SCA har allt större fokus på

Transkript

1 SCA Containerboard i I Munksund produceras ton kraftliner och white-top liner. När SCA slutförde försäljningen av SCA Packaging till DS Smith den 30 juni betydde det startskottet för en ny era för linerbruken i Munksund och Obbola. En ny situation med nya möjligheter, som Per Embertsén, VD och fabrikschef för SCA Munksund, säger. Per Embertsén, VD och fabrikschef i Munksund. BRUKSRAPPORT Sören Back, soren.back@sbkommunikation.se SCA har allt större fokus på sina affärsområden Personal Care och Tissue. Ett exempel på denna fokusering är köpet av Georgia- Pacifics europeiska mjukpappersrörelse och ett annat är beslutet att sälja SCA Packaging till DS Smith, vilket annonserades den 17 januari Priset var 1,7 miljarder euro på skuldfri basis. I uppgörelsen ingick inte de två svenska kraftlinerbruken i Munksund och Obbola utan affären omfattade wellpappverksamheten och de fyra returfiberbaserade bruken i Holland, Tyskland och Italien. Den stora förändringen SCA är Europas största privata skogsägare och bruken i Munksund och Obbola utgör en vidareförädling av skogen, berättar Per Embertsén. Det är ett skäl till varför vi blev kvar i SCA. Dessutom har vi hela tiden haft ett omfattande samarbete med övriga svenska SCA-enheter inom bland annat logistik av råvaror och produkter, utvecklingsfrågor och med sågverken här i Munksund och i Holmsund. För bruken är försäljningen av SCA Packaging ingen stor händelse eftersom vi fortsätter vår samverkan med andra SCA-enheter och är bakåtintegrerade mot skogen som vi alltid varit. Den stora förändringen är på marknadssidan. SCA Containerboard bestod av de sex bruken, var en division inom SCA Packaging och hade försäljningsledningen i Bryssel och flera säljkontor runt om i Europa. Sånär som på SCA Containerboard Nordic, säljkontoret för Norden och Baltikum som satt i Obbola, följde säljorganisationen med till DS Smith. En ny försäljningsorganisation behövde därför raskt byggas upp och rekryteringarna skedde genom att vissa säljare ville stanna kvar, några värvades ifrån SCA Graphic Paper och slutligen några som värvades externt. Under övergångsfasen har ett visst samarbete skett med DS Smith för att kunderna inte skulle bli lidande. Sedan den 1 oktober står den nya organisationen på egna ben. Fristående leverantör SCA Containerboard ingår i SCA Forest Products och vi har därför lokaliserat våra lokala säljare tillsammans med dem, vilket gör att De fulla tambourerna transporteras automatiskt till rullmaskinen och tambourjärnen tillbaka med travers. 10 SPCI/Svensk Papperstidning Nr s SCA Munksund.indd

2 ny skepnad SPCI/Svensk Papperstidning Nr s SCA Munksund.indd

3 Presspartiet är ombyggt sedan tidigare och redan dimensionerat för 1100 m/min. SCA MUNKSUND Massafabriken byggdes 1928 och ingår sedan 1929 i SCA. Pappersbruket byggdes 1961 Lövlinjen byggdes 1991 och blekeriet Produktion: årston kraftliner, varav ton white-top. Antal anställda: 300 VD och fabrikschef: Per Embertsén. Munksund producerar ton white-top liner. vi kan utnyttja befintlig infrastruktur, fortsätter Per Embertsén. Vi har kvar säljsupporten i Bryssel men har flyttat hem marknadsfunktionen till bruksorganisationerna. Det är positivt för bruken som, från att tidigare varit mer produktionsinriktade, nu kommer mycket närmare marknaden och kunderna. Nu gäller helt nya förutsättningar för oss. Istället för två miljoner ton liner av olika kvaliteter från de sex bruken, har vi nu ton kraftliner och white-top liner att sälja från våra två kraftlinerbruk. Tidigare gick ungefär halva volymen till SCA:s egna wellpappfabriker, vilket gjorde att en del wellpapptillverkare såg oss som konkurrenter och inte ville köpa liner av oss. Nu är vi helt fristående, vilket ger oss en del nya möjligheter på marknaden. DS Smith har för övrigt inte någon egen produktion av kraftliner varför de fortsätter att vara en viktig kund för oss. Tidpunkten för ägarbytet blev optimal eftersom kraftlinermarknaden, bland annat som en följd av Petersons konkurs, är fortsatt stark. Europamarknaden för oblekt kraftliner är ca tre miljoner ton och när Petersons ton försvann från marknaden hade det en stabiliserande effekt. Wellpapp har en trendmässig tillväxt på ca två procent, dock ligger nästan hela tillväxten på returfiberbaserade wellpappråvaror. Det vi kallar presentationsliner, det vill säga vita linerkvaliteter har en något högre tillväxt, speciellt white-top, medan mottled liner inte växer. Så för det nya och mindre SCA Containerboard gäller att vi kan inrikta vår marknadsföring på våra kraftlinerkvaliteter, oblekta och white-top, utan att behöva ta hänsyn till returfibermaterialen. I Obbola tillverkar vi oblekta kvaliteter, främst i lägre ytvik- 12 SPCI/Svensk Papperstidning Nr s SCA Munksund.indd

