Lyckat kokeriprojekt hos SCA Obbola

Transkript

1 Lyckat kokeriprojekt hos SCA Obbola SCA Obbola gick från batchkokeri till kontinuerlig kokning och redan fyra dygn efter uppstarten slogs produktionsrekord för massabruket. Erik Olsson och Mats Persson är mycket nöjda med kokeriprojektet. Den 56 meter höga kokaren syns upplyst i bakgrunden. 16 SPCI/Svensk Papperstidning Nr s obbola indd 16

2 SCA Obbola ligger vid Umeälvens mynning. Bilden är tagen innan kokeriet byggdes. SCA Obbola VD och fabrikschef: Jerry Larsson. Massafabriken startade: Pappersbruket startade: Produktion: ton oblekt långfibermassa ton kraftliner. Produkter: Kraftliner och virgin top liner. Antal anställda: ca 300 personer. BRUKSREPORTAGE Sören Back, I Obbola produceras ton oblekt långfibermassa och ton kraftliner och virgin topliner. Sedan 2007 har det investerats drygt två miljarder kronor i massabruket. Allt har varit reinvesteringar där gamla processdelar ersatts av nya men utan att avsikten har varit att markant öka produktionen. År 2007 byggdes den nya sodapannan, en ny indunstning kom 2009 och en ny grönlutsdel i mixeriet tillkom Samma år byttes i ett lyckat projekt också den gamla barktrumman ut mot en ny trumma från Andritz. Två år senare togs en ny kausticeringslinje i drift liksom en tvättpress. När vi nu också har ett nytt kokeri så är våra två mesaugnar de enda delarna i massabruket som ännu inte bytts ut eller renoverats, berättar Jerry Larsson, Fabrikschef vid SCA Obbola. Sammantaget har alla investeringar gett lägre fasta och rörliga kostnader, mindre underhåll, en jämnare kvalitet och en bättre arbetsmiljö. I pappersbruket byggdes virapartiet om helt 1998 så s obbola indd 17 SPCI/Svensk Papperstidning Nr

3 att basskiktet formas i virapartiets gapformerdel med valsbladformer. Toppskiktet bildas med ett minifourdrinierparti, varefter de båda skikten guskas ihop. Därefter har endast mindre investeringar gjorts i pappersbruket Vi började ett förprojekt i slutet av 2011 för ett nytt kokeri, säger Mats Persson, projektledare för kokeriprojektet. Obbola hade ett uttjänt batchkokeri sedan början av 1960-talet med åtta kokare, vilka i och för sig renoverats sedan dess, men som ändå kommit till slutet av sin levnadsbana. I och med SCA:s försäljning av SCA Packaging, förutom linerbruken i Munksund och Obbola, till DS Smith år 2012 stannade projektet av under en tid. När det nya läget klarnat togs projektet upp igen hösten I projektet utvärderades två alternativ; antingen att göra en genomgripande renovering av det existerande batchkokeriet eller att satsa på ett nytt kontinuerligt kokeri med en större produktionskapacitet. Det senare alternativet visade sig vara överlägset eftersom det gav en mycket bättre energisituation. Dessutom skulle en kontinuerlig kokare skapa möjligheter för en framtida utökad produktion, från dagens ton till ton oblekt långfibermassa. En viktig del i projektarbetet var studiebesök på olika referensanläggningar, både för att se hur de tekniskt fungerade men också för att få råd när det gällde behov av utbildning, körsätt med mera, berättar Erik Olsson, delprojektledare process. Vi hade två goda leverantörsalternativ och valde i slutändan ett kokeri från Valmet enligt deras koncept CompactCooking G2. All upphandling skedde under vintern/ våren Kokaren har en höjd av 56 meter och en innerdiameter av 7 meter. Före kokaren finns ett kärl för flisförvärmning och impregnering, ImpBin, och egentligen ska man processmässigt se flisförvärmning, impregnering och kokare som en enhet. Sedan tidigare projekt har vi upparbetat en modell där vi köper anläggningen som en turn-key anläggning, fortsätter Mats Persson. Fördelen med det är att man slipper diskussioner om vem och vad som orsakat problem mellan olika parter när en leverantör tar hela ansvaret. Det kräver dock att projektets fy- En förutsättning för ett lyckat projekt är att jobba nära leverantören. siska gränser är helt klara så att alla vet exakt var olika ansvarsområden börjar och slutar. Vi har ansvarat för byggnaden men i övrigt har Valmet haft det fulla ansvaret. En förutsättning för ett lyckat projekt är att jobba nära leverantören, från diskussioner innan beslut har tagits och sedan under hela projekttiden, betonar Jerry Larsson. Vi har därför aktivt deltagit i Valmets projektering och tillverkning. Exempelvis har vi på plats besökt tillverkningen av kokeriets olika delar. Det har också lagts mycket tid på säkerhet och riskanalys i projektet både vad gäller arbetsmiljö och processäkerhet. Att köra ett batchkokeri är en annan värld än att köra ett kontinuerligt kokeri. Därför köpte vi en si- 18 SPCI/Svensk Papperstidning Nr s obbola indd 18

