Årsredovisning 2013 Regionutvecklingsnämnden

Transkript

1 Sida 1(22) Årsredovisning 2013 Regionutvecklingsnämnden 1. Sammanfattning och slutsats Regionutvecklingsnämndens arbete har en långsiktig inriktning på att främja tillväxt och hållbar utveckling i Västra Götaland. Det innebär att förändringarna mellan två år inte blir dramatiska har varit ett intensivt år där verksamheten fortgått med ambitiösa satsningar för att stimulera entreprenörskap och företagande, stärka innovationer och kunskapsöverföring till små och medelstora företag, öka tillgången till riskkapital och skapa samarbeten och utveckling i företagsnätverk och kluster. Samtidigt har ett omfattande arbete lagts på att lägga grunden för kommande års insatser. Västra Götalands nya strategi för tillväxt och utveckling har färdigställts och beslutats. Detsamma gäller för handlingsprogram för perioden inom bland annat livsmedel/gröna näringar, hållbara transporter, energi och life science, liksom ett handlingsprogram för internationella forskningssamarbeten. Såväl den nationella som den regionala transportinfrastrukturplanen har setts över och förlängts till Arbetet med att bygga ut bredband har fortsatt och vid sidan av det har en regional strategi för digital agenda arbetats fram som beräknas vara klar våren Verksamhetens övergripande uppdrag Regionutvecklingsnämnden beslutar om fördelning av de ekonomiska resurser som regionfullmäktige och regionstyrelse ställer till förfogande. Arbetet grundar sig på de tre dimensionerna av Vision Västra Götaland; ekonomisk, ekologisk och socialt hållbar utveckling. Genom att analysera och beskriva nuläge och framtida utmaningar, ta initiativ till dialog, bygga nätverk, skapa mötesplatser och förmedla kontakter, liksom att initiera, finansiera och driva projekt driver regionutvecklingsnämnden utvecklingen för ett starkt och konkurrenskraftigt Västra Götaland. Det görs i samverkan 49 kommuner, näringsliv, akademi, myndigheter och organisationer. Arbetet är inriktat på att stimulera entreprenörskap och företagande, stärka innovationer och kunskapsöverföring till små och medelstora företag, öka tillgången till riskkapital och skapa samarbeten och utveckling i företagsnätverk och kluster. Kompetensförsörjning är ett annat centralt arbetsområde, liksom att medverka till att infrastrukturen för vägar, järnvägar och kollektivtrafik byggs ut och att företag och hushåll får möjlighet till internetuppkoppling med god kapacitet. Nämnden svarar även för uppdrag, uppföljning och utvärdering till ett antal utförarverksamheter. Regionutvecklingsnämndens satsningar följs kontinuerligt upp och utvärderas. Regionfullmäktiges budget, den årliga detaljbudgeten för nämnden samt den nyligen antagna strategin Västra Götaland 2020 är nämndens viktigaste styrinstrument.

2 Sida 2(22) Beredningen för hållbar utveckling (BHU) tar fram underlag för regionstyrelsens och regionfullmäktiges beslut i strategiska utvecklingsfrågor och svarar för samordningen av genomförandet av Vision Västra Götaland. Uppdragen att ansvara för investeringsplaneringen i infrastruktur, jämte utbyggnaden av bredband är exempel på frågor som hanteras av BHU. BHUs aktiviteter finansieras inom regionutvecklingsnämndens budget. Ansvarsförhållandena mellan BHU och nämnderna behöver ses över. 3. Medborgar-/Patient-/Kundperspektivet Regionutvecklingsnämnden arbetar för att främja en hållbar utveckling i Västra Götaland med goda levnadsmöjligheter för invånarna. Merparten av arbetet riktas inte främst direkt gentemot medborgarna, utan går ut på att tillsammans med andra samhällsaktörer driva utvecklingen framåt. Bland annat genom att analysera nuläge och framtida utmaningar, bygga nätverk och förmedla kunskap och kontakter, liksom att initiera, finansiera, samordna och driva olika utvecklingsprojekt. Denna typ av arbete påverkar medborgarna indirekt, genom stärkta förutsättningar för ett framgångsrikt näringsliv som ger fler jobb. Nämndens verksamhet kopplat till utbyggnaden av infrastruktur och bredband har en mer direkt påverkan på invånarnas livsvillkor. Under 2013 har det Västsvenska paketet börjat synas och påverka invånarna i vardagen. Efter ett år med trängselskatt kan vi konstatera att effekten på trafiken i stort sett följde förväntningarna. I och runt Göteborg har nya busskörfält och den kraftiga satsningen på en ökad kollektrafik gett positivt resultat på kollektivtrafikresandet. Debatten om trängselskatten, liksom olika delprojekts betydelse för Göteborg och Västsverige, engagerar många. Diskussionerna kring speciellt Västlänken har varit intensiva. Under 2013 har Göteborgs Stad beslutat att en folkomröstning om trängselskatten kommer att ske i samband med höstens riksdagsval. Både den nationella och den regionala infrastrukturplanen har reviderats och lämnats till regeringen för godkännande. De ska nu gälla för åren Några synpunkter på den nationella planen som är särskilt värda att nämna är att Västra Götalandsregionen, tillsammans med kommuner med flera, i sitt yttrande bland annat prioriterat utbyggnad av Västra Stambanan, Götalandsbanan, E20 och E45, liksom investeringar i nya slussar för Vänersjöfarten. Tillsammans med Region Halland och Region Skåne har vi också betonat att Sverige behöver en kraftfull satsning på och utbyggnad av järnvägen i Västkuststråket. Som ett resultat av diskussionerna inom den nationella planen har utredningar startats för delar av Götalandsbanan mellan Göteborg och Borås. Utbyggnad av IT-infrastrukturen, liksom att utveckla möjligheterna att bättre nyttja den digitala tekniken, är faktorer som kan överbrygga fysiska avstånd och som direkt påverkar medborgarnas livsvillkor. Över 45 kommuner arbetar, eller är färdiga, med sitt bredbandstrategiarbete och upphandlar successivt nya fiberpunkter i fiberföreningsområden som ligger i våra 150 besvärligaste bredbandsbristområden. Drygt 80 av dem är just nu under planering och genomförande med hjälp av Västra Götalandsregionens medfinansiering. Drygt

