig för personer med olika funktionsnedsättningar, även kognitiva funktionsnedsättningar. En mer utförlig beskrivning av arbetet med Stockholms läns landstings program 2011 till 2015 för delaktighet för personer med funktionsnedsättning redovisas i bilaga 8 samt uppföljning ur ett befolkningsperspektiv under avsnitt Sida 37

40 4.9 Kommunikationen i hälso- och sjukvården Uppföljning av särskilda satsningar inom kommunikation i hälso- och sjukvården Särskilda satsningar inom kommunikation i hälso- och sjukvården som ska genomföras under budgetperioden 2012 till 2014 är: Ta fram ett separat, fördjupat program som beskriver infrastrukturen för kommunikation i länets framtida hälso- och sjukvårdssystem Utveckla en modell som säkerställer att kommunikation och tjänster utformas så att de skiftande behoven hos länets invånare tillgodoses Ta fram ett separat, fördjupat program som beskriver infrastrukturen för kommunikation i länets framtida hälso- och sjukvårdssystem Kommunikationen utvecklas mot att stödja enklare och snabbare kontakt med hälso- och sjukvården, att göra det enklare att välja hälso- och sjukvård samt mot att förnya kanaler och koncept för kommunikation så att de motsvarar invånarnas behov. Att systematiskt utveckla kommunikationen utifrån invånarnas beteenden och behov ger också förutsättningar för ett ökat förtroende för hälso- och sjukvården. I Stockholms läns landstings framtida hälso- och sjukvårdssystem behöver infrastrukturen för kommunikation utvecklas och definieras. Arbetet med att ta fram ett fördjupat program har startat. Programmet ska beskriva exempelvis styrning, kanaler, aktörer, ansvarsfördelning, varumärken och säkerställande av utsatta gruppers tillgång till kommunikation. Utveckla en modell som säkerställer att kommunikation och tjänster utformas så att de skiftande behoven hos länets invånare tillgodoses Kommunikationen om och med vården måste kontinuerligt anpassas till invånarnas olika kommunikationsbehov. Därför utvecklas nu en modell som ska säkerställa att kommunikation och tjänster utformas så att de skiftande kommunikationsbehoven hos invånarna tillgodoses. Modellen kommer att omfatta återkommande mätningar av kunskap om vården, trender inom medieanvändning, och olika gruppers intentioner till beteende i vården. Beslut om och utveckling av kanaler, tjänster och koncept kommer att baseras på modellens resultat. Övrigt utvecklingsarbete inom kommunikation i hälso- och sjukvården Under 2012 fokuserade kommunikationen om patientens rättigheter på vårdgarantin och Hälso- och sjukvårdsnämndens vårdgarantikanslis verksamhet samt på att hjälpa invånare och patienter att orientera sig i vården. Vårdgivarens kommunikation har stor betydelse för patientens förtroende för vården. Under 2012 har vårdgivarna därför påmints om sitt ansvar att ge patienten information om vårdgarantin och om var det finns vård med kort väntetid. Dessutom har en revision av hur de ortopediska klinikerna i länet informerar sina patienter om vårdgarantin och vårdgarantikansliet genomförts. Sida 38

41 Kommunikationen om patienträttigheter har under 2012 byggt vidare på det som gjorts 2010 och Kampanjens huvudmålgrupper 2012 har varit unga vuxna (18-34 år) samt personer utan gymnasial utbildning. Dessa riktade insatser har kompletterats med en bredare kommunikation om Vårdgarantikansliet och dess verksamhet under Kunskapshöjande och beteendestödjande kommunikationsinsatser Under 2012 har flera större kommunikationsinsatser som vänder sig till vårdgivare, invånare och patienter genomförts. Som stöd i vårdgivarnas arbete med att minska vårdrelaterade skador har flera kommunikationsaktiviteter genomförts. I september 2012 genomfördes en kampanj för att stödja en minskad antibiotikaförskrivning i Stockholms län. Syftet var att stödja förskrivare i kommunikationen med patienter och den genomfördes på vårdcentraler, närakuter, barnakuter och BVC. Kampanjen har även gett förskolor stöd i kommunikationen med föräldrar. För att få så många flickor, födda 1993 till 1998, som möjligt att vaccinera sig mot livmoderhalscancer, humant papillomvirus (HPV), genomfördes under 2012 en kampanj. Kampanjen innehöll bland annat annonser och skyltar i kollektivtrafiken, aktiviteter i sociala medier samt turné på bland annat Ung08-festivalen och i länets skolor där flickor getts möjlighet till vaccination. Kommunikationen av vaccination mot HPV är även fortsatt samlat under ett långsiktigt koncept kallat I love me. Under hösten 2012 genomfördes en kampanj med syfte att få personer i riskgrupperna att vaccinera sig mot säsongsinfluensan. Kampanjen vände sig till äldre, gravida samt till personer med vissa kroniska sjukdomar. Kampanjen innehöll bland annat annonser i dagspress, kampanjmaterial till stöd för vårdgivare och vykort som skickades hem till personer 65 år och äldre. Kommunikationsaktiviteter med syfte att underlätta för invånare och vårdgivare har genomförts vid olika patientpåverkande förändringar av vårdutbudet. Alla kampanjer som riktar sig till invånarna i Stockholms län har Vårdguiden som avsändare. Samtliga kommunikationsinsatser innehåller strategier för att nå prioriterade målgrupper, mångkulturella grupper med flera. Sociala medier används även mer och mer i kommunikationsarbetet. Insatser för varumärken och e-hälsotjänster Under hösten 2012 har ett varumärkesarbete påbörjats inför sammanslagningen den 1 januari 2013 av 1177 och Vårdguiden. För vårdgivarna utvecklas ett vårdgivarkoncept, Vårdgivarguiden, vars syfte är att ge vårdgivarna en ingång till all information och tjänster som de behöver i sitt arbete inom Stockholms läns landsting. Sida 39

42 4.10 ehälsa och strategisk IT Uppföljning av särskilda satsningar inom e-hälsa och strategisk IT Särskilda satsningar inom e-hälsa och strategisk IT som ska genomföras under budgetperioden 2012 till 2014 är: Utveckla och stödja införande av e-hälsa och e-hälsotjänster för invånare och vårdgivare Utveckla och stödja införande av e-hälsa och e-hälsotjänster för invånare och vårdgivare - Invånartjänster En viktig utgångspunkt i utvecklingen av e-hälsotjänster är att stärka patientens möjlighet att få stöd och medverka i delar av eller hela sin vårdprocess. Genom denna utveckling skapas en större möjlighet för patienten att skaffa sig information och kunskap för att kunna påverka sin egen situation. Mina vårdkontakter är sedan några år en uppskattad tjänst och antalet nya konton har under 2012 ökat med 22 procent ( konton). Detta utgör ca 16 procent av Stockholms befolkning och det är den fjärde bästa täckningsgraden i Sverige. Även antalet vårdenheter 15 som är anslutna till Mina vårdkontakter ökade med 27 % under året till 985 stycken. Projektet Mina hälsotjänster syftar till att skapa förutsättningar för att invånarna ska få tillgång till fler e-tjänster i snabbare takt. Under 2012 har projektet bland annat tagit fram en målbild och en mobil strategi för utvecklingen av personliga tjänster. Mina hälsotjänster har vidareutvecklat infrastrukturen och den tekniska plattformen för Mina vårdkontakter. I december lanserade ett nytt mobilt gränssnitt för Mina vårdkontakter som ökar tillgängligheten till tjänsterna via mobiltelefon. Projektet har även levererat två nya e-tjänster för webb och mobilt användande: PEP patientens egen provtagning: en e-tjänst som gör det möjligt för patienter att själv beställa laboratorieremiss och se sina provsvar Självskattning: en e-tjänst för skattning av levnadsvanor direkt in i journalsystemet Tidningen Vårdguiden trycks i nästan en miljon exemplar och skickas hem till alla hushåll i Stockholms län. Under december lanserades även tidningen som e-tidning på med sökbara artiklar från En undersökning som genomförts under våren 2012 visar att tidningen når ut och läsarna är nöjda: sju av tio läser tidningen när den kommer 50 procent sparar tidningen 80 procent tycker att tidningen är bra eller mycket bra 15 Definitionen av en vårdenhet utgår från CeHis riktlinje Patientdatalagen i Praktiken, där en vårdenhet är en organisatorisk enhet som tillhandahåller hälso- och sjukvård och som leds av en verksamhetschef eller motsvarande. Sida 40

43 70 procent tycker att tidningen berör dem med aktuella artiklar som de har stor nytta av över 80 procent tycker att en tidning i brevlådan är det absolut bästa sättet att få information från landstinget Webbplatsen har cirka två miljoner besök varje månad. Sedan årsskiftet 2011/2012 har sajten en förbättrad språkingång, nytt innehåll i tjänsten Rökfri och två snabbguider. Appen Rökfri fick högsta betyg av alla livsstilsappar vid en jämförelse och antalet inloggningar har därefter ökat markant till ca per dag. Snabbguiderna förklarar olika begrepp och situationer i vården med enkel text och layout. Tema Psykisk hälsa har uppdaterat innehållet. Dessutom har kampanjsidor för HPV 16 -vaccinationskampanjen I love me tagits fram, både för mobiloch datoranvändare. Under 2012 har sju invånare gästbloggat på om att leva med Attention Deficit Hyperactivity Disorder (ADHD) och bipolär sjukdom, diabetes, social ångest, bröstcancer, medfödd benskörhet (OI, Osteogenesis imperfecta) samt livet som småbarnsförälder och som hundraåring. Bloggarna utvärderas löpande och är mycket uppskattade av invånarna. Ny upphandling av Vårdguiden på telefon pågår och beslut om ny leverantör beräknas vara klart i februari Upphandlingen omfattar de tjänster som finns i dagens avtal men även tjänster för målgruppen äldre och deras anhöriga samt för de som har svårigheter med språket. Alla tjänster har krav på sig för fortsatt integration med övriga e-hälsotjänster för att kunna förverkliga Framtidsplan för hälsooch sjukvården. Målsättningen är att den nya upphandlingen ska bidra till mer nöjda och trygga invånare, förbättrad användarupplevelsen, ökad patientsäkerheten och mer effektiva vårdprocesser. I början av 2012 startades ett pilotprojekt i samarbete med Västra Götalandsregionen, Region Skåne och Inera för att utforma och pröva hur Sjukvårdsrådgivning via tolk skulle kunna fungera. Målsättningen är att öka tillgängligheten, etablera en kommunikationskanal och höja patientsäkerheten för några grupper med annat språk än svenska som modersmål. Delutvärderingen av pilotprojektet med två språk, arabiska och somaliska, visar att användarna är mycket nöjda, de följer råden i hög utsträckning samt att sjukvårdsrådgivningen utförs patientsäkert. Stockholms läns landsting har under hösten 2012 tecknat ett avtal med Center för ehälsa i samverkan (CeHis). Avtalet innebär att ansvara för drift och utveckling av gemensamma e-hälsotjänster för invånare i hela landet från och med En ny organisation har under hösten byggts upp inom Hälso- och sjukvårdsförvaltningen för att driva det nya nationella uppdraget i kombination med det fortsatta regionala uppdraget. Med Stockholms läns landsting som utförare ska ett nytt koncept utvecklas för 1177 Vårdguiden. - Vårdgivartjänster Arbetet med att utveckla och införa e-tjänster för vårdgivare för effektiv och patientsäker vård har fortsatt under Elektroniska tjänster som syftar till att förbättra 16 Humant PapillomVirus Sida 41

44 och kvalitetssäkra läkemedelsordinationer såsom Pascal, beslutsstödet Janusfönster, kunskapstjänsterna t.ex. Sfinx och NjuRen redovisas under avsnitt 5.9. I övrigt har införandet av Nationella Patient Översikt (NPÖ) uppnått sina mål under 2012 och etablerat de tekniska möjligheterna för alla vårdgivare att ansluta sig till den nationella tjänsten. NPÖ möjliggör att framförallt vid vårdövergångar ge vårdgivare tillgång till relevant patientinformation för patientsäker vård. Kunskapsstödet Vårdinformation i Storstockholm, VISS ( har publicerat 27 nya vårdprogram sedan årsskiftet 2011/2012. Ett så stort antal har inte publicerats under ett år sedan slutet på 1990-talet. Kännedomen om VISS ökar bland vårdgivarna i Stockholms läns landsting. Under 2012 gjordes cirka sökningar i verktyget per månad av vårdgivare, en ökning med per månad jämfört med föregående år. Kunskapsstödet Psykiatristöd ( är utformat för att stötta det kliniska arbetet inom vuxenpsykiatrisk vård i länet. Informationen på webbplatsen kring vårdnivå, remisser och handläggningsrekommendationer i vårdprogram gäller för vårdgivare med avtal med Stockholms läns landsting. Tre nya vårdprogram har publicerats under året och ett arbete har påbörjats med ytterligare fyra nya vårdprogram. Vidare har man genomfört en användarenkät som visar på att användarmålgruppen har stor nytta av innehållet på webbplatsen i det kliniska arbetet. Webbplatsen har mellan och besök per månad. Landstingsfinansierad hälso- och sjukvård inom Stockholms läns landsting saknar idag möjlighet att dela radiologisk information automatiserat, såväl mellan röntgenavdelningarna som mellan röntgenavdelningarna och remittenterna. Detta leder till att Stockholms läns landsting inte kan skapa ett arbetsflöde som stödjer patientens möjlighet att välja vård. Under 2012 har en förstudie genomförts, kravställan färdigställts och upphandling startats av ett bild- och funktionsregister i Stockholms läns landsting. Under 2012 har tjänsten Beställning av prover och svar utvecklats. Syftet är att digitalisera och dirigera remisser för laboratorieanalyser till relevant instans utan manuell hantering. Vid tidigare stickprovskontroller i TakeCare har det konstaterats att cirka laboratorieanalyser per månad resulterar i någon form av manuell hantering. Inkluderas alla system som hanterar laboratorieremisser beräknas siffran ligga mellan per år. Tjänsten kommer att sluttestas under våren Projektet E-remiss, som möjliggör att skicka eller ta emot elektroniska allmänremisser som tidigare har hanterats manuellt, har färdigställts, se vidare avsnitt Kombinerade invånar- och vårdgivartjänster Vid utveckling av e-tjänster för säker och effektiv informationsdelning och kunskapsöverföring kan tjänsterna utformas så att både invånare och vårdgivare kan dra nytta av dem. Inom ramen för projektet Mina Vårdflöden utvecklas processrelaterade e-tjänster för invånare. Projektet genomförs tillsammans med Region Skåne och Västra Göta- Sida 42

45 landsregionen. En tjänst som gör det möjligt för patienter att följa statusen på sina remisser via mobil, läsplatta eller dator har tagits fram under Breddinförande av tjänsten beräknas ske under Tjänsten kommer även att göra det möjligt för vårdgivare att följa statusen på patienters remisser. Övrigt utvecklingsarbete inom e-hälsa och strategisk IT Inom Stockholms läns landsting finns behov av systematisk och effektiv återanvändning av redan gjorda integrationer mot journalsystem, kvalitetsregister och andra källsystem för förbättrat informationsutbyte och automatiserad överföring av data. För att möjliggöra detta krävs att en regional integrationsplattform finns på plats. En första version av en sådan plattform har tagits fram under Stockholms läns landstings regionala integrationsplattform är i sin tur kopplad till den nationella integrationsplattformen för att därigenom förenkla dataöverföringen mellan olika landsting Patientsäkerhet Uppföljning av särskilda satsningar inom patientsäkerhet Särskilda satsningar inom patientsäkerhet som ska genomföras under budgetperioden 2012 till 2014 är: Fortsatta aktiviteter utifrån kända och nya krav i Patientsäkerhetsmiljarden. Fortsatta aktiviteter utifrån kända och nya krav i Patientsäkerhetsmiljarden Arbetet med Patientsäkerhetsmiljarden, den nationella patientsäkerhetssatsningen, avrapporteras årligen den 30 september till Sveriges Kommuner och Landsting (SKL), Smittskyddsinstitutet och Socialstyrelsen. Socialdepartementet gör sedan tillsammans med SKL en bedömning av de inkomna rapporterna och i vilken mån respektive landsting klarat kraven. De landsting som klarar samtliga grundläggande krav och ett eller flera prestationskrav får i december månad samma år sin ersättning från SKL. Stockholms läns landsting klarade samtliga grundläggande krav och tre av prestationskraven (patientsäkerhetskultur, trycksår och överbeläggningar) vilket innebär att landstinget erhöll drygt 66 miljoner kronor för 2012 års arbete. Grundläggande krav i Patientsäkerhetsmiljarden 2012 Samtliga vårdgivare ska ha upprättat en patientsäkerhetsberättelse i enlighet med Patientsäkerhetslagen (SFS 2010:659). Lagen anger att berättelsen ska vara upprättad senast den 1 mars året efter. Stockholms läns landsting har utarbetat en mall som stöd för skrivning av patientsäkerhetsberättelsen och vårdgivarna har erbjudits handledning och utbildning under våren och hösten Drygt 220 patientsäkerhetsberättelser har hämtats in från vårdgivare inom samtliga verksamhetsområden. En översiktlig genomgång av inkomna berättelser visar på behov av fortsatt utbildning och stöd. Sida 43

46 Landstinget ska ha infört Säker IT för Hälso- och sjukvården (SITHS) och Hälso och sjukvårdens adressregister (HSA), samt ha anslutit sig till Nationell Patientöversikt (NPÖ) och visa på bred användning av NPÖ. NPÖ innebär att vårdgivare, med patientens samtycke, ska kunna kan läsa journalinformation som upprättats hos andra vårdgivare. Informationsutbytet avser vårdgivare både inom och utom landstinget. Information om NPÖ har getts till verksamhetschefer i vården och till patienter. Tekniska lösningar som stödjer informationsutbytet har utvecklats och testats i pilotverksamheter. S:t Görans sjukhus har på egen hand infört NPÖ och Tiohundra AB har infört delar av tjänsten. Landstinget ska ha påbörjat arbetet med att införa IT-stödet Infektionsverktyget. Infektionsverktyget ska vara ett stöd i arbetet med att minska antibiotikaförskrivningen. Stockholms läns landsting har utarbetat en planering för införande. Landstinget ska arbeta systematiskt med strukturerad journalgranskning för att identifiera skador/vårdskador. Samtliga akutsjukhus har granskat minst 20 journaler per månad under första kvartalet Resultat är inrapporterat till SKL. Prestationskrav 2012 Stockholms läns landsting ska ha upprättat en handlingsplan med mål för patientsäkerhetskulturen och påbörjat ett förbättringsarbete. Utgångspunkt är den mätning som vårdgivarna gjorde Handlingsplaner och mål är framtagna av respektive vårdgivare och på landstingsövergripande nivå. Stockholms läns landsting mäter följsamheten till basala hygienrutiner och klädregler på minst 80 procent alla slutenvårdsavdelningarna vid alla akutsjukhus. följsamheten ska vara minst 64 procent. Mätningarna av vårdgivarna sker två gånger per år genom SKL:s punktprevalensmätningar. Stockholms läns landsting klarade inte följsamhetskravet utan nådde 57 procents följsamhet i vårens mätning, som var den utslagsgivande mätningen för att kunna ta del av 2012 års prestationsersättning. I höstens mätning hade Stockholms läns landsting förbättrat följsamheten till 58 procent. Stockholms läns landsting ska ha upprättat handlingsplaner i syfte att minska trycksårsförekomsten och påbörjat ett förbättringsarbete. Utgångspunkt är den mätning som vårdgivarna gjorde Handlingsplaner och mål är framtagna av respektive vårdgivare samt på landstingsövergripande nivå. Stockholms läns landsting ska verka för ökad följsamhet till lokala behandlingsrekommendationer avseende vanliga infektioner i öppenvården samt minska sin överförskrivning av antibiotika med 10 procent. Stockholms läns landsting klarade inte detta nationella mål. Mätperioden sträckte sig från 1 oktober 2011 till 30 september För att nå målet skulle antibiotikaförskrivningen i Stockholms läns landsting ha minskat från 414 recept per invånare och år till 398 recept per invånare och år. Istället ökade förskrivningen till 419 recept per invånare och år under mätperioden. Omfattande informations- och utbildningsinsatser till vårdgivare och befolkning har gjorts under året. Stockholms läns landsting fortsatte att verka för ökad följsamhet Sida 44

47 till lokala behandlingsrekommendationer för vanliga infektioner i öppenvården. Tillgång till individbaserade data för listade patienter vid husläkarmottagningar i länet har förbättrat återkopplingen av förskrivna antibiotika. Strama Stockholm har i samarbete med SKL tagit fram en webb-baserad antibiotikautbildning för allmänheten och man hade i slutet av 2012 haft drygt besök på hemsidan. Stockholms läns landsting har skapat system för att mäta överbeläggningar, där slutenvårdsavdelningar kan rapportera in till SKL:s databas. Från september 2012 sker inrapportering av överbeläggningar från somatisk, geriatrisk och psykiatrisk slutenvård till SKL. Under hösten 2012 har validering av resultatet inletts. Dagliga mätningar av överbeläggningar och utlokaliserade patienter startade den 1 september Mätningen omfattar stora delar av länets slutenvård och inkluderar somatisk, psykiatrisk och geriatrisk vård. Uppföljningsmöten med utsedda rapportörer från verksamheterna hölls under hösten Syftet har varit att stödja och validera arbetet med mätningen och inrapporteringen till SKL. Övrigt utvecklingsarbete inom patientsäkerhet i hälso- och sjukvården Ett heldagsseminarium kring kvalitet och patientsäkerhet för förtroendevalda anordnades i början av Både omfattning av vårdskador och åtgärder för minska omfattningen belystes för Stockholms läns landsting, nationellt och internationellt. Patientsäkerhetskommittén anordnade återigen Patientsäkerhetsdagen, 2012 års tema var patienten och anhörigas delaktighet, kultur och klimat i patientsäkerhetsarbetet samt vårdens övergångar. Då intresset var mycket stort anordnades två heldagar som samlade drygt medarbetare från hälso- och sjukvården. Ett patientsäkerhetspris delades ut till välförtjänta vårdgivare som är goda förebilder. Patientsäkerhetskommittén medverkar också i upphandlingen av en patientsäkerhetsutbildning för vårdpersonal. Under 2012 har arbetsnätverk för Risk- och händelseanalys, patientsäkerhetskulturmätningar och genomförts. Insatser har gjort för att ansluta vårdgivare till den nationella databasen Nitha (nationellt IT-stöd för händelseanalyser). Projektet Trycksår, undernäring och fall förebyggande (TUFF) har under 2012 breddats utanför akutsjukhusen till geriatriska kliniker och den kommunala hälsooch sjukvården. Antalet deltagande enheter i TUFF-projektet växer och vid den senaste uppföljningen framkom att satsningen är känd av 50 procent av all vårdpersonal. Av svaren framgår också att vårdpersonalen har mer kunskap och handlingsbenägenhet samt att de får bättre stöd från sin ledning. TUFF-projektet har även uppmärksammats av högskolor och gymnasiala utbildningsenheter, som börjat använda TUFF-projektets material i sina utbildningsprogram. För att säkerställa tillgång till vårdhygienisk expertis i vården har avtal tecknats med alla akutsjukhus, de flesta geriatriska kliniker samt en del privata specialister. Avtal har även tecknats med de flesta vårdboenden. Planering finns också för att sluta avtal med alla geriatriska och opererande verksamheter. Den e-utbildning som tagits fram av Vårdhygien Stockholms län hade under året besök från 43 olika länder och 298 orter. Sida 45

48 Ett kvarstående stort patientsäkerhetsproblem är förekomsten av vårdrelaterade infektioner (VRI). Strategier och en handlingsplan har därför tagits fram med målsättning att förekomsten av VRI 2015 ska ha minskat till 9,2 procent, vilket var 2011 års riksgenomsnitt vid SKL:s dåvarande punktprevalensmätning. Strategierna är beslutade av Hälso- och sjukvårdsnämnden. Införandet av Trygghetskvitto för säkrare utskrivning av patienter från akutsjukvården har efter oklarheter kring sekretesslagstiftning nu återupptagits. Utveckling av incitament för att minska kvalitetsbristkostnaderna pågår inom flera avtalsområden, till exempel inom akutsjukhusavtalen, höft- och knäledsprotesoperationer och kataraktoperation samt inom aktiv hälsostyrning. För en redovisning av arbetet med kvalitet och patientsäkerhet på en övergripande nivå inom Stockholms läns landsting, se bilaga 9. Utveckling av tjänster för patienter med särskilda behov Det forskningsinriktade utvecklingsarbetet Aktiv hälsostyrning med vårdcoacher (AHS) som påbörjades 2010 har fortsatt under Resultaten mäts och utvärderas kontinuerligt med vetenskaplig kvalitet. Bakgrunden till AHS är insikten om att en förhållandevis liten andel av befolkningen använder en stor andel av hälso- och sjukvårdresurserna och att dessa resurser främst åtgår till upprepade episoder av akut slutenvård. Tanken med AHS med specifika vårdcoacher är att hitta och stötta de patienter som har många återkommande akuta besök och sjukhusvistelser, så att vårdbehovet hos dessa patienter i vissa fall kan förebyggas och att behovet av vård kan göras mer planerad. I dagsläget erhåller mer är patienter stöd genom vårdcoacher vid samtliga akutsjukhus i landstinget. Målgrupperna för vårdcoachernas arbete under 2012 har varit patienter som ofta besöker akutvården (mångbesökare), patienter med hjärtsvikt, patienter med kroniskt obstruktiv lungsjukdom (KOL) samt barn med i huvudsak astmatiska besvär. En särskild anpassning av vårdcoachens uppdrag har även gjorts för patienter 65 år och äldre. Resultaten från fyra pågående randomiserade studier visar att patienterna har ett signifikant minskat behov av akut slutenvård med mellan 20 till 40 procent jämfört med patienter i kontrollgrupperna som inte erhållit vårdcoach. Patienter upplever en ökad trygghet och ökad självskattad livskvalitet, detta gäller framför allt patienter som är mångbesökare. En mer utförlig beskrivning av arbetet Aktiv hälsostyrning redovisas i bilaga 10, Aktiv hälsostyrning med hälsocoacher Sida 46

49 4.12 Hälso- och sjukvården för barn och ungdomar Uppföljning av särskilda satsningar inom barnsjukvården Särskilda satsningar inom barnsjukvård som ska genomföras under budgetperioden 2012 till 2014 är: Tydliggöra första linjens ansvar och uppdrag för insatser kring barn- och ungdomars psykiska ohälsa Översyn av öppettiderna inom barnsjukvården Förstärka förebyggande insatser inom tandvården för barn Tydliggöra första linjens ansvar och uppdrag för insatser kring barnoch ungdomars psykiska ohälsa Under 2012 påbörjades arbetet med att ta fram en uppdragsbeskrivning för första linjens insatser till barn och unga med psykisk ohälsa. Vårdgivarrepresentanter är involverade i arbetet. Bland annat utreds vilken avtalsform som är lämpligast. Ett vårdprogram kring första linjens insatser till barn och unga med psykisk ohälsa ska tas fram under Översyn av öppettiderna inom barnsjukvården Utredning om öppettider inom barnsjukvården görs inom ramen för Framtidsplan för hälso- och sjukvården. Förstärka förebyggande insatser inom tandvården för barn Tandhälsan för barn och ungdomar har förbättrats under senare år. Trots de påtagliga förbättringar i tandhälsan som skett i utsatta områden är skillnaden fortfarande stor jämfört med områden med bättre tandhälsa. Det kariespreventionsprogram som genomförs i utsatta områden fortsatte under 2012 och omfattar bland annat fluorsköljning i vissa riskåldrar. De förebyggande insatserna har förstärkts genom ett särskilt forskningsprojekt med ettåringar. Projektet, som påbörjades 2011, är avgränsat till geografiska områden där det är känt att barnen har sämre tandhälsa och sker i samarbete mellan Folktandvården, Distriktstandvården, Karolinska Institutet och Köpenhamns universitet. Cirka barn som är födda 2010 ingår i projektet. Barnen har kallats vid 12, 18 och 24 månaders ålder och kommer vidare att kallas vid 30 och 36 månaders ålder. Övrigt utvecklingsarbete inom hälso- och sjukvården för barn och ungdomar Akutsjukvård och planerad somatisk specialistvård för barn och ungdomar Avtalen med Södersjukhuset och Karolinska Universitetssjukhuset avseende vård för barn i åldrarna 0 till 17 år gäller för tidsperioden 2012 till De avtalade vårdvolymerna har under 2012 räknats upp utifrån prognosen om demografisk utveckling. Under 2012 har en tilläggsbeställning gjorts avseende neuropediatrisk utredningsverksamhet (NU-team) vid Sachsska barnsjukhuset. Sida 47

50 Med hänvisning till pågående utvecklingsarbete med framtidens hälso- och sjukvård har avtal om akut omhändertagande av barn och unga förlängts. Det gäller barnmedicinska akutmottagningen vid Danderyds sjukhus, lättakutmottagningen vid Karolinska sjukhuset i Huddinge samt närakutmottagningen för barn vid Astrid Lindgrens barnsjukhus i Solna. Tanken med förlängningen är att kunna fasa in den framtida strukturen för akut omhändertagande av barn och unga i kommande avtal. Jourläkarbil Under 2012 genomfördes en upphandling av länets jourläkarbilar. Uppdraget innebär att vårdgivaren i högre omfattning än tidigare ska tillhandahålla medicinska bedömningar i hemmet. Barn ingår i den grupp som jourläkarbilarna ska prioritera och de ska därmed i större utsträckning kunna få akuta läkarbedömningar i hemmet istället för på akutmottagningen och närakuten. Cancervård för barn och ungdomar En processledare för barncancerprocessen tillträdde i september Under hösten har arbetet koncentrerats till att kartlägga processen och ta fram mål. Barncancerprocessen är en del av Stockholms läns landstings cancerplan 2013 till En kartläggning av hemsjukvård för barn och unga har också påbörjats. Barn och ungdomsmedicinska mottagningar (BUMM) Arbete pågår med att ta fram förfrågningsunderlag för barn- och ungdomsmedicinsk öppenvård utanför sjukhusen. Enligt nuvarande tidsplan beräknas förfrågningsunderlaget behandlas av Hälso- och sjukvårdsnämnden i mars Beräknad driftsstart av vårdvalet blir under slutet av Den 1 maj 2011 infördes en ny ersättningsmodell för barn- och ungdomsmedicinska mottagningar. Mellan 2011 och 2012 ökade besöken hos läkare med tolv procent och besöken hos sjuksköterskor med tre procent. Barnhälsovård I december 2012 fanns 120 barnavårdscentraler (BVC) i länet. Tre nya verksamheter startade under Den 1 maj 2012 började en ny ersättningsmodell för barnhälsovård att gälla, vilket bland annat innebar att ersättningen höjdes med fem procent. För att erbjuda hjälp till familjer som har behov av extra stöd ges bland annat besöksersättning för barn över 16 månader. En ökad ersättning för tolk infördes också. BVC får dessutom en särskild ersättning för screening av kvinnor som upplever nedstämdhet efter förlossningen. Hälso- och sjukvårdsnämnden beslutade under året att alla barn födda från och med den 1 oktober 2012 ska erbjudas vaccinering mot hepatit B inom det allmänna vaccinationsprogrammet. Ungdomsmottagningar Ungdomsmottagningarnas tillgänglighet har utökats. Alla mottagningar har kvällsöppet minst en kväll i veckan. Två ungdomsmottagningar i innerstan har haft lördagsöppet på försök. Försöksverksamheten sträcker sig över hela De lördagsöppna mottagningarna har varit välbesökta. Mottagningarna har också nått en Sida 48

51 grupp som uppger att de annars inte skulle ha besökt en ungdomsmottagning. Stockholms skolors ungdomsmottagning har haft 498 besök på den lördagsöppna mottagningen sedan starten i april. Gullmarsplans ungdomsmottagning har haft 208 besök på den lördagsöppna mottagningen sedan starten i oktober. Uppföljningen visar att den ökade tillgängligheten uppskattas främst av den äldre målgruppen på mottagningarna. Cirka hälften av personalen på ungdomsmottagningarna i Stockholms läns landsting har deltagit i kompetensutveckling för att bättre kunna bemöta ungdomar som är homo-, bi- eller transsexuella. Utbildningsinsatsen fortsätter under Vaccinering mot humant papillomvirus (HPV) Vaccinationen mot humant papillomvirus (HPV) startade i februari Alla flickor födda 1993 till 1998 har erbjudits gratis vaccination. Från februari till december vaccinerades drygt 28 procent av flickorna i åldersgruppen med minst en dos. Det krävs tre doser för fullgott skydd. En regional enkät för processkartläggning har genomförts i oktober Denna kommer att ligga till grund för vidare utveckling av preventionsprogrammet. Skolhälsovården startade samtidigt vaccination för flickor i årskurs 5 och årskurs 6 enligt det allmänna vaccinationsprogrammet. Täckningsgraden inom Skolhälsovården har under 2012 varit drygt 80 procent. Från och med den 1 januari 2013 erbjuds unga kvinnor till och med 26 år kostnadsfri vaccinering. Specialiserad beroendevård för barn och ungdomar Det finns 21 mottagningar i Stockholms län avseende beroendevården för ungdomar, så kallade Mini-Marior. Under 2012 skrevs samverkansavtal mellan Maria Ungdom och cirka hälften av länets kommuner. Arbetet med att teckna samverkansavtal med övriga kommuner fortgår under Specialiserad barn- och ungdomspsykiatrisk vård Tillgängligheten till barnpsykiatrin vad gäller första besök, fördjupad utredning och behandling ökade under Ett ökat behov av utredning och behandling samt en höjd ambition för tillgänglighet för barn och ungdomar med psykisk ohälsa ledde till att beställningarna av neuropsykiatriska utredningar utökades Antal utförda utredningar ökade från till mellan 2011 till Upphandlingar genomfördes av barn- och ungdomspsykiatrisk öppenvårdsverksamhet vid Järva- och Botkyrkamottagningarna. Ny vårdgivare är Prima barn- och vuxenpsykiatri AB. Avtalen träder i kraft den 11 mars respektive den 2 maj Arbetet med att ta fram ett vårdprogram avseende suicidnära barn och ungdomar pågår. Asylsjukvård för barn och ungdomar Under 2012 togs regionala riktlinjer för mottagande av barn utan vårdnadshavare fram i samarbete med Kommunförbundet Stockholms län (KSL). Sida 49

52 Som ett led i att förbättra och öka antalet hälsoundersökningar genomförde Smittskydd Stockholm under våren en utbildning för personal på boenden för ensamkommande barn i Stockholms län. Barnhabilitering Utredningar visar att barn och unga med funktionsnedsättning har sämre levnadsvanor och sämre hälsa än övriga barn och ungdomar. Habilitering & Hälsa har i uppdrag att främja en hälsosam livsstil hos brukarna i syfte att förebygga psykisk och fysisk ohälsa. I samband med habiliteringsplanering ges alla 18-åringar möjlighet att svara på en enkät om levnadsvanor och hälsa. Vid behov erbjuder Habilitering & Hälsa ett samtal om vilka åtgärder som behövs för att förbättra hälsan. Logopedi Den 1 mars 2012 infördes en ny ersättningsmodell inom vårdval logopedi som bland annat innebär krav på diagnos- och åtgärdsregistrering. Detta förväntas underlätta uppföljningen av verksamhetens innehåll. I samband med införandet av den nya modellen genomfördes utbildningsinsatser för vårdgivarna. Besöken för logopedi fortsätter att öka och var 12 procent fler 2012 än Ökningen avser huvudsakligen barn i åldersgruppen 0-17 år inom målgrupperna dyslexiutredning samt språkoch talstörningar. En revision planeras för att närmare analysera orsakerna till besöksökningen. Samverkan Den 22 maj 2012 godkände Hälso- och sjukvårdsnämnden överenskommelsen mellan Stockholms läns landsting och Kommunförbundet Stockholms län (KSL) om samverkan kring barn i behov av särskilt stöd, den så kallade BUS-överenskommelsen. Alla kommuner fattade under 2012 beslut om att underteckna BUSöverenskommelsen med Stockholms läns landsting. Samverkan kring barn som är utsatta för våld i nära relationer har fortsatt att utvecklas vid de tre barnahusen på Kungsholmen, Sollentuna och Huddinge. Antal ärenden har ökat. Under året har specialister inom barn- och ungdomsmedicin samt specialister inom barn- och ungdomspsykiatri deltagit i cirka 360 ärenden. Samverkan sker med socialtjänsten, polisen samt åklagarmyndigheten. Cirka 140 rättsmedicinska utredningar gjordes under Under 2012 utreddes ett samlat barnahus för Stockholms stad. Barnahuset beräknas starta under våren Hälsofrämjande hälso- och sjukvård för barn och ungdomar Metodarbetet med att förebygga och behandla övervikt och fetma bedrivs vid tio barn- och ungdomsmedicinska mottagningar i Stockholms län. Läkemedel inom barnsjukvården Statistik över läkemedelsuttag visar att vartannat barn i Stockholms län fick läkemedel på recept under Bland de minsta barnen är läkemedelsanvändningen något högre hos pojkar än hos flickor. I skolåldern är användningen något högre hos flickor. Totalt sett har andelen barn som får läkemedel varit ganska oförändrad de senaste åren. Andelen barn som får läkemedel är dock högre inom Stockholms län landsting än i andra landsting. Sida 50

53 De läkemedel som förskrivs i störst omfattning är antibiotika, hostmediciner och läkemedel mot astma. Även allergimediciner och olika hudpreparat är vanliga bland barn. Förändringarna i topplistan är små jämfört med samma period Läkemedelsgrupper vars användning ökat mest hos barn de senaste åren är läkemedel vid ögonsjukdomar, astmaläkemedel, läkemedel vid hudinfektioner och läkemedel vid Attention Deficit Hyperactivity Disorder (ADHD). Orsaker till att förskrivningen ökat avseende läkemedel vid ADHD är dels att barn diagnostiserade med ADHD har varit underbehandlade och dels att det ökande antalet neuropsykiatriska utredningar som gjorts har lett till att antalet barn med diagnos har ökat Hälso- och sjukvård vid psykisk ohälsa och sjukdom Uppföljning av särskilda satsningar inom den psykiatriska hälso- och sjukvården Särskilda satsningar inom psykiatrisk hälso- och sjukvård som ska genomföras under budgetperioden 2012 till 2014 är: Utreda rättspsykiatrins framtida omfattning och lokalisering Utreda rättspsykiatrins framtida omfattning Utredningen om behovet av rättspsykiatrisk vård har inte slutförts utan avvaktar beslut om eventuell ändring av lagstiftningen utifrån de förslag som presenterades i utredningen Psykiatrin och lagen tvångsvård, straffansvar och samhällsskydd (2012:17). En revision av vården vid Karsudden har genomförts. Revisorerna bedömer att patienter som vårdas på Karsudden får en god vård med ett bra medicinskt innehåll och individuell rehabilitering. Frånvaron av sjukgymnast kritiseras liksom att patientens delaktighet i vårdplaner bör öka. Förhandlingar pågår med Landstinget Sörmland om ett nytt vårdavtal för rättspsykiatrisk vård vid Karsudden för perioden 2013 till Resultatet av revisionen beaktas i det nya avtalet med Karsudden. Övrigt utvecklingsarbete inom hälso- och sjukvården vid psykisk ohälsa Akutsjukvård I de vårdavtal som avser de upphandlade verksamheterna i Järfälla, Upplands Bro. Hägersten/Liljeholmen, Älvsjö och Skärholmen (se nedan) skärps kraven på att tillhandahålla somatiska kontroller och insatser samt på samverkan med somatisk specialistvård och primärvård. Psykiatrisk specialistvård Upphandling av specialiserad psykiatrisk öppenvård i Järfälla, Upplands Bro, Hägersten/Liljeholmen, Älvsjö och Skärholmen har genomförts. Hälso- och sjukvårdsnämnden beslutade den 16 oktober 2012 att anta Prima barn- och vuxenpsykiatri AB som leverantör. Avtalen träder i kraft i mitten av mars 2013 och gäller fyra år. Sida 51

54 Förutom de ökade kraven på samverkan med den somatiska vården som nämnts ovan har även kraven på hög tillgänglighet kvällstid genom mobila team skärpts. Arbetet med att utveckla den psykiatriska heldygnsvårdens innehåll, vårdmiljö och kapacitet liksom personalens kompetens och bemötande fortsatte under Samtliga kliniker inom vuxenpsykiatri, barn- och ungdomspsykiatri, rättspsykiatri, beroendevård samt specialiserad ätstörningsvård har deltagit i arbetet. År 2012 var det sista året för Sveriges kommuner och landstings (SKL) treåriga satsning på psykiatrisk heldygnsvård. Under 2012 färdigställde Stockholms läns landsting Kompetensplan 2012 för den psykiatriska heldygnsvården. SKL godkände kompetensplanen vilket innebar att Stockholms läns landsting fick del av 2012 års stimulansmedel. För att förbättra vårdmiljön och utveckla nya metoder för tidig våldsprevention har ett försöksprojekt genomförts under Metoden, som bygger på aktuell neurologisk och psykologisk forskning, innebär att fyra lugna rum (Comfort Room) skapades inom tre vuxenpsykiatriska kliniker och inom den barn- och ungdomspsykiatriska kliniken. Rummen är inredda för att ge optimalt lugnande effekt när patienter är oroliga. En utvärdering gjordes genom en patientenkät. Cirka 75 procent av patienterna upplevde att vistelsen i de lugna rummen var positiv. Rummen besöktes dygnet runt och patienterna använde många av de lugna tillbehör som fanns i rummet. Utvärderingen av de lugna rummen fortsätter och kommer redovisas i projektets slutrapport under våren Arbetet fortsatte med att vidareutveckla brukarinflytandet via Brukarrådet. Bland annat togs riktlinjer för inflytande fram. Brukarrådet medverkade även i att ta fram kvalitetsindikatorer till upphandlingen av vuxenpsykiatrisk vård och beroendevård samt till den vuxenpsykiatriska vården inom Stockholms läns sjukvårdsområde (SLSO). En revidering av ersättningsmodellen för vuxenpsykiatrin genomfördes i samverkan med vårdgivare inom den psykiatriska vården. Modellen införs i avtalen med samtliga vuxenpsykiatriska kliniker inom SLSO den 1 januari Allmänmedicin Besöken för psykosociala insatser inom husläkarverksamheten ökade med femton procent under Ökningen beror sannolikt på att uppdraget nu är en etablerad del av husläkarverksamheten och att fler husläkarmottagningar, inom ramen för den nationella rehabiliteringsgarantin, tillhandahåller insatser till personer med psykisk ohälsa. Uppdraget för första linjens psykiatri, bland annat gränsdragningen till specialistpsykiatrin, förtydligades i förfrågningsunderlaget för husläkarverksamhet för Som en del i utvecklingen av första linjens beroendevård har ett förslag rörande husläkarverksamhetens ansvar tagits fram, som innebär att tidigt identifiera personer med alkohol- och drogproblem. I detta ingår att husläkarmottagningarna också ska erbjuda åtgärder enligt Socialstyrelsens nationella riktlinjer, bland annat rådgivande samtal. Sida 52

