I Piteå finns Europas största linerbruk

Transkript

1 Smurfit Kappa Kraftliner Piteå I Piteå finns Europas största linerbruk I Piteå produceras oblekt kraftliner och white top liner för wellpappförpackningar. Smurfit Kappa Kraftliner Piteå Smurfit Kappas kraftlinerbruk i Piteå med den ombyggda biopannan i förgrunden. Smurfit Kappa Kraftliner Piteå är med sina ton oblekt kraftliner och white top kraftliner det största europeiska linerbruket. Det är dessutom ett för Sverige relativt ovanligt bruk såtillvida att hela anläggningen byggdes som ett greenfield bruk stället för att ha startat som ett massabruk som flera år senare kompletterats med papperstillverkning. BRUKSBESÖK Sören Back, Soren.Back@sbkommunikation.se F ördelen med att vi redan från början var ett integrerat massa- och pappersbruk är att vi har en enkel layout vilket underlättar på många sätt, berättar Per Swärd, fabrikschef för Smurfit Kappa Kraftliner Piteå sedan Logistiken inom området är enklare och därmed underlättas produk s SmurfitKappa Piteå.indd 17 tion och underhåll påtagligt. PM 1 togs i drift 1962 för produktion av brun kraftliner och hade en kapacitet på ton. Redan från början planerades layoutmässigt för en kommande PM 2, vilken också startade tio år senare och fördubblade därmed kapaciteten. Produktmässigt startade vi med brun kraftliner baserad på oblekt långfibermassa och relativt snart med inblandning av björkmassa. År 1975 togs den första returfiberlinjen för wellretur i bruk. Eftersom marknadens behov av en vit tryckyta ökade, som följd av att förpackningarna fick en allt mer säljande och profilerande roll, började vi producera marmorerad liner Nästa steg i utvecklingen var introduktion av white top kraftliner 1989, en produkt som idag belägger hela produktionen på PM2. Dessutom legobestryks white top liner i Karlsborg för vår räkning. Sedan 1972 har produktionen fördubblats ytterligare en gång så att Årskapacitet: ton Omsättning: Ca 3,5 miljarder Personal: 520 anställda Produkter: Brun kraftliner och white top kraftliner Leveranser: 90% exporteras huvudsakligen i Skandinavien och nordvästra Europa. Drygt halva produktionen går till Smurfit Kappa och resten till andra welltillverkare. SPCI/Svensk Papperstidning Nr