3 Sida 3(22) 90 fiberföreningar fick beslut om stöd under 2013 och Västra Götaland erhöll cirka 70 procent av Jordbruksverkets sista pott pengar. Detta visar att Västra Götaland är mycket aktiva bredbandsutbyggare. Dock finns fortfarande cirka 110 föreningar i kön för stöd. En regional strategi för digital agenda har arbetats fram under 2013 och beräknas vara klar till våren Som ett led i att få så många som möjligt engagerade inom detta arbete har en grupp startats på det digitala forumet Linked In. Gruppen har under året växt till omkring 130 medlemmar, där det förs diskussioner kring det digitala arbetet. Ambitionen är att Sverige ska vara bäst i världen på att använda digitaliseringens möjligheter. 3.2 Insatser för kommunikation Regionutvecklingsnämndens verksamhet riktar sig främst till andra organisationer, samarbetspartners och företag. Nämnden har också en ambition att informera och föra dialog direkt med invånarna i de frågor som berör det regionala utvecklingsuppdraget. En viktig del av kommunikationsarbetet görs därför via olika mötesplatser. I december arrangerades Nobel Week Dialogue, där Västra Götalandsregionen var en av värdarna. Dagen samlade över tusen personer som diskutera framtidens energifrågor. Besökarna var såväl studenter och privatpersoner som nobelpristagare, forskare och representanter från näringsliv och offentlig verksamhet. Under Almedalsveckan ingick vi i den Västsvenska arenan och arrangerade seminarier inom områden som life science, kompetensförsörjning och hållbar tillväxt av nya maritima näringar. Under året har stort fokus varit på Västra Götaland 2020 strategi för tillväxt och utveckling. Kommunikationen är viktig för att stödja förankringen och det löpande genomförandet av strategin. Västsvenska paketet kräver fortsatt stora kommunikativa insatser. Under året har kunskapsseminarier arrangerats för pressen och allmänheten har kunnat besöka öppet hus i Älvrummet. I slutet av året gick ytterligare en hushållstidning ut till samtliga hushåll i hela Västra Götaland. Denna gång med invånarfokus. Västsvenska paketet är ett av de mest eftersökta orden på vår hemsida. I projektet Scandinavian 8 Million City intensifierades arbetet under året med att lyfta behovet av ett skandinaviskt samarbete om ett gränsöverskridande järnvägsnät. Förutom välbesökta seminarier i Almedalen påbörjades planeringen för den stora slutkonferensen i Stockholm den 9 april 2014 och ett större publikt arrangemang på Mötesplats Norden i Kungälv den 5 juni Swedish Maritime Day arrangerades för första gången på Lindholmen Science Center i april 2013, där Västra Götalandsregionen var en av huvudarrangörerna. Arrangemanget lockade 450 deltagare. Den 8 april 2014 hålls arrangemang igen. Denna gång på Svenska Mässan. I samarbete med våra kollegor i Östfold Norge har vi under året tagit fram en trycksak om gränsregionen. Webben är en viktig extern kanal för att visa bredden av arbetet främst gentemot våra

4 Sida 4(22) intressenter, men också gentemot invånare som söker information. Webbsidorna om regionutveckling på hade i genomsnitt cirka 190 besök per dag under året en ökning med fyra procent jämfört med år Utöver webbsidor kopplade kring nämnd och sekretariat finns egna webbplatser för flera av de projekt nämnden är delaktiga i eller själva driver. Syftet med dessa är att vara mötesplatser för deltagarna såväl som för intressenter. Utvecklingsarbetet på webben pågår fortlöpande och målsättningen är att informationen på alla våra sidor ska vara lätt att förstå och värdera. Genvag.nu samlar information och rådgivning inom entreprenörskap, företagande och innovation. Webbplatsen drivs och ägs av Västra Götalandsregionen men andra offentliga aktörer har möjlighet att registrera sig och publicera information. Under året har vi samlat statistik och fakta relaterat till Västra Götaland i en ny statistikportal ( Ytterligare en nyhet är att skriften Fakta Västra Götaland producerats som nedladdningsbar app. Den ett urval av senast tillgänglig fakta och statistik om Västra Götalands 49 kommuner, om hela länet och om de fyra kommunalförbundsområdena. Det finns även jämförelser med andra län och dess fyra delregioner, både i Sverige och i Europa. En viktig del i kommunikationsarbetet går också ut på att kommunicera beslut i regionutvecklingsnämnden och BHU. Där är press och media är en viktig källa till medborgarnas kunskap. Flera verksamheter, projekt och program använder sig av digitala nyhetsbrev för att sprida information. Sedan sommaren 2013 har vi officiella profiler på Facebook och Twitter, för att lyfta evenemang, projekt etc. Vi har också en kanal på Youtube där våra filmer nu haft över 6500 visningar. Adresser till profiler i social media: Rättighetsfrågor Sedan ett par år tillbaka finns ett engagemang i det regionala partnerskapet för interkulturell dialog. Partnerskapet består av intressenter från samhälle, universitet, högskolor, näringsliv och ideell sektor. Visionen är att skapa social sammanhållning och en inkluderande tillväxt, bland annat genom interkulturell dialog och nyttiggörande av aktuell forskning i sammanhang som är kopplade till tillväxt och samhällsutveckling. Under året har partnerskapet tagit fram en verksamhetsidé, mål för verksamheten och en aktivitetsplan för de närmaste tre åren. Ett aktivt utvecklingsarbete pågår också för att främja en jämställd regional tillväxt. Under året har ett flertal jämställdhetsfrämjande aktiviteter genomförts inom ramen för handlingsplanen Jämställdhet gör skillnad, som regionutvecklingsnämnden beslutat om. Målgrupp för aktiviteterna är politiker och chefer med ansvar för tillväxt- och näringslivsfrågor samt rådgivare, coacher, handläggare och företagslotsar. Målet med

5 Sida 5(22) insatserna är att skapa jämställda villkor för kvinnor och män som söker stöd av samhället för att starta och utveckla företag. 4. Verksamhets-/Processperspektivet Regionutvecklingsnämndens verksamhet har en långsiktig inriktning. Under 2013 har ett stort arbete lagts på att lägga grunden för kommande års insatser. Västra Götalands nya gemensamma strategi för tillväxt och utveckling, Västra Götaland 2020, har färdigställts och beslutats. Under året påbörjades också genomförandet av de fyra handlingsprogrammen för perioden , för insatser inom livsmedel/gröna näringar, energi, hållbara transporter och life science. I samarbete med kulturnämnden har ett nytt handlingsprogram för företagsutveckling inom kulturella och kreativa näringar tagits fram för perioden En betydande del av nämndens arbete är inriktat på att stimulera entreprenörskap och företagande, stärka innovationer och kunskapsöverföring till små och medelstora företag, öka tillgången till riskkapital och skapa samarbeten och utveckling i företagsnätverk och kluster. Bland annat har flera aktiviteter arrangerats under året för att främja nyföretagande och det pågår ett arbete med att utveckla en samordningsmodell för nyföretagaraktörer. Modellen ska ge bättre och mer kundanpassad service. Under året har också ett handlingsprogram för ungt entreprenörskap fastställts. Innovationsslussen har utvärderats med goda resultat. Verksamheten syfte är att stimulera medarbetare inom hälso-sjukvården att utveckla idéer liksom att stödja företag att få utvecklingsidéer utvärderade. Totalt har 171 idéer passerat genom slussen, varav 51 i år. Flera satsningar har gjorts för att främja den sociala ekonomin, bland annat en utlysning inom socialt entreprenörskap för att stödja nya innovativa projekt bland sociala företag, föreningar och kooperativ. Medfinansieringen av nio inkubatorer är viktig för att öka antalet nya teknik och kunskapsbaserade företag. I inkubatorerna finns idag drygt 200 projekt/företag, varav cirka 120 bildats det senaste året. Nya idéer och företag leder till ökad efterfrågan på utvecklingskapital. Tillsammans med ett antal andra aktörer pågår ett arbete med att bättre synliggöra det riskkapital som finns, liksom att öka intresset för investeringar i tidigare skeden än vad som görs idag. Västra Götalandsregionens initiativ FoU-kortet går ut på att höja kunskapsintensiteten i små och medelstora företag. Under 2013 kom 59 ansökningar in, varav 31 beviljades stöd. Två av företagen hamnade på miljöorganisationen Sustainias 100-lista över världens mest innovativa miljöföretag, tack vare produkter de utvecklat med finansiering från FoU-kortet. För att öka små och medelstora företags deltagande i EU:s nästa ramprogram för forskning och innovation, Horisont 2020, har ett nytt stöd utvecklats EU-kortet. Satsningen på regionala plattformar för företagande och innovation har varit fortsatt starkt prioriterad under Stort fokus har legat på samverkan mellan plattformarna och att utveckla gemensamma uppföljningskriterier samt förberedelser inför Horisont Under 2013 har Västra Götalandsregionen tillsammans med kommunalförbunden stärkt