4 Sammantaget så är hela investeringen på knappt 500 miljoner kronor. mulator för att ge operatörerna möjlighet att träna på att köra det nya kokeriet, säger Erik Olsson. I orden batch respektive kontinuerligt ligger ju att resultatet av en batch blir som den blir, medan processen i en kontinuerlig kokare styrs genom att hålla koll på trender. Satsningen på simulatorn har varit oerhört värdefull, inte bara i utbildningssyfte utan också i arbetet med att trimma in anläggningen. När vi gjorde FAT-test, Factory Ac s obbola indd 19 ceptance Test, i simulatorn av styrsystem och förreglingar upptäckte vi 180 olika fel som därför kunde rättas till innan vi kom till vattenkörningar och verklig uppstart. Det säger sig självt att där sparade vi mycket omprogrammeringstid och pengar vilket kraftigt bidrog till att uppstarten blev så lyckad. Alternativet hade varit att rätta till felen senare och därmed orsakat produktionsbortfall. Från den 11 till den 21 oktober togs ett förlängt underhållsstopp på Obbola kan producera upp till 75 ton liner per timme på Europas största linermaskin. tio dagar under vilket alla inkopplingar gjordes liksom att blinda ledningar som inte längre används, berättar Mats Persson. Det nya kokeriet har byggts i anslutning till byggnaden med batchkokeriet. Dessutom har utrymmet varit mycket begränsat där kokeriet skulle klämmas in mellan rörbryggor och existerande byggnader. Men det gick bra även om marginalerna varit små. Under stoppet förlängdes och kompletterades även flistransportören. Kokeriprojektet består, förutom av byggnader och nya anslutningar, av flisförvärmning, impregnering och kokare fram till att massa levereras från blåstanken. Allt sammantaget så är hela investeringen på knappt 500 miljoner kronor. Uppstarten kom igång på utsatt dag och gick fantastiskt bra och produktionsrekordet för dygnsproduktion av massa i Obbola slogs redan efter fyra dygn, fortsätter Jerry Larsson. I pappersbruket kasserades endast de tre första tambourerna efter uppstarten på grund av dålig massakvalitet, vilket säger en hel del om den lyckade uppstarten. Räknat från uppstarten har vi under fyra månader specialister från Valmet här som utbildningsstöd för operatörerna. Från början 24 timmar om dygnet, nu tjugo timmar och sedan tio timmar per dygn perioden ut. På så vis fångas även händelser som förekommer sällan upp och operatörerna får lära sig hur man tacklar dessa. Nu pågår arbetet med att hitta det bästa körfönstret och att alla ska bli vana med ett nytt körsätt, säger Erik Olsson. När vi hade batchkokeri kunde mindre lyckade kok spädas ut med normala kok, men nu gäller det att ha kontroll på processtrenderna och veta när man ska vidta åtgärder. Petar man för ofta eller fel i processen kan den komma helt ur balans och är man för sen så tar det lång tid att komma tillbaka till rätt jämviktsläge. Anläggningen har varit körbar från början och vi har, frånsett de tre första inkörningstambourerna, inte haft några processproblem som orsakat produktionsbortfall. Vi har fortfarande några problem att jobba med, men inga som stör produktionen. SPCI/Svensk Papperstidning Nr

5 Det har börjat fantastiskt bra efter uppstarten. Från början var det naturligtvis lite ovant för operatörerna, men de är nu mycket positiva till det nya kokeriet. De har fått åtta utbildningsdagar och naturligtvis varit med vid vattenkörning och utcheckning. Under uppstartsfasen tog vi ut extrafolk så att alla skulle få chansen att vara med och se saker som kanske inte händer så ofta under normal drift. Genom att alla varit involverade så har det skapat en bra känsla för det nya. Under projekttiden hade vi en kärngrupp på tolv personer som togs från sina ordinarie befattningar, säger Mats Persson. Det var operatörer, driftsansvariga samt folk från konstruktion, underhåll och bygg. Till denna grupp kom ytterligare nästan tjugo personer som under olika delar av projekttiden fanns med. Vi har gjort det allra mesta själva och endast använt några få konsulter. På så vis behåller vi också den erhållna kompetensen kvar i organisationen efter projekttiden. Gunnar Fällgren, processoperatör på fiberlinjen, i det tysta manöverrummet. Erik Olsson och Mats Persson visar prover på den första massan från det nya kokeriet. Den nya kokaren har ett tvättsteg i botten vilket tvättar bort såpa och därmed ger en bättre situation i den befintliga massatvätten, vilken består av en tvättpress samt fyra tvättfilter. Kvalitetsmässigt har man fått en betydligt mindre kappatalsspridning och en renare massa. Dessutom är den genomsnittliga fiberlängden större, vilket i den producerade linern ger förbättrade styrkeegenskaper. Arbetsmiljön har naturligtvis också blivit mycket bättre. Ett exempel är i manöverrummet där inga ljud alls hörs från kokaren, till skillnad från de ljud som det tidigare batchkokeriet, vilket låg vägg i vägg, åstadkom. Det har börjat fantastiskt bra efter uppstarten säger Mats Persson. Provdriften är godkänd men prestandaprovet återstår. Förutom fortsatt intrimning fortgår projektet på lämpliga tidpunkter med kringaktiviteter och rivningar med hänsyn taget till angränsande system fram till 2017 innan det är helt klart. Vår erfarenhet är att noggranna diskussioner i offertstadiet och sedan att jobba tätt tillsammans med den leverantör man väljer är mycket viktigt för att skapa de bästa förutsättningarna för ett framgångsrikt projekt. Utbildning av operatörerna liksom att de aktivt deltar och påverkar projektet är en annan viktig faktor. Givetvis är det också mycket viktigt att se till att leveranserna hålls både vad gäller tid och kvalitet, slutar en nöjd Jerry Larsson. n 20 SPCI/Svensk Papperstidning Nr s obbola indd :03