55 Asylsjukvård Avtalen om kliniskt stöd till första linjens psykiatri för asylsjukvården har förlängts till och med den 30 april Beroendevård Stockholms läns landsting har ansökt om att få starta ett fyraårigt projekt om sprututbyte för injektionsmissbrukare. Socialstyrelsen har godkänt ansökan. Infektionskliniken på Karolinska universitetssjukhus blir driftansvarig för verksamheten som ska ligga på S:t Görans sjukhusområde. En ny typ av beroendemottagning startades på Riddargatan i Stockholm. Till mottagningen söker sig personer med alkoholproblem som tidigare dragit sig för att söka sig till de lokala integrerade beroendemottagningarna. Mottagningen är också ett kompetenscentrum med syfte att sprida modern behandlingsmetodik till primärvård och företagshälsovård. En fokusrapport om spelberoende togs fram under En utredning pågår inom Maria Ungdom för att kartlägga behovet av åtgärder för unga med spelberoende. Under 2012 har ett arbete med att ta fram ett regionalt vårdprogram om narkotika, missbruk och doping påbörjats. Vårdprogrammet beräknas vara klart under sommaren Ersta Diakoni driver tillsammans med Stockholms stad en mottagning för hemlösa och injektionsmissbrukare startades en mobil uppsökande verksamhet för att minska spridningen av hepatit C och HIV. En medicinsk revision genomfördes under Den visar att det medicinska omhändertagandet är gott. Samverkan Som ett led i att utveckla och utvärdera samarbetet mellan landsting, kommuner och andra berörda aktörer utifrån beroendepolicyn genomförde representanter från flera brukarorganisationer en brukarrevision. I rapporten framhålls att brukarrevision är en bra metod för brukarinflytande och för att få information om vården ur ett patientperspektiv. Brukarrevisionen ger olika förslag på hur verksamheten vid de lokala mottagningarna kan förbättras inom områden som patientens rättighet, behandlingens målsättning, behandlingsmetod samt öppettider. Totalt 63 procent av de tillfrågade patienterna medverkade. Sveriges Kommuner och Landsting (KSL) och Stockholms läns landsting tog under 2012 fram en överenskommelse om samverkan kring vuxna med psykisk sjukdom/funktionsnedsättning. Överenskommelsen behandlades i samtliga kommuner under året. Hälso- och sjukvårdsnämnden antog överenskommelsen under våren Rehabilitering Inom ramen för den statliga rehabiliteringsgarantin sker årligen en identifiering av vårdgivare med kompetens inom kognitiv beteendeterapi (KBT). Mer än hälften av länets husläkarmottagningar har denna kompetens. Man identifierar även antalet patienter med lätt och medelsvår psykisk ohälsa som får insatser enligt de nationella Sida 53

56 riktlinjerna. Under 2012 genomfördes även temadagar, grundläggande psykoterapiutbildning i KBT och utbildning i interpersonell terapi (IPT). Inom ramen för den statliga sjukskrivningsmiljarden startades ett projekt i primärvården med syfte att tidigare identifiera patienter med psykisk ohälsa och risk för nedsatt arbetsförmåga. Tandvård Socialstyrelsen har tagit fram föreskrifter för det nya tandvårdsstödet, särskilt tandvårdsbidrag, som kommer att administreras av Försäkringskassan. Det innebär att personer som lider av muntorrhet på grund av medicinering med psykofarmaka och som riskerar att få ett ökat tandvårdsbehov, kommer att kunna få ett bidrag omfattande kronor per år. Det nya tandvårdsbidraget gäller från och med den 1 januari Hälso- och sjukvård för äldre Uppföljning av särskilda satsningar inom hälso- och sjukvården för äldre Särskilda satsningar inom hälso- och sjukvården för äldre som ska genomföras under budgetperioden 2012 till 2014 är: Utveckla vården för äldre med komplexa och sammansatta vårdbehov Utreda huvudmannaskapet för hemsjukvården Utveckla vården för äldre med komplexa och sammansatta vårdbehov Ett arbete har startat inom Stockholms läns landsting att tillsammans med länets kommuner samt Kommunförbundet Stockholms län (KSL) utveckla vården och identifiera förbättringsområden för vården av äldre med stora och sammansatta vårdbehov. I arbetet ingår att genomföra satsningar inom ramen för Bättre liv för mest sjuka äldre, överenskommelsen mellan Sveriges Kommuner och Landsting (SKL) och staten. Syftet är att skapa en sammanhållen vård för de mest sjuka äldre. I överenskommelsen ingår bland annat prestationsersättningar kring undvikbar slutenvård/återinläggningar inom 30 dagar på akutsjukhusen, läkemedelsbehandling samt registrering i kvalitetsregistren Senior alert, Svenska palliativregistret och Svenska Demensregistret (SveDem). Stockholms läns landsting har i samarbete med KSL och några specifika kommuner i länet påbörjat analysarbeten kring återinläggningar. Stockholms läns landsting och KSL har under hösten 2012 tagit fram en handlingsplan med förslag till åtgärder för att uppnå kraven i överenskommelsen beträffande registrering i kvalitetsregister. Krav på registrering i Senior alert har införts i avtalen för 2013 när det gäller geriatrisk sluten- och öppenvård, avancerad sjukvård i hemmet, specialiserad palliativ slutenvård samt husläkarverksamheten för patienter inskrivna i hemsjukvården. Vårdgivare inom dessa områden har erhållit utbildning i samverkan med Kvalitetsregistercentrum, Stiftelsen Äldrecentrum och FOU Nestor. Krav på registrering i demens- och palliativregistret finns sedan några år tillbaka i avtalen för geriatrisk vård, ASiH samt specialiserad palliativ slutenvård. Utreda huvudmannaskapet för hemsjukvården Sida 54

57 Samarbetet mellan Stockholms läns landsting och KSL om att föra över vissa delar av hemsjukvården från landsting till kommun, Hemsjukvård 2015, har fortsatt under En målsättning har formulerats för arbetet med tonvikt på ett tydligt patient- och brukarfokus och en effektiv användning av resurser från båda huvudmännen. Vidare har ett förslag till innehåll och omfattning för den hemsjukvård tagits fram för de delar som ska byta huvudman. Förslaget har behandlats av respektive kommun och landstinget. Beslut skulle ha fattats senast den 31 december 2012 men några kommuner har blivit försenade i ställningstagandet. Hälso- och sjukvårdsnämnden beslutade att godkänna inriktningsförslaget vid sammanträdet den 6 december Under året har också ett arbete påbörjats för att fastställa nivån för skatteväxlingen med anledning av det förändrade huvudmannaskapet. Ställningstagande till nivån för skatteväxlingen ska ske innan utgången av Övrigt utvecklingsarbete inom hälso- och sjukvården för äldre Akutsjukvård En revision genomfördes under vintern 2011 kring flödet av geriatriska patienter mellan S:t Görans sjukhus och länets geriatriska kliniker. Revisionen visade bland annat på olikheter i tolkningen av begreppet geriatrisk patient. Under hösten 2012 påbörjades ett arbete med länets geriatriska kliniker för att få fram en entydig tolkning av begreppet geriatrisk patient. Arbetet, som beräknas avslutas under 2013, ska resultera i tydligare riktlinjer kring vilka kriterier som gäller för vård vid en geriatrisk klinik. Södertäljegeriatriken har för 2012 fått en särskild ersättning för att öka direktintaget till kliniken. En revision har påbörjats som inkluderar hela sjukhuset. I revisionen ingår att se över patientflödet mellan sjukhusets vårdavdelningar och den geriatriska kliniken i syfte att öka direktintaget till geriatriken. Kliniken har inte uppnått målsättningen för 2012 men insatser, i form av nyanställning av akutläkare och det pågående LEAN-projektet, har vidtagits och visar redan resultat. För 2013 kommer vite utgå för ej uppnått resultat istället för förskottsersättning. Geriatrisk vård I linje med Framtidsplan för hälso- och sjukvården utökades under hösten 2011 antalet geriatriska vårdplatser vid Brommageriatriken, Danderydsgeriatriken samt Capio geriatrik Dalens sjukhus. En revision av de tre nyöppnade vårdavdelningarna genomfördes under hösten 2012 för att få ytterligare underlag vid bedömning av behovet av geriatrisk slutenvård i Stockholms län. Resultatet visar att de flesta patienter som vårdades vid dessa platser faller inom geriatrikens basuppdrag förutom vid Danderydsgeriatriken, där flertalet av patienterna både hade kortare vårdtider och ett lägre DRG-poängsnitt 17 än patienter inom basgeriatrikens uppdrag vanligen uppvisar. Utökningen av vårdplatser har dock underlättat flödet av geriatriska patienter mellan akutsjukhusen och de tre geriatriska klinikerna. Under sommaren samt jul och nyår togs det ekonomiska områdesansvaret bort för de geriatriska klinikerna. Syftet var att underlätta flödet mellan akutsjukhusen och de geriatriska klinikerna. Såväl akutsjukhusen och även vissa kommuner har uttalat att tillgängligheten vid de geriatriska klinikerna har fungerat bra. 17 Ett lägre DRG-poängsnitt indikerar mindre resurskrävande patienter Sida 55

58 I avtalen för 2013 har målgruppen förändrats samt volymerna ökats, men till samma totala budget. Den nya ersättningsmodellen innebär att det ekonomiska områdesansvaret har tagits bort samt att ett enhetligt pris per DRG-poäng gäller för samtliga kliniker i länet, förutom den tidigare upphandlade geriatriska verksamheter vid Dalen. Detta avtal har förlängts till och med den 31 december 2014 och lyder således under det tidigare uppdraget och ersättningsmodellen. Avancerad sjukvård i hemmet och specialiserad palliativ slutenvård Under 2012 har arbetet med att upphandla avancerad sjukvård i hemmet (ASiH) och specialiserad palliativ slutenvård i enlighet med Lagen om valfrihetssystem (LOV) slutförts och vårdval införs från och med den 15 januari. I förfrågningsunderlaget för ASiH har målgruppen utökats till att även inkludera den målgrupp som i vissa kommuner och stadsdelar ingår i så kallade äldreteam. Äldreteamen avvecklades vid årsskiftet utifrån den handlingsplan som togs fram gemensamt med de vårdgivare som tidigare har haft uppdraget samt Huddinge kommun som varit medfinansiär av äldreteamet i Huddinge kommun. I och med vårdvalets införande 2013 kommer denna målgrupp att ingå i uppdraget för ASiH. När det gäller specialiserad palliativ slutenvård är målgruppen densamma som tidigare det vill säga patienter i livets slutskede med komplexa behov av medicinsk vård och omvårdnad. Allmänmedicin Ersättningen till husläkarmottagningar för läkemedelsgenomgång för patienter inskrivna i hemsjukvården har höjts från 500 kronor till 600 kronor. Målnivån som ska uppnås för andelen genomförda läkemedelsgenomgångar höjdes från 50 till 60 procent Vite utgår om inte målnivån uppnås. För att ytterligare utveckla arbetet med läkarmedelsgenomgångar innehåller frågningsunderlaget för 2013 för husläkarverksamheten ett krav på att även tillhanda läkemedelsgenomgångar till personer som är 75 år och äldre samt är ordinerade fem eller fler läkemedel. Läkarinsatser i särskilda boenden I avtalen för 2012 infördes en ny besöksersättning för läkare som genomför oplanerade akuta besök i SÄBO. Syftet är att fler medicinska bedömningar ska göras på boendet för att på så sätt undvika onödiga besök på akutmottagningen. Vidare har vite införts för läkemedels- och hälsogenomgångar som inte utförs. Målnivån är att 95 procent av alla boende i SÄBO ska få en läkemedels- och en hälsogenomgång varje år. För att ta fram förslag till innehåll i lokala samverkansöverenskommelser mellan huvudmännen för boendena och vårdgivare av läkarinsatser i SÄBO samlades omsorgschefer och medicinskt ansvariga sjuksköterskor från länets kommuner samt vårdgivare av läkarinsatser i SÄBO till en konferens i november Resultatet av konferensen kommer att följas upp under Sida 56

59 Nationella riktlinjer kring vård och omsorg om personer med demenssjukdom Nationella riktlinjer kring vård och omsorg om personer med demenssjukdom pekar på vikten av tidig upptäckt av kognitiv svikt/demens och årlig uppföljning. Husläkarmottagningar fick även 2012 en stimulansersättning för basal demensutredning. Under 2012 registrerades basala utredningar. Det förekommer förmodligen underrapportering av basala demensutredningar. Antalet utvidgade demensutredningar som gjordes på geriatrisk klinik uppgick under 2012 till I förfrågningsunderlaget för husläkarmottagningar 2013 införs en särskild åtgärdsersättning för basal demensutredning. Ökade krav kommer även att ställas på registrering av basal demensutredning. Stockholms läns landsting och Kommunförbundet Stockholms län har tagit fram en överenskommelse om vård och omsorg för personer med demenssjukdom eller kognitiv svikt samt stöd till deras närstående. Den 25 september 2012 godkände Hälsooch sjukvårdsnämnden överenskommelsen och i stort sett alla kommuner i länet har undertecknat överenskommelsen. Överenskommelsen utgör ett stöd för det gemensamma arbetet mellan kommunen och landstinget vid framtagandet av lokala program. Målet är att det ska tas fram lokala samverkansrutiner eller vårdprogram i varje kommun under Överenskommelsen ger stöd till en fortsättning av det samverkansarbete som i projektform har pågått i så gott som alla kommuner i Stockholms län och som finansierades med statliga stimulansmedel till och med den 31 december Ett 60-tal vårdcentraler, alla minnesmottagningar och sex rehabiliteringsenheter inom primärvården i Stockholms län medverkar i arbetet. Lokala vårdprogram har tagits fram i Bromma stadsdel, på Södermalm, Solna, Nacka, Tyresö, Haninge, Värmdö och Ekerö. Centrum för allmänmedicin (CeFAM) har tagit fram en checklista för funktions- och aktivitetsbedömning. Bedömningen är en del i den basala utredning som föregår ställningstagandet om remiss ska skickas till minnesmottagning. Specialiserad psykiatrisk vård I 2012 års avtal med vuxenpsykiatrin ställs krav på äldrepsykiatrisk kompetens inom varje psykiatrisk klinik. Flertalet av klinikerna har särskilda äldrepsykiatriska mottagningar alternativt team som gör hembesök eller besök på annan plats. Inom Norra Stockholms Psykiatri finns fjorton särskilda vårdplatser för äldre. Rehabilitering Utvecklings- och fortbildningsprojekt inom fallprevention har genomförts i samverkan med Karolinska Institutet, Hjälpmedelsinstitutet, CeFAM och pensionärsorganisationerna PRO och SPF. Det övergripande målet med projektet är att det ska bidra till att implementera det regionala vårdprogrammet för fallprevention och förbättra kvaliteten inom det förebyggande arbetet. Under 2012 har implementeringen fortsatt och ytterligare primärvårdsrehabiliteringsenheter har utbildats enligt metoden. Därefter har studiecirklar genomförts riktade till kvinnor och män över 75 år som bor i ordinärt boende. Totalt har 60 studiecirkelledare utbildats under 2011 till personer deltog i studiecirkeln Aktiv livsstil hela livet. Ytterligare studiecirklar planeras inför Sida 57

60 Patientsäkerhet I utvecklingsarbetet Aktiv hälsostyrning med vårdcoacher (AHS) bedrivs ett särskilt utvecklingsarbete med inriktning mot äldre patienter med omfattande vårdbehov. Vårdcoacherna har utarbetat stödmaterial för att bland annat förbättra läkemedelsanvändningen och för att identifiera andra riskområden. Ett utvecklingsarbete inom ramen för AHS sker tillsammans med ASiH för att säkerställa att patienter som behöver avancerad sjukvård i hemmet får tillgång till detta. Hälsofrämjande hälso- och sjukvård Husläkarmottagningarna ska enligt avtal erbjuda 75-åringar ett hälsosamtal. Samtalet genomförs av distriktssköterska. För att öka antalet hälsosamtal höjdes ersättningen under våren Vite utgår om mottagningarna inte uppnår målnivån att 95 procent av alla 75-åringar ska erbjudas hälsosamtal. Under 2012 erbjöds 75 procent av länets 75-åringar ett hälsosamtal, varav 40 procent tackade ja. Detta är en förbättring mot föregående år, då 53 procent av länets 75-åringar erbjöds ett hälsosamtal, varav 30 procent tackade ja. Läkemedel I överenskommelsen om sammanhållen vård och omsorg för de mest sjuka äldre mellan staten och Sveriges Kommuner och Landsting (SKL) ingår prestationsersättning för läkemedelsbehandling. Läkemedel är en av de viktigaste behandlingarna för de äldre, och med patienternas ökade ålder krävs också stor noggrannhet i uppföljningen av läkemedelsordinationerna. Detta är särskilt viktigt i vårdens övergångar då korrekt informationsöverföring krävs. För att få ta del av prestationsersättningen skulle olämpliga läkemedel, olämpliga läkemedelskombinationer och ordination av läkemedel mot psykos i särskilda boenden ha minskat med minst tio procent per september 2012 jämfört med nivån i september Stockholms läns landsting uppnådde inte målet för att erhålla prestationsersättning. Inom Stockholms län har ändå en minskning skett inom alla indikatorer på, i medeltal, sju procent. Tandvård Ansvaret för den uppsökande verksamheten av vissa äldre och funktionshindrade delas mellan kommun och landsting. Verksamheten fungerar väl i särskilda boenden men behöver förbättras för personer i ordinärt boende. Stockholms läns landsting och Kommunförbundet Stockholms län (KSL) har beslutat om en överenskommelse om uppsökande verksamhet gällande viss tandvård för vissa äldre och funktionshindrade inom Stockholms län. Samtliga kommuner har under 2012 tecknat överenskommelsen med Stockholms läns landsting. Överenskommelsen reglerar bland annat ansvarsfördelning mellan landsting och kommun, informationsförmedling, planering och genomförande av munhälsobedömning samt av utbildningsinsatser. FoU En översyn av FoU-äldre-enheterna i Stockholms län har genomförts. Rapporten ger en nulägesbild av de fem enheterna. Den visar även på styrkor och svagheter utifrån ett ägarperspektiv samt förutsättningar i omvärlden. Sida 58

61 4.15 Hälso- och sjukvård för kvinnor Uppföljning av särskilda satsningar inom hälso- och sjukvård för kvinnor Särskilda satsningar inom hälso- och sjukvård för kvinnor som ska genomföras under budgetperioden 2012 till 2014 är: Fortsatt implementering av Handlingsprogram för våldsutsatta kvinnor Fortsatt implementering av Handlingsprogram för våldsutsatta kvinnor Hedershuset Origo, som drivs i samverkan med kommunerna i länet, polismyndigheten i Stockholms län, Länsstyrelsen och Kommunförbundet i Stockholms län (KSL), har varit under uppbyggnad 2012 och beräknas vara helt bemannat och i full drift första kvartalet En särskild projektledare har tilldelats uppdraget att utreda ett kommande Kunskapscenter om våld i nära relationer. Utredningsuppdraget omfattar kunskapscentrets innehåll antal tjänster och funktioner samt centrets organisatoriska tillhörighet. Kunskapscentret förväntas starta under Arbetet med att implementera Handlingsprogrammet för våldsutsatta kvinnor har fortsatt enligt plan med ett trettiotal utbildningstillfällen under hösten Ett deluppdrag som rör stöd till insatser mot våld i nära relationer, inklusive metodutveckling och utvärdering, har genomförts av Centrum för epidemiologi och samhällsmedicin inom Stockholms läns sjukvårdsområde. En utvärdering har genomförts och resultatet presenteras i rapporten Implementering av handlingsprogram för omhändertagande av våldsutsatta kvinnor inom Stockholms läns landsting Hur har det gått? Rapporten visar bland annat att arbetet med handlingsprogrammet behöver förankras i ledningsstrukturer samt att barnperspektivet ska stärkas framöver. Övrigt utvecklingsarbete inom hälso- och sjukvården för kvinnor Indikatorer för jämställd och jämlik vård finns framtagna och implementeras i alla avtal Ett exempel på nyckeltal är uppföljning av vårdgivaren avseende skriftliga rutiner för omhändertagande av våldsutsatta kvinnor. Vårdval inom gynekologi infördes den 1 januari Under våren 2012 har tillströmningen av ansökningar av godkännande att bedriva verksamhet varit omfattande. Till och med december 2012 har 50 mottagningar godkänts. Det är både vårdgivare som tidigare varit verksamma på den nationella taxan eller på annat vårdavtal med Stockholms läns landsting såväl som vårdgivare som etablerat helt ny verksamhet som har godkänts. Abortverksamheten ingår i vårdval gynekologi som ett tilläggsuppdrag och för närvarande har nio vårdgivare ansökt och godkänts för detta uppdrag. Alla abortmottagningar har haft verksamheten öppen och tillgänglig under hela sommaren. Under perioden 1 januari till 31 december 2012 har aborter genomförts. Antalet aborter har ökat något sedan Någon större förändring av fördelningen av aborterna mellan akutsjukhusen och de privata vårdgivarna har inte skett utan två tredjedelar av aborterna utförs alltjämt på akutsjukhus. Sida 59

62 Målsättningen är att andelen medicinska aborterna ska öka i förhållande till kirurgiska aborter och ersättningsmodellen inom gynekologi styr därför mot medicinska aborter. En mindre ökning av andelen medicinska aborter kan ses mellan 2011 och 2012, 66 procent 2011 mot 69 procent Kvinnor har möjlighet att boka tider akut hos gynekolog på jourtid via Vårdguiden på telefon. Det innebär att fler kvinnor kan få hjälp utan att behöva kontakta akutmottagningarna på akutsjukhusen. Möjlighet till tidsbeställningar för akuta besök hos gynekolog via Vårdguiden på telefon utökas successivt. Under andra halvåret 2012 har ytterligare tio mottagningar anslutit sig, vilket innebär att det nu är 29 mottagningar som deltar i tjänsten. Det finns fortfarande mottagningar som inte ingår, men utbildning och anslutning sker efter hand. Under 2012 har bokningar skett via Vårdguiden på telefon. Under samma period 2011 bokades patienter via Vårdguiden på telefon. I juli 2012 beslutade Tandvårds- och Läkemedelsverket (TLV) att HPV-vaccin ska ingå i högkostnadsskyddet för kvinnor till och med 26 år. Stockholms läns landsting inför ändringen från och med den 1 januari Cancersjukvård Utvecklingen av den framtida cancersjukvården inom Stockholms läns landsting, enligt nationella och regionala cancerstrategier, förutsätter både strukturförändringar och förändrat arbetssätt för att säkerställa patientfokus. En översyn av hela bröstcancerprocessen pågår och syftet är att föreslå en framtida struktur för mer samordnad styrning och organisation av bröstcancervården. MVC I december 2012 fanns 68 mödravårdscentraler (MVC) i länet. Två nya verksamheter startade under En reviderad ersättningsmodell för mödrahälsovård infördes den 1 april Ersättningen höjdes med cirka fem procent. För att erbjuda blivande föräldrar med behov av särskilt stöd ges en högre besöksersättning för barnmorskebesök under graviditeten. Ersättningen när tolk medverkar vid besöket höjdes och ersättning för telefonrådgivning i samband med graviditet infördes. Under våren 2013 kommer en utvärdering av ersättningsmodellen att ske. För att minska risken för hänvisningar har journalsystemet Obstetrix utvecklats för att veckovis kunna lämna sammanställningar till MVC avseende hur många kvinnor som valt de olika förlossningsklinikerna. Obstetriska ultraljud Centrum för Fostermedicin, Karolinska sjukhuset, har fått ett särskilt uppdrag gällande kvalitetsmässig uppföljning av de obstetriska ultraljudsmottagningarna. Resultatet av uppföljningen kommer både rapporteras till respektive verksamhetschef, samt till Hälso och sjukvårdsförvaltningen två gånger per år. Denna lösning kring uppföljningen beräknas pågå under begränsad tid fram till dess att det nya kvalitetsregistret (nationella graviditetsregistret) färdigställts. Sida 60

63 Förlossningsvård Mellan januari och december 2012 utfördes förlossningar i Stockholm, en ökning med en procent jämfört med samma period 2011, då förlossningar utfördes. Hänvisningar till andra kliniker har under 2012 ökat i motsvarande mån, från år 2011 till år Hänvisning till förlossning i annat län har skett i 94 fall under Hänvisning till annat län skedde 57 gånger under motsvarande period Kvinnors psykiska hälsa Arbetet med att ta fram ett vårdprogram för psykisk sjukdom i samband med graviditet och spädbarnsperiod har pågått under 2012 och kommer att slutföras under Sida 61

64 5 Övrig hälso- och sjukvård samt övrig verksamhet 5.1 Prehospital vård Uppföljning av särskilda satsningar inom prehospital vård Särskilda satsningar inom prehospital vård som ska genomföras under budgetperioden 2012 till 2014 är: Förbättra styrningen av patienter till rätt vårdnivå via direktintag Förbättra styrningen av patienter till rätt vårdnivå via direktintag Direktintag via ambulans till geriatrisk enhet är nu etablerat inom den geriatriska vården. Under 2012 har utvecklingen fortsatt med bland annat försök av direktintag till klinik på akutsjukhus. Ett samarbete mellan Danderyds ortopediska klinik och Samariten Ambulans AB har fallit väl ut och fortsatt inriktning är nu att hitta nya lämpliga klinker på akutsjukhus för direktintag utan att passera akutmottagningen. Se vidare bilaga 2. Övrigt utvecklingsarbete inom den prehospitala vården Befolkningen ökar inom Stockholms län vilket bland annat leder till fler ambulansuppdrag. För att möta behovet har antalet ambulanser utökats, drifttiden hos vissa enheter utökats och den 1 februari 2012 påbörjades nya avtal med AISAB, Samariten Ambulans AB och Falck Ambulans AB. De nya avtalen stärker bland annat Stockholms prehospitala centrums (SPC) roll som samordnande funktion för den prehospitala hälso- och sjukvården, till exempel med krav på samverkan för samtliga ambulansläkare. SPC har i sin verksamhet fokus på bland annat patientsäkerhet och ett effektivt utnyttjande av specialistutbildade ambulanssjuksköterskors kompetens. För att de på ett effektivt sätt ska stödja ambulansteamens vardagliga arbete driver SPC bland annat utvecklingen av arbetsformer för ambulansläkare. SPC och samtliga aktörer inom den prehospitala hälso- och sjukvården arbetar vidare med uppdraget att öka effektiviteten och nå kortast möjliga väntetid för patienten. Inom Stockholms läns landsting finns nu RAdio Kommunikation för Effektiv Ledning (RAKEL) infört i samtliga verksamheter förutom helikopterverksamheten. Upphandling av nytt IT-stöd, Framtida Prehospital plattform IT i Stockholms läns landsting (FRAPP), för patientinformation i ambulanserna fortgår under 2012 med planerat införande under 2013 och Mellan den 15 maj och den 15 september 2012 förstärktes ambulanshelikopterverksamheten med en extra sommarhelikopter. Sida 62

65 Under 2012 har Stockholms läns landsting deltagit i ett nätverk som Sveriges Kommuner och Landsting (SKL) samordnar för att ta fram förslag på former för ökad samverkan mellan ambulanshelikopterverksamheten i landet. Ett preliminärt förslag till struktur är framtaget via SKL. 5.2 Cancervård Uppföljning av särskilda satsningar inom cancervård Särskilda satsningar inom cancervården som ska genomföras under budgetperioden 2012 till 2014 är: Implementera den regionala cancerstrategin Implementera den regionala cancerstrategin Regionalt cancercentrum Stockholm-Gotland (RCC) har under början av 2012 byggt upp sin organisation mot en processinriktad verksamhet för att möta framtidens cancerpatienter samt att utveckla cancerverksamheten inom regionen i enlighet med den Nationella och regionala cancerstrategin. Tre huvudinriktningar föreligger idag: screening, processer och stöd samt vårdprogram och kvalitetsregister. Förebyggande insatser och tidig upptäckt av cancer, inkluderande screening Den första januari 2012 utökades mammografiscreening till att omfatta även åldersgruppen 70 till 74 år. Patientavgiften om 140 kronor togs bort under Det har lett till ett ökat deltagande från kvinnor bosatta i områden där deltagandet är lågt. Under 2012 har även IT-stödet uppgraderats genom att ett nytt boknings- och kallelsesystem tagits i bruk. Detta har möjliggjort för den enskilda kvinnan att se var hennes kallelse finns, vilken tid hon är inbokad, att få en SMS-kallelse eller SMSpåminnelse samt att kunna boka om sig via en webbaserad lösning. Vaccination mot humant papillomvirus (HPV) inleddes under 2012, se avsnitt En utökning av HPV-screeningen genomfördes från och med den 1 januari 2012 för kvinnor mellan 55 och 60år. Landets regionala cancercentra har under 2012 gemensamt bildat Nationella gruppen för cervixcancerprevention. I uppdraget ingår att tydliggöra en regional organisation, ta fram gemensamma kvalitetsindikatorer, definitioner och standarder för god kvalitet. Ett nationellt kvalitetsregister för cervixcancerprevention bildades i juni 2012, vilket kommer att ge utökade möjligheter till både uppföljning av enskilda patienter och vården i helhet samt forskning. Under 2012 har beslut tagits om att utreda möjligheten att inrätta diagnostiska centra inom regionen Stockholm-Gotland, enligt modellsystem från Danmark. Ett förslag till uppbyggnad av ett regionalt samordnande onkogenetiskt centrum har utarbetas under 2012 och är nu under remissbehandling. Det övergripande målet är att på ett strukturerat sätt arbeta med genetisk cancerprevention och samtidigt byg- Sida 63

66 ga en plattform för cancergenetisk translationell forskning 18 för att värna om framtida generationers cancerprevention. Vårdprocesser Målsättningen med inrättandet av vårdprocesser inom vårdområdet cancersjukvård är att optimera vården runt cancerpatienten och närstående i hela regionen. Från hösten 2012 finns sammanlagt 22 processledare anställda för tumörformerna bröst-, övre gastrointestinal-, kolorektal-, lung-, gyn-, hud-, sarkom-, head/neck-, hematologisk- samt barncancer samt för sakområdena rehabilitering, cervixcancerprevention, malignitetsutredningar och palliativ vård. De befintliga processerna och strukturerna inom dessa områden har kartlagts med syfte att utifrån ett patientperspektiv identifiera brister och förbättringsområden. För att säkerställa att patientens perspektiv blir belyst har processledarna engagerat företrädare för respektive patientförening att delta i arbetet med att utveckla processerna. Under året har det även arrangerats ett flertal olika workshops. Arbetet inom ramen för bröstcancerprocessen bildar modell för resten av vårdprocessarbetet. En översyn av hela bröstcancerprocessen pågår och syftet är att föreslå en framtida struktur för mer samordnad styrning och organisation av bröstcancervården. Arbetet har även påbörjats för gynekologisk cancer. Individuell vårdplan I den regionala cancerstrategin finns föreskrivet att individuella skriftliga vårdplaner ska finnas för alla patienter i Stockholms län. Detta är en grundförutsättning för en effektiv vårdprocess runt patienten. Ett arbete med att ta fram en generisk vårdplan för varje cancerpatient har under 2012 bedrivits inom Sveriges Kommuner och Landstings (SKL) ram under ledning av RCC Stockholm-Gotland. Samtliga cancerpatienter ska ha tillgång till en kontaktsjuksköterska under hela vårdprocessen. I regionen, som också inkluderar Gotland, finns numera cirka 110 utbildade kontaktsjuksköterskor. En genomlysning av funktionen pågår som ska resultera i en vidare utveckling av funktionen under Rehabilitering Under 2012 har ett arbete med att inventera rehabiliteringsprocessen påbörjats. Parallellt med detta har en inventering av cancerpatienternas behov av rehabilitering på börjats. En dialog pågår med berörda kliniker och företrädare för övriga processer och patientföreträdare. En koppling har även skett till den övriga utredningen om regionens totala behov av rehabiliteringsinsatser. Palliativ vård Sedan våren 2012 har ett arbete bedrivits för att implementera de nya riktlinjerna för palliativ vård samt föra ut kunskapen om det nya vårdprogrammet till berörda vårdgivare i Stockholms län landsting. Företrädare för Stockholms läns landsting har under 2012 deltagit i ett nationellt samarbete mellan landets regionala cancercentra för att utforma ett nationellt kunskapsstöd för god palliativ vård. 18 forskning som utgått från patienters sjukdomar och som genomförts i laboratorium för att återföras till patienterna som ny eller förbättrad terapi Sida 64

67 Patientens ställning i cancervården RCCs Patient- och närståenderåd med representation från alla patientföreningar har under 2012 genomfört en workshop runt cancerplanen gemensamt med politiker, patientföreningar, processledare och representanter för Hälso- och sjukvårdsförvaltningen med syfte att inhämta synpunkter på cancerplanens inriktning. Dessutom har specifika möten genomförts med ett flertal olika patientföreningar med diskussioner runt den regionala cancerplanens innehåll. I samverkan med patientorganisationer har en utbildning för patientföreträdare tagits fram under Utbildningen inkluderar även närståendeperspektivet. Det första utbildningstillfället är planerat till februari Vårdprogram och kvalitetsregister Under 2012 har arbetsätt och rutiner för framtagande och implementering av regionala vårdprogram och riktlinjer setts över och förändrats. Det nya arbetssättet innebär en ökad delaktighet från berörda kliniker och en ökad tydlighet för linjeansvaret, vilket förväntas stärka insatserna. Ett arbete har under 2012 påbörjats inom området e-hälsa och datorstöd för vårdprocesser och kvalitetsregister. Den befintliga IT-plattformen INCA, som är den plattform som används för kvalitetsregistren inom cancerområdet, har vidareutvecklats under 2012 för att kunna stödja en processorienterad cancervård. Den utvecklade plattformen kommer att kunna leverera information om patientprocesser och användas för såväl kvalitetsarbete i vården som forskning. Regionens Kvalitetsregistercentra (QRC) samt olika registergrupper har engagerats i arbetet, i syfte att förbättra verksamheten utifrån patientens perspektiv samt att verka för ökad användning av data i registren i hälso- och sjukvården. Övrigt utvecklingsarbete inom cancervården Nivåstrukturering Ett uppdrag inom arbetet med Cancerplanen 2013 till 2015 är att identifiera vilka behandlingar och diagnostiska metoder som bör och kan koncentreras till färre enheter inom regionen än vad som är fallet idag. Inom ramen för detta arbete har en enkätundersökning genomförts under 2012 riktad till berörda vårdgivare i Stockholm som underlag till ett förslag om hur en sådan nivåstrukturering kan ske inom regionen. Läkemedel Genom bildandet av regionala cancercentra ökar möjligheterna till nationell samverkan till exempel genom gemensamma nationella upphandlingar av nya och kostsamma läkemedel. Landets sex regionala cancercentra har under 2012 bedrivit ett arbete med syfte att runt årsskiftet 2012/2013 presentera riktlinjer om hur det nationella arbetet med implementeringen av nya cancerläkemedel och indikationer ska genomföras, samt se över olika finansieringsmöjligheter. Sida 65

68 5.3 Habilitering Uppföljning av särskilda satsningar inom habilitering Särskilda satsningar inom habiliteringsområdet som ska genomföras under budgetperioden 2012 till 2014 är: Följa upp och säkerställa att personer med flerfunktionsnedsättningar får utökade och återkommande behandlingsinsatser Följa upp och säkerställa att personer med flerfunktionsnedsättningar får utökade och återkommande behandlingsinsatser Lokala habiliteringscenter för vuxna har kartlagt målgruppen och utvecklat riktlinjer och rutiner för hur en årlig uppföljning av personer med flerfunktionsnedsättning ska genomföras. På flertalet center genomförs bedömningen av två sjukgymnaster som lämnar förslag på olika behandlingsinsatser. Bedömningarna har identifierat behov av kontraktur- och smärtprofylax, rörelseträning, förskrivning och anpassning av olika ortopediska hjälpmedel, utformning av hemträningsprogram och konsultation till personal i boende och daglig verksamhet. Arbetet ska utvecklas ytterligare för att alla i målgruppen ska kunna erbjudas bedömning och vid behov behandlingsinsatser. Övrigt utvecklingsarbete inom hälso- och sjukvården för personer med funktionsnedsättningar Ersättningssystemen Under året utvecklades ersättningssystemen för tidigare anslagsfinansierade vårdgivare inom habiliteringen. Ändringar gjordes för att stimulera till bättre registreringsrutiner och därmed skapa underlag som beskriver vad som utförs inom habiliteringen och för vem. Habilitering & Hälsa har under året infört åtgärdskoder vid besök som genomförs tillsammans med annan vård- eller omsorgsgivare. Syftet är att spegla omfattningen av vård i samverkan. Hörselhabiliteringen, som Karolinska sjukhuset bedriver för barn och ungdomar, var tidigare helt anslagsfinansierad. Från och med 2012 infördes en rörlig ersättning per besök samt målrelaterad ersättning för att stimulera till ökad produktivitet och kvalitet. Hörselhabiliteringen redovisar en besöksökning på 4,6 procent 2012 i jämförelse med Personer med en neuropsykiatrisk diagnos Inflödet av personer med en neuropsykiatrisk diagnos är fortsatt hög. Det har medfört ökade väntetider till första besöket inom habiliteringen samt svårigheter att erbjuda brukarna individuella insatser. För att öka specialiseringen och tillgängligheten till individuella insatser för målgruppen har ett antal organisatoriska förändringar genomförts inom och mellan olika lokala habiliteringscentra inom Habilitering & Hälsa. I Stockholms stad tar habiliteringscenter Stockholm emot vuxna från alla stadsdelar. Lokala habiliteringscentra i både södra och norra länet har upprättat specialistteam för personer med en neuropsykiatrisk diagnos. Dessutom har samarbetet kring målgruppen ökat mellan habiliteringen, psykiatrin och kommunerna. Sida 66

69 Personer med förvärvad hjärnskada BOSSE 19 - Råd, stöd & kunskapscenter har ett nytt avtal från och med den 1 juni 2012 som innebär att de även tar emot personer med förvärvad traumatisk hjärnskada. 5.4 Rehabilitering Uppföljning av särskilda satsningar inom rehabiliteringsverksamhet Särskilda satsningar inom rehabiliteringsverksamhet som ska genomföras under budgetperioden 2012 till 2014 är: Fortsatt utveckling av stödet till de sjukskrivande verksamheterna i Stockholms läns landsting Införa elektronisk överföring av medicinska underlag Säkerställa kapaciteten inom hjärnskaderehabilitering Fortsatt utveckling av stödet till de sjukskrivande verksamheterna i Stockholms läns landsting Temadagar genomförs parallellt med riktade insatser i form av workshops och kommunikationsinsatser. Införa elektronisk överföring av medicinska underlag Projektet E-remiss har färdigställt en webbapplikation (Remittera) som ska skicka och ta emot elektroniska allmänremisser. Utvecklingen av Remittera har helt följt de tankar och resultat som togs fram i samband med det nationella projektet Nationell e-remiss. Remittera har arbetat med att ta fram ett så kallat tjänstekontrakt för elektroniska allmänremisser. Tjänstekontrakt är en förutsättning för att olika ITsystem inom sjukvården ska kunna kommunicera med varandra. Det fortsatta arbetet innebär att tjänstekontrakt testas i reell miljö. Säkerställa kapaciteten inom hjärnskaderehabilitering En utredning avseende Stockholms läns landstings kapacitet inom hjärnskaderehabilitering för patienter med mycket svåra tillstånd efter akut skada eller sjukdom är genomförd. Verksamheten bedrivs i dagsläget vid rehabiliteringsmedicinska kliniken på Danderyds sjukhus. Under början av 2012 har den rehabiliteringsmedicinska kliniken vid Danderyds sjukhus förstärkts med fler vårdplatser och under hösten 2012 har ytterligare vårdplatser tillförts. Därmed bedöms behovet av vårdplatser vara tillgodosett. Övrigt utvecklingsarbete inom rehabilitering i hälso- och sjukvården Den 24 januari 2012 fattade Hälso- och sjukvårdsnämnden beslut om förfrågningsunderlag enligt lagen om offentlig upphandling (LOV) för specialiserad sjukgymnastik och primärvårdsrehabilitering. 19 BOSSE Råd Stöd & Kunskapscenter erbjuder, på uppdrag av Stockholms läns landsting, psykosocial habilitering till personer med varaktiga funktionsnedsättningar. Sida 67