6 Sida 6(22) insatserna för bättre matchning mellan arbetslivets behov och utbudet av utbildning och kompetensutveckling. Arbetet sker inom ramen för regeringsuppdraget att etablera regionala kompetensplattformar. Bland annat har det gjorts analyser av utvecklingen på arbetsmarknaden och kartläggning av utbildningsutbud. För att stärka högskolesektorn har nämnden beslutat om att finansiera forskningssamarbeten mellan universitet och högskolor. Ett sådant pågår mellan Högskolan i Borås och Högskolan i Skövde och under året har gemensamma forskningsgrupper etablerats och projekt startat. Under 2013 beslutades även om ett samarbete mellan Högskolan Väst och Chalmers. För att öka attraktionskraften och forskarhöjden inom Västra Götalands forsknings- och innovationsmiljöer har programmet MoRE (Mobility for Regional Excellence) utvecklats. Det har beviljats stöd ur EUs sjunde ramprogram och målsättningen är att skicka och ta emot totalt 18 forskare under programmets löptid Ett stort arbete har pågått kring omställning av naturbruksskolorna, i syfte att locka fler elever, höja kvaliteten i undervisningen och stärka kompetensförsörjningen till de gröna näringarna. Det har också arbetats intensivt för att hantera Sveriges lantbruksuniversitets minskade utbildningsresurser i Skara. Under året har en särskild satsning initierats för att få flera unga i jobb. Såväl den nationella som den regionala transportinfrastrukturplanen har setts över och förlängts till 2025 och arbetet med att bygga ut bredband har fortsatt. I december presenterades en halvtidsutvärdering av handlingsprogrammet som sjösattes för att hantera Saabs konkurs. Den visar att återhämtningen på arbetsmarknaden varit förhållandevis god och att insatserna via programmet haft effekt. I bilaga 1 Fördjupning av verksamhetsperspektivet finns en mer utförlig beskrivning av nämndens verksamhet under Verksamheternas mål i verksamhets-/processperspektivet Uppföljning av nämndens mål finns i Bilaga 1 Fördjupning av verskamhetsperspektivet. 5. Medarbetarperspektivet Antalet anställda vid regionutvecklingssekretariatet uppgår till 67 personer vid 2013-års utgång (64 tillsvidareanställningar). Flera medarbetare inom sekretariatet arbetar helt eller delvis i olika projekt. Deras löner och övriga personalkostnader bokförs i respektive projekt och finns med som utfall i nämndens bokslut. Antalet personer som arbetar i projekt varierar över tid. Antalet årsarbetare varierar därför beroende på vilka insatser som är aktuella. Under 2013 har sekretariatet rekryterat en ny chef till enheten för infrastruktur/it-bredband i samband med pensionsavgång. Totalt har det gått ut nio annonser om tjänster på regionutvecklingssekretariatet under 2013, både tillsvidareanställningar och vikariat. Under hösten har sekretariatet arbetat fram gemensamma lönekriterier som implementeras i samband med lönerevision 2014.

7 Sida 7(22) 5.1 Verksamheternas mål i medarbetarperspektivet Regionutvecklingssekretariatet kommer att fortsätta arbetet för regionens budgetmål i medarbetarperspektivet. 5.3 Personalstruktur Könsfördelningen inom regionutvecklingssekretariatet är vid slutet av 2013: 59,7 % kvinnor och 40,3 % män (2012: 62,7% kvinnor och 37,3% män). Sekretariatet är beroende av ett antal visstidsanställda till projekt av olika omfattning. Sekretariatet har inga ofrivilliga deltidsanställningar. Utifrån kompetensförsörjningsplan 2013 har de planerade pensionsavgångarna fullföljts och ersättare är på plats. Tittar vi framåt så är antalet regionutvecklare som behöver rekryteras till och med 2018 beräknat till 10 personer (pensionsavgångar samt naturlig omsättning). 5.4 Personalvolym Antalet anställda den siste december 2013 är 67 personer vilket är samma antal som motsvarade period Av dessa är 40 kvinnor och 27 män. (2012 var det 42 kvinnor och 25 män). Personalvolymen 2013 motsvarar verksamhetens behov i förhållande till ekonomiska förutsättningar. Det finns inga ofrivilliga deltider inom sekretariatet. 5.5 Sjukfrånvaro Sjukfrånvaron vid sekretariatet har ökat jämfört med föregående år, från 1,1% till 1,5%. Det är kvinnornas långtidssjukfrånvaro som har ökat. Förvaltningen har trots ökningen för perioden förhållandevis låg sjukfrånvaro. När det gäller långtidsfrånvaro är ett det ett par personer som varit borta under en längre period under våren Sjukfrånvaro i procent av ordinarie arbetstid 2013; Kvinnor 2,1% Män 0,5% Total 1,5% Sjukfrånvaro i procent av ordinarie arbetstid 2012; Kvinnor 1,5% Män 0,5% Totalt 1,1% 5.7 Jämställdhet och mångfald Arbetet med jämställdhet- och mångfaldsplanen har påbörjats. Samtliga övergripande mål har i dagsläget inte följts upp eller utvärderats. En översyn av BAS har gjorts i samband med uppstart av lönerevision 2014 i december. Ingen utav enhetscheferna, 0/6, har genomgått den webbaserade utbildningen (KRUS) i genuskompetent ledarskap. Detta genomförs under våren JÄMIX - ej applicerbart då sekretariatet har under 100 medarbetare. 6. Övrigt Folkhögskolekansliet- Under 2013 skapades ett folkhögskolekansli som arbetat med uppgiften att samordna de sju regionägda folkhögskolorna. Kansliet har stått till alla sju utförarstyrelsernas förfogande och rapporterat till dessa. Vårens arbete koncentrerades på att skapa ett gränssnitt som beskriver fördelningen av arbetsuppgifter mellan skola och kansli. Samtidigt inrättades nya roller i kansliet och förändrade rollbeskrivningar för skolornas rektorer togs fram. Kansliet har under hösten fokuserat på kartläggningar och genomlysningar