2 I lagret väntar rullar av kraftliner och white top liner på att automatiskt lastas på lastbil för transport till hamnen i Haraholmen. vår årskapacitet nu ligger på ton, en kapacitet som vi faktiskt når trots att medelytvikten successivt går ner, fortsätter Per Swärd. Kunderna strävar efter allt lättare förpackningar och väljer då gärna en lägre ytvikt än tidigare. Dessutom har white top liner generellt ett lägre ytviktsintervall än brun kraftliner. Vedhanteringen har två linjer, en för barr och en för björk. Vedförbrukningen är 2,2 miljoner m3fub. Gran och tall köper vi från regionen medan 60 procent av björkbehovet importeras från Baltikum. Massabruket har tre massalinjer, två för barr och en för björk, var och en med kontinuerlig kokning. Efter blåsning av kokarna går de två strömmarna av långfibermassa samman till ett gemensamt sileri och tvätt och pumpas till respektive mäl- Historik Smurfit Kappa Kraftliner Piteå 1959 Byggbeslut kraftlinerbruk 1962 Produktionsstart massabruk och PM PM 2 tas i drift 1975 Returfiber ny råvarukälla Fjärrvärme till Piteå stad Ny returfiberlinje och ombyggnad PM White top kraftliner introduceras 1991 Ombyggnad PM 1 ger kapaciteten ton 1995 Syrgasdelignifiering och peroxidblekning 2002 Ombyggnad torkparti PM 1 ger kapaciteten ton Biopanna och turbin tas i drift 2001 Bruket köps av Kappa som år 2005 går ihop med Smurfit till Smurfit Kappa. Smurfit Kappa år 2012 Personal anställda Anläggningar 348 totalt, varav 259 i Europa Förpackningsmaterial 5,3 miljoner ton Wellpapp 5,2 miljoner ton Marknadsandel wellpapp i Europa 19 %, vilket är nummer 1. Omsättning ,3 miljarder euro deri. Björklinjen, med en årsproduktion på ton, har sedan 1995 syrgasdelignifiering med en syrgasreaktor och peroxidblekning med två reaktorer. Blekeriet körs därmed helt slutet utan utsläpp och resterna återförs istället till kemikalieåtervinningen, vilken är gemensam för massabruket. Upplösningskapacitet finns också för att kunna ta emot extern blekt massa. Returmassa är den tredje massakomponenten och i bruket används årston i linerns basskikt. Plast och andra rester, totalt ca 5 procent, från returfiberanläggningen pressas och bränns i biopannan. Smurfit Kappa har en egen försörjningsorganisation av returpapper. De båda pappersmaskinerna har samma virabredd på 7,2m. PM 1 har i princip två planvirapartier ovanpå varandra där toppskiktet från det övre virapartiet läggs samman med basskiktet tidigt på det undre virapartiet. Produktionen består idag uteslutande av brun kraftliner sedan produktionen av marmorerad liner lagts ner. Maxhastigheten ligger på 1000 m/min och ytviktsintervallet är mellan 115 och 300 g/m2. PM 2 producerar uteslutande white top kraftliner. Det tredje pressnypet i presspartiet är enfiltat och i nypet pressas banans undersida mot den släta keramikvalsen och får därmed en slät yta. Därför är virapartiet efter en ombyggnad 2001 utformat så att det vita skiktet formas i det undre virapartiet medan det bruna basskiktet formas i det övre virapartiet, vilket först består av en planviradel som följs av en dubbelviradel. Denna konfiguration ger en dels bra formation av det bruna skiktet, vilket är viktigt för utseendet, och dels en slät tryckyta för ett bra tryckresultat på den färdiga wellådan. Maxhastigheten för PM 2 är också 1000 m/min medan ytviktsintervallet är 115 till 200 g/m2. sker med båt, järnväg och en liten del med lastbil, beroende på vilket transportsätt som ger lägsta kostnad till respektive kund. Med båt transporteras ton och med järnväg ton till olika knutpunkter och kunder ute i Europa. Till hamnen i Haraholmen körs dygnet runt rullar med lastbil för båttransport. Båtarna i Nordsjörutten anlöper Bremen, Terneuzen i Holland och Sheerness i England. De största investeringarna under de senaste åren har varit en ny biopanna med turbin 2007, en reinvestering i sodapannan 2011, samt ny flishugg på barrlinjen 2012, berättar Per Swärd vidare. Nästa år fullföljer vi investeringen i vedhanteringen med en ny inmatning och ny barktrumma och vi får då en helt ny renserilinje. Av de ursprungliga papleveranserna från bruket 18 SPCI/Svensk Papperstidning Nr s SmurfitKappa Piteå.indd 18

3 I fjol utsågs vårt bruk i Piteå till bästa enhet av Smurfit Kappas alla 350 anläggningar. Vi stöder aktivt den kraftfulla utvecklingen här i Piteå-Luleå-regionen som pågår inom förnybar energi och framtagning av nya produkter. persmaskinerna finns endast torkpartierna kvar, dessa har dock förlängts för att klara produktionsökningarna. Resten har bytts ut under åren vilket sammantaget har fördubblat deras ursprungliga kapaciteter. Vår produktion består förutom av massor för internt bruk och kraftliner också av tallolja, terpentin och fjärrvärme. Vi levererar varje dygn 500 MWh fjärrvärme till Piteås fjärrvärmesystem. I direkt anslutning till bruket finns ETC, Energitekniskt centrum, och LTU Green Fuels och vi försörjer dem med deras behov av ånga och svartlut. Vi deltar i flera ETCprojekt och stöder aktivt den kraftfulla utvecklingen här i Piteå-Luleåregionen som pågår inom förnybar energi och framtagning av nya produkter med skogsråvaran och processernas restströmmar som råvara. Vår s SmurfitKappa Piteå.indd 19 tallolja levererar vi till Sunpine, som startade i ETC-miljön, och köper tillbaka bioolja vilken används som bränsle i våra pannor. Sunpine tillverkar även biodiesel av talloljan. Tjockoljan har vi skrotat till förmån för biooljan och våra två mesaugnar eldar vi med spån, vilket minskat våra utsläpp av koldioxid högst väsentligt. År 2007 tog vi en ny biopanna med turbin och bränslehantering i drift, vilket minskade oljeberoendet samtidigt som försörjningsgraden av el steg till över 50 procent. Samtidigt går vår egen energiförbrukning ner, vilket höjer självförsörjningsgraden och minskar vår miljöpåverkan. Vi tar arbetsmiljöfrågorna på största allvar och är stolta över att vi har ett av branschens absolut lägsta olycksfallstal. Som mest har vi haft 240 olycksfallsfria dagar under ett och samma år, och vår längsta sammanhängande olycksfria period är nästan ett år. Ett exempel på säkerhetsåtgärd är att vi byggt bort en olycksrisk i brukets utlastningslager. Lastningen på bilarna sker helt automatiskt utan truck och människor i direkt närhet, vilket eliminerat olycksrisken i samband med detta arbetsmoment. Besökare liksom brukets övriga personal är överhuvudtaget inte tillåtna att vistas i lagret, underhållspersonal undantagna när så krävs. Smurfit Kappa har sammanlagt ungefär 350 anläggningar, varav 38 pappersbruk för olika kraftpapperskvaliteter i Europa och Amerika. I fjol utsågs vårt bruk i Piteå till bästa enhet av Smurfit Kappas alla anläggningar. Bedömningen omfattade en lång rad kriterier ur olika aspekter, så det är verkligen en kvalitetsstämpel som vi är stolta över, slutar Per Swärd. n Per Swärd i lättsamt samspråk med en av operatörerna. SPCI/Svensk Papperstidning Nr