70 Vårdval för specialiserad sjukgymnastik infördes den 1 maj Under året godkändes fyrtiosju ansökningar. Ansökningarna avser 59 sjukgymnaster inom tolv av tretton specialistinriktningar. Vårdval för primärvårdsrehabilitering infördes den 1 oktober Under året godkändes sextiotvå mottagningar för primärvårdsrehabilitering. Det innebär en ökning med sjutton mottagningar jämfört med innan vårdvalsinförandet. I basuppdraget för primärvårdsrehabilitering ingår kiropraktik som en tilläggstjänst. För mottagningar omfattande tolv eller fler hälso- och sjukvårdspersonal är kiropraktik ett krav. Kiropraktik erbjuds av trettiosex mottagningar. Nitton mottagningar har godkänts för tilläggsuppdraget neuroteam. Neuroteamets målgrupper har utökats (utöver den målgrupp som stroketeamen tidigare vände sig till) och fler team finns att tillgå. Sedan vårdvalet infördes i oktober har antalet kommuner och stadsdelar där befolkningen kan välja på fler än en utförare av mottagningsverksamhet, hemrehabilitering och neuroteam ökat. Tillgängligheten och valfriheten ökade därmed i och med att vårdval för specialiserad sjukgymnastik och primärvårdsrehabilitering infördes. Vårdval hörselrehabilitering infördes den 1 november I slutet av 2012 fanns 32 mottagningar för primär hörselrehabilitering, varav nio är nya mottagningar. Tillgängligheten och valfriheten ökade genom införandet av vårdvalet. Specialiserad rehabilitering Inom vårdvalsområdet planerad specialiserad rehabilitering, där insatserna görs i slutenvård och i viss utsträckning dagvård, bedrivs verksamheter vid nitton anläggningar varav åtta är förlagda utanför Stockholms län. Samtliga verksamheter drivs av privata bolag eller stiftelser. Sjukskrivning och rehabilitering Ohälsotalet 20 i Stockholms län minskade från 22,9 i november 2011 till 22,1 i november För kvinnor minskade ohälsotalet från 26,2 till 25,4 och för män från 19,6 till 18,8. Ohälsotalet för riket var 27,1 i november Under 2012 togs en handlingsplan för kompetensutveckling i försäkringsmedicin fram. Den kommer att genomföras under Handlingsplanen omfattar kompetensförsörjning i försäkringsmedicin för alla personalkategorier inom hälso- och sjukvården. Genomförandet av planen var ett villkor för att få del av sjukskrivningsmiljarden. Syftet med handlingsplanen är att kvaliteten i sjukskrivningsprocessen ska förbättras. En analys av könsuppdelad sjukskrivningsstatistik för Stockholms län färdigställdes under våren 2012, se avsnitt 4.8. Arbetet har påbörjats för att undvika omotiverade skillnader mellan kvinnor och män i sjukskrivningsprocessen. Som en del i arbetet med att stödja läkares arbete med sjukskrivningsprocessen och öka kvaliteten på läkarintygen i Stockholms län har riktade informationsinsatser 20 Ohälsotalet är ett mått på utbetalda dagar med sjukpenning inklusive arbetsskadesjukpenning, rehabiliteringspenning, aktivitets- och sjukersättning från socialförsäkringen. Sida 68

71 genomförts till alla sjukskrivande läkare i Stockholms län. Två seminarier med totalt 65 deltagande läkare genomfördes. På grund av stor efterfrågan arrangeras ytterligare seminarier nästa år. En folder med instruktioner om hur läkarintyget ska fyllas i skickades ut till läkare vid husläkarmottagningar och inom psykiatrin. Resultatet av Försäkringskassans granskning av kvaliteten i läkarintygen 2012 kommer att presenteras under första kvartalet Danderyds sjukhus har från och med januari 2012 i uppdrag att göra fördjupade utredningar efter beställning från Försäkringskassan. Under 2012 utfördes närmare 400 teambaserade medicinska utredningar (TMU) och 200 särskilda läkarutlåtanden. Gustavsbergs vårdcentral har i projektuppdrag att utveckla kognitiv beteendeterapi (KBT) i primärvården med inriktning mot arbetsåtergång. Fyra vårdcentraler deltar i projektet som avslutas under Totalt beräknas cirka 600 patienter delta i studien. Stockholms läns landsting och Försäkringskassan har under året gemensamt utarbetat en aktivitetsplan för 2013 samt träffat en ny överenskommelse om samverkan åren 2012 till Inom ramen för den statliga rehabiliteringsgarantin har hittills 137 vårdgivare med kognitiv beteendeterapikompetens godkänts för att ta emot målgruppen lätt och medelsvår psykisk ohälsa. Det innebär att mer än hälften av husläkarmottagningarna har tillgång till en behandlare med minst grundläggande psykoterapeutisk KBTutbildning. Karolinska Institutet startade under 2012 en grundläggande psykoterapiutbildning i KBT och en kurs i interpersonell terapi (IPT). Utbildningen riktar sig till primärvården och syftar till att öka kompetensen och därmed utbud och tillgänglighet. För målgruppen med långvarig smärta, där krav på multimodala team föreskrivs, finns ett oförändrat antal vårdgivare i specialistvården. I primärvården däremot, där det en betydligt mer komplex arbetsmodell än den ordinarie, och utbudet av multimodala team minskade trots stimulansersättningar under Ett arbete för att hitta en långsiktig struktur för rehabiliteringsgarantins målgrupper har resulterat i ett beslut om att införa vårdval på området och åtgärder för att identifiera och bedöma rehabiliteringsbehovet för patienterna i primärvården. Landstingsfullmäktige beslutade den 4 december om ett nytt samordningsförbund för kommunerna Botkyrka, Huddinge och Salem samt Försäkringskassan, Arbetsförmedlingen och Stockholms läns landsting. Förbundet startar sin verksamhet den 1 januari I och med detta kommer Samordningsförbunden Huddinge och Botkyrka att upphöra och avsluta sin verksamhet under Hälso- och sjukvårdsnämnden beslutade den 22 november 2011 att under 2012 avsätta medel för samverkan inom ramen för tvåpartssamverkan, som är en samverkan mellan hälso- och sjukvården och Försäkringskassan. Parterna har gemensamt Sida 69

72 tagit fram rutiner för tvåpartsamverkan som innebär att ansökningarna prioriteras gemensamt. Under 2012 har Stockholms läns landsting och Försäkringskassan kommit överens om att gemensamt finansiera tio projekt fördelade över länet. 5.5 Förskrivning av hjälpmedel Uppföljning av särskilda satsningar inom förskrivning av hjälpmedel Särskilda satsningar inom förskrivning av hjälpmedel som ska genomföras under budgetperioden 2012 till 2014 är: Förtydliga riktlinjerna på Hjälpmedelsguiden Översyn och förslag till justering av patientavgifter och bidrag inom hjälpmedelsområdet Genomföra särskilda utbildningsinsatser för förskrivare inom hjälpmedelsområdena kognition och kommunikation Förtydliga riktlinjerna på Hjälpmedelsguiden En ny uppdaterad version av lanserades i januari Arbete med att förtydliga riktlinjerna i Hjälpmedelsguiden pågår kontinuerligt vilket också innebär att Fritt val av hjälpmedel utvecklas. Utbildningsinsatser för förskrivare av hörselhjälpmedel har genomförts under våren Översyn och förslag till justering av patientavgifter och bidrag inom hjälpmedelsområdet En översyn av patientavgifter och bidrag inom hjälpmedelsverksamheterna pågår. Syftet är att tydliggöra och förenkla strukturen kring avgifter och bidrag. Genomföra särskilda utbildningsinsatser för förskrivare inom hjälpmedelsområdena kognition och kommunikation En översyn av hjälpmedelsområdena kognition och kommunikation genomfördes under Avsikten var att få veta vilka insatser som behövs för att ge förskrivarna mer kunskap så att brukarnas behov av hjälpmedel kan tillgodoses på ett bra sätt. Översynen medförde att en länsövergripande hjälpmedelscentral för området ska inrättas. Övrigt utvecklingsarbete inom hjälpmedelsområdet Inför upphandling av hjälpmedelscentralsverksamheten i norra länsdelen har en översyn utförts för att utreda om viss del av verksamheten bör bedrivas inom länsövergripande enheter. Översynen medför att en strukturell förändring av verksamheten genomförs. En länsövergripande hjälpmedelscentral för medicinteknisk apparatur i hemmet kommer att upphandlas och Stockholms läns sjukvårdsområde (SLSO) kommer att driva en länsövergripande hjälpmedelscentral för kommunikations-, kognitions- och datorbaserade synhjälpmedel. För rörelsehjälpmedel med mera sker en upphandling av hjälpmedelscentralen i norra länsdelen och för södra länsdelen kommer SLSO att driva den. Sida 70

73 Upphandlingen av länets ortopedtekniska verksamhet har påbörjats under 2012 och Hälso- och sjukvårdsnämnden planeras fatta beslut före sommaren Nya avtal för hörapparater, inklusive service och reparationer, trädde i kraft den 1 maj Asylsjukvård Uppföljning av särskilda satsningar inom asylsjukvård Särskilda satsningar inom asylsjukvården som ska genomföras under budgetperioden 2012 till 2014 är: Förbättra och öka antal genomförda hälsoundersökningar Förbättra och öka antal genomförda hälsoundersökningar Stockholms läns landsting samarbetar med Smittskyddsinstitutet och Migrationsverket i ett projekt som har till syfte att förbättra struktur och samordning kring hälsoundersökningar för asylsökande. Målet är att öka antalet hälsoundersökningarna i hela landet. Projektet genomförs under perioden januari 2012 till maj Mellan januari och november 2011 genomfördes hälsoundersökningar. Mellan januari och november 2012 genomfördes hälsoundersökningar. Ökningen beror främst på att bättre rutiner har skapats mellan Migrationsverket och de sex vårdcentraler som genomför hälsoundersökningar. Övrigt utvecklingsarbete inom asylsjukvården Projektet Hälsokommunikatörer i Stockholms län avslutades i december Från och med januari 2012 har hälsokommunikatörerna fortsatt som permanent verksamhet. Deras uppdrag är ett bredare inriktat folkhälsoarbete med hälsokommunikation till såväl nyanlända som andra invandrargrupper. Arbetet sker tillsammans med Botkyrka, Nacka, Sundbyberg, Salem, Skärholmen, Sollentuna, Spånga-Tensta, Södertälje och Upplands Väsby. Inför 2013 väntas ytterligare några kommuner tillkomma. En uppföljning av hälsokommunikatörernas arbete under januari till september 2012 har gjorts. Uppföljningen visar att det finns en önskan om fler språk förutom arabiska, somaliska och tigrinja. Alla deltagande kommuner är mycket nöjda med det stöd de har fått av hälsokommunikatörerna. Antalet asylsökande har minskat i Stockholms län. Den 31 december 2012 var antalet asylsökande personer, vilket är 269 personer färre än den 1 januari Sida 71

74 5.7 Medicinsk service Uppföljning av särskilda satsningar inom medicinsk service Särskilda satsningar inom medicinsk service som ska genomföras under budgetperioden 2012 till 2014 är: Utöka mammografiscreening för kvinnor mellan 70 och 74 år Utöka mammografiscreening för kvinnor mellan 70 och 74 år Den första januari 2012 infördes mammografiscreening för åldersgruppen 70 till 74 år. Screeningsintervallet är 24 månader och hälften av åldersgruppen har bjudits in under Övrigt utvecklingsarbete inom medicinsk service i hälso- och sjukvården Inom de verksamhetsområden där vårdval införts under 2012 ingår kostnadsansvaret för medicinsk service i det närmaste fullt ut. Under 2012 har en landstingsgemensam utveckling av en central bildfunktionstjänst påbörjats. Tjänsten innebär möjlighet för vårdgivarna att bland annat få tillgång till samtliga röntgenbilder tagna inom Stockholms läns landsting. Se även avsnitt 4.9. Inom området medicinsk service pågår arbete med att ta fram ett förfrågningsunderlag för vårdval inom klinisk neurofysiologi och att utreda förutsättningarna för nya avtal inom gastrointestinal endoskopi. 5.8 Tolkverksamhet Uppföljning av särskilda satsningar inom tolkverksamhet Särskilda satsningar inom tolkverksamhet som ska genomföras under budgetperioden 2012 till 2014 är: Stimulera till en ökad användning av telefontolkning Utreda avtalsform för tolktjänst till barndomsdöva, vuxendöva, hörselskadade och dövblinda Stimulera till en ökad användning av telefontolkning Avtalet med tolkförmedlingar för språktolk har förlängts till och med den 28 februari 2014 och ny upphandling har påbörjats. En ökad användning av telefontolkning kommer att eftersträvas i upphandlingen liksom krav på användande av den beställningsportal som tagits fram. Utreda avtalsform för tolktjänst till barndomsdöva, vuxendöva, hörselskadade och dövblinda Utredning (SOU 2011:83) om statlig myndighet för tolktjänst pågår. Sida 72

75 Övrigt utvecklingsarbete inom tolkverksamhet i hälso- och sjukvården Arbetet med framtagande av beställningsportalen för tolk är nu i sin slutfas. En grupp brukare ingår i pilotgruppen för beställning av tolk för barndomsdöva, vuxendöva, hörselskadade och dövblinda. Pilotdrift av språktolkstjänsten startar under första kvartalet 2013 för att sedan tas i skarp drift. Arbetet med automatiserad fakturering fortsätter för att effektivisera fakturahanteringen vilket in i sin tur förutsätter korrekt underlag vid beställning av tolktjänst. Habilitering & Hälsa har i uppdrag att bedriva tolkverksamhet och avropar i sin tur tolktjänster. Under 2012 har en ny ersättningsmodell införts som innehåller målrelaterad ersättning och bonus för tillgänglighet. Tolkverksamhetens kapacitet har under det senaste året inte motsvarat det ökade behovet och andelen tolkuppdrag som inte genomförs har ökat. Det beror delvis på att de leverantörer som tolkverksamheten avropar för tolktjänster inte tillhandahåller tillräcklig volym. I det nya avtalet om tolktjänster som gäller från och med den 1 november 2012 har Habilitering & Hälsa skärpt dessa krav. 5.9 Läkemedel Uppföljning av särskilda satsningar inom läkemedelsområdet Särskilda satsningar inom läkemedelsområdet som ska genomföras under budgetperioden 2012 till 2014 är: Utveckla och införa Stockholms läns landsting läkemedelsstrategi Utveckla och införa Stockholms läns landsting läkemedelsstrategi Läkemedelsstrategi för Stockholms läns landsting avseende perioden 2013 till 2017 har utvecklats tillsammans med Stockholms läns läkemedelskommitté och kommer beslutas av Landstingsfullmäktige i februari 2013 efter beslut i Hälso- och sjukvårdsnämnden i oktober Läkemedelsstrategin utgår från bästa kunskap om läkemedel, och utgör ett stöd till de kommande årens budgetsatsningar och verksamhetsplaneringar. Strategin har utvecklats med möten och workshops för att finna en nulägesbeskrivning och en analys av utmaningar och möjligheter de kommande åren. Diskussioner har förts med bland annat brukarrådet, Stockholms läns läkemedelskommitté och beredningen för folkhälsa och psykiatri. Därefter har mål och strategier formats för att läkemedelsarbetet ska riktas in mot de önskade utfallen. Utifrån de mål och strategier som föreslås ska indikatorer tas fram för att följa att Stockholms läns landstings läkemedelsarbete utvecklar sig åt önskat håll. Övrigt utvecklingsarbete inom läkemedel i hälso- och sjukvården Läkemedelsarbetet inom Stockholms läns landsting består bland annat av Stockholms läns läkemedelskommittés (SLK) läkemedelsrekommendationer som Kloka Listan och Kloka råd. Under 2012 har fokus i huvudsak legat på att förmedla nyheter i Kloka Listan till förskrivarna, uppföljning av läkemedelsförskrivningen samt implementering av riktlinjer gällande behandling av osteoporos. Under 2012 har också de äldres läkemedelsbehandling varit i särskilt fokus. Det kontinuerliga arbetet med lokala arbetsplatsbesök, heldagsfortbildningar, kollegiala nätverk och åter- Sida 73

76 kommande seminarier renderade under året 770 tillfällen med totalt deltagare. Sedan juli 2010 får Stockholms läns landsting regelbundet tillgång till individbaserad information över alla läkemedel som hämtats ut på apotek av befolkningen i Stockholms län. Dessa data har gjort det möjligt att på aggregerad nivå koppla läkemedel till medicinska data över diagnoser och sjukvårdskonsumtion för att få en ökad kunskap om kvaliteten i läkemedelsanvändningen. Under 2012 har analyser utifrån sådan information använts som underlag för arbetet kring Kloka Listan, i uppföljning av följsamheten till olika riktlinjer och i den prognos över kostnadsutvecklingen inom läkemedelsområdet 2012 till 2013 som publicerades i april Vid förskrivning av läkemedel kan förskrivaren välja preparat med så kallad startförpackning. Patienten får då först en mindre förpackning av läkemedlet på prov för att, om läkemedlet fungerar, få en ordinarie förpackning. Startförpackningarnas betydelse har under 2012 stärkts genom föreläsningar på vårdcentraler och kliniker inom området läkemedel och miljö. Målgruppen är förskrivare av läkemedel. Vid föreläsningarna tas frågan om startförpackningar upp. Alla startförpackningar ingår inte i läkemedelsförmånen. I journalsystemen markeras de startförpackningar som är med i förmånen som rekommenderade om preparatet är med i Kloka Listan. Det underlättar för förskrivarna i valet av förpackning. Fördjupade analyser pågår inom flera olika områden, till exempel antibiotikaanvändning, sekundärprevention efter stroke, behandling av förmaksflimmer och högt blodtryck, könsskillnader i läkemedelsanvändningen och brister i läkemedelsanvändningen hos äldre och personer med nedsatt njurfunktion. Inom ramen för utvecklingsprojektet Innovis förbättras även metoderna för strukturerat införande och uppföljning av nya läkemedel. Syftet är att säkerställa att de nya läkemedlen ges till de patienter som har störst nytta av behandlingarna. Under 2012 har en metodbok för uppföljning av nya läkemedel utvecklats och en processbeskrivning för introduktion har tagits fram. Under 2012 har Stockholms läns landsting skickat en förfrågan om kostnadsreduktion till leverantörer av subkutana TNF-läkemedel 21. Tanken var att rekommendera den produkt som efter kostnadsreduktion hade bästa kostnadseffektiviteten och därigenom möjliggöra att flera patienter skulle få tillgång till behandling. Avtalet överklagades av ett läkemedelsföretag till Förvaltningsrätten som dömde till företagets fördel. Stockholms läns landsting har nu begärt prövningstillstånd av Kammarrätten. Kostnadsansvar för öppenvårdsläkemedel (KÖL) innebär att kostnadsansvaret successivt överförs till vårdgivarna. Under 2012 har det hittillsvarande arbetet utvärderats och utgör ett av flera underlag till den vårdområdesövergripande handlingsplan som tagits fram för Utvärderingen visade att direkt kostnadsansvar om 50 procent nu är infört för alla berörda vårdgivare inom vårdområdena akutsomatik, 21 Biologiska läkemedel mot bland annat reumatiska sjukdomar. Det är den grupp av läkemedel som kostar mest 2012 Sida 74

77 psykiatri och geriatrik. Incitaments- och uppföljningsmodeller (indirekt kostnadsansvar) har redan tidigare införts för husläkarmottagningarna och har nu även införts inom vårdområdet läkarinsatser i särskilt boende för äldre (SÄBO) och i projektform för somatisk vård upphandlad i enlighet med Lagen om valfrihetssystem (LOV). Utvärderingen visade vidare att stödfunktionerna statistik, controlling, kvalitetsuppföljning, ersättningsmodeller och kommunikation behöver utvecklas vidare, vilket kommer att ske inom ramen för de vårdområdesvisa handlingsplanerna. KÖL handlingsplan färdigställdes under 2012 och gäller för Handlingsplanen kommer att följas av aktiviteter och åtgärder. Kvalitetsbokslut för läkemedel är en del i husläkarverksamhetens incitamentsmodell för kostnadsansvar. Totalt 190 av 200 husläkarmottagningar har lämnat in kvalitetsbokslut. Dessa har nu blivit en etablerad del i stödet för lokal kvalitetsutveckling inom läkemedelsområdet. Kvalitetsbokslut för läkemedel finns även infört inom akutsjukvården, psykiatrin och geriatriken. Inom dessa områden anpassas modellen till den vård som avses och är för närvarande inne i en utvecklingsfas. Sedan 2006 och med avslutning 2012 har flera olika projekt genomförts med syfte att utveckla olika typer av metoder kring begreppen läkemedelsgenomgångar och läkemedelsavstämning. Projekten har varit finansierade av stimulansmedel från Socialstyrelsen. Resultaten från projekten har successivt införts i avtal och regelböcker. Projekten har genomförts på Hälso- och sjukvårdsnämndens uppdrag tillsammans med Nestor FoU-center, Seniorum FoU-center, Äldrecentrum, Kliniskt Farmakologisk Avdelning, Apoteket Farmaci AB i samverkan med vårdgivare eller direkt av vårdgivare. Successivt har överenskommelser med kommunerna fördjupats och breddats. Stockholms läns landsting har under året deltagit i av Socialstyrelsen anordnade workshops för att ta fram föreskrifter för läkemedelsgenomgångar och läkemedelsberättelser. Föreskrifterna kom under hösten och ett arbete startade omgående med att ta fram lokala riktlinjer, planer för fortbildning och fördjupad analys och uppföljning. Detta arbete bedrivs inom ramen för processen Mest sjuka äldre. Avregleringen inom apoteksområdet har gett nya möjligheter att effektivisera och förbättra service till vårdgivarna. Upphandling av läkemedelsförsörjningen till vårdgivare inom Stockholms läns landsting slutfördes under De nya avtalen innebär att hälso- och sjukvården får tjänster som ger lägre kostnader och nya möjligheter att på sikt utveckla verksamheten. Fler aktörer än tidigare kommer att leverera läkemedel till hälso- och sjukvården i Stockholms län och rutinerna för hur vårdpersonal ska beställa läkemedel förändras. Under våren 2012 har ett planerings- och utvecklingsarbete genomförts för att säkerställa en störningsfri omläggning till de nya leverantörerna. Vid årets slut levererades cirka 80 procent av läkemedelsvolymerna från nya leverantörer. Omläggningen planeras vara helt genomförd i februari En regional sjukhusapoteksfunktion har etablerats på förvaltningen med representation från sjukvården för att förvalta tjänsterna inom läkemedelsförsörjningen. Under våren 2012 har upphandlingen av leverantör för dosförpackade läkemedel slutförts. Treårsavtal har träffats med Apoteket AB. Genom upphandlingen har Sida 75

78 Stockholms läns landsting erhållit en tydlig beställarroll, vilken kommer att utnyttjas för tjänstens uppföljning och utveckling. Andra effekter av upphandlingen är minskade kostnader och högre ställda miljökrav. Avtalsstart är första februari Beslut- och förskrivarstöd inom läkemedelsområdet Pascal ordinationsverktyg är en nationell tjänst för dosförpackade läkemedel som infördes i juni i Stockholms läns landsting. Det ersätter Apoteket AB:s e-dos och är oberoende av apoteksaktörer. I Stockholms läns landsting finns cirka patienter med dosförpackade läkemedel som får sina ordinationer i Pascal. Omfattande utbildnings- och informationsåtgärder har genomförts till all landstingsdriven vård, privata vårdgivare och kommunens personal. På nationell nivå har det funnits viss problematik under införandefasen. I dagsläget har verktyget användare. Janusfönster, ett beslutsstöd vid läkemedelsordinationer, har använts i ökad omfattning och hade under 2012 totalt användningstillfällen där förskrivaren har kontrollerat om patientens ordinerade läkemedel passar ihop och eventuella biverkningarna ( klick i verktyget ). Detta ökar patientsäkerheten och minskar riskerna för läkemedelsrelaterade problem inom Stockholms läns landsting. Sfinx, en kunskapstjänst som förser läkaren med information om läkemedelsinteraktioner, har uppdaterats fyra gånger under 2012 och numera omfattar över interaktionspar. Stockholms läns landsting har under slutet av året inlett förhandlingar med Apotekens Service AB om integration av Sfinx i det nationella beslutsstödet Expert Expeditionsstöd (EES). Syftet är att Sfinx därigenom ska kunna erbjudas Sveriges samtliga apotek då det finns stora fördelar med att hälso- och sjukvården och apoteken har samma högkvalitativa underlag för bedömningar av skadliga läkemedelsinteraktioner. En e-tjänst som identifierar patienter med nedsatt njurfunktion och stödjer läkaren i att välja lämpliga läkemedel och doser har under året testats i fem verksamheter med gott resultat. Utvärderingen visar att 96 procent av användarna anser att Nju- Ren medför ökat patientsäkerhet för denna sköra patientgrupp. Arbetet med att ta fram kunskapsunderlag för genus- och könsaspekterna av läkemedelseffekter har inletts under hösten Projektet ska skapa ett webbaserat kunskapsstöd till sjukvården, Genus på Janus, som kommer att levereras under Sida 76

79 5.10 Miljöarbete i hälso- och sjukvården Uppföljning av särskilda satsningar inom miljöområdet Särskilda satsningar inom miljöområdet som ska genomföras under budgetperioden 2012 till 2014 är: Implementera Stockholms läns landstings nya miljöprogram Implementera Stockholms läns landstings nya miljöprogram Landstingsfullmäktige antog i december 2011 ett nytt miljöprogram, Miljöutmaning Det har kommunicerats ut till vårdgivarna, bland annat via HSNnytt och Uppdragsguiden. Ett välbesökt seminarium om programmet har också arrangerats. Successivt anpassas miljökraven i förfrågningsunderlag och avtal så att de stödjer insatser för att nå målen i miljöprogrammet. En viktig målgrupp för information är tandvården. Ett utbildningstillfälle har anordnats under hösten rörande farliga kemikalier i verksamheten. Miljöinformation på Vårdguiden På började under året uppgifter om vilka vårdmottagningar som är miljöcertifierade/-diplomerade att publiceras. Tjänsten som utvecklas successivt ger allmänheten möjligheten att se vilka vårdgivare som bedriver strukturerat miljöarbete. Uppdragsguidens miljösidor på webben har öppnats för externa besökare. Att det inte krävs lösenord för att ta del av upplysningen förenklar framförallt för nya vårdgivare. Övrigt utvecklingsarbete inom miljöarbetet i hälso- och sjukvården För tredje året i rad har miljöarbetet hos tio av de miljödiplomerade mindre vårdgivarna följts upp genom platsbesök. De flesta har väl utvecklade miljörutiner även om miljöarbetet har skiftande kvalitet. Flera önskar mer information och vägledning. Som en del av alla avtalsuppföljningar ställs frågor rörande miljöprestanda. Uppgifterna redovisas i en sammanställning. Resultatet visar att vårdgivarna aktivt utvecklar sitt miljöarbete på mycket tillfredsställande sätt. Läkemedels miljöpåverkan Många läkemedelsförskrivare har under året fördjupat sina kunskaper om läkemedels miljöpåverkan. Både utbildning och enskilda konkreta stödinsats har genomförts. Som en följd av alla informationsaktiviteter har fler vårdgivare utvecklat egna miljömål för sin läkemedelshantering. Att broschyren Miljöklassificerade läkemedel 2012 publicerades även på engelska bidrog till att problemen uppmärksammades internationellt. Förenta Nationernas utvecklingsprogram (UNDP) tog initiativ till att starta det samarbete med Stockholms läns landsting som kom igång under året. Även Världshälsoorganisationen (WHO) har visat intresse för att utveckla samverkan i syfte att minimera läkemedels miljöpåverkan. Omvärldsbevakning har blivit en naturlig del av uppdraget. Sida 77

80 6 Uppföljning verksamhetens ekonomi och vårdkonsumtion 6.1 Årets resultat Resultat 2012 Mkr Utfall 2012 Budget 2012 Avvikelse Mkr Avvikelse % Utfall 2011 Intäkter ,5% Kostnader ,2% Avskrivningar ,0% -8 Finansnetto Resultat Det ekonomiska resultatet för 2012 visar ett överskott med 429 miljoner kronor vilket motsvarar 0,9 procent av omslutningen. För 2011 var resultatet ett överskott med 497 miljoner kronor. De största förklaringsposterna till årets resultat var: läkemedel inom läkemedelsförmånen visar överskott med 285 miljoner kronor privata specialistläkare och sjukgymnaster på nationella taxan inom somatisk specialistvård, primärvård och psykiatri visar överskott med 128 miljoner kronor finansnettot visar överskott med 80 miljoner kronor vårdval förlossning visar överskott med 47 miljoner kronor husläkarverksamheten visar underskott med 150 miljoner kronor hjälpmedelsverksamheten visar underskott med 45 miljoner kronor Budget för 2012 inklusive tilläggsanslag för rikssjukvård medgav en nettokostnadsökning med 5,0 procent jämfört med Bokslutet 2012 visar att nettokostnadsökningen blev 4,1 procent, vilket därmed var en lägre nivå än budgeten medgav men samtidigt en högre nivå än de två senaste åren då nettokostnadsökningen varit omkring 3 procent. Sida 78

81 Figuren ovan visar utvecklingen av nettokostnaderna ackumulerat över år för 2011 och Nettokostnadsökningen för 2012 slutade på 4,1 procent, efter en markant minskning av kostnadsökningstakten de sista månaderna av året. Ökningstakten var dock högre än 2011, då den ackumulerat över året var 3,3 procent. Resultat per verksamhetsområde Utfall och resultat per verksamhetsområde 2012 Intäkter Kostnader Resultat Resultat/ Intäkter Kostnader bokslut 2012/ 2011 Somatisk ,2 % 4,3 % specialistvård Primärvård ,3 % 5,3 % Psykiatri ,3 % 4,2 % Geriatrik ,9 % 6,1 % Läkemedel ,7 % -1,0 % Övrig sjukvård ,1 % 13,3 % Tandvård ,5 % 3,8 % Summa ,9 % 4,8 % För 2012 redovisas ett överskott med 429 miljoner kronor. Resultatet för 2012 är 68 miljoner kronor lägre än Nettoöverskott återfinns främst inom läkemedel och somatisk specialistvård. Läkemedel är det verksamhetsområde som visar det största överskottet. Ett större underskott har bokförts för primärvård. Övriga verksamhetsområden visar på smärre avvikelser mot budget. Bruttokostnaderna ökade med 4,8 procent under Anledningen till diskrepansen mellan brutto- och nettokostnadsökningen är främst att Hälso- och sjukvårdsnämnden för 2012 övertog kostnadsansvaret för sjukresor. Hälso- och sjukvårdsnämndens landstingsbidrag ökades med 212 miljoner kronor med anledning av förändringen. Sida 79

82 Vårdkonsumtion Vårdkonsumtionen ökade inom flertalet verksamhetsområden i jämförelse med Antalet läkarbesök ökade med 1,4 procent jämfört med Antalet vårdtillfällen inom slutenvård ökade med 2,1 procent jämfört med Tabellen nedan sammanfattar vårdkonsumtionen för Hälso- och sjukvården i Stockholms län under 2012 jämfört med Antalet läkarbesök, övriga besök samt antalet vårdtillfällen ökade 2012 jämfört med Antal verksamhetstal 2012 års utfall Bokslut Budget % Bokslut Budget Bokslut Avvikelse Förändring Bokslut Bokslut % Läkarbesök totalt ,5% 1,4% Övriga besök totalt ,3% 2,9% Vårdtillfällen totalt ,2% 2,1% Primärvård Läkarbesök inklusive ARV* ,2% 1,8% Övriga besök, exklusive sjukgymn ,0% 4,5% Sjukgymnastik inklusive ARV* ,2% -3,1% Somatisk specialistvård Läkarbesök inklusive ARV* ,8% 1,0% Övriga besök ,2% 14,4% Vårdtillfällen ,2% 1,4% Psykiatri Läkarbesök inklusive ARV* ,0% 0,5% Övriga besök ,2% -1,9% Vårdtillfällen ,1% 2,9% Geriatrik Läkarbesök inklusive ARV* ,0% -4,4% Övriga besök ,9% 9,2% Vårdtillfällen ,6% 6,6% *ARV=arvodering enligt nationella läkarvårdstaxan och sjukgymnasttaxan Antalet läkarbesök för samtliga vårdgrenar ökade med 1,4 procent under ökade antalet läkarbesök med 2,8 procent. Läkarbesöken inom primärvården visade störst ökning. För övriga besök redovisas en total ökning med 2,9 procent jämfört med Nedan redovisas vårdkonsumtion för 2012 jämfört med vårdkonsumtionen för 2011 läkarbesök inom husläkarverksamhet och hemsjukvård ökade med 3,0 procent antalet läkarbesök inom akutsjukhus- och specialistvården exklusive privata specialister ökade med 17,0 procent. Effekterna av de nya vårdvalsområdena Sida 80

83 inom den somatiska specialistsjukvården har under året inneburit att besöken ökat med cirka 17 procent vilket samtidigt inneburit ett minskat antal läkarbesök för de privata specialisterna på nationella taxan med cirka 30 procent. vårdtillfällena inom somatisk specialistvård ökade med 1,4 procent och den genomsnittliga medelvårdtiden var 3,6 dagar. antalet vårdtillfällen inom psykiatrin ökade med 2,9 procent. Sida 81

84 En utförligare redovisning av vårdkonsumtionen görs under respektive vårdgrensavsnitt. Sida 82

85 Sjukvårdskostnadernas fördelning De totala kostnaderna för hälso- och sjukvården samt tandvården uppgick till 47,8 miljarder kronor Nedanstående diagram illustrerar kostnadernas fördelning mellan verksamhetsområden. Fördelningen mellan verksamhetsområdena var likartad mot tidigare år. Utförd vård i privat regi Av Hälso- och sjukvårdsnämndens kostnader för köpt hälso- och sjukvård 2012 stod privata vårdgivare för 32 procent av de totala kostnaderna, vilket var samma andel som De största kostnadsandelarna för privata utförare finns inom primärvård och övrig hälso- och sjukvård. Övrig hälso- och sjukvård inkluderar bland annat hjälpmedel, specialistrehabilitering och ambulanssjukvård. Även inom respektive vårdområde var fördelningen lika som 2011, förutom för övrig vård där kostnadsandelen för privata utförare minskade från 64 procent till 58 procent. Orsaken är främst förändringen av kostnadsansvaret för sjukresor som tidigare nämnts. Sida 83

86 P r o c e n t 90% 80% 70% 60% 50% 40% 30% 20% 10% Privat och offentlig andel av kostnader % 80% 67% 68% 60% 58% 51% 49% 40% 42% 33% 32% 19% 20% 0% Somatisk specialistvård Psykiatri Primärvård Geriatrik Övrig hälso och sjukvård Tandvård Totalt Privat prod SLL prod (inkl andra landting, kommuner och stat) Köpkraft Syftet med att mäta Hälso- och sjukvårdsnämndens köpkraft som beställare av hälso- och sjukvård är att följa om beställaren får mer eller mindre vård för pengarna räknat i fasta priser. Köpkraften mäts genom att den hälso- och sjukvård som Stockholms läns befolkning konsumerar ställs i relation till kostnaderna för hälsooch sjukvården. Kostnaderna rensas för dels organisatoriska förändringar, dels för inflation. Inflationen rensas med hjälp av landstingsprisindex (LPI) som från och med 2011 benämns LPIK och tas fram av Sveriges Kommuner och Landsting (SKL). Beräkningarna har rensats för att innehållet i vårdkonsumtionen kan variera mellan åren. Kostnaderna omfattar köpt vård samt medicinsk service för akutvård, psykiatri, primärvård och geriatrik. Momskostnader ingår inte i beräkningarna. Sammantaget för perioden 1999 till 2012 har köpkraften sjunkit med drygt 9 procent. I början av perioden, när köpkraftsreduktionen var som störst, uppvisade sjukvården betydande underskott och hög nettokostnadsökningstakt. Denna kostnadsutveckling kunde inte mötas med motsvarande ökning av vårdkonsumtionen varför köpkraften minskade. Mellan 2006 och 2011 uppvisas däremot en ökning av köpkraften som till större delen kan hänföras till ökad vårdkonsumtion. Den positiva utvecklingen av öppenvårdsbesök kan delvis ha tekniska förklaringar, som till exempel förändrade registreringsrutiner. Sida 84

87 Mellan 2011 och 2012 har köpkraften försämrats med 1,2 procent. Utvecklingen åskådliggörs i nedanstående diagram. Köpkraft per verksamhetsområde Den somatiska specialistvården uppvisar den lägsta köpkraftsutvecklingen under perioden, en sänkning med drygt 25 procent. Merparten av försämringen uppstod under perioden 1999 till 2002 när kostnadsökningarna var påtagligt högre än dagens kostnadsökningar. Primärvården uppvisar en köpkraft som förbättrats med knappt 10 procent under perioden, främst till följd av en förbättring mellan 2007 och Geriatriken visar en köpkraftsförbättring med knappt 6 procent, främst hänförligt till utvecklingen mellan 2007 och Psykiatrin uppvisar en bättre utveckling under perioden än övriga verksamhetsområden. Det kan delvis bero på förbättrade registreringsrutiner. Under perioden ökade köpkraften med cirka 50 procent. En ökad vårdkonsumtion och sjunkande reala kostnader bidrar till denna utveckling. I tabellen nedan visas utvecklingen av köpkraft i procent per verksamhetsområde för perioden 2011 till Verksamhetsområden Vårdkonsumtion Kostnader Köpkraft Somatisk 1,0 % 1,9 % -0,9 % Specialistvård Psykiatri 0,3 % 2,3 % -2,0 % Primärvård 2,1 % 3,1 % -1,0 % Geriatrik 1,6 % 4,1 % -2,4 % Totalt 1,2 % 2,4 % -1,2 % Sida 85

88 Utblick mot 2013 Med bokslutet 2012 som grund kan en förnyad bedömning göras av styrkan i budgeten för Figuren nedan visar Hälso- och sjukvårdens nettokostnadsökning under perioden 2008 till 2012 och utrymme för kostnadsökningar 2013 till Ett par år av kostnadsökningar strax över 5 procent följdes 2010 och 2011 av förhållandevis låga nettokostnadsökningar runt 3 procent. För 2012 nådde kostnadsökningen åter en nivå över 4 procent. När budget för 2013 nu jämförs med bokslutet kan konstateras att kostnadsutrymmet 2013 uppgår till 3,9 procent. Det är således ett utrymme nära den faktiska ökningen 2012 men högre än ökningarna 2010 och Men det är också högre än de kommande årens budgetutrymme som enligt budgetbeslutet för 2013 är högst 3 procent per år för perioden 2014 till Mot den bakgrunden bedömer hälso- och sjukvårdsförvaltningen att ekonomistyrningen även för 2013 bör inriktas mot att fortsätta hålla nere kostnadsökningstakten. Detta för att ge förutsättningar för en jämnare utveckling mot den långsiktigt lägre nivån runt 3 procent som krävs för en fortsatt ekonomi i balans. Som redovisas i Framtidsplan för hälso- och sjukvården uppstår de ekonomiska utmaningarna framför allt under perioden 2015 till Redan under 2013 och 2014 kommer dock ökade kostnader att uppstå när vården successivt ska förstärkas för att klara de nödvändiga omstruktureringarna av vården. Det är därför av stor vikt att kostnaderna för den befintliga verksamheten kan begränsas och alla möjligheter till effektiviseringar tas tillvara för att öka möjligheterna att genomföra planeringen inom givet ekonomiskt utrymme. Sida 86

89 6.2 Somatisk specialistvård Vårdkonsumtion och ekonomiskt utfall somatisk specialistvård Den somatiska specialistvårdens andel av budgeten var cirka 46 procent. Det ekonomiska överskottet inom somatisk specialistvård uppgår till 275 miljoner kronor för Antal läkarbesök ökade med 1,0 procent jämfört med bokslut 2011 och var i nivå med budget. Antal vårdtillfällen ökade med 1,4 procent jämfört med bokslut 2011 och var 1,2 procent högre än budget Vårdkonsumtion Tabellen nedan beskriver den totala vårdkonsumtionen inom den somatiska specialistvården under 2012 jämfört med bokslut 2011 och budget Somatisk specialistvård, vårdkonsumtion 2012 Antal Bokslut 2012 Budget 2012 Bokslut 2011 Avvikelse bokslut /budget Förändring bokslut /bokslut Läkarbesök, totalt ,8% 1,0% Antal vårdtillfällen, sluten vård ,2% 1,4% Antal vårddagar, sluten vård ,2% -0,4% Antal individer sluten vård ,8% 0,9% Medelvårdtid, dagar 3,57 3,81 3,64-6,4% -0,8% Antal läkarbesök, exklusive privata specialister, ARV* ,9% 17,2% Antal telefonkontakter läkare exklusive ARV* ,0% 16,9% Antal övriga besök exklusive ARV* ,2% 14,4% Antal telefonkontakter övriga besök ,6% 4,5% Antal läkarbesök privata specialister, ARV* ,4% -30,3% Antal telefonkontakter privata specialister, ARV* ,2% -24,8% Riksavtal, vårdtillfällen ,6% -0,2% Riksavtal, besök ,1% -5,6% *ARV = arvodering enligt nationella läkarvårdstaxan Antalet läkarbesök inom akutsjukvården inklusive privata specialister ökade med 1,0 procent jämfört med bokslut 2011 vilket överensstämmer med budget Inrättandet av flera nya vårdvalsområden inom den somatiska specialistsjukvården innebar att besöken ökade med cirka 17 procent under året. Det medförde samtidigt att läkarbesöken hos de privata specialisterna på nationella taxan minskade med cirka 30 procent. Sida 87