4 s SCA Munksund.indd

5 ter, medan vi i Munksund koncentrerar oss på oblekt kraftliner i lite högre ytvikter och white-top kraftliner. På så vis utnyttjar vi de båda brukens styrkor på bästa sätt. Ökar farten Munksund har två fiberlinjer, en för barr och en för björk. I barrlinjen produceras oblekt sulfatmassa medan björklinjen, som har ett väteperoxidblekeri, producerar blekt sulfatmassa. De båda linjerna förbrukar tillsammans en miljon m3fub. Dessutom tar vi in cirka ton wellpappretur. Munksund påbörjar ett stort investeringsprojekt vid årets höststopp med målsättningen att öka hastigheten på pappersmaskinen från 750 till 1100 m/min. Tyngdpunkten ligger dock på nästa års höststopp, vilket blir drygt tre veckor långt. Den totala produktionen kommer att gå från till ton liner och nästan hela ökningen ligger på white-top liner. Investeringen omfattar bland annat att byta ut drifterna i torkpartiet, sätta in två nya inloppslådor, ny teknik för bakvattenrening, ny banföring i torkpartiet samt ett antal kvalitetshöjande åtgärder. Presspartiet byggdes om 2003 och klarar en hastighet på 1100 m/min. Nästa höst kommer även sodapannan att byggas om till en endomspanna. Hela investeringspaketet är budgeterat till 540 miljoner kronor. Flygande skarvning och robotar Sedan tidigare har Munksund investerat i en ny upprullning, automatisk transport av de fulla tambourerna till den nya rullmaskinen, vilken är försedd med flygande skarvning. Dessutom har man investerat i en robotstyrd rullpack för white-top liner. Sedan några år tillämpar man LEAN-principer för att identifiera och genomföra olika förbättringar. En av många påtagliga förbättringar är ett nytt sätt att byta viror där man med hjälp av tydliga instruktioner och speciell utrustning väsentligt kortat bytestiden. Vår miljösituation är mycket bra, poängterar Per Embertsén. Vi har en effektiv fastbränslepanna och en relativt ny biorening. Vi kommer att investera 490 miljoner i en ny mesaugn där oljeeldning ersätts med biobränsle. Det ger årliga besparingar på ca 50 miljoner och en minskning av fossila koldioxidutsläpp med 75 %. Den beräknas tas i drift under hösten Precis som andra bruk tittar vi på hur biproduktflödena skulle kunna utnyttjas bättre. Talloljan säljer vi redan idag till Sunpine här i Piteå. Deras inträde på marknaden gjorde att priset på tallolja steg. Fortfarande Ivar Johansson vid den speciella utrustning som tagits fram för att underlätta virabyten. Precis som andra bruk tittar vi på hur biproduktflödena skulle kunna utnyttjas bättre. finns delar av våra restströmmar som kan utvecklas och min tro är att här behöver andra aktörer komma in och utveckla produkter för marknader som inte skogsindustrin har tillräcklig kunskap om. Samarbete skola och universitet Vi har ett samarbete med en skolklass som vi följer under flera år och ordnar olika aktiviteter med, berättar Ivar Johansson, leanledare och ansvarig för skolprojektet. På så vis hoppas vi kunna visa hur en modern skogsindustri fungerar, från skogen till färdiga produkter, liksom att väcka intresse för att fler elever ska utbilda sig för ett yrkesliv inom vår industri. Det är ett samarbete som är mycket uppskattat av skolan. Kanske något att ta efter för fler bruk, i en tid när intresset för utbildning inom speciellt kemi nått en katastrofalt låg nivå? Branschens behov av inte minst tekniker och operatörer är stort och detta initiativ borde mana till efterföljd. SCA Munksund är också i högsta grad delaktig i en 2-årig eftergymnasial processoperatörsutbildning som drivs av Umeå universitet i samverkan med processindustrin i Norr- och Västerbotten. Utbildningen genomförs i Piteå och en del av utbildningen är förlagd ute i industrierna. n 14 SPCI/Svensk Papperstidning Nr s SCA Munksund.indd