8 Sida 8(22) av skolornas verksamheter på en rad områden. Kansliet har redan under 2013 effektiviserat vissa delar av folkhögskolornas arbete. Detta arbeta kommer att fortsätta och på sikt leda fram till högre kvalitet och större effektivitet i administrationen av folkhögskolorna i Västra Götaland. En stor kartläggning och en nyttokalkyl har påbörjats kring skolornas IT-infrastruktur. Detta inför ett eventuellt driftövertagande av VGR IT samt för att kunna ta emot den kommande tjänsten Publikt Öppet Nät. Organisatoriskt har folkhögskolekansliet sorterat under regionutvecklingsnämnden under större delen av 2013 och kommer att fortsätta göra det Under 2014 väntas beslut tas om folkhögskolornas framtida organisation. 7. Ekonomiperspektivet 7.2 Ekonomiskt resultat Resultatet i korthet Regionutvecklingsnämnden redovisar ett positivt resultat på 52 mnkr för I samband med budgetarbetet i höstas prognosticerades ett plusresultat på 65 mnkr för regionutvecklingsnämnden. I den bedömningen ingick att Sahlgrenskas Forskningsstiftelse på 10 mnkr inte skulle kunna bokas som kostnad De juridiska och ekonomiska frågetecknen som fanns kring stiftelsen löstes under december och kostnaden ingår därför i 2013 års utfall. Av nämndens positiva resultat för året avser 40 mnkr ett arbete kring att utveckla alternativ när Sveriges lantbruksuniversitet (SLU) flyttar grundutbildningar från Skara. Här arbetar Västra Götalandsregionen tillsammans med universitet, Skara kommun och näringsföreträdare för att utveckla den produktionsnära forskningen. Syftet är att skapa en ömsesidig överenskommelse om finansiering av verksamheten där Västra Götalandsregionen är beredd att bidra med ca 40 mnkr under förutsättning att universitet och andra intressenter gör motsvarande åtagande. Intensivt arbete har bedrivits under 2013 men eftersom processen behöver mer tid så har avsättning inte kunnat göras under Vi räknar med att överenskommelsen blir klar under första kvartalet 2014 och då behöver medlen tas i anspråk. Resterande del av 2013-års överskott kommer nämnden att behöva ta i anspråk som delfinansiering av satsningar inom infrastrukturområdet. Det gäller förskotteringen/medfinansieringen av bland annat landsbygdsvägar. För detta kommer nämnden dessutom att behöva disponera kvarvarande egna kapital på 77 mnkr som tidigare var ämnat för andra infrastrukturåtgärder där finansiering löses på andra sätt.

9 Sida 9(22) Resultaträkning i sammandrag Avvikelse mot periodens budget Intäkter Mer intäkter har kommit in än budgeten anger (+15,2 mnkr). Merparten av regionutvecklingsnämndens intäkter avser olika EU-projekt som har mycket långa ledtider vilket försvårar bedömningen av när de faktiskt betalas ut från EU-systemet. Exempel på EUprojekt där intäkter kommit in under 2013 är; SAGE (0,7mnkr), MARKIS (0,6 mnkr), KUSK (0,4 mnkr), REMCap (0,4 mnkr), ERASysAPP (0,5 mnkr), och Kvintessensen (0,4 mnkr). Ytterligare 2,8 mnkr avser projekt inom det statliga programmet Främja kvinnors företagande där utbetalning sker via Västra Götalandsregionen som i sin tur får täckning för kostnaderna via statligt anslag. Nämnden ingår också i en lång rad andra projekt och samarbeten med extern finansiering. Intäkter för upparbetade kostnader för folkhögskolekansliet som tillfälligt sorterar under regionutvecklingsnämnden ingår i årets utfall med 1,9 mnkr. Personalkostnader I samlingsrubriken personalkostnader ingår kostnader för lön, sociala avgifter, arvoden, resekostnader, bilersättning, traktamenten och, utbildning för både tjänstemän och ledamöter har mer kostnader förbrukats än vad som budgeterats (-7,4 mnkr). Avvikelsen har framförallt uppstått i projekt där volymen personal varierar. Eftersom projekten varierar över tid har inte personalkostnader i projekt budgeterats. Av det totala utfallet på personalkostnader 2013 ingår knappt 8,0 mnkr i olika projekt. Det handlar dels om personal som har projektanställts för att delta/leda specifika projekt, dels om tills vidareanställd personal inom sekretariatet som delvis arbetar i pågående projekt. Vissa av projekten har EUfinansiering eller intäkter från andra organisationer medan andra finansieras genom av

10 Sida 10(22) nämnden beslutade projektmedel. Volymen personalkostnader i projekt varierar både under och mellan år, beroende på vilka insatser som är aktuella. 1,7 mnkr av årets personalkostnadsutfall kommer från folkhögskolekansliet som har sorterat under regionutvecklingsnämnden Folkhögskolekansliet har i uppgift att samordna de sju regionägda folkhögskolorna. Under 2014 väntas beslut om folkhögskolornas framtida organisation och därmed även kansliets placering. Den totala kostnaden för kansliet 2013 är 2,4 mnkr. Merparten av kansliet har finansierats av de sju skolorna, kulturnämnden och regionkansliet. Regionutvecklingsnämnden har finansierat med 0,4 mnkr. (Mer beskrivning av folkhögskolekansliet under rubrik 6 Övrigt.) Övriga kostnader 2013 års utfall på övriga kostnader avviker med + 46,1 mnkr från årets budget. Det är budget för projektmedel som inte har förbrukats. Stora åtaganden är på gång men nådde inte fram till beslut (och därmed kostnadsbokning) under Rubriken övriga kostnader inrymmer alla kostnadsslag utom personalkostnader. Som alltid är regionutvecklingsnämndens största kostnadspost bidrag i olika former. Av utfallet på 546,8 mnkr som summeras i Övriga kostnader ingår bidrag med 514 mnkr. Bidrag lämnas dels till organisationer i form av verksamhetsbidrag (t ex Naturbruksstyrelsen och Film i Väst och Västsvenska Turistrådet) dels som bidrag i tidsbegränsade projekt. (I tabellen Fördelning per verksamhet framgår budget och utfall för de olika ingående områdena.) Kostnadsbokningen av projektbeslut med externa projektägare görs genom så kallad avsättning. När ett projektbeslut tas resultatförs hela det beslutade beloppet även om utbetalning, mot upparbetade kostnader, sker långt senare. I avslutade projekt där inte hela det beslutade beloppet används görs så kallad återföring vilket innebär att pengarna återinvesteras i nya insatser. Under 2013 gjordes återföring genom nämndens beslut på 31,6 mnkr vilket är betydligt mer än ett normalår. I beloppet ingår en enskild post på 19 mnkr som avsåg förskottering av del av E20 där återbetalningen från staten skedde tidigare än planerat. Utöver bidrag i olika former ingår samtliga övriga kostnadsslag (exkl personalkostnader) i rubriken Övriga kostnader. En relativt stor del av den återstående kostnaden utgörs av konsultkostnader. Kostnader för externa konsulter, information, kurs och konferens beskrivs närmare längre fram. Nämnden disponerar även ett statligt anslag för regionala tillväxtåtgärder som redovisas direkt till Näringsdepartementet. Det statliga anslaget uppgår till 91 mnkr efter höjning med 25 mnkr 2012 med anledning av omställningsbehovet i Trollhättan och Fyrbodal. Höjning av anslaget med 25 mnkr ligger kvar även Statligt finansierade projekt se bilaga 4. Periodens utfall jämfört med föregående år Utfallet 2013 ligger i samma härad som 2012 både när det gäller intäkter, personalkostnader och övriga kostnader.