90 Antalet vårdtillfällen samlat för akutsjukhusen och övriga vårdgivare ökade med 1,4 procent jämfört med Den genomsnittliga medelvårdtiden var 3,6 dagar vilket var samma nivå som Sida 88

91 Könsuppdelad statistik Kvinnor konsumerade fler läkarbesök än män inom samtliga vårdområden inom somatisk specialistvård, även efter att specialiteterna gynekologi och förlossning exkluderats. För vårdtillfällen inom slutenvården var dock fördelningen jämnare mellan könen när specialiteterna gynekologi och förlossning exkluderas. Läkarbesök inom somatisk specialistvård Kön Kvinnor 55,2 % 55,3 % 56 % 58% Män 44,8 % 44,7 % 44 % 42 % Totalt 100 % 100 % 100 % 100 % Läkarbesök avseende privata specialister på nationella taxan (ARV) Kön Kvinnor 67,1 % 64,3 % Män 32,9 % 35,7 % Totalt 100 % 100 % Läkarbesök inom somatisk specialistvård exklusive gynekologi och förlossning Kön Kvinnor 51,4 % 51,4 % 52% 52,7% Män 48,6 % 48,6 % 48% 47,3% Totalt 100 % 100 % 100 % 100 % Vårdtillfällen inom somatisk specialistvård Länsdel Kön Norra länet Kvinnor 57,2 % 57,0 % 57,5 % 57,2 % Män 42,8 % 43,0 % 42,5 % 42,8 % Stockholm Kvinnor 59,7 % 60,1 % 59,6 % 59,5 % Män 40,3 % 39,9 % 40,4 % 40,5 % Södra länet Kvinnor 56,1 % 56,6 % 56,3 % 56,5 % Män 43,9 % 43,4 % 43,7 % 43,5 % Summa hela länet Kvinnor 58,0% 58,2% 58,1% 58,0% Män 42,0 % 41,8 % 41,9% 42,0% Totalt 100% 100% 100 % 100 % Vårdtillfällen inom somatisk specialistvård exklusive gyn och förlossning Kön Kvinnor 49,4 % 49,6% 49,7% 49,9% Män 50,6% 50,4% 50,3% 50,1% Totalt 100 % 100 % 100 % 100 % Sida 89

92 Förändringar per avtalstyp Nedan redovisas förändringarna mellan 2011 och 2012 per avtalstyp (huvudavtal, vårdvalsavtal eller annat avtal). Slutenvårdsvolymer för vårdval förlossningsvård anges både totalt och varav förlossningar. Vårdvalet omfattar nämligen även graviditetsrelaterad slutenvård som inte är förlossningar, till exempel hotande missfall och havandeskapsförgiftning samt öppenvård. Följande redovisningar avser 2011 och 2012, exklusive befolkningen i Norrtälje 22. Alla akutsjukhus exklusive S:t Eriks ögonsjukhus Utfall 2011 Utfall 2012 Förändring antal Förändring procent Sluten vård Huvudavtal samt eventuella tillgänglighetsbeställningar ,3% Vårdval förlossningsvård ,2% varav förlossningar ,7% Vårdval höft- och knäledsprotesoperationer ,3% Summa sluten vård ,1% Öppen vård Huvudavtal samt eventuella tillgänglighetsbeställningar ,0% Vårdval förlossning ,5% Vårdval höft- och knäledsprotesoperationer ,7% Behandling Intravitreala läkemedel, Södersjukhuset ,1% Summa öppen vård ,3% Antalet slutenvårdstillfällen på akutsjukhusen, exklusive S:t Eriks ögonsjukhus, ökade med cirka vårdtillfällen eller 1,1 procent jämfört med Inom öppenvården ökade besöken på akutsjukhusen med cirka besök eller 1,3 procent jämfört med Om uppdelning görs på akut respektive elektiv vård har volymerna på akutsjukhusen förändrats mellan 2011 och 2012 enligt tabellen nedan. Stockholms läns landsting, inklusive Tiohundranämndens befolkning Stockholms läns landsting exklusive Tiohundranämndens befolkning Antal Procent Antal Procent Akut sluten vård , ,0 Elektiv sluten vård , ,1 Akut öppen vård , ,8 Elektiv öppen vård , ,0 22 Redovisningen avser det som tidigare var huvudavtalen och nu var uppdelat i flerårsavtal och vårdval. Volymer för sidoavtalen ingår inte, förutom besök relaterade till intravitreala läkemedel för våt makuladegeneration. I den första totaltabellen ingår inte St Eriks ögonsjukhus. Vårdgarantier som Avdelningen för särskilda vårdfrågor avtalar om ingår inte. Sida 90

93 Danderyds sjukhus Danderyds sjukhus Utfall 2011 Utfall 2012 Förändring antal Förändring procent Sluten vård Huvudavtal samt eventuella tillgänglighetsbeställningar ,0% Vårdval förlossningsvård ,7% varav förlossningar ,5% Vårdval höft- och knäledsprotesoperationer ,2% Summa slutenvård ,4% Öppen vård Huvudavtal samt eventuella tillgänglighetsbeställningar ,2% Vårdval förlossning ,6% Vårdval höft- och knäledsprotesoperationer ,4% Summa öppenvård ,1% Sluten vård Slutenvården ökade med 3,0 procent eller vårdtillfällen jämfört med Det totala antalet utförda slutenvårdstillfällen på Danderyds sjukhus inom ramen för huvudavtalet var cirka 2 procent fler (555 vårdtillfällen) än beräknade vårdtillfällen i avtalet för De elektiva slutenvårdstillfällena var cirka 1 procent färre (35 vårdtillfällen) än vad som beräknades i 2012 års avtal. Kliniker som hade högre utfall än beräknat var allmän internmedicin och kardiologi, medan ortopedi och njurmedicin hade ett lägre utfall än beräknat. De akuta slutenvårdstillfällena var två procent fler (590 vårdtillfällen) än beräknade vårdtillfällen i avtal. Kliniker som hade ett högre utfall än avtalat var allmän internmedicin och gynekologi, medan ortopedi och kardiologi hade ett lägre utfall än beräknat. Öppen vård Öppenvården ökade med 3,2 procent eller besök jämfört med Utfallet av öppenvården totalt i huvudavtalet var cirka 4,0 procent ( besök) över beräkningarna i avtal De elektiva öppenvårdsbesöken var cirka 5,0 procent ( besök) fler än beräknat i avtal. Alla kliniker förutom allmän internmedicin och hud hade ett högre utfall än avtalat. De akuta öppenvårdsbesöken var cirka 1,0 procent (473 besök) fler än beräkningarna i avtal. Kliniker som hade ett högre utfall än avtalat var allmän intermedicin, njurmedicin, kirurgi, urologi och gynekologi. Centrala väntetidsregistret (CVR) Antal väntande utöver vårdgarantigränserna minskade vid en jämförelse mellan december 2011 och december I december 2012 hade 16 patienter väntat över Sida 91

94 90 dagar till behandling, motsvarande antal väntande i december 2011 var 38. Detta var en minskning av antal väntande med cirka 58 procent. Till nybesök hade 121 patienter väntat mer än 30 dagar i december 2012, motsvarande antal väntande i december 2011 var 373. Detta var en minskning av antalet väntande med cirka 67 procent. Vårdval förlossning Slutenvården inom vårdval förlossning ökade med 5,7 procent eller 371 vårdtillfällen i jämförelse med Förlossningarna ökade med 3,5 procent eller 210 förlossningar. Öppenvården ökade med 20,6 procent eller besök. Ökningen beror delvis på förbättrade registreringsrutiner. Karolinska Universitetssjukhuset Karolinska Universitetssjukhuset Sluten vård Huvudavtal samt eventuella tillgänglighetsbeställningar Utfall 2011 Utfall 2012 Förändring antal Förändring procent ,7% Vårdval förlossningsvård ,9% varav förlossningar ,5% Höft- och knäledsprotesoperationer ,8% Summa sluten vård ,0% Öppen vård Huvudavtal samt eventuella tillgänglighetsbeställningar ,1% Vårdval förlossning ,7% Vårdval höft- och knäledsprotesoperationer ,0% Summa öppen vård ,2% Sluten vård Slutenvården minskade med 1,7 procent eller vårdtillfällen jämfört med I volymerna ingår 219 förlossningar som 2011 redovisades inom vårdvalet. Efter justering med anledning av registreringsförändringar minskade förlossningarna med 1,9 procent. Det totala antalet utförda slutenvårdstillfällen på Karolinska Universitetssjukhuset inom ramen för huvudavtalet var cirka 2,5 procent färre (2 226 vårdtillfällen) än beräkningarna i avtal De elektiva slutenvårdstillfällena var cirka 4,5 procent färre (1 392 vårdtillfällen) än vad som beräknats i avtal. Utfallet var lågt överlag på akutsjukhuset men i huvudsak var det kardiologi-, gynekologi- och neuroklinikerna Sida 92

95 som utförde färre vårdtillfällen än avtalat. De akuta slutenvårdstillfällena var cirka 1,5 procent färre (834 vårdtillfällen) än beräkningarna i avtal. Öppen vård Antalet utförda öppenvårdsbesök under 2012 på Karolinska Universitetssjukhuset var i princip oförändrat jämfört med färre öppenvårdsbesök utfördes 2012 jämfört med 2011, motsvarande en minskning med 0,1 procent. Utfallet för öppenvården totalt i huvudavtalet var 0,1 procent högre (1 725 besök) än beräkningarna i avtal De elektiva besöken var cirka 0,5 procent färre (5 209 besök) och de akuta besöken var cirka 4,0 procent fler (6 934 besök) än beräkningarna i avtal. Centrala väntetidsregistret (CVR) Antalet väntande utöver vårdgarantigränserna minskade i en jämförelse mellan december 2011 och december I december 2012 hade 651 patienter väntat över 90 dagar till behandling, motsvarande antal väntande i december 2011 var 686. Detta innebär en minskning av antalet väntande med cirka 5,1 procent. Till nybesök hade patienter väntat mer än 30 dagar i december 2012, motsvarande antal väntande i december 2011 var patienter. Detta motsvarar en minskning av antal väntande med cirka 15 procent. Vårdval förlossning Slutenvården inom vårdval förlossning minskade med 4,9 procent eller 453 vårdtillfällen i jämförelse med Förlossningarna minskade med 4,5 procent eller 381 förlossningar. En förklaring till detta var att antalet högspecialiserade förlossningar, vilka inte ingår i vårdvalet, ökade 2012 jämfört med Öppenvården ökade med 10,7 procent eller besök. Vårdval höft- och knäledsprotesoperationer Antalet operationer minskade med 15,8 procent eller 47 operationer. Antalet besök minskade med 16 procent eller 47 besök jämfört med Sida 93

96 Södersjukhuset Södersjukhuset Utfall 2011 Utfall 2012 Förändring antal Slutenvård Förändring procent Huvudavtal samt eventuella tillgänglighetsbeställningar ,6% Vårdval förlossningsvård ,4% varav förlossningar ,7% Vårdval höft- och knäledsprotesoperationer ,3% Summa sluten vård ,6% Öppen vård Huvudavtal samt eventuella tillgänglighetsbeställningar ,6% Behandling våt makuladegeneration, Södersjukhuset ,1% Vårdval förlossning ,7% Vårdval höft- och knäledsprotesoperationer ,9% Vårdval ögonbottenfotografering ,0% Summa öppen vård ,8% Slutenvård Slutenvården ökade med 5,6 procent eller vårdtillfällen jämfört med Utfallet för slutenvården totalt inom huvudavtalet var 2,5 procent högre (1 226 vårdtillfällen) än beräkningarna i avtal De elektiva slutenvårdstillfällena var cirka 4,5 procent färre (326 vårdtillfällen) än vad som beräknades i avtal. De akuta slutenvårdstillfällena var cirka 3,8 procent fler (1 552 vårdtillfällen) än beräknat i avtal. Öppenvård Öppenvården ökade med 1,6 procent eller besök jämfört med I jämförelse med avtal 2012 så var utfallet för öppenvården i huvudavtalet cirka 2,5 procent lägre (8 466 besök) än beräknad volym för avtal Den elektiva öppenvården var cirka 1 procent högre (2 109 besök) än beräkningarna i avtal. Den akuta öppenvården var cirka 9 procent lägre ( besök) än beräkningarna i avtal. Centrala väntetidsregistret (CVR) I december 2012 hade 220 patienter väntat över 90 dagar till behandling, motsvarande antal väntande i december 2011 var 455. Detta innebär en minskning av antal väntande med cirka 52 procent. Till nybesök hade 612 patienter väntat mer än 30 dagar, motsvarande antal väntande i december 2011 var 596. Detta motsvarar en ökning av antal väntande med cirka 3 procent. Sida 94

97 Vårdval förlossning Slutenvården inom vårdval förlossning minskade med 0,4 procent eller 32 vårdtillfällen i jämförelse med Förlossningarna minskade med 0,7 procent eller 51 förlossningar. Öppenvården ökade med 1,7 procent eller 416 besök. Vårdval höft- och knäledsprotesoperationer Antalet operationer minskade med 9,3 procent eller 31 operationer. Antalet besök minskade med 25,9 procent eller 281 besök jämfört med Intravitreala läkemedel Besöken till behandlingarna med intravitreala läkemedel för våt makuladegeneration på Södersjukhuset ökade jämfört med 2011 med 25,1 procent eller besök. Ökningen förklaras av att nya behandlingsindikationer har tillkommit. Södertälje sjukhus Södertälje sjukhus Utfall 2011 Utfall 2012 Förändring antal Förändring procent Sluten vård Huvudavtal samt eventuella tillgänglighetsbeställningar ,8% Förlossningsvård ,0% varav förlossningar ,1% Vårdval höft- och knäledsprotesoperationer ,0% Summa sluten vård ,8% Öppen vård Huvudavtal samt eventuella tillgänglighetsbeställningar ,0% Förlossningsvård ,6% Vårdval höft- och knäledsprotesoperationer ,6% Summa öppen vård ,4% Sluten vård Slutenvården ökade med 2,8 procent eller 251 vårdtillfällen inom ramen för huvudavtalet jämfört med Antalet utförda slutenvårdstillfällen inom huvudavtalet överensstämmer med beräknad volym enligt avtal Totalt utfördes 8 vårdtillfällen fler än beräknat, vilket var en avvikelse på cirka 0,1 procent. Den elektiva slutenvården var cirka 10,5 procent lägre (199 vårdtillfällen) än vad som beräknats i avtal. Den akuta slutenvården var cirka 3 procent högre (207 vårdtillfällen) än beräknat i avtal. Öppen vård Öppenvården ökade med 9,0 procent eller besök jämfört med Utfallet för öppenvården totalt i huvudavtalet var cirka 5,5 procent högre (4 958 besök) än beräkningarna i avtal Den elektiva öppenvården var cirka 7,5 pro- Sida 95

98 cent högre (4 794 besök) än beräkningarna i avtal. Den akuta öppenvården var cirka 0,5 procent högre (164 besök) än beräkningarna i avtal. Centrala väntetidsregistret (CVR) Antal väntande utöver vårdgarantigränserna minskade i jämförelse mellan december 2011 och december I december 2012 hade 30 patienter väntat över 90 dagar till behandling, motsvarande antal väntande i december 2011 var 53 patienter. Detta innebär en minskning av antal väntande med cirka 43 procent. Till nybesök hade 211 patienter väntat mer än 30 dagar, motsvarande antal väntande i december 2011 var 403. Det innebär en minskning av antal väntande med cirka 48 procent. Avtal förlossningsvård Slutenvården inom vårdval förlossning ökade med 4 procent eller 67 vårdtillfällen i jämförelse med Förlossningarna ökade med 4,1 procent eller 62 förlossningar. Öppenvården minskade med 4,6 procent eller 177 besök. Vårdval höft- och knäledsprotesoperationer Antalet operationer minskade med 13 procent eller 14 operationer. Antalet besök ökade med 2,6 procent eller 11 besök jämfört med Capio S:t Görans sjukhus Capio S:t Görans sjukhus Utfall 2011 Utfall 2012 Förändring antal Förändring procent Sluten vård Huvudavtal samt eventuella tillgänglighetsbeställningar ,9% Vårdval höft- och knäledsprotesoperationer ,2% Summa sluten vård ,6% Öppen vård Huvudavtal samt eventuella tillgänglighetsbeställningar ,3% Vårdval höft- och knäledsprotesoperationer ,0% Summa öppen vård ,2% Sluten vård Slutenvården ökade med 0,9 procent eller 230 vårdtillfällen jämfört med Utfallet för slutenvården totalt i huvudavtalet var cirka 0,5 procent lägre (119 vårdtillfällen) än beräkningarna i avtal Den elektiva slutenvården var cirka 5,5 procent högre (218 vårdtillfällen) än vad som beräknats i avtal. Kliniker som hade högre utfall än beräknat var allmän internmedicin, kirurgi och ortopedi. Den akuta slutenvården var cirka 1,5 procent lägre (337 vårdtillfällen) än beräknat i avtal, vilket var hänförligt till kirurgi. Öppen vård Öppenvården ökade med 0,3 procent eller 484 besök jämfört med Sida 96

99 Utfallet för öppenvården totalt i huvudavtalet var cirka 1,0 procent högre (1 581 besök) än beräkningarna i avtal Den elektiva vården var cirka 1,0 procent lägre (806 besök) än beräkningarna i avtal. Den akuta öppenvården var cirka 5,0 procent högre (2 387 besök) än beräkningarna i avtal. Vårdval höft- och knäledsprotesoperationer Antalet operationer minskade med 15,2 procent eller 62 operationer jämfört med föregående år. Antalet besök minskade med 13,0 procent eller 138 besök jämfört med Centrala väntetidsregistret (CVR) I december 2012 hade inga patienter väntat över vårdgarantins gränser, varken till behandling eller mottagningsbesök. Inte heller i december 2011 hade Capio S:t Göran några väntande över vårdgarantins gränser. S:t Eriks ögonsjukhus S:t Eriks Ögonsjukhus Sluten vård Utfall 2011 Utfall 2012 Förändring antal Förändring procent Huvudavtal samt eventuella tillgänglighetsbeställningar ,4% Summa sluten vård ,4% Öppen vård - Huvudavtal samt eventuella tillgänglighetsbeställningar ,4% - Behandling våt makuladegeneration, S:t Eriks ögonsjukhus ,6% - Vårdval kataraktoperationer ,1% - Avtal ögonbottenfotografering ,8% Summa öppen vård ,9% Sluten vård Slutenvården ökade med 2,4 procent eller 32 vårdtillfällen jämfört med Utfallet för slutenvården totalt i huvudavtalet var cirka 5,5 procent högre (79 vårdtillfällen) än beräkningarna i avtal Den elektiva slutenvården var cirka 26,5 procent högre (135 vårdtillfällen) än vad som beräknats i avtal. Den akuta slutenvården var cirka 6,5 procent lägre (56 vårdtillfällen) än vad som beräknats i avtal. Öppen vård Öppenvården minskade med 4,4 procent eller besök jämfört med Utfallet för öppenvården var cirka 5,5 procent lägre (7 926 besök) än beräkningarna i avtal Den elektiva vården var cirka 9,0 procent lägre ( besök) och den akuta öppenvården var cirka 8 procent högre (2 420 besök) än beräkningarna i avtal. Sida 97

100 Centrala väntetidsregistret (CVR) Antal väntande utöver vårdgarantigränserna minskade i jämförelse mellan december 2011 och december I december 2012 hade 8 patienter väntat över 90 dagar till behandling, motsvarande antal väntande i december 2011 var 11. Detta innebär minskning av antal väntande med 27,7 procent. Till nybesök hade 32 patienter väntat mer än 30 dagar i december Vårdval katarakt Vårdval katarakt minskade med 21,1 procent eller besök jämfört med Behandling av våt makuladegeneration Intravitreala läkemedel används vid behandling av våt makuladegeneration. Behandlingarna ökade med 35,6 procent eller besök jämfört med motsvarande period Ökningen förklaras dels av att nya indikationer tillkommit, dels ackumuleras antalet behandlingar årligen då pågående behandlingar inte kan fasas ut i takt med att nya patienter tillkommer. Större privata vårdgivare inklusive Ersta och BB Stockholm Större privata vårdgivare inkl Ersta och BB Sthlm Utfall 2011 Utfall 2012 Förändring antal Förändring procent Sluten vård Huvudavtal ,3% Tillgänglighetsbeställningar ,7% Vårdval förlossning ,6% varav förlossningar ,4% Vårdval höft- och knäledsprotesoperationer ,9% Vårdval gynekologi Summa sluten vård ,3% Öppen vård Huvudavtal ,2% Tillgänglighetsbeställningar ,1% Vårdval förlossning ,1% Vårdval höft- och knäledsprotesoperationer ,8% Vårdval kataraktoperationer ,3% Vårdval ögon, besök ,4% Vårdval gynekologi Vårdval hud, Vårdval öron-näsa-hals Summa öppen vård ,0% Privata specialister ,3% Summa öppen vård inkl privata specialister ,5% Teknisk justering (Bröstmottagn, Psoriasisförbundet och Hidros) Summa efter teknisk justering ,5% Sida 98

101 Slutenvård För slutenvården har den största ökningen skett inom vårdval förlossning, som ökade med cirka 7 procent. Totalt ökade volymerna för slutenvården med drygt sju procent jämfört med 2011 men var cirka en halv procent lägre än budget. Slutenvården inom huvudavtal och tillgänglighetsbeställningar tillsammans var i stort oförändrad, med totalt 55 fler vårdtillfällen vilket motsvarar en ökning med cirka 1 procent. Införande av vårdval gynekologi har inneburit att cirka 380 vårdtillfällen flyttats från de större privata vårdgivarnas huvudavtal till vårdvalsavtal. Med hänsyn tagen till denna förändring har slutenvården inom huvudavtal och tillgänglighetsavtal ökat med cirka 9 procent. Det var inom den ortopediska vården ökningen sker, cirka 11 procent jämfört med Öppenvård Den stora besöksökningen kan hänföras till de verksamhetsområden där vårdval infördes under hösten 2011 eller under 2012: ögon, gynekologi, hud och öron- näsoch halssjukvård. En del av dessa besök utfördes tidigare inom ramen för större privata vårdgivares och privata specialisters avtal. Inom ortopedin var besöksökningen inom huvudavtal och tillgänglighetsbeställningar sex procent. Besök inom vårdval höft- och knäprotesoperationer ökade också något medan utförda kataraktoperationer minskade. Sida 99

102 Samtliga vårdgivare Tabellen nedan redovisar befolkningens totala vårdkonsumtion hos samtliga vårdgivare inom somatisk specialistvård, exklusive Tiohundra AB. Totalt alla vårdgivare (exkl Tiohundra AB) Utfall 2011 Utfall 2012 Förändring antal Förändring procent Sluten vård Huvudavtal samt eventuella tillgänglighetsbeställningar ,3 % Vårdval förlossningsvård ,7 % varav förlossningar ,3 % Vårdval höft- och knäledsprotesoperationer ,6% Vårdval gynekologi Summa sluten vård ,3% Öppen vård Huvudavtal samt eventuella tillgänglighetsbeställningar ,1 % - Vårdval förlossningsvård ,6% - Vårdval höft- och knäledsprotesoperationer ,8% - Vårdval kataraktoperationer ,6% - Vårdval ögon ,8% -Vårdval gynekologi Vårdval hud Vårdval öron-näsa-hals Vårdval behandling, Intravitreala läkemedel ,1% Summa öppen vård ,2 % - Privata specialister ,4% Summa öppen vård inkl privata specialister ,7% Teknisk justering (Bröstmottagn, Psoriasisförbundet och Hidros) Summa efter teknisk justering ,8% Sida 100

103 Ekonomiskt utfall För den somatiska specialistvården redovisas ett överskott på 275 miljoner kronor eller 1,2 procent av budget Somatisk specialistvård resultat 2012 Mkr Utfall 2012 Budget 2012 Avvikelse mot budget 2012 Avvikelse i procent Utfall 2011 Intäkter ,5 % Kostnader Akutsjukhusen ,3 % Större privata enheter ,8 % Privata spec läkare inkl ,2 % medicinsk service Utomlänsvård ,7 % -612 Övrigt ,4 % -724 Summa kostnader ,7 % Resultat ,2 % 136 Kostnaderna för den somatiska specialistvården ökade med 4,3 procent mellan 2011 och Det är en lägre ökningstakt än vad budgeten medgav. Överskottet för somatisk specialistvård 2012 uppgår till 275 miljoner kronor. De viktigaste orsakerna till överskottet listas nedan: Tillgänglighetsavtal har inte kunnat tecknas med de större privata vårdgivarna i den utsträckning som planerats och vårdgivarna har dessutom haft problem att leverera fullt ut enligt befintliga avtal på grund av kapacitetsbrist (77 miljoner kronor). Antalet besök hos privata specialister inom specialiteter som inte påverkas av vårdval minskade med 3,5 procent jämfört med 2011, vilket även påverkade medicinsk service (56 miljoner kronor). Vårdval förlossning ökade inte i förväntad omfattning (47 miljoner kronor). Den särskilda satsningen på rikssjukvård beslutades i juni 2012 vilket medförde att endast en del av de budgeterade medlen, som avser helårskostnad för satsningen, förbrukades (38 miljoner kronor) Nedan redovisas de största avvikelserna mot budget. Förklaringsposter Flerårsavtal Tilläggsavtal Rikssjukvård Vårdval förlossning Mammografiscreening Större privata enheter Privata specialister Medicinsk service Utomlänsvård Övrigt Summa Mkr Sida 101

104 Ekonomiskt utfall flerårsavtalen För flerårsavtalen med akutsjukhusen redovisas ett underskott med cirka 11 miljoner kronor. Utfallet består av utbetald ersättning för produktion över målvolym med sammanlagt cirka 76 miljoner kronor, utebliven kvalitetsersättning om sammanlagt cirka 28 miljoner kronor och ett vitesutfall som sammanlagt ger cirka 42 miljoner kronor lägre kostnad samt bonusersättning om 5 miljoner kronor. Översikt ekonomiskt utfall flerårsavtalen Avvikelse mot avtalad Vårdvolym i avtalen i procent Sjukhus Ekonomisk konsekvens av produktion över/under målvolym, mkr Kvalitet, miljö, bonus och viten, mkr Totalt utfall, mkr Avvikelse mot avtalad målvolym netto* i % Avvikelse öppen vård i % Avvikelse sluten vård i % Danderyds sjukhus -42,5 5,6-36,9 2,0 % 3,9 % 1,5 % Karolinska universitetssjukhuset 16,4 44,0 60,4-0,6 % 0,1 % -2,5 % Södersjukhuset -26,7 14,6-12,1 1,6 % -2,3 % 2,5 % Södertälje sjukhus -7,7 3,3-4,4 2,5 % 5,6 % 0,1 % Capio S:t Görans -11,4-4,2-15,6 0,4 % 1,0 % -0,4 % sjukhus S:t Eriks ögonsjukhus -1,0 1,7-0,7-3,8 % -5,4 % 5,7 % Tiohundra -2,9-2,9 Summa -75,8 65,0-10,8 *) Med netto avses den avvikelse i målvolym som beställaren ersätter I tabellen nedan specificeras kolumnen avseende kvalitet, miljö, bonus och viten. Om akutsjukhusen brister i tillgänglighet avseende vårdgarantigränserna utgår viten från och med Akutsjukhusen kan erhålla bonus om tillgängligheten kan klaras. Capio S:t Görans sjukhus erhöll 2012 sådan bonus med 5 miljoner kronor. Samtidigt fick många akutsjukhus viten för bristande tillgänglighet. Vårdgivare Vite mkr Bonus mkr Kvalitet, mkr Miljö, mkr Totalt. mkr Danderyds sjukhus 5,1 0,5 5,6 Karolinska Universitetssjukhuset 22,0 22,0 44,0 Södersjukhuset 9,0 5,6 14,6 Södertälje sjukhus 3,3 3,3 Capio S:t Görans sjukhus 0,8-5,0-4,2 S:t Eriks ögonsjukhus 1,7 1,7 Summa 41,9-5,0 27,6 0,5 65,0 Sida 102

105 Tilläggsavtal Tilläggsavtalen med akutsjukhusen medförde ett sammantaget överskott med 19 miljoner kronor. En överskottspost utgörs av vården vid Löwenströmska sjukhuset. Avtalet med Danderyds sjukhus om vård vid Löwenströmska sjukhuset upphörde den 31 december Vårdproduktionen sjönk under andra halvåret 2012 och verksamheten upphörde i praktiken i oktober Detta resulterade i ett överskott med 15 miljoner kronor. Rikssjukvård Under 2012 tillfördes Hälso- och sjukvårdsnämnden 60 miljoner kronor för utveckling av rikssjukvården. Då beslut om medlen fattades i juni har de budgeterade medlen som avser helårskostnad endast delvis förbrukats, bland annat på grund av att rekryteringen dragit ut på tiden. Ett överskott med 38 miljoner kronor redovisas. Vårdval förlossning Utfallet för vårdval förlossning är ett överskott med cirka 47 miljoner kronor. Överskottet beror främst på en lägre volymökning än beräknat. Antalet förlossningar inom vårdvalet ökade med 0,3 procent jämfört med Vårdgivare Mkr Danderyd 5,3 Karolinska 31,5 Södersjukhuset 19 Södertälje -5 BB Stockholm -4,2 Summa 46,6 Mammografiscreening Utfallet för mammografiscreening är ett underskott om cirka 23 miljoner kronor. Det förklaras delvis av att patientavgiften för mammografiscreening togs bort under Större privata enheter utöver hantering av vårdval Större privata vårdgivare uppvisar ett samlat överskott på cirka 206 miljoner kronor. Orsaken till överskottet är att tillgänglighetsavtal inte kunnat tecknas med de större privata vårdgivarna i den utsträckning som planerats och vårdgivarna har dessutom haft problem att leverera fullt ut enligt befintliga avtal på grund av kapacitetsbrist. Detta innebär ett överskott på 77 miljoner kronor utöver de 129 miljoner kronor som används för finansiering av vårdval. Privata specialister Det sammantagna överskottet för privata specialister uppgår till cirka 320 miljoner kronor. Det innebär ett överskott med 30 miljoner kronor utöver de 290 miljoner kronor som används som finansiering av vårdval. Överskottet för privata specialister beror huvudsakligen på att en stor del av specialisterna godkänts för att bedriva verksamhet inom något av vårdvalsområdena. Sida 103

106 Medicinsk service Utfallet för medicinsk service visar ett överskott på cirka 26 miljoner kronor. Den låga kostnaden kan förklaras av att patienttillströmningen hos både privata specialister verksamma enligt lagen om läkarvårdsersättning (LOL) och med vårdavtal (exklusive vårdval) minskade. Vad gäller den del som avser MRSA redovisas ett underskott med cirka 22,5 procent mot budget. Jämfört med 2011 var kostnadsökningen för MRSA cirka 10 procent. Den totala volymen för medicinsk service minskade med cirka 21 procent jämfört med Kostnaden för medicinsk service minskade med cirka 9 procent jämfört med De största volymminskningarna har skett inom specialiteterna allmän internmedicin, gynekologi, hud, och kardiologi. Den minskade volymen gäller framför allt klinisk fysiologi, klinisk labmedicin och medicinsk radiologi. Inom vårdvalen ingår kostnader för medicinsk service i ersättningen, varför den inte uppstår som egen post. Utomlänsvård Utomlänsvården redovisar ett överskott med cirka 31 miljoner kronor för Trots att vårdvolymerna minskade jämfört med 2011 har kostnaderna ökat med cirka 6 procent. Sida 104

107 Vårdval Nedan redovisas avvikelser mot budget avseende vårdval och finansiering av dessa. Vårdval Ej vid akutsjukhus Mkr Vid akutsjukhus Mkr Totalt Mkr Ögon -112,4-112,4 Gynekologi -194,3-194,3 Hud -88,5-88,5 Öron-näsa-hals -110,7-110,7 Höft- och knäprotesoperationer -0,8 7,1 6,3 Katarakt 2,7 4,1 6,8 Summa ,2-492,8 Finansiering Större privata vårdgivare 129 Privata specialister 290 Övrigt 73,8 Summa 492,8 Budgeten var inte utfördelad per vårdval (ögon, gynekologi, hud och öron-näsahals), varför resultatet ses som underskott i tabellen ovan. Utfallet för vårdval höft- och knäprotesoperationer vid akutsjukhusen gav ett överskott om 7,1 miljoner kronor i jämförelse mot budget. Besöken minskade med 6,8 procent och operationerna med 10,2 procent i jämförelse med Hos privata vårdgivare har det skett en liten ökning av vårdtillfällen och besök, och därmed även kostnader, vilket gav ett underskott på knappt en miljon kronor mot budget. För vårdval katarakt minskade antalet besök både hos vårdgivare utanför akutsjukhus och på St Eriks ögonsjukhus. Kostnaderna blev därmed 2,7 miljoner kronor respektive 4,1 miljoner lägre än budget. Övrigt För övrig verksamhet redovisas ett överskott på 41 miljoner kronor. Överskottet förklaras främst av att budgeterade reserver inte behövt ianspråktas fullt ut under En del av överskottet är av redovisningsteknisk natur. Inom ramen för övrigt redovisas också merkostnader för Karolinska universitetssjukhusets programkontor för NKS och vissa särskilda satsningar vid sidan om vårdavtalen för Södersjukhuset, Danderyds sjukhus och Södertälje sjukhus. Sida 105

108 6.3 Primärvård Vårdkonsumtion och ekonomiskt utfall primärvård Primärvårdens andel av budget 2011 är cirka 17 procent. Det ekonomiska underskottet inom primärvården uppgår till 100 miljoner kronor Antalet läkarbesök inom husläkarverksamheten ökade med 3,0 procent jämfört med bokslut 2011 och låg i nivå med budget. Under årets första månader ökade antalet läkarbesök inom husläkarverksamheten kraftigt jämfört med Detta har dock mattats av under året. Trenden med ett minskat antal läkarbesök hos privata specialister verksamma på nationella läkarvårdstaxan fortsätter. Vårdkonsumtion Tabellen nedan sammanfattar vårdkonsumtionen inom primärvårdens verksamhetsområde under 2012 jämfört med Primärvård, vårdkonsumtion 2012 Antal/verksamhet Bokslut Budget Bokslut Avvikelse Förändring Bokslut/ Budget, % Bokslut/ Bokslut, % Läkarbesök totalt ,2% 1,8% Läkarbesök, Husläkarverksamhet exklusive ARV* ,6% 3,0% Läkarbesök, Jour, Närakut exklusive ARV* ,7% 2,9% Antal övriga läkarbesök exklusive ARV* ,2% -1,5% Antal läkarbesök privata specialister, ARV* ,0% -11,0% Antal sjukgymnastbesök inklusive ARV* ,2% -3,1% Antal övriga besök totalt ,0% 4,5% Övriga besök, Husläkarverksam/Jour, Närakut ,0% 1,9% Antal övriga besök hemsjukvård ,8% 3,3% Antal övriga besök MVC ,6% 16,1% Antal övriga besök BVC ,6% -1,3% Antal övriga besök, logoped, arbetsterapi, etcetera ,2% 11,0% *ARV=arvodering enligt nationella läkarvårdstaxan och sjukgymnasttaxan Sida 106

109 Antalet läkarbesök inom primärvården totalt, inklusive närakuter/jourbesök och privata specialister, ökade med 1,8 procent jämfört med Flest antal övriga besök har skett inom hemsjukvården följt av besök på husläkarmottagning, jour och närakut. Därefter kommer besök gjorda inom MVC/ BVC följt av besök hos logopeder och arbetsterapeuter. Husläkarverksamhet Läkarbesök Under årets första månader ökade antalet läkarbesök i husläkarverksamheten kraftigt jämfört med föregående år. Utfallet för 2012 blev en ökning med 3,0 procent mot budgeterade 2,4 procent. Antalet besök blev mot budgeterade Mellan 2010 och 2011 ökade antalet läkarbesök vid husläkarmottagningarna med 4,8 procent. Figuren nedan visar kumulativ förändring av husläkarbesöken 2012 jämfört med motsvarande period Procentuell förändring av läkarbesök husläkare mellan år 2011 och 2012 p r o c e n t 12% 11% 10% 9% 8% 7% 6% 5% 4% 3% 2% feb mars april maj juni juli aug sept okt nov dec Antalet telefonkontakter med husläkarmottagningar och närakuter ökade med cirka 8 procent jämfört med Övriga besök Antalet övriga besök, det vill säga mottagnings- och hembesök av sjuksköterskor och undersköterskor, uppgick till totalt besök, vilket var i det närmaste oförändrat jämfört med antalet besök I budget 2012 beräknades be- Sida 107

110 sök. De psykosociala besöken uppgick till vilket motsvarade en ökning med 15,3 procent. Jourer/Närakuter Läkarbesöken på närakuter uppgick till , vilket var en ökning med 2,9 procent jämfört med Det var framför allt de närakuter som ingår i husläkaruppdraget som stod för ökningen. Basal hemsjukvård Läkarbesöken inom den basala hemsjukvården uppgick till vilket var en ökning med 7,7 procent jämfört med Övriga besök inom den basala hemsjukvården, inklusive kvälls- och nattpatrullerna, uppgick till vilket innebar en ökning med 3,3 procent. Övrig verksamhet, primärvård MVC Antalet läkarbesök på MVC ökade med 13,6 procent jämfört med föregående år. Från 2012 redovisas även obstetriska ultraljud under MVC vilket förklarar ökningen. Barnmorskebesöken ökade med 16,1 procent och även här står de obstetriska ultraljuden för den större delen av ökningen. Enbart barnmorskebesök ökade med 2 procent. BVC Antal läkarbesök inom BVC uppgick till vilket var en minskning med 2 procent jämfört med Budgeten var beräknad till besök. Utfallet för sjuksköterskebesök blev , vilket var en minskning med 1,3 procent jämfört med Budgeten var beräknad till besök. Ungdomsmottagningarna och de sexualmedicinska mottagningarna Antalet besök på ungdomsmottagningarna ökade med 6 procent. En stor del av ökningen kan hänföras till ökad tillgänglighet då några mottagningar har infört lördagsöppet under året. Privata specialister Antalet besök hos privata specialister i allmän- och barnmedicin verksamma på nationella läkarvårdstaxan fortsätter att minska och uppgick 2012 till , vilket motsvarade en minskning på 11 procent jämfört med På grund av vårdval för husläkarverksamheten tillkommer inga nya privata specialister inom allmänmedicin. Många av de nu verksamma privata specialisterna börjar uppnå pensionsålder. Budgeten uppgick till besök. Medicinsk fotsjukvård Antalet besök inom medicinsk fotsjukvård uppgick till , vilket innebar en ökning med 6,7 procent jämfört med Besök hos privata sjukgymnaster på nationella sjukgymnasttaxan Besöksvolymen hos privata sjukgymnaster minskade under 2012 med 3,4 procent jämfört med 2011, vilket motsvarar besök. Många vårdgivare valde att gå Sida 108

111 över till LOS (lagen om sjukgymnastersättning) innan vårdvalet infördes för att kunna sälja sin etablering. Under 2012 gjordes besök hos specialistsjukgymnaster. Primärvårdsrehabilitering I oktober 2012 infördes vårdval för primärvårdsrehabilitering. Antalet besök hos sjukgymnaster minskade med 2,4 procent jämfört med Utfallet blev besök. Övriga besök ökade med 15,1 procent till besök. Denna förändring av besökssammansättningen beror troligen på att mottagningarna har anpassat sin verksamhet efter målgruppens förändrade behov och efter kraven för vårdvalsuppdraget. Kiropraktik ingår sedan oktober i vårdvalet för primärvårdsrehabilitering. Antalet besök hos kiropraktor ökade med 31 procent 2012 jämfört med 2011 och uppgår nu till besök. Besök logopedi Antalet besök hos auktoriserade logopeder ökade med 11 procent till besök jämfört med föregående år. Besöksökningen beror i huvudsak på att flera nya logopedverksamheter har godkänts och på fler verksamma logopeder per mottagning. Besöksökningen har främst skett inom målgrupperna dyslexiutredning samt språkoch talstörningar. Läkarinsatser i särskilda boenden Antalet listade i särskilt boende var oförändrat Antalet korttidsplatser har under året ökat med 68 platser till platser. Antalet akuta besök uppgick till vilket var betydligt färre än budgeterat. Sida 109

112 Könsuppdelad statistik Inom samtliga områden inom primärvården har kvinnor högre andel besök än män. Läkarbesök hos husläkare Kön Kvinnor 57,1 % 57% Män 42,9 % 43% Summa 100 % 100 % Läkarbesök inom ARV privata specialister Allmänmedicin samt barnmedicin Kön Kvinnor 53,8 % 53,2% Män 46,2 % 46,8% Summa 100 % 100 % Besök hos sjukgymnast Kön Kvinnor 66,7 % 66,4 % Män 33,3 % 33,6 % Summa 100 % 100 % Besök hos sjukgymnast ARV* Kön Kvinnor 68,7 % 68,5 % Män 31,3 % 31,5 % Summa 100 % 100 % *ARV=arvodering enligt nationella sjukgymnasttaxan Övriga besök Kön Vårdgivare Kvinnor Distriktssköterska 76,8 % 74,1 % Sjuksköterska 14,8 % 18 % Undersköterska 8,4 % 7,9 % Totalt 100 % 100 % Män Distriktssköterska 76 % 73,1% Sjuksköterska 15,8 % 18,8% Undersköterska 8,2% 8,1% Totalt 100 % 100 % SUMMA % Kvinnor 54,7% 54,3% % Män 45,3% 45,7% Sida 110