4 Per Swärd, fabrikschef för SmurfitKappa Kraftliner Piteå Det började med ett exjobb Per Swärd är fabrikschef för Smurfit Kappa Kraftliner Piteå sedan 2012 och trivs bra med det. Det hela började för tjugofyra år sedan med ett exjobb för att ta tillvara spillvärme i Lövholmens kraftlinerbruk som avslutning på studierna på Chalmers i kemiteknik BRUKSBESÖK Sören Back, Soren.Back@sbkommunikation.se Egentligen hade jag tänkt stanna söderut några år, men eftersom jag erbjöds en traineeanställning tog jag den chansen och blev sedan processingenjör med arbetsuppgifter i hela fabriken även om det mest var i pappersbruket. År 1995 blev jag driftsingenjör på PM 1 för att sex år senare bli produktionschef för hela bruket och kom då in i ledningsgruppen. Under tiden som driftsingenjör fick jag chansen att, som en del av ett utbytesprogram arbeta i USA under ett år. Det kom lägligt i tiden eftersom barnen var små och därför kunde hela familjen följa med. Jag arbetade där som processingenjör i ett linerbruk tillhörande Inland Containerboard i Orange, Texas. Samtidigt hade de en ingenjör hos oss som en del av samma program. Mitt uppdrag var att göra en benchmarking för att se vad vi kunde lära av dem. Det var en väldigt annorlunda upplevelse att vara där. Rörligheten Per Swärd på ett träningspass inför Cykelvasan. 20 SPCI/Svensk Papperstidning Nr PER SWÄRD Född: 1965 Uppvuxen: Skelleftehamn Utbildning: Civilingenjör kemiteknik, Chalmers. Karriär: 1990 Processingenjör, 1995 driftsingenjör PM 1, 2001 produktionschef massa- och pappersbruket och sedan 2012 fabrikschef för Smurfit Kappa Kraftliner Piteå. Familj: fru, 3 barn Fritidsintressen: Älgjakt, motionera, stugan. Medlem i SPCI: 1992 var mycket större och man flyttade om folk mellan enheter och befattningar på ett för oss ovant sätt. Attityden var att allt är möjligt och man gjorde dessutom som chefen sa, vilket ibland var bra men ibland inte blev så lyckat. Sedan 2011 är Reinhard Reiter VD för Smurfit Kappa Kraftliner Piteå och eftersom han är från Österrike, och därmed inte har svenska som modersmål, behövs det någon

5 som kan sköta externa kontakter där svenskan är ett måste. Sedan 2012 är jag fabrikschef och i det ingår att jag har VDs arbetsuppgifter i sammanhang där svenska krävs. Simmar och cyklar Familjen består av min fru och våra tre ungdomar på 13, 19 och 22 år. Vi bor i Skellefteå så jag pendlar mellan Skellefteå och Piteå. I yngre dar var jag tävlingssimmare och jag motionssimmar fortfarande regelbundet. På vintern är jag längdåkare, vilket det finns goda möjligheter till häruppe, och under barmarkssäsongen blir det en hel del cykel. Jag har inte åkt Vasaloppet men trampade Cykelvasan mellan Sälen och Mora i augusti. Några vallningsproblem råkade inte Per ut för i sin debut i Vasaloppsspåret, men loppet är inte desto mindre mycket krävande. Eftersom anmälningstiden för Cykelvasan 2014 gick ut efter endast 3 minuter och 21 sekunder (snabbare än en normal morgondusch!) innan startfältet på anmälda var fullt, bevisade Per redan i detta skede sin snabbhet. Med blåbärssoppans hjälp hade han därför ett fint flyt och ankom till Mora på en god tid och i gott skick. n SPCI/Svensk Papperstidning Nr