11 Sida 11(22) Externa kostnader för konsult, information och kurs/konferens I budget 2013 reducerades regionutvecklingsnämndens regionbidrag med totalt 4,5 mnkr, riktat mot externa kostnader för konsulter, trycksaker, information och PR samt kurser och konferenser. Nämndens totala kostnader för de aktuella kostnadsslagen uppgick 2011 till 24,1 mnkr och 18,2 mnkr 2012 och 18,6 mnkr Kostnader för konsulter utgör mellan 80 och 90 procent av de aktuella kostnadsslagen. Av dessa utgörs cirka hälften av kostnader i olika projekt. Behovet av insatser i projekt varierar mellan åren beroende på vad som för tillfället är aktuellt. I vissa fall finns intern kompetens men inte sällan krävs extern specialistkompetens för att kunna genomföra projekten. Av nämndens totala kostnader för konsulter har cirka 20 procent använts inom området analys/utredning, bland annat för uppföljnings- och utvärderingsinsatser. Genom att använda konsulter säkerställs en objektiv bedömning. Detaljerad uppföljning av utfallet månad för månad för de tre olika kostnadsslagen under 2011, 2012 och 2013 visas i bilaga 2. Där framgår även hur stor del av den totala kostnaden som utgörs av kostnader i projekt, VVG-medel/marknadsföring, Analys/utredning i de fall där det är relevant. Finansiella intäkter Ränteintäkter på regionkontot budgeterades till 10 mnkr medan utfallet blev 7,3 mnkr. Orsaken är lägre ränta jämfört med budgeteringstillfället. Fördelning per verksamhet I nedanstående tabell framgår utfall och budget per verksamhet 2013.

12 Sida 12(22) Analyslänkar Bilaga 1 Fördjupning av verksamhetsperspektivet Bilaga 2 Externa kostnader för konsult, kurs o konferens, Information tryck o PR../../userfiles/1/documents/1904_2198_A792D.docx../../userfiles/1/documents/1904_2198_47CFC.xlsx 7.3 Åtgärder vid ekonomisk obalans Regionutvecklingsnämnden redovisar ett positivt resultat 2013 på 52 mnkr. Medlen kommer att behöva användas för pågående processer. Dels för att utveckla alternativ vid SLU:s flytt av grundutbildning (40 mnkr) där avtal väntas blir klart första kvartalet Dels för förskottering/medfinansiering av landsbygdsvägar under Eget kapital Regionutvecklingsnämnden har under många år varit undantagen från den så kallade två

13 Sida 13(22) procentsregeln, som innebär att nämnder och styrelser får behåll max två procent av regionbidraget/motsvarande som eget kapital. Nämnden har haft ett eget kapital som är väsentligt större (2012: 123 mnkr). Två procent av regionutvecklingsnämndens regionbidrag motsvarar drygt 12 mnkr (2012). Orsaken till att nämnden tillåtits behålla mer än två procent har varit att det egna kapitalet är avsett att användas som betalning för redan ingångna avtal. Undantaget togs dock bort i samband med 2012-års bokslutsdisposition. I de fall nämnden framöver behöver utökad ram kommer regionstyrelsen att pröva behovet mot medel som nämnden lämnat till koncernen. Delar av nämndens ingående egna kapital har varit ämnade för infrastrukturprojekt där finansiering lösts på andra sätt. Det gäller Partihallsförbindelsen och del av Lundbyleden/Torslandavägen. Redan 2014 kommer nämnden att behöva disponera medel utöver ram vilket begärdes i samband med budgetberedningen. Det gäller: - 40 mnkr för att utveckla alternativ vid SLU:s flytt. Behov mnkr för förskottering/medfinansiering av infrastrukturåtgärder. Behov under perioden För 2014 har regionutvecklingsnämnden redan fått godkännande om att disponera 30 mnkr av eget kapital för finansiering av komplettering till den regionala planen. Specificering av objekt inom beviljad ram kommer att föreläggas nämnden.

14 Sida 14(22) 8. Bokslutsdokument och noter I Bilaga 3 redovisas resultaträkning, kassaflödesanalys och balansräkning för regionutvecklingsnämnden I Bilaga 3:1 redovisas nämndens avsättning av projektbeslut per I Bilaga 4 listas de projektbeslut 2013 som finansierats med nämndens statliga medel. Analyslänkar Bilaga 3 BOKSLUTSDOKUMENT RUN../../userfiles/1/documents/1904_2198_8933C.xlsx 2013 Bilaga 3 1 Avsättning RUN /../userfiles/1/documents/1904_2198_A7C9.xls Bilaga 4 Statligt finansierade projekt /../userfiles/1/documents/1904_2198_45A10.xlsx REGIONFULLMÄKTIGES PRIORITERADE MÅL Forskningsresurser till Västra Götaland från nationella och europeiska forskningsprogram ska öka Styrtal OK 1) Forskningsresurser från nationella respektive europeiska forskningsprogram (i kronor, samt andel av totalen) som går till Västra Götalandsregionen*. 2) Forskningsresurser från nationella respektive europeiska forskningsprogram (i kronor, samt andel av totalen) som går till akademin inom Västra Götaland. 3) Forskningsresurser från nationella respektive europeiska forskningsprogram (i kronor, samt andel av totalen) som går till näringslivet inom Västra Götaland. 4) Näringslivets FoU-investeringar. Mål Ökning Utfall 1) Ökning från 392 mnkr 2009 (24,0 % av medel som går till samtliga landsting) till 409 mnkr 2011 (25,7 %). 2) Ökning från mnkr (17,1 % av medel som går till samtliga lärosäten) till (17,0 %).