113 Ekonomiskt utfall För primärvården redovisas ett underskott på 100 miljoner kronor för 2012, motsvarande 1,3 procent av budget. Primärvård resultat 2012 Mkr Utfall 2012 Budget 2012 Avvikelse budget 2012 Avvikelse budget i % Utfall 2011 Intäkter ,3 % Kostnader Husläkarverksamhet ,3 % Jour/närakutverk-samhet % -253 Hemsjukvård ,9 % -504 MVC och BVC % -774 Primärvårdsrehabilitering och ,1 % -920 sjukgymnaster, inklusive ARV Privata spec läkare ,4 % -233 BUMM ,0 % -193 Läkarinsatser i SÄBO ,4 % -141 Övrig verksamhet ,8 % Summa kostnader ,6 % Resultat ,3 % 11 Underskottet är i första hand hänförligt till husläkarverksamhet, psykosociala insatser, hemsjukvård och utomlänsvård. Överskott redovisas för primärvårdsrehabilitering, privata sjukgymnaster och privata specialister i allmänmedicin. Kostnaderna ökade med 5,3 procent mot Nedan redovisas de största avvikelserna mot budget för primärvården. Verksamhet Husläkare Hemsjukvård Närakuter Psykosociala insatser MVC BVC BUMM ARV-läkare ARV-sjukgymnaster Primärvårdsrehabilitering Utomlänsvård Läkarinsatser i särskilda boenden för äldre (SÄBO) HPV-vaccin Logopeder Asylsjukvård Övrigt Summa Mkr Den enskilt största orsaken till underskottet är under året beslutad högre ersättning till husläkare, mödrahälsovård och barnahälsovård med sammantaget 180 miljoner kronor. Sida 111

114 Husläkarverksamhet Husläkarverksamheten redovisar ett underskott på 125 miljoner kronor, varav 115 miljoner kronor avser höjda ersättningsnivåer. Antalet listade ökade med 1,9 procent och uppgick i december till drygt personer. Det är framför allt åldersgruppen 65 år och äldre som ökade. Även antalet besök per listad ökade. Läkarbesöken ökade med 3 procent jämfört med föregående år. I januari 2012 höjdes patientavgifterna. Nivån på högkostnadsskyddet höjdes i juli. En följd av detta har blivit högre kostnader för frikortsbesök framför allt under första halvåret. Därefter kunde en något lägre kostnadsökningstakt noteras. Andelen besök med frikort ökade med drygt 2 procent vilket innebar en kostnadsökning med cirka 10 miljoner kronor. Kostnaden för medicinsk service visar ett underskott på 42 miljoner kronor. Antalet undersökningar ökade med fem procent och kostnaderna ökade med åtta procent jämfört med Kostnadsökningen beror både på prisökningar och på att vissa undersökningar ökade. De största kostnadsökningarna avsåg magnetisk resonanstomografi (så kallad MR-undersökning) med 11,2 miljoner kronor, undersökningar av skelett och rörelseorgan 6,8 miljoner kronor och datortomografi 5,6 miljoner kronor. Kostnaden för ST-läkare ökade inom budgetram. Det är en medveten strävan att öka antalet specialister inom allmänmedicin. Kostnaderna för bonus/vite blev betydligt lägre än budgeterat. Konstruktionen för utbetalning gör att det var svårt att beräkna kostnaderna i förväg. Vissa förändringar jämfört med 2011 har också gjorts i modellen. Resultatet blev till ett överskott på 40 miljoner kronor. Basal hemsjukvård med kvälls- och nattpatrull Verksamheten redovisar ett underskott på 25,1 miljoner kronor, varav 17,5 miljoner kronor beror på höjda ersättningsnivåer för basal hemsjukvård. Antalet besök ökade mer än budgeterat. Däremot ökade inte antalet inskrivna, vilket innebär att det 2012 gjordes fler besök per inskriven än tidigare år. Närakuter, jourbil, lättakut Verksamheten redovisar ett underskott på 0,7 miljoner kronor. Jourbilen visar ett överskott på 1,2 miljoner kronor vilket beror på lägre besökskostnader än budgeterat. Kostnaden för Huddinge lättakut blev 1,2 miljoner kronor högre än budgeterat, beroende på att röntgenkostnaderna ökade. Besöken vid närakuten vid Astrid Lindgrens barnsjukhus ökade vilket resulterade i ett underskott på 3,6 miljoner kronor jämfört med budget. De flesta övriga närakuter redovisar ett överskott. Psykosocial verksamhet Psykosocial verksamhet redovisar ett underskott på 26,5 miljoner kronor, varav 17,5 miljoner kronor beror på höjda ersättningsnivåer för psykosocial verksamhet. Resterande kostnadsökning beror på att besöken ökade mer än beräknat. Tillgängligheten till första linjens psykiatri blir allt bättre och befolkningen blir mer medveten om att man kan vända sig till husläkarmottagningarna med denna typ av problema- Sida 112

115 tik. Mottagningarna erhöll under 2012 stimulansersättning för avslutad KBTbehandling med 10,4 miljoner kronor. Kostnaden ersätts via rehabiliteringsgarantins statliga medel. MVC MVC redovisar ett överskott på 0,7 miljoner kronor. Kostnaderna exklusive ultraljud visar ett överskott på 6,2 miljoner kronor. I april infördes en ny ersättningsmodell för MVC som innebar en viss ökning av kostnaderna i och med att ersättningen för både barnmorske- och läkarbesöken samt tolkbesöken höjdes. Utfallet låg inom ram trots höjda ersättningar vilket beror på en något för hög beräknad budget. Kostnaderna för obstetriska ultraljud visar ett underskott på 5,4 miljoner kronor och beror på att besöken ökade mer än beräknat. BVC BVC redovisar ett underskott på 0,4 miljoner kronor. Ett nytt ersättningssystem infördes från och med april med större andel rörlig ersättning, från 5 procent till 17 procent. Tidigare ersattes enbart vissa hembesök och tolkbesök. Numera ersätts även besök för barn över 16 månader, besök på annan plats och EPDS (utredningar för att tidigt upptäcka kvinnor med depressiva symtom). BUMM(Barn- och ungdomsmedicinska mottagningar) BUMM redovisar ett underskott på 4,5 miljoner kronor vilket beror på att antalet neuropsykiatriska utredningar ökade mer än beräknat. Privata specialistläkare på nationella läkarvårdstaxan Privata specialister redovisar ett överskott med 30 miljoner kronor. Specialister inom allmänmedicin visar ett överskott på 28,4 miljoner kronor. Antalet besök fortsatte att minska, och i en snabbare takt än förväntat. Orsaken är dels att antalet privata specialister i allmänmedicin minskade, från 115 till 105 år 2012, och dels att en majoritet av specialisterna redovisade färre besök under 2012 än Färre besök ledde också till lägre kostnader för medicinsk service. Resultatet för specialisterna inom barnmedicin visar ett överskott på 3,6 miljoner kronor. Specialiserad sjukgymnastik, avser sjukgymnaster på nationella taxan och nya vårdvalet sjukgymnastik Sjukgymnaster som arbetar enligt LOS (lagen om sjukgymnastersättning) redovisar ett överskott på 32,2 miljoner kronor. Både besöksvolymen och antalet sjukgymnaster minskade under 2011 och tendensen fortsatte under Besöksminskningen beror delvis på att flera sjukgymnaster har valt att gå ur vårdavtalen för att gå tillbaka till LOS. Primärvårdsrehabilitering, inkl det nya vårdvalet, stroke, kiropraktik, övrig öppenvårdsrehabilitering Primärvårdsrehabilitering inklusive övrig rehabilitering redovisar ett överskott med 45 miljoner kronor. Införandet av vårdval för primärvårdsrehabilitering försenades och startade i oktober mot planerat i maj, vilket innebar en lägre kostnadsökning än förväntat. Sida 113

116 Avtalen för primärvårdsrehabilitering förlängdes och vissa vårdgivare nådde inte upp till ersättningstaket i avtalen. Flera befintliga verksamheter som gått in i vårdvalet utökade sin verksamhet och tio nya mottagningar startade under Riksavtalet Utomlänsvård enligt riksavtalet redovisar ett underskott på 19 miljoner kronor. Läkarinsatser i särskilda boende för äldre (SÄBO) Läkarinsatser i SÄBO redovisar ett överskott med 4 miljoner kronor. Det beror på att antalet akuta besök inte blev så många som förväntat. Den största delen av kostnaderna utgörs av ersättning per listad. Ersättningsmodellen har ändrats år Numera ersätts även akuta besök för att stärka incitamenten att boende inte ska skickas till sjukhus med ambulans i onödan. HPV-vaccin HPV-vaccinationer redovisar ett överskott med 17 miljoner kronor. HPVvaccinationerna för flickor födda startade 1 februari I skolorna startade vaccinationerna för årskurs 5 och 6 den 1 mars Logopedi Logopediverksamheten visar ett underskott med 12,6 miljoner kronor. Verksamhetens budget utökades 2012, men besöksökningen var större än förväntat. Besöksökningen har främst skett inom området dyslexiutredning och språk- och tal. Asylsjukvård Asylsjukvård redovisar ett underskott med cirka 9 miljoner kronor. Övrigt Övrigt redovisar ett underskott med 8 miljoner kronor. Ungdomsmottagningar och sexualmedicinska mottagningar uppvisar ett underskott med cirka 10 miljoner kronor. De främsta orsakerna är ökade kostnader för laboratorieundersökningar och ett ökat antal besök. Sida 114

117 6.4 Psykiatrisk vård Vårdkonsumtion och ekonomiskt utfall psykiatrisk vård Psykiatrins andel av budgeten är cirka 10 procent. Det ekonomiska underskottet för psykiatrin uppgår till 16 miljoner kronor Antalet läkarbesök inom psykiatrin ökade med 0,5 procent jämfört med bokslut 2011 och överstiger budget med 2 procent. Antalet vårdtillfällen inom psykiatrin ökade med 2,9 procent jämfört med bokslut Vårdkonsumtion Tabellen nedan sammanfattar vårdkonsumtionen inom psykiatrins verksamhetsområden under 2012 jämfört med Psykiatri, vårdkonsumtion 2012 Antal Bokslut 2012 Budget 2012 Bokslut 2011 Avvikelse 2012 Bokslut/budget Förändring Bokslut /bokslut Läkarbesök, totalt ,0% 0,5% Antal vårdtillfällen, sluten vård ,1% 2,9% Antal vårddagar, sluten vård ,2% -4,0% Antal individer sluten vård ,3% 0,8% Medelvårdtid, dagar 8,5 10,0 9,2-14,5% -7,1% Antal läkarbesök, exklusive privata specialister, ARV* ,2% 2,8% Antal telefonkontakter läkare exklusive ARV* ,9% -12,1% Antal övriga besök exklusive ARV* ,2% -1,9% Antal telefonkontakter övriga besök ,6% -3,7% Antal läkarbesök privata specialister, ARV* ,1% -8,1% Antal telefonkontakter privata specialister, ARV* ,7% 6,4% Riksavtal, besök ,1% -6,1% *ARV=arvodering enligt nationella läkarvårdstaxan Totalt psykiatrin Det totala utfallet för antal vårdtillfällen inom psykiatrin visar en ökning på 3 procent jämfört med föregående år. Antal individer i sluten vård ökade med 110 individer medan medelvårdtiden minskade från 9,2 till 8,5 dagar Antalet vårddagar inom sluten vård minskade med 4 procent jämfört med 2011 Antalet läkarbesök inklusive läkarbesök hos privata specialister på den nationella läkarvårdstaxan ökade med 0,5 procent jämfört med Om privata Sida 115

118 specialister exkluderas har besöken ökat med cirka 2,8 procent jämfört med 2011, vilket motsvarar cirka besök Antalet övriga besök inom psykiatrin minskade med cirka 2 procent jämfört med Allmänpsykiatri Inom basåtagande/allmän psykiatri minskade läkarbesöken med cirka 4 procent, motsvarande besök. Övriga besök minskade med drygt 4 procent, motsvarande besök jämfört med Under sista kvartalet övergick SLSO:s enheter till en ny ersättningsmodell vilket kan ha påverkat registreringsbeteendet. Utvecklingen kommer följas och analyseras vidare. Antalet vårdtillfällen inom basåtagande/allmänpsykiatri låg i stort sett på samma nivå 2012 som Beroendevård Inom beroendevården ökade läkarbesöken med knappt 3 procent eller motsvarande besök och även antalet övriga besök ökade med knappt en procent, motsvarande 985 besök i jämförelse med föregående år. Besöksförändringen motsvarade i stort sett avtalad och budgeterad nivå. Antal vårdtillfällen uppgick till , vilket var en ökning med 4,9 procent jämfört med Barn och ungdomspsykiatrin (BUP) Läkarbesöken inom BUP ökade med drygt 13 procent eller besök och även antalet övriga besök ökade med drygt fyra procent eller besök i jämförelse med Antal läkarbesök blev drygt fler än budgeterat och förklaras av att avtalen omfattade en större beställning. Antalet vårdtillfällen inom BUP ökade med 4 procent jämfört med Ätstörning Antalet läkarbesök minskade med 15 procent, motsvarande 774 besök och antalet övriga besök minskade med 10 procent. Alla verksamheter inom ätstörningsvården överförde inte fullständiga produktionsdata på grund av tekniska problem. Problemen åtgärdas successivt. Privata specialister på nationella läkarvårdstaxan Antalet läkarbesök hos privata specialister minskade med 6,8 procent motsvarande besök jämfört med föregående år. Riksavtalet Utfallet för besök i andra län enligt riksavtalet var 267 färre besök än 2011, en förändring med drygt 6 procent. Sida 116

119 Könsuppdelad statistik Kvinnor hade fler läkarkontakter än män med allmänpsykiatrin. Läkarbesök i bas- och allmänpsykiatri Länsdel Kön Norra länet Kvinnor 58,8 % 59,3 % Män 41,2 % 40,7 % Stockholm Kvinnor 58,9 % 58,7 % Män 41,1 % 41,3 % Södra länet Kvinnor 57,9 % 57,5 % Män 42,1 % 41,5 % Summa Kvinnor 58,6% 58,8% Summa Män 41,4% 41,2% Det omvända gällde för läkarkontakterna inom beroendevården. Läkarbesök i beroendevård Kön Kvinnor 31,7 % 32,4 % Män 68,3 % 67,6 % Summa 100 % 100 % Pojkar gjorde fler läkarbesök än flickor inom barn och ungdomspsykiatrin. Antal läkarbesök i BUP Åldersgrupp Kön Kvinnor 0-4 0,9% 1,1% 5-9 5,2% 5,3% ,6% 13,2% ,1% 19,9% ,4% 1,3% Total 40,2% 40,8% Män 0-4 2,7% 2,6% ,4% 16,8% ,1% 22,4% ,7% 16,5% ,9% 0,9% Total 59,8% 59,2% 100,0% 100,0% Noteras kan att män hade en större andel vårdtillfällen än kvinnor inom psykiatrin men andelen minskade något sett över de senaste åren. Vårdtillfällen totalt Kön Kvinnor 42,1% 42,5% 43,5% Män 57,9% 57,5% 56,5% Summa 100 % 100 % 100 % Sida 117

120 Antalet vårdtillfällen för män inom beroendevården utgjorde cirka 75 procent av det totala antalet vårdtillfällen men männens andel har minskat sett över de senaste fem åren. Noteras kan att för barn och ungdomar var fördelningen jämnare mellan könen men där ökade pojkarnas andel. Vårdtillfällen beroendevården Kön Beroendevård barn och ungdom Flickor 52,8 % 50,9 % 46,3 % 46,8 % 45,3 % Pojkar 47,2 % 49,1 % 53,7 % 53,2 % 54,7 % Beroendevård vuxna Kvinnor 23,3 % 23,2 % 24,4 % 24,7 % 25,8 % Män 76,7 % 76,8 % 75,6 % 75,3 % 74,2 % Sida 118

121 Ekonomiskt utfall För psykiatrisk vård redovisas ett underskott på 16 miljoner kronor Kostnaderna ökade med 4,2 procent jämfört med Psykiatri resultat 2012 Mkr Utfall 2012 Budget 2012 Avvikelse budget Avvikelse budget i % Utfall 2011 Intäkter ,1 % Kostnader Allmänpsykiatri ,0 % Beroendevård ,1 % -691 BUP ,4 % -697 Rättspsykiatri ,8 % -410 Ätstörningsvård ,6 % -160 Privata spec läkare ,8 % -112 Övrig verksamhet ,9 % -231 Summa kostnader ,4 % Resultat ,3 % 27 Nedan redovisas de största avvikelserna mot budget. Förklaringsposter Allmänpsykiatri Rättspsykiatri Ätstörningsvård Beroendevård BUP Utomlänsvård Privata specialister Asylsjukvård Övrigt Summa Mkr Allmänpsykiatri Den allmänpsykiatriska vården visar ett underskott om drygt 27 miljoner kronor. Underskottet beror i huvudsak på att klinikerna utförde fler neuropsykiatriska utredningar under Efterfrågan på neuropsykiatriska utredningar fortsatte att öka och därför tecknades under året tilläggsavtal. För att öka kompetensnivån för sjuksköterskor innehåller ersättningsmodellen från 2012 möjligheter till stimulansmedel för detta ändamål. Bakgrunden är att Stockholms läns landsting har en låg andel specialistsjuksköterskor i förhållande till övriga landet. 75 sjuksköterskor påbörjade eller avslutade specialistsjuksköterskeutbildning under 2012 till en kostnad om 7,5 miljoner kronor. Vårdgivarnas måluppfyllelse i förhållande till avtal förbättrades under 2012 jämfört med 2011 och uppgick 2012 till 82 procent. Den målrelaterade ersättningen uppgick till 85,9 miljoner, i det fall vårdgivaren inte når avtalad målnivå utgick vite. Under 2012 utgick vite på 15,7 miljoner kronor. Det sammanlagda maximala bonusbelop- Sida 119

122 pet för uppnådd målnivå utöver avtalad målnivå uppgick 2012 till 4,1 miljoner kronor. Av detta utbetaldes 3,6 miljoner kronor till vårdgivarna. Tilläggsavtal tecknades under 2012 för att möta behovet av vård för patienter med komplicerade tillstånd av depression och ångest. Kostnaden uppgick till 3 miljoner kronor och motsvarar besök. Under 2012 genomfördes ett pilotprojekt vid samtliga psykiatriska kliniker inom SLSO för att testa en ny ersättningsmodell som planeras träda i kraft Norra Stockholms psykiatri hade fast anslag för att testa att registrera enligt den nya ersättningsmodellen under hela Övriga psykiatriska kliniker registrerade enligt den nya modellen under sista kvartalet. Rättspsykiatri Rättspsykiatrin redovisar ett överskott på 16,6 miljoner kronor. Överskottet beror på att den externt köpta vården hos andra landsting och hos HVB 23 -hem minskade samt att ett mer intensivt arbete bedrivits för att dela kostnadsansvaret med kommunerna. Under hösten har planering, utbildning med mera bedrivits inför flytten av fyra avdelningar till de nya lokalerna vid Huddinge sjukhus, Helix. I december startade den nya verksamheten med 72 platser fördelat på sex avdelningar, vilket motsvarade en utökning med två avdelningar. Ätstörningsvård Ätstörningsvården visar ett underskott på 1 miljon kronor. Behoven ökade och tillgängligheten är prioriterad för målgruppen inom verksamheten. Beroendevård Beroendevården redovisar ett överskott på 15,4 miljoner kronor. Överskottet beror till stora delar på att en budgeterad satsning inom narkomansjukvård för vuxna har dragit ut på tiden och kommer att starta först i början av Barn- och ungdomspsykiatri (BUP) Barn- och ungdomspsykiatrin redovisar ett underskott på 9,7 miljoner kronor. Inom BUP finns i avtal reglerat att beställaren ska ersätta vårdgivaren för tilläggsvolymer av neuropsykiatriska utredningar. Under 2012 gjordes drygt utredningar, vilket var 500 fler utredningar än Under året startades en transsexuell mottagning för barn- och ungdomar. Det är en dagbehandlingsavdelning kopplad till BUP:s slutenvård för att utveckla behandlingsinnehållet för slutenvårdspatienter och patienter som är på väg ut från slutenvård. Kostnaderna uppgick till 2,9 miljoner kronor under Beställningen utökades i avtalet kring länsgemensam vård där ansvaret för vissa patienter placerade på HVB-hem utökades till att gälla även för de som fyllt 18 år. Den ökade beställningen uppgick till 3 miljoner kronor. 23 Hem för Vård eller Boende Sida 120

123 Privata specialister på nationella läkarvårdstaxan Verksamheten redovisar ett överskott på 8,6 miljoner kronor, och förklaras av färre besök än budgeterat. Nyetablering vid pensionsavgångar har inte skett i den takt som antagits. Riksavtalet Utomlänsvård enligt riksavtalet redovisar ett underskott med 12,7 miljoner kronor. Behovet av utomlänsvård ökade vilket medförde en kostnadsökning på 29 procent mot 2011, motsvarande 13 miljoner kronor av underskottet. Antalet öppenvårdsbesök minskade medan antalet vårddygn ökade med 37 procent. En fördjupad analys ska göras under 2013 av orsakerna till det ökande antalet vårddygn. Asylsjukvård Asylsjukvård redovisar ett underskott med 3 miljoner kronor. Övrigt Övriga verksamheter omfattar ersättning för ST- läkartjänster, psykoterapi samt för sexualmedicin. Sammantaget redovisas ett underskott på 3 miljoner kronor. Kostnaderna för ST-läkare ökade på grund av en något höjd ersättning som stimulerat till fler ST-läkartjänster på klinikerna. Sida 121

124 6.5 Vården för äldre Vårdkonsumtion och ekonomiskt utfall vården för äldre Vården för äldre (geriatrik och övrig äldresjukvård) utgör cirka 5 procent av budgeten. Det ekonomiska underskottet inom geriatrik och övrig äldresjukvård uppgår till 22 miljoner kronor Antalet vårdtillfällen inom geriatriken ökade med 6,6 procent jämfört med bokslut 2011 och är i nivå med budget. Medelvårdtiden är oförändrat 11,3 dagar jämfört med bokslut Antalet individer inom geriatriken 2012 uppgår till cirka individer, vilket är 6 procent högre än Vårdkonsumtion Tabellen nedan sammanfattar vårdkonsumtionen inom vården för äldre 2012 jämfört med Geriatrik och äldresjukvård, vårdkonsumtion för 2012 Antal Bokslut 2012 Budget 2012 Bokslut 2011 Avvikelse 2012 bokslut/budget Avvikelse bokslut /bokslut Antal vårdtillfällen, sluten vård ,6% 6,6% Antal vårddagar, sluten vård ,1% 5,7% Antal individer sluten vård ,2% 6,1% Medelvårdtid, dagar 11,20 11,00 11,3 1,8% -0,9% Antal läkarbesök, exklusive privata specialister, ARV ,0% -4,4% Antal telefonkontakter läkare exklusive ARV ,2% 1,5% Antal övriga besök exklusive ARV ,9% 9,2% Antal telefonkontakter övriga besök ,3% 16,5% *Exklusive besök inom sjukhusansluten hemsjukvård Antalet läkarbesök inom geriatriken minskade med 4 procent jämfört med Det totala antalet vårdtillfällen inom geriatrisk vård ökade med 6,6 procent jämfört med I huvudsak kan ökningen förklaras med att tre nya vårdavdelningar öppnats under hösten 2011 vilka, under 2012, genererade omkring nya vårdtillfällen. Sida 122

125 Basgeriatriska slutenvården Antalet vårdtillfällen inom basgeriatrisk slutenvård var under 2012, vilket är åtta procent fler än föregående år och i nivå med budget. Medelvårdtiden var 10,4 dagar vilket är i nivå med Övriga aktiviteter som vidtagits för att öka tillgängligheten under 2012 har varit temporära utökningar av vårdplatser vid fyra geriatriska kliniker som resulterat i omkring 250 vårdtillfällen. Ett temporärt borttagande av områdesansvaret inom geriatriken gjordes dels under sommaren, dels under december. Syftet med åtgärden var att underlätta flödet av geriatriskt godkända patienter mellan akutsjukhusen i Stockholms län och de geriatriska klinikerna under semesterperioder. Vidare att möta perioden av förväntade produktionsstörningar, som till exempel vid förväntade toppar av säsongsinfluensa- och calicieutbrotten. Ett tilläggsavtal med Nackageriatriken genererade cirka 300 vårdtillfällen under Basgeriatrisk öppenvård Öppenvårdsverksamheten inom geriatriken avser i huvudsak minnesutredningar och öppenvårdsrehabilitering. Antalet öppenvårdsbesök inom basgeriatriken ökade med 4,2 procent jämfört med Antalet öppenvårdsbesök var 2012 cirka , varav cirka läkarbesök. Specialiserad palliativ slutenvård Antalet vårdtillfällen uppgick till vilket ligger i nivå med föregående år. Antalet patienter minskade med en procent från till Medelvårdtiden ökade marginellt från 19 till 19,5 dagar. Totala antalet vårddygn ökade med tre procent från till Avancerad sjukvård i hemmet (ASiH) heldygnsvård, tidigare benämnt som målgrupp ett Antalet patienter där ASiH har ett helhetsansvar ökade med sju procent från till mellan 2011 och Medelvårdtiden ökade från 60 dagar till 64 dagar. Totalt antal vårddygn ökade med nio procent från till mellan 2011 och Antalet vårdperioder, som är öppenvårdens motsvarighet till vårdtillfällen inom slutenvården, för patienter där ASiH har helhetsansvaret ökade med 7 procent från till jämfört med Könsuppdelad statistik Kvinnor har en klart större andel vårdtillfällen än män inom geriatrisk vård Kön Vårdtillfällen totalt Kvinnor Geriatrik, basverksamhet 62,2% 62,6% Män Geriatrik, basverksamhet 37,8% 37,4% Totalt 100% 100% Sida 123

126 Ekonomiskt utfall För geriatrik och övrig äldresjukvård redovisas ett underskott på 22 miljoner kronor för Geriatrik och övrig äldresjukvård, resultat 2012 Mkr Utfall 2012 Budget 2012 Avvikelse budget Avvikelse budget i % Utfall 2011 Intäkter ,0 % Kostnader Basgeriatrik ,4 % Specialiserad palliativ vård ,6 % -185 ASIH ,0 % -480 Övrig verksamhet ,6 % -91 Summa kostnader ,9 % Resultat ,9 % -7 Kostnaderna ökade med 6,1 procent jämfört med Resultatet fördelar sig på följande delområden: Förklaringsposter Basgeriatrik Specialiserad palliativ vård ASIH ST-läkare Övrigt Summa Mkr Basgeriatrisk vård Basgeriatriken redovisar ett underskott med 22 miljoner kronor. Särskilda sommaruppdrag har tecknats med flera kliniker. Nackageriatrikens tilläggsuppdrag som omfattar en vårdavdelning förlängdes året och även Handengeriatrikens sommaruppdrag förlängdes året ut. För att öka tillgängligheten under jul och nyår inom geriatriken tilläts ersättning för överproduktion under december månad. Tre av elva kliniker har inte nått upp till avtalade ekonomiska tak vilket har genererat ett överskott. Därutöver har de permanentade tilläggsuppdragen vid Bromma-, Capio-, och Danderydsgeriatriken totalt lämnat ett överskott mot budget. Specialiserad palliativ vård Specialiserad palliativ vård redovisar ett överskott med 4,7 miljoner kronor. Detta beror på att utförda vårddygn ligger dygn under beställda volymer, vilket motsvarar 2 procent. Sida 124

127 ASiH ASiH redovisar ett underskott på fem miljoner kronor. Huvudorsaken är att flera vårdgivare har producerat över tak avseende patienter där ASIH har helhetsansvaret. Produktionen har varit åtta procent eller vårddygn över beställningen. ST-läkare Av budgeterade 12,3 miljoner kronor redovisas vid årets slut ett överskott på 1,5 miljon kronor. Detta beror på att tilldelade block inte nyttjats fullt ut. Övrigt Övriga verksamheter redovisar sammantaget ett underskott med 1 miljon kronor. Sida 125

128 6.6 Övrig sjukvård och övrig verksamhet Vårdkonsumtion och ekonomiskt utfall övrig vård och övrig verksamhet Övrig sjukvård omfattar prehospital vård, specialiserad rehabilitering, habilitering, hjälpmedel och inkontinensartiklar. I övrig verksamhet ingår medicinsk service, asylsjukvård, tolkverksamhet samt omhändertagna av avlidna. Övrig sjukvård och övrig verksamhets andel av budgeten är cirka tio procent. Det ekonomiska överskottet för övrig vård och övrig verksamhet uppgår till tre miljoner kronor Vårdkonsumtion Prehospital vård Uppdragen för vägburen ambulanssjukvård ökade med 7,4 procent under 2012 jämfört med föregående år. Vid driftsstarten den 1 februari 2012 av de nya avtalen för vägburen ambulans togs ytterligare en ny enhet drift. Därutöver utökades även drifttimmar på ett antal befintliga enheter. Ytterligare kapacitet har frigjorts då intensivvårdsambulansen fått egen bemanning dygnet runt. Omvandlingen av de två akutbilarna till ambulanser med anestesikompetens har under året inte inneburit den kapacitetsökning som var planerat, då de i huvudsak arbetat som en traditionell akutbil med spjutspetskompetens ihop med annan ambulans. Verksamhetsåret 2012 innebar en kraftig ökning av utlarmning av ambulans med prioritet 1. För första gången på många år var antalet utlarmningar med prioritet 1 högre än antalet utlarmningar med prioritet 2. Uppdragen för ambulanshelikoptertjänsten ökade med fem procent jämfört med 2011 och antalet flygtimmar ökade med sju procent jämfört med Uppdragen för liggande persontransporter ligger på samma nivå som Antal uppdrag, exklusive patienter med syrgas, uppgick under 2012 till uppdrag. Transport av patienter med syrgas, som tidigare utförds av ambulansverksamheten, ingår från och med den första mars 2012 i den liggande persontransporttjänsten 24. Dessa transporter uppgick till ca stycken för perioden mars till och med december Antalet sjukresor blev högre än beräknat under Tilläggsavtal har tecknats med Sirius Färdtjänst Sida 126

129 Specialiserad rehabilitering Såväl specialiserad rehabilitering för patienter efter vård på akutsjukhus som patienter som kommer från eget boende ökade något mellan 2011 och Specialiserad rehabilitering Rehabilitering efter akutvård, vårdtillfällen Rehabilitering vårdval, remisser Klimatvård, remisser Ryggcentrum En mindre ökning av antalet patienter till de båda ryggcentrum har skett under Antalet bedömningsbesök ökade med två procent. Antalet genomförda rehabiliteringsperioder ökade med tio procent, från 505 perioder under 2011 till 558 perioder under Vårdgaranti Till följd av den förbättrade tillgängligheten i vården har antalet samtal till vårdgarantikansliet minskat kraftigt, Antalet samtal minskade med samtal under 2012 jämfört med 2011, vilket är en minskning med 35 procent. Antalet ärenden minskade med cirka 63 procent, från ärenden under 2011 till ärenden under Besök habilitering Utfallet för besök inom habilitering visar en ökning på 4,1 procent jämfört med Antalet brukare ökade under samma period 2011 med 11 procent. Besöksökningen beror på att fler personer med funktionsnedsättning efterfrågar habilitering. Hjälpmedelscentralsverksamhet Under 2012 har andelen förskrivningar av dyrare hjälpmedel, så kallade hyrhjälpmedel, från förstahandsvalet enligt Kloka Hjälpmedelslistan uppgått till cirka 91 procent. För enklare hjälpmedel, så kallade bashjälpmedel, uppgick förskrivningen från förstahandsvalet till cirka 93 procent. Det är cirka en procents försämring av följsamheten mot Kloka Hjälpmedelslistan för såväl hyrhjälpmedel som för bashjälpmedel jämfört med 2011, men inom avtalets ramar. Förskrivningar av hyrhjälpmedel ökade under 2012 med drygt fem procent jämfört med föregående år. Förskrivningen av bashjälpmedel ökade med drygt fem procent under samma period. Telefontillgängligheten mäts i andel förskrivare som kommit fram per telefon och fått rådgivning av efterfrågad kompetens under samma dag. Tillgängligheten uppfyller med god marginal de krav som ställs i avtalen. Hjälpmedelsverksamhet för förbrukningsartiklar Under 2012 var andelen förskrivningar av förbrukningshjälpmedel från förstahandsvalet enligt Kloka Hjälpmedelslistan cirka 95 procent vilket uppfyller avtalets krav på 90 procent. Sida 127

130 Tillgängligheten till konsultationer ökade och ledtiderna för leverans av inkontinenshjälpmedel, förband och näring förbättrades jämfört med föregående avtal. Mätning av telefontillgängligheten var cirka 86 procent, vilket inte uppfyller avtalets krav på 95 procent. För årets sista tre månader har tillgängligheten dock ökat så att ställda krav i avtalet uppfylls för dessa månader. Tolkverksamhet för döva, dövblinda och hörselskadade personer Antalet redovisade utförda tolkuppdrag var under ,9 procent färre än under Andelen beställda tolkuppdrag som inte kunnat genomföras uppgick till 5,3 procent under 2012 vilket är i nivå med Detta beror delvis på att de leverantörer som Tolkverksamheten avropar för tolktjänster inte tillhandahåller tillräcklig volym. För att åtgärda bristen har en ny upphandling genomförts. Hörselrehabilitering Den totala produktionen 2012 av primär- och utvidgad hörselrehabilitering var cirka hörapparatutprovningar, vilket är 13 procent fler än Sida 128

131 Ekonomiskt utfall Övrig sjukvård och övrig verksamhet omfattar bland annat hjälpmedel, habilitering och ambulansverksamhet. För övrig sjukvård redovisas ett överskott på 3 miljoner kronor. Övrig sjukvård och övrig verksamhet, resultat 2012 Mkr Utfall Budget Avvikelse Avvikelse Utfall budget budget i % Intäkter ,0 % Kostnader Specialiserad ,6 % -267 rehabilitering Ambulans ,4 % -515 Sjukresor ,9 % Tekniska hjälpmedel ,5 % Inkontinensartiklar ,2 % -257 Habilitering ,9 % -447 Hälso- och sjukvårdsförvaltningen ,4 % -477 Övrig verksamhet ,3 % Summa kostnader ,0 % Resultat ,1 % 191 För övrig sjukvård inklusive administrativa kostnader, finansnetto och avskrivningar har intäkterna överstigit kostnaderna med 3 miljoner kronor. Överskottets fördelning på delverksamheter visas nedan. Förklaringsposter Finansnettot Hjälpmedel Habilitering Vårdgarantin Specialiserad rehabilitering Ryggcentrum Ambulanssjukvård Sjukresor Hälso- och sjukvårdsförvaltningen Övrigt Summa Mkr Finansnettot Bokföringen visar att finansiella intäkter är cirka 80 miljoner kronor högre än finansiella kostnader. Ingen budget har lagts för finansiella poster för 2012, varför finansnettot uppvisar ett överskott med cirka 80 miljoner kronor. Sida 129

132 Hjälpmedel Hjälpmedel redovisas ett underskott på 45,3 miljoner kronor. Nedan redovisas fördelning på hjälpmedelstyper. - Hjälpmedelscentralsverksamhet Verksamheten redovisas ett underskott på cirka 29 miljoner kronor jämfört med budget, beroende på högre volymer av både hyrhjälpmedel och bashjälpmedel. Förskrivningarna ökade med fyra respektive fem procent jämfört med samma period På grund av de högre volymerna har patientintäkterna ökat till sex miljoner kronor över budget. Inom gruppen bashjälpmedel har mängden förskrivningar ökat främst för tyngdtäcke, rollatorer och hygienhjälpmedel. Inom gruppen hyrhjälpmedel har mängden förskrivningar ökat främst för manuella rullstolar, elrullstolar med manuell styrning, antidecubitusmadrasser för behandling av trycksår samt hygienstolar. - Förbrukningshjälpmedel Verksamheten redovisas ett underskott på 28,2 miljoner kronor jämfört med budget. Kostnadsökningen är cirka åtta procent jämfört med 2011 och avser volymökningar inom områdena inkontinens, förband, kompression och näringsprodukter. Antalet brukare som fått förbrukningshjälpmedel förskrivet ökade med 3,4 procent. - Kosmetiska proteser Resultatet för kosmetiska proteser redovisas ett underskott på 1,5 miljoner kronor. Ökningen avser främst bröstproteser samt hårersättningar. - Hörselhjälpmedel Resultatet för hörhjälpmedel redovisar ett överskott på 4,0 miljoner kronor. Detta beror dels att antalet patienter är färre än förväntat och dels på att snittpriset per hörapparat är lägre i det avtal som började gälla den första maj 2012 jämfört med tidigare avtal. Habilitering Habiliteringen redovisar ett överskott på 9,5 miljoner kronor. Efterfrågan av habilitering för ungdomar med rörelsenedsättning som väljer att gå på ett riksgymnasium har varit lägre liksom efterfrågan på intensivträning med konduktiv pedagogik för barn och ungdomar med rörelsenedsättning. Detta har resulterat i ett överskott på sammanlagt 2,5 miljoner kronor. Färre personer med utvecklingsstörning och grava beteendeavvikelser har behövt slutenvård vilket resulterat i ett överskott på 2,3 miljoner kronor. Vårdgarantier som hanteras av Hälso- och sjukvårdsnämndens vårdgarantikansli Verksamhetsområdet redovisar ett överskott på 10,7 miljoner kronor, till skillnad mot 2011 då budgeten överskreds med 25,7 miljoner kronor. Den stora förändringen beror på att flera vårdområden övergått i vårdval vilket medfört ökad tillgänglighet inom flera områden gör att behovet av att utnyttja vårdgarantin minskat. Beställ- Sida 130

133 ningar gentemot sjukhusen har också ökat vilket medfört att väntetiderna minskade och patienterna därmed inte behövt åberopa vårdgarantin. Specialiserad rehabilitering Verksamhetsområdet redovisar ett överskott på 16,9 miljoner kronor. Överskottet har till stor del uppstått inom den planerade rehabiliteringen, det vill säga patienter som kommer från eget boende. Inom området astmarehabilitering har ett överskott uppstått då den del av verksamheten som riktar sig mot barn och ungdom under 2012 inte kunnat utnyttjas i planerad utsträckning. Rehabilitering för patienter med reumatiska sjukdomar lämnar också ett överskott, vilket till stor del beror på minskat inflöde av remisser. Förvaltningen har under året utökat beställningen med totalt 5 miljoner kronor avseende profilerad rehabilitering, patienter som kommer från akutsjukhus, på grund av stor belastning på sjukhusen. Ryggcentrum Verksamhetsområdet redovisar ett överskott på 9,9 miljoner kronor. De två ryggcentra som har uppdraget för rehabilitering av patienter med svårrehabiliterade rygg- och nackproblem ökade sin vårdproduktion jämfört med 2011, men ändå inte kommit upp till maximalt avtalade volym under Ambulanssjukvård Ambulanssjukvård redovisar ett underskott på 6 miljoner kronor. De ökade kostnaderna för ambulanssjukvård beror bland annat på ett ökat antal uppdrag, högre prisuppräkning samt ökade kostnader för utomlänstransporterna. De högre kostnaderna för liggande persontransport beror dels på det syrgasavtal som tecknades under 2012 för att avlasta ambulansverksamheten och dels kostnader relaterade till momsproblematik i nuvarande och tidigare avtal. Kostnaden för prioriterings- och dirigeringstjänsten ökade under året beroende på att läkartjänsten konverterades från beredskapstjänst till aktivtjänst nattetid. Sjukresor Sjukresor redovisas ett underskott på 3 miljoner kronor. Kostnaden för sjukresor har blivit högre än budgeterat. Det totala underskottet för 2012 uppgår till drygt 7 miljoner kronor varav hälften enligt avtal ska belasta Hälso- och sjukvårdsnämnden och hälften ska belasta AB Storstockholms lokaltrafik (SL). Hälso- och sjukvårdsförvaltningen Förvaltningens egen verksamhet redovisar ett underskott på 19 miljoner kronor. De viktigaste orsakerna till detta är ökade konsultkostnader i samband med upphandlingen av S:t Görans sjukhus och programkontoret för framtidens hälso- och sjukvård (FHS). Verksamheten avseende programkontoret för FHS har blivit mer omfattande än vad som kunde bedömas när budgeten gjordes och redovisar underskott. Intäkterna har gett överskott med 56 miljoner kronor medan kostnaderna medfört underskott med 75 miljoner kronor. Anledningen till detta är att Hälso- och sjukvårdsförvaltningen tillförts en verksamhet under 2012, Regionalt Cancercentrum (RCC). Vissa omorganisationer har också bidragit till kostnadsökningar. Sida 131

134 Övrigt Övrigt redovisas sammantaget ett underskott på 52 miljoner kronor. Det är huvudsakligen av redovisningsteknisk natur och kan hänföras till en budgetteknikalitet inom Hälso- och sjukvårdsförvaltningen då ansvaret för Regionalt Cancercentrum/Onkologiskt Centrum flyttades till Hälso- och sjukvårdsförvaltningen. Underskott under övrigt med 55 miljoner motsvaras av ett överskott med samma belopp inom Somatisk specialistvård. Dessa avvikelseposter är inte reella. Sida 132

135 6.7 Tandvård Vårdkonsumtion och ekonomiskt utfall tandvård Tandvårdens andel av budgeten är cirka två procent. Det ekonomiska överskottet för tandvård uppgår till fyra miljoner kronor Vårdkonsumtion Tabellen nedan redovisar vårdkonsumtionen inom tandvårdens verksamhetsområde under 2012 jämfört med Tandvård Vårdkonsumtion 2012 Bokslut 2012 Budget 2012 Bokslut 2011 Avvikelse 2012 bokslut/budget Avvikelse 2012 bokslut/bokslut Andelen barn och ungdomar som besöker tandvården % 0% Kötider inom specialisttandvården barn och ungdom % 100% mån Andelen kariesfria 3- åringar % 0% % Andelen kariesfria 3- åringar i utsatta områden % 0% % Andelen 19-åringar med kariesfria sidoytor % 1% % Antal nya remisser inom specialisttandvården % 6% Antal starter tandreglering % -3% % Antal erbjudna munhälsobedömningar % 1% st Antalet utförda munhälsobedömningar % -4% st Antal vuxna som erhållit nödvändig tandvård* % 2% st Antalet vuxna som erhållit tandvård som ett led i en sjukdomsbehandling (LIS) % -4% st *Begreppet "Nödvändig tandvård" är tandvård till läkarvårdstaxa. Berättigade är personer med omfattande och långvarigt omvårdnadsbehov samt LSS-klassade. Omvårdnadsbehovet skall vara så omfattande att man bor på särskilt boende eller i eget boende med hemtjänst "dygnet runt". % enh Allmäntandvård Samtliga barn 3 till 19 år kan för allmäntandvård välja bland auktoriserade vårdgivare. Barn 3 till 19 år kallas minst vartannat år till tandvården. Totalt 94 procent av barnen 3 till 19 år har besökt tandvården 2012, en procentenhet mer än budgeterat, men samma andel som Andelen har varit relativt stabil under senare år. Sida 133

136 Remisser till specialisttandvården Väntetiderna till specialisttandvård överstiger inte avtalets maxgräns om två månader. Andel karies Andelen 3-åringar utan kariesskadade tänder är hög. I utsatta områden där tandhälsan är sämre genomförs särskilda åtgärder. Andelen 19-åringar med kariesfria sidoytor ökade kraftigt de senaste åren men har nu stabiliserats. Andelen 19-åringar med kariesfria sidoytor ökade från 67 procent 2011 till 68 procent Ytterligare förbättringar kan inte förväntas innan de förebyggande åtgärderna på yngre barn slår igenom i 19-årsgruppen. Tandreglering Antalet startade tandregleringsbehandlingar minskade med tre procent under 2012 jämfört med Detta kan förklaras med att antalet barn i tandregleringsålder minskat, samt att Tandläkarhögskolan på grund av sin utbildningscykel startat något färre behandlingar än året före. Antalet utfärdade tandregleringscheckar 2012 motsvarar dock antalet budgeterade Uppsökande verksamhet Inom det reformerade tandvårdsstödet har Stockholms läns landsting ett ansvar att söka upp vissa äldre och funktionshindrade för erbjudande om munhälsobedömning. Antalet berättigade till uppsökande verksamhet är för närvarande Utfallet per 31 december visar att 93 procent av samtliga berättigade har nåtts av ett erbjudande, vilket är samma andel som Av de erbjudna har 78 procent tackat ja till uppsökande verksamhet. Detta är en ökning med 1 procent jämfört med Av de som har tackat ja har 81 procent fått sin munhälsobedömning utförd. Föregående år hade 85 procent av de som tackat ja fått sin munhälsobedömning utförd. Det innebär att antalet genomförda munhälsobedömningar minskade från till , eller med 4 procent jämfört med Periodiseringseffekter kan under året bidra till variationen mellan 2011 och 2012, såväl avseende erbjudna samt utförda munhälsobedömningar. Enligt avtalet ska munhälsobedömningen vara utförd inom tre månader efter det att patienten har tackat ja. Nödvändig tandvård Antalet behandlade inom nödvändig tandvård ökade med två procent jämfört med Tandvård som ett led i sjukdomsbehandling Antalet behandlade som ett led i en sjukdomsbehandling minskade med fyra procent jämfört med Sida 134

137 Ekonomiskt utfall För tandvård redovisas ett överskott på 4 miljoner kronor Tandvård 2012 års resultat Mkr Utfall 2012 Budget 2012 Avvikelse budget Avvikelse budget i % Utfall 2011 Intäkter ,5 % 840 Kostnader Barntandvård ,4 % -533 Vuxentandvård ,4 % -233 Övrigt ,0 % -73 Summa kostnader % -839 Resultat ,5 % 1 Kostnaderna ökade med 3,8 procent jämfört med Tandvården redovisar ett överskott med 4 miljoner kronor. Hur detta fördelas visas i nedanstående tabell. Förklaringsposter Tandvård för barn och ungdomar Vuxentandvård Asyltandvård Övrigt Summa Mkr Tandvård för barn och ungdomar Inom barntandvården har tandreglering medfört ett överskott med 5,0 miljoner kronor på grund av att antalet startade tandregleringar minskade med tre procent jämfört med samma period föregående år. Varken Tandläkarhögskolan eller Folktandvården når upp till förväntat antal tandregleringsstarter. Specialisttandvård för barn uppvisar ett underskott med 10,7 miljoner kronor. Antalet behandlade patienter ökade med 27 procent jämfört med 2011 medan kostnaden ökade med 35 procent jämfört med En ökning av vårdvolymerna tillsammans med en förskjutning mot dyrare åtgärder är viktiga förklaringar till kostnadsökningen, men ökningen behöver analyseras vidare. Vuxentandvård Inom vuxentandvården har intäkter avseende patientavgifter gett ett överskott med 2,5 miljoner kronor. Det beror främst på att gränsen för frikort höjdes den första juli Asyltandvård Asyltandvården redovisar ett överskott med cirka 4 miljoner kronor. Sida 135

138 Övrigt Övrigt redovisar ett överskott med fyra miljoner kronor. Detta är främst en följd av att en utredning genomförts om organisationen av specialistutbildningen för tandläkare och behov av utbildningsplatser. Under utredningens gång tillsattes inga nya utbildningsplatser, vilket ledde till ett överskott med två miljoner kronor. Utbildningen enligt den nya planen påbörjades under hösten Sida 136

139 6.8 Läkemedel Ekonomiskt utfall Läkemedels andel av budget är cirka tio procent. Det ekonomiska överskottet för receptförskrivna läkemedel uppgår till 285 miljoner kronor Läkemedel, resultat 2012 Mkr Utfall 2012 Budget Avvikelse Avvikelse 2012 budget Budget i % Utfall 2011 Intäkter ,0 % Kostnader ,7 % Resultat Bokförda kostnader minskade med 1,0 procent jämfört med Landstingets kostnader för läkemedel på recept sjönk under 2012 med 2,4 procent. Förändring av högkostnadsskyddet beräknas ha minskat kostnaderna med 80 miljoner kronor under Under 2012 har patentutgångar för flera stora läkemedel lett till prispress i form av generisk konkurrens. De tre största patentutgångarna har gett kostnadsminskning på omkring 100 miljoner kronor under Nya läkemedel som introducerats har lanserats för små patientgrupper och flera har haft så höga priser att de inte subventionerats av Tandvårds- och läkemedelsförmånsverket vilket lett till en mindre användning. Det har också skett fortsatta effektiviseringar genom en ökad följsamhet till Kloka Listan, delvis som en effekt av ökat kostnadsansvar för läkemedel (KÖL). En kostnadsökning har skett för dosdispenseringstjänsten men en upphandling som ger nytt lägre pris från februari 2013 kommer sänka kostnaderna under Kostnaderna för smittskyddsläkemedel steg med 14 procent jämfört med 2011 vilket i huvudsak beror på introduktion av nya behandlingar mot Hepatit C. Kostnaderna för läkemedelsnära varor ökade med en procent jämfört med föregående år, främst till följd av ökad försäljning av diabetesmaterial. En fördjupad analys av läkemedelskonsumtionen i såväl öppen som sluten vård redovisas i bilaga 3. Kostnadsansvar för läkemedel (KÖL) Så kallade KÖL-avtal (kostnadsansvar för öppenvårdsläkemedel) har tecknats med vårdgivare inom somatisk specialistvård, psykiatri och geriatrik. För somatisk specialistvård har kostnaderna för de läkemedel som ingår i KÖL minskat med cirka 40 miljoner kronor. Enligt avtal delar Hälso- och sjukvårdsnämnden och förskrivande akutsjukhus på denna kostnadsminskning. KÖL-avtalen inom psykiatrin innebär ett kostnadsansvar på 20 procent för vuxenpsykiatrin, beroendevården och 50 procents betalningsansvar för barn- och ung- Sida 137

140 domspsykiatrin (BUP). Dessa avtal redovisar ett underskott på 3,9 miljoner kronor och förklaras till stora delar av att avtalen tecknats på en högre nivå än det faktiska utfallet. Regeln om att klinikerna betalar högst 110 procent och lägst 90 procent av avtalat belopp begränsar dock underskottet. Fyra kliniker vars läkemedelskostnader understeg 90 procent har återbetalat 2,2 miljoner kronor. Sida 138

141 6.9 Asylsjukvård Ekonomiskt utfall Kostnaderna för asylsjukvård ingår i de olika verksamhetsområden där vården har utförts. Resultatet för asylsjukvård redovisar ett underskott på 9,1 miljoner kronor. Underskottet var störst inom primärvården. Asylsjukvård Intäkter Kostnader Resultat Somatisk specialistvård 67,0-66,8 0,2 Psykiatri 25,3-28,3-3,0 Primärvård 44,2-53,3-9,1 Tandvård 12,0-7,7 4,3 Övrigt 19,2-20,7 1,5 Summa 167,7-176,8-9,1 Asylsjukvården är svår att beräkna både avseende intäkter och kostnader. Ersättningen baseras på dels en schablonersättning, dels olika typer av återsökande av vårdkostnader. En anledning till underskottet är att Stockholms läns landsting har ersatt vård för tillståndslösa, enligt 4 av Hälso- och sjukvårdslagen. Kostnaden för den målgruppen uppgick till cirka 11 miljoner kronor Antalet asylsökande i länet minskade med fyra procent vilket motsvarar 269 personer jämfört med Behovet av vård kvarstår dock på samma nivå vilket gör att kostnaderna är högre än de intäkter som erhållits. Ett projekt har startats för att förbättra effektiviteten avseende återsökning av medel från Migrationsverket i enlighet med 33 förordningen (2010:1122) om statlig ersättning för insatser för vissa utlänningar. Sida 139

142 6.10 Investeringar Under året har investeringar gjorts med sammantaget 5,6 miljoner kronor, fördelat på fyra miljoner kronor för inventarier, 1,5 miljoner kronor för IT-utrustning och 0,2 miljoner kronor för ombyggnader i förhyrda lokaler. Utgifterna avser kompletterings- och utbytesinvesteringar av inventarier och utrustning för Hälso- och sjukvårdnämndens förvaltning, inklusive investeringsutgifter och ombyggnadskostnad för förhyrning av ytterligare ett våningsplan på Magnus Ladulåsgatan Verksamhetsförändringar Primärvård I december 2012 fanns det 203 husläkarmottagningar mot 196 i december Under året har åtta nya mottagningar öppnat och en har stängt. Antalet avtal för medicinsk fotsjukvård var 140 mot 134 stycken i december Under året har tolv nya mottagningar öppnat och sex stycken har upphört. En MVC-mottagning startade i november och en mottagning stängdes den 1 december. En mottagning för obstetriska ultraljud startade i februari. En BVC-mottagning startade i februari och fyra BVC-mottagningar har stängt under året. Under 2012 startade 15 nya logopedmottagningar. Elva nya auktoriserade mottagningar för primär hörselrehabilitering startade. Tio nya mottagningar för primärvårdsrehabilitering och 34 nya mottagningar för specialiserad sjukgymnastik startade under 2011, de flesta sent under hösten. Somatisk specialistvård Under 2012 har 93 vårdgivare öppnat verksamhet inom de nya vårdvalsområdena enligt nedan: Specialitet Antal Ögon 8 Gynekologi 41 Hud 22 Öron- näs- och hals (ÖNH) 22 En av vårdgivarna inom vårdval gynekologi upphörde med sin verksamhet den 31 december Övrig vård De nya avtalen för ambulanssjukvårdstjänst och för transport av avlidna gick i drift den första februari För att avlasta ambulanssjukvården har ansvaret för förflyttning av patienter med syrgas flyttats över till liggande persontransporttjänsten från och med den första mars Tilläggsavtal för detta har tecknats med Sirius Färdtjänst. Sida 140

143 7 Hälso- och sjukvårdsförvaltningen Uppföljning av särskilda satsningar inom Hälso- och Sjukvårdsförvaltningen Särskilda satsningar inom Hälso- och sjukvårdförvaltningen som ska genomföras under budgetperioden 2012 till 2014 utifrån det övergripande målet att vara en konkurrenskraftig arbetsgivare, som förmår rekrytera, utveckla och behålla kompetenta medarbetare är: Införliva och implementera kompetensförsörjningsprocessen, jämlikhetsarbetet samt det systematiska arbetsmiljöarbetet som en del av verksamhetsplaneringen Utveckla ledning, arbetssätt och kommunikation hos såväl chefer som medarbetare Arbetet med att genomföra satsningarna har påbörjats och till vissa delar genomförts under 2012 inom ramen för ett antal strategiska områden som beskrivs nedan. Därutöver har Hälso- och sjukvårdsförvaltningen under hösten 2012 slutfört ett arbete med att ta fram en ny vision för förvaltningen, För framtidens hälsa och vård. Idag, imorgon, tillsammans. Den nya visionen kommer att vara plattformen och vägledande för Hälso- och sjukvårdsförvaltningens fortsatta arbete med att förverkliga och förvalta framtidens hälso- och sjukvård enligt de målbilder som bland annat finns i Framtidsplan för hälso- och sjukvården. I sin strävan att vara en effektiv organisation med tydlig intern ledning och styrning har ytterligare justeringar skett av Hälso- och sjukvårdsförvaltningens organisation. Bland annat har avdelningarna Ekonomi och HR och Staben slagits samman till en avdelning, Verksamhetsstyrning och stöd. Arbetet med att identifiera, tydliggöra och genomföra Hälso- och sjukvårdsförvaltningens huvudprocesser så som budgetprocessen, verksamhetsplaneringsprocessen, processen för intern kontroll, avtalsprocessen, avtalsuppföljningsprocessen samt ärendeprocessen pågår och processansvariga är utsedda. Syftet med processbeskrivningar är att öka förutsättningarna för mer likartade arbetssätt inom Hälso- och sjukvårdsförvaltningen. Processbeskrivningarna innehåller rutiner och riktlinjer som på ett enkelt sätt stärker egenkontrollen i det dagliga arbetet när bland annat avtal upprättas eller avtal ska följas upp. Uppföljning av kompetensförsörjningen Hälso- och sjukvårdsförvaltningen har fortsatt arbetet med att utveckla en tydlig kompetensplaneringsprocess, vilket är en del av verksamhetsplaneringsprocessen. En förvaltningsövergripande kompetensutvecklingsplan har tagits fram för 2012 och skapar en grund för kommande budgetår där bland annat utvecklingsinsatser så som tydliggörande av chefscontroller- respektive controllerrollen ingår. Rollen som verksamhetsplaneringscontroller har också tydliggjorts och kommunicerats under Efter en identifiering av chefskandidater inleddes ett chefskandidatprogram Sida 141

144 under hösten 2012 för 15 medarbetare. Utbildningen beräknas pågå under ett och ett halvt år. Två introduktionsutbildningar för nyanställda har genomförts under 2012 och i Introduktionsmaterialet för nyanställda har förbättringar och kompletteringar gjorts. Vid utgången av 2011 uppgick Hälso- och sjukvårdsförvaltningens bemanningsram till 526 tjänster. Under 2012 har en utökning skett till 558 tjänster bland annat på grund av verksamhets- och resursöverföringar från Landstingsstyrelsens förvaltning (LSF). Utökningar har även skett på grund av att Hälso- och sjukvårdsförvaltningen tilldelats nya uppgifter till exempel Kvalitetsregistercentrum (QRC). Under 2012 har totalt 82 rekryteringar genomförts, vilket inkluderar såväl ersättningsrekryteringar, resursutökningar och tillfälliga anställningar. I och med det nationella uppdraget från Center för ehälsa i samverkan (CeHis) att ansvara och driva det nationella konceptet för invånartjänster genom 1177 Vårdguiden har beslut fattats om en verksamhetsövergång. Verksamhetsövergången innebär att Hälso- och sjukvårdsförvaltningens bemanning utökas med ytterligare 62 tjänster från och med 1 januari Uppföljning av samverkan genom medarbetarnas inflytande Hälso- och sjukvårdsförvaltningen har i sitt utvecklings- och förändringsarbete fortsatt att måna om medarbetarnas inflytande och delaktighet. Förutom de kontinuerliga samverkansmötena med de fackliga organisationerna har workshops genomförts på flera avdelningar och enheter som varit föremål för någon förändring. Samtliga medarbetare har i någon form deltagit och involverats i Hälsooch sjukvårdsförvaltningens visionsarbete. Uppföljning av ett målinriktat och aktivt arbete för lika rättigheter och möjligheter Hälso- och sjukvårdsförvaltningen arbetar aktivt med att uppfylla och genomföra de mål och aktiviteter som beskrivs i Jämställdhets- och mångfaldsplanen. Information och diskussion om hur exempelvis kränkande särbehandling ska förebyggas har diskuterats på flertalet enheter. Ett antal chefer och handläggare har deltagit i Stockholms läns landstings Certifierade jämställdhetsutbildning för chefer respektive handläggare. Hälso- och sjukvårdsförvaltningens mångfaldsarbete inkluderar även Stockholms läns landstings delaktighetsprogram för personer med funktionsnedsättning, Mer än bara trösklar. För att kunna bedriva ett kontinuerligt och strukturerat arbete med delaktighetsprogrammets tre mål har en person anställts. Uppdraget är att ta fram en handlingsplan för hur det fortsatta arbetet bör bedrivas. Handlingsplanen avser både det interna arbetet inom Hälso- och sjukvårdsförvaltningen samt hur målen ska inkluderas i avtalen med både offentliga och privata vårdgivare. Utvecklingsarbetet med Mer än bara trösklar beskrivs närmare i bilaga 8 samt ur ett befolkningsperspektiv under avsnitt 4.8, Jämlik och jämställd vård. Sida 142

145 Uppföljning av riktlinjer och förutsättningar för gott ledar- respektive medarbetarskap Flera aktiviteter har genomförts i syfte att stödja Hälso- och sjukvårdsförvaltningens chefer i sitt ledarskap. En utbildning Styrning och ledning genom kommunikation har genomförts under våren Ytterligare utvecklingsområden har identifierats och lyfts fram i och med förvaltningens visionsarbete, varav några kommer att genomföras under Arbetet med att förbättra löneöversynsprocessen har fortsatt. Inför löneöversynen 2012 fördes bland annat en lönestrategisk diskussion med Hälso- och sjukvårdsförvaltningens chefer. Uppföljning av hälso- och sjukvårdsförvaltningens arbetsmiljö- och hälsoarbete Åtgärder för en hälsosam och säker arbetsplats är ett prioriterat område inom Hälso- och sjukvårdsförvaltningen. Uppföljning och framtagande av en förvaltningsövergripande åtgärdsplan utifrån 2011 års medarbetarenkät har gjorts och en ny uppföljning genomfördes i oktober En utbildning i Första hjälpen samt hjärt- och lungräddning har också genomförts för att tillgodose kravet på säker och trygg arbetsplats. Målet att minska det genomsnittliga antalet sjukdagar har följts upp och jämförts med föregående års sjukfrånvaro för samma period. Nedan beskrivs sjukfrånvaro i relation till ordinarie arbetstid i procent. Totalt Kvinnor Män HSF den 1 januari till den 31 december ,48% 4,04% 1,96% HSF den 1 januari till den 31 december ,11 % 3,40 % 2,29% Sida 143

146 7.1 Intern kontroll I enlighet med Stockholms läns landstings policy och reglemente för intern kontroll beslutade Hälso- och sjukvårdsnämnden den 25 oktober 2011 om intern kontrollplan för Hälso- och sjukvårdsförvaltningen Den interna kontrollplanen innehåller nio processområden, uppföljningsområden, avgränsningar och metod. De nio processområdena är: Budgetprocessen Verksamhetsplanering Ärendeprocessen Avtalsprocessen Ekonomisk redovisning Leverantörsuppföljning, analys och utvärdering av hälso- och sjukvården Intern styrning Internt administrativt stöd och e-förvaltning HR-funktionen Syftet med intern kontroll är enligt beslut om den interna kontrollplanen 2011 och 2012 är att: - skapa mervärde genom att identifiera och åtgärda risker Resultat från uppföljning åtgärdsplan 2011 Uppföljningen enligt intern kontrollplan 2011 mynnade ut i en åtgärdsplan och ett antal uppdrag som hälso- och sjukvårdsdirektören delegerat i organisationen. Uppföljningen ska, enligt åtgärdsplanen, redovisas i samband med årsredovisningen Nedan redovisas genomförda åtgärder enligt åtgärdsplanen. Budgetprocessen Budgetram för intern organisation Förslag till rutin för justering av budgetram under innevarande budgetår har tagits fram. Justering av budgetram kan bli aktuellt när nya projekt eller uppdrag kräver nya budgetresurser. Förslaget innebär att verkställighetsbeslut alltid ska skrivas som beskriver projektets/uppdragets omfattning. Verksamhetsplanering Alla uppdrag i Verksamhetsplanen handläggs via verktyget Verksamhetsnavigatorn Verksamhetscontroller har utsetts inom samtliga avdelningar på Hälso- och sjukvårdsförvaltningen. Verksamhetsplan har upprättats för Hälso- och sjukvårdsförvaltningen på alla nivåer i organisationen. Underlaget till verksamhetsplanen upprättas utifrån fastställd budget för innevarande år och administreras i verktyget Verksamhetsnavigatorn. Verksamhetscontrollers roll är att verka för att avdelningen Sida 144

147 har en uppdaterad verksamhetsplan så att den kan följas på direktörsnivå. Rutiner för arbetet med verksamhetsplanen finns framtagna men är inte förankrade på alla nivåer i organisationen, vilket innebär att information som finns där inte kan säkerställas. Ärendeprocessen Beredning av ärenden till Hälso- och sjukvårdsnämnden Processbeskrivningen för ärendeprocessen har uppdaterats och förtydligats samt finns väl beskriven på hälso- och sjukvårdsförvaltningens intranät. Utbildning och information genomförs kontinuerligt för nyanställda och för handläggare på enhetsnivå. Avtalsprocessen Rutiner som säkerställer tillämpning av LOU, LOV och direktavtal Information och mallar avseende avtalsprocesser har uppdaterats under året. Ett arbete har gjorts under året med att utveckla ett flertal processbeskrivningar, bland annat för avtalsprocesser. Nya beskrivningar finns framtagna och väntar på slutredigering och implementering. Ekonomisk redovisning Löpande redovisning, månads- delårs- och årsbokslut Uppdraget har till viss del hanterats inom ramen för översynen av controllerrollen som genomförts under Översynen kommer att föredras i Hälso- och sjukvårdsförvaltningens ledningsgrupp (HSLG) i början av 2013 och sedan fastställas av Hälso- och sjukvårdsdirektören. I översynen tydliggörs chefscontrollers och controllers ansvar på avdelnings- och enhetsnivå. I sin förlängning innebär det att rutiner för kontering säkerställs på enhetsnivå. Leverantörsuppföljning, analys och utvärdering av hälso- och sjukvården Riskanalyser I verkställighetsbeslut fastställdes Strategi för systematisk uppföljning och granskning av hälso- och sjukvården i Stockholms läns landsting. En handlingsplan för strategin är framtagen och beslutad under slutet av Uppföljning av planen gjordes under 2012 som visade att vissa av åtgärder var påbörjade under Under början av 2013 planeras att åter kommunicera strategin med handlingsplanen samt uppföljning av planen. Uppföljningsmodeller Sida 145

148 Ett arbete med att beskriva en avtalsuppföljningsprocess har påbörjat under I processen ingår en strategisk delprocess, en process vid normal avtalsuppföljning och en process för upptäckta oegentligheter. Dessa ska ständigt utvecklas och förbättras. Intern styrning Delegationsordning Under 2012 har en översyn av Hälso- och sjukvårdsförvaltningens delegationsordning genomförts. Bland annat förtydligas områden som har uppfattats som svårlästa. Beslut om ny delegationsordning kommer att ske i början av Insatser kommer att genomföras för att göra den nya delegationsordningen känd i organisationen. Inköp och beställning av tjänstedatorer Under 2012 har beställningsblanketten för beställning av tjänstedatorer förtydligats både avseende hantering och innehåll. En ny IT-plattform för Hälso- och sjukvårdsförvaltningen och Landstingsstyrelsens förvaltning har införts. SLL-IT har övertagit drift och support för den nya plattformen, uppdraget låg tidigare på LSF-IT. Inom ramen för den nya plattformen har en IT-portal för bland annat beställning av tjänstedatorer tagits fram. IT-portalen har anpassats till Hälso- och sjukvårdsförvaltningens rutiner och riktlinjer för beställning av tjänstedatorer och PC-arbetsplatser. IT-portalen driftsätts våren 2013 i samband med den nya IT-plattformen. Informationssäkerhet Under 2011 och 2012 har informationssäkerhetsarbetet inte bedrivits på ett systematiskt och planerat sätt. Redan det är en avvikelse från gällande regelverk för Stockholms läns landsting. En informationssäkerhetssamordnare har nu rekryterats och arbetet med informationssäkerhet kan därför, under 2013, bedrivas med systematiska genomgångar och kartläggningar. Avvikelser kommer att kartläggas, sammanställas och riskbedömas samt avrapporteras i informationssäkerhetsrapporten för Internt administrativt stöd och e-förvaltning Internt administrativt stöd inom Hälso- och sjukvårdsförvaltningen Enhetliga rubriker på både ärende- och handlingsnivå för ärenden som rör LOU och LOV har införts. Avstämning och samsyn finns mellan Hälso- och sjukvårdsförvaltningen och SLL-upphandling om diarieföring av handlingar i upphandlingsärenden. Arbete pågår för ett utökat handläggarstöd när det gäller vilka handlingar som ska finnas i olika typer av ärenden i diariet. HR-funktionen Sida 146

149 Jämlikhet Jämställdhets- och mångfaldsplanen ska vara känd av samtliga medarbetare på Hälso- och sjukvårdsförvaltningen. En informationsplan för 2013 har tagits fram som ska säkerställa att samtliga medarbetare känner till Jämställdhets- och mångfaldsplanen. Arbetsmiljö och hälsa Arbetsplatsträffar ska genomföras regelbundet på alla enheter och en uppföljningsplan som säkerställer arbetet har tagits fram för Intern kontroll 2012 Intern kontroll 2012 har genomförts enligt fastställd plan. Nedan redovisas genomförda uppföljningarna i korthet. Det fortsatta arbetet med fördjupade uppföljningar innebär att resultat sammanställs i en rapport och åtgärdsplan upprättas inom de områden där så krävs. Budgetprocessen ekonomiska förutsättningar och formulerade satsningar i budget 2012 är i balans Hälso- och sjukvårdsnämndens slutliga budget 2012 innehåller 34 särskilda satsningar. Uppföljningen visar att utvecklingsarbete pågår inom samtliga 34 särskilda satsningarna. Uppföljningen visar även att fyra satsningar har utökats med tilläggsuppdrag under budgetåret och att det påverkat de ekonomiska förutsättningarna och balans till budgeterade medel för den enskilda satsningen. Verksamhetsplanering Hälso- och sjukvårdsnämndens budgetdirektiv säkerställs på avdelningsnivå Uppföljningen förutsätter att samtliga satsningar i Hälso- och sjukvårdsförvaltningens budget ligger som grund för verksamhetsplanen och administreras via verktyget Verksamhetsnavigatorn. Syftet med Verksamhetsnavigatorn är att skapa ordning och reda så att styrning och verksamhetsplanering kan ske utifrån bland annat ansvar, fördelning av uppdrag, resurser samt kompetensplanering. Uppföljningen visar att samtliga 34 satsningar återfinns i Hälso- och sjukvårdsförvaltningens verksamhetsplan och därmed i Verksamhetsnavigatorn. Kvaliteten i inrapporterat underlag varierar stort och det går därmed inte att, i Verksamhetsnavigatorn, avläsa status för respektive satsning. Det ska understrykas att det inte säger något om kvaliteten i utförda satsningar, uppföljningen visar endast på att verktyget Verksamhetsnavigatorn inte används för avstämning av arbetsläge. I årsredovisningen redovisas status för respektive satsning per verksamhetsområde. Sida 147

150 fastställd tid- och handlingsplan finns för satsningar och övriga direktiv i budget 2012 Informationen i Verksamhetsnavigatorn kan inte säkerställa att samtliga satsningar har en fastställd tid- och handlingsplan. Särskild uppföljning visar att närmare 80 procent har och följer fastställd tid- och handlingsplan. Tilläggsuppdrag till satsningar under budgetåret påverkar förutsättningarna och i vilken utsträckning en satsning kan genomföras i förhållande till utsatt tidplan. Ärendeprocessen beredningar av beslutsärenden till hälso- och sjukvårdsnämnden följer Hälso- och sjukvårdsförvaltningens administrativa ärendeprocess Uppföljningen per den 31 december 2012 visar att 58 procent av beslutsärenden till Hälso- och sjukvårdsnämnden följer Hälso- och sjukvårdförvaltningens administrativa ärendeprocess. Det är en förbättring med 8 procentenheter jämfört med samma period Avtalsprocessen Hälso- och sjukvårdsförvaltningen har ändamålsenliga processer när avtal upprättas i samband med upphandling enlig LOV, LOU samt vid förlängning och när direktavtal tecknas. Under 2012 har arbetet fortsatt med att utveckla processerna kring framtagande av avtal och uppföljning av dessa. När det gäller avtal om valfrihetssystem enligt LOV har ett arbete påbörjats att ta fram en manual som bygger på de hittills gjorda erfarenheterna. När det gäller avtal som upphandlas enligt LOU har det gjorts ett arbete dels för att definiera den strategiska avtalsprocessen, dels för att ta fram stöd och verktyg som minimerar risker för överprövningar. Ekonomisk redovisning processen för kontering och attestering av vårdfakturor för att uppnå nollsaldo på balanskonto Processen för kontering och attestering behöver säkerställas och bli mer känd på alla nivåer i organisationen. Rutiner och tidplaner vid månads- och årsbokslut ska tydliggöras samtidigt som kunskap om skillnaden mellan bokföring på resultat- och balanskonto förbättras. En åtgärdsplan för uppdraget kommer att upprättas. Åtgärder som är av betydelse för att minska stress och tidspress samt dubbelarbete i samband med bokslutsarbete. Sida 148

151 Leverantörsuppföljning, analys och utvärdering av hälso- och sjukvården kvaliteten i inrapporterat underlag från vårdgivare Uppföljningen visar att samtliga vårdgivare inom höft- knäledsprotesoperationer och katarakter till största uppfyller kraven i inrapporterat underlag vid avtalsuppföljning. En fördjupad analys av inrapporterat underlag ska göras i syfte att ge kunskaper till processen för avtalsuppföljning. Hälso- och sjukvårdsförvaltningen har rutiner som säkerställer att evidensbaserade riktlinjer och vårdprogram implementeras i hälso- och sjukvården Hälso- och sjukvårdsförvaltningen har, under hösten 2012, säkerställt rutiner som för inkomna evidensbaserade riktlinjer och vårdprogram. I rutinerna ingår att inkomna handlingar diarieförs och att projektplan för handläggning upprättas. Intern styrning Hälso- och sjukvårdsförvaltningens interna kontrollsystem förhindrar oegentligheter och jäv Hälso- och sjukvårdsförvaltningen har riktlinjer och rutiner för jäv och säkrande av oberoendeställning. För att säkerställa att rutinerna är kända i organisationen, när Hälso- och sjukvårdsförvaltningen utökats med nya verksamhetsområden och fler anställda, kommer en fördjupad granskning att genomföras. styrdokument, riktlinjer och rutiner för anskaffning av IT-utrustning till PCarbetsplatser vid nyanställning Arbete med att ta fram ruiner har påbörjats under Dessa ska införas under 2013 och därmed säkerställa riktlinjer och rutiner är kända i organisationen. anvisningar för informationssäkerhet följs upp och rapport skrivs per säkerhetsområde En informationssäkerhetssamordnare anställdes på Hälso- och sjukvårdsförvaltningen i november Under 2012 har arbetet med informationssäkerhet varit mycket begränsat, vilket också uppmärksammats i Landstingsrevisorernas projektrapport 5/2012, Tillämpningen av informationssäkerheten inom vården. En rapport för arbetet med informationssäkerheten under 2012 pågår. Informationssäkerhetssamordnaren kommer, under 2013, bland annat att se över anvisningarna för informationssäkerheten inom Hälso- och sjukvårdsförvaltningen, tillse att de blir kända och tillämpas samt sammanställa och rapportera avvikelser. Målsättningen är i första hand att Hälso- och sjukvårdsförvaltningen fullt ut ska följa gällande Informationssäkerhetspolicy för Stockholms läns landsting, och i andra hand att eventuella avvikelser är kända, värderade och har en handlingsplan. Sida 149

152 Internt administrativt stöd och e-förvaltning EDIT, Elektronisk Dokumenthantering I Tiden, används vid diarie-, dokument- och ärendehantering Samtliga medarbetare fick möjlighet att besvara en enkät om hur man uppfattar och använder EDIT i sitt arbete. 284 personer har besvarat enkäten. Resultaten visar att EDIT används för handläggning av tjänsteutlåtanden men att man fortsatt efterfrågar mer kunskap och utbildning. Vid dokumenthantering används EDIT i betydligt mindre utsträckning därför att det finns tekniska problem. Samtidigt tycker man att EDIT är ett stöd i arbetet men att man behöver mer utbildning. De tekniska problemen behöver utredas så att större dokument kan hanteras direkt i EDIT. Hälso- och sjukvårdsförvaltningen har regler och riktlinjer för diarieföring, dokumenthantering, arkivvård relaterat till offentlighet och sekretess Arbete pågår för ett utökat handläggarstöd när det gäller vilka handlingar som ska finnas i olika typer av ärenden i diariet. HR-funktionen riktlinjer och rutiner för systematiskt arbetsmiljöarbete Uppföljningen med samtliga avdelningschefer visar att riktlinjer och rutiner för systematiskt arbetsmiljöarbete är förankrade i organisationen. 7.2 Miljö Stockholms läns landstings nya miljöprogram Miljöutmaning 2016 har kommunicerats till förvaltningens chefer och medarbetare. Framför allt har detta skett via särskilda seminarier. Hälso- och sjukvårdsförvaltningens interna miljöledningssystem har uppgraderats och anpassats till den nya organisationens utvidgade uppdrag samt blivit certifierat. Flera medarbetare har fördjupat sin kompetens om hur läkemedel påverkar miljön. Tillsammans med landstingen i Region Västra Götaland samt Region Skåne har Hälso- och sjukvårdsförvaltningens startat ett nätverk. Syftet med nätverket är att kommunicera frågor rörande miljökrav i avtal med vårdgivare. Sida 150

153 BILAGA 1 Vården i siffror Kvinnor och mäns vårdkonsumtion Hälso- och sjukvårdsförvaltningen Datum: Diarienummer:

154 Hälso- och sjukvårdsförvaltningen Sara Dahlin

155 Innehållsförteckning Inledning... 3 VÅRDKONSUMTION... 4 Besök per vårdområde... 5 Vårdtillfällen per vårdområde och kön... 6 Vårdtillfällen per vårdområde och ålder... 7 Antal individer i slutenvård per vårdområde och kön... 8 Besök fördelat på kön inkl telefonkontakter... 9 Besök per vårdområde och ålder inkl telefonkontakter Läkarbesök per vårdområde Antal individer i öppenvård fördelat på kön och per vårdområde Sida 2

156 Inledning Syftet med denna bilaga är att sammanfatta kvinnor och mäns vårdkonsumtionsmönster inom Stockholms läns landsting. Så långt det är möjligt presenteras resultatet med könsuppdelad statistik och med siffror för För vårdkonsumtion görs jämförelser mellan åren Dessa siffror är inte direkt jämförbara med verksamhetstalen på grund av olika urvalsmetoder. Vårdkonsumtionen är relativt oförändrad mellan åren. Kvinnor gör fler besök inom öppenvården och har fler vårdtillfällen inom akutsjukvården och geriatriken. Fler män vårdas inom psykiatrin. Sida 3

157 VÅRDKONSUMTION I diagrammen över konsumtion av öppen- och slutenvård ingår ingen manuell statistik. Samtliga besök och avslutade vårdtillfällen är medräknade, även de som inte ersätts enligt avtal. Besök på MVC, BVC, LAB ingår inte, inte heller besök på geriatrik på grund av för små volymer. Siffrorna är inte jämförbara med de verksamhetstal som redovisas i bokslutet på grund av olika urvalsmetoder. Statistiken gäller enbart boende inom Stockholms läns landsting. Stockholm har en snabb befolkningstillväxt, 2011 var invånarantalet individer, varav 50,5 procent kvinnor och 49,5 procent män. Prognostiserad befolkningsökning för 2012 är 1,8 procent. Vårdkonsumtionen bör ställas i relation till dessa siffror. Sida 4

158 Besök per vårdområde Flest besök görs inom primärvården (se figur 1). Andelen besök, inklusive telefonkontakter, har mellan åren 2011 och 2012 ökat något inom akutsjukvård, och primärvård, medan en tydlig minskning kan ses för privata specialister och sjukgymnaster. Inom psykiatrin ses en marginell minskning. Figur 1. Procentuell fördelning av besök per vårdområde inkl telefonkontakter, samtliga vårdgivare år ARV= Privata specialister och sjukgymnaster. När det gäller den procentuella fördelningen av vårdtillfällen per vårdområde stod akutsjukvården för drygt 80 procent, geriatrik drygt 9 procent och psykiatri cirka 10 procent. 1 Hemsjukvård ingår ej (klinik 243). Månad 01 t o m Sida 5

159 Vårdtillfällen per vårdområde och kön År 2012 stod kvinnor för 57 procent och män för 43 procent av alla vårdtillfällen. Fördelningen mellan kvinnor och mäns vårdtillfällen per vårdområde är relativt oförändrad över tid (se figur 2). Kvinnor har flest vårdtillfällen inom akutsjukvården och geriatriken. Förlossningsvården är en viktig förklaring till kvinnors högre andel inom akutsjukvården. Inom psykiatrin har männen fler vårdtillfällen, vilket förklaras av att missbruksvården ingår i siffrorna. Figur 2. Vårdtillfällen per vårdområde och kön, år Sida 6

160 Vårdtillfällen per vårdområde och ålder Åldersfördelningen är i stort sett oförändrad under perioden Inom akutsomatiken och psykiatrin är åldersgruppen år störst (se figur 3). Figur 3. Vårdtillfällen per vårdområde och ålder, år Sida 7

161 Antal individer i slutenvård per vårdområde och kön Antal individer i slutenvård har ökat. Fler kvinnor än män vårdas inom slutenvård. Under 2012 var 61 procent av de vårdade kvinnor och 39 procent var män 2. Fördelningen mellan antal kvinnor och män i slutenvård är konstant mellan åren Fler kvinnor vårdas inom akutsomatiken, medan fler män vårdas inom psykiatrin. Figur 4. Antal individer i slutenvård fördelat per vårdområde och kön, år månad 01 t o m Sida 8

162 Besök fördelat på kön inkl telefonkontakter Antalet besök ökade under Volymernas ökning ligger något lägre än länets befolkningsökning. Flest besök gjordes av kvinnor. De står för 59 procent av alla besök när telefonkontakter räknas in (se figur 5). Figur 5. Besök fördelat på kön inkl telefonkontakter, år Sida 9

163 Besök per vårdområde och ålder inkl telefonkontakter Den relativa andelen av antalet besök per vårdgren visar att barns andel (0-19 år) av besöken är störst inom psykiatrin med drygt 17 procent (se figur 6). Även mitt i livets andel (20-64 år) är störst inom psykiatrin med 78 procent av besöken och störst andel besök för äldre (65 år och äldre) görs inom primärvården med ungefär 49 procent. Under perioden syns en svag minskning av barnens andel av besöken inom primärvård och en svag ökning av besöken inom psykiatrin. De äldres andel av besöken ökar något under 2010 till och med 2012 inom primärvården, hos privata specialister och sjukgymnaster samt akutsjukvård. Åldersgruppen års besök minskar något inom samtliga vårdområden, samtidigt ses en svag ökning av besök inom primärvård. Figur 6. Besök per vårdområde fördelat på ålder inkl telefonkontakter, år ARV= Privata specialister och sjukgymnaster. Sida 10

164 Läkarbesök per vårdområde Under perioden 2010 till och med 2012 har läkarbesöken inom primärvården ökat från 54 procent till 56 procent. Figur 7 och 8 illustrerar läkarbesök per vårdområde inklusive och exklusive telefonkontakter. Kvinnor har en högre andel läkarbesök än män inom alla vårdområden. Skillnaderna är relativt konstanta över tid. Skillnaden mellan kvinnor och mäns andel läkarbesök är högst för området privata specialister och sjukgymnaster. Exkluderas telefonkontakter görs 58 procent av alla läkarbesök inom primärvården 2012 av kvinnor. Figur 7. Läkarbesök per vårdområde inkl telefonkontakter, år Sida 11