15 Sida 15(22) 3) Endast totala FoU-utgifter finns tillgängligt (se nedan). 4) Ökning från mnkr till mnkr, men en minskning som andel av BRP från 3,7 % till 3,5 %. Exempel på aktiviteter Under 2013 har Regionutvecklingsnämnden tagit beslut tagits om handlingsprogram inom områdena life science, hållbara transporter, hållbar energi, livsmedel/gröna näringar för perioden Handlingsprogrammen omfattar bl.a. satsningar på FoU-samarbeten mellan näringsliv, akademi och offentlig sektor inom områden där Västra Götaland är eller har potential att bli konkurrenskraftiga internationellt. Ett viktigt mål med dessa satsningar är att attrahera nationella och europeiska forskningsresurser. För att stimulera västsvenska aktörers medverkan och påverkan på EUs nya forsknings- och innovationsprogram, Horisont 2020, antog Regionutvecklingsnämnden i maj 2013 ett handlingsprogram för internationella forsknings- och innovationssamarbeten. Inom ramen för handlingsprogrammet har Regoinutvecklingsnämnden finansierat förstudier och projekt som riktar sig till små och medelstora företag samt till västsvenska partnerskap inom strategiskt viktiga forskningsområden. *Här ingår enbart ALF-medel Regionala utvecklingsinsatser ska bidra till fler jobb i Västra Götaland Styrtal: Antal nya arbetstilllfällen skapade i projekt och verksamheter med finansiering från Västra Götalandsregionen. Bra Måltal: Utfall: Kommentar: Utfallet redovisas för de projekt och verksamheter som kunnat redovisa en direkt påverkan på genom projekt- eller verksamhetsindikatorer samt uppskattningar av nya arbetstillfällen genom Film i Väst och Almi. Regionutvecklingsnämndens satsningar syftar vanligtvis till att skapa långsiktiga förutsättningar för konkurrenskraft och ökad sysselsättning. Detta innebär att kortsiktiga mätningar som redovisas ovan inte ger en fullständig bild av effekterna av satsningarna. Samtidigt är det svårt att isolera de långsiktiga effekterna av regionutvecklingsnämndens satsningar. Aktiviteter: Merparten av regionutvecklingsnämndens satsningar bidrar till nya arbetstillfällen på kort eller lång sikt.

16 Sida 16(22) Andelen entreprenörer som är kvinnor som nås av regionala stödinsatser ska öka Styrtal: Andel företag ägda/ledda av kvinnor i företag etablerade inom projekt och verksamheter med finansiering från Västra Götalandsregionen. Bra Måltal: 50 procent. Utfall: 48,2 %. Exempel på aktiviteter Satsningar har genomförts för att främja kvinnors företagande med fokus på tjänster och tjänsteinnovationer samt på synliggörande och kunskapsspridning. T.ex. genom Textil och Modeinkubatorn, utvecklingscheckar m.m. För att kommersialisera och nyttiggöra idéer från medarbetare inom hälso-sjukvården pågår, bl.a. via inkubatorer och det egna initiativet Innovationsslussen. Entreprenörskapskurser och genomförs på vårdutbildningar vid Sahlgrenska Akademin. Satsningar har gjort på entreprenörer inom kulturella och kreativa näringar, turism och närproducerade livsmedel. Inom ramen för handlingsplanen för jämställd regional tillväxt har bl.a. en regional referensgrupp bildats med syfte att ge processtöd till företagsfrämjande aktörer. Rundabordssamtal om kvinnors och mäns förtagande samt en omgång av Ta Täten!-företagande och främjande i förändring har ägt rum. Målgrupper för utbildningarna är rådgivare, coacher, handläggare, politiker och chefer med ansvar för tillväxtfrågor. Som ett led i arbetet med att Främja kvinnors företagande har vi även deltagit i nätverksträffar för kvinnliga företagare och i delregionala möten med näringslivschefer i länets kommuner för att sprida information om företagsstöd, vad vi gör för att främja kvinnors företagande och vad insatserna har resulterat i. En intern arbetsgrupp har utbildats för att göra jämställdhetskartläggningar av hur olika företags- och projektstöd fördelar sig mellan kvinnor och män. Nyföretagandet ska öka, och vara jämt fördelat mellan kvinnor och män Styrtal Bra 1) Antal nystartade företag. Mål 2013: Större ökning än riksgenomsnittet.* 2) Andel nystartade företag som har minst en kvinna i ledningen. Mål 2013:

17 Sida 17(22) 45%. Utfall 1) Västra Götaland: Ökning med 4,4%. Riket: Minskning med 0,4%. 2) 2011: 43%. Statistik för 2012 kommer i mitten av februari. Redovisas i koncernens årsredovisning. *Statistik finns endast för kvartal Jämförelsen görs med kvartal Kommentar Under de tre första kvartalen 2013 ökar Det tre första kvartalen 2013 startades 4,4% fler företag än de tre första kvartalen I riket minskning med 0,4%. Exempel på aktiviteter Verksamhets- och projektbidrag har getts till entreprenörskapsfrämjande aktörer som Framtidsfrön, Ung Företagsamhet, Drivhus samt entreprenörsutbildningar vid högskolorna. Satsningar har gjorts på att främja kvinnors och invandrares företagande med fokus på tjänster och tjänsteinnovationer, mentorprogram m.m. Under 2013 har åtta nya projekt fått bidrag ur programmet Främja kvinnors företagande, varav flera är inriktade på att öka nyföretagandet. Öka tillgängligheten till den samhällsfinansierade rådgivningsservicen genom GENVÄG - Guide för entreprenörer i Västra Götaland Genom programmet för social ekonomi stöds utvecklingen av innovativa entreprenöriella idéer bland föreningar, kooperativ och stiftelser. Med Västra Götalandsregionens inkubatorstrategi som grund finansieras åtta inkubatorer i Västra Götaland och med ett aktivt arbete med att öka andelen kvinnor i inkubatorstyrelserna. Stöd till en förinkubator på Gothia Innovation som drivs på kvällar och helger i syfte att få in nya grupper som är intresserade av eget företagande.

18 Sida 18(22) Regionala utvecklingsinsatser ska leda till ett breddat och hållbart näringsliv Styrtal Varning 1) Näringsgrenskoncentration mätt med Ginikoefficienten, index Mål 2013: Större minskning än riksgenomsnittet. 2) Andel i privat sektor som är sysselsatta i små företag (1-49 sysselsatta). Mål 2013: Ökning. 3) Andel sysselsatta i miljösektorn. Mål 2013: Ökning. Utfall 1) Västra Götaland: Ökning från 73, till 74, Riket: Ökning från 70,4 till 70,7. Statistik för 2012 kommer i mitten av februari. 2) 47% 2011 och ) Svag minskning från 1,46% 2010 till 1,44% Statistik för 2012 kommer i maj. Exempel på aktiviteter Genomförandet av handlingsprogrammen för Life Science, Energi, Hållbara transporter och Livsmedel/Gröna näringar samt internationella forskningssamarbeten. Insatser för att stärka miljöer som främjar innovation och förnyelse mellan olika branschområden och det satsas på open arena koncept på Science Parks i Västra Götaland Samverkan mellan kluster, t ex samarbetar MedTech West och Smart Textiles för att hitta nya idéer inom området medicinteknik. Satsningen på affärsutvecklings- och internationaliseringscheckar till små och medelstora företag. Arbetet med att öka turism- och besöksnäringens marknadsandel i Sverige pågår genom bl.a. Västsvenska Turistrådets arbete med hållbar destinationsutveckling, mötesindustrin och export Västsverige. Satsningar på företagsutveckling inom de kulturella och kreativa näringarna. Tvärsektoriella satsningar såsom t ex hållbar stadsutveckling pågår genom bl.a. Mistra Urban Futures. Genomförande programmet för socialt entreprenörskap och social ekonomi.