165 Figur 8. Läkarbesök per vårdområde exkl telefonkontakter, år Sida 12

166 Antal individer i öppenvård fördelat på kön och per vårdområde Konsumtionsmönstret skiljer sig mellan sluten- och öppenvård. Antalet individer har ökat inom öppenvården (se figur 9). Figur 9. Antal individer i öppenvård fördelat på kön, år Sida 13

167 Det sker ingen förändring av kvinnors eller mäns andelar av vårdkonsumtion per vårdområde mellan 2011 och 2012 (se figur 10). Andelen individer ökade med 3 procent mellan 2011 och Figur 10. Antal individer i öppenvård fördelat per vårdområde och kön, år Sida 14

168 BILAGA 2 Rapport om tillgänglighet Årsredovisning 2012 Hälso- och sjukvårdsförvaltningen Datum: Diarienummer:

169 Hälso- och sjukvårdsförvaltningen

170 Innehållsförteckning 1 Inledning Mätmetoder och avgränsningar Vårdgarantin Telefontillgänglighet Besök husläkarmottagnig Besök och behandling inom den specialiserade vården Nationella satsningar på tillgänglighet Primärvård Husläkarmottagningar Analys Specialiserad vård Specialiserad Psykiatri Analys Somatisk specialistvård Analys Geriatrisk slutenvård Analys Sida 2

171 Sammanfattning Telefontillgänglighetsmätningarna 2012 visar att 95 procent av kontrollsamtalen till husläkarmottagningar är godkända enligt vårdgarantin jämfört med 94 procent Av de 210 mottagningar som mättes var det 198 som uppfyllde vårdgarantin. Besökstillgänglighetsmätningarna 2012 visar att 90 procent av befolkningen får komma till husläkaren inom 5 dagar, jämfört med 89 procent Resultatet är samma för kvinnor och män, men skiljer sig åt mellan åldersgrupperna. I den yngsta åldersgruppen (0-6 år) får 98 procent ett besök inom fem dagar medan i den äldsta gruppen (65 år och äldre) får 87 procent ett besök inom fem dagar. Under 2012 har resultaten för väntande under vårdgarantins gräns till mottagningsbesök inom specialiserad vård förbättrats tydligt med undantag för de två sista månaderna. Ungefär hälften av vårdgivarna inom somatisk specialistvård och vuxenpsykiatri uppvisar försämrade resultat i december jämfört med föregående månader. Stockholms läns landsting är kvalificerat att ta del av kömiljarden för mottagning alla månader under Under 2012 har även gränsen för att ta del av stimulansmedlen för behandling uppnåtts under de tre sista månader. Tillgängligheten till första besök inom den specialiserade vuxenpsykiatrin har under 2012 varit 79 procent, det vill säga att 79 procent av patienterna har fått en tid inom 30 dagar. Detta är en förbättring med nio procentenheter jämfört med Samtidigt har vårdgivarna haft problem med att registrera rätt i journalsystemen för att den korrekta väntetiden ska visas i mätningen. Barn- och ungdomspsykiatri (BUP) har en hög tillgänglighet. Verksamheten klarar målen för kömiljarden, Stockholms läns landstings vårdgaranti om första besök till specialist inom 30 dagar samt målen för den särskilda tillgänglighetssatsningen för barn- och ungdomspsykiatri där målet är att 90 procent ska få ett första besök inom BUP inom 30 dagar. Inom somatisk specialistvård har det skett stora förbättringar sett till andelen väntande under vårdgarantins gräns (30) vid en jämförelse mellan 2011 och 2012 med undantag för årets sista månad. Minskning av antalet patienter som väntat mer än 30 dagar har skett både på akutsjukhusen och hos andra vårdgivare. På akutsjukhusen har det minskat med i genomsnitt 65 procent för perioden, utanför akutsjukhusen har minskningen i genomsnitt 40 procent. Av samtliga avslutade geriatriska vårdtillfällen i slutenvård under 2012 hade 56 procent av patienterna lagts in på en geriatrisk klinik, antingen direkt från hemmet, 18 procent eller från akutmottagningen, 38 procent. På länsnivå ses inga större skillnader 2012 jämfört med Sida 3

172 1 Inledning Den tidsrelaterade tillgängligheten till vården är högt prioriterat i Stockholms läns landsting (SLL) och löpande sker uppföljning av tillgängligheten. Grunden för uppföljningarna utgörs av vårdgarantins regelverk och tidsgränser. Utifrån inrapporterad data mäts hur väl målvärdena för vårdgarantin uppfylls. Vårdgarantin är sedan juli 2010 en del av hälso- och sjukvårdslagen och gällande förordning (210:349) anger att man ska få kontakt samma dag som man söker primärvården och om man har behov ska man få träffa läkare i primärvården inom sju dagar. Inom den specialiserade vården ska ett besök enligt lagen ske senast inom 90 dagar efter att remiss är utfärdad eller en egenanmälan har inkommit. Om det därefter finns behov av operation eller annan behandling ska det genomföras inom 90 dagar. Inom Stockholms läns landsting är det kortare tidsgränser för vårdgarantin och den omfattar talen , där 0 står för kontakt med primärvården samma dag, 5 för besök på husläkarmottagningen inom fem kalenderdagar, 30 för besök hos annan specialist högst 30 dagar efter remissdatum eller egenanmälan och 90 för behandling/åtgärd högst 90 dagar efter beslut om behandling. Genom överenskommelsen mellan staten och Sveriges Kommuner och Landsting (SKL) sker särskilda satsningar på tillgänglighet i form av stimulansmedel som utbetalas till de landsting som klarar kraven. Kraven i överenskommelsen skiljer sig mot vårdgarantin både sett till vad som ingår i mätningarna och tidsgränser. I denna bilaga redovisas resultaten för vårdgarantin inom Stockholms läns landstings tidsgränser och de särskilda nationella satsningarna. Sida 4

173 2 Mätmetoder och avgränsningar 2.1 Vårdgarantin I uppföljningen av vårdgarantin ingår från och med årsskiftet 2010/2011 endast patienter som omfattas av vårdgarantin. Patienter med patientvald väntan (PVV) som avsagts sig vårdgarantin av personliga skäl om de önskat få vård hos en speciell vårdgivare och patienter med medicinskt orsakad väntan (MOV) räknas inte vid bedömning av om vårdgarantin är uppfylld enligt förordning om vårdgarantin därför exkluderas de helt från beräkningen. Beräkningen av vårdgarantin sker enligt SKL:s direktiv med formeln antal väntande under vårdgarantins gräns/totalt antal väntande Telefontillgänglighet Telefontillgänglighetsmätningen följer upp att man får kontakt samma dag med verksamheter inom vården. De verksamheter som ingår i uppföljningen är husläkarmottagningar, mottagningar för barn- ungdoms och allmänpsykiatri, beroendemottagningar samt hjälpmedelscentraler. Det är endast husläkarmottagningar som omfattas av vårdgarantin men i denna rapport redovisas även resultaten inom psykiatrin enligt samma modell. Mätningen genomförs kontinuerligt över hela året. Under varje mätperiod (365 dagar) rings 260 samtal till respektive mottagning Besök husläkarmottagnig Två gånger per år mäter Sveriges Kommuner och Landsting (SKL) besökstillgängligheten till husläkare. Mätningen pågår under en tvåveckorsperiod under vår och höst. Varje husläkarmottagning inom Stockholms läns landsting rapporterar manuellt sina väntetider till den nationella väntetidsdatabasen Signe. Den nationella vårdgarantin är sju dagar, men Stockholms läns landsting har en skarpare gräns på fem dagar Besök och behandling inom den specialiserade vården Uppföljningen av väntande som berör den somatiska specialiserade vården och psykiatriska specialiserade vården sker främst genom att vårdgivarna rapporterar in väntande patienter från sina patientadministrativa system till det Centrala väntetidsregistret (CVR). Rapporteringen sker dagligen men avstämningarna görs i enlighet med Sveriges Kommuner och Landstings (SKL) anvisningar den sista varje månad. Då görs en sammanställning av hur många som väntar och hur länge de har väntat i enlighet med vårdgarantins regelverk samt i enlighet med kraven för överenskommelserna mellan staten och SKL. Sida 5

174 Sammanställningarna kompletteras med manuellt inrapporterad data från de vårdgivare som ännu inte har gått över till att redovisa till CVR. Svagheter i dataunderlaget kan bero på bristande registreringsrutiner hos vårdgivarna samt utebliven och bristfällig manuell rapportering. Uppföljningen av vårdgarantin och för mottagningsbesök hos specialist omfattar 26 specialiteter. I uppföljningen ingår mottagningsbesök inom den somatiska specialistvården, vuxenpsykiatrin samt barn och ungdomspsykiatrin. Stockholms läns landsting har en skarpare vårdgarantigräns för mottagningsbesök än den som gäller nationellt. Efter beslut om remiss/vårdbegäran ska ett besök inom den planerade specialiserade vården - om sådant behövs - erbjudas inom högst 30 dagar efter beslutsdagen. Motsvarande gräns nationellt är 90 dagar. I uppföljningen av vårdgarantin för behandling följs 42 typer av specificerade behandlingar samt ytterligare kirurgiska behandlingar i tolv så kallade övrigt grupper indelade efter kirurgiska områden. 2.2 Nationella satsningar på tillgänglighet I rapporten redovisas även Stockholms läns landstings resultat enligt den beräkningsmodell som ligger till grund för att ta del av medlen avsatta för den så kallade Kömiljarden. Kömiljarden är en nationell satsning för att förbättra den tidsrelaterade tillgängligheten i den specialiserade vården. Kravet för att ta del av kömiljarden är att minst 70 procent av patienterna ska ha väntat färre än 60 dagar och patienter som är uppsatta på patientvald väntan (PVV), det vill säga de har avsagt sig vårdgarantin av personliga skäl eller för att de vill komma till en särskild vårdgivare, ingår i beräkningens alla delar. Patienter som inte kan komma på ett besök eller genomföra en behandling av medicinska skäl exkluderas helt från beräkningen. En del av medlen är avsatta för de landsting som uppnår den högre målnivån att 80 procent av de väntande ska ha väntat färre än 60 dagar. Avstämning sker under årets alla månader. Vidare redovisas resultatet för den särskilda satsningen på barn och ungdomar med psykisk ohälsa. Inom den satsningen görs uppföljningen på faktiska väntetider. Det vill säga hur länge patienten hade väntat när denna fick vård. Kraven för att få ta del av stimulansmedlen är att 90 procent av de som fick ett första mottagningsbesök ska ha fått det inom 30 dagar. Av de som inleder en fördjupad utredning eller behandling ska minst 80 procent göra det inom 30 dagar från det att beslut har fattats. Avstämningen sker på det sammanlagda resultatet från mätningar gjorda från och med januari till och med oktober. Uppföljningen omfattar även verksamheter utanför barn- och ungdomspsykiatrin som utför insatser för barn och unga med psykisk ohälsa. Inom Stockholms läns landsting mäts förutom barn- och ungdomspsykiatri även barn- undomsmedicinska mottagningar (BUMM) vad gäller utredningar om Attention Deficit Hyperactivity Disorder (ADHD), habiliteringen vad gäller Sida 6

175 behandling för personer under 18 år med ADHD och autismspektrumtillstånd samt specialiserad ätstörningsvård vad gäller behandling för personer under 18 år. Sida 7

176 3 Primärvård 3.1 Husläkarmottagningar Tabellen nedan visat genomsnittligt resultat för 2012 vid respektive mätning Analys Husläkarmottagningar Vårdgaranti- Telefontillgänglighet 95 % Vårdgaranti- mottagningsbesök 90 % Telefontillgänglighetsmätningarna 2012 visar att 95 procent av kontrollsamtalen till husläkarmottagningar är godkända enligt vårdgarantin jämfört med 94 procent 2011.vilket är samma resultat som föregående år. Av de 210 mottagningar som mättes var det 198 som uppfyllde vårdgarantin. Den mottagning som hade lägst resultat hade 35 procent godkända samtal medan de med högst resultat hade 100 procent. I Stockholms läns landstings avtal med husläkarverksamheterna är kraven på telefontillgänglighet högre. För mottagningar med direktsvar utan köfunktion är ett samtal godkänt om det besvaras inom 1,5 minut och vid direktsvar med köfunktion inom 10 minuter. Verksamheter med återuppringningssystem ska ha återkommit till patienten inom 90 minuter. 91 procent av kontrollsamtalen blev godkända 2012 enligt dessa krav, oförändrat från Av de 210 mottagningar som mättes blev 178 godkända. I patientenkätens fråga om hur man upplever mottagningens tillgänglighet per telefon var 86 procent av de tillfrågade nöjda 2012, oförändrat från För att upprätthålla en god telefontillgänglighet finns i avtalen med husläkarmottagningarna en målrelaterad ersättning kopplad till resultatet av mätningen. De mottagningar som blir godkända erhåller en bonus medan de som inte blir godkända måste betala ett vite. Besökstillgänglighetsmätningarna 2012 visar att 90 procent av befolkningen får komma till husläkaren inom 5 dagar, jämfört med 89 procent Resultatet är samma för kvinnor och män, men skiljer sig åt mellan åldersgrupperna. I den yngsta åldersgruppen 0 till 6 år får 98 procent ett besök inom fem dagar medan i den äldsta gruppen, 65 år och äldre, får 87 procent ett besök inom fem dagar. Den faktiska väntetiden för besök till husläkare är i genomsnitt 1,5 dagar, jämfört med 1,6 dagar I patientenkätens fråga 2012 om vad man anser om väntetiden till besöket svarade 78 procent att de inte behövde vänta eller att väntetiden var acceptabel, jämfört med 79 procent Sida 8

177 4 Specialiserad vård Kömiljarden bygger på samma uppföljning som vårdgarantin. Stockholms läns landsting rapporterar varje månad in data till Sveriges Kommuner och Landstings (SKL) databas i enlighet med deras bestämmelser. Nedan redovisas det sammanlagda resultatet för uppföljning av väntande enligt det vårdutbud som har angetts av SKL. Tabellen nedan visar genomsnittligt resultat för 2012 vid respektive mätning. Specialiserad vård Vårdgaranti- mottagningsbesök 70% Vårdgaranti -behandling 86% Kömiljarden - mottagning 82% Kömiljarden - behandling 63% Under 2012 har resultaten för väntande under vårdgarantins gräns till mottagningsbesök förbättrats tydligt med undantag för de två sista månaderna. Ungefär hälften av vårdgivarna inom somatisk specialistvård och vuxenpsykiatri uppvisar försämrade resultat i december jämfört med föregående månader. Andelen väntande under vårdgarantins gräns till mottagning % 90% 80% 70% 60% 50% 40% 30% 20% 10% 0% jan feb mar apr maj jun jul aug sep okt nov dec % 57% 59% 54% 60% 51% 30% 46% 55% 62% 67% 65% % 77% 77% 72% 77% 74% 52% 66% 68% 73% 70% 58% Diagrammet visar andel väntande under vårdgarantins gräns till mottagning. Uppföljningen av väntande till behandling visar på mindre tydliga förbättringar än mottagning vid jämförelser mellan åren. Resultaten har legat relativt stabilt under 2012 och har förbättrats stadigt under hösten. Sida 9

178 100% 90% 80% 70% 60% 50% 40% 30% 20% 10% 0% Andelen väntande under vårdgarantins gräns till behandling jan feb mar apr maj jun jul aug sep okt nov dec % 79% 81% 82% 85% 84% 80% 74% 77% 85% 88% 89% % 86% 88% 85% 87% 84% 83% 82% 84% 89% 91% 92% Diagrammet visar andel väntande under vårdgarantins gräns till behandling. Stockholms läns landsting är kvalificerat att ta del av kömiljarden för mottagning alla månader under Under 2012 har även gränsen för att ta del av stimulansmedlen för behandling uppnåtts under de tre sista månader. Resultat kömiljarden 2012 SLL 100% 90% 80% 70% 60% 50% 40% 30% 20% 10% 0% jan feb mars april maj juni juli aug sep okt nov dec mott 81% 84% 87% 85% 86% 85% 74% 76% 81% 84% 81% 79% behandling 63% 65% 67% 64% 63% 61% 53% 53% 64% 70% 71% 70% Diagrammet visarresultaten för uppföljningen av kömiljarden och jämförelse mellan mottagning och behandling. Sida 10

179 4.1 Specialiserad Psykiatri Tabellen nedan visar genomsnittligt resultat för 2012 vid respektive mätning Analys Vuxenpsykiatri Telefontillgänglighet 96% Vårdgaranti- mottagningsbesök 79% Den specialiserade vuxenpsykiatrin har hög telefontillgänglighet. Under 2012 var andelen godkända samtal i telefontillgänglighetsmätningen 96 procent, med en spridning på 88 till 99 procent. Den avtalade nivån är en telefontillgänglighet på minst 90 procent. Denna nivå uppnåddes av alla mottagningar, utom en mottagning som nådde 88 procent. Resultatet är en förbättring med fyra procentenheter jämfört med Under 2011 var det sex mottagningar som inte nådde målnivån 90 procent. Totalt görs mätningen på 30 mottagningar. Tillgängligheten till första besök inom den specialiserade vuxenpsykiatrin har under 2012 varit 79 procent, det vill säga att 79 procent av patienterna har fått en tid inom 30 dagar. Detta är en förbättring med nio procentenheter jämfört med Samtidigt har vårdgivarna haft problem med att registrera rätt i journalsystemen för att den korrekta väntetiden ska visas i mätningen. Den avtalade nivån är att 85 procent av patienterna ska få en tid inom 30 dagar, mätperioden är från januari till oktober. Det var 14 av 25 mottagningar som nådde nivån 85 procent eller högre tillgänglighet. Spridningen var från 41 procent till 93 procent, beräknat på de vuxenpsykiatriska klinikerna, exklusive Norrtälje, WeMind och Praktikertjänst Å&D. Under 2013 kommer fortsatt fokus att ligga på väntetider, en förutsättning är bland annat att rapporteringen till Centrala väntetidsregistret (CVR) blir korrekt och att de mindre vårdgivaren får möjlighet att rapportera dagligen. Sida 11

180 Vuxenpsykiatri andel väntande under vårdgarantins gräns till mottagning % 90% 80% 70% 60% 50% 40% 30% 20% 10% 0% jan feb mar apr maj jun jul aug sep okt nov dec % 84% 67% 61% 63% 63% 56% 67% 71% 75% 81% 77% % 80% 81% 74% 80% 76% 66% 78% 82% 87% 85% 74% Diagrammet visar andel väntande under vårdgarantins gräns till mottagning. Barn och ungdoms psykiatri Vårdgaranti- mottagningsbesök 93% Särskild satsning på barn och unga med psykisk ohälsa, mottagning 91% Särskild satsning på barn och unga med psykisk ohälsa, fördjupad 68% utredning och behandling Barn- och ungdomspsykiatri (BUP) har en hög tillgänglighet. Verksamheten klarar målen för kömiljarden, Stockholms läns landstings vårdgaranti om första besök till specialist inom 30 dagar samt målen för den särskilda tillgänglighetssatsningen för barn- och ungdomspsykiatri där målet är att 90 procent ska få ett första besök inom BUP inom 30 dagar. På grund av att olika landsting organiserat verksamheten på olika sätt har Sveriges Kommuner och Landsting (SKL) beslutat att alla verksamheter som bedriver utredning och behandling och som definieras som barn- och ungdomspsykiatri ska ingå i mätningen för den särskilda tillgänglighetssatsningen. Som redovisas under punkt 2.2 ingår förutom BUP även vissa patientgrupper vid barn- och ungdomsmedicinska mottagningar (BUMM), specialiserad ätstörningsvård samt vid Autism- och Aspergercenter. Det samlade resultatet för samtliga dessa verksamheter visar att 68 procent fick påbörja fördjupad utredning och behandling inom 30 dagar under perioden januari till oktober Resultatet för enbart barn- och ungdomspsykiatrin var 73 procent. Ett skäl till att väntetiderna till utredning och behandling inte nådde upp till målet är att antalet utredningar med frågeställning Attention Deficit Hyperactivity Disorder (ADHD) och Autismspektrumtillstånd ökat med 20 till 30 procent årligen de senaste åren. Ökningen kan bland annat förklaras av ett Sida 12

181 uppdämt behov av utredningar på grund av för få barn utreddes under första delen av 2000-talet. I takt med att det uppdämda behovet betas av borde antalet utredningar sluta öka. För att kunna uppnå tillgänglighetsmålet för utredning och behandling behöver antalet utredningar successivt minska och stabiliseras på en nivå som motsvarar förväntat behov i befolkningen. Även om Stockholms läns landsting inte nådde målet har väntetiderna till utredning minskat till följd av tilläggsbeställningar och vårdgarantisatsningar. År 2012 genomförde till exempel barn- och ungdomspsykiatrin cirka utredningar jämfört med cirka under Antalet barn i befolkningen ökar mer än genomsnittet för befolkningen. Andelen barn som aktualiseras inom BUP har också ökat successivt. En förutsättning för att barn- och ungdomspsykiatrin ska kunna klara väntetiderna till första besök och behandling utredning är att beställningen följer befolkningsutvecklingen. BUP andel väntande under vårdgarantins gräns till mottagning % 90% 80% 70% 60% 50% 40% 30% 20% 10% 0% jan feb mar apr maj jun jul aug sep okt nov dec % 97% 96% 94% 93% 79% 66% 90% 94% 95% 96% 90% % 97% 97% 93% 94% 92% 76% 92% 96% 95% 90% 93% Diagrammet visar andel väntande under vårdgarantins gräns till mottagning. Sida 13

182 4.2 Somatisk specialistvård Tabellen nedan visar genomsnittligt resultat för 2012 vid respektive mätning. Mottagning/ Behandling Vårdgaranti- mottagningsbesök 68% Vårdgaranti- behandling 86% Analys Inom somatisk specialistvård har det skett stora förbättringar sett till andelen väntande under vårdgarantins gräns (30) vid en jämförelse mellan 2011 och 2012 med undantag för årets sista månad. Nedgången kan delvis förklaras med att det var många helgdagar under slutet på december Somatik andel väntande under vårdgarantins gräns till mottagning % 90% 80% 70% 60% 50% 40% 30% 20% 10% 0% jan feb mar apr maj jun jul aug sep okt nov dec % 54% 57% 52% 59% 50% 29% 44% 54% 60% 65% 63% % 76% 76% 70% 76% 72% 50% 64% 66% 71% 68% 56% Diagrammet visar andel väntande under vårdgarantins gräns till mottagning. Det har även skett en minskning i antalet väntande över vårdgarantins gräns. Minskningen av antalet patienter som väntat mer än 30 dagar har skett både på akutsjukhusen och hos andra vårdgivare. På akutsjukhusen har det minskat med i genomsnitt 65 procent för perioden, utanför akutsjukhusen har minskningen i genomsnitt 40 procent. Sett till antalet väntande totalt är det ganska jämt fördelat mellan akutsjukhusen och de specialistmottagningar utanför akutsjukhusen som ingår i uppföljningen. Det är något fler totalt antal väntande som väntar på akutsjukhusen. Men sett till antalet som har väntat över 30 dagar så är det mer än dubbelt så många som har väntat på att få komma till en specialistmottagning utanför akutsjukhusen. Sida 14

183 Vid jämförelse sett till andelen väntande under vårdgarantin gräns mellan somatisk specialistvård på och utanför akutsjukhusen uppvisar akutsjukhusen ett bättre resultat än vårdgivare utanför akutsjukhusen. Det genomsnittliga resultatet 2012 för akutsjukhusen är 83 procent i jämförelse med 51 procent för vårdgivare utanför akutsjukhusen Sedan bonus/viten införts har tillgängligheten avsevärt förbättrats och ett flertal akutsjukhus/kliniker är köfria. Däremot återstår en del köer som beställare och akutsjukhus fokuserar på att lösa. Till exempel genom att införa vårdval men också med andra åtgärder, såsom ökade beställningar hos de vårdgivare som har vårdavtal. Resultaten för väntande till behandling inom somatisk specialistvård visar på en positiv trend med relativt sett stabila resultat under Men resultaten gällande behandling visar inte på samma positiva utveckling sett till andelen väntande under vårdgarantins gräns som mottagning vid en jämförelse mellan 2011 och Somatik andel väntande under vårdgarantins gräns till behandling % 90% 80% 70% 60% 50% 40% 30% 20% 10% 0% jan feb mar apr maj jun jul aug sep okt nov dec % 79% 81% 82% 85% 84% 80% 74% 77% 85% 88% 89% % 86% 88% 85% 87% 84% 83% 82% 84% 89% 91% 92% Diagrammet visar andel väntande under vårdgarantins gräns till behandling. Akutsjukhusen har förbättrat resultaten i jämförelse med 2011 och har ett genomsnittligt resultat 2012 på 88 procent väntande under vårdgarantins gräns samtidigt har vårgivare utanför akutsjukhusen försämrat resultaten jämfört med Antalet väntande över vårdgarantins gräns har minskat 2012 i jämförelse med 2011 med i genomsnitt 26 procent. Hos vårdgivare utanför akutsjukhusen har antalet väntande på behandling ökat både totalt och över vårdgarantins gräns. Sett till antalet väntande över vårdgarantins gräns så har det ökat med 49 procent jämfört med Sida 15

184 På akutsjukhusen har antalet väntande över vårdgarantins gräns minskat 2012 med 49 procent jämfört med Sida 16

185 5 Geriatrisk slutenvård Tabellen nedan beskriver andel direktintag och intag från akutsjukhusens vårdavdelningar per klinik under 2012 Sjukhus/klinik Direktintag från hemmet Direktintag Direktintag från akutmottagning Direktintag totalt Intag från akutsjukhusens vårdavdelningar Löwetgeriatriken 7% 37% 44% 66% Brommageriatriken 13% 30% 43% 67% Handengeriatriken 29% 26% 55% 45% Danderydsgeriatriken 19% 46% 65% 35% Jakobsbergsgeriatriken 16% 49% 65% 35% Nynäsgeriatriken 25% 22% 47% 53% Stockholmsgeriatriken 19% 36% 55% 45% Huddingegeriatriken 11% 48% 59% 41% Södertäljegeriatriken 13% 37% 50% 50% Dalengeriatriken 23% 38% 61% 39% Nackageriatriken 36% 23% 59% 41% Totalt 18% 38% 56% 44% Källa: Uppföljningsportalen Analys Av samtliga avslutade geriatriska vårdtillfällen i slutenvård under 2012 hade 56 procent av patienterna lagts in på en geriatrisk klinik, antingen direkt från hemmet, 18 procent eller från akutmottagningen, 38 procent. På länsnivå ses inga större skillnader 2012 jämfört med En viss skillnad råder mellan klinikerna där andelen direktintag från hemmet varierar mellan 7 och 36 procent medan andelen patienter från akutmottagning varierar mellan 22 och 49 procent. De kliniker som hade högst andel direktintagna patienter från hemmet var Nackageriatriken (36 procent), Handengeriatriken (29 procent), Nynäsgeriatriken (25 procent). Löwetgeriatriken hade lägst andel direktintagna patienter från hemmet, 7 procent. Orsaker till skillnaderna är inte kända. Kliniker med hög andel direktintagna patienter från akutmottagning var Jakobsbergsgeriatriken (49 procent), Huddingegeriatriken (48 procent), Danderydsgeriatriken (46 procent). Huddinge- och Danderydsgeriatriken bedriver sin verksamhet på akutsjukhus, vilket kan vara en sannolik orsak till ett högt direktintag från akutmottagning, Sida 17

186 men det finns andra orsaker. Södertäljegeriatriken är belägen på akutsjukhus men har ändå en låg andel direktintagna patienter från akutmottagning, och Jakobsbergsgeriatriken, med en hög andel, är ej belägen på akutsjukhus. Möjligheten till direktintag under kvällar och helger är exempelvis beroende av tillgången på lokal röntgen och laboratorieservice. I den enkätundersökning som genomförts under 2012 framkommer att Danderyds-, Huddinge- och Södertäljegeriatriken har tillgång till röntgen dygnet runt, medan övriga klinikers tillgänglighet till röntgen normalt är mellan kl till 16.00, med undantag för Nackageriatriken som har röntgen till kl alla kvällar inklusive helger. De senaste åren har ett ökat tryck till geriatrisk vård från akutsjukhusens vårdavdelningar märkts. Akutsjukhusen har ej kunnat hänvisa färdigbehandlade patienter till de geriatriska klinikerna i önskvärd utsträckning. Andelen patienter som erbjöds plats från akutsjukhusens vårdavdelningar inom 24 timmar varierade mellan de geriatriska klinikerna från 38 till 100 procent. Från och med december togs områdesansvaret bort och ersättning för överproduktion från senare delen av december beviljades, vilket har föranlett en förbättrad tillgänglighet. Inför 2013 har målnivåer för direktintag sänkts från 70 procent till 65 procent, vilket ökar tillgängligheten till geriatriken från akutsjukhusens vårdavdelningar. Sida 18

187 1 (16) BILAGA 3 Läkemedelskostnader 2012 Denna rapport är framtagen av Utvecklingsavdelningen som ett komplement till Hälso- och sjukvårdsförvaltningens årsredovisning för Rapporten belyser kostnadsutvecklingen för läkemedel och läkemedelsnära varor vilka hämtats ut på recept av invånarna i Stockholms län och/ eller levererats mot rekvisition direkt till vårdgivare i länet såsom akutsjukhusen. Rapporten lämnar även information om receptköpen ur ett kvalitetsperspektiv vilket är indirekt indikation på vårdgivarnas följsamhet till olika terapirekommendationer som Kloka Listan. Rapporten grundas på i huvudsak på försäljningsdata från landstingets uppföljningsdatabas VAL.LAK eller motsvarande från Apotekens Service AB samt på uppgifter om landstingets kostnader för särskild läkemedelssubvention till länsinvånare ur tabellen Läkemedelskostnader i Årsbokslutet. Stockholms läns landsting Box Stockholm

188 2 (16) / Minskade läkemedelskostnader i öppen vård 2012 Landstingets kostnader för läkemedel på recept sjönk under 2012 med 2,4 procent. Ny läkemedelsförsörjning till sjukhusen före årsskiftet medför att resultatet för rekvisitioner är något osäkert. Kostnadsminskningen för recept torde främst bero på upphörda patent för flera vanliga läkemedel, att introduktionen av nya läkemedel skett i måttlig takt, höjd gräns för receptförmånen samt fortsatta effektiviseringar genom ökad följsamhet till Kloka Listan, delvis som en effekt av kostnadsansvaret för läkemedel (KÖL). Osäkert utfall för rekvisitioner Läkemedelskostnaderna för rekvisition sjönk med 1,1 procent 2012, Tabell 1. Under slutet av 2012 kom nya leverantörer för läkemedel inklusive beredningar till sluten vård. Detta medförde störningar i statistikredovisningen för främst december. Det är därför inte är säkert att samtliga 2012 års rekvisitionskostnader är inkluderade i uppföljningen. Ändrade prismodeller mellan åren kan dessutom försvåra kostnadsjämförelser. Det gäller inte minst rekvisition av specialläkemedel, jämför Tabell 2. Förutom att KÖL och annan ekonomisk styrning kan ha haft effekt på de samlade läkemedelskostnaderna för akutsjukhusen, kan kostnadsminskningarna hänföras till: - Få nyintroduktioner av läkemedel med breda indikationer. - Måttlig ökningstakt för nya kostsamma läkemedel. - Fortsatta väsentliga kostnadsminskningar till följd av övergång till generiska fabrikat av flera läkemedel med stor användning, såsom atorvastatin (Lipitor mot höga blodfetter) och oxikodon (Oxycontin mot svår värk). - Höjd subventionsgräns för recept den 1 januari 2012, från 1800 till 2200 kronor Totalbeloppet för specialläkemedel, fortsatte att stiga 2012, Figur 1 och Tabell 2, jämför Figur 4a. Immunsuppressiva fortsätter att öka Läkemedel mot tumörer och rubbningar i immunsystemet, ATC-grupp L, fortsatte att svara för en femtedel av de samlade läkemedelskostnaderna, Figur 2. Ökningen var cirka 1 % jämfört med 5 respektive 7 % 2011 och Immunsuppressiva medel vilka innefattar TNF-alfa-hämmare, fortsatte att stiga, +8%, men de ökade mindre än 2011 och 2010, Figur 3, jämför Tabell 4. Nytt för 2012 var att onkologiska medel och immunstimulerande medel inte ökade. Resultatet för cytostatika är dock osäkert beroende på hur stor del av dess beredningskostnader som var inkluderade i statistiken för 2012 till följd av leverantörsbyte. Uppbromsad kostnadsutveckling för denna läkemedelsgrupp skulle kunna knytas till ökad andel generiska cytostatika. Samtidigt har flera mycket kostsamma nya medel på området introducerats som ipilimumab mot avancerat melanom, och som ännu har begränsad användning. Abirateron inom grupp L02 mot avancerad prostatacancer, fick också en viss användning under 2012, jämför Figur 4a.

189 3 (16) / Tabell 1. Försäljning i Stockholms län av läkemedel och läkemedelsnära produkter 2012 jämfört med Uppgifter om egenvårdsläkemedel saknas. Källor: VAL/GUPS och Läkemedelsbokslut Varutyp, försäljningssätt Totalt, Mkr SLL kostnader, Mkr Diff. % Diff. % Läkemedel: Recept & dosdispenserat VAL Dosdispensering, tjänsten*) Fria läkemedel recept**) Summa läkemedel recept , ,4 Rekvisitioner VAL ***) , ,3 Summa läkemedel , ,4 Läkemedelsnära: Recept/Hjälpmedelskort****) Rekvisitioner Summa läkemedelsnära Summa totalt netto , ,1 Upphandl.rabatter*****) (+) Summa totalt brutto , ,1 *) Källa: Läkemedelsbokslutet SLL 2012 K. Sollermark. **) Fria läkemedel enl. SML etc. Källa: Läkemedelsbokslutet SLL 2012 K. Sollermark. ***) Netto ev. centrala upphandlingsrabatter, 5 Mkr (200 Mkr) men brutto tillverkarrabatter cytostatika 55 Mkr (40 Mkr).Källa: R. Gustafsson SEM. ****) Inklusive direktdistribuerade hjälpmedel vid diabetes 89 Mkr. *****) Tillägg av i rekvisitionsbeloppet inkluderade upphandlingsrabatter rekvisition minus ej inkluderade rabatter för cytostatika. Tabell 2. Fördelning av totalbelopp för bas- respektive specialläkemedel* år i Stockholms län samt förändring , jämför, Tabell 1. Exklusive upphandlingsrabatter för cytostatika Beloppet för rekvisition 2009 inkluderar inte upphandlingsrabatter. Källa: VAL /GUPS Typ av läkemedel Mkr Diff. % Basläkemedel recept , Basläkemedel rekvisition , Summa basläkemedel , Specialläkemedel recept , Specialläkemedel rekvisition , Summa specialläkemedel , Summa läkemedel , Beloppsandel specialläkemedel (%) *) För definitioner av begrepp inom läkemedelsuppföljning, se sidan 16.

190 4 (16) / Mkr % 53% 54% 55% Basläkemedel recept Basläkemedel rekvisition Specialläkemedel recept Specialläkemedel rekvisition Figur 1. Fördelning av totalbelopp per år mellan bas- och specialläkemedel i Stockholms län. Uppgifterna för rekvisitioner år är inklusive leverantörsrabatter, jämför texten till Tabell Miljoner kronor Figur 2. Största ATC-1-grupper av läkemedel (recept befolkningen SL + rekvisitioner vårdgivare SL) 2012, totalbelopp Mkr inklusive leverantörsrabatter rekvisition utom för cytostatika..källa: Apotekens Service AB.

191 5 (16) / Figur 3. Onkologiska och immunologiskt verkande medel (ATC-grupp L): Förändring av totalbelopp för dess undergrupper. Med reservation för ofullständiga rekvisitionsdata för främst cytostatika Källa: Apotekens Service AB. Beloppsmässigt näst största undergrupp, Nervsystemet, fortsatte att minska några procent Figur 2. Det berodde på introduktionen av generiska läkemedel med väsentlig volym såsom det morfinbesläktade läkemedlet oxikodon och lamotrigin med användning inom både neurologi och psykiatri liksom antipsykotiska medel som olanzapin, se Figur 4b. Dessa minskningar vägde tyngre än den fortsatta ökningen av kostsamma läkemedel mot bland annat ADHD och psykossjukdom. ATC-grupp B som innehåller antikoagulantia, steg med fem procent. Det berodde delvis på det nya medlet dabigatran, Figur 4a. Ökningen torde i första hand endast avse viss nyinsättning då warfarin kvarstår som välbeprövat förstahandsmedel vid förmaksflimmer förebyggande mot stroke. Medlen mot infektionssjukdomar (J) ökade. Det var medel mot C-hepatit (teleprevir) och medel mot HIV som främst drev upp kostnaderna medan tillkomsten av vissa generiska HIV-läkemedel fick ringa ekonomisk betydelse, jämför J05 Tabell 3. Vidare fortsatte botulinumtoxin att öka, Figur 4a. Medel mot hjärt-kärlsjukdom (ATC-grupp C Figur 2), fortsatte att minska mest (-15 %) trots treprocentig volymökning. Det blodfettsänkande läkemedlet atorvastatin och kandesartan mot högt blodtryck / hjärtsvikt i generisk form minskade kostnaderna då de ersatte tidigare patentskyddade produkter. Båda dessa medel har stor volym, Figur 4b. Största ökningen på akutsjukhusen Läkemedelskostnaderna 2012 tenderade att förbli oförändrade på akutsjukhusen, Tabell 5 och Figur 5. Resultatet för rekvisitioner belastas av osäkerhet på grund av ny sjukhusförsörjning med indikation på ofullständig statistikredovisning Den dämpade kostnadsutvecklingen för recept synes kunna vara en effekt av KÖL i kombination med ökad tillgången på basläkemedel i generisk form.

192 6 (16) / Tabell 3. Beloppsmässigt största undergrupper av läkemedel (ATC-3). Totalbelopp recept (förmånsbelopp + egenavgifter) + belopp för rekvisitioner netto rabatter 2011 och 2012, avrundade belopp Mkr. Källa: Apotekens Service AB ATC grupp Diff. MKr Diff. (%) Immunsuppressiva (L04) Medel vid astma KOL (R03) Cytostatika (L01) Antidepressiva, ADHD, demens (N06) Virushämmare, systemiska (J05) Hemostatika (mot blödarsjuka) (B02) Neuroleptika, hypnotika etc. (N05) Könshormoner (G03) Analgetika (N02) Diabetesmedel (A10) Antibiotika (J01) Antikoagulantia (B01) Immunstimulerare (bl. a. mot MS) (L03) Antiepileptika (N03) Ögonläkemedel (S01) Urologiska medel (G04) ACE Hämmare och ARB (C09) Blod & vätskeersättning (B05) Hypofys hypotalamushormoner (H01) Medel vid anemier (B03) Psykiatrins läkemedelskostnader minskade något i kontrast till tidigare år. Det förklaras främst av att många nyare antipsykotiska läkemedel nu finns generiska. Husläkarverksamheternas oförändrade läkemedelskostnader torde främst vara en följd av ökad följsamhet till Kloka Listan, mycket få nytillkomna basläkemedel samt allt större total andel generiska läkemedel av förskrivningen inom allmänmedicinen. Kostnadsminskningen för geriatrik och SÄBO synes ha liknande orsaker. Kolinesterashämmaren donezepil mot Alzheimers demens finns nu generiskt, vilket kan ha bidragit. Kloka Listans läkemedel volymmässigt i topp De volymmässigt största läkemedlen i länet var som tidigare medel ur Kloka Listan Figur 6. Enda undantaget var det blodtryckssänkande läkemedlet felodipin - men som minskade i volym. Detta bör ha varit resultat av den långsiktiga satsningen på att nå ut med Kloka Listans rekommendationer till förskrivarna i kombination med olika incitament. Låg innovationstakt inom breda terapiområden där det idag finns kostnadseffektiv evidensgrundad behandling har gynnat denna utveckling. Så gott som samtliga läkemedel i topp i volym är vid receptförskrivning utbytbara på apotek, vilket kan ha bidragit till den uppbromsade kostnadsutvecklingen för läkemedel.

193 7 (16) / Teleprevir ( INCIVO) C hepatit Metylfenidat ( CONCERTA ) ADHD Fingolimod (GILENYA) multipel skleros Adalimumab ( HUMIRA ) reumatoid artrit Abirateron ( ZYTIGA) prostatacancer Paliperidon ( INVEGA ) schizofreni Formoterol + budesonid ( SYMBICORT TURBUHALER ) astma Botulinumtoxin (BOTOX) muskelförlamning Golimumab ( SIMPONI ) reumatoid artrit Lenalidomid ( REVLIMID ) multipet myelom Takrolimus (PROGRAF) transplantationsavstötning Treprostinil ( REMODULIN ) hypertoni i lungcirkulationen Dabigatran ( PRADAXA ) blodpropp Naproxen ( NAPROXEN ) inflammation, smärta Darunavir ( PREZISTA ) HIV Basläkem. i Kloka Listan 2012 Basläkem. övr. Spec.läkem. Kloka Listan 2012 Spec.läkem. övr Förändring Mkr 2012 Figur 4a. Största ökningar 2011 för läkemedel via recept och rekvisition i totalbelopp Mkr se ovan. Substansnamn och exempel på produkt, samt huvudanvändning. Källa: VAL/GUPS Basläkem. Kloka Listan 2012 Basläkem. övr. Spec.läkem. Kloka Listan 2012 Spec.läkem. övr. Valsartan, hydroklortiazid (DIOVAN COMP) hypertoni Diklofenak ( DIKLOFENAK ) inflammation, smärta Papillomavirus ( GARDASIL ) vaccin mot papillomvirus Anastrozol ( ARIMIDEX ) bröstcancer Doxorubicin (CAELYX) tumörsjukdom Latanoprost (XALATAN ) glaukom Donepezil ( ARICEPT ) Alzheimers sjukdom Bevacizumab (AVASTIN ) tumörsjukdom Oxikodon (OXYCONTIN) svår smärta Etanercept ( ENBREL ) reumatoid artrit Pegfilgrastim (NEULASTA) brist på vita blodkroppar Lamotrigin ( LAMOTRIGIN ) epilepsi, bipolär sjukdom Kandesartan ( ATACAND ) hypertoni, hjärtsvikt Atorvastatin ( LIPITOR ) förhöjda blodfetter Olanzapin ( ZYPREXA ) psykos Förändring Mkr 2012 Figur 4b. Största minskningar 2011 för läkemedel via recept och rekvisition i totalbelopp Mkr se ovan. Substansnamn och exempel på produkt, samt huvudanvändning. Källa: VAL/GUPS

194 8 (16) / Tabell 4 Läkemedel, recept + rekvisitioner med största totalbelopp Rek (S): Rekommenderat endast inom specialiserad vård. Basläkemedel: Se definition sid. 16. Källa: VAL/MJH ATC grupp, Läkemedel (PRODUKT exempel) användningsområde Kloka Listan Basläkem (B); Upphandl. Mkr (U) L04AB04 Adalimumab ( HUMIRA ) reumatoid artrit Rek (S) L04AB01 Etanercept ( ENBREL ) reumatoid artrit R03AK07 Formoterol, budesonid ( SYMBICORT TURBUHALER ) astma Rek B B02BD02 Antihemofilifaktor a (faktor viii) ( ADVATE ) blödarsjuka L04AB02 Infliximab ( REMICADE ) reumatoid artrit Rek (S) N06BA04 Metylfenidat ( CONCERTA ) ADHD Rek (S) L03AB07 Interferon beta 1a ( AVONEX ) multipel skleros L01XC03 Trastuzumab ( HERCEPTIN ) tumörsjukdom (bröstcancer) L01XC02 Rituximab ( MABTHERA ) tumörsjukdom, reumatoid artrit R03BB04 Tiotropiumbromid ( SPIRIVA ) kronisk obstruktiv lungsjukdom KOL Rek B L04AA23 Natalizumab ( TYSABRI ) multipel skleros, U B01AB04 Dalteparin ( FRAGMIN ) blodpropp Rek B N03AX16 Pregabalin ( LYRICA ) ångest, neuropatisk smärta, epilepsi B N02BE01 Paracetamol ( ALVEDON ) smärta, feber Rek B R03AK06 Salmeterol + flutikason ( SERETIDE DISKHALER ) astma Rek B L01XE01 Imatinib ( GLIVEC ) tumörsjukdom (leukemi) H01AC01 Somatropin ( GENOTROPIN MINIQUICK ) tillväxtstörning G03CA03 Östradiol ( VAGIFEM ) östrogentillägg lokalbehandling Rek B A10AE04 Insulin glargin ( LANTUS ) diabetes mellitus Rek (S) B R03BA02 Budesonid ( PULMICORT TURBUHALER ) astma Rek B S01LA04 Ranibizumab (LUCENTIS) degeneration av gula fläcken J05AR03 Tienofovir kombination (TRUVADA ) HIV C09CA06 Kandesartan ( ATACAND ) hypertoni, hjärtsvikt Rek B J05AR02 Lamivudin och abacavir (KIVEXA ) HIV C07AB02 Metoprolol ( SELOKEN ZOC ) hjärtsvikt, hypertoni Rek B L04AD02 Takrolimus (PROGRAF) avstötning av transplantat J05AR06 Emtricitabin kombination ( ATRIPLA ) HIV J06BA02 Immunoglobulin i.v. ( KIOVIG ) immunbrist R01AD09 Mometason (NASONEX) allergisk snuva Rek B G04BE03 Sildenafil (VIAGRA) impotens, hypertoni lungkretsloppet Rek B Diff 2011 Mkr Diff (%)

195 9 (16) / Tabell 5. Fördelning av SLL-kostnader per vårdgren och varuslag. recept respektive rekvisitioner för läkemedel och vissa läkemedelsnära varor i Stockholms län. Beloppet för rekvisitioner är netto upphandlingsrabatter med undantag av 40 resp. 35 Mkr 2011 och 2010 för cytostatika vilka dock kan antas förbrukas på främst akutsjukhus. Psykiatri innefattar privata specialistmottagningar. Urvalet för Geriatrik + SÄBO kan innefatta brister på grund av felaktiga arbetsplatskoder. Källa: VAL/MJH Vårdgren / varuslag (Mkr) Ordination 2012 Andel (%) 2011 Diff. Diff. (%) Akutsjukhus Recept Rekvisitioner Akutsjukhus Summa Husläkarverksamheter Recept Rekvisitioner Husläkarverksamheter Summa Psykiatri Recept Rekvisitioner Psykiatri Summa Geriatrik+SÄBO Recept Rekvisitioner Geriatrik+SÄBO Summa Övr. vårdgivare SLL Recept Rekvisitioner Övr. vårdgivare SLL Summa Förskrivare ej SLL Recept Rekvisitioner Förskrivare ej SLL Summa Dialysvaror Recept Rekvisitioner Dialysvaror Summa Röntgenkontrast Recept Rekvisitioner Röntgenkontrast Summa Totalt

196 10 (16) / Rekvisition Recept Förmånskostnad resp. belopp Mkr Figur 5. Landstingskostnad för recept- och rekvisitioner per vårdgren, Källa: VAL/MJH Kloka Listans läkemedel dominerar på recepten Räknat i antal individer som minst någon gång under året köpt något läkemedel på recept, dominerade individerna som fick Kloka Listans mediciner, Figur 7. Topplistan i antal personer som köpt på recept är något annorlunda än topplistan i antal definierade dygnsdoser DDD, Figur 6, och som dessutom omfattar rekvisitioner. Det förklaras av att många patienter endast får engångskurer för kortare episoder av till exempel luftvägsinfektioner och värk, till exempel tandbesvär. Således fick flest individer läkemedlen av denna typ. Räknat i volym får läkemedel för kontinuerlig medicinering större tyngd än medel för korta kurer. Som kommenterat i tidigare rapport 2012 har antalet individer som fått det antiinflammatoriska medlet diklofenak minskat till förmån för det istället rekommenderade naproxen, Figur 7. Det beror på att säkerhetsmässiga och miljömässiga brister med diklofenak har uppmärksammats i Läkemedelskommitténs fortbildning riktad till främst kåren av allmänläkare.

197 11 (16) / Acetylsalicylsyra (TROMBYL) förebygger blodpropp Enalapril hypertponi, hjärtsvikt Simvastatin blodfettsänkande Amlodipin hypertoni Omeprazol syrarelaterade besvär Cyanokobalamin (BEHEPAN) B12 brist Furosemid vätskedrivande Levotyroxin, t4 (LEVAXIN) sköldkörtelhormon Metoprolol hypertoni, hjärtsvikt Kandesartan (ATACAND) hypertponi, hjärtsvikt Ramipril hypertponi, hjärtsvikt Paracetamol värk Zopiklon insomningssvårigheter Kalcium, D vitamin (KALICPOS D) benskörhet Citalopram depression Felodipin hypertoni Sertralin depression Metformin diabetes mellitus Losartan hypertponi, hjärtsvikt Propiomazin insomningssvårigheter Antal dygnsdoser DDD / 1000 inv & dag Figur 6. Läkemedels volym, recept + rekvisitioner, i topp per 1000 invånare i Stockholms län. Källa: Apotekens Service AB. Fenoximetylpenicillin (KÅVEPENIN) infektion Paracetamol smärta, feber Omeprazol syrarelaterade besvär Mometason (NASONEX) allergisk snuva Acetylsalicylsyra (TROMBYL) förebygger blodpropp Simvastatin blodfettsänkande Metoprolol hypertoni, hjärtsvikt Diklofenak inflammation, värk Etylmorfin komb. (COCILLANA ETYFIN) hosta Kodein, paracetamol (CITODON) värk Levotyroxin, t4 (LEVAXIN) sköldkörtelhormon Zopiklon insomningssvårigheter Enalapril hypertponi, hjärtsvikt Efedrin komb (MOLLIPECT) hosta Naproxen inflammation, värk Doxycyklin (DOXYFERM) infektion Cyanokobalamin (BEHEPAN) B12 brist Propylenglykol (PROPYLESS) uppmjukande Amlodipin hypertoni Kalcium, D vitamin (KALICPOS D) benskörhet Andel av befolkningen (%) Figur 7 Läkemedel i topp 2012 efter andel länsinvånare som erhållit på recept minst en gång under 2012 resp Grön färg för läkemedel i Kloka Listan. Källa: VAL/MJH

198 12 (16) / Fortsatt hög följsamhet till Kloka Listan Följsamheten till Kloka Listan var fortsatt hög bland länets förskrivare under Det var särskilt hos förskrivarkategorier där basläkemedel dominerar. Psykiatrin uppvisar fortsatt låg följsamhet vilket delvis kan förklaras av att det i hög grad är en så specialiserad verksamhet. Den ändrade kostnadstrenden för psykiatrin, Tabell 5, reflekteras inte av följsamhetstalet. Det torde avspegla att följsamhetsberäkningen endast avser Kloka Listans basläkemedel. Psykiatrins läkemedelsarsenal finns rekommenderad i tillägget för specialiserad vård men som enligt KÖL inte ligger till grund för den generalla följsamshetsberäkningen Följsamhet till Kloka Listan (%) Husläkarverksamhet Geriatrisk verksamhet Alla vådgivare SLL Övriga vårdgivare ej avtal Akutsjukhus Allmänspykiatri Källa: VAL M.J Figur 8. Följsamhet till Kloka Listan (%) enligt DU90% per huvudkategori av vårdgivare. Källa: VAL/MJH. Ökad följsamhet till ett av sju Kloka råd Det Kloka Rådet att ersätta det antiinflammatoriska läkemedlet diklofenak med naproxen, var det enda av sju Kloka Råd som i större utsträckning resulterade i ändrad förskrivning, Tabell 6. Egen klinisk erfarenhet av bristande tolerans mot diklofenak kan ha spelat in. Att följsamheten till övriga Kloka Råd inte har förbättrats på ett år behöver inte vara negativt. Följsamheten hade sannolikt försämrats i åtskilliga fall om Läkemedelskommittén inte hade bedrivit fortbildningsaktiviteter. Något minskad förskrivning av antibiotika Antalet utköpta antibiotikarecept var under året i stort oförändrat, dock med en liten minskning under hösten. Det kan möjligen ha berott på gynnsamt panorama för

199 13 (16) / luftvägsinfektioner. Långsiktigt synes dock antibiotikaförskrivningen ha minskat, Figur 9. En förklaring till denna utveckling för hela befolkningen kan ses hos barn 1-12 år Figur 10. Fortfarande är dock avståndet till det nationella målvärdet betydande för såväl barn som hela befolkningen. Däremot har rekommendationerna om högre andel fenoximetylpenicillin till små barn anammats i allt högre grad vid ordination av luftvägsantibiotika, Figur 11. Budskap om olämpliga läkemedel till äldre följs endast delvis De nationella råden om att minska förskrivningen av sömnmedlet propiomazin och värkmedlet tramadol till äldre, fortsatte att följas under 2012, Figur 12. Förskrivningen av långverkande bensodiazepiner är sedan lång tid tillbaka låg och sjunkande då det finns säkrare alternativa medel att tillgå. Däremot följdes inte rådet om att minska förskrivningen av medel med antikolinerga effekter som effekt eller bieffekt, med resulterande risk för ökad förvirring hos äldre. Det berodde i huvudsak på ökad förskrivning av medel mot inkontinens till kvinnor. Tabell 6. Utfall av Kloka råd från Stockholms läns läkemedelskommitté vid läkemedelsförskrivning Blå markering där förbättring uppnåtts. Kloka Råd 2012 Indikator Målvärde Välj medellångverkande humaninsulin vid insättning av basinsulin istället för Lantus eller Levemir, 40 år och äldre. Använd i första hand naproxen vid förskrivning av COX-hämmare på grund av god effekt och fördelaktig hjärt-kärlprofil. Andel NPH-insulin+mix-insulin av NPHinsulin+mix-insulin+långverkande insulinanaloger (DDD %) Andel naproxen av samtliga COXhämmare exklusive glukosamin (DDD %) Behandla inte asymtomatisk bakteriuri Volym UVI-antibiotika kvinnor 15 år+ (ABU) hos äldre. Urinodla endast vid.(recept / 1000 inv; TIN) symtom från urinvägarna. Öka användningen av akamprosat och naltrexon vid alkoholberoende och följ upp behandlingen. Välj generika vid nyinsättning av gabapentin, lamotrigin eller topiramat. Magont utan känd orsak bör inte föranleda provbehandling med protonpumpshämmare. Vid indikation för läkemedelsbehandling av lätt till medelsvår depression, inled med citalopram eller sertralin. Volym akamprosat + naltrexon (DDD / 1000 inv & dag; TID) Andel generika /(generika + original) (% DDD) Volym protonpumpshämmare (DDD / 1000 invånare & dag; TID) Andelen citalopram + sertralin av SSRI (DDD; %) >80% 67,3 67,7 >50% 15,5 30,7 Skall minska Skall öka 0,5 0,6 Skall öka Skall minska 38,0 40,6 >60% 51,9 51,3

200 14 (16) / Antal recept / 1000 invånare Per månad Genomsnitt per månad senaste 12 månaderna Målvärde/månad motsv. nationellt målvärde 250 recept/1000invånare & år 5 0 Figur 9. Antalet utköpta antibiotikarecept per 1000 invånare alla åldrar i Stockholms län. Källa: VAL/GUPS Antal recept / 1000 inv. & månad Luftvägsantibiotika barn 1 12 år, genomsnitt senaste 12 månaderna Målvärde/månad motsv. nationellt målvärde 250 recept/1000invånare & år Figur 10. Antalet utköpta antibiotikarecept per 1000 invånare till barn 1-12 år i Stockholms län. Källa: VAL/GUPS.

201 15 (16) / Andel (%) Andel recept "penicillin" av alla recept luftvägsantibiotika till barn 0 6 år, per månad Andel recept "penicillin" senaste 12 månaderna Figur 11. Andel recept på fenoximetylpenicillin av samtliga rekommenderade luftvägsantibiotika per 1000 barn 1-12 år i Stockholms län. Källa: VAL/GUPS. 140 Propiomazin & tramadol Långverkande bensodiazepiner 120 Antikolinerga läkemedel Volym (DDD) / 1000 inv & dag senaste 12 mån Figur 12. Förskrivning av olämpliga läkemedel till äldre i Stockholms län. Källa: VAL/GUPS. Sten Ronge Apotekare Utvecklingsavdelningen Björn Wettermark Enhetschef, docent Utvecklingsavdelningen

202 16 (16) / Läkemedelsdefinitioner: Basläkemedel Enligt definition inom SLL, läkemedel som vanligtvis insättes inom primärvården. Omklassificering från specialläkemedel, beslutas av läkemedelskommittén. DDD Definierad Daglig Dygnsdos, vid sidan om antal recept, Vedertaget volymmått för läkemedel med begränsningen att det i princip endast gäller läkemedel för daglig medicinering tillfört genom munnen, samt att DDD med några undantag inte överensstämmer med normaldosering i Sverige. DU90% Metod för uppföljning av följsamhet till rekommendationslista baserad på DDD som innebär att visst utrymme lämnas för att avvika från rekommendationerna på grund av bristande tolerans hos enskilda patienter och andra individuella faktorer. Fria läkemedel Enligt Smittskyddslagen SML är landstingen skyldiga att kostnadsfritt tillhandahålla läkemedel mot smittfarliga sjukdomar. Därutöver har SLL beslutat att generellt för länsinvånarna subventionera vissa läkemedel som p-piller till unga eller vissa läkemedel till psykiskt sjuka utan sjukdomsinsikt. Landstinget subventionerar även vissa läkemedel i särskilda vårdärenden. Dessa SLL-kostnader måste särskilt adderas till SLLs kostnaderna för den allmänna läkemedelssubventionen för att ge en heltäckande kostnadsbild. Däremot ingår de automatiskt i totalbeloppet för läkemedel eftersom dessa kostnader ingår i statistikens belopp för SLL-invånarnas egenavgifter vid receptköp, vilka inte särredovisas i denna sammanställning. SLL-kostnad I denna framställning förmånsbelopp vid receptförsäljning samt fakturerat belopp för rekvisitioner vårdgivare inom Stockholms län oavsett driftsform. Specialläkemedel Läkemedel som vanligtvis endast insättes inom specialiserad vård. Totalbelopp läkemedel Summan av förmånsbelopp och egenavgifter för receptförsäljning samt fakturabelopp för rekvisitioner netto eventuell upphandlingsrabatt SLL, för cytostatika ATC-grupp L01 är beloppet brutto rabatter, se text och tabeller. Upphandlingsrabatter SLL Avser endast läkemedel till rekvisition, i första hand till akutsjukhusen. Under 2011 uppgick dessa till ca 235 Mkr varav 200 Mkr fördelade på fakturerade kostnader (netto). VAL Landstingets databaser för sjukvårdsdata, för uppföljning och analys av vården.

203 STOCKHOLMS LÄNS LANDSTING Hälso-och sjukvårdsförvaltningen Bilaga 4 RESULTATRÄKNING 2012 Bokslut Budget Bokslut RESULTATRÄKNING (belopp i tkr) Verksamhetens intäkter (Tkr) Landstingsbidrag % ersättning vid upphandling Övriga bidrag från staten Övriga intäkter Summa verksamhetens intäkter Verksamhetens kostnader (Tkr) Beställare,egen verksamhet Beställarverk. Somatiskspecialist vård Beställarverk. Psykiatrisk vård Beställarverk. Primärvård Beställarverk. Geriatrisk vård Beställarverk. Övrig sjukvård Läkemedel i öppen vård Habilitering Hjälpmedel Tandvård % momskompensation Summa verksamhetens kostnader Verksamhetens rörelseresultat Avskrivningar enlig plan Summa avskrivningar enligt plan Finansiella intäkter Summa finansiella intäkter Finansiella kostnader Summa finansiella kostnader Summa finansiella poster, netto Resultat efter finansiella poster

204 STOCKHOLMS LÄNS LANDSTING Hälso- och sjukvårdsförvaltningen Bilaga 5 1(3) BALANSRÄKNING (Tkr) TILLGÅNGAR Utfall Utfall Anläggningstillgångar Ombyggn i förhyrda lokaler Inventarier Inventarier datautrustning Andra långfrist fordran 0 Summa Anläggningstillgångar Omsättningstillgångar Kundfordringar Fordringar hos staten Övriga kortfristiga fordringar Förutbetalda kostnader Upplupna intäkter Kassa och Bank Summa omsättningstillgångar SUMMA TILLGÅNGAR SKULDER OCH EGET KAPITAL Eget kapital Landstingskapital Årets resultat Summa eget kapital Avsättningar Summa långfristiga skulder Kortfristiga skulder Leverantörsskuld Kort del av långfr skulder Övriga kortfristiga skulder Intern balansdifferens 2 3 Löneskuld Semesterskuld Upplupna kostnader Förutbetalda intäkter Summa kortfristiga skulder SUMMA SKULDER OCH EGET KAPITAL

205 STOCKHOLMS LÄNS LANDSTING Hälso- och sjukvårdsförvaltningen Bilaga 5 2(3) BALANSRÄKNING (Tkr) TILLGÅNGAR Utfall Utfall Anläggningstillgångar Ombyggn i förhyrda lokaler Inventarier Inventarier datautrustning Andra långfrist fordran 0 Summa Anläggningstillgångar Omsättningstillgångar Kundfordringar Fordringar hos staten Övriga kortfristiga fordringar Förutbetalda kostnader Upplupna intäkter Kassa och Bank Summa omsättningstillgångar SUMMA TILLGÅNGAR SKULDER OCH EGET KAPITAL Eget kapital Landstingskapital Årets resultat Summa eget kapital Avsättningar Summa långfristiga skulder Kortfristiga skulder Leverantörsskuld Kort del av långfr skulder Övriga kortfristiga skulder Intern balansdifferens 2 3 Löneskuld Semesterskuld Upplupna kostnader Förutbetalda intäkter Summa kortfristiga skulder SUMMA SKULDER OCH EGET KAPITAL

206 STOCKHOLMS LÄNS LANDSTING Hälso- och sjukvårdsförvaltningen Bilaga 5 3(3) Jämförelse mellan bokslut 2012 och bokslut 2011 Anläggningstillgångarna har netto minskat med tkr. Anskaffningar under 2012 har uppgått till totalt tkr. Totala avskrivningar år 2012 uppgår till tkr varav tkr avser ombyggnad i förhyrda lokaler. Under året har förvaltningen utrangerat inventarier med ett ursprungligt anskaffningsvärde om tkr. Dessa inventariers värde var vid utrangerings tillfället 2 tkr. Omsättningstillgångarna har totalt ökat med tkr. Ökningen består i huvudsak av att tillgodohavande på kassa och bank har ökat med tkr, upplupna intäkter med tkr. Förutbetalda kostnader har minskat med tkr, vilket delvis beror på att förutbetalda kostnader mot Capio/St Görans sjukhus är tkr lägre än motsvarande period 2011 samt att övriga förutbetalda kostnader har ökat med ca tkr. Ökningen förklaras främst av att förutbetalda kostnader mot Sveriges kommuner och Landsting, SKL, är tkr högre än motsvarande period Upplupna intäkter har ökat med tkr, vilket främst beror på att upplupna intäkter mot Karolinska sjukhuset är tkr högre än motsvarande period 2011 samt att internränta är tkr högre än motsvarande period 2011 och att upplupna intäkter minskat med tkr mot staten och med tkr mot Danderyds sjukhus. Banktillgodohavandet har ökat med tkr. Detta förklaras främst av att förskottet till Södersjukhuset om tkr är reglerat, samt att skulden för externa projekt har ökat med ca tkr beroende på att intäkterna överstigit kostnaderna år Kortfristiga skulder har ökat med tkr. Detta förklaras främst av följande poster: Leverantörsskulden har ökat med tkr beroende på ökad/effektivare fakturering från vårdproducenterna. Upplupna kostnader har minskat med tkr beroende på att eftersläpning av fakturering från främst akutsjukhusen minskat. Övriga kortfristiga skulder har ökat med tkr vilket kan förklaras av att skulden för externa projekt har ökat med ca tkr beroende på att intäkterna överstigit kostnaderna år Förutbetalda intäkter har ökat med tkr vilket beror på att fakturering avseende kvartal ett 2013 är gjord i december Egna kapitalets minskning beror på att resultat 2012 ( tkr ) är tkr lägre än 2011 ( tkr). Avsättningar Avsättningen 2012 avser eventuellt skadestånd i en pågående avtalstvist.

207 STOCKHOLMS LÄNS LANDSTING Hälso- och sjukvårdsförvaltningen Bilaga 6 1(3) Utökad gemensam kostnadsinformation i ÅR 2012 Intäkter (Tkr) ÅRSBOKSLUT ÅRSBUDGET ÅRSBOKSLUT Kostnader (Tkr Akutsjukvård Landstingsbidrag Momskomp Övriga intäkter Summa intäkter Kostnader (specifikation) Norrtälje Danderyd Karolinska Universitetssjukhuset Södersjukhuset S.t Göran S:t Erik Södertälje Ersta Mindre enheter Privat spec läkare Medicinsk service Riksavtal / utomlänsvård Asylsjukvård Läkemedel i öppen vård Ev övrigt Momskomp Summa spec kostnader Resultat Akutsjukvård Psykiatri Landstingsbidrag Momskomp Övriga intäkter Summa intäkter Kostnader (specifikation) Basåtagande / allmän psyk Beroendevård BUP Rättspsykiatri Ätstörningsvård Riksavtal/ utomlänsvård Privata spec läkare Asylsjukvård Läkemedel i öppen vård Övrig verksamhet Momskomp Summa spec kostnader Resultat Psykiatri

208 STOCKHOLMS LÄNS LANDSTING Hälso- och sjukvårdsförvaltningen Bilaga 6 2(3) Intäkter (Tkr) ÅRSBOKSLUT ÅRSBUDGET ÅRSBOKSLUT Kostnader (Tkr) Primärvård Landstingsbidrag Momskomp Övriga intäkter Summa intäkter Kostnader (specifikation) Husläkarverksamhet Jour/Närakut verksamhet Hemsjukvård Psykosociala insatser Läkarinsatser i SÄBO MVC BVC BUMM Primärvårdsrehab exkl privata sjukgymnaster Riksavtal/utomlänsvård Privata spec läkare inkl barnläkare ARV Privata sjukgymnaster Asylsjukvård Läkemedel i öpen vård Övrig verksamhet Momskomp Summa spec kostnader Resultat Primärvård Geriatrik Landstingsbidrag Momskomp Övriga intäkter Summa intäkter Kostnader (specifikation) Basgeriatrik Specialiserad palliativ vård ASIH Asylsjukvård Läkemedel i öppen vård Övrig verksamhet Momskomp Summa spec kostnader Resultat Geriatrik Övrig köpt vård Landstingsbidrag Momskomp Övriga intäkter Summa intäkter Kostnader (specifikation) Specialiserad rehabilitering inkl klimatvård Ambulanssjukvård Sjukresor Läkemedel i öppen vård Hjälpmedel Näringsprep, förband och inkontinensart Habilitering Asylsjukvård Övrig verksamhet Momskomp Summa spec kostnader Resultat Övrig vård

209 STOCKHOLMS LÄNS LANDSTING Hälso- och sjukvårdsförvaltningen Bilaga 6 3(3) Intäkter (Tkr) ÅRSBOKSLUT ÅRSBUDGET ÅRSBOKSLUT Kostnader (Tkr) Tandvård Landstingsbidrag Momskomp Övriga intäkter Summa intäkter Kostnader (specifikation) Tandvård för barn och ungdomar Tandvård för vuxna Asylsjukvård Övrigt Momskomp Summa spec kostnader Resultat Tandvård Övrig verksamhet Landstingsbidrag Momskomp Övriga intäkter Summa intäkter Kostnader (specifikation) Beställarens egen verksamhet Momskomp Summa spec kostnader Resultat Övrigt Summa verksamhetens intäkter Summa verksamhetens kostnader Resultat Avskrivningar enlig plan Summa avskrivningar enligt plan Finansiella intäkter Summa finansiella intäkter Finansiella kostnader Summa finansiella kostnader Summa finansiella poster, netto Resultat efter finansiella poster

210 STOCKHOLMS LÄNS LANDSTING Hälso- och sjukvårdsförvaltingen Bilaga 7 Sida 1 VERKSAMHETSTAL PRIMÄRVÅRD Bokslut Budget Bokslut Sammanfattning Antal läkarbesök, exkl ARV Antal telefonkontakter läkare exkl ARV Antal övriga besök exkl ARV inkl sjukgymn Antal läkarbesök privata specialister, ARV Antal telefonkontakter privata specialister, ARV Antal övriga besök ARV inkl sjukgymn Riksavtal, besök Bokslut Budget Bokslut KÖPT PRIMÄRVÅRD inkl telefonkontakter Följande verksamhetstal motsvarar redovisningen av den köpta vården enl bilaga 4 Husläkarverksamhet Läkarbesök (exkl tel) Telefonkontakter Övriga besök, Dsk etc Övriga besök, psykosociala insatser Jourläkarverksamhet / Närakuter Läkarbesök (exkl tel) Telefonkontakter Övriga besök Hemsjukvård (Basal) Läkarbesök (exkl tel) Telefonkontakter Övriga besök Mvc Läkarbesök (exkl tel) Telefonkontakter 0 0 Övriga besök Bvc Läkarbesök (exkl tel) Telefonkontakter 0 0 Övriga besök Övriga besök Övriga Läkarbesök (exkl tel) ex gyn,barn,säbo Telefonkontakter Övriga besök ex logopeder,fotvård PrimärvårdsRehab Sjukgymnast besök Övriga besök, ex Arbetsterapeut,Dietist Riksavtal / utomlänsvård Besök Privata specialister läkare och sjukgymnaster Läkarbesök (nu inkl tel, förslag exkl tel) Telefonkontakter Sjukgymnastbesök ARV Övriga besök ex kiroprakt GERIATRIK exkl SAH Bokslut Budget Bokslut Sammanfattning Antal vårdtillfällen, sluten vård Antal vårddagar, sluten vård Antal individer sluten vård Medelvårdtid, dagar ,20 Antal läkarbesök,exkl privata spec, ARV Antal telefonkontakter läkare exkl ARV Antal övriga besök exkl ARV Antal telefonkontakter övriga besök Bokslut Budget Bokslut KÖPT GERIATRIK Följande verksamhetstal motsvarar redovisningen av den köpta vården enl bilaga 4 Geriatrik exkl hospice/palliativ Vårdtillfällen Vårddagar Läkarbesök Övriga besök Hospice, Palliativ vård Vårdtillfällen Vårddagar Övriga besök 0 0 0

211 STOCKHOLMS LÄNS LANDSTING Hälso- och sjukvårdsförvaltingen Bilaga 7 Sida 2 PSYKIATRI Bokslut Budget Bokslut Sammanfattning Antal vårdtillfällen, sluten vård Antal vårddagar, sluten vård Antal individer sluten vård Medelvårdtid, dagar Antal läkarbesök,exkl privata spec, ARV Antal telefonkontakter läkare exkl ARV Antal övriga besök exkl ARV Antal telefonkontakter övriga besök Antal läkarbesök privata specialister, ARV Antal telefonkontakter privata specialister, ARV Riksavtal, besök Bokslut Budget Bokslut KÖPT PSYKIATRI inkl telefonkontakter Följande verksamhetstal motsvarar redovisningen av den köpta vården enl bilaga 4 Basåtagande / allmän psykiatri Vårdtillfällen Läkarbesök Övriga besök Beroendevård Vårdtillfällen Läkarbesök Övriga besök BUP Vårdtillfällen Läkarbesök Övriga besök Ätstörningsvård Vårdtillfällen Läkarbesök Övriga besök Riksavtal / utomlänsvård Besök Privata specialist läkare Vårdtillfällen Läkarbesök Övriga besök HABILITERING Bokslut Budget Bokslut Sammanfattning Övriga besök KÖPT HABILITERING Följande verksamhetstal motsvarar redovisningen av den köpta vården enl bilaga 4 Habilitering Vårdtillfällen Läkarbesök Övriga besök ASIH, SAH, PAH Bokslut Budget Bokslut Sammanfattning Antal vårddygn Antal individer Antal läkarbesök Antal övriga besök

212 STOCKHOLMS LÄNS LANDSTING Hälso- och sjukvårdsförvaltingen Bilaga 7 Sida 3 AKUTSJUKVÅRD Bokslut Budget Bokslut Sammanfattning Antal vårdtillfällen, sluten vård Antal vårddagar, sluten vård Antal individer sluten vård Medelvårdtid, dagar 3,6 3,8 3,6 Antal läkarbesök,exkl privata spec, ARV Antal telefonkontakter läkare exkl ARV Antal övriga besök exkl ARV Antal telefonkontakter övriga besök Antal läkarbesök privata specialister, ARV Antal telefonkontakter privata specialister, ARV Riksavtal, vårdtillfällen Riksavtal, besök Bokslut Budget Bokslut KÖPT AKUTSJUKVÅRD (inkl telefonkontakter) Följande verksamhetstal motsvarar redovisningen av den köpta vården enl bilaga 4 Norrtälje Vårdtillfällen Läkarbesök Övriga besök Danderyd Vårdtillfällen Läkarbesök Övriga besök Karolinska Universitetsjh Vårdtillfällen Läkarbesök Övriga besök S:t Göran Vårdtillfällen Läkarbesök Övriga besök S:t Erik Vårdtillfällen Läkarbesök Övriga besök Södertälje Vårdtillfällen Vårdtillfällen Läkarbesök Övriga besök Mindre enheter Vårdtillfällen Läkarbesök Övriga besök Privat spec läkare Läkarbesök Riksavtal / utomlänsvård Vårdtillfällen Besök Tandvård Bokslut Budget Bokslut VERKSAMHETSTAL Tandvård Andelen barn och ungdomar som besöker tandvården Kötider inom specialisttandvården barn och ungdom Andelen kariesfria 3-åringar Andelen kariesfria 3-åringar i utsatta områden Andelen 19-åringar med kariesfria sidoytor Antal nya remisser inom specialisttandvården (ex tandreg) Antal starter tandreglering ) Antal erbjudna munhälsobedömningar ) Antalet utförda munhälsobedömningar ) Antal vuxna som erhållit nödvändig tandvård ) Antalet vuxna som erhållit tandvård som ett led i en sjukdomsbehandling (LIS)

213 Verksamhetsstyrning och stöd Ekonomi och styrning Mats Sternhag REDOVISNING 2012 MER ÄN BARA TRÖSKLAR (8) BILAGA 8 Diarienummer HSN Mer än bara trösklar Stockholms läns landstings program för delaktighet för personer med funktionsnedsättning I programmet (lättläst) som Landstingsfullmäktige beslutade den 16 mars 2010 beskrivs hur målen nås. Varje år ska förvaltningar och bolag redovisa indikatorerna bemötande, kommunikativ tillgänglighet och fysisk tillgänglighet. Tillgänglighet Att göra informationen tillgänglig betyder att göra det möjligt för personer med funktionsnedsättning att kommunicera med och ta del av myndighetens information via tryckta medier, telefon, webb, film och möten. Att göra lokalerna tillgängliga betyder att personer med funktionsnedsättning ska kunna besöka en myndighet samt ta del av och delta i verksamheten där. Lokalerna ska också fungera som arbetsplats för personer med funktionsnedsättning. Ibland sker förändringar inom tillgänglighetsområdet till exempel nya standarder, regler och lagar samt ny kunskap. På Handisams webbplats, finns de senast uppdaterade riktlinjerna. Läs mer i Riktlinjer för tillgänglighet, Riv hindren Fråga: Hur många chefer har deltagit i utbildningen Din kompetens vår möjlighet. Svar: 26 chefer har deltagit i utbildningen Din kompetens vår möjlighet. Fråga Är den webbaserade utbildningen Din kompetens vår möjlighet känd inom organisationen. Svar: Projektet Din kompetens vår möjlighet är avslutat men den webbaserade utbildningen är en av projektets delar som övergått i reguljär verksamhet och heter Tillgänglig arbetsplats. Inom Hälso- och sjukvårdsförvaltningen Stockholms läns landsting Box Stockholm Telefon: Fax: E-post: registrator.lsf@sll.se Säte: Stockholm Org.nr: Besök oss: Hantverkargatan 45. Kommunikationer: T-bana Rådhuset, Buss 3, 40, 52 och 62

214 2 (8) MER ÄN BARA TRÖSKLAR Diarienummer har 31 medarbetare som gått utbildningen inom ramen för Din kompetens vår möjlighet till webbplatsen Tillgänglig arbetsplats. Webbsidan är inte tillgänglig direkt på HSF:s intranät utan nås via SLL:s övergripande intranät. Övergripande satsning inom HSF rörande alla tre målen i delaktighetsprogrammet för personer med funktionsnedsättning Med ambitionen att Hälso- och sjukvårdsförvaltningen ska arbeta strukturerat och kontinuerligt med delaktighetsprogrammets tre mål har en person anställts med uppdraget att ta fram en handlingsplanför hur detta arbete bör bedrivas. Handlingsplanen omfattar både det interna arbetet inom förvaltningen samt hur förvaltningen inkluderar dessa mål i avtalen med både offentliga och privata vårdgivare. Mål 1 Bemötande 1. Vilka åtgärder har vidtagits för att öka medvetenheten och kunskapen hos medarbetare, entreprenörer och allmänhet (t ex utbildning till personal, kompetenshöjning, samarbete med funktionshinderorganisationerna). Visa de kvantitativa och kvalitativa resultaten av åtgärderna. Svar: Medarbetare Programmet Mer än bara trösklar program för delaktighet för personer med funktionsnedsättning har gjorts tillgängligt på hälso- och sjukvårdsförvaltningens intranät. Information har genomförts på medarbetarmöten inom Hälso- och sjukvårdsförvaltningen. Av förvaltningens chefer genomförde 26 stycken utbildning inom ramen för projektet Din kompetens vår möjlighet med syftet att öka sin kunskap om funktionsnedsättning och funktionshinder ur ett arbetsperspektiv. Mer än bara trösklar har varit det bärande dokumentet i den utbildningen. Under

215 3 (8) MER ÄN BARA TRÖSKLAR Diarienummer utbildningen marknadsfördes Tillgänglig arbetsplats som ett forum för fortsatt kunskapsinhämtning i ämnet som en webbaserad utbildning med möjlighet till certifiering. Entreprenörer Programmet Mer än bara trösklar program för delaktighet för personer med funktionsnedsättning finns tillgängligt för vårdgivarna via Uppdragsguiden som är Hälso- och sjukvårdsnämndens kanal för kommunikation med såväl landstingsdrivna som externa vårdgivare. På Uppdragsguiden kan samtliga vårdgivare söka den information som de behöver för att fullfölja vad som tecknats i avtal och allmänna villkor. Via Uppdragsguiden kan vårdgivarna även söka fördjupad information, stödmaterial och blanketter på Myndigheten för handikappolitisk samordning. Allmänhet Vårdguiden är webbplattformen för medborgarna om hälso- och sjukvården i Stockholms län. På Vårdguiden uppdateras informationen om hälso- och sjukvården i Stockholms läns landsting kontinuerligt. Här får medborgarna information om vilken vård som erbjuds och om möjligheter att välja vård. Vårdguiden innehåller även information till medborgarna om stöd, service och rättigheter för personer med funktionsnedsättning. Fyra nummer av tidningen Vårdguiden har skickats ut kostnadsfritt till samtliga hushåll i Stockholms län under Hur många avtal av det totala antalet avtal innehåller avsnitt om bemötande. Hur många uppföljningar har gjorts avseende bemötandet. Har ekonomiska regleringar genomförts. Svar: Avtal Alla avtal som upprättas med vårdgivare innehåller avsnitt om bemötande. Det är vårdgivarnas ansvar att följa hälso- och sjukvårdslagen som bland annat bygger på gott bemötande och respekt för individens integritet. I Allmänna villkor som är en bilaga till avtal med vårdgivare utvecklas kraven på bemötande ytterligare genom följande skrivning: Vården ska ges med respekt och lyhördhet för individens specifika behov, förväntningar och värderingar. Patienten och dennes närstående ska ges ett värdigt omhändertagande och gott bemötande samt visas omtanke och respekt. Hälso- och sjukvården ska i samråd med patienten effektivt behandla sjukdom eller skada, när så är möjligt. Hänsyn ska tas till varje individs speciella förutsättningar och omständigheter.

216 4 (8) MER ÄN BARA TRÖSKLAR Diarienummer Enkäter Uppföljning om bland annat patientens upplevelse av bemötande i samband med att de besökt en vårdgivare görs genom att enkäter skickas ut till patienter som besökt en vårdgivare. Urvalet av patienter som ombeds besvara enkäten sker slumpvis för respektive vårdgivare. Resultaten sammanställs på totalnivå och redovisas i särskild rapport och i årsbokslut. Leverantörsuppföljning Vårdgivarnas kvalitetsresultat redovisas på plattformen för Leverantörsuppföljning (LUD). Vårdguiden Medborgarna kan välja vårdgivare utifrån vårdgivarnas kvalitetsresultat via Vårdguiden och göra jämförelser mellan vårdgivare om bland annat bemötande. Patientnämnden Patienter som upplever sig illa bemötta kan vända sig till patientnämnden med klagomål eller rådfrågning samt för att få hjälp med att skriva och framföra klagomål. 3. Vilka åtgärder har vidtagits för att personer med funktionsnedsättning ska kunna anställas. Har personer med funktionsnedsättning anställts under året. Svar: Rekrytering inleds med att man tar fram en bestämd kravbeskrivning för tjänsten. I rekryteringsprocessen används fasta rekryteringsrutiner där målet är att undvika diskriminering. Medarbetarenkät och medarbetarsamtal ger utrymme för frågor om kränkande särbehandling och diskriminering. Tjugosex personer har gått utbildningen Din kompetens vår möjlighet under året.

217 5 (8) MER ÄN BARA TRÖSKLAR Diarienummer Mål 2 Kommunikativ tillgänglighet Med kommunikativ menas att ta emot och dela med sig av information på ett sådant sätt att givaren och mottagaren kan ta in innebörden av budskapet på sina villkor. Jfr latinska ordet communicare = göra gemensam, dela med sig, förena, göra delaktig 1. Vilka åtgärder har vidtagits för att öka den kommunikativa tillgängligheten. Visa de kvantitativa och kvalitativa resultaten av åtgärderna. Svar: Vårdguiden är medborgarnas plattform för att söka information om vården och vårdgivare. Strävan är att skriva texter så att så många som möjligt på ett bra sätt ska kunna ta till sig den information som förmedlas. 2. Hur många avtal av det totala antalet avtal innehåller avsnitt om kommunikativ tillgänglighet. Hur många uppföljningar har gjorts avseende kommunikativ tillgänglighet. Har ekonomiska regleringar genomförts. Svar: I alla vårdavtal som tecknas finns en skrivning i Allmänna villkor som säger att: Vårdgivaren ska göra verksamheten i alla avseenden tillgänglig för personer med olika funktionsnedsättningar, även kognitiva funktionsnedsättningar. Ingen särskild uppföljning kring kommunikativ tillgänglighet har genomförts. 3. Upplever personer med funktionsnedsättning att den kommunikativa tillgängligheten till de tjänster som landstinget erbjuder har ökat. Svar: Detta är en Landstingsövergripande fråga