19 Sida 19(22) De funktionella arbetsmarknadsregionerna ska utvidgas och sammanfogas Styrtal: Restider mellan regionala centra, viktad genomsnittlig restid. Utmärkt Utfall: Minskning från 53,6 min 2012 till 51,7 min 2013* Kommentar: Under året har vi konstaterat att inte bara pendlingen i Götaälvstråket har ökat utan även Bohusbanan har haft en mycket positiv utveckling. I stort sett på alla stråk in mot Göteborg har kollektivtrafiken ökat och då inte bara in mot Göteborg. Även pendlingen till andra orter i samma stråk där tex Borås kanske står ut lite mer med lika stor pendling till som från Göteborg. *Restider med kollektívtrafik mellan Götaborg, Skövde, Trollhättan och Borås (samtliga relationer), snabbaste resan med avgångstid en vardag mellan kl 6-8. Restiderna är viktade med antal pendlare mellan respektive FAregion. Västra Götalands satsningar på infrastruktur ska vara hållbara Bra Styrtal: Andel investeringar i kollektivtrafik, järnväg, trafiksäkerhet, miljöåtgärder samt gång- och cykelvägar i den regionala planen. Mål: 27 procent. Utfall: Investeringarna har följt den regionala planen där andelen investeringar i kollektivtrafik, järnväg, trafiksäkerhet, miljöåtgärder samt gång- och cykelvägar var ca 27%. Kommentar: Under 2013 har arbetet med den regionala investeringsplanen för transportinfrastrukturen för åren präglat året. I det arbetet kan vi konstatera att trots att den gällande planen fram till 2021 i stort sett är oförändrad så blev fördelningen mellan de olika transportslagen mer hållbar än tidigare. Om man lägger ihop investeringarna på kollektivtrafik, järnväg och cykel så står de för 38 % av planens totala investeringsram. Investeringar som förbättrar samordningen av transportslag ska prioriteras Styr- och måltal saknas OK Kommentar: I samband med det Västsvenska paketet har en satsning på utbyggnad av pendelparkeringar påbörjats och över 2000 nya platser är färdigställda och fler planeras. Även satsningar på beteendepåverkande åtgärder som till exempel provåkarkort mm har gjorts under året och får ses som investeringar för en bättre samordning. Ett antal resecentra och större stationer har påbörjats eller byggts där Landvetter resecentrum är ett exempel på färdigställda projekt.

20 Sida 20(22) Antalet resta mil i tjänsten ska minska Styr- och måltal: Varning 1) Totalt antal resta mil med bil per årsarbetare. Mål 2013: Minskning med minst 10 procent jämfört med ) Totalt antal resta mil med flyg per årsarbetare. Mål 2013: Minskning med minst 5 procent jämfört med ) Antal videokonferenser. Mål 2013: Ej angivet. Kommentar: 1) Resta mil i tjänsten. I regionutvecklingsnämndens utfall 2013 ingår folkhögskolornas kansli. Endast i delar av statistiken har folkhögskolekansliet kunnat särskiljas. I nedanstående tabell har de delar som gått att få fram reducerats från regionutvecklingssekretariatets utfall. Även 2012 års utfall har reviderats eftersom utfallet för körda mil i förmånsbil 2012 var felaktigt. reviderad reviderad Körda mil i tjänsten Regionutvecklingssekr reviderad Årsarbetare Regionutvecklingssekr Mil i bil per åa Regionutvecklingssekr Målet 2013 är en minskning med 10% jämfört med Enl statistiken har målet inte uppnåtts. När det gäller 2011-års utfall kan det starkt ifrågasättas. Regionutvecklingssekretariatet tillhörde organisatoriskt regionkansliet 2011 och utfallet har inte kunnat kvalitetssäkras. Bedömningen, baserad på erfarenhet av sekretariatets arbetssätt, är att utfallet borde ligga i samma härad som 2010, 2012 och Kommentar: 2) Resta mil med flyg. Tillförlitlig statistik saknas Kommentar: 3) Antal videokonferenser. Statistik saknas Alla verksamheter ska arbeta systematiskt med miljöledningssystem Förvaltningen kommer att införa miljödiplomering med start våren 2014 enl den modell som beslutades i miljönämnden Varning

21 Sida 21(22) Alla verksamheter som Västra Götalandsregionen bedriver i egen regi eller finansierar ska ingå i tillgänglighetsdatabasen Ingen status En inventering av vilka publika verksamheter med verksamhetsbidrag från RUN som registrerat sina offentliga verksamheter i tillgänglighetsdatabasen kommer att genomföras år Löneskillnaderna mellan män och kvinnor ska minska Bra Regionutvecklingssekretariatet klarar måltalet på 77,7% eftersom kvinnors lön är 80,4% av männens. Jämfört med 2013 var utfallet 79,2 vilket innebär att det varit en marginell rörelse i utvecklingen av kvinnors medellöner totalt sett på sekretariatet. Medellön månadsavlönade, kr Kvinnor Män Totalt Kvn/Män % 80,4 79,2 Heltid ska vara norm vid tillsvidareanställning 1. Regionutvecklingssekretariatet har inga ofrivilliga deltidsanställda. 2. Samtliga tjänster som annonserats under 2013 har varit på heltid. Utmärkt Västra Götalandsregionen ska klara sin egen kompetensförsörjning Sekretariatet har inga bemanningsföretag. Bra REGIONFULLMÄKTIGES UPPDRAG Alla verksamheter ska ha kostnadskontroll och redovisa ekonomisk balans Regionutvecklingsnämnden har god kostnadskontroll. Nämnden hade vid ingången av 2013 möjlighet att använda 46 mnkr av eget kapital för räntor i förskotteringprojekt och utbyggnad av bredband. Det stod tidigt klart att nämnden inte skulle komma att behöva ta i anspråk eget kapital vilket rappoterades till regionledningen. Regionutvecklingsnämnden redovisar ett plusresultat på 52 mnkr mnkr avser en pågående process kring alternativ efter SLU:s flytt av grundutbildning från Skara. Ambitionen var att få överenskommelsen klar innan årsskiftet vilket skulle ha inneburit att kostnaden hade belastat Överenskommelsen behöver lite mer tid och kommer att slutföras under första kvartalet 2014.

22 Sida 22(22) Alla verksamheter ska öka sin produktivitet och effektivitet För att effektivisera och öka kvalitén i projekthanteringen inom sekretariatet har en en översyn av ärendeprocessen genomförts. Ett nytt IT-system som för ansökan, beredning, återrapportering och rekvisition planeras att införas under Utförarstyrelserna ska i dialog med beställarna säkerställa att effektiviseringskravet inte hanteras som ett generellt sparbeting som fördelas ut jämnt över hela organisationen Hur effektiviseringskravet ska hanteras diskuteras i samband med att uppdragshandlingen tas fram. Tvååriga överenskommelser/avtal mellan beställare/uppdragsgivare och utförare ska tecknas Regionutvecklingsnämnden beslutar om årsvisa uppdrag till sina utförare.

23 1 (19) Bilaga 1 Datum Diarienummer RUN Fördjupning av verksamhetsperspektivet i regionutvecklingsnämndens årsredovisning 2013 (inkl nämndens mål) Stimulera nyskapande Arbetet har under året inriktats på att stimulera entreprenörskap och företagande, stärka innovationer och kunskapsöverföring till små och medelstora företag, öka tillgången till riskkapital och skapa samarbeten och utveckling i företagsnätverk och kluster. Regionutvecklingsnämnden har även gjort insatser för att attrahera nationella och europeiska forskningsresurser och få igång forskningssamarbeten i Västra Götaland. Handlingsprogram för perioden har tagits fram inom bl.a. livsmedel/gröna näringar, hållbara transporter, energi och life science, liksom ett handlingsprogram för internationella forskningssamarbeten. Insatser i samband med SAABs konkurs I samband med Saabs konkurs ökade arbetslösheten snabbt i de hårdast drabbade kommunerna. Ett handlingsprogram för togs fram och en rad kraftfulla åtgärder sattes igång, vilka skulle ge snabb effekt men också bidra till långsiktig förnyelse av näringslivet. Det finansieras med särskilda medel från bl.a. regeringen och Västra Götalandsregionen. De utpekade insatsområdena var näringslivsutveckling, kompetens och utbildningsfrågor, kollektivtrafik och infrastruktur samt arbetsmarknadsåtgärder. En halvtidsuppföljning presenterades i december, som visar att återhämtningen på arbetsmarknaden varit förhållandevis god. I september hade 60 procent av de som varslades arbete. 23 procent var arbetslösa eller i åtgärder. Inkubatorverksamheten har fördubblats och 12 företag har startats i inkubatorn som en direkt följd av programmet. Omställningskontoret+ har bidragit till att skapa 177 arbetstillfällen och 92 nystartade företag. Nyföretagarcentrum hade i augusti gett personlig rådgivning eller telefonrådgivning till 483 personer och 556 företag hade deltagit i tillväxtfrämjande åtgärder inom coachprogrammet. Notera att detta är kortsiktiga resultatindikatorer som inte säger något om de långsiktiga effekterna av satsningen. Entreprenörskap och nyföretagande (inkl social ekonomi) Attityder Under året har ett handlingsprogram för ungt entreprenörskap fastställts. Det är ett redskap för nya och strategiska insatser. Området entreprenöriellt lärande växer ständigt. Genom regionala rådslag ökar samarbetet och aktivitetsnivån. Under året har satsningar initierats för nya grupper. Det Postadress: Box Göteborg Besöksadress: Norra Hamngatan 14 Göteborg Telefon: Webbplats: E-post: karin.stadigroswall@vgregion.se

24 Datum (19) Diarienummer RUN handlar framför allt om att sprida bra koncept och arbetsmarknadstränande verktyg till onådda orter/åldrar, satsning på unga i praktisk utbildning och unga utanför skolmiljön. De aktörer som Västra Götalandsregionen stöder visar överlag upp goda resultat. För att främja företagsamhet vid gymnasier och högskolor gavs verksamhetsstöd till Ung Företagsamhet, Drivhusen och Venture Cup och projektstöd till Framtidsfrön. Under 2013 har Ung Företagsamhet (UF) ökat sin andel och når ca 20 procent av antalet elever i årskullen. Verksamheten vid Drivhusen i Göteborg, Trollhättan, Borås och Skaraborg har bl.a. medverkat till att ca 500 nya företag har startats, en ökning med 100 företag jämfört med förra året. Föreläsningsorganisationen Transfer har nått drygt elever med föreläsningar. Resultat kring jämställdhet och integration är generellt mycket goda bland aktörer som jobbar med attitydarbete gentemot unga. Nyföretagande Nyföretagandet har ökat kraftigt de senaste decenniet och enligt entreprenörskapsbarometern som presenterades 2012 vill allt fler bli företagare. År 2012 minskade dock nyföretagande i Västra Götaland. Statistik för första halvåret 2013 tyder på att nedgången var tillfälligt och att nyföretagandet kommer att öka år Antalet utrikes födda, som fått nyföretagarrådgivning hos Almi IFS, har ökat med 30 procent jämfört med förra året. Kvinnor startade 38 procent av företagen. Regionutvecklingsnämndens satsning på IFS rådgivningstjänst i Göteborgs nordöstra stadsdelar har haft en positiv effekt på företagandet hos utrikes födda. Sedan starten 2011 har IFS rådgivningsservice bidragit till att 303 företag startats och 928 utrikes födda fått rådgivning. Andelen utrikes födda kvinnor som fått rådgivning har ökat med 87 procent. Under 2013 har ett flertal aktiviteter genomförts för att främja nyföretagande i Västra Götaland. Bl.a. genom projekt och informationsträffar liksom större arrangemang med olika samarbetspartners som t.ex. Nyföretagardagen. I samverkan med Business Region Göteborg och Region Skåne pågår ett långsiktigt arbete med att utveckla en samordningsmodell för nyföretagaraktörer. Modellen ska bidra till en bättre och mer kundanpassad service och ökad kostnadseffektivitet. Innovationer inom hälso- sjukvården Innovationsslussens syfte är att stimulera medarbetare inom hälso-sjukvården att utveckla idéer liksom att stödja företag att få utvecklingsidéer utvärderade. Innovationsslussen startade 2010 som ett treårigt utvecklingsprojekt, finansierat av Vinnova och regionutvecklingsnämnden. Under 2013 har verksamheten utvärderats av både Vinnova och regionutvecklingssekretariatets analysenhet, med goda resultat. Under året har 51 idéer kommit in och behandlats av slussens prioriteringsråd (totalt 171 idéer under hela projektet). Av dessa är 67 procent från kvinnor. En viktig del i verksamheten är de 10 idétransportörerna personer med olika befattningar inom hälso-sjukvården som utbildats för att stödja kollegor att utveckla innovativa idéer. En ny hemsida har tagits fram som bland annat innehåller ett verktyg för att dela idéer. Dessutom har man arbetat med metoder som går ut på att i grupp ta fram lösningar på problem (sk lead user metod). Under perioden har samarbeten etablerats med universitetssjukhus i Danmark och Norge.